FLERSPRÅKIGHET – EN FORSKNINGSÖVERSIKT

5:2012 FLERSPR

KIGH

ET EN FO

RSKNIN

G

VERSIKTVETEN

SKaPSR

dETS Ra

PPORTSERIE

ISSN 1651-7350

ISBN 978-91-7307-210-6

Vetenskapsrdets utbildningsvetenskapliga kommitt arbetar fr att sprida kunskap om forskningsresultat

inom omrdet lrande, kunskapsbildning, utbildning och undervisning. det vergripande mlet fr

denna versikt r att presentera aktuell forskning p omrdet flersprkighet, ett omrde som under de

senaste 40 ren har utvecklats till ett omfattande forskningsflt. Rapporten tcker i huvudsak utbildnings-

relaterad flersprkighetsforskning. de slutsatser och reflektioner som presenteras r frfattarnas egna.

versikten har tagits fram av ett flertal forskare. Redaktrer fr rapporten r Kenneth Hyltenstam,

Monica axelsson och Inger Lindberg.

FLERSPRKIGHET EN FORSKNINGSVERSIKT

VETENSKaPSRdETS RaPPORTSERIE 5:2012

Vstra Jrnvgsgatan 3 | Box 1035 | 101 38 Stockholm | Tel 08-546 44 000 | [email protected] | www.vr.se

Vetenskapsrdet har en ledande roll fr att utveckla svensk forskning av hgsta vetenskapliga

kvalitet och bidrar drmed till samhllets utveckling. Utver finansiering av forskning r myndig-

heten rdgivare till regeringen i forskningsrelaterade frgor och deltar aktivt i debatten fr att

skapa frstelse fr den lngsiktiga nyttan av forskningen.

FLERSPRKIGHET

EN FORSKNINGSVERSIKTI Flersprkighetens sociopolitiska och sociokulturella ramar

II Andrasprksinlrning och frstasprksutveckling i en andra-sprkskontext

III Forskning om flersprkighet och kunskapsutveckling under skolren

IV Samhlls- och undervisningsperspektiv p svenska som andra-sprk fr vuxna invandrare

Kenneth Hyltenstam, Monica Axelsson och Inger Lindberg (red.)

FLERSPRKIGHET EN FORSKNINGSVERSIKT

Rapporten kan bestllas p www.vr.se

VETENSKAPSRDET

101 38 Stockholm

Vetenskapsrdet

ISBN 978-91-7307-210-6

Grafisk Form: Erik Hagbard Couchr, Vetenskapsrdet

Tryck: CM Gruppen AB, Bromma 2012

FRORD

Utbildningsvetenskaplig forskning rymmer en mngfald av forskning om lrande och kunskapsbildning inom utbildning och undervisning. Veten-skapsrdets utbildningsvetenskapliga kommitt arbetar p flera stt fr att sprida kunskap om aktuella forskningsresultat. Ett exempel r den rliga konferensen Resultatdialog, ett annat exempel r genom att sammanstlla forskningsresultat inom ett avgrnsat omrde i form av forskningsversikter.

Flersprkighet r exempel p ett omrde dr forskare inom flera olika dis-cipliner arbetar. Denna forskningsversikt r genomfrd av tta forskare dr flertalet finns p Centrum fr tvsprkighetsforskning och Institutionen fr sprkdidaktik vid Stockholms universitet. Arbetet har tagits fram under ledning av Kenneth Hyltenstam, Monica Axelsson och Inger Lindberg.

De slutsatser och reflektioner som presenteras r frfattarnas egna. Forsk-ningsversikten har sakgranskats genom peer-review.

Stockholm i april 2012

Sigbrit Franke Elisabet NihlforsOrdfrande Huvudsekreterare

INNEHLL

INLEDNING ....................................................................................................................................................................................................................................................................................7

INTRODuCTION .................................................................................................................................................................................................................................................................11

FRFATTARPRESENTATION ........................................................................................................................................................................................................................15

DEL I FLERSPRKIGHETENS SOCIOPOLITISKA OCH SOCIOKuLTuRELLA RAMAR ................. 17Kenneth Hyltenstam och Tommaso M. MilaniInledning ........................................................................................................................................................................................................................................................................................................17Tv- och flersprkighet som samhllsfrga ..........................................................................................................................................................21Tv- och flersprkighet som samhllsfrga i Sverige ......................................................................................................................34Modersmlsundervisning och tvsprkig undervisning ..............................................................................................................55Svenska som andrasprk ......................................................................................................................................................................................................................76utbildning i svenska fr invandrare (sfi) .................................................................................................................................................................. 83Lrarutbildning i svenska som andrasprk och sfi ................................................................................................................................90Debatten om sprklagstiftning: att strka svenskans

och andra sprks stllning i Sverige ........................................................................................................................................................................91Medborgarskap och sprkkrav ..................................................................................................................................................................................................99Diskussion och slutsatser....................................................................................................................................................................................................................107Referenser .............................................................................................................................................................................................................................................................................................134

DEL II ANDRASPRKSINLRNING OCH FRSTASPRKSuTVECKLING I EN ANDRASPRKSKONTExT.............................................................................................................................................................................................153Niclas Abrahamsson och Emanuel BylundInledning ...................................................................................................................................................................................................................................................................................................153Andrasprksinlrning i andrasprksmilj ...........................................................................................................................................................................155Frstasprksutveckling i andrasprksmilj ...................................................................................................................................................................206Slutsatser................................................................................................................................................................................................................................................................................................228Referenser ..............................................................................................................................................................................................................................................................................................231

DEL III FORSKNING OM FLERSPRKIGHET OCH KuNSKAPSuTVECKLING uNDER SKOLREN...................................................................................................................................................................................................................................................................247Monica Axelsson och Ulrika MagnussonInledning .................................................................................................................................................................................................................................................................................................247Sprk i lrande..........................................................................................................................................................................................................................................................................248Skolsprk och vardagssprk ........................................................................................................................................................................................................................249Andrasprksanvndare och skolrelaterade register .................................................................................................................................257

undervisningsorganisation .............................................................................................................................................................................................................273Modersml ur ett flersprkighetsperspektiv .................................................................................................................................................302undervisning ........................................................................................................................................................................................................................................................... 308Svensk forskning om lrande p andrasprket och sprk i undervisningen ......................................... 333Diskussion ......................................................................................................................................................................................................................................................................345Referenser ......................................................................................................................................................................................................................................................................353

DEL IV SAMHLLS- OCH uNDERVISNINGSPERSPEKTIV P SVENSKA SOM ANDRASPRK FR VuxNA INVANDRARE ..............................................................................................................................................368Inger Lindberg och Karin SandwallInledning ........................................................................................................................................................................................................................................................................368Andrasprksundervisning ur individ- och samhllsperspektiv .................................................................................369Sprkinlrning och sprkanvndning i samhlle och sprkundervisning ...........................................407Sprkdidaktiska perspektiv .......................................................................................................................................................................................................... 436Slutsatser och framtida forskningsbehov ...........................................................................................................................................................473Referenser .....................................................................................................................................................................................................................................................................478

FLERSPRKIGHET EN FORSKNINGSVERSIKT 7

INLEDNING

Denna versikt har ambitionen att mot bakgrund av det internationella kunskapslget tcka de mest centrala delarna av svensk forskning p fler-sprkighetsomrdet. Slunda behandlas hr forskning om utbildningsv-sendets stt att mta och tillvarata den stora grupp elever inom ungdoms-skolan, ca 20 %, som har en annan bakgrund n helsvensk (del III). P samma stt beaktas forskningen om samhllets utbildningsarrangemang fr vuxna invandrare samt vuxna invandrares sprkinlrning i och utanfr klassrum-met (del IV). Som en bakgrund till dessa tv delar redovisas forskning om andrasprksinlrning, med srskilt fokus p svenska som andrasprk, och forskning om frstasprkstillgnande i en minoritetssituation, dr flerspr-kiga barns modersml fokuseras (del II). Forskningen omkring de samhl-leliga ramarna fr hur flersprkigheten hanteras i lagar och regelverk, och varfr praktiken ofta skiljer sig frn intentionerna, behandlas i del 1. Av na-turliga skl finns det viss verlappning mellan rapportens fyra delar; deras mnen griper in i varandra, och samma fenomen ses frn olika synvinklar beroende p syftet med respektive del.

Omrdet flersprkighet har under de senaste 40 ren utvecklats till ett omfattande forskningsflt, vilket speglas i de omfngsrika referenslistor som avslutar rapportens skilda delar. Detta innebr emellertid ocks att en del forskning som naturligt hade kunnat ing i versikten av tids- och re-sursskl ftt lmnas utanfr. Slunda tcker rapporten i huvudsak utbild-ningsrelaterad flersprkighetsforskning, men ven i det avseendet har vi ftt skra. T.ex. har hela omrdet dvas tvsprkighet och utbildning mst lmnas utanfr versikten. Nedan fljer en sammanfattande redovisning av de fyra kapitlens innehll.

Del 1 behandlar de sociopolitiska och sociokulturella ramarna fr det svenska samhllets organisering av flersprkigheten dels vad gller kon-kreta lagar och regelverk, dels i frga om implementering. Forskningen visar att det svenska samhllets hantering av utbildning inom ramen fr en mngfaldsideologi prglas av hga politiska ambitioner och avancerade mlsttningar. I ett internationellt perspektiv framstr Sverige p denna administrativa niv som en frebild. Samtidigt dras det praktiska genom-frandet av regelverket med betydande problem. Implementeringen kom-mer inte i nrheten av regelverkets intentioner. Den forskning som skt frklaringar till varfr det frhller sig p det sttet pekar samstmmigt mot en spnning i samhllet mellan tv konkurrerande ideologier som p-verkar praxis. Medan en pluralistisk ideologi sedan 1960-talet, s som det

8 FLERSPRKIGHET EN FORSKNINGSVERSIKT

INLEDNING

framgr av politiska dokument, etablerats p centralt politiskt hll, r ett assimilationistiskt perspektiv starkt p grsrotsniv bland stora delar av be-folkningen. Mngfald med plats fr minoritetsperspektiv str emot enhet-lighet i ett mainstreamsdominerat samhlle. Som kapitlet visar har denna spnning i samhllet inte konsekvenser bara fr flersprkighetsfrgor som gller skola och utbildning utan ocks fr samhllsdebatterna om sprklag-stiftning och medborgarskap. Idklimatet i samhllet har dessutom konse-kvenser fr andra fenomen inom flersprkighetssfren, hr exemplifierat med uppkomsten av nya former av svenska bland ungdomar i flersprkiga miljer och relationen mellan svenska och engelska, framfr allt i utbild-ningssammanhang.

Del II redovisar forskning om hur inlrning av ett andrasprk gr till samt forskning om tillgnande av ett frstasprk i andrasprksmilj. Presentatio-nen utgr frn ett internationellt teoretiskt perspektiv men har fokus p svenska som andrasprk respektive vissa av de modersml som finns repre-senterade bland invandrare i Sverige. Fr andrasprksdelen visas hur inlr-ning av lexikon, syntax, morfologi och fonologi sker systematiskt och likar-tat fr alla inlrare. Detta kan ses som bestmt av kognitiva begrnsningar hos inlraren och sprkliga universaler, men ven i frhllande till transfer frn inlrarens modersml. Bland de externa faktorer som pverkar inlr-ningen finns social, kulturell och etnisk bakgrund, socio-ekonomisk status och integrationsmnster, typ och mngd av sprkligt inflde och samtalsin-teraktion, samt mjlighet till, och mngd och typ av undervisning. De indi-viduella faktorerna omfattar variabler som motivation, sprkbegvning och inlrningsstrategier. Alla dessa faktorer har relevans fr inlrningshastighet och slutniv vid andrasprksinlrning. Bland de individuella faktorerna in-tar inlrningslder en srskild plats, och forskningen kring denna variabel har till strsta delen varit fokuserad p idn att sprkinlrningsfrmgan av rent biologiska skl r mer effektiv hos barn n hos vuxna. ldersfrgan r en av de mest utforskade inom andrasprksfltet, samtidigt som det fort-farande rder stor oenighet kring orsakerna till skillnader mellan barn och vuxna.

Frstasprksinlrning i en minoritetssituation kan p grund av den redu-cerade kontakten med sprket i frga leda till ofullstndig inlrning eller till att inlraren frlorar delar av sprket som redan lrts in, s kallad attri-tion. Denna specifika typ av sprkinlrning har likheter bde med typisk frsta- och typisk andrasprksinlrning. Sprkliga universaler och kogni-tiva begrnsningar kan ven hr anfras i frutsgelser om vilka delar av sprksystemet som r mer knsliga n andra fr ofullstndig inlrning och attrition. Till skillnad frn typisk frstasprksinlrning, men i likhet med andrasprksinlrning, blir externa och individuella faktorer som ankomst-


INLEDNING

lder, grad av L1-kontakt, sprkattityder och sprkbegvning tydligt avg-rande fr inlrningsutfallet.

Del III tar specifikt upp frgor som r relaterade till ungdomsskolan, och behandlar flersprkiga elevers lrande p andrasprket svenska och p mo-dersmlet samt skolans std fr andrasprksutveckling och modersmlsut-veckling. En inriktning i denna forskning under senare r har varit att se ut-bildningen i ett helhetsperspektiv fr att mjliggra studier av flersprkiga elevers sprkutveckling och skolframgng i ett sammanhang. Forskningen visar att utbildningar som tillvaratar elevernas samtliga resurser i form av deras redan tillgnade sprk och kunskaper har strre mjligheter att bidra till en framgngsrik utveckling hos eleverna. Utbildningarna mste drfr vara individualiserade eller skrddarsydda och tillhandahlla rttvisa och riktiga bedmningar av varje elevs kunskaper. Forskningen visar ocks att undervisningens kvalitet faktiskt har betydelse fr elevernas skolframgng. Detta gller ven elever frn ogynnsamma sociala frhllanden. P motsva-rande stt framgr det att skolor som i hgre grad involverar de flersprkiga barnens frldrar i utbildningen lyckas bttre med att ge en meningsfull kontext fr barnens lrande. Forskningen visar att utbildningssystemets och skolornas hantering av svenska som andrasprk r undermlig; behov av professionalisering, bland annat inkluderande vlutbildade lrare, r en ofta terkommande slutsats. Vidare mste flersprkigheten integreras som en naturlig del i skolans vardag. Skolans verksamheter omkring sprk behver generellt f en vidgad och mer vergripande organisation som inkluderar alla elever.

Del IV slutligen behandlar forskning om andrasprksundervisning fr vuxna invandrare. Hr presenteras ett brett panorama som inkluderar an-drasprksundervisningens koppling till fakta om vuxnas andrasprksinlr-ning i ett individ- och samhllsperspektiv, lrande och sprkanvndning i olika kontexter samt sprkdidaktiska perspektiv. De aspekter p andra-sprksinlrning som tas upp hr r specifikt relaterade till kritiken av sfi i dess roll som integrationsinstrument, arbetsmarknadsinstrument och kva-lificerad sprkundervisning. Det pvisas att slitningar omkring sfi, vilka har sin grund i en marknadsanpassad agenda och bristande samsyn mellan akt-rer p nationell och kommunal niv, motverkar mjligheterna att utforma en kvalificerad sprkutbildning som r specifikt anpassad till de studerandes starkt varierande individuella frutsttningar. En professionalisering av om-rdet r beroende av en relevant lrarutbildning och kompetensutveckling fr nu verksamma lrare. Forskningen omkring andrasprksinlrning och andrasprksanvndning utanfr klassrummet blottlgger ett behov av kad kunskap om sprkbruk och sprkets roll i dagens alltmer komplexa och flersprkiga arbets- och samhllsliv. De flesta yrken stller krav p hgst


INLEDNING

varierande produktiva och receptiva sprkfrdigheter. ven om sprkunder-visningens roll i olika sammanhang ifrgastts visar forskningen att enbart kontakt med och anvndning av sprket i kommunikation inte leder till en optimal utveckling och en tillfredsstllande slutlig niv. Det finns drfr inom forskningen en relativt stor enighet om behovet av undervisning och ett medvetet fokus p sprklig form och grammatik fr att sprkutveck-lingen inte ska avstanna p en alltfr elementr niv. ven synen p vilken metod/pedagogik som bst leder till en ndamlsenlig och framgngsrik an-drasprksundervisning har varierat ver tid. Hr kan utvecklingen beskrivas som en rrelse frn metodbaserad pedagogik via postmetodisk pedagogik till s.k. kritiska angreppsstt och en strvan efter en funktionell och sam-hllsrelevant undervisning. Forskningen har ocks bekrftat att en enskild metod inte generellt kan sgas vara verlgsen en annan eftersom under-visning r en dynamisk, interaktionell och hgst kontextberoende process, i vilken lrarens egna vrderingar, attityder och frhllningsstt spelar en avgrande roll.


INTRODuCTION

The aim of this overview is to cover the most central parts of Swedish re-search on multilingualism against the background of the international state of knowledge. Thus it treats research on how the educational system recei-ves and looks after the large group of pupils in compulsory school, c. 20 %, whose background is not entirely Swedish (Part III). In the same way the review looks at research on societys educational arrangements for adult im-migrants and the language acquisition of adult immigrants in and outside the classroom (Part IV). As a background to these two sections, an account is given of research on second-language learning, with a special emphasis on Swedish as a second language, and research on first-language acquisition in a minority situation, where the focus is on the first language of multilingual children (Part II). Part 1 deals with research on the societal frameworks for how multilingualism is treated in legislation and regulations and why practice often differs from intentions. There is, of course, some over-lapping among the four parts; their topics interlock, and the same pheno-mena are seen from different angles depending of the aim of each part.

In the last 40 years multilingualism has grown into a comprehensive re-search field, which is reflected in the comprehensive reference lists that follow the separate parts of the report. However, this entails that some re-search that could naturally have been included in the survey has had to be left aside, owing to constraints of time and space. Thus the report mainly covers education-related multilingualism research, but even there we have been forced to cut. For instance, the entire area of bilingualism and educa-tion among the deaf has had to be left out in the overview. Below follows an account of the contents of the four parts.

Part 1 deals with the socio-political and socio-cultural frameworks for Swedish societys organizing of multilingualism in terms of, on the one hand, concrete laws and regulations and, on the other hand, implementa-tion. The research shows that Swedish societys dealing with education within the framework of an ideology of diversity is characterized by lofty political ambitions and advanced objectives. In an international perspective, Sweden stands out as a paragon at this administrative level. At the same time, the practical realization of the regulations is fraught with considera-ble problems. The implementation does not even come close to the inten-tions in the regulations. The research that has attempted to explain why this is the case univocally points to a tension in society between two com-peting ideologies that affects practice. Whereas a pluralist ideology has been


INTRODUCTION

established at the central political level since the 1960s, as is evinced by po-litical documents, an assimilationist perspective is strong at the grassroots level in large segments of the population. Diversity with room for minority perspectives stands against uniformity in a mainstream. As the part shows, this tension in society has consequences not only for multilingualism issues regarding schools and education but also for societal debates on language legislation and citizenship. Moreover, the ideological climate in society has ramifications for other phenomena in the sphere of multilingualism, ex-emplified here by the emergence of new forms of Swedish among young people in multilingual environments and the relation between Swedish and English, above all in educational contexts.

Part 2 provides an account of how a second language is learned and reports on research on the acquisition of a first language in a second-language set-ting. The presentation is based on an international theoretical perspective but focuses, respectively, on Swedish as a second language and on some of the first languages represented among immigrants in Sweden. As regards second languages, it is shown how acquisition of the lexicon, syntax, morp-hology, and phonology occurs systematically and similarly among all lear-ners. This can be seen as being determined by cognitive constraints in lear-ners and by language universals, but also in relation to transfer from the learners first language. External factors that affect learning include social, cultural, and ethnic background, socio-economic status and integration pat-terns, type and amount of exposure and conversational interaction, and ac-cess to, amount, and type of instruction. Individual factors include variables like motivation, aptitude for language, and learning strategies. All of these factors are relevant to the pace of learning and the ultimate level attained in the second language. Among individual factors, the age of the learner occupies a special place, and research on this variable has largely been fo-cused on the notion that the ability to acquire language is more effective in children than adults for purely biological reasons. Age is one of the most thoroughly researched questions in the second-language field, although there is still much disagreement regarding the reasons for the differences between children and adults.

First-language acquisition in a minority situation can lead to incomplete learning or to loss of parts of an already acquired language, so-called attri-tion, owing to reduced contact with the language in question. This specific type of language learning evinces similarities with both typical first- and typical second-language acquisition. Here, too, language universals and cog-nitive constraints figure in predictions about what parts of the language system are more susceptible than others to incomplete learning and attri-tion. Unlike typical first-language learning, but like second-language lear-


INTRODUCTION

ning, external and individual factors such as age upon arrival, degree of L1 contact, language attitudes, and giftedness for language are clearly decisive for learning outcome.

Part 3 specifically addresses issues related to compulsory schools, treating the learning of multilingual pupils in Swedish as a second-language and in their first language and the support in schools for second-language develop-ment and first-language development. Special attention is given the ling-uistic dimension in school subjects and its meaning for multilingual pupils academic achievement as well as literacy development in a second language. Research shows that programmes that make use of pupils total resources in the form of their already acquired language and knowledge have a bet-ter chance to contribute to the successful development of these pupils. The programmes therefore need to be individualizedor tailoredand offer fair and correct assessments of each pupils knowledge.

Research also shows that the quality of the instruction actually has an impact on pupils achievement. This also holds true for pupils from disad-vantaged social conditions. Similarly, it is evident that schools that involve the multilingual pupils parents in their childrens education to a greater extent do a better job of providing a meaningful context for the childrens learning. The research shows that the educational systems and the schools ways of dealing with Swedish as a second language is deficient; the need for professionalization, including well-trained teachers, is an often occurring conclusion. Moreover, multilingualism must be integrated as a natural part of everyday schooling. The schools activities involving language generally need to be given an expanded and more comprehensive organization that includes all pupils.

Part 4, finally, treats research on second-language teaching for adult im-migrants. Here a broad panorama is presented that includes second-langu-age teachings linkage to facts about adult second-language learning in an individual and societal perspective, learning, and language use in various contexts, as well as language-education perspectives. The aspects of second-language learning taken up here are specifically related to the criticism of adult education in Swedish for immigrants (SFI) in its role as an instrument of integration, a labour-market instrument, and quality language instruc-tion. It is established that the controversy surrounding SFI, which is rooted in an economistic agenda and a lack of consensus on the role of SFI among actors at the national and municipal levels, hampers the possibility of desig-ning quality language education that is specifically adapted to the widely divergent individual preconditions of learners. Any professionalization of the field is contingent on relevant teacher education and continuing edu-cation of mid-career teachers. Research on second-language learning and


INTRODUCTION

second-language use outside the classroom reveals a need for more know-ledge about language use and the role of language in the ever more complex and multilingual working life and social life of today. Most occupations re-quire highly varied productive and receptive language skills. Although the role of language instruction is questioned in many contexts, the research shows that contact with and use of the language in communication alone does not lead to optimal development and a satisfactory maximum level. Therefore there is a relatively broad consensus about the need for teaching and a conscious focus on language structure and language use in various contexts to prevent language development from stagnating at an all too ele-mentary level. The view of what method/pedagogy best leads to purposeful and successful second-language instruction has also varied over time. Here the tendency can be described as a movement from method-based peda-gogy via post-methodological pedagogy to so-called critical approaches and an endeavour to find a functional and socially relevant type of instruction satisfying individual needs of the learners. The research also confirms that no single method can be generally said to be superior to another, as teaching is a dynamic, interactional, and highly context-dependent process in which the teachers own values, attitudes, and approaches play a crucial role.


FRFATTARPRESENTATION

Niclas Abrahamsson r professor i svenska som andrasprk vid Centrum fr tvsprkighetsforskning, Stockholms universitet. Hans forskning har rrt dels den fonologiska utvecklingen hos inlrare av svenska som andrasprk (barn och vuxna), dels betydelsen av lder och hjrnans biologiska mognad fr frsta- och andrasprksinlrning. Inom ramen fr det senare omrdet har ven individuella skillnader, t.ex. sprkbegvning, sttt i fokus, samt fr-gor som rr en andrasprksmiljs inverkan p frstasprket, dvs. eventuell frlust hos vuxna respektive ofullstndig/annorlunda inlrning hos barn.

Monica Axelsson r docent i tvsprkighetsforskning med inriktning p svenska som andrasprk vid Institutionen fr sprkdidaktik, Stockholms universitet. Hennes forskning har rrt utvecklingen av svenska som andra-sprk hos barn, ungdomar och vuxna i frskola, skola och sfi samt tvspr-kighetens bidrag till elevers skolframgng. Aktuella forskningsomrden r sprket i skolans mnen ur ett andrasprksperspektiv med srskilt fokus p naturvetenskap samt skolans mottagande av nyanlnda elever.

Emanuel Bylund r docent i tvsprkighetsforskning vid Centrum fr tvspr-kighetsforskning, Stockholms universitet. Hans forskning rr utveckling och vidmakthllande av modersmlet i andrasprksmilj, med srskild fokus p spansktalande med bosttning i Sverige. Aktuell forskning inbegriper ven frhllandet mellan sprk och tanke. Inom detta omrde undersker Bylund hur tvrsprkliga skillnader i sprkstruktur pverkar begreppsbild-ning av skeenden hos ensprkiga och tvsprkiga individer.

Kenneth Hyltenstam r professor i tvsprkighetsforskning vid Centrum fr tvsprkighetsforskning, Stockholms universitet. Hans frmsta forsknings-insatser har gjorts inom omrdet andrasprksinlrning samt om den pato-logiska inverkan p modersml och andrasprk hos Alzheimersdementa, men han har ocks publicerat arbeten om de nationella minoritetssprkens situation i Sverige och Norge, och om svenskan i relation till global engel-ska. Han har vidare skrivit om flersprkighetsrelaterade skolpolitiska frgor i Sverige och i utvecklingslnder.

Inger Lindberg r professor i tvsprkighet med inriktning p andrasprksin-lrning vid Institutionen fr sprkdidaktik p Stockholms universitet. Hon har frmst forskat kring samtalets betydelse fr andrasprksutveckling, l-


FRFATTARPRESENTATION

randets sprkliga dimensioner och skolrelaterat ordfrrd. Inger Lindberg intresserar sig ocks fr flersprkighetsfltets sociopolitiska perspektiv och r en flitig debattr i frgor kring flersprkiga elevers skolsituation och vux-nas andrasprksundervisning.

ulrika Magnusson r universitetslektor i svenska som andrasprk med didak-tisk inriktning vid Institutionen fr sprkdidaktik, Stockholms universitet. Hennes forskningsintressen gller andrasprksutveckling och skolrelaterad sprkutveckling p ett andrasprk samt systemisk-funktionell lingvistik. Andra publikationer rr mnessprk och sprkutvecklande arbete i skolan

Tommaso M. Milani r Associate Professor vid Dept. of Linguistics, University of the Witwatersrand, Johannesburg, Sydafrika. Hans forskningsintressen innefattar sprkpolitik, kritisk diskursanalys samt sprk, genus och sexu-alitet. Han har publicerat flera artiklar i internationella tidsskrifter samt antologin Language Ideology and Media Discourse: Texts, Practices, Politics (redigerad tillsammans med Sally Johnson, 2010).

Karin Sandwall r doktorand i humaniora med inriktning mot utbildningsve-tenskap vid Institutet fr svenska som andrasprk, Gteborgs universitet. Hennes forskningsprojekt handlar om sfi-studerandes mjligheter till inter-aktion och lrande p sprkpraktikplatser. Frutom att Karin Sandwall har skrivit lromedel och ett flertal rapporter om sfi fr olika myndigheter har hon i mnga r arbetat som sfi-lrare och som lrarutbildare.


DEL I FLERSPRKIGHETENS SOCIOPOLITISKA OCH SOCIOKuLTuRELLA RAMAR

Kenneth Hyltenstam och Tommaso M. Milani1

InledningDenna del handlar om samhlleliga frutsttningar fr uppkomst av tv- el-ler flersprkighet samt om forskningsbaserad frstelse av vilka ideologiska, politiska, och socialpsykologiska frhllanden som gynnar eller motverkar tv-/flersprkighet och bestmmer flersprkighetens samhlleliga roll och karaktr. Konkret behandlas forskningslitteratur som belyser effekten av de politiska medel och offentliga arrangemang som utnyttjas fr att tillgodose de srskilda behov som uppstr i ett flersprkigt samhlle, inte minst inom utbildningssektorn. Vidare refereras litteratur som undersker de ideolo-giska och socialpsykologiska drivkrafter som ligger bakom individuella val i frga om sprkanvndning och sprkinlrning. Hr berrs den styrande effekt som attityder och motivation, identitet och sociala ntverk samt stig-matisering och social marginalisering kan f i sammanhanget. Flersprkig-het i det svenska samhllet str i fokus, men kapitlet har ocks ett interna-tionellt perspektiv.

versikten beaktar i srskilda avsnitt hur sprkpolitik och sprkideologi varit bestmmande p fem framtrdande omrden, nmligen 1) modersmls-undervisning fr skolelever med annat umgngessprk i hemmet n svenska, 2) undervisning i svenska som andrasprk inom ungdomsskolan, 3) under-visningen i svenska fr vuxna invandrare (sfi), 4) utvecklingen bakom den svenska sprklagstiftningen samt 5) debatten om sprkkrav fr svenskt med-borgarskap. Svensk forskning om flersprkighetens sociopolitiska och socio-kulturella ramar ryms dock inte p lnga vgar under dessa fem omrdesrub-riker. Fr att hantera det omfattande antalet publikationer redogr vi mer

1 Hyltenstam har formulerat grundtexten till sidorna 1791, medan Milani p motsvarande stt sttt fr sidorna 91133. Bda frfattarna r dock gemensamt ansvariga fr hela texten. Vi vill tacka deltagarna i Internseminariet vid Centrum fr tvsprkighetsforskning, Stockholms universitet, samt Monica Axelsson och Inger Lindberg fr vrdefulla synpunkter p tidigare versioner av texten.


DEL I FLErsprkIghEtEns socIopoLItIska och socIokuLturELLa ramar

versiktligt fr forskning p andra omrden dr sprkideologier starkt pver-kar utvecklingen av specifika former av flersprkighet. Frmst vill vi hr rikta uppmrksamhet mot det avsnitt dr vi samlat men kortfattat berr forskning omkring svenska sprkformer som uppkommer i flersprkiga miljer (med beteckningar som rinkebysvenska, blattesvenska m m) samt de sidor dr vi behandlar balansen mellan engelska och svenska i olika utbildningssamman-hang. Dessa mer summariska genomgngar r insprngda i den inledande tex-ten om flersprkighetens samhlleliga frutsttningar. Ett omrde som tyvrr helt och hllet ftt ligga utanfr genomgngen r dvas tvsprkighet och ut-bildningssituation, bde generellt och specifikt i det svenska samhllet. Hr vill vi hnvisa till Bergman & Nilsson (1999), de olika bidragen i Ahlgren och Hyltenstam (1994) samt SOU (2006) fr vidare information.

De inledande avsnitten i denna del utgr ven en inledning till hela rap-porten. Hr presenteras ett grundlggande panorama fr hur politik p glo-bal och lokal niv under historiens gng skapar frutsttningar fr tvspr-kighet och flersprkighet i olika samhllen. Flersprkighet p samhllsniv tar mnga olika skepnader i vrldens lnder, men bygger p gemensamma politiska och sociokulturella frutsttningar: att sprkgrnser och politis-ka grnser faktiskt inte sammanfaller och att bde politiska och sprkliga grnser faktiskt kan korsas och stndigt korsas.

Allmn bakgrundDen starkt kade invandringen till Sverige frn och med 1960-talet innebar att de nya invnarnas eller medborgarnas kunskaper i svenska sprket eller brist p sdana kunskaper samt deras kunskaper i sina ursprungliga sprk blev en punkt p den allmnna politiska agendan. Det faktum att statens instllning till sprklig och kulturell mngfald vid denna tid vergick frn ett starkt assimilatoriskt till ett pluralistiskt synstt innebar en stor omvlv-ning. Sprkfrgor blev en angelgenhet inom mngfaldsomrdet fr olika politiska sfrer som arbetsmarknad, utbildning och kultur. Ett riksdags-beslut om invandrarpolitiken 1975 under parollen jmlikhet, valfrihet och samverkan blev tongivande fr den kommande utvecklingen, och en politik i linje med beslutet kom att bli bestmmande fr Sveriges infrastruktur omkring flersprkighet fram till idag. Formerna fr skolans modersmls-undervisning, undervisning i svenska som andrasprk samt undervisning i svenska fr vuxna invandrare (sfi) skapades hr. ven om mnga frnd-ringar fretagits i dessa verksamheter under de gngna 35 ren, r de grund-lggande perspektiven fortfarande desamma.

Politiken i frhllande till de inhemska minoritetssprken kom p 1960- och 1970-talen att kopplas till invandrarpolitiken. Exempelvis blev



bestmmelserna omkring modersmlsundervisning likvrdiga eller till och med mer gynnsamma fr inhemska minoriteter n fr invandrare. Hr ska ppekas att de inhemska minoriteterna, srskilt samer och tor-nedalingar, dessfrinnan under nstan ett sekel ftt knna p effekterna av en sprkligt assimilatorisk politik med en repressiv hllning frn sam-hllets sida mot anvndning av de egna sprken. Frgorna omkring de inhemska minoriteternas sprkfrhllanden har dock ftt en genomgri-pande reglering betydligt senare. Genom riksdagsbeslut och lagstiftning ren 1999 och 2000 fick fem sprk, samiska, menkieli, finska, romani och jiddisch, status av nationella minoritetssprk med specificerade samhlle-liga anvndningsmjligheter. En utvidgad och starkare lagstiftning gller fr de nationella minoritetssprken frn den 1 januari r 2010. Frnd-ringarna r srskilt stora fr samiska, menkieli och finska fr vilka de s kallade frvaltningsomrdena har utvidgats p betydelsefulla stt (varom mer senare).

En ytterligare aspekt p dagens flersprkighetssituation r den som gller engelskans roll i det svenska samhllet och synen p det svenska sprket i det sammanhanget. Lagstiftning om svenskan som huvudsprk i Sverige genomfrdes s sent som i juli 2009, men fregicks av tv decenniers debatt och utredningsverksamhet.

Den flersprkighet som rder i dagens samhllen innebr bde en be-tydande resurs ngot som ofta glms bort i den allmnna politiska de-batten och ett problemomrde. Ett samhlle som frfogar ver en stor mngd sprklig kompetens har strre mjligheter n ett sprkligt resurs-svagt samhlle att n framgng i ekonomiska och politiska frhandlingar, liksom i kulturellt och vetenskapligt utbyte med omvrlden. Detta r sk-let till att de flesta lnder lgger stora ekonomiska resurser p att fr sina befolkningar tillhandahlla utbildning i frmmande sprk. Ett samhlle som besitter starka och varierade sprkliga resurser har ocks strre mj-ligheter att mta de sprkliga krav som det moderna flersprkiga samhl-let stller i sin interna funktion. Det r ett faktum att dagens samhlle r flersprkigt, ngot som r en ofrnkomlig fljd av historiska politiska skeenden samt av den aktuella migrationen, internationaliseringen och globaliseringen. Konkret behver samhllet skapa frutsttningar fr kommunikation mellan samhllsinstitutionerna och medborgarna, bde de medborgare som behrskar huvudsprket och de som behver ns via andra sprk och de som har specificerade rttigheter att anvnda sitt eget sprk oavsett om de kan landets huvudsprk eller ej, t.ex. p det stt som stadgas i den europeiska minoritetssprkskonventionen (se SOU, 1997a, 1997b). Det finns mnga vergripande frgor: I vilken utstrckning ska kommunikationen ske via tolk och i vilken utstrckning ska myndigheter



kunna tillhandahlla personal som r kompetent i olika sprk? Hur ser samhllet till att invnarna i ett land kan tillgodogra sig samhllets ut-bud av kultur, omsorg, vrd och annan service? Vidare behver samhllet precisera hur utbildning ska lggas upp fr att n mnniskor med olika sprklig bakgrund. Hur ska samhllet stdja inlrning av majoritetsspr-ket fr de invnare som talar andra sprk? Hur ska samhllet se till att invnarna oberoende av vilka sprk de talar kan utveckla det kunnande och den kompetens och bildning som det r skolans ml att ge frut-sttningar fr? Ett svar som mnga lnder lnge gav p dessa frgor, och en del lnder fortfarande ger, r att all information och kommunikation skulle ske p ett sprk, landets huvudsprk, och att alla mnniskor som bor i ett land drfr mste kunna detta sprk. ven om det naturligtvis r ett ml bde fr samhllet och dess invnare att alla ska behrska huvud-sprket, har praxis visat att det i ett flersprkigt samhlle krvs mnga fler nyanserade strategier i form av sprkliga undervisningsprogram och kom-munikationsfrmjande insatser i myndigheter och vrd- och servicein-rttningar fr att utveckla invnarnas intellektuella och kulturella kapital samt ge dem tillgng till samhllets utbud av ndvndigheter och allmn service.

Det flersprkiga samhllet stller ocks den enskilda individen infr ett antal avgranden. Ska man satsa p en- eller tvsprkighet fr sina barn? Om man vljer det senare, hur ska de kunna bli tvsprkiga? Ska de g i tvsprkiga frskolor och skolor? Finns sdana att tillg? Behver barnen el-ler man sjlv som vuxen std fr inlrning av landets huvudsprk eller sker sdan sprkinlrning automatiskt? Ska man utnyttja sin rttighet att bli bemtt p sitt minoritetssprk hos myndigheter, eller stller detta till pro-blem som gr att man sumpar sitt rende? Ska jag begra tolk trots att jag frstr majoritetssprket ganska bra? Ska jag investera i att lra mig frm-mande sprk? Vilken sorts insats krvs fr att jag ska kunna lra mig t.ex. spanska eller kinesiska fr vissa specificerade behov? Hr finns en mngd frgor att ta stllning till fr individen.

Bde samhllets stllningstaganden och tgrder i frhllande till fler-sprkigheten och individernas agerande och val baseras ibland p tidigare erfarenheter, ibland p etablerad forskningsbaserad kunskap, men lika ofta eller kanske oftare p myter och ogrundade frestllningar. Flerspr-kighet utgr ett omrde som r starkt tyngt av s kallade folkideologiska vervganden eller common sense det vet vl alla att , det r ju s att (Josephson, 2004) samtidigt som en mngd forskningsbaserad kunskap freligger. Det ska dock ocks ppekas att sakkunskap ibland faktiskt saknas.



Tv- och flersprkighet som samhllsfrga I vilken mn mnniskor anvnder ett eller mer n ett sprk i sin vardag sam-tidigt eller periodvis och under hela eller delar av sitt liv r beroende av de politiska, kulturella och sociala sammanhang i vilka individuella livsprojekt genomfrs. P politisk niv kan man peka p nationalstatens och drmed nationsgrnsens vergripande betydelse fr mnniskors en- kontra tv- eller flersprkighet.

Flersprkighet som samhllsfenomen r p ett eller annat stt en aktuali-tet i nstan alla vrldens lnder. Det vrldspolitiska historiska skeendet har skapat stater som i ytterst f fall r sprkligt och etniskt homogena. I Eu-ropa fanns s sent som fr ett halvt sekel sedan enstaka stater, t.ex. Island, som kunde sgas vara i stort sett sprkligt uniforma, men ven dessa har genom invandring frndrats i riktning mot flersprkighet. ven andra sta-ter i den gamla vrlden brukade fram till ca 1960-talet framstlla sig som ensprkiga, men f var det. Dessa staters sjlvbild av homogenitet skapades i nationalstatlig anda utifrn den dominerande befolkningsgruppens intres-sen, medan de etniska minoriteterna och deras sprk negligerades.

Medan flersprkighet p samhllsniv tidigare i stor utstrckning kunde beskrivas i frhllande till staters uppkomst och etablering samt i relation till kolonialismen, inklusive handelskompaniernas verksamhet under pe-rioden 1500-1700, upptcksresandet och den kristna missionen, r det idag framfr allt fenomenen migration, internationalisering och globalisering som r bestmmande fr hur flersprkigheten tar sig ut i olika lnder. Dessa samhllsfreteelser och de maktstrukturer som skapar dem medfr att vissa sprk blomstrar och sprids geografiskt och socialt. De expanderar, inte s sllan p bekostnad av andra sprk, vars anvndning drfr minskar. Det kan g s lngt att vissa sprks verlevnad blir hotad, eller till och med att anvndningen av dem helt upphr; de blir obsoleta. P mnga hll i vrlden grs anstrngningar att revitalisera hotade eller frsvunna sprk.

Transnationella skeenden leder till uppkomsten av kontaktsprk, sprklig hybridisering och tv- eller flersprkig sprkanvndning av olika slag, t.ex. kodvxling dr mer n ett sprk anvnds i samma samtal, ibland i samma replik. Internationell migration medfr behov av att individer lr sig nya sprk, frutom i de fall nr sprken r desamma i ut- och invandringsln-derna. Mnniskor tillgnar sig ett andrasprk, vilket de i den nya sprkliga omgivningen nskar och/eller r tvungna till fr sin utkomsts eller fr sitt dagliga sociala livs skull. Samtidigt tappar mnga individer, barn mer n vuxna, sin frdighet i det sprk som man anvnt fre migrationen och som man i olika grad blivit avskild frn. Denna freteelse, att ngon frsmras i sin behrskning av eller frmga i ett sprk som en gng behrskats p en



hgre niv, kallas sprkattrition (se vidare del II). I den typ av sprkligt kom-plexa omgivningar som ofta skapas i urbana bostadsomrden dr mnga sprk talas av migranter frn olika lnder och deras ttlingar uppstr ofta nya former av vrdlandets sprk. Denna freteelse, liksom andrasprksinlr-ning och attrition, tnjuter fr nrvarande stort forskningsintresse.

Mjligheterna till och nskvrdheten av internationella kontakter leder ocks mnniskor till att lra sig frmmande sprk genom skolan och i h-gre utbildning eller i kurser p sin fritid. Frmmandesprksinlrning r ofta inriktad p sprk med en vidare funktion, sprk som kan talas p mnga hll i vrlden med miljontals mnniskor och som kan frmedla trvrda kunskaper och kulturella impulser och upplevelser. Sprk som engelska, franska, spanska, tyska och ryska figurerar srskilt ofta p skolschemat nr mnniskor ska lra sig frmmande sprk. Vidare leder behovet att frmedla information mellan grupper av mnniskor som inte behrskar varandras sprk till utveckling av versttning och tolkning som srskilda aktiviteter i samhllet.

GrnserDet finns idag ca 200 sjlvstndiga stater, och i dessa lnder talas det om-kring 6 000 olika sprk. Siffran har lnge varit en vanlig uppskattning av det aktuella antalet sprk i vrlden (Krauss, 1992). Ethnologue, Languages of the World, som r en ofta citerad klla, rknar i sin senaste (16:e) upplaga frn 2009 upp exakt 6 909 sprk. De flesta sprken talas av mycket sm folk-grupper, men ngra av miljontals mnniskor (se vidare nedan). Eftersom de flesta lnder bara har ett officiellt sprk och flera har samma officiella sprk, sger det sig sjlvt att de flesta sprken i vrlden saknar officiell status.

Grnser har ofta delat upp eller frt samman folkgrupper oberoende av sprktillhrighet, ven om nationalstatens basala id gr tillbaka p ideolo-giska strmningar under 1800-talet med treenigheten en stat, ett folk och ett sprk som central devis. Medan ett begrnsat antal tongivande befolknings-grupper slunda utgr etniska och sprkliga majoriteter i mnga av vrl-dens lnder, finns det ett betydligt strre antal grupper som saknar status av statsbrare och drfr utgr etniska och sprkliga minoriteter i de stater som de ingr i. Grundbetydelsen hos begreppen majoritet och minoritet r naturligtvis numerisk, men skillnaden mellan etniska/sprkliga majorite-ter och minoriteter r frmst en frga om makt och inflytande. Minoritets-grupper har till exempel saknat inflytande i frgor omkring statsbildningar, varfr grnser dragits utan hnsyn till deras intresse av etnisk och sprklig sammanhllning. Nr stater vl etablerats har majoritetsbefolkningarna ofta frskt genomfra en kulturell och sprklig homogenisering inom sitt



territorium genom att assimilera minoriteten eller minoriteterna och ge-nom att etablera sig i minoritetens territorium. Exemplen p hur grnsdrag-ningar mellan lnder splittrat minoritetsgrupper som saknar egen stat r legio: basker i Spanien och Frankrike; friser i Nederlnderna och Tyskland; kurder i Turkiet, Irak och Iran; quechua i Peru, Colombia, Ecuador, Boli-via och Argentina. I andra fall har en del av en folkgrupp skurits av genom grnsdragning och lmnats utanfr den egna staten, till exempel danskar i Tyskland och tyskar i Danmark, ungrare i sterrike och Rumnien och albaner i Serbien.

Grnsdragningar har i andra fall inneburit att mer jmnstarka befolk-ningsgrupper sammanfrts i en och samma stat. Det vlknda paradexem-plet r Schweiz med sina fyra sprkgrupper, fransk, tysk-, italiensk- och r-toromansktalande. Andra exempel r frsts Belgien (franska, flamlndska), Finland (finska, svenska) och Kanada (engelska, franska). Stater av detta slag har ofta en reglerad lagstiftning fr hur respektive sprk ska anvndas i olika (officiella) sammanhang, men maktrelationerna mellan de olika be-folkningsgrupperna spelar nd en betydande roll fr vem som vljer eller har krav p sig att vara tv- eller flersprkig och vem som kan leva sitt liv p endast ett av statens huvudsprk.

Kolonialmakternas i mnga fall etniskt och sprkligt oknsliga grnsdrag-ningar, inte minst i Afrika, r ett srskilt tydligt exempel p att mktiga befolkningar haft avgrandet i sina hnder p de dominerade befolknings-gruppernas bekostnad. Utfallet har ofta berott p resultatet av kraftmt-ningar mellan sdana mktiga befolkningsgrupper. Kolonialismen illus-trerar ocks att det inte alltid r den numeriska majoriteten p plats som dominerar ver den numeriska minoriteten. Det numeriska etniska flertalet i kolonierna fick en liknande status som minoriteterna i europeiska stater, det vill sga de var utan inflytande ver angelgenheter som centralt berrde deras mjligheter till etnisk sammanhllning, utveckling och stabilisering.

Europernas kolonisering av resten av vrlden, de amerikanska kontinen-terna, Australien och s smningom i princip hela Afrika och stora delar av Asien, medfrde dels att europeiska sprk introducerades som administrati-va instrument i de koloniserade omrdena, vilket innebar att mjligheterna till utbildning gjordes beroende av att individerna frvrvade kunskaper i kolonialsprken. Dels innebar det dessutom, vilket berrts ovan, att stater skapades genom grnsdragningar som frde samman och delade upp mn-niskor utan strre hnsyn till deras etniska och sprkliga tillhrighet. Den redan starka sprkliga mngfalden i omrdena innebar att de flesta stater i Afrika kom att innefatta talare av ett stort antal sprk, t.ex. ca 400 i Nige-ria i en befolkning p ca 100 miljoner, omkring 200 i Kongo-Kinshasa i en befolkning p omkring 30 miljoner. P samma stt finns det i Asien starkt



flersprkiga stater som det knda fallet Indien. Papua Nya Guinea r ett an-nat exempel som r intressant eftersom antalet sprk (ca 760) r s stort i frhllande till befolkningens begrnsade storlek (3 miljoner).

Under en lng period frn slutet av 1800-talet fram till ca 1960 negligera-des eller rent av undertrycktes anvndningen av minoritetssprk i offentliga sammanhang p de flesta hll i vrlden, inte minst i Europa och Amerika, och mest ptagligt i utbildningssammanhang. Under svl kolonial som postkolonial tid fram till vra dagar r detta mnster hgst ptagligt i en stor del av vrlden. Dominerade gruppers sprk spelar en mycket marginell om ngon roll alls i officiella sammanhang inklusive i utbildning.

Transnationell migrationMigration ver nationella grnser kan ses som en komponent i den pg-ende globaliseringen. Den aktuella omfattningen av personfrflyttningar skulle onekligen just nu rttfrdiga ett sdant synstt, men medan det som kallas globalisering (se nedan) r en jmfrelsevis ny freteelse, r migra-tion mer allmnt beroende av skillnader i politiska, kulturella och ekono-miska frhllanden lnder emellan. Dagens omfattande migrationsstrm-mar, i huvudsak frn regioner med krig, frtryck och fattigdom till lnder utan vpnade konflikter och med strre demokratisk frihet och ekonomisk trygghet, har p relativt kort tid frndrat vstvrldens lnder till sprk-ligt och etniskt starkt komplexa samhllen. Den sprkliga heterogeniteten, som i Europas lnder tidigare huvudsakligen berrde de i mnga fall perifera geografiska regioner som beboddes (och fortfarande bebos) av inhemska et-niska minoriteter, har nu kommit att genomsyra hela samhllet, perifert och centralt och i stora stder svl som p mindre orter.

Uppenbart r att flersprkighet p samhllsniv i det aktuella vrldspo-litiska lget mste beskrivas i frhllande till existensen av nationalstater samt mot bakgrund av frflyttning av mnniskor, varor och tjnster mel-lan stater. Migration har sjlvklart effekter p mnniskors sprkliga villkor, oavsett om migrationen har ekonomiska, politiska eller andra sociala och individuella skl. Vstvrldens lnder hyser idag karakteristiskt strre eller mindre befolkningsgrupper, mer eller mindre permanent boende, frn en stor del av vrldens lnder. Vad som dock delvis skiljer lnderna t r i vil-ken utstrckning det finns dominerande enskilda grupper av migranter och vilka dessa grupper r. Till exempel finns i Nederlnderna betydande grup-per av turkar och marockaner, i Tyskland turkar, spanjorer och portugiser och i Norge pakistanier och vietnameser. ven Sverige har srskilt tidigare haft vissa framtrdande grupper som finlndare, jugoslaver och greker, men bilden r idag snarare den att invandrarna har starkt varierande ursprung; i



Sverige tnker man inte i frsta hand p ngon viss grupp nr termen in-vandrare anvnds p samma stt som man i Nederlnderna associerar till turkar eller marockaner i samband med invandrarbefolkningen.

Det senaste dryga halvseklets ekonomiskt och politiskt betingade migra-tion har inneburit djupa frndringar i samhllslivet. Inte minst har lnder-na p skilda stt och i olika grad inrttat samhllsfinansierade verksamheter fr en smidig anpassning till den nya situationen. Allt frn polisira och soci-ala myndigheters srskilda verksamheter i samband med flyktingmottagning och invandring i allmnhet till sdana verksamheter som har med utbild-ning och arbetsliv att gra. Andrasprksundervisning i vrdlandets sprk fr barn och vuxna, modersmlsundervisning, tolkservice samt biblioteks- och presstd ryms bland dessa speciella verksamheter. Migrationen skapar allts behov av srskilda yrkesgrupper eller specialistkunskap, som andrasprksl-rare (fr undervisning i mottagarlandets sprk) och modersmlslrare (fr undervisning i migranternas modersml) samt tvsprkiga lrare (fr under-visning i tvsprkiga utbildningsprogram), men ocks tolkar och andra sorts mellanhnder som kan frmedla information och medla mellan grupper och individer med skilda kulturella bakgrunder. Men det r ocks s att sam-hllsorganiserade verksamheter som tidigare arbetat mot mer homogena grupper nu behver lggas om fr att skapa s goda villkor som mjligt fr att alla individer i en mer etniskt och sprkligt sammansatt befolkning ska kunna utveckla sin potential maximalt. Tydligast r behovet av grundlg-gande frndringar i skolan, men i mnga lnder sker sdana frndringar inte alls i den takt som samhllsfrndringarna sker i migrationens tidevarv.

InternationaliseringInternationalisering, det vill sga mellanstatliga ekonomiska, politiska och kulturella kontakter, skapar behov av sprkkunskaper, eller rttare sagt be-hov av mnniskor som kan kommunicera p frmmande sprk. Utver att de professionella inom olika omrden t.ex. de som genomfr lngre eller kortare uppdrag i olika lnder eller vars arbete i det egna landet innebr kontakter med utlandet behver ha kunskaper i frmmande sprk, till-kommer ett behov av srskilda yrkesgrupper: frmmandesprkslrare (jfr andrasprkslrare i avsnittet ovan), tolkar, versttare och korrespondenter samt p senare tid anstllda p s.k. call centres. Inte minst arbetet inom in-ternationella organisationer som FN och EU och en mngd nringsmssiga, kulturella, mediala och idrottsliga sammanhang krver att berrda individer i alla vrldens lnder antingen har kunskaper i de sprk som dessa verksam-heter frsiggr p eller att det finns en utbyggd tolknings- och verstt-ningsverksamhet som inom EU och FN.



Det kan sgas vara tre typer av sprkkunskapskrav som r aktuella. Fr det frsta gller att olika internationella organisationer anvnder sig av vissa vrldssprk som arbetssprk. Idag r det framfr allt kunskaper i engelska som krvs fr den som verkar inom dessa organisationer, men franska spelar en viss och har tidigare spelat stor roll i dessa sammanhang. Om vi gr lngre tillbaka i tiden kan man peka p tyska och givetvis latin som vetenskapens sprk, och i andra geografisk-politiska sfrer n den vsteuropeiska-norda-merikanska har ryska och spanska varit betydelsefulla sprk inom organi-sationssfren. Tyska och franska spelar vid sidan av engelska fortfarande strst roll inom EU. Franska, som tidigare var Internationella postunionens och diplomatins huvudsprk, har fortfarande rollen som sidosprk i orga-nisationer som FN, UNESCO, NATO, OECD, Europardet, Internationella postunionen, Rda korset och Internationella Olympiska Kommittn.

Fr det andra har varje land behov av personer med kunskaper i enskilda sprk som anvnds i de lnder som man till exempel har handelsfrbindel-ser eller kulturella och politiska kontakter med. Europardet har under de senaste rtiondena bedrivit en kampanj om kad flersprkighet i Europa (European Commission, 2008). Man freslr att alla europer utver sitt modersml ska uppmuntras att lra sig ytterligare tv sprk enligt formeln Modersml + 2. Detta fr att mjliggra att medborgare i Europa ska kun-na kommunicera med varandra p mnga olika sprk, inte bara via engel-ska: bilateral relations between the peoples of the European Union should hinge by way of priority on the languages of the two peoples involved rather than on another language s. 7). Inom ramen fr detta propagerar man fr att varje individ ska vlja ett adoptivsprk fr sina studier utifrn indi-vidspecifika preferenser som kan ha sin grund i familjebakgrund, knslor, yrkesnytta eller ren intellektuell nyfikenhet.

Detta fr oss ver till den tredje sortens sprkkunskaper som det finns be-hov av i internationellt arbete. Utanfr bistndsorganens verksamhet finns det nstan ingen uppmrksamhet alls fr behovet av kunskaper i sprk som i sin anvndning r lokalt eller regionalt begrnsade, allts sdana sprk som inte har officiell status i ett land. Vissa sprk anvnds som moders-ml av strre eller mindre befolkningsgrupper men ses som oviktiga inom statsapparaten i sina lnder. I mnga av Afrikas flersprkiga lnder existerar sprk, ibland med ett stort antal talare, som nnu inte har ngot standardi-serat skriftsprk, men som nd spelar en avgrande roll fr mnniskornas frstelse av vrlden omkring sig. Det r p dessa sprk som kunskap kan frmedlas och omsttas i ekonomisk och kulturell utveckling (Djit, 1993). Mnga av dessa mnniskor kan inte alls eller bara marginellt frst informa-tion som frmedlas p landets officiella sprk. Under senare rtionden har stor uppmrksamhet riktats mot behovet av att inom t.ex. ekonomiskt och



medicinskt bistnd kunna frmedla information p sdana sprk fr att de mnniskor som ska omstta bistndet ska kunna tillgna sig kunskap och skapa frutsttningar fr hllbar utveckling (ibid.).

GlobaliseringTermen globalisering var frst frankrad inom ekonomi och handel och syf-tade till varutransaktioner i situationer dr grnser mellan nationer blivit alltmer betydelselsa. Ekonomer talar historiskt om olika globaliserings-vgor, varav den frsta hngde samman med den industriella revolutionen under slutet av 1800-talet, dr nya tekniker (nga, elektricitet, telegrafi) mjliggjorde massproduktion av varor och skapade transport- och kommu-nikationsmjligheter, vilket i sin tur politiskt drev fram frihandelstnkan-det. De utkade transportmjligheterna mjliggjorde ocks massmigratio-nen frmst frn Europa till Amerika. Den andra vgen infll frn mitten av 1900-talet d alla typer av kommunikationer, inte minst flyget, utvecklades starkt. ter mjliggjordes en kad och frenklad handel mellan lnder. Den tredje globaliseringsvgen startade vid slutet av 1980-talet i och med ut-vecklingen av datorer och internet. Informationsteknikens starka pgende utveckling har inneburit ett utbyte mellan lnder och olika delar av vrlden i en takt som r mer accelererad n ngonsin tidigare (www.ekonomifakta.se; nerladdat 2010-07-30).

Termen globalisering tcker idag alla aspekter av den pgende transna-tionella sammanvvningen av handel, ekonomi, politik, kultur etc. McGrew (1992) presenterar en definition av globalisering som tar alla dessa aspekter i beaktande:

Globalization refers to the multiplicity of linkages and interconnections that transcend

the nation-states (and by implication the societies) which make up the modern world

system. It defines a process through which events, decisions and activities in one part of

the world can come to have significant consequences for individuals and communities

in quite distant parts of the globe. Nowadays, goods, capital, people, knowledge, images,

communications, crime, culture, pollutants, drugs, fashions, and beliefs all readily flow

across territorial boundaries. Transnational networks, social movements and relations-

hips are extensive in virtually all areas of human activity from the academic to the sexual.

Moreover, the existence of global systems of trade, finance, and production binds to-

gether in very complicated ways the fate of households, communities, and nations across

the globe. (McGrew, 1992:65f)

Globaliseringen har ideologiskt bde fresprkare och kritiker. Frespr-karna pekar p att det r globaliseringen som mjliggr fortsatt ekonomisk



tillvxt, internationella eller nationsvergripande politiska verenskom-melser och regleringar samt det varierande och berikande kulturella och ve-tenskapliga utbyte som knnetecknar vrlden idag. Kritikerna pekar frmst p risken fr kulturell och politisk likriktning och inte minst p obalansen i de ekonomiska och kulturella influensernas riktning. Det som kallas fr vrldskultur eller global kultur, r i sjlva verket liktydigt med vster-lndsk kultur (Steinrud, 2001:3). Det faktum att vsterlndsk kultur spelar en hegemonisk roll i globaliseringsprocessen (Shapiro, 1999) innebr att glo-balisering kan ses som en typ av kolonisation, i detta fall inte genom tvng och maktutvning utan faktiskt genom samtycke (jfr Haberland, 2010:107). Det r i avstndstagandet frn och motstndet mot denna utveckling som revitalisering av det kulturellt och sprkligt ursprungliga eller nationella i olika lnder tar sitt avstamp.

Globalisering som fenomen har bde sprkliga frutsttningar och sprk-liga effekter. En viktig frutsttning fr globalisering r att det existerar n-got sprk som alla kan och som den globala kommunikationen och infor-mationsutbytet kan ske p. Engelska sprket har i princip denna roll idag. ven om naturligtvis lngt ifrn alla individer i vrlden kan kommunicera p engelska (se nedan), r det detta sprk som i frsta hand anvnds fr global kommunikation, och engelskans utbredning kar i raskt takt alltef-tersom fler och fler mnniskor i alltfler lnder lr sig engelska. En frga som ibland dock stlls r om engelskan som det viktigaste internationella spr-ket redan haft sin toppnotering. Graddol (2006) menar att det finns andra sprk som r p uppgng och han karakteriserar de tre viktigaste (s. 61): Kinesiska (mandarin) r ett allt vanligare frmmande sprk som studeras i skolor i olika lnder, och framfr allt i Sydostasiens vxande ekonomier spe-lar sprket en allt strre roll som internationellt kontakt- och handelssprk. Spanska r efter hand ungefr lika stort som engelska om man rknar i an-talet infdda talare, och sprket har en kande ekonomisk betydelse bde i Syd- och Nordamerika, samtidigt som Spanien allt tydligare framstller sig som globalt centrum fr sprket. Arabiska talas av alltfler beroende p de starka befolkningskningarna i lnder dr sprket talas. Sprket har ocks brjat utveckla en mer transnationell form fr det talade sprket i takt med att internationella media som Al Jazeera hller p att utvecklas. Utver det-ta utvecklas dessa tre sprk starkt som internationella sprk fr bruk i nya media som internet, Facebook etc. (s. 48), men detta gller faktiskt ocks alla mjliga andra sprk. T.ex. har s kallade mindre anvnda sprk (lesser used languages), vilket inkluderar alla minoritetssprk, ftt en renssans nr det gller skriftligt utbyte via ntet.

Globaliseringens effekter p sprk och sprkliga frhllanden framtr-der frmst p tv omrden. Det ena gller hur engelska sprket utvecklas



och frndras i sin roll som det frmsta sprket fr global kommunikation och gemensamt vrldssprk. Det andra omrdet gller hur utbredningen av engelska pverkar vriga sprk, bde de statsbrande nationella sprken och de mnga sprk som spelar en underordnad eller ingen officiell roll i sina samhllen.

Global engelska

Begreppet global engelska betecknar engelskan som anvnds runt om i vrl-den (Crystal, 1997) med betoning p de former av engelska som under det senaste seklet utvecklats i postkoloniala samhllen. Hr innefattas ocks all den anvndning av engelska som sker internationellt mellan talare som har engelska som frmmande sprk. Enligt en tongivande klassificering (Kachru, 1997) kan engelskans roll i olika delar av vrlden karakteriseras i tre cirklar.

Den inre cirkeln omfattar lnder dr engelskan otvetydigt r standard-sprk och anvnds som modersml/frstasprk. Lnder som ingr hr r frmst Storbritannien, USA, Irland, Australien, Nya Zeeland samt engelsk-sprkiga delar av Kanada och Sydafrika. Det frekommer en klar dialektal och sociolektal variation, och talarna har en automatisk intuition om vad som r rtt och fel i deras lekt och ibland i standardsprket. Engelskan r i dessa lnder starkt standardiserad och spelar en normgivande (norm-pro-viding) roll, dvs. standardnormen i dessa lnder frser vriga vrlden med normer t.ex. fr frmmandesprksundervisning i engelska. Idag kan man skilja mellan brittisk och irisk, amerikansk, australisk, karibisk m.fl. former av standardengelska.

Den yttre cirkeln utgrs av flersprkiga lnder dr engelskan spelar en vik-tig officiell roll, dvs. sprket anvnds i officiella och institutionella samman-hang, inte minst inom media och utbildningssektorn. Den yttre cirkeln om-fattar lnder som Indien, Pakistan, Singapore, Filippinerna, Tanzania, Kenya, Nigeria och Jamaica. Hr r sprket oftast ett andrasprk fr befolkningarna och anvnds frutom i offentliga sektorer ocks i stor utstrckning vid sidan av andra sprk fr daglig kommunikation. Det har utvecklats eller hller p att utvecklas srskilda standardiserade former av engelska inom dessa ln-der eller regioner, och engelskan kallas hr drfr i Kachrus terminologi fr normutvecklande (norm-developing). Dessa former av engelska reflekterar delvis de inhemska sprk som sprket str i kontakt med; det talas om olika engelskor, t.ex. sydasiatisk (Indien etc.), ostasiatisk (Hong Kong, Filippi-nerna, Singapore etc.), vstafrikansk, stafrikansk standardengelska eller standardiserande engelska. Vissa talare, srskilt allt fler i den uppvxande generationen, har dessa former av engelska som modersml, och det hller ocks p att utvecklas dialekter och sociolekter. Talarna har i hg grad men i varierande utstrckning en intuition om vad som r rtt och fel i sprket.



I den expanderande cirkeln ingr lnder dr engelskan har funktionen av ett frmmande sprk och det sprk som r viktigast fr internationell kom-munikation. Hr kan de flesta europeiska lnder rknas in tillsammans med flertalet lnder i vriga vrldsdelar. Det finns ingen etablerad norm fr t.ex. svensk engelska, utan svenska talare av engelska liksom japanska talare av engelska strvar efter en given mlnorm, t.ex. brittisk eller amerikansk engelska. I Kachrus teminologi kallas detta frhllande till sprklig norm fr normberoende. Frvisso har den engelska som anvnds i Sverige typiskt svensk brytning p samma stt som engelskan i Japan r pverkad av ja-panskan, men detta har inte utvecklats till en etablerad norm som talarna r medvetna om och kan frhlla sig till.

De tre cirklarna beskriver allts tre sorters engelska, engelska som mo-dersml eller infdd engelska, engelska som andrasprk och engelska som frmmandesprk. Kachru menar att engelska som andrasprk kunde kallas fr funktionellt inftt (functionally native) i sin funktion som utryck fr na-tionell identitet. Fr att frtydliga detta kan man understryka att han talar om sdana situationer dr en speciell engelsk norm har utvecklats eller hl-ler p att utvecklas som i exemplet singaporeansk engelska. Resonemanget har ocks aktualiserat frgan om vems sprk engelskan kan sgas vara, en frga som hnger samman med sprk och identitet. I Kachrus resonemang r engelskan som vrldssprk i detta avseende mer komplex n de flesta andra sprk, men svl frsta- som andrasprkstalare av engelska, dr sprklig iden-titet klart hnger samman med en viss form av engelska, kan gra ansprk p garskap (engelska r mitt/ett av mina sprk) en singaporeans engelska r ett av de yttre tecknen p hrstamning frn Singapore, dr sprket r en konstituerande identitetsfaktor (Widdowson, 1994; Norton, 1997; Higgins, 2003), medan frmmandesprkstalare inte lika klart betraktas som gare till sprket: engelska r inte mitt sprk, men jag kan kommunicera p det, dvs. sprket r mera ett neutralt instrument fr kommunikation (jfr dock nedan ett annat synstt inom fltet English as a Lingua Franca, ELF). Det finns ocks de som menar att engelskan gs av alla som anvnder sprket i ngon av dess funktioner som frsta-, andra- eller frmmandesprk (House, 2003).

Nr Kachru frst presenterade sin cirkelmodell vid skiftet mellan 1980- och 1990-talet angav han ocks hur mnga talare av engelska som kunde uppskattas fr respektive cirkel, och under ren sedan dess har frnyade skattningar gjorts av olika frfattare. T.ex. anges hos Graddol (2006) siff-rorna 375 miljoner talare i den inre cirkeln, 375 miljoner i den yttre och 750 miljoner i den expanderande cirkeln. Utifrn en sdan skattning kan nstan en tredjedel av vrldens befolkning kommunicera p engelska i strre eller mindre utstrckning, vilket innebr en frbluffande stark utbredning fr ett enda sprk, samtidigt som man mste konstatera att det r lngt fler



mnniskor som inte kan n som kan engelska. Frestllningen att man kan tala engelska med vem som helst i vrlden idag r allts inte riktig. Alla skattningar r naturligtvis grova, men vad som r helt klart r att antalet icke infdda talare fr lnge sedan har gtt om antalet infdda talare. Man kan sga att det gr en infdd p fyra icke infdda talare av engelska. Grn-serna mellan de olika cirklarna r inte s tydliga, och det har ppekats att lnder som de nordiska hller p att glida frn den expanderande cirkeln in i den yttre cirkeln p grund av att engelskan anvnds i betydande utstrck-ning i det dagliga livet i vra lnder (Phillipson, 1992; Graddol, 2006). En s-dan utveckling skulle innebra att det utvecklades en srskild nordisk eller dansk, norsk respektive svensk norm fr anvndning av engelska.

Ett fokus i diskussionen om engelska som globalt sprk r att sprket i s stor utstrckning anvnds som internationellt kontaktsprk mellan talare som har andra sprk som modersml, men ocks nr dessa talar med infdda talare. Vad detta innebr fr sprkets form och funktion diskuteras fr nr-varande inom forskningsfltet ELF (Seidlhofer, 2002; Jenkins, 2007) eller engelska som internationellt sprk (Jenkins, 1998). Vad som mer specifikt menas med ELF framgr av fljande citat:

Any speaker using English for the purpose of intercultural communication (i.e. with a

speaker of a different L1), in principle, speaks ELF unless they inappropriately insist on

speaking endolingually [dvs. utan att ta hnsyn till att de talar med en icke infdd]. ELF

is thus defined functionally by its use in intercultural communication rather than for-

mally by its reference to native-speaker norms. This counteracts a deficit view of lingua

franca English in that it implies equal communicative rights for all its users. (Hlmbauer,

Bhringer & Seidlhofer, 2008:27)

Forskningen p omrdet, som huvudsakligen bedrivs korpusbaserat, r fram-fr allt inriktad p att identifiera vad som r kommunikativt effektivt, ven om kanske inte alltid korrekt i frhllande till ngon standard, och vilka drag i sprket, om ngra, som anvnds universellt oberoende av talarnas frstasprk.

Balansen mellan engelska och andra sprk

Att engelska sprket breder ut sig i vrlden r ett faktum. Det finns forskare som hvdar, att engelskans utbredning r den direkta orsaken till den pg-ende sprkdden, att andra sprk blir uttrngda av engelskan. Det rder dock delade meningar om hur det frhller sig med detta. Som nmnts tidigare an-tas det finnas ca 6 000 talade sprk i vrlden. De flesta sprken saknar skrift-sprk och r tmligen sm rknat i antalet talare. Enligt vlgrundade berk-ningar av Krauss (1992) talas drygt 200 sprk av mer n en miljon mnniskor.



Om vi ser p hur mnga sprk som talas av minst en halv miljon kommer vi upp till 250 sprk och om vi betraktar hur mnga som talas av mer n 100 000 talare kommer vi upp i ungefr 600 sprk. Krauss menar att inte ens alla dessa 600 sprk skert kan verleva fram till 2100-talet. Det betyder att 90 % eller mer av de sprk som talas i vrlden idag kan tnkas vara borta inom hundra r.

Fenomenet sprkdd har frsts funnits innan engelskan hade den roll som skapats fr sprket inom globaliseringens ram. Sprkdd uppstr oftast som en sluteffekt av sprkbyte, dvs. nr talare av ett visst sprk, oftast ver flera generationer, verger sitt sprk till frmn fr ett annat ekonomiskt och politiskt starkare sprk. Enkelt uttryckt kan man sga att minoritets-sprkstalare av tvingande skl vergr till att anvnda det majoritetssprk som talas av den nrmaste mktigare grannen. Fr beskrivning av sprkbyte som fenomen, se t.ex. Hyltenstam och Stroud (1991). Sdana sprkbyten har vi som nmnts tydliga exempel p inom Sverige vad gller samtliga inhem-ska minoriteter, men i inget fall har sprkbytesprocessen fortskridit s lngt att man kan tala om sprkdd. Frgan r i vilken utstrckning engelskans globala utbredning r en anledning till det snabba utdendet av sprk idag.

Det finns forskare som betonar engelskans betydande roll i den pgende tendensen till sprkdd. Vissa anvnder en tmligen drastisk terminologi och talar om engelskans utbredning som sprklig imperialism (Phillipson, 1992) el-ler ser engelskan som ett mrdarsprk (killer language) (Skutnabb-Kangas, 2003; jfr Skutnabb-Kangas, 2000, boktitel Linguistic Genocide in Education--or Worldwide Diversity and Human Rights?). Man kan ha olika mening om vrdet av att anvnda en s dramatisk terminologi, men frfattarnas syfte r sannolikt att vcka uppmrksamhet och skapa debatt om ett mne som ligger utanfr bde politikers och den stora allmnhetens eller majoritetsmedlemmars in-tressefokus. Termen killer language r nr den anvnds om engelskan tnkt att karakterisera situationer dr engelskan fr erstta andra sprk: Big langu-ages turn into killer languages, monsters that gobble up others, when they are learned at the cost of smaller ones. Instead they should and could be learned in addition to the various mother tongues. (Skutnabb-Kangas, 2003:33; kursive-ringarna i originalet). Det tydligaste exemplet p att engelska anvnds p be-kostnad av andra sprk r i utbildning och p andra offentliga arenor i postko-loniala samhllen, och i dessa fall r det onekligen sant att engelskan tar den plats i samhllets sprkliga domner som annars skulle kunna ha uppfyllts av mnniskornas modersml. Man kan dock sga att detta inte ndvndigtvis har att gra med engelskans roll som globalt sprk utan snarare r ett exempel p hur det sprk som r mktigast i det aktuella samhllet breder ut sig p v-riga sprks bekostnad. I vissa postkoloniala samhllen r det engelska, i andra franska eller portugisiska, och i traditionella europeiska lnder kan det vara franska (t.ex. i frhllande till bretonska) eller hollndska (t.ex. i frhllande till frisiska) eller svenska (t.ex. i frhllande till samiska).



Andra forskare gr lngt t andra hllet och hvdar att engelskans utbred-ning i vrlden inte spelar ngon som helst roll fr den sprkliga mngfalden, varken vad gller de mnga icke statsbrande sprken eller de sprk som r staters officiella sprk. House (2003) t.ex. menar att nr engelskan anvnds som lingua franca fr internationell kommunikation s r sprket enbart ett kommunikationsverktyg, inte ett sprk som talaren uttrycker sin iden-titet med. Det finns fortfarande behov av ett identitetssprk och fr den funktionen fortstter tvsprkiga talare att anvnda sitt modersml. Detta frhllningsstt tar dock inte hnsyn till att engelskan nr sprket har eller hller p att f funktionen av andrasprk, som sprket har i den yttre cir-kelns lnder och kan vara p vg att f i vissa av den expanderande cirkelns lnder som exempelvis Sverige, mycket vl kan anta identitetsfunktioner. I dessa senare fall kan det rda just den obalans mellan ett starkare och ett svagare sprk som karakteriserar sprkbytessituationer.

Graddol (2006) intar en mellanposition p s stt att han menar att eng-elskan har ett inflytande huvudsakligen p andra nationella sprks status, medan engelskans utbredning inte r huvudorsaken till den globala sprk-ddsprocessen (2006:64). Detta motsvaras tmligen vl av svenska frhl-landen dr aktuell sprkpolitik fr svenskan i huvudsak beaktar svenskans balansfrhllande till engelskan, medan den svenska sprkpolitiken fr mi-noritetssprken r inriktad p dessa sprks balansfrhllande till svenskan. Hanteringen av balansen mellan ett globalt sprk, engelskan, och de natio-nella sprken r en brnnande frga i mnga lnder och p sina hll freml fr srskild sprklagstiftning. I Sverige gller det ovanliga att aktuell sprk-politik och sprklagstiftning frsker ta hnsyn till helheten och drfr be-aktar svl svenskans frhllande till engelskan som minoritetssprkens roll i det svenska samhllet inom samma ram (se vidare om detta lngre fram).

Vilka sprk utbildning bedrivs p i olika lnder, om det r p elevernas modersml eller ngot annat sprk, numera oftast engelska, r sannolikt den mest uppmrksammade sprkpolitiska frgan idag, eftersom utbild-ningsinstitutionen r ett s kraftfullt instrument fr definition av sprklig status (jfr hnvisningen till Skutnabb-Kangas arbeten ovan). Nr engelska anvnds i mnesundervisning fr barn som har andra modersml pverkas ofta balansen mellan engelska och inhemska sprk, bde nationella sprk och minoritetssprk.

Sedan rhundraden tillbaka har undervisning p ett lands officiella sprk anvnts mlinriktat som instrument fr att skapa nationell enhet i kolonia-la och postkoloniala kontexter, och har naturligtvis inte bara gllt engelskan utan ven andra kolonialmakters sprk, srskilt franska och portugisiska, men ocks hollndska, spanska och tyska. Kolonialtidens spridning av eu-ropeiska sprk var ett led i den politiska kontrollen ver respektive koloni-almakts territorier, men man argumenterade ocks fr att anvndning av



europeiska sprk i utbildning skulle ha positiva effekter p de koloniserade befolkningarnas materiella och kulturella utveckling. Denna undervisning visade sig dock i stllet vara en pedagogisk katastrof fr stora delar av barn-kullarna under hundratals r, bde de som nddes av skolutbildning och de som aldrig kunde ta del av sdan. Att den enda vgen till utbildning gick ge-nom kolonialmaktens sprk innebar att mnga sorterades bort av systemet.

Sedan mer n 30 r tillbaka har skolutbildning p engelska introducerats i mnga lnder, inte minst i Europa, numera inte p grund av ngot kolo-nialt politiskt tvng frn ngon viss stat, utan i stllet p grund av att be-folkningarna i dessa lnder kommit att uppfatta en utvecklad behrskning av engelska sprket som ett viktigt individuellt och nationellt kapital. Un-dervisningsverksamheten, som under ren gtt under olika beteckningar, p svenska srskilt SPRINT (sprk- och innehllsintegrerad inlrning och un-dervisning), benmns internationellt och numera i allmnhet ven i Sverige CLIL (content and language integrated learning). Denna undervisningsform presenteras i konkret skolverksamhet ofta som ett pedagogiskt grepp fr att ge elever mjligheter att n bttre kunskaper i engelska fr att sedan i sin tur underltta hgre studier och internationell rrlighet. Verksamheten r trots att negativa effekter p mneskunskaper och undervisningsklimatet ibland konstaterats (t.ex. Barton & Neville-Barton, 2003; Lim Falk, 2008) s pass populr att skolor framgngsrikt framhller den i sin marknadsfring. Det r detta som gr att CLIL-verksamheten, som r ett viktigt instrument fr spridning av engelskan i vrlden, med Haberlands (2010) terminologi snarare kan sgas ing i ett sprkhegemoniskt n i ett sprkimperialistiskt projekt.

Tv- och flersprkighet som samhllsfrga

i Sverige

Sverige i relation till grnser och statliga regleringarDe tv befolkningsgrupperna samer och tornedalingar har blivit s kall-lade inhemska minoriteter i Sverige p grund av etablering av den svenska statens geografiska grnser i olika skeden. Den historiska bakgrunden till de tv gruppernas minoritetsstatus r dock mycket olika.

Samerna

Det territorium som befolkades av samer, numera ofta omnmnt med den samiska beteckningen Spmi, kom successivt att delas upp mellan de natio-



nalstater som under rhundradena etablerade sig i omrdet (se redogrelse i Ruong, 1975; SOU, 1989). Redan under vikingatiden och alltmer under med-eltiden indrevs skatt frn samer av tre delvis konkurrerande riken: Norge (frn 1380 Danmark-Norge), Sverige och Ryssland. Den svenska kronans ut-talade verhghetsrtt i samiska omrden gr tillbaka till tidigt 1300-tal. De s.k.birkarlarna, som hade rtt till handel och skatteindrivning frn samerna, var i sin tur skattepliktiga till kronan. Under Gustav Vasa ersattes birkar-larna av srskilda s kallade lappfogdar, vilka direkt uppbar skatt fr kro-nans rkning. Under 1600-talet blev den svenska nrvaron betydligt mer ptaglig i det samiska omrdet. Missionen med etablering av fasta kyrkplat-ser och skolor var en linje i kolonisationen. Inrttandet av fasta tings- och marknadsplatser en annan. Allra strst betydelse fick dock den av staten initierade och gynnade jordbrukskolonisationen, vilken gav nybyggare som ville etablera sig i det samiska omrdet skattebefrielse och andra frmner. Nybyggarkolonisationen intensifierades under loppet av 1700-talet och p-gick lngt in p 1800-talet. Genom olika statliga ingripanden i form av fr-ordningar och reglementen till nybyggarnas frdel blev frutsttningarna fr den nomadiserande rennringen alltmer kringskurna och stora delar av den samiska befolkningen kom att utarmas.

Det s kallade lappmarksplakatet 1673 behandlade frutom jordbruks-etablering ocks bergverksverksamheter. Hr spelade upptckten av silver-malm i Nasafjllet tidigare p 1600-talet och andra metallfyndigheter en stor roll. Vidare utfrdades 1683 en frordning angende skogarna som innebar att skog i obefolkade omrden tillhrde kronan, varvid hnsyn togs endast till bofasta. Kolonisationen intensifierades under 1700-talet med tydligare centraliserade styrinstrument fr en assimilatorisk politik i form av den s kallad Directionen fr Lappmarks ecklesiastikverk 1739; man rknade med att samerna genom kristnandet och strre grad av bofasthet skulle frsvinna som srskild befolkningsgrupp.

Nr industrialismen vxte fram p 1800-talet som

Documents

FLERSPRÅKIGHET – EN FORSKNINGSÖVERSIKT