Förebyggande kemikaliekontroll - en förutsättning för ... · [email protected] 202100-3880 . Förebyggande kemikaliekontroll - en förutsättning för hållbar utveckling globalt

Diarienr

4.6.1.a-H13-01131

Kemikalieinspektionen

Postadress Besök & leverans Faktureringsadress Telefon & fax Internet Org nr Box 2 172 13 Sundbyberg

Esplanaden 3A 172 67 Sundbyberg

FE 124 838 80 Hackås

Telefon 08-519 41 100 Fax 08-735 76 98

www.kemi.se [email protected]

202100-3880

Förebyggande kemikaliekontroll

- en förutsättning för hållbar utveckling globalt


2 (32)

Förord Denna rapport om hur förebyggande kemikaliekontroll påverkar utvecklingsländers förutsättningar att uppnå en hållbar utveckling har tagits fram enligt ett uppdrag från regeringen.

Rapporten visar på hur Sverige kan bidra till den fortsatta hållbara utvecklingen på området kemikaliekontroll. Den beskriver även uppsatta internationella mål och kopplingen till kemikaliekontroll.

Rapporten har tagits fram av en projektgrupp på Kemikalieinspektionens internationella enhet och har beretts inom Kemikalieinspektionen.

Sundbyberg 14 juni 2013


3 (32)

Innehåll Förord …………………………………………………………………………………..2

1 Sammanfattning ......................................................... 4

2 Uppdraget .................................................................. 5

3 Hållbar utveckling och internationellt uppsatta mål .......... 5 3.1 Hållbar utveckling som vägledande princip ......................................... 5 3.2 Millenniemålen ............................................................................... 6 3.3 Hållbar utveckling och globala hållbarhetsmål .................................... 7 3.4 Internationella konventioner och andra överenskommelser på

kemikalieområdet ........................................................................... 8 3.5 EUs arbete med hållbarhetsmålen .................................................. 10 3.6 Sveriges politik för global utveckling ............................................... 10

4 Globala trender ......................................................... 11

5 Hur förbättrad kemikaliehantering bidrar till hållbar utveckling och millenniemålen ..................................... 13

5.1 Hälsa och miljö ............................................................................ 14 5.2 Fattigdomsbekämpning ................................................................. 15 5.3 Ekonomisk utveckling och handel ................................................... 16 5.4 Kemikaliekontrollens roll ............................................................... 18

6 Svenska komparativa fördelar och hur de kan tas tillvara ..................................................................... 20

6.1 Sverige som föregångare inom kemikaliehantering ........................... 20 6.2 Svenskt utvecklingssamarbete på kemikalieområdet idag .................. 21 6.3 Det fortsatta utvecklingssamarbetet ............................................... 23

7 Reach – en källa till information om kemikalier .............. 27

8 Ordlista .................................................................... 30


4 (32)

1 Sammanfattning Det finns många kopplingar mellan god kemikaliekontroll och hur FN:s millenniemål ska kunna uppnås. Detsamma gäller för såväl den miljömässiga som sociala och ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling. Hållbar utveckling kan inte nås utan fungerande kemikaliekontroll.

Kemikalier bidrar på många sätt till en förbättrad levnadsstandard, men när kemikalier används felaktigt kan de ge allvarliga akuta och långsiktigt negativa effekter på människors hälsa och miljön, vilket i sin tur är negativt för länders utveckling.

Det finns idag stora skillnader mellan länders kontroll och hantering av kemikalier. Förebyggande kemikaliekontroll saknas helt eller delvis i många låg- och medel-inkomstländer. Då en växande andel av användningen och produktionen av farliga kemikalier sker i länder med bristfällig kemikaliekontroll ökar riskerna för allvarliga hälso- och miljöproblem. Fattiga människor i dessa länder är de mest utsatta. I förgiftade, ohälsosamma miljöer försvåras social och ekonomisk utveckling. Bristande kemikaliekontroll kan också bidra till ekonomiskt utanförskap, då det finns risk att produkter från länder med svag kontroll inte uppfyller de säkerhets- och informationskrav som ställs av andra länder.

Arbetet med att stärka utvecklingsländernas institutioner och lagstiftning på kemikalieområdet och förutsättningar för att genomföra globala överenskommelser ger konkreta bidrag till att uppnå både millenniemålen och kommande hållbarhetsmål. En välfungerande kemikaliekontroll är av stor betydelse för att minimera förorening av miljön inom ett enskilt land, men det har också betydelse för miljön inom en region och globalt.

Kemikaliekontroll, som inriktas mot kontroll av kemikalier i samband med att de sätts på marknaden, är normalt mycket kostnadseffektivt i jämförelse med att hantera problem med föroreningar och förgiftningar i senare led.

En förutsättning för kemikaliekontroll är att det finns tillgång till kunskap och information om ämnens hälso- och miljöfarlighet. Den information som enligt EU:s Reach- och CLP-förordningar samlas in och görs tillgänglig via Echas hemsida är värdefull, inte bara för olika intressenter och aktörer på EU-marknaden, utan också för aktörer utanför EU och underlättar deras arbete med att bedöma risker i sina länder.

Genom att fortsatt involvera Kemikalieinspektionen och andra svenska myndigheter i utvecklingssamarbetet kan Sveriges komparativa fördelar kan tas tillvara. Sverige har en lång egen erfarenhet av kemikaliekontroll och av att stödja andra länder som vill bygga upp kemikaliekontroll. Sverige har därmed goda förutsättningar att ge låg- och medelinkomstländer stöd i sådant som uppbyggnad av relevanta institutioner och utveckling av kemikalielagstiftning.


5 (32)

2 Uppdraget I regleringsbrevet för 2013 gav regeringen Kemikalieinspektionen i uppdrag att till senast 15 juni 2013 redovisa hur en förbättrad kemikaliehantering påverkar utvecklingsländers förutsättningar att uppnå en hållbar utveckling och hur Sverige kan bidra till en fortsatt utveckling på området.

Uppdraget lyder:

Kemikalieinspektionen ska redovisa till regeringen hur en säker kemikaliehantering i utveck-lingsländerna påverkar dessa länders förutsättningar för att uppnå en hållbar utveckling. Fokus bör ligga på kemikaliehanteringens koppling till nuvarande millenniemål och, i möjligaste mån processen för framtagandet av FN:s kommande hållbarhetsmål. Uppdraget bör också kunna bidra till bättre förståelse för hur svenska erfarenheter och komparativa fördelar ytterligare kan tas tillvara i ett resultatorienterat svenskt bistånd. Uppdraget syftar till att lyfta fram argument och exempel som visar hur en säkrare kemikaliehantering kan påverka utvecklingsländernas förutsättningar för en hållbar utveckling. Uppdraget ska också visa hur utvecklingsländerna kan få ökad kunskap om kemikaliers egenskaper med stöd av kunskapsbasen som skapas inom ramen för Reach.

Uppdraget har avgränsats till den förebyggande kemikaliekontrollen och således i huvudsak till Kemikalieinspektionens ansvarsområde.

3 Hållbar utveckling och internationellt uppsatta mål

Detta avsnitt ger en bakgrundsbeskrivning till begreppet hållbar utveckling. I avsnittet beskrivs också millenniemålen och pågående processer med att utveckla globala hållbarhetsmål.

3.1 Hållbar utveckling som vägledande princip

Begreppet hållbar utveckling fick sin internationella spridning 1987 då det lanserades av världskommissionen för miljö och utveckling, även kallad Brundtlandkommissionen, i dess rapport "Vår gemensamma framtid"1. Rapporten utgjorde det idémässiga ramverket för FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 1992 och definierar hållbar utveckling som "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". I rapporten hävdade kommissionen att hållbar social utveckling och ekonomisk tillväxt är omöjligt att uppnå om miljön ödeläggs och naturresurserna överexploateras. Utveckling och tillväxt måste äga rum på miljöns villkor.

1 Vår gemensamma framtid: Rapport från Världskommissionen för miljö och utveckling under ordförandeskap av Gro Harlem Brundtland 1987 (Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future)


6 (32)

I dagligt tal används ofta termen hållbarhet. Någon entydig definition av begreppet hållbar utveckling finns inte, men världssamfundet har enats om att detta är den vägledande principen för samhällsutvecklingen lokalt och globalt. Detta slås fast i bl.a. handlingsprogrammet Agenda 21 vilket antogs vid miljökonferensen 1992.

Hållbar utveckling består av tre dimensioner som samspelar och stödjer varandra: ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Hållbar utveckling förutsätter långsiktighet, helhetssyn samt ett globalt perspektiv. Begreppet ger dock utrymme för en vid tolkning, och det är inte givet hur avvägningen mellan dessa tre dimensioner ska göras. Hållbar utveckling är således inte ett svar utan snarare en process där olika synsätt kan mötas.

Kommissionen för hållbar utveckling (CSD) tillsattes av FN 1992 med uppgift att följa upp medlemsländernas åtaganden från Riokonferensen samma år och från världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg 2002.

3.2 Millenniemålen

Världens stats- och regeringschefer kom år 2000 överens om den s.k. Millennie-deklarationen2. Deklarationen slår fast att global utveckling kräver en helhetssyn och att insatser för fattigdomsbekämpning, utbildning, hälsa, fred, säkerhet, miljö, mänskliga rättigheter och demokrati hör ihop. För att förverkliga deklarationens intentioner utformades åtta utvecklingsmål (millenniemål, Millennium Development Goals)3 som är mätbara och ska uppnås senast 2015. Målen handlar om globala utvecklingsfrågor som fattigdomsminskning, utbildning, jämställdhet, barnadödlighet, mödrahälsa, hiv och aids samt miljömässigt hållbar utveckling. Under målen finns arton delmål samt ett antal mätindikatorer.

Styrkan med millenniemålen har varit att de visar på vad världens länder konkret menar med utveckling. Målen har bidragit till en fokusering inom biståndet på resultat inom exempelvis utbildning, vatten och minskning av barnadödlighet.

De åtta millenniemålen till 2015 innebär:

Fattigdom och hunger ska halveras

Alla barn ska gå i grundskola

Jämställdheten ska öka och kvinnors ställning stärkas

Barnadödligheten ska minska med två tredjedelar

Mödradödligheten ska minska med tre fjärdedelar

Spridningen av hiv/aids, tbc, malaria och andra sjukdomar ska hejdas

En miljömässigt hållbar utveckling ska säkerställas

Ett globalt partnerskap för utveckling ska utvecklas

2 http://www.un.org/millennium/declaration/ares552e.pdf 3 http://mdgs.un.org/unsd/mdg/

http://www.ne.se/lang/v%C3%A4rldstoppm%C3%B6tet-om-h%C3%A5llbar-utveckling


7 (32)

Framsteg har skett och några av millenniemålen kommer troligen att uppnås på global nivå, men i sin helhet kommer målen inte att vara uppfyllda till 2015. En av svagheterna i uppföljningen av millenniemålen är att de inte blottar skillnader mellan grupper i olika länder. Skillnad mellan fattiga och rika inom ett land, eller inom en region i ett land, kan vara betydande.

Under hösten 2013 kommer ett särskilt FN-möte diskutera millenniemålen och vägar att påskynda arbetet för att nå de uppställda målen till 2015 och starta diskussioner om vad som ska komma därefter. Det pågående arbetet med ”post- 2015 agendan” (se nedan) ska återspegla nya utvecklingsutmaningar. Några av dessa är ökande ojämlikheter, demografiska förändringar, sviktande stater, livsmedelssäkerhet, tillgång till energi och miljörelaterade frågor.

3.3 Hållbar utveckling och globala hållbarhetsmål

Samtidigt med det fortsatta arbetet med millenniemålen pågår en process kopplad till utfallet av "Rio +20" - FN: s konferens om hållbar utveckling - som ägde rum i juni 2012 i Rio de Janeiro, Brasilien."

I Rio-konferensens slutdokument “The Future We Want” beslutades bl.a. att etablera en process för att ta fram globala hållbarhetsmål, (Sustainable Development Goals, SDGs)4. En mellanstatlig öppen arbetsgrupp (Open Working Group, OWG) med mer än 30 medlemmar har etablerats för att utveckla ett förslag för diskussion vid FNs generalförsamling i september 2014. Målsättningen är att SDGs antas av FN:s generalförsamling vid det möte som äger rum i september 2015. Resolutionen specificerar att processen som ska leda till dessa SDGs måste samordnas med de processer som diskuterar utvecklingsagendan efter 2015, ”post-2015-agendan”.

Enligt Rio+20 ska de SDGs som tas fram vara tillämpliga på alla länder, omfatta alla de tre delarna av hållbar utveckling (dvs. de sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekterna) vara resultatorienterade, kommunicerbara och få till antalet. Med en gemensam vision för år 2050 så ska målen sättas upp för att nås senast 2030.

En bas för arbetet med att ta fram globala utvecklingsmål är att världen idag, bättre än när millenniemålen togs fram, har insett att vi tydligare måste länka samman den sociala, den ekonomiska och den ekologiska hållbarheten4.

Rio+20 beslutade även att ett politiskt forum på hög nivå (High-Level Political Forum, HLPF) ska ersätta FN:s kommission för hållbar utveckling, CSD. HLFP ska följa upp besluten från Rio+20 och första mötet ska äga rum i september 2013. Diskussion om mandatet för detta forum pågår.

4 The Future We Want, dokument antaget vid Rio +20, juni 2012


8 (32)

I slutet av juli 2012 utsåg FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon en särskild högnivåpanel med uppdrag att dra slutsatser vad gäller millenniemålen, vilka resultat som åstadkommits samt utifrån dagens utvecklingsutmaningar föreslå nya globala utvecklingsmål. I denna panel som letts av Storbritanniens premiärminister David Cameron tillsammans med Liberias president Ellen Johnson-Sirleaf och Indonesiens president Susilo Bambang Yudhoyono, har Sveriges biståndsminister Gunilla Carlsson ingått som enda svensk. Panelen presenterade sin rapport den 30 maj 20135. Rapporten innehåller förslag till tolv områden för mål och indikatorer och kommer att diskuteras vid FN:s generalförsamling i september 2013. Sverige har tillsammans med Botswana även lett ett arbete kring de hälso-relaterade millenniemålen vilket utgjort ett bidrag till kommissionens arbete. Rapporten återspeglar nya utvecklings-utmaningar och utnyttjar erfarenheter som vunnits vid genomförandet av millenniemålen, både vad gäller uppnådda resultat och förbättringsområden. Högnivåpanelens rapport kommer att bidra till arbetet inom den mellanstatliga arbetsgruppen, OWG.

Arbetet i både högnivåpanelen och i OWG syftar till att ha fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling i centrum och diskussioner pågår om hur detta kan bli en samlad process. Inom FN-systemet pågår även ett drygt hundratal tematiska och nationella konsultationer.

För att säkra att forskningsperspektivet tas till vara i utformningen av hållbarhetsmål har även ett forskningsnätverk bildats kallat Sustainable Development Solution Network, SDSN, där bl.a. Stockholm Resilience Center ingår från Sverige.

3.4 Internationella konventioner och andra överenskommelser på kemikalieområdet

Sedan millenniemålen sattes upp har världshandeln ökat betydligt. Den kemiska industrin har expanderat kraftigt under hela 1900-talet och branschen har en betydelsefull ställning globalt (se vidare kapitel 4). Ökad global handel med kemikalier och varor som innehåller kemikalier har lett till att världens länder allt mer har kommit att se behov av harmoniserade regler. Under det senaste decenniet har frågorna om säker kemikaliehantering utvecklats starkt i ett globalt perspektiv. Flera internationella överenskommelser har gjorts, se faktaruta nedan.

5 A New Global Partnership 2013, the report of the High-Level panel of Eminent Persons on the Post-2015 Development Agenda. http://www.undp.org/content/undp/en/home/ourperspective/ourperspectivearticles/2013/05/30/post-2015-one-development-agenda-for-everyone-.html

http://www.undp.org/content/undp/en/home/ourperspective/ourperspectivearticles/2013/05/30/post-2015-one-development-agenda-for-everyone-.html

http://www.undp.org/content/undp/en/home/ourperspective/ourperspectivearticles/2013/05/30/post-2015-one-development-agenda-for-everyone-.html


9 (32)

Överenskommelser på kemikalieområdet

Vid mötet om hållbar utveckling i Johannesburg 2002 antogs det internationella målet att kemikalier senast år 2020 ska produceras och användas på ett sådant sätt att de skadliga effekterna på miljö och hälsa minimeras.

En global kemikaliestrategi, SAICM6, undertecknades i Dubai i februari 2006. Den utgör ett ramverk med åtgärder för att nå det internationella målet. År 2009 fattades beslut i SAICM om att bl.a. arbeta med globalt system för förbättrad information om kemikalier i varor, bly i färg och problemen med spridning av farliga ämnen i elektronikprodukter. SAICM har beslutat att till 2015 ta fram riktlinjer för vad som behöver finnas på plats i ett land för att det ska kunna sägas ha uppnått det internationella 2020-målet.

Ett globalt system för klassificering och märkning av kemikalier, GHS7, beslutades 2002 och det har successivt införts i EU och flera enskilda länder.

Wienkonventionen8 om åtgärder till skydd av ozonskiktet trädde i kraft 1988. Montrealprotokollet 9 under konventionen trädde ikraft 1989 och specificerar utfasningen av produktion och användning av ozonnedbrytande kemikalier.

Genom Stockholmskonventionen SC9 som trädde ikraft 2004, införs förbud eller strikta begränsningar av långlivade organiska föroreningar. Totalt omfattar konventionen nu 23 ämnen.

Rotterdamkonventionen, RC10, som trädde ikraft 2004 ger utvecklingsländer möjlighet att på förhand säga nej till import av ämnen som är förbjudna eller strikt begränsade i andra delar av världen. Totalt omfattar konventionen nu 47 ämnen/ämnesgrupper.

Baselkonventionen som trädde ikraft 1982 syftar till att minimera de gränsöverskrivande transporterna av farligt avfall.11

Genom den kommande konventionen om kvicksilver (Minamatakonventionen) införs förbud eller strikta begränsningar av kvicksilver i hela livscykeln.12

En process som pågått på senare år har gällt att uppnå synergier mellan konventionerna på kemikalie- och avfallsområdet.13

Kemikaliekonventionerna och den globala kemikaliestrategin, (Strategic Approach to International Chemicals Management, SAICM), har stärkt intresset för kemikaliefrågor i många utvecklingsländer och de ger en god grund för vilken typ av åtgärder som behöver genomföras för att förbättra ländernas kemikalie-kontroll. Med SAICM tar det globala samfundet ett helhetsgrepp för att minska hälso- och miljörisker förenade med kemikalier i ett livscykelperspektiv. Kemikaliestrategin 6 http://www.saicm.org/ 7 http://www.unece.org/trans/danger/publi/ghs/ghs_welcome_e.html 8 http:// ozone.unep.org 9 http://chm.pops.int/ 10 http://www.pic.int/ 11 http://www.basel.int/ 12 http://www.unep.org/hazardoussubstances/Mercury/Negotiations 13 http://synergies.pops.int/


10 (32)

lägger grunden för länder att förbättra sin nationella kontroll, samtidigt som kapaciteten att genomföra internationella åtaganden skall öka genom långsiktiga former för finansiering. I de globala överenskommelserna framhålls också betydelsen av att stödja låg- och medelinkomstländer i genomförandet.

3.5 EUs arbete med hållbarhetsmålen

En gemensam EU-linje avseende erfarenheterna med millenniemålen, nyckelfrågor för att uppnå hållbar utveckling i enlighet med dokumentet The Future We Want, och delar i ett framtida ramverk där hållbarhetsmål ingår som en central del, föreslås i ett meddelande från februari 2013 ”A Decent Life for All” 14. Meddelandet lyfter fram att det inte går att eliminera fattigdom utan att samtidigt hantera globala miljöfrågor. Avseende kemikaliehantering så kan det läsas in under skydd av ekosystem, resurs-hushållning, samt i hållbar konsumtion och produktion. För att uppnå The Future We Want från Rio+20, så lyfts globala åtgärder fram som genomförandet av de kemikalierelaterade konventionerna och den globala kemikaliestrategin, SAICM. Vid den öppna konsultation som EU-kommissionen genomförde sommaren 2012 framfördes kemikalie- och avfallsområdet som ett möjligt område för att fastställa ett hållbarhetsmål. EU förväntas ta rådsslutsatser om detta i juni 2013.

3.6 Sveriges politik för global utveckling

Ett av Sveriges svar på Millenniedeklarationen och millenniemålen är Sveriges politik för global utveckling (PGU) som antogs av riksdagen i december 200315. Målen inom PGU har därefter vidareutvecklats och regeringen har prioriterat sex globala utmaningar och för varje utmaning är tre fokusområden identifierade som centrala för att möta utmaningarna16. De utmaningar som lyfts fram i PGU är: Förtryck, Ekonomiskt utanförskap, Klimatförändringar och miljöpåverkan, Migrationsströmmar, Smittsamma sjukdomar och andra hälsohot, Konflikter och sviktande situationer. Inom utmaningen Klimatförändringar och miljöpåverkan är ett av fokusområdena kemikaliehantering.

Målet på kemikalieområdet är att användningen av farliga kemikalier i utvecklings-länder ska minska och att omhändertagandet av farligt avfall ska förbättras. För att genomföra det vill regeringen bl.a. fortsätta arbetet med att stödja länder som vill utveckla nationell kemikaliekontroll samt verka för att globala överenskommelser på kemikalieområdet genomförs och vidareutvecklas. Ett behov av att stärka samverkan mellan utformningen av utvecklingspolitiken och fokusområdet kemikalier har noterats i den utvärdering av PGU som gjordes 201017.

14 Communication from the Commission to the European Parliament, the Council, the European Economic and Social Committee and the Committee of the Regions, Brussels, 27.2.2013 COM (2013) 15 Proposition 2002/03:122 16 Regeringens skrivelse 2007/08:89 Sveriges politik för global utveckling 17 Regeringens skrivelse 2009/10:129 att möta globala utmaningar – skrivelse om samstämmighet för utveckling.


11 (32)

Även i regeringens policy för miljö- och klimatfrågor18 framhålls att Sverige ska stärka utvecklingsländernas förmåga att hantera kemikalier, vilket bl.a. omfattar utveckling, tillämpning och verkställande av internationell och nationell lagstiftning.

I regeringens strategi för globala ämnesstrategiska utvecklingsinsatser 2011-2014 anger regeringen tre tematiska prioriteringar: demokratisk utveckling och mänskliga rättigheter, miljö och klimat, samt jämställdhet och kvinnors roll i utvecklingen19. Globala insatser inom ramen för dessa prioriteringar ska stödjas. Ett exempel på ett sådant område, som ges i strategin, är säker kemikaliehantering i utvecklingsländer.

4 Globala trender Produktionen av kemikalier i världen har ökat dramatiskt. Antalet kemiska ämnen i kommersiellt bruk ökar liksom volymerna som omsätts. En exakt siffra på det mycket stora antalet ämnen som finns på marknaden finns inte men en bild av att antalet är betydande fås av att över 143 000 kemiska ämnen förregisterades inom EUs kemikalieförordning Reach.

Från år 1950 till år 2000 ökade produktionsvolymen i världen från ca 7 000 000 ton till ca 400 000 000 ton20. Mellan år 2000 och 2010 har den totala världsproduktionen ökat med 54 % enligt American Chemistry Councils Global Chemical Production Regional Index. I en del länder var produktionsökningen än snabbare och i t.ex. Kina trefaldigades den under samma tidsperiod. Under perioden 2012-2020 beräknas ökningen i kemikalieproduktion ligga på ca 25 % i Västeuropa och Nordamerika, medan den i Afrika och Mellanöstern beräknas bli ca 40 % och i Asien 46 % i genomsnitt. I enskilda länder beräknas ökningen vara ännu högre, framförallt i de så kallade BRIICS-länderna20. Figur 1 nedan visar på det ökade värdet i USD av kemikalieproduktionen i olika industrialiserade regioner fram till 2010 och ett uppskattat värde för år 2020. I figur 2 finns motsvarande värden för kemikalier som producerades i olika regioner med utvecklingsländer och länder med ekonomier i omvandling samt i Indien och Kina.

18 Regeringens policy för miljö- och klimatfrågor inom svenskt utvecklingssamarbetet 2010-2014VECKLINGSSAMARBETE 2010-201 19 Regeringsbeslut III:1, 2011-03-10, UF2011/14341/UD/UDSTYR 20 Brasilien, Ryssland, Indien, Indonesien, Kina, Sydafrika


12 (32)

Figur 1. Värdet av kemikalieproduktionen i olika industrialiserade regioner, fram till 2010 och ett uppskattat värde för år 2020, från Global Chemicals Outlook, 2012.21

Figur 2. Värdet av kemikalier som producerades i olika regioner med utvecklingsländer och länder med ekonomier i omvandling samt i Indien och Kina, fram till 2010 och ett uppskattat värde för år 2020.23

Handel med kemikalier och varor som innehåller kemikalier sker idag över hela världen och medför en betydande global spridning av farliga ämnen vid tillverkning, under användning och i avfallsledet. Det gäller exempelvis farliga ämnen i leksaker, elektronik och textilier. De internationella produktions- och handelskedjorna är ofta långa och komplexa. Kemikalier sprids också med luft och vatten över nations-gränser.

21 UNEP 2012, Global Chemicals Outlook


13 (32)

5 Hur förbättrad kemikaliehantering bidrar till hållbar utveckling och millenniemålen

Hållbar utveckling kan inte nås utan fungerande kemikaliekontroll. Vid Rio +20 slogs det bl.a. fast att säker kemikaliehantering är avgörande för att skydda människors hälsa och miljön och att det krävs ökat internationellt samarbete22. Det var även en slutsats vid det internationella förmötet ”Stockholm +40” i april 201223.

I samband med SAICM antogs år 2006 en deklaration som påtalar som första paragraf, se rutan nedan, att bra hantering av kemikalier är en förutsättning för hållbar utveckling inklusive fattigdomsbekämpning och ökad levnadsstandard.

Dubai Declaration on International Chemicals Management, February 2006:

“The sound management of chemicals is essential if we are to achieve sustainable development, including eradication of poverty and disease, the improvement of human health and the environment and the elevation and maintenance of the standard of living in countries at all levels of development.”

Ett lands förmåga att kontrollera kemikalier påverkar inte bara möjligheterna att nå den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling och det sjunde millenniemålet om en miljömässigt hållbar utveckling, utan i hög grad även de sociala och ekonomiska aspekterna och målen för t.ex. fattigdom, jämställdhet och hälsa. Exempel på hur kemikalier kopplar till vissa av millenniemålen redovisas i bilaga 1.

Det finns idag stora skillnader mellan länders kontroll av kemikalier. Då en växande andel av användningen och produktionen av farliga kemikalier sker i länder med bristfällig kemikaliekontroll ökar riskerna för allvarliga hälso- och miljöproblem. Fattiga människor i dessa länder är de mest utsatta. Detta riskerar skapa betydande bakslag eller hinder för mänsklig utveckling. I förgiftade, ohälsosamma miljöer försvåras social och ekonomisk utveckling.

Arbetet med att stärka utvecklingsländernas institutioner och lagstiftning på kemikalieområdet och för att genomföra globala överenskommelser ger konkreta bidrag till att uppnå både millenniemålen och de kommande hållbarhetsmålen.

Genom förbättrad kemikaliehantering kan riskerna med farliga ämnen minska vilket förbättrar människors hälsa och miljötillståndet, vilket i sin tur bidrar till fattigdomsbekämpning och välståndsutveckling.

22 The Future We Want, dokument antaget vid Rio +20, juni 2012 23 Conference report Stockholm+40– Partnership Forum for Sustainable Development April 2012


14 (32)

5.1 Hälsa och miljö Kemikalier bidrar på många sätt till en förbättrad levnadsstandard, men när kemikalier används felaktigt kan de ge allvarliga akuta och långsiktigt negativa effekter på människors hälsa och miljön, vilket i sin tur är negativt för länders utveckling.

Av de kemiska produkter som fanns på den svenska marknaden år 2011 var så många som 43 % klassificerade som hälsofarliga24. I många låg- och medelinkomst-länder som saknar regleringar som förbjuder de farligaste ämnena finns det skäl att anta att motsvarande siffra är högre.

Kemikalier kan ha olika effekter på människor eller miljön, beroende på mängd, tidpunkt, varaktighet och mönster av exponering samt egenskaperna hos den specifika kemikalien. Kvinnor, män och barn exponeras på olika sätt för farliga ämnen. Dessutom varierar den fysiologiska känsligheten för effekterna av exponering mellan män, kvinnor och barn. Foster och små barn är speciellt känsliga25.

Vissa ämnen ansamlas i kroppen under lång tid och kan överföras mellan moder och barn under graviditet och amning och kan ha allvarliga effekter de på det växande barnet. Ämnena kan t.ex. ge upphov till försämrat immunförsvar och påverkan på hormonsystemet, man har också sett ett samband mellan exponering för hormon-störande ämnen och fetma, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och metaboliskt syndrom hos vuxna26. Exponering för vissa ämnen kan vara relaterade till beteendeproblem, nedsatt IQ27och andra neurologiska störningar hos barn.

WHO har i en rapport från 2011 beräknat att 1,0 miljoner människor dör årligen till följd av skador enbart från av industrikemikalier, bekämpningsmedel och förgiftning på arbetsplatser och att 21 miljoner får skador som försämrar livskvaliteten. Det bör noteras att denna siffra är i samma storleksordning som antalet årliga dödsfall relaterade till malaria (0,9 miljoner) och trafikoffer (1,27 miljoner)28.

Kemiska föroreningar påverkar också jordens mark- och vattenresurser. Tillgång till rent vatten spelar en central roll för att nå hållbar utveckling. Trots betydande förbättringar saknar idag 780 miljoner människor tillgång till rent dricksvatten29. Kemiska föroreningar i dricksvatten ges ofta en lägre prioritet än mikrobiella sådana eftersom de mikrobiella har en omedelbar effekt medan de kemiska föroreningarna oftast kan sättas i samband med negativa hälsoeffekter först efter en längre tids exponering. Icke desto mindre kan förekomsten av kemiska ämnen i dricksvatten ge upphov till allvarliga problem30. Ett av många exempel är från Zambia där floden Kafue, som är den huvudsakliga dricksvattenkällan till Zambias huvudstad Lusaka, är

24 Kemikalieinspektionens produktregister 25 UNDP 2011, Chemicals and Gender. 26 UNEP/WHO State of Science of Endocrine Disrupting Chemicals 2012(ed. Åke Bergman et al) 27 EFSA Panel on Contaminants in the Food Chain (CONTAM); Scientific Opinion on Lead in Food. EFSA Journal 2010; 8(4):1570. [151 pp.]. doi:10.2903/j.efsa.2010.1570. 28 WHO 2011 Knowns and unknowns on burden of disease due to chemicals, Prüss-Ustün et al. 29 UNICEF/WHO (2012 update). Progress on drinking water and sanitation. 30 Chemicals Safety of Drinking Water: Assessing priorities for Risk Management WHO 2007


15 (32)

kraftigt förorenat av omgivande gruvor och industri såsom garverier, textilindustri och gödningsmedelsindustri vilket medför stora miljöproblem liksom risk för skador på människors hälsa. I Zambia har man också påvisat föroreningar i grundvatten orsakade av bl.a. öppen lagring och dumpning av olika giftiga ämnen liksom läckage via marken31.

Kemiska ämnen påverkar också bärkraften i jordbruk och fiske. Utsläpp av farliga ämnen till vattenmiljön kan minska tillgången till fisk, både genom effekter i närings-kedjan och direkt fiskdöd. Ämnen som bioackumuleras gör också att fiskens värde som livsmedel minskar. I jordbruket kan allvarliga produktionsstörningar uppstå, t.ex. när pollinatörer påverkas av bekämpningsmedel som innehåller neonikotinoider och fruktsättningen uteblir32. Inom jordbruket kan också markens långsiktiga produktionsförmåga påverkas negativt av användningen av kemikalier. Studier finns som visar på hur mer hållbara metoder kan ge väl så hög avkastning som traditionell användning av bekämpningsmedel33.

För att skydda människors hälsa och miljön och länders utveckling är det således viktigt att användningen av farliga kemikalier minskar och att användningen sker på ett säkert sätt.

5.2 Fattigdomsbekämpning Bristande kontroll av farliga kemikalier är i hög grad relevant i ett fattigdoms-perspektiv34. Det är oftast de fattigaste människorna som utsätts för de största kemikalieriskerna. Det gäller såväl industri- och konsumentkemikalier som bekämpningsmedel. Fattiga människor lever oftare än andra i förorenade områden och utsätts i högre grad än andra för exponering i arbetslivet. Skador som kemikalier ger upphov till kan göra det svårare att ta sig ur fattigdom både på individnivå och för hela samhällen.

På arbetsplatser har fattiga människor sällan tillgång till riktig och användbar information om farliga kemikalier, saknar tillräcklig skyddsutrustning och de kan ha svårt att ställa krav i arbetslivet. De kan även vara extra känsliga för farliga kemikalier om deras motståndskraft redan är nedsatt av näringsbrist eller sjukdom. Kemikalie-relaterade sjukdomstillstånd kan resultera i förlorade arbetsintäkter. Som nämnts ovan kan exponering för farliga ämnen också leda till påverkan på kommande generationer, t.ex. genom påverkan på hormonsystem eller centrala nervsystemet, vilket i sin tur kan leda till nedsatt fortplantningsförmåga eller negativ inverkan på den intellektuella förmågan. Nedsatt intellektuell förmåga påverkar i sin tur förmågan att utvecklas i skola och arbetsliv.

31 A Study On Mainstreaming Of Chemicals Management Priorities Into Zambia’s MDG-Based National Development Planning Process Situation Analysis Report, Republic Of Zambia, Ministry Of Tourism, Environment And Natural Resources, Environmental Council Of Zambia, KemI Dnr H-06-01476 32 EFSA 2013: http://www.efsa.europa.eu/en/press/news/130116.htm 33 UNEP 2012, Global Chemicals Outlook 34 Goldman, L and Tran, N (2002) Toxics and poverty: The impact of Toxic Substances on the Poor in the Developing Countries. World Bank; WHO


16 (32)

Att mark- och vattenresurser som förorenas av farliga kemikalier kan bli obrukbara för mycket lång tid framöver drabbar fattiga människor allra mest. På landsbygden där tre fjärdedelar av världens fattiga bor kommer den största delen av de kemikalier som dessa människor utsätts för från förorenat vatten och användning av bekämpningsmedel i jordbruket.

Exempel på hur fattiga människor exponeras för kemikalier finns från studier av barn som vistas på soptippar och familjer som bor nära kraftigt förorenade områden. En UNEP-studie från 2007 på blodprov från barn 2-18 år som lever nära en soptipp i Nairobi visade på kraftigt förhöjda halter av bly. En studie som jämfört halterna av poly-difenyletrar (PBDE) hos de som arbetar på en soptipp i Nicaragua med halter från andra länder visar på att halterna där är över 100 gånger högre än uppmätta halter i Sverige35.

Småskalig guldutvinning är ett annat exempel på hur fattiga människor utsätts för farliga ämnen. I områden med guldfyndigheter har fattigdom drivit människor att med hjälp av kvicksilver utvinna guld på ett relativt enkelt och billigt sätt. Det har blivit en viktig inkomstkälla för en ökande grupp av människor. Denna typ av utvinning ger dock samtidigt upphov till omfattande miljöförstöring och försämrade socioekonomiska förhållanden både under pågående utvinningsperioder och långt efter det att verksamheten upphört36 samt inte minst allvarliga hälsoeffekter hos de som utvinner guldet och befolkningen i närliggande områden37.

En rad ytterligare exempel på förgiftningar av barn och vuxna i hem- och arbets-miljöer i låg- och medelinkomstländer finns sammanställda i Global Chemicals Outlook38.

5.3 Ekonomisk utveckling och handel

Förutom mänskligt lidande förorsakar bristande kemikaliekontroll stora ekonomiska kostnader. Dessa kostnader är av flera slag. En typ av kostnader är sjukvårds-kostnader för att behandla skador relaterade till kemikalier. En annan typ av kostnader är förknippade med omhändertagande av material som innehåller farliga ämnen och sanering av förorenade områden. En ytterligare typ av ekonomiska konsekvenser av bristande kemikaliekontroll är det ekonomiska utanförskap som det kan innebära att ha produkter som inte är gångbara på världsmarknaden, eftersom de inte uppfyller de säkerhetskrav som andra länder ställer.

UNEP har i sin Cost of inaction rapport utifrån tillgängliga sjukvårdsdata gjort en uppskattning av kostnaderna för hälsoskador direkt kopplade till användningen av bekämpningsmedel hos småskaliga odlare i Afrika söder om Sahara. Kostnaderna för enbart förlorade arbetsdagar, medicinsk behandling samt sjukhusvistelse i endast

35 Fäldt et al., Organohalogen Comp. 2005, pp 502 36 Protocols for Environmental and Health Assessment of Mercury Released by Artisanal and Small-Scale Gold Miners/M.M. Veiga, R.F. Baker/Vienna, Austria: GEF/UNDP/UNIDO, 2004. 37 UNEP, Guidance Document: Developing a National Strategic Plan to Reduce Mercury Use in Artisanal and Small Scale Gold Mining. July 2011 38 UNEP 2012, Global Chemicals Outlook


17 (32)

denna region uppgick år 2005 till så mycket som 4,4 miljarder USD. Denna konservativa siffra extrapolerad till år 2009 överstiger värdet av hela det hälsorelaterade biståndet (HIV/Aids undantaget) till regionen39.

Det finns flera exempel på att värdet av hälsovinster kan vara betydligt större än kostnaderna för åtgärder. I USA uppskattas det samhällsekonomiska värdet av den minskade exponeringen av barn för bly vara tio gånger mer än vad det kostade att ta bort blyad bensin41.

Ett annat exempel är kostnader för frakturer orsakade av höga kadmiumhalter i maten. Studier visar att den samhällsekonomiska kostnaden för frakturer orsakade av höga kadmiumhalter i maten uppgår till ca 4 miljarder kronor per år i Sverige. Kostnaderna utgörs dels av vårdkostnader för dessa personer på kort och på lång sikt, dels av kostnader för lägre livskvalitet och förkortad livslängd för de, oftast äldre, människor som drabbas av frakturer. En viktig slutsats är därför att det finns stora samhällsvinster att hämta genom att sänka kadmiumintaget via maten40.

Förorenade områden är större eller mindre mark- eller vattenområden som innehåller hälso- och miljöfarliga ämnen från till exempel kemisk industri, gruvor, soptippar eller kemikalieanvändande industri. Förorenade områden orsakade av bristfällig eller obefintlig kemikaliekontroll är ett stort problem i hela världen och det är förknippat med mycket stora kostnader att åtgärda dessa områden i efterhand. Som jämförelse kan nämnas att Länsstyrelserna har identifierat ca 80 000 platser i Sverige där miljöfarlig verksamhet finns eller har funnits och där förorenade områden kan förekomma. Enligt vår svenska lagstiftning är den ansvarige verksamhetsutövaren eller fastighetsägaren som ska betala för en saneringsåtgärd (principen om att förorenaren betalar). Utöver detta finansierar svenska staten många saneringsprojekt och har sedan 1999 avsatt betydande årliga bidrag i storleksordningen 100-600 miljoner kronor41.

Förorenade områden från kemikalieavfall och produkter som innehåller farliga ämnen är ett stort problem i många utvecklingsländer. Runt om i världen finns stora mängder oanvända och gamla bekämpningsmedel lagrade på ett icke tillfredsställande sätt. I Afrika finns 50 000 ton, många i läckande behållare som är upp till 40 år gamla. Tiotusentals ton jord har också förorenats av giftiga kemikalier, inklusive långlivade organiska föroreningar (Persistent Organic Pollutants, POP) som omfattas av Stockholmskonventionen. Spill och läckage från dessa kemikalier hotar landsbygds-och stadsbefolkning och bidrar till förorening av mark, luft och vatten. Detta påverkar några av de fattigaste samhällena över kontinenten. Kostnaderna för att ta om hand dessa kemikalier är betydande, runt 3500 - 5000 USD per ton, och lagringsförhållanden är ofta så dåliga att det fysiska avlägsnandet kan innebära betydande risker för arbetstagarna.

FAO uppskattar att det finns 250 000 ton gamla bekämpningsmedel globalt, för vilket skulle behövas cirka 1,25 miljarder USD för att kunna omhänderta och

39UNEP 2012, Report on the Costs of Inaction on the Sound Management of Chemicals 40http://www.kemi.se/Documents/Publikationer/Trycksaker/PM/PM_12_12_kadmium.pdf 41 Information från Naturvårdsverket, april 2013


18 (32)

destruera dem på ett säkert sätt42. I dagens läge måste de transporteras till Europa där de kan förstöras i förbränningsanläggningar för farligt avfall. Hittills har ca 3 000 ton sådana bekämpningsmedel avlägsnats från 14 länder till en kostnad av nästan 14 miljoner USD.

Genom tillgång till information om kemikaliers egenskaper och förekomst förbättras möjligheterna för att ämnena ska kunna hanteras på ett säkert sätt genom varors hela livscykel. En ökad tillgång till information om kemikalier i hanteringskedjan möjliggör också ökad materialåtervinning, minskade avfallsmängder och minskade risker för hälsa och miljö. Bättre hantering av kemikalier kan medföra avsevärda ekonomiska fördelar, lokalt för det enskilda företaget43 och lokalsamhället, nationellt för samhällsekonomin, för miljön och folkhälsan.

En utmaning som lyfts fram i regeringens PGU-skrivelse är att det ekonomiska utanförskap som en stor del av världens befolkning befinner sig i ska brytas bl.a. genom ökat tillträde till den internationella marknaden. I detta är ett transparent rättsystem och internationella spelregler för handel betydelsefulla. För att utveck-lingsländerna ska kunna dra nytta av en öppnare handel krävs ökad kapacitet att följa handelsprocedurer, uppfylla standarder och märkningar mm. I EU och andra delar av världen utvecklas allt fler regler för att få till stånd en säker kemikaliehantering. För att kunna exportera kemiska produkter och andra varor som innehåller kemiska ämnen till dessa regioner måste de länder som vill göra det hålla sig uppdaterade med regelutvecklingen och skapa förutsättningar för anpassning till dessa regler i det egna landet. Tydliga regler som är lätta att förstå underlättar näringslivets utveckling och minskar det ekonomiska utanförskapet.

Återterkallanden kan vara omfattande och kostsamma för producentlandet samt försvaga varumärken. I Europa har bl.a. återkallanden gjorts av leksaker som har innehållit för höga halter av bly, t.ex. återkallades över 100 000 leksaksbilar år 200744.

5.4 Kemikaliekontrollens roll

För att komma till rätta med de problem som kemikalier kan medföra behövs stärkt kemikaliekontroll. Som nämnts i kapitel 3.6 har detta uppmärksammats bl.a. i PGU och i regeringens policy för miljö- och klimatfrågor, med mål om att användningen av farliga kemikalier i utvecklingsländer ska minska och att omhändertagandet av farligt avfall ska förbättras. För att genomföra det vill regeringen bl.a. fortsätta arbetet med att stödja länder som vill utveckla nationell kemikaliekontroll samt verka för att globala överenskommelser på kemikalieområdet genomförs och vidare-utvecklas.

Många länder har viss kemikaliekontroll, men den är ofta fragmenterad och spridd på många aktörer. Förebyggande kemikaliekontroll, som inriktas på kemikalier i 42 http://www.fao.org 43 Massey Rachel (Tuft’s University, Boston): Building a Healthy Economy, Chemicals Risk Management as a Driver of Development, KemI Report No 2/2005 44 TemaNord 2008:596 Toxic Substances in Articles.


19 (32)

samband med att de sätts på marknaden, saknas i många länder. Det innebär att projekt inriktade på att ta hand om föroreningar och skador av kemikalier i senare led riskerar att inte få bestående effekt, eftersom det saknas system för att förebygga att de uppstår på nytt.

Samtidigt är det normalt mycket kostnadseffektivt att vidta åtgärder mot farliga kemikalier i samband med att de sätts på marknaden i jämförelse med att hantera problem i senare led. För att få gehör för att börja arbeta med förebyggande kemikaliekontroll i länderna kan ansvariga ministerier behöva argumentation som förklarar detta. På senare tid har flera nya rapporter presenterats som kan vara ett stöd i det. UNEP presenterade i oktober 2012 rapporten Global Chemicals Outlook, som var den första i sitt slag. I rapporten finns såväl de globala trenderna som de ekonomiska konsekvenserna beskrivna samt behoven av framtida åtgärder45. UNEP har också tagit fram en särskild rapport om kostnader av att inte ha kemikalie-kontroll, Cost of Inaction on the Sound Management of Chemicals”46.

Genom ökande krav på säker kemikaliehantering i många länder kan bristande kunskaper och svag kemikaliekontroll i utvecklingsländer också få ekonomiska konsekvenser genom försvårad handel. För att kunna bedriva handel med omvärlden krävs att exporterade produkter, både livsmedel och andra varor, uppfyller vissa krav på t.ex. märkning och att de inte innehåller ämnen som är förbjudna i de importerande länderna. Stärkt kemikaliekontroll i utvecklingsländer kan därför bidra till att de får utvecklad konkurrenskraft på världsmarknaden. Arbetet med att stärka utvecklingsländernas institutioner och lagstiftning på kemikalieområdet och förutsättningar för att genomföra globala överenskommelser ger bidrag till att uppnå både millenniemålen och de kommande hållbarhetsmålen. Detta gäller för såväl den miljömässiga som den sociala och ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling. I bilaga 1 ges några exempel på kopplingar mellan millenniemålen och kemikalier.

I den rapport med förslag till hållbarhetsmål som presenterades av högnivåpanelen (se avsnitt 3.3) i maj 201347 finns flera mål som kopplar till kemikaliekontroll. Mål 4 om hälsosamma liv går att koppla till förebyggande kemikaliekontroll då färre förgiftningar av människor via mat, luft och vatten bidrar till att nå målet. För första gången internationellt lyfts under detta mål sexuell och reproduktiv hälsa och därtill hörande rättigheter fram (så kallade SRHR-frågor). Även om dessa frågor främst förknippas med tvång och våld så kan även ofrivillig påverkan från hormonstörande kemikalier via mat, luft och varor störa människors möjligheter att få barn när de så vill.

45 UNEP 2012, Global Chemicals Outlook 46 UNEP 2012, Report on the Costs of Inaction on the Sound Management of Chemicals 47 A New Global Partnership 2013, the report of the High-Level panel of Eminent Persons on the Post-2015 Development Agenda.


20 (32)

Mål 5 om matsäkerhet och bra näring kopplar tydligt till att mat ska vara fri från skadliga kemikalier och även till att förbättrad och minskad hantering av bekämpningsmedel kan bidra till att öka skördar och samtidigt ge förbättrad hälsa.

Ett annat område som fortsatt lyfts fram är tillgång till rent vatten och sanitet, mål 6. Förebyggande arbete för att förhindra hantering av kemikalier som riskerar vattentillgångar, kan konkret bidra till att undvika kostnader för vattenföroreningar och relaterad ohälsa.

Kemikaliekontroll bidrar till att minimera förorening av miljön inom ett enskilt land, men har också betydelse för miljön inom en region och globalt vilket kopplar till föreslaget mål 9 om hållbar hantering av naturtillgångar, inklusive att skydda ekosystem och produktiv mark.

Förebyggande kemikaliekontroll är ett nationellt åtagande som kräver lagstiftning och fungerande långsiktigt finansierade institutioner, vilket direkt kopplar till föreslaget mål 10 om styrning och effektiva institutioner. Mål 12 om globalt fungerande marknader och finansiering kopplar till tidigare resonemang om att utvecklingsländer behöver förbättra sin kemikaliekontroll för att kunna uppfylla de säkerhets- och informationskrav som ställs av andra länder.

6 Svenska komparativa fördelar och hur de kan tas tillvara

Sverige har en lång tradition av att arbeta med kemikaliekontroll både nationellt och internationellt. Genom bildandet av Kemikalieinspektionen 1986 skapade Sverige en nationell myndighet med särskild inriktning på förebyggande kemikaliekontroll. Det var då något nästan unikt men på senare år har andra länder börjat bilda liknande myndigheter. Sverige har också en lång tradition av att vara ett av de mest drivande länderna inom EU och internationellt och har varit ett av de tongivande länderna i utvecklingen av flera EU-regler och konventioner. På så vis kan Sverige bidra med erfarenhet som både byggts upp nationellt men också i internationellt samarbete. Kemikalieområdet är ett område där Sverige har tydliga komparativa fördelar.

6.1 Sverige som föregångare inom förebyggande kemikaliekontroll

Sverige har en lång erfarenhet från arbete med en förebyggande och sammanhållen kemikaliekontroll. Lagen om kemiska produkter (1985:426) trädde i kraft den 1 januari 1986 samtidigt som Kemikalieinspektionen inrättades. Redan tidigare fanns lagen (1973:329) om hälso- och miljöfarliga varor.


21 (32)

Sverige är ofta drivande när kemikaliekontrollen utvecklas inom EU och inter-nationellt. Utvecklingen av bl.a. EU:s kemikalieförordning Reach, EU:s regler om bekämpningsmedel, den globala kemikaliestrategin, SAICM, GHS, Montreal-protokollet, Stockholmskonventionen och den kommande kvicksilverkonventionen (Minamatakonventionen) är några exempel där Sverige haft en ledande roll. Det internationella samarbetet har lett till utfasning eller kraftig begränsning av många farliga ämnen.

Många utmaningar kvarstår för att utveckla kemikaliekontrollen globalt. De inter-nationella konventionerna för kemikalier som finns idag reglerar enbart de farligaste ämnena och det saknas strukturer som möjliggör reglering av alla de ämnen som kräver globala åtgärder. SAICM ställer inte bindande krav på att det är nödvändigt att nationellt säkerställa system för att hantera alla kemikalier på ett sätt som minimerar skador på hälsa och miljö.

I april 2012 initierade miljöministern i samband med Stockholm+40 en global aktörsdialog under rubriken 8 år - 8 steg – på väg mot en hållbar kemikaliehantering till 202048. Initiativet syftar till att stärka genomförandet av den globala kemikalie-strategin och ligger väl i linje med de globala utvecklingsmålen. Bland aktiviteterna som lyfts fram som angelägna för fortsatta insatser finns bl.a. kapacitetsutveckling och integrering av frågorna i ländernas utvecklingsplaner.

Drivkrafterna för Sverige att arbeta med kemikaliefrågor globalt är många. Ett väsentligt skäl är att förbättra fattiga människors hälsa och den miljö de lever i. För Sverige är dessutom de svenska miljömålen, särskilt målet Giftfri miljö, som riksdagen antog 199949, en viktig drivkraft. Redan då framförde regeringen att ett framgångsrikt internationellt miljöarbete är av stor vikt för att klara miljökvalitets-målet. Förbättrad kemikaliekontroll i andra länder leder till att de globala utsläppen av kemikalier minskar och att vi får mindre farliga varor i internationell handel och därmed även på den svenska marknaden.

6.2 Svenskt utvecklingssamarbete om kemikaliekontroll idag

Viktiga utgångspunkter för kemikaliefrågorna i utvecklingssamarbetet utgörs av Sveriges politik för global utveckling (PGU50), policyn för miljö- och klimatfrågor inom svenskt utvecklingssamarbete 2010-2014, strategin för globala ämnesstrategiska utvecklingsinsatser 2011-2014, tillsammans med målen i internationellt samarbete inom området, t.ex. Millenniemålen (Millennium Development Goals) och konventionerna och överenskommelserna om kemikalier. Dessa beskrivs närmare i kapitel 3.

48 Avsiktsdeklaration - På väg mot en hållbar kemikaliehantering till 2010, Stockholm 25 april 2012. http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/19/36/9b9abd87.pdf 49 Riksdagens betänkande MJU 1998/99: MJU6: Riksdagens beslut om och behandling av proposition 1997/98:145 (28 april 1999) Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige 50 Skr. 2009/10:129 Att möta globala utmaningar - Skrivelse om samstämmighet för utveckling

http://www.regeringen.se/sb/d/12988/a/142509


22 (32)

I det svenska utvecklingssamarbetet på kemikalieområdet bidrar Sverige, genom arbete på global, regional och bilateral nivå, till att stärka utvecklingsländerna i att utveckla lagstiftning och institutioner för nationell kemikaliekontroll. Sverige bidrar också till att underlätta för utvecklingsländer att delta i det globala normativa arbetet på kemikalieområdet och att ansluta till de internationella överenskommelser som detta resulterar i. Att på detta sätt länka utvecklingssamarbetet med det inter-nationella förhandlingsarbetet ger stora fördelar. Genom den dialog som förs i förhandlingarna kan insatser identifieras som kan bidra till att underlätta genom-förandet i låg- och medelinkomstländer.

Kemikalieinspektionen bedriver utvecklingssamarbete i större skala inom området kemikaliekontroll på global, regional och nationell nivå sedan 2006 och har ordnat en organisation för detta som innebär att experter från myndighetens alla delar kan bidra med aktuell kunskap inom hela KemIs arbetsområde. Grunden för Kemikalie-inspektionens utvecklingssamarbete ges av en ramöverenskommelse med Sida, som syftar till att ta tillvara Kemikalieinspektionens myndighetsspecifika kunnande i det svenska utvecklingssamarbetet.

På det globala planet syftar arbetet bl.a. till att utveckla vägledningsdokument som kan komma alla länder till del. Det sker normalt i samarbete med organisationer som FN:s miljöprogram (UNEP), FN:s utvecklingsprogram (UNDP) och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO). Exempelvis har en vägledning för legala och institutionella strukturer för kemikaliekontroll, LIRA-guidance 51, tagits fram i samarbete med UNEP och den testas nu i flera länder. Vidare har UNEP inom samarbetet tagit fram en rapport, Cost of Inaction52, som beskriver kunskapsläget när det gäller kostnader för bristande kemikaliekontroll. I samarbete med UNDP har ett vägledningsdokument om hur kemikaliekontroll kan komma in i länders utvecklings-planer testats och vidareutvecklats53. Dessa dokument har vid ett flertal tillfällen refererats till i det globala konventionsarbetet bl.a. i den pågående processen inom UNEP om långsiktig finansiering av kemikalie- och avfallsagendan. En annan del är stöd till regionalt nätverksbyggande för erfarenhetsutbyte mellan länder, vilket minskar arbetsbördan och är särskilt viktigt i länder med knappa resurser.

Sedan 2006 bedriver Kemikalieinspektionen ett regionalt program i Sydostasien, inriktat både på bekämpningsmedel och på kemikalier i allmänhet. Flera länder som deltar i samarbetet har infört lagstiftning på området, forum för erfarenhetsutbyte mellan länderna har inrättats och fler än 40 000 bönder har i detta program fått utbildning i hur man bättre hanterar bekämpningsmedel i sitt dagliga arbete.

51 UNEP 2012, Guidance on the Development of Legal and Institutional Infrastructures for Sound Management of Chemicals and Measures for Recovering Costs of National Administration, LIRA-Guidance, Test version. 52 UNEP 2012, Report on the Costs of Inaction on the Sound Management of Chemicals 53 UNDP 2012, Guide for Integrating the Sound Management of Chemicals into Development Planning Processes


23 (32)

Kemikalieinspektionens driver eller har drivit bilaterala samarbeten med Serbien, Makedonien, Vietnam, Sydafrika, Indien och Indonesien och tillsammans med Naturvårdsverket också i Kina och Baltikum. Flera av dessa samarbetet har lett till att kemikalielagar har utvecklats och antagits samt att kemikaliemyndigheter har bildats eller vidareutvecklats.

Sverige har också bidragit med sitt kunnande och sin erfarenhet genom att delta i flera av EU-kommissionens s.k. Twinningprojekt och stött uppbyggnad av institutioner och lagstiftning i flera blivande EU-länder eller grannländer till EU (Polen, Ungern, Kroatien och Tunisien).

Sedan 2007 anordnar Kemikalieinspektionen, med finansiering från Sida, årliga utbildningsprogram (International Training Program, ITP) om strategier för kemikaliekontroll. Totalt har hittills 173 personer från 33 länder i Asien, Afrika och Östeuropa fullföljt utbildningen. Dessa utbildningar ger goda synergier med övriga samarbeten.

6.3 Komparativa fördelar i det fortsatta utvecklingssamarbetet

Med komparativa fördelar avses områden där Sverige har goda förutsättningar att bidra till och påverka den globala policyutvecklingen för en mer effektiv fattigdoms-bekämpning eftersom Sverige kan bidra med särskild expertis eller speciella erfarenheter54. Sådana områden är prioriterade i valet av insatser liksom s.k. motvindsfrågor. Motvindsfrågor är frågor där Sverige företräder en värdegrund som inte i tillräcklig utsträckning lyfts fram av andra aktörer i det internationella samarbetet.

En fungerande kemikaliekontroll är av stor betydelse för att minimera direkt och indirekt förorening av miljön, (mark, vatten, luft och livsmedel) inom ett enskilt land men det har också betydelse för miljön inom en region och i globalt. Sverige har en lång egen erfarenhet av kemikaliekontroll och att stödja andra länder i dessa frågor och har därför goda förutsättningar att ge stöd till låg- och medelinkomstländer för att utveckla deras kemikalielagstiftning. Sverige har också goda förutsättningar att, baserat på tidigare arbete i andra länder, stödja relevant institutionsuppbyggnad för kemikaliekontrollen. Komparativa fördelar kan tas tillvara genom att fortsatt involvera myndigheter i utvecklingssamarbetet.

Olika typer av stöd behövs

Många länder saknar fortfarande förebyggande kemikaliekontroll helt eller delvis och det finns ett fortsatt stort behov av att stödja utvecklingen av den förebyggande kemikaliekontrollen. Det stöd som behövs är av olika slag. Det handlar dels om stöd kopplat till enskilda farliga ämnen, men också om att stödja länderna i att utveckla långsiktigt hållbara system för den löpande kemikaliekontrollen.

54 Strategi för globala ämnesstrategiska utvecklingsinsatser 2011-2014, Regeringsbeslut III:1


24 (32)

Sverige har komparativa fördelar på båda dessa områden. Det finns relativt få andra aktörer inom området, särskilt är det gäller stöd till att bygga upp system för kemikaliekontroll.

Genom de kemikaliekonventioner som finns idag regleras användningen av enskilda farliga ämnen globalt (Stockholmskonventionen, Montrealprotokollet och den kommande Minamatakonventionen). Låg- och medelinkomstländer behöver ofta stöd för att kunna genomföra de åtaganden som konventionerna medför. För detta finns visst stöd att få från bl.a. Global environmental Facility (GEF), regionala utvecklingsbanker och bilaterala givare. Sverige kan många gånger komplettera detta stöd med att bidra med egna erfarenheter om hur vi har ersatt farliga ämnen med mindre farliga alternativ. Det kan göras både skriftligt och muntligt. Studiebesök som visar svenska lösningar är ofta en bra form.

Kemikaliekontroll är dock något mycket bredare än bara global reglering av några få enskilda farliga ämnen. Antalet ämnen som omsätts är mycket stort. Det finns sällan uppgifter om det totala antalet ämnen som används i ett visst land, men man kan räkna med att det kan handla om 10 000-tals, i kemiska produkter och andra varor. Det behövs system för att säkerställa att dessa ämnen hanteras på ett säkert sätt. För att åstadkomma det behövs lagar som klargör ansvarsfördelning mellan näringsliv och myndigheter samt att myndigheterna har tillräcklig institutionell kapacitet. Även om punktinsatser i länderna kan ske med biståndsfinansiering så kan knappast den långsiktiga löpande kemikaliekontrollen finansieras så. Länderna måste själva ansvara för den och i det sammanhanget är också stöd till att utforma hållbara finansieringslösningar väsentligt.

Svensk expertis är erkänd och efterfrågad internationellt

Baserat på den långa erfarenhet som Kemikalieinspektionen har från Sverige och från samarbete med länder med behov att införa en modern kemikalielagstiftning kan Sverige fortsatt bidra till utvecklingen i fler länder. Det är få givarländer som arbetar med utvecklingssamarbete inriktat på uppbyggnad av system för kemikaliekontroll. Det är än mer ovanligt att detta sker med egen expertis direkt från myndigheten.

Vid en nyligen avslutad utvärdering av Kemikalieinspektionens globala program konstaterade utvärderarna att programmet är mycket relevant för samarbetsländerna och bidrar till den globala normativa utvecklingen. Den svenska expertisen är erkänd och efterfrågad internationellt. Enligt utvärderarna är några av framgångsfaktorerna Kemikalieinspektionens professionalism och kunskapsbas samt inte minst Kemikalieinspektionens egna expertdeltagande i de olika programkomponenterna. I utvärderingen konstateras vidare att de komponenter där Kemikalieinspektionen varit direkt inblandade lyckats bättre än andra komponenter. Bl.a. drar utvärderarna slutsatsen att UNEP sannolikt inte hade kunnat utveckla sin vägledning om lagstiftning och institutionella strukturer för kemikaliekontroll utan stöd från Kemikalieinspektionen. Det finns också exempel på att stöd som Kemikalieinspektionen förmedlat haft direkt betydelse i konventionsarbetet.


25 (32)

Sverige har således på detta område en tydlig komparativ fördel, både baserat på erfarenhet och arbetssätt. Kemikalieinspektionen ser att dessa komparativa fördelar kan vara mycket användbara i såväl det globala som regionala och bilaterala arbetet framöver.

Det fortsatta globala arbetet

Globalt finns det en stor potential för fortsatt samarbete med multilaterala organisationer. Genom ett sådant samarbete kan t.ex. vägledningsdokument utvecklas som kommer alla länder till del. Vid det tredje högnivåmötet inom SAICM beslutades att till 2015 ta fram riktlinjer för vad som behöver finnas på plats i ett land för att det ska kunna sägas ha uppnått det internationella 2020-målet, om att kemikalier ska produceras och användas på ett sådant sätt att de skadliga effekterna på miljö och hälsa minimeras. De samverkande organisationerna inom SAICM, IOMC55, har tagit fram en verktygslåda med stödjande dokument som kan användas för att genomföra SAICMs målsättningar. Sverige har bidragit till utvecklingen av några av de centrala dokumenten i verktygslådan och har en fortsatt viktig roll i att stödja utvecklingen av sådana dokument som behövs för en förebyggande kemikalie-kontroll, men som idag saknas i verktygslådan. Det finns mycket kompetens inom IOMC-organisationerna, men den praktiska erfarenheten av myndighetsarbete saknas ofta. Kemikalieinspektionen har hittills, och kan fortsatt, spela en viktig roll i att i samarbete med organisationerna bidra med det kunnandet, så att behövliga vägledningar utvecklas och att de som riktas till myndigheter fungerar i praktiken.

I politiken för global utveckling56 betonas behovet av samstämmigt agerande mellan olika politikområden. De multilaterala organisationernas arbetsprogram är breda och inrymmer alltid mer än vad deras egen finansiering räcker till. Det är därmed inte säkert att de multilaterala organisationerna, inom sina program, väljer att arbeta med de områden som Sverige ser som prioriterade. Det finns risk att kortsiktiga projekt, som är enkla att genomföra, prioriteras. Erfarenhetsmässigt har det varit särskilt svårt att få insatser gjorda som bidrar till långsiktigt hållbara lösningar i länder, t.ex. i form av förebyggande arbete och stärkt institutionell kapacitet. I det sammanhanget är det väsentligt att Sverige kan fortsätta att arbeta nära de multilaterala organisationerna så att man kan säkerställa att svenska framkantsfrågor och ”motvindsfrågor” också tas om hand av dessa organisationer i det globala normativa arbetet. Sverige kan med fördel bidra i sådant samarbete både med viss finansiering och med egen expertis och fungera som katalysator för att föra detta arbete framåt.

Regionala och bilaterala samarbeten

Kemikaliekontroll är viktigt både i länder med snabb utvecklingstakt och i länder som befinner sig på en lägre nivå vad gäller tillväxt. Kemikalier hanteras i alla länder, i jordbruket, industrin, hemmen och i varor som tillverkas i eller importeras till länderna. Stödet behöver dock anpassas till förutsättningarna i länderna.

55 Inter-Organization Programme for the Sound Management of Chemicals, bestående av organisationerna FAO, ILO, UNDP, UNEP, UNIDO, UNITAR, WHO, Världsbanken och OECD 56 Globala utmaningar – vårt ansvar, Skrivelse om Sveriges politik för global utveckling, Regeringens skrivelse 2007/08:89, 2008


26 (32)

Kemikalieinspektionen har erfarenhet av att arbeta med en bredd av olika länder med olika drivkrafter och mönster i kemikalieanvändningen.

I regionala samarbeten kan stödet på ett bra sätt anpassas efter regionens förutsättningar. Erfarenhetutbyte kan ske och tillgängliga resurser kan utnyttjas effektivt i hela regionen. Länder som har kommit längre än andra kan utgöra förebild för utvecklingen.

Under 2011 utvärderades det regionala programmet i Sydostasien. Utvärderarna konstaterade bland annat att de nystartade regionala nätverken är goda exempel på fördelar med regionalt samarbete, att programmet kunnat bidra till förbättrad lagstiftning i Laos, Kambodja och Vietnam och att samarbetet mellan statliga organ och frivilligorganisationer utvecklats. Vidare konstaterade utvärderarna att Kina och Vietnam bekräftat styrkan i de nya säkrare produktionsmetoderna inom jordbruket som programmet utvecklat genom att satsa stora egna resurser. Programmet har goda förutsättningar att nå sina mål men kan förbättras genom ytterligare samarbete och genom att ansluta en regional genomförare i arbetet.57 Kemikalieinspektionen ser att det finns stor potential i ett fortsatt samarbete i Sydostasien och att erfarenheterna därifrån också kan användas i andra regioner, t.ex. i södra Afrika. Det regionala samarbetet blir extra viktigt för länder som har en gemensam marknad, vilket t.ex. är fallet i East African Community. Sverige har en rad erfarenheter, både från det nordiska samarbetet inom området och från samarbetet inom EU, som kan omsättas i råd kring utveckling av regionalt samarbete.

Även bilateralt finns svenska komparativa fördelar som är särskilt resurseffektiva att ta tillvara. I myndighetssamarbetet får samarbetsländerna möjlighet att utbyta erfarenheter med motsvarande funktioner i Sverige när det gäller att utveckla ramlagstiftning, tillämpningsföreskrifter och institutionell kapacitet på området förebyggande kemikaliekontroll. Den mångåriga svenska nationella och inter-nationella erfarenheten kommer här särskilt till nytta. Detta sker även på ITP-kurserna, som Kemikalieinspektionen alltid arrangerar i egna lokaler så att deltagarna kan få tillgång till Kemikalieinspektionens hela kompetens. Beroende på deltagarnas frågor och arbetsområden kan rätt experter engageras. Det har också visat sig att samarbete med Sverige röner uppskattning hos våra samarbetspartners när det gäller dessa länders kapacitet att delta i det internationella förebyggande arbetet globalt och deras insyn i de frågor som ställs inför framtiden. För ett framgångsrikt resultat är fleråriga avtal och ett långsiktigt engagemang önskvärda.

Samtidigt som det är ett nationellt ansvar att införa förebyggande kemikaliekontroll, så har berörd industri ett betydande ansvar för att hanteringen av deras produkter blir så säker som möjligt. UNEPs styrelse tog i februari 2013 beslut om långsiktig finansiering av kemikalie- och avfallsagendan58. Där står bl.a : “Further invites Governments to implement actions to further encourage industry involvement in the integrated approach, including the development of legislation on the responsibilities of industry and national administration, the provision of incentives for sound

57 KemI Dnr H11-00833: Mid-Term Evaluation of the regional programme “Towards a non-toxic environment in South East Asia” 58 UNEP/GC.27/CW/L.4


27 (32)

chemicals and wastes management, and promotion of measures by industry to internalize costs as per the polluter pays principle” Sverige har värdefulla erfarenheter och kompetens att ge länder och organisationer som stöd i detta arbete. Långsiktigt fungerande kemikaliekontroll bygger på att industrins ansvar definieras och att arbetsmetoderna involverar berörda aktörer i t.ex. regelutveckling.

7 Reach – en källa till information om kemikalier

En förutsättning för väl fungerande kemikaliekontroll är att det finns tillgång till information och kunskap om ämnens hälso- och miljöfarlighet. Inom EU vilar ansvaret för det på industrin. Vad det innebär regleras av Reach-förordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier. Reach står för Registration, Evaluation, Authorisation of Chemicals och är den övergripande kemikalielagstiftning som har ersatt stora delar av de kemikalieregler som gällde före den 1 juni 2007 inom EU. Genom denna förordning inrättades också den europeiska kemikaliemyndigheten, Echa, European Chemicals Agency.

På grund av de stora resurser som krävs för att ta fram ny information och kunskap om kemiska ämnens egenskaper så kräver Reach-förordningen att företagen delar med sig av tillgänglig kunskap om ett visst ämne och att de samarbetar om framtagandet av ny sådan.

Redan tidigt i arbetet med utvecklingen av den nya lagstiftningen stod det klart att den information och kunskap som samlas in med stöd av Reach – och den senare utvecklade CLP-förordningen (nr 1272/2008) - och som görs tillgänglig via Echas hemsida skulle vara värdefull, inte bara för olika intressenter och aktörer på EU-marknaden, utan också för aktörer utanför EU. Med stöd av den information som finns tillgänglig på Echas hemsida och genom OECDs e-ChemPortal kan låginkomstländer få tillgång till en stor mängd kunskap om kemiska ämnens egenskaper och hur de riskbedömts inom EU eller i andra länder. Med denna kunskap som bas kan länderna sedan göra en riskbedömning utifrån sina egna behov när hänsyn tas till användning och exponering inom det egna landet. Hur man hittar och använder denna information ingår i Kemikalieinspektionens utvecklings-samarbete, såväl i det regionala och bilaterala samarbetet som i ITP-utbildningen.

Databas över registrerade ämnen Enligt Reach ska alla, som tillverkar eller importerar till EU ett kemiskt ämne i en mängd minst 1 ton per år, registrera det hos Echa. Vid registreringen av ämnet måste också information om ämnets egenskaper och dess användning bifogas. För när-varande finns ca 8000 ämnen registrerade med bifogad information i Echas databas.

Echas databas uppdateras kontinuerligt i takt med att nya registreringar kommer in till ECHA, men information om samtliga ämnen som finns på EU-marknaden kommer i princip inte att finnas tillgänglig förrän efter det sista registreringdatumet


28 (32)

för infasningsämnena, dvs. den 31 maj 2018. Därefter kommer uppdateringar att ske med information om ämnen som tillverkas eller importeras till EU för första gången. En ständig förbättring av tillgängligheten till informationen görs också.

Databasen innehåller uppgifter om alla de ämnen som registrerats och är baserad på den information som lämnats in av de registrerande företagen. Den ska innehålla information som svarar mot kraven i lagstiftningen men den är inte i normalfallet bedömd av någon fristående vetenskaplig expertis. Den anger enbart i generella termer var ett ämne används vilket kan vara till viss nytta för en utomstående aktör. Övrig information om egenskaper och resultat av toxikologiska och ekotoxikologiska undersökningar är enbart den som företagen registrerat vilket man måste ta med i bedömningen om en utomstående aktör önskar använda informationen.

Andra informationskällor på Echas hemsida

Utöver den information som finns i databasen över registrerade ämnen så finns även annan mycket användbar information, som är allmänt tillgänglig på Echas hemsida. Informationen på hemsidan är av olika natur. Det finns en mängd information om ämnens egenskaper vilken till en del är företagens egna data och resultat av egna studier. Dessa är alltså inte bedömda av någon oberoende expertis, men om toxikologisk eller ekotoxikologisk expertis finns tillgänglig kan dessa data möjligen användas för att göra en egen bedömning. Å andra sidan finns det på andra delar av Echas hemsida en mängd information som är baserad på bedömningar av en EU-expertgrupp. Detta gäller t.ex. alla harmoniserade klassificeringar av ämnen och dessa kan t.ex. låg-och medelinkomstländer direkt referera till eller använda i sin nationella lagstiftning när så bedöms relevant. Bakgrundsdokumenten till förslag om att identifiera ett ämne som inger särskilt stora betänkligheter, s.k. SVHC - ämnen eller förslag till begränsningar av ett ämne finns också tillgängliga på Echas hemsida. Alla sådana förslag måste åtföljas av en motivering omfattande en toxikologisk och ekotoxikologisk bedömning av ämnets egenskaper. Denna motivering finns också tillgänglig på hemsidan liksom kommentarer som olika intressenter lämnat in. En slutlig diskussion av motiveringarna sker i någon av Echas kommittéer och de är därför bedömda av EU-experter inom området.

Den s.k. kandidatlistan är en förteckning över i nuläget 138 ämnen som bedömts inge särskilt stora betänkligheter och ett steg på vägen till att komma att omfattas av det särskilda tillståndssystemet inom Reach. Denna förteckning kan utgöra en särskild varningsklocka för andra länder till att man eventuellt kan behöva vidta åtgärder också i sitt land. När sedan ett visst ämne fått tillstånd för en viss användning så kommer också dokumentation om bakgrunden till tillståndet att finnas tillgängligt på hemsidan.

Även innan Echa har kommit fram till ett slutgiltigt yttrande kan den information om vilka ämnen som kommer att föreslås för någon riskbegränsningsåtgärd i det s.k. avsiktsregistret vara av värde för ett utvecklingsland då denna förteckning kan tjäna som en varningsklocka för vilka ämnen som andra länder ser potentiella problem med. All bakgrundsdokumentation till de begränsningar som införs inom EU kommer också att finnas tillgängligt på Echas webplats.


29 (32)

Ämnesutvärderingsprogrammet

Medlemsländerna och Echa gör s.k. ämnesutvärderingar, om misstanke föreligger att ett registrerat ämne har allvarliga effekter. Till år 2015 beräknas drygt 100 ämnen att ha utvärderats genom detta program och man bedömer i detta program då huruvida ytterligare information om ämnet behövs eller om legala åtgärder är nödvändiga för att begränsa riskerna med användningen av ett sådant ämne.

I samband med förhandlingarna av Reach gjordes en rad konsekvensbedömningar inom EU59. I det sammanhanget gjordes också bedömningar av konsekvenser för utvecklingsländerna, vilka visade att konsekvenserna normalt är hanterbara och att dessa länder också kan få fördelar i form av bättre tillgång till information om ämnens egenskaper60.

Echa samarbetar också nära med OECD när det gäller att göra information om kemikalier tillgängliga. Genom OECD:s dataportal e-Chem Portal61, kan man nå Echas hemsida och en rad andra myndigheters och organisationers hemsidor med information om kemiska ämnen och deras egenskaper som kan vara till stöd för ett enskilt lands arbete i den nationella kemikaliekontrollen.

Andra källor till information inom EU

Även andra delar av EU:s kemikalielagstiftning än Reach and CLP (Classification, Labelling and Packaging of Substances and Mixtures) ger värdefull information om kemikalier och deras egenskaper. Således har utvecklingsländer nu tillgång till beslut om verksamma ämnen i växtskyddsmedel i växtskyddsmedel och biocider med underliggande riskbedömningar. Ca 400 verksamma ämnen i växtskyddsmedel finns nu genomgångna inom EU-systemet och bedömningarna tillgängliga på Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA, European Food Safety Authority) och EU-kommissionens hemsida. Vissa utvecklingsländer följer redan denna process inom EU noga eftersom deras största exportmarknad för produkter som behandlats med sådana medel är EU-länderna.

Mycket värdefull information om olika grupper av kemikalier och deras egenskaper finns således allmänt tillgängliga inom EU-systemet. Det kan dock behövas viss vägledning för att hitta relevant information på de olika websidorna men all denna information kan underlätta beslutsfattande och riskbedömningar i länder med begränsade resurser.

Reach-och CLP-förordningarna medför också att ökad information om kemikaliers egenskaper och hur de bäst kan användas överförs mellan företag och på så sätt får nedströmsanvändare ökade kunskaper. Genom kanske framför allt handelskontakter kan denna ström av information också komma företag i utvecklingsländer till del och på så sätt ge upphov till en bättre kemikaliehantering.

59 http://ec.europa.eu/environment/chemicals/reach/background/i_a_en.htm 60 The International Chemical Secretariat Commissioned by the European Parliament 31 March, 2006. Implications of REACH for the developing countries – possible ways and means to preserve their interests. 61http:// www.echemportal.org


30 (32)

8 Ordlista

CLP Classification, Labelling and Packaging. EU:s CLP-förordning nr 1272/2008 gäller klassificering, märkning och förpackning av kemiska ämnen och blandningar

CSD FN:s kommission för hållbar utveckling; Commission for Sustainable Development

Echa EU:s kemikaliemyndighet; European Chemicals Agency

EU Europeiska Unionen

FAO FN:s livsmedels - och jordbruksorganisation; Food and Agriculture Organization of the United Nations

FN Förenta Nationerna

GHS Globally Harmonized System on Classification and Labelling of Chemicals

IOMC Inter-Organization Programme for the Sound Management of Chemicals,

ITP International Training Programme

MDG Millenniemålen; Millenium Development Goals

OECD Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling; Organisation for Economic Co-operation and Development

PGU Politik för global utveckling

Reach EU:s kemikalieförordning (EG) nr 1907/2006; Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals

SAICM Globala kemikaliestrategin för hållbar kemikaliehantering; Strategic Approach to International Chemicals Management

SVHC Substances of Very High Concern

SDG Hållbarhetsmål, Sustainable Development Goals

UNEP FN:s miljöprogram; United Nations Environment Programme.

UNDP FN:s utvecklingsprogram; United Nations Development Programme


31 (32)

Bilaga 1. De åtta Millenniemålen och kemikalier Nedan ger Kemikalieinspektionen några exempel på hur kemikalier kan relatera till flera av de olika millenniemålen.

Att extrem fattigdom och svält ska utrotas: → Andelen människor som lever på mindre än en dollar om dagen ska halveras från 1990 till 2015 → Andelen människor som går hungriga ska halveras från 1990 till 2015 → Tillgången till mat för de som hungrar ska ökas.

Exempel på kopplingen med kemikalier: ♦ Fattiga är ofta mer utsatta för farliga ämnen ♦ Kemikalierelaterad sjukdom leder till kostnader, sämre produktivitet och lägre inkomster ♦ Förorenade ekosystem hindrar hållbar utveckling.

Att alla barn ska gå i skolan: → Alla, såväl pojkar som flickor, ska få utbildning i grundskola → Insatser för bättre kvalité på utbildningen ska genomföras.

Exempel på kopplingen med kemikalier: ♦ Inlärningssvårigheter och hög frånvaro pga förgiftningsskador orsakade av kemikalier

Att jämställdheten ska öka och kvinnors ställning stärkas: → Utbildningsskillnader beroende på kön ska elimineras. Helst före 2005 och inte senare än 2015.

-

Att minska barnadödligheten: → Dödligheten bland barn under fem års ålder ska minska med två tredjedelar.

Exempel på kopplingen med kemikalier: ♦ Bristande kemikaliekontroll dödar miljontals varje år varav många är barn ♦ Bly från leksaker, barnsmycken, kritor m.m. kan leda till allvarliga förgiftningar ♦ Barn och foster är mer känsliga för kemikalier än vuxna ♦ Kemikalier med allvarliga hälsoeffekter förs vidare till nästa generation vid graviditet och amning, t.ex. PCB, DDT, bly och kvicksilver

http://www.millenniemalen.nu/flx/v3/maal/millenniemaal_1/





32 (32)

Att uppnå en bättre mödravård och minskad mödradödlighet: → Mödradödligheten ska minskas med tre fjärdedelar.

-

Att stoppa spridningen av HIV/AIDS, malaria och andra sjukdomar: → Ökningen av antalet hiv/aids-smittade ska stoppas, och antalet smittade ska minskas → Ökningen av antalet sjuka i malaria och andra sjukdomar ska stoppas, och antalet smittade ska minskas.

Exempel på kopplingen med kemikalier: ♦ Integrated Vector Management istället för bekämpningsmedel som DDT, bekämpar malariamyggor och andra sjukdomar utan negativa hälsoeffekter.

Att säkerställa en miljömässigt hållbar utveckling: → Principer om hållbar utveckling ska integreras i ländernas politik → Andelen människor som saknar tillgång till rent vatten och sanitet skall halveras före 2015 → Livsvillkoren för minst 100 miljoner människor som lever i slumområden skall ha förbättrats före 2020.

Exempel på kopplingen till kemikalier: ♦ Förbättrad och minskad användning av bekämpningsmedel och andra kemikalier ger färre förgiftningar via vatten och mat. ♦ Kemikalier kan negativt påverka produktiviteten i jord- och skogsbruk samt hota ekosystemtjänster.

Att utveckla ett globalt partnerskap för utveckling: → Ett globalt handelssystem som är öppet och rättvist, och som tar hänsyn till de fattigaste ländernas intressen, ska utvecklas → Ett samarbete med läkemedelsindustrin för att se till att människor i utvecklingsländer får tillgång till livsnödvändiga mediciner ska utvecklas → Ett samarbete med den privata sektorn för att göra nyttan av ny teknologi tillgänglig för alla ska utvecklas → Biståndet ska höjas till minst 0,7 procent av ländernas BNI (Bruttonationalinkomst).

Exempel på kopplingen till kemikalier: ♦ Information om kemikalier i produkter och i varor kan skydda människa och miljö ♦ Gemensamma handelsvillkor avseende märkning av kemiska produkter och varor underlättar handel ♦ Investeringar i infrastruktur för förebyggande kemikaliekontroll är välfärdsgrundande och bidrar till fattigdomsbekämpning ♦ De minst utvecklade länderna är de mest sårbara för kemikalierelaterade problem.



