Upload
others
View
0
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Vuxenutbildningen
Språkstöd på Kompletterande utbildning för
tandläkare med utländsk examen från land utanför
EU/EES och Schweiz (KUT)
Ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Svenska för akademiker – medicin
Projektrapport höst 2013
Anne Markowski och Eva Hansson
Innehållsförteckning
Sammanfattning .................................................................................................................................... 1
Inledning ................................................................................................................................................ 2
Projektplanering ................................................................................................................................................. 2
Målsättningar ..................................................................................................................................................... 2
Bakgrund ................................................................................................................................................ 3
Kompletterande utbildning för tandläkare med examen från tredje land, KUT ................................................. 3
Språksvårigheter ................................................................................................................................................ 3
Svenska för akademiker medicin, Södertälje vuxenutbildning ........................................................................... 4
En Sfx-utbildning................................................................................................................................................. 4
Genomförande ....................................................................................................................................... 5
Årsöversikt .......................................................................................................................................................... 5
Inledande diagnostiska prov .............................................................................................................................. 6
Metoder för språkstöd ........................................................................................................................................ 8
Utfall och resultat ................................................................................................................................ 10
KUT-lärarnas intryck och reflektioner ............................................................................................................... 10
Avslutande diagnostiska prov .......................................................................................................................... 10
Lärdomar till Sfa-medicin ................................................................................................................................. 13
En språkutvecklande undervisning ................................................................................................................... 15
Språket i övriga kompletteringsutbildningar .................................................................................................... 17
Lärdomar och diskussion ................................................................................................................... 18
Praktiska svårigheter ........................................................................................................................................ 18
Reflektioner kring KUT-studenternas studiesituation ....................................................................................... 18
Det krävs både patientssvenska och tandläkartermer ..................................................................................... 18
Yrkesspråk som en del av kompletteringsutbildningar ..................................................................................... 19
Samma gymnasiebetyg – olika kunskaper ....................................................................................................... 20
Språksvaga på högskolan ................................................................................................................................. 20
Förslag till en språkstödsmodell för KUT .......................................................................................................... 21
Slutsats .................................................................................................................................................. 22
Bilaga: Exempel på fraser att använda vid ett patientbesök
1
Sammanfattning
Svenska för akademiker medicin i Södertälje och Odontologiska institutionen på Karolinska
Institutet genomförde läsåret 2012-2013 ett gemensamt språkprojekt på Kompletterande
utbildning för tandläkare med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz
(KUT). Bakgrunden till projektet var att kompletteringsstudenternas svenskkunskaper inte
räckte till. En erfaren svensklärare från Sfa-medicin deltog under läsåret i
kompletteringsutbildningen. Hon följde studenterna i utbildningen, utformade och
genomförde språkstöd i grupp och individuellt samt iakttog studenternas språkutveckling
under året. Positiva effekter kunde noteras. De diagnostiska tester och självskattningar som
genomfördes i början och i slutet av projektperioden visade en höjning av språknivån i hela
studentgruppen. En beskrivning gjordes av de språkfärdigheter som studenterna saknade och
kunskapen fördes tillbaka till Sfa-medicin. Man kunde dock inte se någon ökning av andelen
studenter som blev godkända på kompletteringsutbildningen inom utsatt tid detta läsår.
2
Inledning
Projektplanering
På våren 2012 togs första kontakten mellan Odontologiska institutionen vid Karolinska
Institutet och Svenska för akademiker medicin. Tanken var att den kunskap om
språkundervisning för medicinsk personal som byggts upp under ett drygt decennium på Sfa-
medicin skulle kunna användas för att hjälpa studenterna på KUT-utbildningen att bättre klara
sitt kompletteringsår. Samtidigt skulle Sfa-medicin genom kontakt med Odontologiska
institutionen utöka sina kunskaper om det specifika yrkesspråket för tandläkare och de
situationer som möter utländska tandläkare när de ska arbeta i Sverige.
Södertälje kommun lämnade in en ansökan om regionala medel enligt paragraf 37 (beredskap
och kapacitet samt regional samverkan) till Länsstyrelsen i Stockholm i april 2012. I augusti
2012 beviljades projektet 420 000 kronor för lönekostnader. En erfaren svensklärare från Sfa-
medicin fick i uppgift att följa KUT-studenterna under läsåret. Även en vårdlärare från Sfa-
medicin knöts till projektet för att bidra med synpunkter ur ett yrkesperspektiv.
Projektplaneringen leddes av samordnaren för Sfx-utbildningarna och de kompletterande
utbildningarnas kontaktperson på Karolinska Institutets fakultetskansli.
Målsättningar
Projektet hade tre huvudsyften.
1) att hjälpa KUT-studenterna att bättre ta till sig utbildningen och att bygga upp deras
yrkesspråk.
2) att studera inom vilka områden studenternas svenska var otillräcklig och att föra
tillbaka kunskaper om ”tandläkarsvenska” till Sfa-medicin.
3) att ta fram förslag på hur KUT-undervisningen skulle kunna anpassas för att bli mer
språkligt tillgänglig.
3
Bakgrund
Kompletterande utbildning för tandläkare med examen från tredje
land, KUT
Karolinska Institutet har tillsammans med Göteborgs universitet, Linköpings universitet och
Lunds universitet i uppdrag att anordna kompletterande utbildning för personer med
läkarexamen, tandläkarexamen och sjuksköterskeexamen från tredje land (utanför EU/EES).
Kompletteringsutbildningen är ett alternativ till Socialstyrelsens kunskapsprov.
Kompletterande utbildning för tandläkare ges på Odontologiska institutionen vid Karolinska
Institutet samt på Göteborgs universitet. Programmet vänder sig till den som har
tandläkarexamen från tredje land. Målet är att studenten efter slutförd utbildning ska ha de
kunskaper och färdigheter som krävs för tandläkaryrket i Sverige och kunna ansöka om
legitimation hos Socialstyrelsen. Ett krav för att bli antagen är avslutad gymnasiesvenska -
tidigare Sva B, sedan 2011 Sva 3 (och under en övergångsperiod Sva 2).
Utbildningen ges på helfart under 40 veckor (60 högskolepoäng) och varvar teoretiska studier
med klinisk praktik(i Stockholm) eller verksamhetsförlagd utbildning (i Göteborg).
Språkstödsprojektet genomfördes i Stockholm läsåret 2012-2013.
För mer information om kompletteringsutbildningen i Stockholm se:
http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=33475&a=97073&l=sv
Språksvårigheter
Kompletterande utbildning för tandläkare med examen från tredje land, KUT, gavs för första
gången på KI år 2010. I den teoretiska delen av utbildningen deltar KUT-studenterna bland
annat i storföreläsningar tillsammans med grundutbildningsstudenter. I den praktiska delen
ingår regelbundet arbete med patienter under handledning av lärare. Under läsåren 2010-2011
och 2011-2012 upplevde de undervisande lärarna att KUT-studenterna ofta inte förstod deras
instruktioner och att kommunikationen mellan KUT-studenterna och deras patienter var
bristfällig. Studenterna hade också problem med journalskrivningen, och de ansvariga
handledarna ägnade mycket tid åt att ändra och skriva om studenternas journaler. En av
lärarna på KUT-utbildningen säger så här:
”Jag upplevde att det språkliga var studenternas stora problem. De hade
problem att förstå oss lärare, svårt att kommunicera muntligt med oss och
med patienterna och svårigheter att uttrycka sig i skrift. Studenterna hade
för dåliga förkunskaper i svenska när de kom till kompletterings-
utbildningen, både i vardagssvenska och i fackspråket. Det gjorde det så
mycket svårare för oss att undervisa och för dem att ta till sig
undervisningen.”
4
KUT-lärarna upplevde inte heller att studenternas språk utvecklades så mycket under året på
kompletteringsutbildningen, vilket skapade frustration hos lärarna.
Svenska för akademiker medicin, Södertälje vuxenutbildning
Sfa-medicin är en intensiv, yrkesinriktad utbildning i svenska som andra språk för den som är
läkare, tandläkare, sjuksköterska, sjukgymnast, veterinär eller apotekare. Målet med
utbildningen är att ta betyg i gymnasiesvenska samt att förbereda sig för yrkeskomplettering
och yrkesliv. Utbildningen innehåller svenska för invandrare, svenska som andra språk på
grundläggande nivå och på gymnasienivå samt vårdsvenska. Eleverna läser också om svensk
sjukvårdskultur och det svenska sjukvårdssystemet. Undervisningen sker i nära samarbete
mellan vårdlärare och lärare i svenska som främmande språk.
Sfa-medicin startades år 2001 som ett EU-projekt i samarbete mellan vuxenutbildningen i
Södertälje, Haninge och Botkyrka kommuner samt Länsstyrelsen i Stockholm och
Stockholms läns landsting m.fl. Sedan 2004 är utbildningen en ordinarie verksamhet i
Södertälje kommun. Sfa-medicin har ca 120 platser. Studietiden är omkring 18 månader för
de elever som börjar som nybörjare och läser hela vägen till avslutad gymnasiesvenska.
Denna nivå, tidigare svenska som andra språk B, men sedan den senaste gymnasiereformen år
2011 svenska som andra språk 3, är ett av kraven från Socialstyrelsen för att
sjukvårdspersonal med legitimation från ett land utanför EU ska kunna ansöka om svensk
legitimation. Sfa-medicin är idag en av de så kallade Sfx-utbildningarna i Stockholms län och
tar emot elever från alla länets kommuner.
En Sfx-utbildning
Sfx-utbildningarna ger svenska med fokus på yrkesspråk och yrkeskunskaper och är ett
samarbete mellan kommunerna i länet. Syftet är att ta till vara nyanlända invandrares
yrkeskompetens och erbjuda dem en snabb väg mot arbete inom sitt yrkesområde. Länets
kommuner har ingått en överenskommelse att låta sina invånare läsa på Sfx.
Kommunförbundet Stockholms Län står som garant för överenskommelsen.
För mer information, se: www.sfx-yrke.se
5
Genomförande
Årsöversikt
Första kvartalet (augusti-oktober 2012)
Projektets delmål för första kvartalet var att Sfa-läraren skulle skapa sig en bild av KUT-
studenternas språkliga nivå. Hon var med på kliniken när studenterna behandlade sina
patienter och deltog som åhörare på seminarier och föreläsningar, för att få inblick i vilken
sorts språkliga situationer som studenterna måste hantera. Samtidigt kunde läraren bedöma
vad studenterna klarade av och vad de hade svårigheter med i kommunikationen med
patienter och lärare. Under denna första period genomfördes också diagnostiska tester för att
se på vilken språknivå studenterna befann sig.
Andra veckan på terminen fick studenterna börja behandla patienter på skolans akutklinik.
Många studenter upplevde stark stress och kände sig otillräckligt förberedda inför detta. De
fick ett häfte av Sfa-läraren med exempel på dialoger och fraser för interaktion med patienter.
Studenterna fick också listor och övningar på vanligt förekommande ord och uttryck som till
exempel de svenska benämningarna på odontologiska instrument. Läraren hjälpte till vid den
muntliga kommunikationen med patienterna och i vissa fall med att förstå de undervisande
lärarnas instruktioner och uppgifter. Sfa-läraren skapade också i samarbete med KI-lärare en
mall för hur en daganteckning (journalutsnitt) ska struktureras.
Tre av lärarna på KUT-utbildningen besökte Sfa-medicin, träffade lärarna och deltog i en
lektion på Sas B-kursen.
Andra kvartalet (november-december 2012)
Projektets delmål för andra kvartalet var att testa olika strategier och metoder för språkstöd
och att skissa på förslag till en språkstödsmodell för högskolan. KUT-studenterna hade en stor
andel teoretiska föreläsningar, ofta tillsammans med studenter på grundutbildningen. De
fortsatte att behandla patienter under handledning på akutkliniken. KUT-studenterna fick även
under handledning planera och utföra fullständiga behandlingar av egna patienter på KI:s
studentklinik.
Sfa-läraren fortsatte kartlägga vilka språkkunskaper KUT-studenterna behöver för att klara
utbildningen och vilka språkliga aspekter som studenterna saknade. Hon utformade och
testade övningar och undervisningsformer. Med utgångspunkt i erfarenheterna från KUT-
utbildningen tog svenskläraren och vårdläraren från Sfa-medicin fram en specialinriktad
lektionsserie för tandläkare på Sfa-medicin.
6
Tredje kvartalet (januari-mars 2013)
Projektets delmål för tredje kvartalet var att ge fortsatt språkstöd till studenterna, att arbeta
vidare med en språkstödsmodell för högskolan och att organisera informationsöverföring
mellan språkstödsprojektet och övriga lärarkollegiet på Sfa-medicin.
KUT-studenterna hade nu något färre föreläsningar och fick behandla barnpatienter inom
ramen för en kurs i barntandvård, samtidigt som de fortsatte med fullständiga behandlingar av
egna vuxenpatienter. Studenterna hade också till uppgift att göra flera presentationer av egna
patientfall.
Sfa-läraren hade seminarium med KI-lärarna kring hur de kan anlägga ett språkutvecklande
arbetssätt i sin undervisning. I samarbete med KI-lärarna ordnades också studiebesök på
Odontologiska institutionen för övriga Sfa-lärare. Vid besöket fick lärarna från Sfa
information om kompletteringsutbildningens utforming och om arbetet inom
språkstödsprojektet. Sfa-läraren deltog i de kliniska passen på barntandvården. Där gavs
utrymme för språkliga reflektioner vid genomgången före och efter klinikarbetet. Sfa-läraren
fortsatte att ge språkstöd individuellt och i grupp till de KUT-studenter som ville ha det. Flera
KUT-studenter bad om hjälp att förbereda sina muntliga presentationsuppgifter.
Fjärde kvartalet (april-maj 2013)
Projektets delmål för tredje kvartalet var att upprepa de diagnostiska proven från början av
året för att få en uppfattning om studenternas språkliga progression, samt att skriva en
dokumentation av projektet, analysera lärdomarna och sammanställa ett förslag till
språkstödsmodell.
Efter många frågor kring jobbsökande hade Sfa-läraren en genomgång med KUT-studenterna
kring hur man söker jobb: CV-skrivning, personligt brev och intervju. Hon upprepade de
diagnostiska proven, hade avslutande utvecklingssamtal med studenterna kring deras
språkliga utveckling och knöt ihop säcken genom dokumentation och erfarenhetsanalys.
Språkläraren och vårdläraren från Sfa-medicin besökte de andra kompletteringsutbildningarna
på KI för att få information om hur de arbetar med studenternas språk.
Inledande diagnostiska prov
I början av läsåret gjorde KUT-studenterna tre diagnostiska svenskprov. Proven testade
förmåga att uttrycka sig på vanlig svenska riktat till en patient i form av en skriftlig uppgift,
ordförråd, och förmåga att urskilja svenska ord, alltså hörförståelse. I slutet av läsåret fick
studenterna skriva tre motsvarande prov för att se hur deras svenskkunskaper hade utvecklats
under året. De fick också fylla i ett självskattningsformulär i början och slutet av läsåret, för
att se hur de bedömde sin egen språkförmåga, och hur denna bedömning förändrats under
året.
7
Skrivuppgift
Skrivuppgiften vid läsårets början gick ut på att beskriva hur en patient med tandlossning
skulle informeras om sitt tillstånd samt hur patienten skulle instrueras att ta hand om sina
tänder i fortsättningen. Studenterna ombads alltså att skriva på vanlig, patientriktad, svenska.
Denna uppgift kan inte anses vara krävande för en person som har Sas B -nivå, möjligtvis kan
de sakna några termer som hör till yrket (tandkött, tandlossning, tandtråd)
Resultaten visade att fyra studenter klarade uppgiften väl och åtta studenter klarade den utan
större problem medan fyra studenter hade tydliga problem att genomföra uppgiften. Det som
var bekymmersamt hos dessa personer var brister i grundläggande grammatik som tempus
och ordföljd samt vardaglig vokabulär, aspekter som man förväntar sig att elever med
avslutad gymnasiesvenska ska behärska.
Ordkunskap
Ordkunskapsprovet innehöll meningar med 55 ord av formell skriftspråklig karaktär som
studenterna skulle visa att de förstod genom att välja rätt synonym eller likartat uttryck. Detta
prov är avsett för Sas A. KUT- studenterna, som framgångsrikt avslutat både kurs A och kurs
B, borde alltså känna till de flesta av orden. Exempel på ord: synsätt, åstadkomma,
avgörande, bekräftar.
Fem av studenterna, nästan en tredjedel av gruppen, kunde färre än 20 av dessa ord, trots att
samtliga borde ha kunnat majoriteten av dem. Bara tre av studenterna hade mer än 40 rätt. Det
var i hög utsträckning samma studenter som gjort bra ifrån sig på det skriftliga provet som
också lyckades bra på ordkunskapen.
Diktamen
Diktamen bestod av 26 ord som lästes upp av läraren. Syftet var att se om studenterna hörde
skillnad på långa och korta vokalljud i ord som de inte kände till sedan tidigare. Exempel på
ord: dagg, bar, vek, föga, hyss, såpa.
Resultaten av diktamen på höstterminen var mycket bra. Många av studenterna hade över 20
rätt av 26 möjliga. Snittresultatet var 21 av 26. De hade alltså god förmåga att höra skillnad på
vokalljuden, som är en aspekt av svenskan som ofta är svår för inlärare.
De flesta av KUT-studenterna hade dock brister i uttalet, vilket ibland gjorde det svårt för
patienter och lärare att förstå vad de sa.
Självskattning
Studenterna ombads att själva uppskatta sin språkliga förmåga inom tre områden: förståelse
på föreläsningar, förståelse av vad patienter säger och förmåga att själv uttrycka sig vid samtal
med patienter.
Studenternas självskattningar motsvarade ganska väl deras resultat på de diagnostiska proven.
Spridningen var dock mindre i självskattningarna än i de diagnostiska proven, dvs. att de
8
duktiga studenterna bedömde sin egen förmåga som något sämre än vad provresultaten
visade, och de svaga studenterna bedömde sin egen förmåga som något bättre än vad
provresultaten visade.
Studenterna gav sig själva poäng på en skala från 1 till 4 inom de tre områdena. När dessa
poäng summerades kunde en person ha totalt max 12 poäng. Snittet för gruppen var i början
av läsåret 8,8.
Genomgående mönster
På alla diagnostiska prov var trenden densamma: ett fåtal personer var starka i språket, en stor
grupp låg på medelnivå men med tydliga brister och en handfull hade allvarliga problem.
Detta mönster stämde också med svensklärarens iakttagelser på kliniken och under
utbildningens gång.
Metoder för språkstöd
Deltagande observation
Sfa-läraren deltog vid det kliniska arbetet, seminarier och föreläsningar. Syftet var att
kartlägga det språk som studenterna förväntades behärska och vilka språkliga situationer som
de måste hantera. Vid de praktiska övningarna kunde Sfa-läraren iaktta hur studenterna
kommunicerade med patienter och lärare och deras eventuella språkliga brister. Syftet var att
ta fram språkövningar och sammanställa listor över ord och uttryck för att hjälpa studenterna
att åtgärda bristerna.
Språklig hjälp på plats
När KUT-studenterna arbetade med patienter på kliniken kunde de be Sfa-läraren om hjälp i
konkreta frågor. Det handlade oftast om att man inte förstod sin patient eller att man behövde
hjälp att förklara något för patienten. Här märktes en stark ambition att inte bara göra sig
förstådd, utan att ta tillfället i akt och lära in ett bra sätt att uttrycka sig. Många studenter tog
också upp frågor kring språket som de funderat länge på och ville reda ut för sig själva. En
annan viktig del var att hjälpa studenterna att skriva daganteckningarna efter varje
patientbehandling.
Undervisning i grupp
När höstterminen började behövdes snabb hjälp med att komma in i det specifika yrkesspråket
som många saknade helt eller delvis. Då gavs språkundervisning för hela gruppen.
När det fanns ett antal studenter som hade likartade språkproblem till exempel med
grammatiska strukturer eller uttal, samlade språkläraren dem i en mindre grupp för
genomgång och övning.
9
Individuell undervisning
KUT-studenterna hade möjlighet att boka individuella träffar med Sfa-läraren. De som gjorde
det fick hjälp med specifika frågor och med de delar av ordförråd, grammatik och uttal som de
behövde arbeta med.
Språkstödets innehåll
På grund av mycket begränsat utrymme för språkstödet i studenternas schema fanns det inte
möjlighet att inom ramen för projektet satsa på att höja den generella språknivån hos
studenterna. Fokus lades därför på de termer och strukturer som oftast används i tandvården.
Skriftligt
På språkkurserna före kompletteringsutbildningen har eleverna ofta tränat intensivt på att
skriva fullständiga meningar med subjekt och verb. I patientjournalen ska de istället skriva
kortfattat och i punktform. Framför allt under höstterminen arbetade Sfa-läraren med hur man
strukturerar daganteckningar och hur man på svenska uttrycker sig kortfattat i punktform.
Studenterna fick öva på de specifika grammatiska strukturer som krävs. Det innebär bland
annat att subjekt och hjälpverb ska tas bort. Istället används formuleringar som är ovanliga i
vardagligt språk som substantiveringar, participformer och passiv. Ex: exkaverat till
kariesfrihet, pat informerades. Detta har vi kallat ”journalgrammatik”. När studenterna skrivit
daganteckningar på kliniken tittade Sfa-läraren först på själva språket, varefter KI-lärarna
tittade på daganteckningarnas innehåll. Det blev en extra hjälp för studenterna och en
avlastning för KI-lärarna.
Muntligt
Några studenter behövde muntlig träning för att till exempel kunna ställa frågor med rätt
ordföljd även under stress och i ett komplicerat sammanhang. Många studenter behövde öva
svensk språkmelodi och uttal av enskilda språkljud. Den begränsade tiden räckte bara till för
att göra detta vid några få tillfällen. Det skulle varit bra om det hade funnits möjlighet att sitta
individuellt och träna med hjälp av dataprogram efter handledning av språkläraren.
Ord- och frasförråd
Många uttryck som används på kliniken, för material, instrument och behandlingsmetoder är
nya för studenterna och ska läras in på kort tid. För att ha en bra kommunikation med
patienten måste man också behärska det lugnande småpratet, kunna förklara komplicerade
sammanhang kring behandlingen, kunna instruera och ge råd om munhygien o s v.
Sfa-läraren sammanställde ord- och fraslistor och gick igenom dem med studenterna. Många
ord och uttryck för olika typer av smärta övades.
10
Utfall och resultat
KUT-lärarnas intryck och reflektioner
KUT-lärarna sa vid intervjuer i mitten och slutet av projektet att de överlag funnit projektet
givande. Bland annat hade de själva börjat fundera på hur de uttryckte sig i undervisningen
och vad som kunde vara mer eller mindre svårt för studenterna att förstå. Så här sa de bland
annat:
”Studenterna går framåt språkligt vilket de inte gjorde på samma sätt förra
året.”
”Studenterna vågar säga att det inte förstår, de är modigare med det än
tidigare år.”
”Vi lärare har fått en tankeställare hur vi uttrycker oss och tvingats att
tänka till.”
KUT-lärarnas generella intryck var att studenterna gjorde språkliga framsteg och att de blivit
hjälpta av de fraslistor för patientkommunikation som språkläraren sammanställt och arbetat
med. De tyckte sig också se att studenterna var bättre på att skriva journalanteckningar än
tidigare årskullar, vilket språkläraren jobbat mycket med. KUT-lärarna påpekade dock att de
hade behövt extra tid att lägga i projektet, för att introducera språkläraren till utbildningen och
samarbeta med henne kring språkstödet. Istället blev detta en ytterligare arbetsbörda i deras
redan pressade schema. När det blev tydligt att flera studenter, liksom tidigare år, hade svårt
att klara kraven för godkänt på utbildningens olika delmoment undrade några av lärarna om
språkstödet hade tagit för mycket av studenternas knappa tid och gjort att de klarade sig sämre
än de skulle ha gjort annars.
Avslutande diagnostiska prov
I slutet av läsåret gjorde studenterna tre diagnostiska prov som motsvarade proven de gjort i
början av året, för att se hur deras svenskkunskaper hade utvecklats under KUT-utbildningen.
Proven testade förmåga att uttrycka sig på vanlig svenska riktat till en patient i form av en
skrivuppgift, ordförråd, och förmåga att urskilja svenska ord, alltså hörförståelse. De fick
också fylla i ett självskattningsformulär, för att se hur bedömningen av deras egen
språkförmåga hade förändrats under året. Endast de fjorton studenter som deltog vid båda
diagnostillfällena har tagits med i jämförelsen.
Skrivuppgift
Skrivuppgiften i maj liknande höstens men denna gång skulle studenterna beskriva resultatet
av undersökningen av en patient med omfattande kariesangrepp. De skulle beskriva den
11
kommande behandlingen och ge patienten råd om kost och munhygien för att undvika
liknande tandproblem i framtiden. De flesta klarade språket bättre grammatiskt än vid det
första tillfället, men resultatet är svårbedömt eftersom ett flertal av studenterna använde ett
fackspråk som inte kan förstås av en normalpatient. På kliniken har studenterna visat allt
större säkerhet och variation i ”patientsvenskan” men troligtvis gjorde skrivsituationen att de
föll in i ett tentamensbeteende och använde fackspråk i stället för vardagligt språk. Dessa
studenter misslyckades alltså med att anpassa innehållet efter mottagaren, en viktig aspekt
som påpekats särskilt i instruktionen till uppgiften.
Vid höstens skrivuppgift hade fyra studenter haft tydliga problem att genomföra uppgiften.
Vid skrivuppgiften i maj var det två personer som inte lyckades så bra.
Tabell 1: Resultat på delprov Skrivuppgift
Antal personer
HT VT
Lyckades bra 5 8
Resultatet ok 7 6
Resultatet mindre bra 4 2
Ordkunskap
Ordkunskapsprovet innehöll meningar med 55 ord av formell skriftspråklig karaktär som
studenterna skulle visa att de förstod genom att välja rätt synonym eller likartat uttryck.
Provet är utformat för kursen svenska som andraspråk A, en kurs på lägre nivån än den
studenterna formellt redan hade klarat, och borde alltså inte bereda dem alltför stora
svårigheter.
12
Tabell 2a: Resultat på delprov Ordkunskap
September Maj
Poäng Studenter
över 40 3 5
30-40 4 6
20-30 2 6
Under 20 5 0
Tabell 2b: Genomsnitts- och totalresultat, i antal ord, på delprov Ordkunskap
September Maj
Antal ord
Genomsnitt 29 37
Summa 402 521
Mellan september och maj ökade genomsnittsresultatet med 8 ord, vilket motsvarade en
förbättring om ca 14,5 procent.
De studenter som hade sämst resultat på ordkunskapen i början av läsåret var de som hade
höjt sig mest till slutet av läsåret. Det är svårt att uppskatta hur stor del av ordinlärningen som
har kommit till stånd genom språkstödet.
Diktamen
Diktamen bestod av 26 ord som lästes upp av läraren. Syftet var att se om studenterna hörde
skillnad på långa och korta vokalljud i ord som de inte kände till sedan tidigare. Exempel på
ord: dagg, bar, vek, föga, hyss, såpa.
Redan vid första diagnostillfället på hösten hade många av studenterna över 20 rätt av 26
möjliga. Snittresultatet höjdes marginellt vid andra diagnostillfället, från 21 rätt i snitt på
hösten, till 22 i snitt på våren.
Studenterna hade alltså god uppfattningsförmåga av de svenska vokalljuden, men de flesta
hade behövt öva mer på det egna uttalet, för att underlätta för dem att göra sig förstådda.
Uttalsträning kräver dock regelbundenhet och hade idealiskt kunnat ske med viss hjälp av
språklärare och sedan vid enskild övning med specialutformade språkprogram för dator.
13
Självskattning
Studenterna ombads att själva uppskatta sin språkliga förmåga, på en skala mellan ett och
fyra, inom tre områden: förståelse på föreläsningar, förståelse av vad patienter säger och
förmåga att själv uttrycka sig vid samtal med patienter. Samma självskattning gjordes både i
början och slutet av läsåret, precis som de diagnostiska proven.
Studenternas självskattningar motsvarade ganska väl deras resultat på de diagnostiska proven.
Skillnaden var att spridningen var mindre i självskattningarna än i de diagnostiska proven,
dvs. att de duktiga studenterna bedömde sin egen förmåga som något sämre än vad
provresultaten visade, och att de svaga studenterna bedömde sin egen förmåga som något
bättre än vad provresultaten visade.
Studenterna gav sig själva poäng på en skala från 1 till 4 inom de tre områdena. När dessa
poäng summerades kunde en person ha totalt max 12 poäng. Snittet för gruppen i början av
läsåret var 8,8 och i slutet hade det höjts till 10,4.
Studenterna upplevde alltså själva att de hade fått bättre förståelse och lättare för att
kommunicera med patienterna efter ett läsår på KUT-utbildningen, något som språkläraren
också kunde se. Många studenter passade på att ta upp frågor de hade kring språket när de
aktualiserades i en ”skarp” situation, och kunde på så sätt vinna en allt större säkerhet
Lärdomar till Sfa-medicin
Med hjälp av erfarenheterna från språkstödsprojektet på KI har en specialinriktad serie med
lektioner utformats för de av Sfa-medicins elever som är tandläkare. Den består av sju
tillfällen och innehåller: terminologi för bl.a. tandens och munnens delar, vanliga sjukdomar,
namn på instrument, fraser för patientkommunikation och tandvårdsinstruktion, formalia
kring journalföring, grammatiska drag som är vanliga främst i journaler, den svenska
lagstiftningen kring tandvård och tandvårdsstöd, betalningssystemets uppbyggnad och vad
som händer om en tandläkare blir anmäld. Genom rollspel och diskussioner behandlas också
förhållningssätt inom tandvården, relationen till patienter (”att ha patienten med sig” är ett
uttryck som lärarna på KUT ofta använder) och till andra personalgrupper inom svensk
tandvård.
Lektionerna hålls gemensamt av den Sfa-lärare som deltagit i språkstödsprojektet samt en
tandläkare med erfarenhet av akademisk undervisning i odontologi. Språkläraren deltar i
yrkeslärarens lektioner för att försäkra sig om förståelse och se till att de nya kunskaperna
befästs. De två lärarnas samspel gör att eleverna får god undervisning i kunskapsstoffet och
parallell språklig hjälp att ta detta till sig och utveckla sin yrkessvenska. Speciella språkliga
strukturer och ordförråd som aktualiserats tränas därefter extra. Elevernas höga motivation,
kunskaper och erfarenheter underlättar språkinlärningen och berikar diskussionerna.
14
Tabell 3: Överblick tandläkarträffar Sfa-medicin
Tillfälle 1: Tandens och munnens delar. Vanliga sjukdomar och behandlingar,
yrkesterminologi och patientsvenska. Fraser du behöver i dialogen med patienten.
Tillfälle 2: På kliniken - benämningar på instrument och annan utrustning som används på
kliniken. Hur du instruerar patienten om tandhygien, imperativformer av vanligt
förekommande verb. Fraser du behöver i dialogen med patienten forts.
Tillfälle 3: Journalföring del I - hälsodeklaration, statusregistrering.
Tillfälle 4: Journalföring del II - daganteckningar, exempel.
Tillfälle 5: Språket i journalen - ”journalgrammatik”, struktur, fraser.
Tillfälle 6: Vad händer om tandläkaren gör fel? Om patientförsäkringen, olika patientfall.
Tillfälle 7: Hur får tandläkaren betalt för sitt arbete? Om tandvårdsstödet. Rollspel.
Kunskap och kontakt
Sfa-medicin har fått goda kunskaper om KUT-utbildningen, om dess upplägg, inriktning och
vilka krav som ställs på studenterna. Dessa kunskaper kommer att tillämpas i undervisningen,
för att förbereda Sfa-medicins elever på bästa sätt. Sfa-medicin kommer också i framtiden att
kunna ge utförlig information till sina tandläkarelever om vad kompletteringsutbildningen
innehåller och innebär.
Språkliga brister
Studenterna på KUT är färdigutbildade tandläkare som ska förberedas för att arbeta inom den
svenska tandvården. De har alltså omfattande yrkeskunskaper men inledningsvis inte de
språkliga medlen för att kommunikationen runt de teori och praktik i yrket. Under projektet
kunde vi urskilja tre grunder för de språkliga utmaningar som kompletteringsstudenterna och
lärarna har att handskas med.
1) Språkbehärskningen varierar kraftigt mellan olika individer trots att de formellt sätt har
samma betyg på samma utbildningsnivå. Det skapar en svår undervisningssituation.
2) Studenterna har inte fått någon undervisning i yrkesspråket, varken ”patientsvenska”
eller fackspråket som används med kollegor och i dokumentationen
3) Förmågan att uppfatta och uttrycka sig på ett språk man studerat bara ett par år är med
nödvändighet begränsad. Problemet accentueras ytterligare för den grupp som efter
15
avslutade språkkurser inte använt sig av svenska språket i sin vardag hemma, i
närsamhället eller på någon arbetsplats.
En språkutvecklande undervisning
Ett av syftena med projektet var att undersöka hur undervisningen på
kompletteringsutbildningen skulle kunna anpassas språkligt och pedagogiskt för att hjälpa
studenterna att förstå och ta till sig utbildningen. Följande förslag handlar alltså inte om att
ändra undervisningens innehåll, utan bara dess form. Svenskläraren från Sfa-medicin har
sammanställt vad som kan vara svårt för studenterna att förstå, samt förslag på metoder som
KI-lärarna skulle kunna använda sig av.
Undvika idiomatiska uttryck
För studenterna är det naturligtvis viktigt att lärarna talar tydligt och att de undviker
eller förklarar ord och uttryck som kan vara svåra att förstå. Det kan var ord som vi
upplever som vardagliga t ex grop, kulle, var, kväljning eller så kallade idiom, språkliga
uttryck som man inte kan förstå ordagrant t ex bli varm i kläderna, börja i rätt ände,
vara illa ute, se längre än näsan räcker. Ett annat problem för många som studerar
svenska som andraspråk är de så kallade partikelverben, alltså verbfraser där verbet får
en ny betydelse i kombination med andra ord. Exempel från tandvården: sätta in en
åtgärd, sätta av tid för samtal, sätta ut ett läkemedel, sätta upp en tid, bedövningen
sitter i.
Upprepa nyckelinformation
Nyckelinformationen i undervisningen kan tydliggöras genom att kommuniceras och
uttryckas på flera olika sätt. För att stämma av att studenterna har förstått kan man be en
av dem att sammanfatta vad som sagts. Det ger de andra studenterna en ny möjlighet att
uppfatta informationen.
Skriva upp nyckeltermer
För många av studenterna är de flesta yrkestermer och många tandläkaruttryck som
används i kommunikation med patienterna nya. Därför är det viktigt att lyfta fram och
synliggöra det svenska yrkesspråket. Det behövs en rutin för att fånga upp de centrala
ord och yrkestermer som kommer upp i undervisningen och klinikarbetet. Det är viktigt
för studenterna att se ordet skrivet. Man kan till exempel ställa in ett blädderblock där
nya ord noteras och får stå kvar.
Skriftligt stöd till den teoretiska undervisningen
Till föreläsningar och planerade seminarier kan man använda skriftliga
sammanfattningar eller föreläsningsbilder. Det ger studenterna möjlighet att repetera
stoffet och slå upp svåra ord.
16
Checklistor på klinikerna
I arbetet på de olika kliniker där studenterna arbetar under kompletteringsåret finns
många rutiner som ska memoreras för att arbetet ska flyta smidigt och inget glömmas
bort. Det kan gälla iordningsställande av behandlingsbåset, dokumentation av utförda
behandlingsmoment, debitering och journalskrivning m.m. För att underlätta för
studenterna att komma ihåg allt är det viktigt att utveckla systemet med lätthanterliga
checklistor som redan finns.
Fraslistor
De flesta KUT-studenterna har inte någon erfarenhet från svenska tandvårdskliniker och
känner inte till de standardfraser som används. Det handlar om allt från hur patienten
ropas upp i väntrummet och ombeds att följa med in i behandlingsrummet, till hur
tandläkaren förklarar vad som pågår under behandlingen och småpratar under arbetet.
Fraslistor kan delas ut och användas för språkträning i början av utbildningen. Då får
studenterna möjlighet att lära in och använda fraserna i det kliniska arbetet. Sfa-läraren
sammanställde flera fraslistor, vilket var mycket uppskattat av KUT-studenterna och
kommer att användas av lärarna på tandläkarnas kompletteringsutbildning (se bilaga).
Patientsvenska på nätet
En av KUT-studenternas största svårigheter var att kommunicera med patienterna på
”vanlig” svenska om tandläkarspecifika ämnen. Ett bra sätt för studenterna att träna på
denna språkdomän är att använda landstingets nätsida www.1177.se eller Vårdguidens
hemsida www.vardguiden.se. Där finns information på vanlig svenska om tänder och
tandvård samt filmer för barn som visar olika behandlingar. Filmernas dialoger ger
rikliga exempel på kommunikation mellan tandläkare och patient. Sidorna har också
frågor från patienter med svar från tandläkare. Om studenterna tillsammans med
antagningsbeskedet fick tips om dessa sidor skulle de på egen hand kunna förbereda sig
inför kompletteringskursen. Det finns också ett litet antal böcker på svenska som man
skulle kunna rekommendera i samband med antagningsbeskedet.
Daganteckningar
De flesta av studenterna känner inte i förväg till hur anteckningar förs i svenska
journaler, vilket språkbruk som ska användas eller vilka aspekter av interaktionen med
patienten som utifrån svensk vårdlagstiftning bör tas med. Här skulle så kallad
genrepedagogik kunna vara användbart. Det innebär att inläraren får studera, analysera
och diskutera flera exempel på texter ur en viss genre, till exempel daganteckningar. Det
ger inläraren en möjlighet att bli förtrogen med den struktur som karaktäriserar den här
typen av texter och uppmärksamma inslag som är återkommande. Vanligt
förekommande ord, uttryck och andra strukturer blir välbekanta. Studenterna får bilda
sig en uppfattning om hur en svensk patientjournal brukar vara utformad. För att
ytterligare tydliggöra vad de handledande lärarna anser att en korrekt skriven
daganteckning ska innehålla kommer den schematiska skiss över strukturen i
daganteckningen som utarbetades under projektet att användas
17
Språket i övriga kompletteringsutbildningar
Delar av projektgruppen besökte KI:s kompletteringsutbildningar för sjuksköterskor och
läkare från tredje land för att höra hur de arbetar med studenternas språk. På
kompletteringsutbildningen för läkare försöker lärarna att möta studenternas språkliga nivå
genom att använda ett enkelt språk och kontrollera deras förståelse, särskild under första
terminen. De jobbar mycket med rollspel, som även tar upp språkliga och kulturella aspekter
av kommunikation med patienten. Man har även provat att ge alla studenter individuell
uttalsträning hos logoped vilket gav goda resultat. På kompletteringsutbildningen för
sjuksköterskor upplever lärarna att studenternas varierande språkliga nivåer är ett problem.
Därför ingår språkundervisning med en speciellt inhyrd språklärare vid ett antal tillfällen
under utbildningen.
18
Lärdomar och diskussion
Praktiska svårigheter
Språkstödsprojektet på KUT-utbildningen sträckte sig över läsåret 2012-2013. Eftersom
besked om att pengarna beviljats kom sent hade KUT-utbildningens schema redan lagts. Där
fanns begränsat utrymme för att lägga in språkstöd då studenterna var upptagna upp till 40
timmar i veckan. Studenternas tidsbrist gjorde att de prioriterade sina obligatoriska kurser
framför det frivilliga språkstödet. De mest språksvaga studenterna var de som hade svårast att
följa undervisningen och som behövde mest tid för egenstudier inför tentamina, varför de som
hade behövt språkstödet mest hade minst utrymme att prioritera det. Under första halvan av
höstterminen hade språkläraren från Sfa-medicin ingen fast lokal på Odontologiska
institutionen utan bokade olika rum för träff med studenterna. Information inför varje
språkstödstillfälle om lektionens innehåll, lokal och tid mailades ut. Sena schemaändringar
omintetgjorde ofta planerat språkstöd. Allt detta upplevde språkläraren som mycket
frustrerande. I efterhand kan man konstatera att det hade varit bättre att ha en längre
planeringsfas, med tydligare samtal kring och utformande av projektets praktiska
förutsättningar, innan arbetet inleddes.
Reflektioner kring KUT-studenternas studiesituation
Under projekttiden fick Sfa-läraren inblick i KUT-studenternas situation och kunde på nära
håll följa deras reaktioner, strategier och kamp med språket. Studenterna vände sig ofta till
henne när de inte förstod något eller var osäkra på vad de skulle göra. Mötet med den svenska
högskolevärlden och den första tiden på KUT var tuff för många studenter. Studiesituationen
upplevdes av KUT-studenterna som rörig eftersom de hoppade in på föreläsningar på
grundutbildningens olika terminer. Efter en vecka på utbildningen mötte studenterna sina
första svenska patienter. Flera av studenterna hade ingen tydlig bild av hur ett svenskt
tandläkarbesök brukar utspela sig och kunde inte den vokabulär av standardfraser som
används vid samtal med patient. De hade ingen erfarenhet av att arbeta i de behandlingsbås
som finns på studentkliniken, så problem att hitta det de behövde och använda utrustningen
ökade den stress många av dem upplevde i detta skede.
Det krävs både patientssvenska och tandläkartermer
Ett av syftena med språkstödsprojektet var att studera vilka språkkunskaper som KUT-
studenterna i många fall saknade. Det visade sig under projektets gång att nivån på det
allmänna språket, ”vanlig svenska”, inte var tillräckligt hög hos alla för att klara av att
kommunicera och få ett bra samspel med patienterna. I behandlingssituationen måste
tandläkaren samtala kring patientens allmäntillstånd och specifika problem, informera om
munhygien, beskriva och diskutera behandlingen och däremellan upprätthålla kontakten
19
genom småprat. Allt detta kräver en bredd på ordförråd och en viss mån av automatiserat
vardagsspråk. Även i relation till lärarna krävs ett utvecklat och rikt vardagsspråk för att
kunna följa instruktioner och samtala kring kunskapsstoff och patientbehandling. Denna brist
på ”vanlig” svenska hos flera studenter pekades ut av KUT-lärarna som ett avgörande
problem i undervisningen. Eftersom det språket knappt finns i litteraturen är det svårt att
tillägna sig på egen hand.
Många av KUT-studenterna saknade också ett svenskt yrkesspråk med allt vad det innebär av
termer för munnens och tandens delar, sjukdomsbeteckningar, namn på tandvårdsinstrument,
journalförkortningar och uttryckssätt. Eftersom det här rör sig om ett visserligen stort, men
ändå i viss mån avgränsat, vokabulär kunde Sfa-läraren introducera ord- och fraslistor för att
hjälpa studenterna. Dessa termer skulle också på ett naturligt sätt kunna föras in som en del i
KUT-utbildningen.
Det språk som en tandläkare måste behärska för att kunna göra sitt jobb, tandläkarens
”yrkesspråk” är alltså tudelat. Dels krävs den terminologi som används i samtal med kollegor
och i journaler, dels de ord och uttryck som används i behandlingssituationen för att förklara
för patienten vad tandläkaren ser i munnen och hur han/hon vill behandla.
Följande exempel illustrerar detta spann inom yrkesspråket:
1) När tandläkaren talar till sin patient säger han/hon så här:
”Du har ett stort hål i den första stora kindtanden på höger sida i överkäken.
Hålet sträcker sig delvis under kanten på tandköttet och går även in i
tandnerven, som är död. Det har också kommit ner bakterier i som har orsakat
en infektion i tandbenet.”
2) När tandläkaren talar med en kollega, och när han/hon skriver journal beskrivs samma
sak med helt andra ord:
”Pat söker för värk 16. Kliniskt ses ett stort kariesangrepp distalt som sträcker
sig subgingivalt och in i pulpan. Tanden är nekrotisk och på röntgen syns en
apikal parodontit. Diagnos: 16 symptomatisk apikal parodontit.”
Båda varianterna ligger utanför det ordförråd som en genomsnittselev med betyg från Sas B
kan förväntas ha, i synnerhet om eleven inte har läst en språkkurs med yrkesinriktning. Det är
därför viktigt att de språkliga behoven inom individens specifika yrke får en egen plats, både
inom den kommunala vuxenutbildningen (i form av yrkesinriktning), men också på en
kompletteringsutbildning där den specifika vokabulären måste förstärkas och utvecklas.
Yrkesspråk som en del av kompletteringsutbildningar
Inkorporering av yrkesspråk i kompletteringsutbildningar skulle kunna ske i form av
språkstöd i undervisningen. ”Språkstöd” syftar här på en strukturerad hjälp till studenten att ta
20
till sig undervisning på en språklig nivå som ligger över studentens egen. Metoden används
inom exempelvis Sfx och kräver samarbete mellan språklärare och ämneslärare. Syftet är inte
att erbjuda språkundervisning parallellt med övrig undervisning, utan att i samarbete med
yrkesläraren ge de språkliga redskap som krävs för att ta till sig yrkesundervisningen. Det
innebär att språkläraren deltar i yrkesundervisningen och även efterarbetar ämnesstoffet
tillsammans med studenterna för att förståelsen ska fördjupas och
vokabulären/språkanvändningen förankras. Språkstöd kan ges olika former och bör delvis
vara individuellt. Ett utvidgat språkstöd ger möjlighet att via konkreta yrkessituationer och
med hjälp av den motivation som väcks hos studenterna även uppnå en generellt höjd språklig
kunskapsnivå.
Samma gymnasiebetyg – olika kunskaper
Trots att alla sexton (från oktober 17) kompletteringsstudenter hade betyg i svenska som
andraspråk B från vuxenutbildningen i sina kommuner, vilket är ett antagningskrav till svensk
högskola, varierade nivån på deras kunskaper kraftigt. Den kommunala vuxenutbildningens
kurser i svenska som andra språk anordnas idag av en mängd privata och kommunala utförare,
både på distans och i klassrumsmiljö. Längden på kurserna varierar, liksom antalet
undervisningstimmar. Att kunskapsresultaten också varierar och att det är olika svårt att få
godkänt på olika skolor är ett växande problem.
Språksvaga på högskolan
Allt fler nyanlända med bara några års svenskstudier bakom sig når den svenska högskolan.
Även om all undervisning i svenska inom vuxenutbildningen levde upp till läroplanens krav
skulle denna grupp ha vissa särskilda behov. Trots att komvuxbetyg i svenska som andra
språk likställs med annan gymnasiesvenska vid antagning till högskolan, måste man acceptera
att den som bara studerat svenska i 18-24 månader (den tid det tar idag för en utländsk
akademiker att läsa in svenskan) inte kan ha samma språkliga bredd och förmåga som en
svensk nittonåring.
Det finns goda skäl att inte vilja förlänga tiden det tar att bli färdig med gymnasiesvenskan
och få behörighet till högskolan. Starkt engagemang och motivation hos eleven är den
viktigaste faktorn för snabb och effektiv språkundervisning. Att hålla den motivationen
levande under lång tid i en skolsituation är svårt. Samtidigt är språket en omistlig del av de
flesta yrken. Därför skulle de kompletteringsutbildningar på högskolan som är speciellt
avsedda för nyanlända med fördel kunna innehålla ett element av språkundervisning, gärna i
direkt anslutning till yrkesundervisningen. Då skulle studenterna kunna ta till sig
utbildningarna bättre och deras språknivå skulle höjas ytterligare och motivationen för
språkinlärning skulle förbli hög.
Socialdepartementets enmansutredare Ingvar Karlberg, professor vid Sahlgrenska Akademin i
Göteborg, har haft i uppdrag att granska de kompletteringsprogram som Socialstyrelsen
anordnar för utländsk vårdpersonal och de kompletterande högskoleutbildningar som i dag
21
erbjuds. I rapporten ”Processerna för att nå arbetsmarknaden inom de reglerade yrkena för
personer med utbildning och erfarenhet inom hälso- och sjukvården från tredjeland”
konstaterar Ingvar Karlberg att det största hindret för utländsk vårdpersonal att få svensk
legitimation är bristande språkkunskaper. Karlberg skriver vidare att kompetensen hos de som
får godkänt betyg varierar, trots att kunskapskraven i teorin ska vara desamma oavsett hos
vilken aktör/utförare, dvs. skola, som eleven läser. Därför behövs en nationell reglering när
det gäller valideringen av kunskaperna.
”Det är tydligt att de aktuella språkkraven är otillräckliga. Samma slutsats
drogs av Riksrevisionen (RiR 2011:16) och samma synpunkter framkommer
i intervjuer 2012 med högskolans lärare och med sjukvårdshuvudmännen.
Till det kommer att prov kan avläggas hos många olika aktörer varav flera
med kommersiella intressen, vilket har lett till att kompetensen hos de som
godkänds varierar. Av den anledningen behövs en nationell reglering när
det gäller själva valideringen av kunskaperna.”
(Karlberg, ”Processerna för att nå arbetsmarknaden inom de reglerade yrkena för personer med
utbildning och erfarenhet inom hälso- och sjukvården från tredjeland” s. 33.)
Förslag till en språkstödsmodell för KUT
KUT-utbildningen har ett digert innehåll av teoretiska föreläsningar i odontologi med
tillhörande tentamina, preklinisk undervisning samt akutklinik, barntandvård och
patientmottagning. Utbildningen sträcker sig idag över 40 veckor, men det har diskuterats om
det är en tillräcklig längd eller om tiden borde utökas till 60 veckor. I dagsläget finns det litet
utrymme för ett aktivt språkstöd under pågående KUT-utbildning. Vid en utvärdering av
språkstödet som KUT-studenterna besvarade i mitten av läsåret bekräftades denna bild. De
flesta skrev att språkstödet behövdes, men påpekade samtidigt att de helt enkelt inte haft tid
att ägna åt det i den utsträckning de önskat.
Vårt förslag till ett språkstöd vid KUT-utbildningen så som den ser ut idag, är att lägga en
fyra veckors preparandkurs innan KUT-utbildningen startar. Under denna förberedande
språkutbildning skulle det gemensamma stoff som alla behöver på utbildningen behandlas:
namn på tandläkarinstrument, munnens delar, vanliga sjukdomar, fraser för
patientkommunikation, journalformalia och journalgrammatik m.m. Under läsåret skulle
sedan ett antal lektioner kring specifika språkliga aspekter hållas för de studenter som
behövde det, så som repetition av journalgrammatik, hjälp inför muntliga presentationer,
uttalsträning m.m. Något utrymme för kontinuerligt språkstöd under pågående utbildning
bedöms inte finnas i nuläget.
En annan möjlighet vore att betrakta yrkestermer och yrkesspecifika kommunikativa
färdigheter som en del av kompletteringsutbildningen. Då skulle fokus på yrkesnödvändig
språklig förmåga vara en del av kompletteringsutbildningen och ges utrymme i schemat. Här
skulle det språkutvecklande arbetssätt som vi föreslagit i tidigare avsnitt kunna tillämpas fullt
ut. Lärare med språkundervisningskompetens skulle vara involverad i utbildningen.
22
Slutsats
Den språkliga hjälp som KUT-studenterna fick under projektet var överlag uppskattad av
studenter såväl som lärare. Det har dock varit tydligt för alla parter att schemat på
utbildningen är pressat och att det inte funnits tillräckligt med tid.
Vi har kunnat se att de språkkunskaper som krävs för att en utländsk tandläkare väl ska kunna
ta till sig Kompletterande utbildning för tandläkare med utländsk examen från land utanför
EU/EES och Schweiz är komplexa och täcker två områden. Det handlar om ”vanlig” svenska,
speciellt den domän av vardagssvenska som behandlar munhälsa, som krävs för att kunna
interagera med patienter och kommunicera kring besvär och behandling; det handlar också
om de yrkestermer som krävs för att interagera med kollegor och att skriva patientjournaler.
Dessa kunskaper har återförts till svenskutbildningen Sfa-medicin och bland annat resulterat i
en lektionsserie speciellt riktad mot de elever som är tandläkare.
Vi har också kunnat konstatera att den varierande kunskapsnivån hos personer som har fått
godkänt i komvuxkurserna i svenska som andra språk är ett växande problem. Detta blir
särskilt tydligt eftersom KUT är en utbildning som riktar sig särskilt mot den gruppen. Men
inte heller de studenter som har fått lära sig allt det som enligt Skolverkets kursmål ska ingå i
komvuxkurserna i svenska som andra språk har samma språkliga förmåga som en infödd
nybörjare på högskolan. Då det specifika språkbruk som används inom olika yrken är en
viktig del av yrkesutövningen anser vi att yrkeskompletteringsutbildningar på högskolan bör
innehålla ett element av språkundervisning. Så som KUT-utbildningen idag är utformad måste
detta inslag läggas som en inledande kurs i början av läsåret, eventuellt med vissa inslag
under utbildningens gång. Om utbildningen förlängs skulle språkundervisning kunna läggas
parallellt med andra ämnen och få formen av ett så kallat språkstöd som sammanlänkas med
yrkesundervisningen.
Bilaga: Exempel på fraser att använda vid ett patientbesök
Före behandlingen
I behandlingsrummet
Varsågod och sitt (ner i stolen).
Nu ska du få en servett runt halsen.
Nu fäller jag dig bakåt. Nu ska jag fälla stolen bakåt. Då ska jag fälla ner stolen/dig lite.
Kan du komma lite högre upp i stolen? (flytta uppåt, mot huvudändan av stolen)
Kan du vända dig lite hitåt/åt det här hållet/mot mig?
Kan du vrida lite på huvudet?... Sådär, bra.
Gapa! Kan du gapa lite större?
Nu får du vila munnen lite. /Nu kan du vila munnen lite.
Vänta lite så ska jag sänka stolen.
Lokal anamnes /Orsak till besöket
Var det länge sedan du var hos tandläkaren?
Har du haft några besvär/ont någonstans?
Akuta besök:
Berätta nu - varför du är här / var du har ont / vad du har för besvär /hur det känns i munnen.
Hur länge har du haft ont? Gör det ont när du dricker någon varm dryck eller äter t ex glass?
Patienten kan säga: Jag har tappat en plomb (=fyllning)
Då ska vi se vilken tand det är som gör ont/ställer tillbesvär.
Är det i överkäken eller i underkäken?
Var har du mest ont? (om pat har ont på många ställen)
Är det på höger eller vänster sida?
Vilken tand är det som det gör ont? Kan du peka.
När du tar upp allmän anamnes
Har du några sjukdomar?
Hur länge har du haft det?
Tar du några mediciner?
Vet du namnet på medicinen?
Har det hänt något med din hälsa sedan du var här för sex månader sedan? Har du några nya
mediciner?
När du börjar undersökningen
Då ska jag undersöka dig / Då ska jag titta lite (i munnen)
/ Då ska jag kika lite (vardagligt)
Då ska jag titta på din tand…
När du gör eltest:
Nu kommer jag att prova om du kan känna att det pirrar lite i tanden. Vi provar först på en
tand bredvid. Känns det något? (Pat: Ja, det pirrar)
Bra då vet du hur det känns. Nu provar vi på tanden som du har problem med.
När du gör kyltest:
Nu ska vi se om tanden reagerar på kyla.
Röntgen
Vi ska ta några röntgenbilder också.
Kan du bita ihop nu. Bra, stilla där. / Kan du sitta stilla så?
Försök att andas genom näsan.
(visar röntgenbilden/rna)
Här ser du hur en frisk tand ser ut.
Här har du ett ganska stort hål / Där har du karies/Där har du hål i tanden. Det är ganska stort,
det är därför du har ont.
Men det kommer att gå fint att laga.
När du diskutera vilken behandling som ska göras tillsammans med patienten
Nu har du en tand som är sprucken / allvarlig tandlossning och tanden gå inte att rädda. Är det
okej att vi tar ut den i dag?
Det man kan göra är att….
Det finns två möjligheter, vi kan …….. eller så gör vi …..
Det som är positivt med att ……
Risken om vi ……. är att …
Under behandlingen
Varsågod och skölj.
Nu kan du skölja munnen.
Uppmuntra/skapa lugn
*Nu ska vi se… (= nu börjar vi)
Det ser fint ut.
Det här kommer inte att göra ont.
Om du behöver en paus, så kan du bara hålla upp handen lite. Då väntar jag.
Försök andas med magen! / Kan du andas riktigt djupt, med magen.
*Går det bra? /Hur känns det?
Om patienten visar tecken på stark smärta: Jaha, det var känsligt där. Då ska jag vara
försiktig.
Eller: Det är bara lite kvar att borra bort. Klarar du det eller vill du ha mer bedövning?
(Till barn) – Vad duktig du är.
Nu är det nästan färdigt.
Nu ska jag bara borra bort en liten kant/ slipa lite/ …..
*Så där ja. (när du avslutar ett moment)
Det kommer att bli bättre, ganska så omgående.
Om patienten blir mycket orolig
Titta på mig. Det här kommer att gå bra.
Vi tar det lugnt, vi har all tid vi behöver.
Om du behöver ta en paus, så säg till, då väntar vi lite.
Behöver du en paus?
Går det bra ……………………….. ?(säg förnamnet)
Bedövning
Då ska jag lägga lite bedövning./ Då ska du få lite bedövning
Har du fått bedövning hos tandläkaren tidigare?
Försök att andas med magen.
Känns det bedövat nu?
Har bedövningen tagit?
Berätta vad du tänker göra:
Nu ska jag borra lite/ göra rent / nu ska jag bara slipa kanten lite …...
Jag har strax borrat färdigt / Nu ska vi fylla tanden
Då ska vi ta bort den här tanden som du har ont i.
Nu kommer jag att vara lite besvärlig…
Det ( kanske) kan kännas lite kallt / obehagligt…
Avsluta behandlingen
Då är vi färdiga för idag. / Då var det klart. / Nu är du klar för idag
Berätta vad du gjort
Du hade ju ett stort hål. Nu har jag tagit bort all karies och fyllt med ett material som är
vänligt mot tanden.
Efter behandlingen
Informera om vad patienten ska tänka på efter behandlingen
Så länge bedövningen sitter i ska du inte äta och tugga.
Vänta ett par timmar med att äta. / Nu ska du helst inte äta de närmaste timmarna
Du kan äta och dricka direkt.
Om det gör ont när bedövningen släpper, kan du ta Alvedon.
Det kan kännas lite när bedövningen släpper, i så fall kan du ta en värktablett.
Informera om fortsatt behandling
Nästa gång ska vi….
När du kommer nästa gång ska vi…
Jag ska skicka en remiss till….
Då kommer du att bli kallad om ett år.
Informera om tandvård och munhygien
Det är viktigt att du rengör tänderna noga /använder en mjuk borste när du borstar tänderna /
gör rent mellan tänderna med …..
Speciella ord och fraser
Frågor om smärta:
Gör + ont
Gör det ont hela tiden? Gör det ont när du dricker något varmt? Gör det ont när du tuggar på
den sidan? Gör det ont när jag gör så här?
Har + ont
Har du ont hela tiden? Hur länge har du haft ont i den här tanden?
Har du ont där uppe eller där nere?
Det är ömt / Det känns ömt
Är du öm här
Är tandköttet ömt?
Du kan känna dig lite öm efter behandlingen, men det brukar gå över ganska snabbt.
Ha/känna smärta
Hur länge har du haft den här smärtan? /Hur länge har det gjort ont?
Hur känns smärtan? Har du ont hela tiden eller är det en smärta som kommer och går? Är
smärtan molande /dunkande?
Känner du någon smärta när jag borrar?
Känslighet
Är tandhalsarna känsliga?
Om svullnad och annat elände nära tänderna
Hur länge har du haft den här svullnaden?
Om svullnaden tilltar, ska du ta penicillinet. (= ökar)
Gör det ont när jag trycker här? /
Det kommer ut lite var.
Inget – något – allt
(självständigt, generellt används t-form)
Jag ser inget på röntgen.
Känner du något?
Vi kan inte åtgärda allt idag.
Jämför med: ingen smärta, inget problem, inga tecken på karies)
Eva Hansson
Sfa-medicin
2012