Embed Size (px)
Citation preview
Europaforum 2019
Framtidens Europa
Katarina Areskoug MascarenhasEU-kommissionens svenska representation
EU-året 2019Katarina Areskoug Mascarenhas
Chef för EU-kommissionen i Sverige
Vad gör egentligen EU-kommissionensrepresentation i Sverige?
4
EU-kommissionen i Sverige
1. Allmänheten
• Sociala medier – twitter & facebook
• Hemsidan
• Nyhetsbrev
• Seminarier – Europahuset, Europa direkt eller andra
organisationer
• Kommissionärsbesök - medborgardialoger
2. Journalister
• Ständiga förfrågningar (vi och SPP)
• Journalistbriefingar före toppmöten
• Pressmeddelanden
• Artiklar / bemötanden
• Föreläsningar vid journalisthögskolor
• Studiebesök i Bryssel
3. Skolambassadörer
4. Seminarier• Europahuset/Medborgardialoger
• Almedalen/Europaforum Hässleholm/Järva
• Universitetsdagar
• På förfrågan
5. Rapportering till Bryssel
• EU i världen
• Sverige i EU
Fråga 1: I dagens G8 ingår fyra europeiska länder. Hurmånga ingår i G8 år 2050 enl. nuvarande trender?
1. 5 länder
2. 3 länder
3. 1 land
BNP-prognoser för G8-länder
Källa: PWC, The World in 2050, feb 2017
2016 2030 2050
1 USA Kina Kina
2 Kina USA USA
3 Japan Indien Indien
4 Tyskland Japan Indonesien
5 Storbritannien Tyskland Japan
6 Frankrike Storbritannien Brasilien
7 Indien Frankrike Tyskland
8 Italien Brasilien Mexiko
2004 2015 2030
USA 28% 24% KinaEU-27 26% 22% USAJapan 11% 6% EU 27 <20%
UK 5% 4% IndienKina 5% 15% JapanIndien <2% 3% UK
Källa: Eurostat och FN:s statistikavdelning
Globala maktskiften » konsekvenser• Ökad nationalism/protektionism » handelskonflikter
(tullar, teknologi, subventioner)
• Screening av utländska investeringar
• Närmare europeiskt samarbete – nya områden t.ex.
försvarspolitik, industripolitik
• EU till försvar av multilaterala ramverk – Parisavtalet,
WTO, etc. men också modernisering av t.ex. WTO
12
Fråga 2: Dagens EU utgjorde år 190025% av världens befolkning. Vad utgör vi idag?
1. 15%
2. 10%
3. 5%
A changing place in a changing world
Fråga 3: Hur stor del av svensk export går till EU-länder?
1. En tredjedel
2. Hälften
3. Två tredjedelar
Tio största exportländerna för varor 2016 (SCB)
Land Export i kronorTyskland 126 miljarderNorge 124 miljarderUSA 87 miljarderDanmark 83 miljarderFinland 81 miljarderStorbritannien ochNordirland 72 miljarder
Nederländerna 64 miljarderBelgien 56 miljarderFrankrike 53 miljarderKina 46 miljarder
Tjänsteexport till de 10 största mottagarländerna(SCB)
Land Export i kronor
Norge 82 miljarderUSA 62 miljarderStorbritannien 59 miljarderTyskland 46 miljarderFinland 39 miljarderDanmark 39 miljarderSchweiz 33 miljarderFrankrike 29 miljarderNederländerna 22 miljarderIrland 15 miljarder
Fråga 4: Hur stor del av nya svenska lagar härrör frånEU-samarbetet?
1. 10%
2. 30%
3. 50%
Vad tillför Sverige - och hur?Sverige i EU:s beslutsprocess
• Nyckelfrågor i EU-rapporteringen
• EU-nämnden
• Samråd inför varje ministerrådsmöte
• Representanter från alla partier – deras
"EU-talesperson" för journalister
• Ny ordförande: Åsa Westlund (S)
• Webbsänds inför toppmöte:
http://www.riksdagen.se/sv/utskot
ten-eu-namnden/eu-namnden/
Vilka är EU:s viktigaste framgångar?
• Den största gemensamma marknaden
• Den största handelsmakten
• Den största biståndsgivaren (56%)
• Det största gemensamma forskningsprogrammet
• Ledande på klimatområdet
• Topprankad pressfrihet
• 70 år av fred
Vad händer i EU-samarbetetjust nu?
EU-val 2019
Varför är Europaparlamentetviktigt för Sverige?
• Fler befogenheter via Lissabonfördraget - lagstiftningsmaktpå över 40 nya områden
• Det ordinarie lagstiftningsförfarandet - 95 procent av all EU-lagstiftning
• Antar EU:s årliga budget med rådet - Parlamentet har dock sista ordet
• Godkänner eller förkastar långtidsbudgeten - kan inte göranågra ändringar efter rådets ståndpunkt
• Budgetkontroll - beslutar om ansvarsfrihet• Röstar om internationella avtal
Intresse för EU-valet
Vad tycker svenskarna om EU?• Parlameter (sept 2018) – 77% bra att SE är med
i EU (EU-genomsnitt 62%)
• Eurobarometer (nov 2018) – åtta av tio
(82 %) känner sig som EU-medborgare
(EU-genomsnitt 71%)
• Framtiden bättre utanför EU – nej 74%
(EU-genomsnitt 61%)
SCB-undersökning nov 2018
EP:s sammanställning av nationella undersökningarpublicerad 18 april
Europaportalens Sifo-undersökningar,20-25 april/mars/feb 2019 (i procent)
Parti Sifo april 2019
Sifo mars 2019
Sifo februari 2019
EU-valet 2014
Moderaterna 16,5 16,2 16,4 13,65
Centerpartiet 6,3 7,1 5,8 6,49
Liberalerna 3,4 4,0 3,7 9,91
Kristdemokraterna 10,7 10,4 8,6 5,93
Socialdemokraterna 21,0 25,2 27,5 24,19
Vänsterpartiet 8,2 8,6 10,0 6,30
Miljöpartiet de gröna 10,0 8,1 6,4 15,41
Sverigedemokraterna 19,9 17,3 18,0 9,67
Feministiskt Initiativ 1,7 1,5 1,2 5,49
Övriga partier 2,4 1,5 2,4 2,96
Viktiga frågor 2019 • Nationalism/Brexit <-> Starkt EU-stöd• Handelskrig?• Värderingsfrågor – art 7, överträdelseärenden, budgeten
(rule-of-law mechanism)• Migration • Klimatneutralt Europa 2050• Försvarspolitiken• Ekonomin (2,4% - 1,9% - 1,5%) – bankerna?• Desinformation• Nytt Europaparlament & ny EU-kommission
Brexit – UK lämnar 31 oktober?
• Utträdesavtal – övergångsperiod till 31 december 2020Gränsen mellan Nordirland och Irland?
• Framtida relation från 1 januari 2021Frihandelsavtal?Tullunion?
Tack för uppmärksamheten!
EU-kommissionens Representation i Sverige
ec.europa.eu/swedenFacebook/EukommissionenTwitter/EC_StockholmRep
Instagram: euisverige
EU:s betydelse för regionerna Finansiering efter 2020
Hur kommer det regionala utvecklingskapitalet se ut?
Marie Wik, Region Blekinge Adam Andersson, Småland Blekinge Halland South Sweden
Vad är regionaltutvecklingskapital? • Pengar för utvecklingsinsatser
från nationell nivå och EU- syfte att skapa förändring
• 2 typer av EU-program: - Geografiska program- Tematiska program (sektorsprogram)
Utvecklingskapital från EU efter 2020
• Trender: - färre och större program- synergier och mervärde
• Förslag till nya program: - stora likheter och en del nyheter- viss förändring i fokus - regional- och landsbygdspolitik fortfarande störst budgetmässigt
• Processen framåt: - förhandlingar pågår, stora osäkerheter- förberedelser för kommande program
Hur kan vi förbereda oss för nästa period?
• Fokus på regionens utvecklingsbehov
• Bygga nätverk – regionalt, nationellt och i Europa
• Bygga kunskap – behöver lära om och lära nytt vilket kan vara en utmaning
Så påverkar vi i EU för förbättrade förutsättningar för Sydsvenska företag
Anders Borgehed, Sydsvenska industri- och handelskammaren
Europaforum, Karlskrona den 16 maj
Anders Borgehed, regionchef Sydsvenska Handelskammaren
Presentation 2018
Vår uppgift är att göra Sydsverige till en bättre plats för företagen
Vi påverkar - lobbying Vi stöder - affärsservice Vi sammanför - nätverk
Presentation 2018
Presentation 2018
Blå = EU genomsnittGrön =Småland med Öarna
Varför engagerar vi oss i EU-frågor?
Presentation 2018
COUNTRY CODE COUNTRY NAME NUTS CODE NUTS NAME # Infrastructure
DE Germany DEA2 Köln 1 2,126UK United Kingdom UKI1 Inner London 19 1,628DE Germany DE60 Hamburg 46 0,817DK Denmark DK01 Hovedstaden 128 -0,390SE Sweden SE11 Stockholm 136 -0,454SE Sweden SE12 Östra Mellansverige 175 -0,799SE Sweden SE21 Småland med öarna 228 -1,111SE Sweden SE31 Norra Mellansverige 229 -1,116SE Sweden SE33 Övre Norrland 259 -1,276SE Sweden SE32 Mellersta Norrland 260 -1,287FI Finland FI20 Åland 269 -1,358FR France FR91 Guadeloupe 270 -1,583FR France FR92 Martinique 271 -1,583FR France FR93 Guyane 272 -1,583FR France FR94 Réunion 273 -1,583
Presentation 2018
Handelskamrarna i EU
• Eurochambres- En sammanslutning av Europas handels-kammrar• Arrangerar bl.a. European parliamentof Enterprises med 751delegater från hela Europa
Presentation 2018
• Should work-based learning be integral to all initial vocational education & training programmes?
Yes: 97.1% No: 2.9%This is another question that has been asked at previous EPEs and the almost unanimous ‘yes’ vote in 2018 reinforces the importance that entrepreneurs attach to the work-based component of vocational education & training.
Presentation 2018
• Is cost a significant barrier to businesses offering more work/training opportunities to refugees and migrants?
Yes: 38.5% No: 61.5%Ensuring work opportunities is vital to the socio-economic integration of refugees and migrants. The outcome of this vote indicates that the barriers are not necessarily financial and may relate more to other aspects of a process that is extremely complex on many levels.
Presentation 2018
• Should the European Union fortify business ties with third countries, paving the way for accession?
Yes: 81.5% No: 18.5%More than four out of five Members of the European Parliament of Enterprises voted in favour of further efforts to strengthen commercial ties with EU third countries that may in due course accede to the EU. This reflects the fact that enlargement of the EU, has proved economically beneficial for both existing and new member states. A bigger EU means a bigger Single Market that offers more business opportunities, less barriers to trade and investment and a more competitive economy in global terms.
Presentation 2018
ID-Kontroller
Presentation 2018
Nytt ledarskap i Bryssel
– så navigerar Småland Blekinge Halland på EU-arenan Linda Reinholdsson och Sven Kastö
Småland, Blekinge, Halland - South Sweden
Sven Kastö & Linda Reinholdsson
Europaforum, Karlskrona, 16 maj 2019
Småland-Blekinge-Halland har 1,2 miljoner invånare i ryggen!
Våra medlemmar
• Marknadsföra • Nätverka• Intressebevaka• Omvärldsbevaka• Påverka
Nytt EU-ledarskap- opinionsundersökning april 2019
https://www.europarl.europa.eu/news/sv/press-room/elections-press-kit/4/sa-kan-europaparlamentet-komma-att-se-ut-efter-eu-valet-2019
Källa:
Ny EU-kommissionen speglar EU-parlamentsvalet
EU-parlament
Rådet
Det som ledarskapet inte förändrar för SBH
- EU:s tonvikten flyttas allt mer mot forskning och innovation, snarare än traditionell regionalpolitik
Strategiska partnerskap
Specifika projektsamarbeten
Nya strukturer
EU uppmärksammar
våra regioner
Turbulent EU-framtid – låt oss fokusera på det vi idag har att förhålla oss till!
• EU-fokus på högre innovationsgrad och att fokusera resurserna• För att stärka våra styrkeområden (och finansiera dem) behöver vi
delta i fler internationella samarbeten• EU-kommissionen ger våra regioner värdefullt stöd
Eftermiddagens spår
Europa och framtiden
CONFIDENTIALFOR INTERNAL USE WITHINCLIENT COMPANY ONLY
EUROPAS FRAMTID UR ETTBEFOLKNINGS- OCH HANDELSPERSPEKTIV
EUROPAFORUM 2019MAGNUS RUNNBECK
BUSINESS SWEDEN
VÄRLDSEKONOMIN IDAG…FÖRDELNING AV GLOBAL BNP PER REGION I PROCENT, 2018
28%
5%
26%
35%
3%
3%
KÄLLOR: OXFORD ECONOMICS, BUSINESS SWEDEN (2019)
BUSINESS SWEDEN
… OCH VÄRLDSEKONOMIN IMORGONFÖRDELNING AV GLOBAL BNP PER REGION I PROCENT, 2035 (PROGNOS)
24%
5%
21%
43%
4%
3%
KÄLLOR: OXFORD ECONOMICS, BUSINESS SWEDEN (2019)
BUSINESS SWEDEN
14,4%
6,5%
-3,6%
-6,6%
3,3%4,8%
1,0%
9,6%10,5%
-10%
-5%
0%
5%
10%
15%
20%
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
ETT STARKT ÅR FÖR SVENSK VARUEXPORTSVERIGES EXPORT AV VAROR2010-2018, ÅRLIG TILLVÄXT I PROCENT
KÄLLOR: STATISTISKA CENTRALBYRÅN (SCB); BEARBETNING AV BUSINESS SWEDEN (2019)
LÖPANDE PRISER FASTA PRISERNOT: FASTA PRISER = LÖPANDE PRISER JUSTERADE FÖR VALUTA- OCH PRISEFFEKTER
BUSINESS SWEDEN
STÖRST LYFT FÖR VARUEXPORTEN TILL EUROPA
ASIEN 13%
SVERIGES VARUEXPORT2018, FÖRDELNING PÅ REGIONER I PROCENT
KÄLLOR: STATISTISKA CENTRALBYRÅN (SCB); BEARBETNING AV BUSINESS SWEDEN (2019)
EUROPA73%
SYDAMERIKA 2%
NORDAMERIKA8%
AFRIKA2%
MELLANÖSTERN 2%
SVERIGES VARUEXPORT2017-2018, TILLVÄXT PER REGION I PROCENT
11%10%
8%
1% 1%
-8%-10%
-5%
0%
5%
10%
15%
NOT: SAMMANSTÄLLNING GJORD I ENLIGHET MED BUSINESS SWEDENS REGIONINDELNING; ALLA SIFFROR I LÖPANDE PRISER
SVERIGES 1-10 STÖRSTA EXPORTMARKNADER
LandVaruexport i
mdr SEK, 2018
% tillväxt, 2017-2018
% av totala varuexporte
n
1 Tyskland 156,9 +10 10,9
2 Norge 151,6 +14 10,5
3 Finland 100,8 +12 7,0
4 Danmark 99,9 +12 6,9
5 USA 98,0 +9 6,8
6 Nederländerna 84,6 +19 5,9
7 Storbritannien 81,8 +1 5,7
8 Kina 67,1 +15 4,7
9 Frankrike 62,1 +13 4,3
10 Belgien 58,2 +2 4,0
TYSKLAND OCH NORGE FORTSATT STÖRSTA EXPORTMARKNADER FÖR SVENSKA VAROR
KÄLLOR: STATISTISKA CENTRALBYRÅN (SCB); BEARBETNING AV BUSINESS SWEDEN (2019)
SVERIGES 11-20 STÖRSTA EXPORTMARKNADER
LandVaruexport i
mdr SEK, 2018
% tillväxt,2017-2018
% av totala varuexporten
11 Polen 48,2 +21 3,3
12 Italien 40,4 +15 2,8
13 Spanien 30,1 +20 2,1
14 Japan 22,2 +13 1,5
15 Ryssland 20,0 +7 1,4
16 Australien 17,4 +16 1,2
17 Schweiz 15,1 +6 1,0
18 Sydkorea 14,4 +17 1,0
19 Turkiet 14,3 +2 1,0
20 Österrike 13,5 +13 0,9
69
NOT: ALLA SIFFROR I LÖPANDE PRISER
BUSINESS SWEDEN
PRODUKTION OCH HANDEL MED INDUSTRIVAROR ALLT MER REGIONALISERAD
INTRA-REGIONAL EXPORT AV INDUSTRIVAROR, ANDEL I PROCENT
KÄLLOR: UN COMTRADE, BUSINESS SWEDEN (2019)
Europa 65%Nordamerika 60%
Asien 49%
2000-2017
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
Asia Europe North America
KUNDER OCH TEKNOLOGI DRIVER REGIONALISERINGEN
Närvaro hos viktiga kunder och bättre anpassning till
marknaden.
Minskad betydelse och utjämning av lönekostnader.
Sänkta transportkostnader och snabbare leveranser.
KÄLLA: BUSINESS SWEDEN (2019)
Konjunkturen, näringslivet och produktiviteten:
Hur går det för Skåne?
Pernilla Johansson, Chefekonom, fil. dr.Per Tryding, vVD och policychef, fil. dr.
Produktivitet och konkurrenskraft i Sydsverige och Europa
Pernilla Johansson, Chefekonom, fil. dr.
Dagens föredrag
• Varför är produktivitet viktigt?• Hur utvecklas produktiviteten i Europa?• Varför behövs det regionala perspektivet?• Sydsvenska regioners produktivitet och
konkurrenskraft
Tillväxt Sysselsättning Produktivitet= +
Hur många jobbar?Hur mycket jobbar vi?
Hur jobbar vi?Är jobbet effektivt och relevant?
Var kommer tillväxten ifrån?
Exempel 1: Frisör
Exempel 2: Dataprogrammerare
Exempel 3: Tillverkning
Svensk ekonomi, index 1980=100
0
50
100
150
200
250
1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015BNP Arbetade timmar
Produktivitet
Källa: SCB
Produktivitet från ett makroperspektiv
Tillväxt Sysselsättning Produktivitet= +
Produktivitet är avgörande för tillväxt
20 % 80 %
Men produktiviteten mattas av
Källa: OECD
Storstadsregionerna drar ifrån
Källa: OECD
Urbaniseringen driver på …Antal nya jobb i näringslivet 2014-2017
Källa: SCB och Handelskammaren
… och strukturomvandlingenFörändring i tillverkningsindustrins sysselsättning i Sydost 2008-2013
-40 -30 -20 -10 0 10 20
Handpaketerare och andra fabriksarbetare
Processoperatörer, trä- och pappersindustri
Maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling
Montörer
Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl.
Totalt tillverkningsindustrin
Chefer för särskilda funktioner
Maskinoperatörer, trävaruindustri
Lager- och transportassistenter
Maskin- och motorreparatörer
Säljare, inköpare, mäklare m.fl.
Övriga maskinoperatörer och montörer
Ingenjörer och tekniker
Civilingenjörer, arkitekter m.fl.
Maskinoperatörer, livsmedelsindustri m.m.
Källor: SCB och Handelskammaren
Svenska regioner har relativt hög produktivitet
Källa: Eurostat
Olika drivkrafter i olika regioner
Källor: SCB och HandelskammarenAnm.: Produktivitet avser förädlingsvärde per sysselsatt i näringslivet
Produktivitetsdriven tillväxt
Låg tillväxt
Tillväxtmotorer
Sysselsättningsdriven tillväxt
Vilka faktorer påverkar produktiviteten?
• Den lokala arbetsmarknadsregionen• Branschstrukturen• Kompetens• Innovation• Internationell handel• Typ av företag: storlek och ägande
Den lokala arbetsmarknadsregionen
Källor: Handelskammaren ”Sydsverige Live 2018”
Storlek spelar roll
Produktivitet korsar kommungränserAndel av totala löneinkomster som tjänas in genom arbete i andra kommuner
Källor: SCB och Handelskammaren
Sydsverige: Från små landsbygdsregioner till storstadsregioner
Källor: SCB och Handelskammaren
0
200 000
400 000
600 000
800 000
1 000 000
1 200 000
1 400 000
1 600 000
Stora regioner har högre tillväxtSysselsättningstillväxt i näringslivet
Källor: SCB och HandelskammarenAnm.: Kort sikt avser 2014-2017, lång sikt avser 2004-2017
Jönköping
Värnamo Vetlanda
Älmhult
Växjö
Ljungby
Kalmar
Oskarshamn
Västervik
Vimmerby
Karlskrona
Västra Blekinge
Malmö
Kristianstad
Halmstad
Göteborg
-10%
-5%
0%
5%
10%
-20% -10% 0% 10% 20% 30% 40%
Kort
sikt
Lång sikt
Närhet till storstad är viktig
Arbetsmarknadsförstoring i Skåne men inte SydostBefolkning i arbetsmarknadsregionen Malmö respektive Växjö
108%
0
200 000
400 000
600 000
800 000
1 000 000
1 200 000
1 400 000
1985
1987
1989
1991
1993
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
2011
2013
2015
2017
Malmö/Lund/Helsingborg
18%
0
50 000
100 000
150 000
200 000
1985
1987
1989
1991
1993
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
2011
2013
2015
2017
Växjö
Tillväxt genom fusion Organisk tillväxt
Andel högutbildade viktigaste förklaringen till skillnader i tillväxt
Källa: https://www.scb.se/publikation/38155
Sammanfattning
• Produktivitet är viktigt • Europa har en produktivitetsutmaning• Stora regioner har högre produktivitet och växer snabbare• Arbetsmarknadsförstoring och ”uppkopplade” regioner viktiga verktyg• Kompetens avgörande för tillväxt
Eftermiddagens spår
Europa och framtiden
Konjunkturen, näringslivet och produktiviteten:
Hur går det för Skåne?
Pernilla Johansson, Chefekonom, fil. dr.Per Tryding, vVD och policychef, fil. dr.
Produktivitet och konkurrenskraft i Sydsverige och Europa
Pernilla Johansson, Chefekonom, fil. dr.
Dagens föredrag
• Varför är produktivitet viktigt?• Hur utvecklas produktiviteten i Europa?• Varför behövs det regionala perspektivet?• Sydsvenska regioners produktivitet och
konkurrenskraft
Tillväxt Sysselsättning Produktivitet= +
Hur många jobbar?Hur mycket jobbar vi?
Hur jobbar vi?Är jobbet effektivt och relevant?
Var kommer tillväxten ifrån?
Exempel 1: Frisör
Exempel 2: Dataprogrammerare
Exempel 3: Tillverkning
Svensk ekonomi, index 1980=100
0
50
100
150
200
250
1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015BNP Arbetade timmar
Produktivitet
Källa: SCB
Produktivitet från ett makroperspektiv
Tillväxt Sysselsättning Produktivitet= +
Produktivitet är avgörande för tillväxt
20 % 80 %
Men produktiviteten mattas av
Källa: OECD
Storstadsregionerna drar ifrån
Källa: OECD
Urbaniseringen driver på …Antal nya jobb i näringslivet 2014-2017
Källa: SCB och Handelskammaren
… och strukturomvandlingenFörändring i tillverkningsindustrins sysselsättning i Sydost 2008-2013
-40 -30 -20 -10 0 10 20
Handpaketerare och andra fabriksarbetare
Processoperatörer, trä- och pappersindustri
Maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling
Montörer
Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl.
Totalt tillverkningsindustrin
Chefer för särskilda funktioner
Maskinoperatörer, trävaruindustri
Lager- och transportassistenter
Maskin- och motorreparatörer
Säljare, inköpare, mäklare m.fl.
Övriga maskinoperatörer och montörer
Ingenjörer och tekniker
Civilingenjörer, arkitekter m.fl.
Maskinoperatörer, livsmedelsindustri m.m.
Källor: SCB och Handelskammaren
Svenska regioner har relativt hög produktivitet
Källa: Eurostat
Olika drivkrafter i olika regioner
Källor: SCB och HandelskammarenAnm.: Produktivitet avser förädlingsvärde per sysselsatt i näringslivet
Produktivitetsdriven tillväxt
Låg tillväxt
Tillväxtmotorer
Sysselsättningsdriven tillväxt
Vilka faktorer påverkar produktiviteten?
• Den lokala arbetsmarknadsregionen• Branschstrukturen• Kompetens• Innovation• Internationell handel• Typ av företag: storlek och ägande
Den lokala arbetsmarknadsregionen
Källor: Handelskammaren ”Sydsverige Live 2018”
Storlek spelar roll
Produktivitet korsar kommungränserAndel av totala löneinkomster som tjänas in genom arbete i andra kommuner
Källor: SCB och Handelskammaren
Sydsverige: Från små landsbygdsregioner till storstadsregioner
Källor: SCB och Handelskammaren
0
200 000
400 000
600 000
800 000
1 000 000
1 200 000
1 400 000
1 600 000
Stora regioner har högre tillväxtSysselsättningstillväxt i näringslivet
Källor: SCB och HandelskammarenAnm.: Kort sikt avser 2014-2017, lång sikt avser 2004-2017
Jönköping
Värnamo Vetlanda
Älmhult
Växjö
Ljungby
Kalmar
Oskarshamn
Västervik
Vimmerby
Karlskrona
Västra Blekinge
Malmö
Kristianstad
Halmstad
Göteborg
-10%
-5%
0%
5%
10%
-20% -10% 0% 10% 20% 30% 40%
Kort
sikt
Lång sikt
Närhet till storstad är viktig
Arbetsmarknadsförstoring i Skåne men inte SydostBefolkning i arbetsmarknadsregionen Malmö respektive Växjö
108%
0
200 000
400 000
600 000
800 000
1 000 000
1 200 000
1 400 000
1985
1987
1989
1991
1993
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
2011
2013
2015
2017
Malmö/Lund/Helsingborg
18%
0
50 000
100 000
150 000
200 000
1985
1987
1989
1991
1993
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
2011
2013
2015
2017
Växjö
Tillväxt genom fusion Organisk tillväxt
Andel högutbildade viktigaste förklaringen till skillnader i tillväxt
Källa: https://www.scb.se/publikation/38155
Sammanfattning
• Produktivitet är viktigt • Europa har en produktivitetsutmaning• Stora regioner har högre produktivitet och växer snabbare• Arbetsmarknadsförstoring och ”uppkopplade” regioner viktiga verktyg• Kompetens avgörande för tillväxt
Eftermiddagens spår (Blekinge museum)
Strukturfondernas betydelse för regionerna
Workshop ledd av Daniel Sköld Region Blekinge med inledning av Marie Vaadre, Tillväxtverket
Regionala utvecklingsfondenEuropaforum, Karlskrona 2019
De nio regionalfondsprogrammenÅtta regionala strukturfondsprogram
1. Övre Norrland, 1 769 Mkr2. Mellersta Norrland, 1 285 Mkr3. Norra Mellansverige, 1 216 Mkr4. Östra Mellansverige, 579 Mkr5. Stockholm, 306 Mkr6. Västsverige, 463 Mkr7. Småland och Öarna, 546 Mkr8. Skåne-Blekinge, 505 Mkr
Ett nationellt regionalfondsprogram, 1 102 Mkr
Inriktning av projekt som får EU-stödFem tematiska mål inom Regionala utvecklingsfonden
Tematiskt mål 1:Forskning och innovation
Tematiskt mål 2:Informations- ochkommunikations-teknik
Tematiskt mål 3:Små och medel-stora företags konkurrenskraft
Tematiskt mål 4:Koldioxidsnål ekonomi
Tematiskt mål 7:Hållbara transporter
Exempel på investeringar i ERUF
Rådgivning & coachning till
företagRiskkapital till
små och medelstora
företagRegionala Investerings-
stöd till företag
Hållbar stads-utveckling
Innovations-system,
kluster och inkubatorer
Destinations-utveckling
Internationalisering
Investerings-främjande
Kulturella och kreativa näringar
Bredband i landsbygd
Bättre kommunikati
oner
Effektivare energi-
användning
Klimatsmarta produkter
Logistik-lösningar
Offentliga e-tjänster
Forsknings-miljöer
Digitala innovationer
Läget i regionalfonden 31 mars 2019
90 % beviljat och 41 % utbetalt
720 beviljade projekt fördelat på 300 olika organisationer som projektägare
122 projekt är avslutade varav 84 är förstudier
I de avslutade projekten utgör återföringarna 13 %
Beviljat, ej utbetalt3 975 mkr (51%)
Återstår att bevilja609 mkr (8%)
Utbetalt 3 187 mkr (41%)
91
86
93
95
96
91
70
85
97
44
41
42
35
44
38
30
39
43
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Övre Norrland
Mellersta Norrland
Norra Mellansverige
Stockholm
Östra Mellansverige
Västsverige
Småland och Öarna
Skåne-Blekinge
Nationella programmet
Andel beviljat och utbetalt av budget (%), 31/3 2019
utbetalt beviljat
Tematiska mål
97
88
91
84
89
35
28
52
35
40
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Främja hållbara transporter, bygg bort flaskhalsar
Stödja övergång till koldioxidsnål ekonomi
Ökad konkurrenskraft för små och medelstora företag
Ökad tillgång till, användning av och kvalitet på IKT
Stärk forskning, teknisk utveckling och innovation
Andel beviljat och utbetalt av budget (%), 31/3 2019
utbetalt beviljat
Fördelning av medfinansiärerKommuner
22%
Regioner35%
Statliga myndigheter
35%
Privata aktörer
8%
De tio största medfinansiärerna, Mkr
0 100 200 300 400 500 600 700
Trafikverket
Region Norrbotten
Region Jämtland Härjedalen
European Spallation Source
Region Västerbotten
Region Värmland
Tillväxtverket
Västra Götalandsregionen
Statens energimyndighet
Almi företagspartner inkl. dotterbolag
De tio största projektägarna, Mkr
0 200 400 600 800 1 000
Norrbottens Läns Landsting
Länsstyrelsen i Dalarnas län
Luleå Tekniska Universitet
Gävleborgs Läns Landsting
Mittuniversitetet
European Spallation Source
Länsstyrelsen i Västernorrlands län
Statens Energimyndighet
Swedish Venture Initiative
Almi Företagspartner inkl dotterbolag
17 000 företag har fått stöd – vad vet vi om dessa?Undersökningen omfattar 12 000 företag varav
Merparten är mikroföretag (dvs. färre än 10 anställda)
Flest företag har branschtillhörighet inom tillverkningsindustrin
Mer än 90 % av allt stöd är annat än ekonomiskt (ex. coachning/rådgivning)
Stora regionala variationer finns mellan de olika programmen kring vilken typ av stöd som lämnas och inom vilka branscher
SlutsatserGenerellt en hög beviljandegrad, utbetalningar har tagit fart under 2018 och förväntas öka än mer 2019
Stor bredd och mångfald av organisationer som projektägare däremot får ca 20 % av projektägarna närmare 80 % av allt stöd
Merparten av alla genomförandeprojekt pågår ännu (ca 90 %)
Stat, regioner och kommuner står för merparten av medfinansieringen (ca 85 %)
Mycket låg felprocent i genomförda projektrevisioner
Stort deltagande från näringsliv och företag i de flesta projekt
Merparten av programmens del- och slutmål förväntas nås
Växelkursen föreslås öka från 8,39 kr per euro till 9,30 kr per euro (ca 11 %)
Aktiviteter i projekt kan eventuellt förlängas t.o.m. 2023-02-28 och slutdatum för projekt 2023-04-30
