Fokus Gruvindustrin

A N N O N S A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

Läs intervjun med profi len i mobilen! FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Ny teknikSäkerställer projekt

MaskinentreprenörAktör att räkna med

Positionerings-system

För ökad produktivitet & säkerhet

www.alimakhek.se

När du har till uppgift att kontrollera viktiga processer och funktioner, underhålla,reparera och förhindra kostsamma drifts stopp, eller transportera material somsnabbt och säkert måste komma på plats, har hissen en viktig roll. Våra hissarlöser vertikala transportproblem över hela världen. Det har de gjort i 65 år.

..... minskar underhållskostnaden för din anläggning!

En hiss...........

Alimak_Hek_252x40mm_Alimak_Hek_DI_252x40mm.qxd 2015-04-22 09:41 Sida 1

Hållbarhet en konkurrensfördel

Profi lintervju

ANDERS FURBECK & LINDA BJURHOLT

FÖR ALLA LED I MINERALBRANSCHEN JUNI 2015

EFFEKTIV BORRNINGMed rätt borrsträng

LENNART GUSTAVSSONGruvboom eller gruvbom?

VATTENRENINGMed hjälp av bakterier

FOKUS GRUVINDUSTRIN

P

REMIUM

P A R T N E

R

A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

2 Ledare Christina Lugnet FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Gruvnäringen är en viktig basnäring som bidrar till Sverige export och sysselsättning. Näringen bidrar också till utveckling i hela landet tack vare att malmen fi nns i huvudsak på landsbygden. För att branschen ska kunna behålla sin internationella konkurrenskraft behövs ett dubbelt spår på Malmbanan, utveckling av Bergslagsbanan, samt en utbyggnad av Norrbotniabanan.

Dessutom behövs en förutsägbar tillståndsprövning för gruvprojekt. utvecklat bostadsbyggande samt en säkrad kompetens- och riskkapital-försörjning. Dessa åtgärder behövs för att stärka hela basnäringen som är ryggrad för svensk sysselsättning och export samt en väsentlig källa och komplement till en kraft igt väx-ande tjänstesektor.

Ett problem med dagens näringspolitik är att den behandlar varje naturre-surs för sig. Detta synsätt är förlegad internationellt sätt. Framgångsrika nationer arbetar med utgångspunkt i en helhetssyn på naturresurser. Näringspolitiken inriktas på bran-schöverskridande innovationer som ligger högst upp i värdekedjan, i gränslandet mellan olika industrier.

Samordnat med utmaningar inom övriga branscher ger gruvrelaterade

investeringar betydande synergi- och hävstångseff ekter som kommer hela landet till del. Samordnat med övrig basindustri ger gruvnäringen klimat- innovations- och produktionssyner-gier med betydligt större eff ekter på sysselsättning och export.

Utgångspunkten för en framtida näringspolitik borde därför varar en helhetssyn på naturresurser och klimatsmarta branschöverskridande synergier i enlighet med internatio-nell industripolicy.

Skogsindustrin och gruvnäring till ex-empel kan idag komplettera varandra och lösa varandras problem. Skogs-industrin behöver öka sin lönsamhet genom att satsa på nya produkter och gruvnäring behöver öka sin hållbarhet. SKGS står för Skogen, Kemin, Gru-vorna och Stålet och är ett exempel på samarbete kring energifrågor mellan de olika branschorganisationerna.

Ur ett klimatperspektiv är skogen

en ovärderlig källa för klimatsmarta produkter. Grön energi, skogsbase-rade material, aluminium och stål från ligninbaserad kolfi ber kan i framtiden bli hållbara alternativ eller komplement till klassiska metaller.

En politik som stimulerar bran-schöverskridande värdekedjor ökar gruvnäringens hållbarhet och globala konkurrenskraft och bidrar samtidigt till att öka förädlingsvärdet inom skogssektorn.

Ett utmärkt sätt att stimulera ett innovativt näringsliv är att öppna värdekedjan över branschgränser. Målet är att göra klimatutmaningar till klimatsmarta innovationer.

Gröna tekniker växer och fung-erar som en drivmotor för bran-schöverskridande innovationer, där små- och medelstora företag oft a är verksamma.

Fyra horisontella och klimats-marta industriprogram för samver-kan mellan gruvnäringen och övrig basindustri föreslås därför som ett led i en nyindustrialiseringsstrategi.

Ny industrialisering är horisontell till sin natur och öppnar för nya vär-dekedjor, där små- och medelstora företag får möjlighet att växa och stanna i Sverige och samtidigt öka sin export till globala marknader. ■

Christina Lugnet, Regeringens gruvsamordnare.

04 Ny teknik eff ektiviserar gruvnäringen

06 Råvaror – säker investering

08 Framtidstro för maskinentreprenörer

10 Sverige som gruvnation

12 Stor eft erfrågan på kompetens

14 Eff ektiv ovanjordsborrning

16 Profi lintervju Anders Furbeck & Linda Bjurholt

18 Strategisk hamn rustar för framtiden

20 En energikrävande bransch

22 Bakterier renar vattnet

24 Positioneringssystem frigör möjligheter

26 Djupare samarbete med färre entreprenörer

28 Gruvinspiration

30 Krönika Lennart Gustavsson

Jag har haft regeringsupp-drag att identifi era hinder och behov som uppstår med anledning av gruvindustrins expansion samt att föreslå och samordna åtgärder för att möta dessa. Jag har lämnat min slutrapport till Närings- och innovationsministern Mikael Damberg och Lands-bygdsministern Sven-Erik Bucht sista veckan i mars 2015.

Öppna värde-kedjan över branschgränser.

En motor för klimat-smart nyindustrialisering

Trevlig läsning!Oscar Kjerrman

Projektledare

FOKUS GRUVINDUSTRINProjektledare Oscar [email protected] RosengrenRedaktionschef Pål Johansson

Text Anders Edström Frejman, Caroline Ford, Waldemar Ingdahl, Annika WihlborgOmslagsbild LKAB Grafi sk formgivning Smart Media Publishing AB Layout och repro Sara Wikström

Distribution Dagens Industri, juni 2015 Tryck Bold Printing, Stockholm; Bold Printing, Malmö; Bold Printing, Borås; Daily Print, UmeåWebb www.fokusgruvindustrin.se

DETTA ÄR SMART MEDIASmart Media är en ledande aktör inom content marketing och native advertising. Våra kampanjer distribueras både i ledande dagspress och digitalt. Starkt ämnesfokus är vår grundidé. Genom kreativa media-lösningar hjälper vi dig att stärka ditt varumär-ke och skapa mervärde för din målgrupp – ge-nom ett högkvalitativt och engagerande inne-håll som manar läsarna, dina kunder, att agera.

Smart Media Publishing Sverige ABRiddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-122 03 221Email redaktion@smartmediapublishing.comWebbwww.smartmediapublishing.com

Läs mer om...

Läs ledaren i mobilen! FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

FOTO

OLO

F H

OLD

AR

PREMIUM PARTNER:Certifi ering är ett sätt att kvalitetssäkra t ex ledningssystem eller företags och individers arbete. INCERT utfärdar person- och företagscertifi kat under och utanför ackreditering inom fl era områden. www.incert.se

Med marknadens bästa totalerbjudande och med en logistik i världsklass får du allt inom verktyg, maskiner, förnödenheter, personligt skydd, rör & rördelar, teknisk armatur, pumpar och industri el levererat till dig. Enkelt, rationellt och lönsamt.

DIN KOMPLETTA INDUSTRILEVERANTÖR

www.ahlsell.se

VÄLKOMMEN TILL FRAMTIDENS INDUSTRILEVERANTÖR, REDAN IDAG!

ALLT FRÅN ETT STÄLLE!

!""#"$%&'%()(*+,,%'"-.$/01%+)232451"--666+ (2+)7237+2666+28+2

ANNONS

Anders Ferbe, förbundsordförande i IF Metall:

– Det är hög tid för ny industrialisering av Sverige ”När ungdomar frågar mig var framtidens jobb finns, säger jag ’Du ska satsa på industrin’. Med innovativa och starka industriföretag kan vi bygga hela Sverige starkt igen. Det behövs människor som ger företagen den kompetens som de måste ha”, säger Anders Ferbe, förbundsordförande i IF Metall.

IF Metall tog under 2014 fram ett 10-stegsprogram för ny industrialise-ring. Ur detta lyfter Anders Ferbe fram forskning och innovation.

– Vi vill att svenska företag tar vara på ny teknik, utvecklar nya produkter och vinner nya marknader. Därför gäller det att värna forskningen i Sverige. Här vill vi se fler gemensamma sats-ningar mellan företag och staten.

Anders Ferbe betonar också att energifrågan måste få en långsiktig lösning. Basindustrin behöver besked för att kunna ta beslut om framtida investeringar.

– Lösningen måste vara bestående och det blir den om vi lyckas väga samman kraven på miljömässig, eko-nomisk och social hållbarhet, säger Anders Ferbe.

10-stegsprogrammet finns på www.ifmetall.se


4 Möjligheter Ny teknik FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Låt ditt företag förändra liv genom tillgång till rent vatten och sanitet.

Tänk om du var tvungen att gå 6 km varje dag för att hämta vatten.

Bli Företagspartner på www.wateraid.se

Och du fi ck detta?

ÅF har varit drivande i arbetet att ta fram en långsiktig markan-vändningsplan som kartlägger hur LKAB:s mark ska disponeras fram till år 2035.

LKAB står inför en kraftig expansion i sin järnmalmsbrytning, vilket förstås ställer krav på utökat kapacitet, bland annat för hantering av gråbergsmassor.

– I markanvändningsplanen kart-lade vi alla anläggningar, vägar, led-ningar, deponier, upplag, transporter och liknande i området. LKAB förfo-gar över ett stort område med många olika funktioner och enheter, vilket medför en viss komplexitet för den fortsatta järnmalmsbrytningen, säger Peter Stensson, ansvarig för markan-vändningsplanen från ÅF:s sida.

Med hjälp av geografiska informa-tionssystem, GIS, har ÅF samlat en mängd data från olika källor till en samlad plan. Denna plan utgör ut-

gångspunkten för LKAB:s expansion i Kirunagruvan de kommande tjugo åren, ett levande dokument som modifieras och anpassas i takt med att nya behov uppstår.

– Som en del av markanvänd-ningsplanen gjorde vi en Virtual Rea-litymodell, en datoriserad 3D-modell som visualiserar det befintliga gruv-området i Kiruna inklusive sanddam-mar och gråbergsdeponier. Modellen illustrerar också hur området kommer att förändras fram till år 2035, säger Mikael Wallin Pettersson, som arbetar med VR-modellering på ÅF.

ÅF gör vanligtvis en VR-modell i samband med större projekt. Model-len fungerar dels som ett pedagogiskt verktyg som illustrerar ett projekts utgångspunkt och successiva för-ändringar för samtliga inblandade och dels som ett arbetsverktyg som gör det möjligt för de involverade konsulterna att exempelvis infoga

kommentarer och information om olika delar i projektet.

– En fördel med att använda VR-modeller i den här typen av projekt är att de samlar all information från olika källor på ett och samma ställe. VR-modellernas främsta styrka är just möjligheten att samla data från många källor. Vi har även skapat en animation som visualiserar de för-ändringar LKAB står inför i Kiruna och tar med sig publiken på en ”tids-resa”, säger Mikael Wallin Pettersson, projektledare för VR-modellering

från ÅF:s sida.Han menar att VR-teknik, som

många främst känner igen från da-taspelens värld, i framtiden kommer att användas i allt större utsträckning även i samband med byggprojekt, installationsprojekt och andra stor-skaliga projekt. Resultatet kan bland annat betraktas med 3D-glasögon som ger projektdeltagare möjlighe-ten att uppleva känslan av att själva navigera i det framtida projektet.

I mer än tio års tid har LKAB använt

sig av materialflödessimuleringar för kapacitetsanalys. En av simule-ringsmodellerna ÅF har utvecklat för LKAB:s gruvverksamhet omfattar en detaljerad och skalenlig modell över verksamheten i Kiruna från bryt-ning under jord till uppfordring och sovringsverket ovan jord.

För gruvverksamheten i Malmber-get har ÅF även utvecklat en simule-ringsmodell som omfattar samtliga förädlingsverk. Modellerna är byggda i en mjukvara som är specialiserad för logistik- och flödessimulering

Innovativ och ny teknik så som geografiska informationssystem, virtual reality, material- flödessimulering och avancerad process- styrning gör stor nytta i gruvindustrin, som är en av Sveriges äldsta basindustrier. Teknik-konsultföretaget ÅF har bland annat genom-fört materialflödessimuleringar och använt VR-teknik för att säkerställa och visualisera projekt och ombyggnation i och runt LKAB:s gruvor. TEXT ANNIKA WIHLBORG

Teknik av senaste snitt effekti- viserar gruvindustrin


FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE Ny teknik Möjligheter 5

Maskinentreprenörerna – det självklara valet för entreprenörer i gruv- och anläggningsmaskinbranschen

• Arbetsgivarinformation

• Branschkunskap

• Entreprenadjuridik

• Branschanpassade utbildningar

• Medlemsrabatter

Regionchef Anita Öhrlund

0910-78 29 03

[email protected]

Regionchef Mats Otterborn

023-580 45

[email protected]

Regionchef Mats Larsson

08-762 70 88

[email protected]

Maskinentreprenörerna • www.me.se

Kvalitetsstål lönar sig

Slitstål är en av gruvbranschens vanligaste och strategiskt viktigas-te förbrukningsvaror, med många tillämpningsområden i grävma-skiner, väghyvlar, bulldozers och hjullastare. Det gäller att välja slitstålsleverantör med omsorg.

– Precis som med allt annat förbrukningsmaterial vill man förstås att slitstålet ska ha en så lång livslängd som möjligt. Somliga gruvföretag som tidigare övergick till billigare asiatiska slitstål har valt att byta tillbaks till det svensktillverkade alternativet, eft ersom en lång livslängd blir en långsiktigt betydligt mer lönsam aff är, säger Erik Sollén, mark-nadschef för slitstål på Olofsfors.

Olofsfors är Sveriges äldsta tillverkare av kvalitativt slitstål för bland annat gruvindustrin, och har på drygt 250 år utvecklats från en enkel bysmedja till en glo-bal slitstålsleverantör. Olofsfors säljer slitstål under två varumär-ken: Bruxite och Sharq.

Gruvföretag bör välja en slitstålsleverantör som matchar maskiner, material och gruvans typ. Jämför leverantörerna och analysera kostnad kontra livslängd. Ett skopstål som håller mellan 500 och 600 Brinell är av naturliga skäl dyrare än ett slit-stål som håller drygt 400 brinell, men eft ersom de håller uppemot 40 procent längre än produkter-na med lägre brinellhalt så är det ändå en mycket lönsam aff är.

och hjälper bland annat LKAB att identifi era fl askhalsar i produktionen och göra känslighetsanalyser.

– Vi har bland annat genomfört simuleringar som visar vart och hur man behöver öka kapaciteten för att kunna arbeta bort framtida fl askhal-sarna. Säkerställande av spårlayout och tågstyrning under jord är andra exempel där simuleringarna kommit till användning. Att använda simule-ring på det sätt som LKAB göra, är i sammanhanget oft a en relativt billig försäkring för att hantera projektrisker

kring kapacitet och framtida scenarion, säger Pär Ström, ansvarig för material-fl ödessimuleringar från ÅF:s sida.

En av de främsta fördelarna med att använda sig av simuleringsmodeller snarare än att förlita sig på erfaren-het i kombination med enklare mer traditionella beräkningsmodeller är att simuleringsmodellerna möjliggör analys av komplicerade process med många beroenden och variabler.

– Med mer eller mindre avan-cerade Excel-beräkningar kommer

man oft a långt, men vid dimensio-nering av dynamisk och komplex processer, som hos LKAB, är risken överhängande att man förbiser av-görande förlopp och avvikelser med stor påverkan på verksamheten som helhet. Med simuleringsmodeller går det till exempel att lägga in en verklig störningsbild för maskiner och utrustning för att utvärdera hur detta påverkar alternativa lösningsförslag och därmed kunna säkerställa en robust process, säger Pär Ström.

LKAB:s fl äktar för ventilation i

Kirunagruvan styrdes av ett system som varit i drift i mer än 20 år. ÅF fi ck i uppdrag att byta styrsystemet för gruvans cirka 600 fl äktar mot ett nytt från ABB. Det nya styrsystemet ökar möjligheten att styra ventilationen och därmed sänka energiförbrukningen samtidigt som arbetsmiljön förbättras.

För att det ska gå att arbeta i Kiruna-gruvan, på olika nivåer ända till 1 365 meters djup, måste ny luft föras ner kontinuerligt och den gamla ven-tileras ut. Totalt pumpas nästan 2 000 kubikmeter frisk luft ner i gruvan varje sekund. Vintertid måste luft en som pumpas ned också värmas.

Att lappa och laga det gamla sys-temet för styrning av ventilationen var inte aktuellt. Flera fl äktar saknade dessutom styrning helt och fl äktar som går kontinuerligt förbrukar stora mängder energi även när det inte fi nns något reellt behov av luft byte.

Därför fi ck ÅF i uppdrag att som totalentreprenör byta ut hela systemet mot ett nytt, modernt och styrbart system, anpassat eft er Kiru-nagruvans specifi ka behov. Projektet kunde genomföras framgångsrikt tack vare ett brett samarbete inom ÅF och ett helhjärtat engagemang från LKAB:s projektteam.

Med det nya systemet på plats kan drift tiden för varje fl äkt minska med i genomsnitt åtta timmar per dygn. Det sker genom att ventilationen kan styras dit där det fi nns ett behov. Det i sin tur medför en betydligt lägre och eff ektivare energianvänd-ning. Systemet gör det också möjligt att mäta kvaliteten på luft en så att utvädringstiden kan minskas.

Teknik av senaste snitt eff ektiviserar gruvindustrin

Simulering är ost a en relativt billig för-säkring för att hantera projektrisker kring kapacitet och framtida scenarion.Pär Ström


6 Möjligheter Råvaruhandel FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

BEFO TAR ANSVAR FÖR UTVECKLING OCH FORSKNING INOM BERGTEKNIK• från teori till praktisk användning i bergbyggnadsbranschenStiftelsen Bergteknisk Forskning (BeFo) uppdrag är att främja och driva forskning, utveckling och innovation inom området bergteknik. Det är ett brett uppdrag som stiftelsen med sina huvudmän inom branschen arbetar för.

Ett 40-tal företag och organisationer har samlats i BeFo för att gemensamt bidra till den kontinuerliga utvecklingen i undermarksbyggande.BeFo är en projektledningsorganisation, vars forskning har bred förankring hos beställare, entreprenörer, konsulter, forskare och i samhället.

på infrastrukturprojekt och inom gruvnäringen sätter krav på att hög

BeFos huvudmål är att stärka kompetensen inom bergbranschen i Sverige.

Genom samarbete mellan bergbranschens olika aktörer kan bergbyggandet

Vill ni medverka i BeFo och bli huvudman - kontakta oss.

Runt råvarumarknaderna har det genom historien byggts upp långväga handelsnät, transporter, fi nansiella tjänster och juridiska kontrakt. På råvarumarknaden byts obearbe-tade varor som vete och råolja, eller bearbetade som raffi nerad olja och apelsinjuicekoncentrat.

Skillnaden mot handeln med värde-papper som aktier är att köparen inte behöver gå via börsen för sin investering. En fördel med råvaror i

investeringsportföljen är att sprida sina risker, då råvarupriserna oft a växlar av andra orsaker än vad pri-serna på börsen gör.

Vissa råvaror är säsongsberoende. Detta gäller exempelvis vete, eller nickel som det råder brist på under monsunperioden på Filippinerna. Det är då lättare att förutsäga hur priset kommer att utvecklas. Den jämförelsevis goda förutsägbarheten gör det möjligt för en råvaruägare att skydda sitt varulagers värde och gardera inköp eller försäljning mot prisändringar. En risk är att råvaruaf-färer görs upp i främmande valutor, särskilt dollar, vilket påverkar hur högt priset kommer att bli när det omvandlas till kronor.

Spothandel sker vid det pris som råder för dagen, och vid termins-handel avtalar köpare och säljare i dag om ett bindande pris för ett parti

råvaror som ska gälla för ett datum i framtiden. Det går att köpa råvaror i parti, men det är vanligare att köpa certifi kat. Det är en andel av ett terminskontrakt som en bank eller annan börsaktör tecknat upp. Ett helt kontrakt skulle vara för dyrt för

privatpersoner att handla med. Kina, Indien och Brasilien

befi nner sig i långsiktig tillväxt där eft erfrågan på metaller, spannmål och energi antas öka.

– Eft er fi nanskrisen föll priset på guld och olja och nådde botten i mars 2009. Kinas stimulanspaket gav en otypisk återhämtning av priserna fram till 2012, kommenterar Bjarne Schieldrop, analyschef råvaror på SEB, utvecklingen.

Investeringar i produktionskapacitet och infrastruktur tar lång tid innan de ger avkastning och då kan konsum-tionen komma ikapp. Det ses i Kinas fallande järnmalmsproduktion då investeringar nu når sin kapacitet och erbjuder billigare järnmalm. Priset på olja har sjunkit genom Saudiarabiens höga produktion, men Schieldrop ser att oron i Mellanöstern har hållit

priset relativt högt. – Det kan ta fem år av tillstånds-

och miljöprövning för att starta en ny oljekälla i Nordsjön. Politik och myn-dighetsprövningar spelar en viktig roll för hur många råvarumarknader utvecklas, understryker han.

I Sverige är det relativt få som handlar med råvaror, skälet är att det oft a behövs specialister som rådgivare. Då aff ärskontakterna sker över lång tid behöver rådgivarna också långsik-tighet och god kreditvärdighet.

Råvaror – den grundläggande potentialen Politik och

myndighets-prövningar spelar en viktig roll för hur många råvarumark-nader utvecklas.Bjarne Schieldrop

Handlarna vid London Metal Exchange håller råvarulager för att jämna ut prisväxlingarna. I dag råder köer för att köpa vid lager och statistiken över lagren är svår att överblicka.

Smart Fakta

Bjarne Schieldrop

Eft erfrågan på råvaror styrs av långsiktiga trender och investeringar i produktion och kan därför vara en säkrare del av investerings-portföljen.TEXT WALDEMAR INGDAHL

TELEFON: +47 32 22 16 00

E-POST: [email protected]

WWW.PROTAN.NO

Ventiflex ®

Protan är en av världens ledande tillverkare av ventilationssystem för

tunnlar och gruvor.

KONSTEN AT FRAKTA FRISK LUFT

PROTECTING VALUES

• erfarenhet sedan 1880

• personlig service

• premiumprodukter

www.carlstahl.se

Hydraulik

Fallskydd

Lyftok

Gruvlinor

Vet inte hur annonsen bör vara, tacksam för er hjälp. Tänkte endast använda en bild på en � äktinstallation. Skickar en bild IMG 3040, där jag tycker att det räcker med en enkel text t.ex. ”Frisk lu� under jord” och sedan bara kontaktuppgi� er enligt nedan. Bifogar dock även ett exempel på annons som jag har ha� i en eng-elskspråkig tidskri� , i en svensk tidning samt en annan bild på Di� -rycksporten. Om ni tycker annorlunda.

Frisk luft under jord

EOL Ventsystem ABStorgatan 69, SE-523 31 Ulricehamn Tel: +46 321 109 50E-mail: [email protected] Web: www.eolventsystem.com


8 Fördjupning Branschorganisation FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Antalet maskinentreprenadföretag i Maskinentreprenörerna som arbetar inom gruvindustrin har på 17 år ökat från 13 företag med 100 anställda till cirka 90 företag med snart 2 000 anställda. Företagen växer och blir större. Maskinentreprenörernas största medlemsföretag jobbar inom gruvnäringen. Det är självskrivet att företagen och Maskinentreprenörer-na har blivit en aktör att räkna med.

Trenden hos gruvbolagen att lägga ut arbeten som ligger utanför själva produktionen ser ut att hålla i sig. Maskinentreprenörernas medlems-företag bidrar med ökad fl exibilitet, nya innovativa lösningar och specia-listkompetens inom olika områden.

Utvecklingen går snabbt framåt både när det gäller teknik, miljö och infrastruktur. Maskinentreprenörer-na går i snabbt takt bredvid företagen och erbjuder tjänster som bidrar till ökad tillväxt. Maskinentreprenörerna fi nns också nära genom sin regionala organisation med lokala kontor och medarbetare nära företagen.

Hur kan en arbetsgivarorganisa-tion vara nyckel till företags och samhällens tillväxt?

Som arbetsgivarpart är det Ma-skinentreprenörerna som skriver kollektivavtal med facken som medlemsföretagen sen tillämpar på arbetsplatserna. Att tänka hela vägen och se konsekvenser är en viktig del i förhandlingar om villkor i kollek-tivavtalen och där har parterna ett gemensamt ansvar. Gruventrepre-nadavtalet för entreprenörer i gruv-verksamhet har skrivits från grunden av Maskinentreprenörerna och IF Metall, och det första kom 2012.

Arbetstider är ett exempel på en fråga som har stor betydelse ur fl era perspektiv. För beställaren är produktionstakten, kvalitet och kostnadsnivå intressant. För före-tagen – produktion, ekonomi och

arbetsmiljö. Och för medarbetaren – arbetsmiljö och ekonomi på en personlig nivå, beroende på livssitua-tion. För samhället är perspektivet medborgare och skatteintäkter.

Arbetstider är en fråga där par-terna har infl ytande genom att den regleras i kollektivavtal. På så vis kan parterna disponera de skyddsregler som bland annat fi nns i Arbetsmiljö-lagen och Arbetstidslagen.

Arbetsmiljö har helt riktigt ham-nat i fokus på sista tiden. Arbetstider påverkar i hög utsträckning individers arbetsmiljö och därigenom deras välmående. Som arbetstagare är det lätt att se och utgå ifrån sin nuvarande situation till exempel med familj, långa avstånd och fördel att jobba intensivt med ledighet i perioder.

Som arbetsgivare måste man väga in alla aspekter och hamnar oft a i svåra ställningstaganden mellan produk-tionskrav och medarbetares krav.

Maskinentreprenörernas och företagens

utveckling fortsätter mot nya mål. 2016 är det ny avtalsrörelse och då kommer branschorganisationen att kavla upp ärmarna igen för att mejsla fram bättre kollektivavtal med bättre villkor.

Branschorganisation som be-vakar gruvindustrins intressen

Arbetstider är en fråga där parterna har infl ytande genom att den regleras i kollektivavtal.

Trenden hos gruvbolagen att lägga ut arbeten som ligger utanför själva produktionen ser ut att hålla i sig.

Arbetstillfällen för maskin-entreprenörer i gruvindu-strin har ökat snabbt de senaste åren. Just nu har man dragit i bromsen, men framtidstro fi nns. Maski-nentreprenörerna är ma-skinentreprenörens egen arbetsgivar- och branschor-ganisation som hänger med i svängarna.TEXT ANITA ÖHRLUND

Maskinentreprenörerna (ME) är landets ledande bransch- och arbetsgivarorganisation för maski-nentreprenörer. ME företräder och stödjer medlemmarna och arbetar för branschens utveckling.

ME verkar för fri företagsamhet och en sund marknadsekonomi och bevakar och påverkar branschens

arbetsmarknadspolitiska frågor. De företräder och stödjer medlemmarna och arbetar för branschens utveck-ling inom områden som arbetsgi-varinformation, branschkunskap, medlemsrabatter, entreprenadjuridik och branschanpassade utbildningar. Totalt har ME 3.740 medlemsföretag med över 14.000 anställda.

Smart Fakta

HARD WORK HAS A NAME

KÖR BRUXITE SOM EN HÅRDING.

OCH FÅ JOBBET GJORT.

www.olofsfors.seTel: 0930-311 40E-mail: [email protected] Make your own way

Hållbart 16 mm, perfekt vid grushyvling

SHARQ P300 HD

Maskiner & Reservdelar!

Vi säljer och hyr ut tryckluftsdrivna och hydrauliska

bergborrmaskiner.

I vårt sortiment har vi också gruvlampor, tändapparater, reservdelar, borr med mera

till dig som jobbar inom gruv-, bygg- och stenindustrin.

Vi utför även reparationer på Era maskiner.

Saxdalsvägen 2, Blötberget, 771 65 LudvikaTel kontor 0240-374 95, Tel lager 0240-370 01

Fax 0240-376 58Mobil 070-744 56 66, 070-637 36 29

E post [email protected]

Strength Through Innovation Since 1764


10 Perspektiv Historia FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Att svensk gruvindustri idag står för nästan 90 procent av Europas järn-malmsproduktion är imponerande men knappast förvånande.

I århundraden har vi både brutit och bearbetat såväl råvara som metoder för mineralerskatterna i vårt avlånga land. En gruvnation som redan för dryga tusen år sedan började bearbeta så kallad sjö- och myrmalm för inhemskt bruk i främst

Bergslagen och Dalarna. Man tror att man redan under

Medeltiden började bryta koppar i Falun vilket sedan kulminerade under 1600-talet då produktionen var på topp. Falu Koppargruva var under Stormaktstiden världsledande med så mycket som två tredjedelar av världens totala kopparproduktion. Så småningom upptäcktes andra fyn-digheter runtom i världen och idag ligger Chile i topp följt av Kina och Sverige på 23:e plats för just koppar.

Om man tar samma kliv genom historien som när Kina tog sitt jätte mot att bli en av världens största industrinationer så hamnar vi ända in i 1990-talet. Den gigantiska pro-duktionsboom kineserna åstadkom skapade en enorm eft erfrågan på basmetaller på världsmarknaden.

Många gruvnationer hakade på

och fi ck både tillverka och sälja till Kina men den största järnmalmsut-vinningen gjordes ändå i hemlandet.

– Det tar lång tid att starta en fungerande gruva, oft a tio år, berättar Emma Härdmark på SveMin, gruvin-dustrins branschorganisation.

En av fl era förklaringar till att gruvindustrin är så konjunkturkäns-lig är att den är oerhört kapitalinten-siv, framförallt på vägen från fynd till gruva.

– Man ska helst inte träff a en lågkonjunktur, vilket var fallet för järnmalmsfyndigheten i Pajala som öppnade på rekordtid. Eft erfrågan från Kina sjönk plötsligt och priserna på världsmarknaden halverades och järnmalmskrisen 2013 var ett faktum.

Sverige är inte bara världsledande vad gäller forskning och utveckling inom mineralutvinningsindustrin, vi har också en av världens hår-daste miljölagstift ningar vilket både bromsar och förädlar om man så vill. Bara ansökan om att få tillstånd till brytning kan ta tiotalet år men när väl brytning och tillverkning får klartecken står arbetsmiljö, natur och global miljö främst.

Till skillnad från de stora industrinationerna i Sydame-rika och Asien som både förorenar miljö genom användandet av fossila

bränslen i den högenergiförbrukande gruvproduktionen där hela samhäl-len av anställda och övriga invånare utsätts för stora hälsorisker.

Sverige ligger på andra plats i världen i miljöregleringsindex och den svenska gruvindustrin självklara fokus ligger idag på lägre koldioxid-utsläpp, hög säkerhet och sist men inte minst återvinning.

Sverige – litet land, stor gruvnation Det tar lång tid

att starta en fungerande gruva, ost a tio år. Emma Härdmark

Gruvbranschen växer stort i världen. Men Sverige har snarare minskat sin andel av den globala marknaden. Enligt SveMin skulle branschen kunna skapa 50000 nya jobb fram till 2025 om gruv-produktionen trefaldigas.

Smart Fakta

Redan på Medeltiden bröt vi malm i Sverige och på 1200-talet var det full fart på koppar- och järnproduk-tionen. Det är inte för inte som vi har gruvindustrin i ett järngrepp. Men vi kan mer.TEXT CAROLINE FORD

mot den globala marknaden är glykolens stora användningsområde inom textilindustrin. Det är inte många som vet att polyester tillverkas av glykol. Det finns en gigantisk marknad när man som vi är inriktade på att ta hand om glykolspill och rester.

RECYCTECS VÄRLDSUNIKA metod för hantering av glykol gör skillnad för

hela samhället. Ur samhällsekonomisk synpunkt minskar importen av glykol för varje liter Recyctec renar i sin anläggning.

– Ytterligareen aspekt är miljönyttan i att det nu finns en anläggning som tar hand om glykolen, som är giftigare än många tror. Glykol

är giftigt och ska absolut inte dumpas i avloppet eller naturen. Bara i Sverige förbränns eller försvinner genom utsläpp i avloppen många miljoner liter använd glykol per år. Så visst finns det planer på expansion, menar Göran.

”vÅR RENINGSMETOD AV ANVÄND ”vÅR RENINGSMETOD AV ANVÄND ”vGLYKOL ÄR VÄRLDSUNIK”

Recyctec AB Läs mer om oss på vår hemsida: recyctec.se

DET ÄR ONÖDIGT att elda upp naturresurser om man inte behöver. Så resonerade Göran Ahlquist och Roland Magnusson när de 2008 startade Recyctec med visionen att spara på glykol, en av naturens ändliga resurser som kommer från olja. I dag, sju år senare, är Recyctec ett Clean Tech företag för rening samt återanvändning av glykol – de första i världen som lyckats återställa glykolen till ursprungligt skick.

GLYKOL HAR ETT stort användningsområde världen över. Glykol användsbland annat som frostskydd i förbränningsmotorer, i olika typer av kylarvätskorningsmotorer, i olika typer av kylarvätskorningsmotorer, i olika tför kyl och frysanläggningar) samt somför kyl och frysanläggningar) samt somför kfrostavisning på flygplan. Göran Ahlquist arbetar idag som vd, och menar a, och menar a, och menar tt att aglykolen i sig aldrig kan slitas ut – däremot har tillsatser som korrosions och smörjmedel ett bäst föredatum.

– På Recyctec renar vi glykolen fråndess tillsatser och återställer den till en klar och fin vätska. Förenklat man kan förklara det som att de flesta lämnar in sina bilar för att byta glykol på en verkstad. Med jämna mellanrum hämtar avfallsbolag upp glykol från verkstäder och andra aktörer som hanterar glykol, som sedan transporteras till oss. Hos oss renas glykolen, och när vi har processat klart så transporteras glykolen till kemikalieföretag. Där tillsätter man olika ämnen beroende på vad glykolen ska användas till, och på så vis sluter vi ett kretslopp istället för att glykolen går förlorad.

ATT RECYCTEC KAN hantera glykolavfall från så många olika branscher gör dem på många sätt unika, men det skapar också enorma volymer och ett stort transportbehov. Idag har Recyctec en världsunik anläggning med fullskalig produktion strategiskt placerad vid E4 strax söder om Jönköping. Därifrån har man

ett upptagningsområde på en radie om cirka 30 mil, vilket gör att det geografiska området täcker upp hela södra Sverige från Stockholm till Malmö.

– Vi behöver optimera våra transporter eftersom vi hanterar stora volymer glykol. Vi har tillstånd för att ta emot och behandla 10 miljoner liter glykol varje år, och hela vår verksamhet står och faller på att vi måste ha bra transportlogistik. Det att vi måste ha bra transportlogistik. Det att vi måste ha bra transportär en av anledningarna till vår strategiska placering samt vårt samarbete med avfallsföretag. Vi arbetar tillsammans med avfallsbolagen i Sverige som står för insamling och effektiv transportlogistik, säger Göran Ahlquist.

MED EN VÄRLDSUNIKmetod som svarar mot ett globalt behov av ändliga naturresurser är expansionsmöjligheterna stora. Redan idag har man börjat vända blicken mot våra grannländer samt Europa och Asien.

– En stor anledning till att vi vänder oss

I ett helt nytt reningsverk i Jönköping kan Recyctec rena och återställa använd glykol till sin renaste form. Genom en världsunik metod kan gly-kolen användas om och om igen, och på så sätt skapa ett kretslopp istället för att glykolen ska gå förlorad.

Recyctec AB – Genom olika tester och metoder för rening identifierade vi runt 2005 en reningsmetod som miljövänligt helt renar använd glykol, dessutom med begränsat avfall som följd av reningsprocessen. Sen dess har vi utvecklats metodiskt och i ett behärskat tempo. Vi har hela tiden varit noga med att lägga en stabil grund. Idag har vi en världsunik anläggning med fullskalig produktion strategiskt placerad i Jönköping. Vi återställer använd glykol till sitt ursprungliga skick så att glykolen kan återanvändas om och om igen. Kretsloppet sluts för en ändlig naturresurs. Recyctecs medverkan i glykolhanteringen förändrar mycket till fördel för vår gemensamma miljö. Istället för för-bränning/destruktion renar vi den omhändertagna glykolen och återför den till marknaden som en ny glykol. Det betyder att glykolen kan användas oändligt många gånger. Med det sparar vi vår jord och vi hjälper företag att uppfylla sina miljölöften.

D E N N A S I DA Ä R E N A N N O NS FR Å N R E C YC T E C A BD E N N A S I DA Ä R E N A N N O NS FR Å N R E C YC T E C A B

Visste du att?Inom EU hamnar cirka Inom EU hamnar cirka I2/3 av allt glykolavfall

i avlopps- och dag-i avlopps- och dag-i avlopps- och dagvattensystemen.

text sofie lundmark

Göran AhlquistTitel: Vd.Bakgrund: Är redovisnings-ekonom och före detta marin-officer. Efter att jag seglat på de sju haven har jag utbildat mig civilt och har examen (BSc) programmering samt (MBA) inom management. Gör helst på fritiden: Jag är sportnörd och följer allra helst handboll eftersom jag själv har varit handbollsspelare.Bästa uppfinningen genom tiderna: Förutom Recyctec? Jag uppskattar hjärtstartaren, den har räddat och kommer att rädda många liv.


Om man vill ha ett arbete i en framtidsbransch dominerad av ren teknologi i flera bemärkelser, med ett närapå oändligt utbud av tjänster på en internationell arbetsmarknad, ja då ska man satsa på en karriär inom gruvindustrin.

Gruvindustrin lever visserligen i en omväxlande tillvaro av cykler om tiotalet år men över tid är det en långsiktigt hållbar bransch som växer i takt med att jordens befolkning ökar och därmed också den globala användningen av metaller.

– Att jobba inom gruvnäringen inne-bär inte alltid att man befinner sig hundratals meter under jord. De jobb som finns är väldigt varierande fort-sätter Sven-Erik Österlund, affärs-områdeschef på LTU Business som har hand om uppdragsutbildning inom industrin på Luleå Tekniska Universitet.

– Det är en högteknologisk bransch där Sverige är världsle-dande på flera områden. Att ligga i framkant på teknikutvecklingen är nödvändigt för våra gruvföretag som konkurrerar med sina produk-ter på en global marknad samtidigt som kostnadsläget och miljökrav generellt är högre än på andra håll i världen. Om Sverige fortsatt ska vara en ledande gruvnation krävs god tillgång på välutbildad personal inom ett brett spektrum av kompetensom-råden. Arbetsförmedlingen beräknar att det finns 200 olika yrken inom gruvnäringen.

Grundutbildningar med speciell inrikt-ning mot gruvindustrin ges vid Luleå

Tekniska Universitet och Bergsskolan i Filipstad där man har program för civilingenjörer och högskoleingenjö-rer med möjlighet till specialisering inom hela värdekedjan från prospek-tering till färdig metall.

Det är inte för inte som utbild-ningsorterna ligger i anslutning till de dominerande gruvdistrikten, det vill säga Bergslagen i Mellansverige, Skelleftefältet och Malmfälten i Norrland och inbjuder till ett nära

samarbete med gruvföretagen. Att studieorterna dessutom är

belägna i anslutning till Europas sista vildmark med allt vad det innebär av storslagen natur och fantastiskt friluftsliv är något som lockar många studenter.

– Vid sidan av grundutbild-ningarna finns ett stort behov för kompetensutveckling av befintlig

personal för att gruvorna ska hänga med i den snabba teknikutvecklingen i en föränderlig omvärld. I samver-kan med gruvindustrin och lärare vid Luleå Tekniska Universitet utvecklar vi uppdragsutbildningar inom en rad områden där vi tar in ny kunskap från den omfattande gruvforsk-ningen som bedrivs vid universitetet säger Sven-Erik Österlund.

Det är en bransch det svänger om, med produkter som alltid efterfrågas. Mer och mer, om och om igen. Det finns många skäl till att ge sig in i gruvindustrin, men det behövs en bra utbildning. TEXT CAROLINE FORD

Kompetens sökes till framtidsbransch norrut!

Den globala medelklassen för-väntas att fram till 2030 ha ökat med ca 3 miljarder människor. En följd av ökad industrialisering, urbanisering och ekonomisk utveckling. Vi har sett det hända redan i Kina för dryga tjugotalet år sedan med en massiv industriell revolution i ett jätteland, vilket gav enorma konsekvenser för dess invånare och därtill drog med sig hela världsekonomin. En helt ny samhällsklass växte fram ur massorna och helt nya

konsumtionsmönster ritades. Efterfrågan på infrastruktur och konsumtionsvaror sköt i höjden och drog med sig både gamla och nya råvaruproducenter som levererade till en aldrig mät-tad masugn. En utveckling som kommer att fortsätta i fler länder där den ekonomiska utvecklingen håller på att ta fart, i första hand andra folkrika länder i Sydosta-sien och Sydamerika samt på lite längre sikt även i Afrika.

Smart Fakta

Att jobba inom gruvnäringen innebär inte alltid att man befinner sig hundratals meter under jord.Sven-Erik Österlund

12 Utmaning Kompetensförsörjning FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

NORDIC CENTAURUSLED N4601 QDOperativ 7200lmQuake dämpningRobust konstruktion

Fokus på större basmetallförekomster.

Aktien handlas inom kort på AktieTorget.

För mer information, www.orezone.se

Orezone AB -‐ ett renodlat

svenskt prospekteringsbolag

med prospekteringslicenser i

Bergslagen och norra Sverige

[email protected]


14 Möjligheter Borrning FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

– När det kommer till rotationsborr-ning bedriver de fl esta gruvbolag en eff ektiv verksamhet. De har bra koll på vilken utrustning som fungerar bäst samt vilket utfall man har, men det fi nns en avsevärd eff ektivise-ringspotential när det gäller borrning med borrhammare. Gruvbolag i hela världen analyserar i allmänhet enbart inköpspriset på den här typen av utrustning, men i takt med att kraven på hållbarhet och kostnadseff ektivitet skärps tvingas allt fl er till analyser som tar avstamp i borrningsverksamhetens långsiktiga totalkalkyl, vilket bland annat inkluderar slitage på utrustning och dieselkonsumtion, säger Johan Lilja, marknadschef på Driconeq.

Eff ektivisera borrningen med eff ektivt lust fl ödeHan uppmanar gruvföretag i att

utbilda maskinförare som hanterar borrutrustning i hur de kan agera för att optimera borrningen med minimerad dieselförbrukningen och borra på ett sätt som skonar utrust-ningen. Nyckeln till att eff ektivisera borrningen med mindre borriggar som drivs med kompressionsluft är att säkerställa att luft en transporteras

ner till kronan och borrhammaren på ett så smidigt sätt som möjligt.

Flera tester som har genomförts runtom i Europa tillsammans med världsledande borrföretag visar att resultatet av en optimerad borrsträng (hammare, rör, backventiler, adap-ters) kunde ge ett resultat på 68 000 euro per år i besparing på endast en

borrigg. I dessa 68 000 euro var die-selkonsumtion samt rätt materialval den främsta bidragande faktorn till besparingen. Med hjälp av en speci-aldesignad borrsträng som optimerar luft fl ödet ned till hammaren med utökad styrka gällande materialval och härdning kan gruvbolag alltså spara avsevärda summor.

Ovanjordsborrning eff ektiviseras med rätt borrsträng Gruvbolag i hela världen analyserar i allmänhet enbart

inköpspriset på den här typen av utrustning, men i takt med att kraven på hållbarhet och kostnadseff ektivitet skärps tvingas allt fl er till analyser som tar avstamp i borrningsverksamhetens långsiktiga totalkalkyl.Johan Lilja

Johan Lilja

Gruvsektorns ovanjords-borrning med borrham-mare är ett område med en omfattande eff ektiviserings-potential. Många inkö-pare väljer den hammare och- borrsträngsleverantör som erbjuder lägst inköps-pris, utan att ta hänsyn till borrningarnas helhetskalkyl i form av dieselåtgång och miljöpåverkan. Genom att optimera luft fl ödet ner till hammaren kan borrningen eff ektiviseras avsevärt. TEXT ANNIKA WIHLBORG

08-733 00 20 [email protected] catab.seTelefon E-mail Webb

Turbo Ring och Turbo Chain(Self-recovery < 20 ms)-40 till 75°CFlera berkontakter

EDS-510A AWK-4121Turbo Roaming(Handoff < 100 ms)-40 till 75°CRealtids QoS (WMM)

Pålitliga trådlösa nätverkAtt arbeta i gruvan är i många fall ettriskfyllt arbete som kräver en snabbtvåvägskommunikation mellan yta och gruvarbetare.

Vi har pålitliga produkter för attbygga reduntanta och snabba trådlösannätverk, även djupt ner i gruvorna.

Self-recovery(Turbo Ring<20 ms)

EDS-510AÖvervaknings-bara switchar AWK-4121

Accesspunkter

IKS-G6824-24 st G-portar-Layer 3 Full Gigabit-Övervakningsbar Switch

Kontrollcentervid ytan

AP

AP1

AP2

AP3

AP4AP5 Twisted Pair-kabelFiberoptisk kabelAccesspunkt

Redundant fiberstamnät

AWK-4121EDS-510A

Flera accesspunkter användsför att sammankoppla mobilaenheter med ytan, över gruvans berstamnät.

Från underjord till yta

För ökad produktivitet, åtkomst och säkerhet

Turbo Roaming (handoff < 100 ms)

< 100ms Turbo Roaming™Designad för verklig säkerhetRedundans via beroptisk ringTål gruvans hårda klimat

Säkra WLANs - på riktigt


16 Profi lintervju Anders Furbeck & Linda Bjurholt FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

LULEÅ HAMN EXPANDERAR FÖR FRAMTIDEN

Luleå hamn ligger strategiskt i Östersjön och är sammankopplad med Malmbanan. Den är inte bara ett viktigt komplement till Narvik som utlastningshamn för järnmalm utan är sedan länge även viktig för regionen när det gäller andra produkter och varor.

Nu finns långt framskrida planer på att utöka hamnens kapacitet genom att möj-liggöra för större fartyg att angöra hamnen. Bakom detta står bland annat EU, Luleå stad, Svenska staten och LKAB.

– Fördjupningen innebär att lastvikten för fartygen kan ökas upp till 200 000 d.w.t. sommartid respektive 80 000 d.w.t

vintertid, vilket ger minskningar i transport-kostnader på uppemot 35 procent, säger Henrik Vuorinen, VD, för Luleå Hamn AB.

Bakgrunden är bland annat den ökande malmproduktionen genom öppnandet av flera nya gruvor. Då räcker inte kapaciteten på Malmbanan mot Narvik till.

– Vi ser även en stor potential i att kunna blir en större regional hub och bredda verksamheten med ökad transport av nya godsslag och på sikt få andra företag att eta-blera sig i regionen. Om allt faller väl ut kan muddringsarbetet börja 2017 och driftstart för den uppgraderade hamnen år 2020.

Luleå Hamn | Strömörvägen 9, 974 37 Luleå | www.portlulea.com

Hanteringen av åtta miljoner gods årligen gör Luleå till en av Sveriges fem största hamnar och Sveriges största hamn för torrt bulkgods. Trots isbeläggning från januari till maj så är hamnen öppen och i full drift året om tack vare isbrytare och lokala isbrytande bogserbåtar. Hamnens mo-derna anläggningar gör det möjligt att hantera alla sorters bulkgods och styckegods. Luleå Hamn anlöps varje år av omkring 600 fartyg varav en betydande del har en lastförmåga, dödvikt, om mer än 70 000 ton.

I och med projektet Malmporten kommer Luleå hamn få en betydande kapacitetsökning både vintertid och sommartid. Den kraftigt uppgraderade hamnen öppnar även möjligheter att attrahera ytterligare verksamheter till regionen.

ANNONS

Anders Furbeck är hållbarhetschef i företaget.

Hur defi nierar du er syn på begreppet hållbarhet?– Att vi skapar välstånd genom att vara innovativa och resurseff ektiva. Vi påverkar ju vår omgivning och därför vill vi bidra till samhället på ett positivt sätt, skapa sysselsättning, hantera risker ansvarsfullt och att använda resurser så eff ektivt som möjligt inte minst mot bakgrund av att vi är en av Sveriges största el-användare – 1,5 procent av Sveriges elproduktion.

Vad betyder hållbarhet och miljö-ansvar för er konkurrenskrast ?– Vi är övertygade om att hållbarhet är en konkurrensfördel. Vi erbju-der ju en mycket ren produkt som innebär att våra kunder får mycket låga CO2-utsläpp när de använder vår pellets. Vi har nu ett investe-ringsprogram för ombyggnad av rökgasreningen i våra pelletsverk som omfattar 1,5 miljarder kronor och det är klart att det kostar. Men vi menar att det i det långa loppet är lönsamt och det ger dessutom ett bra utfall för samhället.

Vad anser kunderna om er håll-

barhetspolicy?– De bryr sig även om det är olika mellan vilka kunder det handlar om och hos de med höga miljöam-bitioner är vi en viktig del i deras försörjningskedja.

Har ni som statligt företag större krav på er än era privata kolleger i Sverige?– Ägarna är väldigt tydliga med att hållbarhet ska prioriteras och ägarna kollar detta med oss regelbundet. Vi ska vara ett föredöme för svenskt näringsliv, vilket jag själv tycker är väldigt positivt.

Har de låga järnmalmspriserna påverkat ert hållbarhetsarbete?– Det gör ju att vi måste hålla igen på kostnader även om jag tycker att det inte i någon större omfattning har påverkat vårt arbete och att vi inte behövt dra ner på vår ambitionsnivå.

Vad är utmaningen i ditt jobb?

– Att vi lyckas med vår inriktning och att få alla att dra i samma rikt-ning. Dessutom möter vi hela tiden större krav avseende miljön. Energi-frågorna är viktiga för oss. Vi tittar till exempel på om vi kan byta ut olja till gas i våra processer.

Anders Furbeck säger att samhällsom-vandlingen av Kiruna och Malmber-get också är en stor utmaning och som är en del av hållbarhetsstrategin.

– Den stora frågan här är hur vi kan sköta detta på ett bra sätt. Att samtidigt hantera en avveckling av ett samhälle och utveckling av ett nytt och i en så här stor skala har aldrig gjorts tidigare i Sverige.

LKAB hävdar att bolaget präglas av ett hänsynstagande till miljön. Ett mått på detta är att utsläppen av stoft , sva-veloxid och fl uor halverats sedan 1980 – trots att pelletsproduktionen mer än tredubblats under samma period.

Linda Bjurholt är bolagets miljöchef.

Vilka miljöutmaningar fi nns?– Som gruvföretag tar vi ju mark i anspråk som innebär att vi samti-digt ska samsas med en rad andra riksintressen som naturskydd, rennäring, friluft sliv, besöksnäring, med fl er. Vi har ju också utsläpp

För LKAB är hållbarhet ingen påklistrad etikett utan ett integrerat för-hållningssätt till all verksamhet i företaget. Så här formulerar företaget sig självt: ”LKAB ska vara ett föredöme och följa internationella riktlin-jer, som FN:s Global Compact, FN:s ramverk för företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag.”TEXT FREDRIK DHEJNE FOTO LKAB

Vi är övertygade om att hållbarhet är en konkurrensfördel.Anders Furbeck

Pressad ekonomi stoppar inte LKABS hållbarhetsarbete

Anders Furbeck är hållbarhetschef på LKAB. Linda Bjurholt (ej med på bild) är bolagets miljöchef.


FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE Anders Furbeck & Linda Bjurholt Profi lintervju 17

till mark, luft och vatten som vi ska hantera och vi jobbar ju hela tiden på att minimera dessa. En fördel för oss är att vår järnmalm är förhållan-devis ren vilket exempelvis innebär att vi inte har något sulfi dhaltigt avfall från brytningen. Vi släpper ut en del kväve till både vatten och luft som härrör från sprängmedel. Även här driver vi projekt för att minska utsläppen. Vi har hela tiden många olika miljöprojekt på gång. Många gånger får vi utredningsuppdrag där vi ska utveckla bättre teknik.

Finns det en motsättning mellan miljöåtgärder och lönsamhet?– Visst kostar miljöåtgärder stora pengar men alternativet är ju att vi inte kan producera.

Ett nytt sätt för miljöhänsyn är kom-pensationsåtgärder.

– Kopplat till öppnandet av vår nya dagbrottsgruva i Mertainen har vi gjort ett stort kompensationsprojekt för bilogisk mångfald. Avsikten är att vi ska kompensera den förlust av naturvärden som Mertainen innebär genom att vi skyddar ett område med ett likvärdiga naturvärden. Konkret innebär det att vi skyddar ett mark-område med likvärdig mark, fl ora och fauna som från all typ av exploatering. Det här projektet är ett av de största kompensationsprojekten hittills i Sve-rige och systematiken och resultatet av arbetet har blivit väl accepterat av myndigheter och omgivning.

Linda Bjurholt säger att det fak-tum att LKAB får öppna nya gruvor innebär att myndigheterna anser att LKABs underlag är bra och att bolaget uppfyller kunskapskravet att bedriva verksamhet.

Vad är utmaningen i ditt jobb?– I vår verksamhet möter vi i stort sett alla miljöutmaningar man kan tänka sig och kraven på oss ökar hela

tiden. Vi måste också vara mycket förutseende. Det är inte många verk-samheter där man måste planera och ta hänsyn till oerhört långa drift tider och påverkan på omgivning och miljö som vi måste göra när vi projekterar och planerar för nya fyndigheter. Att arbeta med miljöfrågor innebär en ständig resa vilket också gör att det är så roligt att arbeta med dessa frågor.

Linda Bjurholt understryker att miljö-tänkandet måste vara med från början i varje projekt och följa med hela tiden i den dagliga verksamheten. Det blir bara dyrare om man i eft erhand måste vidta åtgärder därför att man inte gjort dem från början, menar hon.

Vad väntar du dig framåt?– Jag väntar mig nog ungefär samma utveckling som hittills. Att vi får möta ökade krav från myndigheter och om-givning och att vi fortsätter att jobba med det vi gör idag. Vi kommer nog också jobba mer med avfallsfrågorna, energisparande och återvinning, säger Linda Bjurholt till sist.

– Vi ska även fortsättningsvis på ett ansvarsfullt sätt arbeta proaktivt för att möta ökande krav från myn-digheter och omgivning, tillägger Anders Furbeck. ■

Miljöåtgärder kostar stora pengar men alternativet är ju att vi inte kan producera.Linda Bjurholt

Högt ställda krav på ventilationsrör för tunnlar och gruvorEn genomsnittlig ventilationstub för gruvor ligger vanligvis mellan 600-1 200 millimeter i diameter, med längder på 10-20 meter. För tunnelprojekt är diametern oft a mellan 1 200 och 3 000 millimeter, med tunnelborrmaskiner kan varje ventilationstub bli mellan 100 och 200 meter längre.

Tunnlar är oft a fl er kilome-ter långa, vilket kräver att fl era ventilationstuber kopplas ihop med varandra. Det ställer krav på stabila kopplingar som kan svara upp till olika typer av behov.

– Vi arbetar med ständiga förbättringar, i synnerhet avseende kvaliteten på duken, exempelvis hur mycket tryck eller mekanisk påverkan duken ska tåla. Brand-säkerhetsegenskaperna är också mycket viktiga, säger Kjell Th oen, nordisk försäljningschef på Protan, en av världens ledande producen-ter av ventilationstuber till gruvor och tunnlar.

Ventilationstuberna beläggs med förstärkande textilier vars membran är starkare i radial äni axial riktning eft ersom det utsätts för högre luft tryck i radial riktning. Ventilationstuberna är belagt med en specialutvecklad brandsäcker och självsläckande typ av PVC som är mostståndskraft ig mot skador och mekaniskt slitage.

LKAB, Luossavaara Kiirunavaara Aktiebolag, bildades 1890 och är ett av svenska staten helägt aktiebolag med säte i Luleå, Bolaget bryter och förädlar Norr-bottens unika järnmalm för den globala stålmarknaden. Koncer-nen rymmer även industrimine-raler, borrsystem, tågtransporter, berg-, och verkstadstjänster, sprängmedels- och fastighets-bolag. LKAB har drygt 4 000 anställda i 15 länder.

Smart Fakta

Läs intervjun i mobilen! FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Anders Furbeck är hållbarhetschef på LKAB. Linda Bjurholt (ej med på bild) är bolagets miljöchef.


18 Framtid Infrastruktur FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

90 procent av Europas järnmalms-produktion kommer från gruvorna i Malmfälten. För att tillmötesgå fram-tidens krav på en miljöanpassad och eff ektiv sjöfart krävs större fartyg som i sin tur kräver bättre sjövägar med ökad kapacitet och säkerhet samt utökad lasthanteringskapacitet i Luleå hamn.

I dagsläget har Luleå hamn ett maximalt djupgående på 10,9 meter, mellan 600 och 700 anlöp per år med maximalt 55 000 ton gods per fartyg. Årligen hanteras cirka 9 miljoner ton gods i hamnen. Ombyggnadspro-jektet som ska bredda och fördjupa farleden till Luleå hamn har döpts till projekt Malmporten.

Projektet beräknas kunna fär-digställas år 2020. När projektet är slutfört har Luleå hamn försetts med nya djupkajer, en ny hamndel samt en

förbättrad anslutning till Malmbanan. Hamnen kan då ta emot fartyg med maximalt 200 000 ton gods och hamn-området har även försetts med en ökad lastnings- och lagringskapacitet för att kunna hantera de stora fartygen.

Större fartyg minskar miljöpåver-kan och sänker kostnaderna– Projekt Malmporten är en nöd-vändighet för att kunna ge industrin och främst gruvbolagen tillgång till rimliga konkurrensvillkor för sina transporter. Behovet av förbättrade sjövägar växer i takt med att nya gruvor etableras parallellt med att produktionstakten ökar i de befi ntliga gruvorna. Möjligheten att ta emot större fartyg gynnar även miljön eft ersom större godsmängder per fartyg genererar en lägre bräns-leförbrukning och sänkta utsläpps-nivåer per transporterat ton gods. Vi räknar med att miljöpåverkan per ton gods minskar med drygt 40 procent. Eft ersom bränsleförbruk-ningen per ton gods minskar i takt med att godsmängderna ökar räknar vi förstås även med att gruvbola-gens transportkostnader minskar framöver, säger Henrik Vuorinen, hamnchef i Luleå hamn.

Drygt halva året är det is i Bot-tenviken. Därför förbättras också den transportled närmare svenska kusten som är det bästa alternativet vintertid för att förkorta restiden och minska behovet av isbrytningsassistans.

Merparten av muddringen koncentreras till farlederna till Luleå, men i projekt Malmporten ingår även en insats i Norra Kvarken som ska säkerställa att området inte

längre utgör någon begränsning för större fartyg som vill nå hamnar i norra Sverige och Finland.

Avgörande med anknytning till Malmbanan Han anser att sjöfarten är ett under-utnyttjat och oft a mycket kostnadsef-fektiv trafi kslag. Samtidigt påpekar Henrik Vuorinen att transporter på vatten, väg och järnväg kompletterar snarare än konkurrerar med varandra.

De olika transportslagen hänger ihop och utgör en transportkedja som måste fungera för att den svenska industriproduktionen ska kunna nå kunderna ute i Europa. Luleå hamns nya anknytning till Malmbanan är ett exempel på hur transportkedjan hänger ihop.

Såväl Malmbanan som hamnen är i allra högsta grad beroende av var-andra för att exempelvis järnmalms-transporterna ska fungera framöver.

– Även om staten satsar mycket

pengar på järnvägsunderhåll så krävs en successiv ökning av antalet fartygstransporter. Såväl järnvägstran-sporterna som lastbilstransporterna är i dagsläget i behov av avlastning från sjötransporter, säger Henrik Vuorinen.

Delfi nansiering från EULuleå är en av de hamnar som har valts ut som strategiskt prioriterad hamn av EU och projekt Malmporten får även ekonomiskt stöd från EU. Hittills har EU-fi nansieringen täckt femtio procent av projektkostnaderna och Luleå hamn har nyligen lämnat in en ny ansökan till EU angående femtio procents delfi -nansiering av de resterande delarna av projekt Malmporten.

I september lämnar hamnen in sin miljötillståndsansökan till Miljö-domstolen, däreft er hoppas Henrik Vuorinen på att så snart som möjligt kunna komma igång med om- och tillbyggnationen. För att projekt Malmporten ska bli verklighet krävs en nära samverkan mellan Luleå hamn, Trafi kverket, Sjöfartsverket samt gruvindustrin.

– Stora infrastrukturinvesteringar är satsningar som präglas av framtids-tro och mod. Projekt Malmporten är självklart en omfattande investering för bland annat Trafi kverket, men det är också ett projekt vars prelimära kalkyl visar på att samhället får till-baka 1,67 kronor för varje investerad krona. Det innebär att projekt Malm-porten sannolikt är ett av samhällets mest samhällsekonomiskt lönsamma investeringsprojekt på mycket länge. Det här är verkligen ett projekt som genererar samhällsnytta inför framti-den, säger Henrik Vuorinen.

Projekt Malmporten rustar för framtida godsökning

Projekt Malm-porten är sannolikt ett av de mest samhällsekonomiskt lönsamma investeringsprojekt på mycket länge.Henrik Vuorinen

Våren 2018 tas första spadtaget till den est erlängtade NorrbotniabananVåren 2018 tas första spadtaget till Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, en kustnära och mycket eft erlängtad ny järnvägssträckning som bidrar till att utöka kapacite-ten för skogsindustrin och gruv-bolagens godstransporter och även knyter samman Norrbotten och Västerbotten till en samlad region.

Norrbotniabanan är ett viktigt infrastrukturprojekt som innebär stora strukturella förändringar då det påverkar stora delar av det svenska näringslivet och ökar rörligheten på Norrbottens och Västerbottens arbetsmarknad.

Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå ansluter till Botniabanan, Malmbanan, Stambanan, Haparan-dabanan och det fi nska järnvägs-nätet. Norrbotniabanan möjliggör en avsevärd utökning av godstrans-portkapaciteten, vilket gynnar såväl övriga Sverige som resten av EU, som är beroende av råvarorna från de två nordligaste länens gruvor och skogar. 90 procent av den järnmalm som används inom EU kommer från Norrbotten. Tillgången till en stabil järnvägsinfrastruktur med hög kapacitet är därför i mångt och mycket avgörande för gruvindu-strins fortsatta exportframgångar.

– Norra Sveriges tunga indu-strier står för en stor del av landets nettoexportvärde, både direkt och indirekt via vidareförädling i mellersta och södra Sverige. För persontrafi ken räknar vi dessutom med att Norrbotniabanan halverar restiden mellan kuststäderna, vilket förstorar arbetsmarknadsregionen Norrbotten, säger Elisabeth Sinclair, projektledare för Norrbotniabanan.

För persontrafi ken kommer Norrbotniabanan att medföra halv-erade restider mellan kuststäderna. Det ger bättre rekryteringsmöjlig-heter för företag och ökad valfrihet för människor. Infrastrukturmi-nister Anna Johanssons ambition är att inkludera Norrbotniabanan i den nationella transportplanen och möjliggöra byggstart våren 2018. Norrbotniabanans projekt-organisation har därför ansökt om EU-medel för järnvägsplanerna mellan Umeå och Skelleft eå samt bygghandlingar för sträckan första 10 kilometrar.

Malmtransporterna från gruvorna i norra Sverige närmar sig kapacitetstaket. De kommande åren väntas brytningen av järnmalm öka med uppemot 40 procent och Luleå hamn är en viktig nod för transport från gruva till kund. Merparten av malmen transporteras med bulkfartyg till europeiska stålverk. För att kunna hantera framtidens ökande godsmängder har ett projekt startats för en utbyggnad av Luleå hamn. TEXT ANNIKA WIHLBORG

Elektriska ställdonERICHS ARMATUR AB

Huvudkontor och besöksadress:Travbanegatan 8, 213 77 Malmö

Postadress: Box 9144, 200 39 MalmöTelefon: 040 - 31 15 50

Fax: 040 - 94 55 [email protected]

- leverantör av kvalitetsprodukter för gruvindustrin från världsledande tillverkare med kända varumärken såsom:

ERICHS

Behovet av förbättrade sjövägar växer i takt med att nya gruvor etableras.Henrik Vuorinen

FRAMTIDENS BELYSNING I DAG!FRAMTIDENS BELYSNING I DAG!Framtidens belysning finns redan i dag i form av Vision X Heavy Duty LED lampor för montage på maskiner, lastbilar och fasta installationer. Med specifikationer som IP68/IP69K, vibrations klassade upp till 60G, 5.5 års funktions garanti, stenskotts-tåliga polykarbonat linser och ett sällan skådat ljus hanterar Vision X även de mest krävande applikationerna med bravur. Med över 1000 artiklar i sortimentet har vi garanterat en belysning även för Er applikation!

Distributör norra Europa: AB Rindab, Svaravarvägen 14, 132 38 Saltsjö-Boo, Tel. 08-7472480, Mail. [email protected]

PITMASTERMed Pitmaster installerat som fast eller arbetsplatsbelysning spar man upp till 60% energi och får upp till 30% mer ljus. Här finns det stora besparingar på både miljö och ekonomi.

HAMMERHEADS RIPPER DURAumxHAMMERHEADS

XMITTER PRIME SHOCKWAVESHOCKWAVESHOCKWAVE BLACKTIPS

ID SIGNHåll ordning på maskiner och fordon med Vision X ID sign. Finns med två eller tre siffror, i rött eller orange. Nummret ändras på någon sekund med en magnet.


!!!"#$%&'(")$

SPIRIT OF NATURAL RESOURCES

The Mining Investment Opportunity

20 Fördjupning Energi FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Gruvnäringen har en energiförbruk-ning som eft er pappersindustrin ligger högt i jämförelse med andra industrier. Den förser samtidigt öv-riga med livsnödvändiga metaller.

Vårt största gruvföretag, LKAB står för så mycket som 1,5 procent av Sveriges totala elförbrukning men arbetar kontinuerligt med att hitta energibesparande lösningar såsom ”Green pellets”. Marknadens klimatsmartaste järnmalmsprodukt som bara kräver halva energibehovet

genom sin speciella utvinningspro-cess. En metod som även minskar de stora koldioxidutsläppen med 30 procent jämfört med den traditio-nella metoden, sintring.

En annan bidragande och energislu-kande faktor är transporterna. LKAB använder världens starkaste lok, IORE-loken, för sina malmtranspor-ter. Den inbyggda energiåtervinning-en gör att rörelseenergi omvandlas till elkraft när tågen motorbromsar. Rekordet är en malmtransport från Narvik där återmatningen av energi gav 6 200 kilowattimmar av de 8 400 som förbrukades.

När man väl tagit upp grundämne-na från 1 000 meters djup är metaller-na ur ett långt perspektiv sett betydligt mer resurseff ektiva än andra råvaru-material för industriell tillverkning.

Metallerna som framställs ur malmerna är grundämnen och därför precis lika bra nästa gång de återanvänds, med den skillnaden att

det går åt mindre energi. I Sverige går malmkropparna

längre och längre ner under marken. Fyndigheterna närmast ytan har utvunnits men de längre ner har fort-farande stort värde varför man fortsät-ter att leta sig ner i underjorden.

– Livsstilen vi för idag kräver metaller. Alla vill ha mobiltelefoner men ingen vill ha gruvor, konstaterar Jenny Grenberg på Luleå Tekniska Universitet som forskar inom energi-eff ektivisering inne i gruvor.

– Men vi vill också leva i ett håll-bart samhälle där vi varsamt hushåller med jordens resurser. Den största utmaningen är ventilationen, en jät-testor förbrukare av energi. Ju längre ner man kommer desto dyrare blir det då det krävs mer energi per ton.

– I framtiden kan infrastrukturen inne i gruvan bli mer eff ektiv genom att logis-tiken optimeras, säger Jenny Greberg.

Hon talar om målsättningen att minska energiförbrukningen genom

att minimera exempelvis dieseltruck-arnas transporter inne i gruvan. Flera forskningsprojekt i nära samarbete med LKAB och Boliden genomförs där man försöker dimensionera ma-skiner, eff ektivisera transporter och i slutänden minska branschens

Jenny Greberg berättar vidare om forskningsinitiativ som tagits inom EU för en studie av värdekedjan över råmaterialen väg upp ur marken, till produktion och återanvändning. Ett samarbete mellan 116 aktörer och 22 medlemsländer där syft et är att vända råmaterial in i ett eff ektivt utbyte.

Alla branscher försöker ef-fektivisera, spara kostnader och energi genom nya källor och tekniker. Inom gruvnä-ringen ligger energiförbruk-ningen högt i topp, men det man förlorar i en ände tar man igen i en annan.TEXT CAROLINE FORD

Gruvindustrin – en energisk bransch

Sintring av hematitfi nes görs för att få användbart råmaterial till stålverkens masugnar. Genom Green Pellets-metoden oxiderar magnetiten istället kemiskt till hematit.

Smart Fakta

Ju längre ner man kommer desto dyrare blir det då det krävs mer energi per ton.Jenny Greberg

Öka säkerheten med SmartcardsSmartCard och dataloggar är ett tillval som kunden erbjuds för att öka säkerheten, förhindra obehörig användning av maskinutrustning, kontroll över service och underhåll och minimera risken för oplane-rade maskinstopp för företaget.

På senare år har allt fl er företag upptäckt fördelarna med Smart-Card och dataloggar på sina lyft inrättningar och maskiner. Kortet är personligt och lägger man dessutom till en Datalog-ger registrerar man dessutom när och hur länge maskinen använts, vilket eff ektiviserar det planerade maskinunderhållet och förebyg-ger kostsamma drift stopp. Nu har nyheten även nått gruvindustrin.

– Genom att förse varje ma-skinförare med ett Smartcard kan gruvbolaget reglera behörighets-graden utifrån varje enskild förares erfarenhet. En maskinförare med tjugofem års erfarenhet från gruv-verksamhet kan exempelvis ha behörighet att hantera samtliga maskiner i gruvan, medan en maskinförare med endast ett par års erfarenhet ges behörighet att hantera hälft en av maskinerna, säger Patrik Elg, Marknadschef på IRC Industrial Radio Control.

Smartcards ökar dessutom säkerheten nere i gruvan eft ersom samtliga medarbetare kan vara säker på att rätt person manövrerar rätt maskin. Har operatören exem-pelvis gått ”Säkra-lyft utbildningen” får han ett smartcard-kort med tillgång till ett antal maskiner och ett antal lyft inrättningar.

Vi hjälper ditt företag att få EU-stöd och annan offentlig finansieringSverige och EU erbjuder varje år miljarder i form av bidrag och annan offentlig finansiering. Flera myndigheter beviljar bidrag och lån med upp till 75% av kostnaden för miljö- och energiinvesteringar samt innovativa miljö- och energiprojekt.

Vi är Sveriges ledande konsultföretag inom offentlig finansiering. Vi har sedan 1997 varit rådgivare till fler än 1000 företag och organisationer och genererat över 1 miljard kronor till olika affärsprojekt. Mer information hittar du på www.giasweden.com

Vi vägleder ditt företag genom hela finansieringsprocessen och skräddarsyr lösningar utifrån era specifika önskemål och behov.

Kontakta oss för mer information om hur era projekt och investeringar kan finansieras. GIA Sweden AB, Saltmätargatan 5, 113 59 Stockholm, Telefon 08-440 93 31

norrbotniabanan.se

Bygget av Norrbotniabanan ger: - Stärkt konkurrenskraft för svenskt näringsliv- Bättre råvaruförsörjning i Sverige och till Europa- Möjligheten att nå ett av tre universitet under 45 minuter- Möjlighet för näringslivet att klara kompetensförsörjningen - Ökad valfrihet för boende och arbete

Luleå – Umeå och ut i Europa - Norrbotniabanan ger halverad restid och högre godskapacitet mellan städerna vilket ökar Sveriges konkurrenskraft ut i Europa.

Applied Structural Geology in Exploration and Mining: A Practical Workshop 24-25 September 2015, Skellefteå

Implicit Modelling: A Practical Workshop5-9 October 2015, Skellefteå

Open Pit Mine Planning: Technical Services Workshop 20-21 October 2015, Skellefteå

Autumn Workshops

http://www.srk.se.com/en/our-services/se-workshops

srk consulting


22 Utmaning Miljö FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

– "Allt är inte guld som glimmar", det kan man se på de högar som läggs utanför gruvorna, säger Mag-nus Nilsson, Key Account Manager Mining and Minerals på Veolia VA-Ingenjörerna – det företag som erbjuder lösningar för rening av vat-ten som lämnar gruvorna.

Reningsverk av olika storlek och

komposition som projekteras både för och eft er stora gruvprojekt dras igång för vår miljös skull.

– Oft ast är det ju så att man måste spränga för att få loss mineraler inne i berget och sprängmedlen har kväve som en stor beståndsdel. När detta kväve kommer i vattnet och kommer ut i sjöar och älvar kan detta vara skadligt för fi skar och växtlighet.

Gruvor är avfallsintensiva och mäng-den gruvavfall som produceras i Sverige årligen är mycket större än alla andra avfallstyper sammanlagt. Enligt Naturvårdsverket produce-rades det totalt 117,6 miljoner ton avfall år 2010. Av dessa klassades 115,1 miljoner ton som icke-farligt avfall och den största delen av den avfallsströmmen utgjordes av 89 mil-joner ton gruvavfall. När gruvavfall

med innehåll av järnsulfi der får ligga oskyddat och påverkas av väder och vind så kommer det att vittra genom en oxidationsprocess. Vittringen leder till att ett surt och oft a metall-rikt lakvatten, så kallat Acid Mine Drainage (AMD), frigörs till den omgivande miljön. Allt enligt SGU, Sveriges geologiska undersökning.

Redan vid prospektering och anläggning av nya gruvfyndighe-ter åläggs gruvbolagen att såväl förebygga som lösa nuvarande och framtida utsläpp.

Är det här Veolia kommer in i bilden?– Ja, vi har de reningsprocesser som krävs för att rena vattnet som lämnar gruvan. Miljödomstolen sätter gränserna och det eft er EU-direktiv. Egentligen är det väldigt lite förore-ningar per liter vatten det handlar om och att rena från en låg nivå till en ännu lägre är svårt.

Vilka metoder använder ni vid era reningsverk?– Vi använder bland annat en teknik som tar hjälp av bakterier för att re-ducera innehållet av kväve i vattnet,

förklarar Magnus Nilsson.

På Veolia använder man bland annat metoden MBBR (Moving Bed Bio-fi lm Reactor). Små biofi lmbärare av polyethylenplast vars bärarmaterial fungerar som bäddar för bakterier. Vanligtvis placerade i stora bassänger vars kvävereningsanläggningar har så högt resultat som reducering av kvävet i gruvvattnet till 95 procent. Så rent som det kan bli.

Vattnet blir rent med hjälp av bakterier Egentligen är

det väldigt lite föroreningar per liter vatten det handlar om.Magnus Nilsson

När det gäller det sura och metallrika lakvattnet från AMD krävs det andra reningstekniker än biologiska, vanligtvis väljer man istället en fysisk-kemisk reningsteknik.

Smart Fakta

Magnus Nilsson

Både när gruvan är i full drift och när den är tömd el-ler stängd, råvarorna uppe, levererade och klara, fi nns det föroreningar som måste tas om hand. Resterna om man så vill, sprids långt och länge med vind och vatten.TEXT CAROLINE FORD

www.normet.com

FOR TOUGH JOBSUNDERGROUND

Normet Scandinavia ABNormet Scandinavia ABNormet Scandinavia ABNormet Scandinavia ABSvetsarevägen 2, 771 42 Ludvika, Sverige

T. +46 240 59 18 00

Normet Norway ASNormet Norway ASNormet Norway ASSilovegen 20, 2100 Skarnes, Norway

T. +47 476 66 476

Extena levererar rörsystem som löser dina behov, oavsett om det gäller PE-tryckrör för pump- eller sandledningar, transport av slurry, kabelskydds-rör eller frostskyddade rörsystem ovan jord. Vårt långa samarbete med gruvindustrin har gett oss kompetensen att hitta lösningar som fungerar, ett exempel på det är våra fodringsrör/sprängrör.

Vi har även stora möjligheter att skapa kundunika lösningar som passar just din verksamhet. Testa oss gärna!

Vi på Extena är stolta att idag kunna titulera oss specialister på extrudering av rör i termoplaster och ett av de ledande företagen i Norden inom bl.a. PE-tryckrör, Kabelskyddrör, Specialrör i PE och PP samt Pre-isolerade rör. Viktiga framgångs-faktorer är vår långa erfarenhet och vår strävan att alltid vara så tillgängliga och nära våra kunder som möjligt. Idag förfogar vi över avancerad tillverknings- och utvecklingsteknik med åtta produktionslinjer som arbetar i tre skift. Vi är i dagsläget 25-talet medarbetare med lång och gedigen yrkeserfarenhet. Vår företagshistoria sträcker sig ända tillbaks till 1970-talet. 1996 flyttade vi in i de lokaler där vi fortfa-rande verkar, belägna strax utanför Norsjö centrum i Västerbotten. www.extena.se

PE-rör, lösningen för alla behov när det gäller transport av media

Er partner för utbildning i bergteknikBergUtbildarna AB är landets enda kompletta utbildare i praktisk berg-teknik. Med över 30 års erfarenhet av bergteknisk utbildning har vi unika möjligheter att designa utbildningar för såväl anläggnings- som gruv-industrin såsom:

- Hallandsåsen (Kraftbyggarna, Skanska)- Tunnelbyggnad för Dennispaketet genomförd i Dannemora 1994-2003- Blockstensbrytning genomförd i Dala Järna- Botniabanan och Ådalsbanorna såväl ovan som under jord

BergUtbildarna AB har under åren även genomfört sprängtekniska utbildningar för LKAB Kiruna, Boliden Kristineberg, Boliden Aitik och Northland Resources i Pajala.

[email protected]

Från hösten 2015 genomför BergUt-bildarna AB, för tredje året, en utbild-ning av kvalifi cerade bergarbetare som ingår i Yrkeshögskolan. Utbildningen är unik på det sättet att förutom LIA (lärande i arbetslivet) utbildning, innehåller den 12 veckors rent praktisk utbildning för att göra deltagarna rätt förberedda för LIA-utbildningen ute på arbetsplatserna.

Sedan november 2014 ingår BergUtbildarna AB i Forcitkoncernen vilket ytterligare breddar den unika kompetens som gör att vi kan erbjuda gruvindustrin alla typer av bergarbetarutbildningar, täckande allt från teoretisk och praktisk bergteknik till arbetsmiljö, säkerhet och miljö.


24 Möjligheter IT FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF, finansierar forskning inom natur vetenskap, teknik och medicin med ungefär 600 miljoner kronor per år.

Just nu utlyser vi 300 miljoner i rambidrag inom programmet Materialvetenskap - nya metoder för syntes och process. Teknikerna kan vara additiv tillverkning (3D-printing), våtkemisk syntes, sintring, gjutning, vakuumförångning eller helt

nya processer för tillverkning av keramer, metaller, polymerer och hybrid material. Resurs hushållning och återvinningsbarhet är viktiga inslag.

SSF har också två andra utlysningar öppna; Industridoktorand och Strategisk mobilitet för ökad rörlighet mellan akademi och industri/näringsliv.

www.stratresearch.se

Läs mer på SSF:s hemsida www.stratresearch.se

300 miljoner till materialteknik

– Positioneringssystem som vi-sualiserar personal, utrustning och fordon i en tydlig 3D-vy i realtid fyller en enormt viktig funktion ur

ett säkerhetsperspektiv. Om en brand eller en annan olyckshändelse inträf-far spar man värdefull tid genom att snabbt kunna lokalisera var personal befi nner sig, vilka som kan behöva hjälp och vilka som redan satt sig i säkerhet. Med enbart traditionell ra-diokommunikation tar evakueringen betydligt längre tid och man saknar möjligheten att ge ett tydligt stöd för personal och räddningsmanskap, sä-ger Mikael Nyström, vd på Mobilaris.

Visualisering i realtid gör gruvfö-retagen bättre rustade för oförutsedda händelser som påverkar dagens pla-nerade arbeten. Det förekommer att sprängcykler och andra rutiner störs eller försenas av oförutsedda händel-ser som fram till idag varit svåra att parera för. Med realtidsinformation man snabbt identifi era dels vad som hänt, men också vilka medarbetare

och fordon som befi nner sig i närhe-ten, vilket förkortar reaktionstiden och förhoppningsvis även den tid det tar att åtgärda drift störningen.

Ökar säkerheten & spar energiPositionsbaserade beslutsstödsystem för ökad säkerhet och produktivitet i underjordsgruvor kan även bidra till att spara stora mängder energi. När gruvpersonalen är planerade

att arbeta i en viss del av gruvan sätts oft a ventilationen igång ett par timmar innan personalen anländer. Med ett positioneringssystem kan istället ventilationssystemet aktiveras eller deaktiveras automatiskt när personalen anländer eller lämnar den specifi ka delen av gruvan.

– Elektriker och andra typer av underhållspersonal har stor nytta av ett positioneringssystem eft ersom

det hjälper dem att dels hitta fram till den plats i gruvan där installationer eller reparationer behöver genom-föras och de kan också markera på en digital karta exakt var åtgär-derna genomförts. Det gör att andra elektriker och tekniker lätt kan hitta rätt plats nästa gång det är dags att genomföra ett arbete i gruvan och få köranvisningar om de exempelvis behöver hitta specifi k utrustning i gruvan, säger Mikael Nyström.

Han menar att gruvföretagen har mycket kvar att upptäcka vad gäller positioneringssystemens möjligheter. Det grafi ska gränssnittet är lätt att lära sig och kan användas i drift cen-tralen eller lika gärna nere i gruvan på en tablet-dator, det gör att all personal i en gruva kan använda den här typen av tjänster, för navigation eller drift ledning.

Ökad situationsmedvetenhet frigör nya möjligheter Ett system för geografi sk IT i gruvmiljö

gör det möjligt att hitta personal, utrustning och fordon i realtid lika lätt som du gör en vanlig Google-sökning.Mikael Nyström

Mikael Nyström

Introduktionen av ett nytt positionsbaserat besluts-stödstödsystem utgjorde på många sätt en milstolpe när det lanserades i gruvindustrin för ett par år sedan. Genom att i realtid kunna positionera personal, maskiner och ut-rustning i gruvan kan gruv-företagen bland annat stärka sitt säkerhetsarbete och eff ektivisera verksamheten.TEXT ANNIKA WIHLBORG

Vägen till den smarta gruvan Oavbruten gruvdrift med fjärrstyrd produktion och övervakning i realtid. Inga personskador och minskad resursförbrukning.

Genom smart användning av IT hjälper vi dig att ta steget in i en automatiserad framtid.

Läs mer på tieto.se/gruvnaring

Changing perspectives

tieto.se/gruvnaring


26 Fördjupning Maskin FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Mobilaris har under 15 år utvecklat avancerade plattforms-lösningar och beslutsstöd baserat på positionering i mobil-nät till kunder över hela världen. Under de 3 sista åren har den erfarenheten använts för att ta fram lösningar som skapar helt nya möjligheter att höja säkerheten i gruvor, samt eff ektivisera verksamheten för ökad produktion med samma mängd resurser.

– Våra kunder säger att detta kommer att drastiskt förändra det sätt man bedriver verksamheten idag till det bättre, säger Mikael Nyström, VD för Mobilaris.

Från att underjordsgruvor hittills varit ”ett svart hål i mar-ken” och svåra att monitorera, har tillkomsten och använd-ningen av ny teknik i infrastruktur (data/telekom) samt avan-cerade beslutstödssystem möjliggjort att säkerheten nu kan ökas avsevärt samtidigt med eff ektiviteten i verksamheten.

– På samma sätt som internet ändrade vårt samhälle i många avseenden gör nu Mobilaris Mining Intelligence

samma sak för gruvor, fortsätter Mikael.– Vi har idag en produkt med funktioner som öppnar

fl er möjligheter än introduktionen av radar och fl ygled-ningssystem gjorde för fl ygets säkerhet och eff ektivisering under 40- och 50-talet. Grunden till det ligger i den kom-petens vi tagit med oss in från våra telekomlösningar, inom beslutsstöd och visualisering. Systemet tillför också möjlig-heten för gruvor att behålla befi ntliga investeringar i teknik för kommunikation, driftledning och planering, tillägger han.

HÖGRE SÄKERHET OCH PRODUKTIVITETMånga gruvor har fortfarande stora utmaningar när det gäller att höja säkerheten ytterligare och samtidigt få ut hö-gre produktivitet. Lösningen för ytterligare framsteg ligger inom process IT-området där kommunikations- och posi-tioneringsteknik defi nitivt är grundpelare för att lyckas.

– Vår produkt ger både en visuell överblick och känsla

av vad som händer i gruvan med fordon, utrustning och personal i realtid genom ett modernt webbaserat 3-D gränssnitt, som kan användas i driftcentraler eller ute i gruvmiljön via tablets, smarta telefoner eller fordonsdato-rer. Enkla eff ektiva sökfunktioner gör att man snabbt hittar den resurs man behöver oavsett om det är en borrigg, en elektriker eller en pump. Det här är ett system som är till för alla, mekaniker, förare, driftledning, räddningspersonal. De system vi nu rullat ut hos Boliden och LKAB tar funktion för funktion i drift i den takt som gör man hinner påverka processer och arbetssätt, säger Mikael Nyström.

Mobilaris har jobbat nära Boliden och LKAB under utveck-landet av den här produkten och kunnat testa funktioner i en verklig miljö med direkt feedback från de tänkta använ-darna vilket har lett till en produkt som har de grundfunk-tioner behövs för att integrera alla typer av system som vinner på att få ett positionsbaserat beslutsstöd.

POSITIONSBASERAT BESLUTSSTÖD I GRUVOR GER ÖKAD SÄKERHET OCH HÖGRE PRODUKTION

www.mobilaris.se

Om det är något som karaktäriserar gruvindustrin så är det stora inves-teringar som ska räknas hem på ett fåtal år. Det handlar alltid om stora volymer material som ska processas så eff ektivt som möjligt. Varje liten förbättring kan i slutändan innebära stor utväxling i kronor.

Den maskinella utrustningen är förstås en central del i detta. Kontinuerlig drift är a och o och varje stopp blir snabbt mycket kostsamt i form av tappad försäljning.

Underhållskontrakt innehåller därför oft a ekonomiska incitament

om utrusningens tillgänglighet givet att ett överenskommer underhålls-schema följs. Når man upp till ett visst antal garanterade drift tim-mar och kanske överträff ar detta så blir det ekonomiskt gynnsamt för leverantören – och självklart även för kunden som har en störningsfri produktion. Blir drift timmarna för få svider det i leverantörens plånbok.

En tydlig trend är att gruvbolag söker djupare samarbete med ett minskande antal leverantörer. Anledningen är att gruvföretag befi nner sig i en bransch som karaktäriseras av stor trans-parens. De fl esta priser sätts på en råvarubörs och företagens produk-tionskostnader per producerat ton är enkla att räkna ut. Här gäller det att vässa varje del av verksamheten.

Till skillnad från många andra branscher kan gruvbolag inte vältra över ökade kostnader på sina kunder. Enda möjligheten att bibehålla långsiktig lönsamhet och skapa mot-ståndskraft mot råvaruprisfall är att hålla nere kostnaden.

Man skär i kostnader eller ökar pro-duktiviteten – helst både och. Och det är här det tätare och mer integrerade samarbetet mellan gruvbolag och maskinleverantörer kommer in.

Men samtidigt vill man öka konkurrensen vid upphandlingen. Traditionella leverantörer till gruvin-dustrin har börjat känna av konkur-rens från kinesiska och östeuropeiska leverantörer som börjar närma sig kvalitetsmässigt.

Men gruvbolagen nöjer sig inte med bara med tillförlitlig produktion och socialt ansvarstagande. Utöver teknisk excellens vill de även att leverantörerna själva visar att de är drivande när det gäller kostnadstänk. Man vill ha ett bra förhållande och balans mellan investeringskostnad och total kostnad över maskininves-teringens ekonomiska livslängd.

Som leverantör är det därför viktigt att aktivt hjälpa sina kunder att hela ti-den vara lite bättre än konkurrenterna. Här har välkända etablerade svenska bolag en stark ställning inte minst

genom att det sedan länge varit vanligt att prototyper testats ute hos kund.

Leverantörerna vittnar om att inte minst svenska kunder är oerhört krävande, vilket inte nödvändigtvis behöver innebära något negativt. Det gör deras produkter attraktiva på andra marknader.

De hårda leverantörskraven kan sannolikt förklaras med att svenska gruvor – förutom ett unikt hårt berg även – har en mycket långt dragen automatiseringsgrad. Produktionen är strömlinjeformad och därför är som tidigare nämnts tillgänglighet centralt.

Tillgänglighet och kostnad viktigast

Val av produktionsutrustning på-verkar i hög grad verksamhetens resultat. Detta genom investe-ringskostnader och underhåll och produktivitet genom prestanda och tillgänglighet.

Smart Fakta

Konkurrensen hårdnar för leverantörerna till gruvin-dustrin. Vinnarna blir de som samarbetar nära sina kunder och aktivt hjälper dem att blir lite bättre än sina branschkollegor.TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN

FOTO BELAZ

Gruvbolag söker djupare sam-arbete med ett minskande antal leverantörer.

ANNONS

Fler anlitar extern teknisk expertisFör närvarande råder det brist på tekniska specialister inom den svenska gruvbranschen. Gruvin-genjörer, geologer och bergmeka-niker är exempel på yrkesroller där eft erfrågan överskrider tillgången. Internationellt sett har många gruvbolag en lång historik av att komplettera den egna bemanning-en med konsulter, medan svenska gruvbolag i större utsträckning anställt egna medarbetare.

På senare år har dock allt fl er svenska gruvbolag upptäckt fördelarna med att komplettera den egna kompetensbasen med specialistkonsulter.

– Eft ersom gruvbranschen varit i en svacka under har många gruvbolag varit försiktiga med att initiera nya projekt. Nu märker vi dock att allt fl er projekt kom-mer igång. Dessa projekt kräver expertkompetens och då är det en fördel för många gruvbolag att an-lita konsulter eft ersom det snabbt ger dem tillgång till kvalifi cerad expertis. Konsultbolagen fyller här en viktig funktion i arbetet med att överlappa glappet mellan gruvbranschens nyutexaminerade och seniora tekniska specialister, säger Johan Bradley, nordisk chef på konsultbolaget SRK Consulting.

Han rekommenderar gruvbo-lagen att anlita en extern konsult innan de trycker på startknappen. En extern konsult kan betrakta projektet utifrån ett annat perspektiv än företagets egna medarbetare, och kan därmed som oberoende genom-föra den Due Diligence som oft ast krävs av styrelsen och fi nansiärerna.

Today, machine uptime is decisive for construction companies’ profitability. You depend

on crushers, concrete pumps, air compressors and other equipment to just keep on

going. That’s why Volvo Penta engines are reliable and safe – and a perfect match,

whatever your specific application may be.

With the easy-to-install SCR technology, you can meet the new, stringent

Stage IV / Tier 4 Final emission regulations.

Off-road 105–565 kW — Power Generation 85–782 kVA

KEEP IT SIMPLE!


Den svenska malmproduktionen kartläggs varje år av Sveriges geo-logiska undersökning (SGU). De senaste uppgift erna från 2013, som off entliggjordes under 2014, visar att malmproduktionen på svensk mark slog rekord för fj ärde året i rad, med nästan 80 miljoner ton.

Annat var det i slutet av 1910-ta-let, då Sveriges nära 500 gruvor producerade knappt åtta miljoner ton malm. För 50 år sedan fanns det omkring 100 gruvor, som tillsam-

mans stod för 20 miljoner ton. De 80 miljoner ton som producerades 2013 bröts i 16 gruvor och bestod av 38 miljoner ton järnmalm och 42 miljoner ton icke järnmalm. Dessa gruvor upptog en yta av totalt 158 kvadratkilometer.

Den svenska gruvindustrins om-sättning under 2013 var 33,2 miljar-der kronor, vilket var en minskning med elva procent från föregående år. Även vinsterna minskade under denna period, från 31 till 16 procent

av den totala omsättningen. Om man sedan tittar på sysselsätt-

ningen så har antalet sysselsatta inom den svenska gruvnäringen minskat sedan 1960-talet, från en toppnotering på runt 16 000 personer till 4 000 i början av 2000-talet. Men man kan nu se en trend att antalet sysselsatta vänder uppåt igen. 2013 fanns det 14 arbetsställen för gruvbranschen som direkt sysselsatte 6 000 personer, ex-klusive underentreprenörer. Av dessa var 15 procent kvinnor.

Sveriges gruvproduktion 2013 Relation till EU:s totala produktion inom parentes.

Guld – 6,5 ton (24 procent)Silver – 341 ton (17 procent) Koppar – 83 000 ton (10 procent) Zink – 176 000 ton (23 procent)Bly – 60 000 ton (39 procent)Järn – 27,3 miljoner ton (91 procent)

Källa: sgu.se

28 Inspiration FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Svensk gruvnäring i siff ror

Rätt dämpnings-system förlänger gruvbelysningens livslängdDämpningssystem för arbets-belysning fyller fl era viktiga funktioner. Med ett kraft fullt dämpningssystem som dimen-sionerats utifrån mängden vibrationer och stötar i gruvan förlängs lampornas livslängd i takt med att slitaget och under-hållsbehovet minskar.

– Vi har, eft er mycket utveck-lings- och testarbete, utvecklat ett optimerat dämpningssys-tem med perfekt synkronise-rade vinklar. Vibrationerna och stötarna fångas upp av fyra dämpare så att kraft en aldrig slår med full kraft i en rak linje utan fördelas jämt i systemet. Det innebär att arbetsbelysningen tål tyngre belastning, kan utsättas för ett bredare vibrationsregister och håller längre. Samtidigt blir slitaget på gruvfordonet som arbetslampan monterats på mindre och man har möjlighet att montera tyngre och kraft i-gare belysningar, säger Michael Östman, marknadsföringschef på Nordic Lights.

Hans tips till gruvbolag som vill maximera nyttan av sin be-lysningsinvestering är att notera hur kraft full belysning man behöver, kontrollera om lampan är utrustad med ett inbyggt dämpningssystem samt ifall dämpningen är anpassad utifrån den miljö den ska användas i.

Per TengborgFORSKNINGSDIREKTÖR

OCH VD, STIFTELSEN

BERGTEKNISK FORSKNING

Vad är det övergripande syst et med er forskning?– Att möjliggöra byggnationen av bättre och mer ändamålsenliga bergsanläggningar. Vi bedriver forskning i nära samverkan med aka-demin inom nio områden, däribland bergförstärkning och dimensione-ring, beständighet och funktion hos nya/gamla material samt tunneldriv-ning. Den forskning vi bedriver fokuserar dels på gruvindustrin och dels på byggnationen av tunnlar och bergrum.

Vilka projekt bedriver ni just nu?– Av de 40-tal forskningsprojekt som rullar kan jag nämna ett par. Vid LTU bedrivs ett projekt som syft ar till att göra bättre bedömningar av bergets stabilitet och därigenom förebygga utfall av lösa bergblock. På KTH bedrivs forskning kring friktion mellan bergblock som är avgörande för bergets stabilitet. Swe-rea Kimab forskar kring den reella belastningen på stålbultar i berget med ultraljudsteknik. I dagsläget görs dessa belastningsberäkningar oft a utifrån ett uppskattat värde då

man garderar sig genom att använda både hängslen och livrem.

Ni bedriver även forskning kring sprutbetong i gruvmiljö?– Ja, ett av våra forskningspro-jekt analyserar samverkan mellan sprutbetong och berg. Sprutbetong används för att ”binda ihop” berget. Vid avdelningen för betongbyggnad vid KTH har vi två forskningsprojekt om dels samverkan mellan sprutbe-tongen och berget och dels kartlägg-ning av sprängvibrationers inverkan på sprutbetongens hållfasthet.

Hjälp oss att hålla Sverige rentSkräp skadar, skräp kostar pengar och skräp skapar otrygghet. Helt i onödan. Hjälp oss i kampen mot nedskräpningen genom att lämna ett bidrag på vårt 90-konto, PlusGiro 90 02 81-7

Mer om oss och vårt arbete hittar du på www.hsr.se

Hjälp oss att hålla Sverige rentSkräp skadar, skräp kostar pengar och skräp skapar otrygghet. Helt i onödan. Hjälp oss i kampen mot nedskräpningen genom att lämna ett bidrag på vårt 90-konto, PlusGiro 90 02 81-7

Mer om oss och vårt arbete hittar du på www.hsr.se

Sveriges gruvproduktion 2013

•

Kompetensutveckling för gruvindustrinVi har 30 års erfarenhet av att arbeta med gruvföretag från hela världen. Våra utbildningsprogram utvecklas tillsammans med forskare från Luleå tekniska universitet, ett av Europas ledande gruvuniversitet.

Läs mer om våra utbildningar och program på ltubusiness.se

Vi erbjuder kompetensutveckling längs hela värdekedjan:• Prospektering • Bergteknik • Geoteknik• Mineralteknik • Metallurgi • Mineral ekonomi • Underhållsteknik • Energiteknik • Miljöteknik • Arbetsmiljö

LTU BUSINESS AB

WATER TECHNOLOGIES

VA-Ingenjörerna, en del av Veolia Water Technologies. Samma Företag – Fler Teknologier.

Med gruvprojekt och referenser runt om i världen och mer än 150 års erfarenhet av hantering och rening av gruvva�en, havsva�en, processva�en, avloppsva�en samt dricksva�enproduktion har vi kompetensen a� samarbeta med ert företag för a� möta de ökande kraven. www.vaing.se www.veoliawatertechnologies.se Tel. 046-18 21 50, [email protected]

Världsledande och naturlig samarbetspartner

Vi levererar alla typer av transportörer för bulkgodshantering som t.ex.:• Skruvtransportörer• Bandtransportörer• Skraptransportörer• Cellmatare• Spjäll• Askkrossar• Pneumatisksändare • Silos mm.

NOXOR AB, Box 279, 701 45 ÖREBROTel: 019-21 90 60 Fax: 019-10 42 17www.noxor.se [email protected]

VI HAR ÖVER 25 ÅRS ERFARENHET AV BULKHANTERING


30 Krönika Lennart Gustavsson FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Vi vill ha dig.Och din syrra. Din mamma. Din granne. Och kanske din kompis. För tillsammans kan vi göra världen bättre. Vill du vara med? Sms:a medlem till eller gå in på www.naturskyddsföreningen.se. Ett medlemskap kostar kr/mån.

www.euromineexpo.com

Euro Mine ExpoINTERNATIONAL TRADE FAIR & CONFERENCE SKELLEFTEÅ, SWEDEN JUNE 14-16, 2016

För mig är det viktigt att försöka nyansera debatten oavsett åt vilket håll den går. Jag gör det utifrån några väl grundande utgångspunkter:

• Världen kommer att behöva ett nytillskott av metaller. Vi ska naturligtvis bejaka och driva på en utveckling där återvinning är en självklar del av samhället men nytillskott behövs.

• Vår del av världen har förutsätt-ningar att på ett smart sätt ta tillvara naturtillgångar.

• Branschen måste vara långsiktig och lämpar sig väldigt dåligt för kortsiktig kvartalskapitalism.

• Förutsättningen att utveckla fl era globalt ledande produkter inom teknik är goda samtidigt som områden som miljöteknik och tjänsteproduktion kan utvecklas betydligt mer.

• Utmaningarna att hantera motstående intressen vad gäller

markanvändning ökar men borde egentligen kunna var framgångs-faktorer där det visas på hur man i demokratiska processer hittar lösningar.

• Det fi nns en hög kompetens på de fl esta nivåer som vi ständigt måste utveckla. Inte minst gäller det att utveckla våra modeller präglade av ansvar och förtroende.

• Ska vi bygga hållbara samhällen utifrån nyttjandet av naturtill-gångar är jämställdhetsfrågorna helt avgörande.

Min bedömning är att debatten om hur vi nyttjar våra naturtillgångar måste utvecklas. Känslor ska, och kommer alltid att fi nnas med i de framtida diskussionerna men vi måste också förmå oss att ta in olika former av fakta. I den debatten behövs en stor förmåga att sätta sig in i olika aktö-rers verklighet, och ett stort mått av ödmjukhet.

För att bidra till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling krävs att vi kan diskutera miljömässig, ekono-misk och social utveckling samtidigt.

Som ordförande i Georange är jag både glad och stolt över att vi tillsammans med andra aktörer kan erbjuda mötesplatser där möjligheter till konstruktiva möten ges.

En av gruvnäringens stora utma-ningar är att kunna synliggöra dels det moderna samhällets behov av metall-ler, dels att visa på den världsledande kunskaps- och tjänsteindustri som på ett eller annat sätt tillhör branschen.

Vi behöver fl er mötesplatser där olika intressen möts. Dialogen och förmågan att prata med varandra och inte om varandra är en avgörande faktor för framgång. ■

Ska man gruva sig eller?

I debatten behövs en stor förmåga att sätta sig in i olika aktörers verklighet, och ett stort mått av ödmjukhet.

Frågan om vi idag ser en gruvboom eller gruvbom är högst aktuell. Jag ska först erkänna att jag inte har kommit på den rätt slagkraft iga frågeställningen själv. Men visst är det så att från att medialt ha varit en näring präglad av eufori där inga mörka moln syntes till en krisbransch där färgerna enbart är olika nyanser av grått är tiden kort.TEXT LENNART GUSTAVSSON,

ORDFÖRANDE GEORANGE

Läs krönikan i mobilen! FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

www.hardox.com

DROP A BOULDER ON HARDOX AND WATCH IT BOUNCE BACKIt’s impressive to see how the metal absorbs the energy with an almost rubbery feeling and returns to its original shape. The high yield strength allows Hardox to with stand heavy impact loads without any permanent deformation.

The combination of hardness and toughness allows for new innovative ways of designing steel structures and components. Thinner plates and self-supporting structures will lower overall weight and increase payloads.

Read more at hardox.com

Jämför kostnadsfritt på Sveriges digitala marknadsplats för factoring.

Hitta marknadens bästa pris på fakturaköp 08-121 316 00fakturum.se

jämför på fakturum.se

Documents

Fokus Gruvindustrin