Embed Size (px)
DESCRIPTION
FAOS - Female Artwork Of Sweden. Focus on female artists in Sweden belonging to FAOS.
Citation preview
FAOSM a r s 2 0 0 9
focus
HELENA WIKLAND SKARBRATT
Splittrad kvinna på pall, oljemålning sönderklippt och ihopsydd (beskuren) Foto © Helena Wikland Skårbratt
n r . 5
FAOS-PerspektivVINCENT VAN GOGH
.
Redaktörens spaltRedaktör: Heidemarie Z Carnelid
Helena Wikland Skårbratt Foto © egen
Utvalda ord
Kära FAOS-Vänner!
Fortfarande ligger marken här där
jag bor klädd i ett snötäcke som en-
vist biter sig fast på marken. Sjön
är fortfarande frusen och knakar
så vi hör det ända upp till huset på
morgnar och sena kvällar.
Men idag skiner solen och när jag
går ut för att hämta morgontidnin-
gen denna lördagsförmiddag slår
jag ner blicken och får syn på den
lilla klungan av snödroppar som
envist har vuxit upp genom snön
alldeles utanför vår entré. Lycklig
ropar jag in till mannen och säger
du måste komma och se. Vi står
där och tittar ner på de vackra små
blommorna och plötsligt är det som
om vi lägger märke till att nått är på
gång. Solens strålar värmer våra
ryggar, fågelsången hörs tydligare
och vi ser att det inte bara är den
här lilla gruppen av snödroppar
utan flera.
DET ÄR VÅREN... som är på väg!
Lyckliga går vi in i huset och avnju-
ter en härlig frukost tillsammans.
I veckan som gått har jag haft en
mycket positiv träff med BRO’s
ordförande angående SURVIVOR-
projektet. Vi träffades på ett fik i
Göteborg och samtalade en god
stund över de tankar vi hade om
projektet och hur vi ska ta det ett
steg längre. Det här är spännande
och jag har på känn att det här kan
bli något riktigt stort och bra för oss
alla inblandade.
Det har redan kommit in ett flertal
bidrag till boken som håller hög
nivå och jag känner mig stolt över
att vara projektledare för den här
boken och utställningen.
Det här är vårt tjockaste nummer
hittills. Hela 20 sidor späckade med
intressant och spännande läsning.
I det här numret presenterar vi konst-
närinnan Helen Wikland Skårbratt
från Kungsbacka.
Heidi Zentio skriver on Vintent Van
Gogh. En man vars liv var så tra-
giskt medan han levde men som
lämnade efter sig ett konstarv utan
dess like.
Dessutom presenterar vi två nya
filmer i vår serie “Konst på Film”
och startar en ny artikelserie om
konsttidningar på allmän begäran.
Med en Önskan om en underbar
vår vill jag till slut säga – ha en bra
lässtund. Heidemarie
Kära vänner och kollegor!
Jag vill börja med att tacka för all fin
respons vi i styrelsen fått för vårat
arbete med FAOS.
Vårt arbete är ju helt ideellt och vi
har alla andra arbeten på sidan,
men vi gör detta för att vi glöder
för konstnärskapet och för att
kunna ha en samlad nätverksplats
för kvinnliga konstnärer som kan
hjälpa varandra framåt i sitt arbete
med konsten.
Vi har ett lovande år framför oss
med många roliga projekt på gång.
Först har vi Survivorboken/utställ-
ningen, sen tänker vi försöka anord-
na medlemsträffar när det blir lite
varmare på olika orter.
Vår vision i styrelsen är även att ni
medlemmar tar initiativ och kanske
ordnar utställningar, målarkurser
eller ordnar träffar. Du kanske bara
vill tipsa om ett roligt evenemang
eller så kanske du vill hjälpa till och
driva en hel utställning för medlem-
marna. Alla former av bidrag är
välkomna, stora som små. Vi finns
självklart till hands för er skull.
Missa inte våran nya kalender som
vi har på hemsidan. Där kan ni följa
vad som händer på ett mer över-
skådligt sätt. Glöm inte heller FAOS
nätverk, forumet där ni medlemmar
kan utbyta tankar och idéer med
varandra.
Tack för ordet och må så gott i vin-
terkylan.
Lena Tedeblad,
Ordförande i FAOS
Det är alltid lika roligt att lotta fram en ny konstnär i vårt medlemsregister.
Den här månaden föll lot-ten på Helena Wikland Skårbratt. En kvinna att beundra på många sätt.
Hennes arbete inom kul-turlivet i Kungsbacka från den yngsta till den
äldsta gör henne till en stor konstnärssjäl.
Att hon sedan dessutom är en konstärinna som på många sätt sätter spår i själ och hjärta gör det inte mindre roligt att pre-sentera henne för er.
Kort om Helena:Helena Wikland SkårbrattFödd: 1 april 1953Verksam i: Kungsbackawebbadress:www.art4u.se www.events4u.nuKonstart: Grafik, skulptur & måleriMedlem i: SK, Konstliv-Halland, KKVGBG
Kan du berätta lite om dig själv?
Utbildad fritidsledare och job-bat med människor av alla de slag i hela mitt liv.
Min pappa var sjöman och när jag var liten åkte jag och resten av familjen med på långresor vartannat år.
Då fick man fördriva tiden, med att jobba med händer, knacka rost, måla, knyta knopar, splitsa…
Som barn vad ville du bli när du blev stor?
Först ville jag bli skådespelers- ka, sen veterinär och vid 13 års ålder hade jag tagit mitt beslut om att bli fritidsledare.
Min mamma ville att jag skulle bli konstnär. Det dröjde dock många år innan jag följde hennes råd.
Vad var det som fick dig att starta din verksamhet för barn & ungdomar?
1999 gick jag in i den berömda väggen och fick inte fortsätta att jobba med det jag gjorde.
Ordnade en rehabiliterings-plats på Medborgarskolan i Kungsbacka och sa att jag ville jobba med barn och konst.
Började med 5 barn ht-99 nu har jag ca 130 elever/termin.
Vore roligt om du ville berätta lite mer om den verksamhet som du gör varje vecka?
Jag har nu 4 kurser i veckan med barn från 5-11 år och 4 kurser med barn/ungdom 10-20 år. Alla som vill är välkom-na.
Jag har många barn med au-tism, bokstavskombinationer och från särskolan och dom är helt integrerade i verksam-heten. Inga assistenter skall vara med. Deltagarnas tid i lokalen är deras egen – och det funkar BRA!
Vi jobbar med keramik, teck-ning och måleri. De äldre job-
Stenlagt hjärta, Foto © Helena Wikland Skårbratt
Från Barn & Ungdomsvernissagen i Kungsbacka köpcentrum. Foto © Helena Wikland Skårbratt
Kvinna - skulptur i gips, Foto © Helena Wikland Skårbratt
Experimentell akrylmålning tillsammans med dagispersonal. Foto © Helena Wikland Skårbratt
bar även med lättare grafik och vattenbaserad oljemål-ning.
Jag har ungefär samma upp-lägg på alla kurser (total kaos!) men det är medvetet.
Deltagarna skall finna glädje och nyfikenhet i skapandet och när dom är mogna att gå vidare så jobbar vi mer med tekniker och testar oss fram
till deras ”språk” som dom känner sig hemma med.
Vi målar på uppspända du-kar. I början innan ekonomin gick ihop, sågade jag upp masonitskivor och grundade.
Varje termin har vi en utställ-ning i det lokala köpcentret, Kungsmässan, företagarför-eningen bjuder på dricka, chips, godis och rosor och
lokaltidningarna brukar när-vara + föräldrar, släktingar, syskon, vänner, bekanta och okända.
Skulle du rekommendera andra att starta konstskol-or för barn & ungdomar på sina orter?
Ja, om man orkar! Det tar en himla massa energi, de första åren gick jag med förlust, då
jag köpte in massa utrust-ning.
Man lär sig mycket av barn-en och får mycket energi till-baks.
Det är svårt att hålla på med sitt egna skapande då man håller kurser – alldeles för många bilder i huvudet.
Du håller också på med ”eventmålning”. Vad in-nebär det?
Jag är ute på olika företag och håller i det kreativa inslaget i konferensaktiviteten, vi kan måla visioner om framtiden, ha teambuilding-aktiviteter, skapa en tavla till kontoret etc.
Om du läser någon konst-tidning – vilken blir det då?
Jag har bara Bildkonstnären som är Svenska Konstnärs-förbundets tidning och KRO:s tidning Bild perspektiv, men läser dom med glädje.
Vilken musik inspirerar dig mest när du målar?
Tystnaden!
Du verkar vara en tjej som
gillar att ha många bollar i luften samtidigt, var får du din energi ifrån?
Hade jag varit barn idag, hade jag nog tyvärr fått en bokstavskombination stämp-lad i min panna. Är det svar nog?
Sanningen att säga älskar jag livet, jag älskar liv och rörelse och att det händer saker. Jag mår bäst om jag kan förverk-liga mina idéer.
När du själv skapar, vad jobbar du helst med då?
Helt beroende på hur jag kän-ner det, men jag jobbar oftast tematiskt, så jag kanske bör-jar med grafik, spinner vidare på en skulptur och så kanske det blir ett par målningar på slutet, eller tvärt om.
Du använder dig av något som kallas gelantinetsning. Kan du berätta något om den tekniken?
Det är en mer komplicerad variant av att överföra bilder till kopparplåt, (belysningar, bad, fixering etc ungefär som framkallning av foton).
Numera jobbar jag mycket med fotopolymerplåt, som är mycket mer smidigt att jobba med.
När du använder dig av Photoshop i din konst hur går du då tillväga? Läste om att du använde det när du jobbade med gelantin-etsning på din hemsida. Jag kan använda mig av fo-ton eller skisser, som jag
bearbetar, eftersom jag oftast använder 2-4 plåtar till varje tryck, separerar jag färger, etc med Photoshop.
Vad skulle du göra om du inte var konstnär?
Ja säg det. Jag har ju haft ett annat liv tidigare, så jag tror att jag stannar i min nu-varande yrkesroll ett tag.
Vad innebär skapande för dig?
Att leva, få ut mina känslor, glädja eller beröra andra. Fri-het att vara sig själv.
Kämpande hjärta, Foto © Helena Wikland Skårbratt
Generationstriptyk, Foto © Helena Wikland Skårbratt
Tja, vad skall man säga, kul-turutbud finns ju om man är aktiv – folk är tyvärr bekväma och sätter sig framför pc:n eller TV:n och kulturarbetar-na sliter häcken av sig för in-genting.
Estetklasserna på gymnasiet är överfulla, får hoppas att dom får med sig kulturin-tresset i framtiden.
Vad skulle du göra om du var kulturminister för en dag?
Strunta i alla möten och pap-per, stänga av telefonen och försöka träffa folk som håller på med olika former av kultur och få dom att samarbeta.
Många kulturarbetare speci-ellt inom konsten är ensam-företagare och värnar om sitt.
Slöt vi oss mer ihop och job-bade mot gemensamma mål, tror jag att alla skulle bli vin-nare.
Hur går din skapelsepro-cess till?
Oftast beskriver jag det som en graviditet. Först tänker jag och tänker, sen tror jag inte jag kan komma på något, men en liten tanke ligger och gror någonstans djupt inne, rätt som det är börjar den växa och jag märker att den tar näring och jag får ge den lite extra omtanke.
Rätt som det är trycker den på och vill ut! Det är förloss-ningen – då jobbar jag som en besatt i en form av flow.
Sedan kanske jag är en ”dålig mor” för efter bilderna är klara, så är också jag klar med dom.
Finns det någon konstform som du alltid har drömt om att prova, men ännu inte har gjort?
Skulle kunna tänka med job-ba med marmor. Häftigt!
Vad är det som får igång dig och ditt skapande – musik, naturen, andras konst eller något annat? Oftast en tanke eller ord. Jag
jobbar ju lite med Musikern Björn J:son Lindh och när vi skall ha en utställning så bestämmer vi temat först. Vi har haft Totendanz och Taran-tella, Strangers in the night.
Av allt det du jobbar med, vad är roligast?
Det varierar, allt har ju sin tjusning om man lever i nuet. Det är underbart att se elever-nas skaparglädje och deras stolthet på vernissagerna.
Det är fantastiskt när en vux-en människa kommer fram efter ett event och säger att dom är stolta över det dom åstadkommit.
Har du en egen ateljé hem-ma, på orten där du bor eller delar du ateljé med någon annan?
Jag jobbar mest nere i min kurslokal, även på KKV i Göteborg.
Jag har även en perma-nent utställningslokal i cen-
trala Kungsbacka tillsam-mans med en tjej som driver keramikmålningsstudio och presentaffär.
Berätta om ditt bästa konst-minne.
Totem i stengods, manganoxid & guld. Foto © Helena Wikland Skårbratt
Kvinna i svart, Foto © Helena Wikland Skårbratt
Soldyrkan, Foto © Helena Wikland Skårbratt
Min första utställning 99, då jag målat en bild av min utanförskapskänsla och folk började gråta. Då kände jag att jag kunde förmedla och beröra.
Något bland det roligaste och bästa jag vart med om var när jag fick Kungsbacka kommuns Kulturpris 2008 för min verksamhet och att min mamma levde och var med på ceremonin och kunde glädjas tillsammans med mig.
Ditt värsta konstminne?
Ganska kul minne. Vi var ett gäng på 16 pers, som åkte ner till Italien och skulle måla. Allt baggage försvann, bara ett staffli kom fram, planet var försenat så vi kom fram till huset vi hyrt mitt i natten.
Det fanns ingen mat och da-gen därpå (söndag) fick vi veta att det var 1,5 mil till när-maste by och inte 1,5 km som vi hade fått upplysningar om. Vi hade ingen bil och bus-sarna lyste med sin frånvaro. Vi skickade dock ner ett par personer att lifta och på efter- middagen kom dom tillbaks med det nödvändigaste….
Baggaget droppade in andra och tredje dagen. Vi hade en himla go resa – trots att vi inte fick målat de första dagarna – vädret var i alla fall bra.
Vilka konstnärer har inspir-erat dig mycket?
Massor
Vad tycker du om det kul-tursamhälle vi lever i just nu?
Carpe Diem fp. Grafik, Foto © Helena Wikland Skårbratt
Vi fortsätter med vår ar-tikelserie om konst på film genom att presentera två starka kvinnliga konstnärer som båda två på sitt unika sätt har påverkat konsten i sina olika genrer.
MISS POTTER
• DRAMA från 2007
Filmen handlar om Beatrix Potter här spelad av Renée Zellweger känd från bl.a. Bridges Jones dagbok.
Här spelar Renée Zellweger en av Englands mest kända författare och illustratör som levde mellan 1866-1943.
Beatrix Potter framställs som en för den tiden modig fritän-kande kvinna som kämpade hårt mot dåtidens alla kon-ventioner.
Mot alla odds lyckades hon i det manschauvinistiska vikto-rianska England göra succé
som författare och illustratör till de klassiska barnböckerna om Pelle Kanin.
I den här filmen får vi inte bara en inblick i hennes liv som författare och Illustratör utan vi får också lära känna kvinnan bakom de underbara böckerna.
Man vet inte mycket om hennes privatliv och kärleks-historien med sin förläggare Norman Warne som slutade så tragiskt.
Miss Potter ger mig hopp och livsglädje. Se den, njut och du – glöm inte näsdukarna.
FRIDA
• DRAMA från 2002
Filmen handlar om den världsberömda mexikanska målarinnan Frida Kahlo.
Vi får följa Frida Kahlos liv som innehåller oerhörd smärta, men ändå fyllt med
så mycket hopp. För mitt i all smärta smittar hennes livs-glädje andra och när det är som värst gör hon några av sina bästa konstverk.
Här ser vi hennes kontroversi-ella och kompromisslösa liv som politisk och konstnärlig revolutionär.
Det här är en vacker film om ett fascinerande och komplic-erat konstnärsöde som idag har gett oss en av våra största förebilder inom konsten.
Filmen berättar om det komp-licerade förhållande hon hade med sin läromästare och äkta man Diego Rivera.
Deras relation fylld av hat & otrohet, men ändå så fyllt av kärlek.
Filmkritiker över hela världen har hyllat denna film som ett mästerverk och näst intill svimmat av begeistring.Fil-men har också prisbelönats på flera filmfestivaler runt om i världen.
Frida Kahlo spelas här av Salma Hayek som gör sin dittills bästa prestation i sin länge efterlängtade önskeroll som Frida.
Salma Hayek har även varit en av filmens medproducen-ter.
.KONST PA FILM
Text: Heidemarie Z Carnelid
Text: Heidemarie Z Carnelid
DEL 2
http://www.artistsnetwork.com/artistsmagazine
I ett av de första numren av FAOS-focus hade vi en lis-ta på olika konsttidningar. Några av er har frågat om vi kan presentera tidningarna med bild. Något vi gärna gör.
Vi har valt att presentera de tidningar som handlar om bildkonst som görs i USA i det här numret. Så här pre-senteras några av de mest populära amerikanska konst-tidningarna som finns att få tag på här i sverige.
Vi vill återkomma med an-dra länders tidningar, samt om andra konstarter & digital konst m.fl i senare nummer av FAOS-Focus.
Flera av dessa tidningar finns att köpa hos mer välsorterade tidningsombud. Pressbyrån har en del av dem. Deras webbadress är: www.pressbyran.se/
Med största sannolikhet hit-tar ni dem också i Press-Stop butiker och på deras internet-sajt som har adressen: www.press-stop.se/
Du hittar respektive tidnings egen Internet länk under varje tidning.
Hoppas ni får nytta av vår lista!
www.artcalendar.com/home.asp
www.aotw.com
www.artistsnetwork.com/wa-tercolorartist
www.art-search.com.au/list-ing/11588/artists_palette_
magazine
www.myamericanartist.com
www.artistsnetwork.com/pasteljournal
KONSTTIDNINGAR
www.international-artist.com
Text: Heidemarie Z Carnelid
DEL 1
FAOS-perspektiv handlar den här månaden om Vincent Van Gogh - mannen vars tragiska liv har gett oss ett av världens främsta kulturarv. Konstnären som överförde sina sinnesstämningar på de tavlor och skisser han så produktivt skapade under sina verksamma år.
Text: Heidi ZentioBilder om inte annat anges är hämtade från www.vangoghgallery.com
VINCENT VAN GOGHEN STOR FOREBILD
..
Vincent van Gogh: Fischerboote bei Saintes-Maries-de-la-Mer, Maj 1888 Foto: Van Gogh Museum Amsterdam
Att leva i
skuggan av en
död bror följde
Vincent genom
hela hans liv
Medan solen skiner in ge-nom fönstret och temug-gen värmer mina händer, funderar jag på vad det är som gör oss till de vi är och hur vi kommer till de vägskäl och öden som livet har i beredskap åt oss.
Varför gör vi val som vi vet kommer skada oss, fast vi vet om innan att de inte är bra? Hur kommer det sig att vissa männis-kor glider genom livet på en väg helt utan hinder, medan andra har berg att bestiga varje dag?
Är det egentligen så att vägen inte är helt utan hinder, men att ens egen inställning avgör om det är en liten kulle eller Kili-manjaro? Det nya Survivorprojektet får nog de flesta att fun-dera, men nu tänker jag ägna mig åt en konstnär som hade många berg att bestiga i sitt liv.
Vincent Willem van Gogh var namnet på den dödfödde lille gossen, som föddes exakt på dagen, ett år tidigare än den pojke, som av föräldrarna fick samma namn som den döde brodern. 1853 föddes den Vincent van Gogh som vi känner till.
Att leva i skuggan av en död bror följde Vincent van Gogh genom hela hans liv, precis som känslan av misslyckan-de.
Inom familjen fanns tradi-tionen att bli konsthandlare, en karriär som var lovande för den unge Vincent, men som slutade med att han blev avskedad.
Fadern var präst, vilket säkert påverkade Vincent till att där-efter påbörja studier i teologi. Studier som han avbröt ett år senare, då de krävde för mycket av honom. Han tog istället anställning som extralärare och lekmannapredi-kant i det belgiska koldistriktet Bori-nage och levde där tillsammans med de fattigaste av de fattiga.
Detta arbete gav honom inte mycket mer än en skakande upplevelse av den yttersta sociala misären. Den ynkliga lönen drog man snart in för honom.
Han blev helt beroende av den yngre brodern Theos ekonomiska understöd, ett understöd som han un-der resten av livet, var rädd
skulle förvägras honom. Det som var betydelsefullt för hans samtid lyckades han aldrig med. Han bildade ald-rig familj, kunde inte försörja sig, kunde inte ens hålla kon-takten med andra människor förutom brodern Theo.
Genom breven till brodern kan man idag se hur förhål-landet till sitt skapande mer och mer genomsyrade Vin-cent van Goghs verklighet-suppfattning. Det han fann i sin konst, i sitt uttrycksme-del, uppvägde det kaos som fanns i hans verklighet. Ge-nom sin konst kunde han greppa den värld som var emot honom, göra den till sin egen i förståelig form.
År 1880 bestämde han sig för att bli konstnär. Efter upp-muntran från brodern Theo och kusinen Anton Mauve, målare i Haag, bestämde sig
Vincent för att i ok-tober samma år, flytta till Bryssel. Där lärde han kän-na målaren Anton van Rappard.
Till en början gjorde van Gogh endast teckningar, detaljskisser och en mängd studier
efter Jean-Francois Millets verk. Temat som låg närmst Vincents hjärta var porträt-ten av arbetande bönder, i en mörk melankolisk ton. Han försökte föra över sina egna sinnesstämningar i bilderna och använde allt oftare oblekt ingrespapper för att få en större målerisk effekt. Däri-från var inte steget till måleri-et långt.
Vincent Van Gogh - Självporträtt
Brodern Theo ordnade en ateljé till honom i Haag och den flyttade han in i på nyårs-dagen 1882.
En av de första oljemålnin-garna, Strand vid Schevenin-gen, tillkom i augusti 1882, under vägledning av kusinen Mauve. Influensen från Haag-skolan, vilken Mauve tillhörde, syns i verket. Haag-skolan ville väcka det traditionella holländska barockmåleriet, till liv på nytt, speciellt i land-skapsmåleriet.
Trots influenserna från barockmåleriet, ser man van Goghs karaktäristiska tjocka färgpåläggning och hans ten-dens att dra mot abstraktion.
I sepember 1883 lämnade han Haag och flyttade till provinsen Drente i nordöst-ra Holland. Han hade kort dessförinnan brutit med men-torn Mauve, som han ansåg stod för en strikt akademisk konstuppfattning som inte förespråkade det individuella uttrycket. Det var van Goghs ogillande av auktoriteter och säkert påminnelsen av upp-växtens bigotta calvinism, som fick honom att fly till ensam-heten i Drente, en ensamhet som han inte länge kunde uthärda.
Efter tre månader flyttade han hem till föräldrarna i byn Nu-enen, vilka ordnade en ateljé till honom i ett uthus bredvid prästgården. Under denna period tillkom många av hans arbetarporträtt.
Van Gogh var socialist och
ansåg inte att den dåvarande naturalismens upphöjande av arbetaren räckte. Han vill att arbetarna också skulle utgöra publiken. Konst av folket och
för folket, det var grundtanken i hans skapande. Verk som Vävare i väv-stolen, Statslotteri-et och Bonde och bondkvinna i färd
med att sätta potatis, visar tyd- liga exempel på detta.
Verket Potatisätarna trycktes som litografi i 20 exemplar och såldes för ett mycket lågt pris till folket i omgivnin-garna. Därmed fick van Gogh bönderna att vara både tema
och publik på samma gång och just det verket blev en sammanfattning av hela hans tidiga skapande.
Samhörigheten och fattigdo-men som speglas i målnin-gen, uppvisar precis det som van Gogh ville få fram i ljuset, en återspegling av verklighet-en. Berättelsen om den van-liga människan, en på något sätt melankolisk berättelse värd att få synas.
Kollegan och vännen Anton van Rappard kritiserade Po-tatisätarna och hävdade att man inte kunde ta ett sådant verk på allvar. Han påpekade de ”fel” som van Gogh hade
gjort, människornas armar var för korta, ansiktena var uppsvällda och proportioner-na var dåliga överhuvudtaget. Van Gogh var mycket känslig och lättsårad och dessa kom-mentarer satte punkt för de-ras vänskap. Visst, människorna var inte vackra, men de visade upp äktheten i det van Gogh ville skildra.
Den 26 mars 1885 dog fadern Theodorus van Gogh. Män-niskorna i byn var rädda för Vincents slutenhet och plöts-liga utbrott och det blev allt svårare att bo kvar där. Han flyttade därför till Antwerpen, där han började experimen-
tera med sin konst. Det soci-ala engagemanget som hade uttryckts i hans verk, byttes nu ut mot en tilltagande rent konstnärlig uppgörelse.
En uppgörelse med det för-flutna, mot den strik-ta konstakademiska uppfattningen, sin religiösa uppfostran, ja egentligen med auktoriteter överhu-vudtaget.
I mars 1886 fick brodern Theo meddelandet: ”Jag är i Louvren vid middagstid eller tidigare om du så önskar.” Vincent hade i sina brev från Antwerpen antytt att han ville komma till Paris och över-
rumplade nu helt enkelt sin bror genom att dyka upp och vilja flytta in i en gemensam lägenhet.
Theo var inte lika pigg på idén men gav till slut med sig. De två åren som följde innehöll många gräl, eskapader och utbrott från Vincents sida och förlåtanden från Theos.
Under sin tid i Paris lärde van Gogh känna konstnärer som Henri de Toulouse-Lau-trec, Emile Bernard och Paul Gauguin, men även den store impressionistiske konstnären Camille Pissarro. Gauguin var på den tiden lika okänd som Vincent själv och han skulle komma att ha stor betydelse
Han ville
komma till
Paris
La Berceuse (Augustine Roulin), 1888 - Vincent Van Gogh
Spectators in the Arena at Arles, 1888 - Vincent Van Gogh
Speglar det
han ville få
fram i ljuset
i Vincents liv. Han betraktade dessa män som sina vänner och brukade träffa dem på de små kaféerna och billiga res-taurangerna som fanns i om-rådet runt Boulevard de Cli-chy i Montmartre, där de alla bodde. Han drömde om att få skapa en konstnärskommun, där de alla skulle arbeta med och för varandra, men just på grund av dessa vänner skulle hans drömmar aldrig bli verk-lighet.
”Jag målar hellre folks ögon, än katedraler”, sa Vincent van Gogh och syftade på Claude Monets bildserie av en katedral under olika tider på dagen. Vid den tiden van Gogh reste till Paris hade impressionismen i stort sett dött ut. Grundaren Ed-ouard Manet var död och de impres-sionistiska konst-närerna arbetade mer och mer individuellt. Den sista stora impressionistutställ-ningen ägde rum 1886. Van Gogh tyckte att impression-ismens val av teman var en
smula tråkig. Trots detta syns arvet av det impressionistiska stämningsmåleriet i tavlor så-som Montmartre och La Gu-inguette. Porträtten av olika människor var ändå det han målade mest.
I en restaurang på Boulevard de Clichy hade van Gogh, Toulouse-Lautrec, Bernard och Louis Anquetin, sin första utställning 1887. De fick inget sålt och det slutade med att de bytte tavlor med varan-dra.
Tillsammans med Gauguin och Bernard tillbringade van Gogh många dagar i Asni-
erères, en liten bad-ort vid Seine. Här målade han Seine med bron >Grande Jatte<, sommaren 1887. Neo-impres-sionisten George Seurat var också en konstnär som in-
spirerade van Gogh. Vincent anammade streck och punkt-måleriet till fullo och i verk som Blommor i blå vas och Fyra solrosor ser man detta tydligt.
Vincent van Gogh var 1888 redo att bryta upp och läm-nade således Pais för södern. Den 20 februari satt han på tåget till Arles. Det var i Ar-les som färgerna började ex-plodera i hans måleri. Tavlor-na var fulla av färger i tjocka lager och han utvecklade en kraftig, rörlig penselteknik i sitt måleri som var mycket personligt och starkt käns-loladdat, en stil som faktiskt förebådade expressionis-men. Ljuvliga målningar ska-pades här.
I mars 1888 målade Vincent Blommande persikoträd, till minne av kusinen och men-torn Mauve. Även Tolv solro-sor i kruka en målning som de flesta förknippar med van Gogh och hans blomster-måleri kom till här. Det speci-ella ljuset syns framför allt i Bron i Langlois med tvätter-skor och Motiv från slätten vid Crau. Han fortsatte också med sina porträtt, exempel-vis La Mousmé, Brevbäraren Roulin och Kvinna från Arles.I september 1888 målade han Kafé om kvällen, en av mina personliga favoriter. I
Arles hittade han ljuset, det varma soliga ljuset som åter-speglades i hans målningar. I denna omgivning levde alltså denne rödhårige excentriker, ordkarg, inåtvänd och dessu-tom konstnär, ständigt utan pengar och med ett namn som var svåruttalat. Detta faktum ledde till att van Gogh enbart signerade sina tavlor med Vincent.
Vincent van Gogh hyste djup respekt för vännen Paul Gauguin. Han ville att vännen skulle flytta ner till honom i Arles och drömde om att de tillsammans skulle grunda en Atelier du Midi, en institution, som andra skulle ansluta sig
till. Gauguin ville egentligen inte komma ner till Arles. Han tyckte att van Gogh var skum. Theo van Gogh var Gauguins gallerist och efter påtryckningar av Vincent in-sisterade Theo på att Gauguin skulle fara dit. Gauguin befann sig i sam-ma ekonomiska beroende av Theo som Vincent var och kände sig till slut tvungen att åka dit.
Vincent hade dock blivit mycket upprörd av Gauguins tveksamhet och fick för sig att hans blygsamma bos-
tad inte dög. Han började köpa möbler, bara det bästa åt Gauguin. Själv nöjde han sig med enkelhet. Detta syns i målningarna Vincents stol och Gauguins stol i Arles.
När Gauguin slut-ligen kom till Ar-les hade Vincents dröm besannats och de arbetade tillsammans. Skill-naderna i skapan-det och i person-
ligheterna var dock mycket markant. Van Gogh målade yvigt och impulsivt i tjocka färg- lager och Gauguin som var väldigt rationell och avskydde slarv, hade mycket svårt att
År 1888
lämnade han
Paris för
södern
Drömmen var
att öppna en
Atelier du
Midi
Potato Planting, 1884 - Vincent Van Gogh
De sterrennacht, 1889 - Vincent Van Gogh
hantera denna impulsiva, otåliga, fantasifulla person.
De meningsskiljaktigheter som till en början endast hade med konsten att göra, innefattade snart deras stolt-het och självkänsla. ”Vincents och min karaktär är helt enkelt alltför olika för att vi ska kunna leva fredligt tillsammans” sade Gauguin till Theo och insisterade på att resa därifrån.
Det krossade Vin-cents alla dröm-mar och han såg Gauguin som en mördare, en mördare av drömmar och hopp.
Van Gogh var vid den här tiden sjuk och vid ett tillfälle följde han efter Gauguin, som hade gett sig ut på en kvälls-promenad. Gauguin vände sig om och såg van Gogh stå där med ett rakblad. Den natten bodde Gauguin på ho-
tell av rädsla och när han vaknade nästa morgon fick han veta att Vin-cent hade skurit av sig örat, plågad av hallucinationer och smärta.
Han hade vecklat in det avskurna
örat i en näsduk och sprungit iväg med det till en bordell för att ge det till en av de pros-tituerade. Därefter gick han
hem och sov. Han fördes till sjukhus av polisen. Hans för-följelsemani blev svårare och svårare och han fick läggas in på en vårdklinik i Arles. Under den tiden målade han både självporträtt och land-skapsmåleri. Han skrev till brodern Theo i februari 1889: ”Efter det som hänt mig, vågar jag inte längre bjuda hit några andra målare, de skulle bara riskera att förlora förståndet, precis som jag.”
Den 8 maj 1889 flyttar Vincent van Gogh till Saint-Rémy. Han lägger frivilligt in sig på Saint-Paul-de-Mausole, en vårdanstalt för psykiskt sjuka. Patienterna lämnades åt sig själva på anstalten, men van Gogh hade i alla fall tillstånd
att dra sig undan och arbeta och efter ett tag fick han i säll-skap med en vårdare också komma ut och arbeta. Svärds- liljor är en av de första mål-ningarna från Saint-Rémy. Även Cypresser, Olivlund och Stjärnenatten visar hans otro-liga engagemang i skildran-det av naturen. Han kunde under denna tid koncentrera sig på konsten och den höll sjukdomen på avstånd.
Bilden Gren av blommande mandelträd var tänkt som en faddergåva åt brorsonen, som föddes 1890. Han döptes till Vincent efter sin farbror. Självbehärskningen och tålamodet Vincent van Gogh lade ner på denna mål-ning orkade han egentligen inte med och tillsammans med ansträngningen, brorso-nens födelse och det faktum att en artikel om honom pub-licerats i en konsttidskrift och att han var representerad på en utställning, där han fak-tiskt sålde en tavla, blev för mycket för honom.
Det var troligtvis dessa hän-delser som frambringade ett nytt sjukdomsanfall, vilket varade i nästan två månader. Efteråt beslöt han sig för att lämna anstalten.
De månader som följde hängav han sig åt sitt måleri för att inte sjunka ner i sjukdomen. Måleriet var inte hans terapi, det var hans liv. När brodern Theo fick ekonomiska problem, den lille Vincent var sjuk och Theos hustru var förbi av trötthet av
Han lägger
frivilligt in
sig på Saint-
Paul.de-
Mausole
alla vakande nätter vid bar-nets sida, kände Vincent stor skuld eftersom han levde på broderns tillgångar.
Anfallen blev tätare och slut-ligen, med facit i hand, ett liv
fyllt av misslyckan- den, fann han in-gen annan utväg än att ta livet av sig. Den 27 juli 1890 gick han ut på fälten i skym-ningen och sköt sig i bröstet med en
revolver. Han lyckades släpa sig tillbaka till värdshuset där han bodde. Theo skyndade
Potato Eaters, 1885 - Vincent Van Gogh
The Café Terrace on the Place du Forum, Arles, at Night, - ca.1888 Vincent Van Gogh
Camille Pissarro utta-lade sig en gång så här om van Gogh: ”Antin-gen blir karln galen eller också lämnar han oss alla långt bakom sig”.
till sin bror och två dagar efter Vincent van Gogh sköt sig själv, dog han i broderns armar.
Van Gogh blev inte välkänd förrän efter sin död, men hade han vetat hur älskad hans konst skulle bli, hade han kanske inte känt sig som ett misslyckande.
Måleriet var
inte hans
terapi, det var
hans liv
Namn:
Lena Tedeblad
Ansvarsområde i FAOS:
Ordförande
Kontakt:
Bostadsort:
Rosersberg
Konstart:
Akryl och olja. Målar på allt
ifrån gamla navkapslar, trä,
glas och framför allt duk.
Intressen:
Förutom konsten och familjen så är
matlagning min stora passion i livet.
Önskar jag mig 2009:
En lång skön varm vår och
sommar, en systemkamera
och framgång för mina
utställningar.
3 saker ni inte visste om Lena:
• 01. Har 9 syskon
(har en tvillingsyster)
• 02. Har adopterat 2 hundar från
Barcelona och Malaga
• 03. Har 4 barn mellan 3-19 år.
En pojke och tre flickor
Drömmer om:
• Få en större ateljé
• Ställa ut utomlands
• Köpa en häst
• Lycka och välgång för mina barn
En person jag skulle vilja träffa:
Det skulle vara Sune Mangs. Håller
just på med ett porträtt av honom och
han verkar vara en sån lustig figur.
Namn:
Heidi ZentioAnsvarsområde i FAOS:
Marknadsansvarig &
Skribent
Kontakt:
Bostadsort:
Ängelholm
Konstart:
Måleri i främst olja och akryl, teck-
ning, keramik, foto, ja det jag för
ögonblicket har tillgång till och kän-
ner för. Jag är alltid nyfiken på nya
grejer.
Intressen:
Min man och min son, konst, handar-
bete, litteratur, trädgård, matlagning,
träffa vänner och mycket mer.
Önskar jag mig 2009:
En större bostad, där jag kan ha plats
för ateljé och verkstad. En långhårig
tax. Att få vara frisk och lycklig och
bara få njuta av livet.
3 saker ni inte visste om Heidi:
• 01. Jag bakar när jag är irriterad och
på dåligt humör
• 02. Har varit med i ett band som
spelade rock-covers
• 03. Gör varje midsommar och jul,
min egen snaps, till min mans stora
glädje
Drömmer om:
Ett trivsamt hus med plats för ateljé,
verkstad och självklart min familj. Att
arbeta i min ateljé i lugn och ro, med
en liten tax snusande vid fötterna.
Ärligt talat hade det ju varit så otroligt
kul att få ställa ut på ett riktigt stort,
känt galleri eller museum någon gång.
Drömmer gör väl alla, men njuter gör
jag av det lilla i livet, vardagens rosor
helt enkelt.
En person jag skulle vilja träffa:
Salvador Dalí - vilken konst han
gjorde!
Namn:
Heidemarie Z CarnelidAnsvarsområde i FAOS:
Sekreterare, Media, mm
Kontakt:
heidemarie.z-carnelid@
faos.se
Bostadsort:
Borås
Konstart:
Digital Fine Art - Målat på fri hand i en
dator, samt jobbar med blandteknik,
oljemålning & akvarell
Intressen:
Konsten i alla former, fotografering,
kultur, resor, böcker, film, klister-
märken & min familj som består av
min man Anders & vår underbara katt
Prinz Domino.
Önskar jag mig 2009:
En ny ritbräda där man kan rita på
skärmen direkt. - En Cintiq 12WX
En ny digital sytemkamera.
Att få gå kurs i Digitalt måleri på Lepp
Institute of Digital Imaging i Los Osis
Californien USA.
Hälsa på mina systrar i Berlin
Att vårt hus blir färdigrenoverat.
3 saker ni inte visste om
Heidemarie:
• 01. Jag är född i farstun
• 02. Träffade min man i tvättstugan
• 03. Lekte med Ragnar Skanåkers
hund när jag var liten, hans döttrar
också förståss.
Drömmer om:
Att bygga en ny ateljé.
Öppna ett galleri där jag och andra
konstnärer kan visa upp vår konst.
Att ställa ut i New York & Berlin.
En person jag skulle vilja träffa:
Min syster som bor i USA som jag
fick veta om i somras. Sedan kan jag
inte sticka under stolen med att jag
gärna vill möta tjejerna i Dixie Chicks.
De har gett mig så mycket inspiration
- de har räddat många stunder när
inspirationen har trytit.
Namn:
Katarina JahlitzAnsvarsområde i FAOS:
Suppleant, handhar
FAOS- nätverkrk
Kontakt:
Bostadsort:
Sollefteå
Konstart:
Digitalt samt akryl och tusch
Intressen:
Konst, film, teater, opera, operett,
musikaler, datorer, osv.
Önskar jag mig 2009:
En värstingdator som orkar allt det
som jag vill jobba med. Samt lugn och
ro för en gångs skull.
Tre saker ni inte visste om Katarina:
• 01. Att som 6-åring räddat en kompis
från att drunkna i en isvak i kanalen.
• 02. Tagit på och tittat på en Guldbag-
ge. (Filmpriset alltså)
• 03. Medverkat som statist i Tv-serien
“Häxornas Tid”. En filmatisering av
Jan Guillous bok “Häxornas Försva-
rare”
Drömmer om:
Att ha råd att bo i ett varmt land om
vintern.
En person jag skulle vilja träffa:
Har faktiskt haft förmånen att få träffa
de flesta av dem jag velat träffa, men
så här på rak arm säger jag nu Shirley
MacLaine.
Hon verkar vara en mycket intressant
person och det skulle vara trevligt att
få samtala med henne.
Namn:
Britt-Marie CarlssonAnsvarsområde i FAOS:
Kassör
Kontakt:
stig.bm.carlsson@telia.
comm
Bostadsort:
Trelleborg
Konstart:
Keramik i första hand sedan måleri
och allt möjligt annat som verkar kul.
Intressen:
Barn, barnbarn, vänner, handarbete
och böcker
Önskar jag mig 2009:
God hälsa och bättre ekonomi
3 saker ni inte visste om Britt-Marie:
• 01. Kryper gärna in i en vrå när jag är
deppig
• 02. Hade som ung en önskan att få
måla i Paris och få sitta på barer och
dricka vin
• 03. Hatar människor som är ytliga,
har jättesvårt med att prata med dom
Drömmer om:
Att ha gott om pengar och kunna
ställa ut i stora sammanhang och att
min konst skall bli godkänd.
En person jag skulle vilja träffa:
Robert Gustavsson
VIL
KA
AR
ME
D I
..
ST
YR
EL
SE
N
På gång i FAOS
FAOS-forum BYTER NAMN TILL FAOS-nätverk!
Ni har väl inte missat att FAOS-forum har byta namn till FAOS-nätverk, det är bara namnet som byts ut, inte innehållet.
För ni har väl inte missat foru-met? Där kan ni tipsa om era utställningar, utbyta tankar med varandra och ge råd och tips. Även tipsa om gallerier, konst-närsmaterial osv.
Finns också en flik som heter Allmänt och där kan man prata och diskutera om vad som helst, som inte är stötande och krän-kande naturligtvis. Vi skall hålla en trevlig nivå på våra inlägg.
Har du inte varit in på sidan ännu så gör det http://faos.ecommu-nity.se och bli gärna medlem där och sätt igång med att dis-kutera eller bara ställa frågor. Välkommen till FAOS-nätverk
Med vänliga hälsningarKatarina Jahlitz
UTSTÄLLNING I KAMPEN MOT BRÖSTCANCER!
Projektet SURVIVOR är nu i full gång och det har inkommit flera bidrag redan.
För er som ännu inte skickat in ert bidrag bestående av konst-verk & text finns det tid kvar till detta. Senast den sista april vill vi ha era bidrag.
Med vårt webbmagasin FAOS focus vill vi på ett mer personligt sätt lyfta fram mångfalden hos medlemmarna i FAOS.
Vi lottar bland medlemsnumren och tillfrågar konstnären. Därefter presen-teras en ny konstnär varje månad.
Vi vill också ge våra medlemmar ett perspektiv på de begåvade konstnärer vi har i Sverige och övriga världen - oavsett man eller kvinna, därför har vi startat FAOS-Perspektiv.
FAOS-focus ges ut 12 gånger/år. Nästa nummer ute den 1 april 2009.
j
Ansvarig utgivare:FAOS - Female Artwork
Of Sweden
RedaktörHeidemarie Z Carnelid
[email protected] Borås
Skribent FAOS Perspektiv
Heidi Zentio
STYRELSEN I FAOS:
OrdförandeLena Tedeblad
[email protected] Rosersberg
Sekreterare, MedieansvarigHeidemarie Z Carnelid
[email protected] Borås
Tf. Kassör:Britt-Marie Carlsson
Hammarlöv, Trelleborg
Skribent, MarknadsansvarigHeidi Zentio
[email protected]Ängelholm
SuppleantKatarina Jahlitz
Webb: www.faos.seE-Post: [email protected]
FAOSfocus
FAOS LOKALTRÄFFAR RUNT OM I SVERIGE 2009
Det ser lovande ut med lokal-träffarna för FAOS medlemmar. Just nu är finns det planer på att ha en träff i Stockholmstrakten, en på Västkusten och en nere i Skåne.
Mer information kommer ut inom kort på vår hemsida.
FUNGERANDE HEMSIDOR
Vid en genomgång av FAOS medlemmars hemsidor som ni angett när ni ansökte har vi sett att flera av er inte längre har en fungerande hemsida.
En förutsättning för att nätverket ska fungera är att ni har en hem-sida som andra kan besöka.
Vi ber er därför skicka in er nya adress omgående. Styrelsen
INTE FUNGERANDE E-POST ADRESSER
Några av er medlemmars E-postadresser studsar tillbaka till oss. Detta tycker vi är tråkigt, speciellt för er.
Läser du detta och inser att jag får inga utskick från FAOS - skicka in din e-post adress till oss på nytt så ser vi till att du får våra utskick i fortsättningen.
Styrelsen
