Embed Size (px)
Citation preview
FG1299 Självständigt arbete, grundnivå inom lärarprogram (musik som ämne 2), 15 hp Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2018 Institutionen för musik, pedagogik och samhälle (MPS)
Den blivande låtskrivarenMetoder för att få igång en skapande process
Benjamin Koverman
Handledare: Per-Henrik Holgersson
Inspelning av det självständiga, konstnärliga arbetet finns dokumenterat i
det tryckta exemplaret av denna text på KMH:s bibliotek.
!
Sammanfattning
Syftet med detta arbete är att låta olika metoder för låtskrivande växa fram för att sedan kunna sortera ut vilka som är mest fördelaktiga för mig. Begrepp som kreativitet, självkritik, flow och speedwriting har varit centrala för denna typ av process. Metoddelen beskriver loggboksanvändande och olika metoder för låtskrivande. Jag använde mig av gitarr, bas och piano där jag på varje respektive instrument skulle skriva två låtar inom två olika tidsramar. Loggboken fylldes i efter varje pass för att kunna utläsa hur jag skulle gå vidare i arbetet. Resultatet blev sex olika låtar— eller grunder till låtar. Jag upplevde att låtarnas genreval baserades på vilket instrument som användes och de olika färdigheter jag hade på respektive instrument. Tidsbegränsningen gjorde det lättare att ignorera min inre kritiker, och en kombination av de båda verkade vara ett vinnande koncept. Att sätta ord på sådant som jag ibland upplevt i kreativa processer har varit hjälpsamt. Det har skapat en större medvetenhet om vad som kan ske när man skapar något. Det jag i framtiden vill göra är att plocka bort det ouppnåeliga jag upplevt med att skapa och visa mina framtida elever att även de kan skapa musik.
Nyckelord: låtskrivning, kreativitet, flow, gitarr, elbas, piano
! ii
Innehållsförteckning
1. Inledning och bakgrund 1 ..........................................................................................................
1.1.Kreativitet 1 ........................................................................................................................
1.2.Självkritik 2 .........................................................................................................................
1.3. Flow 3 .................................................................................................................................
1.4. Speedwriting och skrivkramp 4 ..........................................................................................
1.5. Syfte 4 .................................................................................................................................
2. Metod 5 ......................................................................................................................................
2.1.Låtskrivandeprocess 5 .........................................................................................................
2.2.Loggbok 6 ...........................................................................................................................
3. Resultat 7 ....................................................................................................................................
3.1. Låt 1. — You Know 7 .........................................................................................................
3.2. Låt 2. — Get It 8 ................................................................................................................
3.3. Låt 3. — Du Som Vill Vara 9 .............................................................................................
3.4 Låt 4. — Who Will Know 10 ..............................................................................................
3.5 Låt 5. — TBA 12 .................................................................................................................
3.6 Låt 6. — Night 12 ................................................................................................................
3.7 Slutsats 13 ............................................................................................................................
4. Diskussion 14 .............................................................................................................................
Referenser 17 .................................................................................................................................
Bilagor 19......................................................................................................................................
! iii
1. Inledning och bakgrund
Att skriva låtar är något jag länge har drömt om och romantiserat, men aldrig riktigt tagit tag i. Samtidigt som det har varit en stor dröm har det också varit en stor skräck. Tänk om jag gång på gång skulle skriva dåliga låtar. Efter att ha suttit med ett par olika låtskrivare och musikproducenter upptäckte jag att det inte behöver vara så ångestfyllt. Jag behöver bara hitta mina sätt att skriva på. Det kan vara instrumental musik jag är bra på, textbaserad eller varför inte både och. I den musikundervisning jag fått som yngre har det stora fokuset varit på att bli bättre på mitt instrument och jag har fått många övningsmetoder för detta, men metoder kring låtskrivande och kreativitet har lyst med sin frånvaro. För några år sedan råkade jag höra ett samtal om låtskrivning där det kom upp att de brukar ta till ett annat instrument när de har slut på låtidéer. Det var en tanke som intresserade mig mycket och som kom tillbaka till detta arbete.
Jag vill undersöka hur olika begränsningar inom låtskrivandet kan hjälpa mig att utveckla olika hållbara och effektiva metoder för ändamålet. Eftersom min speltekniska nivå och instrumentkännedom skiljer sig avsevärt mellan de olika instrumenten jag valt att använda upplever jag att det är helt olika premisser jag går in med i de olika metoderna.
1.1.Kreativitet Ofta när jag talar med folk som inte sysslar med musik så kommer kreativitet upp som något självklart. De räknar mig som en kreativ person och utgår från att de som håller på med en konstform per automatik är kreativa. De gånger detta har hänt har jag alltid känt mig skyldig. Skyldig till att inte vara kreativ, trots mitt musicerande. När jag tänker på kreativitet inom musik har det alltid varit riktat mot produktiviteten som innebär att skriva ny musik. Även om jag har improviserat tusentals gitarrsolon, arrangerat flera låtar eller tolkat andra artisters låtar har jag aldrig riktigt upplevt mig själv som kreativ. Kreativitetsbegreppet är ett stort begrepp och nationalencyklopedin beskriver det på följande vis; ”förmåga till nyskapande, till frigörelse från etablerade perspektiv.” (NE: Kreativitet). Att känna att man kan skapa något helt nytt, helt frigjort från etablerade perspektiv, är för mig förknippat med någon form av hybris. Hur kan man skapa något som ingen annan någonsin förut har gjort? I Svenska Akademiens Ordlista står det ”skapande, nydanande, produktiv” (SAOL). Denna beskrivning gör det lättare för mig att känna mig som en kreativ person. Den stora bromsklossen i mina drömmar att skapa musik är väldigt påverkad av just den tanken – att jag måste göra något nytt. Resultatet är att jag inte gör något istället.
! 1
I Lathund för låtskrivare (2009) ställer sig författaren frågan om vem som är kreativ. Att upphöja kreativitet (i detta fall låtskrivning) till något magiskt är det lätt att göra, men precis som mitt gitarrspelande är låtskrivning en färdighet som kräver övning. Ofta upplevs det som om jag sitter och väntar på att en låt helt plötsligt ska komma till mig, men rädslan av att misslyckas är så stor att det inte ges utrymme för övning av att skriva låtar. Författaren menar även att ”I en tid när vi väger och mäter allt, och tävlar i allt [...] - hur kan vi då påstå att det har ett värde att skapa, vara kreativ [...] - om det inte leder till något?” (s. 19)
Rollo May (1975) citerar den österrikiske läkaren Alfred Adlers teori om kreativitet som kompensation för våra brister i sin bok Modet att skapa. Ett exempel som Adler brukade nämna var Beethovens dövhet. Han ville med det visa hur kreativa människor kompenserade för en defekt eller organmindervärde med hjälp av sitt skapande. Programledaren Graham Norton (2013) tar i ett samtal med popartisten Lady Gaga upp att hon alltid har en ny outfit på sig, varpå hon svarar:
It's how I deal with my insanity [...] I'm a very creative person and since I was younger I always had like, voices in my head and for the longest time I was like drinking and doing alot of drugs, and actually it was the clothing and artistry that really saved me. (Norton 2013, 9:20).
Adler menade även att kultur hade skapats av människan som kompensation för vår relativt svaga ställning på denna jord, detta på grund av bristfälliga tänder och klor jämfört med andra djur. May och sjutton konstnärer blev bjudna på en föreläsning av Adler som förklarade idéen om att människor ägnar sig åt konst, vetenskap och andra delar av kulturen av just denna anledning. En av många tankar som dyker upp kring Adlers teori är att människan vill skapa för att kompensera för en upplevd bristfällig respekt socialt. Alltså att det jag skapar ger mig en genväg till tyngre social respekt. Något jag ville ha i mitt bakhuvud när jag skrev mina låtar var tankar som av vilken anledning låtarna skrevs, alltså för vem, och om det var för att göra det lättare för mig socialt sett för att jag kunde landa lite mer i sociala sammanhang med vetskapen om att jag är en person som skapar något nytt.
1.2.Självkritik Självkritik är något jag upplever är oerhört stjälpande för kreativiteten. Maria Carlsson (2016) nämner i sin uppsats att ”ett kreativt skapande är, enligt mig, personligt och ofta förknippat med prestation vilket kan medföra onödigt hinder för frihet och glädje i skapande” (s. 1). Denna typ av låsning har även för mig varit ett stort problem vad gäller improvisation inför publik på mitt huvudinstrument gitarr. Detta är något jag jobbat hårt med och som känns betydligt mycket bättre idag än för fem år sedan. Självklart beror det på att jag är bättre och mer fri på gitarr än jag var då, men jag tror också att det kan handla om att jag vet vem jag är
! 2
och vilket språk jag talar genom min gitarr. Det spelar inte lika stor roll vad andra tycker. Så småningom kanske jag når dit med låtskrivandet.
I sin bok The Inner Game Of Tennis beskriver Gallwey (1974) att varje match består av två delar; det yttre samt det inre. Det yttre handlar om att spela mot en motståndare och övervinna fysiska hinder och att nå ett visst mål, medan det inre handlar om vad som händer i huvudet på den som spelar. Punkter som koncentration, nervositet och misstro mot sig själv är exempel på det inre. Detta går givetvis att applicera på det egna musikutövandet, i detta fall att skriva låtar.
Låtskrivning har jag länge upplevt ha varit en grogrund för stark självkritik. Så fort jag skrivit en textrad kommer tankar som ”vem tror du att du är?” och gör att jag slutar skriva. Känslan kan liknas vid att någon/jag står och säger det till mig själv. Gallwey (1974) beskriver detta som att människan består av två olika varelser, nämligen Jag 1 och Jag 2. Det första Jaget är den som ger instruktioner, det andra Jaget är den som utför handlingen. Efter att handlingen är utförd kommer Jag 1 tillbaka med en bedömning av det Jag 2 utfört. Enligt Gallwey är en förstärkt och mer balanserad relation mellan Jag 1 och Jag 2 det ultimata för förbättring av det man ska utföra. Det farliga med negativ självkritik av olika slag, dvs. att Jag 1 bedömer Jag 2 om och om igen med negativitet som jag nämnt ovan (”vem tror du att du är?”) är att den negativa kritiken riskerar att bli en självuppfyllande profetia. Precis så har det varit med tanken på att jag skulle skriva låtar.
1.3. Flow Det finns en speciell och återkommande känsla i mitt liv som då och då visar sig. Den kommer ofta när jag är mitt uppe i att laga en god maträtt, eller när jag övar på en låt och inser att jag behärskar den både sång samt speltekniskt. Det är en känsla av tidlöshet och fokus samt en känsla av att jag klarar av något med bravur. En känsla av lycka. Den ungerska professorn i psykologi Mihály Csíkszentmihályi har ägnat en stor del av sitt liv till att undersöka vad det är som gör oss människor lyckliga. Han myntade begreppet flow som innefattar de känslor jag ibland upplevt i sin bok Flow: den optimala upplevelsens psykologi (1992).
Flow – det sinnestillstånd i vilket människor är så uppslukade av vad de gör att ingenting annat tycks betyda något; upplevelsen är i sig själv så njutbar att man vill fortsätta att göra det även om priset är högt, bara för glädjen av att göra det. (s.20)
När jag tänker tillbaka och försöker minnas de gånger då denna känsla uppenbarat sig så märker jag att det är en väldigt abstrakt känsla. Man är inte riktigt medveten om att man är i
! 3
den. Viktor Ek (2015) skriver följande om flow; ”De gånger jag själv upplevt flow i mitt skrivande känns det som att jag vaknat upp ur någon sorts dvala efteråt” (s. 2).
1.4. Speedwriting och skrivkramp Gary Ewer (2015) skriver på sin blogg om något han kallar för speedwriting. Grundidén handlar om att sätta en kortare tidsbegränsning för det man ska utföra, exempelvis skriva en låt inom en timme. Denna metod kan man använda när man råkar ut för skrivkramp eller skrivblockering. Ewer menar att en direkt fördel med denna metod är att ens inre kritiker inte hinner kommer fram. En intressant aspekt med speedwriting är att många av mina favoritlåtar visar sig ha varit de som låtskrivaren komponerat på väldigt kort tid, exempelvis 10 minuter. Följande punkter som är hämtade från hemsidan www.secretsofsongwriting.com är förslag på en arbetsprocess för speedwriting enligt Ewer;
1. Keep your musical tasks small. Do lots of writing that involves simply writing a short 1— or 2—bar hook, a line or two of lyric, a small melodic idea… that sort of thing. Avoid committing to writing full songs for the time being.
2. Write quickly. Try some speedwriting exercises. You may not feel the benefits of this tremendously important exercise right away, but you’ll start to see how advantageous it can be to gently force your brain into a creative state of mind.
3. Don’t be so critical. It’s a major problem with those who create works of art, whether they are songs, paintings, choreography, poetry or any other creative endeavour: you tend to be highly critical of what you’re doing, and that can make a creative block worse. So when speedwriting, just write quickly, and don’t stop to criticize your efforts. (Ewer, Gary. 2015. Speed Up Your Songwriting, and Minimize Your Inner Critic http://www.secretsofsongwriting.com/2015/07/02/speed-up-your-songwriting-and-minimize-your-inner-critic/ (Hämtad 2017-11-02)
De gånger jag försökt att skriva låtar innan detta arbete påbörjades har jag lagt en väldig press på mig själv att bli klar vid samma tillfälle och att jag skulle skapa ”världens bästa låt”. Denna press har orsakat stora blockeringar för mig i mitt skapande. Ewer nämner att skrivblockering oftast beror på rädslan av att misslyckas. När man skriver en låt och gång på gång känner att man misslyckas så säger en röst inom en att man förmodligen inte kommer lyckas igen. Detta går i direkt linje med Gallweys teori om Jag 1 och Jag 2 samt självuppfyllande profetior. Ewers resonemang är väldigt intressant och även relevant då det i det här arbetet handlar om de här momenten.
1.5. Syfte Syftet med detta arbete är att testa olika metoder för låtskrivning, för att senare kunna sortera ut vilka som är bäst för mig. De psykologiska mekanismer som jag kan råka ut för i form av stjälpande samt hjälpande vid en kreativ process är av stort intresse. Som blivande lärare i
! 4
musik vill jag ha verktyg att kunna inspirera mina elever till att börja skriva låtar. Det jag främst är intresserad av är processen av låtskrivandet.
2. Metod Detta arbete kan beskrivas som en form av introspektion eftersom jag utgår från mina egna erfarenheter. Maria Frostling-Henningsson beskriver att ”Introspektion handlar om att observera sitt eget känslomässiga liv och handlar således om självobservation.” (Gustavsson, 2004 s. 168). Metoden är baserad på självetnografi och subjektet har en framträdande roll, vilket är en förutsättning vid all introspektion. Metoden i detta arbete har bestått utav av flera delar där låtskrivande och loggbok har varit viktiga delar, vilka redogörs för i detta avsnitt.
2.1.Låtskrivandeprocess I detta arbete var jag det enda undersökningsobjektet samt höll mig till tre olika instrument, nämligen gitarr, bas och piano. På varje respektive instrument skulle jag skriva två låtar. En låt inom en timme, samt en låt inom en heldag. Vilken sorts musikgenre låtarna skulle landa i lämnade jag fritt då tanken var att se vart min intuition skulle leda mig på varje pass. Undersökningen började med de låtar som skulle skrivas på en timme och avslutades med de som skulle skrivas på en heldag. Detta resulterade i sex olika låtar eller grunder.
Det första jag gjorde i samband med entimmespassen var att gå in i ett övningsrum på skolan helt utan förberedelser för att se vad jag skulle komma fram till. Inte bara konstnärligt, utan även praktiskt. Här användes applikationen ljudinspelaren på min mobiltelefon för att memorera musik och melodi, samt anteckningar för text och form. Instrumentet som användes var en nylonsträngad akustisk gitarr. Till nästa pass förbereddes min dator med inspelningsprogrammet Garageband hemma i min lägenhet. Vid min sida hade jag mobiltelefonen där form och text antecknades. Jag bestämde mig för att komma på de olika delarna och sen försöka få fram en form. Denna noterades i anteckningar på mobiltelefonen, där jag även skrev ner text under varje formdel. Varje del spelades in i Garageband på olika spår, med olika melodier och texter, för att sedan kunna pusslas ihop till en låt. Instrumentet som användes var en fyrsträngad elbas med strängarna stämda i D, A, E, B istället för det traditionella G, D, A, E. Även till låt tre förberedde jag Garageband och min mobiltelefon för att kunna spela in de olika delarna. Jag spelade också in delarna på olika spår för att sedan kunna pussla ihop allting. När jag hade intro/versdel började jag med texten som noterades i
! 5
mobiltelefonen. Denna gång blev texten på svenska, närmare bestämt på min dialekt skånska. Instrumentet jag spelade på var ett elpiano och låten skrevs i ett övningsrum på skolan.
Efter de korta passen på en timme började jag med de längre där jag hade en heldag till mitt förfogande. Först ut var gitarr och jag använde mig av en stålsträngad akustisk gitarr av mindre storlek. Här förbereddes Garageband, ljudinspelaren på telefonen samt textdokument på dator för effektivt dokumenterande. Den arbetsmetod som användes var att skriva en del, spela in den delen, lyssna på den när jag gjorde något helt annat (diskning bl.a) och nynna fram melodi. Allting gjordes hemma i min lägenhet. Inför nästa pass bokade jag ett övningsrum på skolan i 1,5 timme. Garageband, textdokument och mobiltelefon förbereddes för inspelning av de olika delarna. Tanken var att skriva grunden med melodi, för att sedan ha resten av dagen till att tänka ut text. Instrumentet som användes var en fyrsträngad elbas med strängarna stämda traditionellt i G, D, A, E. Den sista låt skrevs i ett övningsrum på skolan vid ett akustisk piano. Datorn förbereddes med Garageband och mobiltelefonen med anteckningar. Delarna spelades in i Garageband och jag skrev ner formen i mobiltelefonen. Under varje formdel skrev jag ner texten.
2.2.Loggbok Efter varje avslutat pass förde jag loggbok för att dokumentera mina upplevelser. Jag använde mig av en metakognitiv loggbok (Björndal, 2005) med syftet att reflektera över min egen lärandeprocess och det sätt varpå jag själv lär mig saker och ting. Denna vävdes ihop med en syntesloggbok. Björndal beskriver denna typ av loggbok på följande vis; ”När man skriver en syntesloggbok gör man en syntes- eller sammanställning av något som skett, samtidigt som man sätter sina erfarenheter i relation till vad man själv eller andra ska göra i framtiden” (s. 68). Patel och Davidson (2003) nämner att det kan vara viktigt att redovisa beskrivningar av miljön, den situation eller stämningen i vilken den kvalitativa informationen samlades in. Dessa har vävts in i mina frågeställningar. Vid denna typ av kvalitativ studie menar de att det är bra att utföra löpande analyser i samband med undersökning av idéer om hur man kan gå vidare, direkt efter när det fortfarande ligger färskt i minnet för att få ett ”levande” förhållande till sitt material. Detta gjorde jag genom att både besvara frågor som är inspirerade av Björndals förslag på till den metakognitiva loggboken och syntesloggboken i Det värderande ögat (2005), men även frågor som är konstruerade av mig för att få så mycket väsentlig data som möjligt.
! 6
Följande frågor ställdes och besvarades efter varje avslutat pass:
1. Vad har gjorts? (Vilken metod användes?) 2. Vad hände? 3. Vilken miljö var du i? 4. Vilken sinnesstämning befann du dig i? 5. Uppnåddes en känsla av flow? 6. Hur upplevde du relationen mellan Jag 1 och Jag 2? 7. Vad var enkelt? 8. Vad var svårt? 9. Vad lärde jag mig?
Med hjälp av frågorna kunde jag utläsa hur jag skulle gå vidare i arbete. Genom detta fick processen en form som gjorde att jag kunde rätta till saker som jag uppfattade inte var så bra inför nästa låtpass. De nio frågorna här ovan blockade upp olika dimensioner av den kreativa processen och gjorde saker tydligare för mig. Inför nästa pass läste jag igenom föregående loggboksanteckningar för att inte ramla i samma fällor som stjälpte kreativiteten. Ett tydligt exempel är progressionen från pass 1 till pass 2 där funktionen av att kunna spela in flera spår i Garageband var viktig för att uppnå maximal effektivitet. Den viktigaste metoden som växte fram upplevde jag vara den där jag skriver olika delar till låten och spelar in dem för att sedan kunna pussla ihop allt till en fullständig låt.
3. Resultat
Med hjälp av den loggbok som förts efter varje pass har jag nu i bästa möjliga mån sammanställt den data jag fått fram av min undersökning. Varje pass resulterade i antingen en helt färdig låt eller en grund med form och melodi. Not och text på varje låt hittas under bilagor. Noterna är skrivna i notprogrammet Sibelius. Länkar till låtar av andra artister som nämns i texten hittas under referenser. I det här kapitlet redovisas resultaten vilket innebär dels låtarna, men även processen som beskriven i metodkapitlet. Det handlar både om låtens framväxt men också det som sker subjektivt i processen.
3.1. Låt 1. — You Know Ackord, genre och kompstil kom väldigt fort till mig. En artist jag lyssnade på varje dag under denna tid var Asgéir från Island. Hans låt King And Cross (2013) upplevde jag vara en tydlig influens. Den har en stark rytmisk figur i den akustiska gitarren och en taktart som inte
! 7
är helt självklar. Min tolkning är att den går i 6/4-dels takt eller 4/4-dels takt med en 2/4-dels takt efter. Utan att riktigt tänka på det blev resultatet att även min låt gick i 6/4-dels takt. Tonarten blev E, men versen börjar på subdominaten A och innehåller inte tonikan, däremot tonikaparallellen C#moll.
Versen var det första som kom, och under tiden den spelades på gitarren försökte jag improvisera fram en melodi. Melodin kom snabbt men det var väldigt svårt att spela gitarr och sjunga den samtidigt. Kompet i högerhanden höll sig mycket på åttondels-underdelningar medan sångmelodin var baserad på punkterade fjärdedelar. Fram till hit upplevdes ett starkt fokus och det jag i denna uppsats kallar för flow. För att förenkla spelades gitarrfiguren in på mobiltelefonen och jag nynnade fram en melodi till uppspelningen av ljudet. I detta skede började jag försvinna från det flöde jag hade av att komma på nya saker. Jag insåg att jag hade fel verktyg för att memorera och strukturera det jag hade gjort på ett så effektivt sätt som möjligt. Det upplevdes som att Jag 1 attackerade Jag 2.
Efter detta improviserade jag fram en melodi till ett mellanspel. Resultatet blev en variation av versmelodin. Denna upplevde jag skulle låta bäst på piano med ambienta ljudeffekter såsom reverb och delay . Efter mellanspelet kändes det naturligt att ha en andra vers. 1 2
Nästa steg var att få till en text. Min intuition ledde mig in på kärlekstemat då jag kände att det fanns mycket inspiration att hämta därifrån. När sedan refrängen kom kändes det naturligt att börja på tonikan (E), för att få känslan av att ”landa”. I detta skede funderade jag inte mycket på text. Istället spelade jag två ackord (E till A) och improviserade fram en enkel text. Det fanns inte tid att slutföra vers 3 under denna timme, men en tydlig grund med form och melodi blev slutresultatet.
3.2. Låt 2. — Get It Här började jag nynna på olika basgångar samtidigt som jag spelade dem på basen. Efter några försök bestämde jag mig för en basgång runt tonerna F#, A och B. I denna stund började en stress byggas upp och det flow jag sökte upplevdes vara långt bort. Basgången spelades in i Garageband och jag testade att lägga på ackord, som också spelades in på nytt spår. På bas är det vanligt att man använder sig av decimor för att få en tydlig harmonisk känsla. Man utgår från grundtonen och låter deciman, som även är samma ton som tersen, klinga med. Eftersom det är ett större avstånd mellan grundton — decima jämfört med grundton – ters så blir det lättare att urskilja harmoniken. Ackorden blev F#7, A7 och B7. Nästa steg var att få till en
Effekt inom ljudteknik som simulerar ett rums klang.1
Effekt inom ljudteknik simulerar ett eko.2
! 8
hook . Även här nynnades en melodi fram till inspelningen av basgången och ackorden. 3
Resultet blev ett enkelt men rytmiskt riff som var tänkt att spelas av en blåssektion.
Även i denna låt blev texten baserad på kärleksbekymmer, men denna gång med en lite kaxigare ton. Till inspelningen av basgång och ackord sjöng jag olika melodier och skrev samtidigt ner text som senare spelades in. En repetitiv melodi med orden ”I'm Gonna Show You How To Get There” blev bryggan som bygger upp till refrängen. Denna del gick ner i dynamik men byggdes upp för att explodera in i refrängen. Istället för att skriva text till refräng bestämde jag mig för att blåsriffet skulle spelas där. Två låtar som fanns i mitt bakhuvud var Uptown Funk (Ronson/Mars, 2015) samt Sax (Fleur East, 2015). Båda dessa låtar har tydliga bryggor som bygger upp till ett intensivt blåsriff i refrängen.
Vid denna punkt hade jag tillräckligt mycket material för att kunna pussla ihop en form. För att få en övergripande formkänsla fyllde jag på med detaljer i de anteckningar jag fört i min mobiltelefon. Där skrev jag detaljer som ”Intro: Trummor + bas 4 takter, blås in i sista takten. Sedan fullt ställ.”
3.3. Låt 3. — Du Som Vill Vara När jag klev in i rummet och satte mig vid pianot började jag med att ta ett ackord utan att tänka på tonart eller tonalitet överhuvudtaget, helt enkelt eftersom jag inte har någon vidare intuitiv känsla vid ett piano. Det första som kom var ackordet D. Det låg på fjärdedelar med en basgång som var rörlig. Denna del spelades in i Garageband.
Nästa steg var att skriva text och melodi till versen. Återigen var temat baserat på kärleksbekymmer. Medan bakgrunden till versen spelades upp började jag nynna på melodi och text. Texten skrev jag ner i mobiltelefonen. En tydlig influens som märktes var en svensk artist från Malmö som heter Jonathan Johansson som sjunger på skånska. I detta skede upplevde jag ett hyfsat tydligt flow – jag kände mig uppslukad och hade en tydlig riktning. Vidare i låten var det dags för bryggan. Denna gång kom melodin först och jag kunde tydligt höra vilka ackord som skulle ligga under den. Det första ackordet var subdominanten G, och det sista var dominanten A11, vilket gav en naturlig skjuts in i refrängen. I denna del kunde
En kort melodislinga som repriseras flera gånger och ger låten karaktär.3
! 9
{
4
4
4
4
&
#
#
?#
#
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
œ
˙ œœ œ
œ ˙ œ™
œ
j
˙ œ ™œ
j
˙ œ™
œ
j
jag tydligt känna att om den skulle spelas in och produceras i en musikstudio så hade det legat någon form av svepande phaser-effekt i den delen. 4
Refrängen bestod av precis samma ackordrunda som versen men med annan melodi och text. Även här satte jag igång den inspelade bakgrunden och testade olika melodier och texter innan jag bestämde mig. Melodin hade samma tonmaterial som versen men låg i ett högre register. I versen går melodin ner i slutet av fraserna, jämfört med fraserna i refrängen som tydligare söker sig uppåt. Jag ville höra hur låten skulle låta med trumkomp över men hade inte tillräckligt med tid att göra ett trumkomp i Garageband. Istället gjorde jag ett nytt spår i Garageband och försökte simulera bastrumma och virveltrumma genom att slå på pianot med mina händer samtidigt som bakgrunden till versen spelades upp. Relationen mellan Jag 1 och Jag 2 upplevdes nära, och jag kunde arbeta på hyfsat ostört.
Det fanns en väldigt tydlig bild i mitt huvud över hur den skulle produceras i en musikstudio. Eftersom varken tid eller resurser för detta fanns så skrevs sådana detaljer ner i de anteckningar jag förde med form och text.
Utdrag ur anteckningar:
Refräng: Storslagen, fullt ställ. (Låttext) Stick/MS (Mellanspel): Ambient, lugnt. Outro: Storslaget på refrängrunda.
3.4 Låt 4. — Who Will Know Något jag använder mig av väldigt mycket när jag spelar gitarr är ett speciellt gitarrkomp som används flitigt av gitarrister runt om i världen. Detta komp kallas för ”Travis fingerpicking”. Det finns olika varianter av det, men jag använde mig mest av det mönster enligt bilden här nedanför. Bokstäverna under notsystemet visar vilka fingrar man ska använda på respektive sträng när man knäpper strängarna med komphanden.
P = Tumme I = Pekfinger M = Långfinger
Det ligger väldigt naturligt hos mig och jag
Effekt inom ljudteknik som ger ljudet en svepande känsla.4
! 10
4
4
⁄
M
P
P
I P
M
P
I
∑ ∑ ∑
3
5
0
0
3
5
0
0
Ó Ó
började direkt spela ett Cadd9 med den fingersättning som visas på föregående sida.
Precis som i Get It (låt 2) använde jag mig av decimor. Som man kan se i bilden ovan spelas D- och G-strängarna öppet. Detta gjorde att jag kunde röra mig hyfsat fritt över gitarrhalsen med liknande fingersättningar där D- och G-strängarna fungerade som två pedaltoner. Något liknande gör den svenska artisten Tingsek i sin låt Goodbye (2009). Även Beatles låt Blackbird (1968) är känd för detta.
Intro och vers var det första som skrevs, och det gick väldigt fort att bestämma mig. Återigen, som You Know (låt 1), började denna låt på subdominanten istället för tonikan. Temat blev denna gång om att förlora någon nära, och jag kom på melodi och text samtidigt. Detta spelades in på mobiltelefonen. Eftersom jag var hemma i min lägenhet denna gång kunde jag spela upp musiken och samtidigt diska och städa. Under tiden dessa hushållssysslor utfördes kunde jag med ett tydligare kritiskt öra höra vad som skulle strykas samt vara kvar, men också hur formen på låten skulle byggas. Melodin som skrevs var tydligt baserad på topptonerna i ackorden. Det var inget jag tänkte på utan upptäckte när jag lyssnade utan att spela. Det upplevdes nu vara en stabil relation mellan Jag 1 och Jag 2, vilket ingav ett behagligt flow.
Gitarren togs upp igen och det kändes naturligt att börja refrängen på tonikan. Text till refräng skrevs på kort tid och även här följde sångmelodin till största del topptonerna i ackorden. För att göra melodin lite mer intressant testade jag ett kort ornament efter ordet ”know” enligt notbild.
Melodin i refrängen höll sig i ett högt register och jag började fundera på hur jag kunde få ner intensiteten till vers 2. Jag ville vara kvar i någon slags känsla av refräng men också gå från falsettsången till bröstklang smidigt. Resultatet blev ett post-chorus . I vers 2 ville jag ha mer 5
intensitet så jag bestämde mig för att sjunga med bröstklang istället för falsett eftersom jag i det tonregistret hade mer kraft. Dessutom ändrade jag melodin, men rytmen var i stort sett likadan. Refräng 2 blev dubbel, med ett tillhörande post-chorus. Efter detta kände jag starkt att det skulle komma någon form av tonartsändring. Direkt, helt utan någon medveten tanke, började jag spela på versrundan i C istället, vilket betyder att jag började på subdominant F. Den musik jag nu hade spelade jag in för att sedan kunna lyssna på medan jag plockade undan
Efter-refräng.5
! 11
™™
Copyright © Benjamin Koverman 2017
™™
C(„ˆˆ9) G E‹7 D/F© D C(„ˆˆ9) G E‹7 D/F© D/F©
1. 2.
q = 95
™™
C(„ˆˆ9) G E‹7 D/F© D C(„ˆˆ9)
9
™™
G E‹7 D/F© D/F©
1. 2.
13
G A‹7 B‹7 E‹7 D E‹7 D/F©17
G A‹7 B‹7 E‹7 D21
C(„ˆˆ9) E¨ C(„ˆˆ9) E¨ C(„ˆˆ9) G/B A‹725
™™
™™
C(„ˆˆ9) G E‹7 D/F© D C(„ˆˆ9) G E‹7 D/F© D/F©
1. 2.
32
C(„ˆˆ9) G E‹7 D/F© D C(„ˆˆ9)40
G E‹7 D/F© D C(„ˆˆ9) G E‹7 D/F©44
D C(„ˆˆ9) G E‹7 D/F©48
™™
G A‹7 B‹7 E‹7 D E‹7 D/F©53
4
4
3
4
4
4
2
4
4
4
3
4
4
4
2
4
2
4
4
4
2
4
4
4
2
4
4
4
3
4
4
4
2
4
4
4
3
4
4
4
2
4
2
4
4
4
3
4
4
4
4
4
2
4
4
4
2
4
4
4
&
#
"Travis style picking"
Intro
Benjamin Koverman
Who Will Know
&
#
Vers 1
&
#
&
#
Chorus 1
&
#
Post-Chorus
&
#
Melltro
∑
&
#
∑ ∑ ∑ ∑ ∑ ∑ ∑ ∑
&
#
Vers 2
&
#3
&
#
&
#
Chorus 2
V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V
+
Ϫ
œ
j
˙
œ
œœ
˙
Œ ‰
œ
j
Ϫ
œ
j
˙
œ
œ˙
Œ ‰
œ
j˙
Ó Ó
œœ
œ
˙ œ Œœ
œ
˙
Ó Œ™
œ
j
œœ
œ
œ ≈
œ
œ
œ
œ œœ
œ
œœ
˙
Ó Ó
œœ
˙
Ó Œ™
œ
j
œœ
˙
Ó Œ™
œ
j
œ œœ
˙œ ™ œ
œ
œ œ œ œ ˙
Ϫ
œ
j
Ϫ
œ
j
œœ
œ˙
Œ ‰
œ
j
Ϫ
œ
j
Ϫ
œ
j
œœ
œœ œ
œ œ
Œ
œ œ œ œ™
œ
j
œœ
œ
˙
Ó
Ϫ
œ
j
Ϫ
œ
jœ
œw œ
Œ
œœ
œ
˙ œ Œœ
œ
˙
Ó Œ ‰
œ
j
œœ
œ
i lägenheten. När jag lyssnade kändes det tydligt att den tonartsförändrade versen skulle vara instrumental och följas upp av att gå tillbaka till den gamla tonarten G och sedan avslutas där.
3.5 Låt 5. — TBA Precis som i Get It (låt 2) började jag med att nynna olika basgångar samtidigt som jag spelade dem. Det tog ett litet tag att bestämma mig för en, men efter en stund lyckades jag. Det blev en basgång i C som går mellan ackorden C och F i 3/4-dels takt som också spelades in i Garageband. Musikstilen blev en långsam soul-ballad. Nästa steg var att få till en brygga. Det kändes naturligt att börja på tonikans mollparallell Am. Denna basgång rörde sig kromatiskt nedåt till ett F. I detta skede kastade jag mig ut och spelade in en refräng utan något planerat i förväg. I slutet av bryggan spelade jag ackordet G11, men höjde sedan till Ab11 vilket gjorde att refrängens tonart blev Db. Detta eftersom Ab11 fungerar som en dominant till Db. Refrängen blev dubbel, alltså 16 takter. Den sista takten innehöll ackordet G11 som ledde tillbaka till C. I denna korta stund, alltså när musiken till refrängen improviserades fram, upplevdes en känsla av flow och att jag direkt kunde spela det som hördes i mitt huvud.
Det var väldigt kvavt i det övningsrum jag var i vilket gjorde att jag ville bli klar fort och ha alla delar av låten. Detta gjorde att en stark känsla av stress skapades, och med det ett ilsket Jag 1. Dock kändes det som att det fanns tillräckligt med material för att kunna bli en låt. Efter passet i övningsrummet gick jag till biblioteket på skolan för att komma på en text, med föga resultat. Istället skrev jag ner en form för att vid annat tillfälle kunna fortsätta på låten. Även om text uteblev så fick jag en bra grund med ackord och musikstil att arbeta vidare från.
3.6 Låt 6. — Night När jag klev in i det rum jag avsatt för undersökningen så var inte inspirationen stark. Inne i rummet stod ett akustiskt piano som däremot lät väldigt bra. Det första ackordet blev ett Esus4 som gick till ett Cmaj7. Klangerna upplevdes vara mystiska och det fanns en stark vilja till att fortsätta skriva låten. Det gick inte att undgå den tydliga influensen från låten av det amerikanska bandet Nirvana, Something In The Way (1991) där ackorden är Fmoll till Db. Taktarten blev 6/8-dels takt i versen, där Cmaj7 kom på synkop in till nästa takt.
Istället för att komma på text valde jag att fortsätta skriva musikdelar och få ihop en musikalisk form för att sedan gå tillbaka och skriva texten. Nu upplevde jag ett flow och ville inte avbryta det genom att fokusera på det som jag upplever vara svårast, nämligen textförfattandet. Nästa steg var att få till en brygga. Även den höll sig till två ackord, D#6 och
! 12
Dsus4 som löstes upp till D. Bryggan blev tio takter lång eftersom jag ville att det sista ackordet skulle ringa ut och nästan bli helt tyst. Refrängen blev samma som versen, dock betydligt mycket mer intensiv och volymstark. Här återkommer jag till Asgéir som jag nämnde i You Know (låt 1). Han använder sig flitigt av starka trumrytmer i några av sina låtar. Låten Here Comes The Wave In (2017) är ett sådant exempel där virveltrummans rytm hörs tydligt i refrängen. För att testa trumrytm över refrängen spelades nedanstående rytm in i Garageband över pianobakgrunden. Trummorna på inspelningen var själva pianolocket.
Efter åtta takter refräng valdes ett lugnt mellanspel för att tydligt skilja på refräng och vers. En kortare vers på åtta takter kändes lagom då låtens fokus tycktes bli den storslagna refrängen utan text. Efter detta kom bryggan men denna gång var den nio takter lång istället för tio. Anledningen till detta var att jag ville få fram en slags ”överrasknings-effekt” när refrängen sedan kom med sin storslagna känsla.
Refrängen efter detta blev också åtta takter, dock blev sista takten en 5/8. För ännu mer spänning lades åtta takter refräng till i annan tonart (Am) samt att trumrytmen ändrades. Anledningen till det sistnämnda var att det kopierade trumspåret klistrades in på fel slag i Garageband. Detta försköt alltså rytmen en åttondel. För att knyta ihop säcken kom en refräng i slutet som fungerade som ett outro. Även den var på åtta takter, men den sista takten var denna gång en 3/8. Med texten försökte jag koka ner det till ett väldigt specifikt ämne och göra det så abstrakt som möjligt. Den skulle vara otydlig och upp till lyssnaren att tolka.
3.7 Slutsats Detta arbete resulterade i sex olika låtar— eller grunder till låtar av olika genrer. Vad som styrde val av genre under låtskrivandet upplevde jag vara vilket instrument som användes och de olika färdigheter jag hade på respektive instrument. De båda gitarrlåtarna vilade på en tydlig gitarrgrund och skulle kunna framföras helt utan ackompanjemang av andra instrument. Eftersom gitarr var det instrument jag kunde spela bäst då det är mitt huvudinstrument gick det också väldigt fort att få fram musik som jag var nöjd med för att kunna fokusera på andra delar av låten, såsom text. Däremot hade jag svårt att känna mig nöjd med de låtar som skrevs med hjälp av bas trots att det är ett instrument jag spelar väldigt mycket. Jag tror att det kan handla om rädslan för textförfattandet. När jag spelar bas hamnar jag lätt i genrer där jag upplever det vara svårare att skriva texter än exempelvis i låt 4 (Who Will Know), där jag känner mig mer bekväm. Tanken på att spela in baslåtarna i en studio med fullt band var något som öppnade upp möjligheterna för dessa låtar och gjorde det lättare att känna visst självförtroende. De låtar som skrevs med hjälp av piano var svåra men också spännande att ha att göra med. Eftersom jag inte alls kan spela piano bra så fick jag nöja mig ganska snabbt
! 13
med musiken. Det som var spännande var att de harmonier jag fick fram inte var något som ligger intuitivt i mitt huvud.
Tidsbegränsningen var något som fungerade väldigt bra för mig. Det var lättare att ignorera min inre kritiker genom att arbeta under stress. I detta arbete höll jag mig till de begränsningar som är beskrivna i metoddelen, men en kombination av de båda verkar vara ett vinnande koncept. Alltså att koncentrerat skriva musik i en timme för att sedan pussla ihop delarna i efterhand. Det jag upptäckte var att genom att låta låten vila kunde jag lättare urskilja vad som var bra och vad som var dåligt. Allt detta förutsätter att man har de tekniska verktyg som krävs för att kunna spela in musiken smidigt och på olika spår för att lättare kunna gå tillbaka och lyssna på musiken. Redan efter första låten insåg jag värdet av denna metod.
4. Diskussion
Den undersökning som har gjorts i samband med denna uppsats har lett till stora insikter för mig i den roll jag så länge har velat ha som låtskrivare. Att använda mig av olika begränsningar verkade vara väldigt effektivt för att skapa musik. Gary Ewers (2015) idé om att speedwriting fungerar som ett sätt att hindra sin inre kritiker från att komma fram var något som blev tydligt när jag skrev mina låtar. Det upplevdes dock snarare som att jag med mina begränsningar ofta hade lättare för att ignorera den inre kritikern, som vi även kan kalla för Jag 1 enligt Gallweys (1974) teori. Kritikern var där, men jag kunde hålla den på avstånd. Eftersom detta i princip var första gången som jag planerat avsatt tid för att skriva en låt helt på egen hand var jag full av stress, nervositet men också förväntan.
Jag upplevde också att jag successivt blev bättre på att veta vilka verktyg som skulle användas för att så effektivt som möjligt kunna skriva mina låtar. I den första låten som skrevs insåg jag att jag hade fel verktyg för att memorera och strukturera det som hade gjorts på ett så effektivt sätt som möjligt. Anklagelserna från Jag 1 haglade och en stor frustration byggdes upp över att ha spillt dyrbar tid. Detta gjorde att jag började ge upp eftersom det var fel premisser redan från början. Just den känslan är något som har gått som en röd linje genom mitt låtskrivande genom åren, alltså att min ursäkt alltid har varit att jag inte har rätt verktyg. Istället för att fortsätta så har jag gett upp direkt. Redan under den första undersökningen (låt 1) märkte jag vad som hade behövts för att inte tappa det flow som Csíkszentmihályi (1992) skriver om.
Att sätta ord på sådant som jag ibland upplevt i kreativa processer har varit hjälpsamt. Det har skapat en större medvetenhet om vad som kan ske när man skapar något. Min upplevelse av flow var att jag kunde vara medveten om när jag precis hade haft det. Ibland gick det att gå tillbaka, ibland inte. Detta blev väldigt tydligt när processen stannades upp av saker som
! 14
exempelvis att inte ha förberett datorn med Garageband för att snabbt kunna spela in en idé. Mina ringa kunskaper på piano kunde också vara stjälpande för mitt flow. Musiken fanns i mitt huvud men det gick inte att få ut den lika snabbt som på gitarr. Det gjorde att jag fick gissa mig till mycket. Något motsägelsefullt var det ändå ett äventyr eftersom det kom fram ackord som annars inte hade kommit fram.
Något som också blev tydligt var att den inre kritikern (Jag 1) blev betydligt mycket snällare om jag fick låta låten vila lite. Den första låten där jag hade en heldag på mig (låt 4) gjorde detta väldigt tydligt. Den bästa kombinationen var att skriva och dokumentera en del för att sedan lyssna på det. Under tiden gjorde jag något helt annat som att diska eller städa. Då kunde jag lättare känna en tydlig riktning framåt samt en stolthet över låten som gjorde att jag ville fortsätta med den. Den låten var förmodligen den ärligaste av de som är med i uppsatsen. Detta gjorde att relationen mellan Jag 1 och Jag 2 kändes väldigt stabil. De två låtar som skrevs på bas (låt 2 samt låt 5) var de jag var absolut minst nöjd med. De resulterade i någon slags soul/funk-stil som jag inte alls trivdes i vid det tillfället. Däremot lyssnade jag på låt 5 några veckor efter att den skrivits, alltså den låt där en heldags låtskrivande på bas fanns till förfogande, och blev positivt överraskad.
Ewer (2015) nämner att en del av speedwriting innebär att hålla sig till ”small music tasks”, alltså att tänka mer i mindre delar och att man inte ska känna press i att försöka få till en hel låt. Detta var viktigt i synnerhet på de låtar där det endast fanns en timme till förfogande. För att det inte skulle bli en överväldigande uppgift visade det sig vara effektivt att spela in ett par olika delar i både Garageband och ljudinspelaren på mobiltelefonen för att sedan kunna pussla ihop allting.
Textförfattandet var det som skapade absolut mest rädsla. När jag lyssnar på en låt fastnar jag alltid för utdrag ur texten som jag själv kan relatera till, snarare än helheten. Vad låtskrivaren själv menar med texten spelar inte så stor roll. I Eva Hillereds bok Lathund för låtskrivare (2009) finns det ett kapitel som handlar om textförfattande där hon tagit in tips från diverse framgångsrika svenska låtskrivare. En av dessa låtskrivare heter Annika Norlin (Säkert, Hello Saferide bl.a.) som skriver att hon avskyr texter som är vaga. Hon vill ha klara och tydliga historier. Hon skriver dessutom att ”Alltid när någon säger ’mina texter får man tyda som man vill’ tänker jag i mitt stilla sinne att det här är en låtskrivare som antingen inte har en aning om vad han eller hon vill säga, eller som inte vågar stå för sin egen berättelse” (s. 70). I stycket under skriver låtskrivaren José Gonzales att symbolik är något han verkligen eftersträvar, och att han har väldigt svårt för berättande texter. För mig är musiken det absolut viktigaste. Om man sedan kan kombinera snygga ord och musik så har man fångat mitt öra. Det Annika Norlin skriver är sådant som har satt käppar i mitt låtskrivarhjul, medan José Gonzales ord ger mig ett hopp om att även jag kan skriva låtar.
! 15
Även om vissa låtar var lättare att skriva än andra så har kreativiteten definitivt funnits där. Precis som Eva Hillered (2009) är inne på så är det väldigt lätt att upphöja kreativitet till något magiskt som endast ett fåtal människor behärskar. Den beskrivning som nationalencyklopedin ger där det bland annat står ”..till frigörelse från etablerade perspektiv” (NE: Kreativitet) gör att det verkar omöjligt. I de låtar som skrevs till denna undersökning fanns många etablerade perspektiv i form av tydliga influenser från andra artister, och det gör ingenting. Mytbildningen kring det magiska med att skapa något nytt har gjort att jag har haft väldigt svårt för att skriva låtar. Detta är något som jag vill ta med i min framtida roll som musiklärare.
Det har varit oundvikligt att tänka bort vad andra personer skulle tycka om den musik som skrivits till uppsatsen. Adlers kompensationsteori har ytterligare varit något som samlar ihop de tankar jag haft om varför jag skulle vilja skriva musik. Under tiden som samtliga låtar skrivits har tankeföreställningar om vad andra kommer tycka om musiken existerat. I vissa extrema fall har jag känt att låten skulle sänka min sociala status, i andra fall har jag sett låten som ett stöd för att få fram en känsla till personer på ett sätt som annars inte skulle komma fram. Det jag i framtiden vill göra är att i viss mån plocka bort det ouppnåeliga jag upplevt med att skapa. Genom de metoder som i detta arbete prövats vill jag visa mina framtida elever att det inte behöver vara så svårt, samt att vi alla tänker olika kring musikskapandet. Man behöver bara komma igång och göra något litet för att sedan se om det växer till något större.
! 16
Referenser
Bjørndal, Cato R. P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Carlsson, Maria (2016) The Inner Game Of Songwriting: Förutsättningar för skapande. Självständigt arbete, grundnivå inom lärarprogram. Stockholm: Kungliga Musikhögskolan.
Csíkszentmihályi, Mihály (1992). Flow: den optimala upplevelsens psykologi. Stockholm: Natur och kultur
Ek, Viktor (2015) Låtskrivarverkstad: Metoder för låtskrivande. Självständigt arbete, grundnivå inom lärarprogram. Stockholm: Kungliga Musikhögskolan.
Frostling-Henningsson, M. (2004). Introspektion. I B, Gustavsson (Red). Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Gallwey, W. Timothy (1986[1974]). The inner game of tennis. London: Pan in association with Cape.
Hillered, Eva (2009). Lathund för låtskrivare: [allt en singer-songwriter behöver veta : innehåller tips från Ane Brun, Per "Plura" Jonsson, Annika Norlin, Marit Bergman, Stefan Sundström, Anna Järvinen, Marie Bergman, José Gonzalez, med flera. Stockholm: Prisma.
May, Rollo (2005). Modet att skapa. 2. uppl. Stockholm: Natur och Kultur.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Internetkällor Carlsson, Ingegerd. Kreativitet. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kreativitet (Hämtad 2017-11-02)
Ewer, Gary. 2015. Speed Up Your Songwriting, and Minimize Your Inner Critic http://www.secretsofsongwriting.com/2015/07/02/speed-up-your-songwriting-and-minimize-your-inner-critic/ (Hämtad 2017-11-02).
Kreativitet. (2015). Svenska Akademiens Ordlista. https://svenska.se/saol/?hv=lnr47433 (Hämtad 2017-12-01)
! 17
Fonogram och multimedia
https://www.youtube.com/watch?v=AffZ8RoRvX8 (Lady Gaga)
https://open.spotify.com/track/4xH0iKhPiJW5tSw2gnv5Ua (Ásgeir)
https://open.spotify.com/track/2pjhbhe7wLELjw5PiEHgU1 (Nikka Costa)
https://open.spotify.com/track/32OlwWuMpZ6b0aN2RZOeMS (Mark Ronson, Bruno Mars)
https://open.spotify.com/track/2lqgZDZnlXmVZgToWuoC0l (Fleur East)
https://open.spotify.com/track/6K5NNs4F2bWGOi03nW5G5o (Jonathan Johansson)
https://open.spotify.com/track/7xDVU2xep4Dj1KS865CWo5 (Tingsek)
https://open.spotify.com/track/4Z92RMiyJpUrApZi3LtpJ6 (Blackbird)
https://open.spotify.com/track/53rVYwGiKUC3gYX8SQQYYU (Nirvana)
https://open.spotify.com/track/0ZlZRPTtejlX9lzlcqjBOp (Ásgeir)
! 18
Bilagor
! 19
™™
Copyright © Benjamin Koverman 2017
™™
A(“2) C©‹7
q = 160
™™
™™
A(“2)
C©‹7
5
™™
™™
A(“2)
C©‹7
9
™™
™™
A(“2)
C©‹7
13
™™
™™
EA(„ˆˆ9#11)
17
™™
™™
A(“2)
C©‹720
™™
™™
A(“2) C©‹7
24
™™
™™
E
A(„ˆˆ9#11)
28
™™
™™
A(“2)
C©‹731
6
4
4
4
6
4
6
4
6
4
6
4
4
4
6
4
6
4
&
‹
#
#
#
#
Intro
You Know
Benjamin Koverman
&
‹
#
#
#
#
Vers 1
x 4
&
‹
#
#
#
#
MS
&
‹
#
#
#
#
Vers 2
∑
&
‹
#
#
#
#
Melltro
Chorus
∑ ∑
x 4
&
‹
#
#
#
#
&
‹
#
#
#
#
Vers 3
x 4
&
‹
#
#
#
#
Outro
Chorus
∑ ∑
&
‹
#
#
#
#
Vers 1:
You know everything
But you know nothing
I showed you what I am
But you just passed it on
Vers 2:
Figure out the cold winds passing
Figure of a broken image
Chorus:
You don't see me x4
Fade......
V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V
Ϫ
œ
j
œ
Ó™
Ó™
œ ™œ
j
œ˙
Œ Ó™
Ó™
Ó ‰
œ
j
Ϫ
œ
j
œ
Ϫ
œ
j
œ
Ó™
œ ™œ
j
œ ˙
Œ Ó™
∑ Ó
Ϫ
œ
j
œ
Ó™
Ó™
œ ™œ
j
œœ™
œ œ
J œ ™œ
j
œ
œ ™œ
J
œœ ™
œ
J
œ
V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V
Ϫ
œ
j
œ
Ó™
Ó™
œ ™œ
j
œ˙
Œ Ó™
Ó™
Ó ‰
œ
j
œ ™œ
J
œœ ™
œ
J
œ
Ϫ
œ
j
œ
Ϫ
œ
j
œ
Ó Œ
œ ™œ
j
œ ˙
Œ Ó™
∑ Ó
! 20
Copyright © Benjamin Koverman 2017
F©7
A7 B7 A7 F©7 A7 B7
q = 110
™™
™™
F©7 A7 B7 A7 F©7 A7 B7 A75
™™
™™
F©7 A7 B7 A7 F©7 A7 B7 A79
F©7
13
™™
™™
F©7 A7 B7 A7 F©7 A7 B7 A717
™™
™™
F©7 A7 B7 A7 F©7 A7 B7 A721
F©7
25
™™
™™
F©7 A7 B7 A7 F©7 A7 B7
A7
29
4
4&
#
#
#
#
#
#
Intro
>
unis....
Get It
Benjamin Koverman
&
#
#
#
#
#
#
Horns
. .
&
#
#
#
#
#
#
Vers 1
&
#
#
#
#
#
#
Bridge
&
#
#
#
#
#
#
Chorus
Horns
. .
&
#
#
#
#
#
#
Vers 2
&
#
#
#
#
#
#
Bridge
&
#
#
#
#
#
#
Chorus
Horns
Vers 1:
No, I don't know what you want
But hey, you gotta tell me or I'll square
'Cause I won't wait around anymore
'Cause I got that feeling that
Bridge:
I'm gonna show you how to get there x3
.
Vers 2:
I'm steppin' all over your toes
You got that cigarette trying to ignore what I'm trying to show
You got that something that tells me that the grass is greener on
the other side
.
Times X to fade
V V V V V V V V V V V V V
‰
œ
j
œnœ
œœ ™
œ œœnœ
Œ ‰œn
j
œœ ™
œ œœnœ
Œ ‰
œ
j
œ
œ œœnœ
Œ ‰œn
j
œœ ™
œ œœnœ
‰
œ
j
œœ
œœ ™
œ
‰ ≈
œ
r
≈
œn
r≈
œ
r
≈
œ
r
≈
œ
r
œ
œ
Œ Œ ‰
œ
jœ
‰ ≈
œ
r
≈
œn
r≈
œ
r
≈
œ
r
≈
œ
r
œ
œ
Œ Œ ‰
œ
j
œ œ œ œ œ œœn
≈
œ œ œ œ œ œ œ œ œœn
≈
œ œ œ œ œ œ œ œ œœn
≈
œ œ œ œ œ œ œ œ œœn
Œ
œ œœnœ
Œ ‰œn
j
œœ ™
œ œœnœ
Œ ‰
œ
j
œ
œ œœnœ
Œ ‰œn
j
œœ ™
œ œœnœ
‰
œ
j
œœ
œœ ™
œ
‰ ≈
œ
r
≈
œn
r≈
œ
r
≈
œ
r
≈
œ
r
œ
œ
Œ Œ ≈
œ œ œ
œœœ œœœœœœn
œ
≈
œ
r
≈
œ
r
œ
œ
Œ Œ ‰
œ
j
œ œ œ œ œ œœn
≈
œ œ œ œ œ œ œ œ œœn
≈
œ œ œ œ œ œ œ œ œœn
≈
œ œ œ œ œ œ œ œ œœn
Œ
œ œœnœ
Œ ‰œn
j
œœ ™
œ œœnœ
Œ ‰
œ
j
œ
œ œœnœ
Œ ‰œn
j
œœ ™
œ œœnœ
‰
œ
j
œœ
œœ ™
! 21
Copyright © Benjamin Koverman 2017
D/E
D/F© D/G D D/C©
q = 110
D/E D/F© D/G D/B D/A5
™™
D/E D/F© D/G D D/C©9
™™
D/E D/F© D/G D/B D/A13
™™
™™
G D G D/B A11
1. 2.
17
D/E D/F© D/G D D/C©23
D/E D/F© D/G D/B D/A27
D/E D/F© D/G D D/C©31
D/E D/F© D/G D/B D/A35
™™
™™
G D G D/B A11
1. 2.
39
™™
D/E D/F© D/G D D/C©
45
™™
D/E D/F© D/G D/B D/A49
4
4&
#
#
Intro
Du Som Vill Vara
Benjamin Koverman
&
#
#
&
#
#
Vers 1
&
#
#
&
#
#
Bridge
&
#
#
Chorus
&
#
#∑
&
#
#
Vers 2
&
#
#
&
#
#
Bridge
&
#
#
Chorus
1st time corus
2nd time soft ambient
3rd time bombastic
&
#
#
Fade....
∑
+
V V V V
+
V
™
V
J
+
V
™
V
J
+
+
V V V V
+
V
™
V
J
+
V
™
V
J
+™
‰
œ
j
œ œ œ œ œ œ œ œœ
Œ Œ ‰
œ
j
œ œ œ œ œ œ œ œœ
Œ Œ ‰
œ
j
œ œ œ œ œ œ œ œœ
Œ ‰
œ
j
œ œœ™
œ
j
œ œ œ œœ
Œ ‰
œ
j
œ
œ
œœ
œ
œ œ
œ œ œ
Œ ‰
œ
j
œ
œœœ œ
œ
œ œ
œ œ œ
Œ ‰
œ
j
œ
œ
œœœœœ
œ ˙
‰
œ
j
œ
œ
œ œ œœ
œ œœ
Ó ‰
œ
j
œ
œ œ œ œœ
œœ œ
Ó ‰
œ
j
œ
œ
œ œ œœ
œœ
œœ
Ó Œ ‰
œ
j
œ œ œœ
œœ œ
œ œ œ œ œ œ œ œœ
Œ Œ ‰
œ
j
œ œ œ œ œ œ œ œœ
Œ Œ ‰
œ
j
œ œ œ œ œ œ œ œœ
Œ ‰
œ
j
œ œœ™
œ
j
œ œ œ œœ
Œ ‰
œ
j
œ
œ
œœ
œ
œ œ
œ œ œ
Œ ‰
œ
j
œ
œœœ œ
œ
œ œ
œ œ œ
Œ ‰
œ
j
œ
œ
œœœœœ
œ ˙
‰
œ
j
œ
œ
œ œ œœ
œ œœ
Ó ‰
œ
j
œ
œ œ œ œœ
œœ œ
Ó ‰
œ
j
œ
œ
œ œ œœ
œœ
œœ
Ó Œ ‰
œ
j
œ œ œœ
œœ œ
! 22
Vers 1: Försöker att inte va svartsjuk Iallafall inte inför dig Jag lider mest när jag är ensam När du är här är jag så säker Du gör det inte lätt att vara mig Din instagram den äter upp mig Jag tror du är för cool, för cool för mig Jag tror jag är för bra, för bra för dig Brygga: Men det är du som kallar på mig Och mina fötter fryser och säger nej Det är jag som vill vara med dig Så varför säger jag nej? Chorus: Jag vill ha dig jag vill ha dig Jag vill se dig jag vill höra dig Är det verkligen en bra idé? Jag känner mig så jävla sne Vers 2: Gråten ligger alltid där och väntar Den väntar på att du ska gå Jag har ingen kraft att fråga om du vill gå Det här är nånting som vi båda måste ta
! 23
™™
Copyright © Benjamin Koverman 2017
™™
C(„ˆˆ9) G E‹7 D/F© D C(„ˆˆ9) G E‹7 D/F© D/F©
1. 2.
q = 95
™™
C(„ˆˆ9) G E‹7 D/F© D C(„ˆˆ9)
9
™™
G E‹7 D/F© D/F©
1. 2.
13
G A‹7 B‹7 E‹7 D E‹7 D/F©17
G A‹7 B‹7 E‹7 D21
C(„ˆˆ9) E¨ C(„ˆˆ9) E¨ C(„ˆˆ9) G/B A‹725
™™
™™
C(„ˆˆ9) G E‹7 D/F© D C(„ˆˆ9) G E‹7 D/F© D/F©
1. 2.
32
C(„ˆˆ9) G E‹7 D/F© D C(„ˆˆ9)40
G E‹7 D/F© D C(„ˆˆ9) G E‹7 D/F©44
D C(„ˆˆ9) G E‹7 D/F©48
™™
G A‹7 B‹7 E‹7 D E‹7 D/F©53
4
4
3
4
4
4
2
4
4
4
3
4
4
4
2
4
2
4
4
4
2
4
4
4
2
4
4
4
3
4
4
4
2
4
4
4
3
4
4
4
2
4
2
4
4
4
3
4
4
4
4
4
2
4
4
4
2
4
4
4
&
#
"Travis style picking"
Intro
Benjamin Koverman
Who Will Know
&
#
Vers 1
&
#
&
#
Chorus 1
&
#
Post-Chorus
&
#
Melltro
∑
&
#
&
#
Vers 2
&
#3
&
#
&
#
Chorus 2
V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V
+
Ϫ
œ
j
˙
œ
œœ
˙
Œ ‰
œ
j
Ϫ
œ
j
˙
œ
œ˙
Œ ‰
œ
j˙
Ó Ó
œœ
œ
˙ œ Œœ
œ
˙
Ó Œ™
œ
j
œœ
œ
œ ≈
œ
œ
œ
œ œœ
œ
œœ
˙
Ó Ó
œœ
˙
Ó Œ™
œ
j
œœ
˙
Ó Œ™
œ
j
œ œœ
˙œ ™ œ
œ
œ œ œ œ ˙
V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V
Ϫ
œ
j
Ϫ
œ
j
œœ
œ˙
Œ ‰
œ
j
Ϫ
œ
j
Ϫ
œ
j
œœ
œœ œ
œ œ
Œ
œ œ œ œ™
œ
j
œœ
œ
˙
Ó
Ϫ
œ
j
Ϫ
œ
jœ
œw œ
Œ
œœ
œ
˙ œ Œœ
œ
˙
Ó Œ ‰
œ
j
œœ
œ
! 24
™™
G A‹7 B‹7 E‹7 D E‹7 D/F© D
1. 2.
57
C(„ˆˆ9) E¨ C(„ˆˆ9) E¨ C(„ˆˆ9) G/B A‹762
™™
™™
F(„ˆˆ9) C A‹7 G/B G F(„ˆˆ9) C A‹7 G/B69
C(„ˆˆ9) G E‹7 D/F© D C(„ˆˆ9)75
G E‹7 D/F© C(„ˆˆ9) G E‹7 D/F©79
D C(„ˆˆ9) G E‹7 D/F© G E‹7 D
rit.
83
2
4
4
4
3
4
4
4
2
4
4
4
3
4
4
4
2
4
2
4
4
4
3
4
4
4
4
4
2
4
4
4
&
#
&
#
Post-Chorus
∑
n
&
Stick/Instr. Vers
Outro
#
&
#
&
#
&
#
Vers 1:
You and I share these stories
That no one will ever know
The truth about all those stories
That you brought down to your new home
Chorus 1:
Who will know
Where you're from
And who will know o o o o
What you did
Post-Chorus:
I will know
And I will tell
And you will live on forever
Vers 2:
Now I'm old, I'm old and weary
I talk to you in all your glory
Comforting me when times get scary
Knowing I will meet you soon
Chorus 2:
Who will know
Where you're from x2
And who will know o o o o
What you did
Post-Chorus:
I will know
And I will tell
And you will live on forever
œ ≈
œ
œ
œ
œ œœœ
œœ
˙
Ó Œ ‰
œ
j
œœ
œ Ó
œœ
˙
Ó Œ™
œ
j
œœ
˙
Ó Œ™
œ
j
œ œœ
˙œ ™ œ
œ
œ œ œ œ ˙
V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V
V V V V V V V V V V V V V V V
V V V V V V V V V
Œ
V V V
V
Œ Œ Œ
V V V V V V V V V V V V V V
+ + +
2
! 25
™™
Copyright © Benjamin Koverman 2017
™™
C F C F
q = 95
™™
™™
C F C F5
A‹7 E/G© C6/G D(„ˆˆ9)/F©9
FŒ„Š9 G11 A¨1113
™™
D¨Œ„Š7 D¨Œ„Š7 E¨‹7 D¨/F G¨Œ„Š7
17
™™
A6 A¨11 A¨11 B¨‹7 A¨/C G11
1. 2.
21
™™
™™
C F C F26
A‹7 E/G© C6/G D(„ˆˆ9)/F©30
FŒ„Š9 G11 A¨1134
™™
D¨Œ„Š7 D¨Œ„Š7 E¨‹7 D¨/F G¨Œ„Š7
38
™™
A6 A¨11 A¨11 B¨‹7 A¨/C42
3
4&
Intro
TBA
Benjamin Koverman
&
Vers
&
Bridge
&
&
Chorus
&
&
Vers
&
Bridge
&
&
Chorus
&
Times X with epic guitarsolo
V V V V V V V V V V V V
V V V V V V V V V V V V
V V V V V V V V V V V V
V V V V V V V V V V V V
V V V V V V V V V V V V
V V V V V V V V V V V V V V V
V V V V V V V V V V V V
V V V V V V V V V V V V
V V V V V V V V V V V V
V V V V V V V V V V V V
V V V V V V V V V V V V
! 26
™™
Copyright © Benjamin Koverman 2017
™™
E(“4) CŒ„Š7
E(“4)
CŒ„Š7
e = 150
™™
™™
E(“4)CŒ„Š7
E(“4) CŒ„Š7
5
™™
™™
E(“4) CŒ„Š7
E(“4)
CŒ„Š7
9
™™
™™
E(“4) CŒ„Š7 E(“4) CŒ„Š713
D©6
G‹/D
D D©6
G‹/DD
17
D©6 G‹/D D D©6 G‹/D21
™™
E(“4) CŒ„Š727
™™
E(“4) CŒ„Š729
E(“4) CŒ„Š7
E(“4)
CŒ„Š7
31
™™
™™
E(“4)
CŒ„Š7
E(“4) CŒ„Š735
6
8&
Intro
Vers 1
Night
Benjamin Koverman
&
MS
&
Vers 2
&
&
Bridge
&
&
Chorus
&
&
Melltro
Vers 3
&
V
™
V V
J
V
™
V
™
V
™
V V
J
V
™
V
™
Ϫ
œ œ
j
Ϫ
Ϊ
Ϫ
œ œ
j
Ϫ
Ϊ
V
™
V V
J
V
™
V
™
V
™
V V
J
V
™
V
™
Ϫ
œ œ
j
Ϫ
Ϊ
Ϫ
œ œ
j
Ϫ
Ϊ
V
™
V
™
V
™
V
™
V
™
V
™
V
™
V
™
V
™
V
™
V
™
V
™
V
™
V
™
V
™
V
™
V
™
V
™
V
™
V
™
V V V V V V
® ≈ Œ
V
j
V V V V V V
K
r
® ≈ ‰ ‰
V V V V V V
® ≈ Œ
V
j
V V V V V V
K
r
® ≈ ‰ ‰
V
™
V V
J
V
™
V
™
V
™
V V
J
V
™
V
™
Ϫ
œ œ
j
Ϫ
Ϊ
Ϫ
œ œ
j
œ
‰ Œ™
! 27
D©6
G‹/D
D D©6
G‹/DD
39
D©6 G‹/D D D©6 G‹/D43
™™
CŒ„Š7
E(“4) CŒ„Š7 E(“4)48
™™
CŒ„Š7
1.
2.
51
™™
A(“4)
FŒ„Š13
53
™™
A(“4) FŒ„Š1355
™™
E(“4) CŒ„Š757
™™
E(“4)CŒ„Š7
CŒ„Š7
1.
2.
59
5
8
6
8
6
8
3
8
&
Bridge
&
&
Chorus
&
&
&
&
Chorus
&
V
™
V
™
V
™
V
™
V
™
V
™
V
™
V
™
V
™
V
™
V
™
V
™
V
™
V
™
V
™
V
™
V
™
V
™
V V V V V V
® ≈ Œ
V
j
V V V V V V
K
r
® ≈ ‰ ‰
V V V V V V
® ≈ Œ
V
j
V V V V V V
K
r
® ≈ ‰ ‰
V V V V V V
K
r
® ≈ ‰
‰
V V V V V V
K
r
® ≈ Œ
V
j
V V V V V V
® ≈ ‰
‰
V V V V V V
K
r
® ≈ Œ
V
j
V V V V V V
® ≈ ‰
V V V V V V
® ≈ Œ
V
j
V V V V V V
K
r
® ≈ ‰ ‰
V V V V V V
® ≈ Œ
V
j
V V V V V V
K
r
® ≈ ‰ ‰
V V V V V
2
! 28
Vers 1: Eyes straight down Safe and sound Coming home Cold and old Vers 2: Smiling Insecure Could I even say Come home with Vers 3: Time Stay Time Away Karma’s Here Full of fear
