Frn senantiken till medeltiden Utvecklingen mot ett europeiskt kavalleri.

Medeltiden Medeltiden kallas den tid som brjar i och med romarrikets undergng. Militrhistoriskt var perioden en mycket dynamisk tid, eftersom den strsta militrmakten i vrlden hade frsvunnit. Kortfattat kan man sga att perioden knnetecknas av en frndring i stridsteknik frn infanteri till kavalleri och tillbaka till infanteri.

Frn infanteri till kavalleri

1. Den stora landmassa som Rom hade att frsvara skapade ett nytt militrt tnkande frsvarsstrid. Fortifikationer och artilleri blev viktiga. Som svar p detta hot tunnades infanteriets linjer ut. Detta ledde till att de blev mycket srbara fr kavalleriattacker.I slutet av romartiden kade kavalleriets betydelse. Detta berodde p:

Frn infanteri till kavalleri

2. De stora avstnden krvde att romarna ocks satsade mer p kavalleri.I slutet av romartiden kade kavalleriets betydelse. Detta berodde p: Vid sidan av dessa frklaringar kan slaget vid Adrianopel ses som relevant fr vergngen till en kavalleribaserad taktik.

Slaget vid Adrianopel r 378Valens VS Fritigernstrom VS Visigoter

Rom ca r 400

Trycket frn hunnernaHunnernas expansion fste andra folk framfr sig.Visigoter tillts bostta sig sder om Donau, allts i Romarriket.Efter bara ett par r brt krig ut.

Maktkamp i RomKejsaren i strom, Valens, ville inte vnta p frstrkningar frn Vstrom

Slaget, fas 1Romarna upptckte frst visigoternas hrlger, omringat av infanteri.

Slaget, fas 2De skickade fram delar av sitt kavalleri fr att anfalla infanteriet.

Slaget, fas 3Centern och vnsterflanken flyttades fram.

Slaget, fas 4Visigoternas kavalleri kom tillbaka.

Slaget, fas 5Romarnas vnsterflank vek. Visigoternas kavalleri visade sig vara oemotstndligt.

Slaget, fas 6Hela den romerska fronten vek. Slaget avgjordes. Frmsta anledning: Visigoterna hade stigbyglar.

Konsekvenser av slaget vid Adrianopel.Alla Roms framtida strider skedde med kavalleri som huvudvapen.Beroendet av barbarer som hjlptrupper kade.Delningen mellan strom och Vstrom frstrktes.Det romerska kavalleriet kom att anvnda lansen som huvudvapen. Detta vapen anvnde goterna.

Tv viktiga uppfinningar var frutsttningar fr kavalleriets utveckling under medeltiden:Frn infanteri till kavalleri1. Stigbygeln2. Framavlade stridshstar.

Frn infanteri till kavalleriSom vi vet hade den romerska armn redan tidigare anvnt kavalleri, men saknade stigbygel. Istllet hade man haft speciella sadlar som gjort det mjligt att till viss del utnyttja hstens kraft. Med stigbyglar kan dock kraften bli oerhrt mycket strre. Stigbygeln var dock en gammal uppfinning (c.a. 200 t. f.kr. ). I Europa infrdes den dock inte frrn under den tidiga medeltiden

Hstens betydelseVid sidan av stigbygeln, hade en ny hstras avlats fram. Frn brjan kom denna ras frn Persien och romarna tog till sig den p 400 t. e.kr.Det unika med denna kraftiga hstras var att den var tung att anfalla med, samtidigt som den kunde bra rustning. Under denna period i Roms historia utrustades kavalleriet (hst och riddare) med ringbrynja. Detta romerska rytteri blev brjan till den europeiska riddaren, som i brjan av medeltiden kom att dominera krigen.

Karl den storeDet frankiska riket var ett av de tidigaste europeiska kungadmen som kom att skapas efter romarrikets fall. Under slutet av 700talet kom Karl den store att ta ver det frankiska riket och skapa en organisation fr riddarvsendet.Fr att frsvara det stora riket byggde Karl den store fortifikationer.Kavalleriet, riddarna, utgjorde huvudstyrkan, och kunde snabbt frflytta sig till olika delar av riket. Riddarna tillhrde adeln, men var understllda kungen. Riddarna hade mjlighet att rekrytera fotfolk i sina egna omrden. Detta feodala system var vldigt instabilt eftersom riddarna i praktiken hade den ekonomiska makten (jord), samt den militra kompetensen.

Instabiliteten i det feodala system som Karl den store byggde upp visade sig efter hans dd. Tronstrider fljde som splittrade rike. Detta ppnade drren fr en ny krigisk grupp: Vikingarna.Det skall dock tillggas att det beridna adelsmnnen riddarna fljde med under hela medeltiden.

Karl den store

Tv utvecklingslinjer: Kavalleri Frn 700-talet och framt. Arv frn senantiken och Vstroms sista tid. InfanteriFick betydelse igen, i och med problemen i det karolinska riketArv frn de romerska legionrerna. .

Efter Karl den stores dd kom vikingar att f stor betydelse fr Europas utveckling. Det har ofta, felaktigt, sagts att de stred utan ngon utvecklad formations och stridsteknik, d.v.s. irreguljrt. Istllet kan man se att de hade tagit starkt intryck frn de romerska legionrernas stt att strida. I Ryssland och England fick de stor betydelse. En vanlig formation var den s.k. svinfylkingen, som man hade hmtat frn den romerska armn. Vikingarna

VikingarnaSvinfylking mot en tt formation.Syftet var allts att gra effektiva inbrytningar i fiendens frsvarslinjer.

Slaget vid Hastings 1066Infanteri som stred p vikingavis mtte modernt kavalleri. Anglo-saxare kallades det folk som hade utvandrat frn Danmark och skapat ett vikingarike med bas i England. Normanderna kom frn Normandie (det som idag r nordvstra Frankrike) och hade tagit till sig det frankiska sttet att kriga. Wilhelm Ervraren (normandisk kung) var ven han av vikingatt. Mot honom stod Harald Godwinsson som var kung ver anglo-saxarna. Striden handlade om vem som hade rtten till den engelska kronan.

Slaget vid Hastings 1066Fre slaget vid Hastings hade Harald Godwinson slagit Harald Hrdrde vid Stamford bridge. Harald Hrdrde hade ocks gjort ansprk p den engelska kronan. Wilhelm fick reda p att Harald Godwinson gjort ansprk p tronen, ngot som gjorde Wilhelm rasande. Wilhelm hade blivit lovad tronen bde av den dde kungen (Edvard beknnaren) och av Godwinson

Slaget vid Hastings 1066Den mest knda kllan frn slaget r den s.k. Bayeux-tapeten. Den finns idag att beskda i staden Bayeux (var annars!). Notera hr utrustningen. De normandiska kavalleristerna slss mot de anglosaxiska infanteristerna. Alla br ringbrynja.Notera ocks den anglosaxiska yxan.Filmen r en animering av Bayeux-tapeten och beskriver utvecklingen frn det att Wilhelm ftt reda p att godwinssn gjort ansprk p tronen. http://www.youtube.com/watch?annotation_id=annotation_559561&feature=iv&v=LtGoBZ4D4_E

Slaget vid Hastings 1066Hr visas hur anglosaxarna (infanteri) stllt upp mot normanderna. Normandernas styrkor bestod av bgskyttar (lngst fram), infanteri (bakom) och kavalleri (lngst bak).

Striden brjade p morgonen med att de normandiska bgskyttarna skt mot anglosaxarna. Slaget vid Hastings 1066De flesta pilar fastnade dock i den skldmur som anglosaxarna hade formerat.

Drefter anfll det normandiska infanteriet uppfr slnten. De mttes av en skur av stenar och allt mjligt som anglo-saxarna kastade p dem. Slaget vid Hastings 1066

Slaget vid Hastings 1066Normandernas vnstra flank klarade inte av trycket frn de anglo-saxiska sodaterna.

Slaget vid Hastings 1066Samtidigt som den normandiska vnsterflanken trycktes bakt fljde anglo-saxarna efter.

Slaget vid Hastings 1066Det normandiska kavalleriet passade p att skra av de anglo-saxiska trupperna.

Slaget vid Hastings 1066Normandernas kung, Wilhelm, kunde nu omgruppera trupperna fr ett nytt anfall.

Slaget vid Hastings 1066I det nya anfallet upp mot slnten prvades en ny taktik. Wilhelm lt bgskyttarna skjuta i en bge ver skldvggen. Att med kavalleriets hjlp gra fejkade flykter i syfte att bryta det anglo-saxiska kavalleriets linje.

Slaget vid Hastings 1066

Slaget vid Hastings 1066Anglosaxarna gick i fllan. Deras linjer brts.

Slaget vid Hastings 1066Genom denna taktik kunde normanderna bryta linjen, ta sig igenom luckorna och gra inbrytningar och omfattningar. Frutsttningen fr detta var rrlighet allts effektivt kavalleri. Ett litet spel om slaget vid Hastings finns hr:http://www.bbc.co.uk/history/british/normans/launch_gms_battle_hastings.shtml

Slutsatser av slaget vid HastingsWilliam vann beroende p att han utnyttjade kavalleriets rrlighet. Haralds infanteri kunde inte hlla linjen. Drfr frlorade anglo-saxarna. Slaget har stundtals ansetts som epokgrande och vikingatidens definitiva slut Medeltidens krigfring slog ut det gamla infanteriet (som vikingarna frvaltade). Man kan dock invnda mot detta och hvda att om infanteriet varit bttre organiserat, skulle det klara av att sl en kavalleribaserad styrka.

Frn antiken till medeltidenPerioden knnetecknas av att stridfringen vergr frn att vara infanteribaserad till att vara kavalleribaserad. Trots att det europeiska kavalleriet visar p stor slagstyrka kan inte infanteriet betraktas som helt verkningslst.