5 frågor till partierna inför valet i höst · Kvinnofrontens 5 frågor till partierna inför valet 2014 - 1. 5 frågor till partierna ... den offentliga sektorn så att fler kvinnor

Kvinnofrontens 5 frågor till partierna inför valet 2014 - 1.

5 frågor till partiernainför valet i höst

1. Kvinnor tjänar i snitt 73 procent av mäns taxerade inkomst. Till och med när kvinnor och män har lika arbete får kvinnor fortfarande lägre lön. Ändå har det gått 52 år – drygt ett halvt sekel – sedan Sverige 1962 skrev under FN:s deklaration om lika lön oavsett kön.Hur ska ni se till att det blir rättvisa löner mellan könen, och hur lång tid ska det ta?

Kvinnofronten har ställt 5 frågor till riksdagspartierna* samt FI om sånt som är viktigt tjejer & kvinnor. Efter svaren på varje fråga skriver vi en kort kommentar ur feministisk synvinkel. Läs allt – eller kolla vad det parti du gillar säger!

* Sverigedemokraterna finns självklart inte med, trots att de finns i riksdagen, eftersom de är ett odemokratiskt parti, som sam-arbetar med fascister och nazister.

Förtroendevalda vänsterpartister i kommuner och landsting kan göra mycket för att höja lö-nerna för till exempel lärare och sjuksköter-skor. Höjda löner måste prioriteras framför skattesänkningar som framför allt gynnar män. Vidare vill vi stärka rätten till fast jobb på heltid. Deltid och otrygga visstidsanställningar gör att kvinnor har sämre inkomst än män. Även ersättning från trygghetsförsäkringar, pensioner och karriärutveckling påverkas. Heltid bör bli norm och anställningar på deltid

ska kunna ingås om parterna kommer överens om det. Kvinnor tar i dag ut 83 procent av föräldra-dagarna. Småbarnspappor arbetar mest av alla. Med dagens takt kommer det att ta 30 år innan uttaget blir jämställt. Det ojämna uttaget har negativa effekter på kvinnors löneutveckling och anställnings- och arbetsvillkor. Därför vill vi lagstifta om att föräldrarna ska dela lika på föräldradagarna.

Arbetsmarknadens parter har en stor roll att fylla när det gäller att minska lönegapet. Soci-aldemokraterna menar att kvinnors ställning på arbetsmarknaden måste stärkas, företagen

ska göra lönekartläggningar, DO måste främja jämställdhet på ett annat sätt och ansvaret för hem och familj måste fördelas jämnare mellan kvinnor och män.


Osakliga löneskillnader är helt oacceptabla! Bakom lönesättningen ligger värderingar, men också arbetsgivares och fackförbunds uppfatt-ningar av värdet av olika arbeten. Traditionellt kvinnliga yrkesområden som vård, omsorg

och undervisning ska värderas lika högt som traditionellt manliga yrkesområden. Principen om lika lön för likvärdigt arbete är grundläg-gande och ska upprätthållas.

Fi har de mest genomgripande förslagen för jämställda löner, det är en fråga vi drivit länge och där vi har samarbetat med bl a fackföre-ingsrörelsen. Huvudkrav är att Medlingsinsti-tutet får nya direktiv. Att industrin alltid måste vara löneledande, sätta märket i avtalsrörelsen som det heter, är anledningen till att gapet mellan mäns och kvinnors löner inte minskar. Vi vill att detta direktiv överges och att Med-lingsinstitutet istället får i uppdrag att aktivt verka för att höja lönerna i kvinnodominerade

sektorer och yrken. Vi vill även inrätta en jäm-ställdhetsfond, finansierad gemensamt av stat och arbetsgivarna (via arbetsgivarvgiften), var-ifrån medel att öka kvinnolöner ska kunna sö-kas. Vi har lämnat in skuggmotioner om detta till riksdagen. När vi kommer in hoppas vi kunna driva på mer effektivt. Hur snabbt om-vandlingen sker beror förstås på hur starkt stöd vi får och hur villiga de andra partierna är att samarbeta med oss kring detta. Hittills har MP visat sig mest positiva.

Miljöpartiet kommer inte att nöja oss förrän kvinnors och mäns löner är lika. Vi tar poli-tiskt ansvar för att minska löneskillnaderna. Politiskt styrda arbetsgivare, det vill säga stat, kommuner och landsting, måste avsätta resur-ser för att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Politiken måste skapa förut-sättningar för arbetsmarknadens parter att ta ansvar för jämställda löner på hela arbetsmarkna-den. Därför vill vi ta ett initiativ till en hand-

lingsplan för jämställda löner i samverkan med de fackliga organisationerna och arbetsgivarna. Lönerna i kvinnodominerade branscher ska uppvärderas utifrån den kunskap, krav och an-svar som arbetet kräver. Det är också ett lång-siktigt arbete för att utveckla fler karriärvägar inom kvinnodominerade yrken och minska den könssegregering som finns på arbetsmark-naden.

Att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män är en av de viktigaste politiska frågorna. Att kvinnor tjänar så pass mycket mindre än män för exakt samma arbete är helt oaccepta-belt. Kön ska helt enkelt inte få avgöra lön. Centerpartiet vill fortsätta att minska löne-skillnaderna mellan män och kvinnor på en rad olika fronter. Dels vill vi möjliggöra för fler kvinnor att göra lönekarriär och öppna upp den offentliga sektorn så att fler kvinnor kan starta företag och välja mellan fler arbetsgiva-re. Möjligheten att gå upp i lön är som störst när man byter arbetsgivare och därför är val-frihet i välfärden en viktig fråga inte bara för de som till exempel besöker läkare eller går i sko-lan utan också för de som jobbar i dessa sekto-rer. Att förbjuda vinstdrivande verksamhet i

vård och omsorg skulle inte bara lägga en våt filt över den innovationskraft som den gemen-samma välfärden behöver, det skulle också sätta krokben för politik som gynnar kvinnors företagande, kvinnors löneutveckling och människors rätt att bestämma över sina egna liv. Vi vill också sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare, som till största delen är kvinnor. Ytterligare en viktig del för att mins-ka löneskillnaderna mellan män och kvinnor är att verka för att heltidsarbete, när så önskas, skall vara en möjlighet. Centerpartiet har stämmobeslut på att verka för att den deltids-norm som idag råder inom vård och omsorg ska tas bort. Vi verkar för att kommuner, landsting och regioner ska organisera sitt arbete så att fler ges möjlighet att arbeta heltid.

Lönefrågan är central om vi vill ha samma makt och frihet för kvinnor och män. I dag skiljer det 3,6 miljoner kronor i arbetsinkomst mellan en genomsnittlig kvinna och en ge-nomsnittlig man över ett arbetsliv. Tack vare regeringens ekonomiska politik har kvinnor fått bättre ekonomiska förutsätt-ningar. Sedan 2006 har den genomsnittliga ar-

betstiden för kvinnor ökat, och andelen kvin-nor som arbetade heltid 2012 var högre än någonsin tidigare. Längre arbetstid i kombina-tion med jobbskatteavdraget har gett mer kvar i plånboken och inneburit en stor ekonomiskt förbättring och ökad frihet för många kvinnor. Men det finns mer kvar att göra, och lönefrå-gan står högt på Folkpartiets agenda. Vi vill


Löneskillnaderna mellan män och kvinnor är ett problem. Vi ser små steg i rätt riktning, till exempel har löneskillnaderna minskat mellan män och kvinnor sedan 2005, men det går all-deles för långsamt. Skillnaderna har sin grund i att män i högre grad har ledande befattningar, en könssegregerad arbetsmarknad där kvin-nors yrken ofta är låglöneyrken samt osakliga löneskillnader som många gånger beror på diskriminering.

Det finns olika verktyg för att minska löne-skillnaderna mellan män och kvinnor. Vi har t.ex. lönekartläggningarna som är ett verktyg för att upptäcka och åtgärda osakliga löneskill-nader. Sen finns även delegationen för jäm-ställdhet som ska sammanställa kunskap om mäns och kvinnors villkor på arbetsmarkna-den i stort, men också titta på hur lönegapet ska minska mellan män och kvinnor.

fortsätta arbeta för att sluta inkomstgapet mel-lan kvinnor och män. Det handlar bland annat om att höja lönerna för lärare, sjuksköterskor och andra kvalificerade kvinnodominerade yrken i offentlig sektor. Folkpartiets satsning på karriärlöner för skickliga lärare höjer löne-nivån i Sveriges största kvinnliga akademiker-yrke. Vi vill utvidga denna reform så att den också omfattar förskollärare. Det handlar ock-så om att skapa en jämställd skola som gör att elever vågar göra studie- och yrkesval utan att hindras av traditionella könsmönster. Och att det handlar om ett jämställt föräldraskap och en jämställd vardag för kvinnor och män. Folkpartiet har varit starkt pådrivande för den svenska jämställdhetslagstiftningen. Vi var det första parti i Sverige som krävde ett för-bud mot könsdiskriminering. Nu vill vi gå vi-dare genom att förbättra arbetet med lönekart-läggningar, bland annat genom att de ska ske oftare än vart tredje år. Både kvinnor och män – ska kunna kombi-nera föräldraskap och arbete. Den ojämställd-

het vi ser på arbetsmarknaden hänger ihop med den ojämställdhet som finns i hemmet. När kvinnor och män delar jämställt på föräld-raskapets ansvar, ger det också jämställda möj-ligheter att delta i samhället. Fortfarande tar kvinnor ut mer än tre gånger fler föräldradagar än män. Det konserverar de attityder som gör att många arbetsgivare utgår från att deras kvinnliga anställda stannar hem-ma mer, medan de manliga anställda förutsätts prioritera jobb framför barnen. Att sådana atti-tyder konserveras förlorar både kvinnor och män på. Därför vill Folkpartiet öka drivkrafterna för ett mer jämställt föräldraskap. Det var på vårt initiativ som den första så kallade pappamåna-den infördes, alltså att en månad öronmärktes åt vardera vårdnadshavaren. Sedan dess har en andra månad införts. Nu är det dags att öron-märka ytterligare en månad åt vardera föräld-ern. Vi anser dessutom att vårdnadsbidraget ska avskaffas.

Kvinnofrontens kommentar:INGET PARTI tar lönediskrimineringen av kvinnor på allvar. Samtliga har låtit bli att svara på hur lång tid det ska behöva ta innan kvinnor kan få jämställda löner. Det de kommer med är bara detaljförslag, som inte räcker för en verklig förändring – det är mycket snack och lite verkstad. Rätt till heltid är bra, men i praktiken orkar många utarbetade kvinnor inte arbeta mer, så utan arbetstids-förkortning fungerar inte kravet på heltid.


Sveriges befolkning har ökat, medan personal inom vård och omsorg – där de flesta är kvinnor – har minskat kraftigt under de senaste åren. Vårdpersonal varnar nu om följderna i risker för de sjuka. 70% av Sveriges befolkning är emot vinster i välfärden (en majoritet oavsett vilket parti de sympatiserar med).När ska ni göra något åt den farligt sjunkande bekvinningen inom sjukvården? Och vad tänker ni – som ska representerar väljarna – göra åt vinster i välfärden?

2.

Vi vill förbjuda vinster i den skattefinansierade välfärden. Detta för att vi kan se att vinstkra-ven driver på konkurrensen vilket bl.a. leder till att arbetsgivarna skär ned på personalen för

att pressa kostnaderna. Detta leder till sämre vård för patienterna och sämre arbetsmiljö för de anställda. Vi vill i stället att all vinst ska åter-investeras i verksamheten.

Vi har föreslagit en extra satsning med 2 mil-jarder direkt riktad till sjukvården för att kun-na anställa mer personal. Vi prioriterar mer resurser till välfärden och säger nej till ytterli-gare skattesänkningar. Vi vill införa nationella kvalitetslagar i vård och omsorg. Personaltät-het, personalkostnader eller andra kvalitets-relaterade kostnader regleras, så att de inte kan vara väsentligt lägre i privata verksamheter än i motsvarande kommunal eller landstings-kommunal verksamhet. Om de privata aktö-

rerna har en väsentligt lägre personaltäthet/kostnader så ska kommunerna ha rätt att hålla inne med motsvarande belopp till de privata aktörerna. Förutom detta vill vi att samma offentlighetsprincip och meddelarfrihet ska gälla för privata aktörer som verkar inom den skattefinansierade välfärden som för offentliga aktörer. Öppna böcker där varje enskild vård-central, vårdenhet och motsvarande tydligt redo-visar sin ekonomi på enhetsnivå.

Miljöpartiet har kraftiga satsningar på vård och omsorg i sin senaste budget, särskilt på äldreomsorgen. Det är inte rimligt att kvinnor sliter ut sig inom vård- och omsorgsyrken eller arbetar ofrivilligt deltid. Miljöpartiet vill öka bemanningen, korta arbetstiden och ge möj-lighet till kompetensutveckling inom äldre-omsorgen. Vi vill öka arbetstagarnas rätt att bestämma över sin arbetstid genom rätt till

heltid och rätt till deltid samt införa kraftfulla regler mot missbruket av visstidsanställningar. Miljöpartiet anser att företag som driver sko-lor eller sjukhus eller på något annat sätt ver-kar inom välfärden ska göra det med socialt och samhälleligt engagemang. Deras syfte ska inte vara att dela ut vinst och eventuell vinst ska stanna i verksamheten.

En stark välfärd utan profit är en av våra prio-riterade frågor. Fler ska anställas och till rim-liga villkor (se ovan). Verksamheter som till mer än 50% finansieras av skattemedel får inte

plocka ut överskott, utan ev vinst ska återin-vesteras till verksamheten. På så sätt får vi mycket resurser tillbaka som kan användas till att stärka välfärden.

Hur vården organiseras på sjukhuset eller vårdcentralen är en regional eller lokal fråga för landstinget. Det är viktigt att det finns till-gång till utbildad personal. Från hösten 2015 byggs barnmorskeutbildningen ut med 100 platser per år och ytterligare 50 platser från 2016. Antalet specialistsjuksköterskeutbild-

ningar ska öka med 20 procent. Under 2015 och 2016 ska 400 nya utbildningsplatser inrät-tas. Kristdemokraterna vill att det ska utbetalas lön under specialistutbildningen. Vi vill se många utförare inom välfärdssek-torn, både kommunala, privata, ideella och kooperativa. Det viktiga är inte vem som äger


verksamheten utan kvaliteten i den vård och omsorg som ges. Vinstuttag ska dock inte ske på bekostnad av kvaliteten i vården, skolan och omsorgen. Företag som är verksamma i Sverige

bör betala skatt här. Redan 2009 skärpte rege-ringen reglerna för ränteavdrag, det vill säga att möjligheten minskade för företag att skatte-planera med ränteavdrag.

Påståendet att personalstyrkan i vård och om-sorg har sjunkit kraftigt stämmer inte. Tvärt-om har personalen ökat i antal. Socialstyrel-sens statistik över utvecklingen vad gäller hälso- och sjukvårdspersonal visar att antalet ökat från 289 000 när alliansen tog över år 2006, till 302 000 år 2011 (som är det sista året i deras statistik). Också Statistiska centralby-råns yrkesstatistik, som har siffror fram till 2012, visar på en ökning. SCB:s nationalräken-skaper visar också att resurserna som används till vård, skola och omsorg har ökat med 130 miljarder kronor per år sedan alliansen tog över. Vi vill fortsätta utveckla vården och omsor-gen. En helt avgörande faktor är personalens villkor och kompetens. Därför har Folkpartiet varit pådrivande för de kompetenssatsningar som regeringen genomfört för äldreomsorgs-personal. Det ska finnas goda möjligheter att

Centerpartiet är för vinster i välfärden efter-som detta också är en jämställdhetsfråga. Att förbjuda vinster i välfärden skulle försvåra och begränsa för kvinnors företagande och kvin-nors möjligheter till löneutveckling och byte av arbetsgivare. Däremot måste kommuner och landsting överlag bli bättre på att formu-lera tydliga krav på vad utförare av skola, vård och omsorg ska leverera. 92 procent av exem-pelvis vårdföretagarna är småföretagare och de allra flesta kan inte göra några stora vinster. Vi vill att man ska få vara framgångsrik i de kvinno-dominerade yrkena, precis som i de manliga. Yrken som sjuksköterskor eller lärare har för vissa en sorts välgörenhetsstämpel. Varför ska man få tjäna pengar på att måla fönster, men

inte på att tvätta dem? Varför ska man få tjäna pengar på att bygga skolan, men inte på att driva den? De viktigaste åtgärderna är att be-hålla RUT-avdraget och att inte begränsa möj-ligheterna till att välja vårdgivare eller skola genom vinstförbud. RUT-avdraget och LOV-reformen, som gäller valfrihet i vården, har skapat helt nya möjligheter för ökat företagan-de och lönekonkurrens i branscher där många kvinnor jobbar. Hela 80 procent av LOV-före-tagen antingen ägs och drivs av en kvinna eller har en kvinna som VD. Av de nya RUT-företa-gen drivs 59 % av kvinnor. Det står i stark kon-trast med övriga näringslivet där 27 procent av alla företag drivs av kvinnor.

vidareutbilda sig, ta större ansvar och utveck-las i sin yrkesroll. Utbildning, ansvar och erfa-renhet ska löna sig – även sjuksköterskor ska kunna göra karriär och få högre lön. I flera landsting, bland annat Stockholm, är det Folk-partiet som arbetar hårdast för att kunniga och erfarna sjuksköterskor ska få lönepåslag. Det är viktigt att det finns utrymme för olika utförare i vården, både offentliga och privata. På så vis ökar patientens valfrihet och persona-lens möjlighet att välja arbetsgivare, samtidigt som det ger för utveckling och nya idéer. Det ska finnas tydliga regler om långsiktigt ägaran-svar för företag i välfärdssektorn. Om en väl-skött verksamhet kan göra ett vinstuttag har vi inget emot det, för om det bara är tillåtet att gå med förlust kommer inga företag att vilja fin-nas i dessa branscher. Men det ska finnas tyd-liga regler om att kvaliteten alltid ska gå först.

Det är viktigt att komma ihåg att välfärden får mer pengar nu än någonsin tidigare. Såväl an-talet sysselsatta som antalet arbetade timmar inom kommunalt finansierad verksamheten (vård, skola, omsorg) har ökat sedan 2006. Sverige toppar internationella jämförelser så-väl när det gäller vårdens resultat som läkartät-het och sjukskötersketäthet. Vi vet samtidigt av andra undersökningar att en stor majoritet av väljarna vill behålla möj-ligheten att kunna välja skola, vårdcentral eller hemtjänst.

Det är upprörande när det kommer rappor-ter och vittnesmål om brister i vård, skola eller omsorg. Samtidigt tror vi inte att dessa pro-blem försvinner bara genom ett vinstförbud. Vi kan inte acceptera några missförhållanden inom välfärdsområdet, oavsett om de upptäcks inom privat eller offentligt driven verksamhet. Det ska vara ordning och reda i välfärden. Därför har alliansen bland annat stärkt tillsy-nen av vård, skola och omsorg och arbetar på förslag som ska förhindra oskäliga vinstuttag. Det viktigt att man kan känna sig trygg med


både kvaliteten och tillgängligheten inom väl-färden, oavsett i vilken form verksamheten ägs eller drivs.

Kvinnofrontens kommentar:V är det enda parti som har lyssnat på folk och tydligt driver ett förbud mot vinster i välfärden. F!, S och MP är betydligt försiktigare, men de vill ändå satsa mer på välfärden. Övriga går helt emot vad majoriteten av väljarna vill i den här frågan.

3. En tredjedel av alla kvinnor arbetar deltid, stressen ökar på arbetsplatserna och fler blir sjuka. Hem och barn är fortfarande kvinnors huvudansvar. Kvinnorörelsen har länge drivit kravet på 6-timmars normalarbetsdag för att kunna lösa detta och för att göra samhället mer jämlikt.Hur ställer ni er till kravet på 6-timmars arbetsdag med bibehållen lön?

Vi vill genomföra en stegvis förkortning av arbets-tiden med bibehållen lön. Målet är 6 timmars arbetsdag/30 timmars arbetsvecka. Detta leder inte automatiskt till att män tar större ansvar

för det obetalda arbetet i hemmen men det ökar förutsättningarna. Vi vill även individu-alisera föräldraförsäkringen, se ovan!

Socialdemokraterna driver inget sådant krav.

Miljöpartiet är positiv till kortare arbetstid med bibehållen lön. Vi har fullt finansierade förslag om kortare arbetstid inom äldreomsor-gen. På längre sikt vill vi korta arbetstiden till 6 timmars arbetsdag. Sänkt normalarbetstid är

en reform som skulle kunna stärka demokra-tin, öka jämställdheten och den sociala sam-manhållningen i samhället. Den skulle också kunna ge förutsättningar för ett mer hälsosamt liv.

Arbetstidsförkortning är även det en priorite-rad fråga för oss – för folkhälsan, klimatet och jämställdheten. Genom att vi delar på jobben

kan det även ha positiva effekter mot arbetslös-heten. Vi vill omgående påbörja en arbetstids-förkortning, med målet 30-timmarsvecka.

Nej, vi tror inte på en sådan reform. Däremot har vi flera förslag som möjliggör för såväl män som kvinnor att gå ner i arbetstid under små-barnsåren, något som många efterfrågar. Vi föreslår:- Förlängd föräldraförsäkring med 30 dagar.- Möjlighet att bibehålla sin SGI under tre år

när man är föräldraledig.

- Utökad möjlighet till tjänstledighet på heltid för föräldrar tills barnet är tre år. Dagens regler missgynnar pappor som ofta förlägger föräldraledigheten när barnet är lite äldre.

- Barnomsorgspeng för egna barn i förskoleål-dern.

Vi vill också verka för ett arbetsliv som präg-las av god arbetsmiljö där man kan uppnå ba-


lans i tillvaron och få tid för livets olika delar. Därför föreslår vi en satsning på forskning om hur moderna, alltmer gränslösa arbetslivet på-

Det är helt orealistiskt att genom lagstiftning tvinga alla Sveriges arbetsgivare att betala sam-ma lön för mindre arbete. Jämfört med en nor-malarbetsdag på åtta timmar skulle det inne-bära en höjd timlön på 33 procent. Att minska antalet arbetade timmar så kraftigt skulle ock-så krympa Sveriges ekonomi och därmed möj-ligheten att få skattemedel till alla de välfärds-

tjänster som behövs för ett tryggt och jämställt samhälle. Däremot finns det förstås inte något som hindrar att fack och arbetsgivare i avtal enas om att växla in en tänkbar lönehöjning i form av förkortad arbetstid. Detta har också skett på flera avtalsområden.

Centerpartiet delar absolut uppfattningen att det är oacceptabelt att så många kvinnor arbe-tar deltid och att de fortfarande har huvudan-svaret över hem och barn. Däremot ser vi inte att lösningen är att införa en 30-timmarsvecka. Tvärtom. För att möjliggöra för fler kvinnor att öka sina löner och göra karriär behöver fler kvinnor arbeta ännu mer, inte mindre. För att stärka Sveriges ekonomi och välfärd behöver antalet arbetade timmar i ekonomin öka, inte

tvärtom. I Frankrike har man testat modellen med 35-timmarsvecka som ett sätt att dela på jobben. Resultatet blev ett ekonomiskt och socialt misslyckande, med stigande arbetslös-het. Istället vill man nu satsa på de jobbskapan-de småföretagen, precis det som vi föresprå-kar. I andra länder där detta genomförts har det visat sig vara väldigt kostsamt och negativt för BNP-utvecklingen.

Om man sänker arbetstiden men behåller lönen medför sänkningen en kraftigt minskad syssel-sättning (när arbetsgivare ska betala full lön trots mindre produktion kommer människor att förlora jobben). I ett lite längre perspektiv kommer lönerna att tvingas ned för att mot-verka en urholkning av internationell kon- kurrenskraft och för att begränsa sysselsätt-ningsfallet. Kravet på arbetstidsförkortning skulle inne-bära ett dråpslag mot ekonomin och vår gemen-samma välfärd. Vi menar dock att möjligheten att jobba hel-tid för den som så önskar är en central del i frågan om medarbetarnas arbetsvillkor. Sär-skilt inom olika välfärdsyrken arbetar många kvinnor ofrivilligt deltid. Det förekommer även delade turer, det vill säga ett arbetspass med lediga timmar mitt i arbetstiden. Arbets-villkoren inom vård- och omsorg är ofta tuffa och utan heltidstjänst kan det bli svårt att få lönen att räcka till. Här fyller naturligtvis jobb-skatteavdraget en mycket viktig roll, men vi

vill också lyfta hur viktigt det är att den som vill också kan få en heltidstjänst. Frågan har både ett nationellt och ett indivi-duellt perspektiv. Vi har i Sverige ett stort be-hov av fler arbetade timmar. Vi har även sett flera tydliga tecken på att det behövs fler med-arbetare och mer tid tillsammans med patien-ter och brukare inom vård och omsorg. Dessutom är heltiden ett uttryck för att arbe-ten inom vård och omsorg är ”riktiga” yrken som kräver sin kompetens. I det avseendet är det en statusfråga – rätten till heltid är en av flera viktiga delar i att höja statusen på yrket. För oss är det tydligt att det finns en mycket stor förbättringspotential hos kommuner och landsting inom detta område. Vi arbetar för att Moderatstyrda kommuner och landsting i större utsträckning tar ansvar och erbjuder heltidstjänster i den egna verksamheten och i större utsträckning skapa flexibilitet i arbets-tiderna för medarbetarna. Exempelvis moderat-ledda Stockholms kommun är ett bra exempel där man infört rätt till heltid.

Kvinnofrontens kommentar:INGET PARTI tar den för så många kvinnor så absolut livsviktiga frågan om 6 timmars arbetsdag på allvar. Närmast ligger V, MP och FI, som ändå vill för-

verkar familjeliv, personlig hälsa och barnens välbefinnande.


korta arbetstiden på sikt. Allianspartierna är direkta motståndare till arbetstids-förkortningen, vilket de var när 8 timmars arbetsdag genomfördes också.

4. Hälften av alla kvinnor som går i pension idag får en så låg pension att de hamnar under EU:s fattigdomsgräns.Hur och när ska ni se till att de kvinnorna får en pension som går att leva på?

Pensionssystemet bör generellt vara utformat så att det inte missgynnar dem som varit arbets-lösa, fött barn, haft otrygga visstidsanställning-ar och varit sjuka. Det måste vara bakomlig-gande inkomster som ska ligga till grund för pensionens storlek och inte allt sämre ersätt-ningar i andra trygghetssystem. Vi vill se över pensionssystemet i sin helhet eftersom det finns många brister i det i dag. Många pensio-närer har svårt att få ekonomin att gå i hop och de betalar i dag högre skatt än de som arbetar.

De allra flesta av dem med låga pensioner är kvinnor. Vi vill därför sänka skatten för alla med pensioner upp till 16 000 kronor i måna-den och för de med pension upp till 12 000 kronor vill vi ta bort skillnaden i beskattning gentemot de som arbetar helt. Förslaget kostar 2,2 miljarder och är en del av Vänsterpartiets budgetförslag. Det faktum att kvinnor har läg-re pensioner än män gör att 75 procent av de 2,2 miljarderna går till kvinnor.

Den som går i pension efter ett långt arbetsliv har rätt att få en pension som det går att leva på. Storleken på pensionen är beroende av den in-komst man haft. Därför måste kvinnors situa-tion på arbetsmarknaden förbättras. Det hand-

lar bland annat om rätten till heltid och fasta jobb. Det är också viktigt att till exempel sjuk-försäkringen faktiskt ger ersättning för in-komstbortfallet om man har oturen att bli sjuk.

Deltidsarbete är en av de största anledningar-na till låg pension. Miljöpartiets förslag om kortare arbetstid innebär att fler kvinnor kan arbeta heltid och därmed få bättre pension. Även bättre barnomsorg, äldreomsorg och arbetsvillkor inom kvinnodominerade bran-scher ökar kvinnors möjligheter att arbeta hel-tid, när de inte längre behöver arbeta deltid för

att ta hand om barn, anhöriga eller blir utslitna på jobbet. Även en mer individualiserad för-äldraförsäkring gör att mäns ansvar för famil-jen ökar och kvinnors villkor på arbetsmark-naden blir bättre. På kort sikt vill vi sänka skatten för pensionärer samt göra pensions-systemet mer flexibelt.

Vi vill reformera pensionssystemet så att den som tagit ansvar för barn och annat obetalt omsorgsarbete inte straffas för det. Pensionen ska beräknas utifrån den period du arbetat

mest (så som tidigare var), och inte utifrån lönen under hela livet. Vi sätter igång och motionerar om detta så fort vi kommer in i riksdagen.

Kristdemokraterna har länge arbetat för att förbättra ekonomin för pensionärerna, särskilt för dem med de lägsta inkomsterna. I allians-regeringen har vi genomdrivit fem skattesänk-ningar för pensionärerna, vilket saknar mot-stycke historiskt sett. Tyngdpunkten ligger på

dem med de lägsta inkomsterna. Mest till dem som har minst. Detta gynnar i hög grad kvin-nor som ofta haft många år med oavlönat arbete i hemmet. En garantipensionär har höjt sin disponibla inkomst med drygt 8000 kr/år, med andra ord en dryg månadsinkomst per år, sedan


2006. Vi har också höjt det särskilda bostads-tillägget för pensionärer och höjt bostadskost-nadsgränsen för bostadstillägg. Kristdemokraterna har även varit drivande i frågan om att införa pensionsrätt för vård av barn. Reformen genomfördes 1999 och inne-bär att den förälder som tjänar minst under respektive år får automatiskt pensionsrätt för barnår. Pensionsrätten gäller för barn mellan

0-4 år. Denna reform har varit mycket viktig, särskilt för kvinnor. I dag kan föräldrar dela på premiepensionen för att på så sätt kompensera den som t.ex. är hemma med barnen lite längre. Kristdemokra-terna vill att en delning av den totala intjänade premiepensionen ska ske automatiskt mellan makar med gemensamma barn som inte har fyllt tolv år.

Det här är en väldigt viktig fråga som Center-partiet och Centerkvinnorna arbetar aktivt med. Det är tydligt att kvinnors deltidsarbete slår hårt mot pensionen, både den allmänna och tjänstepensionen. Och deltid är ju som sagt klart vanligast bland kvinnor. Som nämnts ovan måste vi verka för att fler kommuner, landsting och regioner ska organisera sitt arbete så att fler ges möjlighet att arbeta heltid. På kort sikt måste vi också sänka skatten för pen-sionärer ytterligare, få fler människor i arbete som kan betala in till vår gemensamma välfärd (där pensionssystemet räknas in), informera människor om hur makar kan hjälpa varandra att pensionsspara i de fall då ena parten (oftast

kvinnan) inte arbetar lika mycket som den an-dra parten och således tjänar ihop lägre antal pensionspoäng. På lång sikt måste vi få upp kvinnors löner och försöka jämna ut skillna-den mellan hur mycket obetalt arbete som kvinnor och män utför. Centerpartiet vill ock-så återinföra Försäkringskassans uppdrag att informera om fördelarna med ett jämställt ut-tag av föräldradagar och VAB-dagar. Korrekt information om kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser av fördelning av föräldrapen-ning, tillfällig föräldrapenning och deltidsarbete på ekonomi och pension är en viktig grund för välinformerade beslut och föräldrarnas själv-bestämmande.

Det långsiktigt viktigaste är att stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden, eftersom nivån på pensionen är kopplad till vilken inkomst man haft tidigare i livet. När det gäller detta, se svar på fråga 1. Vi har också förbättrat bostads-tillägget för pensionärer, som riktar sig till de pensionärer som har lägst pension. Tillsam-mans med övriga allianspartier har vi även

sänkt skatten på pension vid totalt fem tillfäl-len, så att pensionärer får behålla mer pengar i plånboken. Skattesänkningarna har utformats så att de pensionärer som har lägst pension får den största skattesänkningen. I och med att andelen kvinnor, som ni framhåller, är hög bland pensionärer med låg pension är detta också en viktig jämställdhetssatsning.

Livsinkomsten avgör storleken på framtida pension. Skillnaden i pension mellan män och kvinnor beror på att det är en skillnad i lön mellan män och kvinnor och att kvinnorna arbe-tar deltid i högre utsträckning än männen. Det är också ett problem att kvinnor syste-matiskt står för en större del av det obetalda hemarbetet och därmed riskerar att halka efter beträffande karriärutveckling, lön och pension. Förväntar vi oss att kvinnor deltar fullt ut i arbets-livet, då bör vi ha samma förväntningar på att män fullt ut tar ansvar för barn och arbetet i hemmet. Här finns mycket kvar att göra, situa-tionen är naturligtvis oacceptabel. En viktig del i arbetet med att förbättra pen-sionerna för kvinnor är att på olika sätt minska kvinnors andel av hushållsarbetet. RUT-avdra-

get, jämställdhetsbonusen i föräldraförsäkring-en och jobbskatteavdraget syftar till att skapa bättre förutsättningar för att kvinnor och män på lika villkor ska ta ansvar för det obetalda hemarbetet och uppmuntra till ett mer jäm-ställt arbetskraftsdeltagande. Sedan 2005 har löneskillnaderna minskat mellan män och kvinnor och sedan 2006 har antalet kvinnor med enbart garantipension minskat. Vi har under de senaste två mandat-perioder sänkt skatten för pensionärer vid fem tillfällen och under den senaste mandatperio-den har en genomsnittspensionär fått 500 kr mer i plånboken per månad. Detta har framfö-rallt gynnat pensionärer med låg inkomst. Vi har även höjt bostadstillägget, vilket särskilt hjälper de med lägst inkomster.


INGET PARTI tar detta akuta kvinnoförtryck på allvar. FI och V är de enda som alls tycker att själva pensionssystemet ska ändras. Alla de andra driver det lång-siktiga, att arbetslivet ska ändras på sikt. Men så länge har vi inte råd att vänta – pensionerade kvinnor är fattiga NU!

Kvinnofrontens kommentar:

5. I Sverige leder mycket få våldtäktsanmälningar till fällande dom. I Norge har de infört ett så kallat ”oaktsamhetsbrott”. I Spanien har de infört specialdomstolar för sexualbrott.Hur ser ni på att införa ett oaktsamhetsbrott? Hur ser ni på specialdomstolar? Och framför allt: hur ska ni se till att våldtäkterna minskar?

Vi vill ta bort kravet på tvång i våldtäktspara-grafen och i stället införa en lag baserad på samtycke. Detta för att markera att sex är en ömsesidig handling. Vi vill även se över möj-ligheten att kombinera en sådan lagstiftning med ett oaktsamhetsbrott just för att fånga in fall som i dag inte leder till åtal/fällande dom. Vi vill även att personal anställda inom rätts-väsendet ska få nödvändig genuskompetens

för att de ska kunna hantera sexualbrott på ett rimligt sätt. I dag kan vi se att den komptensen ofta saknas inom t.ex. polis och domstolar vil-ket vi tror påverkar att så få anmälningar leder till fällande dom. För att höja kvalitén på för-undersökningar av våldtäkt vill vi även tillsätta en oberoende kommission som ser över brister i dessa.

Sexuella övergrepp mot flickor och kvinnor är ett av våra största samhällsproblem. Varje år anmäls omkring 6 000 våldtäkter, men bara några hundra döms. Trots att sexualbrottslagen har förstärkts sedan den 1 juli 2013, och våld-täktsbegreppet utvidgats ytterligare, uppfattar vi att många är kritiska mot dagens lagstift-ning. Vi vill att en parlamentarisk kommitté tillsätts snarast för att granska varför det är så få våldtäktsanmälningar som leder till åtal och fällande dom. Kommittén ska utifrån gransk-ningen ge förslag på åtgärder som kan stärka brottsoffrets ställning i processen, och som kan förbättra polis- och åklagarväsendets arbete

med dessa brott. Granskningen ska omfatta hela rättsprocessen från anmälan fram till dom. Vi vill också att kommittén får i uppdrag att se över lagstiftningen när det gäller våld-täkt. Översynen bör göras förutsättningslöst och omfatta olika alternativ. Man bör då också se över frågan om s.k. samtyckeslagstiftning, och göra en bred analys av erfarenheterna i de länder som har sådan lagstiftning. Vi kräver även att det införs en särskilt sträng straffskala om synnerligen grov våldtäkt. Straf-fet skulle kunna vara 6–10 års fängelse. Sverige ska ha en sexualbrottslagstiftning i samklang med dagens värderingar.

Miljöpartiet har länge drivit att grunden för sex ska vara frivillighet och ömsesidighet. Vi tillsatte år 2008 en utredning som leddes av professor em. i straffrätt Madeleine Leijonhu-vud, som kom fram till att ett samtyckeskrav behövs. Även regeringens egen utredning (SOU 2010:71) har föreslagit att sex utan tillå-

telse ska vara brottsligt. De senaste tidens friande domar visar att da-gens lag inte är tillräcklig. Det räcker inte att säga nej. Ofta tror offret att det räcker att säga nej, men så är det inte. Lag och domstol kräver våldsamt motstånd, bevisad redlöshet eller an-nat utnyttjande av hjälplöst tillstånd för att


fälla för våldtäkt. Gärningsmannen måste dess-utom ha som avsikt att våldta offret. Inte sällan frias män för att de hävdar att de inte ”förstått” att de våldtagit någon. Därför behövs en ändring i lagen. Ingen kvinna ska behöva riskera att bli våldtagen för att mannen ”trodde” att hon var med på det, eller för att hon inte gjorde tillräckligt våld-samt motstånd. Ett nej är alltid ett nej.

Miljöpartiet anser också att vi måste arbeta mycket mer förebyggande med normkritik re-dan i skola och förskola. Ingen föds som våld-täktsman – samhället måste fokusera på dem som till 98% utför våldtäkterna, nämligen männen. Miljöpartiet vill att rättsväsendet ska få ökad kunskap och kompetens om mäns våld mot kvinnor.

Vi har drivit frågan om samtyckeslag mot våldtäkt sedan många år. Brottsrubriceringen ”våldtäkt” (även med samtyckesreglering) kan även behöva kompletteras med ytterligare ett brott, ”grov sexuell oaktsamhet”. Det kan då gälla fall där uppsåt inte kan styrkas, men där förövaren borde ha förstått bättre och agerat oaktsamt. Vi har inte tagit ställning till special-domstolar, men däremot är ett huvudkrav att alla berörda professionella, särskilt inom rätts-väsendet, genomgår obligatorisk utbildning om våld (inklusive vanliga rektioner hos ut-satta), kvinnofrid, antirasism och mänskliga rättgheter. Våldtäkterna ska minska, förutom genom denna kvalitetshöjning inom rättsvä-sendet så att rättssäkerheten stärks, genom att

medel ska prioriteras om från försvaret till våldsförebyggande arbete. Det finns bra meto-der, men arbetet i Sverige är med internatio-nella mått mätt underutvecklat och underfi-nansierat. Vi vill stärka elevhälsan i skolan med bl a fler kuratorer, så att skolan kan ta sitt demokratiska och sociala uppdrag på större allvar och att unga får ökad medvetenhet om sina rättigheter till kroppslig integritet och någonstans att vända sig om den kränks. Sexu-ella trakasserier i skolan är ett utbrett problem, som lärarna saknar tid och kompetens att på allvar itu med. Trakasserierna normaliserar och ursäktar övergrepp. Det behövs fler vuxna i skolan som kan ge stöd och sätta nödvändiga gränser.

Kristdemokraterna har arbetat för att en sam-tyckeslagstiftning ska utredas. Vi är öppna för att Sverige även ska införa en oaktsamhetslag. Alliansregeringen har nu också lovat en ut-redning som ska se över våldtäktslagstiftning-en och förslagen om samtycke och oaktsamhet och söka svar på frågan varför så få anmäl-ningar leder till åtal. Så sent som 1 juli 2013 ändrades lagstiftning-en så att fler fall kan betecknas som våldtäkt. Vi har därför ännu inte kunnat se effekterna av lagändringen. När det gäller denna typ av brott står tyvärr oftast ord mot ord. Men det räcker inte som förklaring till att antalet fällande domar är så få. Kristdemokraterna vill också betona vikten

av att utredningarna håller en hög kvalitet. Det måste finnas rätt kompetens i hela rättskedjan när det gäller sexualbrott. Den som har blivit utsatt för brott måste få ett bra bemötande där dessa brott tas på allra största allvar. Det är viktigt att alla som kommer i kontakt med dessa frågor får en grundläggande kunskap. Det är därför bra att man satsar på det inom exempelvis polisutbildningen. Det är också positivt om vissa, exempelvis domare, speciali-serar sig på området. Vi tror att det är mer effek-tivt än att skapa speciella domstolar. Det finns tyvärr inga enkla lösningar för att minska an-talet våldtäkter. Ytterst är våldtäkt ett uttryck för en mycket obehaglig människosyn och för att vi inte lever i ett jämställt samhälle.

Vi vill ha en samtyckesbaserad lag när det gäl-ler sexualbrott. Lagstiftningen måste ge en tyd-lig signal om vad som är rätt och fel. Dagens sexualbrottslagstiftning signalerar att det är rättsligt okej att ha sexuellt umgänge med en annan person om man inte vet att personen är mot det. En samtyckesbaserad sexualbrottslag-stiftning skulle ge den omvända signalen, att det enbart är okej att ha sexuellt umgänge med en annan person när man vet att han eller hon vill det. En samtyckesbaserad sexualbrottslag-

stiftning skulle också i viss mån möjliggöra fler fällande domar. Men man ska vara medveten om att många av dagens bevisproblem för åklagarna skulle kvarstå. Om en samtyckes-baserad lagstiftning inte blir verklighet vore det bra med ett oaktsamhetsbrott, men detta skulle få en mycket lägre straffskala vilket gör att vi skulle föredra att sexualbrottslagstift-ningen blev samtyckesbaserad. Lagstiftningen och den dömande makten ska vara generell och vi tror inte att specialdom-


stolar är rätt väg att gå. Däremot är det viktigt att kunskaperna om sexualbrott ökar bland de som är satta att utreda och döma i dessa mål. De är också bra att man i hög mån tar in spe-cialistkompetens för att få hjälp med att bedö-ma olika typer av mål. För att få våldtäkterna att minska är det vik-tigaste utökad kunskap och en ändring av atti-tyder. Det är viktigt att skolan arbetar mycket

med frågor om sexualitet och sexuell integritet. Det är också viktigt att vi ökar kunskaper om våld i nära relationer eftersom många av de våldtäkter som begås sker inom hemmets fyra väggar. Vi måste få fler att våga anmäla och hålla diskussionen aktuell. Polisen har på alliansregeringens uppdrag haft kampanjer för att öka medvetenheten om detta och det är också ett arbete som måste fortgå.

Folkpartiet vill komplettera sexualbrottslag-stiftningen med en separat bestämmelse om sexuella handlingar som genomförs utan en persons samtycke. Även den som borde ha för-stått att det inte funnits något samtycke ska kunna dömas. Det är tveksamt om special-domstolar är en effektiv och rättssäker lösning – det är troligen bättre att fortsätta satsa på ut-bildningar för att höja kunskapen om sexual-brott i domstolsväsendet i stort. För att förebygga och minska antalet våld-täktsfall i Sverige, samt förbättra stödet till brottsoffer, jobbar vi på flera olika plan. Dels har vi satsat mycket på att förbättra kunskapen inom polisväsendet samt rättsväsendet i stort om sexualbrott. 10 000 poliser har fått utbild-ning i frågor som rör könsrelaterat våld för att förbättra bemötandet av utsatta och för att också kunna göra ett bättre utredningsarbete. Vi har också gjort en rejäl höjning av det stat-liga stödet till kvinno- och tjejjourer. På Folkpartiets initiativ har regeringen också tagit fram Sveriges första nationella handlings-plan mot mäns våld mot kvinnor, våld i sam-

könade relationer samt hedersrelaterat våld. Handlingsplanen omfattade 56 konkreta åt-gärder som handlade om att ändra lagar, ta fram ny kunskap, göra utbildningssatsningar, utveckla myndigheternas arbete och förbättra stödet till offren. Eftersom många våldtäkter sker inom det egna hemmets väggar har denna handlingsplan också stor betydelse i arbetet mot våldtäkter. Brottsförebyggande rådet har utvärderat denna handlingsplan och kom fram till att den hade tydlig effekt. Vi tycker alltså att det finns goda skäl att säga att åtgärderna har varit effektiva, samtidigt som det förstås finns oerhört mycket kvar att göra. För att motverka måste vi sätta fokus på gär-ningsmännen och deras beteende. Folkpartiet vill att den som döms för sexualbrott alltid ska erbjudas behandlingsprogram i fängelset för att bryta med ett destruktivt beteende. Den som vägrar delta i ett sådant behandlingspro-gram ska inte kunna friges efter två tredjedelar av tiden, som sker i dag. Det är förstås också viktigt att arbeta brett med värderingsfrågor, från skolan och uppåt.

Rätten till sin egen kropp är central i varje människas frihet. I denna rätt ligger också en självklar rätt att i varje ögonblick själv bestäm-ma över sin sexualitet. I det ligger även rätten att när som helst ångra sig och avbryta en på-gående sexuell handling. Det är tydligt att dagens lagstiftning har svårt att i alla lägen skydda dessa grundläggande principer. Denna typ av brott är ofta svårut-redda, ofta står ord mot ord och inte sällan sak-nas konkreta bevis. Samtidigt kan såväl polisut-redning som rättsprocess vara oerhört jobbig för brottsoffret. Sammantaget leder detta inte bara till ett betydande mörkertal där brott ald-rig anmäls, det är dessutom så att en relativt liten del av de anmälningar som görs leder till lagföring. Vi ser mycket allvarligt på denna situation. Det är viktigt med ett fortsatt arbete för att öka kvaliteten i rättsväsendets åtgärder vad gäller sexualbrott. Därmed ökar förutsättningarna

för att fler brott leder till åtal och fällande dom. Inom rättsväsendet pågår utvecklingsinsatser för att förbättra möjligheterna att utreda och lagföra sexualbrott. Det är också oerhört vik-tigt att den som utsätts för brott får stöd och hjälp genom hela rättskedjan. Den 1 juli 2013 trädde förändringar i sexualbrottslagstiftning-en i kraft. Begreppet ”hjälplöst tillstånd” ersat-tes av det vidare begreppet ”särskilt utsatt situa-tion”. Syftet med lagändringarna var att förstärka det straffrättsliga skyddet mot sexuella över-grepp. Det finns tyvärr tecken på att lagändringen inte fått önskad effekt, därför har justitieminis-tern nyligen öppnat för att se över våldtäkts-lagstiftningen från hur anmälan om brott han-teras och utreds, hur situationen och brottet tolkats och tillämpats av domstolarna samt även analysera och överväga om man ska in-föra ett så kallat oaktsamt våldtäktsbrott. Det skulle innebära att en domstol, i de fall där


uppsåt inte kan bevisas, skulle kunna fälla en åtalad för att ha visat oaktsamhet eller vårds-

löshet i sitt sätt att stämma av med den andra parten i den sexuella situationen.

Kvinnofrontens kommentar:INGET PARTI har någon verklig plan för att komma till rätta med våldtäkter. Alla fokuserar på att införa ”samtycke”, som om det vore någon slags universal-lösning (och trots att domstolarna redan idag dömer utifrån det). Flera föreslår ännu en ny utredning, men har inga visioner vare sig kortsiktigt eller långsiktigt.

Kvinnofrontens slutsatser av samtliga partiers svar:Det som slår en när en läser alla partiernas svar tillsammans är att INGET av partierna verkar ha tänkt närmare på tjejer och kvinnor – framför allt inte på vad som skulle kunna motverka kvinno-förtrycket och göra livet bättre för oss.

De drar till med en samtyckeslag här, en (mer eller mindre) individualiserad föräldraförsäkring där, eller favoriten ”heltidsjobb” – alltså några enstaka och isolerade, enkla fixlösningar som de har snappat upp ur den feministiska debatten. Men det är skrämmande att se hur väldigt LITE partierna är beredda att göra mot kvinnoförtrycket idag, till och med när det kommer till de grövre formerna av förtryck, som våldtäkt.

Och visioner och framtidstankar lyser med sin frånvaro. De har helt enkelt ingen ordentlig sam-hällsanalys när det kommer till kvinnoförtryck. Knappt ens de partier som kallar sig feministiska.

Det är sorgligt att se, särskilt när en läser alla partiernas svar samlade, för då blir bristen på politik för kvinnor så tydlig.

Men det får oss också att inse hur väldigt viktigt det är att fortsätta driva utomparlamentarisk kamp. Den som Kvinnofronten och andra kvinnogrupper/organisationer av olika slag ägnar oss åt hela tiden.

Riksdagspartierna kan smita undan från att göra något åt mot kvinnoförtrycket bara så länge inte tillräckligt många pressar dem. Därför behöver vi bli tuffare, och många fler, som går på alla riksdagspartier med krav på tjejers och kvinnors rättigheter, på alla plan.

www.kvinnofronten.nu

Frågor besvarades av:Anastasia Krassman Swärd, V

Camilla Frick, SSusanne Åkesson, MP

Linnéa Bruno, F!Inger Strömbom, KD

Gisela Chand, CMartin Andreasson, FP

Stefan Dubois, M

Documents

5 frågor till partierna inför valet i höst · Kvinnofrontens 5 frågor till partierna inför valet 2014 - 1. 5 frågor till partierna ... den offentliga sektorn så att fler kvinnor