Vuxenutbildningen

Språkstöd på Kompletterande utbildning för

tandläkare med utländsk examen från land utanför

EU/EES och Schweiz (KUT)

Ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Svenska för akademiker – medicin

Projektrapport höst 2013

Anne Markowski och Eva Hansson

Innehållsförteckning

Sammanfattning .................................................................................................................................... 1

Inledning ................................................................................................................................................ 2

Projektplanering ................................................................................................................................................. 2

Målsättningar ..................................................................................................................................................... 2

Bakgrund ................................................................................................................................................ 3

Kompletterande utbildning för tandläkare med examen från tredje land, KUT ................................................. 3

Språksvårigheter ................................................................................................................................................ 3

Svenska för akademiker medicin, Södertälje vuxenutbildning ........................................................................... 4

En Sfx-utbildning................................................................................................................................................. 4

Genomförande ....................................................................................................................................... 5

Årsöversikt .......................................................................................................................................................... 5

Inledande diagnostiska prov .............................................................................................................................. 6

Metoder för språkstöd ........................................................................................................................................ 8

Utfall och resultat ................................................................................................................................ 10

KUT-lärarnas intryck och reflektioner ............................................................................................................... 10

Avslutande diagnostiska prov .......................................................................................................................... 10

Lärdomar till Sfa-medicin ................................................................................................................................. 13

En språkutvecklande undervisning ................................................................................................................... 15

Språket i övriga kompletteringsutbildningar .................................................................................................... 17

Lärdomar och diskussion ................................................................................................................... 18

Praktiska svårigheter ........................................................................................................................................ 18

Reflektioner kring KUT-studenternas studiesituation ....................................................................................... 18

Det krävs både patientssvenska och tandläkartermer ..................................................................................... 18

Yrkesspråk som en del av kompletteringsutbildningar ..................................................................................... 19

Samma gymnasiebetyg – olika kunskaper ....................................................................................................... 20

Språksvaga på högskolan ................................................................................................................................. 20

Förslag till en språkstödsmodell för KUT .......................................................................................................... 21

Slutsats .................................................................................................................................................. 22

Bilaga: Exempel på fraser att använda vid ett patientbesök

1

Sammanfattning

Svenska för akademiker medicin i Södertälje och Odontologiska institutionen på Karolinska

Institutet genomförde läsåret 2012-2013 ett gemensamt språkprojekt på Kompletterande

utbildning för tandläkare med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

(KUT). Bakgrunden till projektet var att kompletteringsstudenternas svenskkunskaper inte

räckte till. En erfaren svensklärare från Sfa-medicin deltog under läsåret i

kompletteringsutbildningen. Hon följde studenterna i utbildningen, utformade och

genomförde språkstöd i grupp och individuellt samt iakttog studenternas språkutveckling

under året. Positiva effekter kunde noteras. De diagnostiska tester och självskattningar som

genomfördes i början och i slutet av projektperioden visade en höjning av språknivån i hela

studentgruppen. En beskrivning gjordes av de språkfärdigheter som studenterna saknade och

kunskapen fördes tillbaka till Sfa-medicin. Man kunde dock inte se någon ökning av andelen

studenter som blev godkända på kompletteringsutbildningen inom utsatt tid detta läsår.

2

Inledning

Projektplanering

På våren 2012 togs första kontakten mellan Odontologiska institutionen vid Karolinska

Institutet och Svenska för akademiker medicin. Tanken var att den kunskap om

språkundervisning för medicinsk personal som byggts upp under ett drygt decennium på Sfa-

medicin skulle kunna användas för att hjälpa studenterna på KUT-utbildningen att bättre klara

sitt kompletteringsår. Samtidigt skulle Sfa-medicin genom kontakt med Odontologiska

institutionen utöka sina kunskaper om det specifika yrkesspråket för tandläkare och de

situationer som möter utländska tandläkare när de ska arbeta i Sverige.

Södertälje kommun lämnade in en ansökan om regionala medel enligt paragraf 37 (beredskap

och kapacitet samt regional samverkan) till Länsstyrelsen i Stockholm i april 2012. I augusti

2012 beviljades projektet 420 000 kronor för lönekostnader. En erfaren svensklärare från Sfa-

medicin fick i uppgift att följa KUT-studenterna under läsåret. Även en vårdlärare från Sfa-

medicin knöts till projektet för att bidra med synpunkter ur ett yrkesperspektiv.

Projektplaneringen leddes av samordnaren för Sfx-utbildningarna och de kompletterande

utbildningarnas kontaktperson på Karolinska Institutets fakultetskansli.

Målsättningar

Projektet hade tre huvudsyften.

1) att hjälpa KUT-studenterna att bättre ta till sig utbildningen och att bygga upp deras

yrkesspråk.

2) att studera inom vilka områden studenternas svenska var otillräcklig och att föra

tillbaka kunskaper om ”tandläkarsvenska” till Sfa-medicin.

3) att ta fram förslag på hur KUT-undervisningen skulle kunna anpassas för att bli mer

språkligt tillgänglig.

3

Bakgrund

Kompletterande utbildning för tandläkare med examen från tredje

land, KUT

Karolinska Institutet har tillsammans med Göteborgs universitet, Linköpings universitet och

Lunds universitet i uppdrag att anordna kompletterande utbildning för personer med

läkarexamen, tandläkarexamen och sjuksköterskeexamen från tredje land (utanför EU/EES).

Kompletteringsutbildningen är ett alternativ till Socialstyrelsens kunskapsprov.

Kompletterande utbildning för tandläkare ges på Odontologiska institutionen vid Karolinska

Institutet samt på Göteborgs universitet. Programmet vänder sig till den som har

tandläkarexamen från tredje land. Målet är att studenten efter slutförd utbildning ska ha de

kunskaper och färdigheter som krävs för tandläkaryrket i Sverige och kunna ansöka om

legitimation hos Socialstyrelsen. Ett krav för att bli antagen är avslutad gymnasiesvenska -

tidigare Sva B, sedan 2011 Sva 3 (och under en övergångsperiod Sva 2).

Utbildningen ges på helfart under 40 veckor (60 högskolepoäng) och varvar teoretiska studier

med klinisk praktik(i Stockholm) eller verksamhetsförlagd utbildning (i Göteborg).

Språkstödsprojektet genomfördes i Stockholm läsåret 2012-2013.

För mer information om kompletteringsutbildningen i Stockholm se:

http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=33475&a=97073&l=sv

Språksvårigheter

Kompletterande utbildning för tandläkare med examen från tredje land, KUT, gavs för första

gången på KI år 2010. I den teoretiska delen av utbildningen deltar KUT-studenterna bland

annat i storföreläsningar tillsammans med grundutbildningsstudenter. I den praktiska delen

ingår regelbundet arbete med patienter under handledning av lärare. Under läsåren 2010-2011

och 2011-2012 upplevde de undervisande lärarna att KUT-studenterna ofta inte förstod deras

instruktioner och att kommunikationen mellan KUT-studenterna och deras patienter var

bristfällig. Studenterna hade också problem med journalskrivningen, och de ansvariga

handledarna ägnade mycket tid åt att ändra och skriva om studenternas journaler. En av

lärarna på KUT-utbildningen säger så här:

”Jag upplevde att det språkliga var studenternas stora problem. De hade

problem att förstå oss lärare, svårt att kommunicera muntligt med oss och

med patienterna och svårigheter att uttrycka sig i skrift. Studenterna hade

för dåliga förkunskaper i svenska när de kom till kompletterings-

utbildningen, både i vardagssvenska och i fackspråket. Det gjorde det så

mycket svårare för oss att undervisa och för dem att ta till sig

undervisningen.”

4

KUT-lärarna upplevde inte heller att studenternas språk utvecklades så mycket under året på

kompletteringsutbildningen, vilket skapade frustration hos lärarna.

Svenska för akademiker medicin, Södertälje vuxenutbildning

Sfa-medicin är en intensiv, yrkesinriktad utbildning i svenska som andra språk för den som är

läkare, tandläkare, sjuksköterska, sjukgymnast, veterinär eller apotekare. Målet med

utbildningen är att ta betyg i gymnasiesvenska samt att förbereda sig för yrkeskomplettering

och yrkesliv. Utbildningen innehåller svenska för invandrare, svenska som andra språk på

grundläggande nivå och på gymnasienivå samt vårdsvenska. Eleverna läser också om svensk

sjukvårdskultur och det svenska sjukvårdssystemet. Undervisningen sker i nära samarbete

mellan vårdlärare och lärare i svenska som främmande språk.

Sfa-medicin startades år 2001 som ett EU-projekt i samarbete mellan vuxenutbildningen i

Södertälje, Haninge och Botkyrka kommuner samt Länsstyrelsen i Stockholm och

Stockholms läns landsting m.fl. Sedan 2004 är utbildningen en ordinarie verksamhet i

Södertälje kommun. Sfa-medicin har ca 120 platser. Studietiden är omkring 18 månader för

de elever som börjar som nybörjare och läser hela vägen till avslutad gymnasiesvenska.

Denna nivå, tidigare svenska som andra språk B, men sedan den senaste gymnasiereformen år

2011 svenska som andra språk 3, är ett av kraven från Socialstyrelsen för att

sjukvårdspersonal med legitimation från ett land utanför EU ska kunna ansöka om svensk

legitimation. Sfa-medicin är idag en av de så kallade Sfx-utbildningarna i Stockholms län och

tar emot elever från alla länets kommuner.

En Sfx-utbildning

Sfx-utbildningarna ger svenska med fokus på yrkesspråk och yrkeskunskaper och är ett

samarbete mellan kommunerna i länet. Syftet är att ta till vara nyanlända invandrares

yrkeskompetens och erbjuda dem en snabb väg mot arbete inom sitt yrkesområde. Länets

kommuner har ingått en överenskommelse att låta sina invånare läsa på Sfx.

Kommunförbundet Stockholms Län står som garant för överenskommelsen.

För mer information, se: www.sfx-yrke.se

5

Genomförande

Årsöversikt

Första kvartalet (augusti-oktober 2012)

Projektets delmål för första kvartalet var att Sfa-läraren skulle skapa sig en bild av KUT-

studenternas språkliga nivå. Hon var med på kliniken när studenterna behandlade sina

patienter och deltog som åhörare på seminarier och föreläsningar, för att få inblick i vilken

sorts språkliga situationer som studenterna måste hantera. Samtidigt kunde läraren bedöma

vad studenterna klarade av och vad de hade svårigheter med i kommunikationen med

patienter och lärare. Under denna första period genomfördes också diagnostiska tester för att

se på vilken språknivå studenterna befann sig.

Andra veckan på terminen fick studenterna börja behandla patienter på skolans akutklinik.

Många studenter upplevde stark stress och kände sig otillräckligt förberedda inför detta. De

fick ett häfte av Sfa-läraren med exempel på dialoger och fraser för interaktion med patienter.

Studenterna fick också listor och övningar på vanligt förekommande ord och uttryck som till

exempel de svenska benämningarna på odontologiska instrument. Läraren hjälpte till vid den

muntliga kommunikationen med patienterna och i vissa fall med att förstå de undervisande

lärarnas instruktioner och uppgifter. Sfa-läraren skapade också i samarbete med KI-lärare en

mall för hur en daganteckning (journalutsnitt) ska struktureras.

Tre av lärarna på KUT-utbildningen besökte Sfa-medicin, träffade lärarna och deltog i en

lektion på Sas B-kursen.

Andra kvartalet (november-december 2012)

Projektets delmål för andra kvartalet var att testa olika strategier och metoder för språkstöd

och att skissa på förslag till en språkstödsmodell för högskolan. KUT-studenterna hade en stor

andel teoretiska föreläsningar, ofta tillsammans med studenter på grundutbildningen. De

fortsatte att behandla patienter under handledning på akutkliniken. KUT-studenterna fick även

under handledning planera och utföra fullständiga behandlingar av egna patienter på KI:s

studentklinik.

Sfa-läraren fortsatte kartlägga vilka språkkunskaper KUT-studenterna behöver för att klara

utbildningen och vilka språkliga aspekter som studenterna saknade. Hon utformade och

testade övningar och undervisningsformer. Med utgångspunkt i erfarenheterna från KUT-

utbildningen tog svenskläraren och vårdläraren från Sfa-medicin fram en specialinriktad

lektionsserie för tandläkare på Sfa-medicin.

6

Tredje kvartalet (januari-mars 2013)

Projektets delmål för tredje kvartalet var att ge fortsatt språkstöd till studenterna, att arbeta

vidare med en språkstödsmodell för högskolan och att organisera informationsöverföring

mellan språkstödsprojektet och övriga lärarkollegiet på Sfa-medicin.

KUT-studenterna hade nu något färre föreläsningar och fick behandla barnpatienter inom

ramen för en kurs i barntandvård, samtidigt som de fortsatte med fullständiga behandlingar av

egna vuxenpatienter. Studenterna hade också till uppgift att göra flera presentationer av egna

patientfall.

Sfa-läraren hade seminarium med KI-lärarna kring hur de kan anlägga ett språkutvecklande

arbetssätt i sin undervisning. I samarbete med KI-lärarna ordnades också studiebesök på

Odontologiska institutionen för övriga Sfa-lärare. Vid besöket fick lärarna från Sfa

information om kompletteringsutbildningens utforming och om arbetet inom

språkstödsprojektet. Sfa-läraren deltog i de kliniska passen på barntandvården. Där gavs

utrymme för språkliga reflektioner vid genomgången före och efter klinikarbetet. Sfa-läraren

fortsatte att ge språkstöd individuellt och i grupp till de KUT-studenter som ville ha det. Flera

KUT-studenter bad om hjälp att förbereda sina muntliga presentationsuppgifter.

Fjärde kvartalet (april-maj 2013)

Projektets delmål för tredje kvartalet var att upprepa de diagnostiska proven från början av

året för att få en uppfattning om studenternas språkliga progression, samt att skriva en

dokumentation av projektet, analysera lärdomarna och sammanställa ett förslag till

språkstödsmodell.

Efter många frågor kring jobbsökande hade Sfa-läraren en genomgång med KUT-studenterna

kring hur man söker jobb: CV-skrivning, personligt brev och intervju. Hon upprepade de

diagnostiska proven, hade avslutande utvecklingssamtal med studenterna kring deras

språkliga utveckling och knöt ihop säcken genom dokumentation och erfarenhetsanalys.

Språkläraren och vårdläraren från Sfa-medicin besökte de andra kompletteringsutbildningarna

på KI för att få information om hur de arbetar med studenternas språk.

Inledande diagnostiska prov

I början av läsåret gjorde KUT-studenterna tre diagnostiska svenskprov. Proven testade

förmåga att uttrycka sig på vanlig svenska riktat till en patient i form av en skriftlig uppgift,

ordförråd, och förmåga att urskilja svenska ord, alltså hörförståelse. I slutet av läsåret fick

studenterna skriva tre motsvarande prov för att se hur deras svenskkunskaper hade utvecklats

under året. De fick också fylla i ett självskattningsformulär i början och slutet av läsåret, för

att se hur de bedömde sin egen språkförmåga, och hur denna bedömning förändrats under

året.

7

Skrivuppgift

Skrivuppgiften vid läsårets början gick ut på att beskriva hur en patient med tandlossning

skulle informeras om sitt tillstånd samt hur patienten skulle instrueras att ta hand om sina

tänder i fortsättningen. Studenterna ombads alltså att skriva på vanlig, patientriktad, svenska.

Denna uppgift kan inte anses vara krävande för en person som har Sas B -nivå, möjligtvis kan

de sakna några termer som hör till yrket (tandkött, tandlossning, tandtråd)

Resultaten visade att fyra studenter klarade uppgiften väl och åtta studenter klarade den utan

större problem medan fyra studenter hade tydliga problem att genomföra uppgiften. Det som

var bekymmersamt hos dessa personer var brister i grundläggande grammatik som tempus

och ordföljd samt vardaglig vokabulär, aspekter som man förväntar sig att elever med

avslutad gymnasiesvenska ska behärska.

Ordkunskap

Ordkunskapsprovet innehöll meningar med 55 ord av formell skriftspråklig karaktär som

studenterna skulle visa att de förstod genom att välja rätt synonym eller likartat uttryck. Detta

prov är avsett för Sas A. KUT- studenterna, som framgångsrikt avslutat både kurs A och kurs

B, borde alltså känna till de flesta av orden. Exempel på ord: synsätt, åstadkomma,

avgörande, bekräftar.

Fem av studenterna, nästan en tredjedel av gruppen, kunde färre än 20 av dessa ord, trots att

samtliga borde ha kunnat majoriteten av dem. Bara tre av studenterna hade mer än 40 rätt. Det

var i hög utsträckning samma studenter som gjort bra ifrån sig på det skriftliga provet som

också lyckades bra på ordkunskapen.

Diktamen

Diktamen bestod av 26 ord som lästes upp av läraren. Syftet var att se om studenterna hörde

skillnad på långa och korta vokalljud i ord som de inte kände till sedan tidigare. Exempel på

ord: dagg, bar, vek, föga, hyss, såpa.

Resultaten av diktamen på höstterminen var mycket bra. Många av studenterna hade över 20

rätt av 26 möjliga. Snittresultatet var 21 av 26. De hade alltså god förmåga att höra skillnad på

vokalljuden, som är en aspekt av svenskan som ofta är svår för inlärare.

De flesta av KUT-studenterna hade dock brister i uttalet, vilket ibland gjorde det svårt för

patienter och lärare att förstå vad de sa.

Självskattning

Studenterna ombads att själva uppskatta sin språkliga förmåga inom tre områden: förståelse

på föreläsningar, förståelse av vad patienter säger och förmåga att själv uttrycka sig vid samtal

med patienter.

Studenternas självskattningar motsvarade ganska väl deras resultat på de diagnostiska proven.

Spridningen var dock mindre i självskattningarna än i de diagnostiska proven, dvs. att de

8

duktiga studenterna bedömde sin egen förmåga som något sämre än vad provresultaten

visade, och de svaga studenterna bedömde sin egen förmåga som något bättre än vad

provresultaten visade.

Studenterna gav sig själva poäng på en skala från 1 till 4 inom de tre områdena. När dessa

poäng summerades kunde en person ha totalt max 12 poäng. Snittet för gruppen var i början

av läsåret 8,8.

Genomgående mönster

På alla diagnostiska prov var trenden densamma: ett fåtal personer var starka i språket, en stor

grupp låg på medelnivå men med tydliga brister och en handfull hade allvarliga problem.

Detta mönster stämde också med svensklärarens iakttagelser på kliniken och under

utbildningens gång.

Metoder för språkstöd

Deltagande observation

Sfa-läraren deltog vid det kliniska arbetet, seminarier och föreläsningar. Syftet var att

kartlägga det språk som studenterna förväntades behärska och vilka språkliga situationer som

de måste hantera. Vid de praktiska övningarna kunde Sfa-läraren iaktta hur studenterna

kommunicerade med patienter och lärare och deras eventuella språkliga brister. Syftet var att

ta fram språkövningar och sammanställa listor över ord och uttryck för att hjälpa studenterna

att åtgärda bristerna.

Språklig hjälp på plats

När KUT-studenterna arbetade med patienter på kliniken kunde de be Sfa-läraren om hjälp i

konkreta frågor. Det handlade oftast om att man inte förstod sin patient eller att man behövde

hjälp att förklara något för patienten. Här märktes en stark ambition att inte bara göra sig

förstådd, utan att ta tillfället i akt och lära in ett bra sätt att uttrycka sig. Många studenter tog

också upp frågor kring språket som de funderat länge på och ville reda ut för sig själva. En

annan viktig del var att hjälpa studenterna att skriva daganteckningarna efter varje

patientbehandling.

Undervisning i grupp

När höstterminen började behövdes snabb hjälp med att komma in i det specifika yrkesspråket

som många saknade helt eller delvis. Då gavs språkundervisning för hela gruppen.

När det fanns ett antal studenter som hade likartade språkproblem till exempel med

grammatiska strukturer eller uttal, samlade språkläraren dem i en mindre grupp för

genomgång och övning.

9

Individuell undervisning

KUT-studenterna hade möjlighet att boka individuella träffar med Sfa-läraren. De som gjorde

det fick hjälp med specifika frågor och med de delar av ordförråd, grammatik och uttal som de

behövde arbeta med.

Språkstödets innehåll

På grund av mycket begränsat utrymme för språkstödet i studenternas schema fanns det inte

möjlighet att inom ramen för projektet satsa på att höja den generella språknivån hos

studenterna. Fokus lades därför på de termer och strukturer som oftast används i tandvården.

Skriftligt

På språkkurserna före kompletteringsutbildningen har eleverna ofta tränat intensivt på att

skriva fullständiga meningar med subjekt och verb. I patientjournalen ska de istället skriva

kortfattat och i punktform. Framför allt under höstterminen arbetade Sfa-läraren med hur man

strukturerar daganteckningar och hur man på svenska uttrycker sig kortfattat i punktform.

Studenterna fick öva på de specifika grammatiska strukturer som krävs. Det innebär bland

annat att subjekt och hjälpverb ska tas bort. Istället används formuleringar som är ovanliga i

vardagligt språk som substantiveringar, participformer och passiv. Ex: exkaverat till

kariesfrihet, pat informerades. Detta har vi kallat ”journalgrammatik”. När studenterna skrivit

daganteckningar på kliniken tittade Sfa-läraren först på själva språket, varefter KI-lärarna

tittade på daganteckningarnas innehåll. Det blev en extra hjälp för studenterna och en

avlastning för KI-lärarna.

Muntligt

Några studenter behövde muntlig träning för att till exempel kunna ställa frågor med rätt

ordföljd även under stress och i ett komplicerat sammanhang. Många studenter behövde öva

svensk språkmelodi och uttal av enskilda språkljud. Den begränsade tiden räckte bara till för

att göra detta vid några få tillfällen. Det skulle varit bra om det hade funnits möjlighet att sitta

individuellt och träna med hjälp av dataprogram efter handledning av språkläraren.

Ord- och frasförråd

Många uttryck som används på kliniken, för material, instrument och behandlingsmetoder är

nya för studenterna och ska läras in på kort tid. För att ha en bra kommunikation med

patienten måste man också behärska det lugnande småpratet, kunna förklara komplicerade

sammanhang kring behandlingen, kunna instruera och ge råd om munhygien o s v.

Sfa-läraren sammanställde ord- och fraslistor och gick igenom dem med studenterna. Många

ord och uttryck för olika typer av smärta övades.

10

Utfall och resultat

KUT-lärarnas intryck och reflektioner

KUT-lärarna sa vid intervjuer i mitten och slutet av projektet att de överlag funnit projektet

givande. Bland annat hade de själva börjat fundera på hur de uttryckte sig i undervisningen

och vad som kunde vara mer eller mindre svårt för studenterna att förstå. Så här sa de bland

annat:

”Studenterna går framåt språkligt vilket de inte gjorde på samma sätt förra

året.”

”Studenterna vågar säga att det inte förstår, de är modigare med det än

tidigare år.”

”Vi lärare har fått en tankeställare hur vi uttrycker oss och tvingats att

tänka till.”

KUT-lärarnas generella intryck var att studenterna gjorde språkliga framsteg och att de blivit

hjälpta av de fraslistor för patientkommunikation som språkläraren sammanställt och arbetat

med. De tyckte sig också se att studenterna var bättre på att skriva journalanteckningar än

tidigare årskullar, vilket språkläraren jobbat mycket med. KUT-lärarna påpekade dock att de

hade behövt extra tid att lägga i projektet, för att introducera språkläraren till utbildningen och

samarbeta med henne kring språkstödet. Istället blev detta en ytterligare arbetsbörda i deras

redan pressade schema. När det blev tydligt att flera studenter, liksom tidigare år, hade svårt

att klara kraven för godkänt på utbildningens olika delmoment undrade några av lärarna om

språkstödet hade tagit för mycket av studenternas knappa tid och gjort att de klarade sig sämre

än de skulle ha gjort annars.

Avslutande diagnostiska prov

I slutet av läsåret gjorde studenterna tre diagnostiska prov som motsvarade proven de gjort i

början av året, för att se hur deras svenskkunskaper hade utvecklats under KUT-utbildningen.

Proven testade förmåga att uttrycka sig på vanlig svenska riktat till en patient i form av en

skrivuppgift, ordförråd, och förmåga att urskilja svenska ord, alltså hörförståelse. De fick

också fylla i ett självskattningsformulär, för att se hur bedömningen av deras egen

språkförmåga hade förändrats under året. Endast de fjorton studenter som deltog vid båda

diagnostillfällena har tagits med i jämförelsen.

Skrivuppgift

Skrivuppgiften i maj liknande höstens men denna gång skulle studenterna beskriva resultatet

av undersökningen av en patient med omfattande kariesangrepp. De skulle beskriva den

11

kommande behandlingen och ge patienten råd om kost och munhygien för att undvika

liknande tandproblem i framtiden. De flesta klarade språket bättre grammatiskt än vid det

första tillfället, men resultatet är svårbedömt eftersom ett flertal av studenterna använde ett

fackspråk som inte kan förstås av en normalpatient. På kliniken har studenterna visat allt

större säkerhet och variation i ”patientsvenskan” men troligtvis gjorde skrivsituationen att de

föll in i ett tentamensbeteende och använde fackspråk i stället för vardagligt språk. Dessa

studenter misslyckades alltså med att anpassa innehållet efter mottagaren, en viktig aspekt

som påpekats särskilt i instruktionen till uppgiften.

Vid höstens skrivuppgift hade fyra studenter haft tydliga problem att genomföra uppgiften.

Vid skrivuppgiften i maj var det två personer som inte lyckades så bra.

Tabell 1: Resultat på delprov Skrivuppgift

Antal personer

HT VT

Lyckades bra 5 8

Resultatet ok 7 6

Resultatet mindre bra 4 2

Ordkunskap

Ordkunskapsprovet innehöll meningar med 55 ord av formell skriftspråklig karaktär som

studenterna skulle visa att de förstod genom att välja rätt synonym eller likartat uttryck.

Provet är utformat för kursen svenska som andraspråk A, en kurs på lägre nivån än den

studenterna formellt redan hade klarat, och borde alltså inte bereda dem alltför stora

svårigheter.

12

Tabell 2a: Resultat på delprov Ordkunskap

September Maj

Poäng Studenter

över 40 3 5

30-40 4 6

20-30 2 6

Under 20 5 0

Tabell 2b: Genomsnitts- och totalresultat, i antal ord, på delprov Ordkunskap

September Maj

Antal ord

Genomsnitt 29 37

Summa 402 521

Mellan september och maj ökade genomsnittsresultatet med 8 ord, vilket motsvarade en

förbättring om ca 14,5 procent.

De studenter som hade sämst resultat på ordkunskapen i början av läsåret var de som hade

höjt sig mest till slutet av läsåret. Det är svårt att uppskatta hur stor del av ordinlärningen som

har kommit till stånd genom språkstödet.

Diktamen

Diktamen bestod av 26 ord som lästes upp av läraren. Syftet var att se om studenterna hörde

skillnad på långa och korta vokalljud i ord som de inte kände till sedan tidigare. Exempel på

ord: dagg, bar, vek, föga, hyss, såpa.

Redan vid första diagnostillfället på hösten hade många av studenterna över 20 rätt av 26

möjliga. Snittresultatet höjdes marginellt vid andra diagnostillfället, från 21 rätt i snitt på

hösten, till 22 i snitt på våren.

Studenterna hade alltså god uppfattningsförmåga av de svenska vokalljuden, men de flesta

hade behövt öva mer på det egna uttalet, för att underlätta för dem att göra sig förstådda.

Uttalsträning kräver dock regelbundenhet och hade idealiskt kunnat ske med viss hjälp av

språklärare och sedan vid enskild övning med specialutformade språkprogram för dator.

13

Självskattning

Studenterna ombads att själva uppskatta sin språkliga förmåga, på en skala mellan ett och

fyra, inom tre områden: förståelse på föreläsningar, förståelse av vad patienter säger och

förmåga att själv uttrycka sig vid samtal med patienter. Samma självskattning gjordes både i

början och slutet av läsåret, precis som de diagnostiska proven.

Studenternas självskattningar motsvarade ganska väl deras resultat på de diagnostiska proven.

Skillnaden var att spridningen var mindre i självskattningarna än i de diagnostiska proven,

dvs. att de duktiga studenterna bedömde sin egen förmåga som något sämre än vad

provresultaten visade, och att de svaga studenterna bedömde sin egen förmåga som något

bättre än vad provresultaten visade.

Studenterna gav sig själva poäng på en skala från 1 till 4 inom de tre områdena. När dessa

poäng summerades kunde en person ha totalt max 12 poäng. Snittet för gruppen i början av

läsåret var 8,8 och i slutet hade det höjts till 10,4.

Studenterna upplevde alltså själva att de hade fått bättre förståelse och lättare för att

kommunicera med patienterna efter ett läsår på KUT-utbildningen, något som språkläraren

också kunde se. Många studenter passade på att ta upp frågor de hade kring språket när de

aktualiserades i en ”skarp” situation, och kunde på så sätt vinna en allt större säkerhet

Lärdomar till Sfa-medicin

Med hjälp av erfarenheterna från språkstödsprojektet på KI har en specialinriktad serie med

lektioner utformats för de av Sfa-medicins elever som är tandläkare. Den består av sju

tillfällen och innehåller: terminologi för bl.a. tandens och munnens delar, vanliga sjukdomar,

namn på instrument, fraser för patientkommunikation och tandvårdsinstruktion, formalia

kring journalföring, grammatiska drag som är vanliga främst i journaler, den svenska

lagstiftningen kring tandvård och tandvårdsstöd, betalningssystemets uppbyggnad och vad

som händer om en tandläkare blir anmäld. Genom rollspel och diskussioner behandlas också

förhållningssätt inom tandvården, relationen till patienter (”att ha patienten med sig” är ett

uttryck som lärarna på KUT ofta använder) och till andra personalgrupper inom svensk

tandvård.

Lektionerna hålls gemensamt av den Sfa-lärare som deltagit i språkstödsprojektet samt en

tandläkare med erfarenhet av akademisk undervisning i odontologi. Språkläraren deltar i

yrkeslärarens lektioner för att försäkra sig om förståelse och se till att de nya kunskaperna

befästs. De två lärarnas samspel gör att eleverna får god undervisning i kunskapsstoffet och

parallell språklig hjälp att ta detta till sig och utveckla sin yrkessvenska. Speciella språkliga

strukturer och ordförråd som aktualiserats tränas därefter extra. Elevernas höga motivation,

kunskaper och erfarenheter underlättar språkinlärningen och berikar diskussionerna.

14

Tabell 3: Överblick tandläkarträffar Sfa-medicin

Tillfälle 1: Tandens och munnens delar. Vanliga sjukdomar och behandlingar,

yrkesterminologi och patientsvenska. Fraser du behöver i dialogen med patienten.

Tillfälle 2: På kliniken - benämningar på instrument och annan utrustning som används på

kliniken. Hur du instruerar patienten om tandhygien, imperativformer av vanligt

förekommande verb. Fraser du behöver i dialogen med patienten forts.

Tillfälle 3: Journalföring del I - hälsodeklaration, statusregistrering.

Tillfälle 4: Journalföring del II - daganteckningar, exempel.

Tillfälle 5: Språket i journalen - ”journalgrammatik”, struktur, fraser.

Tillfälle 6: Vad händer om tandläkaren gör fel? Om patientförsäkringen, olika patientfall.

Tillfälle 7: Hur får tandläkaren betalt för sitt arbete? Om tandvårdsstödet. Rollspel.

Kunskap och kontakt

Sfa-medicin har fått goda kunskaper om KUT-utbildningen, om dess upplägg, inriktning och

vilka krav som ställs på studenterna. Dessa kunskaper kommer att tillämpas i undervisningen,

för att förbereda Sfa-medicins elever på bästa sätt. Sfa-medicin kommer också i framtiden att

kunna ge utförlig information till sina tandläkarelever om vad kompletteringsutbildningen

innehåller och innebär.

Språkliga brister

Studenterna på KUT är färdigutbildade tandläkare som ska förberedas för att arbeta inom den

svenska tandvården. De har alltså omfattande yrkeskunskaper men inledningsvis inte de

språkliga medlen för att kommunikationen runt de teori och praktik i yrket. Under projektet

kunde vi urskilja tre grunder för de språkliga utmaningar som kompletteringsstudenterna och

lärarna har att handskas med.

1) Språkbehärskningen varierar kraftigt mellan olika individer trots att de formellt sätt har

samma betyg på samma utbildningsnivå. Det skapar en svår undervisningssituation.

2) Studenterna har inte fått någon undervisning i yrkesspråket, varken ”patientsvenska”

eller fackspråket som används med kollegor och i dokumentationen

3) Förmågan att uppfatta och uttrycka sig på ett språk man studerat bara ett par år är med

nödvändighet begränsad. Problemet accentueras ytterligare för den grupp som efter

15

avslutade språkkurser inte använt sig av svenska språket i sin vardag hemma, i

närsamhället eller på någon arbetsplats.

En språkutvecklande undervisning

Ett av syftena med projektet var att undersöka hur undervisningen på

kompletteringsutbildningen skulle kunna anpassas språkligt och pedagogiskt för att hjälpa

studenterna att förstå och ta till sig utbildningen. Följande förslag handlar alltså inte om att

ändra undervisningens innehåll, utan bara dess form. Svenskläraren från Sfa-medicin har

sammanställt vad som kan vara svårt för studenterna att förstå, samt förslag på metoder som

KI-lärarna skulle kunna använda sig av.

Undvika idiomatiska uttryck

För studenterna är det naturligtvis viktigt att lärarna talar tydligt och att de undviker

eller förklarar ord och uttryck som kan vara svåra att förstå. Det kan var ord som vi

upplever som vardagliga t ex grop, kulle, var, kväljning eller så kallade idiom, språkliga

uttryck som man inte kan förstå ordagrant t ex bli varm i kläderna, börja i rätt ände,

vara illa ute, se längre än näsan räcker. Ett annat problem för många som studerar

svenska som andraspråk är de så kallade partikelverben, alltså verbfraser där verbet får

en ny betydelse i kombination med andra ord. Exempel från tandvården: sätta in en

åtgärd, sätta av tid för samtal, sätta ut ett läkemedel, sätta upp en tid, bedövningen

sitter i.

Upprepa nyckelinformation

Nyckelinformationen i undervisningen kan tydliggöras genom att kommuniceras och

uttryckas på flera olika sätt. För att stämma av att studenterna har förstått kan man be en

av dem att sammanfatta vad som sagts. Det ger de andra studenterna en ny möjlighet att

uppfatta informationen.

Skriva upp nyckeltermer

För många av studenterna är de flesta yrkestermer och många tandläkaruttryck som

används i kommunikation med patienterna nya. Därför är det viktigt att lyfta fram och

synliggöra det svenska yrkesspråket. Det behövs en rutin för att fånga upp de centrala

ord och yrkestermer som kommer upp i undervisningen och klinikarbetet. Det är viktigt

för studenterna att se ordet skrivet. Man kan till exempel ställa in ett blädderblock där

nya ord noteras och får stå kvar.

Skriftligt stöd till den teoretiska undervisningen

Till föreläsningar och planerade seminarier kan man använda skriftliga

sammanfattningar eller föreläsningsbilder. Det ger studenterna möjlighet att repetera

stoffet och slå upp svåra ord.

16

Checklistor på klinikerna

I arbetet på de olika kliniker där studenterna arbetar under kompletteringsåret finns

många rutiner som ska memoreras för att arbetet ska flyta smidigt och inget glömmas

bort. Det kan gälla iordningsställande av behandlingsbåset, dokumentation av utförda

behandlingsmoment, debitering och journalskrivning m.m. För att underlätta för

studenterna att komma ihåg allt är det viktigt att utveckla systemet med lätthanterliga

checklistor som redan finns.

Fraslistor

De flesta KUT-studenterna har inte någon erfarenhet från svenska tandvårdskliniker och

känner inte till de standardfraser som används. Det handlar om allt från hur patienten

ropas upp i väntrummet och ombeds att följa med in i behandlingsrummet, till hur

tandläkaren förklarar vad som pågår under behandlingen och småpratar under arbetet.

Fraslistor kan delas ut och användas för språkträning i början av utbildningen. Då får

studenterna möjlighet att lära in och använda fraserna i det kliniska arbetet. Sfa-läraren

sammanställde flera fraslistor, vilket var mycket uppskattat av KUT-studenterna och

kommer att användas av lärarna på tandläkarnas kompletteringsutbildning (se bilaga).

Patientsvenska på nätet

En av KUT-studenternas största svårigheter var att kommunicera med patienterna på

”vanlig” svenska om tandläkarspecifika ämnen. Ett bra sätt för studenterna att träna på

denna språkdomän är att använda landstingets nätsida www.1177.se eller Vårdguidens

hemsida www.vardguiden.se. Där finns information på vanlig svenska om tänder och

tandvård samt filmer för barn som visar olika behandlingar. Filmernas dialoger ger

rikliga exempel på kommunikation mellan tandläkare och patient. Sidorna har också

frågor från patienter med svar från tandläkare. Om studenterna tillsammans med

antagningsbeskedet fick tips om dessa sidor skulle de på egen hand kunna förbereda sig

inför kompletteringskursen. Det finns också ett litet antal böcker på svenska som man

skulle kunna rekommendera i samband med antagningsbeskedet.

Daganteckningar

De flesta av studenterna känner inte i förväg till hur anteckningar förs i svenska

journaler, vilket språkbruk som ska användas eller vilka aspekter av interaktionen med

patienten som utifrån svensk vårdlagstiftning bör tas med. Här skulle så kallad

genrepedagogik kunna vara användbart. Det innebär att inläraren får studera, analysera

och diskutera flera exempel på texter ur en viss genre, till exempel daganteckningar. Det

ger inläraren en möjlighet att bli förtrogen med den struktur som karaktäriserar den här

typen av texter och uppmärksamma inslag som är återkommande. Vanligt

förekommande ord, uttryck och andra strukturer blir välbekanta. Studenterna får bilda

sig en uppfattning om hur en svensk patientjournal brukar vara utformad. För att

ytterligare tydliggöra vad de handledande lärarna anser att en korrekt skriven

daganteckning ska innehålla kommer den schematiska skiss över strukturen i

daganteckningen som utarbetades under projektet att användas

17

Språket i övriga kompletteringsutbildningar

Delar av projektgruppen besökte KI:s kompletteringsutbildningar för sjuksköterskor och

läkare från tredje land för att höra hur de arbetar med studenternas språk. På

kompletteringsutbildningen för läkare försöker lärarna att möta studenternas språkliga nivå

genom att använda ett enkelt språk och kontrollera deras förståelse, särskild under första

terminen. De jobbar mycket med rollspel, som även tar upp språkliga och kulturella aspekter

av kommunikation med patienten. Man har även provat att ge alla studenter individuell

uttalsträning hos logoped vilket gav goda resultat. På kompletteringsutbildningen för

sjuksköterskor upplever lärarna att studenternas varierande språkliga nivåer är ett problem.

Därför ingår språkundervisning med en speciellt inhyrd språklärare vid ett antal tillfällen

under utbildningen.

18

Lärdomar och diskussion

Praktiska svårigheter

Språkstödsprojektet på KUT-utbildningen sträckte sig över läsåret 2012-2013. Eftersom

besked om att pengarna beviljats kom sent hade KUT-utbildningens schema redan lagts. Där

fanns begränsat utrymme för att lägga in språkstöd då studenterna var upptagna upp till 40

timmar i veckan. Studenternas tidsbrist gjorde att de prioriterade sina obligatoriska kurser

framför det frivilliga språkstödet. De mest språksvaga studenterna var de som hade svårast att

följa undervisningen och som behövde mest tid för egenstudier inför tentamina, varför de som

hade behövt språkstödet mest hade minst utrymme att prioritera det. Under första halvan av

höstterminen hade språkläraren från Sfa-medicin ingen fast lokal på Odontologiska

institutionen utan bokade olika rum för träff med studenterna. Information inför varje

språkstödstillfälle om lektionens innehåll, lokal och tid mailades ut. Sena schemaändringar

omintetgjorde ofta planerat språkstöd. Allt detta upplevde språkläraren som mycket

frustrerande. I efterhand kan man konstatera att det hade varit bättre att ha en längre

planeringsfas, med tydligare samtal kring och utformande av projektets praktiska

förutsättningar, innan arbetet inleddes.

Reflektioner kring KUT-studenternas studiesituation

Under projekttiden fick Sfa-läraren inblick i KUT-studenternas situation och kunde på nära

håll följa deras reaktioner, strategier och kamp med språket. Studenterna vände sig ofta till

henne när de inte förstod något eller var osäkra på vad de skulle göra. Mötet med den svenska

högskolevärlden och den första tiden på KUT var tuff för många studenter. Studiesituationen

upplevdes av KUT-studenterna som rörig eftersom de hoppade in på föreläsningar på

grundutbildningens olika terminer. Efter en vecka på utbildningen mötte studenterna sina

första svenska patienter. Flera av studenterna hade ingen tydlig bild av hur ett svenskt

tandläkarbesök brukar utspela sig och kunde inte den vokabulär av standardfraser som

används vid samtal med patient. De hade ingen erfarenhet av att arbeta i de behandlingsbås

som finns på studentkliniken, så problem att hitta det de behövde och använda utrustningen

ökade den stress många av dem upplevde i detta skede.

Det krävs både patientssvenska och tandläkartermer

Ett av syftena med språkstödsprojektet var att studera vilka språkkunskaper som KUT-

studenterna i många fall saknade. Det visade sig under projektets gång att nivån på det

allmänna språket, ”vanlig svenska”, inte var tillräckligt hög hos alla för att klara av att

kommunicera och få ett bra samspel med patienterna. I behandlingssituationen måste

tandläkaren samtala kring patientens allmäntillstånd och specifika problem, informera om

munhygien, beskriva och diskutera behandlingen och däremellan upprätthålla kontakten

19

genom småprat. Allt detta kräver en bredd på ordförråd och en viss mån av automatiserat

vardagsspråk. Även i relation till lärarna krävs ett utvecklat och rikt vardagsspråk för att

kunna följa instruktioner och samtala kring kunskapsstoff och patientbehandling. Denna brist

på ”vanlig” svenska hos flera studenter pekades ut av KUT-lärarna som ett avgörande

problem i undervisningen. Eftersom det språket knappt finns i litteraturen är det svårt att

tillägna sig på egen hand.

Många av KUT-studenterna saknade också ett svenskt yrkesspråk med allt vad det innebär av

termer för munnens och tandens delar, sjukdomsbeteckningar, namn på tandvårdsinstrument,

journalförkortningar och uttryckssätt. Eftersom det här rör sig om ett visserligen stort, men

ändå i viss mån avgränsat, vokabulär kunde Sfa-läraren introducera ord- och fraslistor för att

hjälpa studenterna. Dessa termer skulle också på ett naturligt sätt kunna föras in som en del i

KUT-utbildningen.

Det språk som en tandläkare måste behärska för att kunna göra sitt jobb, tandläkarens

”yrkesspråk” är alltså tudelat. Dels krävs den terminologi som används i samtal med kollegor

och i journaler, dels de ord och uttryck som används i behandlingssituationen för att förklara

för patienten vad tandläkaren ser i munnen och hur han/hon vill behandla.

Följande exempel illustrerar detta spann inom yrkesspråket:

1) När tandläkaren talar till sin patient säger han/hon så här:

”Du har ett stort hål i den första stora kindtanden på höger sida i överkäken.

Hålet sträcker sig delvis under kanten på tandköttet och går även in i

tandnerven, som är död. Det har också kommit ner bakterier i som har orsakat

en infektion i tandbenet.”

2) När tandläkaren talar med en kollega, och när han/hon skriver journal beskrivs samma

sak med helt andra ord:

”Pat söker för värk 16. Kliniskt ses ett stort kariesangrepp distalt som sträcker

sig subgingivalt och in i pulpan. Tanden är nekrotisk och på röntgen syns en

apikal parodontit. Diagnos: 16 symptomatisk apikal parodontit.”

Båda varianterna ligger utanför det ordförråd som en genomsnittselev med betyg från Sas B

kan förväntas ha, i synnerhet om eleven inte har läst en språkkurs med yrkesinriktning. Det är

därför viktigt att de språkliga behoven inom individens specifika yrke får en egen plats, både

inom den kommunala vuxenutbildningen (i form av yrkesinriktning), men också på en

kompletteringsutbildning där den specifika vokabulären måste förstärkas och utvecklas.

Yrkesspråk som en del av kompletteringsutbildningar

Inkorporering av yrkesspråk i kompletteringsutbildningar skulle kunna ske i form av

språkstöd i undervisningen. ”Språkstöd” syftar här på en strukturerad hjälp till studenten att ta

20

till sig undervisning på en språklig nivå som ligger över studentens egen. Metoden används

inom exempelvis Sfx och kräver samarbete mellan språklärare och ämneslärare. Syftet är inte

att erbjuda språkundervisning parallellt med övrig undervisning, utan att i samarbete med

yrkesläraren ge de språkliga redskap som krävs för att ta till sig yrkesundervisningen. Det

innebär att språkläraren deltar i yrkesundervisningen och även efterarbetar ämnesstoffet

tillsammans med studenterna för att förståelsen ska fördjupas och

vokabulären/språkanvändningen förankras. Språkstöd kan ges olika former och bör delvis

vara individuellt. Ett utvidgat språkstöd ger möjlighet att via konkreta yrkessituationer och

med hjälp av den motivation som väcks hos studenterna även uppnå en generellt höjd språklig

kunskapsnivå.

Samma gymnasiebetyg – olika kunskaper

Trots att alla sexton (från oktober 17) kompletteringsstudenter hade betyg i svenska som

andraspråk B från vuxenutbildningen i sina kommuner, vilket är ett antagningskrav till svensk

högskola, varierade nivån på deras kunskaper kraftigt. Den kommunala vuxenutbildningens

kurser i svenska som andra språk anordnas idag av en mängd privata och kommunala utförare,

både på distans och i klassrumsmiljö. Längden på kurserna varierar, liksom antalet

undervisningstimmar. Att kunskapsresultaten också varierar och att det är olika svårt att få

godkänt på olika skolor är ett växande problem.

Språksvaga på högskolan

Allt fler nyanlända med bara några års svenskstudier bakom sig når den svenska högskolan.

Även om all undervisning i svenska inom vuxenutbildningen levde upp till läroplanens krav

skulle denna grupp ha vissa särskilda behov. Trots att komvuxbetyg i svenska som andra

språk likställs med annan gymnasiesvenska vid antagning till högskolan, måste man acceptera

att den som bara studerat svenska i 18-24 månader (den tid det tar idag för en utländsk

akademiker att läsa in svenskan) inte kan ha samma språkliga bredd och förmåga som en

svensk nittonåring.

Det finns goda skäl att inte vilja förlänga tiden det tar att bli färdig med gymnasiesvenskan

och få behörighet till högskolan. Starkt engagemang och motivation hos eleven är den

viktigaste faktorn för snabb och effektiv språkundervisning. Att hålla den motivationen

levande under lång tid i en skolsituation är svårt. Samtidigt är språket en omistlig del av de

flesta yrken. Därför skulle de kompletteringsutbildningar på högskolan som är speciellt

avsedda för nyanlända med fördel kunna innehålla ett element av språkundervisning, gärna i

direkt anslutning till yrkesundervisningen. Då skulle studenterna kunna ta till sig

utbildningarna bättre och deras språknivå skulle höjas ytterligare och motivationen för

språkinlärning skulle förbli hög.

Socialdepartementets enmansutredare Ingvar Karlberg, professor vid Sahlgrenska Akademin i

Göteborg, har haft i uppdrag att granska de kompletteringsprogram som Socialstyrelsen

anordnar för utländsk vårdpersonal och de kompletterande högskoleutbildningar som i dag

21

erbjuds. I rapporten ”Processerna för att nå arbetsmarknaden inom de reglerade yrkena för

personer med utbildning och erfarenhet inom hälso- och sjukvården från tredjeland”

konstaterar Ingvar Karlberg att det största hindret för utländsk vårdpersonal att få svensk

legitimation är bristande språkkunskaper. Karlberg skriver vidare att kompetensen hos de som

får godkänt betyg varierar, trots att kunskapskraven i teorin ska vara desamma oavsett hos

vilken aktör/utförare, dvs. skola, som eleven läser. Därför behövs en nationell reglering när

det gäller valideringen av kunskaperna.

”Det är tydligt att de aktuella språkkraven är otillräckliga. Samma slutsats

drogs av Riksrevisionen (RiR 2011:16) och samma synpunkter framkommer

i intervjuer 2012 med högskolans lärare och med sjukvårdshuvudmännen.

Till det kommer att prov kan avläggas hos många olika aktörer varav flera

med kommersiella intressen, vilket har lett till att kompetensen hos de som

godkänds varierar. Av den anledningen behövs en nationell reglering när

det gäller själva valideringen av kunskaperna.”

(Karlberg, ”Processerna för att nå arbetsmarknaden inom de reglerade yrkena för personer med

utbildning och erfarenhet inom hälso- och sjukvården från tredjeland” s. 33.)

Förslag till en språkstödsmodell för KUT

KUT-utbildningen har ett digert innehåll av teoretiska föreläsningar i odontologi med

tillhörande tentamina, preklinisk undervisning samt akutklinik, barntandvård och

patientmottagning. Utbildningen sträcker sig idag över 40 veckor, men det har diskuterats om

det är en tillräcklig längd eller om tiden borde utökas till 60 veckor. I dagsläget finns det litet

utrymme för ett aktivt språkstöd under pågående KUT-utbildning. Vid en utvärdering av

språkstödet som KUT-studenterna besvarade i mitten av läsåret bekräftades denna bild. De

flesta skrev att språkstödet behövdes, men påpekade samtidigt att de helt enkelt inte haft tid

att ägna åt det i den utsträckning de önskat.

Vårt förslag till ett språkstöd vid KUT-utbildningen så som den ser ut idag, är att lägga en

fyra veckors preparandkurs innan KUT-utbildningen startar. Under denna förberedande

språkutbildning skulle det gemensamma stoff som alla behöver på utbildningen behandlas:

namn på tandläkarinstrument, munnens delar, vanliga sjukdomar, fraser för

patientkommunikation, journalformalia och journalgrammatik m.m. Under läsåret skulle

sedan ett antal lektioner kring specifika språkliga aspekter hållas för de studenter som

behövde det, så som repetition av journalgrammatik, hjälp inför muntliga presentationer,

uttalsträning m.m. Något utrymme för kontinuerligt språkstöd under pågående utbildning

bedöms inte finnas i nuläget.

En annan möjlighet vore att betrakta yrkestermer och yrkesspecifika kommunikativa

färdigheter som en del av kompletteringsutbildningen. Då skulle fokus på yrkesnödvändig

språklig förmåga vara en del av kompletteringsutbildningen och ges utrymme i schemat. Här

skulle det språkutvecklande arbetssätt som vi föreslagit i tidigare avsnitt kunna tillämpas fullt

ut. Lärare med språkundervisningskompetens skulle vara involverad i utbildningen.

22

Slutsats

Den språkliga hjälp som KUT-studenterna fick under projektet var överlag uppskattad av

studenter såväl som lärare. Det har dock varit tydligt för alla parter att schemat på

utbildningen är pressat och att det inte funnits tillräckligt med tid.

Vi har kunnat se att de språkkunskaper som krävs för att en utländsk tandläkare väl ska kunna

ta till sig Kompletterande utbildning för tandläkare med utländsk examen från land utanför

EU/EES och Schweiz är komplexa och täcker två områden. Det handlar om ”vanlig” svenska,

speciellt den domän av vardagssvenska som behandlar munhälsa, som krävs för att kunna

interagera med patienter och kommunicera kring besvär och behandling; det handlar också

om de yrkestermer som krävs för att interagera med kollegor och att skriva patientjournaler.

Dessa kunskaper har återförts till svenskutbildningen Sfa-medicin och bland annat resulterat i

en lektionsserie speciellt riktad mot de elever som är tandläkare.

Vi har också kunnat konstatera att den varierande kunskapsnivån hos personer som har fått

godkänt i komvuxkurserna i svenska som andra språk är ett växande problem. Detta blir

särskilt tydligt eftersom KUT är en utbildning som riktar sig särskilt mot den gruppen. Men

inte heller de studenter som har fått lära sig allt det som enligt Skolverkets kursmål ska ingå i

komvuxkurserna i svenska som andra språk har samma språkliga förmåga som en infödd

nybörjare på högskolan. Då det specifika språkbruk som används inom olika yrken är en

viktig del av yrkesutövningen anser vi att yrkeskompletteringsutbildningar på högskolan bör

innehålla ett element av språkundervisning. Så som KUT-utbildningen idag är utformad måste

detta inslag läggas som en inledande kurs i början av läsåret, eventuellt med vissa inslag

under utbildningens gång. Om utbildningen förlängs skulle språkundervisning kunna läggas

parallellt med andra ämnen och få formen av ett så kallat språkstöd som sammanlänkas med

yrkesundervisningen.

Bilaga: Exempel på fraser att använda vid ett patientbesök

Före behandlingen

I behandlingsrummet

Varsågod och sitt (ner i stolen).

Nu ska du få en servett runt halsen.

Nu fäller jag dig bakåt. Nu ska jag fälla stolen bakåt. Då ska jag fälla ner stolen/dig lite.

Kan du komma lite högre upp i stolen? (flytta uppåt, mot huvudändan av stolen)

Kan du vända dig lite hitåt/åt det här hållet/mot mig?

Kan du vrida lite på huvudet?... Sådär, bra.

Gapa! Kan du gapa lite större?

Nu får du vila munnen lite. /Nu kan du vila munnen lite.

Vänta lite så ska jag sänka stolen.

Lokal anamnes /Orsak till besöket

Var det länge sedan du var hos tandläkaren?

Har du haft några besvär/ont någonstans?

Akuta besök:

Berätta nu - varför du är här / var du har ont / vad du har för besvär /hur det känns i munnen.

Hur länge har du haft ont? Gör det ont när du dricker någon varm dryck eller äter t ex glass?

Patienten kan säga: Jag har tappat en plomb (=fyllning)

Då ska vi se vilken tand det är som gör ont/ställer tillbesvär.

Är det i överkäken eller i underkäken?

Var har du mest ont? (om pat har ont på många ställen)

Är det på höger eller vänster sida?

Vilken tand är det som det gör ont? Kan du peka.

När du tar upp allmän anamnes

Har du några sjukdomar?

Hur länge har du haft det?

Tar du några mediciner?

Vet du namnet på medicinen?

Har det hänt något med din hälsa sedan du var här för sex månader sedan? Har du några nya

mediciner?

När du börjar undersökningen

Då ska jag undersöka dig / Då ska jag titta lite (i munnen)

/ Då ska jag kika lite (vardagligt)

Då ska jag titta på din tand…

När du gör eltest:

Nu kommer jag att prova om du kan känna att det pirrar lite i tanden. Vi provar först på en

tand bredvid. Känns det något? (Pat: Ja, det pirrar)

Bra då vet du hur det känns. Nu provar vi på tanden som du har problem med.

När du gör kyltest:

Nu ska vi se om tanden reagerar på kyla.

Röntgen

Vi ska ta några röntgenbilder också.

Kan du bita ihop nu. Bra, stilla där. / Kan du sitta stilla så?

Försök att andas genom näsan.

(visar röntgenbilden/rna)

Här ser du hur en frisk tand ser ut.

Här har du ett ganska stort hål / Där har du karies/Där har du hål i tanden. Det är ganska stort,

det är därför du har ont.

Men det kommer att gå fint att laga.

När du diskutera vilken behandling som ska göras tillsammans med patienten

Nu har du en tand som är sprucken / allvarlig tandlossning och tanden gå inte att rädda. Är det

okej att vi tar ut den i dag?

Det man kan göra är att….

Det finns två möjligheter, vi kan …….. eller så gör vi …..

Det som är positivt med att ……

Risken om vi ……. är att …

Under behandlingen

Varsågod och skölj.

Nu kan du skölja munnen.

Uppmuntra/skapa lugn

*Nu ska vi se… (= nu börjar vi)

Det ser fint ut.

Det här kommer inte att göra ont.

Om du behöver en paus, så kan du bara hålla upp handen lite. Då väntar jag.

Försök andas med magen! / Kan du andas riktigt djupt, med magen.

*Går det bra? /Hur känns det?

Om patienten visar tecken på stark smärta: Jaha, det var känsligt där. Då ska jag vara

försiktig.

Eller: Det är bara lite kvar att borra bort. Klarar du det eller vill du ha mer bedövning?

(Till barn) – Vad duktig du är.

Nu är det nästan färdigt.

Nu ska jag bara borra bort en liten kant/ slipa lite/ …..

*Så där ja. (när du avslutar ett moment)

Det kommer att bli bättre, ganska så omgående.

Om patienten blir mycket orolig

Titta på mig. Det här kommer att gå bra.

Vi tar det lugnt, vi har all tid vi behöver.

Om du behöver ta en paus, så säg till, då väntar vi lite.

Behöver du en paus?

Går det bra ……………………….. ?(säg förnamnet)

Bedövning

Då ska jag lägga lite bedövning./ Då ska du få lite bedövning

Har du fått bedövning hos tandläkaren tidigare?

Försök att andas med magen.

Känns det bedövat nu?

Har bedövningen tagit?

Berätta vad du tänker göra:

Nu ska jag borra lite/ göra rent / nu ska jag bara slipa kanten lite …...

Jag har strax borrat färdigt / Nu ska vi fylla tanden

Då ska vi ta bort den här tanden som du har ont i.

Nu kommer jag att vara lite besvärlig…

Det ( kanske) kan kännas lite kallt / obehagligt…

Avsluta behandlingen

Då är vi färdiga för idag. / Då var det klart. / Nu är du klar för idag

Berätta vad du gjort

Du hade ju ett stort hål. Nu har jag tagit bort all karies och fyllt med ett material som är

vänligt mot tanden.

Efter behandlingen

Informera om vad patienten ska tänka på efter behandlingen

Så länge bedövningen sitter i ska du inte äta och tugga.

Vänta ett par timmar med att äta. / Nu ska du helst inte äta de närmaste timmarna

Du kan äta och dricka direkt.

Om det gör ont när bedövningen släpper, kan du ta Alvedon.

Det kan kännas lite när bedövningen släpper, i så fall kan du ta en värktablett.

Informera om fortsatt behandling

Nästa gång ska vi….

När du kommer nästa gång ska vi…

Jag ska skicka en remiss till….

Då kommer du att bli kallad om ett år.

Informera om tandvård och munhygien

Det är viktigt att du rengör tänderna noga /använder en mjuk borste när du borstar tänderna /

gör rent mellan tänderna med …..

Speciella ord och fraser

Frågor om smärta:

Gör + ont

Gör det ont hela tiden? Gör det ont när du dricker något varmt? Gör det ont när du tuggar på

den sidan? Gör det ont när jag gör så här?

Har + ont

Har du ont hela tiden? Hur länge har du haft ont i den här tanden?

Har du ont där uppe eller där nere?

Det är ömt / Det känns ömt

Är du öm här

Är tandköttet ömt?

Du kan känna dig lite öm efter behandlingen, men det brukar gå över ganska snabbt.

Ha/känna smärta

Hur länge har du haft den här smärtan? /Hur länge har det gjort ont?

Hur känns smärtan? Har du ont hela tiden eller är det en smärta som kommer och går? Är

smärtan molande /dunkande?

Känner du någon smärta när jag borrar?

Känslighet

Är tandhalsarna känsliga?

Om svullnad och annat elände nära tänderna

Hur länge har du haft den här svullnaden?

Om svullnaden tilltar, ska du ta penicillinet. (= ökar)

Gör det ont när jag trycker här? /

Det kommer ut lite var.

Inget – något – allt

(självständigt, generellt används t-form)

Jag ser inget på röntgen.

Känner du något?

Vi kan inte åtgärda allt idag.

Jämför med: ingen smärta, inget problem, inga tecken på karies)

Eva Hansson

Sfa-medicin

2012