Första hjälpen SLAO

FRSTA HJLPEN I SKIDBACKEN 151SLAOs HANDBOK FR LIFT- OCH PISTPERSONAL

FRSTA HJLPEN I SKIDBACKEN

SLAOs rekommendation r att personer verksamma i skidanlggningar, vilka kan tnkas ta hand om mnniskor som drabbats av skada eller sjukdom, gr utbild-ningen Frsta hjlpen i skidbacken och sedan hller sig uppdaterad! Ls mer om vra utbildningar p sid 163.

Utdrag ur boken Frsta hjlpen i terrng av Marie Nordgren m fl , (ISBN 91-631-5783-7).

Det absolut frsta du gr p skadeplatsen r att bedma eventuellt livsfarlig lge (L), samt se till att andningen och cirkulationen hos den skadade r normal. Om det felar med andningen, fri luftvg och/eller cirkulationen kan det vara, eller snabbt bli livshotande. Har personen ofri luftvg (A) mste du frst tgrda detta innan du gr vidare till sjlva andningen (B), fr att drefter g vidare till cirkulationen (C). Du ska under hela omhndertagandet regelbundet g tillbaka och skerstlla de vitala funktionerna utifrn ABCDE. Det r lttare att komma ihg vad du initialt skall gra om du lgger bokstverna L-ABCDE p minnet.

L Lge. Tre S Skerhet, Scen, Situation.A Airway. Fri luftvg?B Breathing. Andas? Hur r kvalitn p andningen?C Cirkulation. Stor synlig bldning? Finns det puls och hur r kvalitn?D Disability. Medvetande. E Exposure. Systematisk helkroppsunderskning, med hnsyn till omgivningens temperatur. Frhindra avkylning.

L. LGE Utstt dig inte fr ett lge som kan medfra livsfara fr dig sjlv eller dina arbetskamrater. Den skadade kan fi nnas inom ett riskomrde och du mste d vidta lmpliga tgrder, det vill sga skra platsen, innan du brjar omhndertagandet eller rddningsarbetet.

TRE S SKERHET, SCEN OCH SITUATIONSkerhet Livsfarligt lge? Bedm eventuella risker fr dig sjlv, dina arbetskamrater och den skadade. r den skadade till exempel skymd bakom backkrn, i korsning av skidbacke, i lavin etc? Eliminera risken innan du brjar jobba, varna till exempel med hjlp av ett par skidor som stlls i kors.

Scen Hur ser platsen ut, fall, kollision etc? Vilka r inblandade; personer, skotrar etc? Behvs det ytterligare resurser?

Situation Vad har hnt? Kan ngot medicinskt problem ligga bakom? Antal inblandade personer. Miljn vi arbetar i r kall och den skadade/sjuke kyls snabbt ner. En av de stora uppgifterna utomhus r att se till att den skadade/sjuke inte kyls ner mer n absolut ndvn-digt, d kyla har en negativ effekt p kroppen i samband med skada.

Tnk frst, handla sedan!

152 FRSTA HJLPEN I SKIDBACKEN SLAOs HANDBOK FR LIFT- OCH PISTPERSONAL

PRIMR UNDERSKNING OCH BEHANDLING

A. AIRWAY/FRI LUFTVGHos en medvetsls person slappnar muskulaturen av. Om personen ligger p rygg leder detta till att tungan faller tillbaka bakt mot bakre svalgvggen och blockerar luftvgen. Genom haklyft strcker du upp tungan och luften kan ter passera = fri luftvg. Titta i munhlan s att du skert vet att luftvgen r fri!

Tungan faller bak och blockerar luftvgen.

Haklyft.

HaklyftPlacera din ena hand p den skadades panna. Placera andra handens pek-, lng- och eventu-ellt ringfi nger under den skadades hakspets (p kkbenet). Lyft upp hakan och bj frsiktigt huvudet bakt med hjlp av handen p pannan.

OBS! Det fi nns alltid risk fr nackskada! Du mste arbeta frsiktigt och absolut undvika framtbjning i nacken! Om den skadade inte r vaken efter ett trauma misstnk halsryggskada! Du kan alltid skapa fri luftvg genom haklyft. Utan andning s dr vi.


B. BREATHING/ANDNINGAndningen r livsviktig fr att kroppens alla celler ska f tillrckligt med syre och fr att vi ska kunna vdra ut slaggprodukter. Hjrnan och hjrtat klarar sig bara en kort stund utan syre. Drfr r det viktigt att du kontrollerar om och hur den skadade andas! Om han/hon inte andas, ge mun till mun andning. Om han/hon andas, observera andningen genom Se, Lyssna och Knn. Normal andningsfrekvens fr vuxen r 12-15 andetag/minut.

Mun till mun andning1. Se till att luftvgen hela tiden r fri. Kontrollera att frmmande freml (tnder, blod, krkning etc), ej fi nns i munhlan. Vid behov ta bort.2. Knip t om den skadades nsa med tumme och pekfi nger med den hand som vilar p den skadades/sjukes panna.3. Ta ett andetag och bls lngsamt (under ca 2 sekunder) in luften i den skadade. Snegla samtidigt ner p brstkorgen och kontrollera att den hjer sig vid inblsningen. Vrid ditt huvud t sidan och ta ett nytt andetag mellan varje inblsning. Nr du har blst in luft tio gnger larma och begr mer hjlp.

Kom ihg att kontrollera att luft verkligen kommer in i lungorna p den skadade. Gr detta genom att kontrollera att brstkorgen hjer sig. Bls lngsamt in luft i din egen andningstakt. Om du inte fr in ngon luft, gr ett nytt frsk med fri luft vg, kontrollera ocks om det fi nns ngot hinder i luftvgen. Om den skadade inte andas sjlv efter tv inblsningar, fortstt med mun till munandningen. Anvnd skyddsduk eller andningsmask. Det fi nns olika typer av masker, bl a pocketmask och s k hygienmask.

Stabilt sidolge Innan du vnder den skadade i stabilt sidolge, kontrollera att han/hon inte har hrda eller vassa freml i byx- och/eller jackfi ckor.

Om du mste lmna den medvetslse utan uppsikt vnd honom/henne i stabilt sido-lge frst. Detta fr att skerstlla fri luftvg samt att eventuell krkning ska rinna ut.


C. CIRKULATIONDen vanligaste orsaken till cirkulationssvikt (chock) r bldning i samband med omfattande skador. Det r livsavgrande att vi har en tillrcklig mngd blod som cirkulerar i kroppen. Om vi frlorar fr mycket blod kan viktiga organ i kroppen ta skada och i vrsta fall kan vi drabbas av ett cirkulatiosstillestnd.

Pulsen knner du i frsta hand p handleden och i andra hand p halsen.

Knn med pek- och lngfi nger p hand-ledens undersida, mot tumsidan knner du pulsen med fi ngertopparna.

Stt pek- och lngfi nger p struphuvudet och dra fi ngrarna ca 2 cm ned mot dig. I gropen vid sneda halsmuskeln knner du pulsen med fi ngertopparna.Rkna pulsen under en minut. Kontrollera samtidigt dess kvalitet: r den snabb, lngsam, fyllig eller tunn? Normal puls fr vuxen r 60-80 slag/minut.

Alla som har omfattande skador riskerar alltid att hamna i cirkulationssvikt. Frebygg drfr alltid cirkulationssvikt hos en svrt skadad person.Placera den skadade p ett varmt underlag (fi lt, jacka eller dylikt) lugna, hj fotnden ca 30 cm ovan hjrtats niv, frhindra ytterligare avkylning genom mssa, torra vantar etc.

OBS! Kontrollera effekten av varje vidtagen tgrd enligt ABCDE! Det spelar ingen roll hur bra du tar om hand om en skadad eller sjuk person om han/hon inte har fri luftvg och kan andas! Ta drfr fr vana att alltid g tillbaka och kontrollera ABCDE!


Skapa fri luftvg genom haklyftTa bort eventuellt frmmande freml ssom lsa tnder, blod och slem frn munhlan.

Bibehll fri luftvg Om du mste lmna den medvetslse, placera honom/henne i stabilt sidolge.

KONTROLLERA ANDNINGEN GENOM ATT: SE ansiktsfrg, andningsrrelser LYSSNA andningsljud KNN efter luftstrm

A

Blek, blaktig ansiktsfrg. Medvetsls. Ingen andning.

Larma SOS ALARM samt starta hjrt- och lungrddning!

Normal puls? (60-80 slag/minut)Ge mun till mun andning.Placera den skadade p varmt underlag, frhindra avkylning, lugna.

NEJ

JA

NEJ

JA

Kontrollera puls!

NEJ

?ANDAS?

?ANDAS?

JA?PULS?

Bibehll fri luftvg

Pverkad puls? (>100 slag/minut)Huden blek, kallsvettig, ev snkt medvetandegrad, oro, trst.Stoppa ev stor bldning.Placera benen i hglge. Placera personen p varmt underlag, frhindra avkylning, lugn, varsamhet.

B

C


D. DISABILITY MEDVETANDE, VAKENHETSGRADNr du har kontrollerat ABC hos den skadade/sjuke blir nsta steg att grovt bedma medve-tandet hos personen. Medvetandegraden kan pverkas av fl era faktorer, bland annat: Skallskada Sjukdom, t ex diabetes, epilepsi. verdos av droger och/eller alkohol Stora bldningar.

Det r viktigt att kontrollera medvetandet hos en skadad. Vid skallskada r det extra viktigt att hela tiden kontrollera den skadades medvetandegrad och hur den frndras. Du kan t ex kontrollera om personen r helt vaken, reagerar p tilltal eller om han/hon inte reagerar alls.

E. EXPONERING FR KYLAMnniskan ska fr att m bra ha en inre kroppstemperatur p ca +37 C. Sjunker kropps-temperaturen under +35 C drabbas personen av undertemperatur (hypotermi). Hypotermi kan leda till ett akut tillstnd fr mnniskan, speciellt i samband med kall luft eller kallt vatten p g a den snabba nedkylningen som sker i denna milj.

Om tillstndet r kombinerat med skada, sjukdom, nedsatt hlsa, hg eller lg lder, frgift-ning, uttorkning eller trtthet kan det leda till att temperaturregleringen i kroppen riskerar att sttas ur funktion med snkt vrmeproduktion och kade vrmefrluster som fljd. En person med snkt kroppstemperatur kommer att drabbas av en rad fljdverkningar som r negativa fr den skadade/sjuke personen. Frhindra alltid avkylning och tnk p att blta klder snabbt leder bort vrmen frn kroppen! Blta klder ska alltid avlgsnas och ersttas med torra.

Kroppen avger hela tiden vrme till omgivningen, procentsatserna gller i vila.

Strlning30% i kyla

Konvektion50% i kyla

Konduktion 1-2%

Avdunstning10-15% i kyla

Svettning


Lugnt 5 m/sek 10 m/sek 15 m/sek 20 m/sek

0 -10 -15 -18 -19

-10 -21 -30 -34 -36

-20 -34 -44 -49 -52

-30 -46 -59 -65 -67

-40 -69 -74 -80 -83

kande risk fr kylskador frn -30C. Stor fara fr kylskador vid -60C.

Vi mnniskor vistas oftast i en omgivning som har lgre temperatur n vr kroppstemperatur, vilket leder till att vi hela tiden avger vrme till vr omgivning. Detta sker genom konvektion, strlning, konduktion och avdunstning vilket r viktigt att knna till vid omhndertagande av en skadad eller sjuk person.

Konvektion: Varm luft r lttare n kall luft vilket gr att den varma luften strmmar bort frn kroppen. Vrmeavgivningen kar vid stark vind eller rrelse och sker till strsta delen via huden men ocks via andningen.

Strlning: Vrme avges frn huden genom strlning till omgivningen.

Konduktion: Genom konduktion frloras vrme frn hud direkt till material. Luft leder vrme mycket dligt, vatten dremot leder vrme mycket bra, 10-25 gnger bttre n luft. Att tnka p om en skadad ligger p marken samt om han/hon r blt!

Avdunstning: Luften strvar efter 100 procents luftfuktighet, drfr kommer vtskan vid hudytan att frngas. Ju lgre temperatur desto mindre mngd vattennga kan luften inne-hlla. Detta medfr att mnniskan vid lga temperaturer andas in samt har torrare luft runt sin kropp, vilket i sin tur leder till kad avdunstning.

S ska du gra!Frebygg effekten av kyla och frhindra ytterligare nedkylning. Stt p en mssa p den skadade och byt blta vantar mot torra. Nr du gjort en underskning och vet om, och hur mycket du kan rra den skadade, lgg ngot isolerande under honom/henne. Skydda den skadade frn vind och kyla. Om transporten r lng och mjlighet fi nns, se till att han/hon har torra klder. En skadad person utomhus blir alltid nedkyld, tnk p att smrtan kar vid t ex ett benbrott om den skadade spnner sig, fryser och huttrar. Frebygg nedkylningen!

SammanfattningHur bra vi n tar hand om den skadade, har tgrderna ingen effekt om LABCDE inte r tgrdade. G drfr hela tiden tillbaka och kontrollera ABCDE under omhndertagandet. Grundregel vid omhndertagande r: Rdda, skerstll livsavgrande funktioner, undersk, tgrda specifi ka skador, torka och vrmeisolera, sedan transport av den skadade.

KYLTABELLDet blir kallare ju hrdare det blser. I tabellen ser du hur temperaturen frndras av vinden:


YTTRE BLDNINGAR OCH SRYttre bldningar och sr kan vara allt frn mycket stora sr till sm. Stora bldningar kan vara livshotande, och d gller det att du handlar snabbt med det frbandsmaterial du har tillhands. Sm sr, bldningar och skavsr kan ocks stlla till stora problem om en person exempelvis r lngt ute p fjllet och fr t ex en infektion i sret. En god grundregel r att frebygga skavsr samt att alltid hlla god hygien vid omhndertagande av sr.

YTTRE BLDNINGtgrdFingertryck och hglge av den skadade kroppsdelen.Anvnd handskar!Stt p ett frband fr att stoppa bldningen.Bibehll hglget nr du r klar med dina tgrder.

Vid stor bldning/pulsderbldning anvnd tryckfrband. Vid mindre bldning anvnd tck-, frsta- eller skyddsfrband.

SRtgrd Tvtta dina egna hnder och anvnd handskar! Tvtta sret med tvl och vatten alternativt 0,9% natriumklorid = koksaltlsning (fi nns att kpa i 30 ml frpackningar). Tck sret med ett sterilt eller rent frband.

Sr och bldningar som alltid ska behandlas av lkareKontakta alltid lkare nr du stter p fljande sr: Stora sr som behver sys. Sr som blder rikligt. Sr som inte kan slutas med ett snabbfrband eller hfta. Sticksr, strre skr-sr och huggsr samt stora skrubbsr gller framfrallt i ansiktet. Lt freml som sitter i sret sitta kvar, polstra runt omkring och lgg p ett frband. Var observant med skador p hnderna kontrollera knsel och rrlighet nedanfr skadan.


REAKTIONER OCH STD VID TRAUMATISKA HNDELSER

ATT BLI UTSATT FR ANDRAS UTSATTHETNr en person skadas i samband med olycka kanske personen behver hjlp. Det kan vara att f hjlp med en fysisk skada, men likvl kan det vara ett psyksikt std som behvs, t.ex. i sam-band med en rddningsaktion p fjllet. Det kan ocks vara anhriga eller andra mnniskor vid skadeplatsen som behver medmnskligt std eller hjlp. ven du som omhndertagare kan behva hjlp och std under och framfrallt efter en rddningsaktion. Det r viktigt att du sjlv kan f std och hjlp efter en rddningsinsats, s att du sedan orkar g vidare och r redo fr att mta nya mnniskor och nya rddningssituationer. Uttrycket Du har bara en chans att gra ett frsta intryck r vl vrt att beakta nr du har med mnniskor att gra, inledningen p ett samtal och din instllning r viktiga. Framfrallt i ett mte dr mnniskor r mer eller mindre utsatta; de kan vara skadade, ha mycket ont, vara ledsna, oroliga, arga osv. Ditt bemtande kommer att ha stor betydelse ur mnga aspekter fr den du mter. Kroppssprket r av avgrande betydelse i mtet med mnniskor och sjlva orden du sger utgr endast en liten del. Du kommunicerar mycket mer med kropp, gester, mimik, gon, och rst n med de ord du sger.


DEN SJUKE/SKADADE ELLER P ANNAT STT DRABBADEEn person som drabbas av en skada eller en sjukdom kommer att, frutom sina fysiska pro-blem, ocks ibland visa en del psykiska reaktioner. Det kan bl a vara:

Rdsla fr skada, komplikationer, att bli lmnad, oknt stlle han/hon vistas p. Oro ver kompetensen hos den som ska hjlpa/omhnderta. Vilket sjukhus ska jag till? Fr mina anhriga flja med? Ilska, t ex vid kollisioner. Knna sig till besvr, ej vilja bli hjlpt, generad. Utsatt/utlmnad. Ensamhet. Ledsen. Hjlplshet. Smrta. Nervositet. Stress.

Bemtande Ta i hand och presentera dig, och frklara din roll och kompetens. Frga vad han/hon heter. Var lugn. Kroppskontakt (ta pulsen, en hand p axeln). Acceptera hans/hennes knslor som de r. Att fritt vga uttrycka sina knslor av sorg, smrta och aggressivitet r viktigt. Ge medmnsklig vrme och trygghet genom att fi nnas nra, lyssna, vara rlig, och ha en dmjuk instllning till personen och situationen. Hjlp den drabbade att realistiskt se p sin situation. Lt den drabbade beskriva skeendet och korrigera uppenbara missuppfattningar eller frvrngningar. Var rlig och ge korrekt information. Knn och acceptera din egen begrnsning som rddare. Vi rddningsuppdrag p fjllet kan det vara klokt att lta den/dem du hjlper behlla sjlvknslan genom att t ex lta dem ka sista biten sjlva till stugan (om tillstndet till- lter), lsa problem p egen hand men med din hjlp.

Att tnka pDet r den drabbade som har behov av dig och din hjlp. Ha en dmjuk instllning till den/dem du mter.


VI SJLVA SOM RDDNINGSARBETARE/FRSTA HJLPAREVi reagerar alla p olika stt i en rddningsaktion. Vilket beror p att vi har olika grundfrut-sttningar nr det gller trning, kunskap, erfarenheter och pesonlighet etc.

Ngra reaktioner som kan frekomma direkt hos hjlparen: Hjlplshet Reducerad tankefrmga Overklighetsknsla vervldigande knsla Kroppsliga reaktioner (kad puls, kissndig etc) Rdsla/ilska ver- och underaktivitet Strande tankar och knslor

Alla reaktioner r naturliga och de fi nns i mer eller mindre grad hos alla hjlpare i samband med en rddningsaktion. Dessa reaktioner hjlper till att skrpa vra sinnen genom exempe-vis ett kat adrenalinpslag.

Ngra senare reaktioner som kan frekomma hos hjlparen: Ptrngande tankar och minnen ngestbesvr Olust och sorg Koncentrationssvrigheter Sjlvfrebrelse, skuldknsla Svrighet att terkomma till vardagssysslorna hemma och i arbetet Smnstrningar Rastlshet

Vad du/ni kan gra...... p olycksplatsen: Ha en bra laganda och kamratstd. Strva efter en fungerande verksam-het med vl inarbetade rutiner. Inrikta dig p att det ska g! Se till att ha bra skerhetsrutiner och trygghet.

... eftert: Samlas i arbetslaget, g igenom intryck och upplevelser. Kamratstdet r det viktigaste. Vrda dig sjlv och vila ut. Vid behov debriefi ng under ledning av ngon utomstende.

... frebyggande: Utbildning. vningar. Fantisera om olika situationer s att du har en plan klar fr olika situationer. Ha vl inarbetade rutiner och skerhetsplaner. Se till att ha ett bra kamratskap.

Glm inte bort dig sjlv under och efter rddningsarbetetMan spar tid och kraft nr man r vl frberedd. Det enda man kan vara riktigt sker p r att det inte blir som man har tnkt sig!


SOS ALARM 112SOS Alarm 112 r en samordnande central fr olika hjlp- och rddningsinstanser. SOS Alarm fi nns i varje ln och har huvudansvaret fr insatserna inom sitt ln, men SOS samar-betar ocks ver lnsgrnserna. Larmoperatren som tar emot ditt samtal har ofta en god medicinsk kunskap fr att kunna hjlpa dig, i annat fall kan han/hon se till att du fr kontakt med sjukvrdsupplysningen eller lkare. Detta kan vara bra att knna till om du stlls infr en skada eller ett sjukdomsfall dr du behver rd och std. Nr du ringer till SOS Alarm kan operatren hjlpa dig med ambulans, ambulanshelikopter, rddningstjnst etc.

Ju bttre frberedd du r infr samtalet med SOS, desto lttare r det fr operatren att larma ut rtt hjlp. Om mjlighet fi nns (och situtionen inte r livshotande), se till att du har gjort en ordentlig underskning och tagit pulsen samt att du har lyssnat p den skadades historia och sjukdomsbakgrund. Detta ger dig mjlighet att ge operatren en s korrekt bild som mjligt s att han/hon kan hjlpa dig och den skadade p bsta stt.

Nr du ringer SOS Alarm 112 var beredd att tala om: Telefonnumret du ringer ifrn. Vem du r. Vem som har skadat sig (kn, lder). Vad som har hnt. Hur mnga som r skadade. Var det har hnt. Mer resurser/risker.

TGRDER VID OLYCKORAvser bde skidolyckor och tekniska olyckor eller incidenter. Snarast efter att skadade omhndertagits br fljande tgrder vidtagas:

Rddningstjnsten larmas vid behov (se ovan).

Skaderapport ifylles.

Vittnesuppgifter dokumenteras om sdana fi nns. Kom ihg att anteckna namn och adress p vittnen.

Dokumentera skadeplatsen s snart som mjligt helst med foto, video och/eller skiss.

Polismyndighet och SLAO br snarast underrttas vid svrare olyckor.

Liftolyckor ska ven anmlas till ackrediterat kontrollorgan.

Arbetsplatsolyckor ska omgende anmlas ven till Arbetsmiljverket.

Media Se till att, om mjligt, endast en representant frn anlggningen svarar fr information till media. Ge dessutom s fort som mjligt besked till media nr, var och hur denna information sker.

Teknisk hndelserapport ifylles och insndes till SLAO.

Skadestndsansprk Om skadestndsansprk, stmning eller tal riktas mot anlggningen ska eget frskringsbolag och SLAO omgende informeras.

tgrds- och telefonlista till kontaktpersoner. Upprtta en aktuell lista fr anlggningen vilken br bifogas detta PM och ansls p lmpliga platser.

UTBILDNING SJUKVRD/SKERHET 163SLAOs HANDBOK FR LIFT- OCH PISTPERSONAL

UTBILDNING SJUKVRD/SKERHET

Det lggs mycket stor vikt p frebyggande skerhet p vra skidanlggningar. Tyvrr r olyckan nd framme ibland. Fr att vi ska kunna ta hand om vra gster p bsta stt krvs kunskap och utbildning, oavsett storlek p skidanlggning. Nedan en kort-fattad beskrivning av SLAOs utbildningar mer info p www.slao.se/utbildning.

FRSTA HJLPEN I SKIDBACKEN 3-3,5 dagar (28 timmar): Efter genomgngen utbildning ska du kunna skra livsavgrande funktioner samt utfra tgrder s att skadan ej frvrras. Fr liftpersonal, skidlrare och andra som kan komma att ta hand om olycksfall i skidanlggningen.

Kortkurs 1 dag (8 timmar): Efter genomfrd utbildning ska du kunna utfra livrddande tgrder, tills mer utbildad personal kommer till platsen. Du ska kunna utfra underskning och frsta tgrder p skadeplats, utan att skadan frvrras. Fr personal med behov av grundlggande kunskaper t ex lift, skidskola, hotell och restaurang.

SKIDPATRULL11 dagar (105 timmar): En gedigen utbildning dr teori varvas med mnga praktiska v-ningar. Efter genomgngen och godknd utbildning ska du sjlvstndigt kunna arbeta som skidpatrullr med skerhetsarbete, skadefrebyggande tgrder samt omhndertagande av alla typer av olycksfall i en skidanlggning. Utbildningen ger ven knnedom om lavinrddning.Godknd Skidpatrullutbildning leder till certifi ering som sedan ska frnyas vartannat r vid, av SLAO anordnad, repetitionsutbildning.

1234

Anna Testsson 05-02-2009

SKIDPATRULL REPETITION2 dagar (16 timmar): Vartannat r ska skidpatrullr genomg av SLAO centralt anordnad repetition fr att erhlla alternativt bibehlla certifi ering. Dremellan repeteras lokalt. Utbild-ningen innehller en basal repetitionsdel och en del som frndras vartannatr.

SKIDPATRULL VIDAREUTBILDNINGSyrgasutbildningen ger dig strre frstelse fr syrets verkan i kroppen samt kunskap i hur du anvnder syrgas p ett skert stt. Ls mer om vidareutbildning p vr hemsida.

Vartannat r ska skidpatrullr genomg av SLAO centralt anordnad repetitionsutbildning fr att erhlla alternativt bibehlla certifi ering.

/ColorImageDict > /JPEG2000ColorACSImageDict > /JPEG2000ColorImageDict > /AntiAliasGrayImages false /DownsampleGrayImages true /GrayImageDownsampleType /Bicubic /GrayImageResolution 300 /GrayImageDepth -1 /GrayImageDownsampleThreshold 1.50000 /EncodeGrayImages true /GrayImageFilter /DCTEncode /AutoFilterGrayImages true /GrayImageAutoFilterStrategy /JPEG /GrayACSImageDict > /GrayImageDict > /JPEG2000GrayACSImageDict > /JPEG2000GrayImageDict > /AntiAliasMonoImages false /DownsampleMonoImages true /MonoImageDownsampleType /Bicubic /MonoImageResolution 1200 /MonoImageDepth -1 /MonoImageDownsampleThreshold 1.50000 /EncodeMonoImages true /MonoImageFilter /CCITTFaxEncode /MonoImageDict > /AllowPSXObjects false /PDFX1aCheck false /PDFX3Check false /PDFXCompliantPDFOnly false /PDFXNoTrimBoxError true /PDFXTrimBoxToMediaBoxOffset [ 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 ] /PDFXSetBleedBoxToMediaBox true /PDFXBleedBoxToTrimBoxOffset [ 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 ] /PDFXOutputIntentProfile () /PDFXOutputCondition () /PDFXRegistryName (http://www.color.org) /PDFXTrapped /Unknown

/Description >>> setdistillerparams> setpagedevice

Documents

Första hjälpen SLAO