VBU Årsredovisning 2009

VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU

- 1 -

ÅRSREDOVISNING 2009 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU

INNEHÅLL Ordförande har ordet .......................................................2 Förvaltningsberättelse

Information om verksamheten.......................................3 Viktiga händelser under 2009........................................4 Barnbokslut ...................................................................6 Omvärldsanalys.............................................................6 Framtiden ......................................................................7 Måluppfyllelse...............................................................8 Gemensamt för VBU...................................................13 Ungdomsgymnasiet.....................................................14 Verksamhetsberättelser

Högbergsskolan Hö 1 ............................................16 Högbergsskolan Hö 2 ............................................18 Malmenskolan ......................................................20 Smedenskolan och IC ............................................22 Gymnasiesärskola ..................................................24 Vuxenutbildning ....................................................25 Uppdrags- och yrkesutbildning..............................27 Serviceenheten.......................................................28 Kanslienheten ........................................................30

Personal och hälsobokslut ..............................................31 Statistik personal .........................................................32

Finansiella rapporter

Ekonomisk analys .......................................................33 Investeringar................................................................34 Resultaträkning ...........................................................35 Balansräkning..............................................................36 Finansieringsanalys .....................................................37 Redovisningsprinciper.................................................38 Noter............................................................................38 Förslag till vinstdisposition .........................................41 Revisionsberättelse ....................................................42

ÅRSREDOVISNING

2009-01-01—2009-12-31

Förbundsdirektionen och utbildningschefen för Västerbergslagens utbildningscentrum, organisationsnummer 222000-0802 avger följande årsredovisning för räkenskapsåret 2009.

- 2 -


ORDFÖRANDE HAR ORDET

Verksamhetsåret som gått har såväl i våra interna uppföljningar som den av skolinspektionen gjorda tillsynen och SKL:s rapporter uppvisat ett bra resul-tat överlag. Elevers behörighet till högskolestudier och arbetssättet med IV-elever är mycket bra även i ett riksperspektiv. Personal- och hälsobokslutet upp-visar också mycket goda resultat vad avser frisknär-varo och sjukfrånvaro. Bidragande orsaker till detta är säkerligen dels den generellt sett höga andelen nöjda medarbetare enligt våra årliga enkäter dels beroende på att ett mycket bra och målinriktat hälso-främjande- och rehabiliteringsarbete bedrivs. Samti-digt finns det ständigt saker att förbättra och föränd-ra. Elevfrånvaron har sjunkit påtagligt men måste ner ytterligare. Medelbetyget för våra gymnasieelever bör också förbättras. Ekonomiskt har en förbättring skett jämfört med fjolårets underskott på 6,2 Mkr mot årets 2,6 Mkr. Bakomliggande faktorer till dessa underskott är dels den åtstramning som skett i hela den kommunala ekonomin dels den elevminskning vi ser framför oss på gymnasiet, vilka båda minskat kommunernas bi-drag till VBU. Vidare har lågkonjunkturen som drab-bat i stort sett hela industrisektorn inneburit att efter-frågan inom uppdragsutbildningen minskat påtagligt.

Ett flertal åtgärdspaket har genomförts under 2008-2009 med personalminskningar, lokalanpassningar mm som konsekvenser, vilket självklart ställer stora krav på såväl genomtänkta organisationsförändringar i stort som på den enskilde medarbetarens förmåga att anpassa sig till nya förhållanden. Trots den minskning som vi ser på gymnasiesidan (gäller ej 2009 som ökat med 51 elever från 2008) framledes är det viktigt att notera att ökningen på vuxensidan är stor och gör att det totala antalet elever vid VBU ökar. Förutom den volymökning vi nu kan se bör också noteras att de stora prisökningar som skett på resor, energi mm är svåra att hantera, åtminstone i det korta perspektivet. Under året har Teknikcollege etablerats efter starten 2008 och beslut har fattats om att inrätta ett Vård-college som skall lokaliseras till Smedenskolan. Av-vecklingen av lokalerna vid vårdskolan och Kast-tjärnsparken är ett led i att anpassa lokalbehovet till kommande elevantal. Från medlemskommunerna Ludvika och Smedje-backen studerar ca 2 000 elever vid VBU och ca 300 elever studerar i andra kommuner och friskolor. Trots att VBU är en relativt stor utbildningsanordna-re ställs vi inför en stor utmaning då den nya gymna-sieskolan Gy 2011 införs med flera program och in-riktningar än dagens utbud. Den självklara utgångs-punkten är naturligtvis att bibehålla ett brett utbud med ett djup inom vissa delar. Vilka program inom yrkesutbildningarna och de högskoleförberedande utbildningarna som skall erbjudas av VBU i framti-den är den viktigaste frågan att ta ställning till under 2010. Viktiga ingredienser i detta arbete är vår fram-tida arbetsorganisation, kompetensutveckling av vår personal/ledare och sist men inte minst en långsiktigt hållbar ekonomisk grund att bygga på. Slutligen ett tack till all vår personal för ett väl utfört arbete under det gångna året och med en önskan om er aktiva medverkan i arbetet med att införa Gy 2011 och att fortsätta utveckla vuxenutbildningens olika områden. För ägarna är det viktigt att ge den långsik-tigt hållbara grund som är nödvändig för att VBU även i framtiden ska utgöra en kvalitetsmässigt bra tillgång för såväl elever som för näringslivet i regio-nen. Roger Stål Ordförande

”Tack till all vår personal för ett väl utfört

arbete under det gångna året...”

- 3 -


Västerbergslagens utbildningscentrum, VBU, är ett kommunalförbund med medlemskommunerna Lud-vika och Smedjebacken. Ett kommunalförbund bildas när kommuner vill sam-verka inom något eller några områden. Myndighets-utövningen inom det område som samverkan sker överlåts då till kommunalförbundet som blir en egen myndighet. Kommunalförbundet VBU leds av en förbundsdirek-tion som består av nio ledamöter, varav fem kommer från Ludvika och fyra från Smedjebacken.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Information om verksamheten Kommunalförbundets uppdragsområde • Gymnasieskola • Gymnasiesärskola • Grundläggandevuxenutbildning • Gymnasial vuxenutbildning • Särvux • Svenska för invandrare (Sfi) • Yrkesvux • Påbyggnadsutbildning • Uppdragsutbildning • Övriga utbildningsinsatser mellan grundskole- och

högskolenivå samt utbildningsinsatser för arbets-marknad och näringsliv.

Verksamhetsårets förbundsdirektion Ledamöter, Ludvika Roger Stål (S), ordförande Ulla-Britt Mikaelsson (S) Sten G Johansson (V) Berndt Ekström (M), 2:e vice ordförande Jan-Ola Sandström (C) Ledamöter, Smedjebacken Håkan Svensson (S), 1:e vice ordförande Roland Nilsson (S) Monica Forsgren (S) Birgitta Mörå (M)

VBU bedriver utbildning vid skolor i Ludvika, Smedjebacken och Grängesberg samt vid lärcentra i Ludvika. Medlemskommunerna lämnar ekonomiskt bidrag till VBU i proportion till hur eleverna från respektive kommun väljer program och utbildning.

Förbunds- direktion

Utbild-ningschef

Service chef

Kansli chef

Rektor Hö 1

Rektor Hö 2

Rektor Malmen

Rektor Smeden och IC

Rektor Vuxenut-bildning

Rektor Uppdrag

KY

Rektor Gymna-

siesär skolan

Rektor Administ-

ration

VBU:s organisation För den verkställande ledningen svarar elva chefer enligt organisationsschemat. Utbildningschefen an-svarar för VBU:s hela verksamhet. Servicechefen och kanslichefen ansvarar för de verksamheter som inte direkt rör utbildningen. Den ansvarar rektorerna för.

Hö 1 Högbergsskolan, hus A och C Hö 2 Högbergsskolan , hus A och B Malmen Malmenskolan, Grängesberg Smeden Smedenskolan, Smedjebacken IC Stegelbackens skola, Smedjebacken

- 4 -


IT-strategi En policy har tagits fram för att skapa ett gemensamt förhållningssätt där: • VBU ska vara en modern och attraktiv skola som

ligger i framkant vad gäller IT. • Undervisande personal ska utnyttja IT som en

naturlig del i lärandet. För att minimera kostnaderna och samtidigt kunna utveckla IT-systemen kommer samarbetet med Lud-vika kommun att fortsätta. Det innebär bland annat ett byte av teknikplattform och e-postsystem. Som en del av en fortsatt satsning på webbaserat lärande kommer vi att skaffa en lärplattform som blir gemen-sam för hela VBU. Vård och omsorgscollege, VO-College För VBU är det viktigt att trygga kompetensförsörj-ningen inom vård och omsorg, höja kvaliteten på nuvarande utbildningar samt skapa nya attraktiva och efterfrågestyra utbildningar. VBU har därför ansökt om certifiering av ett lokalt Vård och omsorgscolle-ge tillsammans med ägarkommunerna, landstinget och det privata vårdföretaget Omtanken. En projekt-ledare anställdes under 2009 för att samordna arbe-tet. I slutet av 2009 skickade vi in ansökan till kom-

Viktiga händelser under 2009

mittén för certifiering som därefter besökte VBU. De kompletteringar som begärdes är nu inskickade och vår förhoppning är att Vård och omsorgscollege ska starta i Smedjebacken hösten 2010. För att göra det möjligt att sammanföra alla vårdutbildningar och etablera Vård och omsorgscollege i Folkets hus flyt-tar Barn- och fritidsprogrammet till Ludvika. Öppna jämförelser för gymnasieskolan Sveriges kommuner och Landsting (SKL) har i två år jämfört resultaten för eleverna i respektive kommu-ner. Detta för att stimulera och analysera verksamhe-terna för att både förbättra och effektivisera. VBU är i topp då det gäller att få eleverna behöriga till hög-skola men klarar sämre att hålla en hög betygsnivå. Läs mer under rubriken Måluppfyllelse längre fram. Skolinspektion vid VBU våren 2009 Skolinspektionen kontrollerar genom regelbunden tillsyn att VBU följer de lagar och bestämmelser som gäller för verksamheten. Syftet med inspektionen är att bidra till alla elevers rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. Intervjuer genomfördes med representanter för ele-ver, lärare, övrig personal, rektorer och direktion. Dessutom synade inspektionen dokument och stati-stik. Saxat ur rapporten: Verksamheten vid Västerbergslagens Utbildnings-centrum har överlag en god kvalitet och med en väl utvecklad uppföljning av undervisningen på både skol- och förbundsnivå. Ett av de mest framträdande dragen vid verksamheten i förbundet är att all perso-nal sätter eleverna och framförallt elevernas kun-skapsutveckling i centrum. Detta visar sig bland an-nat genom att man under en tioårsperiod har strävat efter att bygga en så kallad A-miljö för eleverna. Under tillsynen framkom en stor samsyn från både elever, personal, skolledning och förbundsledning om dessa utbildningskvaliteter och Skolinspektionen kunde även konstatera att man till stora delar lyckats implementera detta i verksamheten. Vid Skolinspektionens tillsyn framkom dock ett par brister som, enligt Skolinspektionen, om de rättades till skulle öka elevernas förutsättningar att nå en hög-re måluppfyllelse. T ex kvalitetsredovisningarna som instrument för det systematiska kvalitetsarbetet, bätt-re uppföljning på individuella programmet och vid gymnasiesärskolan, utbudet av individuella val och ämnen vid grundläggande vuxenutbildningen.

(Forts. på sidan 5)

Åke Sandberg Utbildningschef

- 5 -


Bransch- och programråd Bransch– och programråden har en viktig funktion för det lokala samarbetet mellan skola och samhälle. Rådens betydelse har förstärkts genom att program-mens investeringsönskemålen ska vara förankrade i dessa. Direktionen följer kontinuerligt upp verksam-heten i råden. Förändring av ledningsorganisationen På grund av det ekonomiska läget har VBU minskat ledningsorganisationen och återgått till grundorgani-sationen. Från och med halvårsskiftet finns en rektor för både Smedenskolan och Stegelbackens skola. Under en uppbyggnadsperiod av Individuella pro-grammet har Stegelbackens skola haft en egen rek-tor. För att förbättra arbetsmiljön och undvika an-svarsområden på olika orter har även förändringar skett för rektorerna vid Högbergsskolan och Mal-menskolan. Lokaler vid Malmenskolan i Grängesberg Annexet vid Malmenskolan ägs av en extern hyres-värd. Dessa lokaler har inte motsvarat en modern arbetsmiljö varför verksamheten har flyttats till Gruvkontoret under sommaren 2009. Lokaler vid Kasttjärn och Vårdgymnasiet Gymnasieskolan står inför en elevminskning på 26 % de kommande åren och en minskning av loka-ler är därför nödvändig. En lokalutredningen som gjordes under året har visat på alternativa förslag till lokalminskningar. Beslut om avyttring av lokalerna i Kasttjärnsparken och Vårdgymnasiet har tagits. De kan ersättas med lokalutrymme i C- och D-huset vid Högbergsskolan.

(Forts. från sidan 4)

Förstärkt ansvar för uppföljning av ungdo-mar utanför gymnasieskolan Lagen har stärkts då det gäller arbetet med ungdomar som inte går i gymnasieskolan. Ansvaret har legat på kommunerna men under våren 2009 har Ludvika kommun velat köpa tjänsten från VBU. En ungdoms-uppföljare har anställts för uppdraget och förhand-lingar pågår med Smedjebacken kommun om mot-svarande uppdrag.

- 6 -


Omvärldsanalys

Det dominerande företaget i Ludvika, ABB, aviserar fortsatt behov av kvalificerad personal för att kunna utveckla både nuvarande och nya system inom sitt verksamhetsområde. Elevunderlaget vid gymnasieskolan har börjat mins-ka och kommer att hamna på en nivå som ligger ca 25 % lägre än dagens. Konjunkturen är idag svag men börjar så smått att stabilisera sig. De stora pensionsavgångarna ligger tidigt i Dalarnas län jämfört med många andra län. Speciellt stor verkar efterfrågan vara på kvalificerade yrkesarbetare och personal inom vårdsektorn. Miljömedvetenheten ökar lavinartat och Västerberg-slagen behöver kompetenstillskott för att kunna ut-veckla företag och organisationer. Ett speciellt vik-tigt område är energiförsörjningen och dess utveck-ling. Här kommer kretsloppstänkandet att bli avgö-rande.

Globaliseringen är en realitet redan idag. Globala företag fattar beslut som sedan får följdverkningar för både organisationer och företag i Västerbergsla-gen. Det innebär att nya tekniker och förnyade ar-betssätt har kommit och fortsätter utvecklas. Idéer sprids och rörligheten ökar. Företagen och organisa-tionerna i Västerbergslagen måste kunna anpassas efter detta. Konkurrensen från friskolorna ökar och frisöket gör att eleverna lättare kan studera på andra orter. Personalomsättningen vid VBU kommer att öka i och med de allt större pensionsavgångarna. Detta blir extra kännbart inom snäva kompetenser.

Barnbokslut

En barnplan för Västerbergslagen 2008–2011 har antagits av direktionen tillsammans med medlems-kommunerna samt hälso- och sjukvårdsnämnden. Planens syfte är att var och en i det dagliga arbetet tänker i barnkonventionens termer och handlar efter dessa intentioner. På VBU förverkligas barnplanen genom att utbildningschefen varje år i sin verksam-

hetsplan fastställer mål som hämtats ur barnplanen. Varje rektor på gymnasieskolan och gymnasiesär-skolan beskriver hur de tänker arbeta för att förverk-liga målen. Rektor ansvarar för att uppföljning sker. En sammanställning av redovisningarna från rekto-rerna görs sedan i årsredovisningen.

- 7 -


Framtiden VBU är beroende av hur utvecklingen i Ludvika och Smedjebacken kommer att bli. Uppgiften för VBU är att tillhandahålla utbildningar som efterfrågas av elever, föräldrar, näringsliv och offentliga förvalt-ningar. Lyhördheten för förändringar måste vara stor. Utbildningarna på vuxenutbildningen måste skräd-darsys utifrån behov. Utbildningarna inom VBU:s upptagningsområden måste vara attraktiva alternativ till andra anordnares utbildningar. Mångfalden av program och utbild-ningar är också viktig. Det ska finnas möjligheter att välja en utbildning i hemkommunen. Problemet är att ungdomskullarna minskar de kommande åren varför flera åtgärder krävs. Några beslut är redan fattade kring placering av program, utbildningar samt ut-flyttning ur lokaler. Beslut om utbildningar kommer att tas. Några områden som är viktiga att utveckla vidare är det etablerade Teknikcollege och det under certifie-ring nya Vård- och omsorgscollege. Hållbar utveckling är också viktigt att arbeta vidare med. En omformning av det nuvarande ekologipro-grammet så det passar Gy 2011:s struktur är en väg. En fortsatt utveckling av eftergymnasial utbildning inom hållbar utveckling är ett annat sätt att imple-mentera begreppet. VBU måste använda samhället utanför som arena för utbildning. Istället för traditionella läromedel kom-mer andra medier att användas. Det blir alltmer vik-tigt att eleverna förbereds för de utmaningar som

både arbets- och samhällsliv kräver. En kompetens-höjning för personalen inom bland annat IT-området är angelägen. Anammandet av nya tekniker kan bli kostsamt men är nödvändigt. Konkurrensen om elever blir större. Skolsystemet styrs om så att eleven mer får välja var han eller hon vill studera. Kommuner i storleksordningen Ludvika och Smedjebacken får allt svårare att hålla ett brett utbud av utbildningar i hemkommunerna. Utveckling av kvalitén är då ledstjärnan. Till vissa delar kan ett närmare samarbete i Falu/Borlänge-regionen under-lätta genom att man samordnar speciellt snäva ut-bildningar. Man kan också lära av varandra och dela på gemensamma kostnader. För att kunna möta framtiden behövs olika alternativ för studier: webbaserat lärande, företagsförlagt läran-de och klassrumsbaserat lärande är områden VBU behöver utveckla som en del av sitt A-miljöarbete. Minskningen av personal är också en realitet de kommande åren. Inom lärandet kan man minska per-sonal mot elevminskningarna. Den stora utmaningen blir att behålla utbudet så stort som möjligt. För att kunna reducera de övergripande funktionerna inom t ex ekonomi och personal måste både ett nytänkande och förändrat arbetssätt utvecklas.

- 8 -


Måluppfyllelse

Öppna jämförelser 2009 för Gymnasieskola Sveriges kommuner och Landsting (SKL) har börjat jämföra gymnasieskolor i landet utifrån valda variab-ler. Den första jämförelsen publicerades 2008. Den nya jämförelsen 2009 gäller elever som startade 2005 och fick slutbetyg 2007/08. Rankningen ligger mellan 1 och 290 och gäller Sve-riges samtliga kommuner. Rapporten utgår från kom-munerna varför även elever vid andra skolor än VBU finns med. VBU svarar för ca 80 % av eleverna och så gott som samtliga elever med studiesvårigheter. Siffrorna för 2008 är inom parantes i tabellen.

Andel elever med fullföljd gym-nasieutbildning (inom 4 år)

Genomsnittlig betygspoäng

Procent Rank Procent Rank Snitt Rank

Ludvika 76 % 148 97,3 % (96,6) 4 (11) 13,9 (13,7) 139 (182)

Smedjebacken 80,3 % 74 91,9 % (98,3) 76 (1) 13,5 (13,7) 215 (192)

Grundläggande behörighet till Högskola

Markeringar i tabellen: 25 % bästa 50 % i mitten 25 % sämsta

Rankningen då det gäller grundläggande behörighet till fortsatta studier ligger i Sverigetopp för Ludvika. Smedjebacken har tappat något jämfört med förra årets mätning då man rankades som 1:a. Övriga mått ligger i medelområdet och man kan konstatera att inte på något av dessa områden hamnar siffrorna i röda fältet med de 25 % sämsta kommunerna.

Nöjdhetsindex 95 % av alla elever svarade i 2009 års enkätun-dersökning att de är nöjda med VBU som skola. (Motsvarande siffra 2008 var 93 %)

- 9 -


Genomsnittliga betygspoängen ska öka med 0,5 poäng per rektorsområde. Målet är uppfyllt för BF, EC, HP och TE. Däremot har betygspoängen sänkts för ES, HR och SP. De övriga ligger ungefär lika. Målet är således inte upp-fyllt varför samma mål gäller även för läsåret 2009/10. Rektorerna/cheferna ska i sina verksamhets-planer för läsåret 2008/09 redovisa minst fem mål med målvärden. Uppfyllt till stora delar. Dock finns utvecklingsmöj-ligheter inom området. Den genomsnittliga elevfrånvaron ska mins-ka till hälften. Den totala elevfrånvaron för gymnasieskolan har sjunkit från 20 % våren 2008 till 14 % våren 2009. Målet att halvera frånvaron är inte uppfyllt varför nytt mål satts för våren 2010 där frånvaron totalt ska understiga 10 %. Skolplanemål (Skolplanen för 2009–2011) Skolplanen följer målen via nyckeltal.

VBU ska ha fem lärlingsplatser våren 2009. Målet har inte riktigt uppnåtts. Det fanns tre lärling-ar inom VBU våren 2009. I Gy 2011 finns lärlingssy-stemet infört som en väg att gå gymnasiet varför en fortsatt satsning inom området är nödvändig. Antalet deltagare i grundläggande vuxenutbild-ning ska våren 2009 vara minst 25 % högre än våren 2008 i Ludvika och 50 % högre i Smedje-backen. Målet är uppfyllt då det gäller Ludvika men ej i Smedjebacken eftersom verksamheten lades ned där i besparingssyfte. Inom övrig verksamhet ska det den 1 juli 2009 finnas kompetensutvecklingsplaner för all personal. Kompetensutvecklingsplaner saknas inom övriga verksamheter. Sammanställningar blir klara under 2010.

Prioriterade mål för läsåret 2008/09

- 10 -


Utbildningens kvalité – kunskaper och färdigheter 2008/09 Rikssnitt 2008/09

Andel elever med slutbetyg från gymnasieskolan inom 4 år, totalt 73 % 76 %

Genomsnittlig betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, totalt 13,7 14,1

Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola 96 % 90 %

Andel elever med godkänd nivå i kärnämnen en, sv och ma. NV, SP, TE 100 % 98 %

Andel elever med godkänd nivå i kärnämnen en, sv och ma. Övriga program 92 % 85 %

Siffrorna är hämtade från Skolverket och är den senaste statistiken som finns tillgänglig. Andel elever som går igenom gymnasiet på 4 år ligger något under rikssnittet. Betygspoängen ligger 0,4 poäng lägre än riksnittet medan andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola ligger högre än rikssnittet. Även andelen elever med godkänd nivå i kärnämnen ligger högt, för övriga program till och med mycket högt jämfört med rikssnittet.

Utbildningens kvalité – utveckling till ansvarskännande samhällsmedlemmar 2009 2008

Andel elever med frånvaro – Hö A 16 % 17 %

Andel elever med frånvaro – Hö B 15 % 20 %

Andel elever med frånvaro – Hö CD 11 % 13 %

Andel elever med frånvaro – Malmen 15 % 24 %

Andel elever med frånvaro – Smeden 12 % 28 %

Andel elever som anser att skolan bidrar till att stärka sin tro på sin egen förmåga 83 % 83 %

Frånvarosiffrorna är hämtade från vårt interna elevregistreringsprogram Procapita. Siffrorna för skolans bidrag till att stärka tron på egna förmågan är hämtad från skolenkäten som genomförs v.17 varje år för både gymnasiet och vuxenutbildningen. Samtliga enheter har sänkt frånvaron. Målet att halvera den är dock ännu inte uppfyllt. Det är positivt att en klar majoritet av eleverna anser att skolan bidragit till att stärka tron på den egna förmågan.

Eleven i centrum – aktning för varje människas egenvärde 2009 2008

Andel elever som blivit utsatt för fysiskt våld under det senaste läsåret i skolan 8 % 10 %

Andel elever som blivit utsatt för psykiskt våld under senaste läsåret i skolan 13 % 16 %

Andel elever som har tagit del av föredrag, föreställning eller dylikt om könsroller eller mångfald

64 % 66 %

Siffrorna är hämtade från skolenkäten som genomförs v.17 varje år och gäller både gymnasiet och vuxenut-bildningen. Andelen elever som utsatts för våld har sänkts. Det är många elever som i dagsläget inte erbjudits ”extra” in-formation om mångfald och könsroller.

Mål ur skolplanen 2009–2011

- 11 -


Eleven i centrum – inflytande och delaktighet 2009 2008

Andel elever som uppger att de får vara med och påverka arbetssätt i kurserna 67 % 64 %

Andel elever som uppger att de får vara med och påverka innehållet i kurserna 51 % 50 %

Andel elever som uppger att de har en individuell studieplan 66 % 68 %

Siffrorna är hämtade från skolenkäten som genomförs v.17 varje år och gäller både gymnasiet och vuxenut-bildningen. Elevernas upplevelse att de kan påverka arbetssätt och innehåll i kurserna har ökat något men andelen elever som upplever att de har en individuell studieplan har minskat. I elevregisterprogrammet finns individuella stu-dieplaner för samtliga elever.

Eleven i centrum – studiemiljö och hälsa 2009 2008

Andel elever som trivs med sina lärare 97 % 96 %

Andel elever som utnyttjar aktiviteter och träning inom Hälsans hus 44 % 37 %

Andel elever som trivs med VBU som skola 95 % 93 %

Siffrorna är hämtade från skolenkäten som genomförs v.17 varje år och gäller både gymnasiet och vuxenut-bildningen. Trivseln med både lärare och skola är mycket stor. Andelen elever som utnyttjar aktiviteterna vid Hälsans hus har ökat något sedan föregående år.

Attraktiv arbetsgivare – nöjda medarbetare 2009 2008

Andel personal som trivs på sin arbetsplats 92 % 95 %

Andel personal som anser att de arbetar i ett väl fungerande arbetslag 76 % 72 %

Andel personal som gärna berättar att de arbetar på VBU 98 %

Siffrorna är hämtade från personalenkäten som genomförs v.17 varje år. Personalen trivs på arbetsplatsen och berättar gärna för andra att de arbetar på VBU. Arbetslagen fungerar bätt-re än tidigare.

Attraktiv arbetsgivare – ledarskap 2009 2008

Andel personal som anser att ledarskapet präglas av ett demokratiskt förhållnings-sätt i dialog

92 % 89 %

Andel personal som trivs med sin chef 93 %

Andel personal som anser att deras chef hanterar konflikter bra 65 %

Andel personal som anser att deras chef ställer upp och bryr sig om sin personal 88 %

Andel personal som anser att de kan kommunicera med sin chef 97 % 96 %

Siffrorna är hämtade från personalenkäten som genomförs v.17 varje år. Personalen trivs bra med sina chefer och tycker även att cheferna bryr sig om sin personal. De tycker också att det går att kommunicera med chefen. I enkätfrågan ”om du anser att din chef hanterar konflikter bra” var det 21 % som svarade vet ej.

- 12 -


Attraktiv arbetsgivare – kompetensutveckling 2009 2008

Andel kompetensutveckling av totala personalkostnaden 0,8 % 1,2 %

Andel behöriga lärare 81 % 83 %

Siffrorna för kompetensutveckling är hämtade från utfallet 2009 och 2008. Andelen behöriga lärare är hämta-de från schema- och tjänstefördelningsprogrammet. Budgeten för kompetensutveckling har på grund av försämrat ekonomiskt läge minskats något. Fortfarande satsas dock nästan 5 000 kr per årsarbetare till kompetensutveckling. Andelen obehöriga lärare har ökat och antalet under utbildning är 11. Denna ökning beror på att mer än hälften av lärarna inom uppdragsutbildningen saknar behörighet. Här finns heller inga krav på behörighet.

Attraktiv arbetsgivare – hälsa 2009 2008

Sjukfrånvaron 3,6 % 3,2 %

Andel personal som är nöjd med årets hälso- och friskvårdsprogram 98 % 95 %

Sjukfrånvaron är hämtad från personalprogrammet. Personalens syn på hälso- och friskvårdsprogrammet är hämtad från den årliga personalenkäten som genomförs v.17 varje år. Sjukfrånvaron ligger kvar under 4 %. VBU har metodiskt arbetet med frågan och både den förebyggande reha-biliteringen och friskvårdssatsningen står bakom resultatet. Personalen är också nöjd med de aktiviteter som VBU erbjuder.

Långsiktigt goda förutsättningar – efterfrågad utbildning / struktur 2009 2008

Andel sökande till gymnasieskolan intagna på sitt förstahandsval 77 % 67 %

Andel sökande till andra utbildningar utanför VBU vid första sammanställningen inom gymnasieskolan

27 % 31 %

Studerande i förhållande till antalet platser vid KY 60 %

Studerande i förhållande till antalet platser vid PU 75 %

Siffrorna för ”andelen sökande” är hämtade från intagningen vid Region Dalarna. Andelen sökande är intern statistik i sammanställningen som görs av SYV. Procentandelen studerande vid vuxenutbildningarna är intern statistik. Andelen förstahandsintagna ligger bra till inom länet. Andelen sökande till andra utbildningar utanför VBU inom förstahandsvalet är en utmaning att minska.

Långsiktigt goda förutsättningar – resurser 2009 2008

Snittkostnad per elev i VBU:s gymnasieprogram exkl. elevresor (kr) 92 482 91 803

Lärartäthet vid gymnasieskolan 8,2 8,3

Vid jämförelse med Gysam 2008 skulle verksamheten vid VBU kostat 2 Mkr mer om snittkostnaden varit på Gysams nivå. Lärartätheten vid gymnasieskolan ligger på rikssnittet som är något lägre än snittet för Dalakommunerna.

Snittkostnad per elev för elever i andra kommunala gymnasieskolor och friskolor exkl. elevresor (kr)

98 973 96 322

- 13 -


Gemensamt för VBU

Idrott och hälsa Idrott- och hälsagruppen bedriver verksamhet inom hela VBU. Gruppen ansvarar även för Specialidrott och friskvårdsprojektet Hälsans hus.

Ett individanpassat lärande har möjliggjort för många elever att nå godkänt betyg i kurser inom id-rott och hälsa. Detta lärande har även medfört att ett ökat antal elever väljer idrottskurser inom det indivi-duella valet.

Specialidrotten håller hög kvalité. Tillsammans med lokala föreningar genomförs kurserna Specialidrott A 200 poäng och B 100 poäng. Under läsåret omfat-tar specialidrotten ca 80 elever. Genom att ständigt kvalitetsutveckla denna verksamhet är ambitionen att erbjuda eleverna studier på hemmaplan istället för att eleverna väljer idrottsgymnasier på annan ort.

Hälso- och friskvårdsprojektet Hälsans hus har på-gått under några år. Syftet med projektet är att få ungdomarna att förstå vikten av friskvård i ett livs-långt perspektiv. Ansvarig rektor är Leif Isaksson.

Svenska som andraspråk Utbildningen i ämnet svenska som andraspråk syftar till att ge elever med ett annat modersmål än svenska möjligheter att utveckla god förmåga att kommuni-cera muntligt och skriftligt på svenska. Det är viktigt att eleverna får så goda kunskaper i svenska att de kan klara sig i vidare studier, i arbetslivet och i samhällslivet. Förutom Sfi (svenska för invandrare) erbjuds kurserna i ämnet på grundläggande nivå (motsvarande årskurs 7-9) och på gymnasienivå. Framförallt på gymnasienivå läses kurserna i bland-ade klasser av ungdomar och vuxna. Har man som elev inte möjlighet att studera på heltid eller delta i undervisningen enligt ett fastställt schema är det möjligt att välja en flexibel studieväg. Ansvarig rektor är Kristina Karlsson. Partnerskolan VBU är sedan flera år en del av Högskolan Dalarnas lärarutbildning. Detta innebär att skolans arbetslag varje år utbildar lärarstudenter inom tre olika kurser: Pedagogiskt arbete 1, 2 och 3. VBU bereder för när-varande plats för cirka femton aktiva lärarstudenter. Varje termin genomförs en partnerområdesdag dit lärarstudenter och handledare är välkomna. Under året har dagarna handlat om VBU:s utvecklingspro-jekt inom Teknikcollege och Vård- och omsorgscol-lege samt flexibelt lärande och gymnasiereformen Gy 2011. Ansvarig rektor är Liselotte Alanko. Individuella valet Det individuella valet omfattar 300 poäng för varje elev på VBU. Under en termin kan eleven välja max-imalt 100 poäng. Det individuella valet startar för de flesta elever på vårterminen i åk 1. Elever inom vux-enutbildningen har också möjlighet att välja kurser inom det individuella valet. Kursutbudet omfattar i första hand kurser som ger meritpoäng samt kurser inom ämnesområden som många elever är intresserade av t.ex. entreprenörs-kap, idrott och hälsa och estetiska ämnen. Flera av de nationella programmen har skapat ett i-valspaket av kurser med anknytningen till karaktärsämnena för respektive program. Elever kan också ha specialid-rott som individuellt val. Ansvarig rektor är Liselotte Alanko.

- 14 -


Ungdomsgymnasiet

Arbetslag VBU:s pedagoger är organiserade i arbetslag kring ett eller flera program. Även för idrottsämnet finns ett arbetslag. Varje arbetslags arbete leds av en ar-betslagsledare. Arbetslaget ansvarar för programmets utveckling i enlighet med rektors verksamhetsplan. Dessutom ansvarar arbetslaget för att varje elevs studiesituation blir så bra som möjligt. Elevrådsverksamhet Varje rektorsområde har ett elevråd. Elevrådet be-handlar bland annat frågor som kommer från respek-tive klassråd. Rektor deltar i elevrådsmötena. Elev och klassrådsrepresentanterna får utbildning för sitt uppdrag. Eleven i centrum Under höstterminen har alla elevskyddsombud inom VBU genomgått en utbildning i arbetsmiljöarbete. Utbildningen innehöll processarbete, arbetsgruppens psykologi samt elevers rättigheter och skyldigheter utifrån arbetsmiljölagen.

Stödcentrum VBU ger elever stöd i varierande former. Bl.a. i det stödcentrum som är under uppbyggnad på Högbergs-skolan. Vid stödcentrum studerar elever som inte fullt ut klarar ordinarie skolsystem och elever som behöver extra stöd och utvidgat mentorsstöd. Invand-rarelever, som behöver utökat språkstöd i skolan, bedriver delar av sina studier i stödcentrum. Persona-len på stödcentrum har många kontakter med andra samhällsorgan och VBU:s övriga resurser. Dessa kontakter är viktiga för elevernas resultat. Under läsåret 09/10 utnyttjade cirka 130 elever stödcent-rum. Ansvarig för stödcentrum är rektor Leif Isaks-son. På skolorna i Grängesberg och Smedjebacken sam-ordnas stödet av de lokala specialpedagogerna och speciallärarna.

På ungdomsgymnasiet finns tolv nationella program med flera inriktningar. VBU bedriver gymnasieutbildning på tre orter: Grängesberg, Ludvika och Smedjebacken. Ansvaret är sedan höstterminen 2009 fördelat på fyra rektorer.

- 15 -


23%

16%15%

18%20%

21%21%

24%

0%

4%

8%

12%

16%

20%

24%

02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10

ht-09 ht-08

Antal gymnasieelever totalt på VBU

1 289 1 238

- varav från Ludvika 920 871

- varav från Smedjebacken 338 326

- varav från annan kommun 31 41

Antal gymnasieelever totalt i Ludvika och Smedjeback-en

1 624 1 573

- varav på VBU 1 258 1 197

- varav i annan kommun 183 213

- varav i friskolor 171 154

- varav i landstinget 11 9

- varav i annan utbildnings- anordning (Folkhögskola)

1 0

1 000

1 100

1 200

1 300

1 400

02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10

Ungdomsgymnasiet vid VBU omfattar tolv nationel-la program och särskilda undervisningsgrupper inom individuella programmet.

Kostnaden för interkommunala ersättningar varierar från 44–175 kkr per elev och läsår. Den totala inter-kommunala kostnaden för ungdomsgymnasiet har under 2009 uppgått till 37 749 kkr (f.g. år 36 227 kkr).

Antal elever på VBU Andel elever i % som går utbildning utanför VBU

Statistik ungdomsgymnasiet

Verksamhetsmått

- 16 -


Verksamhetsberättelse Hö 1 Leif Isaksson rektor

Samhällsvetenskapsprogrammet, SP Under det gångna året har SP arbetat med att ut-veckla verksamheten inom ett antal områden. Syftet har varit färre IG, fler elever med full högskolekom-petens och ett högre betygsmedelvärde. Eleverna i årskurs ett arbetar med SP-körkortet under första halvan av höstterminen. Syftet med SP-körkortet är att ”skola in” eleverna i gymnasieskolan. Krav ställs tidigt att eleverna ska ta ansvar för sina studier, kun-na arbeta i grupp, lära sig ett källkritiskt förhåll-ningssätt till fakta samt kunna redovisa i seminarie-form.


Inom rektorsområdet bedrivs en övergripande ledning och utveckling via den lokala ledningsgruppen och arbetsplatsträffar. Den lokala ledningsgruppen består av rektor, arbetslagsledare och specialpedagog. En assistent arbetar nära rektor som administrativt stöd. Att skapa rutiner i uppföljning av elevernas studiepla-ner har prioriterats under året. Estetiska programmet, ES ES har under 2009 arbetat för att skapa helhet och ämnesintegration. Helheter skapas genom att mål från olika kurser ingår i ett långsiktigt, treårigt, kulturhi-storiskt perspektiv. Det estetiska programmet har infört ett ämnesintegrerat lärande där epoker/områden utgör en röd tråd genom utbildningen. I detta lärande utgör kurserna: Kultur och idéhistoria, historia, EOS, estetisk orientering inom konstarterna samt svenska grunden. Under flera moment är ytterligare kurser integrerade. I årskurs tre sker ett ämnessamarbete med betoning på moderna och samtida konstarter. Programmet är detta verksamhetsår inne på den tredje årskursen med detta arbetssätt Eleverna har varit po-sitiva. Samarbetet i olika kurser kommer att utvecklas vidare. Ett betydande samarbete med Västerbergssla-gens kulturskola håller på att skapas. Under hösten har en gemensam konsert genomförts med elever från estetprogrammet och kulturskolan.

Ansvarsområde Rektorsområdets Hö 1 omfattar Estetiska programmet (ES), Sam-hällsvetenskapsprogrammet (SP), Naturvetenskapsprogrammet (NV), Ekologiprogrammet (EKO), Flexibelt lärande, Specialidrott, Idrott och hälsa samt Stödcentrum. Inriktningar ES: teater, bild, musik SP: ekonomi, kultur, samhällsvetenskap, språk NV: matematik/data, miljövetenskap, naturkunskap EKO: naturvetenskap, samhällsvetenskap Genomsnittligt antal årselever Totalt: 453 elever ES SP NV EKO 88 184 93 88 Special idrott Flexibelt lärande Stödcentrum 80 100 130 Elevkostnad/program/år (kkr) ES SP NV EKO 95 85 92 104 Lärartäthet ES SP NV EKO 11,1 7,8 7,4 8,9 Geografisk placering Högbergsskolan hus A och C, Ludvika

- 17 -


Ämnesövergripande projekt har genomförts i ämne-na naturkunskap, historia, geografi och svenska un-der rubriken ”Män och kvinnor som förändrade värl-den”. Eleverna har skrivit vetenskapliga rapporter som redovisats muntligt för varandra. Under våren genomfördes projektet, ”Kulturmöten och mänskliga rättigheter”, i ämnena samhällskunskap och svenska. I årskurs ett har en av klasserna utvecklat ett ämne-sövergripande samarbete med en grekisk skola inom ramen för EU-projektet ”Educonlinux” som VBU deltar i. Eleverna från Grekland besökte programmet under våren. Liksom tidigare år deltog elever i ett utbyte med en skola i Zarautz i Spanien. Utbytet ger eleverna en unik möjlighet att möta nya kulturer och att använda sina språkkunskaper. Studieresor till Berlin har ge-nomförts för elever som läser steg 5 i moderna språk tyska. Inom ramen för språkvalet ges möjlighet att examineras i språkcertifikat i tyska, ÖSD och i eng-elska språkcertifikatet Cambridge Certificate of Ad-vanced English. Naturvetenskapsprogrammet, NV På NV har man under året infört ett ämnesövergri-pande samarbete, NV-certifikatet. I detta ges elever-na en inblick i naturvetenskapliga studier, såsom provtagning, fältstudieteknik, laborationsmetodik, informationssökning i bibliotek och databaser, infor-mationsbearbetning och rapportskrivning. En kultur skapas där det blir naturligt att ta ansvar, använda tiden till studier och hjälpa varandra. Inom program-met har man arbetat mycket med att höja likvärdig-heten i genomförandet och bedömningen av projekt-arbetet. Arbetet avslutas med ett vernissage av alla projektarbeten för föräldrar och andra intresserade. Under verksamhetsåret har kontakten med arbetsliv och högskola via programrådet intensifierats. Ett samarbete med miljökontoret i Smedjebacken genomfördes under hösten och resultatet kommer att användas inom kommunens miljöarbete. Program-met har påbörjat en dialog med Högskolan Dalarna och ABB Ludvika om samarbetsmöjligheter. Syftet är att förlägga en del av utbildningen utanför skolan som APL, arbetsplatsförlagt lärande. Programrådet har fattat beslut om två veckors APL under utbild-ningen. Flexibelt lärande Inom flexibelt lärande studerar elever som byter pro-gram och där timplanerna inte stämmer överens med de olika programmen, elever som läser del av ett kompletterande fjärde läsår samt elever som läser specialidrottskurser. I mån av lärarresurser erbjuds kurser inom ramen för valbara kurser och det indivi-

duella valet inom flexibelt lärande. Studiehandled-ningar, kontrakt mellan elever och lärare samt ett stödjande mentorskap är viktiga delar för denna verksamhet. Undervisning med hjälp av en lärplatt-form är en väsentlig del av lärandet för de elever som läser enstaka kurser och för de elever som ingår i specialidrottsklassen. Eleverna ges möjligheter att bedriva sina studier i skolan, i hemmet eller på annan plats utanför skolan. Ett betydande samarbete med vuxenutbildningen håller på att skapas. Ekologiprogrammet, EKO Verksamheten på EKO syftar till att ge en bred tvär-vetenskaplig utbildning inom natur- och samhälls-sektorn. Centralt för programmets verksamhet är därför arbeten i projektform där båda studievägarna bidrar med sina respektive perspektiv. Under läsåret har förutom de lokala kurserna tre fältveckor genom-förts. Syftet är att ge eleven möjligheter att omsätta teoretiska kunskaper i praktiken genom ett tillämpan-de arbetssätt. De tre lägerveckorna har varit förlagda till Öddö, Fulufjäll och Öland. Innehållet i de lokala kurserna är riktat mot en fördjupad kunskap kring samspelet mellan människan, naturen och samhället. För att kunna genomföra dessa kurser kontinuerligt i enlighet med vår målsättning har vi utvecklat natur-centra vid Snösjön.

- 18 -


Arvo Sarenbrant rektor

Verksamheten inom Hö 2 kännetecknas av att vara lärorik och utvecklande, där alla aktivt tar ansvar för att skapa trivsel. För att nå de mål som ställs på verk-samheten och för att vi gemensamt ska kunna arbeta mot en A-miljö finns ambitionen att kontinuerligt utvärdera de lärprocesser som sker i verksamheten. Företagskontakterna är på olika sätt ett ökat inslag i lärandet. Branschråd har genomförts på samtliga program och det finns ett engagemang hos företagen som genererar energi till både lärare och elever. Ut-vecklingsarbetet i arbetslagen är en förutsättning för att klara av att erbjuda utbildning med hög kvalité och att Högbergsskolan ska vara en attraktiv arbets-plats. Under hösten 2009 fick all personal en grundutbild-ning i Ung Företagsamhet. Utbildningen syfte var att bättre förstå och kunna medverka i den satsning på entreprenörskap som finns inom rektorsområdet. Arbetet med att utveckla Teknikcollege fortsätter och vi kan konstatera att näringslivet tar sitt ansvar för att det ska bli en lyckosam satsning på att höja kvalitén på våra yrkesutbildningar. Fordonsprogrammet med inriktning person-bil, FPPB En förstärkning av lärarkompetensen har skett inom FPPB. Idag finns ett högt samlat kunnande som till-sammans med ett engagerat samarbete med våra for-donsföretag gör att man kan säga att det är en yrkes-utbildning med bra kvalité. Det är också ett yrkes-program där en stor del av eleverna är flickor. Elprogrammet, EC EC håller på att revidera sin programstruktur och har i dialog med företagen målsättningen att så långt det är möjligt ha inriktningar med utbildningar som ef-terfrågas av företagen. Under året har elprogrammets automationsinriktning lämnat in en ansökan om att få teknikcollegestatus. Certifieringen beräknas ske ti-digt under 2010. Eleverna på automationsinriktning-en får i projektform träna på samarbete och entrepre-

nörskap, vilket är en viktig del i deras framtida yr-kesval. Elinstallation, den andra inriktningen, fortsät-ter att utvecklas och bedriver idag ett lärande som på alla sätt andas moderna didaktiska tankar. Eleverna studerar under stort eget ansvar, där lärandet i ”skarpa lägen” hos företagen på orten, är en växande del av undervisningstiden. Elprogrammet står starkt och det känns mycket tillfredställande att elbran-schen engagerar sig så mycket i verksamheten. Teknikprogrammet, TE och Industripro-grammet, IP Hösten 2009 kom de första eleverna till Teknikcolle-ge Dalarna i Västerbergslagen. Arbetet inom pro-grammen har därför fokuserat på att utveckla verk-samheten enligt de kriterier som gäller för Teknik-college. Industriprogrammet har på kort tid fått be-tydligt fler ungdomar som söker sig till programmet. Det innebär större krav på personal, utrustning och lokaler för att klara den ökade tillströmmingen av elever. Industriprogrammet har tre inriktningar och lärandet bedrivs på en kvalitativt hög nivå. En sär-skild satsning har gjorts under året för att höja säker-heten och förbättra arbetsmiljö. Även här har sam-verkan med företagen hela tiden blivit tydligare och starkare.


Verksamhetsberättelse Hö 2 Ansvarsområde Rektorsområdet Hö 2 omfattar Fordonsprogrammet (FPPB), El-programmet (EC), Industriprogrammet (IP) och Teknikprogram-met (TE), Handels och administrationsprogrammet (HP). Inriktningar FP: personbil EC: automation, elinstallation IP: skärande bearbetning, svets, montering TE: datorteknik, teknik, företagande HP: handel, turism Genomsnittligt antal årselever Totalt: 367 elever FPPB EC IP TE HP 39 83 57 101 87 Elevkostnad/program/år (kkr) FPPB EC IP TE HP 92 91 106 96 87 Lärartäthet FPPB EC IP TE HP 8,8 6,9 9,4 8,8 5,2 Geografisk placering Högbergsskolan hus A och B, Ludvika

- 19 -


Teknikcollege Företagen i Västerbergslagen uttrycker ett behov av kvalificerad arbetskraft. Teknikcollege syftar till att vara en hjälp när det gäller utbildning av arbetskraft för fortsatt kompetensförsörjning inom industrin. Under hösten har teknikprogrammets elever på Tek-nikcollege varit på sina första företagsbesök. De fö-retag som finns i Teknikcollege Dalarna har på ett ansvarsfullt och vederhäftigt sätt tagit emot ungdo-marna. Det finns goda förutsättningar för att få en väl fungerande lärandesamverkan mellan näringslivet och VBU. Samverkan mellan skola och företag på industripro-grammet sker framförallt genom den arbetsplatsför-lagda utbildningen, APU. Styrgruppen för Teknik-college Dalarna i Västerbergslagen har regelbundna träffar för att arbeta med utbildningsrelaterade frå-gor. Målet för styrgrupperna är bland annat att få till stånd en utbildning som motsvarar näringslivets be-hov av kompetens inom olika områden och på olika nivåer. När elprogrammets automationsinriktning har blivit certifierad är den gymnasiala delen av teknikcollege färdig. Det har pågått vissa förberedelser för att en-kelt kunna integrera eventuella tillstyrkta och bevil-jade yrkeshögskoleutbildningar i teknikcollege.

(Forts. från sidan 18) Handels och administrationsprogrammet, HP HP arbetar med utvalda kunskapsområden varje läs-år, för att skapa en bättre helhet och för att färga in programmets karaktär i undervisningen. Detta sker med gradvis stegring av kraven under de tre årskur-serna både vad gäller kunskapsområdenas innehåll och elevernas eget ansvarstagande. Som avslutning startar och driver eleverna ett företag inom Ung Fö-retagsamhet (UF) under årskurs tre. Under 2009 ut-sågs ett av dessa företag till bästa lokala UF-företag i Ludvika. Programmet har en plan att arbeta vidare med ämnesintegration i form av kunskapsområden. Där får eleven även arbeta med ”skarpa uppdrag” ut mot företag. Eleverna kan exempelvis göra informa-tionsmaterial, hemsidor, broschyrer och exponering-ar. Målet är att eleverna ska utveckla kompetenser inför kommande arbetsmarknad och studier. HP har under 2009, i samarbete med branschrådet, instiftat ett stipendium som delas ut till den elev i avgångsklassen som visat kunskaper och utveckling i sin skolgång. Programmet arbetar även med en lär-lingsutbildning inom handeln, Det innebär att två elever under året genomför halva sin gymnasieut-bildning i ett företag i samarbete med skolan.

- 20 -


Verksamhetsberättelse Malmenskolan

Liselotte Alanko rektor

Ansvarsområde Rektorsområdet omfattar Byggprogrammet (BP) och Fordonspro-grammet (FPTP). Inriktningar BP: trä, murning, betong FP: transport, maskinförare Genomsnittligt antal årselever Totalt: 134 elever BP FPTP 54 80 Elevkostnad/program/år (kkr) BP FPTP 102 141 Lärartäthet BP FPTP 9,6 11,5 Geografisk placering Malmenskolan, Grängesberg

Pedagogisk inriktning och aktivitet På Byggprogrammet är lärandet uppbyggt på mindre projekt under åk 1 och större projekt under åk 2 och 3. Eleverna arbetar oftast i par eller i något större grupp. Karaktärsämneslärarna finns till hands i bygg-hallen där de gemensamt ansvarar för att handleda eleverna. En av lärarna har huvudansvaret för den arbetsplatsförlagda utbildningen. Framför allt i åk 1 finns ett samarbete mellan karaktärsämnet och kärn-ämnena, bland annat i ett moment som innebär att varje elev gör en beskrivning av det egna huset. Ett mål för arbetslaget har varit att göra innehållet i lä-randet mer intressant och utmanande. Lärarna på Fordonsprogrammet Transport har under året arbetat mycket med att få en hållbar struktur på programmet som helhet. Strukturen omfattar samtli-ga karaktärsämneskurser. Flera av kurserna är integ-rerade för att kunna skapa så realistiska lärsituationer som möjligt. Arbetslaget har också skapat arbetspla-ner för de olika kurserna för att eleverna med hjälp av dem ska få en tydlig vägledning när det gäller de mål som ska uppnås. Utveckling All personal på Malmenskolan har under året läst litteratur om entreprenörskap och några har deltagit i utbildningsdagar inom Ung Företagsamhet. Ett entre-prenöriellt tänkande finns även i projekt ”Ekonomi” på Fordonsprogrammet Transport och i Friggebod-sprojektet på Byggprogrammet. Under 2010 ska all personal genomgå en grundutbildning inom Ung Företagsamhet för att därefter försöka hitta former för lärandet inom detta koncept. Temadagar om alkohol och droger för åk 1 ordnades tillsammans med polisen. All personal har haft möjlighet att pröva på kollega-handledning tillsammans med skolans specialpeda-gog. Under höstterminen har en grupp lärare fortsatt med detta.

Samarbete Ett sedan lång tid tillbaka etablerat samarbete med respektive bransch finns på BP och FPTP i form av APU, arbetsplatsförlagd utbildning, och branschråd. Branschråden har dock haft svårt att locka företags-representanter under 2009 och nya former för samar-betet har diskuterats med företag, bland annat en mer uppsökande verksamhet. Tillgången på APU-platser har ändå varit god och eleverna har fått den APU som är tänkt. Inom Byggprogrammet finns ett bra samarbete i Dalarna inom STAR och under 2010 ska även Fordonsprogrammet Transport försöka få till åtminstone ett möte med närliggande transportpro-gram.

- 21 -


Upprustning Under 2009 genomfördes sista etappen i flytten från Annexet till Gruvkontoret genom att personalen flyt-tade till nya lokaler. IT-utvecklingen har fortsatt ge-nom inköp av projektorer till tre klassrum. Det inne-bär att lärarna enkelt kan använda datorer för att ska-pa ett modernt lärande för eleverna. De investeringar som gjorts under året är bredare portar till Bygghallen för att kunna frakta ut frigge-bodar på 15 m². På Fordonsprogrammet har en trailer och en lastbil införskaffats under året. Personal Malmenskolan har under året haft stor personalom-sättning. Lärare har sökt nya utmaningar på andra håll. Det har inneburit att mycket tid har använts för att skapa stabila arbetslag, framför allt under höstter-minen 2009. Måluppfyllelse De flesta eleverna trivs på Malmenskolan, framför allt när det gäller kamrater och lärare. Med lokalerna finns ett visst missnöje men här pågår ett förbätt-ringsarbete. Ungefär två tredjedelar av eleverna tycker att kriteri-erna för en A-miljö är uppnådda.

Majoriteten av eleverna får ett slutbetyg i åk 3 och fyra av fem elever tycker att skolan ansträng-er sig för att de ska nå godkänd nivå i kärnämne-na. Utvecklingssamtal genomförs en gång per termin i samtliga klasser. En tiondel uppger av eleverna uppger att de inte har haft något utvecklingssam-tal. Oroväckande är att det finns några elever som har blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller hot om våld. Detta är en viktig utgångs-punkt för arbetet med skolans likabehand-lingsplan. Andra utvecklingsområde är att synliggöra elev-skyddsombudens arbete och arbetsmiljöarbetet i stort. (Uppgifterna bygger på den årliga utvärderingen som genomförs i april varje år.)

- 22 -


Organisation, lärande och samarbete Utifrån VBU:s A-miljö har arbetet fokuserat på rela-tionsbyggande som grund för lärandet, ämnesintegra-tion och olika tema arbeten. Tillsammans med de olika branscherna arbetar vi för att gemensamt skapa ett bra yrkesbaserat lärande för våra elever. Ett inten-sifierat samarbete har under året bedrivits i arbetet med att skapa ett lokalt Vård- och omsorgscollege, som under senhösten ledde fram till den nationella certifieringsproceduren. Vi räknar med att de kom-pletteringar som behöver göras skall klaras av under våren 2010.

I samband med vårterminens slut var vi, av ekono-miska skäl, tvungna att avsluta vårt samarbete med Brunnsviks folkhögskola, läs- och skrivprofilen. I samband med läsårsskiftet genomfördes en organisa-torisk förändring i Smedjebacken. Efter några års tudelad rektorsfunktion fattades det, av ekonomiska skäl, ett beslut att återigen göra ett rektorsområde av Smedenskolan och IC/IV där tidigare rektorn återin-trädde i tjänst. I samband med detta och Finsam pro-jektet start i augusti skedde det en hel del nyrekryte-ring av personal. Finsamprojektet har letat upp och kontaktat ca fyrtio ungdomar som inte går i skolan och som inte heller arbetar. Av dessa kommer vi under våren att koncentrera oss på ca sexton ungdo-mar som vi kommer att arbeta intensivt med genom samtal och behandling, för att de ska komma in i studier eller ev. praktik/arbete.


Verksamhetsberättelse Smedenskolan och Individuellt utvecklings-centrum, IC

Ansvarsområde Rektorsområdet omfattar Barn- och fritidsprogrammet (BF), Ho-tell- och restaurangprogrammet (HR), Omvårdnadsprogrammet (OP) samt Individuellt utvecklingscentrum IC/IV och projektle-darskap för projekten Stegelbacken och Finsam VBU. Inriktningar BF: Fritid, pedagogisk/social, hästhållning. HR: Restaurang och måltidsservice, servering, hotell. IC/IV: Individuellt behovsstyrd studieinriktning. Projekt: Fokus på stödjande av friskfaktorer. Genomsnittligt antal årselever Totalt:315 elever BF HR OP IV/IC 59 82 37 137 Elevkostnad/program/år (kkr) BF HR OP IC 102 99 110 73 Lärartäthet BF HR OP IC 10,2 7,8 9,7 5,8 Projekt Stegelbacken 2-årigt samarbetsprojekt mellan VBU, IFO Ludvika, IFO Smedje-backen. Projektet finansieras under år 1 enlig nedan: Länsstyrelsen : 370 kkr VBU: 287 kkr IFO Ludvika: 409 kkr IFO Smedjebacken 174 kkr I projektet finns ca 16 elever. Projekt Finsam VBU 1-årigt projekt start augusti 2009. Projektet är helfinansierat av Västerbergslagens Samordningsförbund. Kostnad 806 kkr. I pro-jektet finns ca 40 elever. Geografisk placering: Smedenskolan och Stegelbackens skola, Smedjebacken

Mats Johnsson rektor

- 23 -


Inom ramen för projekt Stegelbacken arbetar vi med de elever som på grund av psykosocial problematik, normbrytande beteende, har svårt att stanna kvar i skolan. Även här handlar det om samtal/behandling men i denna grupp i kombination med studier i olika ämnen. Vid höstterminens start upphörde också det delade huvudmannaskapet för Sfi-ungdomarna. Från att tidigare ha studerat en del av tiden på Sfi (svenska för invandrare) för vuxna i Ludvika flyttades de till IC/IV för att där bedriva heltidsstudier. Inom ramen för IC/IV integreras de i svenska grupper så snart de når en tillräcklig språklig förmåga. Detta har visat sig både snabba upp språkinlärningen och främjar integrationen genom att de snabbare än tidigare får svenska kamrater. Ett intensifierat samarbete mellan IC/IV och pro-grammen på Smedenskolan har inletts. Detta har tagit sig uttryck i ett utökat antal privelever på de olika programmen. Det innebär också ett ökat lärar-samarbete mellan Smedenskolan och Stegelbackens skola. Vilket resulterat i en utökad integration av elever samt lärare som kan arbeta på båda skolorna. Under hösten genomförde HR sin traditionsenliga matmässa. Årets mässa lockade fler utställare och besökare än tidigare. Om dragplåstret Bert Carlsson hade någon del i detta låter vi vara osagt. Kockele-vernas mattävling vanns denna gång av Borlänge. I arbetet med ungdomar som har särskilda behov har samarbetet med IFO, polisen och arbetsförmedlingen stärkts under året, inte minst genom de gemensamma projekten Stegelbacken och Finsam VBU. Stegel-backsprojektet är inriktat på ungdomar som är på glid ut ur skolan och Finsamprojektet siktar in sig på ungdomar som redan har ramlat ur.

(Forts. från sidan 22) Fortbildning Inom ramen för våra projekt har vi under året fort-bildat en del av personalen. Två personal har ge-nomgått MI, motiverande intervju. Tre personer har genomfört utbildningen DISA som är ett verk-tyg för att arbeta med flickgrupper . Tre personer har gått ART-utbildning, Aggression Replacement Training, på Fryshuset i Stockholm. Innan jul på-började dessutom större delen av personalen på IC/IV, viss personal på Smeden samt rektor en hög-skolekurs på 7,5 p vid Örebro universitet. Vidare kan nämnas enskilda lärare som påbörjat ämnes-fortbildning inom olika områden. Förbättringsområden Utifrån de resultat som redovisas så finns det flera utmaningar att ta itu med. Frånvaron är fortfarande hög och närvaron måste därför radikalt förbättras. Detta är en grundförutsättning för att kraften och resurserna ska kunna allokeras på ett verksamheten ändamålsenligt sätt. Utan fysisk närvaro i skolan är och blir det svårt att förbättra betygen. Ett gemen-samt värdegrundsarbete där elever, personal, bran-scher och föräldrar engageras utgör själva grunden för att vi skall lyckas. För personalen handlar det om att utveckla nya infallsvinklar i lärandet som fångar och möter elevernas intresseinriktning och olika individuella behov.

- 24 -


Gymnasiesärskolan består av individuella program, verksamhets- och yrkesträning, nationella och speci-alutformade program. Allt för att möjliggöra indivi-duella studier anpassade till individens behov och intresse. På Malmenskolan i Grängesberg finns det lokalinteg-rerade Fordonsprogrammet. Utbildningen fungerar bra och eleverna har nått goda studieresultat. Individintegrerade elever finns på Smedenskolan, dessa elever får sin undervisning i grupp och indivi-duellt. De individuella programmen på Högbergsskolan och Vasaskolan har 18 elever. Grupperna är små och undervisningen är individuellt anpassad till den en-skilda elevens behov. Förberedelse för vuxenlivet genomsyrar all verksam-het. Att alla elever oavsett funktionshinder ska få en

fungerande kommunikation är ett prioriterat område. Arbetet med olika alternativa kommunikationssätt har fortsatt. Skolan har fått projektmedel från Specialpedagogis-ka skolmyndigheten till att utveckla arbetet med ”samtalgrupper”. Projektet fortsätter även nästa år. Intresset från andra kommuner att besöka gymnasie-särskolan i Ludvika är fortsatt stort. Skolan har även medverkat i en bok om AKK (Alternativ och kompletterande kommunikation). Samverkan mellan gymnasiesärskolan och särvux har påbörjats och kommer att utvecklas ytterliggare.

Verksamhetsberättelse gymnasiesärskolan

Lena Risberg rektor

Ansvarsområde Gymnasiesärskolans individuella program, verksamhetsträning, yrkesträning, nationella och specialutformade program. Genomsnittligt antal årselever Totalt: 48 elever I egen regi: 10 Interkommunalt: 36 Elever från annan kommun: 2 Geografisk placering: Malmenskolan, Grängesberg Högbergsskolan, Ludvika Smedenskolan, Smedjebacken

- 25 -


Verksamhetsberättelse vuxenutbildningen Vuxenutbildningen inom VBU omfattar verksamheter från grundläggande (motsvarar grundskolan) till eftergymnasial nivå. Genomgripande för verksamheten är att lärandet individualiseras så att varje elevs förutsättningar, möjligheter och önskemål får vara i fokus. Grunden för vår planering bygger på elevens val, omvärldsanalys samt det rika kontaktnät som är skapat med olika myndigheter, näringsliv och individer. Inom vuxenutbildningen erbjuder vi flexibla lösningar i tid och rum vilket innebär att elev kan läsa • på distans • bedriva självstudier med hjälp av lärarstöd/lektioner • följa vanlig undervisning Större delen av våra elever väljer att bedriva självstudier med hjälp av lärarstöd/lektioner. De nationella målen gäller för samtliga kurser.

Kristina Karlsson rektor

Ansvarsområde • Grundläggande vuxenutbildning (GRUV),

Högbergsskolan, antal studerande: 31/38 (vt/ht)

• Svenska för invandrare (Sfi), Högbergsskolan, antal studerande: 202/239 (vt/ht) varav analfa-beter 24/29 (vt/ht)

• Gymnasial vuxenutbildning (gymnasievux), Navet och Högbergsskolan, antal studerande: 124/142 (vt/ht)

Grundläggande vuxenutbildning Denna skolform har under året minskat. Vi har ensta-ka elever inom olika kurser. Inom ramen för grund-läggande vuxenutbildning finns svenska som andra-språk (SAS) som kontinuerligt har ökat Detta beror på ökningen av invandrare som väljer att fortsätta sina svenskstudier efter Sfi. Vi erbjuder både reguljär och flexibel utbildning för att kunna möta elever som både arbetar och studerar. Gymnasial vuxenutbildning Volymen inom studieförberedande gymnasiekurser-na har ökat från tidigare år. Vi försöker att tillmötes-gå önskan om kurser inom VBU:s ram. Till vår hjälp

har vi förutom vuxenutbildningens kurser samläs-ning med gymnasiet och det individuella valet. Pro-blem som vi fortsätter att arbeta med i samarbetet med gymnasiet är att elever ska kunna läsa en kurs på en termin samt att vi ska kunna erbjuda kontinuer-ligt intag. Svenska för invandrare (Sfi) Det är en stor tillströmning av invandrare och flyk-tingar till Sfi. Flyktingåtagandet från våra medlems-kommuner är 100 respektive 36 per år. Under året


- 26 -


Det finns även ett mycket bra samarbete med daglig verksamhet, elevernas gruppboende, samt med gym-nasiesärskolan för att få en helhet kring eleverna och deras nätverk. Under 2009 har verksamheten tagit fram en ny kurs-katalog, en Likabehandlingsplan med hjälp av bilder samt haft ett välbesökt ”Öppet hus” i april. Särvux har även bytt lokal i Smedjebacken och flyttat in mitt emot stora datasalen på Stegelbackens skola.


Lennart Myhrman rektor

Ansvarsområde • Yrkesinriktad vuxenutbildning (yrkesvux), Vård

och omsorg, Byggutbildning samt Verkstadsut-bildning VTC. Antal studerande: 107

• Påbyggnadsutbildning (PU), inriktning: godstrans-

port och persontransport Grängesberg Antal studerande: 60

• Kvalificerad yrkesutbildning (KY), inriktningar: bryggeriteknik, markekologisk design, vård och omsorg med inriktning mot demens, Vårdskolan och Grängesberg. Antal studerande: 143

• Särskola för vuxna (särvux), Vårdskolan.

Antal studerande: 25

• Uppdragsutbildning, Navet

Antal kursdeltagare: ca 250

Yrkesvux Inför 2009 togs ett regeringsbeslut att inrätta ett rik-tat statsbidrag till kommunerna för att skapa förut-sättningar för yrkesutbildningar inom vuxenutbild-ningen. Efter ansökan tilldelades VBU nitton platser för 2009 vilket innebar ett ekonomiskt tillskott på totalt 950 000 kronor. Inom verksamheten för yrkes-vux har under året genomförts vård och omsorgsut-bildning, byggyrkesutbildning (trä och betong) samt verkstadsutbildning (svets och skärande). I slutet av året skedde en omfördelning av statsbidragen, vilket innebar att VBU tilldelades ytterligare två platser. Särvux En viktig uppgift för särvux är att få eleverna moti-verade att vilja lära sig mer, att bibehålla redan inlärd kunskap, och att eleverna stärker sin självkänsla för att våga pröva på nya uppgifter och bli mer självstän-dig. Under året har verksamheten arbetat med AKK/kommunikation på alla nivåer samt att förbereda inför starten av särvux yrkesutbildning inom vård och transport. VBU ingår i ett nätverk med andra Särvux i Dalarna, som har kontinuerliga träffar och fortbildningsdagar.

har vi ständigt haft köer till Sfi. Detta tryck har inne-burit att vi fått söka lokaler och lärare med rätt kom-petens. Tremånadersgränsen har dock ej överskridits. Ett område som ökar markant inom Sfi är elever som befinner sig på analfabetnivå. Inom denna grupp kan vi urskilja olika orsaker till detta: 1. Flyktingar/invandrare som aldrig fått chansen att

gå i skolan 2. Dyslexiproblematik 3. Funktionshinder? Detta är en svår grupp att diagnostisera eftersom det idag bara finns tester som är gjorda utifrån svenska

(Forts. från sidan 25) förhållanden. Gemensamt för denna grupp är att det kräver utökade resurser, ekonomiskt såväl som peda-gogiskt. Tiden på Sfi blir betydligt längre jämfört med andra elever. Utifrån ovanstående tre kategorier ser vi följande studieresultat: Kategori 1 når ofta Sfi-målen men behöver mycket längre tid. Kategori 2 och 3 kommer en bit på väg men klarar ofta inte av hela Sfi men har gjort ett ena-stående bra jobb utifrån sitt utgångsläge. Avklarad Sfi innebär godkänt betyg på D-nivå vilket motsvarar årskurs 6 i grundskolan.

- 27 -


Påbyggnadsutbildning, PU De påbyggnadsutbildningar som erbjuds i Gränges-berg inom yrkesförareutbildning för såväl person- som godstransporter har hela året haft en kö av sö-kande. Under våren aviserades i samband med infö-rande av den nya skolformen yrkeshögskola, att mer-parten av tidigare eftergymnasiala statsunderstödda utbildningar skulle föras in under denna skolform. Undantag gjordes för de utbildningar som tidigare inte haft gymnasiebehörighet som krav vid antag-ningar, vilket skulle innebära att yrkesförareutbild-ningarna skulle ingå i den gymnasiala yrkesvuxverk-samheten. Detta skulle i sin tur innebära att den stat-liga ersättningen radikalt skulle minska för dessa utbildningar och därmed också kommunernas möj-ligheter att kunna anordna dessa. Efter påtryckning från respektive branscher tog regeringen dock beslut om att anslå extra medel direkt riktat mot yrkesförar-utbildningar inom ramen för yrkesvuxsatsningen. Trafikövningsplats (halkbana) Verksamheten har i huvudsak omfattat halkkörning eller s.k. riskutbildning 2 vilket krävs för att man ska kunna köra upp för personbilskörkort. Under året har också tillkommit ett krav, s.k. riskutbildning 1. Det är en utbildning om hur användande av alkohol och droger påverkar förmågan att framföra motorfordon. Under året har också utbildningar i halkkörning för tunga fordon genomförts och ett stigande intresse kan konstateras från såväl bussföretag som lastbils-åkerier.


Kvalificerad yrkesutbildning, KY Nytt intag har under hösten skett till VBU:s tidigare godkända 2-åriga KY-utbildningar inom bryggeritek-nik, markekologisk design samt vård-demens/psykiatri. Intresset från studerande nådde ny rekord-höjd och alla tre startade med fulla grupper. Detta intag var det sista på dessa utbildningar och inför kommande år har förutsättningarna för nya utbild-ningar ändrats i samband med införande av tidigare omnämnda yrkeshögskola. Ansökan har utarbetats och gått in till den nya myndigheten omfattande start av sju nya yrkeshögskoleutbildningar (YH). Ansökan gäller dels 1½-åriga utbildningar inom konstruktion, produktionsledning, vattenteknik, bryggeriteknik dels 1-åriga utbildningar inom miljöstrategi, vård-demens samt vård-personlig assistent. Uppdrag Uppdragsenhetens verksamhet har i betydande om-fattning präglats av den omfattande finanskrisen och därav följande kraftiga lågkonjunkturen. Under årets tre första kvartal var intresset från företag att utbilda sin personal i princip obefintligt, men trenden för-ändrades markant under det sista kvartalet.

- 28 -


Systemstöd Vi har fortsatt vårt arbete med att kompetensutveckla vår egen personal i elevregistreringsprogrammet Procapita och tagit emot studiebesök från en annan gymnasieskola som var intresserade av vårt sätt att hantera individuella val. Eftersom systemstöd och schemaläggning är nära sammankopplad med tjänstefördelningsarbetet har vi under 2009 flyttat verksamhetsansvaret till vår admi-nistrative rektor. Budget och personalansvar flyttas över vid årsskiftet 09/10. IT VBU har en egen IT-funktion med teknisk support för personal och elever. Vi använder bl.a. Procapita för elevregistrering, TimeEdit för schema och tjäns-teplanering samt First Class som kommunikations-plattform. Alla elever på VBU får en egen mailad-ress på Skol-FC när de börjar hos oss. Varje år inve-sterar vi för omkring 1 Mkr i IT-utrustning. I år har vi bl.a. påbörjat uppbyggnaden av trådlös access i våra lokaler och ökat kapaciteten på nätverksförbin-delsen till Smedjebacken och Grängesberg. Under nästa år planerar vi knyta vår IT-verksamhet närmare ägarkommunernas. Då kommer vi att se över vilka teknikplattformar och e-postsystem vi ska använda i framtiden.

Service/vaktmästeri Serviceenheten ansvarar för internservicen i Ludvi-ka. (I Smedjebacken och i Grängesberg ingår det i rektors ansvar.) För att ha kontroll på våra ärenden och kunna ge en god service till våra uppdragsgivare använder vi ett egenutvecklat system för ärendehan-tering i First Class. De ärenden som anmäls blir prio-ritetsklassade och information om beräknat avsluts-datum skickas tillbaka till anmälaren. Systemet un-derlättar även för personalen som upplever mindre stress när ärenden anmäls skriftligt. Vi har ett bra samarbete med Ludvika kommuns tekniska kontor som ansvarar för den del av servicen som ligger på hyresvärden. Från årsskiftet 09/10 kommer personal och verksam-het inom serviceområdet på Malmenskolan att ingå i serviceenheten. Skolrestaurangen på Högbergsskolan På Högbergsskolan serverar vi dagligen en buffé med tre maträtter varav en är vegetarisk. Vi har ock-så ett stort salladsbord med egenkomponerade sal-ladsblandningar. Till maten kan du dricka mjölk, vatten eller olika sorters måltidsdryck. Vi har matråd två gånger per termin. Varje klass utser sina representanter. Matråden är till för att ska-pa en dialog mellan elever, kökspersonal och ledning om skolmaten och miljön i matsalen. Skolköket på Högbergsskolan kommer att renoveras under nästa år. Personalen och verksamheten i köket på Malmenskolan i Grängesberg kommer att föras över till serviceenheten vid årsskiftet.


Verksamhetsberättelse serviceenheten Carina Hedström Hammar servicechef

- 29 -


Skolhälsovården Förutom de oplanerade besök av elever som skadat sig eller känner sig sjuka, genomför vi hälsosamtal med eleverna i årskurs 1. De flesta eleverna mår bra, men vi ser en ökning av sömnbrist, stress och psykosociala bekymmer och vår kurator har ett ökan-de antal elevsamtal. Vi genomför även samtal med elever som har hög frånvaro från skolan samt med-verkar på elevvårdskonferenser och klasskonferen-ser. Under 2009 har vi investerat i ett databaserat journal-system, Profdoc. Eftersom systemet används av grundskolorna i Ludvika kommun underlättar det överlämnandet av journaler när eleverna börjar hos oss på VBU. I slutet av året vaccinerade vi ca 700 av våra 1 270 gymnasieelever mot ”svininfluensa”. Vi genomförde vaccineringen på plats ute på skolorna under ett par intensiva veckor. Nästa år ska vi börja arbeta med att erbjuda vaccin till de ungdomar som inte blivit vac-cinerade enligt det svenska vaccinationsprogrammet. Uppföljningsansvar Från och med i år ansvarar vi för Ludvika kommuns uppföljningsarbete. Uppdraget innebär att vi ska in-formera kommunen om hur ungdomar mellan 16 och 19 år, som inte fullföljt något gymnasieprogram eller motsvarande utbildning, är sysselsatta och erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Vi har kartlagt de ungdomar som slutade grundsko-lan i Ludvika kommun under åren 2006–2009 och


har hittat 52 ungdomar som omfattas av det kommu-nala uppföljningsansvaret. Vi har börjat kontakta dem via telefon, brev och besök. Den som följer upp eleverna arbetar även med förebyggande insatser för elever som är på väg att hoppa av gymnasieskolan. Under hösten har uppföljaren haft kontakt med åtta ungdomar ur målgruppen. Samtliga har slussats in i olika individuella åtgärder som är inriktade mot nå-gon form av studier. En har hoppat av på nytt, men har fortsatt kontakt med uppföljaren för att hitta andra möjligheter. Vi kommer att fortsätta arbetet genom att utveckla nätverk för bättre samarbete och bra rutiner för att fånga upp ungdomarna tidigt. Biblioteket På Högbergsskolans bibliotek, Lärdomen, kan elever och personal låna fakta- och skönlitteratur samt läsa tidningar. De kan också beställa CD-böcker och dai-syskivor för dyslektiker eller låna böcker från andra bibliotek via s.k. fjärrlån. I biblioteket har vi ett tyst studierum, två grupprum och ett datarum med flera datorer. Cafeterian på Högbergsskolan Vår målsättning är att skolcafeterian på Högbergs-skolan ska ha ett hälsofrämjande utbud med få godis-alternativ. Vi gräddar bröd varje morgon så att ele-verna kan äta nygräddat till frukost om de vill. Cafe-terian är också en social samlingsplats där vi säljer anteckningsblock, pennor och kortlekar. Verksamhe-ten drivs utan vinstsyfte.

- 30 -


Verksamhetsberättelse kanslienheten

Kenth Runnberg kanslichef

Kansliet ansvarar för övergripande funktioner inom ekonomi, personaladministration, säkerhet, arbets-miljö, marknadsföring och diarieföring. Vid kansli-enheten finns sju anställda. Kansliets mål är att tillgodose den service som efter-frågas av övriga delar inom organisationen, elever

och allmänheten på ett så korrekt och kostnadseffek-tivt sätt som möjligt. Under 2009 har scanning av leverantörsfakturor in-förts på hela VBU vilket medfört ökad effektivitet inom fakturahanteringen. Inom diariet har arbetet med att införa scanning påbörjats vilket kommer att ge enklare och snabbare tillgång till diarieförda handlingar. Ytterligare ett viktigt arbete som påbörjats under året är att införa ett självservicesystem inom PA-området. Detta kommer att minska det manuella arbetet inom löneadministrationen och samtidigt ge förbättrad service till alla anställda.

Studie- och yrkesvägledning (SYV) Vårt SYV-centra ligger i Högbergsskolans A-hus, vid skolmatsalen. På våra datorer kan eleverna söka efter de utbildningar de är intresserade av. De kan också få hjälp med sin anmälan till högskoleprovet eller tips på hur man skriver en CV. Här har vi också broschyrer från olika utbildnings- och språkresean-ordnare. Vissa dagar har vi besök av representanter från olika eftergymnasiala utbildningar. SYV-centrat är öppet varje skoldag, men vi har personal på plats tisdag till torsdag. Enskilda vägledningssamtal bokar man med respek-tive SYV ute på skolorna. Vi medverkar i planeringen för ”åk 8-dagar” och besök från 9:orna. samt deltar på EVK och klasskon-ferenser. Ibland genomför vi riktade informationsin-satser ute i klasserna. Varje höst ordnar vi en bussre-sa till en mässa i Stockholm för en billig penning. På mässan presenteras olika arbetsmarknadsaktörer och eftergymnasiala utbildningsinstanser

Reception/assistenter VBUs centrala reception finns på Högbergsskolan i A-huset. Sedan hösten har vi en person som arbetar heltid i receptionen. Övriga assistenter är avbytare. Till receptionen kan elever, personal och allmänhet vända sig för att få information, boka aulan, få ut betygskopior, sjukanmäla sig, hämta busskort och parkeringstillstånd m.m. På övriga skolor hjälper våra assistenter till med liknande ärenden. Städning Vi genomför ”städråd” två gånger per termin på Högbergsskolan. Servicechefen, tekniska kontorets arbetsledare, representanter från städpersonal och vår personal deltar på mötena. Här tar vi upp olika frågor som rör städningen. Vi har under året även haft en bra dialog med företrädare för tekniska kontoret på Ludvika kommun i syfte att få ned städkostnaderna för Högbergsskolan och Vårdskolan.

- 31 -


PERSONAL OCH HÄLSOBOKSLUT

2009 2008

Total sjukfrånvaro 3,6 3,2 %

Redovisning av sjukfrånvaro

Långtidssjukfrånvaro >60 dagar 2,2 2,2 %

Korttidssjukfrånvaro 1,4 1,0 % <60 dagar Sjukfrånvaro män 2,2 1,7 % Sjukfrånvaro kvinnor 5,0 4,9 % Anställda -29 år 0,9 1,0 % Anställda 30-49 år 2,9 2,7 %

Anställda 50 år- 4,4 3,8 %

Hälsa och Friskvård VBU arbetar målinriktat för att stödja all personal i förebyggande friskvårdsarbete. I ”Hälsans hus” vid och i Högbergsskolan – idrotts-hallen har etablering av modern utrustning i renove-rade och utvecklade lokaler efterhand medfört ett bredare utbud av aktiviteter. För VBU:s övriga verk-samhetsorter, Grängesberg och Smedjebacken har lokaler bokats in med aktiviteter enligt personalens önskemål. VBU genomför sitt friskvårdsprogram med i första hand egna ledare. Planer och program som utgjort styrdokument för detta arbete är: • Hälsoprogram – framarbetat och antaget 2004. • Friskvårdsprogram uppdateras halvårsvis. Ett

utvecklat samarbete de senaste åren med Ludvika Kommun har möjliggjort ett utvidgat utbud med aktiviteter och samordnade arrangemang.

Digital friskvårdspärm Sedan 2007 finns en digital friskvårdspärm som de anställda kan följa sin egen träningsdagbok och ar-betsgivaren kan göra sammanställningar och uppfölj-ningar av beslutade och fastställda målsättningar.

Rehabilitering VBU har sedan 2005 arbetat metodiskt med sin reha-biliteringsprocess för att stödja all personal i deras arbetssituation. När sjukskrivning inträtt följs en handläggningsordning och program som utgör styr-dokument för detta arbete. VBU:s kontrakterade fö-retagshälsovård, Ludvikahälsan deltar aktivt i denna process. • PLAN, Projekt ”Ett friskare VBU”. • REHABILITERINGSPLAN, ”En reformerad

sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbetet” med schema för rehabiliteringskedja. Planen om-fattar också - Arbetsförmågebedömning - Ompla-ceringsutredning.

Frisknärvaro och sjukfrånvaro VBU når för 2009 en frisknärvaro på 96,4 %. Sjuk-frånvaron är därmed 3,6 % vilket över åtta års mät-ningar ger en förbättring på 4,4 procentenheter

Sjukfrånvaro i % av den sammanlagda arbetstiden för gruppen.

Aktivitet 2009 Antal pass

2008 Antal pass

Motionspromenad 2 280 1 992

Gym 961 719

Motionslöpning, joggning 604 578

Cykla till/från arbetet, motionscykling

533 371

- 32 -


2008

Lönekostnad inkl. sociala avg. 93 550

Pensioner 6 907

2009

93 194

7 188

2009 2008

Lärare totalt 27 165 26 467

- lärare män 27 561 26 695

- lärare kvinnor 26 738 26 214

Övriga totalt 27 488 26 668

- övriga män 31 138 29 214

- övriga kvinnor 25 142 24 390

Samtliga anställda 27 260 26 528

Medarbetarkostnader

2009 2008 Kvinnor 111 107

Män 112 116

Totalt 223 223

Årsarbetare

0

10

20

30

40

50

Ålder

Antal Män

Kvinnor

Män 1 2 8 13 8 17 12 27 24

Kvinnor 1 5 10 13 21 18 17 13 23

19-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-67

Åldersfördelning samtliga anställda

Medellön kr

Statistik personal

Pensionsavgångar

2008

Andel 17 %

Antal 26

2009

19 %

28

- varav går utbildning 11 11

Antal personer År

9 2010

6 2011

14 2012

4 2013

14 2014

10 2015

4 2016

8 2017

2009 2008 Kvinnor 3 4

Män 7 7

Totalt 10 11

Skolledning

Obehöriga lärare

- 33 -


FINANSIELLA RAPPORTER

Resultatkommentarer Redan under första halvåret noterades budgetavvi-kelser för Uppdragsutbildningen och interkommuna-la kostnader. Det stod ganska tidigt klart att intäkter-na för Uppdragsutbildningen inte skulle nå budgete-rad nivå och att de interkommunala kostnaderna skulle öka mer är budgeterat. I halvårsrapporten var prognosen för hela året ett budgetunderskott på 3,6 Mkr. Under våren fattades beslut om åtgärder för att kom-pensera för dessa avvikelser. Åtgärderna som omfat-tade personalminskningar, sänkta driftbudgetar och uppsägning av avtal drabbade i huvudsak gymnasiet och uppdragsutbildningen men till viss del även vux-enutbildningen. De vidtagna åtgärderna fick ekonomisk effekt under hösten och bidrog, tillsammans med sänkta avgifter för avtalsförsäkringarna, till att underskott för hela året blev 1,0 Mkr bättre än prognosen efter första halvåret. De största budgetavvikelserna ligger inom interkom-munala intäkter och kostnader, uppdragsutbildningen och övriga verksamheter. Interkommunala intäkter och kostnader Detta är kostnader som hemkommunen betalar för elever som väljer att gå i andra skolor än kommu-nens egna. VBU erbjuder 12 av 17 nationella pro-gram och har valt att samarbeta med andra kommu-

Belopp i kkr Nettokostnad Budget Avvikelse Ungdomsgymnasiet 68 403 68 481 -78

Gymnaisesär i egen regi 2 381 3 000 -619

Vuxenutbildning 8 346 8 029 317

Uppdragsutbildning 804 -1 625 2 429

Övriga verksamheter *) 63 079 65 115 -2 036

Interkom. ungdomsgymnasiet - kostnader 37 749 34 800 2 949 - intäkter -3 697 -4 000 303 Interkom. gymnasiesär. 7 712 7 800 -88 Resor/inackordering 6 763 7 350 -587

191 540 188 950 2 590

ner för att kunna erbjuda eleverna de utbildningar som inte finns hos VBU. En stor del av de interkom-munala kostnaderna avser utbildningar som VBU inte själv anordnar men här finns även kostnader för de elever som valt friskolor eller andra kommunala skolor inklusive ”frisök”. Den kraftiga ökningen av interkommunala elever höstterminen 2008 bromsa-des under 2009. Trots detta ökade såväl antalet inter-kommunala elever som snittpriset per elev mer än budgeterat. En liten del av avvikelsen beror också på att de interkommunala intäkterna blev lägre än för-väntat. Uppdragsutbildningen Oron inom finansvärlden och den snabba konjunk-turnedgången hösten 2008 fick stor påverkan på för-säljningen av uppdragsutbildningar. Trots en ökad aktivitet mot slutet av året nådde intäkterna inte alls de nivåer som var budgeterade. Intäktsbortfallet kun-de inte helt kompenseras genom lägre kostnader vil-ket resulterade i ett budgetunderskott. Övriga verksamheter Större delen av den positiva avvikelsen beror på sänkta avgifter för avtalsförsäkringarna. Sammantaget lyckades VBU kompensera för drygt hälften av de budgetavvikelser som medförde under-skott under 2009.

*) Övriga verksamheter om-fattar bland annat lokalkostna-der samt andra övergripande kostnader som t.ex. IT, admi-nistration, skolmåltider och elevvård.

Ekonomisk analys

- 34 -


Medlemskommunernas kostnad

Kostnaderna fördelas mellan kommunerna utifrån antal elever från respektive kommun och kostnad per program. De interkommunala kostnaderna fördelas utifrån faktisk kostnad för varje elev.

Ludvika Smedjebacken Totalt Egna utbildningar Ungdomsgymnasiet 86 132 30 860 116 992 Gymnasiesär 805 1 879 2 684 Vuxenutbildning 13 581 3 169 16 750 100 518 35 908 136 426 Interkommunala kostnader Ungdomsgymnasiet 24 824 12 925 37 749 Gymnasiesärskolan 4 906 2 806 7 712 Vuxenutbildning 106 0 106 29 836 15 731 45 567 Elevkostnader Elevresor 2 870 1 601 4 471 Inackorderingstillägg 1 604 690 2 294 4 474 2 291 6 765 Uppdragsutbildning 1 987 795 2 782 Summa kostnader 136 815 54 725 191 540 Erlagda avgifter -133 400 -55 550 -188 950 Att reglera 3 415 -825 2 590

Av fördelningen framgår att Ludvika kommun får betala 3 415 kkr till VBU och 825 kkr återbetalas till Smedjebackens kommun av VBU.

Investeringar

2009 2008 IT/AV utrustning 936 1 111 Högbergsskolan 150 1 509 Smedenskolan 0 28 Malmenskolan 456 1 075 Gymnasiesär 115 Vuxenutbildningen 0 0 Uppdragsutbildningen 0 190 Övriga inventarier 0 57 Summa 1 657 3 970

Investeringsbudget för 2009 fastställdes till 2 500 kkr. Investeringarna har fördelats enligt följande:

- 35 -


Resultaträkning (kkr)

Not 2008

Rörelsens intäkter

Bidrag från medlemskommunerna 1 191 098

Erhållna statsbidrag och övriga bidrag 9 926

Interkommunala ersättningar 4 235

Diverse försäljning 2 8 146

Övriga verksamhetsintäkter 894

SUMMA 214 299

Rörelsens kostnader

Hyror och övriga lokalkostnader -29 024

Personalkostnader 3 -102 487

Interkommunala kostnader m.m. -52 183

Övriga verksamhetskostnader 4 -28 583

Avskrivningar 5 -1 877

SUMMA -214 154

RÖRELSERESULTAT 145

Finansiella intäkter och kostnader

Ränteintäkter 406

Räntekostnader 6 -551

SUMMA -145

Resultat efter finansiella poster 0

ÅRETS RESULTAT 0

2009

191 540

9 190

4 442

8 218

1 498

214 888

-29 770

-102 063

-54 758

-25 578

-2 166

-214 335

553

29

-582

-553

0

0

- 36 -


Balansräkning (kkr) Not 2008

TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 5 6 064 Summa anläggningstillgångar 6 064 Omsättningstillgångar Kundfordringar 1 148

Fordran driftbidrag 7 21 475 Övriga fordringar 1 357 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 3 283 Kassa och bank 10 630 Summa omsättningstillgångar 37 893 SUMMA TILLGÅNGAR 43 957

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Kapitalbehållning vid årets början 1 261 Årets resultat 0 Summa eget kapital 1 261 Avsättningar Avsättningar 8 17 998 Summa avsättningar 17 998 Långfristiga skulder Checkräkningskredit 9 0 Summa långfristiga skulder 0 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 5 705 Övriga skulder 6 666 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 10 12 327 Summa kortfristiga skulder 24 698 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 43 957

Ställda säkerheter Inga Ansvarsförbindelser Pensionsåtagande 30 092 Löneskatt 7 300 Summa ansvarsförbindelser 37 392

2009

5 555 5 555

2 019

17 865 885

3 685 18 496 42 950

48 505

1 261 0

1 261

20 297 20 297

0 0

8 511 6 532

11 904 26 947

48 505

Inga

32 812 7 960

40 772

- 37 -


Finansieringsanalys

2008

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat efter finansiella poster 0 Avskrivningar, avsättningar 4 179 4 179 FÖRÄNDRING I RÖRELSEKAPITAL Ökning/minskning av kortfristiga fordringar -889 Ökning/minskning av kortfristiga skulder -6 787 -7 676 INVESTERINGAR Förvärv/tillverkning av anläggningstillgångar -3 970 Försäljning av anläggningstillgångar +132 -3 838 FINANSIERING Upptagna lån 0 Amortering av lån 0 0 ÅRETS KASSAFLÖDE -7 335 Likvida medel vid årets början 17 965 Likvida medel vid årets slut 10 630 Specifikation av likvida medel Kassa och bank 10 630 BELOPP VID ÅRETS SLUT 10 630

2009

0

4 465 4 465

2 809 2 249 5 058

-1 657 0

-1 657

0 0 0

7 866

10 630 18 496

18 496

18 496

- 38 -


2009 2008

Försäljning av lunch, fika, läroböcker m.m. 1 458 1 316 Försäljning av utbildning 6 075 6 481 Utlåning av personal 532 148 Försäljning av övriga tjänster, fordonsreparationer, transporter 153 201 8 218 8 146

Årsredovisningen är upprättad enligt lagen om kommunal redovisning och rekommendationer utfärdade av Rådet för Kommunal Redovisning (RKR). Tillämpade redovisnings- och värderings-principer är oförändrade i jämförelse med föregående år.

Redovisningsprinciper

Noter

Avskrivningar I resultaträkningen belastas rörelseresultatet med avskrivningar enligt plan, vilka beräknas på ur-sprungliga anskaffningsvärden och baseras på till-gångarnas bedömda ekonomiska livslängd. Följande procentsatser har använts: Lastbilar, grävare 20 % Personbilar 20 % Datorer 33 % Övriga inventarier 20 % Leverantörsfakturor Fakturor inkomna efter årsskiftet, men som avser redovisningsåret har skuldbokförts och belastat årets redovisning. Fordringar Fordringar har upptagits till det belopp varmed de beräknas inflyta. Fakturor hänförliga till redovis-ningsåret har fordringsförts och tillgodogjorts årets redovisning (periodiserats). Statsbidrag Bidrag hänförliga till kalenderåret har tillgodogjorts årets redovisning (periodiserats).

Löner och övriga förmåner Löner och övriga förmåner har redovisats enligt bok-föringsmässiga grunder, vilket innebär att alla löner och förmåner som hänför sig till 2009 har beaktats i bokslutet. Leasing Enligt RKR:s rekommendationer nr 13 ska leasing-avtal klassificeras som operationella eller finansiella. Rekommendationen ska tillämpas på avtal tecknade fr.o.m. 2003-01-01. VBU har inte tecknat något lea-singkontrakt efter denna tidpunkt som klassificeras finansiellt. Pensioner I enlighet med den kommunala redovisningslagen redovisas pensionskostnader enligt den s.k. blandmo-dellen. Pensioner som intjänats t.o.m. 1997 redovisas som ansvarsförbindelse. Den del av pensionerna som kan hänföras till det individuella valet redovisas som kortfristig skuld i balansräkningen. Ränta på pen-sionslöften redovisas som en finansiell kostnad i resultaträkningen.

2008

Ludvika kommun 135 967 Smedjebackens kommun 55 131 191 098

2009

136 815 54 725

191 540

Not 1 Bidrag från medlemskommunerna

Not 2 Diverse försäljning

- 39 -


Löner och ersättningar har uppgått till Direktion och utbildningschef 866 Övriga anställda 68 878 69 744 Sociala avgifter 23 806 Pensionskostnad 6 907 30 713 Övriga personalomkostnader 2 030 Totala personalkostnader 102 487

874 69 722 70 596

22 598

7 188 29 786

1 681

102 063

2009 2008 Material 12 352 13 911 Hyra/leasing maskiner, inventarier och fordon 2 254 2 099 Revisionskostnader 95 128 Övriga kostnader 10 877 12 445 25 578 28 583

2009 2008 Ingående anskaffningsvärde 19 666 15 828 Ingående anskaffningsvärde på färdigavskrivna inventarier 16 486 32 411 36 152 48 239 Årets avyttring/utrangering -100 -132 Årets investeringar 1 657 3 970 Utrangerade färdigavskrivning inventarier -20 -15 925 Utgående anskaffningsvärde 37 689 36 152 Ingående avskrivningar enligt plan 13 602 11 820 Ing avskriv färdigavskrivna inventarier 16 486 32 411 30 088 44 231 Ack. avskrivning på årets avyttring/utrangering -100 -95 Årets avskrivningar enligt plan 2 166 1 877 Ack avskrivn på utrangerade inventarier -20 -15 925 Utgående avskrivningar enligt plan 32 134 30 088 Restvärde enligt plan 5 555 6 064

Not 5 Maskiner, inventarier och anläggningar

Not 4 Övriga verksamhetskostnader

Not 3 Personal

- 40 -


2009 2008 Medlemsbidrag Ludvika kommun 14 115 16 767 Medlemsbidrag Smedjebackens kommun 3 750 4 708 17 865 21 475

Not 7 Fordran driftbidrag

2009 2008

Pensionsåtaganden Avsättning till pensioner 16 334 14 484 Särskild skatt på pensioner 3 963 3 514 20 297 17 998

Not 8 Avsättningar

I enlighet med kommunal redovisningslag redovisas förändring av pensionsskulden från och med 1998 under rubriken avsättningar. Beräkningen görs av KPA. Pensioner intjä-nade t.o.m. 1997-12-31 redovisas som ansvarsförbindelse och uppgår enligt beräkningar från KPA till 32 812 kkr (f.g. år 30 092 kkr). Särskild skatt på ansvarsförbindelsen är 7 960 kkr.

Not 9 Checkräkningskredit Beviljad checkräkningskredit 11 Mkr (f.g. år 11 Mkr), ansluten till Ludvika kommuns koncernvalutakonto.

Not 10 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Not 6 Räntekostnader

2009 2008 Upplupna löner 594 460 Semesterlöneskuld 2 497 2 485 Ferielöneskuld 3 686 3 780 Uppehållslöneskuld 374 359 Arbetsgivaravgifter 1 749 1 939 Övriga upplupna kostnader 1 781 1 027 Övriga förutbetalda intäkter 632 119 Övriga interimsskulder 591 2 158 11 904 12 327

2009 2008

Övriga räntekostnader 50 75 Dröjsmålsräntor 4 11 Övriga avgifter och finansiella kostnader 24 31

Ränta på pensionslöften 504 434

582 551

Documents

VBU Årsredovisning 2009