Förbrukning av varmvattenDet problem jag har valt att ta upp i min uppsats handlar om att människor konsumerar för mycket varmvatten. Det krävs mycket energi för att värma vatten vilket också tär på miljön. En viktig fråga forskare ställer sig är hur man ska få folk att förändra sina beteenden.

Vi använder mycket varmvatten i SverigeVarmvatten har blivit en lyx som människor i I-länder gärna unnar sig, i mängder. I Sverige behöver vi inte snåla med vatten, så länge det är kallt, eftersom vi har gott om det. Men det krävs mängder med energi för att värma vatten. Om alla använder varmvatten i den utsträckningen vi gör idag kommer inte jordens resurser att räcka till för att värma det. Vi behöver alltså bli snålare med vår energiförbrukning, samtidigt som vi letar efter nya förnybara energikällor och breddar våra kunskaper om dem vi redan har.

Enligt en mätning under 2008 förbrukades i genomsnitt 184 liter vatten i lägenheter per dag; varav 58 liter var varmvatten. Hela 40% av all vattenförbrukning i en villa går till bad och dusch. 27% av det vattnet är varmvatten. Mätningarna visar också att konsumtionen av varmvatten är högre i lägenheter än i villor. Genom att duscha kortare tid och sänka temperaturen lite sparar vi energi. Det är dock inte bra att sänka temperaturen på varmvattenberedaren för mycket; varmvatten bör vara över 55° för att undvika legionella bakterier. En kubikmeter varmvatten kostar ca. 56 kronor.

Det går åt mycket energi för att värma vatten och långt ifrån all den energin kommer från förnybara energikällor. När man eldar icke förnybara bränslen släpper man ut växthusgaser som bidrar till växthuseffekten. Eftersom en stor del av allt varmvatten värms med icke förnybara källor bidrar man till b.la. global uppvärmning när man konsumerar varmvatten.

Vattenkonsumtion på 1700-taletPå 1700-talet tvättade man sig inte ofta i Sverige. Det fanns inte rinnande vatten, spolande toaletter eller diskmaskiner. På landsbygden skulle vattnet räcka till djuren som man försörjde sig på. Andelen vatten till hushållet fick komma i andra hand. Man tvättade sig därför ungefär en gång i veckan och då inte hela kroppen. Hela kroppen tvättades bara någon gång om året, oftast vid julen. Vattnet tappades upp i en balja där alla fick bada efter varandra, i samma vatten. Man bytte också kläder och tvättade mer sällan på denna tiden.

På grund av dessa traditioner blev många sjuka. Myndigheter handlade för att förbättra folkets hygien och därmed förebygga sjukdomar. Under 1900-talet började det införas badrum i vanliga lägenheter och på så sätt förbättrades också folkets hygien. Myndigheter organiserade hygienisk propaganda, framförallt i skolor, vilket var en stor orsak till att hygienen förbättrades. Från och med 1900-talet har hygien ansetts allt viktigare och nu för tiden tvättar och städar vi hysteriskt jämfört med under tidigare århundraden. Denna hysteri har bland annat lett till att allt fler drabbas av astma och allergi mot t.ex. parfym och klor.

Orsaker och konsekvenser för människor och natur RadioaktivitetEtt effektivt sätt att utvinna energi är genom kärnkraftverk. I Sverige framställs hälften av all energi genom kärnkraft. Kärnkraftverk är bra för miljön så länge de är i bruk och inte går sönder eftersom de inte släpper ut några farliga gaser. Kärnkraft bygger på radioaktiviteten i uran där man utvinner energi genom fission. När man inte längre kan använda uranet får man problem med vad man ska göra av det. Eftersom avfallet är radioaktivt måste man förvara det säkert. Men det finns ändå en risk att förvaringen kan gå sönder och på så sätt kan både människor och natur drabbas. Detsamma gäller om ett kärnkraftverk skulle gå sönder.

Ett kärnkraftverk som går sönder leder till att radioaktiva partiklar sprids i området runt kraftverket. Partiklarna sänder ut radioaktiv strålning under en lång tid och området påverkas decennier framöver. Radioaktiv strålning kan b.la. leda till cancer hos människor varav människorna i det drabbade områden tvingas fly från sina hem. Ett exempel är olyckan med kärnkraftverket i Fukushima.

När det byggs kärnkraftverk går det också åt mycket naturresurser och eftersom kraftverken är så stora kan skogar behöva huggas ner. Djurlivet blir lidande eftersom de inte kan röra sig fritt som de brukar när ett stort kärnkraftverk blockerar stora områden.

Det är dåligt att hugga ner för många träd eftersom träden i och med fotosyntesen omvandlar koldioxid till syre och druvsocker. Ifall det inte finns några träd blir det därför brist på syre och människor kan inte leva utan syre. Människor släpper ut enorma mängder av koldioxid och därför tycker jag att det är viktigt att värna om träden.

VäxthuseffektenMan kan värma vatten med hjälp av att förbränna t.ex. kol, naturgas och olja. Vid förbränning av dessa ämnen bildas utsläpp av växthusgaser. Det finns naturligt växthusgaser i jordens atmosfär som är viktiga för att klimatet ska vara varmt nog för att förhållanden för liv ska vara goda. Utsläpp av växthusgaser är skadligt eftersom det rubbar jordens naturliga balans av solstråle- och värmeflödet. När man släpper ut växthusgaser samlas de i atmosfären och bildar ett lock som gör att värmestrålning från solen blir kvar i atmosfären. Utgående strålar stoppas av gaserna och tvingas tillbaka mot jorden igen. Detta leder till att klimatet blir allt varmare.

Ett varmare klimat leder till att t.ex. isarna smälter. När isarna smälter får isbjörnarna allt mindre plats att leva på och uppfostra sina ungar. Om det inte finns några isar kommer det heller inte finnas några isbjörnar. Om en djurart utrotas rubbas hela näringskedja vilket kan leda till komplikationer i området.

När isarna smälter höjs också vattennivån eftersom vattnet inte längre är samlat i fast form vid nord- och sydpolerna. När vattennivån stiger innebär det att stora delar av land läggs under vattnet. Detta påverkar personer som bor i de drabbade områdena eftersom de tvingas flytta.

På grund av växthuseffekten blir klimatet varmare. Medeltemperaturen ökar, vilket leder till svåra förhållanden för djur och växter att leva i. I områden runt ekvatorn har djur och växter har svårt att få tag i vatten. Ett ännu varmare klimat skulle leda till värre torka och det skulle bli nästintill omöjligt att få tag på vatten. Varken djur eller växter kan leva utan vatten. Om växterna dör ut dör djuren som äter växterna också eftersom de inte har

några växter att äta. Människor som äter djur som äter växter får på så sätt varken mat eller dricka eftersom; de djur de brukade leva av dött ut, vattnet torkat ut och växterna vissnat.

Människors attityderVi låter varmvatten rinna fritt och länge eftersom vi har gott om vatten och för att det är lätt för oss att få det uppvärmt. Många borstar tänderna med kranen rinnande och sköljer av disken i varmt vatten innan de sätter disken i diskmaskinen. Det är onödigt att låta vattnet rinna när man borstar tänderna och skölja av disk som ändå ska diskas. Det krävs energi för att värma upp vattnet och om man sedan låter vattnet rinna ut i avloppet i fall då det inte behövs har man slösat på jordens resurser i onödan. Detta beteende leder till att det dras onödigt energi för att köra en diskmaskin och diska föremål som redan är rena. Att många människor tar avstånd från miljöproblem och tror att det inte gäller dem är en stor orsak till att vi har kvar miljöproblemen även om man hade kunnat göra något åt dem.

Källor• Stengård, L. (2010-02-23). Mätningar av varm- och kallvattenförbrukningar.

Energimyndigheten [Elektronisk]. Tillgänglig: http://energimyndigheten.se/Statistik/Forbattrad-energistatistik-i-bebyggelsen/Matning-av-varm--och-kallvattenforbrukning/ [2013-05-13]

• Stengård, L. (2008-05-16). Lägenheter använder mer varmvatten än villor visar mätningar av Energimyndigheten. Energimyndigheten [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.energimyndigheten.se/sv/Press/Nyheter/Nyhetsarkiv-2008/Lagenheter-anvander-mer-vatten-an-villor-visar-matningar-av-Energimyndigheten/ [2013-05-13]

• Vattenfall. (2013-03-06). [Elektronisk]. Vattenanvändning. Tillgänglig: http://www.vattenfall.se/sv/vattenanvandning.htm [2013-05-13]

• Sjöstrand, N-G. Kärnenergi. Nationalencyklopedin [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.ne.se/lang/kärnenergi [2013-05-13]

• Strålsäkerhetsmyndigheten. (2011-04-05). [Elektronisk]. Framtiden för Fukushima kärnkraftverk. Tillgänglig: http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Om-myndigheten/Aktuellt/Nyheter/Framtiden-for-Fukushima-karnkraftverk/ [2013-05-13]

• Rylander, R & Hellspong, M. Hygien. Nationalencyklopedin. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.ne.se/lang/hygien?i_whole_article=true [2013-05-13]

• VätterHem. (2013) Hur mycket kostar varmvatten. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.vatterhem.se/boende/Boendeservice/Indivuduell-matning-av-varmvatten/Hur-mycket-kostar-varmvatten/ [2013-05-15]

Källornas trovärdighetEnergimyndigheten och strålsäkerhetsmyndigheten är trovärdiga källor eftersom de är myndigheter och drivs därför på statens initiativ. Staten ansvarar därför för att deras fakta är rätt. Källorna var ganska nyligen uppdaterade och informationen därför inte gammal; det stärker källornas relevans. Det fanns även kontaktuppgifter till de som driver hemsidorna vilket stärker källornas relevans. Om man upptäcker ett fel eller misstänker att sidan inte är seriös kan man ta kontakt med dem som driver sidan.

Vattenfall och nationalencyklopedin är också en trovärdig källor eftersom det finns kontaktuppgifter, skribenten till texten finns angiven och de är kända företag. Vattenfall gör i och med sin sida reklam för sig själva för att få fler att köpa deras el. Om Vattenfall hade angett felaktiga uppgifter skulle folk märkt det och Vattenfall hade förlorat många kunder. Med kunderna skulle de även förlora pengar. NE drar in stora summor pengar för sin sida och sina böcker. De får betalt för att driva sidan och har många anställda som kontrollerar att den fakta de presenterar är rätt. Det hade blivit stor kalabalik om de hade skrivit något felaktigt och de hade då förlorat läsare och därmed pengar.

Jag tycker att VätterHem är en relativt trovärdig källa eftersom de som tillhandahåller sidan är Jönköping kommuns största bostadsbolag. Eftersom de hyr ut bostäder och lokaler borde de ha koll på vad vatten kostar. Det kan dock vara en skillnad på vad vatten kostar i Jönköping och Lund och det kan innebära en felkälla. Det fanns kontaktuppgifter vilket gör sidan trovärdig. Det stod inte vem som ansvarade för informationen men det med hjälp av kontaktuppgifterna kan man höra av sig ifall uppgifterna inte verkar trovärdiga. VätterHem är ett stort företag och därför tror jag att deras information är rätt. Det tjänar mycket pengar och skulle förlora många kunder ifall det skulle komma fram att de anger felaktig information.

Min metodMänniskors attityder är en stor del av miljöproblemen; tanken att det inte spelar någon roll för samhället vad man som individ gör präglar folket. Ett sätt att uppmärksamma folk tror jag är att dels informera om fakta men även uppmuntra och ge förslag på ett förändrat beteende. Ofta kan det vara svårt att veta hur man ska gå till väga för att handla efter ens moral.

Därför skickade jag ett mail med informationsblad och tips om hur man kan minska varmvattenkonsumtionen till två familjer. Jag informerade om hur det påverkar miljön att överkonsumera varmvatten. Jag informerade också med att det är dyrt med varmvatten och genom att förbruka mindre varmvatten minskar man även elräkningen. Dagens samhälle är präglat av pengar; folk vill betala lite och tjäna mycket. Genom att lägga fram att man kan spara pengar samtidigt som man sparar på jordens resurser tror jag att man kan få mätbara förändringar.

Båda familjerna nappade på mitt bete och lät sig prova att snåla med varmvattnet under tre dagar. Jag mätte tiden de duschade en normal dag och jämförde det med hur lång tid de duschade under testdagarna. De sänkte temperaturen på vattnet med ca. 2 grader, vilket man faktiskt inte känner så stor skillnad på. De minskade också tiden de duschade, i genomsnitt, med 6 minuter.

Det ledde till att vi under tre dagar sammanlagt duschade 90 minuter kortare och sparade 1 620 liter vatten. Efter tre dag av nya vanor bad jag familjerna att fylla i en digital enkät om hur min metod fungerat. Svaren visade att 90% av alla ändrade sina beteenden.

Informationsbladet nedan skickade jag till de två familjerna som båda bestämde sig för att ändra sina beteenden.

"8)9)�8å�=)95=);;6-;�

Fakta om varmvatten och energi�,)/�)6=ä6,-9�=1�7::�)=�=)95=);;-6�1�-6�5@+3-;�0ö/9-�<;:;9ä+3616/� ä6� =),� = 1� /279,-� .ö99� 1� ; 1,-6���@/1-60@:;-916� 0)9� :);;� 1/å6/� 7+0� :)3-9� ,1:3):� ;=å�/å6/-9� .ö9� );;� =)9)� 8å� ,-6� :ä39)� :1,)6� );;� ,-;�=-9341/-6�ä9�9-6;�

%)95=);;-6�ä9�,@9;�.ö9�*å,-�5142ö6�7+0�6);<9-6��$6,-9�-6�,)/�.ö9*9<3):�,-;����41;-9�=)95=);;-6�1�-6�4ä/-60-;��"8)9)�8å�=)95=);;-6�7+0�:ä63�,16�-49ä3616/��

�-;�39ä=:�-6-9/1�.ö9�);;�=ä95)�=);;-6�7+0�,-�.4-:;)�0)9�16/-6� )616/� 75� 0<9� 5)6� .9)5:;ä44;� ,-6� -6-9/1� :75�5)6�)6=ä6,-9�1�:1;;�0-5���;;�=ä95)�=);;-6�,9)9�5@+3-;�-6-9/1�7+0�75�5)6�4å;-9�,-6�9166)�<;� 1�)=4788-;�<;)6�);;�;)�;144�=)9)�8å�,-6�ä9�76ö,1/;�

% 1,� .ö9*9ä6616/� )=� 5å6/)� *9ä6: 4-6� * 4 1,):�=ä?;0<:/):-9� :75�*1,9)9� ;144� /47*)4� <88=ä95616/� 7+0�-6�;-58-9);<9ö3616/�

�7:;6),-6�.ö9�=)95=);;-6�ä9�+)��

���39�5����)3;)�=1:)9�7+3:å�);;�.743�

:75�*79�1�0<:�:8)9)9�8å�

=)95=);;-6�5-9�ä6�=),�8-9:76-9�

:75�*79�1�4ä/-60-;�/ö9��

BildkällorA.7?�31@7����������>);-9�,978:���41+39�&�4-3;9761:3'��#144/ä6/41/��0;;8���>>>�.41+39�+75�807;7:�:(.7?�����������&����� '

A�)5-:�����������"3@���41+39�&�4-3;9761:3'��#144/ä6/41/��0;;8���>>>�.41+39�+75�807;7:�5763-@);4)9/-��� �������&����� '

För mer info → �87:;����27.9 ��<;*�4<6,�:-��-:ö3),9-::��!-=19=ä/-6������������$��

DU kan göra skillnad!Tips i vardagenA "3ö42�16;-�)=�,1:3�1�=)95=);;-6�:75�ä6,å�:3)�,1:3):�1�,1:35):316�

A "ä;;�16;-�1/å6/�,1:35):316-6�.ö99ä6�,-6�ä9�.<44�

A �<:+0)�379;)9-�;1,�7+0�:ä63�;-58-9);<9-6�6å/9)�/9),-9�

A ";ä6/�)=�39)6-6�79,-6;41/;�:å�);;�,-6�16;-�:;å9�7+0�,9788)9�0-4)�,)/-6�

A �1:3)�16;-�<6,-9�9166)6,-�=);;-6�

A 5�,<�,1:3)9�.ö9�0)6,��-.;-9:3ö42�1�3)44=);;-6�1:;ä44-;�.ö9�=)95=);;-6��

A �1:3)�16;-�:)3-9�:75�:3)�:4ä6/):�

Ta DITT ansvar! Ändra ditt beteende och spara pengar samtidigt!

Jag valde att rikta in mig speciellt på att hushålla med varmvatten när man duschar eftersom det går åt så mycket vatten då. Det är oftast vid duschning som man höjer temperaturen extra efter hand att man vant sig vid vattentemperaturen man haft från början.

En förändring börjar i det lilla och genom att förändra två familjer sparar man lite energi. Ofta påverkas människor av varandra och genom att påverka två familjer kan de i sin tur påverka andra. Om man växer upp i ett hem där man snålar med varmvatten tar man som barn lätt efter även i vuxen ålder och för sina traditioner vidare till kommande generationer.

Jag anser att förebilder och goda talare är till stor fördel vid förändring. Om människor har någon att se upp till vill de handla likadant som idolen. Särskilt unga människor är lättare att påverka än äldre människor som redan har sina gamla vanor. Det hade varit strålande ifall t.ex. kändisar eller stora ledare kämpat för miljön och i och med det fått fler att göra som dem.

En anledning till att det används mer vatten i lägenheter än i hus och villor kan vara att man ofta har ett fast elpris. För att även sänka vattenförbrukningen i hyreshus hade man på statlig nivå kunnat besluta om rörliga elpriser i alla bostäder.

Med det lilla kan man förändra det storaOm man går bakåt i historien var hygienen dålig i Sverige, den förbättrades under 1900-talet men idag har det gått över styr. För att inte bidra till en global uppvärmning måste man minska utsläppen av växthusgaser. Om man kommer på något sätt att förändra människors beteende kan energikonsumtionen minska. Ett bra lockbete för att få folk att förändra sina beteenden kan vara att informera om att elräkningen blir billigare när man sparar varmvatten. Även ifall många inte bryr sig om att vara rädda om miljön så har fler och fler människor blivit medvetna om våra miljöproblem och ändrat sina beteenden. Med det lilla kan man förändra det stora och alla kan förändra!

Josefin