Upload
others
View
0
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
EXAMENSARBETE
När eleven får kundfokusBaksidan med en skola under relationsmarknadsföringsmässiga former
Tobias Renström2014
Ekonomie kandidatexamenFöretagsekonomi
Luleå tekniska universitetInstitutionen för ekonomi, teknik och samhälle
Förord
Till en början vill jag tacka alla rektorer som i 10 års tid haft översseende med
att jag inte utbildat mig färdigt till lärare. Sedan vill jag tacka Håkan Perzon vid
LTU (Luleå Tekniska Universitet) som under processen med uppsatsarbetet
handlett mig ett föredömligt sätt. Slutligen vill jag tacka Nils-Åke Asplund och
Tommy Lindström som haft den goda smaken att bolla idéer med mig och läsa
mina texter.
Tobias Renström
2014-04-28
Sammanfattning
Syftet med det här arbetet är att kartlägga i vilken grad gymnasielärare på en gymnasieskola i
Norrbottens inland uppfattat sig som marknadsförare av sig själv, av sitt program och/eller av sin
skola. Syftet är även att kartlägga om detta lett till konflikter i det etiska myndighetsuppdraget
som betygsättning innebär. Uppsatsens forskningsfrågor har varit:
- Upplever lärare att deras arbete handlar om marknadsföring?
- Upplever lärarna att det finns en konflikt i deras objektiva betygsättningsuppdrag och ett
eventuellt marknadsföringsuppdrag?
- Hur hanterar lärarna relationerna till föräldrar och elever i förhållande till
marknadsföringsuppdraget?
- Finns det uttalade rutiner för hantering av missnöjda elever?
- Klarar skolan sitt kunskapsuppdrag?
Studien har påvisat att lärare som upplever en tillhörighet till ett/några få program tycks uppleva
att yrket till högre grad handlar om marknadsföring än lärare som saknar koppling till ett
program. Yrkeslärare tycks uppleva att yrket till högre grad handlar om marknadsföring än
teorilärare, vilket kan ses som en följd av att lärare på ett yrkesprogram per definition tillhör ett
program och känner programtillhörighet.
Lärare som upplever större osäkerhet kring det framtida tjänsteunderlaget anser sig till en högre
grad påverkas av de relationer som de har till sina elever vid betygsättning än lärare som upplever
en lägre osäkerhet kring det framtida tjänsteunderlaget.
Lärarna hanterar främst elever som är missnöjda med utbildningen själva. Ett antal lärare har
uttryckt att det tidigt grundlägger kursernas upplägg med eleverna. Sedan följer lärarna elevernas
kunskapsutveckling och förmedlar fortlöpande elevens kunskapsstatus. När det blir dags för
betygssättning är eleven redan förberedd på vad betyget blir och den täta relationen detta
förfarande kräver leder till att elever sällan blir missnöjda med sina betyg eller hur kursen varit
upplagd.
Ingen formell hanteringsplan finns för missnöjda elever trots att skollagen kräver detta.
Abstract
The purpose of this study has been to identify whether teachers at a secondary school in
Norrbotten see themselves, according to theories in internal marketing, as marketers of
themselves, their program and/or their school. The studies aim has been to identify whether this
marketing assignment, the relationship the teachers have towards their students and factors of
external pressure have led to conflicts in the ethical authority of office that grading means. And if
this conflict can be a factor in creating grade inflation in the Swedish school system.
Innehållsförteckning
1 Inledning................................................................................................................................................ 1 1.1 Författarens bakgrund ................................................................................................................. 1 1.2 Introduktion ................................................................................................................................. 1 1.3 Problembeskrivning .................................................................................................................... 3 1.4 Syfte ............................................................................................................................................... 7 1.5 Forskningsfrågor .......................................................................................................................... 7 1.6 Avgränsningar .............................................................................................................................. 7
2 Teori ....................................................................................................................................................... 8 2.1 Kännetecken för relationsperspektivet i marknadsföring ...................................................... 8 2.2 Är byråkratjuridiska värderingar alltid förfärliga? ................................................................... 9 2.3 Gummessons 30r ....................................................................................................................... 11 2.4 Relation 9 – Relation till den missnöjde kunden ................................................................... 13 2.5 Intern marknadsföring .............................................................................................................. 15
3 Metod ................................................................................................................................................... 18 3.1 Urval ............................................................................................................................................ 18
3.1.1 Val av fallskola ................................................................................................................... 18 3.1.2 Val av respondenter .......................................................................................................... 19
3.2 Forskningens syfte ..................................................................................................................... 20 3.3 Kunskapssyn och tillvägagångssätt ......................................................................................... 20
3.3.1 Induktiv och deduktiv ....................................................................................................... 21 3.3.2 Kvantitativ och kvalitativ ................................................................................................. 21 3.3.3 Positivistisk och hermeneutisk ........................................................................................ 22
3.4 Litteratur ..................................................................................................................................... 22 3.5 Datainsamling ............................................................................................................................. 23 3.6 Metodkritik ................................................................................................................................. 23
4 Empirisk bakgrund ............................................................................................................................ 25 4.1 Lärares yrkesetik......................................................................................................................... 25 4.2 Betyg under påverkan ................................................................................................................ 25 4.3 Så påverkar föräldrar undervisningen ..................................................................................... 27
5 Resultat ................................................................................................................................................ 29 5.1 Upplever lärare att deras arbete handlar om marknadsföring? ........................................... 29 5.2 Upplever lärarna att det finns en konflikt i deras objektiva betygsättningsuppdrag och ett eventuellt marknadsföringsuppdrag? ............................................................................................. 32 5.3 Hur hanterar lärarna relationerna till föräldrar och elever i förhållande till marknadsföringsuppdraget? .................................................................................................................. 36 5.4 Finns det uttalade rutiner för hantering av missnöjda elever? ............................................ 39 5.5 Klarar den svenska skolan sitt kunskapsuppdrag? ................................................................ 40 5.6 Resultat i korthet: ....................................................................................................................... 42
6 Diskussion och analys ....................................................................................................................... 45 6.1 Upplever lärare att deras arbete handlar om marknadsföring? ........................................... 45 6.2 Upplever lärarna att det finns det en konflikt i deras objektiva betygsättningsuppdrag och ett eventuellt marknadsföringsuppdrag? ..................................................................................... 46 6.3 Hur hanterar lärarna relationerna till föräldrar och elever i förhållande till marknadsföringsuppdraget? .................................................................................................................. 47 6.4 Finns det uttalade rutiner för hantering av missnöjda elever? ............................................ 48 6.5 Slutsatser ..................................................................................................................................... 49
7 Referenser ........................................................................................................................................... 51 7.1 Tryckta referenser ...................................................................................................................... 51
7.2 Webbaserade referenser ............................................................................................................ 51 8 Bilagor .................................................................................................................................................. 54
8.1 Enkätundersökning ................................................................................................................... 54
Figurförteckning
FIGUR 1 TRANSAKTIONSMARKNADSFÖRINGSMODELL .............................................................................................................. 2
FIGUR 2 RELATIONSMARKNADSFÖRINGSMODELL ...................................................................................................................... 2
FIGUR 3 ANDELEN BARN/ELEVER I FRISTÅENDE VERKSAMHETER KÄLLA: FAKTA OM FRISKOLOR – MARS 2014.
FRISKOLORNAS RIKSFÖRBUND. ............................................................................................................................................ 4
FIGUR 4 ELEVEN I FOKUS KÄLLA: EGEN KONSTRUKTION ....................................................................................................... 4
FIGUR 5 TRE INSTANSER SOM TILLVARATAR ELEVFOKUSET. KÄLLA: EGEN KONSTRUKTION........................................... 5
FIGUR 6 ”WHATS UP WITH THOSE GRADES” VISAR DET FOCUSSKIFTE SOM SKETT KÄLLA:
HTTP://BOBBIBLOGGER.WORDPRESS.COM/2011/10/14/WHATS-UP-WITH-THOSE-GRADES-HUMOUR/ .............. 5
FIGUR 7 ALTERNATIVA RELATIONER TILL DEN MISSNÖJDE KUNDEN KÄLLA: GUMMESSON E.,
RELATIONSMARKNADSFÖRING: FRÅN 4P TILL 30R, S. 115 ............................................................................................ 15
FIGUR 8 GENOMSNITTLIGT MERITVÄRDE ÅRSKURS 9 2012/2013 KÄLLA: FAKTA OM FRISKOLOR – MARS 2014.
FRISKOLORNAS RIKSFÖRBUND. .......................................................................................................................................... 26
FIGUR 9 ANDEL ELEVER SOM NÅTT SITT BETYG I ALLA ÄMNEN I ÅK 9. KÄLLA: FAKTA OM FRISKOLOR – MARS 2014.
FRISKOLORNAS RIKSFÖRBUND. .......................................................................................................................................... 26
FIGUR 10 OBJEKTIVITET OCH SUBJEKTIVITET I KOLLISIONSKURS. KÄLLA: EGEN KONSTRUKTION .............................. 47
Diagramförteckning
DIAGRAM 1 – LINJEDIAGRAM ÖVER KÖNETS BETYDELSE FÖR UTSTRÄCKNINGEN AV MARKNADSFÖRING I
LÄRARYRKET. .......................................................................................................................................................................... 29
DIAGRAM 2 - LINJEDIAGRAM ÖVER PROGRAMTILLHÖRIGHETENS BETYDELSE .................................................................. 30
DIAGRAM 3 - LINJEDIAGRAM ÖVER SKILLNADEN MELLAN TEORILÄRARE OCH YRKESLÄRARE OCH DERAS EV.
MARKNADSFÖRINGSUPPDRAG............................................................................................................................................. 30
DIAGRAM 4 LINJEDIAGRAM ÖVER GRAD AV MARKNADSFÖRING AV SIG SJÄLV, PROGRAMMET OCH SKOLAN. ............. 31
DIAGRAM 5 LINJEDIAGRAM SOM VISAR I VILKEN UTSTRÄCKNING SOM TEORILÄRARE OCH YRKESLÄRARE
MARKNADSFÖR PROGRAMMET. .................................................................................................................................... 32
DIAGRAM 6 LINJEDIAGRAM SOM VISAR I VILKEN UTSTRÄCKNING SOM TEORILÄRARE OCH YRKESLÄRARE
MARKNADSFÖR SKOLAN. .................................................................................................................................................. 32
DIAGRAM 7 YTDIAGRAM SOM VISAR I VILKEN GRAD OLIKA GRUPPER VÅGAR UPPLEVT PÅTRYCKNINGAR KRING
DERAS BETYGSÄTTNING FRÅN ELEVERNA. ....................................................................................................................... 33
DIAGRAM 8 YTDIAGRAM SOM VISAR I VILKEN GRAD OLIKA GRUPPER UPPLEVT PÅTRYCKNINGAR KRING SIN
BETYGSÄTTNING FRÅN FÖRÄLDRAR.. ................................................................................................................................ 34
DIAGRAM 9 YTDIAGRAM SOM VISAR HUR OFTA OLIKA GRUPPER PÅVERKATS VID BETYGSÄTTNING FRÅN
SKOLLEDNINGEN. ................................................................................................................................................................. 35
DIAGRAM 10 LINJEDIAGRAM SOM VISAR TILL VILKEN GRAD MÄN OCH KVINNOR SOM KÄNNER STÖRRE OSÄKERHET
KRING SIN TJÄNST JÄMTE MÄN OCH KVINNOR SOM HAR SÄKRA TJÄNSTER. ............................................................... 36
DIAGRAM 11 STAPELDIAGRAM SOM VISAR KARAKTÄREN AV DE SAMTAL SOM LÄRARNA HAR MED FÖRÄLDRARNA. .. 37
DIAGRAM 12 YTDIAGRAM SOM VISAR I VILKEN GRAD OLIKA GRUPPER VÅGAR VARA KRITISK MOT ELEVEN I SAMTAL
MED FÖRÄLDERN. .................................................................................................................................................................. 38
DIAGRAM 13 YTDIAGRAM SOM VISAR I VILKEN GRAD OLIKA GRUPPER VÅGAR VARA KRITISK MOT FÖRÄLDERN. ...... 38
DIAGRAM 14 LINJEDIAGRAM SOM VISAR ANTALET SOM RANGORDNAT DE OLIKA UPPDRAGEN SOM NR 1 SAMT
VILKET MEDELVÄRDE DE OLIKA UPPDRAGEN HADE. .................................................................................................... 40
DIAGRAM 15 LINJEDIAGRAM SOM VISAR I VILKET SYFTE LÄRARNA HAR RELATIONSSKAPANDE AKTIVITETER MED
SINA ELEVER. DIAGRAMMET VISAR ANTALET SOM RANKAT DE OLIKA SYFTENA MED RELATIONSAKTIVITETER
SOM NR 1 SAMT VILKET MEDELVÄRDE DE OLIKA SYFTENA/UPPDRAGEN HADE. ..................................................... 41
DIAGRAM 16 YTDIAGRAM SOM VISAR LÄRARNAS ÅSIKT KRING HUR VÄL DE ANSER ATT DEN SVENSKA SKOLAN
KLARAR SITT UPPDRAG. ........................................................................................................................................................ 44
DIAGRAM 17 YTDIAGRAM SOM VISAR ANTALET LÄRARE SOM ANSER ATT SKOLAN SKALL VARA STATLIG.. .................. 44
1
1 Inledning
I den här uppsatsen kommer en ansats att göras för att dra paralleller med
transaktionsmarknadsföring, relationsmarknadsföring och hur den konkurrensutsatta svenska
skolan fungerar. Vidare kommer rapporten att analysera huruvida dessa relationer gett upphov till
biverkningar i form av till exempel betygsinflation.
1.1 Författarens bakgrund
Då uppsatsen i vissa avseenden innehåller subjektiva delar bör det redan här fastställas vilken
bakgrund författaren har. Efter att mina studier vid Umeå Universitet avslutades år 2002 inom
informatik (D-nivå) och företagsekonomi (C-nivå), erhöll jag en tjänst som IT-pedagog vid den
fallskola där studien för den här uppsatsen utförts. Jag har alltså under tolv år verkat som lärare
och samtidigt läst in min lärarbehörighet. Den här uppsatsen är ett led i att färdigställa min
behörighet inom de företagsekonomiska ämnena. De tolv år som ligger bakom mig har givetvis
färgat mig men också gett mig erfarenheter och insikter inom det valda ämnet. Nämligen vad
som händer när eleven får kundfokus. Trots att studien är kvantitativ till sin karaktär så kan det
därför finnas kvalitativa delar som grundar sig på mina erfarenheter som lärare. Jag kan därför i
vissa stycken ses som en respondent i min egen uppsats. Detta bör läsaren ha med sig samtidigt
som det inte förtar reliabiliteten av uppsatsen i någon högre grad.
1.2 Introduktion
Kopplingar mellan den svenska skolan och teorier kring transaktionsmarknadsföring och
relationmarknadsföring är unika i forskningsvärlden. Men det är just dessa kopplingar som den
här uppsatsen strävar efter att beskriva. Samt vad som händer när eleven får ett kundfokus.
Den mest etablerade transaktionsmarknadsföringsmodellen är Philip Kotlers teori -
marknadsmixen, allternativt även kallad de 4P:na – Pris, plats, produkt och påverkan1.
Teorin menar att företag som har en god prispolitik, en närhet till och kunskap om sin marknad
samt har en bra produkt, kommer att kunna sälja sina produkter om påverkan sker. Det vill säga
marknadsföring.
1 Kotler, P., Armstrong, G., Saunders, J. & Wong, V. (1999) Principles of marketing – Second European Edition, s. 1 ff
2
Figur 1 Transaktionsmarknadsföringsmodell
Om fokus för marknadsmixen roteras 180° så
att vi ser affärshändelsen ur kundens perspektiv,
så bygger transaktionsmarknadsföring på att
kunden gör självständiga val. Val leder till ett
eget ansvar för affärstransaktionen. Kunden har
själv valt varan/tjänsten utifrån de 4P:na och
ansvarar själv för den upplevda kvalitén. Dessa
självständiga val kan dock även leda till missnöje med varan/tjänsten, då samspelet mellan
leverantören och kunden helt uteblir. För leverantören är kunden oftast oidentifierad inom
transaktionsmarknadsföring. Kundens önskemål och krav på kvalitet på varan eller tjänsten
uppnås därför inte alltid fullt ut.2 Om ett sjukhus exempelvis behöver nya operationshandskar så
sitter det kanske en inköpare som har ett inköpsansvar. Inköparen får en beställning av
personalen på sjukhuset att köpa in dessa handskar. Han/Hon kontaktar de leverantörer eller de
återförsäljare (i figur 1, beskrivna som marknadsaktörer) som finns av operationshandskar för att
få in offerter. Personalen på sjukhuset har lagt ett ansvar hos inköparen om att affärshändelsen
skall leda till att de får bra operationshandskar. Marknadsaktörerna behöver inte uppleva något
nämnvärt ansvar kring själva affärshändelsen, då kunden själv valt produkt.
Inom relationsmarknadsföring delas dock ansvaret vid en affärshändelse mellan åtminstone två
parter, det vill säga mellan företaget/organisationen och leverantören. Om vi återgår till
inköparen på sjukhuset så kommer hans/hennes ansvar att minska om handskarna har utvecklats
i en affärmässig relation mellan sjukhuset och handskleverantören. Har leverantörerna, enligt
kunderna, missat att fånga de krav och önskemål som fanns kring hur den optimala
operationshandsken skall vara utformad så kommer kunderna främst att hålla leverantören som
ansvarig. Inköparen som var sjukhusets främsta kontaktman med leverantören delar därmed
ansvaret kring affärshändelsens resultat.
2 Grönroos C., Marknadsföring i tjänsteföretag, s. 13 -17
Figur 2 Relationsmarknadsföringsmodell
3
Det är här kopplingar mellan den svenska skolan och teorier kring transaktionsmarknadsföring
och relationmarknadsföring kommer in. Där leverantören av kunskap är den svenska skolan,
inköparen är eleven och kunderna kan i skolans fall likställas med föräldrar, men givetvis även
eleven.
Fortsättningen av den här studien syftar till att beskriva hur den svenska skolan gått från en
objektiv transaktionmarknadsföringsliknande organisationsstruktur, idealisk för rättvis
betygsättning, till en subjektiv relationsmarknadsföringsliknande organisationsstruktur som allt
mer präglas av påverkan. Påverkan från elever, föräldrar samt från interna aktörer som rektorer
och specialpedagoger. Påverkan som i den här studien ansetts leda till betygsinflation i det
svenska skolsystemet. Men hur har detta skifte kommit till stånd? Och vilken syn har lärarna idag
på sin roll i skolan?
1.3 Problembeskrivning
År 1992 antog riksdagen friskolereformen. Den innebar dels att skötseln av den svenska skolan
övergick från staten till kommunerna och dels att det blev fritt att starta friskolor. I slutet av
1990-talet infördes även de valfrihetsreformer som hade till syfte att elever och föräldrar själva
kunde välja vilken skola eleven ville bli undervisad i3. I skollagen står det i kap 1 § 8 att:
”Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika
tillgång til l utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmel ser i denna
lag.4”
Det politikerna beslutade var att marknadsprinciper skulle råda i den svenska skolan. När
marknadsprinciper råder i en offentlig förvaltning brukar detta gå under begreppet New public
management (NPM). Skolan ansågs bli bättre om en konkurrenssituation kring eleverna uppstod5.
3 Skolverket, Vad kostar de fristående grundskolorna?, s. 7 4 Skollagen kap 1 § 8 5 Pedagogiska magasinet nr 2 – maj 2014, Marknadsstyrning skapar oönskade elever. s. 8
4
Figur 3 Andelen barn/elever i fristående
verksamheter
Källa: Fakta om friskolor – mars 2014.
Friskolornas riksförbund.
Läsåret 12/13 gick 306 000 av totalt 1,7 miljoner barn i fristående förskolor eller skolor. Detta
motsvarar 18 % av alla barn. Sett till gymnasieelever så gick 26 % (91 500 elever) i en friskola av
cirka 352 000 elever.6 De senaste tio åren har andelen
barn i fristående verksamheter även ökat (se diagram till
höger) och skolan beskrivs ibland som en flumskola.7
Men vissa menar dock att friskolereformen lett till
konkurrens och högre resultat på nationella prov, vilket
har medfört högre betyg för elever i kommuner med
friskolor. Detta gäller för elever i friskolorna men även
för elever i de kommunala skolorna.8 Skolverket bedömer
dock att det fria skolvalet sannolikt har bidragit till ökade
resultatskillnader mellan skolor och en ökad
socioekonomisk skolsegregation och därmed till minskad likvärdighet.9 Kanske kan detta ses som
två sidor av samma mynt. Men författaren av den här studien konstaterar dock att det kan ha
skett en förskjutning i synen på eleven. Från tiden då ett enhetligt och statligt skolsystem rådde,
där tjänsteunderlaget budgeterades och skickades till staten, till ett konkurrensutsatt system där
elever upplevs ha kund-status med en skolpeng knuten till sig. Detta har medfört konkurrens
kring eleverna.
Så här drygt 20 år efter att
friskolereformens införande
upplever författaren av den här
uppsatsen att reformen lett till att ett
kundliknande fokus skapats. I den
svenska skolans fall kan detta vara
farlig. Begrepp som kunden i
centrum kan kopplas till skolans
begrepp elevfokus. ”På den här
6 Friskolornas riksförbund, Fakta om friskolor s.1 7 http://www.expressen.se/nyheter/bjorklund-haller-med-borg-om-flumskolan/ Datum: 2014-04-28 8 Böhlmark, A. & Lindahl M. (2012), SNS Analys nr 7, Friskolereformens långsiktiga effekter på utbildningsresultat s.1 9 http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/nyhetsarkiv/2.7602/skolverkets-slutsatser-om-likvardighet-och-det-fria-skolvalets-effekter-1.211468, Datum: 2014-05-17
Figur 4 Eleven i fokus
Källa: Egen konstruktion
5
skolan har vi ett elevfokus” , kan man ibland läsa i broschyrer och höra skolrepresentanter yttra.
Begreppet elevfokus har likt kunden i centrum en väldigt fin klang över sig. Det innebär till
exempel att skolan följer elevens kunskapsutveckling, värnar om elevens rättigheter i form av
yttrandefrihet och elevdemokrati, sätter in stöd om så krävs, värnar om elevens samhällsfostran,
värnar om elevens rättigheter i form av digitala hjälpmedel som datorer och inläst litteratur, ger
anteckningar från lektionen vid diagnoser som dyslexi.
Detta elevfokus har lett till att skolan
skapat ett skyddsnät för att värna om
elevfokuset. Detta skyddsnät,
manifesteras i form av:
Lagar och regler
Organisatoriska strukturer
Föräldrar
Lagarna och reglerna (ex. skollagen,
läroplanen, klagomålshantering till
skolinspektionen vid missnöje), har
tagits fram av den svenska skolan,
tillsammans med Skolverket samt riksdag och regering och lett till organisatoriska förändringar på
skolor för att tillvarata elevens fokus (exempelvis rektorns ensamma ansvar över organisationen,
samt specialpedagogernas roll). Med alla dessa rättigheter ökar även pressen från föräldrar på att
lärare och skolan tar sitt lagstadgade
ansvar för att elevens rättigheter
efterlevs. Med dessa lagstadgade
rättigheter förflyttas föräldrarnas eget
ansvar för sonen/dotterns skolgång till
skolan. Det som följaktligen succesivt
har minskat under 20 år är elevansvaret
och föräldraansvaret. Skolan har byggt
upp en stark mur av lagar och
rättigheter samt organisatoriska
strukturer (rektorns roll, elevhälsovård,
specialpedagoger) som alla värnar om Figur 6 ”Whats up with those grades” visar det focusskifte som skett
Källa: http://bobbiblogger.wordpress.com/2011/10/14/whats-up-
with-those-grades-humour/
Figur 5 Tre instanser som tillvaratar elevfokuset.
Källa: Egen konstruktion
6
begreppet elevfokus, med följd att det egna ansvaret gradvis minskat.
Sociologerna Göran Arnman och Ingrid Jönsson menade att segregationen ökar mellan olika
sociala miljöer "eftersom elever med likartad social bakgrund vanligtvis bor n ära varandra och
leker til lsammans med varandra under fritiden kommer den sociala segregationen inom boendet
att återverka på segregationen inom skolan" 10 och begreppet elevfokus bör generellt ha bidragit
till segregation och slagit hårdare på elever vars föräldrar är lågutbildade. Vikten av utbildning
mellan högutbildade och lågutbildade grupper bedöms inte lika viktig11.
En tolkning som kan göras är att högutbildade föräldrar i högre grad påverkar sitt barns skolgång.
Detta utifrån att lärare i konkurrensutsatta skolkommuner i högre grad upplever påtryckningar
från föräldrar och att konkurrerande skolor oftast startas på orter och i områden som upplever
ekonomisk tillväxt. På dessa på orter och områden finns också en högre grad av högutbildade
föräldrar12.
Det som har tillförts i och med friskolereformen och den efterföljande konkurrenssituationen
mellan skolor och mellan olika program på skolorna, är kravet på goda relationer. Detta är
kanske inget revolutionerande i sig eller nytt inom skolan. Lärare och elever har alltid haft en
relation till varandra. Ofta har relationen säkert varit god men i och med friskolereformen
införande ledde detta till en affärsmässigt tvingande god relation. Goda relationer mellan elever
och lärare samt mellan elever och skolan blev viktiga för alla parter. Eleven ville ha bra utbildning
och bra betyg. Skolor och lärare ville ha elever på sina kurser, på sitt program och på sin skola.
Detta för att lärarnas tjänsteunderlag skulle existera även nästa år. För friskolor kan det handla
om att tillvarata intressenters ekonomiska intressen och maximera vinsten i bolaget.
Evert Gummesson beskriver konkurrens på följande sätt: ”Konkurrens innebär även att slå
varandra på käften… För många är tävlan viktig, att visa att man är störst, vac krast och
rikast. Kampen kommer först och har ett egenvärde. 13”
10 Arnman, G., & Jönsson, I., Segregation och Svensk skola: en studie av utbildning, s. 43 11Ibid. s. 58 12 Lärarnas riksförbund, Betygsättning under påverkan, s. 4 13 Gummesson E. Från 4P till 30R. s. 31
7
Det är utifrån den här idévärlden jag funderar kring lärares objektivitet vid betygsättning. Kan en
lärare, ett program eller en hel skola, som har ekonomiska kopplingar till sina elever, fortfarande
vara objektiv i sin betygsättning?
Hypotesen som författaren av denna uppsats driver är att de svenska lärarna kanske har värnat
lite för hårt om sina ”kunder” och kanske uppfattat sitt (eventuella) uppdrag som marknadsförare
lite för strikt på bekostnad av yrkets etiska aspekter vad det gäller betygsättning. Uppsatsen
kommer att kartlägga huruvida lärarna upplever att de även har ett marknadsföringsuppdrag och
huruvida detta eventuella marknadsföringsuppdrag påverkar deras betygsättning. Sker det
påtryckningar från skolledning, kollegor samt från elever och föräldrar?
1.4 Syfte
Syftet med det här arbetet är att kartlägga i vilken grad gymnasielärare på en gymnasieskola i
Norrbottens inland uppfattat sig som marknadsförare av sig själv, av sitt program och/eller av sin
skola. Syftet är även att kartlägga om detta lett till konflikter i det etiska myndighetsuppdraget
som betygsättning innebär.
1.5 Forskningsfrågor
- Upplever lärare att deras arbete handlar om marknadsföring?
- Upplever lärarna att det finns en konflikt i deras objektiva betygsättningsuppdrag och ett
eventuellt marknadsföringsuppdrag?
- Hur hanterar lärarna relationerna till föräldrar och elever i förhållande till
marknadsföringsuppdraget?
- Finns det uttalade rutiner för hantering av missnöjda elever?
- Klarar skolan sitt kunskapsuppdrag?
1.6 Avgränsningar
Det finns en mängd förklaringar till varför svenska skolan ser ut som den gör idag. Jag har
avgränsat mig från att analysera bakomliggande faktorer så som exempelvis sociokulturella
orsaker till varför vissa elever lyckas bättre än andra. Jag har bara sett eleverna som
inkomstbringande kunder samt utifrån enkätsvar analyserat huruvida gymnasielärare uppfattar
eleverna på det här sättet och till vilken grad detta påverkar lärarna vid betygsättningen.
8
I den här uppsatsen har författaren studerat en av Gummessons 30r (relationer). Den relation
som i den här uppsatsen berörs är den som direkt kan kopplas till svenska skolans verksamhet.
Nämligen:
Relation 9 – Relation till den missnöjde kunden
2 Teori
I teorikapitlet beskrivs vad relationsmarknadsföring är samt vad Gummesons 30R står för samt
det R som jag har använt för att göra de teoretiska kopplingarna till tre av forskningsfrågorna.
Jag har valt det av R:en som jag anser vara applicerbar och det som mest påverkar den svenska
skolans betygsinflation.
Nedan kommer jag även att lyfta fram de brister som jag upplever med tillämningen
relationsmarknadsföring, utifrån Evert Gummesson 30R, i den svenska skolan. Till stor del håller
jag med Gummesson om de tillämpningsmöjligheter som teorin har på en konkurrensutsatt
marknad. Jag tror knappast att Gummesson tänkte på den svenska skolan då han författade sina
relationer men många teorier blev efter friskolereformen (1992) samt valfrihetsreformen (tidigt
1990-tal) applicerbar på den svenska skolan. Teorierna speglar därför skolans situation väldigt väl.
2.1 Kännetecken för relationsperspektivet i marknadsföring
Marknadsföring växte sakta fram i och med den industriella revolutionen och länge har företag
utgått från Philip Kotlers teorimodell marknadsmixen, allternativt även kallad de 4P:na – Pris,
plats, produkt och påverkan14. Teorin menar i korthet att företag med en god prispolitik, närhet
till och kunskap om sin marknad samt en bra produkt kommer att genomföra transaktioner (det
vill säga att sälja) om påverkan sker, det vill säga marknadsföring. Detta förhållningssätt hör till
det som kallas transaktionsmarknadsföring och bygger på att kunden gör självständiga val, val
som kan leda till missnöje och konflikt då samspelet mellan leverantör och kund helt uteblir. För
leverantören är kunden oidentifierad och dennes önskemål och krav uppnås därför inte alltid fullt
ut.15 Som tidigare visats (se figur 1) har kunden själv ansvaret för att köpet leder till en
14 Kotler, P., Armstrong, G., Saunders, J. & Wong, V. (1999) Principles of marketing – Second European Edition, s. 1 ff 15 Grönroos C., Marknadsföring i tjänsteföretag, s. 13 -17
9
kundnöjdhet i transaktionsmarknadsföringsmodellen. Men denna kundnöjdhet uppnås inte alltid i
transaktionsmarknadsföringsmodellen.
Det är ur de upplevda bristerna med kundnöjdhet som uppkommer med
transaktionsmarknadsföringsmodellen som disciplinen relationsmarknadsföring växt fram.
Grundtankarna i relationsmarknadsföring är att det finns ett ömsesidigt beroende mellan
leverantören, som vill ha kapital, och kunden, som vill ha en bra vara. Genom goda relationer och
samverkan mellan leverantör - kund kan båda parter gå belåtna ur ett samarbete. Evert
Gummesson skriver i sin bok Från 4p till 30R att ”Kunderna är källor till intäkter och skall
sättas i centrum, leverantörernas uppgift är att skapa värde för kunderna.16” Han fortsätter med
att skriva: ”Konkurrens innebär även att slå varandra på käften… För många är tävlan viktig, att
visa att man är störst, vackrast och rikast. Kampen kommer först och har ett egenvärde.17”
Gummesson menar att relationsmarknadsföring bygger på antagandet att både konkurrens och
samverkan är nödvändiga och viktiga i en marknadsekonomi.
Gummesson definierar relationsmarknadsföring som: ”marknadsföring som bygger på relationer,
nätverk och interaktioner i centrum18.”
Det som kan ses som motsatsen till relationsmarknadsföring är det Evert Gummesson betecknar
som byråkratjuridiska värderingar. Detta har här kopplats ihop med hur skolan såg ut under det
statliga huvudmannaskapet men även hur det till stor del ser ut idag med de kommunala
huvudmännen och de privata skolornas bolagsstyrelser. Detta då alla skolor fortfarande främst
verkar under statliga regler och direktiv.
2.2 Är byråkratjuridiska värderingar alltid förfärliga?
Gummesson beskriver det han kallat byråkratjuridiska värderingar som, ”förfärliga!”. De bygger
på gamla planekonomiska företeelser som att bolag kunde vara statliga och ha monopolställning.
Det kan tolkas som om Gummeson kunde ha talat om den svenska skolan under det statliga
huvudmannaskapet. Gummesson beskriver de byråkratjuridiska värderingar så här:
16 Gummesson E. Från 4P till 30R, s. 31 17 ibid. s. 31 18 Ibid. s. 16
10
”De karaktäriseras av stelbenth et, juridiskt fikonspråk, til lämpningar av
inadekvata lagar och bestämmelser, fokusering på interna rutiner, övertro på
experternas ofelbarhet och kundens okunnighet och mer intresse för ritualer
än för slutresultatet. Kunder buntas ihop och ses som statis tiska
genomsnitt… Historiskt sett och praktiskt arbete dominerar dessa
värderingar stora delar av den offentliga sektorn. … Den internationella
vågen av privatisering, avreglering och krav på konkurrens samt
planekonomins sönderfall har tvingat fram en änd ring.”19
Det är någonstans här den svenska skolan tidigare har varit och kanske till stor del fortfarande är
om man får tro professor Inger Enkvist som beskriver skolledarnas arbetsmiljö rätt likt
Gummessons byråkratjuridiska värderingar. Hon skriver så här:
”Det torde sällan ha varit så svårt som nu att vara skolledare i Sverige. De
kläms mellan oklara styrdokument, frånvaro av lämplig lagstiftning att
stödja sig på för att upprätthålla ordningen, vissa kommuners svala intresse
för skolbudgeten, och därtil l att somliga av de utnämnda skolledarna ligger i
underkant när det gäller egen utbildning. Skolledarna behöver hjälp och
ledning själva, och det är väl känt att många skolledare är sjukskrivna för
utbrändhet”.20
Tolkar man Inger Enkvist så verkar inte bytet av huvudmannaskap ha gagnat skolan.
Gummesson menar i enlighet med detta att den offentliga sektorn fortfarande i allt för stor
utsträckning präglas av byråkratjuridiska värderingar och att detta motverkar
relationsmarknadsföringens grundläggande idé. Han menar dock att byråkratjuridiska värderingar
även kan förkomma i privata sektorn. Gummesson menar vidare att relationsmarknadsföring
kräver andra värderingar som bygger på goda relationer och service. Win-win och ansvar i en
relation hör till relations- och servicevärderingarna. Dit hör också alla kunder är olika, de är både
individer och tillhör också olika grupperingar som de själv har valt, och slutresultatet är det enda
som räknas.
19 Gummesson E. Från 4P till 30R, s. 30 20 Enkvist I., ”Skolan – ett svenskt högriskprojekt”, s. 52-53.
11
Jag upplever en konflikt inom skolan. Relationsmarknadsföring har funnits som teori ett längre
tag nu och begrepp som kunden har alltid rätt, win-win och kunden i centrum har även tagit sig in
i, alternativt lett till uppkomsten av den svenska ”flumskolan”.
Inger Enkvist vänder sig mot att utbildningsdepartementet skickar ut direktiv som exempelvis
Lärande ledare – Ledarskap för dagens och framtidens skola (2000) med handfasta råd och anvisningar. I
dokumentet talas det om skolans nya uppdrag, som utbildningsdepartementet hävdar är att
betona omsorg och se individens lärande som ett livslångt projekt. Självklarheter menar hon,
upphöjs till djupa sanningar och får beteckningen värdegrund. Följande punkter anser
utbildningsdepartementet en skola skall ha uppsatta som ideal:
Vi arbetar för att alla ska visa hänsyn och respekt.
Vi arbetar för att ge alla en god arbetsmiljö med ett positivt klimat för lärande.
Vi arbetar för att måna om allas integritet och självförtroende.
Vi arbetar för att alla ska uppleva trygghet och ha goda relationer till samtliga vid skolan.
Det som var så självklart att man inte nämnde det tidigare, fastställs nu, enligt Enkvist, som
sanningar och som mål. Ordet kunskaper används inte utan det vagare ordet lärande, vilket står i
samklang med talet om att det inte är kunskaper utan läroprocessen som är det viktiga.21
Den tolkning som här dras är att skolan givetvis bygger på relationer men att dessa inte skall stå i
vägen för kunskapskapsuppdraget, ett uppdrag som skall stå i centrum för skolans arbete. Man
kan även skönja att Enkvist menar att relationerna tagit en för stor plats från skolans
kunskapsuppdrag.
2.3 Gummessons 30r
Evert Gummessons 30r syftar till den relationsmarknadsföringsmodell som han etablerat. På
engelska kallas modellen för Total Relationship Marketing. Den är en utveckling av
transaktionsmarknadsföringens 4p (Kotlers – Pris, plats, produkt och påverkan). De 30r:en vill
visa de relationer som kan förekomma i en affärsmässig situation mellan leverantörer, kunder,
konkurrenter, personal, eller massmedia, och de egenskaperna hos relationerna såsom närhet,
21 Enkvist I., Skolan – ett svenskt högriskprojekt, s. 53.
12
miljöintresse eller juridik.22 Relationerna kan delas in i grupperna marknadsrelationer (klassiska
och speciella), megarelationer och nanorelationer. Gummessons 30r är:
Den klassiska marknadsrelationen
Relation 1 – Den klassiska dyaden: Relationen mellan leverantör och kund
Relation 2 – Den klassiska triaden: Triangeldramat mellan kund, leverantör och konkurrent
Relation 3 – Det klassiska nätverket: Fysisk distribution Speciella marknadsrelationer
Relation 4 – Relationen mellan marknadsförare på heltid och marknadsförare på deltid.
Relation 5 – Servicemötet: Interaktionen mellan kund och tjänsteleverantörer
Relation 6 – Den månghövdade leverantören och den månghövdade kunden.
Relation 7 – Relationen till kundens kund.
Relation 8 – Närrelation kontra distansrelation till kunden.
Relation 9 – Relation till den missnöjde kunden.
Relation 10 – Monopolrelationen: Kunden eller leverantören som fånge hos maktföretaget.
Relation 11 – Kunden som medlem.
Relation 12 – E-relationer
Relation 13 – Parasocialarelationer: Relationer till varumärken och objekt.
Relation 14 – Den icke-kommersiella relationen.
Relation 15 – Den gröna relationen.
Relation 16 – Den juridiska relationen.
Relation 17 – Den brottsliga relationen. Megarelationer: Relationer ovanför marknaden
Relation 18 – Personliga relationer och sociala nätverk.
Relation 19 – Megamarknadsföring: Den verklige ”kunden” återfinns inte alltid på marknaden.
Relation 20 – Allianser förändrar marknadsmekanismer.
Relation 21 – Kunskapsrelationen
Relation 22 – Megaallianser ändrar marknadsföringens grundvillkor.
Relation 23 – Den massmediala relationen Nanorelationer: Relationer nedanför marknaden
Relation 24 – Marknadsmekanismerna förs in i företaget
Relation 25 – Relationerna mellan internkunder och interleverantörer.
Relation 26 – Kvalitetsstyrning och marknadsorientering: Relationer mellan marknadsfunktionen och tekniska funktioner.
Relation 27 – Intern marknadsföring: Relation till ”personalmarknaden”
Relation 28 – Den tvådimensionella matrisrelationen
22 Gummesson E. Från 4P till 30R s. 44
13
Relation 29 – Relationen till externa leverantörer av marknadsföringstjänster
Relation 30 – Ägare- och finansrelationen
De relationer som här funnits bör kunna vara tillämningsbara på den konkurrensutsatta svenska
skolan och som bäst speglar det arbete som lärare dagligen sysslar med är Relation 9 – Relationen
med den missnöjde kunden.
2.4 Relation 9 – Relation till den missnöjde kunden
Då tre av uppsatsens forskningsfrågor handlar om relationen mellan lärare och elever sett ur ett
kundperspektiv, har det varit intressant att studera teorierna kring hur relationen blir om det
uppkommer ett missnöje med tjänsten – läraruppdraget. Utgångspunkten är Gummessons
nionde relation, relation till den missnöjde kunden. Detta för att senare analysera
forskningsfrågorna. Hur lärare hanterar relationerna till föräldrar och elever? Hur hantering av
missnöjda elever sköts? Och om lärarna ser en konflikt i det objektiva betygsättningsuppdraget
och ett eventuellt marknadsföringsuppdrag? Det sistnämnda bör vara ett uppdrag med en
dualistisk karaktär. Dels vara sanningsenligt och följa de läraretiska riktlinjerna men samtidigt
även värna om elevens rättigheter, dennes betygsmålsättningar och framtidsdrömmar.
Varje lärare har säkert någon gång upplevt att elever eller föräldrar som varit missnöjda med
betygen som utfärdats. Men hur skall dylik problematik hanteras och vad säger
relationsmarknadsföringsteorierna kring detta?
Albert Hirschman visade redan år 1970 i sitt verk Exit, Voice and Loyalty på de beteenden som en
missnöjd kund väljer att agera utifrån. Med begreppet Exit avsåg han att en kund går till
konkurrent, med begreppet Voice avsåg han att kunden säger ifrån och kräver rättelse och med
begreppet Loyalty avsåg han att kunden förblir trogen av ideologiska skäl, tröghet, eller annat.23
Det finns dock en tröghet inbyggd i processen att byta skola. Den administration som krävs och
den geografiska förflyttning som en elev tvingas till vid en flytt gör nog att många elever drar sig
lite extra från att byta skola. En annan tröghetsfaktor kan vara de relationer till lärare och andra
elever som den flyttande eleven måste bryta upp ifrån och för att välja Exit-alternativet. Annars
kan det utifrån tröghetsfaktorer fortsätta att vara ”Lojala”.
23 Gummesson E. Från 4P till 30R, s. 112
14
Skollagen visar dock att huvudmannen skall ha rutiner för att hantera missnöjda elever, föräldrar
och eventuellt andra parter, dvs. Voice-beteendet. Med huvudman avses i kommunala skolor
oftast en utbildningsnämnd som verkställande instans och med kommunens mandat att besluta. I
privata friskolor är det bolagets styrelse.
I Skollagen, 4 kap. Kvalitet och inflytande och 8§ skrivs det att:
”Huvudmannen ska ha skriftl iga rutiner för att ta emot och utreda klagomål
mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt.” 24
Skollagens 4 kap. 8§ påvisar det Gummesson kallar klagomålshantering (”eng. complaint
management”). Enligt den moderna kvalitetsstyrningen skall en nollfelsstrategi eftersträvas, en
strävan att alltid göra rätt. Även om fel inträffar så handlar det om företagets sätt att sköta
kundrelationerna. Kunder som upplever att företaget värnar om kundrelationen har större
acceptans vid fel.
En fortsättning på denna strävan att hantera sina kundrelationer på ett bra sätt är begreppet
”customers delight”. Inom ramen för begreppet ”customers delight” gäller det inte enbart att
uppfylla kundens förväntningar utan även att överträffa dem.25 Exempelvis när en vara är
försenad, erhåller inte kunden enbart varan utan får även en värdecheck på 100 kr för besväret
för att öka kundnöjdheten. För en lärare kan det handla om att en elev är missnöjd med sitt
betyg. Läraren har då inte samma möjligheter att lämna ut värdecheckar och eleven är kanske
även missnöjd med den motivering denne får kopplat till betyget. Enligt begreppet ”customers
delight” så borde nog läraren ompröva sitt betyg och höja det för att överträffa elevens
förväntningar. I en miljö präglad av konkurrens, goda relationer och en kultur som främjar hög
betygsättning så faller nog många lärare i ”kunden-har-alltid-rätt” problematiken. Men detta
resonemang lämnar jag till studiens resultat.
Trots att det finns rutiner i en organisation så spelar även närheten till den missnöjde kunden roll,
enligt Gummesson. Han benämner detta som den kundnärhet som finns. Han belyser vikten i att
exempelvis en kundtjänst har ”empowerment” och är bemyndigad till att fatta beslut. Detta för att
på ett så bra sätt kunna bemöta kunden. Men syftet bakom en kundtjänst kan vara flera. Ett syfte
24 Svenska skollagen. 4 kap. Kvalitet och inflytande och 8§ 25 Gummesson E. Från 4P till 30R, s. 113
15
är att tillvara ta och stimulera kundkontakter, ett annat syfte kan vara att för att bygga upp
individuella kundprofiler och lära sig av dem, ett tredje syfte kan vara att avlasta annan personal i
organisationen, ett fjärde syfte kan vara att hålla kunder på armslängds avstånd och ett femte
syfte kan vara att försöka att smita undan genom att trötta ut kunderna.
I den svenska skolan är det dock oftast en närhet mellan den ansvariga personen och den
eventuellt missnöjde kunden, det vill säga mellan läraren - eleven och föräldrarna. Den här
närheten är både en styrka och en svaghet. Relationen som sker på distans (se fig. 7 ovan), där en
kundtjänst filtrerar klagomål leder givetvis till mer objektivitet från lärarens sida men blir mer
opersonlig och kall. Medan relation med närhet bör kunna leda till subjektivitet och ett mer
personligt förhållningssätt. Men är det till en skolstruktur med kundtjänst som måste till för att
skolan skall bli fullt ut objektiv? Och hur gagnar detta kunskapandet?
Gummesson avlutar dock teserna kring relationen till den missnöjde kunden med att lägga till ett
fjärde alternativ till Hirschmans Exit, Voice och Loyalty; nämligen Samarbete. Detta som
relationsmarknadsföringens bidrag för att spegla att det inte enbart är kundens beslut att välja väg
ur en missnöjd leverantör-kundrelation utan att samarbete kan leda till en fruktbar win-win
situation för båda parterna.26
2.5 Intern marknadsföring
Upplever lärare att deras arbete handlar om marknadsföring?
I de flesta företag och organisationer finns det idag människor som direkt jobbar med
marknadsföring och sedan finns det dem som kanske inte är fullt medvetna om att de även
jobbar som deltidsmarknadsförare. Det kan vara arbetsledare, chefer, förmän, säljare, städare etc.
Sådana personer som inte har marknadsföring inskrivet i anställningskontraktet men som är
26 Gummesson E. Från 4P till 30R, s. 118
Figur 7 Alternativa relationer till den missnöjde kunden
Källa: Gummesson E., Relationsmarknadsföring: Från 4P till 30R, s. 115
16
företagets ansikten utåt. Dessa personer faller utanför den traditionella marknadsföringens ramar
men utgör i själva verket företagets viktigaste marknadsföringsresurs.27
Lärare är nog inte alltid medvetna om den roll de har utåt och vilken betydelse de kan ha för
elevers val av skola eller vilka inriktningar elever väljer. Men en lärares sätt att agera i klassrummet
och den kunskapsbasis som läraren har påverkar givetvis elevers val genom rykten och word-of-
mouth . Det är därför viktigt att skolledning lyfter fram goda exempel och tydliggör vad vissa
lärare gör som är bra. Detta skapar motivation för dessa lärare att fortsätta och utveckla sitt
arbete samtidigt som det ger övriga i organisationen en ledstjärna i sin strävan att utveckla
bemötandet av elever och till föräldrar samt det närliggande samhället.
Grönroos skriver att det är genom att hålla en sund intern marknadsföring och genom att ha en god
arbetsmiljö samt att motivera personalen till att göra så bra prestationer som möjligt. Då ökar inte
enbart de anställdas nöjdhet med jobbet, de sprider också en lojalitet till företaget och glädjande
budskap om företaget till dess kunder. Detta medför att de anställda lättare tar till sig vikten av att
uppträda på ett positivt sätt utåt mot företagets kunder.28
De övergripande målen för intern marknadsföring är:
Attrahera lämpliga medarbetare som kontaktpersoner till chefs- och förmansposter.
Hålla kvar bra medarbetare.
Styra och motivera medarbetarna så att dessa blir kundinriktade och marknadsförings-
och försäljningsorienterade så att de därigenom gör en så bra insats som möjligt i den
interna marknadsföringen.29
Den centrala delen i intern marknadsföring är alltså motivation. Det gäller alltså att stärka och att
styra och att motivera sina medarbetare till att bli mer kundinriktade och marknadsförings- och
försäljningsorienterade.
En utgångspunkt för den interna marknadsföringens grundfilosofi är att personer som är
intresserade av att arbeta inom tjänstebranschen verkligen är intresserade av att vara kundinriktad
27 Grönroos C. Marknadsföring i tjänsteföretag, s. 77 28 Ibid s. 79 29 Ibid. s. 80
17
och vill göra ett ur företagets synvinkel gott arbete. Detta intresse kan emellertid påverkas hos
den anställde om en felaktig inställning hos företagsledningen visas i handling eller ord.30 Kopplas
detta till svenska skolan så kan det ju handla om att skolledningar kanske kan ha åsikter om
lärares betygsättning och detta kommer då att påverka lärares vilja att göra det lilla extra för
organisationen och för sina elever och föräldrar. Samt kan även leda till missnöje kring den
svenska skolan.
30 Grönroos C. Marknadsföring i tjänsteföretag, s. 81
18
3 Metod
3.1 Urval
Urvalet till den här studien har främst handlat om vilken fallskola som forskningsfokuset skulle
riktas mot samt om det fanns premisser som fallskolan arbetar under som har extra betydelse för
studien eller som påverkar studiens tillämpbarhet i fortsatt forskning.
Något urval av respondenter har inte skett, alla lärare på fallskolan har nåtts av ett mail med en
enkät som de svarat på. Det rör sig om en totalstudie för att studera hela populationen av lärare
på fallskolan.
3.1.1 Val av fallskola
Gymnasieskolan som valdes för denna studie är en kommunal skola, belägen i Norrbottens
inland. Orten har lite drygt 6000 invånare. På skolan finns både teoriprogram och yrkesprogram.
Underlaget av elever till programmen är ofta för få för att alla platser skall fyllas. Detta kan vara
en faktor till att konkurrens mellan programmen uppstår eller att lärarna som har tillhörighet till
ett program kan uppleva att marknadsföring och goda relationer till befintliga elever är extra
viktigt att värna om.
Skolan har åtta mil till närmaste konkurrerande gymnasieskola och 13 mil till närmaste större
kustort där större skolor med fler elever och fler program finns. Det kommunala beslut som
finns är att elever som väljer att gå i en annan kommun måste välja ett program som inte finns på
orten om de skall erhålla inackorderingsbidrag. Skolpengen följer dock oavsett studieort med
eleven. Med avståndsfaktorn i tanke bör här finnas en tröghetsfaktor (se Gummessons 9:e
relation – Relation till den missnöjde kunden) som hindrar elever som är missnöjda från att flytta
och byta skola. Tröghetsfaktorn som avståndet innebär kan även medföra att lärare inte på
samma sätt upplever konkurrens till andra skolor och därigenom kan vara mer sakliga och rättvisa
i sin betygsättning och därvid motstå otillbörlig påverkan till högre grad än andra lärare i landet i
övrigt. Samtidigt som elever, sett till avståndet, är bundna till orten och skolan så är relationer
mellan lärare och elever och föräldrar ofrånkomliga med tanke på ortens storlek. Lärare träffar
dagligen sina elever och deras föräldrar på samhället och i butikerna. Frågan är om och i sådana
fall hur dessa relationer påverkar betygsättningen.
En annan faktor som gör fallskolan intressant är det faktum att Skolinspektionen år 2012 gjorde
ett uppmärksammat nedslag gällande rättningen av de nationella proven i svenska. Inspektionen
19
visade att skolans lärare i svenska och Skolinspektionens lärare i svenska inte hade gett uppsatser
samma betyg. Skolinspektionens omrättning kritiserades dock från nationella håll av bland annat
Skolverket. Schismen gällde dels själva omrättningen men även de slutsatser som
Skolinspektionen gjort.31
Ytterligare en faktor som gör skolan unik är att lärarnas tid mäts med hjälp av stämpelklockor.
Alla lärare som jobbar heltid skall genomsnittligt arbeta 35 timmar arbetsplatsförlagd tid på
skolan. Tio timmar förtroendetid, arbetstid som kan utföras på valfri plats. Detta kan vara en
faktor för stress och missnöje då mycket av arbetet, så som marknadsföring, skall rymmas inom
ramen för lärarens arbetsplatsförlagda tid.
Dessa delar har gjort att skolan är ett intressant för den här studien.
3.1.2 Val av respondenter
Undersökningen har skickats ut till ut via en maillista som riktar sig till skolans lärare. 20 lärare
har svarat på enkäten. Dessa jobbar på yrkesprogrammen (Vård och omsorgsprogrammet, Barn
och fritidsprogrammet, Restaurang och Livsmedelsprogrammet, Transporttekniska programmet,
Fordonstekniska programmet samt Snöfordonsprogrammet) samt på teoriprogrammen
(Samhällsprogrammet, Naturvetenskapliga programmet, Teknikprogrammet samt Ekonomiska
programmet).
Tabell 1 Fördelning över respondenterna
Kategori Män Kvinnor Yrkeslärare Teorilärare Program-
tillhörighet
Ja
Program-
tillhörighet
Nej
Lärare
totalt
Frekvens 10 stycken 10 Stycken 8 Stycken 12 stycken 13 stycken 7 stycken 20 stycken
Respondenterna är inte alltid knutna till ett visst program då underlaget av elever ofta är
begränsat och samläsning mellan olika program ofta förekommer. Exempelvis är en lärare i
engelska troligen inte lojal till ett specifikt program då dennes grupp oftast är sammanslagen av
31 http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2012/11/06/skolverket-sagar-omrattning-nationella-proven Datum: 2014-05-12
20
elever från olika program och då programlag (ämnes- och yrkeslärare knyts till ett program) inte
förekommer på fallskolan.
3.2 Forskningens syfte
Forskningens syfte har varit att belysa och påvisa hur den svenska skolan har förändrats efter
friskolreformens införande och hur den idag kan appliceras på relationsmarknadsföringsteorier.
Själva studien har syftat till att studera om lärarna upplever att de påverkas av de relationer som
de formar till sina elever. Om påtryckningar kring betygsättning förekommit från eleverna,
föräldrarna, kollegor eller skolledningen samt om detta påverkat lärarnas betygssättning.
3.3 Kunskapssyn och tillvägagångssätt
I det normalvetenskapliga fallet uppfattas forskningsproblemen eller undersökningarnas syfte
vanligtvis som explorativa, deskriptiva eller förklarande. Den explorativa studien försöker främst
precisera problemställningen som kan undersökas i nästa fas av den vetenskapliga ansatsen eller i
en ny undersökning. Den deskriptiva studien syftar till att ge så noggrann beskrivning som
möjligt av det aktuella undersökningsobjektets egenskaper. Och slutligen den förklarande eller
hypotestestande studien strävar efter att förklara sambanden mellan eller orsakerna bakom vissa
egenskaper som visats i undersökningen.32
Den här studien strävar efter att vara hypotestestande och förklara sambanden mellan det
kundfokus relationsmarknadsföring gett oss och den situation som den svenska skolan är i.
Hypotesen grundar sig i att en stark kundfokusering i en konkurrensutsatt och affärsmässig
kontext medför att kunden värnas om lite extra och att detta i en skolmiljö exempelvis kan leda
till betygsinflation och sjunkande kunskaper till följd.
32 Johansson-Lindfors M., Att utveckla kunskap – Om metodologiska och andra vägval vid samhällsvetenskaplig kunskapsbildning, s. 23-24
21
3.3.1 Induktiv och deduktiv
Enkelt uttryckt innebär det induktiva angreppssättet att man utgår från empirin och skapar en
teori. Det deduktiva angreppssättet är då alltså motsatsen – att man utgår från teorin och går ut i
empirin för att studera de teoretiska fenomenen.33
I den här studien kommer ett deduktivt angreppssätt att tillämpas. Initialt har litteratur kring den
svenska skolan samt relationsmarknadsföring inhämtats och analyserats. Utifrån dessa analyser
har en tänkbar koppling mellan relationsmarknadsföring och skolans situation skönjts. Hypoteser
och forskningsfrågor formulerades därefter. Fortsättningen blev att studien gick ut i empirin (en
gymnasieskola) och där teorin testades. Efter att data analyserats drogs slutsatser kring studien.
3.3.2 Kvantitativ och kvalitativ
Den kvantitativa forskningsansatsen bör användas om man utifrån urvalet vill ha en fullständig
förståelse. Den bör även användas om strävan efter nyanserade tolkningar finns.
Den kvantitativa forskningsansatsen bör vidare användas om forskaren utifrån urvalet vill säga
något om den grupp urvalet gäller. Meningen med studien är att skapa ett tvärsnitt av den
företeelse som studerats för att kunna göra säkra jämförelser. Starka och svaga samband och dess
omfattning vill även påvisas samt i vilken omfattning en viss företeelse förekommer.34
Den forskningsansats som det här arbetet kommer att användas är den kvantitativa metoden.
Detta har skett i form av en enkät som skickats ut. Huvuduppdraget har varit att granska
huruvida lärare ser sig själva som marknadsförare av sig själv, sitt program och/eller sin skola och
sedan har lärarna fått bedöma till vilken grad de kan vara objektiv i sin betygsättning. Detta trots
att det finns ett eventuellt behov av kunder/elever för att utbildningar skall kunna bedrivas.
Relationerna till eleverna tros här bli av stor vikt.
33 Johansson-Lindfors M., Att utveckla kunskap – Om metodologiska och andra vägval vid samhällsvetenskaplig kunskapsbildning, s. 55 34 Magne Holme I. & Krohn Solvang B., Forskningsmetodik – om kvalitativa och kvantitativa metoder, s. 77
22
3.3.3 Positivistisk och hermeneutisk
Positivismen och hermeneutiken är exempel på två typer kunskapssyner med vitt skilda
verklighets och vetbarhetsuppfattningar. Valet av metod kan hänföras till vilket kunskapsideal
eller skolbildning forskaren kommer från.35
Den traditionellt positivistiska uppfattningen innebär att forskningen både kan och skall stå
utanför etik och moral. Inbyggt i detta ligger en strävan att utskilja och främja vetenskap och
forskning från omvärldens krav. En positivistisk forskare skall ständigt söka vad som faktiskt
”är”. Den enda värdepremiss som har auktoritativ kraft är att söka sanningen.36 Positivisten
förhåller sig objektiv och passiv till sina studieobjekt samt söker social fakta. Motsatsen gäller för
hermeneutikern. Hermeneutikern förhåller sig subjektivt och aktivt deltagande i sina studier.
Detta för att finna sociala definitioner.37
Det förhållningssätt som kommer att tillämpas i den här studien är att söka det som faktiskt ”är”.
Ur data som resultaten påvisar, kommer en sammanställning att göras och ur den
sammanställningen kommer tolkningar dras. Ingen direkt och aktiv insats i studien kommer att
ske. Respondenterna får själva fylla i enkäten och lämna in den, vilket leder till att studien kan
betraktas bygga på en kunskapssyn som är positivistisk.
3.4 Litteratur
Mot den bakgrund som författaren har som lärare så har mycket av arbetet fokuserats på att finna
rapporter och artiklar med pedagogsiska stöd men även källor med motsatt uppfattning till det
som författaren upplever som fel i den svenska skolan. Litteraturinsamlingens syfte har varit att
styrka och att ifrågasätta redan befästa tankebanor.
Ingången till marknadsföringsteorier föreföll sig naturlig då lärare under alla tider format
relationer till sina elever men aldrig tidigare varit föremål för affärsmässig konkurrens och
vinstintresse. Teorikapitlen kring relationsmarknadsföring har syftat till att belysa de kontextuella
likheterna som idag finns mellan den svenska skolan och andra affärsmässiga företag.
35 Johansson-Lindfors, Att utveckla kunskap – Om metodologiska och andra vägval vid samhällsvetenskaplig kunskapsbildning, s. 37 36 Magne Holme I. & Krohn Solvang B. Forskningsmetodik – om kvalitativa och kvantitativa metoder, s. 332 37 Johansson-Lindfors, Att utveckla kunskap – Om metodologiska och andra vägval vid samhällsvetenskaplig kunskapsbildning, s. 44
23
3.5 Datainsamling
Som datainsamlingsmetod har en kvantitativ datainsamlingsmetod valts, fast med vissa kvalitativa
inslag. En enkät har skickats ut. Den bygger till stor del på öppna fält med kryssfrågor – både
envalsfrågor men även fleralternativfrågor. Detta för att nå de bestämda forskningsegenskaper
som syftet har och undersökning söker. De kvalitativa inslagen består i fält där respondenten själv
kan utveckla sina svar. Frågor som bedömts vara extra viktiga och kräver en fördjupning har
försetts med ett skrift-fält.
Enkäten mailades ut till en mailgrupp med endast lärare. Till lärare på en skola där jag själv
(Tobias Renström) är verksam. För att validiteten och reliabiliteten i undersökningen skulle
kunna bedömas som hög av utomstående fördes ingen dialog med respondenterna innan
undersökningen. I mailet uppmanades endast lärarna på ett vänligt sätt att borde delta i studien
som ett led i min lärarexamen.
Respondenten fick sedan besvara enkäten antingen direkt i det bifogade Word-dokumentet och
sedan maila tillbaka det eller så skrevs dokumentet ut och besvarades för hand. Svaren erhölls
alltså via en mailadress eller i ett postfack. Respondenterna har informerats om att deras svar
kommer att behandlas konfidentiellt men att adresserna givetvis kommer att synas i det mail som
de besvarar. Valet blev då upp till respondenten om denne föredrog att maila eller lägga sina svar
i postfacket.
3.6 Metodkritik
Den kvantitativa metoden som kommer att tillämpas anses kunna ge en god översikt av
populationens åsikter. En risk som finns är att datas relevans för studiens syfte kan gå förlorad
om frågorna formulerats på fel sätt eller om fel tolkning av frågorna gjorts av respondenterna vid
svarstillfället. En annan risk är att data kan bli översiktlig och inte tillräckligt nyanserad som i en
kvalitativ metod, exempelvis en intervju där följdfrågor kan formuleras.38
En annan risk kan vara att studien till stor del bygger på teorier som Evert Gummesson och
Christian Grönroos tagit fram. Den bedömning som dock gjorts är att dessa två forskare och
deras teorier kring relationsmarknadsföring är så väl etablerade och respekterade i
38 Magne Holme I. & Krohn Solvang B. Forskningsmetodik – om kvalitativa och kvantitativa metoder, s. 83
24
forskningsvärlden att det i teorikapitlet ej bör finnas några kontroverser kring teoriernas
acceptans.
En annan metodkritik som bör belysas är att jag är aktivt arbetande lärare sedan elva år, på den
skola där undersökningen genomförts. Detta kan ha bidragit till att vissa tolkningar och slutsatser
varit enklare att se men kan givetvis även ha bidragit till att vissa tolkningar och slutsatser
förvrängts av min förförståelse.
25
4 Empirisk bakgrund
Författaren av den här uppsatsen har sedan 2003 arbetat som gymnasielärare och inser givetvis
att han blivit färgad av lärarens syn. Jag har givetvis blivit präglad av den teoribild en lärare har
och den dialog som förs i skolan idag och av den oskrivna ”skolkod” som präglar fallskolan.
De referenser som formar bakgrunden för den här studien är främst pedagogisk litteratur från de
statliga myndigheterna Skolverket, Skolinspektionen samt Specialpedagogiska myndigheten.
Vidare har skrifter från de båda lärarfacken – Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet granskats
och använts. Även litteratur från intresseorganisationen Friskolornas riksförbund har utgjort
underlag för uppsatsen.
4.1 Lärares yrkesetik
I skriften ”Lärares yrkesetik” som de båda fackliga förbunden, Lärarförbundet och Lärarnas
riksförbund har tagit fram så står det att lärare i sin yrkesutövning bland annat: ”förbinder sig ti ll
att vid utvärdering, bedömning och betygsättning vara sakliga och rättvisa och därvid motstå
otillbörlig påverkan”39. Att läraren är saklig och rättvis och därvid motstår otillbörlig påverkan är
alltså en viktig och central del i läraryrkets etik. Men förkommer påtryckningar? Och sådana fall
från vilka håll kan den här påverkan förekomma för en lärare.
4.2 Betyg under påverkan
I Lärarnas Riksförbunds rapport - Betyg under påverkan, visar det sig att påtryckningar kommer från
främst tre håll – elever, föräldrar samt från den egna rektorn. Så här står det:
”…var femte lärare har utsatts för påtryckningar från sin rektor eller
huvudman att sätta högre betyg. Att var fjärde betygsättande grundskollärare
i konkurrensutsatta kommuner har utsatts för påtryckningar från sin rektor
eller huvudman att sätta högre betyg. Att påtryckningar att sätta högre betyg
är vanligare förekommande i konkurrensutsatta kommuner än i övriga
kommuner. Det inte finns några säkerställda skillnader beroende på
huvudmannaskap. Nästan 40 procent av de lärare som utsa tts för
39 Lärarförbundet & Lärarnas riksförbund, Lärares yrkesetik s. 2,
26
påtryckningar från sin rektor eller huvudman har blivit systematiskt utsatta
för påtryckningar. En tredjedel av de lärare som blivit utsatta för
påtryckningar har låtit det inverka på deras betygsättning. Störst inverkan
har det haft på gymnasielärare i konkurrensutsatta kommuner. Lärare som
undervisar i ämnen med nationella prov (ma/sv/eng) anser i större
utsträckning än övriga lärare att betygsättningen är korrekt, både i landet
och på den egna skolan. Föräldrar till elever i friskolor och i
konkurrensutsatta kommuner försöker i högre grad påverka lärares
betygsättning än föräldrar i icke konkurrensutsatta. Då det förekommer att
lärares lön påverkas av elevernas resultat är det vanligare i friskolor än i
kommunala skolor och då främst i friskolor s om ingår i koncerner.”40
Så kanske är det inte enbart sociokulturella skillnader som till exempel varifrån eleven kommer
från eller om ens föräldrar har en högre utbildning som spelar in i vilket meritvärde som elever
får i slutet av sin utbildning eller vilka möjligheter en elev har att nå godkända betyg i samtliga
ämnen i grundskolan.
40 Lärarnas riksförbund, Betygsättning under påverkan, s. 4
Figur 9 Andel elever som nått sitt betyg i alla
ämnen i åk 9.
Källa: Fakta om friskolor – mars 2014.
Friskolornas riksförbund.
Figur 8 Genomsnittligt meritvärde årskurs 9
2012/2013
Källa: Fakta om friskolor – mars 2014. Friskolornas
riksförbund.
27
Skolverket menar i sin rapport ”Betygsinflation – betygen och den faktiska kunskapen” att det rått en
betygsinflation i det svenska betygssystemet, det vill säga att kunskapsnivåerna sjunkit men att
betygsnivåerna trots detta inte sjunkit i samma hastighet. Orsakerna till detta kan bland annat vara
en ökad konkurrens mellan skolor och att man på skolnivå haft incitament för att höja betygen.
Andra faktorer som kan inverka är belöningssystem (löner, status, erkännanden) för lärare,
belöningssystem som kopplas till elevers resultat, där betygen är en komponent som ger
incitament till att höja betygen.41
Grennaskolan, en privatskola belägen i Grenna skriver på sin hemsida att ”Våra viktigaste
marknadsförare är före detta elever och deras föräldrar 42.” Citatet är inte speciellt kontroversiellt
för någon skola idag men citatet belyser den relation och den vikt som föräldrar och elever har
för skolans affärmässiga existens och skolan visar dem därför en tillbörlig vördnad, genom att
berätta detta på hemsidan.
I och med skolvalsreformens införande (dvs. utökade möjligheter att starta fristående skolor samt
ökade möjligheter för elever och föräldrar att välja skola) har forskningen kunnat påvisa en ökad
segregation i den svenska skolan. Forskningen har dock inte entydigt kunnat påvisa till vilken
grad detta beror på själva skolvalsreformen eller om det funnits andra faktorer till den ökade
segregationen43.
Lärares betygsättande funktion är ett myndighetsutövande likt en tjänsteman på exempelvis
migrationsverket, polisen eller i våra domstolar. Betygsättningen skall vara objektiv till sin natur
och får inte komprometteras av subjektiva intryck och personliga relationer mellan den
myndighetsutövande läraren och eleven.
4.3 Så påverkar föräldrar undervisningen
Ett referensmaterial som framkommit under tidpunken för studien är Lärarnas Riksförbunds
rapport – ”Så påverkar föräldrarna undervisningen”. I rapporten har 1200 lärare i den svenska
grund och gymnasieskolan tillfrågats och studiens centrala resultat i studien visade att:
41Skolverket, Betygsinflation - betygen och den faktiska kunskapsutvecklingen , s. 2 - 3 42 http://www.grennaskolan.se/ 2014-04-08 43 Skolverket, Vad påverkar resultaten i den svenska grundskolan? s. 18
28
- sju av tio lärare uppger att föräldrar försökt att påverka deras undervisning,
- åtta av tio lärare uppger att elever med engagerade föräldrar i större ut sträckning kan
få särskilt stöd.
- att hälften av lärarna uppger att de hotats att gå vidare med frågan om deras vilja inte
ti llmötesgås.44
Slutsatserna i den här rapporten ger vissa av slutsatserna i uppsatsen större tyngd.
Referenserna kring de teoretiska delarna i uppsatsen som behandlar relationsmarknadsföring är
till stor del hämtat från Christian Grönroos och Evert Gummessons böcker kring ämnet.
44 Lärarnas Riksförbund, Så påverkar föräldrarna undervisningen, s. 3
29
5 Resultat
Syftet med det här arbetet har varit att kartlägga huruvida gymnasielärare på en gymnasieskola i
Norrbottens inland ser sig som marknadsförare; av sig själv, av sitt program och/eller av sin skola
samt att kartlägga om denna relation lett till konflikter i det etiska myndighetsuppdraget som
betygsättning innebär. Nedan följer resultatet av den kvantitativa studien.
5.1 Upplever lärare att deras arbete handlar om marknadsföring?
I studien kan dock ingen signifikant skillnad mellan hur de olika könen anser att yrkesvalet
handlar om marknadsföring påvisas. Studien visar dock att merparten av lärarna till en relativt
hög utsträckning anser att marknadsföring är en stor del i läraryrket (se diagram 1). Om läraren
upplever programtillhörighet till ett visst program har detta större betydelse för hur hög grad man
anser att yrket handlar om marknadsföring (se diagram 2). Om läraren är yrkes- eller teorilärare
påverkar detta i olika grad hur man upplever att marknadsföringsuppdraget omfattas inom
läraryrket (Se diagram 3). Detta kan knytas till att alla yrkeslärare per definition har behov av ett
elevunderlag på sina program. Yrkeslärare upplever därför en starkare programtillhörighet än
vissa teorilärare.
Diagram 1 – Linjediagram över könets betydelse för utsträckningen av marknadsföring i läraryrket.
0
1
2
3
4
5
Fre
kve
ns
(Män
10
sty
cke
n, K
vin
no
r 1
0
styc
ken
)
(I vilken utsträckning yrket handlar om marknadsföring) 1. Väldigt liten grad 6. Väldigt hög grad
Till vilken utsträckning anser du att ditt yrke handlar om marknadsföring? (kön)
Kvinna
Man
30
Diagram 2 - Linjediagram över programtillhörighetens betydelse
Diagram 3 - Linjediagram över skillnaden mellan teorilärare och yrkeslärare och deras ev. marknadsföringsuppdrag
En annan fråga (fråga 5) behandlade i vilken utsträckning, läraren marknadsförde sig själv,
programmet och skolan när denne stod framför sina elever. Den här frågan är givetvis kopplad
till teorin kring intern marknadsföring. Denna teori menar att de flesta anställda är ansikten utåt i
ett företag och att företagets anställda är deras bästa marknadsföringsresurser. Men upplever
lärarna detta? Här syns dock att lärare generellt i en mindre omfattning marknadsför sig själv,
men att de till en högre grad kan tolkas ha lojalitet till att marknadsföra programmet och skolan
inför sina elever (Se diagram 4). Det kan dock tolkas som om teorilärare till en något högre grad
0
1
2
3
4
5
6
Fre
kve
ns
(Pro
gram
tillh
öri
ghe
t;
Ja -
13
sty
cke
n, N
ej -
7 s
tyck
en
)
(I vilken utsträckning yrket handlar om marknadsföring) 1. Väldigt liten grad 6. Väldigt hög grad
Till vilken utsträckning anser du att ditt yrke handlar om marknadsföring? (Programtillhörighet Ja & Nej)
Ja
Nej
0
1
2
3
4
5
6
Fre
kve
ns
(Yrk
esl
ärar
e 8
sty
cke
n,
Teo
rilä
rare
12
sty
cke
n)
(I vilken utsträckning yrket handlar om marknadsföring) 1. Väldigt liten grad 6. Väldigt hög grad
Till vilken utsträckning anser du att ditt yrke handlar om marknadsföring? (Yrkeslärare/Teorilärare)
Yrke
Teori
31
marknadsföra sig själv (Se diagram 5) och skolan (Se diagram 6) än sitt program, när de står
framför eleverna i jämförelse med yrkeslärarna. Detta kan handla om att många teorilärare på
fallskolan ej har något direkt program som de tillhör eller marknadsför. Och att det är
klassrummet och skolan som helhet som är deras marknadsföringsarena. Det skall dock klargöras
att även yrkeslärarna till hög grad känner lojalitet och tillhörighet till skolan men att deras främsta
arena är programmets. Deras tjänsteunderlag bygger på att elever söker deras program och att
lärarnas marknadsföringsfokus därför naturligt kan tolkas så att de framhåller det egna
programmet i kontakten med eleverna (Se diagram 6).
Diagram 4 Linjediagram över grad av marknadsföring av sig själv, programmet och skolan.
0
1
2
3
4
5
6
7
8
Fre
kve
ns
(Lär
are
20
st)
(I vilken utsträckning läraren marknadsför du ... ...dig själv, programmet eller skolan)
1. Väldigt liten del 6. Väldigt stor del
Fråga 5. När du står framför dina elever i vilken utsträckning upplever du att du marknadsför ... ...dig själv, programmet
eller skolan)
Dig själv
Programmet
Skolan
32
Diagram 5 Linjediagram som visar i vilken utsträckning som teorilärare och yrkeslärare marknadsför PROGRAMMET.
Diagram 6 Linjediagram som visar i vilken utsträckning som teorilärare och yrkeslärare marknadsför SKOLAN.
5.2 Upplever lärarna att det finns en konflikt i deras objektiva
betygsättningsuppdrag och ett eventuellt marknadsföringsuppdrag?
Lärare på fallskolan ser sig alltså till stor del som marknadsförare och viktiga representanter för
programmet och skolan. Detta enligt kapitel 5.1. Om lärarna till så hög grad anser att
marknadsföring måste bedrivas för anställningens, programmens och skolans existens så påvisar
detta ett beroende mellan skolan och dess kunder och följaktligen mellan eleverna och
föräldrarna. De faktorer som den här studien har belyst, i enlighet med tidigare nämnd
0
1
2
3
4
5
Fre
kve
ns
(Te
ori
lära
re 1
1 s
t, 8
st
yrke
slär
are
, 1 s
tyck
en
te
ori
lära
re
svar
ade
ve
t e
j)
(I vilken utsträckning läraren marknadsför PROGRAMMET) 1. Väldigt liten del 6. Väldigt stor del
Fråga 5. När du står framför dina elever i vilken utsträckning upplever du att du marknadsför PROGRAMMET (Yrkeslärare/Teorilärare)
Yrke
Teori
0
1
2
3
4
5
6
7
8
Fre
kve
ns
(Te
ori
lära
re 1
1 s
tyck
en
, 7 s
tyck
en
yr
kesl
ärar
e; L
ärar
e s
om
sva
rad
e v
et
ej -
e
n t
eo
rilä
rare
och
en
yrk
esl
ärar
e)
(I vilken utsträckning läraren marknadsför SKOLAN) 1. Väldigt liten del 6. Väldigt stor del
Fråga 5. När du står framför dina elever i vilken utsträckning upplever du att du marknadsför SKOLAN (Yrkeslärare/Teorilärare)
Yrke
Teori
Totalt
33
skolforskning (exempelvis rapporterna Betygsinflation – Betygen och den faktiska kunskapsutvecklingen,
Betygsättning under påverkan, Så påverkar föräldrarna undervisningen), är vad som kan påverka lärares
objektivitet vid betygsättning. Här har studien kontrollerat graden av påverkan på lärarna från
elever, föräldrar, kollegor samt skolledningen vid betygsättningen.
På frågan: ” Har du upplevt påtryckningar kring din betygsättning från elever?” kan man se följande:
50 % av kvinnliga lärare har någon gång upplevt påtryckningar från elever kring
betygsättningen.
40 % av manliga lärare har någon gång upplevt påtryckningar från elever kring
betygsättningen.
Yrkeslärare utsätts till lägre grad (20 %) jämte teorilärare (60 %) någon gång utsatts för
påtryckningar kring betygsättningen45.
Diagram 7 Ytdiagram som visar i vilken grad olika grupper vågar upplevt påtryckningar kring deras betygsättning från
eleverna.
På frågan: ” Har du upplevt påtryckningar kring din betygsättning från föräldrar” kan man se följande:
45 Skillnaderna kan ev. hänföras till att skolan haft ett program med riksintag med flera hundra elever genom åren. Där elever från hela landet läste ett flygprogram samtidigt som de hade teori på skolan. Där kom många elever från privata friskolor och eventuellt från en annan betygsättningskultur.
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Kvinna Man Teori Yrke
Påt
ryck
nin
gsgr
ad i
%
Fråga 20c. Har du upplevt påtryckningar kring din betygsättning från elever?
Nej
Ja
34
30 % av de kvinnliga lärarna upplevt påtryckningar kring betygsättningen från föräldrar
någon gång.
40 % av de manliga lärarna upplevt påtryckningar kring betygsättningen från föräldrar
någon gång.
33,3 % av teorilärarna upplevt påtryckningar kring betygsättningen från föräldrar någon
gång.
37,5 % av de yrkeslärarna upplevt påtryckningar kring betygsättningen från föräldrar
någon gång. (Se diagram 16)
Diagram 8 Ytdiagram som visar i vilken grad olika grupper upplevt påtryckningar kring sin betygsättning från
föräldrar..
Det som är anmärkningsvärt är att ingen lärare någonsin har upplevt påtryckningar kring sin
betygsättning från andra kollegor, oavsett kön eller vilken typ av lärare som denne är.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Kvinna Man Teori Yrke
Påt
ryck
nin
gsgr
ad i
%
Fråga 22. Har du upplevt påtryckningar kring din betygsättning från föräldrar
Vet ej
Nej
Ja
35
En annan anmärkningsvärd upptäckt är att det till väldigt låg grad verkar ske påtryckningar från
skolledningens håll kring lärares betygsättning. Ingen lärare har utsatts för påtryckningar från
skolledningshåll fler gånger än vid ett tillfälle. Ingen man i studien har utsatts för påtryckningar
från skolledningen.
En hypotes som funnits under arbetets gång är att lärare som upplever en högre grad av
osäkerhet kring sin tjänsts fortlevnad och som till högre grad påverkas om elevantalet sjunker på
ett program, till en högre grad även låter sig påverkas av de relationer som finns till sina elever vid
betygsättning. Detta för att de har en högre grad av motivation att skapa en positiv word-of-
mouth kring läraren och programmet för att nya elever skall strömma till. Och att betygsättningen
kan ha varit en viktig del i att få in nya elever. En annan tolkning kan även vara att nya lärare inte
känner samma säkerhet kring sin betygsättning som mer erfarna lärare och att nya lärare därför
till högre grad kan låta sig påverkas av relationerna till eleverna. Nya lärare bör följaktligen känna
mer osäkerhet kring sin anställning då reglerna i LAS (Lagen om anställningsskydd) gäller.
Hur säker anställningen upplevs för läraren påvisas i studien ha en viss betydelse. De lärare som
upplevs ha säkra tjänster, det vill säga har svarat att deras tjänst till liten del (alternativ 1, 2, 3) står
och faller med elevernas sökbild tenderar att till högre grad anse att relationer till väldigt liten grad
spelar in vid betygsättning (Se diagram 11). Lärare som upplever sig ha mindre säkra tjänster och
har svarat att deras tjänster till högre grad står och faller med elevers sökbild (alternativ 4, 5, 6),
anser att relationerna till eleven till högre grad påverkar betygsättning. Den upplevda påverkan av
de relationer läraren har till sina elever, påverkar betygsättningen till en liten grad. Den upplevda
0
5
10
15
20
25
30
35
40
Aldrig Vid ett tillfälle Vid några tillfällen Vid ett flertal tillfällen
Fråga 20b. Har du upplevt påtryckningar kring din betygsättning från skolledningen?
Yrke
Teori
Man
Kvinna
Diagram 9 Ytdiagram som visar hur ofta olika grupper påverkats vid betygsättning från skolledningen.
36
påverkan relationerna har på betygsättningen sker dock till en hög grad för lärare som upplevs ha
osäkra tjänster än de som har säkra tjänster. Detta kan vara en faktor i den svenska
betygsinflationen.
Diagram 10 Linjediagram som visar till vilken grad män och kvinnor som känner större osäkerhet kring sin tjänst jämte
män och kvinnor som har säkra tjänster.
5.3 Hur hanterar lärarna relationerna till föräldrar och elever i förhållande till
marknadsföringsuppdraget?
Syftet med fråga 26 ”Hur skulle du karaktärisera kommunikationen med föräldrarna?” var att kartlägga
om lärare vågar ha en kritiserande karaktär i sina samtal med föräldrar. Ingen lärare känner dock
att de är kritiserande i sina samtal med föräldern. Samtalen är främst av informativ eller stödjande
karaktär och samtalen mellan lärare och föräldrar verkar främst ha i syfte att odla och froda
relationen dem emellan (Se diagram 12).
0
0,5
1
1,5
2
2,5
3
3,5
4
4,5
1 2 3 4 5 6
Fre
kve
ns
(Grad av relationell påverkan på betygen) 1. Väldigt liten grad 6. Väldigt hög grad
Lärare som ansett att deras tjänst till stor del (4,5,6) står och faller med elevernas sökbild
Grad av påverkan (Kvinna)
Grad av påverkan (Man)
Grad av relationell påverkan(Säkra tjänster)
37
Diagram 11 Stapeldiagram som visar karaktären av de samtal som lärarna har med föräldrarna.
Dock vågar lärare till en högre grad vara kritiska i samtalet med föräldrarna kring elevens
skolsituation (Se diagram 13) även om inte karaktären av samtalet kan karaktäriseras som
kritiserande (Se diagram 12). Detta bör kunna tolkas som en motsägelse, att lärarna vågar men
inte i någon större utsträckning är kritiska. Om kunskapsnivån upplevs sjunka så finns det
egentligen bara tre parter som kan vara skyldiga till detta; skolan - lärar-en/-na, eleven eller
föräldraskapet. Om skolan inte i någon utsträckning kritiserar föräldrar och elever så tar de
indirekt på sig skulden för att kunskapsnivån sjunker. Men här finns en viss motsägelse i studien.
Lärare vågar till stor del vara kritiska mot eleven i samtal med föräldern (se diagram 13) och ett
relativt stort antal lärare vågar även vara kritisk även mot föräldern (se diagram 14). Men varför är
de då inte detta i sina samtal med föräldern om kunskapsnivåerna sjunker? Här har studien inget
svar, men kanske ser inte lärarna detta som sitt uppdrag, att uppfostra elever och föräldrar?
Kanske lever det kvar hos dagens lärare att lärare tidigare i historien uppfostrade både elever och
föräldrar och att dagens lärare visst vågar detta. Men de gör det bara inte. Eller kanske är det så
enkelt att det inte ingår i deras uppdrag längre. Lärare skall idag fostra elever, inte uppfostra dem.
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18
Fre
kve
ns
(av
20
sty
cke
ns
lära
res
svar
) Fråga 26. Hur skulle du karaktärisera kommunikationen med
föräldrarna?
Frevens
38
Diagram 12 Ytdiagram som visar i vilken grad olika grupper vågar vara kritisk mot eleven i samtal med föräldern.
Diagram 13 Ytdiagram som visar i vilken grad olika grupper vågar vara kritisk mot föräldern.
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18
20
1 2 3 4 5 6
Fre
kve
ns
(män
8 s
tyck
en
, kvi
nn
or
8 s
tyck
en
, yr
kesl
ärar
e 7
sty
cke
n, t
eo
rilä
rare
9 s
tyck
en
4
sty
cke
n lä
rare
sva
rad
e v
et
ej -
fin
ns
ej
me
d)
1. Väldigt liten del 6. Väldigt stor del
Fråga 27. Till vilken grad vågar du vara kritisk mot dina elever i samtalet med föräldern?
Man
Kvinna
Teori
Yrke
0
2
4
6
8
10
12
14
1 2 3 4 5 6Fre
kve
ns
(män
8 s
tyck
en
, kvi
nn
or
7 s
tyck
en
, yr
kesl
ärar
e 7
sty
cke
n, t
eo
rilä
rare
8 s
tyck
en
5
styc
ken
lära
re s
vara
de
ve
t e
j - f
inn
s e
j me
d)
1. Väldigt liten del 6. Väldigt stor del
Fråga 28. Till vilken grad vågar du vara kritisk mot föräldern?
Man
Kvinna
Teori
Yrke
39
5.4 Finns det uttalade rutiner för hantering av missnöjda elever?
I Skollagen, 4 kap. Kvalitet och inflytande och 8§ sägs, som tidigare nämnt att:
”Huvudmannen ska ha skriftl iga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.
Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt.” 46
På fallskolan kände ingen av lärarna till några sådana skriftliga rutiner för att ta emot och utreda
klagomål mot utbildningen. Efter att ha kollat upp detta så finns det heller inga skriftliga rutiner
för just detta. Det finns policys mot exempelvis kränkande särbehandling som kan vara en faktor
för missnöje hos eleven men några formella skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål
mot utbildningen finns alltså inte. Fallskolans rektor, med stor erfarenhet från
utbildningväsendet, menar att hon inte sett några skriftliga rutiner för att hantera klagomål mot
utbildningen men att hon under sin tid som rektor vid Solna Gymnasium hade det två
heltidsanställda jurister och även en administratör som tog emot klagomål. Detta infördes år
2012.
Lärarna på fallskolan har dock i kommentarer redogjort för hur de hanterar missnöje. Främst
handlar det om dialog – dels inför kursstarten går de igenom kursupplägget och grundlägger
huvuddragen i kursen med klassen. En lärare beskrev detta så här:
”Det gäller att föra en dialog med eleverna så att de förstår varför det ser ut som det gör. Sedan
är det ju bra om de får vara delaktiga i vissa delar av kursen/innehållet. ”
Under kursen förs kontinuerliga samtal kring elevens betygsstatus samt vad som krävs
kunskapsmässigt för att det skall bli en progression i betyget. En annan lärare beskrev detta så
här:
”Vi pratar om vad de ska kunna för att hamna på nästa betygssteg. ”
Trots att inga formella riktlinjer verkar förekomma så verkar lärarna själva vara sina egna
klagomålshanterare. De verkar hantera och begränsa ett uppkommande missnöje via en
kontinuerlig dialog. Rektorn finns givetvis som ytterst ansvarig i organisationen men ingen lärare
har angivit att rektorn som funktion, används om missnöje uppstår.
46 Svenska skollagen. 4 kap. Kvalitet och inflytande, 8§
40
5.5 Klarar den svenska skolan sitt kunskapsuppdrag?
En aspekt som togs upp i teoriavsnittet var att professor Inger Enkvist ansåg att
utbildningsdepartementet lyft fram relationella självklarheter för skolan till mål och att inte alltid
kunskapsuppdraget betonades. De exempel, från utbildningsdepartementet, på mål som hon lyfte
fram var att alla ska visa hänsyn och respekt, att alla arbetar för att skapa en god arbetsmiljö med
ett positivt klimat för lärande, att alla arbetar för att måna om varandras integritet och
självförtroende, att alla arbetar för att alla skall uppleva trygghet och att alla har goda relationer till
samtliga vid skolan. Ur dessa punkter formulerades en fråga: ”I min roll som lärare så prioriterar jag
mina roller enligt följande”. Detta visade sig skapa en konflikt för vissa lärare. Några lärare menade i
de efterföljande kommentarerna att de hade problem att prioritera uppdragen, någon menade att
många var lika viktiga. Syftet med frågan var dock att till viss del förvilla respondenterna att
granska om kunskapsuppdraget inte är det mest prioriterade för en lärare. Trots att utfallet blev
tydligt till förmån för kunskapsuppdraget så förefaller den konflikt som frågan ledde till som
intressant och visar att en lärares roller i skolan idag är väldigt diversifierat.
Diagram 14 Linjediagram som visar antalet som rangordnat de olika uppdragen som nr 1 samt vilket medelvärde de
olika uppdragen hade.
0,00
2,00
4,00
6,00
8,00
10,00
12,00
14,00
16,00
Me
de
lvär
de
/fre
kve
ns
(av
20
sty
cke
n lä
rare
)
Fråga 14. I min roll som lärare så prioriterar jag mina roller enligt följande (Rangordna 1 - 6)
Medelvärde:
Antal 1:or
41
I skolans värld förekommer även det som kan beskrivas som relationsskapande aktiviteter. Detta
kan exempelvis handla om att det bjuds på fika, att ha massage, det kan handla om utflykter eller
annat som kanske inte direkt alltid handlar om kunskapsuppdraget. Den definition av
relationsskapande aktiviteter som gavs i enkäten var följande: ”Relationsskapande aktiviteter -
Avses aktiviteter som syftar till att skapa eller behålla goda relationer mellan dig och eleverna, inom gruppen eller
på skolan.” (Se bilagan i kapitel 8).
Den fråga som kopplats till begreppet löd: ”Relationsskapande aktiviteter genomför jag främst i syfte att
bejaka...”. Syftet med den här frågan var att se om dessa aktiviteter genomfördes inom ramen för
kunskapsuppdraget? Lärare inom Vård och omsorg-programmen samt Barn och fritid-
programmen har dock många kunskapskrav som härrör sig till kontakten med andra människor
men för andra lärare finns inte mycket i kunskapskraven som härrör sig direkt till
relationskapande aktiviter. Trots detta så fick dock kunskapsuppdraget flest 1:or (det vill säga
högst prioriterade), men sett till medelvärdet så genomförs relationsskapande aktiviteter ofta.
Även för att bejaka värdegrunden och relationerna i gruppen (Se diagram 8).
Diagram 15 Linjediagram som visar i vilket syfte lärarna har relationsskapande aktiviteter med sina elever. Diagrammet
visar antalet som rankat de olika syftena med relationsaktiviteter som nr 1 samt vilket medelvärde de olika
syftena/uppdragen hade.
I undersökningen ställdes frågan: ”Till vilken grad anser du att svenska skolan klarar sitt
kunskapsuppdrag?” . Här påvisades ett intressant resultat. Ingen lärare menade att den svenska
0,00
2,00
4,00
6,00
8,00
10,00
12,00
Me
de
lvär
de
/fre
kve
ns
(av
20
sty
cke
n lä
rare
)
Fråga 15. Relationsskapande aktiviteter genomför jag främst i syfte att bejaka... (Rangordna 1 - 6)
Medelvärde:
Antal 1:or
42
skolan till hög eller väldigt hög grad klarar sitt uppdrag. Manliga lärare var mer negativa än
kvinnliga lärare. Ingen signifikant skillnad går att se mellan teorilärares och yrkeslärares åsikter
kring ämnet. (Se diagram 9).
Följdfrågan som härrör sig till den allmänna svenska skoldebatten var om lärarna ansåg att den
svenska skolan skulle återgå till statlig ägo. Här ansåg alla manliga lärare att ja, skolan skall
förstaligas. Medan 40 % av kvinnorna inte visste om de ansåg att den svenska skolan skulle
förstatligas eller ej. Ingen ansåg att skolan skulle ha en kommunal eller privat huvudman (Se
diagram 35).
5.6 Resultat i korthet:
Lärarna på fallskolan upplevs inte i någon högre grad påverkas av de relationer de har till
sina elever vid betygsättning.
Kunskapsuppdraget bedöms fortfarande vara det uppdrag som lärare prioriterar högst.
o Många lärare har dock lyft andra uppdrag framför kunskapsuppdraget.
Lärare som upplever en tillhörighet till ett/några få program tycks uppleva att yrket till
högre grad handlar om marknadsföring.
Yrkeslärare tycks uppleva att yrket till högre grad handlar om marknadsföring än
teorilärare.
När lärare står framför eleverna upplever de till en högre grad att de marknadsför
programmet och skolan framför sig själva.
Kvinnor anser att de till en högre grad utsatts för påtryckningar från sina elever än män.
Män anser att de till en högre grad utsatts för påtryckningar från föräldrar än kvinnor.
Yrkeslärare utsätts mindre ofta, i förhållande till teorilärare, för påtryckningar från elever
vad det gäller betygsättning.
Inga lärare har utsatts mer än en gång för påtryckningar kring betygen från elever.
Lärare som upplever att deras tjänst till högre grad står och faller med elevers sökbild,
anser sig påverkas i högre grad av de relationer de har till sina elever vid betygsättning, i
jämförelse med lärare som upplever sig ha en säkrare tjänst.
Liten påverkan från elever och föräldrar verkar råda.
Mellan 30 – 40 % av lärarna upplever att de någon gång blivit påverkade av föräldrar vid
betygsättning.
o Ingen skillnad går att skönja mellan män – kvinnor, yrkeslärare – teorilärare.
43
o Hög siffra men väsentligt lägre än de 70 % som Lärarnas Riksförbund kunde
påvisa i sin rapport ” Så påverkar föräldrarna undervisningen”.
Ingen lärare har upplevt påtryckningar kring betygsättningen från kollegor.
Lärarna upplever ingen påverkan av skolledningen i betygsättningen.
Ingen lärare kände till eller visste om det fanns rutiner för att hantera missnöjda elever på
skolan, trots att det krävs skriftliga rutiner för att hantera elever som upplever missnöje
med sin utbildning enligt Skollagen 4 kap. Kvalitet och inflytande och 8§ .
o Enligt representant för skolledningen så finns det hellre inte någon sådan policy.
Ingen lärare karaktäriserar sina samtal med föräldrar som kritiska.
De flesta lärare menar till en relativt hög grad att de vågar vara kritiska mot eleven i
samtal med föräldrarna.
Lärarna på fallskolan visste antingen inte om de ville bli statliga (50 %) eller så ville de bli
statliga (50 %). Ingen ansåg i klartext att skolan skulle, i deras fall, förbli kommunal (0 %)
44
Diagram 16 Ytdiagram som visar lärarnas åsikt kring hur väl de anser att den svenska skolan klarar sitt uppdrag.
Diagram 17 Ytdiagram som visar antalet lärare som anser att skolan skall vara statlig..
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18
1 2 3 4 5 6
Fre
kve
ns
(Män
9 s
tyck
en
, Kvi
nn
or
8 s
tyck
en
, Te
ori
lära
re 1
1
styc
ken
, 6 s
tyck
en
yrk
esl
ärar
e, 3
sty
cke
n lä
rare
sva
rad
e v
et
ej -
fin
ns
ej m
ed
)
1. Väldigt låg grad 6. Väldigt hög grad
Fråga 34. Till vilken grad anser du att svenska skolan klarar sitt kunskapsuppdrag?
Man
Kvinna
Teori
Yrke
0
2
4
6
8
10
12
14
Yrke Teori Kvinna Man
Fre
kve
ns
(Män
10
sty
cke
n, K
vin
no
r 1
0 s
tyck
en
, Te
ori
lära
re 1
2 s
tyck
en
, 8 s
tyck
en
yrk
esl
ärar
e)
Fråga 35. Anser du att skolan skall vara statlig?
Vet ej
Nej
Ja
45
6 Diskussion och analys
Teorierna kring och tillämpningarna av relationsmarknadsföringsperspektivet har länge funnits i
vårt samhälle. Vi har i många affärsmässiga situationer gått från att se varor och tjänster som
objektiva, det vill säga varor och tjänster som inte riktar sig på en speciell kund
(transaktionsmarknadsföring) till att se den affärsmässiga situationen som subjektiv, där varor och
tjänster som utformas och riktar sig till den enskilde kunden (relationsmarknadsföring).
Relationsmarknadsföring förekommer i allt från när vi köper en ny bil till när större företag skall
arbeta tillsammans med mindre. Och syftet med tillämpningarna är alltid goda. Att både
leverantör och kund skall känna belåtenhet med affären. Leverantören genomför en försäljning
och kunden får en vara som denne själv varit delaktig i. Tillämpningar av
relationsmarknadsföringsperspektivet är så vanliga idag, även inom offentliga förvaltningar, att vi
inte ens automatiskt sammankopplar dem till relationsmarknadsföring. Det kan exempelvis
handla om hur samhället eller privata bolag anpassar sina vårdtjänster för att passa en
handikappad kunds dagliga rutiner, hur dagisverksamheter i samråd med föräldrarna ändrar
öppentider på grund av att många jobbar natt eller hur vårdinrättningar anpassar sina tjänster och
inför massage till de sjuka.
I och med genomförda avregleringar i den offentliga sektorn har den traditionella klyftan mellan
vad som betraktas som tjänster inom den offentliga sektorn och vad som betraktas som tjänster
inom den privata sektorn suddats ut under de senaste decennierna. Avregleringarna av dessa
branscher har också underlättat en ökad konkurrens. Begreppet detta fenomen har fått är New
public management (NPM).
Ett delsyfte i studien har varit att påvisa varför betygen påverkats när den svenska skolan gick
från en statlig huvudman till kommunala och privata huvudmän. När skolan gick från en
transaktionmarknadsföringsliknande organisationsstruktur till en relationsmarknadsförings-
liknande organisationsstruktur, så ledde detta till att många lärare fick marknadsföringsmässiga
funktioner på sitt program och för sin skola.
6.1 Upplever lärare att deras arbete handlar om marknadsföring?
Att en lärare i sitt dagliga arbete sett sig som marknadsförare måste under den statliga tiden, före
år 1992, troligen ha förhållit sig rätt främmande. Eleverna var då knutna till skolan inom ett
geografiskt avgränsat område, vilket var en faktor som ledde till låg konkurrens mellan skolorna.
Men idag är det en realitet för väldigt många lärare att en hög grad av yrket handlar om
46
marknadsföring. Marknadsföring som är en följd av avregleringar och en ökad konkurrens mellan
skolor. En del lärare ser sig dock fortfarande inte som marknadsförare och detta kan bero på
vilken tjänst läraren har. Teorilärare på fallskolan verkar till en lägre grad se sig som
marknadsförare vilket kan bero på hur tjänsterna ser ut. Känner inte läraren en
programtillhörighet och ett ansvar för nyrekrytering av elever inom ramen för ett program så
tenderar yrket att handla mindre om marknadsföring. Yrkeslärare upplever således att yrket till
en högre grad handlar om marknadsföring. Påverkar då detta objektiviteten i betygsättningen?
6.2 Upplever lärarna att det finns det en konflikt i deras objektiva
betygsättningsuppdrag och ett eventuellt marknadsföringsuppdrag?
Att jämföra resultaten i Lärarnas Riksförbunds båda rapporter - Betyg under påverkan och
rapporten – Så påverkar föräldrarna undervisningen med fallskolans resultat har varit intressant.
Detta då fallskolan ligger tämligen geografiskt avskild från övrig skolmarknad. Minskar
benägenheten för påtryckningar om det inte direkt finns någon annan alternativ skola att söka sig
till?
Grundtanken som studien haft har varit att se om och i vilken grad elever och föräldrar påverkar
lärarnas betygsättning. Studien visar att kvinnor till 50 % någon gång utsatts för påtryckningar
kring betygen av elever och att manliga lärare till en lägre grad (38 %) någon gång utsatts för
påtryckningar kring sin betygsättning av elever. Dock verkar en större andel (40 %) av manliga
lärare någon gång ha upplevt påtryckningar från föräldrar i förhållande till kvinnliga lärare (30 %).
En väsentlig fråga är huruvida betygen ändrades efter påtryckningarna, en fråga som tyvärr inte
ställdes i studien.
Enligt Lärarnas Riksförbunds rapporter utövar dock även rektorn påtryckningar på sina lärare.
Lärarförbudet menar att påverkan haft största inverkan på gymnasielärare i konkurrensutsatta
kommuner. Detta blev även en faktor att utreda. På fallskolan verkar ytterst få påtryckningar ske
från skolledningen gällande lärarnas betygsättning. Ingen lärare kände att de utsatts för
påtryckningar från skolledningen mer än en gång. Betygsättningen verkar därför inte påverkas av
skolledningen i någon större grad.
Betygsättning är aldrig fullt ut objektiv men betyg skall grunda sig på objektivitet. Betyg skall
tillika grunda sig på vad som till exempel står i skollagen, läroplaner och lärarens yrkesetiska
principer. Det är endast tolkningen av skollagen och läroplanerna som kan vara subjektiva.
Friskolereformen och den ökade konkurrensen mellan skolor har medfört att fler subjektiva
47
Objektivitet Lagar och regler
Läroplaner Etik och moral
Skolledare Kunskapsuppdrag
Subjektivitet Relationsskapande
Elevfokus Värdegrund
Eleven som kund Föräldrar som kund
Skolledare
element har tillkommit vid betygsättning. Om lärare både med marknadsföring (intern så väl som
extern) skall locka kunder och sedan bedöma samma kunder, kan lätt en konflikt i uppdraget
uppstå. När lärares tolkning av
styrdokumenten trots allt är
subjektiva blir konsekvensen av
konkurrens i skolsystemet att
inflation i betygsättningen uppstår i
förhållande till kunskapsnivån. Än
subjektivare bör betygsättningen bli
om lärare upplever påtryckningar
från skolledning, elever och föräldrar
och om elevunderlaget påverkar deras
anställningssäkerhet. Studien visade
att det sker påtryckningar från föräldrar kring betygsättning. Cirka 30-40 % av lärarna hade någon
gång upplevt påtryckningar kring deras betygsättning från föräldrar, vilket kan tolkas vara klart
lägre än de 70 % som upplevt påtryckningar i Lärarnas Riksförbunds studie, Betygsättning under
påverkan. Det skall dock klargöras att Lärarnas riksförbund i sin studie frågat 1200 lärare om
upplevt påtryckningar från föräldrar. Påtryckningarna kunde gälla såväl betygssättning som hur
väl lärarna följde skrivna åtgärdsprogram för eleven. Som ytterligare stöd för att påtryckningar
inte är lika vanliga och inte sker i samma omfattning på fallskolan som i svenska skolor i övrigt så
hade endast två lärarinnor upplevt att skolledningen vid ett tillfälle försökt att påverka deras
betygsättning. De bakomliggande orsakerna till den låga graden av påtryckningar anser jag vara att
fallskolan dels inte upplever någon påtaglig konkurrens från andra gymnasieskolor och dels att
fallskolan ligger på en ort vars befolkning har en hög andel lågutbildade. Man kan även anta att
föräldrar känner att deras påtryckningar vid betygsättning inte gagnar elever på fallskolan i samma
utsträckning som på skolor i mer konkurrensutsatta kommuner.
6.3 Hur hanterar lärarna relationerna till föräldrar och elever i förhållande till
marknadsföringsuppdraget?
Under min lågstadieperiod kallades klassens föräldrar till skolan för föräldramöte av vår lärarinna.
Hon var av den gamla stammen lärare och mötet handlade till väldigt liten del om vår
kunskapsutveckling eller om vilken värdegrund vi hade. Det hon gjorde var att fostra föräldrarna
i uppfostran. När barn skulle läggas, vad som var lämpligt språkbruk, hur de kunde tillrättavisa
sina barn med mera. Hur hon gjorde detta har i efterhand kritiserats och kanske var hon
Figur 10 Objektivitet och subjektivitet i kollisionskurs.
Källa: Egen konstruktion
48
sinnesbilden för en experts ofelbarhet i det som Evert Gummesson kallat byråkratjuridiska
värderingar (Se kapitel 2.3) men hon upplevdes ha en monopolliknande ställning och såg inte
föräldrarna eller barnen som några affärsmässiga kunder. Hon såg det som ett tillfälle för
föräldrafostran och som en del i sitt uppdrag. Idag är det en annan situation för lärare i den
svenska skolan. En situation som bygger på en affärsmässig grund och präglas av konkurrens.
Lärarna verkar inte ha samma pondus som min gamla lågstadiefröken. De vågar vara kritiska men
samtalen har inte en kritiserande karaktär, trots att kunskapsnivåerna sjunker. Detta anser jag bör
tolkas som om beroendet mellan skolans aktörer (skolledning, lärare, elever och föräldrar) idag är
för starkt för att viktig kritik skall nå fram. Alla lärare har inte alltid rätt, därtill min gamla
lågstadiefröken. Men skolan har tappat en viktig funktion när kommunikationen med föräldrarna
inte fullt ut är så rak och ärlig som situationen kanske kräver. Tonen i samtalen karaktäriseras mer
som informativ än förmanande och kritiserande. Fallskolan upplevs ha svårare att ställa krav på
eleven och föräldrarna. De vågar men gör det alltså inte. Kanske är lärare idag rädda för vad det
fria skolvalet kan innebära. Skolan och lärarna måste därför ha mandat att säga ifrån och klargöra
vad som är skolans ansvar och vad som är förälderns ansvar. När relationen mellan parterna blir
för viktig lindas budskap kring elevens skolsituation lätt in i pedagogiska floskler och
kommunikationen blir lätt ytligt informativ. Få lärare talar i klartext med föräldrarna. De säger
inte att eleven är ouppfostrad, oförskämd och lat. Skolan söker istället psykologiska svar på
beteenden hos eleven, så som ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) och ADD
(Attention-Deficit Disorder). För diagnoser likt dessa kan eleverna medicineras, medicin kan inte
ges till bristande föräldraskap. Föräldraskap och god uppfostran är grunden för att skapa ordning
och struktur för dessa elever, vad som med skolspråk benämns med termen studiero.
6.4 Finns det uttalade rutiner för hantering av missnöjda elever?
I enlighet med Albert Hirschmans teori kring den missnöjde kundens valmöjligheter Exit, Voice
and Loyalty så tenderar elever, enligt lärarnas svar i undersökningen, att vara lojala till fallskolan.
Kanske är det så att det inte finns något omfattande missnöje med utbildningarna eller så kan det
geografiska avståndet betraktas som en tröghetsfaktor för elever att byta skola, det vill säga välja
Hirschmans Exit-strategi. Merparten av lärarna anser att eleverna är stabila som skolkunder och
att de sällan byter skola. Vidare anser alla lärare att det antingen inte finns någon konkurrens eller
att bara en viss konkurrens om eleverna mellan de närmaste skolorna råder. Ingen lärare
karaktäriserar konkurrensen mellan skolorna som hård. Detta kan väl vara en av anledningarna till
varför det inte finns någon formell skriftlig policy, i enlighet med skollagen, för hur missnöjda
elever skall hanteras. Som rektorn på fallskolan indirekt beskriver så kommer fallskolan och
49
hennes tidigare arbetsgivare, Solna Gymnasium, från två skilda världar. Dels i storlek men även
dels ur den konkurrenssituation de båda skolorna befinner sig i. På fallskolan hanterar lärarna
själva mycket av det missnöje som uppkommer. På Solna Gymnasium finns det två
heltidsanställda jurister och även en administratör som tog emot klagomål. I en
konkurrenssituation kanske det endast är en kundtjänst som hanterar klagomålen. Detta
avskärmar läraren och upprätthåller objektiviteten i betygsättningen.
6.5 Slutsatser
Det är främst det geografiska avståndet till närmaste gymnasieskola, den låga konkurrensen med
andra skolor samt den låga graden av påtryckningar från skolledning, föräldrar och eleverna själv
som fått mig att tro att fallskolans lärare, i alla fall borde, sätta mer rättvisande betyg än många
andra skolor i övriga landet. Betyg är ingen exakt vetenskap och innefattar alltid subjektiva
moment. Men i en miljö där ett minimum av faktorer som påverkar en lärares betygsättning
förekommer bör lärare till högre grad sätta rättvisande betyg. Följaktligen anser jag det påvisat att
konkurrens är en viktig faktor till betygsinflation. För att minska betygssegregationen och
betygsinflation anser jag att svenska skolan skall återgå till statlig ägo så att lärare inte upplever
konkurrensens baksidor så som påtryckningar vid betygsättning från skolledning, kollegor,
specialpedagoger, föräldrar och eleverna själva. Maktförhållandet är viktigt för att betygsättningen
skall bli så rättsäker som möjligt. Att lärare påverkas av de relationer som finns i skolan och runt
betygsättningsmomentet är ofrånkomligt. Men den svenska skolan kan inte bygga på strukturer
som bidrar till segregation vid betygsättning. Varför har vi annars betyg i skolan om betygen inte
avspeglar elevers kunskapsbild? Mitt recept för en mer framgångsrik skola är inte främst mer
resurser, som opinionsbildare ofta anser, utan mer ansvar på elever och föräldrar.
Detta får Sverige tillstånd genom att:
konkurrensen inom skolan minskas, vilket kan ske genom att förbjuda privata friskolor.
skolan förstatligas så att resurser kan fördelas lika.
skolan organiseras så att skolan äger eleven efter denne gjort sitt fria skolval.
elever får ta större ansvar kring sina studieval och att valen har betydelse för vilket stöd
eleven kan förvänta sig.
minska vikten av diagnosers (exempelvis ADHD och ADD) betydelse och stärka
betoningen på kunskapskraven.
50
På det här sättet anser jag att fokus och ansvar åter hamnar på eleven och att detta skulle leda till
att Sverige återupprättas som kunskapsstat.
51
7 Referenser
7.1 Tryckta referenser
Arnman, G., & Jönsson, I. (1983), Segregation och Svensk skola: en studie av utbildning, Lund: Studentlitteratur.
Backman, J. (2008) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur
Enkvist, I. (2003) Skolan – ett svenskt högriskprojekt. Södertälje: Fingraf tryckeri
Eriksson, L-T. & Wiedersheim-Paul F. (2008) Rapportboken – Hur man skriver uppsatser, artiklar och
examensarbeten. Malmö: Liber
Frelin, A., Gershon, W. & Grannäs, J., ”Marknadsstyrning skapar oönskade elever”, Pedagogiska
magasinet nr 2, maj 2014.
Grönroos, C. (1996) Marknadsföring I tjänsteföretag. Malmö: Liber-Hermods AB
Gummesson, E. (2008) Relationsmarknadsföring: Från 4P till 30R. Malmö: Liber
Johansson Lindfors M. (1993) Att utveckla kunskap. Om metodologiska och andra vägval vid
samhällsvetenskaplig kunskapsbildning. Lund: Studentlitteratur
Kotler, P., Armstrong, G., Saunders, J. & Wong, V. (1999) Principles of marketing – Second European
Edition. Milano: Rotolito Lombarda.
Magne Holme I. & Krohn Solvang B. (1997) Forskningsmetodik – om kvalitativa och kvantitativa
metoder. Lund: Studentlitteratur
7.2 Webbaserade referenser
Betygsinflation – Betygen och den faktiska kunskapsutvecklingen. Skolverket.
http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fw
pubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2804.pdf%3Fk%3D2804
Datum: 2014-04-12
Betygsättning under påverkan. Lärarnas Riksförbund.
http://www.lr.se/download/18.666662ff133985ab7bc8000789/1350672765450/Betygsattning_u
52
nder_paverkan.pdf
Datum: 2014-04-18
Björklund håller med Borg om "flumskolan", Expressen.se
http://www.expressen.se/nyheter/bjorklund-haller-med-borg-om-flumskolan/
Datum: 2014-05-17
Böhlmark, A., & Lindahl M. (2012) SNS Analys nr 7 - Friskolereformens långsiktiga effekter på
utbildningsresultat
http://www.sns.se/sites/default/files/sns_analys_nr_7.pdf
datum: 2014-04-09
Etiska förhållningssätt för friskolor. Friskolornas riksförbund.
http://www.friskola.se/omoss/etiska-forhallningssatt
Datum: 2014-05-17
Fakta om friskolor – mars 2014. Friskolornas riksförbund.
http://www.friskola.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=37f31dc1-0492-4337-
8c3d-04956c1694e8&FileName=Fakta+om+friskolor+mars+2014.pdf
Datum: 2014-05-17
Lärares yrkesetik. Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund.
http://www.lararforbundet.se/web/shop2.nsf/webdescription/711D4E365700B648C1256EAD
003BF71D/$file/Larares_yrkesetik_nov_2012.pdf
Datum: 2014-04-12
Skollagen. Skolverket
http://www.skolverket.se/regelverk/skollagen-och-andralagar
Datum: 2014-04-12
Skolverket sågar omrättning av nationella proven, Lärarnas tidning
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2012/11/06/skolverket-sagar-omrattning-
nationella-proven
Datum: 2014-05-12
Svensk utbildning i internationell statistik 2005. Kapitel: Grundskole- och gymnasienivå. SCB.
urn:nbn:se:scb-2005-uf100op0501_pdf
53
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/UF0526_2005A01_BR_06_UF100OP0501.pdf,
datum: 2014-04-09
Så påverkar föräldrarna undervisningen. Lärarnas Riksförbund
http://www.lr.se/download/18.2da65afb14580de24bd683f6/1398331257659/S%C3%A5+p%C
3%A5verkar+f%C3%B6r%C3%A4ldrarna+undervisningen+201404.pdf
Datum: 2014-04-26
Vad kostar de fristående grundskolorna? Skolverket.
http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fw
pubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf1276.pdf%3Fk%3D1276
Datum: 2014-05-10
Vad påverkar resultaten i den svenska grundskolan? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer,
Skolverket.
http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fw
pubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2260.pdf%3Fk%3D2260
Datum: 2014-04-12
54
8 Bilagor
8.1 Enkätundersökning
Uppgifter respondent
Kön: Kvinna: Man:
Yrke: Lärare: Annan:
Om lärare: Teorilärare: Yrkeslärare:
Känner du mest tillhörighet till ett/ett fåtal program?
Ja Nej
Ålder: 25 – 35 36 – 45 46 – 55 56 – 65 66 - 75
Antal år som lärare på den här arbetsplatsen:
0 – 2 3 – 5 6 – 10 11 – 15 16 - 25 26 -
1. Hur säker bedömer du att din anställning är:
(Sätt kryssen i boxen nedan)
I-----------------------I-----------------------I Väldigt osäker Väldigt säker
Vet ej
2. Till vilken grad anser du att din tjänst står och faller med hur sökbilden från eleverna utfaller?
(Sätt kryssen i boxen nedan)
I-----------------------I-----------------------I Väldigt liten del Väldigt stor del
Vet ej
3. I vilken utsträckning anser du att ditt yrke handlar om marknadsföring?
(Sätt kryssen i boxen nedan)
I-----------------------I-----------------------I Väldigt liten del Väldigt stor del
55
4. I vilken utsträckning har du marknadsfört ditt program/skolan?
(Sätt kryssen i boxen nedan)
I-----------------------I-----------------------I Väldigt liten omfattning Väldigt stor omfattning
5. När du står framför dina elever, i vilken utsträckning upplever du att du marknadsför dig själv (1), programmet (2) och/eller skolan (3)?
(1. Dig själv) (Sätt kryssen i boxen nedan)
I-----------------------I-----------------------I Väldigt liten del Väldigt stor del
(2. Programm:et/:en du undervisar på ) (Sätt kryssen i boxen nedan)
I-----------------------I-----------------------I Väldigt liten del Väldigt stor del
(3. Skolan) (Sätt kryssen i boxen nedan)
I-----------------------I-----------------------I Väldigt liten del Väldigt stor del
6. I vilken utsträckning är goda relationer till dina elever viktigt?
(Sätt kryssen i boxen nedan)
I-----------------------I-----------------------I Väldigt liten del Väldigt stor del
56
7. Om du har du en blogg, instagram eller ett facebook-konto, i vilken utsträckning använder du dessa gentemot dina elever?
(Sätt kryssen i boxen nedan)
I-----------------------I-----------------------I Väldigt liten del Väldigt stor del
Jag har inget av dessa sociala medier
Jag har, men bjuder ej in elever
8. Hur personlig känner du att du kan vara personlig med dina elever?
(Sätt kryssen i boxen nedan)
I-----------------------I-----------------------I Väldigt liten del Väldigt stor del
9. Anser du att synen på eleven har förskjutits från att se eleven som primärt elev till att se eleven mera som en kund? Def. Kund som en affärsmässig partner.
Ja, instämmer helt Ja, instämmer till en viss del Nej, instämmer inte alls Vet ej
10. Anser du att synen på föräldern har förskjutits från att se föräldern som primärt förälder till att mera se föräldern som kund alternativt som kundens kund?
Def. Kund som en affärsmässig partner
Ja, instämmer helt Ja, instämmer till en viss del Nej, instämmer inte alls Vet ej
57
11. Vilken betydelse har relationsskapande aktiviteter för ditt rykte som en bra lärare? Def. Relationsskapande aktiviteter avses aktiviteter som syftar till att skapa eller behålla goda relationer mellan dig och eleverna, inom gruppen eller på skolan.
(Sätt kryssen i boxen nedan)
I-----------------------I-----------------------I Väldigt liten del Väldigt stor del
Vet ej
12. Vilken betydelse har relationsskapande aktiviteter för programmens rykte?
(Sätt kryssen i boxen nedan)
I-----------------------I-----------------------I Väldigt liten del Väldigt stor del
Vet ej
13. Vilken betydelse har relationsskapande aktiviteter för skolans rykte?
(Sätt kryssen i boxen nedan)
I-----------------------I-----------------------I Väldigt liten del Väldigt stor del
Vet ej
14. I min roll som lärare så prioriterar jag mina roller enligt följande: (Rangordna
med 1 som den viktigaste osv.)
(Rangordna från nr 1 – 6 i fältet nedan)
__ - vill arbeta för att alla skall visa hänsyn och respekt.
__ - vill ge alla en god arbetsmiljö.
__ - vill bejaka allas integritet och självförtroende.
__ - kunskapsuppdraget.
__ - arbetar för att alla skall uppleva trygghet.
__ - arbetar för att alla skall goda relationer till varandra.
58
15. Relations-skapande aktiviteter genomför jag främst i syftet att: (Rangordna med 1 som den viktigaste osv.)
(Rangordna från nr 1 – 6 i fältet nedan)
__ - bejaka relationerna i gruppen.
__ - skapa extern publicitet.
__ - bejaka kunskapsuppdraget.
__ - bejaka det fostrande uppdraget.
__ - bejaka värdegrundsarbetet.
__ - bejaka min egen image i organisationen.
16. Om du jobbat några år, upplever du kunskapsnivån hos eleverna i dina ämnen generellt sett har förändrats?
Ja, den har sjunkit Ja, den har ökat Nej, den är konstant Vet ej
17. Om du tänker på hur din betygsättning förändrats över tid. Hur har denna förändring generellt sett ut?
Ja, mina betygsnivåer har sjunkit Ja, mina betygsnivåer har ökat Nej, mina betygsnivåer är konstant över tid Förändringar som skett beror mycket på att betygsystemet förändrats Vet ej
18. Har du upplevt påtryckningar kring din betygsättning från skolledningen
Ja Nej Vet ej
19. Hur ofta har du upplevt påtryckningar kring din betygsättning från skolledningen?
Aldrig Vid ett tillfälle Vid några tillfällen Vid ett flertal tillfällen
20. Har du upplevt påtryckningar kring din betygsättning från andra kollegor?
Ja Nej Vet ej
59
21. Hur ofta har du upplevt påtryckningar kring din betygsättning från andra kollegor?
Aldrig Vid ett tillfälle Vid några tillfällen Vid ett flertal tillfällen
20. Har du upplevt påtryckningar kring din betygsättning från elever
Ja Nej Vet ej
21. Hur ofta har du upplevt påtryckningar kring din betygsättning från elever?
Aldrig Vid ett tillfälle Vid några tillfällen Vid ett flertal tillfällen
22. Har du upplevt påtryckningar kring din betygsättning från föräldrar
Ja Nej Vet ej
23. Hur ofta har du upplevt påtryckningar kring din betygsättning från föräldrar?
Aldrig Vid ett tillfälle Vid några tillfällen Vid ett flertal tillfällen
Hur hanterar du missnöjda elever?
(Kan handla om kursupplägg, rättning, betygsättning, bemötande etc.)
Egen kommentar:
60
24. Finns det formella rutiner för att hantera missnöjda elever och/eller föräldrar?
Ja Nej Vet ej
Utveckla gärna:
Egen kommentar:
25. Kommunicerar du med föräldrarna om elevernas skolgång:
Ja, kontinuerligt under hela skolgången Ja, någon/några gånger per år
Ja, men bara tills att de fyllt 18 år
Ja, men bara vid extra ordinära händelser Nej, föräldrarna får ringa mig Nej, ser det inte som mitt jobb
26. Hur skulle du karaktärisera kommunikationen med föräldrarna?
Kommunikationen kan vara av …
(Flera alternativ kan väljas)
… informativ karaktär … fostrande karaktär
… stödjande karaktär
… förmanande karaktär … kritiserande karaktär Ingen/liten kommunikation sker med hemmet
27. Till vilken grad vågar du vara kritisk mot dina elever i samtalet med föräldern?
(Sätt kryssen i boxen nedan)
I-----------------------I-----------------------I Väldigt liten del Väldigt stor del
Vet ej
61
28. Till vilken grad vågar du vara kritisk mot föräldern? (Kan ex. handla om uppfostran, inställning till skola, bemötande etc)
(Sätt kryssen i boxen nedan)
I-----------------------I-----------------------I Väldigt liten del Väldigt stor del
Vet ej
29. Hur skulle du betrakta skolmarknaden på den ort/område där du verkar?
Konkurrensen mellan skolorna är hård Det finns en viss konkurrens till andra skolor
Det finns ingen konkurrens om eleverna
30. Hur skulle du betrakta eleverna som ”skol”-kunder?
Stabila – byter nästan aldrig skola Någorlunda stabila – byter sällan skola. Flyktiga, byter ofta skola
31. Hur skulle du betrakta eleverna som ”program”-kunder?
Stabila – byter nästan aldrig program Någorlunda stabila – byter sällan program. Flyktiga – byter ofta program.
32. Upplever du en
konkurrens på skolan
mellan programmen
för att dra till sig
elever?
(Välj det alternativ
som speglar din åsikt
bäst)
Ja, men jag upplever konkurrens som fruktsam
Ja, det är allmänt jobbigt
Nej, vi jobbar alla åt samma håll
62
33. Till vilken grad bedömer du att relationen till elever påverkar din betygsättning?
(Sätt kryssen i boxen nedan)
I-----------------------I-----------------------I Väldigt liten grad Väldigt hög grad
Vet ej
34. Till vilken grad bedömer du att dina betyg är objektivt satta?
(Sätt kryssen i boxen nedan)
I-----------------------I-----------------------I Väldigt liten grad Väldigt hög grad
Vet ej
34. Till vilken grad bedömer du att dina betyg är subjektivt –objektivt satta?
(Sätt kryssen i boxen nedan)
I-----------------------I-----------------------I Väldigt subjektiva Väldigt objektiva
Vet ej
35. Till vilken grad anser du att konkurrens mellan olika program och/eller olika skolor bidragit till betygsinflation?
(Sätt kryssen i boxen nedan)
I-----------------------I-----------------------I Väldigt liten del Väldigt stor del
Vet ej
Egen kommentar:
34. Till vilken grad anser du att den svenska skolan klarar sitt kunskapsuppdrag?
(Sätt kryssen i boxen nedan)
I-----------------------I-----------------------I Väldigt liten grad Väldigt hög grad
Vet ej
63
35. Anser du skolan bör vara statlig?
Ja Nej Vet ej
36. Till vilken grad anser du att objektiviteten i betygsättningen skulle öka om skolan blev statlig?
(Sätt kryssen i boxen nedan)
I-----------------------I-----------------------I Väldigt liten grad Väldigt hög grad
Vet ej
Egen kommentar:
Om du jobbat även
före friskolereformens
införande (1992) (innebar
att kommunerna tog över
skolorna och friskolor fick
startas), hur upplever du
att skolan efter denna
reform har förändrats i
avseenden som du
tidigare varit inne på?
Nej, har inte jobbat så länge
Egen kommentar:
Har du åsikter kring
enkäten som du vill
framför?
Egen kommentar: