Erfarenheter från kommunomfattande översiktsplaner i sex

Boverket RapportJuli 2004

Erfarenheter frånkommunomfattandeöversiktsplaner i sex kommuner

Erfarenheter från kommunomfattandeöversiktsplaner i sex kommuner

Boverket 2004

Titel: Erfarenheter från kommunomfattande översiktsplaner i sex kommunerUtgivare: Boverket, juli 2004Upplaga: 1Antal: 300Tryck: Boverket internt, Karlskrona 2004ISBN: 91 7147 818-3Foto inlaga: Anna Helmrot, EFEM arkitektkontorSökord: Översiktsplaner, kommuner, exempel, Örnsköldsvik, Falun, Borlänge,Jönköping, Vetlanda, Kungälv, Göteborg, intervjuer.

Publikationen kan beställas från:Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 KarlskronaTelefon: 0455-35 30 50Fax: 0455-819 27E-post: [email protected]: www.boverket.se

© Boverket 2004

3Kolumntitel

Innehåll

Inledning .............................................................................................. 7

Bakgrund .......................................................................................... 7Studien ............................................................................................. 7Några sammanfattande synpunkter ................................................. 8

Strategisk utvecklingsplanering i översiktsplanen ................................. 8Hållbar utveckling ..................................................................................... 8Mark- och vattenanvändning – Beslut om bebyggelse och tillstånd ... 8Medborgarförankring ................................................................................ 9Utveckling av planarbetet ......................................................................... 9Planprocess ................................................................................................ 9

Översiktsplan 2003 för Örnsköldsviks kommun ................................. 11

Tidigare översiktsplan ..................................................................... 11Planens innehåll ............................................................................. 11Samtal med Tommy Dickens, planeringschef i Örnsköldsvik ......... 12

Strategisk utvecklingsplanering i översiktsplanen ............................... 12Ger lagen stöd för strategisk utvecklingsplanering? ............................ 13Kommunens utveckling .......................................................................... 13Hållbar utveckling i översiktsplanen ..................................................... 14Mark- och vattenanvändning – Beslut om bebyggelseoch tillstånd .............................................................................................. 14Annan översiktlig planering ................................................................... 15Infrastruktur – Strukturskapande planering ......................................... 15Ändamålsenlig struktur ........................................................................... 15Miljö- och riskfaktorer ............................................................................ 16Aktualitetsprövning ................................................................................. 16Planprocessen .......................................................................................... 16Samspel med sektorsplanering .............................................................. 16Konsekvenser ........................................................................................... 17

Samtal med Leif Lindholm, ordförande i Plan- och miljönämnden,kommunalråd – Örnsköldsvik ......................................................... 17

Strategisk utvecklingsplanering i översiktsplanen ............................... 17Hållbar utveckling i översiktsplanearbetet ........................................... 17Mark- och vattenanvändning – Beslut om bebyggelseoch tillstånd .............................................................................................. 17Bostadsutveckling .................................................................................... 18Strandskydd .............................................................................................. 18Miljö- och riskfaktorer – Ändamålsenlig struktur ................................ 18Planprocess – Samspel med sektorplanering ....................................... 19

Samordnad översiktlig planering – Falun & Borlänge 1997 ................ 21

Tidigare översiktsplan ..................................................................... 21Planens innehåll ............................................................................. 21

4 Kolumntitel

Samtal med Steve Johnson, ansvarig översiktlig planering –Borlänge ......................................................................................... 22

Tidigare översiktsplan ............................................................................. 22Gemensam översiktsplan – Strategisk utvecklingsplan ochstrukturskapande plan ............................................................................ 22Ger lagen stöd för strategisk utvecklingsplanering? ............................ 23Hållbar utveckling i översiktsplanearbetet ........................................... 23Mark- och vattenanvändning – Beslut om bebyggelseoch tillstånd .............................................................................................. 24Lokal planering ........................................................................................ 24Hållbarhetsplan i stället för översiktsplan ............................................ 24Annan översiktlig planering ................................................................... 26Infrastruktur – Strukturskapande planering ......................................... 26Miljö- och riskfaktorer ............................................................................ 27Politiskt intresse ...................................................................................... 27Aktualitetsprövning ................................................................................. 27Konsekvenser ........................................................................................... 27Regionen ................................................................................................... 27

Översiktsplan 2002 – Jönköpings kommun ....................................... 29

Tidigare översiktsplan ..................................................................... 29Planens innehåll ............................................................................. 29

Del 1 Planeringsunderlag ....................................................................... 29Del 2. Rekommendationer och kommundelar .................................... 30

Samtal med Helena Agerman, stadsbyggnadsdirektör och GunnelHolmberg Karlsson, landskapsarkitekt i Jönköping ........................ 30

Strategisk utvecklingsplanering i översiktsplanen ............................... 30Ger lagen stöd för strategisk utvecklingsplanering? ............................ 31Hållbar utveckling i översiktsplanearbetet ........................................... 32Mark- och vattenanvändning – Beslut om bebyggelseoch tillstånd .............................................................................................. 33Annan översiktlig planering ................................................................... 33Infrastruktur – Översiktliga strukturfrågor ........................................... 34Miljö- och riskfaktorer ............................................................................ 34Aktualitetsprövning ................................................................................. 34Planprocessen .......................................................................................... 34Organisation ............................................................................................. 35Konsekvenser ........................................................................................... 35Erfarenheter ............................................................................................. 35

Översiktsplan Vetlanda kommun 1998 ............................................... 37

Tidigare översiktsplan ..................................................................... 37Planens innehåll ............................................................................. 37Samtal med Jan Johansson, näringslivs- och planchef, BirgerSimonsson, planarkitekt – Vetlanda ................................................ 38

Strategisk utvecklingsplanering i översiktsplanen ............................... 38Ger lagen stöd för strategisk utvecklingsplanering? ............................ 39Kommunens utveckling .......................................................................... 39

5 Kolumntitel

Hållbar utveckling i översiktsplanearbetet ........................................... 40Mark- och vattenanvändning – Beslut om bebyggelseoch tillstånd.............................................................................................. 40Annan översiktlig planering ................................................................... 42Översiktliga strukturfrågor – Regionalt samarbete .............................. 42Miljö- och riskfaktorer ............................................................................ 42Politiskt intresse ...................................................................................... 42Aktualitetsprövning ................................................................................. 43Planprocess – Organisation – Samspel med sektorsplanering ........... 43Konsekvenser ........................................................................................... 43

Kungälvs kommunplan 2000 .............................................................. 45

Tidigare översiktsplan ..................................................................... 45Planens innehåll .............................................................................45

Syfte och bakgrund .................................................................................. 45

Intervju med Lars Heineson, planeringschef, kommunstrateg ochHenrik Haglund, fysisk planerare i Kungälv ..................................... 46

Strategisk utvecklingsplanering i översiktsplanen ............................... 46Ger lagen stöd för strategisk utvecklingsplanering? ............................ 47Mark- och vattenanvändning – Beslut om bebyggelseoch tillstånd.............................................................................................. 48Hållbar utveckling i översiktsplanearbetet ........................................... 49Annan översiktlig planering ................................................................... 49Infrastruktur – Strukturskapande planering – Ändamålsenligstruktur ..................................................................................................... 49Miljö- och riskfaktorer ............................................................................ 50Politiskt intresse ...................................................................................... 50Aktualitetsprövning ................................................................................. 50Planprocessen .......................................................................................... 51Konsekvenser ........................................................................................... 51Regionala frågor ....................................................................................... 51

ÖP 99 - Översiktsplan för Göteborg ................................................... 53

Tidigare översiktsplan ..................................................................... 53Planens innehåll .............................................................................53

Del 1 – Utgångspunkter och strategier ................................................. 53Del 2 – Riktlinjer och riksintressen ........................................................ 53

Samtal med Hans Linderstad, översiktsplanechef och Hans Ander,planchef, Göteborg ......................................................................... 54

Tidigare plan ............................................................................................ 54Strategisk utvecklingsplanering i översiktsplanen ............................... 54Ger lagen stöd för strategisk utvecklingsplanering? ............................ 55Hållbar utveckling i översiktsplanearbetet ........................................... 56Mark- och vattenanvändning – Beslut om bebyggelseoch tillstånd.............................................................................................. 56Annan översiktlig planering ................................................................... 57Infrastruktur – Strukturskapande planering – Ändamålsenligstruktur ..................................................................................................... 58

6 Kolumntitel

Miljö- och riskfaktorer ............................................................................ 58Politiskt intresse ...................................................................................... 59Aktualitetsprövning ................................................................................. 59Planprocessen – Organisation – Samspel med sektorsplanering ...... 59Konsekvenser ........................................................................................... 60Regionen ................................................................................................... 60

7Kolumntitel

Inledning

I studien ingårsex kommuner

BakgrundPå uppdrag av Boverket har EFEM arkitektkontor genomfört enstudie av översiktsplaners karaktär och användbarhet. Studienska bidra med underlag till PBL-kommitténs arbete. Undersök-ningen innebär en sammanställning av erfarenheter från över-siktsplanering i sex kommuner där de kommuntäckandeöversiktsplanerna är antagna efter 1996.

Frågeställningar som PBL-kommittén lyfter fram är denstora spännvidden mellan olika kommuner när det gälleröversiktlig planering och vilken betydelse den har för

kommunen, invånarna, myndigheter och andra aktörer. Enannan frågeställning handlar om att den översiktliga plane-

ringen i en del kommuner bedrivs som strategisk utvecklingspla-nering och i andra mer som beslutsförberedande planering för

mark- och vattenanvändning och hur dessa inriktningar kanförenas. Ytterligare frågeställningar är vilken faktisk betydelse

översiktsplanen har för beslut om mark- och vattenanvändningenoch vilken är översiktsplanens potential som underlag för sektor-sövergripande bedömningar.

Andra syften med undersökningen är att belysa översiktsplanenspotential som instrument för hållbar utveckling, hur hanteras deförändringar som infördes i PBL 1996 att planläggningen ska främjaen ändamålsenlig struktur, att miljö- och riskfaktorer ska redovisasoch att konsekvensanalyser ska genomföras.

StudienStudien omfattar sex kommuner: Örnsköldsvik, Borlänge, Jönkö-ping, Vetlanda, Kungälv och Göteborg. Kommunerna har valts ut avBoverket. De har olika förutsättningar när det gäller bl a storlek, re-gion, natur- och markförhållanden, befolkningsutveckling och eko-nomisk situation. Alla kommunerna har antagit minst en kommun-omfattande översiktsplan efter PBL, de flesta två och ett par av kom-munerna har genomfört tre översiktsplaner. Det är kommuner medhög ambition i arbetet med översiktsplanering.

Undersökningen redovisar en kortfattad sammanfattning av densenaste kommuntäckande översiktsplanen och ett samtal med eneller två personer som har ansvar för översiktsplaneringen, arbetatmed att ta fram planen eller använder den i beslut om byggnads-och miljöärenden. Samtalet speglar deras syn på översiktsplane-

8 Kolumntitel

ringen i kommunen och handlar framför allt om den senaste över-siktsplanen, dess innehåll och arbetet med att ta fram planen. De tarupp hur översiktsplanen fungerar som redskap för kommunensutveckling och i samarbetet mellan olika sektorer inom kommunensförvaltning. Utveckling mot en hållbart samhälle är en fråga sombelyses särskilt. Andra frågor är hur planen fungerar som underlagför beslut enligt PBL, miljöbalken och andra lagar om mark, vattenoch bebyggelse.

De flesta samtalen har skett med en eller två personer vid sammatillfälle. I Örnsköldsvik består intervjuerna av två samtal, det enamed en planerare och det andra med en politiker. De belyser över-siktsplaneringen från olika håll men vissa upprepningar kan därförförekomma. Intervjuerna har utförts av Anna Helmrot och IngerEkvall, EFEM arkitektkontor och för sammanställningen ansvararAnna Helmrot.

Några sammanfattande synpunkter

Strategisk utvecklingsplanering i översiktsplanen

Flera kommuner har arbetat med den kommuntäckande översikts-planen som en strategisk plan. Där upplevs det som positivt att över-siktsplanen är ett instrument som behandlar visioner och mål förhela kommunens utveckling. Det ger ett bredare engagemang föröversiktsplanen. I en del kommuner utvecklas översiktsplanen vi-dare till ett direkt redskap för att påverka kommunens utveckling. Idessa kommuner betonas betydelsen av en planprocess där allakommunens nämnder och förvaltningar är delaktiga för att planenoch de strategiska målen ska få genomslag.

Hållbar utveckling

Att översiktsplanen ska bidra till hållbar utveckling är för de flestakommuner med som grundläggande förutsättning. Många anser attplanen bidrar till verklig hållbar utveckling genom att hållbarhets-frågorna uppmärksammas i planprocessen och den politiska be-handlingen. Det gäller också en lokal anpassning av Agenda 21. Enkunskapsutveckling sker i planarbetet. Politiker och förvaltningarblir medvetna om frågeställningarna och för dem vidare till beslut.Samtidigt efterlyses ökat kunskapsunderlag om social och ekono-misk hållbarhet. Idag är miljöfrågorna mest behandlade.

Mark- och vattenanvändning – Beslut om bebyggelse och

tillstånd

För alla tillfrågade kommuner är översiktsplanen som underlag förbeslut om mark- och vattenanvändning en viktig funktion. Planenska vara användbar i det löpande arbetet som underlag för utbygg-nadsplaner, detaljplaner och bygglovsfrågor. För att vara användbarmåste den vara väl genomarbetad. Markanvändningskartor förkommundelar kan ha stor betydelse för att underlätta beslut.

Strategiska frågor måste varaväl förankrade för att få genom-slag.

I själva planprocessen uppnåsstörst resultat för hållbar ut-veckling.

Underlag för beslut om mark-och vattenanvändning är vik-tigt.

9Kolumntitel

Medborgarförankring

Medborgarförankring i den kommuntäckande översiktsplaneringenhar utvecklats i flera kommuner. De upplever det som mycket posi-tivt och gå ut lokalt med översiktsplanen i delområden och på min-dre orter. Där möts planen av stort intresse och ger värdefullt under-lag till planen. Samtidigt har det medfört en mer tidskrävande plan-process. Mängden synpunkter och yttranden som ska behandlas iprocessen ökar mångdubbelt.

Utveckling av planarbetet

Kommunerna funderar på hur arbetet med planen kan utvecklas föratt åstadkomma ett levande förändringsbart plandokument samti-digt som mängden information ökar. En del kommuner arbetar vi-dare med att bredda underlaget genom att fler sektorer i kommunendeltar i planarbetet. Samtidigt med hjälp av bl a ny teknik förenklasutförandet av plandokument och görs planförslag mer lättillgängligför allmänheten.

Planprocess

Några av de intervjuade kommunerna har haft svårt att hinna ge-nomföra en kommunomfattande översiktsplan fram till laga kraftunder en mandatperiod. Kommunerna har haft ambitionen att ar-beta med översiktsplaneringen enligt intentionerna i lagstiftningen.Krav på planens innehåll i kombination med krav på planprocessmedför en lång tid för planens genomförande. De efterlyser en enk-lare planprocess.

Medborgarförankring är posi-tivt och tidskrävande.

Hur kan planarbetet utvecklas?

En förenklad planprocess efter-lyses

10 Kolumntitel

11Kolumntitel

1.

Tidigare översiktsplanÖrnsköldsviks kommun har två tidigare kommunomfattandeöver-siktsplaner som är genomförda efter PBL• Översiktsplan 1990• Översiktsplan 1999

Planens innehållÖversiktsplanen är antagen 2003. Avsikten är att en ny kommun-omfattande översiktsplan görs vart fjärde år så att det nya fullmäk-tige antar den nya planen. Översiktsplanen består i huvudsak av ettdokument där karta och bilagor ingår:

Kap 1 – Översiktsplaners syfte, arbetets genomförande och sambandmed annan planering.

Kap 2 – Utvecklingsfrågor för kommunen: Övergripande mål – Ettstarkt näringsliv – En attraktiv kommun – Långsiktigt hållbart sam-hälle – Prioriteringar, satsningar och åtgärder.

Kap 3 – Allmänna intressen inkl riksintressen: Riksintressen, Av-fallshantering, Energi, Fiske och vattenbruk, Folkhälsa, Friluftsliv,Höga kusten och Moälven, Jord- och skogsbruk, Markinnehav, Kom-munikationer/infrastruktur, Kulturmiljöer, Miljömål, Naturvård,Rennäring, Skola och barnomsorg, Social omsorg, Totalförsvar, Tu-rism, Täkter och mineral, Vattenförsörjning och avlopp, Vattenkraftoch bevarande i vattendrag.

Kap 4 – Miljö- och riskfaktorer: Beredskap, Farligt gods, Buller,Skyddsavstånd – industrier, Luftföroreningar/miljökvalitetsnormer,Radon, Skred – ras – översvämning, Markföroreningar.

Kap 5 – Lokalisering och utformn av bebyggelse: Övergripandeprinciper, Bostäder, Arbetsplatser/industri, Service – handel, Riktlin-jer för ny bebyggelse, Strandskydd, Ändring/upphävande av 19 § och20 § NVL, Lokalisering av master, Konsekvenser.

Kap 6 - Mark- och vattenanvändning: Ett antal orter (18) redovisas

Översiktsplan 2003 för Örnsköldsvikskommun

ÖrÖrÖrÖrÖrnnnnnssssskölkölkölkölköldsdsdsdsdsvvvvviiiiikkkkkÖrnsköldsviks kommun cirka55 000 invAreal: 6 400 kvkmTäthet: 9 inv/kvkm

Befolkning: En viss nedgång ifolkmängd har skett under1990-talet från att under långtid ha varit ca 60 000 invånaretill nuvarande cirka 55 000 invå-nare. Jämfört med rikssnittetfinns färre personer mellan 20– 40 år och färre kvinnor.

Arbetsmarknad: Andelensom arbetar inom tillverkning-sin-dustri är 27% och betydligtfler än genomsnitt i riket (18%).Lägre sysselsättning än riketfinns bl a inom handel, finan-siell verksamhet och tjänster.Stora arbetsgivare är kommu-nen, landstinget och företaginom pappers-, massa- ochverkstadsindustri. Efter ned-gång under tidiga 1990-talethar arbetssituationen stabilise-rats.

Utbildning: Mitthögskolanoch Umeå universitet har cirka800 utbildningsplatser.

12 Kolumntitel

med bl a – Befolkning, Service, Översiktsplan,Utbyggnadsområden för bostäder och arbets-platser, Trafik, Allmänna intressen. För när-mare beskrivning hänvisas till bilagor när detgäller bl a: Ekologiskt känsligt område, Värde-fullt område för friluftsliv, Värdefull kulturmiljö,Naturvårdsobjekt. Bilagorna finns med i plan-dokumentet.

Karta – Grunddrag i mark- och vattenanvänd-ningen redovisar: Riksintressen med Natura2000-områden, Höga Kusten och Moälven (MB4 kap), Flygplats, Hamn, Yrkesfiske Rennäring –kärnområden – flyttleder, Vägar, Sjöfart, Natur-vård, Kulturmiljöer, Friluftsliv.

Riksintresssen redovisas närmare i bilagorgällande: Naturvård, Friluftsliv, Kulturmiljöer,Moälven och Höga kusten.

Samtal med Tommy Dickens,planeringschef i Örnsköldsvik


I Örnsköldsvik används översiktsplanen både som en strategisk planoch som ett underlag för beslut om bygglov och andra tillstånd.Översiktsplanen ska vara ett underlag för diskussioner om Örnsköld-sviks framtid och frågor om strategisk utveckling behandlas i helaplanprocessen. I översiktsplanen behandlas utvecklingsfrågor i kom-munen i ett särskilt avsnitt.

Övergripande mål för kommunen har tagits fram i planarbetet.Samtliga nämnder och förvaltningskontor i kommunen har deltagitnär översiktsplanen arbetats fram. De övergripande målen förkommunens utveckling innefattar alla kommunens verksamheter:• Hög livskvalitet• Långsiktigt hållbart samhälle• Starkt näringsliv• Attraktiv kommun

Avsikten är att skapa ett ”koncerntänkande” inom kommunen och fåalla sektorer att tänka helhetsmässigt

Strategiska frågor har funnits med i planarbetet från början. Det kanvara svårt att presentera utvecklingsfrågorna tillräckligt tydligt så attallmänheten kan uppfatta dem. För att planen skulle bli tydligare tillsamrådet och utställningen delades den då upp i två delar. De aktu-ella frågorna i översiktsplanen presenterades i en kortfattad versionoch den fördes bl.a. ut av ledande politiker. Det kan naturligtvis vara

13Kolumntitel

svårt att få engagemang från allmänhet och politiker för övergri-pande frågor. För att skapa intresse är det är viktigt att aktuella frå-gor finns med i översiktsplanen.

I arbetet med strategifrågor är det själva planprocessen som ärviktig med möten och diskussioner. Det har stor betydelse attöversiktsfrågorna behandlas i rätt process. I Örnsköldsvik har allasektorer i kommunen varit med i planarbetet vilket skapar en ge-mensam grund. I kommunen tillämpas en planorganisation som be-slutats i kommunstyrelsen för alla översiktliga planeringsfrågor vil-ket har stor betydelse för att samarbetet ska fungera. (Se nedan omsektorsplanering.)

Ger lagen stöd för strategisk utvecklingsplanering?

I Örnsköldsvik har kommunen valt att arbeta med strategisk utveck-ling i översiktsplanens planprocess. Lagen ger den möjligheten tillatt behandla strategifrågor i översiktsplanen men det finns ingettvång att tillämpa det. Det största problemet i planarbetet är att fåengagemang hos allmänheten för långsiktiga frågor.

Kommunens utveckling

Kommunens industri domineras av pappers- och massaindustri (M-real, Domsjö fabriker m fl) och även verkstadsindustri (Hägglunds

LoLoLoLoLokkkkkal Agenal Agenal Agenal Agenal Agenda 2da 2da 2da 2da 211111 i Örnsköldsvik – förutsättningar för attkommunen ska nå ett hållbart samhälle.

SSSSStttttyyyyyrrrrrkkkkkooooor or or or or och möjlch möjlch möjlch möjlch möjliiiiighghghghghetetetetetererererer:::::• Grönstruktur – lokalt omhändertagande• Förnyelsebar skogsråvara – kretsloppsanpassad

skogsindustri• Förnyelsebar energi - skogsråvaraSSSSSvvvvvaghaghaghaghagheteteteteter oer oer oer oer och hch hch hch hch hooooot:t:t:t:t:• Bilberoende – gles kommun mycket bilresor• Energiförbrukning – Stora industrier använder mycket

energiPlanering pågår om utveckling av centrum mot hamnområdet.

14 Kolumntitel

Drives, Alvis Hägglunds m fl). Andelen anställda inom tillverknings-industri är hög. Under 1990-talet minskade sysselsättningen p g a ra-tionaliseringar inom industrin, vilket nu har bromsats upp. Etanolsom bränsle är en ny bransch som växer fram med trä som råvara.Kommunens ambition är att bli ett internationellt kompetens-centrum för etanolframställning med forskningsprojekt och utveck-ling av processerna. Industrilokaler relativt nära centrum har övergi-vits och hamnverksamhet har upphört. Det ger möjlighet till utbygg-nad av centrumverksamheter och bostäder i hamnområdet.

Botniabanan är en ca 19 mil planerad ny järnväg längs kustenmellan Kramfors, Örnsköldsvik och Umeå. Utbyggnaden har påbör-jats och den beräknas vara färdig år 2008. Järnvägen förväntas fåmycket stor betydelse för kommunens utveckling, för tillgång till enstörre arbetsmarknad och till högre utbildning. Snabbtåg förkortarrestider mellan kuststäderna. Höga Kusten är riksintresse för natur-vård, turism och friluftsliv med den världsunika landhöjningen menockså landskap, natur- och kulturmiljöer. Området har också införtspå FN:s världsarvslista år 2000 där landhöjningen är kriterium. Om-rådet har betydelse för utveckling av turismen.

Hållbar utveckling i översiktsplanen

I Örnsköldsvik har kommunen tagit fram en lokal Agenda 21 paral-lellt med den förra översiktsplanen och beslut om denna har tagits isamma beslut som översiktsplanen 1999. Där har skett en genom-gång av lokala frågor om hållbar utveckling. I översiktsplanen 2003hänvisas till den lokala Agenda 21. Avsikten är att arbeta in den lo-kala agendan i översiktsplanen.

För att åstadkomma verklig, hållbar utveckling krävs att de lång-siktiga, strategiska frågorna får genomslag i det dagliga arbetet.Arbetet med översiktsplanen ger uppmärksamhet åt miljöfrågor. Deförs ut först till plangruppen och sedan till allmänheten. Diskussio-ner och dialog i samband med planarbetet främjar hållbar utveck-ling.De nationella miljökvalitetsmålen har bearbetats regionalt pålänsnivå men dessa var inte antagna av länsstyrelsen när planengjordes. I översiktsplanen har kommunen därför gjort ett utkast tillkommunal strategi för ett urval av miljömålen. Avsikten är att i nästaöversiktsplan formulera de lokala miljökvalitetsmålen. Det var ettarbete som man inte har mäktat med i den aktuella planen. Nuva-rande översiktsplan bedöms ändå ha varit vägledande för en hållbarutveckling, delvis genom den lokala Agenda 21.


tillstånd

I Örnsköldsvik har översiktsplanen stor betydelse som underlag förbeslut om kommunens mark- och vattenanvändning. När det t exgäller utbyggnad av vattenkraft kan kommunen med stöd av över-siktsplanen säga nej till kraftbolagens begäran att utnyttja ytterligarevattenkraftspotential vilket hittills har respekterats. Kommunen harockså klart tagit ställning till att den inte ska utnyttjas för lagring avkärnbränsleavfall även om berggrunden kan vara lämplig.

15Kolumntitel

Översiktsplanen har också betytt mycket för att underlätta be-handlingen av bygglov och övriga tillstånd. Ett exempel är fritidshu-sen som har hanterats i översiktsplanen. Det finns ca 5 000–6 000 fri-tidshus i kommunen varav många efterhand har övergått till året-runtboende. Trots kommunens restriktiva hållning har mångafritidshus blivit helårshus. Tidigare riktlinjer med begränsning avbyggnadsarean har inte utgjort ett tillräckligt hinder och lagen hardärmed inte gett kommunen möjlighet att förhindra omvandling.

Nu tillämpas nya riktlinjer i översiktsplanen och det finns en poli-tisk förankring för en ny inställning. Alla bostadshus ska klara helår-sanvändning och framför allt ska en godtagbar lösning för vattenoch avlopp finnas om utbyggnad ska tillåtas. Fritidshusområdenaförändras mer och mer till att likna villaområden men det är en om-vandling som pågått länge. Skolskjutsar och service för äldre måsteändå anpassas till helårsboende. Dessa områden ligger utmed kus-ten och inte så långt från större orter. I en del områden blir det kon-flikt med dem som vill bevara sommarkaraktären i området. Krävsdet ändring av gällande detaljplan får de boende själva driva en sådan.

Annan översiktlig planering

Fördjupning av översiktsplanen är ett bra instrument för att förverk-liga nya projekt. I kommunen arbetar man gärna med fördjupadeöversiktsplaner där nya lokaliseringar kan förankras i en planpro-cess. När exempelvis en skola ska byggas görs en fördjupad över-siktsplan där konsekvenserna för hela samhället belyses. Den bästalösningen söks och många blir inblandade i processen.

En stor planeringsinsats har krävts när Botniabanan dragits ge-nom kommunen. Banverket gick fram i delsträckor mellan någrakopplingspunkter. Där har fördjupade översiktsplaner används förvarje delsträcka. Nu är planprocessen färdig med många nya detalj-planer och i centralorten har det inte varit ett enda överklagande.

Infrastruktur – Strukturskapande planering

Översiktsplanen är ett bra sätt att arbeta fram och få igenom störreinfrastrukturprojekt såsom väg, järnväg och gasledning. I Örnskölds-vik är Botniabanan ett större infrastrukturprojekt som fr a arbetadesfram i samband med föregående översiktplan. Botniabanan mellanKramfors och Umeå kommer att förkorta restider mellan kuststäder-na. Idag är arbetspendlingen till och från kommunen mycket liten.Örnsköldsvik är centralort och avståndet till intilliggande regioner(Härnösand, Sundsvall, Umeå) är för stort med nuvarande kommu-nikationer. Kommunen har inte heller någon regional funktion.

Ändamålsenlig struktur

Att översiktsplanen ska främja en ändamålsenlig struktur är inte enfrågeställning som formulerats i översiktsplanen. I perioder när detsker små förändringar i kommunen är frågan inte aktuell. Däremothar kommunen i många år arbetat med förtätningar inom befintligatätorter och strukturer. En av fyra övergripande huvudprinciper förutbyggnad är att – Nyttja befintlig infrastuktur.

16 Kolumntitel

Miljö- och riskfaktorer

De nya kraven i PBL om miljö- och riskfaktorer gör att frågorna beto-nas mer nu. I översiktsplanen finns nu ett särskilt kapitel om miljö-och riskfaktorer men dessa frågor fanns också med och behandladesi tidigare översiktsplaner.

Aktualitetsprövning

Efter den förra översiktsplanen har aktualitetsprövning genomförts.Det är rimligt att genomföra en prövning för översiktsplanen vidvarje mandatperiod. Örnsköldsviks kommun kommer att anta en nyöversiktsplan varje mandatperiod, därför planeras inte någonaktualitetsprövning.

Planprocessen

Kommunen har en fast planeringsform för planarbetet som är for-mellt beslutad i kommunstyrelsen. För att tillgodose kommunens ut-talade krav om koncerntänkande och ett gemensamt synsätt inomden kommunala verksamheten är det är viktigt att det finns ett fung-erande samråd och information om aktuella strategiska planer. Medöversiktsplanen arbetar en planeringsgrupp med politiker och tjäns-temän ifrån alla nämnder och förvaltningar i kommunen som följerplanarbetet och godkänner det för samråd.

Kommunen arbetar med en kommuntäckande översiktsplan vart4:e år. Den nya kommunfullmäktige ska anta den nya planen. Poli-tiskt ansvar för översiktsplanen har kommunstyrelsen. Kommun-ledningskontoret har ansvar för att arbeta fram ett samrådsförslagmen alla förvaltningar deltar i planarbetet. Efter samråd tas politisktställning till inkomna synpunkter och planen bearbetas till utställ-ning. Efter utställning bearbetas planen åter efter yttranden ochplanen kan antas av kommunfullmäktige. Hela planprocessen tarminst ett år.

Samspel med sektorsplanering

Kommunen tillämpar samma omfattande samarbete mellan de olikasektorerna vid all slags översiktlig planering. Det innefattar över-siktsplaner, energiplaner, miljöplaner, infrastrukturplaner, avfalls-planer mm. Enligt beslut i kommunstyrelsen finns en Planerings-grupp som är ett forum för samråd och information i förvaltning-sövergripande och strategiska frågor. Planeringsgruppen består avpolitiker från samtliga nämnder och partier. Vid mötena deltar efterbehov representanter för kommunens förvaltningar och bolag,landsting och polis. Planeringsgruppen har inga beslutsbefogenhe-ter eller medel. Möten hålls ca en gång per månad och 8-12 politikeroch 15-20 tjänstemän brukar delta.

En informell tjänstemannagrupp PG1 har överläggningar och in-formation om övergripande och strategiska planeringsfrågor. Denfungerar som beredningsgrupp till Planeringsgruppen med ett möteper månad. Kommunledningskontoret bereder ärenden och är ord-förande och sekreterare i gruppen. När större projekt ska genom-föras bildas en särskild genomförandegrupp PG5. Då har den förvalt-

17Kolumntitel

ning eller det bolag som ska genomdriva projektet också ansvar förgruppens ledning.

Konsekvenser

Det finns ett avsnitt i översiktsplanen om konsekvenser. I Örnskölds-vik har plankontoret inte arbetat så mycket med analys av konse-kvenser. De har avstått från en längre konsekvensbeskrivning bl a föratt inte tynga framställningen. I planen beskrivs t ex vatten-,naturvårds- och kulturfrågor. En konsekvensbeskrivning skulle upp-repa samma sak. Planen innehåller redan mycket skrivet material.Det blir mycket papper som inte alltid läses. Det viktigaste i planar-betet är naturligtvis mötena och att föra en dialog om innehållet.

Däremot i en fördjupad översiktsplan där olika alternativ utredsför t ex en väg blir konsekvensbeskrivningen viktig. ”Det är bättre attha med och bearbeta konsekvenser där det hör hemma.”

Samtal med Leif Lindholm, ordförande i Plan- ochmiljönämnden, kommunalråd – Örnsköldsvik


Utvecklingen har genom åren gått mot att översiktsplaneringen iÖrnsköldsvik övergått till allt mer strategisk utvecklingsplaneringoch inte bara planering för mark- och vattenanvändning. Översikts-planen har blivit ett mer levande dokument. Denna inriktning motstrategiska frågor är mycket positivt och skapar större engagemang iden politiska behandlingen. Även allmänhetens intresse har ökat förkommunens utveckling och strategiska frågor. Förut engagerademånga sig mest för utvecklingen i den egna orten men inte för all-männa frågor.

Hållbar utveckling i översiktsplanearbetet

I Örnsköldsvik har hållbar utveckling behandlats i en Lokal Agenda21 i ett eget dokument. Det är en egen tolkning av vad hållbar ut-veckling innebär för kommunen och ökar medvetenheten om frå-gorna. Påverkan mot en verklig hållbar utveckling är en del i denprocessen. Sedan kommer kommunen arbeta vidare med att ta framde lokala miljömålen. Det blir då naturligt att lyfta upp frågorna i ettstörre perspektiv. En konsekvens för Örnsköldsvik är att kommunenmed centrumplanen vill bygga ut i staden så centralt som möjligt.


tillstånd

Den något låga nivån på nyexploatering har gjort att ärenden gäl-lande användning av mark- och vatten inte varit så omfattande.Översiktsplanen är idag dock ett betydligt bättre dokument i arbetetmed lokaliseringsprövning. Det gäller däremot inte beslut enligtmiljöbalken. Översiktplanens har haft mycket liten betydelse för öv-rig planering när det gäller miljöbalken.

18 Kolumntitel

När kommunen t ex vill göra om hamnområdet till bostäderuppstår en konflikt om störningar från befintlig industriell verksam-het. Där är miljöbalken tydlig vad det är som gäller. För kommunenär det då en stor fördel att ha en sammanslagen nämnd (plan- ochmiljönämnd) där den konflikten kommer fram redan på planerings-stadiet. Vid en akut konflikt när en kvarvarande industri stör nyabostäder får industrin inte nödvändiga tillstånd och kan därför inteutvecklas. I Örnsköldsvik har centrala verksamheter fått flyttas.

När Botniabanan planerades hade översiktplanen stor betydelseför att underlätta genomförandet. Järnvägsdragningen medfördestora ingrepp för kommunen.

Översiktsplanen innebar ett stort stöd då den visade vad kommu-nen ville uppnå. Översiktsplanen har också haft stor betydelsen förtillstånd och bygglov enligt PBL när det gäller fritidshus. Där harhanteringen förenklats väldigt mycket när ytgränser för bostäderslopades i översiktsplanen och alla bostadshus prövas som åretrunt-hus. Kravet är att hållbar va-lösningar ska finnas och ansvaret läggspå de boende. Är de intresserade får de själva driva och bekostaeventuella planändringar. Ska en omvandling ske blir det områdetsproblem och inte kommunens. Med stöd av översiktsplanen kankommunen ställa krav på tillgänglighet. Den största fördelen gällermiljön när va-standarden förbättras

Bostadsutveckling

För kommunen har omvandling av sommarstugor utgjort nästanden enda nybyggnationen av bostäder Nu har antalet bygglov för bo-städer tredubblats. Efterfrågan på bostäder har ökat och bostads-priserna har stigit den senaste tiden. Det är idag också brist på hyres-bostäder i centrum och kommunen vill att lägenheter byggs i cen-tralt läge t ex vid hamnområdet. Ett strandnära läge är mycketeftertraktat idag och nästan all ny bostadsproduktion i Örnsköldsvikligger strandnära. När det gäller småhus är centralorten inte så att-raktiv. Ingen vill ha t ex en villa från 1970-talet. Däremot är ett lägepå landsbygden eftertraktat om huset har någon extra kvalitet. Pålandsbygden säljs väldigt lite hus. Där finns ett överskott, men äldregårdar går i arv och behålls ofta som släktgård. Få inlandshus kom-mer ut på marknaden. Det är dessutom svårt att få banklån på ettinlandshus.

Strandskydd

Lagen om strandskydd omfattar ett skydd av 100 m (200 m för vissadelar av kusten) utmed alla strandlinjer och innebär förbud mot attbygga. Kommunen anser att det inte är rimligt att samma regler til-lämpas för storstad och glesbygd eller stadscentrum och inland. Detpågår en diskussion om strandskyddet även i länet och nationellt.Översiktsplanen ger förslag på principer för undantag från strand-skydd inom kommunen såsom i anslutning till befintlig bebyggelseoch inom tätorter.

Miljö- och riskfaktorer – Ändamålsenlig struktur

19 Kolumntitel

Nya krav på innehåll i översiktsplanen såsom att den ska främja enändamålsenlig struktur är inget problem då det hänt ganska lite ikommunen de senaste åren. När det gäller miljö- och riskfaktorergör nämnden en lokaliseringsprövning och grundläggande miljö-prövning. Miljö- och byggnämnden har mer och mer övergått frånbyggnadsfrågor till att behandla miljöfrågor.

Planprocess – Samspel med sektorplanering

I arbetet med översiktsplanen deltar alla från respektive ansvarsom-råde. Det finns en formell organisation men också mycket informellakontakter. Nära avstånd gör att man pratar mycket. Det finns ocksåett krav att man måste kunna möta hastigt uppkomna förändringar.

Samspelet mellan olika sektorer kring översiktsplanering har bli-vit bättre. De diskussioner som nu förs om översiktsplanens bety-delse för en strategisk utveckling bidrar till utvecklingen. Kommunenär en gemensam koncern med ett gemensamt mål. Det är en långväg kvar men utvecklingspotentialen är stor. Från att verksamhete-rna har varit indelad i skilda delar är det nu mycket bättre med ge-mensamma övergripande diskussioner.

Möjligen innebär planarbetet en för forcerad process. Demokratitar tid. Det finns ett stort engagemang och intresse för den egnaorten och kommunens utveckling. För varje mandatperiod görs enny översiktsplan. Varje nytt kommunfullmäktiges sammansättningspeglas i översiktsplanen. Ambitionen är att planen ska vara ettlevande dokument.

20 Kolumntitel

21Kolumntitel

Samordnad översiktlig planering– Falun & Borlänge 1997

Tidigare översiktsplanBorlänge kommun har en tidigare kommunomfattande översikts-plan som är antagen efter PBL.Översiktsplan antagen 1991.

Planens innehållPlanen är en gemensam plan för två kommuner och inte heltkommuntäckande utan kan formellt betraktas som en fördjupadöversiktsplan. Planens uppläggning är lik en kommuntäckande plan.Planen finns som ett samlat dokument.

1. Samordnad översiktlig planering Falun–Borlänge: Bakgrund,mål, uppläggning.

2. Trender och traditioner: Perspektiv på Falun–Borlänge, Uthållig-het – en positiv vision, Framtiden går att påverka, Samverkan gerdubbel styrka, Framtiden finns i Falun–Borlänge.

3. Förvaltning av resurser: Naturens resurser, Samhällets resurser,Naturresurser enl NRL, Miljö- och riskfaktorer, Vatten, Samhälletsresurser Falun–Borlänge, Transportsystem, Stad och land

4. Användning av mark och vatten: Bebyggelseutveckling, Bebyggel-sestruktur, Strategi, Efter 2010, Tranporter – Vägar – Järnväg – Kol-lektivtrafik – Cykel, Infrastruktur – genomförande.

5. Rekommendationer för bebyggelseutveckling. Generella rekom-mendationer, Områdesanknutna rekommendationer.

6. Fortsatt arbete: Fördjupade översiktsplaner, Miljözon Falun–Bor-länge, NRC, Genomförande

7. Kartor: 1. Användning av mark- o vattenområden visar pågåendemarkanvändning, förändrad markanv 0–15 år, strategisk markan-vändning 15 år för bostäder, arbetsplatser, vägar, järnväg m.m. 2. Re-kommendationer för hur byggd miljö ska utvecklas och bevaras, vi-sar bestämmelser och delområdens omfattning.

BoBoBoBoBorlänrlänrlänrlänrlängegegegegeBorlänge kommun cirka 50 000invAreal– Borlänge 587 kvkmTäthet – Borlänge 80 inv/kvkm

BefoBefoBefoBefoBefolllllkkkkknnnnniiiiinnnnng:g:g:g:g: Folkmängden iBorlänge har ökat stabilt sedan1960-talet med en stagnations-fas påbörjad under 1990-talet.Befolkningens åldersfördel-ningen överensstämmer välmed den genomsnittliga för ri-ket.

Arbetsmarknad: Stora struk-turomvandlingar inom stål ochverkstadsindustrier har lett tillett idag mer blandat näringslivmed bl a utlokaliserade statligaverk. Stora arbetsplatser är för-utom kommunen, industriernaSSAB (plåt), STORA (papper),Vägverket och Banverket.

Utbildning: Högskolan Da-larna har ca 10 000 utbildnings-platser varav ca 4 000 i Bor-länge med inriktning på bl atransportteknik, material-teknik, energi och turism.Forskning bedrivs på DalarnasForskningsråd.

22 Kolumntitel

Områdesanknutna rekommendationer (26st): Delområden beskrivs gällande bl a land-skap, kulturvärden, naturvärden, friluftsliv, be-byggelse, arbetsplatser, miljö- och riskfaktorer,ekologisk uthållighet och infrastruktur. Re-kommendationer beskrivs avseende bl anaturresurser, bebyggelselokalisering, infra-struktur och framtida överväganden, fördju-pad översiktsplan.

Samtal med Steve Johnson, ansvarigöversiktlig planering – Borlänge

Tidigare översiktsplan

Den tidigare kommuntäckande översiktspla-nen för Borlänge som påbörjades på 1980-taletoch var färdig 1991 var ambitiöst genomfördoch fungerar fortfarande bra när det gäller be-skrivningen av natur- och kulturvärden m fl”statiska” intressen och för beslut i byggnads-nämnden. Den har dock brister ur hållbarhets-synpunkt inklusive miljömål m fl angränsande

frågor. Den har också brister vad gäller nuvarande syn på tätortsut-byggnad och vissa infrastrukturfrågor. Planen aktualitetsförklarades1998 och det är fr a när det gäller hållbarhetsfrågor som den inte äraktuell.

Gemensam översiktsplan – Strategisk utvecklingsplan och

strukturskapande plan

Borlänge kommun har tillsammans med Falun kommun tagit framen gemen-sam översiktsplan antagen 1997 för de båda städernagemen-samt och det område som ligger mellan dessa. Två planerarefrån både Borlänge och Falun arbetade fram planen som bl a skullelösa en ny järnvägsförbindelse och fyrfilig väg mellan städerna.Länsstyrelsen var också med och deltog i planeringssamarbetet mel-lan kommunerna.

Falun och Borlänge på två mils avstånd från varandra är en ge-mensam region. Båda kommunerna strävade efter att utvecklas motvarandra, dock inte att byggas ihop. En samordnad översiktligplanering var en del av det kommunala samarbetet. Många del-utredningar togs fram som underlag för planen. Hållbarhetsfrågorfördes in i planen som positiv vision Arbetet skedde under 1,5 år.Information och diskussion skedde i gemensamma nämndsamman-träden (byggnads- och miljönämnder). Gemensamma beslut gäl-lande planarbetet togs i Regionkommittén Falun–Borlänge (bildades1967) och förankrades i respektive kommuns nämnder och styrelser.En ambition med planen var att åstadkomma en strategisk utveck-

23Kolumntitel

lingsplanering. Arbetet med översiktsplanen innehöll strategiskafrågor såsom• Ekologisk uthållighet en positiv vision• Falun och Borlänge i samverkan• Förvaltning av resurser - natur, samhälle och människor• Stad och land – strategi för bebyggelseutveckling• Kommunikationer – utveckling av kollektivtrafik, järnväg, vägar.

En strategi togs fram i planen och förslag lades fram till Regionkom-mittén. Politikerna drev på i vissa frågor såsom järnvägsutredningenvilken initierades och bekostades delvis av kommunerna och läns-styrelsen men drevs av banverket. Politikerna har varit med vid mål-formueringen. Länsstyrelsen var med och bekostade planarbetet.


Lagen hindrar inte strategisk utvecklingsplanering. PBL och riksint-ressen utgör inget hinder. Stora delar av marken i kommunen berörsinte av PBL. Det är skog och jordbrukslandskapet utanför bebyggdaområden. Ska kommunen styra måstet kommunen äga marken.


Ett ekologiskt uthålligt samhälle finns med som en grundläggandeförutsättning i översiktsplanen. Det lyfts också fram som en positivvision för regionens framtid. Att hushålla med resurser är grund-förutsättningar som finns planen. När planen arbetades fram hadeden tidigt en miljöinriktning och helhetstänkande som var nytt förmånga. Arbetsgrupper bildades kring hållbarhetsfrågor och olika flö-den beskrevs:• Energiflöden• Näringsliv och energi• Ramar för ett uthålligt samhälle• Regional utveckling• Transport och infrastruktur• Kollektivtrafik.

I alla delområden i översiktsplanen gjordes en utvärdering av lokalakretslopp och ekologisk uthållighet. I arbetet med denna översikts-plan var planerarna tidigt ute med miljöfrågorna. Hållbarhetssynenvar inte helt förankrad hos politikerna under tiden planarbetet på-gick. Efterhand blev miljöfrågorna mer rätt i tiden och Göran Pers-son höll sitt tal om det gröna folkhemmet vid introduktionen somstatsminister 1997.

Kommunen har ännu inte tagit fram en lokal Agenda 21-plan utanhar beslutat att det ska göras genom att den läggs in i ”Hållbarhets-planen” (se nedan). Det finns också en Agenda 21-samordnare ikommunen. I arbetet med hållbar utveckling är det kunskapspro-cessen som är viktig. Översiktsplanens påverkan på verklig hållbarutveckling är störst i planprocessen. När planen utarbetades var detmånga inblandade i framtagandet. Där gjorde den nytta eftersomhållbarhetsfrågorna var nya. Många lärde sig mycket om frågorna

24 Kolumntitel

och ett nytt tänkesätt. Som dokument kanske planen inte påverkarhållbar utveckling idag.


tillstånd

Översiktsplanens funktion som underlag för beslut om bebyggelse ärmycket viktig. Planen ska kunna användas direkt. Översiktsplanenbestår av två delar, en allmän del och en områdesdel med del-områden. Riktlinjer för bebyggelsens utformning finns i områdes-delen där alla restriktioner finns på ett blad.

I Borlänge är ambitionen att arbeta vidare med kartmaterialetmed delområden och kunna lägga in olika skikt med restriktionerfrån andra sektorers verksamhet. Översiktsplanen som underlag förbeslut om utbyggnad och tillståndsärenden används av stadsbygg-nadskontoret, byggnadsnämnden, miljönämnden m fl sektorerinom kommunen.

Lokal planering

Det mest positiva i planeringsprocessen är att möta människor omplaneringsfrågor ute i samhällen. I Borlänge är det nu personer medny inriktning som är med vid de tillfällena. Jämställdhet, folkhälsa,konsumentvägledning, barn- och ungdomsfrågor är aspekter påhållbar utveckling som nu representeras i samrådsarbetet tillsam-mans med planerarna. Det är mycket viktigt att få med medborgare iplanarbetet. I samrådsskedet ska invånarna vara med och rita ochföreslå lösningar. Då är det viktigt att redovisning av planerna kanförenklas eller vara interaktiva för att bli tydliga

Hållbarhetsplan i stället för översiktsplan

Arbetet med den kommuntäckande översiktsplanen sker med inrikt-ning på fördjupningar geografiskt och sektorsvis för att utveckla me-toder och anpassning till nya tekniker på avgränsade områden.Dessutom är det på denna nivå som större intresse kan väckas bådehos medborgare och politiker snarare än den mer abstraktakommuntäckande nivån. Efterhand kommer en revidering att skeockså av den senare nivån. En ny organisation har påbörjats i Bor-länge som är mer anpassad till det sätt kommunen vill arbeta medden översiktliga planeringen. De vill ta fram översiktsplaner som äranpassade till hållbarhetstankar i vid definition:

• Övergripande är de globala målen för hållbar utveckling: sociala/kulturella – ekonomiska – ekologiska samt de 15 nationella miljö-kvalitetsmålen.

• Övergripande är också kommunens utvecklingsmål som formule-ras av politikerna.

• Kunskapsbas från olika sektorer o förvaltningar ingår som under-lag.

• Miljöfrågor – jämställdhet – folkhälsa – barn och ungdomsfrågorfinns med från början.

25Kolumntitel

• Mark- och vattenanvändning tas fram och ingår i planarbetet.

• Medborgare är målet med planeringen och måste delta i planar-betet i ett tidigt skede.

Översiktsplaneringen är inte längre bara mark- och vattenanvänd-ning. Därför finns nu översiktlig planering direkt under kommun-styrelsen tillsammans med hållbarhetsfrågor (Agenda 21) och mark-frågor (kommunens). Enheten innehåller funktioner för bl a jäm-ställdhet, barnkonventionen, konsumentvägledning ochfolkhälsoplanering. I planprocessen kan därför planeringsgruppeninnehålla representanter för fler relevanta funktioner redan från bör-jan och föra med sig konkreta frågeställningar till medborgarna iplanområdet.

Metadatabas, kunskapsbas, för olika sektorer ska arbetas fram ochfinnas som grundläggande och lättillgänglig information/data för allplanering och verksamhetsutveckling inom kommunkoncernen. Ettmål är också att utveckla ett digitalt informationssystem som kanfungera som ett interaktivt redskap för förbättrad information ocherfarenhetsutbyte med allmänheten och därmed förbättrad demo-krati.

På 1980-talet sammanställde planförfattare efter ett antal år ellermånader en omfattande planhandling som sedan gick till samråd.

26 Kolumntitel

En mindre krets deltog i det direkta utarbetandet av planer. Idagfinns mindre resurser och ett stort informationsflöde med data somsnabbt förändras och det är då en stor pedagogisk uppgift att göra enöversiktsplan. I Borlänge vill översiktsplanekontoret utveckla ettarbetssätt med samverkan mellan olika sektorer. En kunskapsbasska tas fram över hur det ser ut idag med kartmaterial och befintligstatistik där varje förvaltning har ansvar för sitt område. Där ska inteen person arbeta som ensam planförfattare utan alla förvaltningarnaska ta till sig planen som sin egen. Planförfattaren blir en process-ledare.

Hållbarhet kräver helhetssyn och arbete tvärs över sektors- ochsärintressen. Det kräver också att alla tar ett eget ansvar för sinahandlingar. Arbete med hållbarhetsfrågor måste ske med under-ifrånperspektiv såväl som med systemsyn ovanifrån. Att kombineradessa arbetssätt är en av nycklarna till framgång.


Nu arbetar Borlänge med fördjupade översiktsplaner, informella pla-ner och detaljplaneprogram med översiktliga frågor. Planerings-underlag tas också fram såsom kulturmiljöprogram för hela kommu-nen och grönstrukturplan för tätorten. En annan planeringsuppgiftför kommunen är att hantera miljökvalitetsmålen.

En fördjupad översiktsplan gjordes 1999 för Borlänge och Falungemensamt över ett område med en återvinningsanläggning. Områ-det ligger i båda kommunerna. Planen gjordes med användande avmiljökvalitetsmålen anpassade för området. Planen gick ut på sam-råd men fördes inte till en färdig plan.

Ornäs är ett område som är intressant för ny fördjupad översikts-plan. Det ligger nära tätorten och där finns kvalitéer såsom närhetentill sjö, natur- och kulturmiljö. Det gör området attraktivt för utbygg-nad men innebär samtidigt att där finns starka bevarande intressen.

Infrastruktur – Strukturskapande planering

Behov av ny järnvägsdragning och fyrfilig väg var det som startadeden gemensamma översiktsplanen mellan Falun och Borlänge.Kommunerna skulle sluta att bygga från varandra och i stället ut-vecklas mot varandra. Man ville underlätta kommunikation ochkontakt mellan städerna och öka möjlighet till pendling. Arbetetmed att göra en vägutredning för riksvägen mellan städerna kundeske samordnat och parallellt med översiktsplaneproces-sen vilketvar en stor fördel vid samrådet. Genom att kommunerna tillsam-mans med länsstyrelsen tog eget initiativ till och delvis bekostade enutredning om järnvägen mellan Falun och Borlänge, en av de hår-dast belastade järnvägssträckorna i landet, kunde banverket åtmins-tone påbörja samrådsprocessen under tiden som översiktsplanentogs fram. I översiktsplanen kunde också reservat för en ny järnvägs-sträckning läggas in. Länsstyrelsen stödde projektet och även denöversiktliga planeringen.

27 Kolumntitel


Miljö och riskfaktorer finns med i översiktsplanen men kortfattat iden generella delen. För järnväg och motorväg finns separata miljö-konsekvensbeskrivningar. För varje delområde finns miljö- och risk-faktorer beskrivna.

Politiskt intresse

När översiktsplanen gjordes var den en symbol för samarbetet mel-lan Falun och Borlänge. Det engagerade politikerna och de var stoltaöver arbetet. Översiktsplanen väcker intresse när planerings-processen pågår. Efter några år är det nya politiker. Generellt settfinns annars en tendens att politiker inte vill planera översiktligt iförväg. De vill hellre anpassa sig till en ny situation när den dykerupp.

I Borlänge är det byggnadsnämndens politiker som upplevs hamest direkt nytta av översiktsplanen. De hänvisar till översiktsplaneni den löpande hanteringen av ärenden. När översiksplanearbetetflyttade till kommunstyrelsen beklagades det av byggnadsnämnden.Kommunstyrelsens politiker upplevs som mer tveksamma till över-siktsplanen, kanske beroende på att de inte regelbundet kommer ikontakt med den. Det är heller inte samma politiker som deltog i dengemensamma översiktsplanen 1997, så man har inte erfarenhetenfrån den processen i ryggen. De ser den nu inte som ett levandedokument för strategisk utveckling och ser inte möjligheten attanvända översiktsplanen som ett verktyg för kommunens utveck-ling. Detta beror sannolikt också på att översiktsplanearbetet intevarit så konkret på senare år när mycket tid har ägnats åt metodut-veckling.


I Borlänge har aktualitetsprövning gjorts enligt lagen en gång permandatperiod. Aktuella planer är lättare att hantera. De delar avkommunen där det inte händer något finns väl beskrivna i dengamla planen.

Konsekvenser

Konsekvensbeskrivning togs inte med i den översiktliga planen. Kon-sekvenser ska givetvis vara med och kommer tas med i en komman-de översiktsplan. När planen gjordes var det inte så aktuellt med ennybyggnation eftersom kommunerna inte expanderade. Vid enförändringssituation är det mer motiverat att genomföra en konse-kvensbeskrivning.

Regionen

Nu deltar även Ludvika, Säter och Gagnef i Regionkommitténs ar-bete tillsammans med de ursprungliga medlemmarna Borlänge ochFalun. Man kallar sig MittDalarna. Delar av länsstyrelsens ansvar vi-lar nu på Region Dalarna som består av länets alla kommuner bl aför framtagande av tillväxtprogram. NRC – Naturresurscentrum Da-larna bildades vid den tid när översiktsplanen togs fram på initiativ

28 Kolumntitel

av kommunerna och landstinget och möjliggjordes genom EU-finansiering. NRC arbetar för ett ekologiskt hållbart samhälle genomutvecklingsprojekt och aktiviteter i samarbete med bl a företag ochskolor.

29Kolumntitel

Översiktsplan 2002 – Jönköpingskommun

Tidigare översiktsplanJönköping kommun har en tidigare kommunomfattande översikts-plan antagen efter PBL: Översiktsplan antagen 1990).

Planens innehållÖversiktsplanen är antagen 2003 och har ett tidsperspektiv till 2010.Planen är uppdelad i två dokument del 1 och del 2.

Del 1 Planeringsunderlag

Generell delVisioner och mål – Kommunen och omvärlden, Kommunala planeroch program, Framtid Jönköping, God livskvalité och arbetsmark-nad, Regional samverkan, Mellankommunala frågor.

TemadelPlaneringsförutsättningar – Befolkning näringsliv och markbehov,Riksintressen, Naturförutsättningar – värdefulla ämnen och minera-ler, Landsbygden, Turism och besöksnäring.

Natur- och kulturförutsättningar – Naturvård, Det rörliga friluftsli-vet, Tätortens grönstruktur, Kulturmiljövård, Ytvatten – grundvatten.

Kommunikationer och transporter – Järnvägar/trafik, Vägar/trafik,Kollektivtrafik, Gång- och cykeltrafik – trafiksäkerhet, Flygtrafik – sjö-fart och telekommunikationer.

Teknisk försörjning – Vattenförsörjning avlopp, Energi, Avfall.

Samhällsservice – Handelsstruktur, Social service, Kultur och kultur-upplevelser, Barnomsorg och grundskola, Högre utbildning och hög-skolor, Science park.

Övriga allmänna intressen – Fritidsaktiviteter o anläggningar, Fri-tidsbebyggelse.

Hälsa och säkerhet – Insatstider, Räddningstjänst och beredskaps-hänsyn.

Jönköping

Jönköpings kommun119 000 invAreal 1 485 kvkmTäthet 78 inv/kvkm

Befolkning: : : : : Folkmängden iJönköping har stigit med ca 6000 invånare sedan i början av1990-talet och kommunen räk-nar med en fortsatt ökningfram till 2010 med minst 5 000invånare. Till stor del beror folk-ökningen på inflyttning närhögskolan har vuxit.

Arbetsmarknad: Sysselsattainom tillverkningsindustri(20%) har halverats medantjänstesektorn fördubblats se-dan 1980-talet. Stora arbetsgi-vare är kommunen, landsting-et, Telia, Posten, Jordbruks-verket, Elektrolux, Saab, ABBm fl.

Utbildning::::: Under 90-talet harhögskolorna vuxit till 5 – 6 000utbildningsplatser och väntasöka till ca 10 000 platser år2010. Det finns Hälsohögskolaoch i nya lokaler Internationellhandelshögskola, Ingenjörs-högskola och Högskola för lär-ande och kommunikation. Detfinns också en Science Park församverkan mellan företag ochutbildning.

30 Kolumntitel

Del 2. Rekommendationer och

kommundelar

Analyser, strategier och konsekvenserDet hållbara samhället – Utbyggnadsmodelleroch strategier – Utbyggnadsområden bostä-der – Utbyggnadsområden verksamheter –Strategiska utbyggnadsområden – Konse-kvenser av översiktsplanen – Fördelning avutbyggnadsområden.

Generella rekommendationer Rekommenda-tioner och riktlinjer för planläggning och lov-givning, Jönköpings flygplats, Områden förvattentäkter, Byggregler för fritidshus.

Kommundelar Kommundelarna (13 st) be-skrivs avseende: Nuläge - Mål o åtgärder –Befolkning, bostäder – Sysselsättning, nä-ringsliv – Turism – Kommersiell och samhälls-service – Skola, vård, omsorg – Kultur fritid –Fritidsbebygg – Friluftsliv, natur- och kultur-miljö – Vägar och trafiksäkerhet – Kollektiv-trafik – Hälsa och säkerhet – Vatten m.m.

Utbyggnadsområden– Bostäder– Verksamheter– Turistutveckl mm– Konsekvensbedömning av utbyggnadsområden.

Riksintressen

Kommundelskartor avseende:1. Mark- och vattenanvändning,2. Övriga allmänna intressen3. Planer och bestämmelser

Samtal med Helena Agerman, stadsbyggnadsdirektöroch Gunnel Holmberg Karlsson, landskapsarkitekt iJönköping


I Jönköping har inte den strategiska utvecklingsplaneringen bedrivitsi översiktsplaneringen. Strategisk utveckling och övergripande målhar tagits fram i en egen process direkt under kommunens lednings-utskott. ”Ljuset vid Vättern – Jönköping” är ett målsättningsdoku-

31Kolumntitel

ment som formulerats i politisk enighet.Det har inte varit föremål för medborgar-inflytande genom samråd.

Målsättningsdokumentet har utarbetatsparallellt med översiktsplanens samråds-skede och sedan arbetats in i planens för-slag. Dokumentet innehåller en satsningpå fyra profilområden:• Jönköping regionens centrum• Kommunikationscentrum, handels

plats och mötesplats mitt i regionernasSverige

• Kompetens, utveckling och entrepre-nörskap

• Kultur och upplevelse

Jönköping ska också enligt dokumentetvara en socialt, ekologiskt och ekonomiskthållbar kommun. Målsättningarna finnsmed som förutsättning för utbyggnads-strategier och analyser av dessa.

I konsekvensbedömningen har planenprövats mot målsättningarna och lokaltAgenda 21-dokument. I översiktsplanenhar också ett arbete med analys och stra-

tegi skett. Olika utbyggnadsstrategier har tagits fram och studeratsinnan utbyggnadsområden föreslagits. Tre utbyggnads modeller harvärderats mot varandra – attraktionsmodellen – den transportsnålamodellen – den decentraliserade modellen. Sedan har kommunenvalt utbyggnadsstategier för utbyggnad av bostäder och verksamhe-ter.

God livskvalitet definieras också i översiktsplanen och vad detinnebär för Jönköping. Begrepp som analyseras och formuleras förJönköping är – God bebyggd miljö – Människan i centrum – Godboendemiljö – Kompletta miljöer – God arbetsmiljö och God fritids-miljö.


Erfarenheten från Jönköping är att lagen gör det svårt att införlivamålsättningsarbetet med översiktsplanens övriga krav. Processen tarför lång tid. Jönköping är en stor kommun och det har tagit fyra åratt ta fram den färdiga, antagna översiktsplanen.

Översiktsplanen borde gå att genomföra snabbare med kanske enutställning. Den första samrådsutställningen är viktig. Det är dåplanens innehåll kommer fram. Det senare utställningsskedet bordeförkortas eller tas bort så att processen blir rimlig. Utställningen medalla yttranden tar mycket lång tid att arbeta sig igenom utan attplanens innehåll egentligen utvecklas.

Jönköping Ljuset vid Vättern –Ett målsättningsdokument for-mulerat av kommunfullmäk-tige.

32 Kolumntitel


Hållbar utveckling finns med som en grundläggande utgångspunkt iöversiktsplanen. I målsättningdokumentet finns beskrivet vad densocialt, den ekologiskt och den ekonomiskt hållbara kommunen be-tyder för Jönköping. Detta finns som underlag för kommunensutbyggnadsstrategi. I Jönköping ska man arbeta vidare med lokalatillämpningar.

Ett viktigt förarbete i översiktsplanen är ”Konsekvensanalys avutbyggnadsområden”, som utfördes för bostäder och verksamheter.Det genomfördes som ett brett upplagt arbete där alla sektorerdeltog. Ett tjugotal utbyggnadsområden för bostäder och drygt tioverksamhetsområden analyserades beträffande ekologiska, socialaoch ekonomiska faktorer vilka tillsammans ger en hållbar utveckling.

Som instrument för verklig hållbar utveckling har konsekvens-analyserna fungerat genom att berörda förvaltningar i kommunensåsom stadsbyggnadskontoret, tekniska kontoret, socialkontoret ochmiljökontoret. gjorde dessa tillsammans. Arbetet ökade uppmärk-samheten och kunskapen om hållbarhet för alla deltagande somsedan förde den vidare.

Agenda 21 har legat till grund för konsekvensbedömningarna somfinns i alla kommundelarna och det urval som gjorts vid val avutveckling. Resultatet är en uttolkning av god livsmiljö med önske-

Kommundelskartor täcker hela kommunen och redovisar mark-och vattenanvändning, allmänna intressen och utbyggnadsom-råden.

I alla kommundelar redovisas konsekvensbedömning avutbyggnadsområden för bostäder och industri.

33Kolumntitel

mål från alla de olika sektorerna och bedömning av sociala, ekolo-giska, och ekonomiska konsekvenser. När det gäller att uppnå denationella miljömålen har en lokal skrivning ännu inte gjorts iJönköping.


tillstånd

En av översiktsplanens huvudsakliga användningsområden i Jönkö-ping är som dokument för mark- och vattenanvändning. Med över-siktsplanen som grund tas beslut om bygglov, tillstånd och nyadetaljplaner. Den används av förvaltningarna såsom stadsbyggnads-kontoret, miljökontoret och tekniska kontoret. Översiktsplanen harockså en informerande och rådgivande funktion. Med stöd av över-siktsplanen kan stadsbyggnadskontoret på tjänstemannanivå mötaexterna aktörer t ex intressenter för naturgas och snabbt kunna gesvar. Kommunen är även förberedd för andra strukturskapande in-grepp såsom vägar.

I översiktsplanen har en avvägning gjorts mellan exploatering ochbevarande betraktande tätortsutbyggnad. Det finns en strategi föranvändning av mark och vatten där man valt utbyggnadsområdenoch det finns en övergripande målsättning för nya utbyggnadsom-råden och en utförlig redovisning av de allmänna intressen somkommunen vill beakta. Vid exempelvis lokalisering av en golfbanakunde bygglov ges direkt med stöd av översiktsplanen. Lokaliser-ingen av en annan golfbana krävde detaljplan - beroende på deallmänna intressen som redovisats i översiktsplanen. Vid utbyggnadav ett större nybyggnadsområde – Samset – kan kommunen medöversiktsplanen som stöd gå direkt på ett programskede.

Även vid annan tillståndsgivning har översiktsplanen stor bety-delse. Vid överklaganden t ex vid miljödomstolen kan det vara avstor vikt om åtgärden är förenligt med översiktsplanen som stöd förbeslutet.

Om översiktsplanen ska vara ett användbart underlag för beslutenligt PBL om bygglov och markanvändning krävs att den är genom-arbetad och detaljerad även för delområdena. I Jönköping är del-områden utförligt redovisade. Planens innehåll i delområdenabygger också på synpunkter från de boende som kommit in underplaneringsprocessen. (Se nedan ”Planprocessen”.)


När översiktsplanen nu är framtagen kommer stadsbyggnadskonto-ret att koncentrera sig på olika genomförandeåtgärder bl a:• Fördjupade översiktsplaner inför utbyggnad av verksamhetsom-

råden/bostäder t ex i Kaxholmen och Torsvik.• Naturvårdsprogram• Säkerställande av kulturmiljöer.• Inventering av den moderna bebyggelsen efter 1950.• Utredningar om kommunala naturreservat.

34 Kolumntitel

I Jönköping finns också ett antal andra planfrågor som ska genom-föras :• Förtätning av tätorten kan ge ett stort tillskott för ny utbyggnad

som också är miljömässigt riktigt.• Fullföljande av stadsbyggnadsvisionen för centrala Jönköping där

stadsmiljön lyfts fram som en utvecklingsfaktor för god livskvali-tet och ett konkurrensmedel om nya invånare.

• Hur kommunen kan uppfylla miljökvalitetsnormerna och de na-tionella miljömålen.

• Digitalt handläggarstöd kring översiktsplanens innehåll.• Ny infrastruktur för ökade järnvägstransporter, bl a dubbelspår,

kombiterminal, Europabanan, götalandsbanan.

Infrastruktur – Översiktliga strukturfrågor

Översiktsplanen är en strukturskapande planering. Den visarutbyggnadsriktningar och bevarandeintressen sammanvägda. Detger underlag för beslut i nya strukturfrågor. I planarbetet finns sam-verkan med t ex vägverk, järnväg och statliga myndigheter invägda iplandokumentet.

I översiktsplanen har avvägningar gjorts av utbyggnadsmöjlig-heter. I ett förändringsområde där det finns flera möjliga använd-ningar kan flera vägar hållas öppna s k strategiska områden ochstadsutvecklingsområden. Olika aktuella intressen tydliggörs t exnaturvärden och kulturvärden. När det t ex gäller vindkraft har kom-munen pekat ut de vindrika områdena och inte gjort någon avväg-ning gentemot andra intressen inte minst riksintressen. Endast förVisingsö finns ett tydligt ställningstagande i planen.


I översiktsplanen har miljö- och riskfaktorer behandlats ingående.Ett heltäckande dokument har tagits fram av bl a en särskild risk-analysgrupp. Frågorna har fått ett mycket större utrymme i planenoch behandlats mer utförligt efter kraven i PBL. Räddingstjänstenhar genomfört en riskanalysutredning som underlag i planen.


Planens tidsperspektiv sträcker sig till år 2010. En aktualitets-prövning blir inte aktuell förrän nästa mandatperiod. När översikts-planen känns inaktuell får den göras om.

Planprocessen

I Jönköping har planprocessen haft stor betydelse för översiktsplan-ens konkreta innehåll. En viktig utgångspunkt för planarbetet varmedborgarinflytandet. Arbetet påbörjades ute i kommundelarna.För alla kommundelar togs relativt detaljerade utvecklingsplanerfram. Sedan har stads-byggnadskontoret samrått om dessa ute i deolika orterna tillsammans med alla förvaltningar. I detta arbete hadeprojektgruppen ca 800 medborgarkontakter. Att man gick ut med lo-kala frågor och vardagsfrågor gjorde att planarbetet väckte stort in-tresse hos allmänheten. Mötena genomfördes med s k Swot-analys –

35 Kolumntitel

styrka/svaghet/möjlighet/hot. Efter arbetet med kommundelarnatogs helhetsplaner fram för hela kommunen. Genom arbetet meddelarna fick man fram värdefullt underlag till helheten.

Det innebar mycket arbete att gå ut med planen i så många ske-den. Engagemanget var ”på topp” i början men många frågor hannbli gamla innan planarbetet var färdigt. Den sammanlagda plan-läggningstiden var fyra år vilket är samma tid som mandatperioden.Processen innehåller församråd, samråd, utställning och antagande.Det var lika mycket synpunkter i alla de olika skedena. ”Vi borde hastängt butiken.” Det går inte att beakta alla synpunkter under en sålång process. Samråden är mycket viktiga för att få in medborgarnassynpunkter. Utställningen kunde kanske slopas. Den är väl egentli-gen i första hand till för att länsstyrelsen ska kunna avge sitt gransk-ningsyttrande. Planen är en helhetsplan och den måste ha en fattbarhantering och rimlig processlängd.

Organisation

En stor arbetsgrupp har varit med att arbeta fram översiktsplanen:• Ledningsgrupp – kommunstyrelsens tekniska utskott.• Beredningsgrupp – med representanter från alla större partier.• Projektgrupp – med ansvariga från de flesta förvaltningar,

stadsbyggnadskontor, kulturförvaltning, stadskontor, Agenda 21/miljökontor, fritidsförvaltning, tekniskt kontor, skol- ochbarnomsorgsförvaltningen, socialförvaltningen.

• Produktionsgrupp – på stadsbyggnadskontoret har arbetat framdokumentet.

Konsekvenser

För olika utbyggnadsområden har konsekvenserna analyserats ingå-ende av en arbetsgrupp i ett särskilt dokument. De faktorer man ta-git upp är miljö-, sociala och ekonomiska faktorer. Resultaten avdenna har arbetats in i översiktsplanen (se ovan ”Hållbar utveck-ling”).

Konsekvenserna av översiktsplanens förslag har analyserats motmålsättningarna i ”Ljuset vid Vättern” och lokal Agenda 21.Konsekvenser har sammanställts beträffande utbyggnad av bostäderoch verksamheter, samhällelig och kommersiell service, kommuni-kationer, natur-, kultur-, friluftsområden och övrigt.

Erfarenheter

Hur skulle man i Jönköping ha arbetat med en ny kommuntäckandeöversiktsplan efter erfarenheterna från planarbetet.

Positiva erfarenheter• Kommundelar, att gå ut och möta diskussionen i alla 13

kommundelar, var ett mycket stort arbete men hade ett stortvärde. En målsättning med planarbetet var medborgarinflytande.Intresset var stort i framför allt de mindre orterna och det fannsmånga idéer att ta upp. Arbetet kommundelarna gav ett värdefullt underifrånperspektiv.

36 Kolumntitel

• Konsekvensanalys av utbyggnadsområden, genomfördes överförvaltningsgränserna och fick en enkel, klar uppläggning medtydliga kriterier. Resultatet togs också in i översiktsplanen.

• Det breda tjänstemannadeltagandet.

Negativa erfarenheter:• Processlängden.

37Kolumntitel

Översiktsplan Vetlanda kommun1998

Tidigare översiktsplanVetlanda kommun har en tidigare kommunomfattande översikts-plan antagen efter PBL: Översiktsplan antagen 1990.

Planens innehåll• Översiktsplan Vetlanda kommun – Strategiskt dokument, Med-

borgarinflytande, Nationella mål, Ett hållbart samhälle, alumi-niumprofil EU och regionalpolitiken, Samarbetet på höglandet,Samverkan och nätbyggnad.

• Övergripande frågor och mål

• Kommunstruktur

• MMMMMark- och vattenanvändning – ark- och vattenanvändning – ark- och vattenanvändning – ark- och vattenanvändning – ark- och vattenanvändning – Förändringsområden, Aktivt be-varande, Pågående markanvändning, Pågående mark- ochvattenanvändning består.

• Fysisk planering – Områden där områdesplaner antagits, Fördju-pad översiktsplan föreslås, Områdesbestämmelser, Detaljplaner,Samlad bebyggelse.

- Befolkning – Utveckling –97, Prognos 2005, Mål.- Bostäder, bebyggelse – Förändrade förutsättningar, Fördelning av

byggande, bebyggelsepolitik, Mål.- Näringsliv, sysselsättning, pendling – Förutsättningar, Mål.- Jord- och skogsbruk – Bebyggelse, Samband mellan stad och

land, Mål.- Parker, grönytor och skog - Förutsättning, Skog, Mål.- Kultur och Fritid – Konstnärlig utsmyckning, Mötesplatser, Film,

Musik – teater, Bibliotek m.m – Mål.- Kulturvärden – Kulturmiljöer, Byggnadsminnen, – Kulturhisto-

riska industriermiljöer, Odlingslandskapet m.m. Mål.- Barn och utbildning – Barnomsorg, Grund-, Sär- Gymn skola,

Komvux-, Eftergymnasieutbildning. Mål.- Barnkonventionen – Mål.- Social omsorg och service – Äldre- och handikapp omsorg, Individ och familjeomsorg, Mål.- Handikappsanpassning – Mål.

Vetlanda

Vetlanda kommun26 400 invAreal 1 506 kvkmTäthet 18 inv/kvkm

Befolkning: : : : : Folkmängden ikommunen har varit på sammanivå sedan 1950–talet med ensvag nedgång under 1990-talet. Befolkningen har ökat itätorterna och minskat pålandsbygden.

Arbetsmarknad: : : : : Antaletförvärvsarbetande är ca 12 000och har ökat de senaste åren.Anställda i tillverkningsindustrihar stor övervikt (38 %) jämförtmed riket (18 %). Stora arbets-platser är kommunen ochindustrier inom aluminium(SAPA), byggkomponenter(Elit-fönster), metall ochverkstad och husfabriker(Myresjöhus, Trivselhus).

Utbildning: : : : : Högskolan Hög-landet är ett samarbete medkommuner på Höglandet omhögskoleutbildning. I Vetlandafinns ett antal högskolekurser.Utbildning kan även ske pådistans i samverkan med andrahögskolor och universitet.

38 Kolumntitel

- VA-försörjning – Vatten, Avlopp, Mål.- Avfallshantering – Producentansvar, Mål.- Ekonomi – Mål.- Turism – Mål.- Informationsteknik – Nuläge, Säkerhet, Mål.- Kommunikationer – Kollektivtrafik, Vägar, Cykelvägar, Flyg, Data och telekommunikation, Mål.- Lokal Agenda 21- Miljöpolicy- Miljö- och hälsoskydd – Luft, Buller, Mark, Vatten, Mål.- Naturvård – Naturmiljöer av riksintresse, Bör omprö- vas, Förordnande enligt NVL, Mål.- Grus- och berg – Grus, Berg, Gruvor, Mål- Säkerhet och riskanalys – Fysisk planering, Risk- analys, Mål.- Beredskap- Energi, miljö och planering – Nationella riktlinjer och mål, Miljöanpassad trafik, Lokala åtgärder, Mål.- Policydokument

- Tätorter beskrivs gällande – Befolkning, Fysisk planering, Sam-hällelig service, Karta med bostäder, industri, exploaterings-områden.

- LandsbygdLandsbygdLandsbygdLandsbygdLandsbygd- Karta 1 – Grunddrag i markanvändning, Förändringsområden,

Aktivt bevarande, Pågående markanvändning består, Särskildhänsyn.

- Karta 2 - - - - - Grunddrag i vattenanvändning, Förändringsområden,Aktivt bevarande, Pågående mark- och vattenanvändning består,Särskild hänsyn.

Samtal med Jan Johansson, näringslivs- och planchef,Birger Simonsson, planarkitekt – Vetlanda


Översiktsplanen i Vetlanda har en tydlig strategisk inriktning där pla-nen uttrycker kommunens politiska vilja och ställningstaganden. IVetlanda arbetar kommunen aktivt med att påverka framtida ut-vecklingen i kommunen och översiktsplanen är ett instrument i detarbetet. I planen finns övergripande planförutsättningar som liggertill grund för översiktsplanens innehåll såsom t ex Medborgarinflyt-ande, Nationella mål – Ett hållbart samhälle, EU och regionalpolitik,Vetlanda i ett EU-perspektiv, Samarbete på Höglandet.

De övergripande målen i översiktsplanen har tagits fram i planer-ingsprocessen och är gemensamma politiska målsättningar förplaneringen i Vetlanda. Två viktiga mål för kommunen är att genomaktiva åtgärder främja en positiv befolkningsutveckling och attuppnå en hög sysselsättning genom att bl a skapa gynnsamma

39Kolumntitel

förutsättningar för företagande. Ett annat mål som bidrar till attuppnå detta är att sörja för en fortsatt god planberedskap för fram-tida utbyggnad och utveckling. Ytterligare ett mål är att verka för atthögskoleutbildningar förläggs till Vetlanda och regionen och attsamtidigt möta näringslivets behov av utbildning.

Samtidigt försöker kommunen med aktiva åtgärder bibehållabefolkning i mindre orter och på landsbygden. Att bevara naturvär-den och kulturvärden är viktigt för att människor ska vilja bo kvaroch lockas att flytta dit. Ett mål är att tillföra landsbygden ny syssel-sättning och kombinationssysselsättningar. Ett annat mål är attverka för ett öppet odlingslandskap med rik biologisk mångfald.Kommunen vill också bevara och levandegörande kulturarvet ochintegrera turistsatsningar.

Till kommunens övergripande mål hör också att kommunensställningstagande ska genomsyras av miljöhänsyn i enhetlighet medAgenda 21. En naturvårdsplan för hela kommunen ska upprättas ochkommunen ska vidta offensiva åtgärder för att förbättra tillståndet isjöar och vattendrag.

I arbetet med att påverka utvecklingen i Vetlanda är översiktspla-nen ett samlat dokument som beskriver hur kommunen ska handlainom en rad områden för att uppnå kommunens mål. Det är viktigtatt målen är förankrade både politiskt och bland förvaltningarna föratt översiktsplanen sedan ska få genomslag. I Vetlanda har ocksåorganisationen av förvaltningen och planarbetet stor betydelse föröversiktsplanens innehåll. Ett näringslivs- och plankontor arbetarmed planerna och en plankommitté med politiker från alla nämnderär politisk ledningsgrupp. (Se nedan: Organisation – planprocess.)


I Vetlanda arbetar kommunen med strategiska frågor i planprocess-en. Lagen ger möjlighet till strategisk översiktsplanering. Sedan kankommunerna använda sig av möjligheten om de vill. Det finns ingeti lagen som hindrar strategisk planering.

Kommunens utveckling

Kommunen och näringslivet söker tillsammans med arbetsförmed-lingen att locka till sig arbetskraft genom annonsering i TV och riks-och specialtidningar. De söker breda yrkesgrupper inom metall- ochträindustri men också särskilda yrken. Varje inflyttad anställd bety-der 30 000 kr i ökade inkomster för kommunen. Kommunen har enpositiv inflyttning och nästan ingen arbetslöshet.

Tillverkningsindustrin dominerar kraftigt sysselsättningen i Vet-landa. Största industri är SAPA som med underleverantörer domine-rar. Efter en nedgång har även husföretagen i kommunen ökat igen.

Centrumutvecklingen inom Vetlanda tätort har kommunen arbe-tat aktivt med för att etablera nya butiker när lokaler i centrala lägenblir tomma. Kommunen har lockat dit t ex bank, klädaffär och mat-butik tillhörande kedjor som inte tidigare funnits i Vetlanda. Varu-försäljning i detaljhandeln har ökat medan den minskat kringliggan-de kommuner.

40 Kolumntitel

Vetlanda har under lång tid deltagit i samarbetsprojekt med andrakommuner i olika regionala nätverk. Vetlanda har varit med attutveckla ett antal projekt med EU-finansiering i samarbete med olikakommuner inom områden som varit överensstämmande med över-siktsplanens målsättning. - Levande mötesplatser tas fram genom att tomma lokaler an-

vänds.- Ny sysselsättning på landsbygden är ett projekt med gemensam

ansökan från Vetlanda m fl kommuner. På landsbygden när befolkningen tunnas ut finns det inte underlag för bl a skola ochhandel. I exempelvis Pauliströms bruksort, där det inte finns ensmåföretagartradition, bildas en liten grupp som träffas och detblir stöd för ett vidare lokalt engagemang.

- Handikappsanpassning när t ex kulturfastigheter ska byggas omoch göras tillgängliga.

- Upprustning av gamla gruvor som är kulturarv i kommunen ochsamtidigt kan vara och utvecklas som turistmål i Vetlanda.

Högskoleutbildning har etablerats i Vetlanda och utveckling av deneftergymnasiala utbildningen pågår i samarbete med bl a Stock-holms universitet och med stöd av företag på orten. Samarbete skermellan flera kommuner för att bredda utbildningsmöjligheterna iregionen.


Miljöfrågor och hållbar utveckling kommer in som övergripande måli översiktsplanen. Kommunen har tagit fram en Miljöpolicy för Vet-landa kommun som finns med i översiktsplanen. Hållbarhetsfrågorbehandlas inom olika avsnitt. Ett kapitel om energi beskriver måloch åtgärder för en minskning av energibehovet. Biologisk mångfaldbehandlas i ett kapitel om naturvård.

I Vetlanda har frågor kring miljö och ett hållbart samhälle be-handlats i arbetet med hela översiktsplanen vilket är positivt och bi-drar till en utveckling mot en verklig hållbar utveckling. Under plan-arbetet var det mycket diskussioner kring frågorna om hållbarhetoch miljösidan kom långt med kraven på åtgärder. Hela diskussio-nen när planen arbetades fram har bidragit till en utveckling mot ettstörre medvetande. ”Det var som en skolbok för många som deltog.”

I översiktsplanen finns en lokal Agenda 21 för Vetlanda kommun.Den beskriver det miljöarbete som då hade skett i kommunen avse-ende: avfall och återvinning, biologisk mångfald, kommunens verk-samheter, kultur och fritid och företag i kommunen som tecknatmiljöförklaring. Arbetet med Agenda 21 har sedan gått in i en ny fasmed målsättningen att miljöarbetet ska vävas in i kommunens verk-samhet i enlighet med kommunens miljöpolicy.


tillstånd

Det är en viktig del av översiktsplanen i Vetlanda att visa på använd-ning av mark och vatten och ge underlag för beslut. Översiktsplanen

41Kolumntitel

har fungerat mycket bra för beslut om bebyggelse och tillstånd ge-nom att den numera går längre i detaljering. Tidigare översiktspla-ner var mer övergripande. Bygglovsärenden kan direkt prövas motöversiktsplanen. Stämmer inte ansökan mot översiktsplanen kan detså småningom bli lov ändå men då måste kommunen ta ställningmot översiktsplanen och ändra förutsättningarna.Strukturplanen i översiktsplanen beskriver alla orter separat med be-folkning, service, markanvändning, utbyggnadsområden och fram-tidsbild. Strukturplanen har löst många frågor och förenklar nuva-rande planering. Kommunen fick slut på allt tyckande från olikakommundelar och vid en utbyggnad behöver inte kommunen börjaom med ny planutredning varje gång. Målsättningen i strukturpla-nen är politiskt beslutat och en förutsättning för fortsatt planering.Strukturplanen är mycket användbar och ger kommunen en mark-och planberedskap. Efter den har många detaljplaner tillkommit.

Kommunen är också i övrigt tillmötesgående när förfrågningarkommer om utbyggnad och etablering. I planärenden kan en förfrå-gan ibland få svar på stående fot. Hanteringen av ärenden är förank-rad politiskt och beslut kan tas på delegation. Med översiktsplanen ibotten där det finns grundläggande förutsättningar kan näringslivs-och plankontoret snabbt hjälpa fram en etablering.

Vattenområden har en egen användningskarta i Vetlanda. Kommu-nen har ett stort antal sjöar och vattendrag varav många är värde-fulla ur miljö- och naturvårdsypunkt. På vattenanvändningskartan

En särskild ”Vattenanvändningskarta” beskriver vattenanvänd-ning och bevarande.

Vetlanda har ett stort antal skyddsvärda sjöar, vattendrag ochvåtmarker.

42 Kolumntitel

anges bevarandeintressen såsom riksintressen, grund- och ytvatten-täkter. Pågående vattenanvändning är t ex sjöar med (särskilt) höganaturvärden, våtmarker med (särskilt) höga naturvärden, intressenför fiske, badplats, kalkning, fördämningar och reningsverk, utsläppmm. Kommunen har ett program för uppföljning av tillståndet i sjö-arna med ett intervall på 8–10 år.

Anpassat strandskydd är en fråga som Vetlanda kommun engagerarsig i tillsammans med andra höglandskommuner. Kommunen harstora sjö- och vattenområden varav en del har hög skyddsklass. Detfinns en jämförelsevis liten befolkning. Kommunen vill vara med ochge förslag på regler för strandskyddet som är anpassade för olika för-utsättningar. Kommunen vill kunna bygga närmare än 100 m vidvissa sjöar som inte är skyddsklassade och där behovet för friluftsli-vet är litet.


Idag arbetar näringslivs- och plankontoret i Vetlanda huvudsakligenmed fördjupade översiktsplaner för olika delområden såsom central-orten och Ekenässjön som är den näst största orten. Även programför bostäder ska upprättas.

En snabb och smidig planhantering eftersträvas i Vetlanda ocksåför detaljplaner. Är det ett enkelt ärende kan uppdraget och beslutom samråd tas vid samma KSAU-möte. Då har planläggaren kunnatförbereda planens innehåll och planförsla-get har stöd i ett programeller en fördjupad översiktsplan.

Översiktliga strukturfrågor – Regionalt samarbete

För Vetlanda är det de kringliggande kommunerna som är viktiganär det gäller planering om infrastruktur. Höglandssamarbetet är ensamverkan mellan Vetlanda, Sävsjö, Eksjö, Nässjö och Aneby m fl.Kommunerna vill främja en regional tillväxt och går ut med ”Att booch arbeta på Höglandet”. Kommunerna samarbetar kring närings-liv, utbildning, kommunikationer, miljö, kultur och intern samver-kan. Vetlanda har också ett omfattande samarbete också med olikakommungrupper i regionen om gemensamma EU-projekt (se ovan).


I översiktsplanen behandlas frågorna om miljö- och riskfaktorer i ka-pitlen om ”Miljö- och hälsoskydd” och ”Säkerhet och riskanalys”. Iplanen tas upp luft, buller, markföroreningar, radon, farligt gods,gasolanläggningar, bensinstationer och kemikalieintensiva företag.

Politiskt intresse

I Vetlanda är de flesta politiker positiva till arbetet med översiktspla-nen. Det gäller politiker både från kommunstyrelsen och miljö- ochbyggnämnd. De ser nyttan av översiktsplanen i kommunens övrigaverksamhet. I planprocessen är också några politiker från varjenämnd med i planeringskommittén så att de hela tiden blir delaktigai planens innehåll.

43 Kolumntitel


När det är dags för nästa översiktsplan kommer kommunen att ar-beta fram och besluta om en ny översiktsplan och inte revidera dennuvarande. Det är bra att ett krav på aktualitetsprövning finns efteren mandatperiod. Det är ett stöd i arbetet.

I nästa översiktsplan finns det några frågor som kommunen gärnavill ta upp och arbeta mer med såsom näringslivsvision, medborgar-inflytande och miljöfrågor.

Planprocess – Organisation – Samspel med sektorsplanering

I Vetlanda utförs den översiktliga planeringen på ett gemensamtnäringslivs- och plankontor vilket har stor betydelse för översikts-planens innehåll. Organisationen innebär att förvaltningen behand-lar näringslivsfrågor, översiktsplanering, detaljplaner, kollektivtrafikoch turism. Beslutande för förvaltningen är kommunstyrelsen.Översiktplanen kan användas som ett konkret hjälpmedel för kom-munens utveckling. Organisationen har också betydelse för hur denövriga översiktliga planeringen fungerar.

Planfrågor hanteras av en planeringskommitté med kommun-styrelsens ordförande, ett par politiker från varje nämnd – miljö- ochbyggnämnd, teknisk nämnd, socialnämnd, kultur- och fritids-nämnd, barn- och utbildningsnämnd samt respektive handläggandetjänsteman. Sammanträde hålls varje månad. Översiktsplanen utar-betades med planeringskommittén som politisk ledningsgrupp. Detär positivt att planeringskommittén även ansvarar för detaljplane-ring och är insatta i planens förutsättningar.

Konsekvenser

En konskvensbeskrivning finns inte med i översiktsplanen. När pla-nen genom-fördes kändes det som en upprepning av det arbete somgjorts. Det upplevdes som om konsekvensbeskrivningen skulle blivitett dubbelarbete och att det skulle blivit många ord som inte sa nå-got nytt. I detaljplaner är det intressant med miljökonskensbeskriv-ning då den beskriver vad som händer vid en planering för utbygg-nad.

44 Kolumntitel

45Kolumntitel

Kungälvs kommunplan 2000

Tidigare översiktsplanKungälvs kommun har en tidigare kommunomfattande översikts-plan antagen efter PBL: Kommunplan 90 antagen 1990.

Planens innehållÖversiktsplanen vann laga kraft år 2002. Den består av en huvud-rapport med användningskarta och en fristående konsekvens-beskrivning.

Syfte och bakgrund

Planeringsförutsättningar, Nya miljömål, De nationella miljömålen.1. Visioner och mål – Visionen Kungälv 2015, Mål: det goda samhäl-

let, balans mellan utveckling och bevarande, bevarande,bebyggelseutveckling, boendemiljö, näringsliv, osv.

2. Konkurrerande intressen, vissa konflikter Konkurrerande intres-sen, Konflikter, Hälsa/säkerhet, Mellankommunala frågor.

3. Huvuddragen i användningen av mark- och vattenområdenPrioritering av kulturvärden, Prioritering av naturvärden, Resur-ser, Areella näringar, Grönstruktur, Zonindelning, Utbyggnads-strategi, tätortsutveckling och strategiska områden, Strategi förutveckling i kustzonen, Vägfrågor – vägstruktur, Strategi förvindkraftsutbyggnad.

4. Användningen delområdesvis, inkl rekommendationerDelområdesindelning – Beskrivning av delområden (7 st). Utdragur användningskarta.

5. Allmänna rekommendationer för bebyggelseutvecklingenÖvergripande, Vissa bebyggelseslag, Hälsa, säkerhet och risker,Naturmiljöer och kulturmiljöer.

6. Behandling av riksintressen Förklarade riksintressen, Förväntaderiksintressen.

7. Åtgärder I kommunal regi, Som kommunen ska verka för.

AnvändningskartaAnvändningskartaAnvändningskartaAnvändningskartaAnvändningskarta – Bevarandeområden, Bebyggelseområden, Ut-vecklingsområden.

Kungälv

Kungälvs kommun 37 900 invAreal 365 kvkmTäthet 104 inv/kvkm

Befolkning: : : : : Folkmängden ikommunen har ökat med cirka3 000 invånare under 10 år.Befolkningsfördelningenstämmer ungefär med riketsgenomsnitt.

Arbetsmarknad: : : : : Antaletanställda i tillverkningsindustrioch offentlig förvaltning ärmindre än genomsnittet förriket medan fler arbetar medvård, handel och kommunika-tion. Stora arbetsplatser ärkommunen, Västra Götalands-regionen, Göteborgs kex, IcaPartihandel Väst, Sv Airbag mfl. Kungälv ligger i Göteborgsstorstadsregion.

46 Kolumntitel

KKKKKonsekvensbeskrivning onsekvensbeskrivning onsekvensbeskrivning onsekvensbeskrivning onsekvensbeskrivning (Fristående dokument) – – – – – Konsekvenser avde viktigaste förändringarna – Bostäder–Verksamheter – Fritidshus-bebyggelse – Vägnät – Vindkraft. Jämförelse med målen i Kommun-plan 2000. Jämförelse med kommunens lokala Agenda 21. Åtgärder isamband med framtida planering och beslut.

Intervju med Lars Heineson, planeringschef,kommunstrateg och Henrik Haglund, fysisk planerarei Kungälv


Kommunplanen i Kungälv är sedan tidigare en strategisk översikts-plan. Därför kallas planen kommunplan – en plan som beskriverhela kommunens utveckling och dess mark- och vattenanvändning.I Kungälv har översiktsplaneringen genomförts med ambitionen attbehandla målsättningsfrågor och ta fram strategier för kommunensframtida utveckling i den politiska processen.

Redan programmet för kommunplanen föreslog att en visionskulle tas fram i ett tidigt skede i planprocessen. Kommunen arbe-tade med fyra scenarier för utbyggnad: ”Kust och glesbygd” –”Serviceorter” – ”Serviceorter och stråk” – ”Lokalsamhällen/byar”.En konsekvensbeskrivning av scenarierna togs fram och materialetsändes på politisk remiss. Baserat på inkomna synpunkter utarbeta-des en vision och strategi som skulle beskriva hur Kungälv ser ut år2015. I visionen beskrevs hur kommunen ser ut när det gäller bl abebyggelse, struktur och karaktär, service, skola, barn, äldre, väg-

47Kolumntitel

struktur, vatten, energi och turism. Förslaget till vision sändes ocksåut på remiss och visionen blev mycket diskuterad i de politiskagrupperna.

Efter analys av synpunkterna formulerades mål för kommunensutveckling. Målen utgick från ”det goda samhället” och handlade ombevarande, utveckling, boendemiljö, trafik, service, säkerhet, tekniskförsörjning m.m. Sedan beskrevs konkurrerande intressen samtstrategier för att nå målen. Kommunen delades in i fyra zoner ochstrategier togs fram för de olika zonerna. Mål och förslag till strate-gier arbetades in i samrådsförslaget. Både målformuleringar ochutbyggnadsområden påverkades sedan under planprocessen.

För att översiktsplanen ska fungera som en kommunplan för helakommunens verksamhet krävs att planen är väl förankrad hos bådekommunens politiker och i dess förvaltningar. Planen handlar dåinte bara om utveckling gällande markanvändning utan också ommiljöfrågor och sociala frågor. I Kungälv har processen med att tafram kommunplanen krävt både mycket tid och kraft. Nu har kom-munen en plan som de flesta politiker ställer sig bakom. Det är posi-tivt att kommunens strategiska utveckling diskuteras i en kommun-täckande översiktsplan och det är en grundförutsättning att dengenomförs i en demokratisk process.


Lagen uppmuntrar till strategisk översiktsplanering i sina tillämp-ningar. Däremot kan planeringsprocessen när den sker strikt enligtlagen motverka en strategisk utvecklingsplanering. Lagen fungerarbra när det gäller skydd enligt miljöbalken och PBL men ger inte till-räckligt stöd när det gäller kommunens utveckling.

Lagar och rekommendationer utgår i huvudsak från restriktiv

Utdrag ur användningskarta för Hålta, Lycke, Tjuvkil

48 Kolumntitel

planering och olika sektorers krav såsom t ex naturvärden, kulturhis-toriska värden, hälsa och riskfaktorer. Däremot är lagen inte anpas-sad till att behandla utbyggnadsfrågor med samma tyngd. Iblandmåste olika faktorer vägas mot varandra. I Kungälv upplever man attde olika sektorerna då inte samordnas på central nivå och att detinte finns någon flexibilitet i bedömningarna. Hos länsstyrelsen harkommunen inte mött en öppen diskussion om detta. När planeröverklagas till högre instanser blir bedömningarna än mer striktaoch riktlinjer följs bokstavligt.

Sociala konsekvenser är en faktor som inte finns med i bedöm-ningarna. I Göteborgsregionen är bostadssituationen svår med bristpå bostäder. Det blir allt svårare att hitta ytor för nya bostäder och fåigenom detaljplaner. Ingen sektor är villig att kompromissa och ensamlad bedömning borde göras centralt. I lagen står det att olikafaktorer ska vägas mot varandra.

När det gäller den kommuntäckande översiktsplanens planpro-cess ifrågasätter kommunen om det är rimligt att samråda medallmänheten i så många omgångar. När översiktsplanen togs framgenomfördes öppna hus med allmänheten i olika kommundelar vidtvå tillfällen. Dessutom har allmänheten möjlighet att yttra sig undersamråds- och utställningsskedena. I Kungälv tog planprocessen frånsamråd till laga kraft två och ett halvt år. Planen överklagades tvågånger vilket tog cirka 10 månader. Hela planprocessen från godkäntarbetsprogram till antagande tog över 5 år. Kommunen antar över-siktsplanen men kraven på både innehåll och särskilt process äromfattande och ökar dessutom successivt.


tillstånd

I Kungälv är den huvudsakliga tillämpningen av kommunplanensom en fysisk plan för mark- och vattenanvändning. Den utnyttjashela tiden som underlag för detaljplaneläggning, bygglov och till-stånd. Vid behandling av dessa ärenden sparas mycket tid och resur-ser. Kommunplanen ligger även till grund för nya utbyggnadsförslagenligt det årliga styrdokumentet för bostadsförsörjningen.

Kommunen har en stor mängd fritidshus i fr a kustområdet ochmånga har efterhand övergått till helårshus. I kommunplanen harden tidigare restriktiva linjen övergivits och nya riktlinjer antagitsdär hus kan få byggas ut om vissa villkor är uppfyllda. Vatten- ochavlopp ska kunna lösas, tomterna ska vara tillräckligt stora ochlandskapsbilden får inte störas. Frågorna anpassas till lokala förhål-landen i de många detaljplaner som måste ses över. De nya riktlin-jerna förändrar kommunens hantering av dessa områden.

Kommunplanen i Kungälv har en relativt detaljerad användnings-karta för mark- och vattenområden som innehåller bebyggelse-områden, utvecklingsområden och bevarandeområden. Alla ytorfinns med på kartan men inte detaljerad information om till exempelskyddsområden. Det har varit ett önskemål från miljö- och bygg-nadsnämnd att kartan ska vara detaljerad för att den ska kunnaanvändas i det löpande arbetet. Kommunen har valt att göra en

49Kolumntitel

användningskarta för att all information ska finnas på ett ställe ochförenkla användningen av kartan vid hantering av ärenden.


Hållbar utveckling prövades i arbetet med kommunplanen hela ti-den eftersom konsekvensbeskrivningar togs fram parallellt med pla-nen. I konsekvensbeskrivningen gjordes bl a bedömning av de vikti-gaste förändringarna i kommunplanen när det gäller sociala-, eko-nomiska- och miljökonsekvenser men även risk- och säkerhets-frågor. Planen jämfördes även med målen i kommunplanen ochkommunens Agenda 21.

Idag är kommunplanen ett stöd för kommunens arbete medhållbar utveckling. Områden tänkbara för vindkraft blev exempelvisinte lokaliserad där det blåser mest. Översiktsplanen var då ett stödför lokaliseringen men medförde att det inte blev den optimalaenergilösningen. Kommunen har gått vidare med en lokal tolkningav Agenda 21 i Kungälv. Det finns en anställd miljöekolog somarbetat med hållbar utveckling. Kommunen har en lokal miljöpolicysom har gått ut på remiss. En nedbrytning av de nationella målenhar också genomförts.

I Kungälv funderar man på hur olika sidor av begreppet hållbarutveckling balanseras. Idag har den ekonomiska men framför alltden sociala sidan inte lika stor tyngd i tillämpningen som miljö,hälsa, risk och natur. När olika intressen vägs in i instrument förhållbar utveckling har kunskap om miljö samlats in medan kunskapom sociala förhållanden är eftersatt. Översiktsplanen är då egentli-gen inte gjord efter lagens anda. Inte heller lagstiftningen hanterarde sociala aspekterna och de har heller inte lika starka företrädarehos myndigheter. I det kommunala samarbetet är socialtjänstendock inriktad på att delta i planeringen om kommunens framtid.

Arbetet med översiktsplanen bedöms ha påverkat utvecklingen iKungälv mot en verklig hållbar utveckling genom det genomslagarbetet fått för det fortsatta strategiska utvecklingsarbetet. Ikommunstyrelsen formuleras nu framtidsmål där hållbar utvecklingär ett av huvudmålen.


Nu arbetar kommunen vidare med åtgärder enligt kommunplanenbl a:• Naturvårdsplan• IT- och infrastrukturplan• Idealbild - stadskärnan Kungälv• Fördjupningsstudier i olika kommundelar• Vägfrågor• Detaljplaneprogram för Tjuvkil, Rörtången och Ödsmåls mosse

(f d fritidshusområden i kustområdet)

Infrastruktur – Strukturskapande planering – Ändamålsenlig

struktur

Efter att ha diskuterat principer för utbyggnad i översiktsplanear-

50 Kolumntitel

betet i Kungälv har kommunen kommit framtill en strukturskapandetätortsutveckling. De politiska diskussionerna har varit omfattandeoch handlade framför allt om utbyggnadsriktningarna och fritids-hus-områdena och deras utveckling. Kommunplanen innehåller tyd-liga stråk och strukturskapande element är viktigt i planen. Som för-utsättning finns en infrastruktur i kommunen och ny sådan byggs utmed bredband och IT. Planen visar grovt en bebyggelseutveckling.

Det har länge övervägts om en viss utbyggnad skulle kunna skelängs stråket mot Marstrand och en sådan utveckling har nu accep-terats. Även när det gäller fritidshusområdena har en planprocesspåbörjats för några områden i anslutning till vägen mot Marstrand.

En annan infrastrukturfråga som aktualiserades när planen varantagen gällde en ny gasledning som skulle dras genom kommunenfrån kusten in i landet. Den skulle dras genom riksintressen, kust-zonen, kulturlandskap, jordbruksområden mm som kommunenskyddat i planen och krävde stora skyddsavstånd. Kommunenmotsatte sig en sådan sträckning och hade stöd i översiktsplanen.

Att planläggning enligt lagtexten ska främja en ändamålsenligstruktur är en faktor som extra påverkat planens inriktning motstrukturfrågor. I Kungälv hade man troligen arbetat med ett struktur-tänkande även om det inte stått i lagen men det är rimligt att kravetfinns i PBL.


I kommunplanen beskrivs miljö- och riskfaktorer under ”Hälsa ochsäkerhet”. Genom Kungälv går järnväg och motorväg där stor mängdtrafik med farligt gods passerar och som också är källa till trafikbul-ler. Andra hälsofrågor är radon och flygbuller. I samband medkommunplanen gjorde Räddningsverket ett forskningsarbete ochskrev en särskild forskningsrapport med bl a Kungälv som exempel.Kraven i PBL på att redovisa miljö- och riskfaktorer har påverkat hurkommunen särskilt redovisat frågor om hälsa och säkerhet ikommunplanen.

Politiskt intresse

Politiker tycker i allmänhet att kommunplanen är ett bra och viktigtdokument. Kommunplanen är inte något man gör för att manmåste. De använder sig av kommunplanen i olika sammanhang ochdiskussioner. Den senaste kommunplanen kan alla politiska partierställa sig bakom. I en tidigare översiktsplan fanns det olika syn påhanteringen av fritidshus. Kommunplanen har varit en stor processatt gå igenom i den politiska behandlingen.


Frågan om aktualitetsförklaring kommer upp på bordet 2004. Ambi-tionen är inte att göra om planen utan att peka på de frågor som börstuderas särskilt.

51 Kolumntitel

Planprocessen

Planarbetet leddes av kommunstyrelsens arbetsutskott. En liten ar-betsgrupp tog fram planhandlingen. Den bestod av planerings-kontoret, stadsbyggnadskontoret, gatukontoret, socialtjänsten. Ensärskild arbetsgrupp beskrev sociala aspekter. Två konsulter gjordesjälva planhandlingarna. De arbetade parallellt där en utarbetadeplanförslaget och den andre med konsekvensbeskrivningen. Det varmycket positivt då handlingarna påverkade varandra under helaprocessen.

I kommunen ordnades ÖP-dagar med diskussioner och föredragmed de politiska nämnderna och förvaltningarna. Öppet hus hölls iett inledande skede samt om samrådsförslaget ute i kommundelarnadär intresset var stort och i Kungälvs stad där det inte kom så många.

Konsekvenser

I Kungälv valde kommunen att göra konsekvensbeskrivningen somett separat dokument. Den gjordes av en konsult och arbetades framparallellt med den övriga planhandlingen. Konsekvenser beskrivs avtre sätt:1. Konsekvenserna av de viktigaste förändringarna gällande nya

områden för bostäder och verksamheter beskrevs ur ekonomisk,social och miljömässig synpunkt men även ur risk- ochsäkerhetssynppunkt.

2. Jämförelse med kommunens mål3. Jämförelse med kommunens lokala Agenda 2l.

Konsekvensbeskrivningen togs fram till samrådshandlingen. Underarbetet påverkades kommunplanens och konsekvensbeskrivningensinnehåll av varandra. Under planarbetet kom fram idéer och vissaförslag motverkade varandra Genom konsekvensbeskrivningen kommotsättningarna upp till ytan vilket underlättade för slutsatser ochbeslut.

Regionala frågor

Gemensamma frågor med andra kommuner gäller kusten, vatten-drag, kommunikationer, grönområden mm I kommunplanen finnsde förtecknade i en särskild tabell. Kungälv ingår i Göteborgs stor-stadsregion med delvis gemensam bostads- och arbetsmarknad.Kungälv har också ett traditionellt samarbete med GöteborgsRegio-nen (GR). Där ingår kommunerna runt Göteborg. De har rådslag omden regionala utvecklingen. Det är bl a bostadsförsörjningen ur ettregionalt perspektiv som är intressant. För Kungälv betyder det attkommunen satsar på bostäder i Kungälv, Ytterby och Kode som i lig-ger nära de stora lederna. Bostäder i ett lokalt perspektiv får en an-nan lokalisering.

52 Kolumntitel

53Kolumntitel

ÖP 99 - Översiktsplan för Göteborg

Göteborg

Göteborgs kommun475 000 invAreal 449 kvkmTäthet 1 059 inv/kvkm

Befolkning: : : : : Folkmängden ikommunen har ökat sedan1980-talet. Ökningen har varitca 3 000 inv per år och bestårtill ¾ av inflyttning. Tidigare varinflyttningen mot förortskom-munerna negativ vilket minskatunder 1990-talet. Många in-flyttade (20 %) är födda utom-lands. Åldersgruppen 20-30 årär större än för rikets genom-snittet p g a att många studen-ter bor i Göteborg.

ArbetsArbetsArbetsArbetsArbetsmmmmmarararararkkkkknnnnnad: ad: ad: ad: ad: Antaletförvärvsarbetande är cirka210 000 och har ökat sedanmitten av 1990-talet. Andelenanställda inom handel,transport och företagstjänstermm är högre än genomsnittligtför riket medan tillverknings-industri är lägre. Storaarbetsplatser är – förutomkommunen och V:a Götalands-regionen - Volvo, SKF ochChalmers Stora branscher ärtransport, hamn och IT. I regio-nen sker en inpendling tillGöteborg som har 129arbetsplatser på 100arbetande.

Utbildning: : : : : I Göteborg finnsett stort utbud av eftergym-nasial utbildning där Göteborgsuniversitet, Chalmers TekniskaHögskolan och Vårdhögskolangemensamt har 40 500utbildningsplatser.

Tidigare översiktsplanGöteborgs kommun har två tidigare kommuntäckande översikts-planer antagen efter PBL: ÖP 89 och ÖP 93.

Planens innehållÖversiktsplan för Göteborg – – – – – Antagen 2001 och med en tidsram påkort sikt till 2006 och på lång sikt till ytterligare minst fem år.Översiktsplanen består av flera fristående delar:- Sammanfattning- Del 1 – Utgångspunkter och strategier- Del 2 – Riktlinjer och riksintressen.- Samrådsredogörelse- Utställningsutlåtande- Karta 1 – Användning av mark- och vattenområden- Karta 2 – Regler för tillkomst förändring och bevarande- Karta 3 – Riksintressen och andra allmänna intressen enligt

miljöbalken kap 3 och 4- Lokala program 21 st (utställningsbilaga)

Del 1 – Utgångspunkter och strategier

1 Översiktligt2 Göteborg – framtidsstaden – Övergripande mål, Ett livskraftigt

Göteborg.3 Göteborg i världen - Omvärldsanalys, ESDP, 15 Miljömål.4 Göteborg - staden vid havet – – – – – Om Göteborgarna, Om boende och

byggande, Om sysselsättning och näringsliv, Om trafik, Om ser-vice, Om miljö mm.

5 Göteborg i förändring – Krafter i balans, Bygg för livet, Företag-samt, Utbildning, Lugnt och säkert i trafiken, Handla, Skog,strand och hav,

6 På rätt väg – Riktningsanals, Ur ekonomisk synpunkt, Ur socialsynpunkt, Ur miljösynpunkt.ScenarierScenarierScenarierScenarierScenarier – City, Frölunda, Bellevue, Bergsjön, Torslanda, Säve,Runt Backaplan.

Del 2 – Riktlinjer och riksintressen

7 Regler för tillkomst, förändring och bevarande Översiktsplaner,

54 Kolumntitel

Detaljplaner, Områdesbestämmelser, Riktlinjermed rekommendationer mm, Förordnanden ochreservat, Sektorsvisa riktlinjer och rekommendatio-ner.8 Riksintressen – H8 Riksintressen – H8 Riksintressen – H8 Riksintressen – H8 Riksintressen – Hushållning med mark vattenushållning med mark vattenushållning med mark vattenushållning med mark vattenushållning med mark vattenStora och påverkade mark- och vattenområden,Ekologiskt känsliga, Jordbruksmark, Skogsmark,Yrkesfiske, Naturvärden, Friluftsliv, Kulturvärden,Värdefulla ämnen, Industriell produktion, Energi-produktion, Energidistribution, Kommunikation,Vattenförsörjning, Avfall, Totalförsvar, Kust ochskärgård.

Lokala program (21 st, utställningsbilaga) – Plane-ringens när, var och hur, Stadsdelen i ett livskraftigtGöteborg, Stadsdelen idag, Stadsdelen i framtiden,Samrådet, Karta – utdrag ur användningskartan.

Samtal med Hans Linderstad,översiktsplanechef och Hans Ander,planchef, Göteborg

Tidigare plan

Göteborgs tidigare översiktsplan ÖP 93 fanns som utgångspunkt nären ny kommuntäckande översiktsplan skulle arbetas fram. Inför ar-betet med den nya översiktsplanen utgick kommunen från ÖP 93och arbetade vidare med vissa aspekter som saknades. De frågeställ-ningar som framför allt politikerna efterlyste var sociala frågor, när-mare belysning av stadsdelarna och olika trafikfrågor enligtGöteborgsöverenskommelsen. Senare kom även krav på utökadekonsekvensbeskrivningar. Uppdraget från kommunstyrelsen (tillbyggnadsnämnden) var att utgå från den nuvarande planen och ar-beta vidare med ett antal frågor:• lokal medverkan i planering, och lokal anpassning• redovisning av långsiktig bevarad mark- och vattenanvändning• attraktiva lägen för småhus förenliga med ÖP-strategin• målkonflikter som rör människors levnadsvillkor• planer för trafiken, reservat för bil- och kollektivtrafik• områden för vindkraft• biologiskt känsliga områden för naturreservat• (handläggningsordning för detaljerade öp på Styrsö?).


De övergripande målsättningarna från ÖP 93 – Konkurrenskraft ochbärkraft – uppfattades fortfarande som bra och det fanns ett nytän-kande i dem som var positivt. De levde vidare i ÖP 99 som nyckelordmen utökades med medborgarkraft. De sociala utgångspunkterna

55 Kolumntitel

fördjupades där göteborgarens aktiva medverkan, livskvalitet ochvälbefinnande formulerades. Målen om ekologiskt, ekonomiskt ochsocialt hållbar stad fick ett nytt samlande begrepp – Ett livskraftigtGöteborg.

Stora och lilla Göteborg är också en viktig del som tillkommit somhar strategisk och demokratisk betydelse. Genom att skilja på förut-sättningar och behov för det stora regioncentrat Göteborg respektivede små stadsdelarnas Göteborg blev båda dessa delar lättare att han-tera. Planen talar om de krav ”det stora Göteborg” kan ställa på ”detlilla Göteborg” i stadsdelarna och tvärtom. Begreppen har givitkommunstyrelsen utrymme att diskutera andra strategiska frågor iGöteborg.

I arbetet med översiktsplanen har det däremot inte diskuteratsalternativa strategiska val för markanvändning. Alternativa utveck-lingar för hur mycket Göteborg ska växa har t ex inte diskuterats.Planen sträcker sig ca tio år framåt. Texten om mål och strategi ärallmängiltig och avses att hålla i tio år. I Göteborg sker också viktigstrategisk utvecklingsplanering i fördjupade översiktsplaner. Storautbyggnadsområden såsom Norra Älvstranden har tagits framgenom fördjupad översiktsplan.


I Göteborg anser stadsbyggnadskontoret att lagen inte ger några be-gränsningar när det gäller att arbeta med strategi- och målsättnings-frågor. Det är politikerna som genom t ex rambeskrivningen frånkommunstyrelsen formar planens inriktning. I PBL 1 kap om över-siktsplan betonas inte det strategiska i planeringen utan hur kom-munen enkelt kommer till beslut om detaljplaner (rationalisering avbeslutet). Processen för hur översiktsplanen ska genomföras ärockså rimlig. Inför arbetet med översiktsplanen har kommunen tagittill sig den ramtext som finns i PBL såsom långsiktighet när det gällerekonomiska, sociala, miljö- och tekniska frågor. PBL upplevs ge detstöd i processen med översiktsplanen som kan förväntas.

I Göteborg finns många viktiga konkurrerande strategiska frågor.Därför sker strategiskt arbete också i större fördjupade översikts-planer som inte får utrymme inom översiktsplanen t ex störreutbyggnadsområden. En mindre kommun har kanske 2 – 3 viktigafrågor som ryms inom översiktsplanen och en mindre del av kom-munen är tätort. Göteborg innehåller nästan ”bara” tätort. PBL ärockså en lag som ska styra många olika plansituationer. Det som ärbra i en liten kommun kanske inte är helt bra i en stor kommun.Uppgiften att klara alla olika plansituationer är kanske övermäktig.

Den demokratiska processen i planeringen är omfattande menalla har ändå inte lika möjlighet att påverka. Översiktsplanen visar enmöjlig eller önskad utveckling. I Göteborg är det beslut kommunensbudget som visar vad som ska genomföras. I budgeten finns deprojekt med som politikerna ska satsas på de närmaste åren. Därciteras översiktsplanen som underlag. För de lokala programmen ärdet ett problem om de uppfattas som löften när de sedan inte infrias.(Det finns inget ekonomiskt program i ÖP)

56 Kolumntitel


Den tidigare översiktsplanen ÖP 93 innehöll mycket arbete om håll-bar utveckling där bärkraft finns med som en grundläggande förut-sättning. Frågorna om ett hållbart samhälle har följt med in i ÖP 99men har inte utvecklats i så stor utsträckning. Hushållning medjordbruksmark är en fråga som konkret påverkas mycket av över-siktsplanen.

I Göteborg funderar planerarna nu på vad är ett ekologiskt per-spektiv i grunden. Projekt Göteborg 2050 – visioner om ett hållbartsamhälle – är ett flerårigt forskningsprojekt inom bl a GöteborgEnergi, Göteborgs Stad, Chalmers m fl. Där ställs frågor om hur etthållbart Göteborg ser ut i ett 50-årigt framtidsperspektiv och hur detpåverkar kommunens beslut idag. I nästa översiktsplan kommerkommunen ta itu med hållbar utveckling mer utförligt.


tillstånd

I Göteborg används översiktsplanen i stor utsträckning av byggnads-nämnden och stadsbyggnadskontoret som stöd i det löpande arbetetmed detaljplaner för nya utbyggnadsområden och t ex förhands-förfrågningar om bygglov. Vid byggnadsärenden sker alltid en av-stämning mot översiktsplanen. Däremot har Göteborg ett stort

Lokalt program i Bergsjön Utdrag ur användningskarta för Bergsjön

57 Kolumntitel

bebyggelsetryck som gör att förhandsbesked om bygglovsärenden ut-anför detaljplanelagt område ofta leder till krav på detaljplane-läggning.

Avgränsningen av tänkbara utbyggnadsområden är grovt marke-rade på användningskartan men många tolkar linjerna mer detaljeratän vad som avses. Ibland utnyttjas det som argument för att stoppaen utbyggnad.

De lokala programmen som tagits fram för de olika stadsdelarna ären stor förändring i arbetet med översiktsplanen i Göteborg. Det harvarit en demokratisk fråga för kommunfullmäktige att översiktspla-nen skulle få större betydelse lokalt. Tre pilotstudier genomfördes tillsamrådet och till utställning gjordes 21 lokala program ett till varjestadsdelsnämnsområde. De har väckt stort intresse i stadsdelarnaoch bidragit till att öka intresset för översiktsplanen.

Ett viktig komplement till översiktsplanen är Kulturhistorisktvärdefull bebyggelse ett bevarandeprogram som tidigare antagits avkommunstyrelsen. Det är ett omfattande arbete som pågått i tre år.Programmet finns sammanställt på karta 3 i översiktsplanen.

Grönområden ligger huvudsakligen kvar enligt ÖP 93. Underlag förekologiskt särskilt känsliga områden togs fram till ÖP 93. I Göteborgfinns en diskussion om naturreservatets värde för naturvård respek-tive friluftsliv. Göteborg har genom länsstyrelsen nu genomfört enstudie av tätortsnära grönområden där natur- och friluftsområdenoch dess betydelse för tätorten analyseras. I Göteborg uppleverstadsbyggnadskontoret att naturintressen får ökad tyngd jämförtmed tidigare översiktsplaner. Nya skyddade områden enligt EU-direktiv Natura 2000 kommer in och flera av dessa kommer skyddassom naturreservat. Inställningen från Naturvårdsverket upplevs ock-så som skärpt.

Annan översiktlig planeringFördjupad översiktsplan är en bra planform där kommunen genom-för en planprocess och får en lokal förankring kring en plan som an-tas. Att diskutera en ny plannivå är inte nödvändigt. Om det finns enoenighet kring ett utbyggnadsförslag kan en fördjupad ÖP under-lätta. Planformen kräver insyn, brett underlag och beslutet skaparlångsiktighet och stabilitet.

När förutsättningarna är enkla används ibland Detaljplanepro-gram. Kommunen får då själv bestämma vilket underlag som ska -vara med. Det finns då en risk att någon överklagar men om deinblandade är överens räcker det att gå ut med ett program.

Nu arbetar kommunen med Strukturstudier för t ex Hisingen ochSödra Askim med nya lösningar för trafik och bebyggelse. Struktur-studierna innebär förändringar som inte följer översiktsplanen.

Göteborg har arbetat med fördjupade översiktsplan med strate-giska motiv för att främja vissa utbyggnad Några exempel är:• Evenemangstråket – där trafikfrågorna är svåra. Kommunen vill

samla alla inblandade kring en fråga som kan leda till ett genom-förande.

58 Kolumntitel

• Norra Älvstranden – där ett verkligt genomförande leder till storaförändringar av betydelse för kommunen. Där har aktörernas be-hov fått påverka planeringen.

Andra fördjupningar har varit tematiska där kommunen inte går in iett planområde utan undersöker något ämnesområde såsom t ex:Transporter av farligt gods, Vattenplan och Förorenad mark. Nyafördjupade översiktsplaner vägs in i och påverkar nästa översikts-plan.

Infrastruktur – Strukturskapande planering – Ändamålsenlig

struktur

I Göteborg är frågeställningarna kring infrastruktur mycket centralamed transport och hamn som stora verksamhetsområden, stor in-pendling till kommunen och även skild lokalisering av större områ-den med arbetsplatser och bostäder inom kommunen. Under 1990-talet har biltrafiken minskat något i centrala staden men ökat iytterstadsdelar och ökat mycket över kommungränsen. I Göteborgfinns planer på omfattande satsningar som gäller både järnväg, an-nan kollektivtrafik och vägar. Några exempel på projekt av de somnämns i översiktsplanen är fortsatt utbyggnad av spårväg,stombusslinje, järnväg med centrumtunnel, Norge/Vänerbanan,Götalandsbanan Hamnbanan m.fl och bilvägar såsom ny älv-förbindelse, E20 – E6, Lundbyleden m fl.Samtidigt är det ett mål i översiktsplanen:• att anpassa trafik och bebyggelsestruktur för ett effektivare och

mindre resurskrävande samhälle• trafiksystemet ska ge en god tillgänglighet och säker trafikmiljö

med så små störningar för omgivningen som möjligt.

Strategi för att åstadkomma det är att undvika utspridning av bebyg-gelse till perifera lägen och förtäta och koncentrera bebyggelse tillområden med goda förutsättningar för kollektivtrafik och annan ser-vice.

Att översiktsplanen ska främja en ändamålsenlig struktur enligtlagstiftningen finns med som ambition i ÖP 99 genom att nyabebyggelseområden är lokaliserade med ett strukturtänkande. Hurden verkliga utbyggnaden sker styrs däremot också av byggherrarsmarkinnehav och marknadsbedömningar. För bostäder blir före-slagna utbyggnadsområden i inte så attraktiva områden intebebyggda medan bebyggelse nära vatten och grönområden byggs ut.


I Göteborg har kommunen genomfört en omfattande studie om”Trans-porter av farligt gods” som fördjupad översiktsplan som hargodkänts av länsstyrelsen. I studien finns riktlinjer för generella av-stånd mellan bebyggelse och väg/järnväg som gäller tills ny kunskapkommer fram. Planen har av stor betydelse för att underlätta plan-processen och beslut om planering och byggande. Göteborg harmycket bebyggelse utmed större vägar och järnvägar och stor mängd

59 Kolumntitel

farligt gods som passerar från hamnen och industrierna genomkommunen.

Politiskt intresse

De flesta politikerna i Göteborg är positiva till översiktsplanen somdokument och har förståelse för att den kan underlätta fortsatt pla-nering. I början av planarbetet var det en positiv stämning och poli-tikerna bidrog med kreativa synpunkter. Politikers inställning varie-rar och det kommer nya politiker varje period som inte känner till ti-digare arbete. I sista budgetskrivningen tyckte de borgerliga attkommunen inte skulle ägna sig åt översiktlig planering utan baraproduktionsförberedande planering. Av politiker kan det upplevassom störande att vara bunden till och kunna ställas till svars för en såkomplicerad process.

I högkonjunktur med stark byggvilja uppfattas översiktsplanensom ett hinder. Däremot i sämre tider kan en översiktsplan sombanar väg för statliga infrastruktursatsningar uppfattas som någotpositivt. Byggviljan är flyktig och ändras snabbt. Tar det för lång tidkan intresset plötsligt vara någon helt annanstans. Vissa frågor kanändras på kort sikt och andra frågor kan ändras på lång sikt. Detpolitiska intresset är ofta mer fokuserat på vad som händer på kortsikt.


I Göteborg räknar kommunen med att översiktsplanen håller ytterli-gare en mandatperiod. Det finns alltid ett motstånd mot att ta uppett dokument som alla arbetat så mycket med och remittera på nytt.Det upplevs som att säga samma sak en gång till och konfirmera detman redan samrått om. När kommunen har helt ny kommun-täckande översiktsplan borde kommunen kunna förenkla plan-processen eller få uppskov. Frågan om aktualitetsförklaring diskute-ras just nu.

Om en ny handling för översiktsplanen ska läggas fram vart fjärdeår måste dokumentet förändras och läggas upp på ett annat sätt.Göteborg är en stor kommun. Om man ska göra en ny ÖP nu är enidé att ”återanvända” den gamla mesta möjligt.

Nästa översiktsplan kommer att påverkas av flera förutsättningarutöver den nuvarande ÖP 99, fördjupade översiktsplaner och detalj-planer som tas upp i kommunfullmäktige för att de strider motöversiktsplanen och nya statliga förordningar. En ny översiktsplanenkommer att fångas upp ny kunskap men också bygga på sammautgångspunkter. I varje ny ÖP finns det möjlighet att ändra inrikt-ning i översiktsplanen och efter tio år är det nya prioriteringar ochvärderingar i samhället. En ny politisk majoritet kan komma somändrar inriktningen.

Planprocessen – Organisation – Samspel med sektorsplanering

I Göteborg har kommunstyrelsen ansvar för att ta fram denkommunomfattande översiktsplanen. Den ger byggnadsnämnden iuppdrag att utföra planen Arbetet med ÖP 99 drevs igenom en ar-

60 Kolumntitel

betsgrupp från stadsbyggnadskontoret (översiktsplaneavdelningen).Underlag togs fram i arbetsgrupper med personer från olika förvalt-ningar såsom trafikkontor och miljöförvaltning i samarbete med bl aberörda statliga myndigheter.

Samrådshandlingen hade en annan utformning än utställnings-handlingen. I samrådshandlingen togs nya problemområden uppsåsom trafik, handel och metodfrågor. Till samrådshandlingenanvändes en förenklad kartbild. Kommunen gick ut med tre lokalaprogram på försök som hade olika utformning. I utställnings-handlingen togs ”stora och lilla Göteborg” upp och där användes enmer fullständig kartbild. De lokala programmen togs fram för alla 21stadsdelarna. Under utställningen hölls cirka 50 möten med totalt 2000 personer varav hälften politiker och hälften allmänhet. Planenvisades på skärmutställningar ute i stadsdelarna. De lokala program-men har underlättat det utåtriktade arbetet med översiktsplanen ochinneburit en spridningseffekt. Vid andra möten om hela översikts-planen kommer det kanske 10 – 15 personer och någon journalist.

I remissomgången har stadsdelsnämnderna (SDN) och allmänhe-ten kommenterat det lokala programmet och den egna stadsdelen.Nästan ingen har kommenterat del 1 ”Strategi och utgångspunkter”.En svår fråga är att de lokala programmen inte tillhör kommunfull-mäktiges beslut och antas således inte. Det betyder att kommuneninte är förpliktigad att genomföra förslagen i de lokala programmen.

Konsekvenser

I kapitlet ”På rätt väg” tas konsekvenserna av översiktsplanen upp.Ett antal exempel på åtgärder i planen kommenteras med hänsyn tilluppsatta mål: konkurrenskraft, bärkraft och medborgarkraft. Över-siktsplanen belyses med en riktningsanalys och beskrivs ur miljö-,social och ekonomisk synpunkt.

För olika stadsdelar presenteras ett framtidsscenario om hur detkan tänkas leva där om 10 – 15 år. Scenarierna berättar i text och bildom ett tänkbart livssituation och utveckling i stadsdelarna med enhuvudsakligen positiv framtidsbild. En del av scenariernas utgångs-punkter för är också utgångspunkter för översiktsplanen. Någraexempel: Högre miljöavgifter ger högre transportkostnader, skatt påråvaror och energi, kollektivtrafiken har ökat med mindre fordonoch hög turtäthet, nya bilar utan utsläpp, internationalisering medutvecklat socialt och kulturellt liv, mindre arbetstid och en utökadutbildningssektor.

Regionen

Göteborg och kringliggande kommuner fungerar som en enhet medsamma marknad för bostäder, arbetsplatser, inköp och friluftsliv.Pendlingen är omfattande över kommungränsen. Regionens utveck-ling har stor betydelse för Göteborgs utveckling. Kommunerna runtGöteborg har till stor del fungerat som bostadsförorter med stort in-slag av villor som lockat höginkomsttagare. Det är nu ett politisktmål i Göteborg att skapa attraktiva bostäder och bl a utöka villa-byggandet.

61 Kolumntitel

Gemensamma frågor i regionen tas upp i GöteborgsRegionen(GR) ett gemensamt regionalt planeringsorgan. När ÖP 99 gjordesfanns det inget regionalt samtal vilket skulle varit bra. Göteborg ärpositiv till det regionala utbytet. Vilken roll ska de olika kommu-nerna ha? Hur ska vi bygga bostäder och med vilken täthet? Göte-borgs problem är regionens problem. På samma sätt som ”stora ochlilla Göteborg” påverkar diskussionen om Göteborgs utveckling börden också påverkas av kringliggande kommuners utveckling. En idéman arbetar med är att en regionplan ska vara ett rådslag mellankommunerna och inte en karta.

62 Kolumntitel

Box 534, 371 23 KarlskronaTel: 0455-35 30 00. Fax: 0455-35 31 00Webbplats: www.boverket.se

Boverket

Documents

Erfarenheter från kommunomfattande översiktsplaner i sex