Fallgropar i förståelse och tillämpning av EST‐begreppet

Kristoffer HylanderInst. för Ekologi, Miljö och BotanikStockholms Universitet

Ekosystemtjänster och biodiversitet

Ekosystemtjänster och ekosystemotjänster

Ekosystemtjänster och biodiversitet

Ekosystemtjänster enligt Millenium Ecosystem Assessment

• Supporting (understödjande) handlar om de ekosystemfunktioner som är ett slags bas, alltså de som stöder och är nödvändiga för att de andra ska fungera. 

• Regulating (reglerande) är funktioner som är lite mer specifika, det kan vara t ex pollinering, luft‐ och vattenrening.

• Cultural (kulturtjänster) innehåller allt det som vi använder för det mer känslomässiga välbefinnandet.

• Providing (tillgodoseende) är den del av ekosystemtjänsterna som är lättast att ta på. Det är helt enkelt mat, material etc som vi kan plocka och använda mer eller mindre direkt. 

Ekosystemtjänster och ”trade‐offs”

De flesta accepterar att det ofta finns en ”trade‐off” mellan ”tillgodoseende ekosystemtjänster” och biodiversitet.

Ekosystemtjänster och ”trade‐offs”

Elmqvist et al. 2010. Ecosystem services – Managing trade-offs between provisioning and regulating services. In Valuation of regulating services of ecosystems. Routledge

På samma sätt kan det finnas ”trade‐offs” mellan ”tillgodoseende ekosystemtjänster” och andra typer av ekosystemtjänster.

Men hur ser sambandet ut mellan biodiversitet och reglerande/understödjande ekosystemtjänster

0

2

4

6

8

10

12

0 2 4 6 8 10 12

EST

Biodiversitet

?

Ökat antal arter ger stabilare och eller högre nivåer på produktivitet, nedbrytning mm  ‐men till en viss gräns

0

2

4

6

8

10

12

0 2 4 6 8 10 12

EST

Biodiversitet

”The redundancy hypotheis” 

Diversitet av egenskaper (trait diversity), funktionell diversitet (functional diversity), diversitet av responser (response diversity)…

Reiss, m.fl. 2009. Emerging horizons in biodiversity and ecosystem functioning research. TREE 24: 505‐514

Diversitet av arter/egenskaper Ekosystemrespons eller EST

Diversitet av arter/egenskaper Ekosystemrespons eller EST

Hur många kan man ta bort innan det händer något?

XX

XX

Ekosystemtjänster och biodiversitet från en annan vinkel…

Vitmossor (Sphagnum spp)har en fantastisk vattenhållande förmåga

Rydin 1985. Effect of water level of dessication of Sphagnumin realation to surrounding Sphagna. Oikos 45: 374‐379

Vitmossdominerade våtmarker reglerar vattenflöden

Ballard et al. 2011. Hydrological modelling of drained blanket peatland. Journal of hydrology 407: 81-93

Rostvitmossa Blek vitmossaBrun glansvitmossa

Gunnarsson m.fl. 2000. Diversity and pH changes after 50 years on the boreal mire Skattlösbergs Stormosse, Central Sweden. J. of Vegetation Science 11: 277‐286

Ca 200 stycken 10 x 10 m ytor inventerades in en 7.5 ha våtmark 

0

2

4

6

8

10

1‐20 21‐40 41‐60 61‐80 81‐100 101‐120 121‐140 141‐160

Antalet  vitm

ossarter

Antalet provrutor

Frekvens av vitmossarter i en myr 

Är det vanligt att vara vanlig eller att vara ovanlig?

Frek

vens

Abundansklass

Är det vanligt att vara vanlig eller att vara ovanlig?

Frekvensfördelning av mossor i bäckskogar

020406080

100120140160180

1-7 8-14 15-21 22-28 29-35 36-42 43-49 50-56

Alla arter

0

2

4

6

8

10

12

1-5 6-10 11-15 16-20 21-25 26-30 31-35 36-40 41-45 46-50 51-55

Arter på död ved

Frekvens

Antal provrutor

Det är vanligt att vara ovanlig!

Två exempel på frekvensfördelningar från Magurran 2004Kap 2: ”The commonness, and rarity, of species” i boken ”Measuring biological diversity”, Blackwell

a) Sötvattenalger i småvatten i Spanienb) Skalbaggar i floden Thames, UK

Figure I Cumulative contribution of progressively rarer species to (a) total number of individuals and biomass, for birds in Britain.

Gaston et al. 2008. Commonness, population depletion and conservation biology. TREEE 23: 14‐19

Den största andelen individer tillhör ett fåtal arter 

Vitmossdominerade våtmarker reglerar vattenflöden

Men frågan är hur många vitmossearter som i praktiken gör jobbet?

Troligen är några få väldigt viktiga, men de flesta inte så viktiga för den funktionen….

för att de inte finns där….

Diversitet av arter/egenskaper Ekosystemrespons eller EST

Diversitet av arter/egenskaper Ekosystemrespons eller EST

De flesta arter finns inte i det området man fokuserar på!

Hur kan vi bibehålla eller öka pollinationen av dessa grödor?

Hur kan vi långsiktigt bevara mångfaldenav bin och blomflugor? 

Har dessa frågor samma eller olika svar?

Hur kan vi bibehålla eller öka pollinationen av dessa grödor?

Hur kan vi långsiktigt bevara mångfaldenav bin och blomflugor? 

Har dessa frågor samma eller olika svar?

”The landscape‐moderated biodiversity versusecosystem service management hypothesis”

Tscharntke m.fl. 2012. Landscape moderation of biodiversity patternsand processes – eight hypotheses. Biological reviews 87: 661‐685

0

2

4

6

8

10

12

0 5 10 15

EST

Biodiversitet

0

2

4

6

8

10

12

0 5 10 15EST

Biodiversitet

”The landscape‐moderated biodiversity versusecosystem service management hypothesis”

Tscharntke m.fl. 2012. Landscape moderation of biodiversity patternsand processes – eight hypotheses. Biological reviews 87: 661‐685

0

2

4

6

8

10

12

0 5 10 15

EST

Biodiversitet

0

2

4

6

8

10

12

0 5 10 15EST

Biodiversitet

Att fundera över:

I vilka lägen finns det synergier mellan brukande för ekosystemtjänster och bevarandet av minskande/hotade arter?

De flesta arter kanske inte betyder något i ett ekosystemtjänstperspektiv…

Hur påverkas ovanliga arter av landskapets struktur och markanvändning?

I vilken mån finns positiva effekter på ekosystemtjänster av åtgärder för att bevara biologisk mångfald?

Är det viktigt att vara medveten om denna potentiella målkonflikt?

Ekosystemtjänster och ekosystemotjänster

Ekosystemtjänster och ekosystemotjänster

Fördelning och samman‐sättning av biodiversiteteni landskapet.

E

F

Gröda Biodiversitet

Ekosystemtjänsteroch problem

(t.ex. pollination och skadegörare)

Brukare

Mat, material

Sköt

sel,

åtgär

derLärande

ochinkom

st

A

BC

D

Externa faktorer ‐ t.ex. regional ekonomi

G

G

Hur bra/dålig är matchning mellan ekosystemtjänster ochbrukande? – undersökningar i det Etiopiska odlingslandskapet. 

Abson m.fl. 2014. Ecosystem services as a boundary object for sustainability. Ecological Economics 103: 29-37

Alla begrepp utvecklas och förändras så även ekosystemtjänstbegreppet

Fördelar och nackdelar med att vara bonde i skogskanten

+Inkomster från kaffeVilda växter (kryddor, rep mm)Nära till brännvedNektarkällor till biodling

–Vilda djur (babianer och grisar)Mer vandringsmyror

Ango m.fl. 2014. Balancing ecosystem services and disservices: smallholder farmers’ use and management of forest and trees in an agricultural landscape in Southwestern Ethiopia. Ecology & Society 19:30

Fördelar och nackdelar med träd i odlingslandskapet

+Skugga till kaffe, kreatur och folkBra som gränsstolpar och staketFruktträd

–Kan minska skörden (tar plats, näring, beskuggar)Gömställe för apor

Ango m.fl. 2014. Balancing ecosystem services and disservices: smallholder farmers’ use and management of forest and trees in an agricultural landscape in Southwestern Ethiopia. Ecology & Society 19:30

”Trade‐offs” och skaleffekter

Liu et al. 2013. Ecology & SocietyRaudsepp-Hearne C et al. PNAS 2010;107:5242-5247

Elmqvist et al. 2010. Ecosystem services – Managing trade-offs between provisioning and regulating services. In Valuation of regulating services of ecosystems. Routledge

Ekosystemtjänster och otjänster ‐ett verktyg för kommunikation med människor

Om vi jobbar med ekosystemtjänster måste vi också inse och respektera att många också upplever ekosystemotjänster.  

Ekosystemtjänster eller ekosystemotjänster och för vem?

Ekosystemtjänster och biodiversitet

Ekosystemtjänster och ekosystemotjänster

De flesta arter är sällsynta!

Människor upplever ocksåotjänster från naturen!

Detta sagt….

så finns många viktiga frågor och utmaningar för både forskning och tillämpning av ekosystemtjänst‐begreppet!

Tack för uppmärksamheten!