1  

  

Institutionen för farmaci, Uppsala universitet 

Samhällsfarmaci, HT‐2010 

30 Högskolepoäng 

Handledare: Sofia Kälvemark‐Sporrong 

Försäljning av receptfria 

läkemedel utanför apotek 

‐ En enkätundersökning utifrån 

kassapersonals perspektiv 

 Jonna Dahl 

2  

Abstract 

Introduction In Sweden, none prescription drugs (OTC), are allowed to be sold in supermarkets, gas stations and 

etc. since the 1st of November 2009. Some of the new regulations about marketing OTC include age 

limit, counseling limitations and exposure. The aim of this study was to gather information and 

opinions about OTC in shops from cashier staff´s perspectives. 

Method An exploratory non‐experimental cross‐sectional questionnaire survey was performed. The study 

objects were employees within grocery stores and gas stations in Stockholm. A questionnaire for self‐

completion was distributed personally. Data were analyzed descriptively using Microsoft Excel 2010.  

Results A total of 72 persons, 38 percent, took part. Giving medical counseling is not in their interest, 58 of 

72 do not want to give advice. Thirty‐one percent referred to pharmacies when getting questions 

about OTCs. Seven persons saw the need of giving counseling in their store whereas none working in 

gas stations believed this. The most common exposure of OTC was behind the desk not reachable for 

costumers. Fifty‐seven percent had gone through education about selling OTC and most found it 

satisfying.  Fifty percent knew their contact person and 97 percent knew the age limit to be 18 years. 

Discussion  Cashier staff may not be competent to decide if counseling is needed. Further investigation is needed 

to decide such needs. The contact person must be known by everyone because he or she has a 

central role in providing education about selling OTC.    

Conclusion Better education for the cashier staff is needed, for the set regulations to be followed. 

 

 

   

3  

Förord Välkommen till mitt examensarbete!  

Detta examensarbete på D‐nivå omfattar 30 högskolepoäng och är en del av min utbildning på 

apotekarprogrammet i Uppsala. Arbetet utfördes under hösten 2010. För handledning av arbetet 

stod Sofia Kälvemark‐Sporrong vid Institutionen för farmaci.  

Under termin 8, våren 2010, läste jag den valbara kursen ”Utvärdering av läkemedelsanvändning”. 

Tillsammans med övriga deltagare genomfördes ett projektarbete där vi studerade attityder till och 

köpmönster av receptfria läkemedel samt exponering av dessa i detaljhandeln. Intresset för 

receptfria läkemedel och deras plats utanför apotek blev större och utifrån projektarbetet väcktes 

idén kring detta arbete. 

Efter att tagit del av statens offentliga utredning, 2008:33, om detaljhandel med vissa receptfria 

läkemedel konstaterade jag att mycket lite beskrev kassapersonalens situation kring försäljningen. 

Fokus för arbetet har därför varit utifrån kassapersonalens perspektiv.   

Tack Jag vill tacka min handledare Sofia Kälvemark‐Sporrong för idéer, kommentarer och läsning av utkast 

under arbetets gång som lett till att arbetet gått i rätt riktning. Ett stort tack till de livsmedelsbutiker 

och bensinstationer som ställt upp och mottagit min enkät. Särskilt tack till kassapersonalen som 

tagit sig tid och fyllt i enkäten och gjort mitt projekt genomförbart. Slutligen vill jag tacka Fredrik för 

stödet under höstterminen. 

 

Jonna Dahl  

   

   

4  

Innehållsförteckning Abstract ................................................................................................................................................... 2 

Förord ...................................................................................................................................................... 3 

Ordlista .................................................................................................................................................... 5 

Introduktion ............................................................................................................................................ 7 

Receptfria läkemedel........................................................................................................................... 7 

Receptbelagt blir receptfritt ................................................................................................................ 8 

Rådgivning ........................................................................................................................................... 9 

Försäljning av receptfria läkemedel innan 1 november 2009 ........................................................... 10 

Försäljning av receptfria läkemedel på andra platser än apotek ...................................................... 10 

Regelverk ........................................................................................................................................... 13 

Egenvårdsutbildning .......................................................................................................................... 15 

Syfte ....................................................................................................................................................... 15 

Metod .................................................................................................................................................... 15 

Resultat .................................................................................................................................................. 18 

Läkemedelsrådgivning i handeln ....................................................................................................... 19 

Informationsutlämning ...................................................................................................................... 20 

Köpare av receptfria läkemedel ........................................................................................................ 22 

Utbildning och regelverk ................................................................................................................... 22 

Diskussion .............................................................................................................................................. 25 

Läkemedelsrådgivning i handeln ....................................................................................................... 25 

Informationsutlämning ...................................................................................................................... 26 

Köpare av receptfria läkemedel ........................................................................................................ 26 

Utbildning och regelverk ................................................................................................................... 27 

Diskussion kring metoden ................................................................................................................. 29 

Slutsats .................................................................................................................................................. 30 

Referenser ............................................................................................................................................. 31 

Bilaga 1 .................................................................................................................................................. 36 

Bilaga 2 .................................................................................................................................................. 39 

Bilaga 3 .................................................................................................................................................. 40 

Bilaga 4 .................................................................................................................................................. 41 

Appendix ................................................................................................................................................ 42 

 

   

5  

Ordlista   Analgetika  

Smärtstillande medel (Lindskog, 2004). 

 

Antroposofiska medel 

Antroposofiska medel bygger på substanser från mineraler och från växtriket. Den antroposofiska 

medicinen ses som ett komplement till den etablerade medicinen. Sjukdom ses som en obalans 

mellan den fysiska kroppen, det själsliga och livsprocesser. (Claeson & Edelstam, 2009)   

 

Apoteksombud 

Ett utlämningsställe för färdigställda läkemedel samt egenvårdsprodukter inom flera olika 

terapiområden. Farmaceutisk bemanning saknas men ombudet står under ett apoteks tillsyn. (SOU, 

2008) 

 

Bipacksedel 

Läkemedelsinformation som medföljer i läkemedelsförpackningen avsett för användaren. 

(Läkemedelsverket, 2010‐09‐10a) 

 

Egenvård 

Patienten ska med rimlig säkerhet kunna ställa sin egen diagnos. Differentialdiagnos som innebär 

fara vid dröjsmål av diagnos får inte finnas. Patienten ska själv kunna bedöma behandlingseffekten 

samt att användning av läkemedel endast sker under en kort tidsperiod eller som tillfällig 

användning. (SOU, 2008)  

WHO´s definition av egenvård från 1998 lyder: "Self Care in health refers to the activities individuals, families and communities undertake with the intention of enhancing health, preventing disease, limiting illness, and restoring health. These activities are derived from knowledge and skills from the pool of both professional and lay experience. They are undertaken by lay people on their own behalf, either separately or in participative collaboration with professionals." (ASMI, 2010‐11‐12) 

Homeopatika 

Principen ”lika botar lika” används som grunden inom homeopatin. En substans som i koncentrerad 

form ger symtom som liknar en viss sjukdom kan i sin utspädda form behandla sjukdomen. (Claeson 

& Edelstam, 2009) 

 

Laxantia 

En läkemedelsgrupp som används mot problem i matsmältningsorganen. Vanligt använd mot 

förstoppningssymtom men även inför ingrepp och undersökningar i mage och tarm. (LIF, 2009) 

Läkemedelsrelaterade problem (LRP) 

Ett läkemedelsrelaterat problem kan innebära en omständighet eller en händelse som vid läkemedelsbehandling stör eller kan komma att störa den förväntade hälsoeffekten av behandlingen. (Pharmaceutical Care Network Europé, 2010‐10‐29)  

6  

Svensk dagligvaruhandel 

Branschorganisationen för svensk dagligvaruhandel. Medlemmarna i Svensk dagligvaruhandel är 

Axfood AB, BergendahlsGruppen AB, Coop Sverige AB, ICA Sverige AB och Vi‐butikerna. (Svensk 

dagligvaruhandel, 2010‐10‐29a) 

 

Traditionellt växtbaserade läkemedel (TVBL) 

Växtbaserade läkemedel innehåller växtbaserade delar och/eller växtextrakt som aktiv substans. För 

registrering ska TVBL vara traditionellt använd inom medicinsk behandling under minst 30 år och 15 

år av dessa inom EU (Europeiska unionen). TVBL receptbeläggs inte. (Claeson & Edelstam, 2009) 

 

Öppenvårdsapotek 

Öppenvårdsapotek bedriver detaljhandel med läkemedel. Apoteken ska ha farmaceutisk kompetent 

personal som kan ge rådgivning, tillhandahålla läkemedel och varor som omfattas av 

läkemedelsförmånen. Öppenvårdsapoteket ska ha en läkemedelsansvarig samt en apotekssymbol. 

(Regeringen, 2010‐09‐10)  

   

7  

Introduktion Till följd av omregleringen av apoteksmarknaden i Sverige 2009 tillåts fri etablering av apotek, det vill 

säga att i stort sett alla kan bedriva handel med läkemedel. Dessutom tillåts försäljning av vissa 

receptfria läkemedel på andra platser än apotek. Från den utredning som tillsattes inför 

omregleringen (apoteksmarknadsutredningen) framgår att man hade i uppdrag att redovisa följande: 

” […] lämna förslag som möjliggör försäljning av vissa receptfria läkemedel på andra platser än 

apotek. Vid denna handel ska farmacevtisk kompetens inte krävas hos ägare, driftansvarig eller 

personal vid försäljningsställena. ” 

(SOU, 2008) 

Delbetänkandet ”Detaljhandel med receptfria läkemedel” blev resultatet av apoteksmarknads‐

utredningens begäran. Statens offentliga utredning SOU 2008:33 kommer hädanefter att kallas för 

utredningen. 

Försäljning av receptfritt på andra platser än apotek innebär att köparen hamnar i en ny situation 

eftersom läkemedelsrådgivning uteblir i dagligvaruhandeln. En ny situation blir det också för 

försäljaren av läkemedel. Hur ser kassapersonalen på sin roll som försäljare av receptfria läkemedel 

utan kompetens och möjlighet till rådgivning?  

Receptfria läkemedel Ett godkänt läkemedel klassificeras av Läkemedelsverket som receptfritt eller som receptbelagt 

utifrån Läkemedelsverkets författningssamling LVFS 2006:11. (Läkemedelsverket, 2010‐09‐10b) 

Kriterierna utgår från vad som gäller för ett receptbelagt läkemedel. Läkemedlet ska vara 

receptbelagt om det: 

1. Kan utgöra en direkt eller indirekt fara för patienten, även då det används på ett korrekt sätt, 

om patienten inte står under tillsyn av behörig personal. 

2. Ofta och i betydande omfattning används på ett felaktigt sätt och därigenom kan medföra 

direkt eller indirekt fara för människors eller djurs hälsa. 

3. Innehåller substanser, eller beredningar av substanser, vilkas verkan och/eller biverkningar 

behöver undersökas ytterligare. 

4. Normalt förordnas för att administreras parenteralt . 

(Läkemedelsverket, 2010‐09‐10b) 

Läkemedel som inte går in under nämnda kriterier är således receptfria. Läkemedelsverket beskriver 

vad som förväntas av receptfria läkemedel: det receptfria läkemedlet ska fungera väl vid egenvård, 

sakna allvarliga biverkningar samt vara enkelt att dosera; behandlingstiden förväntas vara kortare än 

vid mer långvariga besvär som bedömts av sjukvårdspersonal; i bipacksedeln ska finnas information, 

som är tydlig och lättförståelig, för att patienten ska kunna behandla korrekt. Samma läkemedel kan 

förekomma både som receptfritt och som receptbelagt. Förpackningsstorleken för receptfria 

läkemedel är mindre än för samma läkemedel receptbelagt. (Läkemedelsverket,  2010‐09‐10c) 

Risker med receptfritt Även om receptfria läkemedel ska sakna allvarliga biverkningar är inte alla problemfria. 

Giftinformationscentralen (GIC) meddelade att de hade sett en ökning i antalet förgiftningsfall med 

paracetamol de senaste åren. (Irestedt et al., 2005) Framförallt bland ungdomar är problemet med 

8  

paracetamolförgiftningar utbrett. En överdos av paracetamol kan leda till livshotande leverskador. 

Ungdomar använder också laxantiaprodukter i bantningssyfte trots att laxantia saknar indikation för 

viktminskning. (Läkemedelsverket, 2010‐09‐10d) I juni 2009 ändrade Läkemedelsverket 

förpackningsstorleken för analgetika som paracetamol och acetylsalicylsyra samt laxantia som 

tarmirriterande medel till följd av GICs rapport. De tidigare förpackningarna för paracetamol 500 mg 

med 30 tabletter per ask minskades till 20 tabletter per ask. 

I Danmark åtgärdades över‐ och felanvändning av vissa receptfria läkemedel genom indelning av de 

receptfria läkemedlen i tre grupper. Gruppen HF innebär att läkemedlet får inhandlas i obegränsad 

mängd, HX innebär att köparen endast får inhandla en förpackning av läkemedlet eller läkemedel 

med samma substans per dag och HV avser läkemedel för djur. Gruppen HX finns därför att vissa 

receptfria läkemedel vid överdosering kan medföra risker med förgiftningar, t ex paracetamol. (SOU, 

2008) 

Receptbelagt blir receptfritt Egenvård, vad människan själv gör för att upprätthålla god hälsa samt undvika och lindra sjukdom har 

funnits i flera tusen år. Egenvård har blivit allt vanligare då människor idag i stort är bättre utbildade 

och information om läkemedelsbehandlingar som är lättförståeliga, uppdaterade och sakliga finns att 

tillgå enkelt. Receptfria läkemedel är den främsta formen av egenmedicinering i världen. 

(Wertheimer & Serradell, 2008) 

Sverige I Sverige har flera tidigare receptbelagda läkemedel ändrats till receptfria läkemedel. Mellan åren 

1980 och 1994 ändrades 16 olika läkemedel från receptbelagt till receptfritt. (Carlsten et al., 1996) 

Försäljningen av de nya receptfria läkemedlen ökade direkt efter ändringen och efter två år var den 

generella ökningen 36 procent. Förskrivningen av de ändrade läkemedlen sjönk med 26 procent 

under de följande två åren vilket för den nationella läkemedelsbudgeten innebar en årlig besparing 

på 200 miljoner svenska kronor (MSEK). Egenvård med receptfria läkemedel ser regeringar runtom i 

världen som besparingar av kostnader för hälso‐och sjukvård där kostnaden istället läggs på 

konsumenten (Blenkinsopp & Bradley, 1996).  

Med ett ökat utbud av receptfria läkemedel ökar även allmänhetens behov av rådgivning. 

Farmaceuten får därmed en mer betydande roll kring receptfri rådgivning. (Bond & Hannaford, 2003) 

Det är av vikt att allmänheten är medvetna om att behandla receptfria läkemedel med samma 

försiktighet som receptbelagda läkemedel och därmed att farmaceutens råd om rekommenderad 

dos, kontraindikationer och interaktioner följs av användaren. När svenskar i Uppsalaområdet fick 

välja om de önskade att sju olika receptbelagda läkemedelskategorier skulle ändras till receptfritt 

tyckte 40 procent att minst en av läkemedelskategorierna skulle klassas om. (Isacson & Bingefors, 

1999) Personerna svarade även var de skulle vilja köpa sina receptfria läkemedel. Sex av tio svarade 

på apotek, två av tio skulle föredra detaljhandeln och knappt en av tio svarade hälsokostaffärer och 

bensinstationer.    

Fördelar och nackdelar med omklassificering Blenkinsopp och Bradley har sammanställt faktorer som talar för, respektive talar mot, att 

receptbelagda läkemedel klassas om till receptfritt. Lista med faktorer för och emot, se tabell 1.  

 

9  

Tabell 1: faktorer för och emot att receptbelagd medicin blir receptfri (Blenkinsopp & Bradley, 1996). 

 

Drivkrafter från tabell 1 visar att patienten har en stark självbestämmande roll om egenvård och fler 

receptfria läkemedel bidrar till ökad konsumentmakt. Makten hos olika professioner som arbetar 

med receptbelagda läkemedel kommer att minska och omfördelas. Farmaceuten kan komma att 

stärka sin roll då patienterna söker mer rådgivning från dem istället för hos förskrivare. Med fler 

receptfria läkemedel kan regeringar lättare hålla läkemedelsbudget. Med ökad tillgång ökar 

konsumtionen och därmed vinsterna för läkemedelsföretag. Bland de hämmande faktorerna finns att 

professionella inom området vill värna om sitt eget. Det finns en osäkerhet om patienten har 

tillräcklig kunskap för att utföra egenvård, samt att farmaceuten är orolig att ett ökat ansvar kommer 

att läggas på deras axlar. (Blenkinsopp & Bradley, 1996) 

Rådgivning  Minskning av receptfria läkemedels status kan relateras till omklassificeringen från receptbelagt till 

receptfritt. (Westerlund et al., 2001) Användning av receptfria läkemedel som uppfattas som riskfria 

kan leda till felanvändning och läkemedelsrelaterade problem (LRP). En svensk studie undersökte LRP 

orsakade av receptfria läkemedel. Hos egenvårdskunderna fann apoteken LRPn hos 18,8 procent av 

dem. Farmaceuternas åtgärder vid de läkemedelsrelaterade problemen var i sex fall av tio främst 

kundrådgivning om läkemedlet och dess indikation. I drygt fyra fall av tio valde farmaceuten att byta 

ut läkemedlet och i knappt tre fall av tio hänvisade farmaceuten kunden till en läkare.  

Patienter kan erhålla rådgivning från flera olika källor. I en studie tillfrågades personer var de söker 

rådgivning om receptfria läkemedel. Majoriteten (98 procent) svarade att det var hos läkare och 

farmaceuter. (Simoens et al., 2009) Övriga källor till information om receptfria läkemedel var familj 

och vänner (43 procent), dagstidningar (21 procent) och Internet (11 procent). För skolungdomar i 

Sverige valde över hälften (56 procent) sina receptfria läkemedel utifrån föräldrarnas rekommenda‐

tioner. (Westerlund et al., 2008) Efter föräldrar var läkare (11,1 procent), reklamkampanjer (9,0 

procent) och apotekspersonal (7,7 procent) de främsta källorna till läkemedelsrekommendationer 

hos unga.  Westerlund et al undersökte om egenvårdsrådgivning var korrekt och lämplig rådgivning 

på apotek. (Westerlund et al., 2007) Granskning, gjord av både farmaceut och läkare, av de 

studerade fallen visade att egenvårdsrådgivningen var korrekt och lämplig. Vid uppföljning påstod 84 

Promotors  Inhibitors 

Patient empowerment (increase in the autonomy ethic) 

Professionals' protection of their domain  

Rise of consumerism  Doubts about patients' competence in self‐care Decreasing power of the professions  Pharmacists' anxieties about increased 

responsibility Changing balance of power within the professions 

 

Pharmacists' drive to extend their role   Government policy to contain the NHS (national health service) drugs bill 

 

Possible influence of health care systems outside Britain 

 

Pharmaceutical companies´ wish to protect profits 

 

10  

procent att de till fullo följt farmaceutens rådgivning och 63 procent av dem hade god 

symtomlindring av behandlingen. Om kunderna inte hade haft tillgång till ett apotek med rådgivning 

hade 57 procent av fallen direkt vänt sig till sjukvården för hjälp.  

Fördelningen mellan rådgivning för receptfria läkemedel respektive receptbelagda läkemedel 

undersöktes i Finland. (Kansanaho et al., 2002) Av rådgivningen gick 45 procent åt till receptfria 

läkemedel, 42 procent till receptbelagda läkemedel och 13 procent till övrig rådgivning. Av receptfri 

rådgivning initierades en tredjedel av farmaceuten. De vanligaste rådgivningarna handlade om 

hudbesvär, mag‐ och tarmsjukdomar och analgetika. I genomsnitt varade en receptfri rådgivning i två 

och en halv minut. Bland patienter som lider av dyspepsi ställde farmaceuten i genomsnitt tre frågor 

för att samla in information om patientens situation. (Krishnan & Schaefer, 2000) Farmaceuten tog i 

genomsnitt upp fem ämnen, antingen som läkemedelsrelaterad eller ej läkemedelsrelaterad 

information, per patient. Informationsämnena handlade mestadels om produkter och i mindre 

utsträckning var det hälsoråd som rökstopp och minskat alkoholintag.  

På fyra apotek i Sverige undersöktes kundernas ärende på apotek. I området innebar kundantalet 0,3 

apoteksbesök per invånare under en fyraveckorsperiod. Fler än hälften av kunderna, 58 procent, 

besökte apoteket för egenvårdssyfte. Tio procent av egenvårdskunderna erhöll farmaceutisk 

rådgivning. (Marklund et al., 1990)      

Kompetens hos försäljaren I Danmark har försäljning av receptfria läkemedel på andra platser än apotek bedrivits sedan 2001. 

Där krävs ingen farmaceutisk kompetens hos de som handskas med läkemedel, dock förväntas de 

vara insatta i regelverken om verksamheten kring försäljning av receptfria läkemedel. Vid kundfrågor 

får den danska personalen visa information från läkemedelsförpackning samt bipacksedeln. Vid brist 

på information ska kunder hänvisas till apotek eller läkare. Sedan 2003 har försäljning av receptfria 

läkemedel på andra platser än apotek varit godkänd i Norge. Något krav på farmaceutisk kompetens 

finns heller inte i Norge men jämfört Danmark ska den norska personalen vid läkemedelsfrågor direkt 

hänvisa till läkemedelsförpackning, bipacksedel, apotek eller läkare. Sverige kräver, liksom sina 

grannländer, inte att försäljaren ska besitta farmaceutisk kompetens. (SOU, 2008) 

Försäljning av receptfria läkemedel innan 1 november 2009 Innan den 1 november 2009, då fri försäljning introducerades, har bland annat registrerade 

läkemedel som homeopatika, antroposofiska medel och traditionellt växtbaserade läkemedel sålts på 

andra platser än apotek (SOU, 2008). Störst försäljning 2008 stod hälsofackhandeln för med 34 

procent. (Svensk egenvård, 2010‐09‐10) Dagligvaruhandeln stod för 24 procent och apotek för 20 

procent. Varor som ingick i statistiken var naturläkemedel, växtbaserade läkemedel, vitaminer, 

mineraler, viktminskningsprodukter samt hudvårdsprodukter.  

Receptfria nikotinläkemedel, med endast nikotin som aktiv substans, har sedan 1 mars 2008 sålts på 

andra platser än apotek. För att få bedriva försäljning av nikotinläkemedel ska näringsidkaren anmäla 

sin verksamhet till den kommun där handeln bedrivs. För att få sälja nikotinläkemedel krävs att 

köparen har fyllt 18 år. (SOU, 2008) 

Försäljning av receptfria läkemedel på andra platser än apotek Sedan den 1 november 2009 får vissa receptfria läkemedel säljas på andra platser än apotek enligt 

lag 2009:730 (Riksdagen, 2010‐09‐10). Motiven för försäljning på andra platser än apotek är främst 

11  

patient‐ och konsumentgrundade. (SOU, 2008) Liksom i huvudbetänkandet (SOU 2008:4) är målen: 

”ökad tillgänglighet, prispress, samt en ändamålsenlig läkemedelsanvändning”.  Utredningen beskrev 

att Läkemedelsverket skulle ansvara för att bedöma vilka läkemedel som får säljas utanför 

öppenvårdsapotek. Bedömningen skedde efter framtagna kriterier vilka baserades på andra länders 

erfarenheter av försäljning av receptfritt. Kriterierna lyder enligt följande: 

1. Användningen av läkemedlet får inte förutsätta att diagnos måste fastställas av förskrivare. 

2. Läkemedlet ska ha sålts receptfritt på apotek i det Europeiska ekonomiska 

samarbetsområdet. 

3. Allvarliga biverkningar ska vara sällsynta, även vid långvarig kontinuerlig användning samt 

användning av andra läkemedel. 

4. Läkemedlen ska tillhandahållas i förpackningsstorlekar som inte innebär risk för 

överdosering vid intag av samtliga läkemedel i förpackningen. 

5. Läkemedlet ska kunna säljas utan direkt tillgång till rådgivning och information av 

farmacevt. 

6. Erfarenheter från andra länder i det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet avseende 

försäljning av läkemedel på andra platser än apotek. 

Sortimentet  Läkemedelsverket har sammanställt ett dokument med de receptfria läkemedel som får säljas på 

andra platser än apotek. (Läkemedelsverket, 2010‐09‐10e) Läkemedelsverkets förteckning över 

receptfria läkemedel som får säljas utanför apotek innefattar nära 1 700 olika läkemedelsprodukter 

(Läkemedelsverket, 2010‐09‐10f; Apotekens Service AB, 2010‐12‐07a). Fram till tredje kvartalet 2010 

stod analgetika, nässpray och nikotinläkemedel för nära 90 procent av den totala försäljningen av 

receptfritt i detaljhandeln (Apotekens Service, 2010‐12‐07a). Alla produkterna finns inte till 

försäljning på varje enskilt försäljningsställe eftersom näringsidkaren fritt får välja vilka produkter 

som de vill saluföra. (SOU, 2008) Ett bassortiment krävs inte vilket det gör i våra grannländer Norge 

och Danmark. För Danmarks bassortiment, se tabell 2. 

Tabell 2: Danmarks bassortiment. Läkemedelssubstans‐ och/eller styrka är nämnt för smärtstillande tabletter 

och nikotintuggummi. (SOU, 2008)  

Läkemedelsgrupp  Läkemedelssubstans  Läkemedelsstyrka 

Smärtstillande tabletter  Acetylsalicylsyra  500 mg 

   Paracetamol  500 mg 

   Ibuprofen  200 mg 

Nikotintuggummi     2 mg och 4 mg 

Magsyreneutraliserande tuggtabletter    

Slemlösande medel       

Åksjuketabletter       

Desinficerade sugtabletter    

 

Sveriges val att inte använda bassortiment motiverades utifrån näringsidkarens perspektiv. Det 

kunde enligt utredningen inte krävas att varje handlare vid varje tidpunkt ska tillhandahålla specifika 

varor. Ett bassortiment ansågs också hindra näringsidkare från att nischa sig inom olika områden.     

12  

Näringsidkaren För att få bedriva försäljning av vissa receptfria läkemedel krävs att näringsidkaren gjort en anmälan 

till Läkemedelsverket. Läkemedelsverket har sammanställt de försäljningsställen som bedriver 

försäljning med vissa receptfria läkemedel. (Läkemedelsverket, 2010‐09‐13g) Listan uppdateras 

kontinuerligt när det kommer in fler anmälningar och i december 2010 uppgick den till 6 741 

försäljningsställen.  

Försäljningsstatistik  Apotekens Service AB för statistik över försäljningen av läkemedel både från apoteksaktörer samt 

från detaljhandeln. Försäljningen av receptfria läkemedel på andra platser än apotek uppgick tredje 

kvartalet 2010 till 153,8 MSEK jämfört med andra kvartalets försäljning om 137,4 MSEK (Apotekens 

Service AB, 2010‐12‐07a; Apotekens Service AB, 2010‐09‐10b). Apoteken står alltjämt för den största 

försäljningen med dryga 961 MSEK. (Apotekens Service AB, 2010‐12‐07a)Det innebär att 

detaljhandeln står för 14 procent av den totala receptfria försäljningen, en ökning från första 

kvartalets 11 procent. Varuhus och livsmedelsaffärer dominerar tredje kvartalets försäljning inom 

detaljsektorn med 84 procent, bensinstationer står för 10 procent och övriga 5 procent säljs i kiosker, 

närbutiker och via Internet. Totalt under det första året har varuhus och livsmedelsbutiker stått för 

den största försäljningen i detaljhandeln med i snitt 80 procent. Bensinstationer har stått för cirka 15 

procent av försäljningen.   

Rapportering av de anmälda försäljningsställenas försäljning av receptfritt lyder under lag 2009:730 

(Riksdagen, 2010‐09‐10). Det innebär att näringsidkaren ska lämna nödvändiga uppgifter till 

Apotekens Service så att de kan föra statistik över detaljhandelns försäljning. Trots lagstadgad 

rapportering sker en stor underrapportering av såld mängd receptfria läkemedel. (Svenska 

Dagbladet, 2010‐09‐21) Nio månader efter införandet av fri försäljning med vissa receptfria 

läkemedel rapporterade endast 73 procent sin försäljning. Dessvärre saknas även bevis på att de som 

rapporterar gör det korrekt. Till exempel ska momsen vara inräknad i priset vilket Apotekens Service 

inte kan tyda då endast en totalsumma erhålls för försäljningen.  

Tillsyn Läkemedelsverket kontaktar den kommun där ett försäljningsställe anmält handel med receptfria 

läkemedel. (SOU, 2008) Kommunen kommer att bedriva tillsyn av verksamheten. Kommunerna får 

själva välja hur och vem i kommunen som står för tillsynen samt vilka avgifter de tar ut för kontrollen. 

Tillsynen kommer därför att variera mellan kommunerna. I Luleå till exempel kommer miljökontoret 

att ta ansvar för tillsynen och en avgift på 1 500 SEK tas årligen ut samt en timpenning på 750 SEK för 

kontrollen. (Norrbottens‐Kuriren, 2010‐09‐21) Kontrollen är där tänkt att utföras vartannat år. Av 22 

kommuner i Skåne har endast fem kommit igång med tillsynen av försäljningsställen med receptfria 

läkemedel i augusti 2010 (Helsingborgs Dagblad 2010‐09‐21).  

Informationskällor Tanken med bipacksedeln är att kunderna ska erhålla all nödvändig information om läkemedlet och 

dess användning från den. Utifrån detta motiverades att rådgivning, på andra platser än apotek, vid 

kundfrågor kring egenvård endast får baseras på läkemedlets bipacksedel. En inskränkning i 

försäljarens yttrandefrihet medföljer dessa bestämmelser och bestämmelsen ska därav återfinnas i 

lag. Bestämmelsen om begränsad möjlighet till information och rådgivning från kassapersonal på 

försäljningsställen med receptfria läkemedel gäller inte hälso‐och sjukvårdspersonal. De lyder istället 

under bestämmelsen LYHS (Lag (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso‐ och sjukvårdens område). 

13  

Dock framfördes i utredningen att det efter kommande utvärderingar av omregleringen och av 

försäljningen utanför apotek bör finnas tankar kring en certifierad utbildning, vilken skulle möjliggöra 

för andra personalkategorier än hälso‐ och sjukvårdspersonal att informera om egenvård och 

användning av receptfria läkemedel. (SOU, 2008) 

 Då informationen som ges baseras på bipacksedeln krävs det att näringsidkaren kontinuerligt följer 

uppdateringar i bipacksedeln. Informationen från bipacksedeln ska finnas att tillgå utanför 

läkemedelsförpackningen på försäljningsstället för att undvika att bryta förpackningen. Personalen 

får heller inte rekommendera något annat läkemedel om kundens tilltänkta läkemedel inte finns att 

tillgå. Hänvisning för kunderna till andra informationskällor ska ske på försäljningsstället. I 

utredningen nämns några källor som kan användas för privatkunder. De är Farmaceutiska 

Specialiteter i Sverige (FASS), både som uppslagsverk och på Internet, Läkemedelsverkets hemsida, 

Sjukvårdsupplysningen samt apotek. (SOU, 2008) 

Här följer några exempel på hur livsmedelsbutiker och bensinstationer på sina hemsidor informerar 

om deras försäljning av receptfria läkemedel. På ICAs hemsida beskriver de vilken hjälp du som kund 

kan få i butiken (ICA AB, 2010‐09‐13). De erbjuder information om läkemedlen från FASS. Antingen 

finns informationen i kundkortsterminalen, i FASS uppslagsverk i butiken eller så finns möjlighet att 

nå FASS via Internet. De har även FASS hemsida länkad på sin hemsida. Coop, Hemköp, City Gross 

och Willys saknar en läkemedelsinformationssida på sina hemsidor (Coop, 2010‐09‐13; Hemköp, 

2010‐12‐06; City Gross, 2010‐12‐10; Willys 2010‐12‐06). På Coop och Hemköp hemsidor finns dock 

informationen om att de säljer receptfria läkemedel och att det är 18‐årsgräns samt att personalen 

inte ger råd (Coop, 2010‐09‐13; Hemköp 2010‐12‐06). Bensinstationskedjorna OK‐Q8 och Statoil har 

på sina hemsidor lagt upp produkterna de erbjuder med kortfattad information om läkemedlet samt 

hänvisar till bipacksedeln för mer information (OKQ8, 2010‐09‐13; Statoil, 2010‐12‐06). Preem har 

ingen information på sin hemsida om läkemedel trots att de säljer receptfritt i butiken (Preem, 2010‐

12‐09). 

Regelverk Utredningen kom fram till vissa regler som nu gäller för att få bedriva verksamhet med läkemedel. 

Bland annat ska köp av läkemedel i detaljhandeln begränsas till personer över 18 år. Läkemedlen får 

inte exponeras fritt utan vissa direktiv ska följas. På försäljningsstället ska det finnas en 

kontaktperson som står för ett övergripande ansvar. 

Åldersgräns Med utgångspunkt i utredningen att ”Läkemedlen finns att tillgå för alla, oavsett ålder, på apotek och 

i viss mån hos apoteksombud ” motiverades en åldersgräns på andra platser än apotek (SOU, 2008). 

Utredningen menade att en åldersgräns på andra platser inte utestänger unga från att tillgå 

receptfria läkemedel. Åldersgränsen är i Sverige satt till 18 år. Skyltning av åldersgränsen ska enligt 

utredningen vara tydlig och klar med en synbar skylt vid kassan eller vid läkemedlen. Gränsen är vald 

så att den harmoniserar med åldersgränser för nikotinläkemedel enligt lagen om detaljhandel med 

nikotinläkemedel (2007:1455), tobak enligt tobakslagen (1993:581) och för detaljhandel med öl 

enligt alkohollagen (1994:1738). I Norge är gränsen också 18 år medan den i Danmark är satt till 15 

år. (SOU, 2008) 

Till skillnad från nikotinläkemedel som lyder under langningsbestämmelsen, det vill säga att en 

myndig person inte får köpa ut och langa till en minderårig person, kommer receptfria läkemedel i 

14  

dagligvaruhandeln inte att lyda under den bestämmelsen. En sådan bestämmelse fungerar inte för 

receptfria läkemedel eftersom en förälder inte kan nekas att handla medicin till sitt minderåriga 

barn. (SOU, 2008) 

Exponering av läkemedel i detaljhandeln I Läkemedelsverkets författningssamling LVFS 2009:20 framgår följande bestämmelse angående 

exponering av läkemedel i detaljhandeln: 

”På försäljningsstället ska läkemedel förvaras inlåst eller under direkt uppsikt av personal. Med direkt 

uppsikt avses att någon ur personalen kontinuerligt övervakar läkemedlen och kan förhindra 

otillbörlig åtkomst till läkemedlen eller åverkan på läkemedlen. Vidare ska läkemedlen på 

försäljningsstället exponeras och förvaras på ett sådant sätt att det tydligt framgår att produkterna 

är läkemedel.” 

(Läkemedelsverket, 2010‐09‐15h) 

Läkemedelsverket har förtydligat bestämmelsen eftersom den var svårtolkad och gett exempel på 

olika exponeringssätt. Alternativ för exponering av receptfria läkemedel är inlåsta i skåp så att 

kunden måste be personal plocka fram läkemedlet, i inbrottssäker automat, bakom kassan och 

därmed inte gripbart för kunden. De kan också exponeras intill kassan där kunden kan ta läkemedlet 

själv vilket förutsätter att kassapersonal hela tiden har uppsikt över läkemedlen eller gripbart för 

kund på hyllor ute i butiken, vilket också kräver direkt uppsikt av personal som ständigt närvarar vid 

hyllorna. (Läkemedelsverket, 2010‐11‐22i) 

Kontaktpersonen på verksamheten Verksamheten ska ha en kontaktperson. Denne ska se till att lagar och bestämmelser som råder för 

att driva försäljning av vissa receptfria läkemedel följs av personalen samt utföra egentillsyn.  Kontakt 

med Läkemedelsverket och kommunen som står för tillsyn och kontroll sköts också av 

kontaktpersonen. Kontaktpersonen ska majoriteten av sin tid finnas tillgänglig vid försäljningsstället 

vilket enklast sker om denne endast ansvarar för ett försäljningsställe. (SOU, 2008) 

 Svensk dagligvaruhandels branschriktlinjer om egentillsyn omfattar: 

Uppgifter om verksamheten 

Inköpsrutiner/information om leverantör 

Ankomstkontroll 

Förvaring 

Produkthantering/tillhandahållande 

Receptfria läkemedel som inte får lämnas ut 

Kundreklamationer/kundåter‐lämnande/indragningar/återkallelser/returer 

Spårbarhet/dokumentation 

Utbildning 

Rutiner för ålderskontroll 

Vilken information får detaljhandeln ge om receptfria läkemedel? 

Försäljningsstatistik till Apotekens Service AB 

Uppdateringsrutiner 

Apoteksombud 

Symbol 

(Svensk dagligvaruhandel, 2010‐10‐19b) 

Svensk dagligvaruhandel svarade på frågan om en generell utbildning vid försäljning utanför apotek 

att ” Varje kedja eller handelsaktör svarar för att en relevant utbildning anordnas, det finns inget central framtaget material.”, se bilaga 4.  I november 2010 gav Apotekarsocietetens bokförlag ut 

boken ”Handel med receptfria läkemedel utanför apotek”. (Läkemedelsakademin, 2010‐11‐24) 

15  

Boken innehåller bland annat regelverket kring handel med receptfritt, utbildning av kontrollpersonal 

inom kommun, utbildningsbehovet inom detaljhandeln samt försäljningsstatistik för receptfria varor.  

Egentillsynen innefattar bland annat ”ankomstkontroll”. Butiken ska dokumentera sin kontroll av 

säkerställandeprocessen att inkommande varor är original, inte är brutna eller skadade. (Svensk 

dagligvaruhandel, 2010‐10‐19b) Datummärkningen ska även vara korrekt. Varans förbrukningstid bör 

inte understiga sex månader och får ej vara kortare än tre månader. Kunden måste hinna förbruka 

läkemedlet enligt förskriven dosering innan utgånget datum. Vid försäljning ska kassapersonalen 

utföra liknande kontroll av varan som leveransmottagningskontrollen. Mottagning av leveranser med 

receptfria läkemedel ska följa Läkemedelsverkets bestämmelser. De lyder följande: 

”Vid mottagande av leveranser ska det kontrolleras att läkemedel som levererats inte har synliga fel 

eller brister och att leveransen överensstämmer med gjord beställning. Läkemedel som kräver 

särskilda förvaringsbetingelser ska omhändertas direkt vid mottagandet och förvaras i enlighet med 

dessa.” 

(Läkemedelsverket, 2010‐09‐15h) 

Egenvårdsutbildning Egenvårdsrådgivning ges från utbildad personal. Den lägsta utbildningsnivån för rådgivning är 

apotekstekniker. Utbildningen ges som kvalificerad yrkesutbildning (KY) under ett och ett halvt års 

heltidsstudier (Frans Schartaus Handelsinstitut, 2010‐09‐22) Andra utbildningar som ger berättigande 

till rådgivning är receptarieprogrammet, tre års heltidsstudier (Uppsala universitet, 2010‐09‐22a) och 

apotekarprogrammet, fem års heltidsstudier (Uppsala universitet, 2010‐09‐22b). Apotekare och 

receptarier går under samlingsnamnet farmaceuter samt hälso‐och sjukvårdspersonal.  

Kassapersonalens roll som försäljare av receptfria läkemedel styrs mer eller mindre av ett regelverk. 

Om regelverket fullt nått ut till kassapersonalen och om de receptfria läkemedlen tagit plats i 

detaljhandelns försäljning är därför av intresse att studera. 

Syfte Syftet med arbetet är att utifrån kassapersonalens perspektiv studera utbildning och regelverk kring 

försäljning av läkemedel samt önskan om och behovet av att ge läkemedelsrådgivning i 

detaljhandeln. 

Metod 

Metodkrav  En metod är ett verktyg för att lösa problem och införskaffa ny kunskap. Det finns många metoder, 

men alla väger inte lika tungt. Enligt Holme & Solvang ska en metod uppfylla följande krav för att vara 

gångbar vid vetenskapligt arbete (Holme & Solvang, 1997): 

Studien och verkligheten måste överensstämma. 

Valet av information måste ske systematiskt. 

Den införskaffade informationen måste utnyttjas på bästa sätt. 

Resultatet måste presenteras på ett sätt så att tillförlitligheten kan bli kontrollerad och utvärderad. 

16  

Forskningssyfte Med ett outforskat område blir forskningssyftet explorativt (Robson, 2002). Efter artikelsökning om 

studier på området ansågs att kassapersonalens perspektiv på försäljning av receptfria läkemedel i 

detaljhandeln var ett outforskat område och således användes en explorativ studiedesign.  

Studien genomfördes som en pilotstudie. En pilotstudie passade bra eftersom den ger övergripande 

information om nya situationer som kan tänkas studeras mer på djupet vid ett senare tillfälle. 

Receptfritt utanför apotek är relativt nytt i Sverige och med denna pilotstudie ges en första inblick i 

kassapersonalens del i den receptfria försäljningen.   

Metodval  Vilket angreppssätt, kvantitativt eller kvalitativt, som används styrs av vilken typ av undersökning det 

är frågan om samt vilken typ av data som eftersträvas. Att kombinera de två angreppssätten är inte 

fel då de båda har sina starka och svaga sidor och passar in i olika kontext. Kvantitativ forskning 

samlar fakta samt skapar och studerar relationer mellan olika fakta. Resultaten kan oftast 

kvantifieras och generaliseras. Kvalitativ forskning har intresse av att studera människor och deras 

uppfattningar. (Bell, 2000)  

Att studera receptfria läkemedel i detaljhandeln och göra jämförelser mellan olika försäljningsställen 

samt studera kassapersonalens åsikter om receptfria läkemedel motiverade både kvantitativ och 

kvalitativ metod. En kombination av kvantitativt och kvalitativt tillvägagångssätt har använts i denna 

studie.      

Enkäten  Undersökningen var en icke‐experimentell tvärsnittsstudie (Robson, 2002). För insamling av data 

användes en enkätundersökning vilken var delvis kvantitativ och delvis kvalitativ till sin karaktär. 

Avsaknaden av urvalsram påverkade möjligheten till ett obundet slumpmässigt urval. Möjligheten att 

dra generaliserbara slutsatser från enkätundersökningen blev således små, därav var studien inte 

helt kvantitativ. De kvalitativa inslagen följde i analysen och tolkningen av resultaten, dock heller inte 

helt kvalitativt eftersom kunskap om fenomen dels erhölls i sifferform.   

Fördelar med enkätundersökningar är att det är enkelt att samla stora mängder data under en 

kortare tidsperiod samt till låga kostnader. Vid examensarbete är tillgången på tid och ekonomiska 

resurser begränsade. Information om händelser i dåtid samlas enkelt från många människor med 

enkäter. Denna studie frågar delvis efter sådan historisk information. Nackdelar med enkäter är dels 

att de är förknippade med låg svarsfrekvens, missförstånd kring frågorna och att respondenten inte 

tar enkäten seriöst vilket kan vara svårt att upptäcka. (Robson, 2002)  

Enkäten utformades som en pappersenkät för självifyllnad med standardiserade frågor, se bilaga 1. 

Enkätkonstruktionen baserades på arbetets frågeställning om kassapersonalens perspektiv på 

receptfria läkemedel i handeln. Frågor konstruerades utifrån syftet och bakgrunden i detta arbete. 

Tillsammans med studenter och lärare vid gruppen för samhällsfarmaci, Uppsala universitet 

utvärderades och förbättrades enkätfrågorna. Enkäten testades inför undersökningen av personer 

som var utomstående målgruppen för studien. Enkäten bestod av 17 frågor och var indelad i fyra 

delar. Delarna bestod i ”Några frågor om dig”, ”Några frågor om läkemedelsinformation”, ”Några 

frågor om utbildning och regler” samt ”Några frågor om försäljning”. Svarsalternativen i enkäten var 

17  

främst fasta med flera svarsalternativ. På två frågor kunde flera val göras. Även sex öppna frågor 

ingick i enkäten.  

Enkäterna distribuerades av författaren under perioden 16‐17 oktober 2010. Med 

enkätundersökningen bifogades ett missivbrev till alla tänkta deltagare i undersökningen, se bilaga 2 

och 3. Missivbrevet innehöll syftet med undersökningen, hur insamlad data kommer att hanteras 

samt hur insamling av enkäterna sker. Insamling av enkäten skedde antingen postalt eller med lokal 

insamling. Till 98 av de 188 utdelade enkäterna bifogades ett frankerat svarskuvert för postal 

inlämning av enkäten senast den 25 oktober. Den sista enkäten inkom dock den 15 november. 

Kuverten var frankerade och adresserade till handledarens adress på Uppsala universitet. Övriga 90 

enkäter lämnades ifyllda i slutna kuvert i en svarslåda hos respektive studieobjekt. Svarslådan var 

avsedd att hämtas av författaren efter tio dagar. Vid insamling var ytters få enkäter ifyllda varför 

svarslådan lämnades kvar i ytterligare sju dagar. Insamlingstekniken med okodade svarskuvert 

stärker de svarandes anonymitet respektive konfidentialitet. 

Urval  Urvalet var icke‐slumpmässigt på grund av avsaknad av urvalsram. Livsmedelsbutiker och 

bensinstationer inkluderades i studien. Övriga försäljningsställen så som närbutiker (Seven‐eleven, 

Pressbyrån, kiosker) och handel med receptfritt via Internet exkluderades. De exkluderades på grund 

av att de står för en väldigt liten del av den totala försäljningen av receptfria läkemedel. (Apoteken 

Service AB, 2010‐09‐10b). Genom att använda ett strategiskt urval erhölls studieobjekt som gav 

varierande svar (Trost, 2007). Strategin i urvalet var att undersöka kassapersonalens perspektiv i 

större liksom mindre butiker samt på bensinstationer. Vid undersökningar då antalet studieobjekt 

endast blir ett fåtal som vid undersökningar av organisationer, företag eller skolor kan det vara av 

nytta att undersöka hela populationen snarare än ett urval (Robson, 2002). All kassapersonal så som 

heltidsanställd, deltidsanställd och timanställd, är inkluderad i undersökningen. 

Studiepopulation De utvalda livsmedelsbutikerna och bensinstationerna ligger i södra Stockholm. Av de åtta utvalda 

livsmedelsbutikerna var fyra större livsmedelsbutiker och fyra mindre livsmedelsbutiker. 

Bensinstationerna var två till antalet. Kontakten med livsmedelsbutikerna och bensinstationerna 

gjordes av författaren via telefon. För fördelning av antalet enkäter på respektive studieobjekt, se 

tabell 3. Till livsmedelsbutiker delades 169 enkäter och till bensinstationer 19 enkäter. Baserat på 

den procentuella fördelningen av försäljning av receptfria läkemedel i detaljhandeln, andra kvartalet 

2010, skulle 165 enkäter respektive 23 enkäter delas ut till livsmedelsbutiker respektive 

bensinstationer för exakt fördelning. 

   

18  

Tabell 3: enkätfördelning mellan studieobjekten.   

Studieobjekt  Studieobjektsnummer  Antal enkäter 

Stora livsmedelsbutiker  1  6 

  2  11 

  3  30 

  4  60 

Mindre livsmedelsbutiker  1  5 

  2  12 

  3  20 

  4  25 

Bensinstationer  1  8 

  2  11 

Totalt  10  188 

 

Reliabilitet och validitet Reliabilitet handlar om tillförlitlighet. Traditionellt avser reliabiliteten om mätningen är stabil och att 

slumpen inte spelar in. Idag handlar det snarare om reliabilitet som att en mätning vid en viss 

tidpunkt skulle ge samma resultat som vid en ny mätning. Inom begreppet reliabilitet kan fyra 

komponenter urskiljas. De är kongruens, precision, objektivitet och konstans. Vid enkätundersökning 

är alla fyra komponenterna av betydelse. Kongruens innebär att ifall flera frågor ställs om samma 

ämne kan mer nyanserade svar erhållas. Precisionen är viktig, särskilt vid utformningen av enkäten. 

En enkel enkät att fylla i ger god precision. Objektivitet fokuserar på undersökaren. Vid kodning och 

inmatning i datorn är det av vikt att ett kryss uppfattas lika varje gång och ger samma information. 

Konstans innebär att tidsaspekten inte ska spela någon roll och passar därför in på kvalitativa studier 

där det inte spelar roll om svaret kommer idag eller imorgon. (Trost, 2007) 

Ett annat ord för validitet är giltighet. Validiteten har betydelse vid enkätundersökningar. Mäter 

frågan det den är avsedd att mäta. Det är därför viktigt att utvärdera sina svarsalternativ för att 

uppnå en hög validitet. Trots en låg validitet kan reliabiliteten vara hög. Är reliabiliteten låg blir även 

validiteten det. (Trost, 2007)      

Analys Analysen är deskriptiv och den utfördes med hjälp av datorprogrammet Microsoft Excel 2010 på 

insamlad data. 

Resultat  Resultaten från enkätundersökningen redovisas i textform och i tabellform. Tabellerna visar resultat 

antingen uppdelat på livsmedelsbutik och på bensinstation eller som större och mindre butiker samt 

på bensinstation. En tabell är uppdelad på hur män och kvinnor har svarat.  

Det totala antalet svar på enkäten blev 72 stycken av 188 utdelade enkäter vilket ger en 

svarsfrekvens på 38 procent. Av de tillfrågade var 22 män (31 procent) och 50 kvinnor (69 procent), 

se appendix 1:1. Fler enkätsvar erhölls från de som skickade in sina svar gentemot de som lämnade in 

sina svar på plats i en svarslåda, se appendix 1:2. För fördelningen av de erhållna svaren mellan 

mindre och större butik samt bensinstation, se tabell 4.   

19  

Tabell 4: antal utdelade enkäter, erhållna svar och svarsrespons för mindre butik, större butik samt 

bensinstation. 

  Utdelade enkäter  Antal svar  Svarsrespons (%) 

I vilken butik arbetar du?          

Mindre butik  79  22  28 

Större butik  90  39  43 

Bensinstation  19  11  58 

Totalt  188  72  38 

 

Åldersfördelningen hos de deltagande var 31 personer (43 procent) i åldersgrupp I (17‐30 år), 27 

personer (38 procent) i grupp II (31‐44 år) och 14 personer (19 procent) i grupp III (45‐59 år), se 

appendix 1:3. Medelåldern var 35 år och medianåldern var 37 år.  

Av de 61 svarande som arbetade i livsmedelsbutik var deras arbetsplats antingen i kassalinjen (40 

procent), i förbutiken (3 procent) eller både i kassalinje och i förbutik (38 procent). En jobbade i 

delikatessavdelningen, se appendix 1:4. 

Läkemedelsrådgivning i handeln  Kassapersonalen får inte ge läkemedelsrådgivning till kunderna. Bland kassapersonal ville 

majoriteten (81 procent) heller inte ge rådgivning, se appendix 1:5. Kvinnor svarade i större 

utsträckning än män att de inte visste om de vill ge rådgivning (18 procent respektive 5 procent). För 

fördelning om önskan att få ge rådgivning uppdelat på män och kvinnor, se tabell 5. 

Tabell 5: viljan att få ge läkemedelsrådgivning uppdelat på manlig och kvinnlig kassapersonal. 

  Män  Män (%)  Kvinnor  Kvinnor (%) 

Totalt   Totalt (%) 

Skulle du vilja få ge läkemedelsrådgivning till kunderna?       

Ja  1  4,5  3 6  4  5,5 

Nej  20  91  38 76  58  80,5 

Vet inte  1  4,5  9 18  10  14 

Totalt  22  100  50 100  72  100 

 

För att ge rådgivning kring receptfria läkemedel krävs ett behov från kunderna att få råd. Ingen av de 

tillfrågade som jobbade på bensinstation ansåg att det fanns ett behov av rådgivning hos dem. En 

person var osäker på behovet av rådgivning. I livsmedelsbutik ansåg 11,5 procent att det fanns ett 

behov av att ge råd till kunderna, se tabell 6. Behov av rådgivning ansågs olika av de tre 

åldersgrupperna. Från åldersgrupp I ansåg 3 av 31 och från åldersgrupp II ansåg 4 av 27 att ett behov 

av rådgivning fanns i deras butik. Ingen från åldersgrupp III ansåg detta, se appendix 1:6.   

 

 

 

20  

Tabell 6: uppskattat behov av att ge läkemedelsrådgivning i livsmedelsbutiker och på bensinstationer. 

  Livsmedelsbutik  Livsmedelsbutik (%) 

Bensinstation Bensinstation (%) 

Totalt  Totalt (%) 

Anser du att det finns ett behov av att ge rådgivning i din butik?       

Ja  7  11,5  0  0  7  10 

Nej  46  75  10  91  56  78 

Vet inte  7  11,5  1  9  8  11 

Ej svar  1  2  0  0  1  1 

Totalt  61  100  11  100  72  100 

 

Antalet frågor som kassapersonal får per dag varierar brett, se appendix 1:7. Från noll frågor till sju 

och en halv frågor per dag. Det vanligaste antalet frågor per dag är noll (47 procent) och det näst 

vanligaste är en fråga per dag (19 procent). Två svarande hade aldrig fått frågor om själva läkemedlen 

utan istället var kunden hittade läkemedlen i butiken. 

Fördelningen mellan noll frågor per dag och minst en fråga per dag hos större och mindre livsmedelsbutiker och på bensinstationer var jämn, se tabell 7.  Tabell 7: antal, i större och mindre butik samt på bensinstation, som får noll frågor per dag eller minst en fråga 

per dag. 

  Större butik 

Mindre butik 

Bensinstation  Totalt  Totalt (%) 

Antal som inte får någon fråga eller får en eller flera frågor       

Noll frågor per dag  16  13  5  34  47 

Minst en fråga per dag  17  9  6  32  44 

Ej svar  4  0  0  4  6 

Övrigt*  2  0  0  2  3 

Totalt  39  22  11  72  100 

* Väldigt sällan och bara frågor om var de finns, inte om produkten i sig. 

 

Informationsutlämning Trots att flera från kassapersonalen i livsmedelsbutiker och en från bensinstationer visste att 

bipacksedeln fanns tillgänglig utanför läkemedelsförpackningen (19 procent) svarade fler att den inte 

fanns att tillgå på annat sätt än från läkemedelsförpackningen (43 procent), se tabell 8. De som var 

medvetna om tillgängligheten av bipacksedeln svarade att den fanns i en informationspärm antingen 

i kassan, förbutiken eller vid varorna, se appendix 1:8.  

   

21  

Figur 8: kassapersonalens vetskap om att bipacksedeln finns tillgänglig utanför läkemedelsförpackningen i 

livsmedelsbutik respektive på bensinstation.  

  Livsmedelsbutik  Livsmedels‐butik (%) 

Bensinstation  Bensin‐station (%) 

Totalt  Totalt (%) 

Finns bipacksedlarna att tillgå i butiken utanför läkemedelsförpackningen?     

Ja  13  21  1  9  14  19,5 

Nej  26  43  5  45,5  31  43 

Vet inte 

21  34  5  45,5  26  36 

Ej svar  1  2  0  0  1  1,5 

Totalt  61  100  11  100  72  100 

 

Vid frågor om receptfria läkemedel hänvisade 22 personer (30,5 procent) till apotek som enda 

informationskälla medan 20 personer (28 procent) hänvisade både till apotek och till 

sjukvårdsrådgivningen. För fullständiga kombinationer av hänvisningsställen, se tabell 9.  

Tabell 9: vilket informationsställe eller kombination av ställen som kassapersonal hänvisar till vid kundfrågor 

om läkemedel. 

   Antal  Antal (%) 

Till vilken eller vilka informationsställen hänvisar du vid kundfrågor om läkemedel? 

FASS‐ eller uppslagsverk  3  4 

Sjukvårdsupplysningen  3  4 

Apotek  22  30,5 

Sjukvårdsupplysningen+Apotek  20  28 

Apotek+Läkare  1  1,5 

FASS+Apotek  8  11 

Apotek+Läkemedelsverket  2  2,5 

FASS+Apotek+Internet  1  1,5 

FASS+Sjukvårdsupplysningen  3  4 

FASS+Sjukvårdsupplysningen+Apotek+Läkemedelsverket  2  2,5 

Sjukvårdsupplysningen+Apotek+Kunnig på jobbet  1  1,5 

FASS+Sjukvårdsupplysningen+Apotek+Internet  1  1,5 

FASS+Internet  1  1,5 

FASS+Sjukvårdsupplysningen+Apotek  1  1,5 

Sjukvårdsupplysningen+Apotek+Läkemedelsverket  1  1,5 

Övrigt*  1  1,5 

Ej svar  1  1,5 

Totalt  72  100 

* Aldrig hänvisat till något informationsställe. 

22  

Den vanligaste informationshänvisningen är både för livsmedelsbutiker och för bensinstationer till 

apotek med 67 procent respektive 46 procent, se tabell 10. Mellan övriga informationsställen var 

fördelningen jämn. Två tillfrågade hade aldrig behövt hänvisa till någon informationskälla. 

Tabell 10: de vanligaste informationsställena som kassapersonal hänvisar till vid kundfrågor om läkemedel 

uppdelat på livsmedelsbutiker och på bensinstationer. 

  Livsmedelsbutik Livsmedels‐butik (%) 

Bensinstation Bensin‐station (%) 

Totalt   Totalt (%) 

Ange den vanligaste informationskällan som du hänvisar till 

       

Apotek  41  67  5  46  46  64 

Sjukvårdsupplysningen  5  8  1  9  6  8 

FASS  5  8  0  0  5  7 

Internet  1  2  1  9  2  3 

Inte hänvisat  2  3  0  0  2  3 

Ej svar  7  12  4  36  11  15 

Totalt  61  100  11  100  72  100 

Köpare av receptfria läkemedel Av de tre ålderskategorierna som svarsalternativ (under 30 år; 31‐60 år samt över 60 år) för vilka som 

köper mest receptfria läkemedel i handeln ansåg ingen tillfrågad att det var åldersgruppen över 60 

år, se appendix 1:9. Majoriteten av alla svarande (82 procent) ansåg att det var gruppen med åldrar 

mellan 31 och 60 år. Det gäller även vid uppdelning på livsmedelsbutiker och på bensinstationer, se 

tabell 11. Tre svar om vilka som köper mest var också ”alla köper lika mycket”, ”åldersspann mellan 

20‐80 år” och ”upp till 60 år”.  

Tabell 11: kassapersonalens uppfattning om vilken åldersgrupp som köper mest receptfritt i detaljhandeln uppdelat på livsmedelsbutiker och bensinstationer.  

  Livsmedelsbutik  Livsmedelsbutik (%) 

Bensinstation Bensinstation (%) 

Totalt  Totalt (%) 

Vilken ålderskategori köper mest läkemedel?         

Under 30 år  8  13  1  9  9  13 

31‐60 år  49  80  10  91  59  82 

Över 60 år  0  0  0  0  0  0 

Ej svar  1  2  0  0  1  1 

Övrigt*  3  5  0  0  3  4 

Totalt  61  100  11  100  72  100 

* Alla köper lika mycket, åldersspann 20‐80 år och upp till 60 år. 

Utbildning och regelverk  Av de svarande hade 57 procent erhållit utbildning kring försäljning av receptfria läkemedel, se 

appendix 1:10. Den vanligaste utbildningsformen var via medier på Internet (59 procent). Det 

stämmer både för män och för kvinnor. Utbildningen gavs till personalen i livsmedelsbutiker på ett 

mer varierande sätt än personalen på bensinstationer, se tabell 12. Även skillnad i utbildningsform 

fanns mellan män och kvinnor, se appendix 1:11. 

23  

Tabell 12: kombinationer av erhållna utbildningsformer av kassapersonalen i livsmedelsbutiker respektive på 

bensinstationer.   

  Livsmedels‐butik 

Livsmedels‐ butik (%) 

Bensin‐station  

Bensin‐station (%) 

Totalt  Totalt (%) 

I vilken form fick du utbildningen             

Muntligt  3 10 0  0  3 7

Skriftligt  1 3,3 0  0  1 2,5

Via medier på Internet  15 50 9  82  24 59

Annan form  0 0 0  0  0 0

Skriftligt+Medier via Internet  2 6,7 1  9  3 7

Skriftligt+Annan form  0 0 1  9  1 2,5

Muntligt+Skriftligt+Medier via Internet 

1 3,3 0  0  1 2,5

Muntligt+Medier via Internet  1 3,3 0  0  1 2,5

Muntligt+Skriftligt  3 10 0  0  3 7

Ej svar  4 13,3 0  0  4 10

Totalt  30 100 11  100  41 100

 

Två personer ansåg att utbildningen inte var tillräcklig. En person svarade inte på frågan och övriga 

(93 procent) tyckte att utbildningen gav bra kunskap för försäljning av receptfria läkemedel, se 

appendix 1:12. 

Åldersgräns Bland reglerna kring försäljning av receptfria läkemedel framgår det att det för köp av receptfria 

läkemedel i handeln är satt en åldersgräns. Åldersgränsen är 18 år. Nittiosju procent kunde den rätta 

åldersgränsen. De två som inte kunde åldersgränsen svarade att den var 16 år för köp av receptfritt, 

se appendix 1:13. 

   

24  

Exponering av läkemedel i detaljhandeln Läkemedelsverket ger fyra exempel på exponeringssätt av receptfria läkemedel i detaljhandeln. För 

exponering av receptfria läkemedel i de tillfrågade butikerna och bensinstationerna, se tabell 13.  

Tabell 13: exponering av receptfria läkemedel i livsmedelsbutiker respektive på bensinstationer. 

  Livsmedels‐butik 

Livsmedels‐butik (%) 

Bensin‐station 

Bensin‐station (%) 

Totalt  Totalt (%) 

Hur förvarar ni receptfria läkemedel? 

           

Inlåst i skåp  3  5  0  0  3  4 

Bakom kassan, ej gripbart för kund 

20  33  7  64  27  37,5 

I hyllor, gripbart för kund  17  28  0  0  17  23,5 

I automat  2  3  0  0  2  3 

Förbutik  2  3  0  0  2  3 

Inlåst i skåp+Bakom kassan ej gripbart 

6  10  0  0  6  8 

Inlåst i skåp+I hyllor gripbart  8  13  0  0  8  11 

Inlåst i skåp+I automat  2  3  0  0  2  3 

I automat+Förbutik  1  2  3  27  4  5,5 

Bakom kassan ej gripbart+ I automat 

0  0  1  9  1  1,5 

Totalt  61  100  11  100  72  100 

 Kontaktpersonen på verksamheten En annan mycket viktig regel är att en kontaktperson ska finnas tillgänglig och ansvara för 

försäljningsstället. I livsmedelsbutiker visste fler än hälften vem som var deras kontaktperson. Medan 

drygt en tredjedel visste på bensinstationer. Se tabell 14 för kompletta svar. 

Tabell 14: fördelningen mellan livsmedelsbutik samt bensinstation om vetskapen om kontaktperson på 

försäljningsstället. 

  Livsmedelsbutik  Livsmedelsbutik (%) 

Bensinstation  Bensinstation (%) 

Totalt  Totalt (%) 

Vet du vem som är kontaktperson på ert försäljningsställe?     

Ja  33  54  3  27  36  50 

Nej  28  46  8  73  36  50 

Totalt  61  100  11  100  72  100 

 

Både i livsmedelsbutikerna och på bensinstationerna svarade kassapersonalen att det fanns särskilda 

anvisningar kring leveransmottagningar av receptfria läkemedel, se appendix 1:14. Av arbetande i 

livsmedelsbutiker kände 46 procent till de särskilda anvisningarna och 18 procent av personalen på 

bensinstationer. Alla svarande tog inte emot leveranser, 34 procent respektive 18 procent i 

livsmedelsbutiker respektive på bensinstationer. 

25  

Diskussion Vid kontakt med möjliga deltagande butiker efterfrågades antalet anställda i kassan. Den låga 

svarsfrekvensen kan delvis förklaras av att det totala antalet anställda erhölls istället för antalet 

arbetande i kassalinjen i vissa butiker. Vid personlig kommunikation med några anställda framkom 

det att de hade kollat på enkäten men avböjt att fylla i eftersom de inte arbetade i kassan. Enkäten 

var heller inte tänkt till personalen ute i butiken och de avstod därför korrekt från att fylla i den. Ett 

svar, från arbetande i delikatessavdelningen, har använts i arbetet. Med rätt antal utdelade enkäter 

hade svarsresponsen blivit högre. Könsfördelningen mellan de anställda överensstämmer med 

Statistiska Centralbyråns siffror från 2002 som redovisades i Statens offentliga utredning 2004:43. 

(SOU, 2004) Andelen kvinnor inom yrket försäljare i dagligvaruhandeln var enligt statistiken 71 

procent mot det observerade värdet på 69 procent. För männen var andelen 29 procent mot 

observerade 31 procent. Bland de svarande var den största andelen i åldersgrupp I (17‐30 år). En stor 

andel unga i personalen beror troligen på att ett jobb i kassan är ett vanligt extrajobb. För flickor i 

nionde klass svarade 25 procent att de kunde tänka sig att bli kassörska jämfört med 17 procent av 

vuxna kvinnor (SOU, 2004). Inkluderade i studien var heltidsanställd, deltidsanställd liksom 

timanställd. Utifrån åldersspannet på 17‐59 år antar jag att alla kategorierna var delaktiga i 

undersökningen. 

Läkemedelsrådgivning i handeln Utan rådgivning i handeln och med fler receptfria läkemedel tillgängliga kommer farmaceuten att 

stärka sin roll. Deras rådgivning ger bra hjälp och följs av kunden i stor utsträckning eftersom de 

besitter bra kunskap och har ett gott förtroende (Westerlund et al., 2007). Personalen i de 

undersökta livsmedelsbutikerna och bensinstationerna vill inte ge någon professionell rådgivning till 

kunderna vid läkemedelsfrågor. Det innebär att felanvändning av läkemedel, att olämpliga läkemedel 

används med mera inte upptäckas och korrigeras i detaljhandeln. Med utbildad farmaceutisk 

personal hade sådana situationer samt LRPn kunnat upptäckas även i detaljhandeln. Regeringens 

tankar kring en certifierad utbildning verkar i nuläget inte aktuell.  Det är oklart vad denna 

certifierade utbildningen innebär men till skillnad från apoteksteknikerutbildningen kommer 

utbildade antagligen inte att kunna jobba på apotek.  

Intressant att belysa är innebörden av ordet rådgivning. Min tolkning av ordet behöver inte vara 

densamma som för kassapersonalen. Skillnader i tolkning kan ha bidragit till deras svar om önskan att 

ge rådgivning i detaljhandeln samt behovet av att ge råd på försäljningsstället. För mig fokuserar 

rådgivning främst på att hjälpa användaren till en säker och korrekt läkemedelsanvändning. Jag 

misstänker att ur kassapersonalens perspektiv är det den betalande kunden som är i fokus varvid 

rådgivning blir mer produktrelaterad.    

De vanligaste rådgivningarna på apotek handlade om hudbesvär, mag‐ och tarmsjukdomar och 

analgetika (Kansanaho et al., 2002). Det finns väldigt många olika receptfria läkemedel inom dessa 

områden och flera av läkemedlen finns med på Läkemedelsverkets lista över möjliga läkemedel till 

försäljning på andra platser än apotek (Läkemedelsverket, 2010‐09‐10e). Exempel på en 

läkemedelsgrupp mot mag‐och tarmsjukdomar är laxantia och ett exempel på analgetikum är 

paracetamol. Med tanke på riskerna med dessa typer av läkemedel tycker jag att rådgivning kan 

motiveras i detaljhandeln. Alternativt kan det danska systemet anammas där de receptfria 

läkemedlen är indelade i tre grupper varav en grupp innehåller mer riskfyllda läkemedel och köp av 

den typen av läkemedel är således ålagda med restriktioner. Den tillfrågade kassapersonalen ser inte 

26  

att det finns något behov av att ge läkemedelsrådgivning. De har heller inte någon bredare kunskap 

om läkemedel och det kan inte vara upp till kassapersonalen att bedöma det. För att utreda behovet 

av professionell rådgivning i dagligvaruhandeln krävs mer specifikt arbete. Även att undersöka vad 

kunderna själva har för behov av rådgivning behövs. 

Både i större livsmedelsbutiker och på bensinstationer fick fler i personalen minst en läkemedelsfråga 

per dag. Det är inte undersökt vad frågorna handlade om och ifall personalen hade möjlighet att 

svara på dessa utifrån bipacksedeln. I mindre livsmedelsbutiker fick fler i personalen noll frågor vilket 

även stämmer generellt för alla tillfrågade. Jag anser att behovet av läkemedelsrådgivning inte kan 

motiveras utifrån antalet läkemedelsfrågor per dag då majoriteten av de som fick frågor endast fick 

en per dag.  

Informationsutlämning Kassapersonalen hänvisade främst till apotek vid frågor om läkemedel och egenvård. Det är också till 

apotek och läkare som majoriteten av konsumenterna vänder sig till när de behöver 

läkemedelsrådgivning om receptfria läkemedel (Simoens et al., 2009). Hänvisningsställen varierade 

mellan de informationsställen som utredningen nämnt; apotek, sjukvårdsupplysningen, FASS och 

Läkemedelsverket (SOU, 2008). En person hänvisade dock till ”kunnig på jobbet” vilket inte är 

lämpligt eftersom ingen personal i detaljhandeln får ge råd. Utifrån mina resultat anser jag att tydliga 

direktiv högre upp ifrån organisationerna saknas om vilken hänvisningskälla som den specifika 

organisationen ska hänvisa till. Eftersom det inom samma organisation erhölls spridda svar. 

Personalen har säkerligen mer vana vid apotek och sjukvårdsupplysningen och därav används de 

källorna mest. 

Enligt utredningen ska bipacksedlarna finnas tillgänglig för personalen utanför läkemedels‐

förpackningen för att inte bryta förpackningen (SOU, 2008). Endast en person från bensinstation 

samt 13 av 61 personer i livsmedelsbutik visste att bipacksedeln fanns att tillgå utanför 

läkemedelsförpackningen. Många var även osäkra och svarade att de inte visste om bipacksedeln 

fanns att tillgå på annat sätt. Inom samma butik eller bensinstation erhölls svar som var motstridiga, 

där en eller flera visste att bipacksedeln fanns på andra platser och andra inte. Jag tycker att 

informationen kring bestämmelsen verkar ha nått näringsidkaren men inte fullt ut via utbildning till 

personalen. Det baserar jag på att personer från samma butik eller bensinstation svarade olika på 

frågan. Informationsutlämning till kunder försvåras i och med att majoriteten av de anställda inte vet 

var de kan finna bipacksedeln. För att i den situationen kunna besvara en kundfråga måste 

läkemedelsförpackningen brytas för att komma åt bipacksedeln vilket utredningen ville undvika.  

Köpare av receptfria läkemedel Bakgrunden till att sälja receptfria läkemedel på andra platser än apotek var främst utifrån 

konsumentperspektivet. Utredningen har valt att inte använda ett bassortiment av läkemedel på 

varje försäljningsställe. Motiven att inte använda ett basutbud kan tolkas på två sätt. Å ena sidan 

innebär avsaknaden av ett bassortiment att utbudet av varor varierar på alla försäljningsställena. Det 

gör att kunderna inte kan åka till vilket försäljningsställe som helst för att köpa sitt receptfria 

läkemedel, vilket kan ses som negativt. Å andra sidan innebär detta att näringsidkaren kan nischa sig 

inom olika sjukdomsområden vilket också var utredarens motivering, vilket kan ses som positivt. 

Vilket sätt som är mest konsumentgrundat är svårt att säga. Det kan vara skönt att veta att det alltid 

finns ett basutbud tillgängligt men även att det finns olika varianter att köpa på försäljningsställena.  

27  

År 1999 ville 60 procent köpa sina receptfria läkemedel på apotek. Idag (december, 2010) handlar 86 

procent sitt receptfritt på apotek. Tre av tio hade föredragit detaljhandeln, men läkemedel i 

detaljhandeln handlar idag dock bara 14 procent. (Isacson & Bingefors, 1999; Apotekens Service AB, 

2010‐12‐07a) Orsaker att försäljningen idag inte överensstämmer med personers åsikter innan 

receptfritt fanns till försäljning utanför apotek tror jag kan bero på två olika saker. Inställningen till 

var man vill köpa receptfria läkemedel kan ha ändrats sedan 1999. En annan orsak kan vara att 

konsumenterna inte har vant sig vid att receptfritt finns att tillgå på andra platser än apotek. 

Den största köpgruppen av receptfria läkemedel uppskattades av kassapersonalen till åldersgruppen 

31‐60 år. Sedan kom de upp till 30 år och sist de över 60 år. Ett tidigare projektarbete undersökte 

bland annat hur många som handlat  receptfria  läkemedel på andra platser än apotek.  (Dahl et al., 

2010) Från åldersgrupp 31‐64 år hade 45,7 procent köpt receptfritt utanför apotek. Bland personer 

mellan 18 och 30 år hade 44,4 procent gjort det och endast 22,2 procent av personer över 65 år.  I 

den  åldersgrupp  som  verkar  köpa  mest  receptfritt  i  dagligvaruhandeln  finns  den  stora  andelen 

yrkesverksamma  samt barnfamiljer. Dagens  livsstil  är  stressig och  färre  inköpsställen  kan  förenkla 

vardagen.  Jag  tror att de är mer öppna  för  förändringar än den äldre åldersgruppen. De använder 

troligen också receptbelagda läkemedel i större utsträckning och måste därför gå till apoteket.  

Genom att öka antalet läkemedel tillgängliga för receptfri försäljning ökar möjligheterna till egenvård 

hos allmänheten. Receptfri medicin är även den främsta formen av egenmedicinering (Wertheimer & 

Serradell, 2008). Med många receptfria läkemedel kan sjukvården spara pengar genom att lägga 

läkemedelskostnaderna på konsumenterna. Receptfria läkemedel ingår normalt sett inte i 

högkostnadsskyddet, det finns vissa undantag, och större besparingar görs därför på sådana 

läkemedel jämfört receptbelagda läkemedel (TLV, 2010‐11‐29).  

Målen med receptfritt i detaljhandeln var ”ökad tillgänglighet, prispress, samt en ändamålsenlig 

läkemedelsanvändning” (SOU, 2008).  Med över sex tusen försäljningsställen har tillgängligheten 

ökat. Konkurrens på marknaden innebär förhoppningsvis även prispress. Den ändamålsenliga 

läkemedelsanvändningen kan diskuteras. Vad menar utredningen med det? Jag tycker att 

läkemedelsanvändning blir ändamålsenlig om användaren får bra råd av kunnig personal. Således 

minimeras risken för felanvändning, viket jag tolkar som motsatsen till ändamålsenlig, av läkemedlet.   

Utbildning och regelverk Av de som erhållit utbildning om regler och bestämmelser kring försäljning av receptfria läkemedel 

uppfattades den tillfredsställande för majoriteten. Det går inte av denna undersökning att veta om 

de som erhållit utbildning också var de som kunde mer om regelverket. Det vill säga de som visste att 

bipacksedeln fanns att tillgå utanför läkemedelsförpackningen, att åldersgränsen är 18 år för köp av 

receptfritt i dagligvaruhandeln, om receptfria läkemedel kräver särskilda leveransmottagningar samt 

vem som är kontaktperson på försäljningsstället. Den vanligaste utbildningsformen var via medier på 

Internet. Att använda Internet är både enkelt, modernt och effektivt.  Med Internet är det lätt att få 

den studerande att interagera i utbildningen med hjälp av frågor.   

Åldersgräns Det är viktigt att alla som säljer receptfria läkemedel vet den korrekta åldersgränsen vid köp. 

Försäljning av receptfritt till minderårig straffsanktioneras på samma sätt som för försäljning av 

nikotinläkemedel till minderårig. Vid förbrytelse, avsiktligt eller på grund av oaktsamhet döms 

personen antingen till böter eller till fängelse i maximalt sex månader. (SFS, 2010‐11‐29) 

28  

En enkel undersökning om möjligheten att köpa receptfria läkemedel i detaljhandeln som minderårig 

utfördes i Uppsala av Upsala Nya Tidnings redaktion för webb‐tv 24. (Dagens Apotek, 2010‐12‐06) De 

lät två 17‐åriga flickor testa att köpa receptfritt i fem olika butiker. Endast två av fem butiker bad 

flickorna att legitimera sig. Ansvarig i en av butikerna som sålde läkemedel till flickorna sa: ”Ofrivilligt 

så kanske man inte tycker att Alvedon är lika farligt att sälja som folköl till exempel, eller cigaretter. 

De produkterna har vi också sålt längre tid, så personalen är kanske mer vana där.”  

Är det en åldersgräns så anser jag att den ska gälla oavsett om försäljaren anser att produkten är 

farlig eller inte.  

Åldersgränsen på 18 år ansåg utredningen skulle guida ungdomar att söka råd på apotek där de kan 

få farmaceutisk rådgivning. Det visade sig i en studie att ungdomar främst valde andra källor när de 

sökte råd. Föräldrarna var den vanligaste källan till läkemedelsinformation om receptfria läkemedel. 

(Westerlund et al., 2008) Även läkare och reklamkampanjer hamnade före apotek. Jag anser att 

åldersgräns på andra platser än apotek är bra. Inte främst för att guida unga att söka råd på apotek 

utan för att i största mån hålla nere användning av bland annat paracetamol och laxantia som kan 

skada användaren. Eftersom det i dagligvaruhandeln saknas personal som kan uppmärksamma och 

åtgärda bland annat överkonsumtion.  

Exponering av läkemedel i detaljhandeln Läkemedelsverket tydliggjorde sina bestämmelser angående exponering av läkemedel eftersom de 

tolkas olika av olika näringsidkare. På Coop i Sisjön exponerades receptfria läkemedel direkt i hyllorna 

mitt i butiken. (GT Expressen, 2010‐09‐20) Frågan var om kassapersonalen i informationsdisken hade 

möjlighet till full uppsikt. Coop tolkade bestämmelserna så att läkemedelsprodukterna var under 

rimlig uppsikt. Exponeringen i Sisjön tyder på att bestämmelserna fortfarande är svåra att tolka. De 

säger att läkemedlen ska vara under uppsikt. På hur långt avstånd kan en person hålla god uppsikt? 

Receptfria läkemedel exponerades enligt Läkemedelsverkets bestämmelser både i livsmedelsbutik 

samt på bensinstation. Variationen var stor i livsmedelsbutiker men den vanligaste exponeringen var 

”bakom kassan ej gripbart för kunden”. Några svarade att läkemedlen exponerades i förbutiken vilket 

kan antas vara antingen ”inlåst i skåp” eller ”bakom kassan, ej gripbart för kund”. Tre svar från 

bensinstationer och ett svar från livsmedelsbutik var kombinationen ”i automat samt i förbutiken”. 

Svaren kan därför tolkas samma som ”bakom kassan, ej gripbart samt i automat” eller ”inlåst i skåp 

samt i automat”. På bensinstationer användes färre exponeringssätt och alla sätten innebar att 

läkemedlen ej var gripbara för kunden. För att vara säkra på att det inte blir någon åverkan på 

läkemedlen anser jag att det behövs tydligare riktlinjer för exponering av läkemedel i detaljhandeln. 

För mer lämplig exponering kan exponeringssätten begränsas till färre och säkrare alternativ. Jag 

tycker att exponeringssätten ”inlåst i skåp” och ”bakom kassan, ej gripbart för kund” är mest 

lämpliga. Att köpa receptfria läkemedel utanför apotek innebär mest sannolikt att kunden vet vad 

han eller hon behöver. Därför anser jag att varan inte behöver vara gripbar för kunden.        

Kontaktpersonen på verksamheten Kontaktpersonen ansvarar för att personalen tillgodoses med regler och bestämmelser kring 

försäljning av receptfria läkemedel. Han eller hon ska även majoriteten av sin tid finnas tillgänglig vid 

försäljningsstället. Generellt visste hälften av personalen vem som var deras kontaktperson. Jag tror 

att det finns en koppling mellan att veta vem som är försäljningsställets kontaktperson och hur 

mycket personalen kan om regler och bestämmelser kring läkemedelsförsäljning. Kontaktpersonen 

29  

måste visa tydligare för personalen vem han eller hon är så de vet vem de ska vända sig till vid frågor 

om läkemedelsförsäljningen.  

Kontaktpersonen ska utföra egentillsyn vilket bland annat innebär att förse Apotekens Service med 

försäljningsstatistik av den receptfria försäljningen. Denna studie har inte undersökt hur väl 

butikerna och bensinstationerna rapporterar. Dock verkar rapporteringen vara bristfällig och enligt 

Apotekens Service vet man inte varför rapporteringen brister: ”Antingen är det fel på systemet som 

gör att de har svårt att få in siffrorna, eller så tror de att de inte ska rapportera om de inte säljer 

något. Eller så struntar de helt enkelt i det.”  (Svenska Dagbladet, 2010‐09‐21). Alla försäljningsställen 

är uppenbarligen inte lika bra på att rapportera in sin försäljning. Tydligare direktiv om vikten att 

rapportera in samt hjälp från Apotekens Service om hur siffrorna matas in i systemet behövs. 

Efter att ett försäljningsställe anmält sin försäljning kommer kommunen att sköta kontrollen av 

verksamheten. Läkemedelsverkets gruppchef för inspektionsenheten säger: ”Det är väldigt svårt att 

säga när kommunerna kommer att ha en fungerande kontroll. Det kommer ju också hela tiden nya 

försäljningsställen” (Svenska Dagbladet, 2010‐09‐21). För att få reda på hur det går med kontrollerna 

behövs arbete som fokuserar på kommunernas kontroll eftersom detta arbete inte undersökt detta. 

Ett exempel kan ändå tas upp från Västerås för att ge en inblick i kommunens kontroll där. (VLT, 

2010‐12‐06) Kontrollerna kom igång först i höstas vilket förklarades av att Läkemedelsverkets 

föreskrifter och utbildning av inspektörer har dröjt.  Vid kontrollerna hittade de främst brister i 

dokumentationen kring hur inköp och mottagning av leveranser ska ske.  

Utbildning kring receptfritt i detaljhandeln måste förbättras och nå ut till alla berörda. Både för att 

lära sig om leveransmottagning och att försäkra att alla är medvetna om åldersgränsen på 18 år.    

Diskussion kring metoden Metodkraven, enligt Holme & Solvang, (Holme & Solvang, 1997) anser jag är uppfyllda i mitt arbete. 

Min studie och verkligheten stämde överens på så sätt att kassapersonalen skulle undersökas och det 

var även kassapersonal som fyllde i min enkät. Jag har samlat min information på ett systematiskt 

sätt. Jag har utnyttjat information på bästa sätt utifrån arbetets omfattning. Tillförlitligheten kan bli 

kontrollerad eftersom enkäten är bifogad arbetet. Mina resultat är även presenterade i tabellform 

för att underlätta för läsaren att utvärdera dessa samt för att själva kunna bedöma om de anser att 

informationen utnyttjas på bästa sätt.  

Vid en pilotstudie, som ger övergripande information, tycker jag att en enkätundersökning var ett 

lämpligt metodval. Med enkäter är det enkelt att nå och samla information från många personer. Det 

negativa med enkäter är att svarsfrekvensen ofta blir låg. Det var även fallet med min 

enkätundersökning. En enkät uppfattades vara oseriöst och felaktigt ifylld och exkluderades därför ur 

arbetet. Några svarande hade hoppat över att svara på vissa frågor som gällde dem. I enkäten fanns 

hänvisningen ”om du svarade nej, gå till fråga 13”. Informationen gick inte fram helt då de som skulle 

svara på följande fråga inte gjorde det men svarade däremot på frågan (nummer 12) på sidan därpå.  

Kongruens var inte av särskilt stor vikt i min enkät eftersom jag samlade information om 

kassapersonalens situation i stort och inte om detaljer kring receptfri försäljning. Frågor ställda för 

nyanserade svar behövdes inte i denna studie. Jag arbetade på enkätens precision för att den skulle 

var lättifylld. Frågan ställd om utbildning (nummer 11b) borde varit ställd med möjlighet till mer än 

ett svar då flera hade erhållit utbildning på flera olika sätt. Objektiviteten var relativt god eftersom 

30  

kryssen övervägande uppfattades lika vid kodning av enkäterna. Fråga nummer 15 handlade om 

exponering av läkemedel. Vid svarsalternativet ”annat ställe” nämndes ”spelavdelningen”. Det 

nämnda exponeringsstället tolkade jag som ”i förbutiken”. På fråga 11b, om typ av utbildningsform, 

kodades det öppna svaret ”på intranätet” istället som ”via medier på Internet”. Tidsaspekten spelade 

inte in varvid undersökningens konstans var god. Undersökningen tycker jag mätte det den var 

avsedd att mäta vilket gör att validitet blev hög.  

För analys användes Microsoft Excel 2010. Alternativ metod med Statistical Package for the Social 

Sciences (SPSS) fanns tillgänglig för analys. Valet att inte använda SPSS grundades främst på att 

urvalet inte var obundet och att det från eventuella signifikanta skillnader inte heller hade gått att 

dra några slutsatser. Denna studie utfördes även som en pilotstudie och syftet var därför att få en 

första inblick i kassapersonalens del av försäljning med receptfria läkemedel snarare än att dra 

generella slutsatser.  

Slutsats Efter en inblick i detaljhandelns försäljning av receptfria läkemedel kan slutsatsen dras att 

kassapersonalens del i försäljningen inte är helt utvecklad nära ett år efter att försäljning på andra 

platser än apotek blev möjlig. Det beror till största delen på brist på utbildning angående regelverket 

kring försäljningen av receptfritt. Denna pilotstudie fick resultatet att drygt hälften hade utbildats. 

Alla som arbetar med försäljning av receptfria läkemedel måste ta del av utbildning för att 

upprätthålla ett fungerande regelverk. 

Exponeringen av läkemedel följde enligt denna undersökning bestämmelserna från 

Läkemedelsverket. Bestämmelser kan alltid utvecklas och förbättras. För läkemedel kan 

exponeringen bara bli säkrare för kunderna genom att exponera dem i skåp och enklare för 

försäljarna genom färre exponeringssätt.   

Utifrån kassapersonalens åsikter om rådgivning i detaljhandeln kan en slutsats dras att rådgivning 

inte behövs. Min slutsats är snarare att det är för tidigt för att dra sådana slutsatser och det krävs 

utvärderingar av behovet av rådgivning. Vem som ska ge råd måste diskuteras; kassapersonalen eller 

farmaceutisk utbildad personal. 

     

   

31  

Referenser a. Apotekens Service AB, Försäljningen av receptfria läkemedel utanför apotek uppgår till en halv 

miljard första året [Elektronisk] tillgänglig: http://www.apotekensservice.se/Nyheter‐och‐

Press/Presskontakt/Pressmeddelanden/Pressmeddelande‐101207/ [Besökt: 2010‐12‐07] 

b. Apotekens Service AB, Försäljningen av receptfria läkemedel ökar både i dagligvaruhandeln och på 

apotek [Elektronisk] tillgänglig: 

http://www.apotekensservice.se/Nyheter‐och‐Press/Presskontakt/Pressmeddelanden/Forsaljningen‐

av‐receptfria‐lakemedel‐okar‐bade‐i‐dagligvaruhandeln‐och‐pa‐apotek/ [Besökt: 2010‐09‐10] 

Avgift för försäljning av receptfria läkemedel. (2010). [Elektronisk] Norrbottens‐Kuriren, 14 

september. Tillgänglig: http://www.kuriren.nu/nyheter/artikel.aspx?articleid=5534278 [Besökt: 

2010‐09‐21] 

Bell, J. (2000). Introduktion till forskningsmetodik. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur AB. 

Blenkinsopp, A & Bradley, C. (1996). Over the Counter Drugs: Patients, Society, and the Increase in 

Self Medication. British Medical Journal vol. 312, s. 629.  

Bond, C. & Hannaford, P. (2003). Issues Related to Monitoring the Safety of Over‐the‐counter (OTC) Medicines. Drug Safety: an International Journal of Medical Toxicology and Drug Experience vol. 26, ss. 1065‐1074. 

Butiker saknar koll på läkemedel. (2010). Svenska Dagbladet, 26 augusti. Tillgänglig:  http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/butiker‐saknar‐koll‐pa‐lakemedel_5193647.svd [Besökt: 2010‐09‐21] 

Carlsten, A., Wennberg, M. & Bergendal, L. (1996). The Influence of Rx‐to OTC Changes on Drug Sales. 

Experiences in Sweden 1980‐1994. Journal of Clinical Pharmacy and Therapeutics vol. 21, ss. 423‐430.  

City Gross [Elektronisk] tillgänglig: http://www.citygross.se/ [Besökt: 2010‐12‐10] 

Claeson, P. & Edelstam, B. (2009). Läkemedelsboken 2009/2010: Naturläkemedel och växtbaserade 

läkemedel. 17. uppl. Stockholm: förlag 

Coop [Elektronisk] tillgänglig: http://www.coop.se/ [Besökt: 2010‐09‐13] 

Coop kan begå lagbrott i butiken. (2010). [Elektronisk] GT Expressen,  14 september. Tillgänglig: 

http://gt.expressen.se/nyheter/1.2134477/coop‐kan‐bega‐lagbrott‐i‐butiken [Besökt: 2010‐09‐20] 

Dagens Apotek, Dålig koll på åldersgräns [Elektronisk] tillgänglig: 

http://www.dagensmedicin.se/dagensapotek/nyheter/2010/11/24/dalig‐koll‐pa‐

aldersgrans/index.xml [Besökt: 2010‐12‐06] 

Dahl, J., Dahlander, M., Granqvist, L., Pettersson, K. & Zekarias, A. (2010). Det viktigaste är att de 

funkar – en studie om och exponering av receptfria läkemedel i detaljhandeln. Projektarbete inom 

kursen: Utvärdering av läkemedelsanvändning, Uppsala universitet, 2010‐06‐03 

Frans Schartaus Handelsinstitut, Apotekstekniker, 60 KY‐poäng [Elektronisk] tillgänglig: 

http://www.schartau.se/apotekstekniker/blog [Besökt: 2010‐09‐22] 

32  

Hemköp, Receptfria läkemedel på Hemköp [Elektronisk] tillgänglig: 

http://www.hemkop.se/showdoc.asp?docid=1156 [Besökt: 2010‐12‐06] 

Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder.  

Lund: Studentlitteratur. 

ICA AB, Service i butiker, Receptfria läkemedel [Elektronisk] tillgänglig: 

http://www.ica.se/Sok‐butik/Service‐i‐butiker/Receptfria‐lakemedel/ [Besökt: 2010‐09‐13] 

Irestedt, B., Persson, H. & Sjöberg, G. (2005). Receptfritt Paracetamol Vanlig Orsak till Förgiftning bland Tonårsflickor. Läkartidningen vol. 102, ss. 3130‐3132. 

Isacson, D. & Bingefors, C. (1999). On RxSwitches and Access to Over‐the‐counter Drugs in Sweden. Journal of Social and Administrative Pharmacy vol. 16, ss. 13‐25. 

Kansanaho, H., Isonen‐Sjölund, N., Pietilä, K., Airaksinen, M. & Isonen, T. (2002). Patient Counselling Profile in a Finnish Pharmacy. Patient Education and Counseling vol. 47, ss. 77‐82. 

Krishnan, H. S. & Schaefer, M. (2000). Evaluation of the Impact of Pharmacist´s Advice Giving on the Outcomes of Self‐medication in Patients Suffering from Dyspepsia. Pharmacy World & Science vol. 22, ss. 102‐108. 

LIF. (2009). FASS. Stockholm: Elanders AB.  

Lindskog, B. I. (2004). Medicinsk Miniordbok. 6. uppl. Stockholm: Nordstedts Akademiska förlag. 

Läkemedel säljs utan tillsyn. (2010). [Elektronisk] Helsingborgs Dagblad, 16 augusti. Tillgänglig: 

http://hd.se/angelholm/2010/08/16/lakemedelsforsaljning‐utan‐tillsyn/ [Besökt: 2010‐09‐21] 

Läkemedelsakademin, Temaeftermiddag; Handel med receptfria läkemedel utanför apotek 

[Elektronisk] tillgänglig, 

http://www.lakemedelsakademin.se/upload/8128/Inbjudan%20receptfritt.pdf [Besökt: 2010‐11‐24] 

a. Läkemedelsverket, Läkemedelsverkets författningssamling, Läkemedelsverkets föreskrifter om 

märkning och bipacksedlar för läkemedel [Elektronisk] tillgänglig: 

http://www.lakemedelsverket.se/upload/lvfs/LVFS_2005‐11.pdf [Besökt: 2010‐09‐10] 

b. Läkemedelsverket, Läkemedelsverkets författningssamling, Läkemedelsverkets föreskrifter om godkännande av läkemedel för försäljning m.m [Elektronisk] tillgänglig:  http://www.lakemedelsverket.se/upload/lvfs/LVFS_2006‐11.pdf [Besökt: 2010‐09‐10]  c. Läkemedelsverket, Receptfritt och egenvård [Elektronisk] tillgänglig: 

http://www.lakemedelsverket.se/malgrupp/Allmanhet/Receptfritt‐och‐egenvard/ [Besökt: 2010‐09‐

10] 

 

d. Läkemedelsverket, Läkemedelsverket receptbelägger större förpackningar smärtstillande 

läkemedel och laxermedel [Elektronisk]tillgänglig: 

http://www.lakemedelsverket.se/Alla‐nyheter/NYHETER‐2009/Lakemedelsverket‐receptbelagger‐

storre‐forpackningar‐smartstillande‐lakemedel‐och‐laxermedel‐/ [Besökt: 2010‐09‐10] 

33  

e. Läkemedelsverket, Receptfria läkemedel tillåtna för försäljning på andra försäljningsställen än 

apotek [Elektronisk] tillgänglig: 

http://www.lakemedelsverket.se/upload/foretag/apotek/gk_otc%20detaljhandel%20enl%20lvfs%20

2009_20_2010‐08‐23.pdf [Besökt: 2010‐09‐10] 

f. Läkemedelsverket, Bakgrund och bedömningskriterier – receptfria läkemedel utanför apotek http://www.lakemedelsverket.se/upload/nyheter/2009/2009‐07‐07_bakgrund‐kriterier‐OTC_1_nov_2009.pdf [Besökt: 2010‐09‐10]  g. Läkemedelsverket, Lista över försäljningsställen som anmält handel med vissa receptfria läkemedel [Elektronisk]tillgänglig: http://www.lakemedelsverket.se/malgrupp/Foretag/Apoteksmarknaden/Receptfritt‐i‐affarerna/Lista‐over‐forsaljningsstallen‐som‐anmalt‐handel‐med‐vissa‐receptfria‐lakemedel/ [Besökt: 2010‐09‐13]  h. Läkemedelsverket, Läkemedelsverkets författningssamling, Läkemedelsverkets föreskrifter om handel med vissa receptfria läkemedel [Elektronisk] tillgänglig: http://www.lakemedelsverket.se/upload/lvfs/LVFS_2009‐20.pdf [Besökt: 2010‐09‐15]  

i. Läkemedelsverket, Handel med vissa receptfria läkemedel, Vägledning till Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:20) om handel med vissa receptfria läkemedel; för verksamhetsutövare [Elektronisk] tillgänglig: http://www.lakemedelsverket.se/upload/lvfs/vagledningar/V%c3%a4gledning_LVFS_2009_20_verksamhetsut%c3%b6vare_2010_18.pdf [Besökt: 2010‐11‐22]   Marklund, B., Karlsson, G. & Bengtsson, C. (1990). The Advisory Service of the Pharmacies as an Activity of Its Own and as Part of a Collaboration with the Primary Health Care Services. Journal of Social and Administrative Pharmacy vol. 17, ss. 111‐116.  OK‐Q8 AB, Våra receptfria läkemedel, tillgänglig: 

http://www.okq8.se/privat/pastationen/utbudetpastationen/varareceptfrialakemedel [Besökt: 

2010‐09‐13] 

Pharmaceutical Care Network Europe, PCNE, Classification for Drug Related Problems V5.01, tillgänglig: http://www.pcne.org/dokumenter/DRP/PCNE%20classification%20V5.01.pdf [Besökt: 2010‐10‐29]  Preem, tillgänglig: http://preem.se/default____2973.aspx [Besökt: 2010‐12‐09] 

Regeringen, Apoteksmarknaden [Elektronisk]Socialdepartementet, tillgänglig: 

http://www.regeringen.se/sb/d/10383 [Besökt: 2010‐09‐10] 

Riksdagen, Svensk författningssamling, Lag (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel 

[Elektronisk] Socialdepartementet, tillgänglig: 

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2009:730  [Besökt: 2010‐09‐10] 

Robson, C. (2002). Real world research. 2. uppl. Blackwell Publishing Ltd.   

Sen kontroll av receptfri försäljning. (2010). Vestmanlands Läns Tidning (VLT), 22 november. Tillgänglig:  http://vlt.se/nyheter/vasteras/1.1017379‐sen‐kontroll‐av‐receptfri‐forsaljning [Besökt: 2010‐12‐06] 

34  

Simoens, S., Lobeau, M., Verbeke, K. & van Aerschot, A. (2009). Patient Experiences of Over‐the‐counter Medicin Purchases in Flemish Community Pharmacies. Pharmacy World & Science vol. 31, ss. 450‐457. 

Statens offentliga utredningar SOU 2008:33. (2008). Detaljhandel med vissa receptfria läkemedel‐ 

delbetänkande av apoteksmarknadsutredningen. Stockholm: Edita Sverige AB. 

Statens offentliga utredningar SOU 2004:43. (2004). Den könsuppdelade arbetsmarknaden‐ 

betänkande av utredningen om den könssegregerade svenska arbetsmarknaden [Elektronisk]  

tillgänglig: http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/01/72/89/fe0a5c7f.pdf [Besökt: 2010‐11‐23]    

Statoil, Receptfria läkemedel: våra produkter [Elektronisk] tillgänglig: http://www.statoil.se/FrontServlet?ds=Statoil&state=Statoil_dynamic&viewid=2078492&contentid=2080079&showMenu=9_8 [Besökt: 2010‐12‐06] 

a. Svensk dagligvaruhandel, Branschorganisationen för dagligvaruhandeln [Elektronisk] tillgänglig: http://www.svenskdagligvaruhandel.se/web/Hem_1.aspx [Besökt: 2010‐10‐29] 

b. Svensk dagligvaruhandel, Branschriktlinjer för egentillsyn [Elektronisk] tillgänglig: http://www.svenskdagligvaruhandel.se/web/Receptfria_lakemedel.aspx [Besökt: 2010‐10‐19] 

Svensk egenvård, Marknadsstatistik 2008, Försäljningsstatistik över egenvårdsprodukter [Elektronisk] tillgänglig: http://www.svenskegenvard.se/index.php/statistik‐om‐branschen [Besökt: 2010‐09‐10] 

Svensk författningssamling SFS 2007:1455, Lag om detaljhandel med nikotinläkemedel [Elektronisk] tillgänglig: http://62.95.69.3/SFSdoc/07/071455.PDF [Besökt: 2010‐11‐29] 

Tandvårds‐ och läkemedelsförmånsverket (TLV), Pris och subvention av läkemedel [Elektronisk] tillgänglig: http://www.tlv.se/lakemedel/pris‐och‐subvention‐av‐lakemedel/ [Besökt: 2010‐11‐29] 

Trost, J. (2007). Enkätboken. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur AB. 

a. Uppsala universitet, Receptarieprogrammet 180 högskolepoäng [Elektronisk] Farmaceutiska 

fakulteten läkemedelskunnande i utbildning och forskning. Tillgänglig:  

http://www.farmfak.uu.se/utbildning/program_kurser/receptarie [Besökt: 2010‐09‐22] 

b. Uppsala universitet, Apotekarprogrammet 300 högskolepoäng [Elektronisk] Farmaceutiska 

fakulteten läkemedelskunnande i utbildning och forskning. Tillgänglig:  

http://www.farmfak.uu.se/utbildning/program_kurser/apotekare [Besökt: 2010‐09‐22] 

Wertheimer, A. I. & Serradell, J. (2008). A Discussion Paper on Self‐care and its implications for Pharmacists. Pharmacy World & Science vol. 30, ss. 309‐315. 

Westerlund, T., Anderson, I‐L. & Marklund, B. (2007). The Quality of Self‐care Counselling by 

Pharmacy Practitioners, Supported by IT‐based Clinical Guidelines. Pharmacy World & Science vol. 29, 

ss. 67‐72. 

Westerlund, M., Brånstad, J‐O. & Westerlund, T. (2008). Medicine‐taking Behaviour and Drug‐related 

Problems in Adolescents of a Swedish High School. Pharmacy World & Science vol. 30, ss. 243‐250.  

35  

Westerlund, T., Marklund, B. RG., Handl, W. HA., Thunberg, M. E. & Allebeck, P. (2001). 

Nonprescription Drug‐related Problems and Pharmacy Interventions. The Annals of Pharmacotherapy 

vol. 35, ss. 1343‐1349. 

Willys [Elektronisk] tillgänglig: http://www.willys.se/ [Besökt: 2010‐12‐06] 

   

36  

Bilaga 1 

Kassapersonals perspektiv på receptfria läkemedel i handeln 

‐ En enkätundersökning till fördjupningsarbete i Samhällsfarmaci vid Uppsala universitet 

Några frågor om dig: 

1. I vilken butik arbetar Du?  

 

______________________________________________________________ 

2. För Dig som arbetar i livsmedelsbutik. 

 Jobbar Du i? 

 Kassalinjen 

 Förbutiken 

 Både i kassalinjen och i förbutiken 

3. Är Du? 

 Man 

 Kvinna 

4. Vilket år är Du född?  

 

19________ 

Några frågor om läkemedelsinformation 

5. Bipacksedlar innehåller läkemedelsinformation och finns i läkemedelsförpackningen. 

Finns Era receptfria läkemedels bipacksedlar att tillgå i butiken, det vill säga utanför 

läkemedelsförpackningen? 

 Ja 

 Nej 

 Vet ej 

 

Om Du svarade ja:  

Ange hur de finns tillgängliga i butiken:______________________________________ 

 

_____________________________________________________________________ 

 

_____________________________________________________________________ 

   

37  

6. Till vilken eller vilka informationsställen hänvisar Du vid kundfrågor om läkemedel? 

Flera val får göras. 

 Fass‐ eller uppslagsverk 

 Sjukvårdsupplysningen 

 Apotek 

 Läkemedelsverket 

 Annan informationskälla:_____________________________________________ 

7. Ange den vanligaste informationskällan som Du hänvisar till? 

 

____________________________________________________________________ 

8. Skulle Du vilja få ge läkemedelsrådgivning till kunderna? 

 Ja 

 Nej 

 Vet inte 

9. Anser Du att det finns ett behov av att ge rådgivning om läkemedel i Din butik? 

 Ja 

 Nej 

 Vet inte 

Några frågor om utbildning och regler 

10. Vilken åldersgräns gäller för köp av receptfria läkemedel i Din butik? 

 

________ år 

 

11. Har Du fått någon utbildning i samband med att Din arbetsplats började sälja 

receptfria läkemedel? 

 Ja 

Nej 

 

Om Du svarade nej gå till fråga 13: 

 

I vilken form fick Du utbildningen? 

 Muntligt 

 Skriftligt 

 Via medier på Internet 

 Annan form:_______________________________________________________ 

 

   

38  

12. Anser Du att utbildningen gav tillräcklig kunskap om försäljning av receptfria 

läkemedel? 

 Ja 

 Nej 

 

13. Vet Du vem som är kontaktperson för receptfria läkemedel på Ert försäljningsställe? 

 Ja 

 Nej 

 

14. Har Ni särskilda anvisningar hur leveransmottagning av läkemedel ska ske? 

 Ja 

 Nej 

 Tar inte emot leveranser 

 

15. Hur förvarar Ni receptfria läkemedel? Flera val får göras. 

 Inlåst i skåp 

 Bakom kassan, ej gripbart för kund 

 I hyllor, gripbart för kund 

 I automat 

 Annat ställe:____________________________________________________ 

Några frågor om försäljning 

16.  Hur många läkemedelsfrågor får Du per dag? Uppskatta. 

_______________stycken 

 

17. Vilken ålderskategori köper mest läkemedel? Uppskatta. 

 under 30 år 

 31‐60 år 

 > 60 år 

 

Tack för Din medverkan! 

39  

Bilaga 2 

 

        

                  

Receptfria läkemedel i handeln 

Som ett fördjupningsprojekt inom apotekarprogrammet vill jag genomföra en enkätundersökning för 

hur kassapersonalen, i livsmedelsbutiker och på bensinstationer, ser på, vet och tycker om 

försäljning, regler och rådgivning av receptfria läkemedel i handeln.  

Undersökningen görs helt anonymt. Jag som arbetar med undersökningen kommer inte veta vem 

som svarat vad. Svaren kommer att sammanställas tillsammans i statistiska tabeller och grafer. Inga 

separata svar kommer att anges. 

All kassapersonal få enkäten som pappersenkät. Din ifyllda enkät postas i det frankerade och 

adresserade kuvertet som bifogats enkäten. 

Om du har några frågor om undersökningen, hör av dig till Jonna Dahl. 

Mail: joda1940@student.uu.se 

Telefon: 073‐059 17 57 

Tack på förhand för din medverkan. 

Uppsala i oktober 2010 

 

Jonna Dahl 

Apotekarstuderande       

 

 

 

UPPSALA UNIVERSITET 

Institutionen för farmaci 

40  

Bilaga 3 

 

        

                  

Receptfria läkemedel i handeln 

Som ett fördjupningsprojekt inom apotekarprogrammet vill jag genomföra en enkätundersökning för 

hur kassapersonalen, i livsmedelsbutiker och på bensinstationer, ser på, vet och tycker om 

försäljning, regler och rådgivning av receptfria läkemedel i handeln.  

Undersökningen görs helt anonymt. Jag som arbetar med undersökningen kommer inte veta vem 

som svarat vad. Svaren kommer att sammanställas tillsammans i statistiska tabeller och grafer. Inga 

separata svar kommer att anges. 

All kassapersonal få enkäten som pappersenkät. Din ifyllda enkät försluts i det bifogade svarskuvertet 

och lämnas i svarslådan märkt ”Enkäter‐ receptfria läkemedel i handeln”. 

Om du har några frågor om undersökningen, hör av dig till Jonna Dahl. 

Mail: joda1940@student.uu.se 

Telefon: 073‐059 17 57 

Tack på förhand för din medverkan. 

Uppsala i oktober 2010 

 

Jonna Dahl 

Apotekarstuderande       

   

UPPSALA UNIVERSITET 

Institutionen för farmaci 

41  

Bilaga 4  

Skickat: den 23 november 2010 16:11:37 

  Från: tomas.svaton@svenskdagligvaruhandel.se  

Till: joda1940@student.uu.se 

”Varje kedja eller handelsaktör svarar för att en relevant utbildning anordnas, det finns inget central 

framtaget material. Läkemedelsakademin lanserar en handbok anpassad för handeln utanför 

apotek.” 

Vänliga hälsningar 

Thomas Svaton 

Svensk Dagligvaruhandel 

Besöksadress: Regeringsgatan 60 

Postadress: 103 20 Stockholm 

telefon: +46 8 762 78 06 

    

  

   

42  

Appendix  

1:1 Tabell 1:1 svarsfrekvens uppdelat på män och kvinnor.  

  Antal  Antal (%) 

Är du?       

Man  22  31 

Kvinna  50  69 

Totalt  72  100 

 

 

1:2 Tabell 1:2 antal enkäter som lämnades in respektive skickades in uppdelat på antal utdelade enkäter av 

respektive inlämningsmetod. 

  Lämnas in 

Skickas in 

  90  98 

Lämnade in  32  ‐ 

Skickade in  ‐  40 

Totalt (%)  36  41 

 

 

1:3 Tabell 1:3 de svarande uppdelade i tre åldersgrupper samt åldersspann och antal i varje åldersgrupp. 

  Åldersgrupp  Ålder i gruppen 

Åldersspann Antal i gruppen 

Antal i gruppen (%) 

Vilket år är du född? 

              

  I  17 år‐30 år  93‐80  31  43 

  II  31 år‐44 år  79‐66  27  38 

  III  45 år‐59 år  65‐51  14  19 

Totalt           72  100 

 

   

43  

1:4 Tabell 1:4 arbetsstation för de som jobbar i livsmedelsbutik.  

  Antal  Antal (%) 

För dig som jobbar i livsmedelsbutik. Jobbar du i?       

Kassalinje  29  40 

Förbutik  2  3 

Både i kassalinje och i förbutik  27  38 

Övrigt*  1  1 

Jobbar ej inom livsmedel  11  15 

Ej svar  2  3 

Totalt  72  100 

*Delikatessen 

 

1:5 Tabell 1:5 kassapersonalens åsikter om att ge läkemedelsrådgivning. 

  Antal  Antal (%) 

Skulle du vilja få ge läkemedelsrådgivning till kunderna? Ja  4  5,5 

Nej  58  80,5 

Vet inte  10  14 

Totalt  72  100 

 

 

1:6 Tabell 1:6 kassapersonalens åsikter om behovet av läkemedelsrådgivning på deras arbetsplats. Fördelat på 

åldersgrupperna I‐III.  

  Födda 93‐80  Födda 79‐66  Födda 65‐51  Totalt   Totalt (%) 

Anser du att det finns ett behov av att ge rådgivning i din butik?     

Ja  3  4  0  7  10 

Nej  24  19  13  56  78 

Vet inte  3  4  1  8  11 

Ej svar  1  0  0  1  1 

Totalt  31  27  14  72  100 

   

44  

1:7 Tabell 1:7 antalet läkemedelsfrågor som kassapersonalen uppskattat de får per dag. 

  Antal  Antal (%) 

Hur många läkemedelsfrågor får du per dag?   0  34  47 ½  5  7 1  14  19 1½  4  6 2  4  6 2½   1  1 4  1  1 5  2  3 7½  1  1 Övrigt*  2  3 Ej svar  4  6 Totalt  72  100 

* Väldigt sällan och bara frågor om vart de finns, inte om produkten i sig. 

 

1:8 Tabell 1:8 olika platser där bipacksedlarna finns tillgängliga utanför läkemedelsförpackningen. 

  Alternativ  

Ange hur de finns tillgängliga i butiken 

  Informationspärm 

  I pärm i förbutiken 

  I pärm vid varorna 

  I pärm i kassan 

 

 

1:9 Tabell 1:9 kassapersonalens uppskattning av vilken ålderskategori som köper mest receptfria läkemedel. 

  Antal  Totalt (%) 

Vilken ålderskategori köper mest läkemedel? 

Under 30 år  9  13 

31‐60 år  59  82 

Över 60 år  0  0 

Ej svar  1  1 

Övrigt*  3  4 

Totalt  72  100 

 

   

45  

1:10 Tabell 1:10 antal som erhållit eller inte erhållit utbildning kring försäljning av receptfria läkemedel. 

  Antal  Antal (%) 

Har du fått någon utbildning?       

Ja  41  57 

Nej  31  43 

Totalt  72  100 

  

1:11 Tabell 1:11 utbildningsform samt kombinationer av utbildningsformer för män respektive för kvinnor.   

  Män  Kvinnor  Totalt  Totalt (%) 

I vilken form fick du utbildningen?         

Muntligt  1  2  3  7 

Skriftligt  0  1  1  2,5 

Via medier på Internet  8  16  24  59 

Annan form  0  0  0  0 

Skriftligt+Medier via Internet  0  3  3  7 

Skriftligt+Annan form  0  1  1  2,5 

Muntligt+Skriftligt+Medier via Internet  0  1  1  2,5 

Muntligt+Medier via Internet  0  1  1  2,5 

Muntligt+Skriftligt  1  2  3  7 

Ej svar  1  3  4  10 

Totalt  11  30  41  100 

 

 

1:12 Tabell 1:12 huruvida utbildningen gav tillräcklig kunskap för att sälja receptfritt. 

  Erhållit utbildning n=41  Totalt (%) 

Anser du att utbildningen gav tillräcklig kunskap om försäljning av receptfria läkemedel? 

Ja  38  93 

Nej  2  5 

Ej svar  1  2 

Totalt  41  100 

 

   

46  

1:13 Tabell 1:13 antal som svarade rätt respektive fel åldersgräns vid köp av receptfria läkemedel. 

  Antal  Antal (%) 

Vilken åldersgräns gäller för köp av receptfria läkemedel?       

Svarade rätt åldersgräns (18 år)  70  97 

Svarade fel åldersgräns (16 år)  2  3 

Totalt  72  100 

 

 

1:14 Tabell 1:14 kassapersonalens vetskap om särskild leveransmottagning av läkemedel uppdelat på 

livsmedelsbutik och på bensinstation. 

  Livsmedels‐butik 

Livsmedels‐butik (%) 

Bensin‐station 

Bensin‐station (%) 

Totalt  Totalt (%) 

Har ni särskilda anvisningar hur leveransmottagningar av läkemedel ska ske?     

Ja   28  46  2  18  30  42

Nej  10  16,5  6  55  16  22

Tar inte emot leveranser 

21  34,5  2  18  23  32

Ej svar  2  3  1  9  3  4

Totalt  61  100  11  100  72  100