Finansinspektionens årsredovisning 2009

Årsredovisning 2009

FINANSINSPEKTIONEN

innehåll

lärdomar för framtiden 3

Sammanfattning av fi:S kärnverkSamhet och koStnader 6

finansinspektionens huvudsakliga mål, uppgifter och verksamhet i sammandrag 6

organiSation och ledning 8

fi:s organisation 8

verkSamhetenS utveckling 10

intern styrning och kontroll 10 kompetensförsörjning 10 Sjukfrånvaro 2009 11 mål och nyckeltal 11 fi:s övergripande uppgifter och mål 11 fi:s huvudsakliga ansvarsområden 12

finanSiell redoviSning 32

reSultaträkning 33

BalanSräkning 34

anSlagSredoviSning 36

tilläggSupplySningar och noter 37

SammanStällning över väSentliga uppgifter 41

· årSrEdOvISNINg2

FINANSINSPEKTIONEN årSrEdOvISNINg ·

2009 blev ett händelserikt år, präglat av finanskrisens efterdyningar och behovet av att dra lärdomar för framtiden. Stundtals har det varit både intensivt och mödosamt, men jag vågar påstå att det hårda arbetet bidragit till att Sverige kommit lindrigare ur krisen än vad många fruktade när molnen var som mörkast.

Under våren påminde den isländska kraschen och osäkerheten i Baltikum om att krisens effekter var långt ifrån över. Ett effektivt och målmedvetet arbete bidrog till att Sverige lyckades begränsa de finansiella förlusterna.

Hösten blev en tid för utvärdering; att kritiskt granska krisens orsaker och lära för framtiden. Regleringsfrågorna hamnade i blickfånget. I Sverige, EU och på den globala arenan pågick ett intensivt arbete för att ta fram ett nytt regelverk och utveckla nya former för samarbete. Finansmarknadsfrågorna fick därför hög prioritet under det svenska ordförandeskapet i EU, ett arbete där Finansinspektionen deltog aktivt.

Lärdomar för framtidenMartin Andersson,generaldirektör

Foto: dan Coleman

3

FINANSINSPEKTIONEN · årSrEdOvISNINg

Arbetet med nya regelverk har tagit många former. Finansinspektionens nya regler för rörlig ersättning på den svenska finansmarknaden trädde i kraft den 1 januari 2010. På försäkringsområdet har vi arbetat hårt med Solvens 2 som syftar till att stärka sambandet mellan solvenskrav och risker, och bidra till ett bättre konsumentskydd.

Under året har Finansinspektionen även haft i uppdrag att utvärdera effekterna av regeringens stödåtgärder till banksektorn i samband med finanskrisen. Ett grundläggande motiv har varit att säkerställa att regeringens åtgärder får genomslag på exempelvis låneräntor och tillgång till krediter för hushåll och företag. Sist men inte minst har vi lagt stor energi på konsumentområdet. Finansinspektionen har utvecklat utbildningsmaterial i finanskunskap för olika medborgargrupper. Det bidrar inte bara till ett förstärkt skydd för konsumenten utan på sikt också till en effektivare finansmarknad.

internationaliSerad tillSyn

Tillsynsmyndigheter världen över kan dra många lärdomar från den dramatiska period vi upplevt. En är insikten om att tillsyn måste utgå från ett internationellt perspektiv. Det gäller inte minst ett litet land som Sverige med en starkt internationaliserad finanssektor.

Just nu pågår en reformering av tillsynsarbetet inom EU. Målet är att etablera en högre och jämnare kvalitet och samtidigt skapa ett effektivt system för samverkan.

Det svenska ordförandeskapet satte dessa frågor högt på dagordningen. Under året kom medlemsländerna också överens om att skapa tre EUmyndigheter för att förbättra och förenkla den internationella samverkan. De nya myndigheterna byggs upp under 2010.

Finanskrisen har visat att de internationella regelverk som omger finansmarknaderna behöver utvecklas. Det gäller till exempel kapitaltäckningsreglerna. Baselkommittén har nyligen lagt fram en rad förslag som bland annat rör kraven på bankernas likviditetsberedskap. Finansinspektionen deltar i arbetet med stort engagemang.

Det internationella arbetet för att reglera bonusar och andra ersättningar har varit intensivt under 2009. Nya ramverk som ska premiera långsiktighet framför kortsiktigt risktagande har tagits fram. Under hösten omsatte Finansinspektionen ramverket till svenska regler som trädde i kraft vid årsskiftet.

utveckling av fi

I augusti trädde Finansinspektionens nya organisation i kraft. Syftet har varit att få tydligare ansvarsförhållanden och tydligare koppling

4


till finanssektorns olika delar. Processer, styrning och ledarskap utvecklas för att ytterligare höja kvaliteten och effektiviteten. Finansinspektionen är beroende av att kompetenser på många olika områden samverkar effektivt. Det ställer stora krav på vår organisation och vårt arbetssätt.

Vårt uppdrag kommer ytterst från medborgarna. Stabiliteten och konsumentskyddet är grundläggande samhällsintressen. Därför är det viktigt att fler förstår varför vi finns och vad vi gör. Ett mål är därför att hitta nya sätt att sprida kunskap om vår verksamhet. Den nya Riskrapporten är en central del i det arbetet. Den kommer att styra våra prioriteringar, men också underlätta dialogen med finansmarknaden och allmänheten.

nya förutSättningar

Vi har en tid av förändring framför oss. Tillsynsarbetet förändras. Befintliga regelverk skärps och nya regler tillkommer. Tillsammans med ett ökat fokus på internationellt samarbete kommer det att prägla vårt arbete de närmaste åren. Finansinspektionen står utan tvekan inför en stor, viktig och spännande utmaning.

Martin Andersson generaldirektör

5


finanSinSpektionenS huvudSakliga mål, uppgifter och verkSamhet i Sammandrag

fi:s övergripande uppgifter och mål

FI ska bidra till ett stabilt och väl fungerande finansiellt system och till konsu-mentskyddet på det finansiella området. De åtgärder som vidtas ska vägas mot eventuella negativa effekter på det finansiella systemets effektivitet.

den finansiella krisen bedarrade gradvis under första halvåret, men början av året var turbulent med svåra finansieringsförhållanden för banksektorn. Under andra halvåret stabiliserades marknadsförhållandena men kreditförlusterna var fortsatt höga. FI har i nära samarbete med regeringen och andra myndigheter i Sverige och utomlands agerat och hanterat de finansiella störningarna.

det finansiella systemets motståndskraft mot förnyad stress på marknaderna har stärkts betydligt under 2009. Bland annat har de fyra storbankerna stärkt sina kapitalbaser. FI betraktar nu systemets motståndskraft som tillfredsställande. de finansiella aktörernas åtaganden gentemot kunder har under året kunnat infrias.

Skulle en ny marknadsoro uppstå kan dock vissa företag på nytt bli beroende av stöd från staten och riksbanken. därför är det viktigt att tillsynsaktiviteterna styrs utifrån ett riskperpektiv, vilket FI:s nya riskrapport, som publicerades under hösten, skapat bättre förutsättningar för. FI har också bidragit till ett ökat konsumentskydd genom utbildnings-insatser och undersökningar av behovet av förbättringar på området.

FI konstaterar sammanfattningsvis att 2009 varit ett år som präglats av finanskrisen, men att FI genom sin verksamhet ändå bidragit till ett stabilt och välfungerande finan-siellt system, varför målet kan anses uppfyllt. Frågan kan dock ställas om effekterna kunnat mildras om FI hade vidtagit kraftfulla åtgärder för några år sedan, speciellt vad gäller kreditexpansionen i de baltiska länderna.

fi:s huvudsakliga ansvarsområden

FI:s övergripande verksamhet är tillsyn som delas in i ansvarsområdena operativ tillsyn, regelgivning och tillstånd. Tillsynen bedrivs utifrån ett stabilitets- och konsumentperspektiv. En stor del av verksamheten är relaterad till arbetet inom EU och annan internationell verksamhet. I verksamheten ska FI särskilt svara för att följa och analysera utvecklingen. För regelgivningen gäller dessutom att de föreskrifter och allmänna råd som myndigheten meddelar är kostnadseffek-tiva och enkla att följa för medborgare och företag.

För FI är det väsentligt med effektiva processer för prioritering och genomförande av till-synsaktiviteter, och myndigheten efterstävar fortlöpande förbättringar. För riskanalyser och prioriteringarna fyller stresstester av banker och försäkringsbolag en viktig funktion. den offentliga redovisningen av stresstesterna ger dessutom allmänheten en uppfattning om stabiliteten i det finansiella systemet och stärker marknadsdisciplinen genom att ana-lytiker och investerare får ytterligare information om företagens risker. riskbedömningen av företagen har således fungerat som ett grundläggande prioriteringsverktyg i tillsynen, men även olika produkters komplexitet. FI har under 2009 genomfört ett betydande antal undersökningar vilka i flera fall lett till ingripanden. Undersökningarna omfattar såväl frågor som rör systemstabilitet som konsumentskydd.

den totala kostnaden för den operativa tillsynen är 173 345 tkr.

regelgivningen är ett viktigt verktyg för att uppnå FI:s övergripande mål. de nya före-skrifter som har beslutats under året har bidragit till stabiliteten och till genomlysningen av de enskilda företagen. FI bidrar genom regelgivningen också till ett förbättrat konsu-mentskydd, exempelvis genom att arbeta för ökad tydlighet i information till konsumen-ter. Innan ett arbete med nya föreskrifter startas görs en behovsanalys, bland annat i

Målet till större

delen uppfyllt

Ansvaret för den operativa tillsynen

har utövats på följande sätt

Ansvaret för regelgivningen


SAMMANFATTNINg Av FI:S KärNvErKSAMhET OCh KOSTNAdEr

6


syfte att uppnå ett välavvägt och kostnadseffektivt regelverk. FI har också utvecklat en ökad öppenhet och tydligare argumentation när föreskrifter remitteras. En ökad fokuse-ring på klarspråk har genomförts. de föreskrifter som beslutats under året uppfyller de krav som ställs på FI och Sverige som medlem i EU.

regelgivningen resulterar i ett antal ändringar av existerande regler, nya regler och upphävande av regler i FFFS. den totala kostnaden för regelgivningen är 46 612 tkr.

Tillståndsgivningen ska säkerställa att företag som startar en tillståndspliktig verksam-het eller förändrar verksamheten är väl kapitaliserade och har en god intern styrning och riskhantering, en kompetent styrelse och ledning samt lämpliga ägare. Antalet inkomna tillståndsärenden ligger i nivå med antalet inkomna ärenden i fjol.

Tillståndsgivningen resulterar i ett antal beslut som grundar sig på olika ansökningar. den totala kostnaden för tillståndsgivningen är 38 789 tkr.

fi:s övriga mål enligt regleringsbrevet

FI ska stärka konsumenternas ställning på finansmarknaden genom informa-tion och att initiera privatekonomisk utbildning.

FI har deltagit i aktiviteter och bland annat genomfört utbildningsinsatser inom skolom-rådet, utvecklat ett utbildningsprogram för vuxenutbildning och arbetat med privatekono-misk information via webb och media.

FI ska motverka förtroendeproblem och att de aktörer som omfattas av reglerna om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism inte används för oegentligheter och brottsliga syften.

FI har fått i uppdrag att etablera en enhet som ansvarar för FI:s nya uppdrag att samordna tillsynen av arbetet mot penningtvätt, vilket även inkluderar att leda och administrera det samordningsorgan som består av representanter för de olika tillsyns-myndigheterna. Enheten har varit verksam endast en del av året. En särskilt prioriterad uppgift för FI har varit att bistå tillsynsmyndigheterna med framtagandet av föreskrifter. Övriga insatser har bland annat varit inriktade på att tillhandahålla stöd i form av råd och vägledning. FI har tillsammans med Finanspolisen vidtagit åtgärder för att samordna och effektivisera informations- och utbildningsinsatser för verksamhetsutövare. FI har bistått Finansdepartementet, bland annat genom deltagande i det internationella samarbetsor-ganet Financial Action Task Force (FATF).

FI ska med beaktande av myndighetens instruktionsenliga uppgifter medverka till att goda förutsättningar finns för att bedriva finansiell verksamhet i såväl Sverige som övriga Norden och Östersjöområdet, till nytta för både konsumen-ter och företag.

FI deltar löpande i nordiska tillsynsmöten med andra tillsynsmyndigheter. Tillsynen av större bank- och försäkringskoncerner med utlandsverksamhet har skett genom ett omfattande samarbete med andra tillsynsmyndigheter. Sverige deltar också i det under året etablerade tillsynskollegiet för Euroclear. FI har även genom ställningstaganden och andra vägledningsdokument skapat en transparens kring bland annat prospekthantering och redovisning i noterade företag i syfte att underlätta förståelsen för FI:s agerande och regler på finansmarknaden och därigenom skapa bättre förutsättningar för dessa företag.

Ansvaret för tillståndsgivningen


Målet uppfyllt

Målet till större delen

uppfyllt

Målet uppfyllt

7


fi:S organiSation

FI:s verksamhet delas in i tre huvudsakliga områden

n Operativ tillsyn n regelgivning n Tillståndsgivning

FI har under 2009 genomfört en organisationsförändring med tydligare inriktning mot den finansiella marknadens olika sektorer.

den operativa tillsynen omfattar dels företagens finansiella styrka och hantering av risker, dels marknadsaktörernas uppförande, information till kunder, övervakning av handeln samt åtgärder mot ekonomiska brott och penningtvätt.

regelgivningen består av myndighetens arbete med föreskrifter och allmänna råd.

Tillståndsgivningen omfattar auktorisationer och övriga tillstånd.

Antalet anställda var under 2009 i medeltal 228 personer.

ledningerik Saers var tillförordnad generaldirektör under tiden 5 juni 2008 till och med 14 janu-ari 2009. Ny generaldirektör från och med 15 januari 2009 är martin andersson. FI har en styrelse med fullt ansvar. Bengt Westerberg är styrelseordförande. Styrelsen bestod under 2009 av åtta ledamöter, utsedda av regeringen, samt två personalrepresentanter.

Styrelsens sammansättning samt styrelsearvoden och övriga ersättningar under 2009

Arvoden och övrigaStyrelseledamöter ersättningar under 2009

Bengt Westerberg, ordförande 90 000 krkathrin flossing, vice ordförande 65 000 kranna-karin celsing 45 000 krBirgitta Johansson-hedberg 45 000 krlennart nilsson 45 120 krlars nyberg 0 krgustaf Sjöberg 45 249 krerik Saers, tillförordnad generaldirektör (till och med 2009-01-14) 0 krmartin andersson, generaldirektör (från och med 2009-01-15) 0 kr

Lön och övriga ersättningar till erik Saers uppgick under tiden 1 januari 2009–14 janu-ari 2009 till 42 273 kronor.

Lön och övriga ersättningar till generaldirektören martin andersson uppgick under 2009 till 1 300 022 kronor.

OrgANISATION OCh LEdNINg

MARKNADERFÖRSÄKRING OCH FOND

BANKER OCH VÄRDEPAPPERSBOLAG

RÄTTS-AVDELNING

FÖRVALTNING

INFORMATION

INTERN REVISIONSTYRELSE

GENERAL-DIREKTÖR

CHEFSEKONOMENS KANSLI

CHEFSJURISTENS KANSLI

8


Ledande befattningshavares och styrelseledamöters övriga uppdrag

Avser övriga uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag.

martin andersson: Styrelseordförande i Martin Andersson Advisory Services AB.

Bengt Westerberg: Styrelseordförande i Institutet för framtidsstudier, SPI Service AB, Cirkör AB, Linköpings universitet och Sveriges Författarefond.

kathrin flossing: Ordförande i Kriminalvårdsnämnden och Integritetsskyddsrådet vid Försvarets radioanstalt, ledamot i Nämnden för klarspråk och Ekobrottsmyndighetens insynsråd.

anna-karin celsing: Styrelsesuppleant i Sveriges Television AB, styrelseledamot i Johan Celsing Arkitektkontor AB, ESA Konsulter AB och 02 vind SB samt styrelseordförande i AKC råd AB.

Birgitta Johansson-hedberg: Styrelseordförande i Umeå universitet, vinnova, Almi Företagspartner i Stockholm AB, styrelseledamot i Fortum Oyj, Sveaskog AB, NAXS Nordic Access Buyout Fund AB (publ), vectura Consulting AB, rieber & Søn ASA, The Forest Company Ltd, Sveriges radio AB och Pocketstället AB.

lennart nilsson: Ledamot av Kammarkollegiets Fonddelegation och Apotekets pensions-stiftelse.

lars nyberg: har inga uppdrag som behöver rapporteras.

gustaf Sjöberg: Ersättare i revisorsnämndens tillsynsnämnd och styrelseordförande i Sjöbergs Konditori i gävle AB.

9


intern Styrning och kontrollFörordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll började gälla för FI den 1 januari 2008. FI har under 2009 arbetat med att dokumentera och utveckla lednings-systemen för att förbättra förutsättningarna för intern styrning och kontroll. Ett led i detta har varit att ta fram en långsiktig målbild för FI, som kommer att utgöra en grund för verksamhetsplanens mer kortsiktiga mål.

FI genomförde en omorganisation under 2009 med tydligare inriktning mot den finan-siella marknadens olika sektorer. Ledningsgruppen har även förstärkts under året.

Under 2009 fastställdes en ny process för riskanalys, i syfte att hantera verksamhetens risker på ett strukturerat sätt.

FI har tidigare haft ett undantag från skyldigheten att anställa en internrevisionschef. detta undantag togs bort under 2009 och FI har nu anställt en internrevisor.

dokumentation för den interna styrningen och kontrollen av FI:s verksamhet har upprät-tats som underlag för styrelsens bedömning. Under 2009 har FI lagt grunden för det fortsatta arbetet med fördjupade riskanalyser inom prioriterade områden under 2010.

kompetenSförSörJningFI har under 2009 vidtagit följande åtgärder för att säkerställa att kompetens finns för att nå våra mål:

n Aktivt arbete för att anställa personer med rätt kompetens. FI har därigenom lyckats rekrytera tillfredsställande till samtliga utlysta tjänster.

n Erbjudit aktiviteter för att medvetandegöra vikten av hälsa, bland annat utbildningar, stegtävling och tillgång till hälsoprofil på internet. Syftet har varit att främja med-arbetarnas hälsa.

n Erbjudit individuell coachning till chefer för att förbättra ledarskapet. Om cheferna klarar sitt uppdrag bättre, kan medarbetarnas kompetens användas bättre. En ledarskapsutbildning för samtliga chefer har upphandlats för genomförande 2010.

n genomfört utbildningar för att höja kompetensen. Kompetensutvecklingsbehoven kartläggs årligen i mål- och utvecklingssamtalen och ligger till grund för planeringen av årets utbildningsinsatser. Under 2009 har bland annat utbildningar erbjudits som höjt FI:s samlade kompetens inom finansiell ekonomi och det engelska språket.

n Aktivt arbetat med vårt arbetsgivarvarumärke. genom vårt nya traineeprogram, tillsammans med riksbanken och riksgälden, och vår profilering av FI har vi i mätningar bland studenter rankats betydligt högre än tidigare år.

n Påbörjat arbetet med att ta fram en strategi för kompetensförsörjning. detta arbete kommer att fortsätta under 2010, så att vi tydligare vet vilken kompetens som krävs framöver för att nå FI:s mål.

extern rörlighet

Tabell 1 Personalomsättning, procent

Extern rörlighet 2009 2008 2007 12,5 12,9 16,8

vErKSAMhETENS UTvECKLINg

10


SJukfrånvaro 2009

Tabell 2 Redovisning av sjukfrånvaro, procent av den sammanlagda arbetstiden

2009 2008 2007

Total sjukfrånvaro i förhållande till den sammanlagda arbetstiden 4,5 3,6 3,7

Andelen av total sjukfrånvaro som har varit sammanhängande i en period om 60 kalenderdagar eller mer 65,4 67,7 78,1

Sjukfrånvaro för kvinnor i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden för kvinnor 6,1 5,2 5,6

Sjukfrånvaro för män i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden för män 2,3 1,5 1,2

Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 år och yngre i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden för den åldersgruppen 1,2 1,0 1,1

Sjukfrånvaro för åldersgruppen 30–49 år i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden för den åldersgruppen 4,1 2,8 3,0

Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år och äldre i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden för den åldersgruppen 6,6 6,9 7,0

de uppgifter som redovisas för 2009 innehåller endast sjukfrånvaro som har rapporterats inom verksamhetsåret. detsamma gäller för de i tabeller redovisade uppgifterna för 2008 och 2007. det

kan därför finnas en skillnad i uppgifterna för tidigare år jämfört med nu tillgänglig statistik.

mål och nyckeltalEn målbild för FI, med långsiktiga mål för verksamheten, har tagits fram. Målbilden kommer att utgöra en bas för de årliga verksamhetsplanernas mer kortsiktiga mål. den nya målbilden ingår som ett led i att stärka styrningen av FI. En ny styrmodell har börjat utvecklas under 2009.

FI har under 2009 använt sig av ett antal kvantitativa nyckeltal som ett inslag i verksam-hetsuppföljningen. Flera av dessa har varit direkt knutna till verksamhetens mål och varit avsedda att indikera exempelvis:

n hur tillsynsfokus har fördelats mellan företagskategorier,n nedlagd tid på kompetensutveckling,n effektivitet i ärendehanteringen (avsteg från rutiner, handläggningstider, ärende-

balanser, diariefrågor etc.) ochn tillgänglighet per telefon.

fi:S övergripande uppgifter och mål

Uppgift enligt FI:s instruktion: Myndigheten ska arbeta för ett stabilt och väl fungerande finansiellt system och verka för ett gott konsumentskydd inom det finansiella systemet. Myndigheten ska särskilt svara för att följa och analysera utvecklingen inom ansvarsområdet. Om myndigheten bedömer att instabilitet i finanssektorn riskerar att negativt påverka det svenska finansiella systemets funktionssätt, ska regeringen underrättas. Myndigheten ska se till att de före-skrifter och allmänna råd som myndigheten meddelar är kostnadseffektiva och enkla för medborgare och företag.

Mål enligt regleringsbrevet: Att bidra till ett stabilt och väl fungerande finan-siellt system och till konsumentskyddet inom det finansiella systemet. De åtgärder som vidtas i detta syfte ska vägas mot eventuella negativa effekter på det finansiella systemets effektivitet.

Återrapporteringskrav: Redovisa hur målet har beaktats.

den finansiella krisen bedarrade gradvis under första halvåret men inledningen av året var mycket turbulent med svåra finansieringsförhållanden för banksektorn både i Sverige och internationellt. Tre av de fyra svenska storbankerna valde att stärka sina kapitalbaser genom emissioner med företrädesrätt, och två storbanker och flera mindre företag var

11


anslutna till riksgäldens bankgarantiprogram. Under andra halvåret stabiliserades marknadsförhållandena och tillgången till finansiering blev återigen relativt god. Kredit-förlusterna är dock fortsatt höga i flera banker och det osäkra konjunkturläget, framför allt i de baltiska länderna, innebär att bankerna kan komma att utsättas för stora påfrestningar även under 2010.

Till följd av utvecklingen i omvärlden var FI:s verksamhet under 2009 särskilt inriktad på stabilitetsfrågor. En tillfällig stabsfunktion inrättades under finanskrisen, och denna fokuserade då på händelseutvecklingen i Baltikum och de svenska bankenas exponeringar där.

FI har också, såväl i tillsyns- som regelgivningsarbete, arbetat med uppförandefrågor och konsumentskydd. det har skett i enlighet med interna processer, samt fastlagd besluts- och delegationsordning. hur myndigheten i övrigt bidrar till ett väl fungerande finansiellt system och till konsumentskyddet redovisas mer detaljerat i avsnittet FI:s huvudsakliga ansvarsområden.

FI:s organisationsstruktur förändrades under året för att tydliggöra ansvarområden och uppnå bättre effektivitet. därtill har processerna för tillsyn, rapporter och sanktioner setts över för att bättre anpassas till den nya organisationen.En helt ny process kring han-teringen av remisser har tagits fram. det innebär bland annat att FI:s samlade kompetens bättre tas till vara i remissyttranden. En särskild konsumentenhet har bildats under 2009 med särskilt fokus på konsumentinformationsfrågor och privatekonomisk utbildning.

Under hösten bidrog FI i arbetet med ordförandeskapet inom EU. Personal från FI deltog i arbetet med en ny tillsynsstruktur inom EU, med förslaget till förändrat prospektdirektiv och direktivförslaget om reglering av specialfonder och riskkapitalbolag, det så kallade AIFM-direktivet.

FI har dessutom lagt ner väsentliga resurser på arbetet med Solvens 2-regelverket inom CEIOPS. det nya regelverket syftar bland annat till att förbättra riskhanteringen och stärka konsumentskyddet.

FI har också börjat förbereda den tillsyn som från och med årsskiftet kommer att utövas på ersättningsområdet. En kartläggning har genomförts av ersättningsstrukturen i ett urval finansiella företag.

Sammanfattningsvis kan konstateras att 2009 varit ett år med speciella omständigheter som ställt stora krav på FI:s insatser. Samtidigt som den finansiella krisen ställt stora krav på intensifierat arbete inom tillsynen har också regelverksarbetet krävt stora resurser, bland annat som en följd av ordförandeskapet och arbetet med föreskrifter. detta förklarar att regelgivningens andel av de totala kostnaderna har ökat under 2009, medan tillsynens minskat.

fi:S huvudSakliga anSvarSområden

Av tabell 3 framgår FI:s huvudsakliga ansvarsområden och kostnaderna för dessa. Utgångspunkten för redovisningen på ansvarsområden har varit att FI, i enlighet med regeringens önskemål, redovisar volymer och kostnader på ett sätt så att tidsserier kan följas. FI har kompletterat tidigare redovisade ansvarsområden med nytillkomna sådana såsom Privatekonomisk utbildning och Samordningsorgan för tillsyn av penningtvätt.

Tabell 3 visar att omsättningen, mätt i kostnader, ökat med cirka 25 mkr år 2009 i förhållande till föregående år. Till en stor del är det ansvarsområdet Operativ tillsyn som ökat. Utöver Operativ tillsyn har kostnaden för regelgivning ökat. de nya ansvarsområ-dena Privatekonomisk utbildning och Samordning för tillsyn av penningtvätt står för en betydande del av expansionen.

När det gäller verksamhet inom samhällsskydd och beredskap styrs kostnaden av de behov som finns inom arbetet privat-offentlig samverkan (FSPOS), vilka fluktuerar över tiden.

12


Tabell 3 Verksamhetens kostnader, tkr

2009 % 2008 % 2007 %

Operativ tillsyn 173 345 61 162 268 63 151 855 59

regelgivning 46 612 16 39 148 15 41 207 16

Tillstånd 38 789 14 35 275 14 43 158 17

Statistik 10 034 4 9 912 4 10 261 4

Privatekonomisk utbildning* 4 756 2 3 000 1 - 0

Samordning av tillsyn av penningtvätt** 4 100 1 - 0 - 0

verksamhet inom samhällsskydd och beredskap * 1 949 1 5 356 2 9 488 3

Annan externt finansierad verksamhet 1 620 1 1 810 1 1 594 1

Avskrivningskostnader finansierade med bidrag, TrS 1 070 0 532 0 - 0

Totalt 282 275 100 257 301 100 257 563 100

tabellkommentarer:*Privatekonomisk utbildning redovisades som Tillsyn i Finansinspektionens årsredovisning år 2008. verksamhet inom samhällsskydd och beredskap redovisades som Tillsyn i Finansinspektionens årsredovisning år 2007 och år 2008.**Samordning av tillsyn av penningtvätt är en ny verksamhet hos Finansinspektionen fr o m år 2009 vilket innebär att FI endast redovisar siffror fr o m detta år.

operativ tillsyn

Uppgift: FI ansvarar för den operativa tillsynen som rör finansiella marknader och finansiella företag.

Återrapporteringskrav: Redovisa de strategier och metoder som används inom den finansiella tillsynen och hur olika tillsynsområden prioriterats.(Redovisa verksamhetens väsentliga resultat genom att även tidigare redovisade tidsserier kan följas och jämföras med 2009.)

Kostnader för tillsyn samt andel av totala kostnader, tkr

2009 % 2008 % 2007 %

Tillsyn 173 345 61 162 268 63 151 855 59

Kostnaderna för den operativa tillsynen ökade under 2009, samtidigt som deras andel av de totala kostnaderna minskade något. Ungefär 60 procent av FI:s kostnader härrör från den operativa tillsynen.

FI har under 2009 lagt ner väsentligt fler timmar på den finansiella analysen jämfört med föregående år. den tid som har lagts ner på de fyra stora bankerna har också ökat jämfört med tidigare år. detta beror på det behov av att övervaka dessa som uppstod till följd av den internationella finanskrisen och det statliga stabilitetspaketet. FI har bland annat gjort samlade kapitalbedömningar för de fyra storbankerna.

Strategier, prioriteringar och metoderPrioriteringen av FI:s tillsynsinsatser baseras på ett riskanalysarbete. En viktig grund för detta arbete är den analys som görs av data som rapporteras in till FI av företagen under tillsyn. Uppföljning sker fortlöpande av viktiga nyckeltal som visar bolagens finansiella styrka och ekonomiska utveckling. En annan viktig informationskälla i prioriteringsar-betet är FI:s stresstester av företagens finansiella uthållighet. En samlad riskanalys och bedömning görs sedan mot bakgrund av en analys av det makroekonomiska läget och av utvecklingen på de finansiella marknaderna. detta analysarbete, vars slutsatser också återges i FI:s riskrapport som publicerades för första gången i november 2009, utgör grunden för de övergripande prioriteringarna inom tillsynen.

Stresstesterna fyller också en viktig funktion i FI:s löpande dialog med företagen. där möjliga problem kan förutses, kontaktas berörda företag för en diskussion om situationen och möjliga åtgärder. Flera av de stora aktörerna har under året stärkt sina kapitalbaser, sannolikt i viss grad som resultat av FI:s insatser. resultaten av stresstesterna presenteras även för allmänheten. Under hösten publicerades den första Försäkringsbarometern, en halvårsrapport som bland annat redovisar resultaten av stresstester i försäkringssektorn.

13


Efter prioriterings- och planeringsarbetet inleds de faktiska tillsynsaktiviteterna. Exempel på metoder och aktiviteter som används i den operativa tillsynen är plats-undersökningar, utredningar utan platsbesök, enkäter, intervjuer, trendanalyser, dialoger och möten, seminarier, rapporter och skrivelser. genom aktivt deltagande i arbetet med regelverksutveckling på EU-nivå kan förutsättningarna för framtida tillsynsarbete påverkas.

Under 2009 har FI:s prioriteringar inom tillsynen löpande anpassats till den rådande situationen på marknaderna. Aktiviteter som genomförts har styrts av behovet av en intensiv tillsyn av företag som antingen har setts som stabilitetskritiska, hamnat i kris eller som med stor sannolikhet skulle kunna komma att påverkas av den makroekono-miska utvecklingen eller av företagsspecifika risker. I arbetet har ingått löpande analyser av inrapporterade data i syfte att identifiera trender och fånga upp riskuppbyggnad i ett tidigt skede.

FI har under året i ett fyrpartssamarbete försett Finansdepartementet, riksbanken och riksgälden med bedömningar av situationen på finansmarknaden.

Tillsyn över banker och värdepappersbolagFI genomförde under hösten 2009 samlade kapitalbedömningar för de fyra storbankerna. I tre av fyra fall gjordes dessa i samarbete med andra berörda europeiska tillsynsmyndig-heter. Arbetet har lett till bedömningar av företagens interna kapitalplaneringsprocess och kapitalisering, det har fungerat som en viktig utgångspunkt i planeringen av framtida tillsynsinsatser.

En offentlig redovisning av stresstester har stärkt marknadsdisciplinen genom att analytiker och investerare fått ytterligare information om bankernas risker. FI:s bedöm-ningar av hur bankernas kreditförluster och kapitalbaser skulle kunna utvecklas i olika mer eller mindre allvarliga scenarier har även gett allmänheten en möjlighet att bilda sig en uppfattning om stabiliteten i det finansiella systemet.

Under hösten 2008 och i början av 2009 fokuserade tillsynen i större utsträckning än tidigare på likviditetsrisker. FI har även fört en dialog med vissa banker för att minska deras beroende av kortfristig finansiering. Syftet har varit att begränsa systemrisker och att enskilda företag ska minska riskerna genom att ha en långsiktigt hållbar affärsmodell. Under 2009 har FI genomfört testrapportering av standardiserade nyckeltal för likvi-ditetsrisker. Ett arbete med att utarbeta föreskrifter för hantering av likviditetsrisker i kreditinstitut och värdepappersbolag har påbörjats och i ett annat påbörjat arbete tas kvantitativa likviditetsregler fram. FI har också under året gjort en granskning av likviditetsrisker i ett antal företag.

de globala marknaderna har återhämtat sig något under andra halvåret 2009 och ban-kernas finansieringssituation har gradvis förbättrats. FI har ändå fortsatt att fokusera på kreditrisker och då särskilt kreditrisker som har blivit mer påtagliga i det senare skedet av konjunkturnedgången. Löpande dialoger med företagens ledningar har förts bland annat i form av kvartalsvisa riskgenomgångar. FI har också prövat kreditriskmodeller som finansiella företagsgrupper använder för att mäta och kapitaltäcka kreditrisk. Under året har FI genomfört ytterligare en rad kreditriskrelaterade undersökningar.

En av lärdomarna från finanskrisen har varit att bankernas modeller för beräkning av kapitalkravet för marknadsrisker (så kallade var-modeller) har underskattat risken och därmed kapitalbehoven. Under 2009 har Finansinspektionen krävt justeringar i storban-kernas var-modeller, med syfte att uppnå en mer korrekt riskmätning.

Totalt sett finns ett tiotal svenska banker och värdepappersbolag som agerar genom filial i andra länder. Under året som gått har FI tagit ett samlat grepp om dessa, kartlagt vilka de är och vilken verksamhet de bedriver. FI har genomfört åtta platsundersökningar på svenska bankers och värdepappersbolags filialer. Undersökningarna visar att filialerna är integrerade i huvudkontorens verksamhet och att dessa generellt sett har en god insyn och kontroll i filialerna. det fullständiga resultatet kommer att sammanfattas i en rapport.

För ett flertal banker och kreditinstitut har samlade kapitalbedömningar gjorts. även när det gäller små och medelstora banker och övriga kreditinstitut har inriktningen på den operativa tillsynen handlat om kreditrisker och likviditetsrisker. Ett flertal undersök-ningar har genomförts av företagens kreditrisker.

14


FI har även genomfört ett antal uppföljande platsbesök med fokus på riskhantering av komplexa produkter, för att säkerställa att företagen har åtgärdat de brister som upp-märksammades i tidigare undersökningar.

FI har undersökt värdepappersbelåning och innehav i drygt 15 företag i syfte att kart-lägga företagens hantering samt kontrollera deras riskhantering och interna kontroll.

Tillsyn över försäkringsföretagTillsynen över försäkringsmarknaden har under första delen av 2009 präglats av effekterna från finanskrisen, som påverkade livförsäkringsföretagen i betydligt större omfattning än skadeförsäkringsföretagen. Samtliga försäkringsföretag har dock klarat sina solvenskrav under krisen. Företagen klarade också FI:s stresstester i det så kallade trafikljuset relativt väl, vilket har redovisats i den halvårsrapport, Försäkringsbarome-tern, som FI började publicera under 2009.

den löpande tillsynen under 2009 har särskilt, till följd av krisen, haft fokus på företagens finansiella styrka, skuldtäckning och förmåga att klara av stresstester. Andra viktiga tillsynsområden har varit beräkningar av försäkringtekniska avsättningar, hantering av operativa risker, metoder för styrning, hantering av potentiella intressekonflikter och upp-följning av utlagd verksamhet. I några fall har brister identifierats som lett till sanktioner. Sanktionerna har bland annat gällt bristande kontroll och styrning, brister avseende ledning och organisation samt brister i kostnadsfördelning av gemensamma tjänster.

FI har under 2009, liksom tidigare år, genomfört en undersökning av försäkringstekniska avsättningar inom livförsäkringsbolag och tjänstepensionskassor. Undersökningen visade att flera livbolag har underskott i sina försäkringstekniska avsättningar. granskningen kommer att fortsätta under 2010 och en uppföljning kommer att ske för att säkerställa att nödvändiga avsättningar görs.

En annan undersökning som utfördes under 2009 var en uppföljningsundersökning av en tidigare undersökning av tjänstepensionskassornas investeringar i komplicerade finan-siella instrument. Undersökningen visade att kassornas hantering av denna typ av innehav generellt kan anses vara tillfredsställande, men att det finns enstaka kassor där det kan finnas brister i organisation och riskkontroll.

Undersökningar som genomförs på försäkringsområdet bidrar i stor utsträckning till ett stärkt konsumentskydd. FI har genomfört ett antal temaundersökningar i syfte att säkerställa konsumenternas ställning trots turbulensen på den finansiella marknaden. Under 2009 har undersökningar av skuldtäckning samt de 30 största exponeringarna i ett antal företag gjorts.

I november förklarade FI Aspis Livs koncession förverkad. Bolaget hade flera allvarliga brister, bland annat en negativ solvenskvot samt pantsatta skuldtäckningstillgångar. därmed fanns risk för att försäkringsåtagandena inte skulle kunna uppfyllas. FI tillsatte förvaltare för att i samråd med FI driva verksamheten. Ett omfattande arbete har gjorts för att i möjligaste mån återställa kapitalet till bolaget. detta arbete kommer att pågå även under 2010.

Tillsyn över fondbolagFI påbörjade 2009 en undersökning av de sex företag, merparten banker, som är förva-ringsinstitut för svenska fondbolag. Förvaringsinstituten fyller en viktig funktion som en oberoende part mellan fondbolaget och fondandelsägarna, och har bland annat i uppgift att kontrollera att fondbolagen agerar i fondandelsägarnas intressen och att tillgångar som ingår i fonden förvaras separerade från fondbolaget. Syftet med undersökningen är att kartlägga hur verksamheten är utformad och organiserad, och den genomförs genom platsbesök.

Olika stickprovsundersökningar har också genomförts hos fondbolag med olika inriktning och karaktär. Exempelvis har funktionen för internrevision i fondbolag tillhörande koncer-ner granskats. En annan granskning har avsett hur fonder som agerar på tillväxtmarkna-der (exempelvis Baltikum) har hanterat stora variationer av in- och utträden ur fonderna. Stickprovsundersökningarnas syfte har varit att se till att konsumentskyddet upprätthålls och att bolagen följer regelverket.

En annan undersökning avser den due diligence som fond-i-fonder av hedgefonder gör

15


innan investeringen. FI har funnit brister i den analys som bolagen gjort och betonar vikten av genomlysning och klassificering innan investering sker.

Operativa riskerUnder 2009 har FI implementerat en metodik för tillsyn inom it och tekniska risker. För att utvärdera metodiken genomfördes under året en samnordisk undersökning av en av de stora bankernas it-processer. Undersökningsmetodiken, som bygger på internationell it-standard och best practice, bedömdes som mycket positiv av både de nordiska tillsyns-myndigheterna och banken.

I samband med NOMX arbete med övergång till ny handelsplattform, INET, har FI genomfört tillsyn av storbankerna och andra stora aktörer för att säkerställa att dessa hanterar de operativa riskerna med teknikbytena.

Tillsyn över börser, MTF:er och clearinginstitutFI har under året löpande följt upp stabilitetsfrågor och uppförandefrågor kring börser, handelsplattformar (MTF:er) och clearingorganisationer som står under FI:s tillsyn.

En ny handelsplattform, Burgundy, har fått tillstånd att bedriva verksamhet och det finns nu fyra handelsplattformar i Sverige.

Införandet av central motpartsclearing (CCP-clearing) i aktiehandeln på NASdAQ OMX (NOMX) har inneburit en genomgripande förändring på den svenska värdepappersmark-naden, som hittills endast har haft bilateral clearing. FI har ingått ett avtal med EMCF:s (som valts för den centrala motpartsclearingen) tillsynsmyndighet i Nederländerna för att kunna bedriva tillsyn av dess clearingsystem.

FI har löpande granskat omorganisationen av NOMX marknadsövervakning, samt NOMX nya handelssystem INET för att bedöma hur det kommer att påverka marknadsövervak-ningen och dess arbete framöver. FI har i tillsynen följt NOMX anpassning av organisa-tion, styrning och kontroll och tagit ställning till NOMX beräkningar av nytt kapitalbehov. FI har även ingått ett avtal med norska tillsynsmyndigheten om tillsyn av en filial i Norge.

FI har löpande följt upp Nordic growth Market (NgM) med anledning av de brister som uppmärksammats tidigare år. FI och riksbanken betecknar Euroclear Sweden AB (Euroclear) och Bankgirocentralen (BgC) som företag av betydelse för det finansiella systemets stabilitet. Myndigheterna utvärderar gemensamt Euroclear och BgC tillsammans i enlighet med gällande överens-kommelse om samarbete rörande finansiell stabilitet.

Euroclears kapitalbehov har bedömts på nytt av FI i samband med att bolaget ansökt om att avskaffa ägargarantierna. FI har även ingått ett samförståndsavtal (MoU) med de belgiska, holländska, franska och engelska myndigheterna om tillsynen av Euroclear och utbyte av information mellan myndigheterna.

BgC är den centrala aktören vid förmedling av massbetalningar mellan bankerna i Sverige. FI:s och riksbankens gemensamma utvärdering omfattar BgC’s betalningssys-tem med tillämpning av Bank for International Settlements ”Core Principles for Systemi-cally Important Payment Systems” (CPSIPS). CPSIPS är en internationell standard som består av tio principer som systemviktiga betalningssystem bör följa.

I samband med NOMX introduktion av central motpartsclearing och i NOMX arbete med att övergå till ny handelsplattform, INET, samt NOMX nya övervakningssystem, SAgA, har FI genomfört tillsyn över hur dessa projekt fortskrider och lämnat synpunkter.

Insynsregistret samt tillsyn avseende flaggningar, inrapporteringar av finansiella rapporter och kurspåverkande information från börsbolagenFI har under året utvecklat en ny funktionalitet på den egna webbplatsen fi.se för sökning i och utdrag ur Insynsregistret. Allmänheten och marknaden kan därmed få information om insynspersoners handel på ett flexibelt och modernt sätt.

FI har vidare utarbetat förenklade blanketter för inrapporteringen till insynsregistret samt för flaggningar. En översyn av rutinerna för hantering av flaggningar och avgifter vid försenade eller uteblivna flaggningar har påbörjats i syfte att förenkla för insynsper-soner och större innehavare. genom detta ökar även effektiviteten genom mindre felaktig

16


inrapportering och ett minskat antal frågor via telefon och mejl.

FI får, genom ny teknik, dagligen underlag för kontroll av att inrapportering av finansiella rapporter och av att kurspåverkande information till FI:s databas Börsinformation skett korrekt och inom rätt tid. den nya tekniken öppnar möjligheter till tillsyn kring börs-bolagens inrapportering och FI kan hålla hög kvalitet i den information som publiceras via Börsinformation. Tillsyn över offentliga uppköpserbjudandenFI ansvarar för tillsynen över offentliga uppköpserbjudanden samt granskar och godkän-ner erbjudandehandlingar. Uppgiften att tolka och lämna dispenser från regelverket gällande offentliga uppköpserbjudanden har FI sedan 2006 delegerat till Aktiemarknads-nämnden. FI utvärderar årligen samarbetet med Aktiemarknadsnämnden och de väsent-liga slutsatserna av utvärderingen för 2008 var att Aktiemarknadsnämnden hanterar de uppgifter som delegerats väl.

ProspekttillsynFI har under 2009 infört nya granskningsrutiner för prospekt. de nya rutinerna har lett till högre kvalitet och enhetlighet i FI:s bedömningar och har även förbättrat effektivite-ten i granskningsarbetet.

I början av 2009 utkom rapporten Kapitalbarometern, som innehåller statistik och annan information om hur företag anskaffade kapital genom emissioner av aktier och andra finansiella instrument på den svenska kapitalmarknaden under 2008. Enligt rapporten tappade kapitalmarknaden tempo under 2008 jämfört med 2007. FI godkände under 2008 prospekt om emissioner och erbjudande om förvärv av aktier motsvarande ett värde av 21 miljarder kronor, en minskning från 26,1 miljarder 2007.

Tabell 4 Antal inkomna prospektärenden

2009 2008 2007 2006

336 207 259 249

MarknadsmissbrukFI övervakar att handeln på värdepappersmarknaden sker i enlighet med marknads-missbrukslagen. Börser, marknadsplatser, värdepappersföretag och banker är skyldiga att rapportera till FI om de upptäcker transaktioner som kan antas ha samband med insiderbrott eller otillbörlig marknadspåverkan. FI granskar och lämnar efter bedömning över dessa ärenden vidare till åklagare på Ekobrottsmyndigheten (EBM) som startar en brottsutredning. FI kan även på eget initiativ, eller efter tips, inleda undersökningar av handeln på värdepappersmarknaden. även dessa ärenden överlämnas till EBM när det finns anledning att anta att brott mot marknadsmissbrukslagen begåtts.

FI har under 2009 lämnat över 262 ärenden om misstänkta brott till brottsutredande myndigheter, vilket är en minskning jämfört med 2008. detta har en trolig förklaring i att slutet av 2008 var särskilt turbulent, vilket resulterade i att fler ärenden överlämnades till EBM.

Tabell 5 Ärenden anmälda till EBM

2009 2008 2007 2006

Misstänkt insiderbrott 98 110 129 60

Misstänkt otillbörlig marknadspåverkan 161 190 60 33

Misstänkt obehörigt röjande av insiderinformation 1 4 2 2

Misstänkt utebliven rapportering av misstänkta transaktioner 2 0 0 4

Summa 262 304 191 99

FI:s penningtvättstillsyn – övergång till ett riskbaserat förhållningssätt i bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorismFI har under 2009 löpande följt upp regelefterlevnaden på penningtvättsområdet och har även samverkat med andra myndigheter för att motverka penningtvätt och andra ekonomiska brott.

det tredje penningtvättsdirektivet som introducerar krav på ett riskbaserat förhållnings-

17


sätt i bekämpningen mot penningtvätt och finansieringen av terrorism införlivades i svensk lag den 15 mars 2009. I samband med att FI remitterade nya föreskrifter hölls seminarier om den nya lagen. Cirka 400 branschaktörer deltog på dessa seminarier. Intern utbildning har också hållits på FI.

RedovisningSom ett led i FI:s ansvar för den svenska redovisningstillsynen för noterade företag har FI granskat lämplighet i beslut och åtgärder för NOMX och NgM:s redovisningstillsyn. vid granskningen har vissa brister identifierats. dessa har diskuterats med börserna och redovisats i den särskilda rapport som FI i enlighet med regleringsbrevet lämnade till regeringen den 1 oktober 2009. I rapporten drar FI slutsatsen att det är angeläget att en ny ordning för redovisningstillsyn av börsbolagen införs i Sverige så snart som möjligt.

För att säkerställa en hög och enhetlig redovisningsstandard är FI:s policy att de finansiella företagen i princip bör tillämpa samma redovisningsprinciper som noterade företag. FI har löpande publicerat preliminära bedömningar om hur ändringar i lagar och redovisningsstandarder bör påverka de finansiella företagens externa redovisning. Bedömningarna ligger sedan till grund för den årliga uppdateringen av FI:s föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag respektive försäkringsföretag.

FI har genomfört tre temaundersökningar av bankers årsredovisningar för 2008. Undersökningarna syftade till att bidra till god regelefterlevnad och en hög kvalitet i de finansiella rapporterna. Två av undersökningarna avsåg större kreditinstituts redovisning av finansiella instrument. En av dessa undersökningar ingick som en del i en europeisk kartläggning, som utfördes av CESr. den tredje undersökningen avsåg onoterade kreditinstitut. I samtliga undersökningar upptäcktes brister som kommer att leda till förändringar i företagens kommande årsredovisningar.

FI:s fokus på konsumentskyddFI ingriper generellt inte i enskilda konsumenträttsärenden, men skyddet av konsumen-ternas tillgångar i de finansiella företagen (kapitalvärdeskyddet) är en viktig fråga i FI:s tillsyn. FI ser till att företagen under tillsyn håller en sund balans mellan kapital och risker. FI ser även till att konsumenternas ställning på finansmarknaden upprätthålls och att företagens uppförande på marknaden inte äventyrar konsumenternas intressen. det innebär att den större delen av FI:s tillsyn av till exempel banker, fondbolag, och försäk-ringbolag ytterst har ett konsumentskyddsperspektiv.

Under 2009 har ett antal undersökningar och tillsynsaktiviteter genomförts som särskilt avsett aspekter av konsumentskydd.

Konsumenter som köper sitt första boende i nuvarande ekonomiska läge kan få obe-hagliga överraskningar om marknaden vänder, räntorna stiger och arbetslösheten ökar. Under hösten inleddes en undersökning med fokus på bolånemarknaden i syfte att genomlysa bankernas utlåning för investering i boende.

Mot bakgrund av de iakttagelser som presenterats i FI:s rapport ”2009:4 Försäkrings-förmedlare” har FI genomfört en fördjupad granskning av tolv försäkringsförmedlare. Undersökningen visade på stora brister och FI planerar för en mer omfattande tillsyns-aktivitet under 2010.

Finansinspektionen och Konsumentverket har sedan hösten 2008 undersökt produktför-säkringarna i hemelektronikbranschen. Undersökningarna har resulterat i tre rapporter. den ena behandlar det skydd som produktförsäkringarna ger, den andra förköpsinforma-tion och försäkringsvillkor och den tredje skaderegleringen. den övergripande slutsatsen är att denna del av försäkringsmarknaden i allt väsentligt fungerar väl. Försäkringsbola-gen har också på senare tid, delvis som en följd av undersökningar, förbättrat informatio-nen till konsumenterna.

I FI:s operativa tillsyn ingår även att granska hur företagen uppträder mot sina kunder och hur de informerar om sina produkter och tjänster. Sedan 2004 för FI statistik över klagomål.

Klagomål till Konsumenternas Försäkringsbyrå och till FI har indikerat att vissa försäk-ringsbolag har mindre bra rutiner för att hantera klagomål. FI har under 2009 genomfört

18


en uppföljning av tidigare års granskningar av vissa försäkringsbolags klagomålshantering. Uppföljningen gällde interna rutiner för hantering av kundklagomål och vilken information som lämnas till kund. det har lett till att bolagen har ändrat sina rutiner. FI inledde, efter återkommande klagomål till Konsumenternas Försäkringsbyrå, en undersök ning av ett försäkringsbolag, vilket ledde till ett ingripande mot brister i styrning och kontroll.

FI har under året även granskat en filial till ett utländskt värdepappersföretag med anledning av att ett mycket stort antal klagomål riktats mot filialen. FI har konstaterat allvarliga brister och kommunicerat dessa till filialen i ett föreläggande utifrån de tillsyns-befogenheter FI har över en filial.

I rapporten ”Obefogad oro för kontobedrägeri, 2009:3” har FI undersökt hur konsu-menter upplever risken för att bli utsatta för kontobedrägerier och hur de finansiella företagen hanterar sådana situationer.

Internationell samverkanFI lägger ned betydande resurser på att koordinera tillsynen av de stora bankerna mellan olika länder. Syftet är att säkerställa både en effektiv tillsyn och att det finns goda förut-sättningar att bedriva gränsöverskridande bankverksamhet i såväl Östersjöområdet och Norden som i övriga Europa. FI medverkar också till att målen om en europisk tillsyns-process infrias. även vid tillsynen av vissa försäkringsbolag finns ett realtivt omfattande internationellt samarbete.

FI deltar även i ett europeiskt tillsynskollegium för Euroclear. Syftet är att bidra till en god och likartad tillsyn som kan medverka till goda förutsättningar för att bedriva börs och clearing samt att rapportera värdepapperstransaktioner.

det nordiska samarbetet när det gäller transaktionsrapporteringssystemet (TrS) ses över för att bli mer effektivt

det internationella arbetet inom penningtvättsområdet har bedrivits aktivt i FATF och AMLTF (CEBS, CESr och CEIOPS gemensamma arbetsgrupp för penningtvättsfrågor). detta har bland annat resulterat i att svenska aktörer informerats om FATF Statement om skärpta åtgärder för transaktioner till och från Iran samt att FI medverkat för att ta fram av ett kompendium om jämförelse av identifieringsrutiner inom EU.

Återrapporteringskrav: Redovisa antalet beslutade sanktioner. Redovisningen ska innehålla en jämförelse med motsvarande uppgifter för 2006–2008.(Redovisa verksamhetens väsentliga resultat genom att även tidigare redovisade tidsserier kan följas och jämföras med 2009).

Under 2009 har FI arbetat med att utforma sanktionsbesluten så att läsaren tydligare ska förstå varför FI ingriper. Utöver de sanktioner som är en följd av tillsynsarbetet beslutar FI om ingripanden i form av administrativa avgifter som tas ut efter utredda regelöverträdelser. Skyldigheten för FI att ta ut avgift vid försenad flaggning enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument tillkom under 2008. Antalet ärenden om avgift för försenad flaggning kan förväntas öka under 2010. FI har flera pågående ärenden om detta.

FI har inget bestämt mål för antalet sanktioner, lika lite som en domstol kan ha något mål för antalet fällande domar. Antalet sanktioner beror i huvudsak på hur väl företagen sköter sina åligganden. I viss mån påverkas antalet naturligtvis av hur effektivt FI i sin tillsyn upptäcker regelöverträdelser. Antalet kan också påverkas av om FI:s bedöm-ningar av om ingripanden med sanktion mot ett företag som inte följt reglerna är den lämpligaste åtgärden. det är FI:s uppfattning att antalet sanktioner inte är ett mått på tillsynens effektivitet och att ett stort antal sanktioner inte bör vara ett mål i sig. det som eftersträvas är en fungerande finansiell sektor där företagen känner till och respekterar regelverken. detta kan uppnås med hjälp av olika medel, varav sanktioner är ett.

hur många beslut om ingripanden som FI fattar kan föjlaktligen variera påtagligt mellan olika år. Antalet sanktioner enstaka år ger knappast någon meningsfull information om företagens regelefterlevnad eller om FI:s arbetseffektivitet. det påverkas i allt för hög grad av regelförändringar och särskilda tillsynsinsatser.

19


Tabell 6 Antal beslutade sanktioner

2009 2008 2007 2006

Ingripanden 9 14 30 35

varav anmärkning 4 2 11 21

varav vite - - - 5

varav varning - 7 11 5

varav återkallelse 1 4 3 4

varav beslut om prospektavgift - - 1 -

varav föreläggande att upphöra med inlåningsverksamhet - - 4 -

varav förfogandeinskränkning 1 - - -

varav tillfälligt förbud 1 1 - -

varav avgift 1 - - -

varav krav att rätta brister 1 - - -

Anmälningsärenden enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument 153 161 229 303

Flaggningsavgifter enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 25 3 - -

Förseningsavgifter enligt försäkringsrörelselagen (1982:713) och lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse 51 25 26 49

Särskild avgift, prospekt och offentliga uppköpserbjudanden enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 1 1 - -

Summa 239 204 285 387

Varning för företag utan tillståndFinansinspektionen har varnat för 456 oseriösa/falska företag under året varav FI har fattat egna beslut om varning i 54 fall. Övriga varningar har mottagits av utländska till-synsmyndigheter. Totalt fanns 1 922 varningar på FI:s varningslista den 31 december 2009.

regelgivning

Uppgift: FI ansvarar för regelgivningen som rör finansiella marknader och finansiella företag. FI ska se till att de föreskrifter och allmänna råd som myn-digheten meddelar är kostnadseffektiva och enkla för medborgare och företag.

Kostnader för regelgivning samt andel av totala kostnader, tkr

2009 % 2008 % 2007 %

regelgivning 46 612 16 39 148 15 41 207 16

regelgivning är ett viktigt verktyg för att uppnå ett effektivt fungerande finanssystem. Under 2009 inleddes, som följd av finanskrisen, en omfattande europeisk översyn av regelverket för att stärka bankernas motståndskraft, motverka procykaliteten i det finansiella systemet och främja bättre balans mellan kapital och risker. FI har aktivt bidragit till detta arbete.

Flera regelgivningsprojekt pågår i syfte att genomföra förändringar på kapitaltäckningsom-rådet och i likviditetsriskregelverket. FI har påbörjat projekt som ska ge bättre möjligheter att följa upp bankernas likviditetsrisker genom utökad och mer standardiserad inrappor-tering. FI har också börjat arbetet med föreskrifter för en kvantitativ likviditetsreglering och arbetar med föreskrifter till följd av betaltjänstdirektivet. FI har följt arbetet med en ny försäkringsrörelselag, som enligt förslag kommer att träda i kraft den 1 januari 2011. rekommendationer för kapitaltäckning för koncentrationsrisker har utfärdats.

FI har under 2009 utfärdat tolv föreskrifter och allmänna råd, exempelvis:

n Föreskrifter och allmänna råd om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, FFFS 2009:1.

n Föreskrifter om ägar- och ledningsprövning, FFFS 2009:3.n Föreskrifter och allmänna råd om ersättningspolicy i kreditinstitut, värdepappers-

bolag och fondbolag, FFFS 2009:6.

20


n Föreskrifter och allmänna råd om ersättningspolicy i försäkringsföretag, börser, clea-ringorganisationer och institut för utgivning av elektroniska pengar, FFFS 2009:7.

n Allmänna råd om fortsatt tillämpning av övergångsregler om kapitalbaskrav och offentliggörande av information, FFFS 2009:8.

När det gäller fondbolag har FI arbetat med förslaget till AIFM-direktiv, ett arbete som var särkilt intensivt under ordförandeskapet. FI har också nära följt arbetet med UCITS 4, som antogs under våren 2009. UCITS 4-direktivet syftar till att ge fondbolagen utökade affärsmöjligheter samtidigt som ett starkt konsumentskydd bibehålls. FI deltar även i den utredning som har tillsatts av regeringen för att föreslå hur UCITS 4-direktivet ska genomföras i svensk lagstiftning.

FI har även under 2009 lagt ner betydande resurser på förberedelser för Solvens 2-regel-verket avseende kapitalkrav och riskhantering på försäkringsområdet. Solvens 2 syftar till att stärka konsumentskyddet och till att skapa en stabil och väl fungerande harmo-niserad försäkringsmarknad. Solvens 2-direktivet har formellt antagits under 2009, och nu pågår arbetet med detaljerade regler på såväl nivå 2 (Kommissionen) som nivå 3 (CEIOPS). FI arbetar intensivt med utvecklingen av regelverket i olika arbetsgrupper inom CEIOPS, och bistår också Finansdepartementet vid förhandlingar på nivå 2. FI förbereder sig också internt för arbetet med godkännandeprocessen av försäkrings-bolagens ansökningar om att få tillämpa interna modeller i stället för standardmodell vid framräknandet av kapitalkrav. detta beräknas kräva en omfattande arbetsinsats inom FI de närmaste åren.

Mer om internationellt regelverksarbeteFI deltar i drygt 70 internationella arbetsgrupper inom CEBS, CESr, CEIOPS, Basel-kommittén och ECB, vilka syftar till att skapa ett harmoniserat internationellt regelverk och en enhetlig tillsynspraxis inom Europa. Exempel på detta, utöver Solvens 2 och UCITS 4, är:

n Utveckling av tillsynssamarbetet i gränsöverskridande bank- och försäkringsgrupper samt i finansiella konglomerat.

n Utveckling av stresstester, analyser, riskbedömningar och krishanteringsrutiner för finansiella företag inom EU.

n vidareutveckling av kapitaltäckningsregelverket för banker inom EU och globalt, med hänsyn till de faktorer som påverkat den finansiella krisen.

n Bevakning av den globala utvecklingen inom ovanstående områden.n Arbete med översyn av Mifid samt bättre genomlysning och riskhantering av OTC-

derivatmarknaden.n Sektorövergripande arbete om hur investeringsrisk i produkter riktade till konsu-

menter, så kallade Packaged retail Investment Products ”PrIPs”, hanteras med avseende på information och rådgivning.

På ett flertal av ovanstående områden pågår dessutom en löpande dialog i det nordiska tillsynssamarbetet.

tillståndsgivning

Uppgift: FI ansvarar för tillståndsgivningen och ska särskilt svara för att följa och analysera utvecklingen inom området.

Återrapporteringskrav: Redovisa uppgifter om genomsnittliga handläggningsti-der för olika tillstånds- och anmälningsärenden. Redovisningen ska innehålla en jämförelse med motsvarande uppgifter 2006–2008.

(Redovisa verksamhetens väsentliga resultat genom att även tidigare redovisade tidsserier kan följas och jämföras med 2009.)

Tillståndsgivning är en verksamhet som ska finansieras med avgifter som tas ut i sam-band med ansökan/anmälan. Full kostnadstäckning ska uppnås över tiden.

FI ska återkomma till regeringen med en djupare analys av kostnadstäckningen, orsak,

21


verkan och förslag till åtgärder i den rapport som myndigheten enligt sin instruktion ska lämna till regeringen senast den 15 april.1

Tabell 7 Kostnadstäckningsgrad tillstånd och anmälningar, tkr

2009 2008 2007 2006

Intäkter 29 960 31 235 38 157 45 744

Intäkter, periodiserade 0 +3 500 +1 500 +7 000

Summa intäkter 29 960 34 735 39 657 52 744

Kostnader 38 789 35 275 43 158 44 537

Över-/underskott -8 829 -540 -3 501 8 207

Kostnadstäckningsgrad % 77 98 92 118

FI fyller genom tillståndsgivningen en viktig funktion när det gäller att förhindra oseriösa aktörer från inträde i den finansiella marknaden och skydda konsumenter från sådana företag. Tillståndsgivningen ska säkerställa att företag som startar eller begär utökat tillstånd för en reglerad verksamhet har en verksamhet som följer respektive regelverk, är väl kapitaliserade, har kompletta och anpassade interna styrdokument, kompetent styrelse och ledning samt lämpliga ägare. därutöver ska företagen göra sannolikt att de under minst en treårsperiod kommer att ha en tillfredsställande kapitalbas. FI har under 2009 förstärkt sina åtgärder inom tillståndsgivningen och även utarbetat föreskrifter med tydligare krav för ägarna. grundliga genomgångar av företagen och deras ägarför-hållanden görs såväl innan tillstånd medges som inom ett år från att tillstånd beviljats. Under 2009 har 50 nya företag fått tillstånd att bedriva bank-, fond-, värdepappers- eller försäkringsverksamhet.

FI har under 2009 infört nya granskningsrutiner för prospekt. de nya rutinerna har lett till högre kvalitet och enhetlighet i handläggarnas bedömningar och har även lett till en förbättrad effektivitet i granskningsarbetet.

FI:s serviceåtagande har uppfyllts i samma grad som de senaste åren.

Tabell 8 Uppfyllelsegrad av FI:s serviceåtagande, procent

2009 2008 2007

ärendehandläggning inom utsatt tid 87 86 90

handläggare inom en vecka 86 87 86

Tabell 9 Antal inkomna tillståndsärenden

2009 2008 2007 2006

Inklusive prospekt 5 633 5 695 6 119 4 748

Exklusive prospekt 5 297 5 488 5 860 4 499

handläggningstiderna för auktorisationer och utvidgad verksamhet har ökat jämfört med 2008. detta kan till viss del förklaras av brister i ingivna ansökningar, vilket skapar en fördröjning i handläggningen. de nya reglerna för ledningsprövning där betydligt fler uppgifter lämnas in till FI har också påverkat handläggningstiderna. Trots detta har den totala genomsnittliga handläggningstiden minskat under 2009.

1 Myndigheten ska i en särskild rapport till regeringen senast den 15 april varje år redovisa avgiftsutfall och kostnadstäckning för avgifter enligt förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen och förordningen (2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet.

22


Tabell 10 Genomsnittlig handläggningstid, vissa ärendetyper, dagar

Antal avgjorda ärenden 2009 2009 2008 2007

ägarprövning 118 46 41 51

Auktorisation/koncession 50 190 127 122

Bolagsordning/stadgar 142 38 36 52

dispenser 102 55 68 40

Fondbestämmelser nya 39 64 59 45

Fondbestämmelser ändr 389 49 47 42

Kapitaltäckning 70 34 25 43

Utvidgad verksamhet 27 117 101 63

Försäkringsförmedling 183 17 20 25

Prospekt 332 16 21 22

gränsöverskr i utlandet 118 25 32 25

gränsöverskr i Sverige 1 980 15 18 20

Ledningsprövning 541 30 24 21

Tabell 11 Total genomsnittlig handläggningstid, dagar

2009 2008 2007 2006

Inklusive prospekt 25 29 29 31

Exklusive prospekt 25 30 29 32

Tabell 12 Tillstånd och anmälningar, timmar

2009 2008 2007 2006

Tillstånds- och anmälningsärenden 36 234 35 752 35 936 42 140

Övrigt 611 1 237 5 605 7 193

Summa 36 845 36 989 41 541 49 333

Samordningsorganet för tillsyn enligt 13—15 §§ förordningen (2009:92) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Mål i regleringsbrevet: FI ska motverka förtroendeproblem och att de aktörer som omfattas av reglerna om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism inte används för oegentligheter och brottsliga syften.

Återrapporteringskrav: Redovisa genomförandet av uppdraget att ansvara för samordningsorganet för tillsyn enligt 13–15 §§ förordningen (2009:92) om åtgär-der mot penningtvätt och finansiering av terrorism. I redovisningen ska bland annat ingå att redogöra för hur uppgiften att samordna de angivna ansvariga myndigheternas tillsynsinsatser för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism har genomförts.

Kostnader för samordning av tillsyn av penningtvätt samt andel av totala kostnader, tkr

2009 % 2008 % 2007 %Samordning av tillsyn av penningtvätt* 4 100 1 - 0 - 0

*Samordning av tillsyn av penningtvätt är en ny verksamhet hos Finansinspektionen från och med år 2009, vilket förklarar att FI endast redovisar siffror från och med detta år.

FI har på regeringens uppdrag inrättat en ny enhet, Samordningen mot penningtvätt, för att hantera uppdraget att ansvara för samordningsorganet för tillsyn enligt 13—15 §§ förordningen (2009:92) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Enheten, som består av tre personer, var fullt bemannad i augusti 2009.

Enheten administrerar det samordningsorgan mot penningtvätt som består av represen-tanter för de olika tillsynsmyndigheterna samt Advokatsamfundet, vars deltagande sker på frivillig basis. Samordningsorganet håller regelbundna möten för att utbyta informa-tion och erfarenheter samt att träffa överenskommelser om gemensamma frågor inom

23


ramen för de olika tillsynsmyndigheternas uppgifter på penningtvättsområdet.

Mot bakgrund av att lagstiftningen är relativt ny och att flera av tillsynsmyndigheterna inte har tidigare erfarenhet av tillsyn på penningtvättsområdet, har verksamheten i stor utsträckning varit inriktad på att tillhandahålla stöd i form av råd och vägledning. den mest prioriterade frågan har varit att bistå myndigheterna vid framtagandet av föreskrif-ter. Målsättningen har varit att samtliga tillsynsmyndigheter ska ha föreskrifter på plats vid årsskiftet, vilket med något undantag också blivit fallet. viss utbildning har också tillhandahållits för myndigheter och verksamhetsutövare.

När det gäller uppgiften att samverka med och stödja regeringskansliet, har FI bland annat deltagit i det internationella samarbetsorganet Financial Action Task Force (FATF). En annan uppgift har varit att bistå Finansdepartementet med samordningen av det planerade utträdet ur den uppföljningsprocess som Sverige för närvarande är föremål för inom FATF. vidare har FI tillsammans med Finanspolisen tagit initiativ till överenskommelser mellan tillsynsmyndigheterna och Finanspolisen beträffande informationsfrågor. därigenom skapas förutsättningar för att Finanspolisens och tillsynsmyndigheternas resurser ska kunna utnyttjas så effektivt som möjligt utifrån behovsanalyser och gemensamma prioriteringar.

fi:s specifika mål

Mål i regleringsbrevet: FI ska stärka konsumenternas ställning på finansmark-naden genom information och att initiera privatekonomisk utbildning.


Kostnader för privatekonomisk utbildning samt andel av totala kostnader, tkr

2009 % 2008 % 2007 %Privatekonomisk utbildning* 4 756 2 3 000 1 0*Privatekonomisk verksamhet redovisades som Tillsyn i Finansinspektionens årsredovisning år 2008.

FI har etablerat begreppet finanskunskap som nationellt privatekonomiskt projekt och som namn på en informationsportal på webben. FI har också inrättat en enhet som planerar och samordnar olika aktiviteter inom FI.

FI, Konsumentverket och Kronofogden har under 2009 fortsatt att driva de tre myndig-heternas gemensamma kampanj för privatekonomi i gymnasieskolan, ”Koll på cashen”. Under 2009 skickades 1 000 dvd-skivor ut till skolorna. Under samma period noterades 9 158 unika besökare på webbplatsen, 2 383 nerladdningar av filmen samt 1 071 ner-laddningar av lärarhandledningen.

Under våren 2009 har även flera kampanjer i Stockholmsområdet genomförts. FI hade under våren 2009 två ”ekonomiambassadörer” anställda som besökte gymnasieskolor och höll lektioner i privatekonomi och vardagsjuridik. Tillsammans med Bankföreningen och privatekonomerna i några större banker och försäkringsbolag inbjöds även till en studiedag för lärare på temat ”privatekonomi i praktiken”.

FI har under 2009 tagit fram en modell för ämnesöverskridande undervisning i privat-ekonomi och även inlett ett samarbete med Stiftelsen Företagsam, som arbetar med att utveckla koncept för gymnasieskolans undervisning. Under 2009 har FI också arbetat med att ta fram ett nytt basmaterial i privatekonomi för svenskundervisning för invand-rare (SFI) med sikte på vårterminen 2010.

FI gav ut bilagan ”Bättre ekonomi” som distribuerades tillsammans med dN den 8 december. Närmare 400 000 personer läste bilagan och flertalet läsare gav innehållet ett gott betyg.

FI har också under 2009 samarbetat med forskare på KTh, Centrum för bank och finans, om en undersökning av relationen mellan finansiella rådgivare på bankmarknaden och deras kunder. vidare genomförde FI en enkätundersökning till allmänheten om de svenska hushållens ekonomiska förmåga för att spegla aktuella trender och attityder till den egna privatekonomin och de finansiella tjänsterna. resultaten från båda undersökningar finns presenterade på www.fi.se.

24


Mål i regleringsbrevet: FI ska med beaktande myndighetens av instruktions-enliga uppgifter medverka till att goda förutsättningar finns för att bedriva finansiell verksamhet i såväl Sverige, som övriga Norden och Östersjöområdet till nytta för både konsumenter och företag.


genom att delta i regelarbete och internationellt arbete medverkar FI till att skapa goda förutsättningar för att bedriva finansiell verksamhet i såväl Sverige som övriga Norden och Östersjöområdet. Ett intensivare samarbete har skett med övriga nordiska länder under den finansiella krisen.

FI har också medverkat till att skapa förutsättningar för att bedriva finansiell verksam-het genom:

n att lämna aktuell information om förutsättningar för att bedriva finansiell verksam-het på webben,

n att ha löpande kontakter med medier, ochn att löpande informera företag, bland annat om gällande regelverk.

FI lägger ner betydande resurser på att koordinera tillsynen av de stora bankerna mel-lan olika länder. Syftet är att säkerställa att det finns goda förutsättningar att bedriva gränsöverskridande bankverksamhet i såväl Östersjöområdet som Norden.

FI har under drygt tio års tid lett en nordisk tillsynsgrupp för den konsoliderade tillsynen av Nordea. Under 2009 har liknande tillsynsgrupper etablerats även för de andra tre storbankerna. Tillsynsgrupperna är till för att utbytet av information ska ske transparent och frekvent. Inom ramen för kollegierna beslutas även tillsynsmyndigheternas bedöm-ning av kapitalkrav i förhållande till riskexponering. FI har under 2009 regelbundet bjudit in berörda tillsynsmyndigheter för genomgång av risker och kapital med företagens ledningar. FI deltar, i egenskap av värdlandstillsynsmyndighet, också i den danske Banks tillsynskollegium, eftersom den danske Banks filial har en betydande roll på den svenska finansmarknaden.

FI deltar också löpande i nordiska tillsynsmöten för värdepappersområdet, där frågor av gemensamt intresse behandlas, bland annat för att skapa bättre förutsättningar för konsumenter och företag på värdepappersmarknaden.

Under 2009 har FI samarbetat med övriga nordiska länder när det gäller NASdAQ OMX, införandet av CCP samt transaktionsrapporteringssystemet (TrS).

FI har även deltagit i det nordiska tillsynsmötet för försäkring i Oslo i oktober 2009. FI har vidare haft ett överordnat tillsynsansvar i flera försäkringsbolag som har sin juridiska hemvist i Sverige men som även har bolag i andra nordiska och europeiska länder. Arbetet har medfört att FI har fått en mer framträdande roll i den nordiska och europeiska tillsynen av stora försäkringsbolag. Personal från FI ingår även i ett antal grupper där andra tillsynsmyndigheter är överordnat ansvariga.

fi:s övriga ansvarsområden

Statistiken

Kostnader för statistik samt andel av totala kostnader, tkr

2009 % 2008 % 2007 %Statistik 10 034 4 9 912 4 10 261 4 Uppgiften Statistik har under 2009 på följande sätt bidragit till det övergripande målet:

Produktionen av finansmarknadsstatistik har effektiviserats och SCB:s uppdrag omfat-tar nu även försäkringsområdet. Avtalet mellan SCB och FI om statistikproduktionen ska omförhandlas under 2010 med ikraftträdande från verksamhetsåret 2011. denna förhandling jämte utökade krav på statistik inom den finansiella sektorn som aviserats kommer under nästa år sannolikt innebära ökad tidsåtgång.

25


Krisberedskap

Kostnader för krisberedskap och andel av totala kostnader, tkr

2009 % 2008 % 2007 %verksamhet inom samhällsskydd och beredskap* 1 949 1 5 356 2 9 488 3

*verksamhet inom samhällsskydd och beredskap redovisades som Tillsyn i Finansinspektionens årsredovisning år 2007 och år 2008.

Uppgiften krisberedskap har under 2009 på följande sätt bidragit till det övergripande målet:

FI:s deltagande i Samverkansområdet Ekonomisk Säkerhet (SOES) och Finansiella Sektorns Privat-Offentliga Samverkan (FSPOS) har bidragit till att stärka förmågan att hantera svåra samhällsstörningar hos aktörerna på finansmarknaden. Beslutet att permanenta FSPOS är ett viktigt steg för att vidmakthålla och utveckla krisberedska-pen inom sektorn. FI har dels en plats i FSPO:s styrelse, dels i arbetsgruppen Kritisk infrastruktur. Ett delprojekt inom FSPOS har bland annat utrett den finansiella sektorns beroende av kritisk infrastruktur och kartlagt flödet i det centrala betalningssystemet. Arbetsgrupperna har lämnat förslag till åtgärder för att göra det finansiella systemet mer robust. Finansiellt stöd har erhållits via Krisberedskapsmyndigheten (KBM) efter äskande från FI. återrapportering av genomförda åtgärder och hur dessa påverkat krishanterings-förmågan sker till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och regeringen. Erfarenheter som erhålls genom samverkan och som bedöms relevanta för tillsynen förmedlas till berörda funktioner inom myndigheten. det är framför allt till funktionerna för kredit- och operativa risker och till chefsekonomens kansli. hela myndigheten ges också övergripande information via intranät och myndighetsmöten.

I beredskapsarbetet under 2009 har en kartläggning av de finansiella företagens pandemi-planering ingått. FI:s tillsynsavdelningar har svarat för att inhämta uppgifter från de före-tag som står under tillsyn. FI har under hösten levererat en rapport till MSB med avseende på hur pandemifrågorna har hanterats i såväl de finansiella företagen som inom FI.

FI har även infört tjänsteman i beredskap (TiB).

övriga återrapporteringskrav Återrapporteringskrav: Redovisa de insatser och initiativ som FI vidtagit som företrädare för staten i styrelserna för Konsumenternas Bank- och finansbyrå och Konsumenternas försäkringsbyrå.

FI har genom att skapa en samlad konsumentenhet åstadkommit en koncentrerad kontaktpunkt mellan FI och konsumentbyråerna (Konsumenternas försäkringsbyrå samt Konsumenternas Bank och finansbyrå). genom konsumentenheten får konsumentbyrå-erna löpande information och FI får i sin tur information från konsumentbyråerna som kan vara till nytta i tillsynsarbetet. I styrelserna för konsumentbyråerna har beslut fattats om att båda konsumentbyråerna förutom en verksamhetsplan också ska arbeta fram en kommunikationsplan. detta är speciellt viktigt för år 2010 då en ny, för konsumentbyrå-erna gemensam, webbplats kommer att lanseras. FI ställer sig positiv till den utökning av resurser som Konsumenternas Bank- och finansbyrå fått för 2010 och välkomnar ytterli-gare resurstillskott till båda konsumentbyråerna.

Återrapporteringskrav: Redovisa verksamhetens väsentliga resultat genom att även tidigare redovisade tidsserier kan följas och jämföras med 2009.

Tidigare redovisade tidsserier framgår av respektive avsnitt.

Återrapporteringskrav: Redovisa hur medlen motsvarande 23,25 mkr och 25 mkr, som tillförts i samband med budgetpropositionen för 2009 respektive 2009 års proposition om vårtilläggsbudget, har använts inom myndigheten. Av redovisningen ska fördelningen på olika ändamål och omfattningen framgå.

26


Anslaget för 2009 ökades först med drygt 23 mkr för att FI skulle genomföra utvidgad tillsyn, införa nya regler inom försäkringsområdet, genomföra satsningar inom konsu-mentområdet och etablera det nya samordningsorganet för penningtvätt. I tilläggsanslag fick FI ytterligare 25 mkr.

En redovisning av hur just denna del av FI:s anslagna medel har använts kan inte bli helt exakt och rättvisande, eftersom FI inte funnit det meningsfullt att under året öronmärka samtliga medel som använts. det kan dock konstateras att det utökade anslaget har möjliggjort en bred satsning inom tillsyn och regelgivning där kostnaderna har kunnat öka med 11 respektive drygt 7 mkr under året. detta har varit välkommet på grund av de ökade krav på verksamheten som finanskrisen medfört.

FI redovisar ett betydande anlagssparande under året på 14,8 mkr. det ingående under-skottet på 3,3 mkr har därmed arbetats bort, vilket ger ett överskott på 11,5 mkr. En inte oväsentlig del av anslagssparandet beror på att kostnaderna för nyrekryteringarna belastat FI fullt ut först under slutet av året. Under året har FI genomfört ett rekryte-ringsarbete för att öka bemanningen bland annat för att klara av de specifika uppgifter som FI fått ansvar för med anledning av stabilitetsplanen. Antalet anställda har under 2009 ökat från 214 till 226 (exklusive Samordningsorganet, tre personer). Nyanställning-arna har dock endast medfört ökade kostnader motsvarande 6 mkr under 2009, vilket är en följd av att rekryteringsarbetet pågått under året. rekryteringarna ger en permanent kostnadshöjning från och med 2010. Kostnader för pris- och löneökningar (för befintlig personal) utöver anslag uppgick till cirka 5 mkr. FI efterstävar att öka kompetensen i organisationen vid nyrekryteringar vilket innebär en press uppåt på lönekostnaderna.

Samtidigt har FI under 2009 haft ett avgiftsunderskott motsvarande 8,8 mkr, vilket innebär att anslagssparandet täcker detta underskott. även framöver kommer sannolikt ett avgiftsunderskott bestå till följd av FI:s strävan att minska ärendebalanserna, som innebär att arbete genomförs för vilket avgifter tagits in tidigare år.

det är således inte möjligt att redovisa den exakta användningen av det ökade anslaget på drygt 48 mkr. Nedan görs dock en grov fördelning av anslaget till olika utgiftsposter.

Tabell 13 Utgiftsposter, mnkr

It 7,6Satsningar inom konsumentområdet 4,8Samordningsorgan, Penningtvätt 4,1Konsult, Baltikum 5,8Nyrekryteringar 6Löne- och prisökningar utöver anslag 5Anslagssparande jämfört 2008 14,8Summa 48,1

Samtidigt som ytterligare anslag på 48,2 mkr gavs enligt beskrivning ovan minskades anslaget med drygt 7,6 mkr med angivandet av att det varit en tidsbegränsad kompensa-tion på it-området. En sådan reducering av it-kostnaderna har dock inte kunnat göras, dels på grund av pågående avskrivningar av tidigare it-investeringar, dels på grund av pågående utveckling av nödvändiga it-system, framför allt ett inrapporteringssystem och TrS (transaktionsrapporteringssystem).

regeringen anvisade 5 mkr för avsättning till satsningar inom konsumentområdet. Eftersom FI påbörjade konsumentsatsningen året innan har FI sammantaget för år 2008 och 2009 disponerat 8 mkr på konsumentområdet. Under 2009 redovisas kostnader på 4,8 mkr. Arbetet har i huvudsak varit inriktat på att bistå konsumentvägledarna i kom-munerna och att ta fram ett utbildningsmaterial för gymnasieskolan.

Samordningsorganets medel är en egen anslagspost. Organisationen har inte förbrukat anslaget på 4,5 mkr under innevarande år, bland annat beroende på att organisationen inte var fullt ut bemannad förrän vid halvårsskiftet. FI redovisar ett sparande på 0,4 mkr vid årets slut. Arbetet har inledningsvis varit inriktat på att etablera samordningen och följa den internationella utvecklingen.

Inom ramen för tillsynen har FI under 2009 köpt konsulttjänster avseende situationen i Baltikum. Kostnaden för detta uppdrag uppgick till 5,8 mkr.

27


Återrapporteringskrav: Redovisa hur Europeiska kommissionens rekommenda-tion om ersättningspolicy inom finanstjänstesektorn, som lämnades den 29 april 2009, har genomförts. Syftet med rekommendationen är att motverka olämpligt utformade ersättningssystem och ett överdrivet risktagande på alla nivåer i finansiella företag. Rekommendationen bör vara genomförd senast den 31 december 2009.

FI:s styrelse beslutade den 11 december 2009 om föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2009:6) om ersättningspolicy i kreditinstitut, värdepappersbolag och fondbolag res-pektive allmänna råd (FFFS 2009:7) om ersättningspolicy i försäkringsföretag, börser, clearingorganisationer och institut för utgivning av elektroniska pengar. Samtidigt publicerade FI även en beslutspromemoria där bakgrund, remissynpunkter och slutliga ställningstaganden beskrivs närmare. En undersökning av ersättningsmodeller i ett 20-tal företag gjordes under 2009. resultatet har publicerats i en rapport 2010.

Återrapporteringskrav: Finansinspektionen ska genom resultatindikatorer, kvalitativa enkäter, nyckeltal eller på annat sätt visa att myndighetens interna verksamhet bedrivs effektivt.

Under 2009 har en större omorganisation gjorts inom FI i syfte att uppnå en tydligare struktur och bättre förutsättningar för ett effektivt tillsynsarbete. genom bildandet av två kanslier under generaldirektören har personer med nyckelkompetenser tillförts organisationen. Inrättandet av funktionen Stabschef syftar bland annat till att stärka styrning och kontroll vilket på sikt bör förbättra effektiviteten i organisationen. Ett arbete har också pågått under året med att ta fram en effektivare tillsynsprocess som tar sin utgångspunkt i riskanalysen. Sammantaget innebär dessa åtgärder att förutsätt-ningarna för ett effektivt tillsynsarbete har förbättrats. resultatet av detta kan dock inte mätas i dag. redovsningen nedan avser olika mätningar som ger en bild av effektiviteten under 2009.

Sammantaget visar de mätningar som görs när det gäller ärendehanteringen att effektivi-teten är i nivå med tidigare år.

FI mäter regelbundet hur många befintliga ärenden som avgörs i förhållande till hur många nya ärenden som öppnas. det ger en bild av ärendegenomströmningen och indi-kerar om FI hinner avgöra befintliga ärenden i samma takt som nya kommer in, eller om ärendebalanser riskerar att uppstå. Under 2009 var denna andel cirka 100 procent.

Tabell 14 Ärendegenomströmning

2009 2008 2007

Antal nya ärenden 12 249 12 360 12 588

Antal avgjorda befintliga ärenden 12 326 13 063 11 488

Andel % 100,6 105,7 91,3

FI mäter regelbundet handläggningstider. de flesta ärendetyper har fått rikttider för handläggningen. Målet är att 90 procent av alla ärenden som har fått rikttider, ska hålla sig inom dessa. Under 2008 utvidgades antalet ärendeslag med rikttider. Andelen ären-den som har handlagts inom rikttiderna har emellertid uppvisat små förändringar under de senaste tre åren

Tabell 15 Ärenden hanterade inom rikttiden

2009 2008 2007

Antal ärenden 20 660 20 802 14 776

Antal ärenden inom rikttiden 17 568 17 146 12 460

Andel ärenden inom rikttiden % 85 82,4 84,3

det är väsentligt att handläggningen av FI:s ärenden är effektiv. En del i detta är att varje ärende ska tilldelas en handläggare snarast möjligt. Andelen ärenden som har tilldelats handläggare inom sju dagar ökade väsentligt under 2008, när fler ärendetyper fick rikttider. Förändringen mellan 2009 och 2008 är däremot marginell.

28


Tabell 16 Andel ärenden utdelade inom sju dagar

2009 2008 2007

Utdelat inom sju dagar % 87 86 75

Som en del av den löpande verksamhetsuppföljningen mäter FI hur många undersök-ningar som genomförs och hur lång tid som läggs ned på dessa.

Tabell 17 Undersökningar

2009 2008 2007

Nedlagt tid (tim) 38 303 46 441 36 452

Avslutade ärenden 512 664 766

FI har under året inlett ett projekt i syfte att kartlägga och utveckla löneprocessen. detta kommer att medföra en högre automatiseringsgrad.

Under hösten påbörjades ett projekt för uppgradering av diariesystemet. Uppgraderingen kommer bland annat att innebära ett modernare användargränssnitt med koppling till Office-paketet och en stabilare teknisk plattform. det i sin tur ska bidra till effektivare och säkrare arbetsrutiner.

För att säkerställa en god servicenivå i registraturen följs backloggar upp regelbundet. På det sättet kan vi snabbt agera vid bekräftade avvikelser.

En av förutsättningarna för att FI:s verksamhet kan bedrivas effektivt är hanteringen av företagens inrapportering. Uppföljningar av analysunderlagens användbarhet och kvalitet sker bland annat genom:

n interna enkäter som visar hur väl underlagen uppfyller mottagarnas förväntningar och

n samtal och avstämning med respektive mottagande enhet, vilket leder till utveckling och anpassning av underlagen.

När det gäller FI:s interna hantering av it-frågor, genomfördes en enkät under 2009, där man ställde ett antal frågor till medarbetarna om deras syn på it-supporten. Enkäten var en uppföljning av en liknande undersökning under 2006. resultatet visar en kraftig generell förbättring inom samtliga enkätområden. Exempel på förbättringar är att han-teringen av it-supportärenden har stramats upp och att problem löses i ett tidigare skede. Analysen av enkätresultaten kommer även att generera ett antal planerade aktiviteter under 2010.

uppdrag

Uppdrag 1: Granska att de åtgärder som beslutats enligt lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut också kommer hushållen och företagens berät-tigade intressen till del. I uppdraget ingår också att granska att instituten inte på ett otillbörligt sätt använder det stöd som har lämnats i form av garantier eller kapitaltillskott enligt förordningen (2008:819) om statliga garantier till banker med flera respektive förordningen (2009:46) om kapitaltillskott till solventa banker med flera. Utgångspunkten för granskningen av effekterna av lämnade kapitaltillskott och garantier ska vara en rapportering från instituten om utvecklingen av utlåningen till företag och hushåll i Sverige. I granskningen bör även ingå utvecklingen av institutens utlåning i andra länder, till exempel utvecklingen av utländska dotterbolags utlåning och kreditförluster. Uppdraget genomförs efter samråd med Riksgäldskontoret och redovisningar lämnas senast den sjunde arbetsdagen i varje kalendermånad under 2009.

rapportering till regeringen har skett månadsvis (dnr 08-11013).

29


Uppdrag 2: Särskilt övervaka tillämpningen av artikel 5 i direktiv 2004/113/EG om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster. Övervakningen avser den del av artikeln som anger att uppgifter som är relevanta för använd-ningen av kön som en avgörande försäkringsteknisk faktor sammanställs, offentliggörs och regelbundet uppdateras. Vid avvikelser från detta krav ska Finansinspektionen underrätta regeringen.

FI har kontrollerat den information som finns på Konsumenternas Försäkringsbyrås webbplatts med uppgifter som beskriver riskskillnader mellan kvinnor och män som är relevanta för prissättning av försäkringar. det rör livförsäkring, sjukförsäkring och motorförsäkring. FI bedömer att informationen är aktuell och relevant. rapportering till finansdepartementet är utförd.

Uppdrag 3: Som ett led i mätningarna av företagens administrativa kostnader ska Finansinspektionen bistå Verket för näringslivsutveckling (Nutek), från den 1 april 2009 Tillväxtverket, i arbetet med att mäta hur förändringar av myndig-hetens föreskrifter och allmänna råd som påverkar företagens administrativa kostnader.

FI har bistått Tillväxtverket, tidigare Nutek, genom att bland annat analysera hur författningsändringar påverkar företagens administrativa kostnader och genom att kvali-tetssäkra de analyser som Tillväxtverket, genom konsultföretaget Arkitraven, genomfört.

Uppdrag 4: Lämna redogörelse över hur övervakningen av regelbunden finan-siell information enligt 16 kap. 13 § och 23 kap. 1 § fjärde stycket lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden bedrivs. I uppdraget ingår även att lämna en läges-beskrivning och analys av hur börserna anpassat sin verksamhet för att uppfylla kraven i 16 kap. 13–15 §§ lagen om värdepappersmarknaden samt redogöra för eventuella åtgärder med anledning därav. Redovisningen ska lämnas senast den 1 oktober 2009.

Uppdraget har rapporterats (dnr 09-6033).

FI har utfört ett tiotal riktade undersökningar av börsernas redovisningstillsyn under perioden 2007–2009. de brister som har kommit fram i FI:s undersökningar är i viss mån gemensamma för båda börserna. dessa inkluderar bland annat bristande resurser, otillräckligt deltagande i det europeiska tillsynssamarbetet samt brister i dokumentation av beslut.

FI anser att det är mycket angeläget att en ny ordning för redovisningstillsynen införs så snart som möjligt. FI:s rapport utmynnar i flera budskap, exempelvis:

n att finansieringsfrågan är avgörande för att säkerställa tillräckliga resurser och kompetens,

n att en samlad svensk redovisningstillsyn är önskvärd, ochn att europeiskt samarbete är ett krav och en prioriterad angelägenhet.

Uppdrag 5: Bistå regeringen (Finansdepartementet) i olika lagstiftningsarbeten inom det finansiella området.

FI har bidragit till lagstiftningsarbete – utöver att lämna remissyttranden – i den mån det efterfrågats av regeringskansliet genom att lämna information om rådande förhållanden på finansmarknaderna och genom att lämna synpunkter.

FI har under det svenska ordförandeskapet lånat ut medarbetare till Finansdepartemen-tet för att bland annat delta i direktivförhandlingar avseende AIFM-direktivet, prospekt-direktivet och det så kallade omnibusdirektivet.

Uppdrag 6: Analysera och ta fram ett underlag avseende tillsynssamverkan,

30


reglering och informationsutbyte vad gäller finansiella företag. Analysen ska utarbetas med hänsyn tagen till innehållet i den rapport som kommer att avläm-nas av Europeiska kommissionens arbetsgrupp om finansiell tillsyn inom EU (IP/08/1679). Uppdraget ska redovisas i en delrapport senast den 25 februari 2009 och slutredovisas senast den 27 mars 2009. Uppdraget preciseras i bilaga.

Uppdraget har avrapporterats (dnr 09-2126).

FI finner det angeläget att snabbt komma framåt i den riktning som de Larosière-rappor-ten anger. detta kräver kompromissvillighet och öppenhet för olika lösningar. det är dock viktigt att balansera ambitionen om ökad harmonisering samt reglering och tillsyn över flera finansiella verksamheter mot risken för en alltför omfattande och onödig detaljreg-lering. därutöver måste riskerna för ökade kostnader för rapportering etc. beaktas.

Uppdrag 7: Redovisa hur tillsynen över de finansiella företagen enligt 1 kap. 2 § 1–7 lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och terrorismfinansiering har genomförts och prioriterats. I redovisningen ska omfattningen avseende bland annat nedlagd tid på tillsyn och kostnader framgå. Vidare ska redovisningen innehålla Finansinspektionens bedömning av hur dessa företag följer det nya regelverket om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, samt förekomsten av eventuella sanktioner. Redovisning lämnas i en särskild rapport vid sidan av och i anslutning till årsredovisningen.

Uppdraget redovisas i en särskild rapport (dnr 10-1002).

31

FINANSINSPEKTIONEN · årET I SIFFrOr 2009

FI:s finansiella redovisning består av resultaträkning, balansräkning, anslagsredovisning, noter och sammanställning av väsentliga uppgifter. redovisningens innehåll och utform-ning följer de krav som ställs i förordning (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag.

resultaträkningen redovisar i sammandrag samtliga kostnader och intäkter. Balansräk-ningen redovisar i sammandrag tillgångar, skulder och myndighetskapital. Anslagsredo-visningen omfattar vår redovisning mot anslag i statsbudgeten. Under rubriken anslags-redovisning, under rubriken redovisning mot inkomsttitel, redovisas även de intäkter som tas ut av FI men som levereras till statsbudgeten. Under noter redovisas specifikationer av vissa poster i resultat- eller balansräkning. Slutligen redovisas en sammanställning över väsentliga uppgifter från resultaträkning, balansräkning och anslagsredovisning. denna innehåller bland annat uppgifter om låneram, anslagskredit samt vissa nyckeltal.

FI:s huvudsakliga finansiering sker via anslag från statsbudgeten och uppgick år 2009 till 252 774 tkr. Från och med år 2009 är anslagsmedlen fördelade på två poster, Finansin-spektionen och Samordningsorgan för tillsyn av penningtvätt. Fördelningen av medel dem emellan framgår av Anslagsredovisning. Finansinspektionen redovisar lägre kostnader mot anslag under år 2009, 237 965 tkr, än vad anslaget medger vilket resulterar i att myndigheten har ett anslagssparande vid årets slut.

Utöver anslagsmedel så finansierar FI verksamheten med avgifter. Av de 32 895 tkr som redovisas i resultaträkningen hänförs 29 960 tkr till verksamheten ”Tillstånd och anmäl-ningar”, en verksamhet som ska finansieras med avgifter. år 2009 redovisade denna verksamhet ett underskott, se vidare under Tillståndsgivning sidan 22. Till en mindre del finansieras specifika delar av verksamheten även med bidrag.

FI tar ut avgifter från företagen under tillsyn, 235 610 tkr år 2009, vilka på sikt ska motsvara de kostnader som Finansinspektionen redovisar mot anslag, under anslagspos-ten Finansinspektionen. Medlen levereras till statsbudgeten i enlighet med det regelverk som riksdag och regeringen beslutat om. därmed belastar myndighetens verksamhet ur ett statsfinansiellt perspektiv inte statsbudgeten.

FI tar även ut rest- och dröjsmålsavgifter i samband med att inrapportering inte sker i tid och så kallade bötesmedel som myndigheter kan tillämpa enligt regelverken. dessa avgiftsintäkter redovisas mot inkomsttitel och levereras in till statskassan. Totalt redovisar FI 25 752 tkr mot inkomsttitlarna 2711 rest- och dröjsmålsavgifter och 2712 Bötesmedel.

FINANSIELL rEdOvISNINg

32

FINANSINSPEKTIONEN årET I SIFFrOr 2009 ·

rESULTATräKNINgBelopp i tkr

vErKSAMhETENS INTäKTEr 2009 2008

Intäkter av anslag 237 430 213 258

Intäkter av avgifter och andra ersättningar not 1 32 895 38 200

Intäkter av bidrag not 2 3 020 4 839

Finansiella intäkter not 3 101 476

Summa 273 446 256 773

vErKSAMhETENS KOSTNAdEr

Kostnader för personal not 4 -185 030 -169 086

Kostnader för lokaler -23 215 -21 428

Övriga driftkostnader -63 623 -51 827

Finansiella kostnader not 5 -217 -1 595

Avskrivningar och nedskrivningar -10 190 -13 365

Summa -282 275 -257 301

verksamhetsutfall -8 829 -528

UPPBÖrdSvErKSAMhET not 6

Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten 261 667 302 416

Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamheten -261 362 -303 194

Saldo 305 -778

årets kapitalförändring not 7 -8 524 -1 306

Av resultaträkningen framgår att kostnaderna för Övriga driftskostnader har ökat år 2009 i förhållande till år 2008. den främsta orsaken är ökade konsultinsatser där bland annat en stor insats, 5,8 mkr, avseende svenska bankers kreditexponeringar i Baltikum kan nämnas

särskilt.

33


BALANSräKNINg Belopp i tkr

Tillgångar

2009-12-31 2008-12-31

IMMATErIELLA ANLäggNINgSTILLgåNgAr not 8

Balanserade utgifter för utveckling 22 663 18 922

rättigheter och andra immateriella tillgångar 96 139

Summa immateriella anläggningstillgångar 22 759 19 061

MATErIELLA ANLäggNINgSTILLgåNgAr not 9

Förbättringsutgifter på annans fastighet 1 370 1 754

Maskiner, inventarier, installationer m.m. 8 300 5 875

Summa materiella anläggningstillgångar 9 670 7 629

FOrdrINgAr

Kundfordringar 551 591

Fordringar hos andra myndigheter 4 062 4 437

Övriga fordringar not 10 3 149 5 246

Summa fordringar 7 762 10 274

PErIOdAvgräNSNINgSPOSTEr

Förutbetalda kostnader not 11 9 258 9 625

Övriga upplupna intäkter 1 126 557

Summa periodavgränsningsposter 10 384 10 182

AvräKNINg MEd STATSvErKET

Avräkning med statsverket not 12 -7 672 -3 386

KASSA OCh BANK

Behållning räntekonto i riksgäldskontoret not 13 27 933 14 814

Summa tillgångar 70 836 58 574

34


BALANSräKNINg FOrTS.Belopp i tkr

Kapital och skulder

MyNdIghETSKAPITAL 2009-12-31 2008-12-31

Balanserad kapitalförändring -695 - 7 824

Kapitalförändring enligt resultaträkningen -8 524 -1 306

Summa myndighetskapital -9 219 -9 130

AvSäTTNINgAr

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser not 14 1 656 2 042

SKULdEr M.M.

Lån i riksgäldskontoret not 15 31 444 25 290

Skulder till andra myndigheter 5 776 4 655

Leverantörsskulder 17 447 17 368

Övriga skulder not 16 3 521 3 354

Förskott från uppdragsgivare och kunder 163 165

Summa skulder m.m. 58 351 50 832

PErIOdAvgräNSNINgSPOSTEr

Upplupna kostnader not 17 14 290 11 408

Oförbrukade bidrag not 18 5 758 3 422

Summa periodavgränsningsposter 20 048 14 830

Summa kapital och skulder 70 836 58 574

35


ANSLAgSrEdOvISNINg

Redovisning mot anslag Ingående årets till- Totalt Utgående överförings- delning enligt disponibelt överförings-Anslag belopp regleringsbrev belopp Utgifter belopp

2:1:11 Finansinspektionen -3 263 252 774 249 511 -237 965 11 546

001 Finansinspektionen -3 263 248 274 245 011 -233 867 11 144

002 Samordningsorgan för tillsyn av penningtvätt - 4 500 4 500 -4 098 402

Redovisning mot inkomsttitel Beräknat belopp redovisat enligt regleringsbrev

2548 Avgifter för Finansinspektionens verksamhet 248 274 235 610

2711 restavgifter och dröjsmålsavgifter 8 000 6 502

2712 Bötesmedel 30 000 19 250

På inkomsttitel 2548 redovisas de medel som FI tar in i årliga avgifter. dessa avgifter ska på, flera års sikt, motsvara de kostnader som FI redovisar mot anslagspost 001 Finansinspektionen. En lägre anslagsbelastning än beräknat har lett till lägre redovisade intäkter än det som beräknats för inkomsttiteln.

På inkomsttitel 2711 redovisas debiterade, i laga kraftvunna, beslut om dröjsmålsavgifter enligt lagen (1991:980) om anmälningsskyldighet. här redovisas även beslut om förseningsavgift för företag under tillsyn som rapporterar för sent till oss i förhållande till de tidsfrister som gäller. Karaktären på de inkomster som redovisas här är sådan att de är svåra att beräkna i förväg. detta är förklaringen till avvikelsen mot beräknat belopp enligt regleringsbrev.

På inkomsttitel 2712 redovisas debiterade, i laga kraftvunna, beslut om böter. I allt högre grad så har FI möjlighet att utdöma ekonomiska sanktioner enligt gällande lagstiftning. Karaktären på de inkomster som redovisas här är sådan att de är svåra att beräkna i förväg. detta är förklaringen till avvikelsen mot beräknat belopp enligt regleringsbrev.

FI redovisar mot ett anslag, uppdelat på två anslagsposter, i statsbudget. Anslaget och anslagsposter återfinns inom utgiftsområde 2, Samhällsekonomi och finansförvaltning, på statsbudgetens utgiftssida.

FI redovisar ett betydande anslagssparande mot anslagsposten 001 Finansinspektionen. En förklaring till överskottet är att fokus legat på internt förändringsarbete vilket bland annat lett till en ny organisation. hög personalomsättning är en annan förklaring liksom det faktum att det tar tid att se den fulla effekten av de nya medarbetare som rekryterats när det stod klart att FI skulle tillföras nya medel i samband med tilläggsbudgeten 2009.

AP.1 FINANSINSPEKTIONEN

Av regleringsbrevet för Finansinspektionen budgetåret 2009 framgår att regeringen angav beräknade kostnader för särskilda ändamål. regeringen angav att av anslags-post 1 beräknas 5 000 tkr avsättas för satsningar inom konsumentområdet för bland annat privatekonomisk utbildning. FI redovisar år 2009 4 756 tkr i kostnader för privatekonomisk utbildning. vidare angavs att av anslags-medlen skulle högst 62 500 EUr användas till den årliga konferens som Eurofi (The Eurofi association) anordnade i anslutning till EU:s finans- och ekonomiministrar möte i göteborg under hösten 2009. FI redovisar 62 500 EUr (665 tkr) i kostnader för detta evenemang.

AP. 2 SAMOrdNINgSOrgAN FÖr TILLSyN Av PENNINgTväTT

Av regleringsbrevet för Finansinspektionen budgetåret 2009 framgår att regeringen angav att maximalt 1 000 tkr av medlen får användas för att ersätta Bolagsverket för uppbyggnad och drift av register över tillsynsobjekt som tillkommer i samband med genomförande av det tredje direktivet. FI redovisar 945 tkr i ersättning till Bolagsverket för ändamålet.

FI redovisar ett betydande anslagssparande på anslags-post 001 Finansinspektionen och ett mindre anslagsspa-rande på anslagspost 2 Samordningsorgan för tillsyn av penningtvätt.

Redovisning mot anslagsvillkor i regleringsbrevet

36


TILLäggSUPPLySNINgAr OCh NOTEr

kommentarer till noterI den finansiella redovisningen anges belopp i tusentals kronor

(tkr). Avrundning sker till närmaste tusental enligt praxis. Ett

belopp som avrundats till noll markeras med 0, är värdet innan

avrundning noll markeras detta med ett streck (-) i stället.

redoviSningS- och värderingSprinciperårsredovisningen är upprättad i enlighet med tillämpliga för-

ordningar. FI följer god redovisningssed enligt förordningar och

ESv:s föreskrifter. FI, liksom alla statliga myndigheter, redovisar

resultaträkning och balansräkning enligt kostnadsmässig redovis-

ning. Nytt för år 2009 är att redovisningen mot anslag numera

sker enligt kostnadsmässiga principer i de allra flesta fall, i stället

för som tidigare enligt utgiftsmässiga.

värdering av fordringarFordringar har upptagits till det belopp som efter individuell

prövning beräknas bli betalda.

värdering av anläggningStillgångarTillgångar avsedda för stadigvarande bruk med ett anskaffnings-värde på minst 10 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre

år eller längre definieras som anläggningstillgång.

periodavgränSningSpoSterSom periodavgränsningspost bokförs belopp över 10 tkr.

Brytdag

FI har tillämpat 2010-01-11 som brytdag i enlighet med regelver-ket för statliga myndigheter. Begreppet brytdag syftar på den dag då den löpande bokföringen för räkenskapsåret ifråga ska vara avslu-tad. Efter brytdagen sker bokföring på räkenskapsåret men då i form av periodiseringar eller rättningar.

Not 1. Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2009 2008

AvgIFTSFÖrOrdNINgEN (1992:191)

Avgiftsintäkter enligt 4 § bl.a. kanslifunktion 2 883 3 508

Avgiftsintäkter enligt 15 § bl.a. kopierade handlingar 47 20

FÖrOrdNINg (2001:911) OM AvgIFTEr FÖr PrÖvNINg Av ärENdEN hOS FINANSINSPEKTIONEN

Ansökningsavgifter 29 914 34 584

Fakturerade kungörelser 13 62

ÖvrIgT

Försäljning av anläggningstillgångar/inventarier 38 26

Summa 32 895 38 200

Not 2. Intäkter av bidrag

2009 2008

Stärka samhällets krisberedskap, Krisberedskapsmyndigheten 1 950 4 307

Extern finansiering av Transaktionsrapporteringssystem 1 070 532

Summa 3 020 4 839

Not 3. Finansiella intäkter

2009 2008

ränteintäkter på räntekontot i riksgäldskontoret 51 466

Övriga ränteintäkter 50 10

Summa 101 476

Not 4. Kostnader för personal

2009 2008

Totala kostnader för personal -185 030 -169 086

varav lönekostnader exklusive sociala kostnader -117 371 -105 171

Not 5. Finansiella kostnader

2009 2008

räntekostnader räntekonto -1 -

räntekostnader på lån till anläggningstillgångar, riksgäldskontoret -173 -1 333

Övriga finansiella kostnader -43 -262

Summa -217 -1 595

de lägre kostnaderna för lån till anläggningstillgångar år 2009 förklaras helt av att den tillämpade räntesatsen på lånen varit väsentligt lägre under året än vad som var fallet under år 2008. Av not 15 framgår att lånens storlek i snitt var jämförbara mellan åren.

37


Not 6. Uppbördsverksamhet, verksamhet med icke-disponibla intäkter

2009 2008

Särskild avgift enligt lagen om anmälningsskyldighet 7 248 6 623

Särskild avgift enligt föreskrift vid försenad inrapportering 330 190

Befarade förluster, särskilda avgifter 117 -571

Konstaterade förluster, särskilda avgifter -1 076 -4

ränteintäkter, särskilda avgifter 1 15

Fakturerade årliga avgifter 235 990 215 153

Upplupna årliga avgifter - -161

Befarade förluster, årliga avgifter 188 -46

Konstaterade förluster, årliga avgifter -383 -184

ränteintäkter, årliga avgifter 2 1

Bötesmedel/straffavgift i samband med sanktion 19 250 81 400

Summa intäkter av avgifter m m 261 667 302 416

Avräknat mot inkomsttitel 2548 Avgifter till Finansinspektionen -235 610 -214 970

Avräknat mot inkomsttitel 2711 restavgifter och dröjsmålsavgifter -6 502 -6 824

Avräknat mot inkomsttitel 2712 Bötesmedel -19 250 -81 400

Summa avräknat mot inkomsttitel -261 362 -303 194

Saldo 305 -778

Not 7. Årets kapitalförändring

2009 2008

årets förändring av semester- och löneskulder - 783

Amorteringar - 13 357

Avskrivningar - -13 365

Bidragsfinansierade investeringar - 41

Förändringar pensionsavsättningar - -404

Periodiseringar anslagsfinansierad verksamhet - -801

Periodiseringar uppbördsverksamhet 305 -778

resultat avgiftsfinansierad verksamhet -8 829 -599

Periodisering KBM-finansierad verksamhet - -97

Upplupna intäkter länder som deltar i TrS-samarbetet - 557

Summa -8 524 -1 306

Posten årets kapitalförändring har fr.o.m. 2009 en delvis annan innebörd än tidigare till följd av övergången från 2009 till kostnadsmässig anslagsavräkning inom staten. Som framgår av noten visar utfallet år 2009 nu ett till största delen negativt resultat av avgiftsfinansierad verksamhet där intäkten disponeras av myndigheten. Tidigare var denna post bara en av flera. Under-skottet i den avgiftsfinansierade verksamheten var 8 829 tkr år 2009 vilket ska jämföras med 599 tkr i underskott ett år tidigare. återstående post som påverkar årets kapitalförändring år 2009 är reserveringar för befarade kundförluster inom avsnittet uppbörd i resultaträkningen. I enlighet med de regler som gäller så påverkar inte befarade förluster redovisningen mot inkomsttitel vilket leder till påverkan av kapitalförändring.

Not 8. Immateriella tillgångar

Anskaff- årets till- årets Anskaff- årets Ackumu- Bokfört nings- kommande avgående nings- avskriv- lerade värde värde anlägg- anläggningar värde ningar avskrivningar 2009-01-01 ningar 2009-12-31

Centralt lagrings- system för flaggning 2 129 - - 2 129 426 1 022 1 107

diariesystem 6 884 - - 6 884 1 377 3 869 3 015

Intranät 1 894 - - 1 894 631 1 678 216

Självutvärderingssystem 2 287 - -2 287 0 - - 0

Transaktions- rapporterings- system (TrS) 15 615 6 811 - 22 426 3 726 7 052 15 374

Webb - 1 407 - 1 407 - - 1 407

Inrapporteringssystem - 1 640 - 1 640 - - 1 640

Summa 28 809 9 858 -2 287 36 380 6 160 13 621 22 759

Tillämpade avskrivningstiderNytt intranät 3 årTransaktionsrapporteringssystem 5 årNytt diariesystem 5 årCentral lagringsmekanism/flaggningssystem 5 årWebb 2009 *Inrapporteringssystem *

* FI beslutar om avskrivning, och avskrivningstid i samband med att aktiverade tillgångar är färdigställda och driftsatta. Per 2009-12-31 var Webb 2009 samt Inrapporteringssystemet fortfarande under utveckling varför beslut om avskrivning och avskrivningsbeslut saknas.

38


Not 9. Materiella tillgångar Anskaffnings- årets till- årets Anskaffnings- årets Ackumu- Bokfört värde kommande avgående värde avskriv- lerade värde 2009-01-01 anläggningar anläggningar 2009-12-31 ningar avskrivningar

datorer 15 673 5 132 -155 20 650 2 558 14 876 5 774

hem-PC 1 367 - -710 657 224 657 0

Inventarier 14 249 648 -1 084 13 813 621 11 815 1 998

Kontorsmaskiner 2 324 309 -266 2 367 244 1 839 528

Förbättringsutgifter påannans fastighet 6 251 - -3 249 3 002 384 1 632 1 370

Summa 39 864 6 089 -5 464 40 489 4 031 30 819 9 670

Not 10. Övriga fordringar

2009-12-31 2008-12-31

Uppbördsfordringar 3 149 5 244

Övriga fordringar - 2

Summa 3 149 5 246

Not 11. Förutbetalda kostnader

2009-12-31 2008-12-31

Förutbetalda hyreskostnader 5 598 5 706

Övriga förutbetalda kostnader 3 660 3 919

Summa 9 258 9 625

Not 12. Avräkning med statsverket

2009-12-31 2008-12-31

UPPBÖrd

Ingående balans -6 382 -21 549

redovisat mot inkomsttitel -261 362 -303 194

Uppbördsmedel som betalats

till icke räntebärande flöde 263 761 318 361

Skulder avseende uppbörd -3 983 -6 382

ANSLAg I räNTEBärANdE FLÖdE

Ingående balans 3 263 3 437

redovisat mot anslag 237 965 213 258

Anslagsmedel som tillförts räntekonto -252 774 -213 432

Skulder avseende anslag i räntebärande flöde -11 546 3 263

FOrdrAN AvSEENdE SEMESTErLÖNESKULd SOM INTE hAr rEdOvISATS MOT ANSLAg

Ingående balans 10 299 -

redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln -2 399 -

Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag 7 900 -

ÖvrIgA FOrdrINgAr/SKULdEr På STATENS CENTrALKONTO I rIKSBANKEN

Ingående balans 736 2 034

Inbetalningar i icke räntebärande flöde 266 359 326 488

Utbetalningar i icke räntebärande flöde -2 374 -9 425

Betalningar hänförbara till inkomsttitlar -263 761 -318 361

Saldo 960 736

Belopp under utredning -1 003 -1 003

övriga skulder på statens centralkonto i riksbanken -43 -267

Efter utredning under året har den ingående balansen 2008-12-31 under avsnittet Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i riksbanken ändrats jämfört med årsredovisning för 2008.

Not 13. Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret

2009-12-31 2008-12-31

Behållning räntekonto i riksgäldskontoret 27 933 14 814

Beviljad kreditram 25 000 25 000

Not 14. Avsättningar

2009-12-31 2008-12-31

Ingående avsättning 2 042 1 638

årets pensionskostnad 1 152 1 484

årets pensionsutbetalning -1 538 -1 080

utgående avsättning 1 656 2 042

Ovanstående avser beviljade delpensioner för tidigare anställda på FI.

Not 15. Lån i Riksgäldskontoret

2009-12-31 2008-12-31

Ingående skuld 25 290 33 907

Lån upptagna under året 15 137 4 740

årets amorteringar -8 983 -13 357

utgående skuld 31 444 25 290

Beviljad låneram 45 000 45 000

Not 16. Övriga skulder

2009-12-31 2008-12-31

Personalens källskatt 3 223 2 867

Skuld för pensioner 3 -

Utredningskonton 261 460

Skuld till egen personal 34 27

Summa 3 521 3 354

Not 17. Upplupna kostnader

2009-12-31 2008-12-31

Upplupen lön inkl. sociala avgifter 1 571 -4

Semesterlöneskuld inkl. sociala avgifter 11 296 10 593

Övriga upplupna kostnader 1 423 819

Summa 14 290 11 408

Tillämpade avskrivningstiderdatorer, persondatorer 3 årKontorsmaskiner 4 år

Förbättringsutgifter på annans fastighet 6 årInventarier 7 år

39


Not 18. Oförbrukade bidrag

2009-12-31 2008-12-31

Bidrag från annan statlig myndighet 781 1 061

Bidrag från internationella organisationer 4 977 2 361

Summa 5 758 3 422

Bidrag från annan statlig myndighet avser dels rekvirerade men ännu inte förbrukade medel, 147 tkr, från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), dels oförbrukade bidrag som svarar mot framtida avskrivningar, 634 tkr, från samma myndighet.

Bidrag från internationella organisationer avser inbetalningar från danmark, Finland, Norge, Island och Litauen för deras med-verkan i utvecklingen av Transaktionsrapporteringssystem (TrS). Litauen har fr.o.m. 1 juli 2009 dragit sig ur samarbetet. Medlen är mottagna utanför statsbudget och tas i anspråk i samband med att FI amorterar på de lån som tagits för investeringen i systemet. Saldot avser vad som återstår att ta i anspråk.

40

FINANSINSPEKTIONEN · årET I SIFFrOr 2009 ·

SAMMANSTäLLNINg ÖvEr väSENTLIgA UPPgIFTEr

Låneram i Riksgäldskontoret, tkr

2005 2006 2007 2008 2009

Beviljad Utnyttjad Beviljad Utnyttjad Beviljad Utnyttjad Beviljad Utnyttjad Beviljad Utnyttjad

Låneram 30 000 13 558 30 000 23 915 45 000 33 907 45 000 25 290 45 000 31 444

Kredit på räntekonto, tkr

2005 2006 2007 2008 2009


Kredit 25 000 1 954 25 000 - 25 000 - 25 000 - 25 000 7 168

Ränteintäkter och räntekostnader på räntekonto, tkr

2005 2006 2007 2008 2009

Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader

ränta 282 - 827 - 898 - 466 - 51 1

Avgiftsintäkter, tkr

INTäKTEr SOM dISPONErAS I vErKSAMhETEN 2005 2006 2007 2008 2009

§ 4 Kanslifunktion m.m. 1 134 1 360 1 575 3 508 2 883

§ 15 Avgifter för kopiering m.m. 20 27 44 20 47

Intäkter enligt förordning (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen

Ansökningsavgifter 30 510 52 009 38 214 34 584 29 914

Fakturerade kungörelseavgifter 50 7 27 62 13

Extraordinära intäkter 29 38 36 26 38

Summa intäkter av verksamheten 31 743 53 441 39 896 38 200 32 895

INTäKTEr SOM INTE dISPONErAS I vErKSAMhETEN 2005 2006 2007 2008 2009

årliga avgifter 176 909 169 282 193 780 215 153 235 990

Konstaterade eller befarade uppbördsförluster -1 542 -687 33 -805 -1 154

Upplupna tillsynsavgifter -6 980 262 -101 -161 -

dröjsmålsränta, årliga avgifter - 0 1 1 2

Upplupen ränta - 0 - - -

Förseningsavgift - lagen om anmälningsskyldighet 16 125 6 446 7 188 6 623 7 248

Förseningsavgift - rapportering till FI enligt föreskrift 10 370 935 190 330

ränta på avgifter enligt insiderlagen 0 8 4 15 1

Bötesmedel - - 1 265 81 400 19 250

Summa intäkter av avgifter som inte disponeras av myndigheten 184 522 175 681 203 105 302 416 261 667

41


Anslagskredit, tkr

2005 2006 2007 2008 2009


Anslagskredit - - 5 632 - 5 638 3 437 10 000 3 263 12 500 -

Anslagssparande, tkr

2005 2006 2007 2008 2009

Anslag 2:1:11 10 904 10 800 - - 11 546

Antal årsarbetskrafter och medelantalet anställda, styck 2005 2006 2007 2008 2009

årsarbetskrafter 171 204 218 214 229

Medelantalet anställda 199 212 226 224 228

Driftskostnad per årsarbetskraft 2005 2006 2007 2008 2009

driftskostnad (rr) 194 649 225 610 246 879 242 126 271 868

årsarbetskrafter (styck) 177 204 218 214 229

driftskostnad per årsarbetskraft (tkr) 1 100 1 106 1 132 1 131 1 187

Kapitalförändring, tkr 2005 2006 2007 2008 2009

årets kapitalförändring -10 024 6 111 -3 050 -1 306 -8 524

Balanserad kapitalförändring -681 -10 885 -4 774 -7 824 -695

42


vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat

samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

vi bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande.

Stockholm den 15 februari 2010

Bengt Westerberg kathrin flossing Styrelseordförande vice styrelseordförande

Martin Andersson anna-karin celsing generaldirektör, styrelseledamot Styrelseledamot

Birgitta lennart nilsson Johansson-hedberg Styrelseledamot

Styrelseledamot

lars nyberg gustaf Sjöberg Styrelseledamot Styrelseledamot

43

www.fi.se

FinansinspektionenBox 7821, 103 97 StockholmBesöksadress Brunnsgatan 3 Telefon 08-787 80 00 Fax 08-24 13 35 [email protected]

Documents

Finansinspektionens årsredovisning 2009