Etiskt ledarskap och etiska riktlinjer

- en studie av samband och påverkan på redovisningskonsulter

Helena Romby

Therese Lindström

Juni 2013

Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp

Företagsekonomi

Ekonomiprogrammet

Handledare: Jan Svanberg

Examinator: Arne Fagerström

Abstract

Title: Ethical leadership and Codes of Conduct - a study of the

relation and impact on accounting consultants

Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business

Administration

Author: Helena Romby and Therese Lindström

Supervisor: Jan Svanberg

Date: June 2013

Previous research has examined the effects of ethical leadership

in accounting decisions and the general impact of codes of

conduct. However, we lack research about the variables

combined influences on accounting decisions, which is the aim

of this work. This work examines what impact ethical leadership

and codes of conduct have when an accounting consultant is

confronted with a complex accounting issue. The variables is

examined both alone and together. A survey was conducted

among authorized accounting consultants in Sweden and 142

respondents participated. The study suggests that ethical

leadership and codes of conduct has a mutual influence on

ethically charges accounting decisions. Accounting consultants

seem to be less likely to record a cost without documentation

when there is a weak ethical leadership and they are reminded of

the codes of conduct, compared to all other combination of the

variables. The effect of codes of conduct have proved to be

higher in a weak ethical leadership compared to a strong ethical

leadership. Further research could use this study's results

concerning the ethical guidelines and focus on why the codes of

conduct impact accounting consultants in a non expected way.

Key words: Ethical leadership, Code of conduct, Ethical

guidelines, accounting consultant

Abstrakt

Titel: Etiskt ledarskap och etiska riktlinjer - en studie av

samband och påverkan på redovisningskonsulter

Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi

Författare: Helena Romby och Therese Lindström

Handledare: Jan Svanberg

Datum: Juni 2013

Tidigare forskning har undersökt effekterna av etiskt

ledarskap på redovisningsbeslut och etiska riktlinjers

allmänna påverkan, men vi saknar forskning kring

variablernas gemensamma påverkan på redovisningsbeslut,

vilket är syftet med detta arbete. Arbetet undersöker vilken

effekt etiskt ledarskap och etiska riktlinjer har när en

redovisningskonsult ställs inför en komplicerad

redovisningsfråga. Variablerna undersöks både individuellt

och tillsammans. En enkätundersökning genomfördes bland

auktoriserade redovisningskonsulter i Sverige och 142

respondenter deltog. Studien tyder på att det finns ett

gemensamt inflytande av etiskt ledarskap och etiska riktlinjer

på etiskt laddade redovisningsbeslut. Redovisningskonsulter

tycks vara mindre benägna att bokföra en kostnadspost utan

underlag när det finns ett svagt etiskt ledarskap och de inte

påminns om etiska riktlinjer, jämfört med alla andra

kombinationer av variablerna. Effekten av etiska riktlinjer

tycks vara störst i ett svagt etiskt ledarskap. Fortsatt forskning

skulle med fördel kunna inriktas på studiens resultat kring de

etiska riktlinjerna och fokusera på varför de etiska riktlinjerna

påverkar redovisningskonsulterna i en icke förväntad riktning.

Nyckelord: Etiskt ledarskap, etiska riktlinjer,

redovisningskonsulter

Innehållsförteckning

1. Inledning ................................................................................ 2

1.1 Bakgrund .............................................................................................. 2

1.2 Problemdiskussion ............................................................................... 4

1.3 Syfte ..................................................................................................... 6

2. Metod ..................................................................................... 7

2.1 Metodval .............................................................................................. 7

2.1.1 Forskningsfilosofi ........................................................................................... 8

2.1.2 Forskningsansats ............................................................................................ 9

2.1.3 Forskningsstrategi .......................................................................................... 9

2.2 Källkritik ............................................................................................ 10

2.3 Undersökning ..................................................................................... 11

2.3.1 Inledning ....................................................................................................... 11

2.3.2 Urval ............................................................................................................. 13

2.3.3 Enkätundersökning ....................................................................................... 16

2.4 Alternativ metod ................................................................................ 17

2.4.1 Inledning ....................................................................................................... 17

2.4.2 Enkätundersökning jämfört med intervjuer .................................................. 17

2.4.3 Alternativ undersökningsdesign ................................................................... 18

2.4.4 Insamling av empiri genom respondenter jämfört med teoretiskt underlag . 19

3. Praktisk referensram ......................................................... 21

3.1 God redovisningssed .......................................................................... 21

3.2 Etiska riktlinjer .................................................................................. 22

3.2.1 Etiska riktlinjer ............................................................................................. 22

3.2.2 Självständighet och objektivitet ................................................................... 23

4. Teori ..................................................................................... 24

4.1 Tidigare forskning och hypoteser ...................................................... 24

4.1.1 Effekt av etiskt ledarskap ............................................................................. 24

4.1.2 Effekt av etiska riktlinjer .............................................................................. 26

4.2 Etiskt ledarskap .................................................................................. 29

4.2.1 Inledning ....................................................................................................... 29

4.2.2 Forskning kring etiskt ledarskap .................................................................. 30

4.2.3 Påverka etiskt ............................................................................................... 31

4.2.4 Beskrivning av etiskt ledarskap .................................................................... 33

4.3 Ålder och kön .................................................................................... 42

5. Empirisk metod ................................................................... 44

5.1 Design och oberoende variabler ........................................................ 44

5.2 Förfarande .......................................................................................... 46

5.3 Bortfallsanalys ................................................................................... 47

6. Resultat och analys ............................................................. 49

6.1 Demografi .......................................................................................... 49

6.2 Test av hypoteser ............................................................................... 49

6.3 Kompletterande analys ...................................................................... 53

6.3.1 Inledning ....................................................................................................... 53

6.3.2 Etiska riktlinjer ............................................................................................. 55

6.3.3 Ålder och kön ............................................................................................... 56

7. Slutsats ................................................................................. 59

7.1 Slutsatser ............................................................................................ 59

7.2 Frågeställning .................................................................................... 60

7.3 Förslag på fortsatt forskning .............................................................. 61

7.4 Experimentkritik ................................................................................ 61

8. Referenslista ........................................................................ 63

8.1 Litteratur ............................................................................................ 63

8.2 Vetenskapliga artiklar ........................................................................ 64

8.3 Webbplatser ....................................................................................... 65

Bilagor ...................................................................................... 68

1

Begreppsförklaringar och förkortningar

BFL Bokföringslag (1999:1078)

IESBA International Ethics Standards Board for Accountants

IFAC International Federation of Accountants

FAR Föreningen Auktoriserade Revisorer

SRF Sveriges Redovisningskonsulters Förbund

ÅRL Årsredovisningslag (1995:1554)

Etik:

Moraliska regler, normer, koder eller principer som ger

riktlinjer för rätt och sanningsenligt beteende i specifika

situationer.

Redovisningskonsult:

Med redovisningskonsult menas i texten auktoriserad

redovisningskonsult om inget annat anges.

2

1. Inledning

I detta inledande kapitel diskuteras bakgrunden till det valda

ämnet. Tanken är att läsaren genom detta kapitel ska få en

inblick i ämnet samt en bild över vad som kommer att behandla

i arbetet och var fokus ligger. Slutligen presenteras syftet med

studien.

1.1 Bakgrund Etiskt ledarskap som begrepp är ett relativt nytt

forskningsområde. Att definiera begreppet är förenat med vissa

svårigheter eftersom forskning inriktar sig på olika aspekter och

definierar etiskt ledarskap olika. Definitionen av etiskt

ledarskap kan inkludera bland annat värderingar, egenskaper

och beteenden (Yukl 2006).1

Efter ett flertal olika skandaler med företag som exempelvis

Skandia, Enron och Systembolaget har intresset för begreppet

ökat. Forskning har börjat ta hänsyn till och studerat vad ett

etiskt ledarskap kan åstadkomma. Förutom att det finns ett

intresse för begreppet utifrån det sjunkande förtroendet hos

allmänheten för ledare så finns det också ett intresse som beror

på de möjligheter som finns för en ledare att missbruka makten

(Yukl 2006). Forskning har också visat att anhängarnas

uppfattningar av ett etiskt ledarskap förutsäger hur nöjda de är

med ledaren och hur villiga de är att göra en extra ansträngning

i sitt arbete (Brown & Treviño 2006).

1 Etiskt ledarskap behandlas mer utförligt i avsnitt 4.2

3

Skandia-skandalen är en av de skandaler som har minskat

allmänhetens förtroende för ledare. Skandalen omfattade stora

bonusar till chefer på företaget. Cheferna hade också köpt och

renoverat privata bostäder på företagets bekostnad (SvD

Näringsliv 2003). Skandalen kring elföretaget Enron

uppdagades år 2001 och ansågs då vara den dittills största

ekobrottshärva. I anklagelserna fanns bland annat

bokföringsbrott. (Degerfeldt 2012) Skandalen medförde en stor

press på redovisningsbranschen och man menade att branschen

var tvungen att rannsaka sig själv och vinna tillbaka förtroenden

(Edling 2002). En annan, och mycket omtalad, svensk skandal

är Systembolagets muthärva. 2003 uppmärksammades att

butikschefer tagit emot mutor från leverantörer för att främja

deras varor (Henriksson 2005). 77 chefer misstänktes för att ha

tagit emot mutor och åtminstone 65 fälldes i tingsrätten för

mutbrott (Mojanis 2008). I dagsläget menar Systembolaget att

de motarbetar korruption och att de nu har strikta riktlinjer

tillsammans med en etisk rådgivare för att undvika en liknande

skandal i framtiden (Systembolaget 2010).

I Sverige finns det ett omfattande regelverk som styr hur

redovisningskonsulter ska utföra sitt arbete. Förutom

regelverken finns även riktlinjer och utöver dessa ska

redovisningskonsulter i Sverige alltid sträva efter att följa det

strängaste regelverket som finns, för den aktuella situationen.

Det kan innebära att även utländska regelverk ska tillämpas.

(FAR 2012a)

Redovisning används för att kunna mäta och rapportera

ekonomiska aktiviteter men också för att förse olika intressenter

med relevant information (Grönlund et al. 2008). En

redovisningskonsult har därför ett stort ansvar och dennes

grundläggande uppgifter är att bidra till förtroende för ett

4

företags ekonomiska information. Förtroendet är viktigt för att

företag ska kunna ha möjlighet att erhålla kapital och genomföra

transaktioner utan att särskilda kontrollåtgärder måste vidtas.

Det är alltså viktigt att de som berörs av den ekonomiska

informationen, till exempel investerare och kreditgivare, kan lita

på att informationen är korrekt. Att varje redovisningskonsult

följer branschens etiska riktlinjer och regelverk är av stor vikt

eftersom det har betydelse för förtroendet för branschen som

helhet. En redovisningskonsult som inte följer de etiska

riktlinjerna kan alltså minska förtroendet för branschen och

därigenom förtroendet för den ekonomiska information som

framställs. Detta kan i sin tur leda till att det blir svårare för

företagen att låna kapital då bankerna måste vidta (dyra)

åtgärder för att kontrollera företagets ekonomiska information.

Redovisningskonsulter har också en skyldighet att se till att

riktlinjerna följs av deras medarbetare. I ett företag med flera

redovisningskonsulter har ledaren ett särskilt ansvar för att de

anställda, och för att företaget i helhet, följer de etiska

riktlinjerna. (FAR 2012a)

Tidigare studier (Petersen & Krings 2009) har visat att

styrkan på etiskt ledarskap kan ha en inverkan på hur människor

ställer sig till de riktlinjer och regelverk som finns. Det är därför

intressant att undersöka detta samband och vilken inverkan det

har för redovisningskonsulters bedömningar.

1.2 Problemdiskussion

I en studie från 2009 av Petersen & Krings undersöktes hur

personalen på ett företag valde att agera i olika frågor där

riktlinjerna stod i konflikt med de rekommendationer personalen

fått från ledningen. Resultaten visade att ledningens råd ofta var

5

viktigare än riktlinjerna, trots att dessa var bindande för varje

medarbetare. Vidare pekade studiens resultat på att

medarbetarna kände att de i vissa situationer kunde följa

ledningens rekommendation oavsett om de bröt mot företagets

riktlinjer. Detta tyder på att etiska riktlinjer skulle kunna ha en

liten inverkan på medarbetare om de inte implementeras i

samband med ett starkt etiskt ledarskap.

För att bli auktoriserad redovisningskonsult krävs ett

medlemskap i antingen FAR eller SRF (FAR 2013a). Det

innebär i sin tur att konsulten förbinder sig att följa de etiska

riktlinjerna (FAR 2013b; SRF 2013b). För den enskilde

medlemmen kan ett agerande som strider mot de etiska

riktlinjerna medföra antingen en varning eller en uteslutning,

beroende på allvaret i situationen (FAR 2012b; SRF 2013a). En

uteslutning torde slå mycket hårt på redovisningskonsultens

rykte vilket i sin tur kan resultera i svårigheter för denne att

finna ytterligare arbete inom branschen. Dessutom, som tidigare

nämnts2, är marknadens förtroende till redovisningskonsulternas

yrke beroende av hur den enskilda redovisningskonsulten

använder sig av de etiska riktlinjerna. Branschens "skandaler"

har påverkat förtroendet för branschen negativt och det är

viktigt att detta förtroende kan återfås. Att alla

redovisningskonsulter följer branschens etiska riktlinjer är ett

viktigt steg i detta. Eftersom tidigare nämnda studie (Petersen &

Krings 2009) har visat att ledningens råd kan få medarbetare att

frångå riktlinjer är det viktigt att undersöka vilken effekt ett

etiskt ledarskap har på huruvida redovisningskonsulter följer de

etiska riktlinjerna för branschen.

2 Se avsnitt 1.1

6

1.3 Syfte

Syftet med arbetet är att undersöka vilken effekt ett etiskt

ledarskap har när en redovisningskonsult ställs inför en (etiskt)

komplicerad redovisningsfråga. Studien undersöker också

vilken inverkan etiska riktlinjer har vid sådana bedömningar och

om det finns något samband mellan de två variablerna etiskt

ledarskap och etiska riktlinjer.

Det är intressant att fördjupa sig i ämnet och se om och i

sådana fall hur ledarskap påverkar de beslut som en

redovisningskonsult tar och hur dessa beslut kan skilja sig åt

beroende på hur ledarskapet ser ut. Utifrån problemdiskussionen

och syftet har två frågeställningar utarbetats.

Vilken effekt har etiskt ledarskap när en

redovisningskonsult gör en bedömning av en problematisk

redovisningsfråga?

Varierar effekten av branschens etiska riktlinjer

beroende på styrkan av det etiska ledarskapet?

7

2. Metod

I andra kapitlet presenteras den metod som har använts, dels

för datainsamlingen men också för arbetet som helhet. I kapitlet

presenteras uppsatsens forskningsfilosofi, forskningsstrategi,

forskningsansats samt val av kvantitativ alternativt kvalitativ

metod. Vidare behandlas hur enkätundersökningen utformats

samt hur urvalet och dess storlek valts ut. Kapitlet avslutas med

en presentation av alternativa metoder vilket förhoppningsvis

leder till en ökad förståelse för metodvalet.

2.1 Metodval

Figur 1. Källa: Saunders, Lewis och Thornhill (2009)

8

Figur 1 är tänkt att öka förståelsen för den forskningsprocess

som använts. Utifrån figuren diskuteras några viktiga delar för

genomförandet av denna studie.

2.1.1 Forskningsfilosofi

Tabell 1. Översikt över forskningsfilosofier. Källa: Översatt från

Saunders, Lewis och Thornhill (2009). Positivism Realism Interpretivism Pragmatism

Ontologi:

forskarens syn

på verkligheten

och varandets

natur

Extern, objektiv

och oberoende av

sociala aktörer

Objektiv,

existerar

oberoende av

människors

tankar och

föreställningar,

men tolkas

genom sociala

förhållanden

Socialt

konstruerade,

subjektiva, kan

förändras

Extern, flera,

synen väljs

utifrån vad som

bäst möjliggör

besvarande av

forskningsfrågan

Epistemologi:

forskarens syn

på vad som

utgör godtagbar

kunskap

Trovärdiga

uppgifter, fakta,

kan endast fås

från observerbara

fenomen. Fokus

läggs på

kausalitet och på

lagar som

generalisering

Observerbara

fenomen ger

trovärdiga

uppgifter.

Otillräckliga data

innebär

felaktigheter i

perceptionerna.

Fokus ligger på

att förklara

sammanhang

Subjektiva

betydelser och

sociala fenomen.

Fokus läggs på

detaljer i en

situation,

handlingar

motiveras av

subjektiva

betydelser

Beroende på

forskningsfråga

antingen eller

både

observerbara

fenomen eller

subjektiva

betydelser. Fokus

på praktiskt

forskning som

integrerar

perspektiv för att

tolka data.

Axiologi:

forskarens syn

på värderingars

roll i

forskningen

Forskningen sker

utan värderingar,

forskaren är

oberoende mot

data och

vidhåller ett

objektivt sätt

Forskningen är

värdeladdad,

forskaren är

påverkad av

bilder av världen,

kulturella

upplevelser och

uppfostran vilket

påverkar

forskningen

Forskningen är

bunden till

värderingar,

forskaren är en

del av det som

studeras och kan

inte skiljas från

detta. Därmed är

forskningen

subjektiv

Värderingar

spelar en stor roll

vid tolkning av

resultat, forskaren

antar både

objektiva och

subjektiva synsätt

Datainsamlings

tekniker som

oftast används

Hög grad av

struktur, stora

urval, mätning,

kvantitativa men

kvalitativa kan

användas

Metoder väljs

utifrån hur de

passar ämnet, kan

vara kvantitativa

eller kvalitativa

Små urval,

djupgående

undersökningar,

kvalitativa

Blandade eller

flera olika

metoder,

kvantitativa och

kvalitativa

Tabell 1 visar olika forskningsfilosofier. Utifrån denna får

positivismen anses vara den mest lämpliga forskningsfilosofi för

studien. Ett objektivt synsätt ska eftersträvas genom att ha

9

slutna frågor3 som inte kräver tolkning och därmed inte bör

påverkas av egna värderingar. Vidare har enkätundersökningen

en hög grad av struktur genom dels slutna frågor, dels genom att

den avser mäta kvantitativa data. Arbetet avses studera och

skapa en förståelse för hur redovisningskonsulter i allmänhet

skulle välja att agera i en situation givet olika faktorer.

2.1.2 Forskningsansats

Ofta talas det om ett val mellan induktivt och deduktivt

angreppssätt vid arbeten av denna typ. En induktiv ansats

innebär att arbetet utgår från empiri som samlas in vilket sedan

omvandlas till teori. Ett deduktivt angreppssätt innebär att man

först tar till sig teori för att sedan använda teorin för att få

information i form av empiri, vilket i sin tur jämförs med

befintlig teori.

Arbetet utgår från teori genom att först och främst studera

vad ett etiskt ledarskap innebär. En undersökning hade inte varit

möjlig att utföra utan kunskaper om etiskt ledarskap samt de

etiska riktlinjer som gäller för branschen. Utifrån denna kunskap

utformades enkätundersökningen och data till empirin samlades

in. Ett deduktivt angreppssätt har alltså valts. (Eriksson &

Wiedersheim-Paul 2006).

2.1.3 Forskningsstrategi

Forskningsstrategi definieras av Bryman och Bell (2011) som

"en generell inriktning när det gäller genomförandet av

företagsekonomisk forskning". Författarna menar att det finns

två olika forskningsstrategier, kvantitativ respektive kvalitativ.

3 En sluten fråga är ofta en fråga där man får kryssa i förvalda svarsalternativ till skillnad från en öppen

fråga där man ofta ombeds att svara med egna ord.

10

Det förstnämnda kan sägas handla om siffror medan det

sistnämnda handlar om det mer verbala (Eriksson &

Wiedersheim-Paul 2006). Utmärkande för kvantitativ forskning

är en deduktiv ansats, en positivistisk filosofi samt en

objektivistisk ståndpunkt. Denna studie är kvantitativ. Data som

samlas in presenteras främst i statistisk form. Intresset ligger

särskilt på under vilka förhållanden som vissa individer skulle

handla på ett visst sätt, varför en kvantitativ studie är ett rimligt

val. En vanlig metod, inom kvantitativ forskning, för insamling

av data är så kallade surveystudier (Bryman & Bell 2011).

Utifrån tanken med studien, förutsättningarna och de tidigare

valen kring deduktiv ansats samt positivism föll metodvalet på

att utforma en enkät. Enkäten har utformats med inspiration från

en tidigare studie av Arel et al. (2011) och materialet har

samlats in utan att påverka respondenterna genom egna

värderingar, vilket innebär att arbetet antar en objektivistisk

ontologisk inriktning. En enkätundersökning förenklar också en

statistisk presentation och undersökning av resultatet, vilket kan

visa på samband mellan variabler.

2.2 Källkritik

Vid informationsinsamling skiljs primära källor från sekundära

källor. En primär källa är när information har hämtats från

exempelvis en forskares egna studie medan en sekundär källa

innefattar information hämtad från andra författares forskning.

Oavsett varifrån information kommer är det viktigt att ha ett

kritiskt förhållningssätt gentemot informationen. Detta för att få

så pålitlig information som möjligt (Eriksson & Wiedersheim-

Paul 2006).

11

I arbetet används både sekundärdata och primärdata. Arbetets

teori utgår främst från vetenskapliga artiklar via databaserna

Science direct och Springer link. I arbetet används också

facklitteratur och internetkällor. De internetkällor som har

använts har valts med försiktighet mot bakgrund av att det dels

finns mycket information på internet, dels att informationen kan

förändras snabbt. Primärdata har samlats in genom

enkätundersökningen.

2.3 Undersökning

2.3.1 Inledning I en artikel från 2011 av Arel et al. studerades vilken effekt

etiskt ledarskap har på bedömningar av problematiska

redovisningsfrågor av redovisningsansvariga i företag. För att

kunna testa studiens hypotes utfördes ett experiment där olika

fiktiva scenarion togs fram och respondenterna ombads

uppskatta hur de hade agerat i situationerna. Experimentet

innehöll två variabler, etiskt ledarskap och styrkan av

"internrevisionen", vilka manipulerades till två nivåer, stark och

svag.

Valet av undersökningsdesign i detta arbete baseras på

artikeln som beskrivs ovan och i avsnitt 4.1.1 "tidigare

forskning". I arbetet används en typ av experimentell design där

två olika scenarion målas upp för respondenterna.

Undersökningar som utgår från en sådan metod uppvisar ofta en

hög intern validitet vilket också är en anledning till valet

(Bryman & Bell 2011). Validitet kan sägas vara ett

mätinstrument som är menat att se till att det som ska mätas

verkligen mäts (Eriksson & Wiederheim-Paul 2006). En

12

experimentell design innebär i princip att det finns två variabler,

en oberoende och en beroende. Den oberoende variabeln måste

manipuleras för att det ska gå att göra en bedömning om hur den

påverkar den beroende variabeln. (Bryman & Bell 2011)

Respondenterna delades upp i två grupper och båda grupperna

fick, innan de besvarade frågorna, läsa igenom varsitt scenario,

ett där det etiska ledarskapet var starkt och ett där det etiska

ledarskapet var svagt. Respondenterna blev ombedda att sätta

sig in i personen i scenariots situation för att i så lång

utsträckning det var möjligt undvika att svara på det sätt de

trodde att "de bör svara" och istället svara utifrån vad de anser

att de faktiskt hade gjort i den specifika situationen. Ytterligare

en variabel lades till och det var huruvida försökspersonerna

påverkas av de etiska riktlinjerna som finns för branschen.

Utifrån underlaget för respondenter är det rimligt att utgå från

att alla respondenter känner till och har kunskap om branschens

etiska riktlinjer. För att ändå kunna bedöma denna variabel

påmindes några respondenter om de etiska riktlinjerna. Utifrån

det fanns det möjlighet att avgöra om en påminnelse leder till att

respondenterna väljer att handla på ett annat sätt eller inte.

Figur 2 visar uppdelningen mellan respondenterna på de olika

variablerna.

Figur 2. Illustration över indelningen av respondenter

25 % av respondenterna

Påminns

Respondenter

50 % av respondenterna 50 % av respondenterna

25 % av respondenterna 25 % av respondenterna 25 % av respondenterna

Påminns ej om etiska riktlinjer

Påminns

Starkt etiskt ledarskap

Svagt etiskt ledarskap

13

Det finns vissa faktorer som kan minska den interna validiteten4

till exempel variationer i respondenternas uppfattning av

scenariot samt deras egen erfarenhet och kunskap. Även egna

värderingar kan påverka resultaten. I ett försök att minska sådan

påverkan har enbart auktoriserade redovisningskonsulter valts.

Dessutom slumpas respondenterna in i scenariot "starkt etiskt

ledarskap" respektive "svagt etiskt ledarskap".

2.3.2 Urval

2.3.2.1 Respondenter

För att kunna få ett någorlunda jämförbart material som

påverkas så lite som möjligt av den mänskliga faktorn och

variationen av kunskap hos respondenterna avgränsades arbetet

till redovisningskonsulter som har erhållit auktorisering. Detta

säkerställer en viss grad av professionalism, utbildning samt ett

yrkesmässigt utövande av redovisningstjänster i minst tre år

(FAR 2013a). Avgränsningen gjordes också utifrån det faktum

att en person som är väl införstådd med redovisningsfrågor

troligtvis är mer säker i sin yrkesroll och därför är det mer

troligt att personer kommer att svara sanningsenligt på

enkätfrågorna utifrån hur denne faktiskt hade agerat om det

handlade om ett verkligt scenario. Annorlunda uttryckt kanske

en sådan person i lägre utsträckning känner ett behov att

försköna sanningen.

Eftersom syftet med uppsatsen är att undersöka vilken effekt

etiskt ledarskap har är det viktigt att urvalet var representativt.

Ett representativt urval kan fås genom att ett så kallat

4 Huruvida de slutsatser man drar av resultaten är trovärdiga eller inte. Exempelvis hur säker man är att

resultaten har samband med det som undersöks.

14

sannolikhetsurval görs, vilket innebär att en del av populationen

slumpmässigt väljs ut, för en studie (Bryman & Bell 2011). Det

är också viktigt för studiens representativa aspekt att ungefär

lika många respondenter i varje scenario besvarar

enkätundersökningen. Urvalet görs enligt ett obundet

slumpmässigt urval. Grundprincipen vid ett sådant urval är att

inget annat än slumpen ska avgöra (Trost 2008). Det första

steget är att definiera populationen och ta fram en urvalsram.

För att vara verksam som auktoriserad redovisningskonsult

krävs ett medlemskap i FAR eller i SRF (FAR 2013a).

Populationen som är aktuell för studien, auktoriserade

redovisningskonsulter, fanns alltså i FAR:s och SRF:s

medlemsregister. Detta register bör inte anses vara bristfälligt

och urvalsramen får bedömas som godkänd. Urvalsramen

innehåller ungefär 7800 auktoriserade redovisningskonsulter.

Urvalets storlek bestämdes sedan och alla i urvalet gavs ett

nummer. Det slutliga urvalet gjordes genom att ett dataprogram

genererade slumpmässiga siffror och motsvarande person i

urvalsramen ingick i studien. Ett sådant tillvägagångssätt

hindrar skevheter beroende på den mänskliga faktorn och att

valet görs utifrån ett så kallat bekvämlighetsval, alltså beroende

på vilka som går att få tag på.

Sannolikhetsurvalet tillåter en generalisering av resultaten till

hela populationen, förutsatt att övriga rekvisit, som exempelvis

svarsfrekvens, är uppfyllda. (Bryman & Bell 2011) Med hjälp

av olika grupper kontrolleras hur redovisningskonsulter beter

sig utifrån ett starkt respektive ett svagt etiskt ledarskap och

därför går det att undersöka vilken, om någon, effekt ett etiskt

ledarskap har. Då respondenterna valdes in i scenarierna

slumpmässigt är det inte troligt att eventuella variationer kan

härledas till andra faktorer.

15

2.3.2.2 Urvalets storlek

När det handlar om ett slumpmässigt urval ökar sannolikheten

för att urvalet är representativt ju större urvalets storlek är

(Bryman & Bell 2011). För detta arbete finns begränsade

resurser och det är främst denna faktor som begränsade urvalets

storlek. Ett sätt att beräkna vilken urvalsstorlek studien ska ha är

att ta hänsyn till vilken felmarginal och konfidensnivå som

önskas. Enligt De Veaux et al. (2012) är generellt sett en

felmarginal på 5 procent eller lägre accepterat. Författarna

menar också att en konfidensnivå mellan 90-99 procent är

önskvärd. Utifrån detta och utifrån arbetets förutsättningar

beräknades urvalets storlek utifrån en önskvärd felmarginal på 3

procent och en konfidensnivå på 95 procent. Då en uppskattning

av hur respondenterna svarar kändes osäker valdes en

fördelning på 50 procent, för säkerhetsskull, vilket också ger det

största urvalet (De Veaux et al. 2012).

Figur 35. Formel för val av urvalsstorlek

Figur 4. Beräkning av urvalsstorlek

Enligt figur 3 och 4 beräknades urvalets storlek till 1067

respondenter. Detta kan möjligen tyckas högt, men eftersom det

inte gick att förvänta sig att alla skulle svara fick det anses vara

ett bra underlag för studien. Felmarginalen ökar efter studiens

5 ME: Margin of Error, z*: kritiskt värde, pq: andel, n: urvalsstorlek.

16

faktiska utförande. Arel et al. (2011) har i sin studie en

svarsfrekvens på 9,2 procent, vilket de anser överensstämmer

med tidigare studier där liknande urvalsram använts.

Förhoppningen för detta arbete var en svarsfrekvens på

åtminstone cirka 36 procent, vilket skulle innebära en

felmarginal på 5 procent med samma förutsättningar som ovan.

För att kunna öka svarsfrekvensen har enkäten utformats så kort

och enkel som möjligt och åtföljts med ett brev som syftar till

att motivera respondenterna att svara6. Vidare utarbetades ett

system i ett försök att hålla reda på respondenter som inte svarat

på enkäten så att påminnelser kunde skickas ut till dessa.

(Bryman & Bell 2011)

2.3.3 Enkätundersökning

Svaren från respondenterna erhölls genom en

enkätundersökning som skickades ut via e-post. Ett

enkätformulär sägs vara ett mätinstrument med vilket man kan

mäta människors beteende, åsikter och känslor (Trost 2008).

Studien intresserar sig främst för hur respondenterna skulle bete

sig i olika situationer.

Reliabilitet är ett mätinstrument som är menat att ge

tillförlitliga och stabila utslag. Men andra ord innebär det att om

någon undersöker samma ämne, på ett likartat sätt, som denna

studie skulle de komma fram till ett liknande resultat. (Eriksson

& Wiederheim-Paul 2006) För att förbättra studiens

tillförlitlighet och reliabilitet användes slutna frågor i enkäten.

Detta leder dels till att svaren på ett mer tillförligt sätt kan

jämföras med varandra, dels att svaren inte behöver översättas

eller tolkas av oss undersökare. Detta bidrar till att en

6 Enkäten och enkätbrevet återfinns i bilaga 1 respektive bilaga 2.

17

sammanställning av svaren, och därefter resultaten, i så hög mån

som möjligt reflekterar det respondenterna faktiskt menade med

sitt svar. Det är också sannolikt att en upprepad studie med

samma urvalsram skulle leda till liknande resultat. (Bryman &

Bell 2011) Vidare tillåter slutna frågor en lättare bearbetning

och därigenom en möjlighet för oss att kunna behandla ett större

antal respondenter.

2.4 Alternativ metod

2.4.1 Inledning Nedan presenteras några alternativa metoder vilket

förhoppningsvis bidrar till en ökad förståelse för den valda

metoden och varför denna har ansetts vara den mest lämpliga.

Dels utifrån det arbetet är tänkt att undersöka och dels utifrån de

resurser som varit tillgängliga.

I studien användes en experimentell design och en

enkätundersökning för att samla in data till arbetets empiri. En

närliggande metod som hade kunnats användas var att samla in

data via intervjuer. Arbetet hade också kunnat utgått från en

observerande design och i praktiken studerat vilken etisk

resonemangsprocess som redovisningskonsulten genomgår i

dennes yrkesutövning. En helt annorlunda inriktning hade varit

att samlat in data från exempelvis förekommande statistik

istället för att fråga respondenter.

2.4.2 Enkätundersökning jämfört med intervjuer Att samla in data till empirin genom att skicka ut enkäter till

respondenter var tidigt det klara valet för arbetet. Metoden

tillåter en enkel insamling av svar från ett flertal

18

respondenter vilket får anses vara lämpligt i en studie liknande

denna. Enkäter är också både snabbare och billigare alternativ

till intervjuer, vilket är av stor vikt för denna studie, då ett

relativt stort underlag behövdes samlas in under en kort

tidsperiod. Med en enkätundersökning frångås också

geografiska hinder och eftersom avsikten var att

undersökningen skulle representera redovisningskonsulter

oavsett var i Sverige de är verksamma var det viktigt att

metoden tillät detta för att kunna vara användbar.

Ett problem med enkäter är att det inte finns någon möjlighet

att hjälpa respondenter med tolkningar och liknande, om vissa

saker i enkäten är oklar. Det går heller inte att ställa någon

uppföljningsfråga, vilket kan vara önskvärt om det verkar som

att respondenten har mer att berätta eller att något intressant

som ligger bakom dennes svar. Vidare är det i en enkät svårt att

ställa ett stort antal frågor. Dessutom innebär enkätmetoden ofta

ett stort bortfall. (Bryman & Bell 2011) Däremot undviks svar

från respondenterna som de ger i syfte att uppfylla vad de tror

att intervjuaren efterfrågar samt svar där respondenter försöker

hjälpa intervjuaren. Det kan handla exempelvis om att de vill

hjälpa en forskare att finna stöd för en hypotes. Det kan också

vara så att intervjuaren överför sin egen tolkning eller egen

värdering på respondenterna. Dessutom kan en

enkätundersökning ge ett mer sanningsenligt resultat eftersom

frågorna berör etik, vilket kan vara ett känsligt ämne, och

metoden tillåter respondenterna att vara anonyma.

2.4.3 Alternativ undersökningsdesign Ett annat alternativ hade kunnat vara att genomföra en så kallad

komparativ design. Denna typ av design innebär att två

kontrasterande fall undersöks och jämförs med varandra. En

19

sådan design hade, för detta arbete, kunnat inneburit att två

företag, där ett flertal redovisningskonsulter är verksamma,

studerades. Det kontrasterande är att det ena företaget har ett

starkt etiskt ledarskap och att det andra företaget har ett svagt

etiskt ledarskap. Därefter kunde man observera vilken etisk

resonemangsprocess redovisningskonsulterna går igenom vid

bedömningar av problematiska redovisningsfrågor och dra

slutsatser utifrån det. Med tanke på omfattningen och tidsramen

för denna studie hade en sådan design dock inte varit möjligt för

oss. En sådan design hade också kunna medfört vissa

svårigheter då man först och främst behöver definiera svagt och

starkt etiskt ledarskap på ett sätt som kan accepteras av många

för att kunna välja ut företagen på godkända grunder. Vidare är

det inte säkert att de redovisningskonsulter som är verksamma

inom respektive företag representerar övriga

redovisningskonsulter. Designen skulle alltså kunna innebära

svårigheter i att dra några generella slutsatser om

redovisningskonsulter.

2.4.4 Insamling av empiri genom respondenter jämfört med teoretiskt underlag

En helt annorlunda inriktning för att samla in empiri hade

kunnat vara att studera statistik över redovisningskonsulter som

har brutit mot de etiska riktlinjerna och/eller blivit

tvångsavregistrerade av FAR eller SRF. Utifrån det underlaget

hade man sedan kunnat försöka analysera de bakomliggande

orsakerna samt det bakomliggande ledarskapet och sökt finna

likheter eller skillnader. Det tillvägagångssättet bör dock inte

anses vara det mest lämpliga utifrån det arbetet är tänkt att

undersöka. Det är heller inte säkert att det går att utläsa särskilt

mycket ur statistiken eller om det ens går att bevisa att

20

eventuella skillnader beror på en viss typ av ledarskap. Det är

mycket möjligt att det kan finnas bakomliggande faktorer som

inte ryms inom ramen för vår undersökning.

21

3. Praktisk referensram

Kapitlet behandlar det regelverk och de etiska riktlinjer som en

auktoriserad redovisningskonsult är förbunden att följa.

Kapitlet inleds med en presentation av lagtexten eftersom ett

förfarande i strid med lagen kan vara brottsligt. Därefter

presenteras de etiska riktlinjerna.

3.1 God redovisningssed

Vid bokföring och upprättande av årsbokslut ska god

redovisningssed följas (bokföringslagen (1999:1078), BFL, 4

kap. 2 §; årsredovisningslagen (1995:1554), ÅRL, 2 kap. 2 §).

Vad som är god redovisningssed framgår inte direkt av lagtext.

Däremot stadgas i BFL att varje händelse som bokförs i ett

företag ska grunda sig på ett underlag, så kallad verifikation7.

God redovisningssed kan förenklat sägas omfatta allmänna råd

och rekommendationer från normgivande organ samt praxis.

Vad som menas med begreppet kan skilja sig mellan olika

företagskategorier. (Bokföringsnämnden 2013) Två organ som

har försökt att definiera god redovisningssed, men som hos

dessa kallas god yrkessed, är FAR och SRF. De har utarbetat

etiska riktlinjer som deras medlemmar är förbundna att följa. De

etiska riktlinjerna inleds med en förklaring till vad som menas

med god yrkessed;

7 Definitionen av en verifikation: de uppgifter som dokumenterar en affärshändelse eller en vidtagen

justering i bokföringen (BFL 1 kap. 2 § 1 st. 7 p.).

22

"En medlems uppträdande och handlande ska präglas av gott

omdöme."

"En medlem får inte främja orätt och ska även i övrigt iaktta

god yrkessed" (FAR 2012a).

"En redovisningskonsult hos SRF ska - inom ramen för lagar,

normgivning och god redovisningssed- utföra erhållna uppdrag

omsorgsfullt och utifrån uppdragsgivarens intressen" (SRF

2011).

Reglerna innebär bland annat att en auktoriserad

redovisningskonsult ska följa lagar och regler och inte på något

sätt åsidosätta dessa. Att bokföra utan underlag eller

dokumentation kan innebära att en redovisningskonsult gör sig

skyldig till bokföringsbrott (Ekobrottsmyndigheten 2008).

3.2 Etiska riktlinjer

3.2.1 Etiska riktlinjer Både FAR och SRF har etiska riktlinjer som dess medlemmar

förbinder sig att följa. Dessa regler ska tjäna vägledande för

redovisningskonsulter för att de ska kunna utföra sina uppdrag

på ett så korrekt och etiskt försvarbart sätt som möjligt.

Reglerna anger bland annat att redovisningskonsulter ska

följa lagar och regler samt hur de ska uppträda om det skulle

uppstå intressekonflikter mellan uppdrag så att

redovisningskonsulter inte ska “sitta på två stolar”. Reglerna

visar även på att auktoriserade redovisningskonsulter ska se till

att hålla sin kompetens på en hög nivå genom att med jämna

mellanrum gå utbildningar som syftar till att påminna om etiska

riktlinjer eller att höja konsultens kunskaper.

23

Både de etiska riktlinjerna från SRF och FAR innehåller

förutom själva reglerna, anvisningar för hur dessa regler ska

följas i olika situationer (FAR 2012a; SRF 2011).

FAR ingår i den internationella branschorganisationen IFAC.

I och med detta medlemskap har FAR åtagit sig att arbeta för de

regler som IFAC:s etiska kommitté har tagit fram (FAR 2013b).

3.2.2 Självständighet och objektivitet

Enligt de etiska riktlinjer som både FAR och SRF delar ska en

redovisningskonsult se till att varje uppdrag utförs med

självständighet och objektivitet. Detta för att uppdragsgivaren

ska ha möjlighet att få ett så bra arbete utfört som möjligt och

för att inga intressekonflikter ska uppstå.

Redovisningskonsulten ska därför beakta att varje uppdrag

utförs utan intressekonflikter och för uppdragsgivarens eget

bästa, därtill ska redovisningskonsulten se till att arbetet utförs

på ett korrekt sätt. En redovisningskonsult ska därför inte heller

vara behjälplig i att utföra ett arbete som är oegentligt.

När situationer uppstår där redovisningskonsulten inte kan

uppfylla kraven om självständighet och objektivitet ska denne

meddela detta till sin uppdragsgivare. Det kan också bli aktuellt

att frånsäga sig uppdraget om det inte går att lösa situationen

genom att begränsningar för uppdraget införs, för att konsulten

på så sätt ska kunna utföra uppdraget korrekt, i enlighet med

vad de etiska riktlinjerna föreskriver. Skulle underlag saknas

eller vara bristfällig ska redovisningskonsulten vidta åtgärder

och se till att lagen främjas, vilket kan innebära att

redovisningskonsulten ska avsäga sig uppdraget (FAR 2012a;

SRF 2011).

24

4. Teori

Det fjärde kapitlet är tillägnat teori. Här behandlas den tidigare

forskning som ligger till grund för studiens val av ämne och

varför studien är av intresse. Vidare beskrivs etiskt ledarskap

utifrån dels dess innebörd, dels vilka olika faktorer som kan

påverka ett etiskt ledarskap. Tanken är inte att ge en grundlig

beskrivning av begreppet utan snarare att öka förståelsen för

arbetet och enkätundersökningens utformning.

4.1 Tidigare forskning och hypoteser

4.1.1 Effekt av etiskt ledarskap Arel et al. (2011) undersökte i en studie vilken effekt ett etiskt

ledarskap har vid bedömningar av problematiska

redovisningsfrågor av redovisningsansvariga. Tidigare

forskning har studerat den etiska resonemangsprocessen i

redovisningssammanhang, men det finns lite forskning som tar

hänsyn till hur etiskt ledarskap och internrevision påverkar

denna process. Dessutom menar författarna att det helt saknas

forskning kring hur dessa två faktorer tillsammans påverkar

processen.

Studien av Arel et al. (2011) utfördes genom att variablerna

etiskt ledarskap och internrevision manipuleras till två nivåer,

starkt och svagt etiskt ledarskap respektive stark och svag

internrevision. Manipulationen skedde i ett påhittat scenario i

vilket den redovisningsansvarige blev ombedd av sin chef att

bokföra en händelse där korrektheten av en sådan bokföring

kunde ifrågasättas. Scenarierna var utformade som så att den

25

redovisningsansvarige kunde legitimera att händelsen skulle

bokföras för att de finansiella rapporterna på ett korrekt sätt

skulle representera affärsverksamheten under

redovisningsperioden. Däremot fanns tveksamhet om det

verkligen var korrekt att bokföra händelsen eftersom det

saknades underliggande dokumentation, vilket ofta krävs av

internrevisionen.

Resultaten från studien visade att kombinationer av de två

variablerna, etiskt ledarskap och internrevision, hade olika

inverkan på hur de redovisningsansvariga valde att handla. I en

jämförelse mellan olika kombinationer av variablerna kom

författarna fram till att det var minst troligt att

redovisningsansvariga bokförde en sådan tvivelaktig händelse

när det fanns ett svagt etiskt ledarskap tillsammans med en stark

internrevision. Det var också mer troligt att

redovisningsansvariga ifrågasatte lämpligheten och om det är

etiskt att bokföra en odokumenterad händelse när det fanns ett

svagt etiskt ledarskap och en stark internrevision i jämförelse

med övriga kombinationer av variablerna.

Författarna menar att resultaten tyder på att en stark

internrevision höjer den redovisningsansvarigas mottaglighet för

ledningens etiska egenskaper. Vid en stark internrevision är inte

redovisningsansvarige lika villig att bara gå med på vad

ledningen säger, som i en miljö där svagt etiskt ledarskap råder.

Resultaten kan tolkas som att när det finns en stark

internrevision och ett starkt etiskt ledarskap eller när det finns

en svag internrevision och ett starkt etiskt ledarskap minskar

oron hos de redovisningsansvariga kring etiskheten och

lämpligheten av chefens begäran, vilket ökar deras vilja att följa

chefens direktiv och därmed bokföra händelsen. Vad som är

extra intressant i denna studies resultat är att författarna anser att

26

resultaten visar att det, även med en stark internrevision, kan

vara styrkan av det etiskt ledarskapet som avsevärt påverkar hur

redovisningsansvariga väljer att uppträda.

Det ovanstående ger en första hypotes som arbetet är tänkt att

pröva.

Hypotes 1 - Vid ett starkt etiskt ledarskap är det mer

troligt att redovisningsassistenten bokför posten på begärt

sätt av redovisningsansvarige oavsett påminnelse om etiska

riktlinjer.

4.1.2 Effekt av etiska riktlinjer Petersen och Krings (2009) undersöker i sin studie vilket

inflytande riktlinjer och chefers råd har vid beslut som tas av

personalen. De har särskilt studerat situationer där riktlinjerna

strider mot ledningens råd. Studien fokuserar på hur

rekryteringsansvariga beter sig i olika situationer. Studien utgår

från två grupper av människor, dels en "ingrupp", som består av

sökande från samma land som företaget är verksamt i och dels

en "utgrupp", som består av sökande från andra länder än det

land där företaget är verksamt. Författarna har därefter format

ett antal hypoteser. I en första hypotes (1a), anses att

rekryteringsansvariga som erhåller en rekommendation från sin

chef om att de ska föredra sökanden i "ingruppen" kommer att

utvärdera dessa sökande mer positivt än andra och (1b) de

kommer också att välja ut färre sökanden från "utgruppen" till

intervju än vad andra rekryteringsansvariga kommer att göra. En

andra hypotes (2a), menar att när rekryteringsansvariga får ta

del av de etiska riktlinjerna, som hänvisar till jämställdhet,

kommer sökanden från båda grupperna att utvärderas lika

oavsett chefens rekommendation. Vidare kommer (2b)

rekryteringsansvariga som får ta del av de etiska riktlinjerna och

27

chefens rekommendationen att välja fler sökande från

"utgruppen" än rekryteringsansvariga som bara har tagit del av

chefens rekommendation. En tredje hypotes (3a) anser att när

rekryteringsansvariga får ta del av de etiska riktlinjerna, vikten

av att de efterlevs samt hur riktlinjerna är integrerade i

organisationen så kommer de att utvärdera båda grupperna lika

positivt och (3b) välja fler sökande från "utgruppen" än

rekryteringsansvariga som bara erhållit överordnades

rekommendation.

Resultaten visade att det fanns stöd för alla hypoteser förutom

2b och 3a. Enligt författarna visar studien att, när riktlinjer

presenteras tillsammans med dokumentation som stadgar att

strid mot riklinjerna kommer att göras publikt samt att personen

i fråga kommer att disciplineras, utvärderas grupperna mer

rättvis och diskrimineringen minskar, även om chefen har gett

annan vägledning. Riktlinjerna hade alltså ett starkt inflytande

på rekryteringsansvarigas beslut, om de var aktivt

implementerade i verksamheten. I vissa situationer åsidosattes

de etiska riktlinjerna på grund av chefens rekommendation,

även om riktlinjerna var bindande för medarbetarna. Ledningen

är alltså en viktig förebild när det gäller beteendet hos

medarbetarna. Resultaten tyder också på att om chefen

uppmuntrar ett oetiskt beteende så har riktlinjerna ingen verkan

oavsett hur detaljerade och specifika de är. Det är endast när

riktlinjerna aktivt verkställs och integreras i företagskulturen

som de blir ett kraftfullt verktyg.

Dessa två studier speglar inte fullt ut uppsatsens riktning.

Däremot speglas några viktiga aspekter som berör underlaget

för vår forskning, nämligen vilken inverkan ett etiskt ledarskap

och etiska riktlinjer kan ha vid beslutsfattande. Till skillnad från

de tidigare studierna behandlas vilken effekt ett etiskt ledarskap

28

kan ha för redovisningskonsulter i utövandet av yrket samt om

en påminnelse om branschens etiska riktlinjer kan påverka

denna effekt. Ytterligare studier som behandlar en sådan

kombination inriktad på redovisningskonsultyrket har inte

funnits, vilket ger stöd för att skriva om det valda ämnet. Utifrån

ovan utformas ytterligare två hypoteser.

Hypotes 2 - Vid en påminnelse om de etiska riktlinjerna

är det mindre troligt att redovisningsassistenten bokför

posten som begärts av redovisningsansvarige oavsett styrka

på etiskt ledarskap.

Hypotes 3 - I en organisation med en svag etisk ledare där

respondenterna påminns om branschens etiska riktlinjer

kommer deltagarna att vara mindre villiga att bokföra den

tveksamma posten jämfört med alla andra förhållanden (det

vill säga när deltagarna inte påminns om de etiska

riktlinjerna oavsett styrkan i etiskt ledarskap eller att de

påminns om dem och det etiska ledarskapet är starkt).

29

4.2 Etiskt ledarskap

4.2.1 Inledning

Intresset för etiskt ledarskap menar Yukl (2006) främst beror på

de möjligheter som finns för en ledare att missbruka sin makt,

men också på det uppenbara skälet om det sjunkande

förtroendet hos allmänheten för ledare, vilket de återkommande

skandalerna, där högsta chefer på företag har varit inblandande i

oetiska aktiviteter, har bidragit till. Att studera etiskt ledarskap

är också intressant eftersom forskning (Brown & Treviño 2006)

har visat att anhängares uppfattningar av det etiska ledarskapet

förutsäger hur nöjda de är med ledaren, hur effektiv de upplever

ledaren samt deras vilja att göra en extra ansträngning på jobbet.

Etiskt ledarskap har av forskare studerats ur olika perspektiv.

Brown och Treviño (2006) menar att filosofer som exempelvis

Ciulla (2004) definierar etiskt ledarskap utifrån ett normativt

perspektiv och således anger hur etiska ledare borde bete sig.

Brown och Treviño (2006) antar istället ett vetenskapligt

förhållningssätt till ämnet som fokuserar på att beskriva etiskt

ledarskap samt att identifiera dess effekter. Författarna har ställt

upp 16 propositioner, eller påståenden, som sägs influera och

vara effekten av etiskt ledarskap. Påståendena grundar sig i

Banduras (1977) teori om social inlärning, det vill säga att

människor lär sig av varandra. Dessa påståenden kommer

kortfattat att presenteras i detta avsnitt tillsammans med Yukls

(2006) perspektiv på etiskt ledarskap. Intresset av att presentera

dessa författares arbeten ligger främst i att de har olika fokus på

etiskt ledarskap. Yukls (2006) forskning tycks vara väl

accepterad av andra författare och har, enligt Google Scholar,

citerats 9600 gånger. Antal citeringar för Brown & Treviños

30

(2006) forskning är 480, vilket även det tyder på att forskningen

accepteras av andra författare. Tanken är dock inte att

presentera etiskt ledarskap på ett uttömmande sätt utan att

presentera sådana teorier och information som är intressant för

detta arbete.

4.2.2 Forskning kring etiskt ledarskap

Ledarskap beskrivs av Yukl (2006) som ett omdiskuterat

begrepp som väcker ett stort intresse inom forskningen.

Författaren nämner att det finns ett flertal olika definitioner av

ledarskap men att de flesta beteendevetare är överens om att

ledarskap är ett viktigt fenomen som har en avgörande betydelse

för en organisations effektivitet. Dessutom baseras de allra

flesta definitioner på att ledarskap är en process där en eller

flera personer avsiktligt påverkar andra för att exempelvis leda

eller strukturera en organisation. Eftersom etiskt ledarskap utgår

från begreppet ledarskap är det knappast förvånande att det

finns ett flertal definitioner även av detta begrepp.

Definitionerna kan inkludera värderingar, egenskaper och

beteenden. Ledare kan också använda flera olika typer av

påverkan. Ett sätt att påverka en organisation i en mer etisk

riktning är att ledaren talar om vikten att ta etiska beslut, sprider

etiska riktlinjer och själv föregår med ett gott exempel. Vidare

menar Yukl (2006) att man kan vinna på att kritisera oetiskt

agerande och belöna ett etiskt agerande.

Brown et al. (2005) definierar etiskt ledarskap som en

demonstration av ett idealiskt beteende genom personliga

handlingar och relationer samt att ledaren främjar ett sådant

beteende hos anhängarna genom tvåvägskommunikation,

implementering och beslutsfattande. Detta innebär att ledaren

måste demonstrera ett beteende som anhängarna uppfattar som

31

idealiskt eller lämpligt för att kunna uppfattas som en trovärdig

förebild. Brown et al. (2005) lämnar detta utan ytterligare

förklaring och menar att vad som är ett idealiskt eller lämpligt

beteende kan variera beroende på exempelvis situation eller

kultur. Författarna ger dock vissa exempel såsom att ledaren är

ärlig, pålitlig och rättvis. Ledaren ska också främja ett sådant

beteende genom att tala om etik, göra medarbetarna delaktiga i

diskussioner och utveckla etiska riktlinjer som tillämpas i

verksamheten genom att etiskt beteende belönas och oetiskt

beteende disciplineras. Vidare tar etiska ledare hänsyn till de

etiska konsekvenserna av sina beslut och gör rättvisa val som

kan observeras och efterliknas av andra.

4.2.3 Påverka etiskt

En ledare förväntas påverka medarbetarnas engagemang inför

en ny uppgift eller aktivitet. Påverkan kan ske genom att

antingen skapa entusiasm för en ny riskfylld strategi, få

medarbetarna att ändra sina värderingar eller att påverka beslut

som gynnar vissa personer på bekostnad av andra. Dessa olika

typer av påverkan innefattar, enligt Yukl (2006), olika etiska

dilemman.

Yukl (2006) menar att den första typen av påverkan, där

ledaren påverkar medarbetarnas inställning inför en ny riskfylld

strategi, kan innebära en situation där ledaren är oetisk.

Författaren menar att det, av de allra flesta, anses oetiskt om

ledaren medvetet manipulerar medarbetarna till att göra det som

ledaren önskar av dem, oavsett vilket intresse medarbetarna

själva har. I en sådan situation bör en etiskt ledare informera

medarbetarna om de sannolika konsekvenserna och fördelarna

med exempelvis en ny strategi och tillåta medarbetarna att

själva ta ett informerat beslut.

32

En annan typ av påverkansprocess är när ledaren försöker

förändra medarbetarnas värderingar. Detta anser Yukl (2006) är

ännu mer kontroversiellt och han påpekar att en del författare

anser att denna typ av påverkan är oetisk i alla situationer

oavsett om resultatet gynnar medarbetarna. En anledning är att

det inte går att anta att ledaren skulle veta vad som är bäst för

medarbetarna. En särskild situation som tas upp är när

karismatiska ledare påverkar personer som är svaga och osäkra.

Den tredje typen av påverkan är när ledaren påverkar beslut

som gynnar vissa personer på bekostnad av andra. Detta

beskrivs av Yukl (2006) som en situation när olika intressen helt

eller delvis är i konflikt med varandra. Som exempel nämns

situationer där man väljer att göra det som är bäst för ägare på

bekostnad av det som är bäst för medarbetare och kunder. Ett

traditionellt perspektiv sägs av Yukl (2006) vara att ledarna i en

affärsorganisation strävar efter att nå ekonomisk framgång för

organisationen och därför är ägarnas intresse i fokus. I en sådan

situation kan etiskt ledarskap nås genom att det ekonomiska

resultatet maximeras för att gynna ägarna, samtidigt som man

inte gör något som är förbjudet enligt lag eller enligt moraliska

standarder.

Slutligen menar Yukl (2006) att oavsett beslut eller situation

bör hänsyn tas till syftet, medlet och resultatet vid en

bedömning av den etiska aspekten. Man bör alltså försöka skapa

sig en helhetsbild och bedöma dessa kriterier i förhållande till

varandra. I vilken omfattning helgar ändamålen medlen? Yukl

(2006) nämner några exempel på moraliska standarder som

används för att bedöma medlen; i vilken omfattning bryter

ledarens agerande mot grundläggande regler, fråntar andra deras

rättigheter eller försöker utnyttja andra för egen vinning?

33

4.2.4 Beskrivning av etiskt ledarskap

4.2.4.1 Inledning

Figur 5. Översikt över propositionerna. Källa: Brown och Treviño 2006,

s. 596.

Figur 5 visar en översikt över 16 propositioner eller påståenden

som Brown och Treviño (2006) kopplar till etiskt ledarskap.

Dessa påståenden underlättar förståelsen för vad som påverkar

ett etiskt ledarskap, både negativt och positivt. De första tre

propositionerna handlar om tre situationsanpassade faktorer som

är troliga att påverka anställdas uppfattning av ledaren som en

etisk ledare. Proposition 4-12 handlar om individuella

egenskaper hos ledare som är sannolika att förknippas med ett

etiskt ledarskap. Slutligen behandlar proposition 13-16 utfallet,

Situational Influences:

(P1) Role Modeling (+)

(P2) Ethical Context (+)

Moderating Influences:

(P3) Ethical Context * Moral Intensity (+)

(P12) Ethical Context * Self Monitoring (+)

Outcomes:

(P13) Follower Ethical Decision-Making (+)

(P14) Prosocial Behavior (+)

(P15) Counterproductive Behavior (-)

(P16) Follower Satisfaction, Motivation and

Commitment (+)

Individual Characteristics:

(P4) Agreeableness (+)

(P5) Conscientiousness (+)

(P6) Neuroticism (-)

(P8) Machiavellianism (-)

(P9) Moral Reasoning (+)

(P11) Locus of Control (+)

Moderating Influences:

(P7) Need for Power * Inhibition (+)

(P10) Moral Reasoning * Moral Utilization (+)

Ethical Leadership

34

eller resultatet, av ett etiskt ledarskap. Att etiskt ledarskap är

viktigt kan bero på det resultat som ledarskapet är tänkt att bidra

till eller påverka. (Brown & Treviño 2006)

4.2.4.2 Situationsanpassade faktorer

Det finns vissa situationsanpassade faktorer som är troliga att

påverka de anställdas uppfattning av ledaren som en etisk

ledare. Var och en av faktorerna ger, utifrån ett socialt

inlärningsperspektiv, en möjlighet till lärande som kan bidra till

utvecklingen av etiskt ledarskap.

Den första faktorn, som också är den första propositionen, är

att en etisk förebild under en persons karriär kan bidra till

utvecklingen av etiskt ledarskap. En allmänt känd idé inom

social inlärningsteori är att anhängare lär sig från förebilder och

kan, genom att observera en etisk förebilds beteende och

följderna av dennes beteende, komma att identifiera sig med

förebilden, internalisera förebildens värderingar och attityder

samt efterlikna förebildens beteende (Bandura 1986).

I en undersökning av Weaver et al. (2005) intervjuades

personer som hade blivit påverkade av en etisk förebild i arbetet

i syfte att söka förståelse för de egenskaper som en etisk

förebild bör ha. En egenskap som identifierades hos etiska

förebilder, och som skiljde sig från de tidigare egenskaper som

förknippats med etiskt ledarskap, var en vilja hos ledaren att

vända misstag till lärande erfarenheter. Undersökningen visade

också att nästan alla av de etiska förebilderna som beskrevs av

respondenterna var någon som de hade arbetat nära och ofta

med.

Proposition två handlar om det inflytande på etiskt ledarskap

som en organisations etiska miljö har. Enligt Brown och

Treviño (2006) fokuserar en övervägande del av den empiriska

35

forskningen, inom detta område, på det som kallas för etiskt

klimat eller etisk kultur. Begreppen avser egenskaper hos

organisationen som antingen stödjer eller inte stödjer attityder

och beteenden som är relaterade till etik (Treviño et al.1998).

Det har i studier funnits stöd för att etiska riktlinjer har en

negativ effekt på ett oetiskt beteende och att faktorer som

exempelvis belöningar som syftar till att stödja etiskt

uppträdande bidrar till positiva etikrelaterade attityder och

beteenden (Treviño et al. 1998; Treviño et al. 1999).

Proposition tre anger att den moraliska intensiteten av en viss

situation påverkar relationen mellan den etiska miljön och etiskt

ledarskap. Ett första steg i en etisk beslutsprocess är att vara

moralisk medveten och alltså kunna se de moraliska aspekterna

av en viss situation. Hos en person som inte kan se att en fråga

har ett moraliskt innehåll är det inte troligt att något etisk

bedömningsprocess kommer att äga rum. Enligt social

inlärningsteori är det troligt att situationer som kan medföra en

stor skada är det som är socialt framträdande och därför blir det

som fokuseras på. Förhållandet mellan moralisk intensitet och

etiskt ledarskap sägs vara ett komplext förhållande. Moraliskt

intensiva situationer drar observatörers uppmärksamhet till

ledare och dessa situationer kan ses som situationer när det är

"upp till bevis" för etiskt ledarskap.

4.2.4.3 Individuella egenskaper och etiskt ledarskap

Individuella egenskaper hos ledare är också sannolika att

förknippas med etiskt ledarskap. I överensstämmelse med social

inlärningsteori har Brown och Treviño (2006) identifierat fem

olika egenskaper i litteraturen kring etiskt ledarskap som de

påstår ökar attraktionskraften och trovärdigheten av ledaren som

en etisk ledare.

36

Proposition fyra, fem och sex handlar om de personliga

egenskaperna välvillighet, samvetsgrannhet och neuroticism.

Välvillighet beskriver en person som är osjälvisk, tillitsfull,

vänlig och samarbetsvillig. Brown och Treviño (2006) menar att

detta personlighetsdrag är positivt relaterat till och har starkast

påverkan på etiskt ledarskap. Samvetsgrannhet är positivt

relaterat till etiskt ledarskap och beskriver en person som är

pålitlig, ansvarsfull och plikttrogen. Det krävs att en ledare som

fastställer tydliga principer och riktlinjer är exakt i sin egen

tillämpning av dem för att kunna ses som en etisk ledare.

Neutroticism är i sin tur negativt relaterat till etiskt ledarskap

och beskriver en person som är ängslig, fientlig och impulsiv.

Detta är inte egenskaper som förknippas med attraktiva och

trovärdiga förebilder utan etiska ledare är exemplariska

modeller som bryr sig om och upprätthåller positiva relationer

med sina anhängare. (Brown & Treviño 2006)

Proposition sju handlar om att graden av makthämning8 ökar

förhållandet mellan behovet av makt och etiskt ledarskap. Ur ett

socialt inlärningsperspektiv dras anhängare eller observatörer

till modeller som visar omsorg och hänsyn. Ledare som har hög

makthämning och som fokuserar på att använda makten till

andras förmån kommer därför att vara mer attraktiva modeller i

jämförelse med de som använder makten för sin egen nytta.

(Brown & Treviño 2006)

Den sista propositionen kring individuella egenskaper,

proposition åtta, anger att en ledare som har drag av

machiavellism9 inte är trolig att ses som en etisk ledare. En

machiavellisk ledare är, i motsats till etiska ledare, motiverade

att manipulera andra för att uppnå sina egna mål. De har liten

8 "Power inhibition" på engelska.

9 Att bedra och manipulera andra för egen vinning.

37

tillit till andra människor och tenderar i sin tur att inte vara

särskilt betrodd av andra. Tvång och manipulation

överensstämmer inte med social inlärning, vilket bygger på

antagandet att observatörer själva och fritt kan välja mellan de

modeller de vill observera och efterlikna. I allmänhet betraktas

inte tvång och manipulation som etiska källor till inflytande och

ledare som använder dessa taktiker är inte troliga att ses som

attraktiva etiska modeller av anhängarna. (Brown & Treviño

2006)

4.2.4.4 Ytterligare individuella egenskaper

Förutom de personliga egenskaperna och motivationsfaktorerna

som tas upp ovan skiljer sig individer åt i hur de tänker kring

etiska frågor samt i hur de tänker kring dem själva i relation till

andra människor och händelser. Brown och Treviño (2006)

menar att det finns ytterligare tre individuella skillnader som

kommer att påverka etiskt ledarskap; moralisk

resonemangsnivå, kontrollokus10

och graden av självkontroll.

Proposition nio handlar om att individer som har en förmåga

att resonera om etiska frågor på en hög nivå kommer att vara

mer benägna att införliva detta resonemang i ledarrollen och

upprätthålla sitt etiska ledarskap över tiden. Moralisk

resonemangsnivå avser skillnaden i hur individer tänker kring

vad som är rätt i en given situation. Kohlbergs (1969) forskning

kring kognitiv moralisk utveckling har visat att individer

förflyttar sig mellan olika moraliska övervägandesstadier, där

högre stadier kräver en ökad kognitiv förmåga. Principfasta

resonemang baseras således på personens utveckling av

kapacitet för högre stadier av moraliska överväganden. Enligt

10

"Locus of control" på engelska.

38

Kohlbergs (1969) teori resonerar individer på de första två

stadierna kring vad som är rätt utifrån lydnad och fruktan för

straff (steg 1) eller utbyte i relationer (steg 2). Individer på de

två mittersta stadierna resonerar utifrån förväntningar av viktiga

personer (steg 3) eller utifrån regler eller lagar (steg 4).

Individer på de två högsta stadierna beslutar kring vad som är

rätt genom att upprätthålla interna värden och normer oavsett

majoritetens åsikter (steg 5) eller genom att titta på allmänt

erkända etiska principer om rättvisa och rättigheter (steg 6). De

flesta vuxna personerna sägs vara på de mittersta stadierna och

påverkas alltså av andra viktiga personer och av lagar eller

regler (Rest et al. 1999). Personer som resonerar på de högsta

stadierna är mer troliga att handla etiskt i syfte att uppnå en

överensstämmelse mellan tankar och handlingar. (Brown &

Treviño 2006)

Brown och Treviño (2006) menar att förhållandet mellan

moraliska resonemang och etiskt ledarskap kommer att vara

särskilt stark för personer som har en hög grad av

moralanvändning, vilket är proposition tio. Tanken bakom

moralanvändning är att individer inte bara skiljer sig åt i deras

kapacitet för moraliska resonemang utan även i vilken

utsträckning de kan utnyttja denna kapacitet för att tänka

principfast när de ska ta etiska beslut. Att ha en förmåga att göra

moraliska bedömningar sägs dock inte vara någon garanti för att

en person kommer att ses som en attraktiv förebild. Kapaciteten

måste utnyttjas så att observatörerna kan se det moraliska

resonemanget omsättas i handling och dra lärdom från det.

Proposition elva och tolv handlar om kontrollokus och

självkontroll. En ledare med en intern kontrollokus har ett

starkare etiskt ledarskap jämfört med en ledare med extern

kontrollokus. Kontrollokus handlar om den upplevda kontrollen

39

man har över händelser i sitt liv. Individer med en intern

kontrollokus upplever en större kontroll över sitt liv medan

personer med en extern kontrollokus uppfattar att ödet eller

andra kraftfulla individer utövar ett stort inflytande på sådana

händelser. En person med en intern kontrollokus är därför mer

benägen att uppfatta sambandet mellan sitt egna beteende och

de resultat som följer av det beteende. Treviño (1986) föreslog

därför att sådana individer skulle bete sig mer etiskt. De är

också mer benägna att ta ansvar för resultatet av sina

handlingar.

Självkontroll sägs spegla en individs lyhördhet för och

kontrollen av hur de presenterar sig själva till andra. En person

med hög självkontroll har liknats vid kameleonter och justerar

presentationen av sig själva för att smälta in i den aktuella

sociala miljön. Personer med låg självkontroll har visat att de är

mindre intresserade av att passa in och de är därför mer benägna

att bete sig konsekvent i och över olika sociala situationer och

sammanhang. Brown och Treviño (2006) menar att sambandet

mellan självkontroll och etiskt ledarskap är komplext och att

studier har visat att personer med hög självkontroll, som

sannolikt anpassar sitt beteende för att tillfredställa andras eller

situationens förväntningar, kan vara mer benägna att

kompromissa sina kärnvärden och bete sig oetiskt.

Brown och Treviño (2006) menar därför att en person med

hög självkontroll kommer att vara mer känslig för de sociala

förväntningarna på etiskt ledarskap som kommer från

sammanhanget.

4.2.4.5 Utfall och resultat av etiskt ledarskap

En anledning till att etiskt ledarskap anses vara viktigt är på

grund av de resultat som det är tänkt att påverka. I

40

överensstämmelse med socialt lärande efterliknar anhängare

etiska ledares beteende eftersom sådana ledare är attraktiva och

trovärdiga modeller som demonstrerar ett lämpligt beteende.

Etiska ledare talar också om vikten av etiska riktlinjer och

använder ett system för att kunna hålla medarbetarna ansvariga

för deras handlingar. Anställda behöver alltså inte, i likhet med

social inlärningsteori, lära sig om belöningar och disciplin direkt

utan kan istället lära sig om dessa genom att observera andras

resultat. Brown och Treviño (2006) menar att etiska ledare

kommer att påverka etikrelaterat beteende såsom de anställdas

beslutsfattande och deras prosociala och kontraproduktiva

beteenden främst genom förebilder och att observera andra.

Proposition tretton anger att etiskt ledarskap är positivt

relaterat till anhängarnas etiska beslutsfattande. Etiskt ledarskap

kan påverka den etiska kvaliteten av anhängarnas beslut, även

om ledaren inte är fysiskt närvarande. Etiska ledare, som

attraktiva förebilder, kommer att vara en viktig källa för etisk

vägledning för de anställda. En etisk ledare fastställer etiska

riktlinjer och kommunicerar dem till anhängarna. En etiskt

ledare tar, vid beslut, hänsyn till olika parters intressen och

besluten anses vara rättvisa och principfasta. Anhängare av

etiska ledare har därför möjlighet att observera och lära sig

etiskt beslutsfattande. Möjligheterna bör utmana anhängarnas

sätt att tänka och stödja och uppmuntra till egna etiska

beslutsfattanden. Eftersom etiska ledare är på högre moraliska

resonemangsstadier bör de också kunna påverka det moraliska

resonemanget hos arbetsgrupper. Anhängare av etiska ledare vet

också att ledaren kommer att hålla dem ansvariga för deras

beslut och att belöningar eller disciplinåtgärder används. Därför

bör anhängare av etiska ledare vara mer benägna att fokusera på

41

de etiska konsekvenserna av sina beslut och ta mer etiska beslut

som följd. (Brown & Treviño 2006)

Etiskt ledarskap sägs också vara positivt relaterat till

procosialt beteende och negativt relaterat till kontraproduktivt

beteende hos anställda, vilket är proposition fjorton och femton.

Etiskt ledarskap bör påverka anställdas prosociala beteende

genom social inlärning och genom sociala utbytesprocesser

(Bandura 1986). En definition av prosocialt beteende är att det

är ett avsiktligt beteende som är avsett att vara till fördel för

någon annan (Persson 2004). Det är troligt att relationer mellan

etiska ledare och anhängare präglas av socialt utbyte, snarare än

enkla ekonomiska utbyten (Blau 1964; Homans 1961). Blau

(1964) menar att socialt utbyte tenderar att framkalla känslor av

personlig förpliktelse, tacksamhet och tillit. Brown och Treviño

(2006) anser därför att anhängare av etiska ledare är mer

benägna att uppfatta sig själva som i sociala utbytesrelationer

med sina ledare på grund av den rättvisa och omtänksamma

behandlingen de får och på grund av det förtroende som de

känner. Dessa anhängare kan också anses mer benägna att gå ett

steg längre från det som är deras plikt, för deras ledare.

Om en ledare ses som etisk bör det leda till ett minskat

kontraproduktivt beteende hos de anställda eftersom de ser upp

till etiska ledare som förebilder och efterliknar deras beteenden.

Etiska ledare sätter också upp riktlinjer kring vad som är ett

lämpligt beteende och vad konsekvenserna blir om anhängarna

strider mot riktlinjerna eller reglerna. Med tanke på den sociala

utbytesrelationen som anställda är troliga att ha med en etisk

ledare, bör anhängarna vilja återgälda den omtänksamma och

rättvisa behandling som de får samt den tillit som de känner i

relationen.

42

Brown och Treviño (2006) anser att etiskt ledarskap bör

förknippas med ett antal positiva attityder hos anhängarna som

exempelvis deras tillfredställelse och motivation, vilket anges i

proposition sexton. Eftersom en etisk ledare är ärlig, pålitlig,

omtänksam och visar omsorg om de anställda, om andra

människor och tar principfasta beslut bör etiskt ledarskap vara

relaterat till positiva attityder hos anhängarna. Brown et al.

(2005) fann att etiskt ledarskap förknippas med en

tillfredsställelse med ledare och med engagemang för sitt arbete.

4.3 Ålder och kön Det har tidigare gjorts studier kring hur en persons kön och

ålder inverkar på människans sätt att hantera olika etiska frågor

(Eynon et al. 1997). Det finns olika resultat i de studier som har

gjorts gällande etiskt resonemang. Studier har visat att kvinnor

tenderar att ha ett högre etiskt resonemang än män, och det har

även framkommit att det etiska resonemanget blir allt högre

med åldern. Studier har även visat att de skillnader som torde

finnas mellan kvinnor och män blir allt mindre ju äldre de blir.

Andra studier har visat att det inte finns någon skillnad på det

etiska resonemanget hos kvinnor och män (Peterson et al. 2001).

I en studie av Peterson et al. (2001) visades att det etiska

resonemanget skilde sig mer åt hos kvinnor och män i de yngre

åldersgrupperna under 30 år medan den skillnaden blev avsevärt

mindre när individerna kom över 30 år. Peterson et al. (2001)

undersökte även vad som kan påverka det etiska tänkandet hos

individer. De kom fram till att yngre personer påverkas mer av

de som de har runt omkring sig, som exempelvis arbetskamrater

och chefer, än vad äldre personer gör.

43

Studier kring etiskt resonemang har även gjorts av Eynon et

al. (1997), där det framkom att kvinnor har en större förmåga att

resonera och agera etiskt än män. I studien framkom, till

skillnad mot tidigare nämnd studie, att det etiska resonemanget

försämras vid högre ålder. Detta tros bero på att äldre personer

inom revisionsyrket tar ett större ansvar och därför beaktar

svårare etiska problem. En ung person kan alltså ha lättare att

föra ett etiskt resonemang på sina arbetsuppgifter, i jämförelse

med en äldre person, därför att unga personer inte behöver ta ett

lika stort ansvar.

44

5. Empirisk metod

I det femte kapitlet diskuteras de variabler och tillvägagångssätt

som har använts i enkäten. Kapitlet innehåller också en

bortfallsanalys.

5.1 Design och oberoende variabler

För att testa hypoteserna genomfördes ett experiment där

deltagarna ombads fatta ett beslut om huruvida de kommer att

bokföra en händelse utan dokumentation som begärts av

företagets redovisningsansvarige. Två variabler av intresse,

etiskt ledarskap och etiska riktlinjer, manipulerades till två

nivåer. Variablerna valdes med utgångspunkt i att de i tidigare

studier har visats vara relevanta. Som tidigare nämnts11

är det av

stor vikt att redovisningskonsulter följer branschens etiska

riktlinjer. Petersen och Krings (2009) studie har visat att ledare

kan få medarbetare att frångå riktlinjer. Dessutom tyder

resultaten från Arel et al. (2011) studie på att styrkan av etiskt

ledarskap kan påverka effekten av en organisations

internrevision, vilket tyder på att etiskt ledarskap även skulle

kunna påverka effekten av etiska riktlinjer.

I undersökningens scenario indikerar företagets

redovisningsansvarige att posten kommer att vara för

konsultkostnader som kan ha uppstått men inte har rapporterats

in till ekonomiavdelningen ännu. Respondenten, som antar

rollen som redovisningsassistent, utför en analys som tyder på

11

Se avsnitt 1.2

45

att konsultkostnader har varit korrekt bokförda vid föregående

årsskifte men underskattade för vart och ett av de tre kvartalen

innan. Assistenten står inför ett etiskt dilemma kring huruvida

denne ska bokföra posten eller inte utan dokumentation.

Den första manipulerade oberoende variabel var etiskt

ledarskap. För att utforma ett scenario där ledarskapet uppfattas

som starkt etiskt respektive svagt etiskt utgicks från det som

framkommit om etiskt ledarskap i arbetets teoriavsnitt samt

studien av Arel et al. (2011). Kortfattat var ledaren,

ekonomichefen, i det starka etiska ledarskapsscenariot någon

som de anställda ansåg var rättvis, som ofta talade om vikten av

att ta etiska beslut och vid konfrontation med ett svårt

redovisningsbeslut frågade: är denna redovisningsmässiga

behandling "den rätta?". Ekonomichefen hade också tidigare

tagit avstånd från oetiskt beteende genom att säga upp

medarbetare som brutit mot branschens etiska riktlinjer. I

scenariot med ett svagt etiskt ledarskap hade chefen inte sagt

upp någon medarbetare på dessa grunder, anställda såg inte på

ekonomichefen som en rättvis person och chefen talade sällan

om vikten av att ta etiska beslut. Vid konfrontation med ett svårt

redovisningsbeslut frågade ekonomichefen: kommer denna

redovisningsmässiga behandling "ge oss de ekonomiska resultat

som vi vill ha?".

Den andra manipulerade oberoende variabel var etiska

riktlinjer. Denna variabel manipulerades genom att vissa

respondenter påmindes om branschens etiska riktlinjerna som

talar emot att posten ska bokföras medan vissa respondenter inte

påmindes om dessa.

Den beroende variabeln för hypoteserna var sannolikheten att

deltagarna skulle bokföra en tveksam post som begärts av deras

överordnade. Mer specifikt svarade deltagarna på frågan, "som

46

redovisningsassistent i detta företag, hur troligt är det att du

kommer att bokföra posten som begärts av

redovisningsansvarige?". Svaren angavs på en sexgradig skala

där 1 motsvarade "mycket troligt" och 6 motsvarade "mycket

osannolikt".

5.2 Förfarande

Deltagarna erhöll en enkätundersökning med två delar: en del

där de skulle ta ett beslut som var kopplat till att bokföra en

kostnad per begäran av redovisningsansvarige och en del med

bakgrunds och demografiska frågor. I undersökningen

uppmanades deltagarna att anta rollen som en

redovisningsassistent i ett fiktivt företag. Informationen de gavs

var att de trivdes på företaget samt att företaget var finansiellt

starkt, stabilt och strategiskt väl positionerat. Företaget hade

stadigt ökade vinster och hade mött, eller överskridit,

analytikernas förväntningar. Utifrån detta scenario fick

deltagarna informationen om att redovisningsansvarige ville att

de skulle bokföra en konsultkostnad på 3 miljoner.

Deltagarna fick också ta del av finansiell information som

visade det senast projekterade rörelseresultatet (205 miljoner),

det reviderade rörelseresultatet om posten bokfördes (202

miljoner), samt analytikernas prognos av rörelseresultatet (201

miljoner). Deltagarna fick också veta att det inte fanns några

fakturor eller annan dokumentation för att stödja kostnaden och

att redovisningsansvariges svar på detta var att "vi kommer så

småningom få reda på att någon har kostnader som de inte har

berättat för oss om, det händer hela tiden". Deltagarna sades ha

en bra arbetsrelation med redovisningsansvarige. Vidare fick

deltagarna uppgift om att de utförde en analys som visade att

47

konsultkostnaderna hade beräknats korrekt vid tidigare årsslut

men att de för vart och ett av de föregående tre kvartalen hade

varit underskattade. Efter att ha övervägt all information i

scenariot ombads deltagarna att svara på sannolikheten av att de

skulle bokföra posten som redovisningsansvarige begärt samt att

svara på några bakgrunds och demografiska frågor.

5.3 Bortfallsanalys

1067 respondenter slumpades ut från den totala populationen

om cirka 7800 auktoriserade redovisningskonsulter. Av dessa

saknades kontaktuppgifter för tio personer vilket ledde till att

enkätundersökningen skickades ut 1057 personer. Ett direkt

bortfall uppstod vid första utskicket i huvudsak på grund av ett

tekniskt leveransfel. Detta berodde på att vissa mailadresser inte

tillät utskick av denna typ samt att vissa av adresserna inte

längre var i bruk. Vidare erhölls en hög andel automatiska svar

vid alla tre utskick (två påminnelser) från personer som var på

semester, föräldralediga, arbetade ute hos kund och liknande.

Dessa kunde därför inte delta. Ursprungligen svarade 190

respondenter på enkäten men 48 stycken gav ofullständiga12

svar och tvingades strykas. Det slutliga underlaget blev därför

142 auktoriserade redovisningskonsulter.

Vid en bedömning kring graden av representativitet hos ett

slumpmässigt urval kan man undersöka fördelningen hos den

totala populationen och jämföra det med fördelningen hos de

respondenter som besvarat enkäten. Enligt SRF fördelar sig de

auktoriserade redovisningskonsulterna som är medlemmar hos

dem enligt följande;

12

Respondenter som inte svarade på alla frågor i enkäten.

48

Kvinnor 62 procent, Män 38 procent, till och med 30 år 3

procent, 31-50 år 53 procent, 51-65 år 40 procent och över 65 år

4 procent. Ingen statistik kunde erhållas från FAR men det finns

ingen anledning att tro att dessa skulle avvika nämnvärt från

SRF:s fördelning. Både SRF och FAR har ungefär lika många

registrerade auktoriserade redovisningskonsulter (ca 4000

vardera).

Av studiens 142 respondenter var 88 kvinnor och 54 män,

vilket innebär 62 procent kvinnor och 38 procent män. Dessa

siffror stämmer exakt överens med den fördelning som SRF har

på sina medlemmar. Åldern hos respondenterna fördelade sig

enligt följande; till och med 30 år 3 procent, 31-50 år 49

procent, 51-65 år 47 procent och över 65 år 1 procent. Även

denna uppdelning får anses vara överens med uppdelningen i

hela populationen. Detta tyder på att resultaten är representativa

för alla auktoriserade redovisningskonsulter.

Vidare kan man se om andelen respondenter fördelar sig lika

mellan de fyra olika grupperna. Antalet redovisningskonsulter

som fick scenariot med ett starkt etiskt ledarskap var 79 medan

63 redovisningskonsulter fick scenariot med ett svagt etiskt

ledarskap. 72 respondenter fick ta del av branschens etiska

riktlinjer medan 70 personer inte fick det. Eftersom

respondenterna slumpas in i de olika grupperna samt att antalet

svaranden är relativt jämnt fördelat bör resultaten inte ha

påverkats av de bortfall som har förekommit. Resultaten bör

också anses vara representativa för hela populationen av

auktoriserade redovisningskonsulter.

49

6. Resultat och analys

Kapitlet presenterar och analyserar de resultat som har

framkommit i undersökningen. I kapitlet presenteras

respondenterna, hypoteserna testas och kompletterande

analyser görs.

6.1 Demografi

I undersökningen medverkade 142 respondenter. Tabell 2 visar

hur de fördelar sig med hänsyn till kön, huruvida de innehar en

ledande position eller inte samt deras erfarenhet med ett antal

faktorer.

Tabell 2. Översikt över respondenterna.

n Procent

Panel A: Demografiska data

Kvinnor 88 62

Män 54 38

Deltagare som innehar en ledande position 81 57

Deltagare som inte innehar en ledande position 61 43

Medelvärde SD

Erfarenhet som auktoriserad redovisningskonsult (år) 8,40 7,97

Bekant med att registrera kostnader för ej fakturerade tjänster* 2,47 1,46

Bekant med att möta analytikers prognoser* 3,15 1,46

* Deltagarna redovisade hur bekant de var på en femgradig skala där 1 = "mycket

bekant" och 5 = "mycket obekant".

6.2 Test av hypoteser

Hypotes 1 och 2 testas genom att den beroende variabeln

(deltagarnas indikation på hur troligt det var att de skulle

bokföra den tvivelaktiga posten) jämförs mellan de scenarion

där deltagarna inte påminns om de etiska riktlinjerna och där det

50

finns ett starkt respektive svagt etiskt ledarskap. Den beroende

variabeln jämförs också mellan de scenarion där deltagarna

påminns om de etiska riktlinjerna och där det finns ett starkt

respektive svagt etiskt ledarskap. Slutligen jämförs (för hypotes

1) den beroende variabeln mellan det scenario där deltagarna

påminns om etiska riktlinjer och ledarskapet är starkt etiskt med

det scenario där deltagarna inte påminns om de etiska

riktlinjerna och ledarskapet är svagt etiskt. Hypotes 3 testas

genom att den beroende variabeln jämförs mellan alla möjliga

kombinationer av de oberoende variablerna.

Hypotes 1 menar att deltagarna kommer att vara mer troliga

att bokföra posten som begärts av redovisningsansvarige vid ett

starkt etiskt ledarskap även om deltagarna blir påminda om de

etiska riktlinjerna. Hypotes 2 menar att en påminnelse om etiska

riktlinjer gör det mindre troligt att deltagarna bokför posten,

oavsett styrkan på etiskt ledarskap. Deltagarna svarade hur

troligt det var att de skulle bokföra posten på en sexgradig skala

(1 = "mycket troligt" och 6 = "mycket osannolikt"). I tabell 3,

panel A, visar resultatet från ANOVA13

att effekten av etiskt

ledarskap och etiska riktlinjer inte är signifikant. En felmarginal

på 5 procent eller lägre hade accepterats med en önskvärd

konfidensnivå mellan 90-99 procent (De Veaux et al. 2012).

Tabell 3, panel B tyder på att redovisningskonsulter är minst

troliga att bokföra en tvivelaktig post när det finns ett svagt

etiskt ledarskap och de erhåller en påminnelse om de etiska

riktlinjerna, i jämförelse med övriga förhållanden. Samma tabell

och panel visar att redovisningskonsulter är mest troliga att

bokföra den tvivelaktiga posten när det finns ett svagt etiskt

ledarskap och de inte påminns om de etiska riktlinjerna.

13

Variansanalys för att undersöka skillnader i medelvärden mellan olika populationer.

51

Resultaten tyder också på att om man påminns om etiska

riktlinjer beror ens handlingar på styrkan av etiskt ledarskap

(hypotes 2). Med andra ord verkar respondenterna mer känsliga

för en påminnelse av etiska riktlinjer i ett svagt etiskt ledarskap.

Resultaten tyder på att en påminnelse om etiska riktlinjer

förändrar svaren för deltagare som fått scenarion med en svag

etisk ledare respektive en stark etisk ledare (hypotes 2). I en

miljö med en svag etiskt ledare där respondenterna inte påminns

om etiska riktlinjer tycks man vara mindre villig att bokföra

posten i jämförelse med påminnelser i kombination med starkt

eller svagt etiskt ledarskap eller ingen påminnelse i kombination

med ett svagt etiskt ledarskap.

Tabell 3. ANOVA resultat, medelvärden och standardavvikelse (SD) av

effekten av etiskt ledarskap och etiska riktlinjer på viljan att bokföra en

tvivelaktig post.

Type III SS df F p

Panel A: ANOVA för viljan att bokföra en tvivelaktig post*

Mellan grupperna 1,444 3 0,149 0,93

Etiska riktlinjer

Etiskt ledarskap Påminnelse Ingen påminnelse Totalt

Panel B: Medelvärdet, SD av viljan att bokföra en tvivelaktig post*

Starkt Medelvärde 3,58 3,68 3,63

SD 1,94 1,68 1,80

n 38 41 79

Svagt Medelvärde 3,41 3,62 3,51

SD 1,69 1,88 1,77

n 34 29 63

Totalt Medelvärde 3,50 3,66 3,58

SD 1,82 1,75 1,78

*Respondenterna tillfrågades hur troligt det var att de skulle bokföra kostnadsposten

som begärts av den redovisningsansvarige på en sexgradig skala där 1 = "mycket

troligt" och 6 = "mycket osannolikt".

Även om resultaten i ett statistiskt test inte tycks vara

signifikanta kan resultaten i sig vara intressanta (Hewitt et al.

52

2008). En trolig anledning till att resultaten inte visar sig vara

signifikanta är antalet respondenter. Resultaten antyder

emellertid att det föreligger en skillnad, men eftersom antalet

svaranden är så pass (för) få går det inte att dra någon definitiv

slutsats om att det finns en skillnad. Att säga något definitivt om

hypoteserna är därför inte möjligt och de kan varken accepteras

eller förkastas. Resultaten baseras dock på ett slumpmässigt

urval som är representativt för populationen gällande ålder och

könsfördelning, varför det troligtvis går att diskutera utifrån

resultaten på ett korrekt, om än försiktigt, sätt.

Den första hypotesen som ställts upp i arbetet var att en

redovisningskonsult är mest trolig att bokföra posten i ett starkt

etiskt ledarskap oavsett påminnelse om etiska riktlinjer. Det

resultat som antyds i denna studie tyder dock på det motsatta, att

respondenterna är minst troliga att bokföra posten i ett starkt

etiskt ledarskap.

Hypotes 2 föreslog att en påminnelse om etiska riktlinjer bör

minska troligheten att bokföra posten oavsett styrkan på det

etiska ledarskapet. Studiens resultat tyder på att en påminnelse

om etiska riktlinjer ökar troligheten för att posten bokförs och

att effekten är som störst i ett svagt etiskt ledarskap.

Hypotes 3 angav det förhållande där respondenterna skulle

vara minst villiga att bokföra posten som den situation när

respondenterna påminns om de etiska riktlinjerna och det finns

en svag etisk ledare. Arbetets resultat tyder visserligen på att

deltagarna är minst villiga att bokföra den tveksamma posten i

ett svagt etiskt ledarskap. Däremot tycks de minst villiga att

göra detta när de inte påminns om de etiska riktlinjerna.

53

6.3 Kompletterande analys

6.3.1 Inledning Vid analys av resultaten har det framkommit att det finns

skillnader främst utifrån respondenternas ålder, men även

beroende av kön. I tabell 4 sammanfattas denna statistik

tillsammans med en bild över hur alla respondenter fördelat sig

procentuellt. Detta för att underlätta diskussionen kring

resultaten.

Tabell 4. Sammanfattande tabell för skillnader i svar*

Alla respondenter Troligt Osannolikt

Påminnelse** 51 % 49 %

Ingen påminnelse** 43 % 57 %

Svagt etiskt ledarskap*** 49 % 51 %

Starkt etiskt ledarskap*** 60 % 54 %

Svagt etiskt ledarskap/Påminnelse 56 % 44 %

Svagt etiskt ledarskap/Ingen

påminnelse 41 % 59 %

Starkt etiskt ledarskap/Påminnelse 47 % 53 %

Starkt etiskt ledarskap/Ingen

påminnelse 44 % 56 %

Ålder - 39 40 - 49 50 - 59 60 +

Troligt Osannolikt Troligt Osannolikt Troligt Osannolikt Troligt Osannolikt

Påminnelse** 30 % 70 % 48 % 52 % 63 % 37 % 44 % 56 %

Ingen påminnelse** 50 % 50 % 42 % 58 % 44 % 56 % 33 % 67 %

Svagt etiskt

ledarskap*** 20 % 80 % 45 % 55 % 55 % 45 % 44 % 56 %

Starkt etiskt

ledarskap*** 60 % 40 % 44 % 56 % 54 % 46 % 33 % 67 %

*För enkelhetens skull har respondenternas svar grupperas i alternativen troligt och

osannolikt. I det första svarsalternativet ingår respondenter som har svarat "något

troligt", "troligt" eller "mycke troligt" och i det andra svarsalternativet ingår

respondenter som har svarat "något osannolikt", "osannolikt" eller "mycket

osannolikt".

** Oavsett styrka på etiskt ledarskap

***Oavsett påminnelse

54

I situationerna utläses att ett svagt etiskt ledarskap i samband

med en påminnelse om etiska riktlinjer leder till att ca 56

procent av respondenterna skulle kunna tänka sig att bokföra

posten. Resultaten pekar åt ett motsatt håll jämfört med vad

tidigare forskning (Arel et al. 2011) har visat och vad som var

studiens hypotes 1. Vid ett svagt etiskt ledarskap utan en

påminnelse om etiska riktlinjer har istället 41 procent angett att

det är möjligt att de skulle bokföra posten. Detta resultat kan te

sig underligt när det vore troligt att en person som blir påmind

om att en bokföring utan underlag strider mot etiska riktlinjer

vore mindre villig att bokföra en sådan post. Att tänka på är att

ett sådant förfarande även strider mot lagen och alltså är

brottsligt (Ekobrottsmyndigheten 2008).

Vid insamling av data har vissa respondenter valt att

kommentera sina svar och några av de erhållna svaren pekar

mot att respondenterna i egenskap av en redovisningsassistent

(vilket de ombeds anta rollen som i scenariot) anser sig vara i

underläge och därför skulle bokföra posten endast för att de

anser att de måste göra som ledaren säger. Vissa har dessutom

medgivit att de inte skulle handla på samma sätt om det var i

egenskap av konsult. Detta kan tyda på att styrkan av det etiska

ledarskapet har liten eller ingen betydelse vid dessa

bedömningar, åtminstone för vissa av respondenterna.

När det gäller starkt etiskt ledarskap där respondenterna har

påmints om de etiska riktlinjerna så anser 47 procent att det är

möjligt att de skulle bokföra posten. Vid ett starkt etiskt

ledarskap där respondenterna inte påminns om de etiska

riktlinjerna anger 44 procent att det är troligt att de skulle

bokföra posten. Dessa resultat tillsammans med de tidigare

resultaten där respondenterna påminns om de etiska riktlinjerna

tyder på att respondenterna är mer benägna att bokföra posten

55

när de påminns om de etiska riktlinjerna. När det gäller styrkan

på det etiska ledarskapet är resultaten något otydliga. Av de

personer som fick scenarion med ett starkt etiskt ledarskap

skulle ca 46 procent troligtvis bokföra posten medan siffran för

respondenter som fick ett scenario med svagt etiskt ledarskap

var ca 49 procent. Dessa resultat strider något mot tidigare

forskning (Arel et al. 2011) och verkar innebära att det är

troligare att en redovisningskonsult (i egenskap av

redovisningsassistent) skulle bokföra posten i en miljö där det

finns ett svagt etiskt ledarskap.

6.3.2 Etiska riktlinjer Resultaten från studien tyder på att redovisningskonsulter är

mer benägna att registrera kostnadsposten utan underlag när de

blev påminda om branschens etiska riktlinjer. Det kan bero på

att den uppfattning de hade innan av regelverket var striktare än

vad de ansåg framkom av påminnelsen. Med andra ord kan

påminnelsen ha lett till att respondenterna kände att riktlinjerna

var mindre strikta än de trott tidigare. En påminnelse kan

således ha påverkat respondenterna i en motsatt riktning från

den förväntade. Oavsett ovanstående så bör en påminnelse om

etiska riktlinjer, jämfört med ingen påminnelse, leda till en ökad

eftertanke kring riktlinjerna. I studien verkar det som att en

övervägande del av respondenterna i sådana fall har gjort en

bedömning om att de etiska riktlinjerna inte är sådana att de är

förbundna att följa dem eller att ett brott mot de etiska

riktlinjerna inte innebär några disciplinåtgärder eller liknande.

En respondent som funderar kring de etiska riktlinjerna kan

komma till den slutsatsen att dessa inte är lika viktiga som

denne trott innan. Till detta hör också att riktlinjerna i enkäten

lagts fram som riktlinjer och inte som en lag trots att förfarandet

56

kan vara olagligt. De respondenter som funderar kring de etiska

riktlinjerna kanske också finner det osannolikt att någon skulle

upptäcka att de inte följt dessa medan det kan innebära större

konsekvenser för den enskilde att trotsa sin överordnade.

Resultaten som diskuteras ovan är inte i direkt

överensstämmelse med den tidigare forskningen (Petersen &

Krings 2009) kring etiska riktlinjer då den forskningen har visat

att en påminnelse om etiska riktlinjer i normalfallet leder till en

ökad försiktighet eller ökad efterlevnad av dessa. Resultaten

från denna studie kan emellertid inte anses stå i strid med

tidigare forskning eftersom det kan finnas andra bakomliggande

orsaker som inte behöver betyda att en påminnelse leder till

minskad efterlevnad.

6.3.3 Ålder och kön Hos unga personer tycks det finnas en tydlig tendens till att vilja

blidka ledaren, bete sig som denne eller följa företagets linje. I

en miljö med en stark etisk ledare angav bara 20 procent av

respondenterna upp till 39 år att de troligtvis skulle bokföra

posten medan siffran i en miljö med en svag etiskt ledare var 60

procent. Detta kan dels bero på att en etisk ledare sägs

disciplinera de anställda som inte följer riktlinjerna samt att

personer som är oetiska i en miljö där en stark etisk ledare

verkar löper en större risk för stora konsekvenser som

exempelvis uppsägning. Det kan också vara så att en ung person

är mer känslig och mer villig att ändra sig själv utifrån vad som

förväntas av olika situationer eller personer.

Där det finns en svag etisk ledare kanske en ung person

känner att det förväntas att denne ska kunna ta oetiska beslut

och att sådana ibland eftersträvas. I scenariot med ett svagt

etiskt ledarskap sägs ledaren vara en person som ställer sig

57

frågan om en viss redovisning ger företaget de resultat det vill

ha. I enlighet med Kohlbergs (1969) moralutvecklingsteori bör

dessa respondenter befinna sig i de mittersta stadierna av

moralisk resonemangsnivå, vilket även är den nivå där det sägs

att de flesta vuxna befinner sig. Personer på denna nivå

påverkas av andra viktiga personer och har inte ett lika

principfast beslutsfattande. Man kan också fundera på om de

yngre personerna har en högre självkontroll vilket enligt Brown

och Treviño (2006) innebär att man reglerar presentationen av

sig själv för att smälta in i en aktuell social miljö. Detta innebär

i sin tur att de yngre personerna inte nödvändigtvis behöver vara

mindre etiska än äldre personer.

Även gällande en påminnelse om etiska riktlinjer avviker

resultaten för de yngre personerna jämfört med svaren från de

äldre personerna. Utan en påminnelse angav 50 procent att de

troligtvis skulle bokföra posten medan siffran minskade till 30

procent för de respondenter som erhöll en påminnelse om de

etiska riktlinjerna. För äldre personer var det snarare tvärtom,

vilket har diskuterats tidigare, och troligheten att de skulle

bokföra posten ökade om de fick en påminnelse om de etiska

riktlinjerna. Att procentsatsen minskade så pass för den yngre

gruppen kan bero på liknande faktorer som de som diskuteras

för deras påverkan av ett etiskt ledarskap. Det är också möjligt

att dessa personer nyligen (mer nyligen) har utbildat sig och

därför är mer rädd för att göra fel eller för att strida mot några

riktlinjer. Dessa kan också känna sig mer osäkra på vad som kan

upptäckas eller vad som är "fel" medan en äldre person kanske i

större utsträckning arbetar efter rutin eller efter vad denne vet

fungerar bra i praktiken.

En annan anledning till skillnaderna kan vara att de äldre

personerna har haft, har eller har varit i kontakt med fler

58

assistenter och därför har vissa förväntningar kring hur de vill

och anser att assistenten bör agera, och därför svarar utifrån

dessa förväntningar. En äldre redovisningskonsult kan således

anse att dennes assistent ska göra som denne blir tillsagd och

därför svarar en sådan respondent att posten troligen kommer att

bokföras om en överordnad begär det.

Det fanns också vissa skillnader mellan män och kvinnor,

vilket var tydligast i ett svagt etiskt ledarskap där resultaten

tyder på att kvinnor i en sådan miljö i större utsträckning

påverkas av påminnelsen av etiska riktlinjer. 71 procent av

kvinnorna kunde tänka sig att bokföra posten i ett svagt etiskt

ledarskap med en påminnelse medan siffran för samma etiska

ledarskap utan en påminnelse var 37 procent. Samma siffror för

männen var 41 procent respektive 50 procent.

59

7. Slutsats

I det sjunde och avslutande kapitlet diskuteras slutsatsen kring

resultaten av studien och arbetets frågeställningar besvaras.

Här ges också förslag på fortsatt forskning och en diskussion

förs kring vad som hade kunnat gjorts annorlunda.

7.1 Slutsatser

Studien tyder på att det finns ett gemensamt inflytande av etiskt

ledarskap och etiska riktlinjer på ett etiskt laddat

redovisningsbeslut. Tidigare forskning (Arel et al. 2011;

Petersen & Krings 2009) har undersökt effekterna av etiskt

ledarskap på redovisningsbeslut samt etiska riktlinjers allmänna

påverkan, men forskning kring deras gemensamma påverkan på

redovisningsbeslut saknas. Denna studie antyder att

redovisningskonsulter är mindre benägna att bokföra en

kostnadspost utan underlag när det finns ett svagt etiskt

ledarskap och de inte påminns om de etiska riktlinjerna, jämfört

med alla andra förhållanden. Studien fann att

redovisningskonsulten tycks ifrågasätta lämpligheten av att

bokföra posten mer i ett svagt etiskt ledarskap utan en

påminnelse om de etiska riktlinjerna, jämfört med de övriga

kombinationerna. Resultaten tyder på att etiska riktlinjer har

störst påverkan i ett svagt etiskt ledarskap. Effekten av de etiska

riktlinjerna visar sig störst i ett svagt etiskt ledarskap där

andelen som kan tänka sig att bokföra posten tydligt minskar

om de inte påminns av de etiska riktlinjerna.

Andelen som kan tänka sig att bokföra posten i ett starkt

etiskt ledarskap överstiger aldrig 49 procent vilket det gör i ett

60

svagt etiskt ledarskap. Ett starkt etiskt ledarskap kan därför

sägas innebära en högre grad av etiskt beslutsfattande oavsett

begäran av överordnade. Detta får anses strida i viss mån mot

tidigare forskning (Arel et al. 2011) som har visat att ett starkt

etiskt ledarskap leder till att de anställda litar på att ledaren ska

ta etiska beslut och att de därför kanske inte själva funderar

särskilt mycket över etiskheten i begäran. Däremot talar

forskning kring etiskt ledarskap och social inlärningsteori om att

anställda försöker efterlikna ledaren vilket detta kan vara ett fall

av. En etisk ledare kan därför påverka de anställda till att handla

mer etiskt vilket kan vara en anledning till studiens resultat.

7.2 Frågeställning

Vilken effekt har etiskt ledarskap när en redovisningskonsult

gör en bedömning av en problematisk redovisningsfråga?

Av resultaten kan utläsas att det bör finnas en viss effekt av

etiskt ledarskap när en redovisningskonsult ska göra en

bedömning. Storleken på effekten tycks dock variera i samband

med en påminnelse om etiska riktlinjer. Resultaten tyder på att

respondenterna är mindre troliga att bokföra kostnadsposten i ett

starkt etiskt ledarskap i jämförelse med ett svagt etiskt

ledarskap.

Varierar effekten av branschens etiska riktlinjer beroende på

styrkan av det etiska ledarskapet?

Resultaten antyder att respondenter som tagit del av scenariot

med en svag etisk ledare är mer känsliga för en påminnelse av

de etiska riktlinjerna. Även om en påminnelse inte har inneburit

att respondenter blir mindre troliga att bokföra posten tyder

61

resultaten på att en påminnelse om etiska riktlinjer har mindre

betydelse i ett starkt etiskt ledarskap.

7.3 Förslag på fortsatt forskning

Fortsatt forskning skulle kunna utföra en ytterligare, liknande

studie, i ett försök att erhålla signifikanta resultat. Detta bör

enklast uppnås genom att enkäten skickas ut till alla

auktoriserade redovisningskonsulter i kombination med en

något längre tidsram för insamlingen av svar.

I denna studie framkom att respondenter som får ta del av

branschens etiska riktlinjer är mer troliga att bokföra posten

trots att ett sådant förfarande strider mot de etiska riktlinjerna.

Denna aspekt vore intressant att undersöka närmare för att

kunna se varför det ter sig på detta sätt.

7.4 Experimentkritik

För att kunna få signifikanta resultat kan det diskuteras om

enkäten borde ha skickats ut till alla auktoriserade

redovisningskonsulter. För denna studie var det främst resurser

som hindrade ett sådant förfarande. Det fanns inga färdiga listor

med kontaktuppgifter att erhålla från varken SRF eller FAR,

vilket ledde till att varje namn tillsammans med

kontaktuppgifter fick sökas fram manuellt. Om enkäten skulle

skickas ut till alla auktoriserade redovisningskonsulter finns en

risk för att enkäten skulle ha skickats ut i ett mycket senare

skede vilket kunde ha inneburit att inga påminnelser hade

hunnits skickats ut eller liknande. Detta kunde ha inneburit en

liten skillnad i antal svaranden, troligast är dock att svarsantalet

blivit större om enkäten skickats ut till alla.

62

Ytterligare kritik som kan riktas mot arbetet är att resultaten

visade en intressant aspekt på etiska riktlinjer, nämligen att

respondenterna var mer villiga att bokföra posten när de fick en

påminnelse om branschens etiska riktlinjer. Om en pilot- eller

förstudie hade gjorts kanske frågeställningen hade fångats upp

och därmed hade följdfrågor kunnat lagts till i syfte undersöka

aspekten. Att detta framkom i denna studie är emellertid ett

intressant resultat i sig. Genom pilot- eller förstudie hade man

också kunnat se om det hade varit bättre om respondenterna

hade fått svara ja eller nej på frågan kring om de skulle bokföra

posten. Anledningen till användandet av en sexgradig skala var

för att följa den tidigare studien av Arel et al. (2011). Tanken

var främst att det skulle vara lättare att jämföra resultaten med

varandra samt att det experimentet visade signifikanta resultat,

trots en låg svarsprocent och ett färre antal respondenter än

denna studie.

63

8. Referenslista

8.1 Litteratur Bandura, Albert. (1977). Social learning theory. USA: Prentice-Hall.

Bandura, Albert. (1986). Social foundations of thought and action. USA:

Prentice-Hall.

Blau, Peter M. (1964). Exchange and power in social life. USA: Wiley.

Bryman, Alan och Bell, Emma. (2011). Företagsekonomiska

forskningsmetoder. Malmö: Liber AB.

Ciulla, Joanne B. (2004). Ethics, the heart of leadership. 2 Uppl. USA:

Praeger Publishers.

De Veaux, Richard D., Vellerman, Paul F och Bock, David E. (2012).

Stats: Data and Models. 3 Uppl. USA: Pearson Education.

Eriksson, Lars-Torsten och Wiedersheim-Paul, Finn. (2006). Att utreda

forska och rapportera. Malmö: Liber AB.

Grönlund, Anders., Tagesson Torbjörn och Öhman Peter. (2008).

Principbaserad redovisning. Lund: Studentlitteratur.

Homans, George C. (1961). Social behavior: Its elementary forms. USA:

Harcourt, Brace & World.

Kohlberg, Lawrence. (1969). State and sequence: The cognitive-

development approach to socialization. I Handbook of socialization

theory and research, 347-480. USA: Rand–McNally.

Rest, James., Narvaez, Darcia., Bebeau, Muriel J. och Thoma, Stephen J.

(1999). Postconventional moral thinking: A neo-Kohlbergian

Approach. USA: Erlbaum.

Saunders, Mark., Lewis, Philip och Thornhill, Adrian. (2009). Research

methods for business students. 5 Uppl. England: Pearson Education

Limited.

64

Trost, Jan. (2008). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur AB.

Yukl, Gary. (2006). Leadership in Organizations. 6 Uppl. USA: Prentice-

Hall.

8.2 Vetenskapliga artiklar Arel, Barbara., Beaudoin, Cathy A. och Cianci, Anna M. (2011). The

Impact of Ethical Leadership, the Internal Audit Function, and

Moral Intensity on a Financial Reporting Decision. Journal of

Business Ethics 109: 351-366.

Brown, Michael E., Treviño, Linda K. och Harrison, David A. (2005).

Ethical leadership: A social learning perspective for construct

development and testing. Organizational Behavior and Human

Decision Processes 97: 117-134.

Brown, Michael E. och Treviño, Linda K. (2006). Ethical leadership: A

review and future directions. The Leadership Quarterly 17: 595-616.

Eynon, Gail., Hills, Nancy T. och Stevens, Kevin T. (1997). Factors that

Influence the Moral Reasoning Abilities of Accountants:

Implications for Universities and the Profession. Journal of Business

Ethics 16: 1297-1309.

Hewitt, Catherine E., Mitchell, Natasha och Torgerson, David J. (2008).

Listen to the data when results are not significant. British Medical

Journal 336: 23-25.

Persson, Gun. (2005). Developmental perspectives on prosocial and

aggressive motives in preschoolers' peer interaction. International

Journal of Behavioral Development 29:80-91.

Petersen, Lars-Eric och Krings, Franciska. (2009). Are Ethical Codes of

Conduct Toothless Tigers for Dealing with Employment

Discrimination? Journal of Business Ethics 85:501-514.

65

Peterson, Dane., Rhoads, Angela och Vaught, Bobby C. (2001). Ethical

Beliefs of Business Professionals: A study of Gender, Age and

External Factors. Journal of Business Ethics 31: 225-232.

Treviño, Linda K. (1986). Ethical decision making in organizations: A

person–situation interactionist model. Academy of Management

Review 11: 601-617.

Treviño, Linda K. Butterfield, Kenneth D och McCabe, Donald L.

(1998). The ethical context in organizations: Influences on employee

attitudes and behaviors. Business Ethics Quarterly 8: 447−476.

Treviño, Linda K. Weaver, Gary R., Gibson, David G och Toffler,

Barbara L. (1999). Managing ethics and legal compliance: What

works and what hurts. California Management Review 41: 131−151.

Weaver, Gary R., Treviño Linda K. och Agle Bradley. (2005).

“Somebody I look up to”: Ethical role models in organizations.

Organizational Dynamics 34: 313-330.

8.3 Webbplatser Bokföringsnämnden. (2013). Frågor och svar - bokföring.

http://www.bfn.se/fragor/fragor-bokforing.aspx#bokf5 (Hämtad

2013-05-14).

Degerfeldt, Billy. (2012). Tioårsjubileum för Enronskandalen. SvD

Näringsliv.

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/tioarsjubileum-for-

enronskandalen_6999067.svd (Hämtad 2013-03-15).

Edling, Lotta. (2002). Enron-skandalen pressar svenska revisorer. Affärs

världen.

http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article2572391.ece

(Hämtad 2013-03-15).

Ekobrottsmyndigheten. (2008). Rättsfallsamling.

http://www.ekobrottsmyndigheten.se/Documents/Revisorer/R%C3%

A4ttsfallsamling%2020080529.pdf (Hämtad 2013-05-14).

66

FAR (föreningen auktoriserade revisorer). (2012a). EtikR 1 Yrkesetiska

regler. http://www.far.se/PageFiles/7025/ETIKR01_JAN_2012.PDF

(Hämtad 2013-03-15).

FAR (föreningen auktoriserade revisorer). (2012b). Stadgar.

http://www.far.se/Om-oss/Organisation/Stadgar (Hämtad 2013-03-

15).

FAR (föreningen auktoriserade revisorer). (2013a). Auktorisation och

medlemskap. http://www.far.se/Du-i-din-

yrkesroll/Redovisningskonsult/Auktorisation-och-medlemskap/

(Hämtad 2013-03-13).

FAR (föreningen auktoriserade revisorer). (2013b). God yrkessed.

http://www.far.se/Du-i-din-yrkesroll/Redovisningskonsult/Etik/God-

yrkessed/ (Hämtad 2013-03-15).

Henriksson, Ola. (2005). Unik rättegång i Systembolagshärvan. Sveriges

radio.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=550

949 (Hämtad 2013-03-15).

Mojanis, Per. (2008). Systembolagshärvan mot sitt slut. Nya Wermlands-

Tidningen. http://www.nwt.se/article43545.ece?service=refresh

(Hämtad 2013-03-15).

SRF (Sveriges Redovisningskonsulters förbund). (2013a). Auktoriserad

redovisningskonsult.

http://www.srfkonsult.se/portal/page/portal/srf/medlem/bli_medlem/

Auktoriserad_Redovisningskonsult (Hämtad 2013-03-15).

SRF (Sveriges Redovisningskonsulters förbund). (2013b). SRF

auktoriserar landet bästa redovisningskonsulter.

http://www.srfkonsult.se/portal/page/portal/srf/medlem/om_medlem

skapet_auktorisation (Hämtad 2013-03-15).

SRF (Sveriges redovisningskonsulters förbund). (2011). SRF:s etiska

regler.

http://www.srfkonsult.se/portal/pls/portal/docs/1/1002018.PDF

(Hämtad 2013-03-18).

67

SvD Näringsliv. (2003). Girighet bakom Skandiaskandalen.

http://www.svd.se/naringsliv/girighet-bakom-

skandiaskandal_112945.svd (Hämtad 2013-03-15).

Systembolaget. (2010). CSR och Systembolaget.

http://www.systembolaget.se/OmSystembolaget/Vart-

samhallsansvar/Hallbarhet/CSR-och-Systembolaget/ (Hämtad 2013-

03-15).

68

Bilagor

Bilaga 1

Enkät

Scenario 1

Starkt etiskt ledarskap, med påminnelse

Antag att du arbetar som redovisningsassistent på RoLi AB,

vilket är ett stort börsnoterat företag. Du har arbetat på företaget

under de senaste två åren och är sammantaget nöjd på din

arbetsplats. Företaget är finansiellt starkt, stabilt och strategiskt

väl positionerat. De senaste fem åren har vinsterna stadigt ökat

och dessa år har bolaget antingen mött eller överträffat

analytikernas förväntningar. Som företagets

redovisningsassistent rapporterar du till företagets

redovisningsansvarige som i sin tur rapporterar till er

ekonomichef.

Anställda i organisationen uppfattar ekonomichefen som en

rättvis person. Ekonomichefen talar ofta om vikten av att ta

etiska beslut. De flesta medarbetarna, inklusive du själv, är

medvetna om att ekonomichefen har sagt upp personal som har

brutit mot branschens etiska riktlinjer och därmed företagets

etiska riktlinjer. Du har tidigare diskuterat flera

redovisningstekniska problem med ekonomichefen och har ofta

blivit imponerad över att ekonomichefen avslutar alla möten

med samma grundläggande fråga: är denna redovisningsmässiga

behandling "den rätta?".

69

Etiska riktlinjer

Enligt branschens etiska riktlinjer (och företagets) ska en

redovisningskonsult ha gott omdöme, inte främja orätt samt

iaktta god yrkessed. Detta innebär bland annat att följa de

lagstadgade krav som finns på redovisningen, som exempelvis

att bokföringen inte får ske på bristfälligt underlag.

Scenario 2

Starkt etiskt ledarskap, ingen påminnelse

Antag att du arbetar som redovisningsassistent på RoLi AB,

vilket är ett stort börsnoterat företag. Du har arbetat på företaget

under de senaste två åren och är sammantaget nöjd på din

arbetsplats. Företaget är finansiellt starkt, stabilt och strategiskt

väl positionerat. De senaste fem åren har vinsterna stadigt ökat

och dessa år har bolaget antingen mött eller överträffat

analytikernas förväntningar. Som företagets

redovisningsassistent rapporterar du till företagets

redovisningsansvarige som i sin tur rapporterar till er

ekonomichef.

Anställda i organisationen uppfattar ekonomichefen som en

rättvis person. Ekonomichefen talar ofta om vikten av att ta

etiska beslut. De flesta medarbetarna, inklusive du själv, är

medvetna om att ekonomichefen har sagt upp personal som har

brutit mot branschens etiska riktlinjer och därmed företagets

etiska riktlinjer. Du har tidigare diskuterat flera

redovisningstekniska problem med ekonomichefen och har ofta

blivit imponerad över att ekonomichefen avslutar alla möten

med samma grundläggande fråga: är denna redovisningsmässiga

behandling "den rätta?".

70

Scenario 3

Svagt etiskt ledarskap, med påminnelse

Antag att du arbetar som redovisningsassistent på RoLi AB,

vilket är ett stort börsnoterat företag. Du har arbetat på företaget

under de senaste två åren och är sammantaget nöjd på din

arbetsplats. Företaget är finansiellt starkt, stabilt och strategiskt

väl positionerat. De senaste fem åren har vinsterna stadigt ökat

och dessa år har bolaget antingen mött eller överträffat

analytikernas förväntningar. Som företagets

redovisningsassistent rapporterar du till företagets

redovisningsansvarige som i sin tur rapporterar till er

ekonomichef.

Anställda i organisationen ser inte på ekonomichefen som en

rättvis person. Ekonomichefen talar sällan om vikten av att ta

etiska beslut. De flesta anställda i organisationen, inklusive du

själv, är medvetna om att ekonomichefen inte har sagt upp

medarbetare som brutit mot branschens etiska riktlinjer och

därmed företagets etiska riktlinjer. Du har tidigare diskuterat

flera redovisningstekniska problem med ekonomichefen och har

ofta blivit förvånad över att ekonomichefen avslutar alla möten

med samma grundläggande fråga: kommer denna

redovisningsmässiga behandling "få oss de ekonomiska resultat

som vi vill ha?".

Etiska riktlinjer

Enligt branschens etiska riktlinjer (och företagets) ska en

redovisningskonsult ha gott omdöme, inte främja orätt samt

iaktta god yrkessed. Detta innebär bland annat att följa de

71

lagstadgade krav som finns på redovisningen, som exempelvis

att bokföringen inte får ske på bristfälligt underlag.

Scenario 4

Svagt etiskt ledarskap, ingen påminnelse

Antag att du arbetar som redovisningsassistent på RoLi AB,

vilket är ett stort börsnoterat företag. Du har arbetat på företaget

under de senaste två åren och är sammantaget nöjd på din

arbetsplats. Företaget är finansiellt starkt, stabilt och strategiskt

väl positionerat. De senaste fem åren har vinsterna stadigt ökat

och dessa år har bolaget antingen mött eller överträffat

analytikernas förväntningar. Som företagets

redovisningsassistent rapporterar du till företagets

redovisningsansvarige som i sin tur rapporterar till er

ekonomichef.

Anställda i organisationen ser inte på ekonomichefen som en

rättvis person. Ekonomichefen talar sällan om vikten av att ta

etiska beslut. De flesta anställda i organisationen, inklusive du

själv, är medvetna om att ekonomichefen inte har sagt upp

medarbetare som brutit mot branschens etiska riktlinjer och

därmed företagets etiska riktlinjer. Du har tidigare diskuterat

flera redovisningstekniska problem med ekonomichefen och har

ofta blivit förvånad över att ekonomichefen avslutar alla möten

med samma grundläggande fråga: kommer denna

redovisningsmässiga behandling "få oss de ekonomiska resultat

som vi vill ha?".

72

Enkätfrågor

Fall att ta ställning till

Det är den 17 december, två veckor före utgången av

kalenderårets slut. Företagets redovisningsansvarige, din

överordnade, stannar till på ditt kontor och du ger denne den

senaste prognosen av resultaträkningen:

Rörelseintäkter: 900 miljoner

Rörelsens kostnader: 695 miljoner

Rörelseresultatet: 205 miljoner

Ni är båda medvetna om att ekonomichefen har gett

analytikerna ett beräknat rörelseresultat på cirka 201 miljoner.

Redovisningsansvarige ber dig därför att registrera en post på 3

miljoner för konsultkostnader.

Om posten bokas är den reviderade prognosen:

Rörelseintäkterna: 900 miljoner

Rörelsens kostnader: 698 miljoner

Rörelseresultatet: 202 miljoner

Du märker att redovisningsansvarige inte har några fakturor

eller annan dokumentation med sig. När du har ytterligare

frågor kring kostnaden försäkrar redovisningsansvarige dig om

att "vi så småningom kommer att få reda på att någon har

kostnader som de inte har berättat för oss om, det händer hela

tiden". Du har en bra relation och ett bra samarbete med

redovisningsansvarige. Men om du bokför händelsen kommer

detta att göras utan någon underliggande dokumentation.

Redovisningsansvarige lämnar ditt kontor och du måste fundera

över begäran att bokföra posten.

73

Som svar till denna begäran analyserar du det senaste årsskiftet

samt de tre föregående kvartalen för att se om det har funnits en

trend av att underskatta konsultkostnaderna. Du fann att

konsultkostnaderna hade uppskattats korrekt vid det föregående

årsskiftet men att de hade underskattas vid vart och ett av de tre

tidigare kvartalen.

Som redovisningsassistent i detta företag, hur troligt är det att

du kommer att bokföra posten som begärts av

redovisningsansvarige:

Mycket osannolikt Osannolikt Något osannolikt

Något troligt Troligt Mycket troligt

Bakgrundsfrågor

Vänligen besvara följande fråga utan att återgå till tidigare

sidor.

Baserat på den information som presenteras i scenariot ovan

angavs att ekonomichefen:

Är någon som anställda har förtroende för och som

försöker att "göra det rätta" när det handlar om

redovisningsfrågor.

Är någon som anställda inte litar på och som försöker "få

önskat resultat" när det handlar om redovisningsfrågor.

Demografiska frågor

Hur många år har du totalt varit verksam som auktoriserad

redovisningskonsult?

74

Är du:

Kvinna Man

Ålder?

Är ett arbete som redovisningskonsult din huvudsakliga

sysselsättning?

Ja Nej

Vänligen besvara följande frågor utifrån din personliga

erfarenhet (inte utifrån personen i scenariot).

Baserat på din egen personliga arbetslivserfarenhet, ange hur

bekant du är med konceptet av att registrera kostnader för

tjänster som tillhandahålls men inte ännu fakturerats:

Extremt obekant Starkt obekant Något obekant Varken eller

Något bekant Starkt bekant Extremt bekant

Baserat på din egen personliga arbetslivserfarenhet, ange hur

bekant du är med att möta analytikers prognoser:

Extremt obekant Starkt obekant Något obekant Varken

eller Något bekant Starkt bekant Extremt bekant

75

Bilaga 2

Enkätbrev

Hej,

Detta är en inbjudan till att delta i en studie som ska leda till en

ökad förståelse kring vilken effekt etiskt ledarskap kan ha vid

beslutsfattande. Du har slumpmässigt valts ut och ditt

deltagande och dina åsikter är viktiga för vår studie. Vi skulle

därför vara tacksamma om du tog dig tid att besvara vår

undersökning. Undersökningen är upplagd som så att vi

presenterar ett scenario och ber dig att ta ställning till en fråga

kopplat till det scenariot. Därefter ombeds du att fylla i några

korta bakgrundsfrågor. Ditt deltagande är anonymt.

Vi som står bakom denna studie är två studenter vid Högskolan

i Gävle. Vi läser vår sista termin på ekonomprogrammet och

studien är en del i vårt examensarbete. Ämnet för

examensarbetet är etiskt ledarskap och tanken är att bidra till en

ökad förståelse för vilken inverkan ett etiskt ledarskap kan ha.

Det är värdefullt att få just din syn på det här och därför är det

av stor vikt för oss att du svarar.

Om du väljer att delta, vänligen svara på detta mail för att

undvika påminnelser. Vid frågor kontakta:

examensarbete.hig@gmail.com.

Med vänliga hälsningar,

Therese Lindström och Helena Romby