Entreprenörer och företagare med utländsk bakgrund en kraft för … · 2016-12-09 · kunskap och erfarenheter om villkoren i kedjan av uppbrott, invandring, utanförskap och

www.ifs.a.se

Entreprenörer och företagare med utländsk

bakgrund – en kraft för snabbare integration

Thomas Henningson, Lena Högberg, Anders Lundström, Elisabeth

Sundin

IPREG rapport 2016

INN

OV

AT

IVE

P R O G R E S S I V E

EN

TR

EP

RE

NE

UR

SH

IP

G R O W T H

IPREG ekonomisk förening

Institutet för Innovativt Entreprenörskap –

www.ifs.a.se

Innehållsförteckning Inledning ............................................................................................................................................. 1

Syfte, metod, centrala begrepp och disposition ............................................................................ 1 Metod ............................................................................................................................................. 2 Begrepp........................................................................................................................................... 3 Fortsatt disposition ......................................................................................................................... 4

Företagare med utländsk bakgrund ................................................................................................... 4 Telefonenkät – metod och resultat ..................................................................................................... 5

Metod ............................................................................................................................................. 5 Resultatredovisning ........................................................................................................................ 7 Sammanfattning av utförd telefonenkät ...................................................................................... 18

Dialog med företag – genomförande av företagarsamtal ............................................................... 19 Eskilstuna ...................................................................................................................................... 21 Linköping ....................................................................................................................................... 22 Stockholm ..................................................................................................................................... 23 Örebro........................................................................................................................................... 24 Sammanfattning – likheter och olikheter ..................................................................................... 25

Mentorprogram ................................................................................................................................ 26 Småföretag, entreprenörskap och politiken ..................................................................................... 28

Småföretagen och medelstora företag med utländsk bakgrund – sammanfattande beskrivning ...................................................................................................................................................... 31

Stort intresse från befintliga företagare att medverka i integrationsproceesen .............................. 31 Företagare menar att den lokala miljön samt den service den kan erbjuda är av stor betydelse .... 31 Företagare ser gärna att det skapas fler arenor för att träffa nyanlända, t ex i form av s k matchmaking events ......................................................................................................................... 32 Uppfyllande av i projektansökan föreslagna indikatorer .................................................................. 32 Åtgärdsförslag ................................................................................................................................... 32

1. Tillväxtverket bör starta ett program för att systematiskt aktivera framgångsrika företagare med utländsk bakgrund. ............................................................................................................... 33 2. Tillväxtverket kan inleda program med olika kommuner runt om i landet. Här kan man uppmuntra kommuner att ta fram årliga planer för en lokal utveckling av hela integrationsprocessen från nytillkomna till nyanlända. ............................................................... 33 3. Förbättra nyanländas möjligheter att starta och driva företag. ............................................... 33 4. Inrätta ett företagsråd i lokala miljöer. .................................................................................... 33 5. Genomför jämförbara studier med andra grupper av företagare och företagare ................... 34

Litteraturlista .................................................................................................................................... 36

Sida 1 av 39 www.ifs.a.se 1

Inledning

Integrationen av nyanlända personer till Sverige är en fråga högt på dagordningen i många

sammanhang 2016. I det här projektet diskuteras möjligheter att via entreprenörer och

företagare med utländsk bakgrund bidra till en snabbare arbetsmarknadsintegration. De

företagare som medverkar i denna studie har själva tidigare gått igenom en

integrationsprocess och har därför egna erfarenheter av en sådan process.

Det är väl belagt att utrikesfödda startar företag i högre utsträckning än inrikes födda.

Utrikesfödda utgör omkring 15 procent av alla företagare i Sverige idag (Tillväxtverket,

2014). Tillsammans sysselsätter företag som ägs och drivs av företagare med utländsk

bakgrund ca 200 000 personer (Efendic Andersson & Wennberg, 2012). Företagare med

utländsk bakgrund är dock en mycket heterogen skara näringsidkare, precis som alla andra

företagare, verksamma i många olika branscher och med många olika typer av affärsidéer.

Det är alltså problematiskt att tala om dessa företagare som en grupp eller ens kategori

(Högberg, Schölin, Ram & Jones, 2016). Precis som andra företagare finns det bland dessa

både mycket framgångsrika företagare och en majoritet av s k levebrödsföretagare.

Myten om invandrarföretaget har beskrivits av Najib (1999) som en schablonbild av en

pizzabagare eller kvartersbutik med låg lönsamhet och små utvecklingsmöjligheter. Forskning

visar att de dilemman som företagare med utländsk bakgrund står inför i stort är desamma

som andra småföretag respektive nya företag möter (Pripp, 2001).

Sociologisk forskning har visat att det är i mångt och mycket just myten om kategorin

invandrarföretagare som skapar föreställningar om ett annorlundaskap som får konsekvenser

för hur företagare med utländsk bakgrund bemöts av exempelvis myndigheter och

bankanställda, liksom för hur de betraktar och framställer sig själva (Pripp, 2001).

Nationalekonomisk forskning har visat på stora skillnader i andelen företagare mellan utrikes-

och inrikesfödda liksom mellan olika grupper av invandrare (Andersson & Hammarstedt

2011). Från politiskt håll har förhoppningar om företagande som ett sätt att minska

arbetslöshet bland personer med utländsk bakgrund uttryckts, inte minst för att de i rollen som

företagare förväntas anställa andra invandrare (Andersson & Hammarstedt 2011).

Mot bakgrund av den schablon som den allmänna bilden av företagare med utländsk

bakgrund ofta visar upp vill vi i det här projektet belysa erfarenheter hos företagare som

trotsar den bilden. Vi har genomfört en telefonenkät och fört en dialog med företagare som i

andras ögon är både framgångsrika företagare och har utländsk bakgrund i syfte att fånga upp

deras erfarenheter av och idéer för att åstadkomma en bättre och snabbare integration av

människor som kommer till Sverige för att leva och verka.

Syfte, metod, centrala begrepp och disposition På vilka sätt kan framgångsrika företagare med utländsk bakgrund ha betydelse för att bidra

till en snabbare integration genom att kunna erbjuda mentorskap, praktikplatser och

projektarbete samt att vara förebilder och utgöra nätverk för nytillkomna individer med

utländsk bakgrund? Det är i grunden vad denna rapport tar upp och diskuterar utifrån olika

aspekter.


Betydelsen av att ta reda på detta är inte minst viktig med avseende på de stora

flyktingströmmar som pågått och förväntas pågå under de närmaste åren. Dessa

flyktingströmmar innebär samtidigt att vi får ett stort antal personer med uppehållstillstånd,

dvs nyanlända.

Nyanlända personer till Sverige och olika kommuner kan i åtskilliga fall ha erfarenheter av att

driva företag i sina tidigare miljöer eller kan ha konkreta idéer kring att starta egna företag.

Tanken blir då att i Sverige verksamma entreprenörer med utländsk bakgrund har gått igenom

integrationsprocesser tidigare och har därför erfarenheter av problem och möjligheter i dessa

processer.

Individer som kommer till Sverige kan också antas ha relevanta uppbyggda nätverk på sina

hemmamarknader. Det kan även finnas ett stort intresse hos existerande entreprenörer med

utländsk bakgrund att engagera personer som kommer till Sverige genom i första hand

praktik- eller projektarbete som ett första steg till en fast anställning men också att fungera

som mentorer. Det är då viktigt att kunna peka på existerande förebilder, men även att se till

att hur omgivande lokala serviceorganisationer fungerar. Detta projekt handlar inte om hur

effektiva omgivande privata och offentliga serviceorganisationer är även om det inom ramen

för projektet delvis tas upp de existerande entreprenörernas erfarenheter av dessa

organisationer.

Projektet bygger på ett antal förutsättningar eller antaganden. Det kan t ex handla om att:

- Individer som kommer till Sverige i stor utsträckning har erfarenheter av att driva

företag

- Individer har idéer som kan omsättas i ett eget företagande eller

- Har relevanta uppbyggda nätverk till sina hemmamarknader.

Dessa antaganden medför att det finns en potential till företagande i gruppen av nyanlända,

vilka kan få hjälp av redan etablerade företag drivna av företagare med utländsk bakgrund.

Detta kan ske genom att dessa företagare fungerar som förebilder och bidrar substantiellt till

en framtida integrationsprocess. Förebilder är de genom att ha lyckats i sitt företagande i

Sverige. Det konkreta bidraget till nyanländas företagande kan göras t ex genom:

- Praktikplatser i dessa företag

- Projektarbeten i dessa företag

- Möjligheter att ingå i nätverk med både nya och etablerade företagare

- Mentorsrelation med betoning på hanterande av frågor som rör företagande samt

- Praktisk träning i svenska språket i en företagsmiljö.

Projektet utgår från att det finns ett intresse hos etablerade företagare att stimulera

företagande. Projektets empiriska del inriktas på existerande framgångsrika företagare och

deras syn på vilka roller de kan tänka sig spela gentemot nytillkomna och nyanlända personer,

vilka önskar starta nya företag eller lära sig mer om företagandets kontext i form av

omgivande privata och offentliga organisationer.

Metod

Framgångsrika företag och till dessa kopplade företagare har tagits fram genom det arbete

som Stiftelsen IFS (Stiftelsen Internationella Företagarföreningen i Sverige) årligen genomför


i form av att utse Årets Pionjär samt Årets Nybyggare. Årets Pionjärer är företag med fler än

fem års verksamhet för sina företag, medan Årets Nybyggare är företag med högst fem års

verksamhet. Gemensamt för personerna bakom företagen är att de har nominerats för något av

dessa priser på regional eller lokal nivå. Dessa framgångsrika personer har erfarenheter av

såväl företagande som att ha varit nyanlända till Sverige.

Projektet har genomförts genom en telefonenkät som riktats till ett stort antal pristagare samt

med andra företagare med utländsk bakgrund för att få fram vad dessa personer anser att de

konkret kan bidra med i en integrationsprocess. Därefter har fyra företagarsamtal genomförts

med företagare i Eskilstuna, Linköping Stockholm och Örebro. Metoden presenteras och

diskuteras mera i anslutning till resultatredovisningen nedan.

Materialet från telefonenkäten och företagarsamtalen har analyserats med avseende på

framkomna idéer om bl. a praktikplatser och andra former av möjligt deltagande från

företagarnas sida i en integrationsprocess. Denna studie kan ses som ett pilotprojekt p g a att

den koncentrerar intresset mot en specifik grupp av företagare med utländsk bakgrund. Den

kan alltså inte ses som en rapport som gäller samtliga i Sverige verksamma företagare med

utländsk bakgrund.

I denna rapport dokumenteras framkomna resultat och konkreta förslag. I rapporten ges

förslag på dels vilka åtgärder som kan genomföras på lokal nivå för att få en ökad integrering

till stånd, dels på hur detta pilotprojekt skulle kunna utvidgas till att omfatta hela landet.

Vidare ges förslag avseende vilka åtgärder som eventuellt behöver tas för att skapa en mer

effektiv och snabbare integration på lokal nivå i samarbete mellan nytillkomna individer och

företagare med utländsk bakgrund.

Samtidigt med denna studie har Stiftelsen IFS analyserat en tysk modell, KAUSA, som

innebär att nyanlända ges möjlighet till praktiskt lärande i yrkeslivet. Det sker i företagen där

kunskap och erfarenheter om villkoren i kedjan av uppbrott, invandring, utanförskap och

integrationsprocesser redan finns.

Begrepp

Begreppet ”entreprenör” har genomgått ett veritabelt segertåg både i det allmänna och i

forskning. Särskilt i forskningen förekommer en debatt om kraven på rubriceringen

entreprenör och entreprenörskap. Här lämnar vi den diskussionen därhän och väljer att

använda begreppet ”företagare” eftersom det är vad våra empiriska grupper entydigt utgörs

av.

Nyanlända, utlandsfödda, utrikesfödda och invandrare är exempel på begrepp som används

både i den allmänna debatten och i anslutning till sysselsättning och företagande. I projektet

och rapporten väljer vi att använda samma begrepp som den organisation/person från vilken

uppgifterna hämtats eller dialog förts. Det är hanterligt, men innebär inte att vi undgår de

definitionsproblemen – vi menar t ex att en del av våra medverkande företagare då de

använder uttrycket nyanlända förmodligen avser personer som nyligen kommit till Sverige

medan andra strikt använder den formella bestämningen att nyanlända personer är individer

under de första tre åren efter det att uppehållstillstånd erhållits.


Integration och integrationsprocess är centrala begrepp som både används normativt och

deskriptivt i dagens Sverige. Också därvidlag väljer vi att tillämpa uppgiftslämnarnas

terminologi samt begränsa oss till arbetsmarknadsdimensionen.

Fortsatt disposition

I nästa avsnitt återger vi några centrala uppgifter om företagare med utländsk bakgrund

hämtade både från forskning och officiella uppgifter. Därefter följer en presentation av de

empiriska undersökningar som gjorts inom ramen för detta projekt. De empiriska resultaten

diskuteras i den avslutande delen med hjälp av andra undersökningar inte bara om företag

drivna av utlandsfödda utan också av landets företagare och företag liksom av

mentorsprogram. Slutligen sker en sammanfattning samt förslag på åtgärdsprogram.

Företagare med utländsk bakgrund

Företagandet bland personer med utländsk bakgrund har ökat kraftigt under 1990-talet och

framåt. Då arbetsmarknaden varit svår att ta sig in på för personer som invandrat från länder

utanför Europa är det enligt Andersson och Hammarstedt (2011) rimligt att anta att den

ökande andelen egenföretagande i denna grupp beror på att de saknar alternativ i form av

anställning.

Forskare har också studerat skillnader i branschval mellan inrikes födda, europeiska

invandrare och utomeuropeiska invandrare och funnit att utomeuropeiska invandrare i mycket

högre utsträckning är verksamma i tjänstesektorn och branscher som handel, hotell och

restaurang (Andersson & Hammarstedt 2011). Utomeuropeiska invandrares företag har

generellt sett högre omsättning och anställer fler personer än företagare i övriga kategorier,

men de uppvisar samtidigt i genomsnitt ett sämre rörelseresultat.

Tillväxtverket publicerar kontinuerligt undersökningar av ”Företagens villkor och verklighet”

(Tillväxtverket 2014). Som en del av den senaste undersökningen ingick rapporten ”Mångfald

i näringslivet”. Med mångfald menas i sammanhanget alla som inte är svenskfödda

medelålders män, dvs kvinnor, unga och personer med utländsk bakgrund. Det är särskilt de

sistnämnda som är av intresse här.

Små företag dominerar både antals- och andelsmässigt på den svenska marknaden. Därvidlag

skiljer sig inte företag drivna av personer med utländsk bakgrund från andra. Vad gäller

branschvalen kan konstateras väsentliga skillnader mellan svensk- och utlandsfödda. En

överväldigande majoritet av landets företag är tjänsteföretag – något mera uttalat bland

personer med utländsk bakgrund än bland övriga. De 15% av företagarna som är utrikesfödda

är ojämnt fördelade mellan olika branscher. Högst är den inom ”hotell &

restaurangverksamhet” där nästan hälften, 46%, av alla företagare har utländsk bakgrund.

Lägst är den inom ”informations- och kommunikationsverksamhet” respektive ”försörjning

av el, gas, värme och kyla” där mindre än tio procent är utlandsfödda. Också ”tillverkning och

byggnadsverksamhet”, typiskt manligt dominerade branscher, har litet inslag av utlandsfödda

företagare.

Företagare vill, som regel, att deras företag ska växa inte minst i form av omsättning,

lönsamhet eller produktivitet. Det gäller särskilt de med utländsk bakgrund. Mer än hälften av


dem vill också öka antalet anställda. De är också jämförelsevis optimistiska avseende

möjligheten att denna önskan skall realiseras.

De flesta små företag arbetar på en lokal marknad. Det gäller också de som drivs av

företagare med utländsk bakgrund. Importerar gör de med utländsk bakgrund mera än de

svenska medan det omvända gäller export.

Skillnaden mellan de två grupperna, med och utan utländsk bakgrund, angående upplevda

hinder för internationalisering är ofta finansiering för företagare med utländsk bakgrund.

Konkurrens med mera är också ett hinder för tillväxt, mera för de utlandsfödda än för de

svenska. De förstnämnda anger också i högre grad att de fått avslag på ansökningar om lån

och krediter. Enda redovisade faktorn där de inte är missgynnade är tillgång på arbetskraft.

Från Tillväxtverkets rapport om alla småföretag kan vi hämta ytterligare information av

betydelse för vår egen undersökning. Regionala skillnader föreligger i en rad avseenden

mellan företag verksamma i olika regioner och mellan företag verksamma i olika branscher

exempelvis avseende tillväxtvilja, upplevda tillväxtmöjligheter och hinder.

Omfattande forskning har ägnats åt betydelsen av nätverk för nystartade företags framgång

(se ex Aldrich & Zimmer, 1986; Light & Gold 2000). Granovetter (1973) har beskrivit

företag som inbäddade i sitt sammanhang på gott likväl som på ont. Företag som har många

men svaga kopplingar till andra företag – så kallade ”weak ties” – har fördelen av att ingå i ett

dynamiskt nätverk, där det finns god tillgång till information av många olika slag. Sådana

nätverk kan bestå i mentorer och andra företagare likväl som myndighetskontakter. Företag

som är tätt knutna till ett mindre antal aktörer eller personer tenderar att bli för nära kopplade

till likatänkande personer och får därmed inte tillgång till samma dynamiska miljö. I en

rapport från Region Stockholms Resurscentra (Tahko 2015) framhålls att nyanlända kvinnor

som är företagare i stort saknar såväl affärsnätverk som andra nätverk.

Forskningen om företagare med utländsk bakgrund har tagit resonemanget ett steg till och

betonar betydelsen av ett integrerat angreppssätt (Waldinger, Aldrich & Ward, 1990) och talar

om ”mixed embeddedness”, där också kontexten, såsom det institutionella ramverket och

diskriminering, inkluderas för att förklara företagens möjligheter till framgång respektive

inlåsningar i branscher som karaktäriseras av liten utvecklingspotential (Kloosterman, 2010;

Ram 1994).

Telefonenkät – metod och resultat

Metod

I projektet var syftet att genomföra en telefonenkät med hjälp av SKOP AB med 100 st

företagare. Enkäten avsåg initialt omfatta regionala och nationella vinnare. Det avsåg då dels

Årets Nybyggare, dels Årets Pionjär. I telefonenkäten har dels regionala, dels nationella

vinnare över åren ingått. Av 100 vinnare som vi ville nå, önskade vi att kunna få en

fördelning av 50 % kvinnor och 50 % män.

I verkligheten visade det sig att vi inte kunde uppnå denna fördelning p g a att antalet vinnare,

som det fanns uppgifter om hos IFS stiftelsen, har en fördelning om 25 % kvinnor samt 75 %

män. Vidare fanns uppgifter om totalt 111 vinnare av priserna Årets Nybyggare samt Årets


Pionjär. Eftersom alla dessa vinnare inte kunde nås via kontaktuppgifter beslöts att ta fram

ytterligare uppgifter kring entreprenörer med utländsk bakgrund, vilket innebär att ytterligare

en lista om 89 företag erhölls, där samtliga var lokaliserade i Stockholmsregionen. I

fortsättningen benämns denna lista urval B. Den ursprungliga listan är egentligen en

population avseende vinnare av något av IFS priser, men benämns i denna undersökning

likväl som urval A eftersom vi inte vet om listan innehåller samtliga tidigare vinnare.

I nedanstående tabell visas antalet företag i respektive urval samt svarsfrekvenser.

Tabell 1. Urval och svarsfrekvenser

Urval A Urval B Totalt

Antal företag 111 89 200

Kontaktuppgifter

saknas

9

10

19

Kan ej intervjuas pga

sjukdom eller boende

utomlands

2

11

13

Urval 100 68 168

Vill ej delta i

undersökningen

9

12

21

Kunde ej intervjuas

trots upprepade

försök

23

36

59

Intervjuade 68 20 88

Svarsfrekvens i % 68 29 52

När det gäller antalet upprepade försök kontaktades varje företag upp till 15 gånger om de

inte svarat innan dess. Därefter ansågs de inte vilja delta i undersökningen. I urval B, som

innehåller icke vinnande företag med utländsk bakgrund, valdes dessa för att om möjligt

kunna erhålla totalt 100 svar med företagare. Tyvärr lyckades det inte trots alla försök att få

fram en tillräckligt stor grupp av företag från urval B för att få fram 100 svar totalt.

Totalt omfattar enkäten 88 företag, vilket ger en svarsfrekvens på 52 procent. För företag i

urval A är svarsfrekvensen 68 procent, medan svarsfrekvensen för företag i urval B är 29

procent.

Vid telefonenkäten har följande indelningsgrunder använts för att redovisa resultaten, vilket

framgår av tidigare framtagen rapport avseende telefonenkäten och som skickas in separat (se

SKOP 2016). Här har företag indelats efter startår, omsättning, antal årsarbetare samt

region/lokalisering, medan företagare indelats efter om man startat ensam eller tillsammans


med andra eller ej, var med vid start av företaget, om man startat fler företag, ålder, född i

Sverige eller ej samt kön. Dessa frågor handlar om att ge en bild över vilka företagen samt

företagarna är som ingår i urvalet. Vad gäller företagarna finns här en del frågor kring vilken

betydelse de anser sig ha i den lokala miljön, hur viktig denna miljö är för deras verksamheter

samt på vilka sätt de kan tänka sig medverka i en integrationsprocess. Uppgifter som alla är

unika för denna telefonenkät.

Materialet är för begränsat vad för att göra sambandsanalyser. Totalt är också den geografiska

spridningen stor, vilket samtidigt gör att regionala skillnader inte kan bedömas.

Heterogeniteten i materialet är också betydande, vad gäller t ex när företag startats, typ av

företag eller storlek på företag. Generellt är nästan alla företag tjänsteföretag eller en

kombination av tjänste- och tillverkande företag. Det är endast sex procent av företagsledarna,

vilka uppger sig ansvara för tillverkande företag.

Resultatredovisning

Totalt har vid genomförda telefonenkät ställts 59 frågor. I separat rapport från SKOP AB

redovisas den interna svarsfrekvensen för olika frågor. I denna rapport finns samtliga svar i

detalj redovisade i tabellform. I följande redovisning sker därför en mer övergripande

beskrivning av framkomna resultat. Samtliga figurer och siffror är hämtade ifrån den

telefonenkät som SKOP AB har genomfört.

Vad karaktäriserar företagen?

Två av tre företag är startade innan 2010. Se figur 1.

Figur 1. Tidpunkt för företagsstart (%-siffror)

En tredjedel av företagen är startade efter 2010. De som vunnit priset Årets Nybyggare tillhör

därför denna grupp, medan Årets Pionjär kan antas i huvudsak tillhöra de andra grupperna.

Vilket år startade företaget?

20

45

34

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

År 1900-1999 År 2000-2009 År 2010 eller senare

%


Ungefär hälften av företagen har startats av en ensam person oftast den som svarade på

frågorna. I knappt 10 procent av fallen var personen som svarade på enkäten inte med vid

starten av företaget. Detta borde indikera att de svarande personerna har generellt god

kunskap om företaget och dess utveckling. Här finns svar från alla svarande personer. Se figur

2.

Figur 2. Start av företaget – Vem startade företaget?

Figur 3. Ensam eller tillsammans med andra?

Av figurerna 2 och 3 framgår att hälften av företagarna startade sina företag ensamma och 40

% tillsammans med andra, medan bara knappt 10 % som sagt inte var med vid starten av

företagen. Vidare att om man startade tillsammans med andra är det lika vanligt att så sker med

någon utanför familjen som med någon inom familjen. I över hälften av fallen var man redan

från början ensam företagsledare, vilket framgår av nedanstående figur 4.

Vem var det som startade företaget?

51

40

9

0

10

20

30

40

50

60

Du ensam Du tillsammans med andra eller Du var inte med och startade

%

Om startade med andra

Startade du tillsammans med

någon utanför familjen som du inte är släkt med?

4852

0

10

20

30

40

50

60

Ja Nej

%


Figur 4. Företagsledare vid företagsstarten

Vad dessa frågor hittills bekräftar är att de företagare som medverkar i telefonenkäten redan

från företagens start i de flesta fallen spelat en stor roll genom att aktivt delta i start av

företaget samt haft en ledande roll i företaget från början. Det tyder på att de har stor kunskap

om vad som skett över tiden i de företag där de är verksamma. För att ytterligare belysa vad

som hänt med företagen sedan starten har vi frågat efter hur lång tid det tog att starta

företaget, efter att man har fått den idé som man ville bygga ett företag på. Resultaten av

denna fråga framgår av nedanstående figur 5.

Av figuren framgår att tid från idé till start av företag är förhållandevis kort. Nästan hälften av

de svarande företagarna uppger en tid kortare än ett år och bara knappt 10 procent säger att

det tagit mer än 5 år. Dessa resultat stämmer med vad som framkommit i andra

undersökningar, se t ex von Friderichs, Lundström och Nordström, 2014. Notera dock att

detta inte är samma sak som att få veta när företaget blev lönsamt eller om man som

företagare kunde försörja sig på företaget.

Figur 5. Tid från idé till företagsstart

Om startade med andra,

Vem var företagsledare vid starten?

52

39

9

0

10

20

30

40

50

60

Du själv Både du och någon annan Bara någon annan

%

Om intervjupersonen var med och startade företaget

Hur många år tog det från att du fick idén att starta företaget till att du

faktiskt startade företaget?

47

33

13

7

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

Inget år 1-2 år 4-5 år Längre tid än 5 år

%


Figur 6. Samma affärsidé som vid starten respektive förändrad affärsidé

För 80 procent av företagen har inte den ursprungliga affärsidén förändrats, se figur 6. Här fås

inga skillnader mellan om man startade ensam, tillsammans med andra eller inte var med och

startade. Inga skillnader finns heller beroende på hur stor omsättning företaget uppger eller

antalet årsarbetare, ålder eller kön.

Figur 7. Omsättning 2015

När det gäller nuvarande omsättning uppger 20 procent att den är mindre än 3 milj kr, medan

två av tre företag uppger att den är 6 milj kr eller mer. Drygt 25 procent av företagen uppger en

omsättning på minst 20 milj kr. I genomsnitt omsätter företagen närmare 24 milj kr. För de

företag som startades mellan 1990 till 1999 är det bara ett företag som idag har en omsättning

på högst 5 miljoner kronor.

Är företagets affärsidé fortfarande samma som vid starten?

Eller har den förändrats?

80

20

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

Samma Har förändrats

%

Hur många miljoner omsatte företaget år 2015?

20

13

40

27

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

Mindre än 3 miljoner 3-5 miljoner 6-20 miljoner Mer än 20 miljoner

%


Figur 8. Företagens försäljning till kunder inom en radie om tio mil

Företagens försäljning är koncentrerad till en radie av 10 mil från där företaget är lokaliserat.

Drygt 60 % av företagen i urvalet avsätter minst hälften av sin omsättning inom detta område.

En viktig förklaring är förstås vilken typ av tjänsteföretag som dessa företagare ansvarar för.

Figur 9. Antal anställda (omräknat till heltider på årsbasis)

Av figuren framgår att de flesta företagen är relativt små. 45 procent av företagen har mindre

än eller lika med fem anställda, två av tre företag kan karaktäriseras som mikroföretag medan

drygt en tredjedel har fler än tio anställda.

Knappt 10 procent av företagen har även verksamhet med anställda i andra länder än Sverige.

I samtliga dessa fall handlar det om entreprenörer som startat fler företag samt är män och

tillhör vårt urval A.

Hur mycket av företagets försäljning säljs

till kunder inom tio mil?

46

16

7

12 12

7

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

Tre fjärdedelar

eller mer

Ungefär hälften En fjärdedel En tiondel Litet men

mindre än en

tiondel

Inget alls

%

Hur många personer arbetar nu i företaget utom dig?

Räkna om deltidspersonal till heltider på årsbasis

11

14

20 2019

17

0

5

10

15

20

25

Ingen 1-2 personer 3-5 personer 6-10 personer 11-20 personer Fler än 20

personer

%


När det gäller företagsledarens ålder fås en naturlig uppdelning mellan unga och äldre

företagare, dvs de som är yngre har startat relativt sent jämfört med övriga. Nästan samtliga

företagsledare är inte födda i Sverige.

Figur 10. Exportverksamhetens omfattning sett till andel av försäljning

Drygt 70 % av företagen har ingen export, medan 10 % avsätter mer än hälften av sin

omsättning på export. Nästan 80 % av företagen som exporterar har ingen tidigare anknytning

till de länder de exporterar till, vilket framgår av nedanstående figur.

Figur 11. Personlig anknytning till länder dit företaget exporterar

Hur mycket av företagets försäljning går på export?

82

7 5 6

72

0

10

20

30

40

50

60

70

80

Tre fjärdedelar

eller mer

Ungefär hälften En fjärdedel En tiondel Litet men

mindre än en

tiondel

Inget alls

%

Om export

Om du tänker på de länder som förtaget exporterar till

Hade du själv någon anknytning till något av

länderna innan du började exportera dit?

23

77

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

Ja Nej

%


Figur 12. Importverksamhet?

Omkring 4 av 10 företag importerar varor från något annat land. Här har drygt hälften någon

form av tidigare anknytning till det land de importerar ifrån. Av svaren framgår att det handlar

om att vederbörande tidigare har bott där eller att det är deras ursprungsland. Där kan även

finnas släktingar eller bekanta, se figur 13.

Figur 13. Personlig anknytning till länder som företaget importerar ifrån?

Knappt 30 % av företagen har verksamhet i flera svenska kommuner. Inte minst gäller detta

de som startat flera företag. I nedanstående figurer visas vilken betydelse företagarna tillmäter

dels den lokala miljö, dels sin egen betydelse i den lokala miljön. Se figurerna 14 och 15.

Importerar ditt företag varor från något land?

40

60

0

10

20

30

40

50

60

70

Ja Nej

%

Om importerar

Om du tänker på de länder som företaget importerar från.

Hade du själv någon anknytning till något av

länderna innan du började importera därifrån?

53

47

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

Ja Nej

%


Figur 14. Den lokala miljöns betydelse för företagen (offentlig service, tillgång till

kunder, leverantörer)

Företagen har i genomsnitt funnits i sin nuvarande kommun i drygt 11 år. Här finns inga

signifikanta skillnader för någon av våra indelningsgrunder. Liknande resultat finns på frågan

om hur många år som respektive företag funnits i den kommun där man har sin största del av

verksamheten. Intressant är att företagsledarna har bott många fler år än sitt företag i

respektive kommun. En tolkning är att det tar tid att bygga upp lokala nätverk och

lokalkännedom. En klar majoritet eller två av tre företagare tillmäter den lokala miljön ganska

eller mycket stor betydelse. Endast drygt tio procent anser att den saknar betydelse.

Figur 15. Företagets roll i lokalsamhället t ex med avseende på integration och

samverkan mellan individer

Även när det gäller företagets egen betydelse i den lokala miljön anser en majoritet av

företagarna att den är mycket eller ganska stor.

Vilken betydelse har den lokala miljön för företaget, vad gäller offentlig

service, tillgång till kunder, leverantörer?

28

38

22

13

0

5

10

15

20

25

30

35

40

Mycket stor Ganska stor Bara liten Ingen alls

%

Vilken roll har företaget i lokalsamhället

t.ex. för integration och samverkan mellan individer?

16

41

31

12

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

Mycket stor Ganska stor Bara liten Ingen alls

%


När det gäller frågan om vilken betydelse hjälp från släkt och vänner har haft för att företaget

ska utvecklas är meningarna delade. Nästan 40 % svarar stor eller mycket stor betydelse

medan nästan 50 % svarar ingen eller liten betydelse. Här finns inga signifikanta skillnader

för någon av våra indelningsgrunder.

Nästan 60 % av företagsledarna har startat fler företag. Här finns inte heller några signifikanta

skillnader för indelningsgrunder som ålder, kön, om man startat företaget ensam eller i

samarbete eller vilken omsättning företaget har. Normalt handlar det om start av ytterligare ett

företag. 15 procent av de svarande personerna har startat fler är tre företag. Däremot finns en

skillnad såtillvida att de som startat fler företag har även bott fler år i landet än övriga.

De svarande personerna har lång erfarenhet av den bransch de är verksamma inom.

Genomsnittet visar på att de varit verksamma i nästan 17 år i denna bransch. Endast 10 % har

högst 5 års erfarenheter. En fjärdedel har mer än 20 års erfarenhet av branschen. Naturligen

finns här en åldersskillnad, där i den yngsta åldersgruppen 2 av 3 företagare har högst 10 års

erfarenhet av respektive bransch.

Företagarna är relativt sett högutbildade. 6 av 10 har eftergymnasial utbildning och endast

drygt 5 % har högst grundskoleutbildning. Här finns inga signifikanta skillnader för olika

indelningsgrunder. Genomsnittsåldern för svarande företagare är knappt 44 år. Ingen är under

28 år och ingen över 70 år. 25 procent är som sagt kvinnor. Här finns en högre andel av

männen som startar företaget ensam, men för andra indelningsgrunder fås inga signifikanta

skillnader.

Vilka roller spelar de i sina respektive lokala miljöer?

Ett antal av frågeställningarna handlar om hur de ser på sina roller i den lokala miljön. Här har

vi frågat efter vilka typer av organisationer de är medlemmar i, Se figur 16.

Figur 16. Organisationer som företagen/företagarna är medlemmar i (medlemskap,

sponsring eller annat stöd)

Är företaget eller du som företagsledare

med i någon av följande föreningar?

Det kan vara som medlem, som sponsor eller genom annat stöd

3

36

1 1

28

33

0

5

10

15

20

25

30

35

40

Lokal företags-

organisation

Idrottsförening Invandrar-

förening

Religiöst

samfund

Annan idéell

förening

Annan

organisation

eller förening

%


Här lyfts alternativen idrottsförening , annan organisation eller förening samt annan ideell

förening fram medan i princip inga lyfter fram lokal företagsorganisation, invandrarförening

eller religiöst samfund. Detta mönster går i stort igen för alla våra indelningsgrunder. Med

annan ideell förening nämns ett brett spektra av organisationer såväl ideella som lokala

företagsorganisationer, typ ALMI/IFS, Handelskammare, Föräldrakraft och som sagt

idrottsföreningar.

Vidare har vi i detta sammanhang frågat efter antal år företagarna har bott i nuvarande kommun.

Av figur 17 framgår att nästan 40 procent av företagarna har bott längre än 20 år i kommunen

och ytterligare omkring 25 procent har bott mellan 11 och 20 år. Detta innebär att tiden som

man som enskild företagare har bott i kommunen generellt är längre än den tid som de företag

man ansvarar för har funnits i kommunen.

Figur 17. Antal år som företagarna har bott i aktuell kommun

Vi har även frågat om företaget har en namngiven kontaktperson på Arbetsförmedlingen. Här

svarar 60 % ja, undantag finns för de som inte har någon anställd. Vi har även frågat efter hur

många månader sedan företaget hade kontakt med Arbetsförmedlingen. Nästan hälften av

företagarna kunde inte ge en uppgift när de senast hade kontakt. Medelvärdet är omkring fyra

månader. Knappt en tredjedel uppgav mindre än två månader sedan. För företag utan anställda

har nästan 80 % inte svarat på frågan. Naturligt stiger andelen som haft kontakt inom mindre

än två månader för företag med fler anställda.

Hur många år har du bott i den kommun där du bor nu?

15

20

26

39

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

0-5 år 6-10 år 11-20 år Längre än 20 år

%


Figur 18. Intresse av att agera mentor

I enkäten har även efterfrågats om man är beredd att vara rådgivare och mentor åt personer

med utländsk bakgrund. Här finns följande svarsalternativ: Ja, absolut, ja, kanske, nej,

troligen inte samt nej, absolut inte. En överväldigande majoritet eller närmare 90 % väljer de

två första alternativen. Det skulle i detta fall innebära att 77 företagare säger sig absolut eller

kanske kunna tänka sig detta. Här finns inga signifikanta skillnader mellan våra

indelningsgrunder.

Vi frågade även efter om man genom sitt företag var beredd att erbjuda praktikplatser åt

personer med utländsk bakgrund. Här svarar knappt 95 % ja, absolut eller ja, kanske, vilket

motsvarar att 81 företagare uppger dessa alternativ. Även här går mönstret igen för alla våra

alternativa indelningsgrunder. Det finns således ett mycket stort intresse från företagarna att

medverka i integration av individer med utländsk bakgrund. Därför ställdes även en följdfråga

om det finns speciella kompetenskrav, t ex språk, som krävs för att företaget skulle ta emot en

praktikant. Se figur 20.

Figur 19. Praktiktjänstgöring

Är du beredd att vara rådgivare och mentor

åt personer med utländsk bakgrund?

55

32

7 6

0

10

20

30

40

50

60

Ja, absolut Ja, kanske Nej, troligen inte Nej, absolut inte

%

Är du genom ditt företag beredd att erbjuda

praktikplatser åt personer med utländsk bakgrund?

77

17

51

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

Ja, absolut Ja, kanske Nej, troligen inte Nej, absolut inte

%


Figur 20. Kompetenskrav

Två tredjedelar av företagsledarna uppger att de har olika kompetenskrav. För de

företagsledare som inte startat flera företag är andelen signifikant lägre, men ändå drygt 50

procent. Här ges en rad exempel på sådana kompetenskrav. Språkkrav är det många som

nämner, dvs att man måste kunna tala och förstå svenska. Behörighet är också ett krav om det

handlar om specifika sådana krav vad gäller företagets verksamhet. Körkort framhölls även av

många företagare som ett krav.

Avslutningsvis frågades efter om företagare skulle vara beredd att komma till ett företagsmöte

med nyanlända om ett sådant arrangerades med personer med utländsk bakgrund och intresse

av företagande vilket 90 % sa ja till.

Sammanfattning av utförd telefonenkät

Genom telefonenkäten har framkommit ett stort intresse från företagarna av att aktivt

medverka i integrationsprocessen, inte minst vad gäller nyanlända med egna företag eller

företagsidéer, men även vad gäller möjligheterna att kunna projektanställa med rätt typ av

kompetens. Här svarar så gott som alla företagare att de är positiva att medverka vid dessa

typer av aktiviteter. Vi vill ändå framhålla betydelsen av krav på kompetens här. Företagarna

menar att de vill se sina insatser också som en form av en investering, dvs det egna företaget

måste kunna ha nytta av de personer som projektanställs. Det blev därför ett viktigt område att

ta upp i våra seminarier på fyra orter med grupper av företagsledare, se kommande avsnitt.

Många företagare ansåg att den lokala miljön och den service den erbjuder är av stor

betydelse för företagens verksamheter. Det är något som lokala beslutsfattare och stödjande

organisationer bör fundera på hur de kan ta tillvara på denna positiva inställning. Eftersom

företagarna normalt har bott många år i den lokala miljö där de är verksamma anser de även

att de är viktiga för den lokala miljöns utveckling. Många är också lokalt verksamma, dvs en

stor andel av företagen avsätter huvuddelen av sin omsättning inom en 10 mils radie från

lokaliseringsorten.

Om beredd att erbjuda praktikplatser åt personer med utländsk bakgrund

Är det några speciella kompetenskrav, t.ex. språk, som måste vara

uppfyllda för att ditt företag skall kunna ta emot en praktikant?

65

35

0

10

20

30

40

50

60

70

Ja Nej

%


En stor majoritet är födda utomlands (94 %) och så gott som samtliga har föräldrar som är

födda utomlands. Det innebär att nästan samtliga har gått igenom en integrationsprocess i

Sverige och har då troligen en god kunskap om vad som kan vara problem i en sådan process

och hur denna process skulle kunna effektiviseras.

Slutligen vad gäller kontakterna med det land varifrån de kommer tycks dessa kontakter

betyda mer för företagens import än för deras export.

Dialog med företag – genomförande av företagarsamtal

Inom ramen för detta projekt har fyra företagarsamtal genomförts med framgångsrika

företagare i Eskilstuna, Linköping, Stockholm och Örebro. Sammantaget har 27 företagare

deltagit varav 19 män och 8 kvinnor. Deltagarna representerade totalt 25 företag. Varje

företagarsamtal varade i ca två timmar. Medverkade gjorde vid varje tillfälle två

representanter från IPREG eller från Linköpings Universitet samt vid tre av de fyra träffarna

en ISF konsult från respektive ALMI bolag. Mötet i Stockholm ägde rum i IFSs lokaler och

på övriga orter hos respektive ALMI-bolag.

Nedanstående dagordning följdes vid genomförandet av företagarsamtalen:

1. Kort presentation av närvarande företagare och företag.

2. Syftet med samtalet och kort information om projektet, ”Företagare och företagare med

utländsk bakgrund - en kraft för snabbare integration”.

Vad har gjorts hittills? Några resultat från genomförda telefonenkät.

3. Vilken roll spelar respektive företagare i integrationsprocessen på regional/lokal nivå

4. Vilka föreningar och organisationer spelar stor roll i det regionala/lokala arbetet

5. Erfarenheter av arbete med praktiktjänster eller projektanställningar och krav på

kompetens?

6. Erfarenheter av, och inställning till, arbete som mentor

7. Hur kan företagares framtida arbete inom området integration se ut och effektiviseras

8. Intresse för en framtida jobbmässa

9. Övriga synpunkter

Varje enskilt företagarsamtal har sammanställts och dokumenterats. Nedan följer

kortversioner av samtalen och därefter en samlad bedömning av vad som har framkommit.

Syftet med företagarsamtalen var att kvalificera de uppgifter som framkommit genom

telefonenkäten och också utveckla svaren till, i bästa fall, förslag genom dialog. Trots att

frågeställningarna och introduktionen var densamma vid de fyra träffarna utvecklades

samtalen olika. Vi väljer därför att inledningsvis redovisa dem var för sig och avslutar med en

summering.


Det bör betonas att vad som redovisas är de deltagande företagarnas åsikter och upplevelser –

inte redogörelser för ”sakernas tillstånd”. Presentationen görs i bokstavsordning.

För att ge en bild av deltagande företag vid genomförda företagarsamtal har informationen

sammanställts i nedanstående tabell. Vid presentationen både av samtalen och företagen kan

likheter likaväl som olikheter betonas. Företagen är exempelvis heterogena vad gäller

verksamhet och storlek – men som grupp utmärks de av en stark betoning av

tjänsteverksamhet.


Tabell 2. Deltagande företag vid genomförda företagarsamtal

Ort IFS

med

Antal

företag

Män resp

kvinnor

Branscher Mentor Praktikant

eller projekt

Eskilstuna Ja 6 5+1 Elteknik

Bilskrotning

Livsmedel

Restaurang

Handel med

begagnade

entreprenadmaskiner

och reservdelar

Ja - flera

främst

informellt

Ja

Linköping Ja 5 4+2 (ett

företag

representer

ades av två

män)

Turism

Bowlinghall

Champinjonodling

IT-service

Multi inkl.

Asylboende

Ja – flera

främst

informellt

Ja – alla

Stockholm Nej 6 4+2 Omsorg

Apotek

Byggande av

takvåningar

Webbförsäljning

Produktion av

rengöringsprodukter

Inomhusmiljöteknik

Ja – flera

främst

informellt

Ja – flera

Örebro Ja 7 6+3 (två

företag

representer

ades av en

man och

en kvinna)

Upplevelse/Event

Privat läkarpraktik

Byggakustik

Industri/Trading

Barnpassningstjänst

Kommunikation/

Marknadsföring

Ja - flera

främst

informellt

Ja

Eskilstuna

Företagarsamtalet inleddes med en presentation av de närvarande företagarna och av

projektet, inklusive aktuellt arbetsläge i projektet. Så vidtog en diskussion kopplad till den

projektpresentation som gavs. Angående den service som olika offentliga aktörer ger menade

deltagarna att kvaliteten är skiftande och personberoende. Somliga tjänstemän anses ha

regelverket som ledstjärna och letar fel, medan andra inom regelverket också försöker hjälpa

till och se till att det blir rätt från början.


Praktikanter förmedlas främst genom Arbetsförmedlingen, kontakter finns också med

Migrationsverket. Det har fungerat tillfredsställande, men språkproblem är oftast det största

hindret. SFI (svenska för invandrare) borde kunna förbättras, t ex genom kravställande, ökad

kvalitet och även ökad omfattning. Särskilda fördjupningsavsnitt för olika yrkeskategorier

borde också vara möjliga att utveckla/genomföra. Inom flera branscher (sjukvård och omsorg,

el- och reglerteknik, maskinföretagare etc) ställs också krav på särskild behörighet, varför det

kan vara problem att ta emot outbildade och oerfarna praktikanter.

I samband med nyföretagande förekommer åtskilliga kontakter mellan etablerade företagare

och personer som avser att starta företag. Mycket handlar om praktiska problem/möjligheter

relaterade till verksamheten och affärskontakter, men också om svårigheter att förstå olika

myndigheters krav i olika avseenden. Kontakter mellan företagarna är oftast relaterade till

olika former av släkt- och vänskapsband eller genom kundkontakter. Det handlar om en form

av mentorprocesser som har ganska flexibel utformning.

Arbetet som görs inom ALMI/IFS avseende affärsrådgivning och särskilda Mentorprogram

har varit till stor nytta och jämförelser gjordes med nuläget och med situationen för ca 10 år

sedan. En annan fördel med ALMI är att man också tillhandahåller lån, även om de inte är

marknadens mest förmånliga.

I den här regionen är det mest Arbetsförmedlingen och kommunen som arbetar med

integration och i viss mån även Försäkringskassan. Skatteverket betraktas av många som en

”svår” aktör, nästan som ett hot. Detta beror oftast, menar flera av deltagarna, på ett

svårbegripligt skattesystem som inte alla gånger kommuniceras/förklaras på ett bra sätt av

myndighetens personal. Ett förslag som framkommer är att verket borde ha en särskild

funktion/anställd med särskilt informationsansvar för invandrare.

De närvarande företagarna ställde sig också positiva till en typ av ”jobbmässa” med väl

förberedda möten.

Linköping

Samtalen vid träffen blev mycket livliga och genomfördes i god anda. Champinjonodlarna

hamnade litet ”vid sidan av” p g a mycket dåliga språkkunskaper. Samtalen rörde både den

egna bakgrunden och vägen till Sverige och företagandet och invandringen i stort. Vi väljer

att koncentrera framställningen till projektets huvudfrågeställningar som presenteras ovan.

Företagarna spelar olika roller i lokalsamhället både beroende på verksamhetens inriktning

och egen inställning. Bowlinghall är helt beroende av kunder i närområdet och goda relationer

till alla lokala aktörer. Det sistnämnda gäller också turismföretaget. Båda dessa företag är

lokaliserade i mindre orter, vilket de menar är en förklaring till att deras egen integration varit

lyckosam. Samma positiva bedömning av mindre orter för företagande och integration

framhölls av den företagare som bland annat drev asylboende. Genom personliga kontakter

med omkringboende kunde eventuell oro och problem hanteras.

Flera av företagen har utvecklat sina affärsidéer och verksamhetens inriktning. Ingen har dock

helt övergivit sin startinriktning. Endast ett av företagen har det offentliga som en stor kund.

Övrigas marknad är slutkonsumenter eller andra företag.


Alla företagen har exempelvis genom praktikplatser konkret arbetat med integration.

Erfarenheterna motiverade ställningstagandet att eventuella praktikanters meriter måste vara

det som avgör engagemang. Det finns i alla verksamheter vissa minimikrav som måste vara

uppfyllda. De mycket små företagen orkar inte med praktikanter som kräver mycket

handledning och kanske till och kontroll.

En av företagarna ansåg att projektets koncentration till nyanlända kan motverka integration

av invandrare i stort. Oberoende av om nyanlända syftar på den formella bestämningen, dvs

fram till tre år efter erhållet uppehållstillstånd eller på de som anlänt med de senaste årens

invandring, så betonades att de som varit i landet längre är en nyckelgrupp för integration

både av sociala och ekonomiska skäl. Denna åsikt fick starkt stöd av övriga. Att få råd, stöd

och finansiering kan vara mycket svårt innan uppehållstillstånd erhållits. Det kan fördröja och

försvåra företagandet. I Linköpingsgruppen illustrerades de problemen av champinjonodlarna

som startat företaget med hjälp av de kunskaper de utvecklat som doktorander vid Linköpings

universitet.

Omdömet om aktuella organisationer, dvs. kommunen, ALMI, Skatteverket och

Arbetsförmedlingen, var blandat. Arbetsförmedlingen, som ofta får kritik, fick det också i

den här gruppen med hänvisning till att alltför krävande praktikanter skickats men också

beröm. Flera av företagen hade deltagit i så kallad speed dating mellan företag och

arbetssökande. Erfarenheterna var inte goda – de arbetssökande upplevdes ofta inte som

tillräckligt seriösa. Det borde dock kunna utformas på ett mera givande sätt menade flera av

företagarna.

Kommunen spelade en stor roll för flera av företagen både som kund, regelsättare och

möjliggörare. Ett av företagen, bowlinghallen, arbetade aktivt tillsammans med föreningar

såsom korpen och pensionärsorganisationer. Det var ekonomiskt sunt, men också ett uttryck

för företagarens övertygelse om att företagandet också har starka sociala dimensioner. Den

aspekten betonades också av multiföretagaren som marknadsförde sin grupp av företag som

social.

Mentorer hade flera av dem varit framförallt genom informella engagemang.

Praktikplatser nämndes ovan – här kan tilläggas att skillnaderna mellan de praktikanter som

företagarna haft är stor. Även om individuella egenskaper är avgörande så kan en indelning på

gruppnivå efter härkomst och utbildningsnivå av nyanlända vara relevant. Andra aktuella

egenskaper är ålder och plats i livscykeln.

Alla företagen är villiga, och anser sig lämpliga att delta i integrationsarbetet. Då det gäller

praktikanterna måste dock till en rejäl ekonomisk ersättning, då det kan innebära mycket

merarbete. Språkkrav kom upp vid Linköpingsträffen – både för att kunna fungera i företaget

och mot kunder och som ett uttryck för en inställning. Det fanns dock företag och positioner

där också personer som ”inte kan ett ord” kan göra en insats.

Stockholm

Också vid Stockholmsträffen rörde samtalet många ämnesområden. Några av företagarna

verksamma inom politiskt reglerade sektorer var tongivande vid träffen.


Projektets huvudfrågeställningar behandlades också vid denna träff. Den första frågan

angående vilken roll respektive företagare spelar i lokalsamhället och för

integrationsprocessen på regional/lokal nivå diskuterades på ett annat sätt än det som angavs

ovan för företagarsamtalet i Linköping. Några av företagen, apoteket och omsorgsföretaget, är

verksamma på geografiskt avgränsade marknader. Genom sin verksamhet är de en del av den

lokala kontexten och kan fungera som förebilder.

Alla företagen hade egna erfarenheter av Arbetsförmedlingen. Att exempelvis vara med i

upphandlingar innebär en särskild problematik. Alla företagen hade, på något sätt, relationer

till respektive kommun. I stort gick sådant smidigt.

Mentorskap hade flera av företagen och företagarna erfarenhet av. I princip var alla positiva

under förutsättning att adepten var seriös och kunde kommunicera på svenska. Det

sistnämnda kravet betonades också för praktikplatser. Alltför många nya svenskar, båda

nyanlända och andra, ansågs sakna genuin vilja att arbeta och utvecklas. Ett ökat

kravställande sågs som ett villkor för en framgångsrik integration. Matchningen med rätt

person på rätt plats betonades. Ett förslag var att ge utbildning i hur det svenska systemet

fungerar på respektive persons modersmål, men med fokus på jobb snarare än hinder och

möjligheter till bidrag. En allmän uppfattning var också att det inte får kosta företaget för

mycket att ta emot praktikanter. Handledning av personer som inte på förhand ser ut att kunna

ha en given framtid i verksamheten anses många gånger för dyrbart. En synpunkt som flera

gjorde gällande var att samhället behövde ersätta företagaren för ökade merkostnader om det

verkligen skulle kunna bli en skillnad. Den som anställs behöver också få en skälig lön för

utfört arbete för att incitamentssystemet skall fungera; det behöver vara mer lönsamt att arbeta

jämfört med att få bidrag, framhöll en företagare och fick medhåll från andra.

De redovisade ståndpunkterna var inte de enda som framfördes. Företagens samhällsansvar

anfördes som argument för att inte alla praktikanter skulle kunna kommunicera på svenska.

Baserat på erfarenheter från andra länder relaterades andra vägar för att kombinera praktik

med språkutveckling.

Örebro

Efter inledande presentationer och information om projektet och projektarbetets nuläge vidtog

en diskussion som i stort följde ovan angivna diskussionspunkter.

En diskussion påbörjades om de närvarande företagarnas verksamheter, liksom om nyttan av

praktikplatser för praktikant och för företagare samt kompetensbehov i olika företag.

Eftersom mottagande av praktikant oftast är en belastning för företaget måste det på sikt

kunna betraktas som en god investering i likhet med en vanlig nyanställning. Hos de

närvarande företagarnas operativa verksamheter sågs ganska små möjligheter för att erbjuda

kortare praktiktjänstgöringar. Företagarna söker oftast specifik kompetens och det hänvisades

också till ett antal lagar och andra regleringar som utgör hinder. Som exempel nämndes lagen

om anställningsskydd, utbildningskrav inom vård och omsorg, arbetarskydd inom

byggsektorn, liksom vikten av språkkunskaper och insikt om sociala spelregler. Vissa

offentliga aktörer uppfattades också ha en ifrågasättande attityd och även agerande mot privat

företagande särskilt för en del branscher.


Trots de tveksamheter som framkommit uttrycktes en generell positiv inställning till

företeelser som praktiktjänster, projektanställningar och mentorskap.

Beträffande olika regionala organisationer som varit till nytta - ofta i form av

kontaktskapande - för de närvarandes företagande nämndes Resurscentrum för kvinnligt

företagande, Örebro Promotion och olika företagsnätverk. Vikten av personliga kontakter

betonades särskilt. Det gäller inte minst olika former av anställningar. ”Man får inte ett jobb,

man kvalificerar sig för ett jobb”.

Arbetsförmedlingens verksamhet och arbetssätt diskuterades. Det framfördes ett antal kritiska

synpunkter och flera av de närvarande använder sig inte av den myndighetens tjänster.

Fördelen med att vara tre personer (den som anställs - den som rekommenderar - den som

anställer), med relationer till varandra, vid en anställning är en klart överlägsen metod.

Arbetsförmedlingen ansågs behöva uppträda mer aktivt uppsökande, mer i stil med hur en del

bemanningsföretag agerar, men också se över upplevda regelmässiga och kompetensmässiga

begränsningar. Så gavs ett antal exempel på dåliga erfarenheter från kontakter med

Arbetsförmedlingen, men också exempel på en anställd där som verklig ansträngde sig. Flera

av de närvarande uttryckte sin uppskattning av just hennes arbete.

För att underlätta för fler anställningar framfördes att regeringen borde laborera med att helt ta

bort arbetsgivaravgiften vid anställning av nyanlända, tyckte några av de närvarande.

På frågan om närvarande företagare hade bibehållit sin ursprungliga affärsidé eller inte, fanns

två svar. Det ena var ”nej, den har vidareutvecklats". Det andra svaret var ”nej, den har

kompletterats med nya koncept”. En rekommendation var: Starta företag inom ett område

som du kan och tycker är kul, om inte - avstå! En annan kommentar i sammanhanget var: Att

starta ett företag är som att starta ett krig, man vet hur det börjar men inte hur det slutar.

Om olika kulturer hos inhemska företag och invandrarföretag sas följande som också

betonades vara en generalisering. De inhemska anställer inte gärna invandrare, de ses som

problem. De invandrade anställer gärna invandrare, problem som kan uppstå går att lösa. Till

de här åsikterna hör också upplevelse och hantering av lagar och regleringar, som nämns

ovan. En annan aspekt som framfördes var om beslutsprocesser, som med svenskt synsätt ofta

är av konsensuskaraktär som tar lång tid och är svåra att ändra om det blir fel. Ett annat

synsätt är snabba beslut som tas av företagsledningen och som lättare kan ändras om det blir

fel. Som vanligt, fördelar och nackdelar med båda varianterna.

Avslutningsvis diskuterades förutsättningarna för att arrangera någon form av ”jobbmässa”.

Det fanns en del tveksamma erfarenheter från tidigare mäss-arrangemang. Positivt intresse

fanns dock för att pröva en ”jobbmässa” där de olika mötena är väl förberedda och verkligen

handlar främst om affärskontakter eller överenskommelser.

Sammanfattning – likheter och olikheter

Som framgått av beskrivningarna från företagarsamtalen framfördes många värdefulla

synpunkter av relevans för projektet. Utgångspunkten är två likheter – företagare med

utländsk bakgrund som driver företag så framgångsrikt att de fått pris. En annan likhet var att

alla hade erfarenheter av att ta emot praktikanter och att många också av att vara mentorer. En

tredje att betydelsen av att den lokala miljön betonades om än med något olika argument. Det


är i det sammanhanget motiverat att betona att avgränsningen och definitionen av det relevant

lokala varierar med verksamhetens inriktning. Ena extremen utgörs av ett apotek som ser ett

särskilt torg som den särskilda lokala kontexten eftersom marknaden finns just där medan den

andra är en webbförsäljning med kunder över hela världen. Också de sistnämnda är dock i

verksamhetsspecifika avseenden knutna till det rumsligt lokala, t ex som start för transporter

och fungerade postkontor. Exemplen visar också att de viktigaste organisationerna är de som

är verksamhetsnära liksom att rumslig avgränsning av kontexten inte alltid följer

administrativa gränser. Av stor betydelse är vilka som i olika sammanhang är

organisationsföreträdare.

Organisationer med syfte att arbeta med integration, särskilt Arbetsförmedlingen och delar av

kommuners verksamhet har alla företagen erfarenhet av. Ingen är entydigt positiv, men de

skäl som motiverar negativa omdömen varierar. Tjänstemännen visar ofta bristande förståelse

för små företags problem och villkor. Praktikanter användes av många som exempel – både

att de inte hade tillräckliga kunskaper och att de inte hade rätta inställningen till arbete. Dessa

diskrepanser medförde att det som var tänkt som en hjälp och ett stöd både till individ och

företag i praktiken blev en kostnad, i pengar och tid, för företagen. Sådana förhållanden kan

alltid finnas. Det specifika i dessa fall är att de otillräckliga kunskaperna också gällde svenska

språket – inte bara verksamhetskompetens och att företagarnas bakgrund förväntas ge dem

ökad förståelse. Så tycks inte vara fallet. Företagarna som deltog vid företagarträffarna kan,

eftersom de tillhör företag som utmärkts som särskilt framgångsrika, i dessa avseenden vara

särskilt ”stränga” och kravställande.

Vid samtalen framkom flera sätt att minska diskrepansen mellan de involverade aktörernas

förväntningar och även hur ersättnings- och kompensationssystem skulle kunna utformas.

Olika metoder för att skapa kontakter mellan nyanlända och företagare hade deltagarna varit

med om. Den konkreta utformningen inklusive vilka individer som företräder

organisationerna är helt avgörande för avtryck och intryck.

Mentorprogram

Mentorskap, i betydelsen av att en erfaren och kunnig person genom rådgivning vägleder en

annan oftast yngre person, är en mycket gammal företeelse som återfinns i många

sammanhang och i de flesta kulturer. Rådgivningen har också ofta inslag information och

utbildning, liksom för medling av lämpliga kontakter.

Även i Sverige har mentorskap förekommit i olika sammanhang under mycket lång tid.

Särskilt under det föregående århundradet utvecklades former av mentorskap med fokus på

person- och karriärutveckling men även inom affärsutveckling. Till exempel har inom ALMI

Företagspartner AB, sedan det senaste millenniumskiftet, utvecklats en modell av mentorskap

som riktar sig till personer som står i begrepp att starta ett nytt företag eller sådana personer

som redan har ett företag och önskar vidareutveckla sin verksamhet. Bakgrunden till just den

här modellen var ursprungligen ett samarbete mellan Örebro Universitet och ALMI

Företagspartner Örebro AB som påbörjades under år 2003.

En amerikansk förebild var den mentormodell som utvecklades under 1960-talet inom

organisationen SCORE (Service Corps of Retired Executives) som en del av SBA (Small

Business Administration). Med underlag härifrån och delvis i dialog med representanter för

SCORE utvecklades en svensk mentormodell som utmynnade i ett pilotprojekt i Örebro län år

2005. Resultaten från detta projekt blev mycket positiva och efter klartecken från dåvarande


Näringsdepartementet omvandlades projektet till ett nationellt program för ALMI i samverkan

med Jobs and Society/NyföretagarCentrum. Programmet utvecklades och infördes successivt

i hela landet. Det omfattar 12 möten mellan mentor och adept och varar under ett år samt med

några möten med samtliga par, dvs mentor/adept. Ingen ersättning utgick till mentorerna och

programmet var i början kostnadsfritt för adepterna.

År 2009 tillfördes i programmet ett nytt upplägg som vände sig till företagare med utländsk

bakgrund, vilket också var en naturlig utveckling eftersom Stiftelsen IFS blivit en integrerad

del av ALMI.

Sammanlagt finns fem forskningsrapporter rörande ALMIs Mentorprogram, se referenslista.

Rapporterna tar fasta på olika aspekter av mentorverksamheten såsom utbud och efterfrågan

av tjänsten, från teori till praktiskt genomförande, attityder hos mentorer och adepter samt en

rapport som har särskilt fokus på företagare med utländsk bakgrund, med titeln ”Mentor and

Mentee attitudes for entrepreneurs with foreign background” 2011. Som underlag för den

rapporten gjordes även en kundundersökning år 2010, Mentor Eget företag Invandrarföretag.

Vid det här tillfället fanns sammanlagt deltagare från 56 olika länder.

Av nämnda kundundersökning och rapport framgår att både mentorer och adepter kände stark

lojalitet med Mentorprogrammet. Av 150 tillfrågade ”par” svarade 91 % att de

rekommenderade programmet till kollegor. Vidare ansåg 77 % av adepterna att samarbetet

med mentorn hade haft positiv inverkan på företagets vidareutveckling och 33 % att de också

fått ett utökat nätverk, medan endast 5 % angav att de genom programmet fått tillgång till

finansiering, och det var kanske inte så märkligt eftersom det inte var syftet med programmet.

Av de 150 ”paren” var bland adepterna 52 % kvinnor och 48 % män. Motsvarande uppgifter

för mentorerna var 31 % kvinnor och 69 % män. Beträffande branschtillhörighet var

fördelningen hos adepterna följande: Industri/hantverk: 10 %, handelsföretag: 23 %,

tjänsteföretag: 65 %, övriga: två procent. Motsvarande uppgifter hos mentorerna var: 14 %,

26 %, 57 % och tre procent.

Bland de förslag till förbättringar av Mentorprogrammet som fördes fram var - information

om och marknadsföring av programmet

tydlighet om vilka krav som ställs på deltagarna

rekryteringen av adepter

matchningsprocessen mentor-adept.

Den särskilda programdelen avseende företagare med utländsk bakgrund som beskrivs ovan

pågick under en period om tre år. Därefter har genomförts en liknande, tidsbegränsad,

satsning för samma målgrupp med mentorer och adepter med fokus på att få till stånd/utöka

internationell affärsverksamhet. Den här satsningen hade benämningen Mentor export och är

numera avslutad. För närvarande pågår inga riktade insatser för nämnda målgrupp inom

ALMIs mentorprogram, vilket fortlöper med två olika delprogram - Starta företag

(kostnadsfritt) och Utveckla företag (avgift 2 000 kr). Mentor-uppdrag är på ideell basis.

ALMI har hela tiden från starten 2005 varit ägare av programmet, vilket i Sverige nu är

världens största mentorprogram räknat per capita.


Småföretag, entreprenörskap och politiken

En del av studien handlar om vilken roll som näringspolitiken avseende småföretag och

entreprenörskap kan spela för att stödja en framtida integrationsprocess. Genom

telefonenkäten har vi fått fram ett antal områden, där företagare uttryckt intresse för att

medverka i en sådan process, men också i samband med detta framfört ett antal krav för sin

medverkan. Det kan gälla t ex kompetenskrav vid projektanställningar eller praktikplatser,

vad som krävs för att de ska verka som mentorer, hur de kan vara förebilder i sina lokala

miljöer eller hur de kan bistå med egna erfarenheter ifrån sina egna integrationsprocesser.

För att diskutera och se vilka möjliga politiska åtgärder som skulle kunna tänkas genomföras

för att öka deltagande från framgångsrika företagare med utländsk bakgrund i en pågående

integrationsprojekt är det förstås viktigt att få en uppfattning vad som redan pågår inom ramen

för småföretags- och entreprenörskapspolitiken. Ett problem som här finns är den stora

avsaknaden av för det första kring omfattningen, t ex mätt i kostnader av denna politik. Det

senaste försöket att göra en fullständig kostnadsberäkning är såvitt vi vet de studier som

genomfördes 2011 och 2012 på uppdrag av Tillväxtanalys och som har publicerats i en rad

rapporter samt i en sammanfattande vetenskaplig rapport med jämförelser med några andra

länder, se t ex Lundström et al, 2014. I dessa studier gjordes en uppdelning i vilka

kostnaderna var avseende entreprenörskapspolitiken samt för småföretagspolitiken, där

entreprenörskapspolitiken handlade om insatser riktade mot individer under en startas på upp

till tre år efter att ett företag formellt hade registrerats, medan insatser riktade mot företag

äldre än tre år hänvisades till småföretagspolitiken. Kostnaderna för insatserna beräknades för

åtta olika insatsområden, t ex finansiering, rådgivningsinsatser, insatser för kvinnor eller

invandrare som startar företag samt regelförenklingar. Däremot fanns inga möjligheter att

bedöma effekter av dessa kostnader.

Ett resultat visar att jämfört med andra områden så är resurser riktade inom

entreprenörskapspolitiken försvinnande små liksom resurser som satsas på andra områden än

finansiering och rådgivning. Ett annat resultat är att inga känner till omfattningen i detalj

avseende de insatser som satsas utan har en begränsad kunskap om vad som sker i systemet.

Något som antagligen ökat sedan denna studie baserad på aktiviteter under 2009

genomfördes. Dessutom finns ingen enhetlig uppföljning avseende kostnadsutvecklingen

inom området då olika organisationer har skilda uppföljningssystem för de resurser som

satsas. Det är därför inte möjligt att i detalj beskriva vilka olika program eller projekt som

existerar riktade mot att underlätta pågående integrationsprocess. Vi får istället utgå ifrån att

analysera de behov som uttryckts av företagare som svarat på telefonenkäten eller deltagit i

företagarsamtalen.

Ett sätt att genomföra en sådan analys handlar om att utgå ifrån vad som i teorin har kommit

fram avseende hur entreprenörskap kan stimuleras. Här väljer vi att kort beskriva den s k

MOS modellen, dvs hur kan företagare motiveras (M för motivation), vilka

förutsättningar/möjligheter finns att verka som entreprenör (O för opportunities) samt hur ser

kunskaps- och kompetensläget ut för dessa företagare (S för skills). Det handlar då enligt

teorin om att ha aktiviteter inom alla dessa områden, se Lundström och Stevenson, 2005.

Om vi skulle applicera modellen på de företagare som svarat på telefonenkäten och i relation

till vilka förutsättningar de har att spela en roll i den pågående integrationsprocessen, så

menar vi att dessa företagare har både kunskap och kompetens för att vara aktiva. De har

själva gått igenom en sådan process och känner till vilka problem och möjliga lösningar som


finns, vilka organisationer som kan kontaktas, de är vidare i relativ stor omfattning

välutbildade där nästan inga har hoppat av skolan efter examen från grundskolan. Många har

även verkat som mentorer, haft projekt- eller praktikanställda i sina företag. Vi menar därför

att deras kompetenser och kunskaper är väl utvecklade och unika och tror inte att det behövs

några specifika åtgärder inom detta område riktade mot företagarna.

Däremot finns som redan beskrivits krav från företagarna på kompetens hos de nyanlända, t

ex vad gäller språk, kunskap inom specifika områden eller praktiska saker som innehav av

körkort. Kunskap handlar även om att lära sig konkret hur man startar och driver företag i

Sverige. Här är det viktigt att det finns kurser inom SFI om att starta och utveckla sina

företag. För att få bra förutsättningar är det viktigt att sådana kurser såväl avseende svenska

språket som företagande kan starta så snabbt som möjligt helst under tiden innan frågan om

uppehållstillstånd är avgjord. Det finns förstås många som anländer till Sverige som vill starta

företag eller har andra erfarenheter av företagande.

På liknande sätt kan det sammanfattas vad gäller förutsättningar för att starta och driva företag

i Sverige. Vad gäller de företagare som svarat på telefonenkäten har de under många år samlat

på sig omfattande erfarenheter om hur dessa förutsättningar ser ut i detalj. Något de skulle

kunna förmedla till de som vill starta företag i rollen som mentorer, men även genom att låta

nytillkomna arbeta som praktik- eller projektanställda lära dem i praktiken. Åtgärder som kan

behövas handlar då om vad som krävs för att företagarna ska ställa upp som mentorer eller

visstids anställningar, vilket för oss över till insatser för att motivera företagsledarna till detta.

För nyanlända handlar det då om learning by doing när det gäller visstids anställningar (alltså

att utveckla kunskaper om Opportunities) eller att få hjälp i form av mentorer. I ett tidigare

avsnitt beskrivs hur det finns ett sedan länge utvecklat mentorprogram som pågår under ett år.

Det förutsätter att de som blir mentorer kan ställa upp vid några tillfällen gratis under den

perioden. Vi tror att här finns ett genuint intresse från företagarna att göra så för att vara med

och utveckla spännande affärsidéer. Hittills har detta skett även i andra former men vi ser ett

behov här av att systematisera denna aktivitet och kunna få fram mer konkreta resultat av vad

detta leder till i olika lokala miljöer.

När det slutligen gäller motivationsfaktorer framhåller företagarna att de måste kunna se

visstidsanställda som en form av investering för att dessa ska bidra till det egna företagets

utveckling. Och att man då kan ställa krav på kompetens och kunskap hos dessa.

Företagsledare kan även motivera nyanlända genom att de beskriver sina ”resor” i

integrationsprocessen. Att fungera som förebilder i en lokal miljö kan här vara viktigt.

Utifrån vad som beskrivs ovan kan möjliga insatser sammanfattas i följande tabell.


Tabell 3. Områden för insatser för företagare (övre raden) samt nyanlända (undre

raden).

Kunskap/kompe- Förutsättningar Motivation

tens

Viktig resurs att utnyttja,

inga specifika åtgärder

krävs

Stor befintlig insikt om

vad som krävs, inga

specifika åtgärder

Inga insatser för att

verka som mentorer.

Inga insatser om

kompetensbehov är

uppfyllda

(projektanställda,

praktikarbete).

Utveckling av SFI kurser

till att även handla om

företagande, s k SFF kurser

som bl a drivs i Botkyrka

kommun

Skräddarsydda kurser

för de som vill starta

företag eller utveckla

sina tidigare företag.

Erbjudande av mentorer.

Utvecklingscheckar (ev)

Det finns förstås andra aktörer i systemet dvs dels företrädare för en lokal miljö, dels olika

organisationer som arbetar med skilda former av rådgivning, dels organisationer med

utvecklade informationssystem, dels de som arbetar med utbildning och

kompetensutveckling. Det behövs även projekt för att lyfta fram lokala förebilder,

nätverkande mellan företagare och nyanlända, ideellla organisationer för aktivitetsfrämjande

åtgärder etc. Allt detta förutsätter att alla kommuner årligen gör upp en plan för hur arbetet

med nyanlända med företagsambitioner kan bedrivas. Här kan även Stiftelsen IFS Sverige

spela en roll eftersom de redan idag årligen utser Sveriges bästa kommun för åtgärder riktade

mot nyanlända. En variant skulle vara att med hjälp av regionala utvecklingsinsatser ge

regionens kommuner möjligheter att inrikta arbetet mot nyanlända med företagsambitioner.

Idag finns också inom olika områden problem för nyanlända som kommuner skulle kunna

arbeta med. Exempelvis är det problematiskt för nyanlända att starta företag då detta

automatiskt innebär att den ersättning nyanlända normalt får minskar.

Vidare finns idag få kurser på mer utbildning kring företagande som en kompletetrande del av

SFI (svenska för invandrare). En variant som finns är SFF (Svenska För Företagare) som

erbjuds/genomförs i Botkyrka kommun och som är öppen för boende i Stockholmsregionen

och är en del av SFX (Svenska för yrkesutbildade) som också bedrivs av flera kommuner i

Stockholms län. SFF har tidigare, med goda resultat, utvärderats åtminstone vid två olika

tillfällen, se Alm (2011) respektive Sweco (2007). SFF (svenska för företagare) sker såvitt vi

vet på fler orter runt om i Sverige. Vi återkommer till denna problematik i vårt förslag till

åtgärdsprogram.


Småföretagen och medelstora företag med utländsk bakgrund – sammanfattande beskrivning

Denna studie handlar om i vilken omfattning som entreprenörer och företagare med utländsk

bakgrund kan verka som en kraft för snabbare integration. Vi har huvudsakligen arbetat med

att relatera vår studie mot de som anses vara nyanlända, dvs individer under de första tre åren

efter att de har erhållit uppehållstillstånd. Då är de också inskrivna hos Arbetsförmedlingen,

om de inte redan har erhållit ett arbete eller startat företag. Vi är samtidigt medvetna om att

för en stor grupp av individer är det en lång väntan innan slutligt besked om uppehållstillstånd

erhålls. I denna sammanfattande beskrivning vill vi därför även kort beröra vilka av våra

slutsatser som skulle även kunna vara relevanta för denna grupp. Alltså den tid då

Migrationsverket formellt har ansvar för vad som sker. I det avslutande förslagskapitel vill vi

också fortsätta med att bedöma vilka förslag som kan ha relevans för hela

integrationsprocessen. Vi vet t ex att ett stort antal initiativ tas tidigt i denna process ofta på

ideell grund runt om i olika lokala miljöer. Antal nyanlända enligt den formella definitionen

kan förväntas öka kraftigt under kommande år utifrån det stora antal nyanlända personer som

kom till Sverige 2015.

Stort intresse från befintliga företagare att medverka i integrationsproceesen

I våra studier av framgångsrika företagare med utländsk bakgrund visar det sig att dessa

företagare har en positiv inställning till att medverka i integrationsprocessen. I detta avseende

menar vi att intresset gäller hela integrationsprocessen inte bara för nyanlända personer.

Konkreta exempel handlar om att verka som mentorer eller rådgivare, ta emot praktikanter

eller arbeta med projektanställda. När det gäller praktikanter och projektanställda ställer

företagarna dock krav på kompetens och kunskap. Det har framkommit många exempel på

vilka dessa krav är. Vanligast handlar det om språk, körkort eller specifik kompetens som

behövs för ett speciellt företags verksamhet.

Företagarna har även erfarenheter av att ofta mer informellt arbeta som rådgivare eller

mentorer i olika delar av integrationsprocessen.

Så gott som alla företagare som antingen medverkat i telefonenkäten eller vid våra

företagaresamtal i fyra orter är födda utomlands och så småningom kommit till Sverige. De

har därför omfattande erfarenheter om hur integrationsprocessen fungerar som de gärna delar

med sig av. Här tror vi att de har en unik kunskap som inte andra företagare har.

Företagare menar att den lokala miljön samt den service den kan erbjuda är av stor betydelse

Företagarna har bott och verkat i sin lokala miljö under många år. De har ofta bott där i

närmare 20 år och deras företag har i de flesta fall varit verksamt i över 10 år. Företagarna

anser att den lokala miljön och den service som där finns är av stor betydelse. Det hindrar inte

att de kan ha en kluven inställning till specifika lokala organisationer, vilket förstås kan bero

på att de inte vet under vilka regler och formalia dessa organisationer arbetar under. Förutom

den lokala miljöns betydelse menar företagarna att de själva spelar en relativt stor roll i den

lokala miljön.


Företagare ser gärna att det skapas fler arenor för att träffa nyanlända, t ex i form av s k matchmaking events

Vid våra företagarsamtal framfördes intresse av att genomföra s k matchmaking events där

företagarna kunde genomföra konkreta affärssamtal med nyanlända. En stor majoritet av

företagarna som besvarade telefonenkäten framhöll liknande åsikter. Bakgrunden var delvis

kritik på hur olika mässor organiseras där nyanlända ska träffa företagare med utländsk

bakgrund. Det handlar främst om att vid dessa mässor ges inte tillfälle att mera seriöst och

affärsmässigt diskutera med nyanlända vilka former av samarbete som skulle kunna etableras.

Uppfyllande av i projektansökan föreslagna indikatorer

I den projektplan som beviljades av Tillväxtverket har vi föreslagit följande indikatorer. För

det första att en telefonenkät ska genomföras med totalt 100 företagare varav 50 ska vara

kvinnor och 50 ska vara män. Det gick inte att uppnå utifrån den population som valts att få

en andel för kvinnors företagande på 50 %. I våra urval var 25 % kvinnor och 75 % män.

Däremot på genomförda företagarsamtal var andelen kvinnor drygt en tredjedel av totalt 27

närvarande företagare. Här var även det totala antalet företagare högre än de 20 som vi hade

som indikator.

Intresse för att ställa upp med erbjudande av praktik eller projektplatser. Här ville vi få fram

40 företagare som sa sig vara beredda att erbjuda sådana platser. I telefonenkäten

efterfrågades om detta med en 4-gradig skala med alternativen absolut, kanske, nej troligtvis

inte samt absolut inte. Hela 77 % av företagarna svarade alternativet absolut, vilket i vårt fall

innebär 67 st företagare. Liknande värden har erhållits avseende om företagarna är beredda på

att verka som mentorer eller om de är intresserade av att medverka på ett s k matchmaking

event. Här bör påpekas att många företagare redan har egna erfarenheter av att medverka på

dessa sätt något som även kom fram vid genomförda företagarsamtal.

De övriga två indikatorer, dvs konkret förslag till ett nationellt projekt samt råd och stöd till

företagare som vill engagera sig i processen, som lyftes fram i vår projektansökan

återkommer vi till i kommande avsnitt.

Åtgärdsförslag

Detta projekt har analyserat framgångsrika företagare med utländsk bakgrund samt deras

intresse av att aktivt delta i den pågående integrationsprocessen. Med framgångsrika

företagare menas i denna rapport företagare vilka har varit nominerande till något av de priser

som Stiftelsen IFS årligen delar ut. Det innebär att dessa företag inte kan sägas vara

representativa för företagare med utländsk bakgrund eller än mindre för samtliga företagare

verksamma i Sverige. Motivet för att välja denna grupp av företagare är att de själva har

erfarenheter av en integrationsprocess. Och därför har kunskap om problem och möjligheter

som möter företagare som vill starta egen verksamhet i Sverige eller som redan när de

kommer hit har egna företag. Denna pilotstudie kan därför ses som att den genererar ett antal

slutsatser vilka lämpligen bör testas på andra typer av företagare för att se i vilken omfattning

som de slutsatser som presenteras i denna rapport kan sägas vara generella för alla företagare

vilka har startat företag i Sverige.


Ett förslag på ett nationellt program inom detta område skulle kunna innebära följande steg:

1. Tillväxtverket bör starta ett program för att systematiskt aktivera framgångsrika företagare med utländsk bakgrund.

Det är uppenbart att de företagare som på olika sätt deltagit i denna studie har ett stort intresse

av att mer systematiskt kunna medverka i en integrationsprocess för nyanlända. Dessa

framgångsrika företagare med utländsk bakgrund är en del av liknande företagare runt om i

landets olika kommuner. Vi menar att företagarna här skulle kunna fungera som förebilder

och inspirationskällor. De kan mer systematiskt delta som mentorer eller som arbetsplatser för

praktik och projektanställda. Tillväxtverket borde därför utforma ett program som tar hänsyn

till under vilka förutsättningar som detta kan ske. För att medverka som mentorer finns väl

utvecklade program som beskrivs i denna rapport som kan utnyttjas genom samarbete med

t ex Stiftelsen IFS, ALMI Företagspartner samt Jobs &Society. Ett program som vänder sig

till nyanlända med företagsidéer eller med erfarenheter av egna företag.

2. Tillväxtverket kan inleda program med olika kommuner runt om i landet. Här kan man uppmuntra kommuner att ta fram årliga planer för en lokal utveckling av hela integrationsprocessen från nytillkomna till nyanlända.

Detta kan genomföras genom att inbjuda kommuner till att komma in med förslag på hur

respektive kommun önskar på säg tre-års basis arbeta med sin lokala integrationsprocess.

Utgångspunkten bör vara en kartläggning avseende vad som pågår redan idag och i vilka

avseenden denna process kan aktiveras. Ett sådant program bör även ta upp aspekter avseende

vilka formella regler som försvårar integrationen. Något som i sin tur kan leda till

diskussioner med typ Migrationsverket, kommunen och Arbetsförmedlingen. Vidare en

bedömning av de ideella och sociala projekt som pågår i olika lokala miljöer. Redan nu

bedriver ju Tillväxtverket projekt för de arbetsintegrerade sociala företagen. Här kan

erfarenheter fås utifrån det arbete som Stiftelsen IFS bedriver genom att årligen utse årets

bästa kommunen för integrationsverksamhet.

3. Förbättra nyanländas möjligheter att starta och driva företag.

Idag är det svårt för nyanlända att starta företag p g a att det innebär att de då får mindre

ersättning s k starta eget ersättning från Arbetsförmedlingen. Här borde finnas möjligheter att

finna olika vägar att frbättra möjligheterna för nyanlända att starta företag. Varför inte

underlätta för nyanlända att gå specialkurser typ svenska för företagare enligt de modeller

som finns t ex i Botkyrka och som beskrivs tidigare i rapporten eller att nyanlända kan få

praktik eller projektanställning hos framgångsrika entreprenörer med utländsk bakgrund

under sex månader med bibehållen nivå på försörjningsstödet. Formerna för detta behöver

förstås utredas men det skulle ge en direkt koppling mellan potentiella företagare och

existerande företagare.

4. Inrätta ett företagsråd i lokala miljöer.

De företagare som intervjuats i detta projekt har god kunskap om sina lokala miljöer och väl

uppbyggda nätverk efter i genomsnitt ha bott mer än 20 år i kommunen. Denna unika

kompetens och kunskap borde kunna tas till vara genom att få ett antal företagare i respektive


lokal miljö att fingera som förebilder under säg ett par år. En grupp företagare med utländsk

bakgrund konstitueras som ambassadörer för att främja företagande. Inspiration och lärdomar

kan hämtas från ambassadörsprojektet för kvinnors företagande. Ambassadörerna förbinder

sig till att minst en gång per månad göra en insats. Insatserna kan vara efterfrågestyrda såsom

delta i arrangemang på skolor, SFI och hos Arbetsförmedlingen men också bestå av

uppsökande verksamhet till företagarorganisationer, kommuner, universitet, skolor osv.

Ambassadörerna arbetar inte bara enskilt utan också tillsammans både för att stimulera

varandra som för att visa på bredd och skilda erfarenheter. Verksamheten samordnas både

regionalt och nationellt för att möjliggöra erfarenhetsspridning och kunskapsutbyte. Gruppen

utgörs förslagsvis av fyra personer. Geografiskt ansvarsområde varierar men en kommun är

en lätt förståelig enhet. De i gruppen ingående individerna ”tjänstgör” som ambassadörer i

minst ett men högst tre år. Principerna för gruppens sammansättning kan variera.

Branschblandning, härkomstblandning, båda könen och skiftande ålder kan vara bra under

någon period och renodling, tex avseende bransch, under andra. Hur ambassadörerna ska

utses är inte självklart. Intresse både för företagande och integration är ett krav. De företagare

som fått pris kan förekomma både som ambassadörer och som förslagsställare.

Företagarna är i mycket liten omfattning medlemmar i en lokal företagarförening eller i ett

religiöst samfund. För att komma i kontakt med dessa företagsledare handlar det om att söka

dem i andra nätverk såsom en idrottsförening. Undersökningar bör göras vilka de viktigaste

nätverken på lokal nivå är för företagare i allmänhet och för företagare med utländsk

bakgrund i synnerhet. Därefter bör utarbetas förslag på hur nyanlända och nytillkomna med

företagarambitioner kan komma i kontakt med dessa nätverk. De framgångsrika företagare

vilket har studerats i denna rapport blir en självklar hjälp i detta nätverkssökande. Vidare bör

förstås en lokal eller regional avdelning inom Arbetsförmedlingen ha en hel del kunskaper om

vilka dessa företagare är.

5. Genomför jämförbara studier med andra grupper av företagare och företagare

Separat inom ramen för detta projekt har ett konkret projekt KAUSA i Tyskland separat

studerats av IFS representanter.. Detta projekt är bara ett av alla projekt som pågår i andra

länder med stora erfarenheter kring integrationsprocesser. Mot bakgrund av detta föreslås

följande:

Genomför internationella studier kring framgångsrika projekt kring integration i andra länder

som Tyskland, Storbritannien och Österrike. IPREG har med sina internationella nätverk här

möjligheter att initiera och genomföra ett sådant projekt.

Genomför mer övergripande studier kring hur generella de resultat är som presenterats i

denna rapport. Detta genom att genomföra en jämförande studie med andra typer av

företagare och även med tillräckligt stora urval så att jämförelser kan genomföras kring

situationen för kvinnors respektive mäns företagande. Vi menar att den metod som använts i

denna studie lämpar sig väl att använda sig av i ett sådant perspektiv.

Ovanstående är exempel på ansatser för att ge mer omfattande underlag till de slutsatser som

finns i denna rapport. I rapporten finns dock en hel del slutsatser som redan kan beaktas.

Projektet är en tvåstegsansats där i ett första steg närmare 100 (88) framgångsrika företagare

med utländsk bakgrund runt om i landet har per telefon intervjuats för att svara på enkäten.

Med de urvalskriterier som har valts fås en snedfördelning mellan kvinnor och män i urvalet.


25 % är kvinnor och 75 % är män. Det borde vara möjligt att framöver kunna få fram en mer

jämn fördelning mellan kvinnor och män. Det kan betyda att man tvingas göra speciella urval

för mycket små företag inklusive enmansföretag. Något som visade sig i en tidigare studie i

Stockholm av företagare, se von Friedrichs, Lundström och Nordström (2014). Något som

kan vara viktigt då många som startar företag gör det i liten skala till att börja med.

Ett område som diskuterats handlar om i vilka former man skulle vilja delta i någon form av

företagsmässa. Inom detta område finns en hel del kritik mot sådana mässor som de har

organiserats där nyanlända och företagarna inte har klara mandat vad de ska prata om. Man

efterfrågar därför s k matchnings events där det klart ska framgå vad ett möte ska handla om.

Alla förslag som vi hittills har tagit upp visar i grunden på hur en s k matchningsprocess med

delar av de nyanlända och med lokala företagare med utländsk bakgrund skulle kunna

effektiviseras. Ett kommunikativt program baserad på hur lokala myndigheter skulle kunna

effektivisera en sådan matchningsprocess kan tas fram baserad på resultaten från denna

studie. Det finns mycket praktisk kompetens hos dessa företagare med egna erfarenheter av en

integrationsprocess som skulle kunna utnyttjas i respektive lokala miljöer. Det handlar om hur

dessa företagare hanterat konkreta problem, hur de hanterat de möjligheter som finns, hur

man byggt upp sin lokala nätverk. Tillväxtverket borde här kunna spela en samordnande roll

för dessa aktiviteter och sprida goda exempel från olika miljöer och utifrån vad som sker i

andra länder. Ett sådant exempeldet s k KAUSA programmet som undersökts av Stiftelsen

IFS och som presenterats separat inom ramen för detta projekt.

Ett problem för att ytterligare stärka framväxten av framgångsrika företagare med utländsk

bakgrund handlar om att se varför företagarna säger att det innebär stora svårigheter att delta i

offentliga upphandlingar. Tillsammans med att de vill se mer företagsorienterade SFI kurser,

s k SFF kurser och att de inte är medlemmar i lokala företagsföreningar utgör detta områden

som representanter för det lokala samhället skulle kunna arbeta med.

När det gäller åtgärder för hela integrationsprocessen borde en kartläggning ske vilka lokala

initiativ som finns runt om i landet för att även hjälpa individer som ännu inte fått

uppehållstillstånd. Det är inte rimligt att man i dessa fall ska vara passiv under en lång

tidsperiod. Här bör utifrån en sådan kartläggning spridas information om alla goda exempel

som finns. Därutöver borde ett specifikt program inom näringspolitiken tas fram för att

möjliggöra ett mer aktivt program för dessa individer.


Litteraturlista

Aldrich, H., & Zimmer, C. (1986). Entrepreneurship through social networks. The Art and

Science of Entrepreneurship, 3-23.

Alm, L (2011). Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare, Stockholm

Andersson, L., & Hammarstedt, M. (2011). Invandrares egenföretagande–trender, branscher,

storlek och resultat. Ekonomisk Debatt, 39(2), 31-39.

Efendic, Nedim, Fredrik W. Andersson, and Karl Wennberg. (2012), Tillväxt i företag ledda

av personer med utländsk härkomst i Sverige. SCB

von Friedrichs, Y, Lundström, A och Nordström, C, (2014), Hur kan mer effektiva stöd

utformas för att få fram livskraftiga och nya företag? SESPA-projektet, Mittuniversitetet,

Östersund

Granovetter, M. S. (1973). The strength of weak ties. American journal of sociology, 1360-

1380

Henningson T, Hultman C och Wikholm J (2004) Mentoring new entrepreneurs. Örebro:

Örebro Universitet.

Henningson T, Hultman C och Wikholm J (2005) Demand of mentoring among new starters.

Örebro: Örebro universitet.

Henningson T, Hultman C och Wikholm J (2007) Supply and demand for mentoring.Örebro:

Örebro universitet.

Henningson T, Hultman C och Wikholm J (2008) Mentors and mentees attitudes (2008).

Örebro: Örebro universitet.

Henningson T, Hultman C och Pervik J ( 2011) Mentor and Mentee attitudes in mentoring for

entrepreneurs with foreign background. Örebro: Örebro universitet.

Högberg, L., Schölin, T., Ram, M., & Jones, T. (2016). Categorising and labelling

entrepreneurs: Business support organisations constructing the Other through prefixes of

ethnicity and immigrantship. International Small Business Journal, 34(3), 242-260. doi:

10.1177/0266242614555877

Kloosterman, R. C. (2010). Matching opportunities with resources: a framework for analysing

migrant entrepreneurship from a mixed embeddedness perspective. Entrepreneurship and

Regional Development, 22(1), 25-45.

Light, I. H., & Gold, S. J. (2000). Ethnic economies: Academic Press San Diego.

Lundström, A & Stevenson, L. (2005), Entrepreneurship Policy. Theory and Practice,

International Studies in Entrepreneurship, Springer.

Lundström, A., Vikström, P., Fink, M., Meuleman, M., Glodek, P., Storey, D., & Kroksgård,


A., (2014). Measuring the Costs and Coverage of SME and Entrepreneurship Policy; a

pioneering study, Entrepreneurship Theory and Practice, June 2014.

Najib, A. B. (1999). Myten om invandrarföretaget. Stockholm: Rådet för arbetslivsforskning.

Pripp, O. (2001). Företagande i minoritet: om etnicitet, strategier och resurser bland assyrier

och syrianer i Södertälje. PhD Thesis, Stockholm University, Stockholm.

Ram, M. (1994). Managing to survive: Working lives in small firms: Blackwell Oxford.

Sweco Eurofutures (2007). Svenska för företagare (SFF), Stockholm.

Tahko, Sofia (2015) Nyanlända kvinnor som företagare – en rapport om affärsnätverk och

betydelsen av stödjande insatser för att fånga potentiella företagare. Region Stockholms

Resurscentra för kvinnor.

Tillväxtverket (2014) ”Mångfald i näringslivet” ingår i ”Företagens villkor och verklighet”,

Förutsättningar för konkurrenskraftiga företag. Stockholm: Tillväxtverket.

Waldinger, R., Ward, R., & Aldrich, H. E. (1990). Ethnic Entrepreneurs: Immigrant Business

in Industrial Societies. Newbury Park, Calif.: Sage

Documents

Entreprenörer och företagare med utländsk bakgrund en kraft för … · 2016-12-09 · kunskap och erfarenheter om villkoren i kedjan av uppbrott, invandring, utanförskap och