HEMBYGDSFORSKNING

De första Märstaborna

En bildberättelse

av Åke Ekdahl och Arne Ohlsson

Följande kartor är hämtade från Stockholms länsmuseum och visar hur landskapet Uppland föddes ur havet för 6000 år sedan.

Röda punkter markerar arkeologernas stora utgrävningar under senare år. Deras arbete beskrivs i boken Forntid i ny dager som finns här på biblioteket.

Landskapet Uppland låg helt under vatten. Mörkblå ytor visar dagens sjösystem.

Sigtuna och Märsta är under vatten för 7000 år sedan. Några höga skärgårdsöar har kommit fram i Roslagen

För 5000 år sedan hade landet höjts så att strandlinjen följde 30-meters-kurvan på topografiska kartan.

De högsta bergen vid Arlanda och Billby i Sigtuna kommun tittade upp som öar i ett kargt skärgårdslandskap. För 6000 år sedan kom de första Märstaborna hit för att fiska och jaga säl.

Vid utgrävningar för 3:e landningsbanan på Arlanda hittade arkeologerna spår av tillfälliga boplatser. Gropkeramik, skafthålsyxor och en skelettgrav från yngre stenålder.

Gropkeramik som är 5000 år gammal från utgrävningarna vid Lindskog på Arlanda. (Bilder från raä)

Skafthålsyxor från de första Märstaborna ute på öarna där Arlanda ligger i dag.

.

Boplatserna söder om Halmsjön låg skärgårdsöar för 5000 år sedan. De flyttades vartefter landet höjdes ur havet. Lindskog är äldst.

HalmsjönOdensala

Norrbacka

Centrum

Industriområdet

Husby

För 3000 år sedan blev Märstaborna boskapsbönder. Spår från bronsålder har grävts fram vid Odensala och vid Tingvallaområdet i Märsta.

Kultplats från bronsålder en km nordväst om Odensala kyrka. Platsen grävdes ur när järnvägen till Arlanda byggdes. I bakgrunden ses Hargs gård.

Bronsåldersröse vid Ärlingheden

”Varje ärlig man skall ligga under en sten” Bautastenar vid Ärlingheden.

År 0/ 10 m

För 2000 år sedan gick en vik av Mälaren upp mot Odensala och sjön Fysingen var en vik av fjärden Skarven. Långhundraleden var farbar med båt till Uppsala.

Vid vikingatid för tusen år sedan gick Steningeviken upp till Märsta station. Vid Wallstanäs (Valsta) fann arkeologerna en gårdsgrav från tiden när Märstaborna bytte religion från hedendom till kristendom.

Romersk statyett funnen i Fysingen

De äldsta ensamgårdarna byggs på moränåsarna nära strandlinjen..

Äldsta ortnamnen finns kvar i dag.

Ättebackar ses runt gårdarna.

Stensträngar finns i Odensala.

Järnålder 500 år f Kr.- 500 år e Kr

Valsta, Märsta, Brista, Kjettsta, Eljesta, Bromsta, Slåsta, Rolsta, Tollsta, Droppsta, Sätuna, Steninge, Ekilla, Måby är exempel på gårdar från romersk järnålder.

Gravkulle på ättebacken i Valsta

En uppländsk kvinnograv från järnålder

Ättebacken vid Wallstanäs (Valsta) i Norrsunda. Grav-backen grävdes ut när snabbspåret till Arlanda byggdes. Här fanns samtida gravar med hedniskt och kristet gravskick från början av 1100-talet.

På moränåsarna i Märsta går hålvägar mellan byarna.

I Odensala finns flera gamla stensträngar lagda under järnålder.

Stensträngarna är övertovade av gräs och mossa. Här exempel på en frilagd stensträng.

Flygfotot visar tydlig hur stensträngarna är lagda mellan gårdarna

Ägor och åkrar markeras med stängsel. Stensträngar för fägator finns synliga i markerna än i dag vid Rolsta

Långhus eller s.k. stolphus byggdes för folk och fä under järnåldern. Spår av detta finns i Rolsta.

Vid yngre järnålder växte gårdarna ut till små byar

Vikingatid 800 - 1060

De första byarna kommer till. Ny byggteknik med knuttimrade hus.Ett hus för varje ändamål.Arrendebönder. Runstenar

Runsten vid Steninge. Hittades 1880 i markerna vid Ekilla.

Björn, Finnvids son, på Älgesta gård reste stenen över sig själv. Nu sitter den i

väggen på Husby kyrka.

Runstenar kommer fram bit för bit. Dessa har plockats ihop av bitar ur kyrkogårdsmuren i Husby.

Uppland är landets runstensrikaste landskap. Sigtuna, Vallentuna, Täby och Upplands Väsby har flera hundra runstenar från 1000-talet.

Under vikingatiden infördes ny byggteknik med flera små hus för varje ändamål och timrade på stensockel.

Medeltid  1060 – 1521

De första godsen och frälsegårdarna. Påvekyrkan stärker sitt inflytande med flera stora kloster i vår bygd.

Sigtuna växer ut som vår första stad och ett kristet fäste.

Första skriftliga dokumenten berättar om de stora gårdarna.

Medeltida teckning som visar hur fiske med mjärde går till. Märsta kommer av ordet Maerdhastadher och betyder platsen för mjärdfisket.

I tidig medeltid byggs många gråstenskyrkor. Östtornskyrkan i Husby var en av dem.

Mariakyrkan i Sigtuna är en del av det dominikanerkloster från mitten av 1200-talet som Gustav Vasa rev under reformationen.

Odensala kyrka har fina kalkmål-ningar från 1490-talet av Albert Pictor och hans målarverk-stad.

Kyrkans tiondelängder över gårdarnas skatteplikt visar dels bärkraften för olika hemman och dels hur gårdsnamnen stavades på 1500-talet.

Stormaktstiden 1611 - 1718

Kronan och adeln ägde det mesta av jorden i våra bygder.

Den nya stormakten byggde ut sin statsförvaltning och rustade Uppsala universitet genom en stor donation på 300 gårdar. Bland dessa fanns Arenberga, Droppsta och Norslunda.

På Gustaviaum museum i Uppsala förvaras i original donationsbrevet från 1624, undertecknat av Gustav II Adolf. Brevet visar hur Mellangården i Arenberga ingår i den stora donationen till Uppsala universitet.

Akademigården som den såg ut 1959. På 1960-talet revs och brändes hela gården. Marken styckades och Arenberga villaområde byggdes på markerna.

Droppsta gård ingick också i den stora donationen 1624

Åke Ekdahl och Arne Ohlsson

Slut på bildspelet