Försurning i ett förändrat klimat med ökat uttag av skogsbränslen

Lunds Universitet / Institutionen för Geo- och Ekosystemvetenskaper

Försurning i ett förändrat klimat med ökat uttag av skogsbränslen

Cecilia Akselsson

…med resultat från CLEO + angränsande NV-projekt samt Krondroppsnätet (IVL)


Försurning – var inte problemet löst?

Hur kan klimatförändringen påverka – direkt och indirekt?

Exempel 1: Ökad kväveomsättning kan motverka återhämtningen

Exempel 2: Ökat biomassauttag och ökad vittring – vad blir nettoeffekten?

Försurning i ett förändrat klimat med ökat uttag av skogsbränslen

Ev. extramaterial: Hur vi jobba med osäkerheter i vittring inom CLEO


Svavelnedfallet har minskat kraftigt….

(Data från Krondroppsnätet, IVL: Pihl Karlsson mfl, 2011)


Alandsryd

0

2

4

6

8

10

1985 1995 2005

iAl (

mg

/l)Arkelstorp

0

2

4

6

8

10

1985 1995 2005

iAl (

mg

/l)

Ryssberget

0

2

4

6

8

10

1985 1995 2005

iAl (

mg

/l)

Hjärtsjömåla

0

2

4

6

8

10

1985 1995 2005

iAl (

mg

/l)

Skåne: Blekinge:

Jönköpings län: Blekinge:

…men återhämtningen går långsamt

(Data från Krondroppsnätet, IVL: Pihl Karlsson mfl, 2011; Akselsson mfl, manuskript)


Hur kan klimatförändringen påverka – direkt och indirekt?

Några faktorer som kan öka för-surning/motverka återhämtning

Några faktorer som kan motverka försurning

-Ökad trädtillväxt -Ökad omsättning av baskatjoner

-Ökad omsättning av kväve -Ökad vittring

-Ökat uttag av grot och stubbar

-Ökad omsättning av kväve -Ökad vittring

-Ökat uttag av grot och stubbar

Övriga faktorer som kan påverka:

-Ändrad frekvens i havssaltsepisoder-Torkperioder-Ökad omsättning av organiskt kol


Ökad omsättning av kväve när temperaturen ökar: exempel från södra Norge

(Wright & Jenkins, 2001)

Nedfall oorganiskt N

Utlakning oorganiskt N

Nedfall-utlakning


I sydvästra Sverige är nitratkvävehalterna förhöjda på flera ställen redan idag

Kvävenedfall, kg/ha/år2006-2008

Kväveutlaknings-klass, baserat påKrondroppsnätet, IVL

(Data från Krondroppsnätet, IVL:Akselsson mfl, 2010)

(Baserat på MATCH-modellen, SMHI)


Arkelstorp

0

2

4

6

8

10

1985 1995 2005

NO

3-N

(m

g/l)

Arkelstorp

3.5

4.5

5.5

6.5

1985 1995 2005

pH

Exempel: Arkelstorp i NÖ Skåne

Förhöjd nitrifiering kan motverka återhämtningen

Data från Krondroppsnätet, IVL(Akselsson mfl, manuskript)


Ökat biomassauttag och ökad vittring – vad blir nettoeffekten på baskatjoner och försurning?

Nedfall

Vittring

Uttag vid avverkning

Utlakning

Soil pool ∆ = Inflöde-utflöde

Om det ökade uttaget ska kompenseras för (utan åtgärder) måste vittringen öka i motsvarande grad.


Ca vittring med och utan klimatförändringsamt förluster av Ca vid skörd (stam och helträd)

(Akselsson & Belyazid, pågående arbete)


Nedfall+vittring-uttag: hur mycket utrymme finns för utlakning och uppbyggnad av förråd?



Några slutkommentarer

Återhämtningen från försurningen går långsamt eftersom vittring är en långsam process.

Om temperaturhöjningen innebär en ökad kväveutlakning från rotzonen motverkas återhämtningen (Håll koll på kvävet!)

Ett ökat uttag av skogsbränslen (=näringsämnen) motverkar den långsamma påfyllnaden av baskatjoner från vittring.

Vittringen måste öka mycket för att motsvara förlusterna vid grotuttag. Temperaturhöjningen ökar vittringen meninte i samma storleksordning som grotuttaget.


Extramaterial: Hur vi jobbar medosäkerheter i vittring inom CLEO

0

0.5

1

1.5

2

2.5

3

3.5

0 0.2 0.4 0.6 0.8 1 1.2

Djup (m)

Ca

vittr

ing

(g/m

2/år

)

(Baserat på data från Klaminder mfl, 2011)

Vittringen (0.2-0.7 m): 0.08-0.37 g/m2/år

PROFILE: 0.2 g/m2/år

Vad händer om vittringen är den högre i intervallet (85% högre än PROFILE)?


85% högre vittring – vad skulle det innebära?



Nedfall+vittring-uttag: hur mycket utrymme finns för utlakning och uppbyggnad av förråd?


Documents

Försurning i ett förändrat klimat med ökat uttag av skogsbränslen