Embed Size (px)
DESCRIPTION
årsredovisning för Göteborg Energi
Citation preview
GÖTEBORG ENERGI 2009
”Vilken energi är smartast?”ANNA MANNhEIMER äR NyfIkEN på GÖTEBORG ENERGI
Göteborg Energi AB • Box 53 • 401 20 Göteborg • Telefon 020-62 62 62 • www.goteborgenergi.se
GÖ
TEBO
RG
ENER
GI 20
09
2
Introduktion 3
Nyckeltal 4
Detta har hänt under 2009 5
VD har ordet 7
Det kompletta energiföretaget
Elnät 10
förnyelsebar el 14
Energitjänster 18
fjärrvärme 22
Gas 26
kyla 30
Data- och telekommunikation 34
Elhandel 38
fokus Göteborg Energi
Detta är vår utmaning 43
Så här antar vi utmaningen 44
Miljö 46
Ekonomi 48
personal 50
Styrelse 52
Bolagsledning 54
INNEHÅLL
G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 0 9 | 5 5
© GÖTEBORG ENERGI 2010
fotografer: Anders Bryngel m fl • Tryck och repro: Sandstens • papper: Munken Lynx (fSC certifierat papper)
Tack till: kungstorgets fisk- och Delikatessaffär, Infinum hårvård Lilla Bommen, Elektrotekniska Byrån Linnégatan, Göteborgs konstmuseum, familjen Miari i Bö, Studio 19 Brewhouse åvägen, Göteborgs Spårvägar Bussdepån kruthusgatan samt Anna Mannheimer och Gabriella heintz.
G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 0 9 | 3
Vi har kraft att förändra
Energi är navet i välståndsutvecklingen. För oss på Göteborg Energi är det både ett ansvar och en utmaning att bidra till denna utveckling. Som Västsveriges ledande energiföretag är det vår uppgift att skapa långsiktighet och stabilitet i våra erbjudanden. Vår vision är ett hållbart Göteborgssamhälle, där vi hushåller med energi och resurser. Det innebär också att vi strävar efter att hitta nya och bättre energilösningar för framtiden.
Under 2009 har vi tagit ett antal steg för att förverkliga visionen. Vi har också under året introducerat ett eget elhandelsföretag, DinEl, vilket gör vårt erbjudande komplett. I den här första delen av årsredovisningen för 2009 får du veta mer om vad vårt erbjudande innebär i praktiken.
Trevlig läsning!
A N d E R s H E d E N s T E dTVD för Göteborg Energi
intr
Od
Uk
tiO
n
4
nyckeltal
Nyckeltal, koncernen 2009 2008 2007 2006
ekOnOmi
Nettoomsättning (mkr) 5 747,1 4 009,2 3 686,6 3 567,0
Rörelseresultat (mkr) 690,6 708,5 719,4 714,0
Resultat efter finansiella poster (mkr) 604,0 510,3 565,0 626,3
Räntabilitet på totalt kapital (%) 5,7 6,5 7,1 7,8
Räntabilitet på eget kapital,
efter schablonskatt (%) 1 1,0 9,8 11,6 13,8
Räntabilitet på sysselsatt kapital (%) 6,5 7,6 8,0 8,7
soliditet (%) 32,2 33,5 33,4 34,6
Investeringar (mkr) 1 225,0 1 326,2 1 118,3 1 345,4
Produktion av el inkl. kraftvärmeel (GWh) 1 082,0 637,0 902,0 340,0
Elnät (överföring av el) (GWh) 4 786,0 4 858,0 4 859,0 4 951,0
Försäljning av fjärrvärme exkl. färdig
värme och kraftvärmeel (GWh) 3 864,0 3 508,0 3 558,0 3 644,0
Försäljning av gas (naturgas, biogas,
LNG) (GWh) 643,0 687,0 651,0 690,0
PersOnal
Medelantalet anställda i koncernen 1 108 1 018 981 1 006
Andel män (%) 66,0 70,1 70,1 70,3
Andel kvinnor (%) 34,0 29,9 29,9 29,7
Medelålder 48 48 47 47
miljö
Utsläpp koldioxid fossil (ton) 545 000 331 000 455 000 290 000
Utsläpp kväveoxider (ton) 195 159 178 239
Utsläpp svavel (ton) 9,4 4,8 6,9 25,0
G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 0 9 | 5
det
ta h
ar
hä
nt
Un
der
20
09
Årets resUltat
Nettoomsättningen för 2009 uppgick till 5 747 mkr, en ökning med 1 738 mkr jämfört med föregående år. Förvärvet av Göteborg Energi Din El AB ökade nettoomsättningen med 1 678 mkr. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 604 mkr vilket är 94 mkr högre än föregående år.
elhandelsBOlaGet dinel Bildat
Den 1 april 2009 förvärvades resterande aktier i Plusenergi AB från Vattenfall AB. Bolaget namnändrades efter förvärvet till Göteborg Energi Din El AB. Köpeskillingen uppgick till 327 mkr, vilket genererade en goodwill i koncernen om 117 mkr. Verksamheten i Göteborg Energi Din El AB består av elhandel.
ny PrismOdell för fjärrVärme
I januari 2009 infördes en ny prismodell för fjärrvärme som bygger på den faktiskt uppmätta förbrukningen. Detta gör att det snabbt går att se resultatet av energibesparande åtgärder. Den nya prismodellen är mer kostnadsriktig, och gör fjärrvärmen mer konkurrenskraftig jämfört med andra uppvärmnings-system.
nya satsninGar PÅ Vindkraft
Under våren invigdes det nya vindkraftverket i Gårdsten. I december 2009 tecknades avtal med Rabbalshede Kraft om att förvärva 10 av totalt 21 vind-kraftverk i vindpark Töftedalsfjället i Dals-Eds kommun. Under hösten för-värvades även ett vindkraftverk utanför Askersund.
enerGimyndiGheten BeViljade stöd till GOBiGas
Göteborg Energis planerade biogasanläggning GoBiGas fick i september grönt ljus från Energimyndigheten och ett stöd på 222 mkr. En förutsättning är att EU-kommissionens statsstödsgranskning utfaller positivt. GoBiGas-projektet, som är ett samarbete med E.ON syftar till att producera biogas genom att förgasa biobränslen.
satsninG PÅ flytande natUrGas
Göteborg Energi har i samarbete med Gasnor och Göteborgs Hamn inlett en satsning på att introducera flytande naturgas som bränsle i Göteborg. Målet är att leverera till kund från 2013. Flytande naturgas är intressant för tunga transporter framför allt inom sjöfarten som alternativ till tjockolja.
samarBete med skf för hÅllBar indUstri
I syfte att minska koldioxidutsläppen och därmed minska bidraget till växt-huseffekten har Göteborg Energi och SKF inlett ett samarbete. Tanken är att Göteborg Energi ska leverera klimatvänliga energislag i form av fjärrvärme, biogas, fjärrkyla och vindkraftsel till SKF, som är en stor energianvändare. I samarbetet ingår också att initiera ett forskningskluster för utveckling inom vindkraftsteknologi.
samarBete Om elBilsladdninG
Energimyndigheten fattade i maj ett beslut om att stödja ett treårigt sam- verkansprojekt mellan Göteborg Energi och Fortum för utveckling av ny teknik för laddning av elbilar. I december invigdes Sveriges största elbilsparkering i Göteborg. Projektet är ett samarbete mellan Göteborg Energi och Saxborn Fastigheter.
GOthenBUrG wireless - det trÅdlösa BredBandsnätet
Under sommaren 2009 var det premiär för Gothenburg Wireless, som möjliggör trådlös uppkoppling på internet vid ett antal olika platser i Göteborg.
GöteBOrG enerGi deläGare i afV
Göteborg Energi blev under hösten delägare i Alternative Fuel Vehicle Sweden AB (AFV). Bolaget bygger om personbilar till gasdrift. Vid årsskiftet var cirka 400 Volvo V70 sålda. Volvo Personvagnar Sverige bedömer en årlig försäljningsvolym om 3000 bilar.
detta har hänt under 2009
6
Vd
ha
r O
rd
et
det kompletta energiföretagetUnder 2009 blev Göteborg Energi ett ännu mera komplett energiföretag.
Den 1 april tillkom DinEl i koncernen. Vi kan nu erbjuda våra kunder alla energi-former och dessutom mängder av tjänster kopplade till energiinfrastrukturer och
kommunikationsinfrastrukturer. Vi har bland annat utvecklat de första produkterna som bygger på vårt nya intelligenta elmätningssystem. Vi går också vidare med
att utveckla våra infrastrukturer och där finns även transportsektorn med som en viktig ingrediens. >>
G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 0 9 | 7
8
2009 var ett ganska normalt år temperaturmässigt. December blev däremot en mycket kall månad och det kalla vädret fortsatte in i januari och februari. Det känns bra att alla våra försörjningssystem har klarat den långa kylan utan problem. Det har inneburit mycket omfattande och kvalificerat arbete att klara försörjningen efter så många milda vintrar. Alla anläggningar ska fungera och få bränsle trots att de inte behövts användas under många år. Med vår stora andel spillvärme i fjärr-värmesystemet behöver vi bara använda vissa av våra bränslebaserade anläggningar när det är riktigt kallt. Att det gått så bra är ett mycket t ydligt bevis på att personal-en i vår kärnverksamhet har både kompetens och stort engagemang. 2009 var också det år när klimatfrågan skulle få en hel världs fokus under Köpenhamnsmötet. Det blev inte som många hoppades ett bindande avtal, men klimatfrågan har likafullt stor bet ydelse för vår framtid och för vårt företags verksamhet. Vi har alltid miljöfrågorna högst på vår dagordning tillsammans med frågor kring våra kundrelationer. Det är positivt för oss att se hur väl de båda frågorna hänger ihop. Vi har mängder med kundsamarbeten där vi försöker att gemensamt med våra kunder medverka till lösningar på klimatfrågan. Vi har sedan tidigare ett samarbete med Volvo kring en koldioxidneutral fordonsfabrik, vi skrev 2009 ett avtal med SKF kring gemensamt agerande inom området hållbar industri.
Där ingår gemensamma insatser inom vindkraftområdet och energieffektiviserings-området i båda fallen. I det senaste avtalet får vi till exempel tillgång till SKF:s stora kunnande på drift och underhåll av vindkraftanläggningar. Vindkraften öppnar även för samarbete med andra kunder och ett av flera exempel är den utvecklings-anläggning som står vid Angeredsbron, där vi samarbetar med Gårdstensbostäder i Framtiden-koncernen. Partnerskap är nödvändigt och positivt på de flesta områden där vi satsar på tillväxt och nya verksamheter. Under 2009 har vi engagerat oss än mer i transport-sektorn. Vi fortsätter att satsa på gas till vanliga fordon och börjar dessutom att engagera oss t ydligt i infrastrukturen för gas till t yngre fordon och till sjöfarten. Vi bygger fler vanliga tankställen för gas, vi planerar vårt första tankställe för flytande gas till lastbilar och i samarbete med Gasnor och Göteborgs Hamn driver vi ett projekt för en terminal för flytande naturgas (LNG) i Göteborgs hamn. Vi har även gått in som delägare i Alternative Fuel Vehicle Sweden AB (AFV) som konverterar bilar till gasdrift. För att i framtiden kunna förse fordonen med en allt större andel biogas driver vi ett flertal projekt för produktion av biogas. Alla sker i samarbete med lokala partners och några är i den absoluta framkanten av den tekniska utvecklingen.
”Vi har alltid miljöfrågorna högst på vår dagordning tillsammans med frågor kring våra kundrelationer. Det är positivt för oss att se hur väl de båda frågorna hänger ihop.”
G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 0 9 | 9
Vd
ha
r O
rd
et
Dit hör vår anläggning i Lidköping där vi, Swedish Biogas och Lidköpings kommun kommer att producera flytande biogas 2011. Ett annat är vår stora träförgasnings-anläggning GoBiGas där vi i samarbete med E.ON ska bygga en så unik anlägg-ning att Energimyndigheten beviljat ett stöd på 222 mkr. 2009 var också det år när elfordonen på allvar började ses som en möjlighet. Vi har sedan två år ett projekt som arbetar med frågor kring den nödvändiga infrastrukturen för att ladda sådana fordon. Även där gäller samarbete som led-stjärna. Chalmers, Volvo, Test Site Sweden och Ericsson är några exempel på intressenter vi arbetar med. Vi bygger även konkreta anläggningar och Göteborg har för närvarande den största elfordonsparkeringsplatsen i Sverige. Den är frukt-en av vårt samarbete med fastighetsbolaget Saxborn och invigdes den 4 december 2009. Det känns givetvis bra att vi med den bredd vi har, också kan upprätthålla lönsamheten på de områden där vi satsar. Vårt årsresultat på 604 mkr före skatt och en soliditet på 32,2 procent visar också på en långsiktig finansiell st yrka.
A N d E R s H E d E N s T E dT
”Partnerskap är nödvändigt och positivt på de flesta områden där vi satsar på tillväxt och nya verksamheter.”
fakta Om anders hedenstedt Verkställande direktör
Född: 1947
Anställningsår: 2002
Övriga uppdrag:
Ordförande i Världsenergirådets svenska kommitté
Ordförande i Göteborg Energi GothNet AB
Ordförande i Göteborg Energi Din El AB
Ordförande i FordonsGas Sverige AB
Ordförande i Partille Energi AB
Ordförande i Falbygdens Energi AB
Ordförande i Svensk Energi
Ordförande i Geode
Styrelseledamot i Alternative Fuel Vehicle Sweden AB (AFV)
1 0
”Vart tar strömmen vägen när man släcker?”Och hur kan strömmen plötsligt vara där igen, när jag och en halv miljon
andra göteborgare sätter på morgonkaffet samtidigt? Då måste det ju gå åt massor av elektricitet. Har någon koll på hur mycket el jag behöver - och när jag behöver det?
Hur går det till egentligen?
G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 0 9 | 1 1
elnätGöteborgarnas elkonsumtion är förvånansvärt förutsägbar. Vi har
alltså tydliga mönster för hur vi beter oss och det är inte så svårt
att räkna ut när belastningen ökar och när den minskar. Just detta
att vi faktiskt sätter på våra kaffebryggare vid nästan samma tid på
morgonen är ett sådant mönster. Sedan finns det avvikelser, som
man också kan notera och gardera sig emot. Kvällen före julafton till
exempel, när alla julskinkorna ska griljeras samtidigt. >>
det
kOm
Plet
ta e
ner
Gif
öre
taG
et
1 2
driftcentralen öVerVakar
Det är vår driftcentral som ansvarar för att vi har den ström vi behöver i vårt elnät. Med drygt 255 000 kundanläggningar inkopplade är detta ett stort åtagande. Eftersom strömavbrott numera är ganska sällsynta orsakar det, när det händer, både irritation och störningar. Mycket i vår vardag är ju beroende av elektricitet.
nya elmätare ökar säkerheten
Under 2009 har arbetet med att byta ut alla elmätare genomförts med några få undantag. Det innebär att vi nu har ett avancerat system för att bland annat fjärr- avläsa förbrukningen, vilket underlättar både för oss och för kunderna. Med den nya tekniken kan vi generera information från enskilda kunder, upptäcka störning-ar i nätdriften och lättare hitta fel och skador i nätet. Eftersom mätarna nu läses av varje månad kommer kunderna vid varje faktura-tillfälle att betala för den el de faktiskt förbrukat. Inom en snar framtid kommer kunden också att med de nya mätarna direkt kunna se hur förbrukningen ser ut och vad energisparåtgärder konkret ger i minskade kostnader. Den här tekniken är bara i ett inledningsskede och vi kommer att se fler möjligheter och mer användnings-områden i framtiden.
mOderniserinG aV nätet
I vårt kontinuerliga arbete med att förnya och förbättra nätet byter vi nu också ut en hel del kabel. Redan i dag är mer än 90 procent av elnätet nedgrävt, vilket gör oss mindre sårbara vid stormar och oväder. Det vi nu koncentrerar oss på är att byta äldre kabel med oljeisolering till ny kabel med modernare och mer miljöriktig isolering. Samtidigt pågår en projektering och utbyggnad av nätet i nya områden, men också med tanke på ny användning. Vi gör det möjligt för Göteborgs Hamn att elansluta fart yg, som då kan drivas med el i stället för diesel när de ligger i hamn. Vi ser också över och förstärker nätet på ställen där vi ser att förbrukning och effektuttag ökar.
mOdernare Och säkrare arBetsmiljö
Vårt elnät fyllde 100 år 2008. Även om dagens elnät inte har mycket gemensamt med dåtidens strömförsörjning finns det anläggningar i vårt nät som har både fyrtio och femtio år på nacken. Kraven på säkerhet och arbetsmiljö är i dag helt annorlunda än då, därför förnyar vi och förbättrar både för oss själva och för våra kunder. Nya tekniska lösningar gör det också lättare att hitta och åtgärda fel. Fjärrst yrning och fjärrdetektering är sådana praktiska hjälpmedel.
Ansvarar för att ansluta kunden till elnätet och ser till att distributionen av el fungerar. Dotterbolaget Göteborg Energi Elnät ABäger nätet och projekterar, bygger ut samt sköter drift och underhåll.
elnät
G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 0 9 | 1 3
det
kOm
Plet
ta e
ner
Gif
öre
taG
et
laddstatiOner för elfOrdOn
I framtiden räknar man med fler och fler elfordon på våra gator och vägar, elfordon som måste laddas regelbundet. Vi driver därför ett koncerngemensamt pilotprojekt där vi testar laddstationer och teknik för laddning och betalning. Under 2009 har vi byggt två teststationer, där vi ska utvärdera vilka möjligheter som finns. Den ena är placerad på Lindholmen, den andra, som invigdes i december 2009, är en laddningsparkering vid ett bostadsområde i Kålltorp.
sVeriGes största laddninGsParkerinG
Den nya parkeringen med elfordonsladdning i Kålltorp är Sveriges största och har 25 parkeringsplatser. Parkeringsplatserna kommer att hyras ut i prioriterings-ordning där elbilar, laddhybrider och miljöbilar har företräde. Laddnings-parkeringen är ett samarbete mellan Göteborg Energi och Saxborn Fastigheter. Avsikten med parkeringen är att förbereda Göteborg för en ökad användning av elfordon.
laddningsparkeringen i kålltorp invigdes den 4 december 2009.
1 4
”Varför finns det inte fler vindkraftverk i Göteborg?”Här blåser ju nästan jämt. Så varför tar vi inte tillvara på vindarna bättre?
Man skulle ju faktiskt kunna ha ett litet vindkraftverk i varje gathörn. Eller en snygg, designad vindkraftspark här i hamnen. Och hur är det ute på Vinga?
I Göteborg finns ju alla förutsättningar.
förnyelseBar elJavisst blåser det mycket i Göteborg och det ska vi givetvis utnyttja.
Det är miljöklokt att omvandla vindenergi till el eftersom det inte
kräver några naturresurser i form av bränsle och inte heller ger några
utsläpp av miljöförstörande ämnen. >>
G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 0 9 | 1 5
det
kOm
Plet
ta e
ner
Gif
öre
taG
et
1 6
nytt VindkraftVerk i GÅrdsten
Under 2009 kunde vi också inviga ett nytt vindkraftverk i Gårdsten, som genererar 5000 MWh el per år till Gårdstensbostäder. Vindkraftverket är ett samarbete mellan Göteborg Energi, Gårdstensbostäder, Förvaltnings AB Framtiden och SKF. Eftersom Gårdstensverket ligger i direkt anslutning till ett bostadsområde har de boende fått t ycka till om satsningen. Vi har därför genomfört en enkät bland 650 personer, där man har fått ge sina synpunkter på både vindkraft i allmänhet och Gårdstensverket i synnerhet. Resultatet är mycket glädjande. Boende i Angered är mer positivt inställda till utbyggnad av vindkraft, både i den egna kommunen och i närheten av den egna bostaden än i riket som helhet. Det visade sig också lite över-raskande att ju närmare vindkraftverket i Gårdsten man bor, desto mindre störd säger man sig vara av bullret.
aVtal med raBBalshede kraft
I slutet av året tecknade Göteborg Energi avtal med Rabbalshede Kraft om att för-värva 10 av 21 vindkraftverk i vindkraftparken Töftedalsfjället i Dals-Eds kommun. Under hösten förvärvades även ett vindkraftverk i Mariedamm utanför Askersund.
100 VindkraftVerk 2015
Vi ligger inte heller på latsidan när det gäller att planera nya vindkraftverk. Vår ambition är att ha 100 vindkraftverk i drift redan 2015. Dessa kraftverk kan ge en elproduktion som motsvarar 10 procent av Göteborgs totala förbrukning. Redan i dag pågår förprojektering och tillståndsprocesser inför denna vindkrafts-satsning. Även om själva byggtiden för ett vindkraftverk är relativt kort är hela processen med miljöprövning och annan tillståndsprövning lång och omfattande. Ofta överklagas också ärenden, vilket ytterligare drar ut på tiden. Och även om det ser ut att finnas gott om plats för nya vindkraftverk i Göteborg, så är det inte helt enkelt att hitta platser som passar alla krav. Vad är då en bra plats? Generellt kan man säga att ju mer och ju oftare det blåser, desto bättre är det. Däremot får det inte vara för turbulent. Andra aspekter på val av plats är tillgängligheten och möjligheten att dra elnätet på ett optimalt sätt.
Vi utvecklar, projekterar och driver anläggningar som producerar miljöriktig, förnyelsebar el. I dag är fokus mest på vindkraft, men vi har även andra utvecklingsprojekt med el från sol och våg.
förnyelseBar el
G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 0 9 | 1 7
det
kOm
Plet
ta e
ner
Gif
öre
taG
et
är Vindkraft lönsam?
Kritiker hävdar ibland att effekten från ett vindkraftverk är för dålig, att det ger för lite kräm, jämfört med andra energiformer. Det man kan konstatera är att all annan energiproduktion är mer energislukande än vindkraft. Den energi som går åt för att bygga ett vindkraftverk har kraftverket kört in på sex till åtta månader. Därefter ger det bara tillskott under hela drifttiden, som i dagsläget bedöms vara minst 20 år. I takt med den tekniska utvecklingen har vindkraftverken blivit både effektivare och mer lönsamma att bygga.
sOl, VÅG Och Vatten
Vid sidan om utvecklingen av vindkraft pågår även försök med att utvinna elenergi ur vågkraft. Vågenergi är en förnyelsebar energiform som produceras med mycket låg miljöpåverkan. Än så länge är vågkraft på forskningsstadiet, men Göteborg Energi är engagerade i de testprojekt som pågår, bland annat utanför Vinga. När det gäller vattenkraft, handlar det i dagsläget mest om att effektivisera befintliga anläggningar. Någon nyutbyggnad av vattenkraft finns för närvarande inte på agendan. Däremot fortsätter utvecklingen av solenergi med nya t yper av solceller.
klimatfrÅGan i centrUm
Energiområdet befinner sig i ständig utveckling. För oss är klimatfrågan i centrum eftersom vi arbetar för ett hållbart Göteborgssamhälle. Vi vill ligga i framkant och satsar därför på forskning och utveckling på flera plan. Det innebär att vi förutom våra egna projekt även är med och finansierar extern forskning inom utvalda om-råden. Dessutom deltar vi i branschgemensamma forskningsprojekt.
Bild
: Sw
itch
pow
er,
Pet
ter
Sjö
strö
m
1 8
”Vad är skillnaden mellan standby och on-off?”Det verkar klokt att stänga av apparater som man inte använder. Men hur är det med standbyläget? Är det på eller av då? TV:n, stereon och datorn står ju ofta på
standby. Drar dom verkligen ström då? Och spelar det någon roll? Måste inte vissa apparater ha ström hela tiden?
enerGitjänsterBåde i hushållen och på företagen finns utrustning som man inte
kan och inte ska stänga av. Kyl och frys till exempel. Däremot finns
det mycket som kan och som bör stängas av när det inte används.
Det skulle spara både pengar och miljö. Man ska ju inte använda
mer el än vad man behöver. För skillnaden mellan standby och helt
avstängt är häpnadsväckande i energihänseende. Om alla standby-
lägen i Sverige stängdes av skulle vi också kunna stänga av en hel
kärnkraftsreaktor. >>
G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 0 9 | 1 9
det
kOm
Plet
ta e
ner
Gif
öre
taG
et
2 0
kraftsamlinG för enerGisPar
”Rätt energi i rätt mängd i rätt tid” är en liten devis som vi brukar använda. Nu läg-ger vi också till: ”och med så lite miljöbelastning som möjligt”. Våra energitjänster handlar alltså om så mycket mer än om att stänga av eller sätta på. Under 2009 har vi gjort en kraftsamling för att visa vad ett samarbete med Göteborg Energi kan bidra till. Vi har sett över vår organisation och vässat våra erbjudanden. Det finns mycket kunskap i huset och vi tror att vi med vår bakgrund är speciellt lämpade. Vi vill vara den ledande aktören inom energitjänster, en aktör som starkt bidrar till ett hållbart samhälle.
frÅn enstaka analyser till kOmfOrtaVtal
Energitjänsterna omfattar allt från enstaka konsultuppdrag till heltäckande avtal. Det kan röra sig om en analys av en fastighets energistatus eller ett komplett kom-fortavtal, där vi levererar önskat inomhusklimat. I komfortavtalet ingår då också att vi tar ett helhetsansvar för både drift och underhåll när det gäller värme, ventila-tion, kyla samt vatten och avlopp. Dessutom kan vi hjälpa till med finansieringen av miljö- och energiinvesteringar så att dessa blir en del av driftskostnaden utan att belasta balansräkningen.
nya tjänster
Två av våra energitjänstavtal är helt nya: grön partner och drifttillsyn, som fokuse-rar på att minska koldioxidutsläpp, spara energi och dessutom spara pengar. Grön partner har fokus på minskade koldioxidutsläpp och bygger på att kunden tillsammans med oss gör en långsiktig plan på hur fastigheter kan bli hållbara ur miljösynpunkt. Drifttillsyn är helt enkelt en tillsyn av tekniska installationer, då vi också justerar driftparametrar för värme och ventilation.
BallOGraf minskade UtsläPP aV cO2 med 90 PrOcent
Den svenska penntillverkaren Ballograf i Västra Frölunda valde under året ett Grön Partner-avtal med Göteborg Energi. All tillverkning sker i Sverige och lokal-erna värmdes tidigare upp med oljepannor av en äldre modell. Nu ville man slå ett slag för miljön och bli mer energieffektiva samtidigt som inomhusklimatet måste bli bättre. Energitjänster bytte då ut det gamla systemet mot fjärrvärme, installerade st yr- och reglerutrustning samt ett sekundärnät för värme. I avtalet ingår också att drifta och underhålla hela anläggningen. Den direkta effekten blev en minskning av koldioxidutsläppen för uppvärmning med minst 90 procent.
Vi hjälper våra kunder att energieffektivisera sina fastigheter. Energitjänsterna omfattar allt från enstaka konsultuppdrag till heltäckande avtal. Det kan röra sig om en analys av en fastighets energistatus eller ett komplett komfortavtal, där vi levererar önskat inomhusklimat.
enerGitjänster
G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 0 9 | 2 1
det
kOm
Plet
ta e
ner
Gif
öre
taG
et
nästa GeneratiOn BelysninG
Den vanliga glödlampan håller på att fasas ut och ersättas med nya lågenergilamp-or. Att ersätta hushållets tio mest använda glödlampor med moderna alternativ kan spara upp till 800 kronor om året. Dessutom håller en lågenergilampa upp till tio gånger så länge som den gamla lampan. Nästa generation belysning tipsas bli LED-tekniken med lysdioder. En LED-lampa beräknas hålla 50 gånger längre än glödlampan. Nu kommer också LED-TV, som drar bet ydligt mindre energi än till exempel plasmaskärmar. Drivkraften för att byta ut sina lampor är därför i huvudsak ekonomisk. Det finns mycket pengar att spara på sikt med ny teknik.
lönsamt att enerGieffektiVisera
Vi har arbetat med energitjänster i många år och ansvarar i dag för 3 600 000 m2 i drygt 1000 byggnader i Västsverige. Många av våra kunder har insett att det är lön-samt att energieffektivisera, det ger både ökat driftnetto och lägre miljöbelastning. Samtidigt blir vardagen enklare och miljön bättre.
Under hösten 2009 genomfördes en reklamkampanj på temat ”använd inte mer energi än du behöver”.
2 2
”minus 15 här och plus 20 därinne. hur går det till?”Vinterkylan kommer snabbt. Ändå fortsätter det att vara varmt och gott därinne
utan att jag behöver göra någonting alls. Vad är hemligheten med fjärrvärme? Och var sitter han som sköter om det?
G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 0 9 | 2 3
det
kOm
Plet
ta e
ner
Gif
öre
taG
et
fjärrVärmeAtt fjärrvärmesystemet fungerar är primärt ett ansvar för vår
driftcentral i Sävenäs. Det är här vi har kontroll på att våra anlägg-
ningar fungerar som de ska och att den plan vi har gjort upp fullföljs.
Detta är ett arbete som sysselsätter ett antal personer, både när det
gäller att göra prognoser, bedöma marknadspriser på bränsle och välja
rätt anläggning vid extra belastning. Denna planering pågår hela tiden
och det görs nya prognoser varje timma. Normalt ska man alltså inte
märka på inomhusklimatet att temperaturen sjunker utomhus. >>
2 4
Väl förBeredda
När minusgraderna nyper till är vi därför väl förberedda. Vår planering sträcker sig en vecka framåt, så väderomslag kommer sällan som en överraskning. Normalt räcker spillvärmen till för att hålla systemet varmt en stor del av året. Under senhöst och vinter måste vi även utnyttja våra flispannor i Sävenäs. Blir det riktigt kallt, eller om någon del i systemet skulle haverera kopplar vi in det vi kallar för spetslastan-läggningar, som drivs med gas eller olja. Men de behövs bara under mycket korta perioder av sträng kyla.
nytänkande PÅ Bränslesidan
Under 2009 har det varit en viss dramatik på bränslemarknaden, både när det gäller priset på bränsle och ränteläge. Eftersom räntan har varit låg har det påverkat oss positivt. Oljepriset st yr gaspriset, men gasmarknaden är inte alls lika mogen som olje- och elmarknaden, det finns inte börser på samma sätt. Så på grund av lågkonjunkturen och den minskade efterfrågan på gas har vi kunnat köpa volymer till bra pris så kallat spotgas. När det gäller fasta biobränslen, det vill säga flis från skogsavverkningar, arbetar vi aktivt för att hitta volymer i närområdet. Redan idag kommer 15-20 procent av dessa bränslen från närområdet. Med en effektiv transportkedja och egna flis-
maskiner kan vi göra större och bättre affärer. Och det finns mycket att hämta, bland annat hos de stora bostadsbolagen som idag har svårt att sköta sina områden rationellt.
kOntinUerliG UtByGGnad
Utbyggnaden av fjärrvärmenätet fortsätter på olika håll. I slutet av förra året kopp-lade vi ihop vårt nät med Kungälvs, nu bygger vi en ledning till de nya bostadsom-rådena i Torslanda. I dagsläget finns där ett system med färdig värme från ett antal pelletseldade panncentraler, vilket är en utmärkt förberedelse för att koppla in fjärr-värme. Här blir anslutningen i stort sett hundraprocentig, vilket är väldigt roligt. Vi bygger också ihop nätet i Partille med det lokala nätet i Jonsered, där man sedan tidigare har en naturgaseldad panna. I vår lite mer långsiktiga planering är det de båda älvstränderna som ligger närmast till hands. Östra Kvillebäcken är ett näraliggande projekt, likaså hela Backaplansområdet och även Ringön. När det gäller södra älvstranden tittar vi på Gullbergsvass och Marieholm och i ett längre perspektiv även området vid Skeppsbron.
Vi använder spillvärme från industriprocesser och kraftproduktion för att värma upp vatten i fjärrvärmenätet för uppvärmning av bostäder och lokaler, samt för varmvatten. Fjärrvärme är en miljöriktig uppvärm-ningsform och bidrar därmed till att skapa ett hållbart samhälle.
fjärrVärme
G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 0 9 | 2 5
det
kOm
Plet
ta e
ner
Gif
öre
taG
et
ny PrismOdell
I januari 2009 införde vi en ny prismodell för fjärrvärme. Tidigare har vi haft ett kategorital som har angett den fasta delen i priset. Nu mäter vi verklig effekt, vilket innebär att det är dygnsmedeleffekten under de tre kallaste dygnen under en tolv-månaders period som sätter det fasta priset. För den rörliga delen har vi olika års-tidspriser, där sommarpriset är lägst. Den här prismodellen är mer kostnadsriktig, och gör även fjärrvärmen mer konkurrenskraftig jämfört med andra system. Med tanke på den höga leveranssäkerheten och vår underhållsgaranti på nya anläggningar vågar vi påstå att vår fjärrvärme är både mycket prisvärd och bekväm. Den som vill ha underhållsgaranti betalar en extra månadskostnad.* Detta gäller för villor när man valt att äga fjärrvärmecentralen själv.
FJÄRRVÄRMEPRODUKTION 2009
SpillvärmeI spillvärme ingår värme från:Avfallsförbränning: 26,2%Raffinaderier och övrig industri: 25,2%Elproduktion: 28,7%Avloppsvatten: 2,7%
Förnyelsebar resurs Biobränsle och förnyelsebar el
Fossil resursOlja, fossil el samt naturgas
83%
6%11%
insatt Bränsle till fjärrVärmePrOdUktiOn År 2009
* från och med januari 2010 är månadskostnaden 100 kronor.
2 6
”Går dom här bussarna på kobajs?”Här ser ni bussar som går på gas. Fordonsgas heter det egentligen.
Det mest spännande är att man kan göra biogas av hushållsavfall och gödsel. Tänk att kollektivtrafik kan gå på sopor.
G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 0 9 | 2 7
det
kOm
Plet
ta e
ner
Gif
öre
taG
et
GasBiogas står verkligen inför en spännande utveckling. Jämfört med
naturgas utgör biogas ännu en liten del av den totala gasmängden,
men det är en del som växer. I vår vision ska vi bara ha biogas i led-
ningarna i framtiden och ett delmål på den vägen är att 2020 ska
andelen biogas uppgå till en tredjedel av dagens gasanvändning. >>
2 8
Vad är BiOGas?
Biogas kan framställas på två sätt. Antingen genom rötning av avloppsslam, avfall, restprodukter och gödsel eller genom att förgasa skogsavfall. I båda fallen är slutprodukten metangas. När detta sker i naturen försvinner metangasen upp i atmosfären, vilket ökar på växthuseffekten. Dessutom är det slösaktigt, eftersom denna gas går att rena och använda som bränsle. I vår egen anläggning Gasendal gör vi just detta sedan ett par år. Här använder vi gas från rötat avloppsslam som uppgraderas och matas in i naturgasnätet. Vi har också en mindre anläggning i Falköping som renar metangas från avloppsrenings-verket. I nästa etapp kommer även jordbruksavfall, alltså gödsel och andra rest-produkter från lantbruket att rötas. Vi planerar också en anläggning i Småland, där femton gårdar i Sävsjötrakten ska leverera gödsel till en ny biogasanläggning. Avfall från livsmedelsindustrin är en annan källa för biogas. Vi är därför igång med bygget av en anläggning i Lidköping i samma storleksklass som Gasendal. Här är planerna att tillverka flytande biogas, som bränsle till tunga fordon.
framtidens GasanläGGninG
Den riktigt stora utmaningen för framtiden är att tillverka biogas av skogsavfall. Projektet kallas GoBiGas, och fick under hösten 2009 beviljat ekonomiskt stöd på 222 mkr från Energimyndigheten. Förutsättningen är att EU-kommisionens statsstödsgranskning ger ett positivt utfall. GoBiGas kommer att bli den första storskaliga förgasningsanläggningen i världen för produktion av biogas från biobränslen. Satsningen är ett samarbete mellan Göteborg Energi och E.ON. Anläggningen kommer att byggas i två etapper i Ryaområdet på Hisingen. Slutmålet är en produktion på cirka 800 GWh per år, vilket motsvarar bränsle för 50 000 bilar under ett år.
stadsGasen försVinner
Leveranserna av den traditionella stadsgasen upphör helt den 31 december 2010. Förberedelserna har pågått ett antal år och befintliga gaskunder har erbjudits alternativa möjligheter, som fjärrvärme, el eller naturgas. Det nya gasnätet är i första hand planerat för företag och industrier. Den klassiska gasspisen har mer och mer ersatts av den modernare induktionshällen.
Göteborg Energi har försett göteborgarna med gas sedan 1846. Nu fasas stadsgasen ut, men i stället får vi naturgas och biogas. Naturgas är en fossil produkt, men är bättre ur miljösynpunkt än olja och kol. Vårt gasnät är dessutom en bro för att öka andelen biogas, som är ett förnyelsebart bränsle. Biogas utvinns främst ur hushålls-avfall, restprodukter från lantbruk och livsmedelsindustrin eller från skogsavfall.
Gas
G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 0 9 | 2 9
det
kOm
Plet
ta e
ner
Gif
öre
taG
et
ökad försäljninG aV fOrdOnsGas
Under hösten 2009 ökade försäljningen av fordonsgas markant. En förklaring är att det såldes 400 procent fler gasfordon 2009 jämfört med 2008. Nu kommer också biltillverkarna med allt fler nya modeller för gasdrift. Nästan alla nya person-bilar som säljs idag är antingen miljödieselfordon eller gas- respektive elhybrider. Miljötänkandet har kommit starkt på kort tid. När det gäller den t yngre trafiken tror vi mycket på gas framöver, och då främst det som kallas Liquified Natural Gas (LNG), det vill säga fordonsgas i flytande form. Ett annat område för flytande gas är sjöfarten. Traditionellt har sjöfarten använt tunga oljor som bränsle eftersom det inte har funnits några alternativ. Användningen av LNG i sjötrafiken kommer att medföra väsentligt lägre utsläpp av såväl kväve och svavel som koldioxid. Inom några år kommer nya begränsningar för olika utsläpp i Nordsjön och Östersjön, vilket kommer att påskynda övergången till nya bränslen.
samarBete i lidköPinG
En anläggning för att framställa flytande biogas (LBG) kommer att byggas i Lidköping i regi av bolaget Lidköping Biogas som ägs av Göteborg Energi och Lidköping kommun. Biogasen produceras och uppgraderas till fordonsgaskvalitet av Swedish Biogas International (SBI). Lidköping Biogas köper den uppgraderade gasen och kyler sedan ner den till minus 160°C då den övergår i flytande form. En del av biogasen kommer att transporteras i gasform ut till sex tankställen runt om i Lidköping och Västra Götaland medan resterande volymer transporteras i flytande form till marknader längre bort. En av de stora fördelarna med att använda flyt-ande gas är just att den kan transporteras till långväga tankställen och marknader på ett mer effektivt sätt än fordonsgas i gasform.
UtsläPP - flytande Gas jämfört med tjOckOljaLNG kommer att medföra väsentligt lägre utsläpp
Ämne Reduktion av utsläpp
Svaveloxid 100%
Partiklar 100%
Kväveoxid 90%
Koldioxid 20-25%
3 0
”ska det vara nån konst att hålla jämn temperatur här?”
Jag gillar Konstmuseet. Det är ofta tyst och lugnt och svalt. Och så är det ju så mycket snyggt att titta på. Fast det är känsligt med gamla tavlor. Dom mår inte bra av temperaturväxlingar har jag hört. Hur löser man det egentligen en varm sommardag?
G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 0 9 | 3 1
det
kOm
Plet
ta e
ner
Gif
öre
taG
et
kylaGöteborgs Konstmuseum har samlingar från 1400-talet och fram
till i dag. Det är värdefull konst som ska berika både oss och nya
generationer. Museet invigdes 1925 och har därefter byggts till och
byggts om vid flera tillfällen. Beroende på att lokalerna är så olika
sinsemellan och dessutom från olika decennier med olika krav på
arkitektur och byggnadsteknik, är det faktiskt en liten konst att
hålla jämn temperatur och jämn luftfuktighet. >>
3 2
känsliG kOnst
Konstverk är olika känsliga för temperaturväxlingar, men generellt kan man säga att det bör vara plus 19°C året om, med en tolerans på en till två grader upp och ner. Minst känsliga är gamla oljemålningar, mest känsliga är modernare konst på papper. Därför är hela museet utrustat med mätare, som kontrolleras regelbundet. Sedan 2008 är museet också inkopplat på Göteborg Energis fjärrkylanät, vilket innebär att man inte längre är beroende av en egen klimatanläggning.
frikyla frÅn Göta älV
Frikyla är en enkel, säker och miljöklok kylmetod. Dessutom slipper man buller från kylmaskiner inuti och utanför byggnaden och kan samtidigt frigöra ytor där maskiner tidigare tagit upp värdefull plats. I botten använder vi frikyla, det vill säga kallt vatten från Göta Älv. Sommartid kompletterar vi med kyla som produceras med spillvärme genom driftsäker och väl beprövad absorptionsteknik. Enkelt och skonsamt mot miljön. När tillgången på spillvärme är begränsad kompletteras frikylan med kyla från eldrivna kylmaskiner med mycket hög verkningsgrad. Kraven på inomhusklimatet ökar i takt med att fler tekniska lösningar själva avger värme. Dessutom finns det processer där temperaturväxlingar inte kan accepteras. Krav på komfortkyla ökar också i kontor, affärslokaler och offentlig miljö.
Lind-
här finns fjärrkyla
Utöver områden på kartan har vi också lokala anläggningar på arken, medicinarberget,sahlgrenska Universitetssjukhuset/sahlgrenska samt sahlgrenska Universitetssjukhuset/östra.
Fjärrkyla produceras centralt, i en produktions-anläggning som i huvudsak nyttjar kallt vatten från Göta Älv och spillvärmedrivna kylmaskiner. Detta hjälper sedan till att hålla ett bra inomhus-klimat i kontor, affärslokaler, industrier, offentlig miljö och bostäder. Fjärrkyla är både driftsäkert och effektivt utan att påverka miljön negativt.
kyla
G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 0 9 | 3 3
det
kOm
Plet
ta e
ner
Gif
öre
taG
et
fjärrkyla Växer
Fjärrkyla är inne i ett expansivt skede och växer för varje år. Under 2008 och 2009 ökade energileveranserna med 17 procent årligen. Målet är att växa med 25 procent under 2010. Förklaringen till expansionen är att anslutningsgraden är hög, i de områden vi har byggt ut har mellan 50 och 75 procent valt att ansluta sina fastigheter till fjärrkyla. I dag täcker vi stora delar av området innanför vallgraven och längs Avenyn upp till Götaplatsen, dessutom har vi ett nät till Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Nästa steg blir att fortsätta expansionen i innerstaden och ansluta området Västra Nordstaden och på sikt tittar vi också på en förlängning till Gamlestaden.
kOstnadseffektiVt Och miljöriktiGt
Den som ansluter sig till vårt fjärrkylanät kan även få hjälp av oss med all nöd-vändig utrustning för att ta emot och använda kylan. I vårt åtagande kan även ingå drift, underhåll och klimatst yrning. Fjärrkyla är en lösning som är mycket ekonomiskt konkurrenskraftig och vi bistår med löpande rapportering om förbruk-ning och kostnader. Jämfört med egen kylanläggning förbrukar fjärrkyla bet ydligt mindre mängd el. Elkonsumtionen kan minskas med upp till 80 procent. Fjärrkyla är dessutom ett miljöklokt val som minskar användningen av miljö-skadliga kylmedier.
3 4
”här måste ni väl ha ett bra nät?”Jag måste koppla upp mig och kolla receptet till bouillabaissen jag såg i GP.
Ska det vara 1 kilo eller 1,5 kilo. Yes, här har vi Gothenburg Wireless. Nu ska vi se - hälleflundra eller marulk? Vilken är billigast? Och så behöver jag några fina havskräftor
också. Kanske ska jag gå in och få lite vintips när jag ändå är ute på nätet.
G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 0 9 | 3 5
det
kOm
Plet
ta e
ner
Gif
öre
taG
et
data- Och telekOmmUnikatiOnGothenburg Wireless är ett trådlöst bredbandsnät i centrala Göteborg,
som gör det möjligt att gratis koppla upp sig och hitta nyheter och in-
formation på ett antal olika webbsidor. Den som vill surfa fritt på hela
internet kan enkelt teckna ett abonnemang eller betala via kreditkort.
Nätet är under uppbyggnad och under 2009 har man kunnat nå nätet
på ett antal platser i centrala Göteborg, såsom Avenyn, Kungsports-
platsen, Kungstorget, Heden, Ullevi, Svenska Mässan, Scandinavium,
Frihamnen, områdena längs Norra och Södra Älvstranden samt Stenas
Danmarks- och Tysklandsterminaler. >>
3 6
mer än Bara sUrf
Gothenburg Wireless är mer än bara ett trådlöst bredband för nätsurfning. Redan idag samarbetar vi med ett antal lokala aktörer, till exempel Göteborgs Posten, Göteborg & Co, Göteborgs Universitet, Chalmers och Göteborgslokaler, som erbjuder fritt tillträde till sina hemsidor med möjlighet att ladda hem information. Här finns också spel och tävlingar och under hösten har vi erbjudit en virtuell fotoutställning. På sikt vill vi även att andra lokala aktörer ska använda portalen för aktiviteter och olika erbjudanden, det kan vara ett torg eller köpcenter som då bara kan nås lokalt och när man är på plats. Under 2010 kommer Gothenburg Wireless att synas bet ydligt mer och det finns en hel del nya idéer på hur nätet kommer att kunna användas.
nytt aVtal med GöteBOrGs stad
Under 2009 har GothNet ytterligare förstärkt sin position på kommunikations-marknaden. Vi har förnyat vårt avtal som huvudleverantör till Göteborgs Stad. Det är ett stort ansvar eftersom kraven på oss kommer att öka i och med att allt ska vara tillgängligt hela tiden. Vi behöver mer bandbredd helt enkelt. Vår ambition är att under avtalstiden flytta över en stor del av trafiken från traditionell kopparledning till fiber, vilket kommer att ge oss och stadens verksam-heter en bättre driftsäkerhet och möjlighet till högre kapacitet.
samarBete med aleByGGen
Ett annat projekt som vi har inlett under 2009 är ett omfattande samarbete med det kommunala bostadsbolaget Alebyggen. Det innebär också starten för ett lite annorlunda sätt för oss att göra affärer. I takt med att nya bostadsområden byggs ska vi stå för infrastrukturen vad gäller fibernät. Med nätet som grund kan vi som kommunikationsoperatör sedan erbjuda en mängd olika tjänster från andra leveran-törer, till exempel TV, telefoni, internet och fastighetstjänster.
Valfrihet Och mÅnGfald
Valfrihet möjliggör vi genom att vårt nät är ett så kallat öppet nät vilket bet yder att det inte är någon operatör eller nätägare som bestämmer vad du som användare får tillgång till. I vårt nät råder fri konkurrens och tjänsteleverantörerna konkurrerar alla på lika villkor. Konkurrens som för de boende bet yder att leverantörerna både höjer kvalitén och pressar priserna. Det bet yder också att vi från och med 2010 inte längre är en leverantör av kabel-TV-tjänst, däremot kan vi erbjuda ett antal olika leverantörer. I fortsättningen ska vi på GothNet koncentrera oss på att bara vara nätägare.
Dotterbolaget Göteborg Energi GothNet AB säljer kommunikations-tjänster via eget nät. Det ger både företag, offentlig verksamhet och privatpersoner möjlighet att välja ett stort utbud av oberoende tjänster inom internet, fast telefoni och TV samt telehousing.
data- Och telekOmmUnikatiOn
G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 0 9 | 3 7
det
kOm
Plet
ta e
ner
Gif
öre
taG
et
säkerhet Och BeredskaP
En viktig del i vår verksamhet är det som brukar gå under namnet telehousing. Det betyder att vi har ett ”kassaskåp” för andras datatutrustning, till exempel servrar, routrar och switchar. Det innebär ett säkert sätt att lagra vitala delar av den egna verk-samheten och tekniken. Detta är ett behov som ökar. Idag har vi ett sådant digitalt kassaskåp i Slakthusområdet, men vi planerar nu att bygga en helt ny anläggning, som också ska klara nya krav på säkerhet från Post- och Telestyrelsen. Ett led i detta var också den stora störningsövningen för elektronisk kommunika-tion, Telö 09, som genomfördes under försommaren 2009. Här ställdes vår beredskap på prov. Ett av många scenarior var där vår driftcentral slagits ut. Övningen gav många bra lärdomar och vi på GothNet fick beröm för vårt agerande.
kOmmUnikatiOnsOPeratör
Vi på GothNet blir mer och mer en kommunikationsoperatör som använder fibernätet för att erbjuda ett antal olika bredbandstjänster i samarbete med många olika tjänsteleverantörer till fastighetsägare och byggbolag. Vi har varit verksamma i branschen ända sedan slutet av 1980-talet och är idag en av landets mest erfarna nätägare och kommunikationsoperatörer. Eftersom vi är ett helägt dotterbolag till Göteborg Energi borgar det för trygghet och kontinuitet, vi kommer att finnas kvar både i morgon och i övermorgon. Denna långsiktighet har också varit en st yrka under den rådande lågkonjunkturen. För även om nybyggnationen har stannat av, så har vi ändå kunnat fortsätta vår långsiktiga planering inför framtiden.
här finns Gothenburg wireless, december 2009.
3 8
”hur vet man att man verkligen får grön el?”Min frisör är lite ”grön”. Det tycker jag är bra. Inte nog med att hon använder
miljövänliga produkter, alla hennes hårresande apparater är gjorda för att dra så lite energi som möjligt. Det enda hon inte har koll på är om elen också är grön.
Men hur vet man det egentligen?
G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 0 9 | 3 9
det
kOm
Plet
ta e
ner
Gif
öre
taG
et
elhandelRedan från början bestämdes det att DinEl bara ska sälja el från
förnyelsebara energikällor till privatkunder. Det beslutet fattades efter
att kunderna hade sagt sitt. Hur vet man då att det verkligen blir grön
el? Det vet man därför att om kunden väljer grön el, då köper DinEl
energi från förnyelsebar elproduktion i samma mängd som kundens
förbrukning. Resultatet blir att ju fler som väljer grön el, desto grönare
blir den totala elen på sikt. >>
4 0
Började med att lyssna
DinEl är visserligen en nykomling i branschen, men gänget bakom företaget har minst tio års erfarenhet av att sälja el. Under 2008 beslutade Vattenfall och Göteborg Energi att avsluta det gemensamma ägandet i elhandelsföretaget Plus-energi. Istället skulle kunderna delas upp geografiskt mellan Vattenfall och det nya bolag som Göteborg Energi valde att starta. Den 1 april 2009 var det premiär för DinEl med i huvudsak den personal som tidigare hade arbetat på Plusenergi.
Bäst kUndnöjdhet
Redan några månader före starten bestämde sig den nya organisationen för att ägna tid åt att först lyssna på kunderna. ”Säg vad du t ycker, vi lyssnar på dina åsikter”, var budskapet. Målet skulle vara att bli elhandelsföretaget med den bästa kundnöjd-heten i branschen. Så när bolaget väl startade var det med devisen ”Tillsammans blir vi bättre”. En nöjd kund stannar kvar och behöver aldrig fundera över att byta elbolag, det är den enkla sanningen.
tydliG miljöinriktninG
Den gröna inriktningen har varit t ydligt markerad under premiäråret. Många av avtalen är märkta med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval och därmed går en del av pengarna till forskningsprojekt inom miljöområdet. Dessutom har vi beslutat att 20 procent av intäkterna från Lokal VindEl och Lokal VattenEl går till en fond, DinEl Miljöfond, som ska ge bidrag till utvecklingen inom miljöområdet. En styrelse med representanter från media, högskola och branschen beslutar om vilka projekt som ska stödjas.
nya kUnder frÅn hela sVeriGe
Att ha t ydliga budskap innebär också att kraven från kunderna ökar, krav som man måste leva upp till. Och kunderna har kommit. Av alla kunder som bytte elhandelsföretag under hösten valde hela tio procent DinEl. Samtidigt minskade tappet av kunder påtagligt. Sammantaget har det inneburit en kraftig expansion av antalet kunder med över 25 000 sedan starten av bolaget. Detta är givetvis ett resultat av en lyckosam introduktion av nytt varumärke samt ett intensivt säljarbete både vad gäller att skaffa nya kunder och behålla de befintliga. Eftersom vi ska vara ett elhandelsföretag som arbetar över hela landet är det roligt att detta också visar sig på kundtillströmningen.
Elhandelsföretaget DinEl startade verksamheten den 1 april 2009 och är ett helägt dotterbolag till Göteborg Energi. Företaget har sin bas i Göteborg men vänder sig till kunder i hela Sverige. DinEl har ingen egen elproduktion utan köper sin el direkt från producenter eller på den nordiska elbörsen Nord Pool.
elhandel
fOk
Us G
öteB
OrG
enerG
i
G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 0 9 | 4 1
det
kOm
Plet
ta e
ner
Gif
öre
taG
et
Priset sPelar allt mindre rOll
Många t ycker att el är dyrt, men den som är nogräknad ser att skillnaden i pris mellan olika elhandelsföretag inte är särskilt stor. Det gäller alltså att förpacka affären så att kunden ändå är nöjd och upplever mervärde. Just detta har vi påDinEl arbetat mycket med. Det går att hitta mycket annat kring produkten el som kan vara intressant för kunden. Tack vare att DinEl är ett dotterbolag till Göteborg Energi finns mycket gemensam kunskap och även teknik att utnyttja när det gäller att erbjuda energieffektivisering och kringtjänster. Det är faktiskt bet ydligt lättare att få ner sin elkostnad genom att energieffektivisera än att jaga låga elpriser.
enkelt, nära Och hÅllBart
Kravet på enkelhet var en av de viktigaste synpunkterna från kunderna. Begripliga avtal, t ydlig debitering och enkla fakturor var genomgående viktiga önskemål som man givetvis tagit fasta på. Att kunna förstå sin faktura och lita på att den är korrekt är grundläggande för att man ska fortsätta vara en nöjd kund. Att dess-utom ha en nära relation med kunden samt arbeta för långsiktig hållbarhet ger än bättre förutsättningar för nöjda och trogna kunder. En angelägen satsning som pågår är att skapa individuella internetsidor för kunderna, kallade Din sida. Lansering sker våren 2010.
I den mätning av kundnöjdhet som genomförts, Svenkt KvalitetsIndex –09, håller DinEl ställningarna och ligger över branschsnittet. En glädjande ökning av nöjd-heten märktes bland företagskunder. DinEls första verksamhetsår omfattar bara nio månader, men under denna relativt korta tid har det inte bara gjorts en imponerande rivstart, vi har också lyckats etablera oss som ett av Sveriges mest attraktiva elhandelsföretag.
Måste elen vara så dyr?
Inte om ni har rätt avtal
Fast eller rörligt elpris? Ett, två eller tre år? Det kan vara lite klurigt att välja rätt elavtal.
Med vår avtalsväljare blir det lite enklare. Gå in på på dinel.se och kolla.
091001_DinEl_villa_fritid_225x297.indd 1
09-09-17 10.29.30
den gröna inriktningen och kunddialogen har framgått tydligt under premiäråret.
4 2
fOk
Us G
öteB
OrG
enerG
i
detta är vår utmaningVår vision om ett hållbart Göteborgssamhälle är den stora utmaning som genomsyrar hela verksamheten. På så sätt är Göteborg Energi en motor i den hållbara utvecklingen tillsammans med andra företag. Klimatfrågan är global och resurshushållningen är grundläggande för en hållbar utveckling. Hur vi löser transportsektorns miljöproblem och hur vi väljer att producera och använda el är två nyckelfrågor för framtiden. Energibranschen måste gå i täten i det här arbetet och vårt ansvar är att tillsammans med våra kunder driva utvecklingen. Visionen är vår drivkraft och det är till slut våra kunder som bestämmer om vi lyckas. För att nå visionen och tillfredsställa kundbehoven måste vi ha de nödvändiga ekonomiska musklerna och den rätta kompetensen. Detta är också vår utmaning.
G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 0 9 | 4 3
fOk
Us
Gö
teB
OrG
en
erG
i
4 4
så här antar vi utmaningenUnder 2009 har vi drivit och satt i gång ett antal projekt i syfte att nå vår vision om ett hållbart Göteborgssamhälle. Samtidigt måste vi se till att fundamentet för vår existens står stadigt, det vill säga en trygg och säker energiförsörjning. Hittills har fjärrvärmeförsäljningen varit ryggraden i vår ekonomi, i framtiden måste vi även lita mer till andra inkomstkällor. Vi har vår riktning klar och vi vill hellre satsa på kvalitetslösningar än ta lättköpta miljöpoäng. En stor del i vår utmaning handlar också om energieffektiviseringar.
Vilken eller vilka tekniker för energiförsörjning vi kommer att använda i framtiden är en kombination av strategiska val och mognadsgrad. Vissa ligger väl framme, till exempel vindkraft och frikyla. Andra ligger nära i tiden, till exempel biogas medan vågkraft och solenergi fortfarande ännu väntar på kommersiellt gångbara lösningar.
klimatet Och jOrdens resUrser är sammanlänkade
klimatet jOrdens resUrser
tOPPlista - den Bästa enerGin
1. Ej använd energi
Med ej använd energi menas att energieffektivisera
anläggningar och byta till mer energisnåla produkter,
till exempel lågenergilampor samt beteendeändringar
som att släcka efter sig.
2. Återvunnen energi
Fjärrvärme framställd via spillvärme är ett bra
exempel på återvunnen energi.
3. Flödande energi
Sol, vind och våg kan utnyttjas för energiproduktion.
4. Förnyelsebart bränsle
Avfall från industrier och skogsindustrier kan
utnyttjas som biomassa för energiproduktion om
det görs på ett hållbart sätt.
5. Ej förnyelsebart bränsle
Fossil energi måste vi undvika i utvecklingen mot
ett hållbart samhälle.
är vi varsamma om jordens resurser så är vi också varsamma om klimatet.
fOk
Us G
öteB
OrG
enerG
i
fOk
Us G
öteB
OrG
enerG
i
aktUella fOrsk-ninGsPrOjekt 2009• Trafikrörelser i svenska bilparken
med relevans för framtida elektri-
fiering (Test Site Sweden och
Chalmers).
• Två olika projekt för utveckling och
verifiering av teoretiska modeller för
vågkraft (BOWEC och Uppsala
Universitet).
• Underhåll av vindkraftsystem
(Chalmers).
• Utveckling och förbättring av
mikrobiell bränslecellteknik för
elproduktion från organiskt avfall
(Chalmers).
• Processintern metananrikning för
kostnadseffektiv produktion av
biogas som fordonsbränsle (KTH
och SLU).
G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 0 9 | 4 5
fOk
Us
Gö
teB
OrG
en
erG
i
fOrskninG Och UtVecklinG
Två utgångspunkter st yr den forskning och utveckling som Göteborg Energi initierar och stödjer: hotet mot klimatet och hushållningen av jordens resurser. Vi finansierar extern forskning och utveckling genom vår Stiftelse för forskning och utveckling. Vi bedriver även egna både stora och mindre utvecklingsprojekt och vi deltar i branschgemensamma forskningsprojekt. Mycket av dagens forskning syftar till att förflytta energianvändning från ”ohållbar” till hållbar. Därför enga-gerar vi oss till exempel i transportsektorn eftersom en övergång från fossila bränslen till förnyelsebara bränslen kan göra stor skillnad. Se topplistan över den bästa energin på sidan till vänster, målet ska vara att hamna högre upp på listan i sin energianvändning. Betydande effekter kan också uppnås genom bättre kommunikation och förändrade beteenden, därför är även denna forskning viktig.
Vi på Göteborg Energi har identifierat fem kärnområden där vi satsar på forskning och utveckling:• Transportsektorn• Förnyelsebar el och gas• Effektivare energianvändning• Smarta nät och smart infrastruktur• Kommunikation och relationer
tVÅ intressanta PrOjekt
Unga vuxnas attityder till energieffektiviseringTidigare forskning har visat att det är i gruppen ”unga vuxna”, det vill säga ungdomar som nyligen flyttat hemifrån och etablerat eget boende, som potentialen för energieffektivisering är som störst. Unga har ofta mer kunskap och starkare miljövärderingar än äldre, men är i många fall sämre på att bete sig hållbart. Ett projekt med syfte att kartlägga denna grupps attit yder och beteenden och vilja att investera i energieffektivisering har därför fått stöd av Göteborg Energi. Projektet genomförs av psykologen och filosofie doktorn Maria Ojala, som är verksam vid institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap vid Örebro Universitet.
Småskalig elproduktion för hållbar utvecklingI dag kan hushåll köpa eller hyra produkter och mindre anläggningar för egen elproduktion, till exempel solpaneler och vindturbiner. Göteborg Energi har stött ett projekt med syfte att undersöka föreställningar kring detta hos användarna och vilka krav det ställer på branschens etablerade aktörer. Projektet har inkluderat såväl implementering och användning av anläggningarna som motiv och strategier för användningen. Ansvariga för projektet har varit Jenny Palm och Maria Tengvard vid Tema Teknik och Social Förändring vid Linköpings Universitet.
4 6
miljöVårt miljöarbete grundar sig på följande tre principer:
• Resurshushållningärgrundläggandeförenhållbarutveckling Vi agerar kraftfullt för ett resurseffektivt energisystem - både vid produktion, distribution samt i egen och kunds användning.•Klimatfråganärglobal De nationella gränserna saknar relevans för hur jorden påverkas av klimatgaser. •Utvecklingskertillsammansmedvårakunder Genom samarbeten och aktiva val påverkar våra kunder vår verksamhet och utveckling. Detta utgör en motor till att driva fram nya produkter och tjänster.
Fjärrvärmesystemet i Göteborg ger mycket goda förutsättningar för resurseffektiv uppvärmning av bostäder och lokaler i Göteborg. En stor del av värmen i vårt fjärr-värmesystem är tillvaratagen spillvärme som annars skulle gått förlorad. Göteborg Energi arbetar för att i framtiden kunna erbjuda fler kunder miljö-vänlig biogas och att på så sätt fasa ut den fossila naturgasen. Infrastrukturen för naturgas är en förutsättning för våra satsningar på biogas eftersom biogas kan distribueras i de befintliga ledningarna. Vi har en av Europas största anläggningar för biogasproduktion i Arendal (Gasendal). Fjärrkyla är ett resurseffektivt alternativ till kylning med individuella kylmaski-ner som drivs med el. Fjärrkyla framställs med spillenergi, via kylmaskiner eller med förnyelsebara resurser som vatten från Göta Älv (frikyla). Göteborg Energi satsar på att fortsätta bygga ut tillgången av fjärrkyla i Göteborg. På Göteborg Energi strävar vi mot att utveckla vår egen elproduktion mot mer effektiva produktionsanläggningar och ökad användning av förnyelsebara bränslen. I vårt elhandelsbolag DinEl kommer all el som säljs till privatkunder från förnyelse-bara källor. Tack vare Rya Kraftvärmeverk kan vi minska driften i äldre, mindre effektiva anläggningar och att vi kan minska behovet av importerad el. Rya Kraftvärme-verk producerar el och värme och täcker cirka 30 procent av Göteborgs elbehov. Göteborg Energi har byggt elva vindkraftverk på Risholmen, Hjärtholmen och Torsholmen i Göteborgs hamninlopp. I dag äger Göteborg Energi sex och ett halvt av dessa vindkraftverk och de övriga ägs av andelsföreningen Göteborgsvind och
Shell. Vi har även under 2009 byggt ett vindkraftverk i Gårdsten. Vi ser vindkraft som en självklar del i ett långsiktigt hållbart elproduktionssystem. Därför kommer vi att satsa hårt på en vindkraftutbyggnad under de kommande åren.
sÅ här raPPOrterar Vi miljöPÅVerkan
Vår verksamhet kräver tillstånd enligt miljöbalken. Till varje anläggning upp-rättas därför en separat miljörapport med uppgifter om miljötillstånd, emissioner, driftsätt med mera. Miljöpåverkan från verksamheten sker i huvudsak genom utsläpp till luft från förbränning vilket också är reglerat i villkoren för verksam- heten. Utöver dessa lokala rapporter lämnar vi också en EMAS-redovisning specifikt för fjärrvärmens miljöpåverkan samt en årlig sammanfattande miljö- redovisning (se del 2).
tOtala UtsläPP, tOn*
2009 2008 2007
svavel 9,4 4,8 6,9
Kväveoxider 195 159 178
Koldioxid (fossil) 545 000 331 000 455 000
Koldioxid (från biobränsle) 156 000 202 000 132 000
stoft 8,7 6,0 6,4
Köldmediaförlust 1,2 0,7 1,8
*Utsläpp från produktionsanläggningar inom koncernen.
fOk
Us G
öteB
OrG
enerG
i
händelser 2009• Fjärrvärmeledning till Torslanda
och Jonsered innebär minskad
användning av naturgas.
• Nytt vindkraftverk i Gårdsten
täcker Gårdstensbostäders
behov av fastighetsel.
• Samarbete om elbilsladdning
mellan Fortum och Göteborg
Energi.
• Satsning på flytande naturgas
för tunga transporter framför
allt inom sjöfarten.
• Delägarskap i Alternative Fuel
Vehicle Sweden AB för ombyggnad
av personbilar till gasdrift.
• Energimyndigheten beviljade stöd
till GoBiGas, ett samarbete med
E.ON för produktion av biogas.
• Samarbete med SKF för minskade
koldioxidutsläpp och en hållbar
industri.
G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 0 9 | 4 7
fOk
Us
Gö
teB
OrG
en
erG
i
FJÄRRVÄRMEPRODUKTION OCH EMISSIONER
4 500
3 500
2 500
1 500
500
0
4 500
3 500
2 500
1 500
500
01973 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2007 2008 2009
S (ton)Producerad fjärrvärme (GWh)
Emissioner Produktion
NOx (ton) CO2 (kton)
GlOBal PÅVerkan
• Vår effektiva elproduktion vid Rya Kraftvärmeverk ersätter annan mindre effektiv fossilkraft och minskar därmed resursförbrukning och klimatpåverkande utsläpp.• Fjärrvärmen och fjärrkylan ersätter andra uppvärmningsformer som är mer miljöstörande och minskar därmed resursförbrukning och klimatpåverkande utsläpp.• Biogasproduktion ersätter fossil naturgas och minskar därmed resursförbrukning och klimatpåverkande utsläpp.
lOkal Och reGiOnal PÅVerkan
• Minskande punktutsläpp av kväveoxider, svavel och stoft från våra anläggningar ger en bättre luftmiljö.
4 8
ekonomi
nettoomsättning
5 747 mkr (4 009 mkr)
räntabilitet på eget kapital
1 1 ,0 % (9,8%)
Årets resultat
604 mkr (510 mkr)
koncernens nettoomsättning uppgick under perioden till 5 747 mkr (4 009) vilket är en ökning med 1 738 mkr. ökningen beror till största delen på
konsolideringen av Göteborg energi din el aB.
resultat efter finansiella poster uppgick till 604 mkr (510), 94 mkr,
bättre än föregående år.
räntabiliteten på eget kapital efter skatt som uppgick till 11,0 procent (9,8)
ökade då resultat efter finansiella poster förbättrades.
Göteborg Energis vision är att vara med och skapa ett hållbart Göteborgssamhälle vilket förutsätter ekonomiskt värdeskapande och lönsam tillväxt. Detta är utgångs-punkten för fastställandet av koncernens finansiella mål, som i sin tur ligger till grund för koncernens affärsplaneringsprocess på produktområdena. De finansiella målen är långsiktiga vilket innebär att det utvärderas över en konjunkturcykel (cirka 3-8 år). Målet är att uppnå god lönsamhet i förening med god soliditet. Sammantaget ger detta en sund ekonomisk bas för bibehållen framtida ekonomisk handlingsfrihet. Inriktningen är att upprätthålla en räntabilitet på eget kapital efter schablonskatt inom intervallen 8 till 12 procent under en femårsperiod. Soliditeten ska vara 30 procent. För 2009 uppgick räntabilitet på eget kapital till 11,0 procent (9,8). Soliditeten inkluderar minoritetsandelar i eget kapital och uppgick vid årets slut till 32,2 procent (33,5).
inVesterinGar
Energisektorn är kapitalintensiv och investeringarna har oftast en långsiktig ekono-misk konsekvens. Det är vanligt med en teknisk livslängd på 30-40 år, i vissa fall ända upp till 50 år. Framförhållning, planering och finansiering av investeringsverksamheten är därför viktiga områden i vår verksamhet. Långsiktig lönsamhet och ekonomisk uthållighet är bet ydelsefulla parametrar. Investeringar i kapacitetsutbyggnader, för-stärkningar och omläggningar av distributionsnät genomförs med viss periodicitet. För att skapa kapacitet byggs produktionsanläggningar för fjärrvärme, kraftvärme samt nätstationer för eldistribution. Koncernens investeringar i anläggningar uppgick under året till 1 225,0 mkr (1 326,2). Av investeringarna utgjorde 1 049 mkr (1 102) nyinvesteringar och 176 mkr (224) reinvesteringar.
fOk
Us G
öteB
OrG
enerG
i
Förutom fjärrvärme- och elnätsinvesteringar satsar vi på ett antal områden inom förnyelsebar el och gas.Investeringsutgift för vindkraftsanläggningar uppgick till 77 mkr (28). Investering i vindkraftverket Mariedammuppgick till 33 mkr, Volvo 21 mkr och Rabbalshede 16 mkr. Investeringar i fjärrkyla uppgick till 64 mkr (107) för fortsatt utbyggnad i centrala Göteborg. Investeringar inom produktområdet gas uppgick till 33 mkr (40) varav 21 mkr i GoBiGas-projektet. Årets investeringar i IT och telekommunikation uppgick till 186 mkr (182). Investe-ringarna inom telekommunikationsområdet, som uppgick till 95 mkr, omfattade utbyggnad av optofibernätet.
riskhanterinG
Koncernen Göteborg Energi är i sin verksamhet utsatt för ett flertal risker. För att möta dessa risker har vi eta-blerat en koncernövergripande riskpolicy. Policyn klargör st yrelsens riktlinjer för hantering av risker. Riskhanteringen sker med framtidens ökade krav på säkerhet, miljö och hållbarhet i beaktande. Risker som vi bevakat extra under året är politiska risker främst avseende energiskatter. Andra risker som vi har fokus på är råvarurisker, ränterisker och kapitalanskaffningsrisker samt säkringar av avtal kopplade till leveranser.
Mer utförlig information om Göteborg Energis ekonomi finns i årsredovisningens del 2.
Året sOm GÅtt• Den 1 april 2009 förvärvades
resterande aktier i Plusenergi
AB från Vattenfall AB. Bolaget
namnändrades efter förvärvet
till Göteborg Energi Din El AB.
Köpeskillingen uppgick till 327
mkr, vilket genererade en good-
will i koncernen om 117 mkr.
Verksamheten i Göteborg Energi
Din El AB består av elhandel.
• Koncernbidrag har lämnats till
Göteborgs Kommunala
Förvaltnings AB med 200 mkr.
G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 0 9 | 4 9
fOk
Us
Gö
teB
OrG
en
erG
i
investeringar
1 225,0 mkr (1 326,2 mkr)
av investeringarna utgjorde 1 049 mkr (1 102) nyinvesteringar och 176 mkr (224)
reinvesteringar.
soliditet
32,2% (33,5%)
soliditeten ligger inom ramen för kon-cernens långsiktiga målsättning med en
soliditet överstigande 30,0 procent.
PersonalNär miljöfrågan står i centrum innebär det ofta automatiskt ett ökat intresse för energifrågor. På Göteborg Energi märker vi detta genom att fler och fler ser oss som en attraktiv arbetsgivare med goda framtidsutsikter. Under 2009 har vi sett flera exempel på detta, bland annat beroende på att andra branscher har problem och till och med drar ner på personal. Med vår stabila ägarsituation och ett långsiktigt tänkande kan vi erbjuda spännande arbetsuppgifter för den som vill vara med och påverka utvecklingen. I HR-avdelningens vision ingår att vara en personalstab, som tar aktiv del i de affärsmässiga besluten och fokuserar på hur personalinsatserna påverkar resultatet. Lönepolitiken ska leda till en effektiv verksamhetsutveckling och öka medarbetar-nas motivation, effektivitet och intresse för arbetet. Att bedriva en aktiv personalpolitik innebär också att man lokalt arbetar med frågor rörande stress, kommunikation och ledarskap. Detta gäller för alla nivåer
inom företaget. Friskförmånerna utnyttjas av allt fler och alla anställda har möjlighet till en omfattande medicinsk hälsokontroll. Målet är att bibehålla den låga sjukfrånva-ron med ambition att minska den ytterligare. Vi eftersträvar ett jämställt förhållande mellan kvinnliga och manliga medarbe-tare och målet är att 2015 uppnå den lagstadgade kvoten för en jämställd organisa-tion. Ett aktivt arbete med jämställdhet och mångfald pågår och ett särskilt projekt med stöd från EU genomförs 2009-2010. Ett stort och avgörande beslut togs under 2009 och gäller en omfattande omor-ganisation av samtliga avdelningar i koncernen. Processen påbörjades under senhös-ten 2009 och beräknas vara genomförd under våren 2010. Syftet med omorganisa-tionen är att bli mer kundorienterade och affärsmässiga, men också att fördela om resurser för att investera i nya affärer.
5 0
medarBetare 34% kVinnOr
chefer 39% kVinnOr
styrelse 27% kVinnOr
kVinnOr
män
Cirkeln visar förhållandet mellan kvinnliga och manliga medarbetare i Göteborg Energis olika nivåer.
fOk
Us G
öteB
OrG
enerG
i
händelser 2009• Nytt lönesystem har testats
och införts.
• Jämställdhets- och mångfalds-
projekt pågår.
• Ökat intresse för Göteborg Energi
vid Chalmers arbetsmarknadsdagar
i februari.
• Stor omorganisation inledd 2009.
Beräknas vara klar våren 2010.
• Kompetensutvecklingsinsatser.
• Den 1 april 2009 förvärvades
resterande aktier i Plusenergi AB
från Vattenfall AB. Bolaget namn-
ändrades efter förvärvet till
Göteborg Energi Din El AB.
91 anställda följde med till det
nya bolaget.
G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 0 9 | 5 1
fOk
Us
Gö
teB
OrG
en
erG
i
nyckeltal PersOnal
Nyckeltal, koncernen 2009 2008 2007
antal anställda
Tillsvidareanställda 1 178 1 061 1 023
Tidsbegränsade anställda
(externa visstidsanst) 20 36 25
totalt 1 198 1 097 1 048
kVinnOr/män
Kvinnor 419 358 341
Män 779 739 707
kVinnliGa/manliGa chefer
Kvinnliga chefer 41 35 29
Manliga chefer 63 60 57
totalt 104
medelÅlder 47,9 47,8 47,3
exkl. Falbygdens Energi (50) och dinEl (41)
sjUkfrÅnVarOn i %, koncernen 4,0 3,7 3,9
exkl. Falbygdens Energi (3,8) och dinEl (1,7)
5 2
Ordinarie ledamöterFrån vänster till höger:
lennart alVerÅ (s), ordförande Född: 1952styrelseledamot sedan: 1995Övriga uppdrag: Ombudsman IF metall.
sUsanna haBy (m), vice ordförandeFödd: 1957styrelseledamot sedan: 2003KommunalrådÖvriga uppdrag: Vice ordförande i byggnadsnämnden och ledamot i fastighetsnämnden.
anette BernhardssOn (s)Född: 1947styrelseledamot sedan: 1998TandsköterskaÖvriga uppdrag: Ordförande i sdN Tynnered.
krzysztOf mOrzkOwski (m), (ej med på bild)Född: 1950styrelseledamot sedan: 2008 (tidigare styrelsesuppleant)FöretagsledareÖvriga uppdrag: Ledamot i skattenämnden och styrelsesuppleant i Falbygdens Energi AB.
Göran wirmark (s)Född: 1952styrelseledamot sedan: 1980Ansvarig forskningssamarbeten VolvogruppenÖvriga uppdrag: styrelseledamot i Göteborg Energi din El AB, suppleant Västra Götalandsregionens miljönämnd, ordförande/ledamot i diverse forskningsorganisationer i sverige och Europa.
hÅkan jOhanssOn (fp)Född: 1941styrelseledamot sedan: 2003Övriga uppdrag: styrelseledamot i Falbygdens Energi AB samt styrelsesuppleant i Partille Energi AB.
henry kenamets (mp)Född: 1955styrelseledamot sedan: 2003Bokförläggare och miljökonsultÖvriga uppdrag: styrelseledamot i Alingsås Energi AB, Ekocentrum, Göteborgs spårvägar AB samt miljömärknings-nämnden för svanen.
UrBan jUneVik (v)Född: 1960styrelseledamot sedan: 2007Fastighetsskötare
lars lOrentzOn (m), (ej med på bild)Född: 1958styrelseledamot sedan: 2008Företagsrådgivare bank
anders hedenstedt Verkställande direktör Född: 1947Anställningsår: 2002Övriga uppdrag: Ordförande i Världsenergirådets svenska kom-mitté, Göteborg Energi GothNet AB, Göteborg Energi din El AB, FordonsGas sverige AB, Partille Energi AB, Falbygdens Energi AB, svensk Energi och Geode. styrelseledamot i Alternative Fuel Vehicle sweden AB (AFV).
styrelselennart alverå anette Bernhardsson Göran wirmark håkan johansson henry kenamets Urban junevik anders hedenstedtsusanna haby
sUPPleanterFrån vänster till höger:
sOfi BrinGsOniOU (s), (ej med på bild)Född: 1982suppleant sedan: 2004studerandeÖvriga uppdrag: Ersättare i regionfullmäktige hälso- och sjukvårdsnämnd 5 och nämndeman i Göteborgs tingsrätt.
sarah adOlfssOn (m)Född: 1980suppleant sedan: 2008studerande
henrik nilssOn (s), (ej med på bild)Född: 1955suppleant sedan: 1995Metallarbetare
kristian axelssOn (fp)Född: 1973suppleant sedan: 2003LäkarstuderandeÖvriga uppdrag: styrelsesuppleant i Alingsås Energi AB och Icomera.
michael kOUcky (mp)Född: 1970suppleant sedan: 2007Miljöfysiker
resad BrUnceVic (c), (ej med på bild)Född: 1953suppleant sedan: 2007Feature leader, Volvo 3PÖvriga uppdrag: Vice ordförande för Centerpartiets Göteborgsdistrikt.
christina BrOad (tjänsteman), sekreterare (ej med på bild)Född: 1961stadsjurist
thOre sahlin Vice VdFödd: 1951Anställningsår: 1975Övriga uppdrag: Ordförande i svensk Fjärrvärme, vice ordförande i Göteborg Energi din El AB, styrelseledamot i Nordvärme och Euro Heat & Power, Lerum Fjärrvärme AB, Fjärrvärmenämnden med flera. Vd Partille Energi AB.
reVisOrer
delOitte aB (sedan 2003)Huvudansvarig revisor hans warén (ej med på bild)
PersOnalrePresentanter
mOna-lisa rhOdin (sKTF)sKTF ordförande
Ulf BerndtssOn (sKTF)sKTF vice huvudskyddsombud, sKTF vice ordförande
sVen wiktOrssOn (sACO)sACO ordförande
G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 0 9 | 5 3
sty
rel
se
sarah adolfsson kristian axelsson michael koucky thore sahlin mona-lisa rhodin Ulf Berndtsson sven wiktorsson
5 4
Från vänster till höger:
anders hedenstedt Verkställande direktör Född: 1947 Anställningsår: 2002 Övriga uppdrag: Ordförande i Världsenergirådets svenska kom-mitté, Göteborg Energi GothNet AB, Göteborg Energi din El AB, FordonsGas sverige AB, Partille Energi AB, Falbygdens Energi AB, svensk Energi och Geode. styrelseledamot i Alternative Fuel Vehicle sweden AB (AFV).
thOre sahlin Vice Vd Född: 1951 Anställningsår: 1975 Övriga uppdrag: Ordförande i svensk Fjärrvärme, vice ord-förande i Göteborg Energi din El AB, styrelseledamot i Nord-värme och Euro Heat & Power, Lerum Fjärrvärme AB, Fjärr-värmenämnden med flera. Vd Partille Energi AB.
marGareta fischer Ekonomidirektör (ej med på bild) Född: 1956 Anställningsår: 2004 Övriga uppdrag: styrelseledamot i sörred Energi AB, Göteborg Energi din El AB och GoBiGas AB.
anders B dahl Marknadsdirektör Född: 1964 Anställningsår: 2003 Övriga uppdrag: styrelseledamot i Göteborg Energi GothNet AB. suppleant i sörred Energi AB samt i Byggcentrum.
lena lärneklint Personaldirektör Född: 1947 Anställningsår: 2004 Övriga uppdrag: styrelseledamot i Göteborg Energi GothNet AB, Göteborg Energi Nät AB och Falbygdens Energi Nät AB. Medlem i branschrådet KFs.
BenGt Göran dalman Affärsområdeschef Energi Född: 1952 Anställningsår: 1977 Övriga uppdrag: Ordförande i Göteborg Energi Gasnät AB, sörred Energi AB, Ale Fjärrvärme AB med flera. styrelse- ledamot i svenska Gasföreningen och svensk Energis Produktionsråd. Ordförande i svenska Gasföreningens Naturgaskommitté med flera.
Björn carlssOn Affärsområdeschef service Född: 1946 Anställningsår: 1985 Övriga uppdrag: styrelseledamot i Göteborg Energi Nät AB och styrelsesuppleant i FordonsGas sverige AB.
Peter tryGG Affärsområdeschef stöd Född: 1956 Anställningsår: 1990 Övriga uppdrag: Ordförande i Göteborg Energi Nät AB, Partille Energi Nät AB och Falbygdens Energi Nät AB, styrelseledamot i sörred Energi AB och Alternative Fuel Vehicle sweden AB (AFV).
anette winter Affärsområdeschef Tjänster Född: 1959 Anställningsår: 2002 Övriga uppdrag: styrelseledamot i Göteborg Energi din El AB, styrelsesuppleant i FordonsGas sverige AB och sörred Energi AB. Medlem i smart Metering inom Eurelectric.
lennart hanssOn Vd Göteborg Energi din El AB Född: 1954 Anställningsår: 1999 Övriga uppdrag: Ordförande i svensk Energis marknadsråd.
mats deVert Vd Göteborg Energi GothNet AB Född: 1958 Anställningsår: 1988 Övriga uppdrag: styrelseledamot i Falbygdens Bredband AB och vice ordförande i svenska stadsnätsföreningen.
Pia Brühl hjOrt Vd Göteborg Energi Nät AB Född: 1966 Anställningsår: 2006 Övriga uppdrag: styrelseledamot i Partille Energi Nät AB, Falbygdens Energi Nät AB, Göteborg Energi Gasnät AB, Lerum Energi AB, EMiX AB och Elforsk AB.
Bolagsledninganders hedenstedt thore sahlin anders B dahl lena lärneklint Bengt Göran dalman Björn carlsson Peter trygg anette winter lennart hansson mats devert Pia Brühl hjort
2
Introduktion 3
Nyckeltal 4
Detta har hänt under 2009 5
VD har ordet 7
Det kompletta energiföretaget
Elnät 10
förnyelsebar el 14
Energitjänster 18
fjärrvärme 22
Gas 26
kyla 30
Data- och telekommunikation 34
Elhandel 38
fokus Göteborg Energi
Detta är vår utmaning 43
Så här antar vi utmaningen 44
Miljö 46
Ekonomi 48
personal 50
Styrelse 52
Bolagsledning 54
INNEHÅLL
G Ö T E B O R G E N E R G I 2 0 0 9 | 5 5
© GÖTEBORG ENERGI 2010
fotografer: Anders Bryngel m fl • Tryck och repro: Sandstens • papper: Munken Lynx (fSC certifierat papper)
Tack till: kungstorgets fisk- och Delikatessaffär, Infinum hårvård Lilla Bommen, Elektrotekniska Byrån Linnégatan, Göteborgs konstmuseum, familjen Miari i Bö, Studio 19 Brewhouse åvägen, Göteborgs Spårvägar Bussdepån kruthusgatan samt Anna Mannheimer och Gabriella heintz.
GÖTEBORG ENERGI 2009
”Vilken energi är smartast?”ANNA MANNhEIMER äR NyfIkEN på GÖTEBORG ENERGI
Göteborg Energi AB • Box 53 • 401 20 Göteborg • Telefon 020-62 62 62 • www.goteborgenergi.se
GÖ
TEBO
RG
ENER
GI 20
09
