Fortum Värme och miljön Stockholm 2013

Miljöåret som gått

Anders Egelrud, VD

Året 2013 inleddes med att vi tog det första spadtaget till Europas och förmodligen världens största kra�värmeverk för biobränsle i Värtaverket. ”Ni gasar när andra bromsar”, sa Mats Odell och hällde en spade värmande flis i den symboliska brasa vi ordnat. Och visst känns det att det är verkstad och inte bara ord när vi berättar om vår omställ-ning till förnybar och återvunnen energi.Under hösten invigde vi tillsammans med Sollentuna Energi vårt nya kra�värmeverk i Brista. Miljöminister Lena Ek ly�e fram att kombinationen av resurssnålhet, reningsteknik och kra�värme är svårslagen. Jag kan bara hålla med. Vårt signum är och ska vara att ta till vara på energi som annars skulle gå förlorad.I Stockholm utvecklar vi en affärsmodell som innebär ett paradigmski�e på den svenska värmemarknaden. Vi kallar det Öppen fjärrvärme – den som har värme över kan sälja den till marknadspris till oss. Det kan vara spill värme från en kylanläggning i en livsmedelsbutik eller från en datahall. Även samarbetet kring energieffektivisering har under 2013 varit prioriterat. Vi har utökat vår energirådgivning ytterligare och satsningen fortsätter. Tillsammans med våra kunder och partners kan vi utveckla energisystemet i Stockholm till nästa nivå. Vår fjärrvärme är till 84 procent baserad på förnybar och återvunnen energi. När det nya kra�värmeverket i Värtaverket startar tar vi ett betydande steg mot målet att nå en klimat- och resursneutral fjärrvärme senast år 2030. Vi lägger all vår kra� på att bli klara med de investeringsprojekt som pågår. Det rör sig förutom den nya anläggningen om att öka inblandningen av bio-bränsle i det befintliga Värta verket, lanseringen av konceptet Öppen fjärrvärme i stor skala, och den fortsatta integrationen av fjärrvärme näten i regionen. Om allt går vår väg kommer vi att kunna av veckla den koleldade anläggningen i Värtaverket väsentligt tidigare än 2030.Vår fjärrvärmes globala klimatpåverkan ökade något 2013. Bristaverket har genom förnybar kra�värme en mycket god systemeffekt. Anläggningen hade dock dri�problem under 2013 vilket medförde att andra anläggningar med något högre NOx-utsläpp och sämre systemeffekt fick startas. Detta resulterade i sämre systemeffekt totalt samt något högre NOx-utsläpp jämfört med året innan.

Samtidigt ökade koldioxidutsläppen i Stockholm jämfört med året innan, vilket i huvudsak beror på dri� störningar i det koleldade kra�värmeverket i Värta verket under 2012. Lägre kolpriser och att utsläppsrätterna sjunkit i pris spelade också in. Att koldioxidskatten avskaffades 2013 hade mindre betydelse för vår användning av kol. Vår klimatpåverkan varierar förstås också beroende på väder, produktions- och leveransförhållanden. Som ett komplement till våra investeringar och omställning till förnybar och återvunnen produktion klimatkompenserar vi därför emissionerna ner till 2012 års nivå.Förnybar kra�värme är redan enligt min uppfattning det bästa för klimatet. Ett stabilt och verkningsfullt pris på fossila utsläpp inom hela EU är angeläget. Det vore det bästa sättet att säkerställa en fortsatt omställning av energisystemet. EU-kommissionens nya förslag på 40 procent minskning av utsläppen till 2030 är hoppingi-vande.

Ta till vara energin som annars går till spillo

Fjärrvärmen är som energisektorns kollektivtrafik – istället för att var och en köper och driver en egen anlägg-ning kan många ta del av den värme vi

producerar centralt i få anläggningar med effektiva processer och teknik som ligger i framkant. Vi bidrar dess-utom till att skapa en mer hållbar stad

genom ett system som gör att den enes avfall och energiförluster kan bli ny energi för andra.

<< Kommentar Den fossila energi som idag tillförs för fjärrvärme består i huvudsak av kol i Värtaverket. En stor del av energin som används i produktionen att producera fjärrvärmen utgörs redan idag av flödande energi som sol, vatten kra� och en mindre andel vind. En betydande del utgörs av bioenergi och vi har lång erfarenhet att ta till vara på spillvärme i avlopps-vatten och energi som är bunden i brännbart avfall.

<< Kommentar Fortum Värmes vision är att tillsammans med andra energibolag och kunder integrera och optimera ett storskaligt fjärrvärmenät. Genom den nya affärsmodellen Öppen fjärrvärme kommer spill värmens andel att öka. Likaså kommer andelen tillförd förnybar och återvunnen energi att öka, medan det fossila bränslet kol kan avvecklas. Genom dessa åtgärder minskar samhällets netto-behov av energi. Detta vill vi genomföra senast år 2030, men ambitionen är att realisera detta betydligt tidigare än så.

Fjärrvärmens klimatpåverkan

När vi ändrar produktionen eller an-vändningen av energi i Sverige påverkar vi ett energisystem som hänger ihop i hela norra Europa. Det gäller att höja blicken och se längre än till den egna fastigheten eller landsgränsen om man ska kunna avgöra om en åtgärd är rätt på riktigt. Vi kallar detta för system syn och vi strävar alltid e�er de lösningar som är bäst för miljön sett ur ett glo-balt perspektiv. Det är inte menings-fullt att minska utsläppen lokalt ge-nom att till exempel ersätta kra�värme med elvärme, e�ersom detta skulle driva fram ökad produktion i gas- eller kolkra�verk. Då har vi endast flyttat utsläppen utanför landets gränser, men inte minskat dem. Vår klimatpå-verkan beräknas med detta globala perspektiv som grund genom att vi adderar utsläpp som beror på vår netto-konsumtion av el. Nyckeltalet kallas system effekt i detta bokslut. Den långsiktiga trenden mot minskad global klimatpåverkan när hela kra�-systemet beaktas åstadkommer vi ge-nom investeringar i nya anläggningar för förnybar el- och värmeproduk-tion, genom integration av regionens fjärrvärmenät och genom att öka an-

vändningen av spillvärme i samhället . Fortum Värme investerar mellan åren 2010–2015 över 6,5 miljarder kronor i ny och utvecklad produktion i Stockholms regionen. Investeringarna kommer att medföra lägre utsläpp både globalt och i Fortum Värmes egna anläggningar (se figuren nedan). Även om det är systemeffekten som står i fokus för våra åtgärder är ökade lokala utsläpp inte i linje med den ut-veckling vi slagit fast på klimatom-rådet. Därför klimatkompenserar vi utsläppen över 2012 års nivå beräk-nande enligt branschens redovisnings-metod. Omställningen till en helt förnybar och återvunnen fjärrvärme-produktion pågår enligt plan och på-verkas inte av klimat kompensationen. Fortum Värmes mål är en helt kli-mat- och resursneutral produktion senast år 2030, med ambitionen att nå målet betydligt tidigare än så. Klimatkompensa tionen för år 2013 innebär att förnybar energi produktion och energieffektivi sering i utvecklings-länder finansieras . Den förnyba-ra el energin ersätter el från fossila kra�verk. Genom introduktion av ef-fektivare spisar i hushåll i Ghana och

Kenya minskar skövlingen av träd, lu�-kvaliteten inomhus förbättras och till-gången till rent vatten ökar. Utsläppen som kompenseras har beräknats enligt standarden ISO14021, och projekten är certifierade enligt Gold Standard,en kvalitetsstämpel som den internationel-la miljörörelsen står bakom. Se www.cdmgoldstandard.org

<< Kommentar Figuren visar utsläpp (gram CO2-ekv per kWh fjärrvärme) som rullande femårsmedelvärden, dels enligt branschens redovisningsmetod (CO2 Fortum Värmes miljöredovisning), dels med den indikator som Fortum Värme använder för att följa energisystemets klimatpåverkan (CO2 Systemef-fekt). Utsläppen från våra anläggningar varierar mellan åren beroende på vilka bränslen vi använder och den volym energi som vi levererar. På grund av vädervariationer mellan åren uppstår naturliga variationer i den mängd energi som levereras och därmed även den totala mängden utsläpp av t.ex. koldioxid. När det nya kra�värmeverket för biobränslen i Värtaverket tas i dri� ökar produktio-nen av förnybar el markant. När denna el ersätter fossilbaserad kra�produktion på kontinenten blir systemnyttan mycket stor, vilket den kra�igt minskande kurvan i figuren visar.

CO2e VMK produktion, rullande 5-årsmedel

Sol, vind och vatten Kretsloppsvärme (spillvärme, förnybara restprodukter

Fossilt avfall Fossila bränslen

Fjärrvärme vision

16 %16%

61 %

7%

Fjärrvärme 2013

1%12 %5%

82 %

20

04–2

008

2005

–200

9

2006

–201

0

2007

–201

1

2008

–201

2

2009

–201

3

2010

–201

4

2011

–201

5

2012

–201

6

2013

–201

7

2014

–201

8

2015

–201

9

2016

–202

0

Trend CO2-utsläpp

g/kW

h fjä

rrvär

mele

vera

ns

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

CO2 Fortum Värmes miljöredovisning CO2 Fortum Värmes systemeffekt

12 16

8

1

13

17 1819

20

9 5

14 10

3

15

11

42

6

7

21

22

Kretsloppsvärme för en hållbar stad

Nils Lundkvist Teknisk strateg, Avfallsavdelningen, Trafik kontoret, Stockholms Stad. Stockholms mål är att avfall från boende och

verksamma i staden ska minska och det som ändå uppkommer ska tas om hand resurseffektivt. E�er minimering och materialåtervinning är energiåtervinning genom kra�värme en viktig del i avfallshan teringen i Stockholm. Ungefär 2/3 av allt hushållsavfall i Stockholm går till produktion av el och värme genom för-bränning. En hel del av detta har naturligt-vis återvunnits till nya produkter en eller flera gånger innan det blir el och värme.

Jan-Olov Sundqvist Forskare i klimat och hållbara samhälls-system, IVL Svenska Miljö institutet. Idag är nästan all plast som hamnar i hushålls-

avfallet av fossilt ursprung. Om 10 år upp-skattar man att andelen plast av biogent ursprung är 25 % och ökande. Det skulle innebära att den fossila delen i bränslet till kra�värme verket minskar.

Magnus Karlsson Tekn. doktor i miljö-analys, IVL Svenska Miljöinstitutet.

Genom att mäta halter av olika föroreningar i fisk kan vi bedöma hur

en storstad som Stockholm påverkar sina omgivande vatten. I en pågående under-sökning analyseras fisk som fångas från ytterskärgården till Mälaren. Vi ser att exempelvis kvicksilver förekommer i höga halter i stadens närhet trots att de direkta utsläppen har minskat kra�igt, vilket för-klaras av att gamla utsläpp lagras i sedi-menten och kan tas upp av ekosystemen under lång tid.

Johan Börje Marknadsdirektör, Ragn-Sells. Bara i de kommunala deponierna ligger det över 15 Mton järn och metall. Sammantaget

bedöms värdet i Sveriges deponier vara långt över 100 mdr kr. Detta är för mycket resurser för att det ska ligga kvar i backen. Nu behöver vi en översyn av regelverket som gör det minst lika förmånligt att an-vända återvunnet material som jungfrulig råvara.

Sirje Pädam Samhällsekonom vid WSP, projektledare för utredningen ”Samhälls-ekonomisk analys av fjärrvärme”.

Fjärrvärmen har en be-tydande roll både i dagens och framtidens energisystem i Sverige. Om fjärr värmen inte var en del av det svenska energisys-temet så skulle de sam hälls ekonomiska kostnaderna vara högre för att uppnå samma mängd nyttig energi för uppvärm-ning, varmvatten och hushållsel. De större kostnaderna beror bland annat på att det behövs mer ersättningsenergi än det fjärr-värmen bidrar med (ca 5 TWh mer) samt att dri�s- och underhållskostnaderna skulle vara högre. Dessutom bidrar fjärr-värmen med att begränsa investerings-behovet i ett redan belastat elnät och att återanvända avfall och spillvärme.

Mattias Lundblad Filosofie doktor, utre-dare vid institutionen för mark och miljö, Sveriges Lantbruksuniver sitet (SLU).

I Sverige utgör skogens växande träd och skogsmark en stor kol-sänka. Nettoupptaget motsvarade 2012 ca 70 % av Sveriges totala utsläpp av växt-husgaser från fossila källor. Ett långsiktigt hållbart skogsbruk har inneburit att såväl virkesförråd som avverkningsvolymer ökat och på olika sätt bidragit till att dämpa kli-matförändringarna.

Björn Karlsson Professor emeritus i energi system, Linköpings Universitet.

Genom att minska elberoendet i Sverige och bygga ut förnybar

kra�värmeproduktion sänker vi det globala utsläppet av koldioxid. Kolbaserad elproduktion i ineffektiva kra�verk i Centraleuropa kan då ersättas med el producerad från förnybara bränslen i effektiva svenska kra�värmeverk där såväl el som värme produceras.

Fjärrvärmesystemet gör det möjligt att utnyttja energi som annars går förlorad. Det finns tre kretslopp i samhället som är viktiga. – Förnybara biobränslen från skogsindustrin och sol energi från havet.– Spillvärme i avlopps vatten, fjärrkylaretur och från datahallar.– Energi i sorterat avfall från hushåll och företag.

Spillvärme i avloppsvatten, fjärr-kylaretur och från datahallar8 Avloppsvattnet från ett typhushåll

innehåller 2500 kWh vilket bland annat nyttjas i våra värmepumpar. Från slam-met produceras cirka 150 kWh biogas vilket motsvarar cirka 15 liter bensin.

9 0,7 TWh värme från renat avlopps-vatten nyttjas i våra värmepumpar.

10 85 000 ton rötrester från Stockholm s avloppsvatten används som jord-förbättring, gödsel och återställande av mark.

11 Idag körs var sjunde buss i Stockholms-trafiken på lokalt producerad biogas.

Energi i sorterat avfall från hushåll och företagSverige är ledande när det gäller avfalls-hantering. Hushållsavfall deponeras inte med stora miljövinster som följd, energiut-vinning är en viktig förklaring till detta. När plast förbränns uppstår koldioxid som är klimat påverkande. När det fossila bränslet avvecklats i vår fjärrvärmeproduktion kommer plasten och fossila drivmedel för transporter att vara det enda fossila kvar i vår produktion. Genom en kombination av utsortering för återvinning och använd-ning av biologiska plaster kommer även dessa utsläpp att minska i framtiden.

1 I ett typhushåll genereras årligen 750 kg avfall varav 180 kg material-återvinns och 510 kg blir till el och fjärrvärme i våra kra�värmeverk.

2 Utsorterat hushållsavfall, varav häl�en från Stockholm, ger 1,2 TWh energi vid förbränning i våra kra�värmeverk.

Förnybara biobränslen från skogs-industrin och solenergi från havetUtsläpp av koldioxid från biobränslen (res-ter från skogsindustrin) anses inte bidra till västhuseffekten då detta kol ingår i ett kretslopp. Vår målsättning är att allt bio-bränsle ska komma från ett hållbart skogsbruk. Den långsiktiga planen är att avveckla användningen av fossila bräns-len. Totala utsläppet av fossil och förnybar koldioxid från vår produktion uppgick 2013 till 2,6 Mton. För att binda detta samlade utsläpp krävs ca 6,5 % av brut-totillväxten av skog i Sverige, eller 1,6 % av Sveriges skogsmarks årliga tillväxt.

12 Rester från skogsindustrin ger 2,1 TWh vid förbränning i våra kra�-värmeverk.

13 Våra utsläpp från biobränslen uppgick 2013 till 1,6 Mton CO2. Då koldioxiden från biobränslen ingår i ett kretslopp sker inga nettoutsläpp till atmosfären.

14 Skogsmarken och den växande skogen i Sverige tar varje år upp cirka 40 Mton CO2.

15 Solenergi utvunnet ur sjövattnet ger 0,9 TWh energi.

Energibesparing vid återvinning:

glaspappermetall

plast

20 %70 %95 %45 %

Totala energiförbrukningen i Stockholmär 19 884 GWh (2009).

Fördelning av energiförbrukningen:

El

44%

37%19%

Uppvärmning

Transporter

Energibesparing vid återvinning jämfört med ny produktion

Fördelning av energiförbrukningenTotala energiförbrukningen i Stockholm är 19 884 GWh (2009).

3 Återvunnet material till industrin.

4 Biogas kommer inom en snar framtid att rötas från utsorterat matavfall vid våra kra�värmeverk. Redan idag sam-las det årligen in 8 500 ton matavfall som blir till 5,5 GWh biogas.

5 I Stockholm materialåtervinns 21 % av hushållsavfallet och 74 % går till för-bränning i kra�värmeverk. Resten går till deponi eller komposteras.

6 Rester från bygg- och livsmedels-industrin ger 1,9 TWh energi vid förbränning i våra kra�värmeverk.

7 Med den senaste tekniken för rening av utsläpp kan en modern avfallsför-bränningsanläggning avskilja 99 % av det kvicksilver som finns i varor, pro-dukter och t o m mat. Anläggningen fungerar som en njure som avgi�ar teknosfären och ser till att mängden som når miljön blir minimal.

Resurssnåla energisystemEnergisystemen i norra Europa hänger samman. Med det nya biobränsleeldade kra �värmeverket i Värtaverket ökar el-produktionen. Det är klart 2016 och då uppstår ett överskott på el från fjärrvärme-systemet, trots egen användning av el i värmepumpar. Över 1000 GWh el varje år som kan ersätta elproduktion i kolkra �-verk. Kra� värmen i Stockholm leder därmed till minskade utsläpp på 0,7 Mton.

16 Vår fjärrvärmeproduktion uppgick 2013 till 8,2 TWh.

17 Vår fjärrkylaproduktion uppgick 2013 till 0,4 TWh. Den effektiva fjärrkylan innebär att 90 GWh el sparas jämfört med lokala kylsystem. Det motsvarar elbehovet i ca 20 000 typhushåll.

18 Fjärrkylalagret i Hornsberg minskar utsläppen av CO2 globalt med ca 30 000 ton/år.

19 Ett typhushåll i Stockholm använder 4 500 kWh el och 9 000 kWh fjärrvärme. I våra kra �värmeverk produceras 1 kWh el för varje 5 kWh fjärrvärme som levereras. Hushållens fjärr värmebehov bidrar med andra ord till att ca 40 % av deras elförbrukning också produceras samtidigt.

20 I framtiden kan ca 1 TWh överskotts-värme tas tillvara från t ex datahallar och livsmedelsbutiker i Stockholm.

21 Våra utsläpp från fossila bränslen upp-gick 2013 till 1 Mton CO2.

22 Tack vare energieffektivisering kan fler kunder dela på den producerade fjärr-värmen.

Alla volymer TWh och Mton inkluderar produktionssamverkan.

Viktiga faktorer för ett kretsloppsamhälleFjärrvärmen utvecklas i takt med samhället. Miljöforskning, avfallsbehand-ling, energiteknik och samhällsekonomi är alla viktiga aspekter för hur det hållbara energisystemet ska utformas. Till höger återger vi vad några representanter från olika samhällsfunktioner tycker är viktigt för ett kretsloppssamhälle.

BIOGAS

BIOGAS KRAFT- VÄRMEVERK

KRAFT- VÄRMEVERK

RENINGSVERK

INDUSTRI

Miljöbokslut 2013

Tillförd energi i Fortum Värmes totala produktion1

Utveckling av tillförd energi 2008–2013 Fortum Värmes leverans av el, fjärrvärme och fjärrkyla1

Fjärrvärme1 El Fjärrkyla

<< Förklaring till miljööversikt

Här ser du den tillförda energin i Fortum Värmes to-tala produktion och nedbruten för fjärrvärme, el och fjärrkyla.

Fjärrkyla är bortförd energi från en fastighet. Det är endast den el som gått till produktion och distribution som ska anses som tillförd energi. Verkningsgraden - COP - visar att elbehovet per bortförd kWh överskotts-värme är mycket lågt. Dessutom återvinns faktiskt en del av denna värme under vinterhalvåret.

1 Inkluderar produktionssamverkan med andra fjärr-värmeproducenter.

2 Om man köper fjärrkyla på vintern så återvinns energin till fjärrvärmenätet. För år 2013 återvann Fortum Värme 164 GWh från kylanätet vilket möjliggjorde produktion av 246 GWh fjärrvärme.

3 Torv betraktas enligt VMK som ett icke-fossilt bränsle medan torv enligt EIFS 2011:4, klassas som fossilt. Detta förklarar att andelen fossilt är 16 % i fjärrvärmediagrammet till vänster, men 13 % i miljöbokslutet.

4 Frikyla: Naturlig kyla, till exempel kallt sjövatten, som inte behöver kylas i någon process. Elförbrukning endast för distribution av kyla. COP 2013: 22.

5 Spillkyla: Kyla som utvinns i en värmepumpprocess där produktionsekonomin för värmeproduktionen inte påverkas. Elförbrukning endast för distribution av kyla. COP 2013: 22.

6 Värmepumpskyla: Kyla som produceras samtidigt som värme i en värmepumpprocess där produk-tionsekonomin för värme påverkas. COP 2013: 4,2.

7 Kylmaskinskyla: Kyla som produceras i en värme- pumpsprocess som inte återvinner värme. COP 2013: 2,9.

<< Begreppsförklaring << Kommentarer

Utsläppen av växthusgaser visar en långsamt minskande trend. Pågående investeringar i för nybar kra�värme kommer från år 2016 att minska använd-ningen av fossil energi i Stockholm och särskilt påtagligt inom det nordiska kra�systemet. Restprodukter från skogsindustri och samhälle kommer att minska behovet av primärenergi ytterligare. De ökade utsläppen av NOx, svavel är främst en konsekvens av att en större andel av produktionen skett genom förbränning (istället för t ex värmepumpar). Under 2013 har Bristaverkets biobräns-leeldade kra�värmeverk ha� dri�störningar och ersatts med produktion som har högre NOx-utsläpp och sämre prestanda när det gäller nyckeltalet CO2 systemeffekt, vilket förklarar förändringen av dessa värden.

<< Förklaringar till miljöbokslut

Värmemarknadskommittén, som består av Fastighets-ägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen , SABO och Svensk Fjärrvärme kom under 2011 fram till en överenskommelse om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme. Till vänster redovisas, för Fortum Värmes fjärrvärmenät, de nyckel-tal som ska redovisas enligt överenskommelsen.

1 Inklusive värmeproduktionssamverkan med andra fjärrvärmebolag.

2 Torv betraktas enligt VMK som ett icke-fossilt bränsle medan torv enligt EIFS 2011:4, klassas som fossilt. I miljöbokslutet till vänster redovisas andelen fossila bränslen enligt VMK:s definition.

3 Nyckeltalet avser konsekvens av värme leverans ur ett globalt perspektiv som även omfattar netto balansen mot kra�nätet. Koldioxidut släppet för den nordiska marginalproduktionen är hämtad från Elforsks rap-port 08:30 och uppgår till 670 g/kWh.

4 Med förnybar energi menas biobränslen, bio oljor, bioandel i avfall och returbränslen, energi lagrad i sjö-vatten samt andel förnybar energi i inköpt el och vär-meproduktionssamverkan. Med återvunnen energi menas spillvärme, åter vunnen energi i avloppsvatten, andel av avfall och returbränslen som inte definieras som förnybar samt återvunnen energi i inköpt el och importerad fjärrvärme.

5 ”Coefficient of Performance”. Förhållandet mellan producerad kyla och tillförd el, vilket beskriver produktionens effektivitet.

6 Om man köper fjärrkyla på vintern återvinns energin till fjärrvärmenätet. För år 2013 återvann Fortum Värme164 GWh från kylanätet vilket möjliggjorde produktion av 246 GWh fjärrvärme.

Fortum Värmes leveranser 2013 GWh Förnybar & åter- vunnen energi2

Fjärrvärme1 8 152 84%

Fjärrkyla 426 100%

El från kra�värmeverk* 1 257 56%

*Förutom en mindre volym i vindkra�verk.

Utsläpp från Fortum Värmes produktion, per kWh levererad fjärrvärme 2009 2010 2011 2012 2013

Utsläpp av växthusgaser, egna utsläpp och indirekta utsläpp för inköpt energi, g/kWh fjärrvärme 95,0 82,0 72,0 68,7 82,0

Utsläpp av växthusgaser e�er klimatkompensation, g/kWh fjärrvärme* 68,7

Utsläpp av växthusgaser, transport och produktion av bränslen, g/kWh 6,3 7,2 7,1 6,7 7,9

Primärenergifaktor 0,42 0,25 0,20 0,21 0,22

Andel fossila bränslen, %2 24 21 16 11 13

Koldioxid - systemeffekt, g/kWh3 76,0 90,0 85,3 104,9 114,3

Andel förnybar eller återvunnen energi, %4 79 79 84 87 84

Andel förnybar energi, %4 73 74 77 79 75

Kväveoxider, mg/kWh 99 112 104 109 125

Svaveldioxid, mg/kWh 22 37 27 30 40

Sto�, mg/kWh 3,0 4,0 3,3 2,9 2,8

*Nytt för i år är att Fortum Värme klimatkompenserar en del av utsläppet 2013 ned till 2012 års nivå. Den som vill redovisa värmeköpets klimatpåverkan e�er klimatkompensation ska använda värdet 68,7 som alltså är samma nivå som 2012.

Miljöbokslut fjärrvärme 2013 1

14 000

12 000

10 000

8 000

6 000

4 000

2 000

02008 2009 2010 2011 2012 2013

Biobränslen och biooljor Avfall och returbränslen Energi ur sjö- och avloppsvatten, samt spillvärme El ospecificerad El ursprungsmärkt förnybar Kol Olja Torv Vindkra�

Tillförd energi/Fjärrvärme Biobränslen och biooljor Avfalls- och returbränslen Värme i avloppsvatten Värme i sjövatten Värmeåtervinning genom fjärrkyla2

El Fossila bränslen3

El Biobränslen och biooljor Avfalls- och returbränslen El Fossila bränslen3

Vindkra�

Fjärrkyla Frikyla4

Spilkyla5

VP-kyla6

KM-kyla7

30 %

23 %7 %

2 %

11 %

21 %

36 %

17 %

39 %

6 %

2 %

26 %

37 %

31 %

6 %

28 %

24 %7 %

11 %

2 %

12 %

16 %

Del av produktionen Elförbrukning (GWh) Andel ursprungsmärkt förnybar el

Fjärrvärme 950 100%

Fjärrkyla 54 100%

Elproduktion 156 0%

Produktionssamverkan (annan fjärrvärmeproducent) 10 0%

Totalt 1170 86%

Ursprungsmärkning av el

2010 2011 2012 2013

Koldioxid, indirekt genom Fortum Värmes 0 0 0 0 egen elanvändning, g/kWh

COP5 6,1 6,6 7,3 8,1

Värmeåtervinning genom fjärrkyla, GWh6 140 158 156 164

Primärenergifaktor* 0,12 0,11 0,10 0,09

*Primärenergin till fjärrkylan är den ursprungsmärkta förnybara elen som trots att den är förnybar ändå kan vara primär, t ex vattenkra�. Tillförd els primärenergifaktor är beräknad utifrån den upphandlade mixen av ursprungsmärkt el

Miljöbokslut fjärrkyla 2013

6 %

På med ledartröjan

Stockholmsregionen har mycket goda förutsättningar att ta ledningen i ut-vecklingen mot ett hållbart energi-system. Vi lägger nu det pussel som ska förverkliga idén om en resurssnål upp-värmning helt utan fossila bränslen.I vår vision kopplas Fortum Värmes och andra energiföretags fjärrvärme-nät i Stockholmsregionen samman. Inom ramen för Öppen fjärrvärme säljer kunderna överskottsvärme för att ta till vara energi som annars skulle gå förlorad. Energiproducenterna i re-gionen samverkar med kunderna för att optimera distributionen av värme, och värme lager kan tillsammans med

effekt styrning i det ”smarta fjärr-värmenätet” jämna ut toppar och dalar i be hovet av energi.Ett nytt kra�värmeverk i transport-vänligt hamnläge på den nedlagda deponin i Lövsta skulle bidra till att klara värmebehovet i ett enda samman hängande nät från Sigtuna i norr, via Upplands Väsby, Stockholm, Sollentuna , Solna, Sundbyberg, Täby och Lidingö, till Södertälje i söder. Lyckas vi tillsammans med kommuner, energibolag och kunder förverkliga denna vision skulle det inte behövas några nya produktionsanläggningar i regionen. Då kan också användningen

av kol i Värtaverket avvecklas och dess-utom frigörs mark i Hässelby som kan användas för upp till 2 000 bostäder i bästa sjöläge.I våra två kra�värmeverk i Högdalen och Brista finns redan nu kapacitet att ta hand om allt hushållsavfall som uppstår i länet. Vi planerar för att på Högdalen verket sortera ut organiskt nedbrytbart avfall (matavfall) och röta det för framställning av biogas. Ny bio-gas kan öka andelen förnybar gas i fordons gasen som säljs idag.

AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad

Postadress 115 77 Stockholm

Telefon/utland 020­46 00 00+46 278 276 96

Epost/hemsida kundservice.varme@fortum.comfortum.se

Säte/org nrStockholm 556016­9095