LANDSTINGRegion Gävleborginte bara sjukvård

kommunal

# 5 2015Medlemstidning för

Kommunalekonomernas förening

kommunal

KRÖNIKAN Sasja Beslik om smarta gröna placeringar

FÖRENINGSMÖTET Annika Hellbergblev ny ordförande

FÖRENINGSMÖTET Annika Hellbergblev ny ordförande

KRÖNIKAN Sasja Beslik om smarta gröna placeringar

LANDSTINGRegion Gävleborginte bara sjukvård

Anne Andersson & Mats Rodenfelt i hållbara ÖrebroÖrebro kör mot grönt

Att samla allt på samma plats, få en enhetlig struktur och skapa transparens i verksamheten gällande hållbarhetsfrågor stod på agendan när Vaxholms kommun började se sig omkring efter ett verktyg för det systematiska hållbarhetsarbetet.

I Vaxholms kommun fanns flera utmaningar att få bukt med gällande det systematiska hållbarhetsarbetet. Förutom att få fram en likartad struktur i hela verksamheten fanns ett stort behov av att synkronisera arbetet. Det var också viktigt att koppla hållbarhetsarbetet till den ekonomiska styrningen och synliggöra förvaltningarnas hållbarhetsarbete. Sist men inte minst ville de ha ett verktyg som dokumenterade allt på en och samma plats. Valet föll på Stratsys. Ammi Wohlin och Madeleine Larsson, strateg i ekologisk- respektive social håll-barhet på Kommunledningskontoret i Vaxholm upplever att verktyget hjälper dem att spara en hel del tid. Förutom att det nu är tydligare hur hållbarhetsarbetet påverkar hela verksam-heten är det också lättare att nå målen när man hittar allting digitalt på en och samma plats.

Ammi Wohlin, strateg i ekologisk hållbarhet på Kommunledningskontoret i Vaxholm

Arbetslivet blir lätt krångligt när flera personer ska planera, genomföra och följa upp saker tillsammans. Ofta saknas en röd tråd och information finns utspridd på olika ställen. Med produkterna i Stratsys plattform skapas ordning och reda. Saker blir gjorda i rätt tid och alla vet vad som förväntas. Det är enkelt att se status genom hela verksamheten och analysunderlag och rapporter sammanställs snabbt.

I 15 år har Stratsys molnbaserade plattform effektiviserat verksamheten hos stora och små organisationer. Produkterna i plattformen är enkla att komma igång med och hjälper organisationer att planera, genomföra och följa upp på ett effektivt sätt. Idag når Stratsys produkter mer än 100 000 användare runt om i världen.

”Stratsys har hjälpt oss att systematisera och samordna

hållbarhetsarbetet”

xxxxx

ANSVARIG UTGIVARE: Peter TellbergRegionkansliet, Västra Götalandsregionen405 44 Göteborgpeter.tellberg@vgregion.seREDAKTÖR: Thomas Pettersson, Acta Skrivkultur, Björcksgatan 32 B, 416 52 Göteborg,tel 031-13 02 56, acta.skrivkultur@telia.comREDAKTIONSRÅD: Peter Tellberg, Kristina Bertov, Annika Wallenskog, Niklas Anemo, Nils-Hugo Johansson och Pierre Donatella

GRAFISK FORM OCH LAYOUT: Long Tall SallyANNONSER: Karl-Erik Norlander, KEF Tel. 070-233 54 80, karl-erik.norlander@kef.seFRÅGOR OM DIN PRENUMERATION: 026-12 81 85E-POST: prenumeration@kef.seOMSLAGSBILD: Terése Andersson

Tryck och repro: Litorapid Media, Göteborg 2015.

Miljömärkt Trycksak 341 834

ISSN 0282-0099

Utges av Kommunal ekonomernas

förening

kommunal

www.kommunalekonomi.se

Nästa nummer utkommer 8 december 2015

Som nyvald ordförande vill jag börja med att tacka för förtroendet. Att få vara ordförande är ett hedrande uppdrag och en utmaning. Vi är en anrik förening samtidigt som vi är moderna och stödjer oss kommunalekonomer inför fram­tiden.

2013 firade vi 100 år och därefter har vi enats runt Vision 2025 och arbetar nu gemensamt vidare för att utveckla vår förening: KEF lyfter kommunalekonomerna!

ETT SÄTT FÖR oss i föreningen att lyfta oss kommunal ekonomer är att svara på remisser som påverkar våra förutsättningar. Utredningen om en kommunal lag för framtiden har överlämnat sitt betänkande ”En kommunallag för framtiden.” till regeringen. Kommunalekonomernas förening anser att det kommunala självstyret är väsentligt och att detta ska vara utgångspunkten för kommunal­lagens utformning. Vi anser också att kommunal­lagen ska utformas så att den ska vara lättillgänglig för den som söker information i lagen och där anser vi att föreslagen ny kapitelindelning och språklig modernisering är ett steg i rätt riktning.

Vi avstyrker att begränsningen av laglighetsprövningen för vissa budgetbeslut tas bort och avstyrker att utöka det kommunala medlemskapet till juridiska personer och ideella föreningar. Ta gärna del av hela svaret som finns på vår webbsida kef.se.

VI HADE TVÅ fantastiska dagar i Skellefteå med seminarier och föreningsmöte. Seminarie­programmet var fyllt av inspirerande och lärorika föreläsningar som ni får läsa mer om här i tidningen. En höjdpunkt var när vi delade ut priset Årets Kommunalekonom till Anna Cederqvist.

Tack till Skellefteå kommun och Krets 9 Västerbotten och Norrbotten för ett mycket bra värdskap. Dessutom bjöd ni på sommarens bästa väder! Om två år är det någon annan krets och kommun/landsting som blir värd för vårt föreningsmöte.

MEN, FÖRST SKA vi ha 2016 års föreningsmöte i Malmö, som vanligt de år då det är KOMMEK. Vi ses på föreningsmötet 16 augusti och KOMMEK 17–18 augusti

nästa år! Nu överlämnar jag till er att läsa tidningen och reflektera

över temat hållbarhet.

Ett utmanande uppdrag

ANNIKA HELLBERGORDFÖRANDE KOMMUNALEKONOMERNAS FÖRENING

KOMMUNAL EKONOMI #5 2015

Innehåll

”Tack till Skellefteå kommun och Krets 9 Västerbotten och Norrbotten för ett mycket bravärdskap.”

20. Landsting. Sjukvårdens styrning diskutera s i Region Gävleborg.

22. KEF. Soligt föreningsmöte i Skellefteå.

25. Indelning. Finländska organisations­bekymmer.

29. Forskare. Styrning i flera riktningar.

34. Krönika. Sasja Beslik om smarta gröna placeringar.

Att samla allt på samma plats, få en enhetlig struktur och skapa transparens i verksamheten gällande hållbarhetsfrågor stod på agendan när Vaxholms kommun började se sig omkring efter ett verktyg för det systematiska hållbarhetsarbetet.

I Vaxholms kommun fanns flera utmaningar att få bukt med gällande det systematiska hållbarhetsarbetet. Förutom att få fram en likartad struktur i hela verksamheten fanns ett stort behov av att synkronisera arbetet. Det var också viktigt att koppla hållbarhetsarbetet till den ekonomiska styrningen och synliggöra förvaltningarnas hållbarhetsarbete. Sist men inte minst ville de ha ett verktyg som dokumenterade allt på en och samma plats. Valet föll på Stratsys. Ammi Wohlin och Madeleine Larsson, strateg i ekologisk- respektive social håll-barhet på Kommunledningskontoret i Vaxholm upplever att verktyget hjälper dem att spara en hel del tid. Förutom att det nu är tydligare hur hållbarhetsarbetet påverkar hela verksam-heten är det också lättare att nå målen när man hittar allting digitalt på en och samma plats.

Ammi Wohlin, strateg i ekologisk hållbarhet på Kommunledningskontoret i Vaxholm

Arbetslivet blir lätt krångligt när flera personer ska planera, genomföra och följa upp saker tillsammans. Ofta saknas en röd tråd och information finns utspridd på olika ställen. Med produkterna i Stratsys plattform skapas ordning och reda. Saker blir gjorda i rätt tid och alla vet vad som förväntas. Det är enkelt att se status genom hela verksamheten och analysunderlag och rapporter sammanställs snabbt.

I 15 år har Stratsys molnbaserade plattform effektiviserat verksamheten hos stora och små organisationer. Produkterna i plattformen är enkla att komma igång med och hjälper organisationer att planera, genomföra och följa upp på ett effektivt sätt. Idag når Stratsys produkter mer än 100 000 användare runt om i världen.

”Stratsys har hjälpt oss att systematisera och samordna

hållbarhetsarbetet”

Nytänk i hållbara Örebro

18

4. Aktuellt. RIPS­modellen utreds.

6. Agenda. Kalendarium för ekonomer.

8. Redovisning. Normer för bokföring.

10–19 tema: Hållbarhet10. I perspektiv. Styrning för hållbarhet är

här för att stanna.

12. Placeringar. Offensiv finanspolicy kan påverka klimatet.

14. Socialt. Allt fler sociala investerings­ fonder ute i kommunerna.

16. Redovisning. Svaga hållbarhets­redovisningar i kommunsektorn.

Xxxxxx

4 KOMMUNAL EKONOMI #5 2015

Noterat

n Efter snart tio år ska RIPS-modellen för beräkning av kommunsektorns pensions-skuld ses över. Dagens låga räntenivå utgör en av stötestenarna.

TEXT: TOBIAS HAMMAR

RIPS-modellen ses över

Det finns ”Vi firar”-dagar för allt. Tjänste pensionens dag firas 27 september.

september27

Modellen med en så kallad RIPS­ränta för att beräkna kommunsektorns pensionsskuld infördes 2007 av SKL. Nu har en arbetsgrupp tillsatts för att utvärdera

hur modellen fungerar.– Det har gått nästan tio år sedan räntemodellen skapa­

des. Vi behöver göra en avstämning och även plocka in en del saker i modellen som har hänt sedan starten, säger Siv Stjernborg, ekonom på SKL.

Hon nämner bland annat nya dödlighetstal, nya rekom­mendationer om redovisning av pensionsskulder och pen­sionskostnader för förtroendevalda samt det nya kollektiv­avtalet AKAP­KL som några viktiga förändringar värda att införliva i RIPS­modellen.

Men framför allt ska arbetsgruppen, bestående av pen­sionsexperter, representanter från kommunsektorn samt företrädare från SKL, diskutera exakt hur kommunsektorns pensionsskuld ska beräknas mot bakgrund av dagens låga räntenivåer.

ENLIGT RIPS-MODELLEN definieras pensionsskulden som nu­värdet av intjänade pensionsutfästelser, med RIPS­räntan som diskonteringsränta. Samtidigt finns en regel som innebär att RIPS­räntan bara bör ändras om indikatorn (ett rullande femårsgenomsnitt av den tioåriga statsobligations­

Koll på EU. Ta en titt i SKL:s skrift hösten 2015 om vad som kan påverka din organisa-tion.

Lomma blev Årets Superkom-mun 2015 som bäst lämpad att möta framtidens utmaningar.

Bästa kommunen.

”Det som vi vill skicka med regeringen inför kommand e år är värde t av goda planerings­ förutsättningar.”

Bestrid alltid bluffakturor!n FRAMSTÄLLS ETT ogrundat krav, en så kallad bluffaktura, ska det omgående bestridas.

Meddela motparten per e-post, fax eller vanlig post att fakturan bestrids på grund av att varan eller tjänsten inte har beställts. Dokumen-ter a alla åtgärder. Om en faktura har bestridits strider det mot god inkassosed att skicka ett inkassokrav. Det strider vidare mot god inkasso-sed att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten avseende en bestriden fordran. En utredning om åtgärder mot faktura-bedrägerier är ute på remiss (SOU 2015:77).

KÄLLA: SKL JURIDIK

räntan) hamnar utanför ett riktintervall om plus/minus en procent från kalkylräntan.

– Vi har sänkt räntan flera gånger och ligger nu på 1 procent, vilket är en väldigt låg nivå. Pensionsskulden har ökat kraftigt vid de genomförda räntesänkningarna. Skulden är mycket långsiktig och vi behöver diskutera hur vi ska nuvär­desberäkna skulden i dagens extrema lågräntemiljö, säger Siv Stjernborg. Målet är att ett förslag på ny RIPS­modell ska presenteras i juni 2016. ●

PENSIONÄR. Pension ska vi få, men hur stor blir den? Och hur ska den värderas i kommunernas redovisning?

Budgetproposi tionen kommentera s av Bettina Kashefi, chef sekonom på SKL.

BILD

: IST

OC

K

BILD

: SKL

/TH

OM

AS

CA

RLG

REN

BILD

: IST

OC

K

Siv Stjernborg.

Gratis seminarium:

STOPPA SVINNET I KOMMUNEN!

Anmälan på www.kef.se eller www.atronic.seVälkommen!

Få bort onödiga kostnader i måltidshantering och interndebitering.

• Uppsala 20 oktober • Örebro 17 november

Föredragshållare: Jan Antonsson

Arrangör: Huvudsponsor:

#9 EffektivtGör att tid och resurser

kan användas där de gör mest nytta.

#1 ResultatinriktatLeder till att beslut kan

realiseras, följas upp och ge konkreta resultat.

#7 FramtidssäkratSäkrar att tillväxt och

utveckling kan ske i kundens egen takt.

Så här ser vi på beslutsstöd som det borde vara. Vill du veta mer?

Hypergene är ett sammanhållet beslutsstöd för verksamhetsstyrning som används av 40 kommuner, samtliga länsstyrelser och Stockholms läns landsting. Vill du veta mer? Välkommen till oss på hypergene.se.

HerbertNathan & Co ERP Strategies

HerbertNathan_annons_91x130mm_KEF_150731.indd 1 2015-08-05 10:39

KOMMUNAL EKONOMI #5 2015 5

4Ekonomens agendaUTREDNING OM KOMMUNAL REDOVISNIN Gn En särskild utredare ska se över lagen om kommunal redovisning. Syftet är att åstadkomma en ändamålsenlig redovisningslagstiftning för kommuner och landsting. Utgångspunkten ska bland annat vara att särskilt beakta de redovis­ningsprinciper som är av vikt för kommunsektorn. Redovisas senast 30 mars 2016. Finansdeparte­mentet. Dir. 2014:125.

NY LÄN- OCH LANDSTINGSINDELNINGn En kommitté ska föreslå en ny läns­ och lands­tingsindelning som innebär att Sverige delas in i väsentligt färre län och landsting. Kommittén ska utgå från vilka behov medborgare och näringsliv har i olika frågor, bland annat transporter, arbets­marknad, hälso­ och sjukvård, utbildning, kultur och en god miljö. Redovisas: senast 31 aug 2017. Finansdepartementet. Dir.2015:77.

VÄLFÄRD OCH EKONOMISK BROTTSLIGHE T n En särskild utredare ska göra en översyn av välfärdsstatens förmåga att stå emot organiserad och systematisk ekonomisk brottslighet. Särskild utredare: Lars­Erik Löwdén. Redovisas senast 2 maj 2017. Justitiedepartementet. Dir: 2015:96.

NATIONELL KVALITETSPLAN FÖR ÄLDREOMSORGEN n En särskild utredare ska ta fram förslag till en nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen. Syftet är att genom långsiktiga insatser inom strategiskt viktiga områden säkra utvecklingen av god kvali­tet i den framtida äldreomsorgen. Särskild utre­dare: Susanne Rolfner Suvanto. Redovisas senast 31 mars 2017. Socialdepartementet. Dir. 2015:72.

SKL n OKTOBER: SKL publicerar ny prognos för fastighetsavgiften 2016. n 5 NOVEMBER: Genderbudgetering i Stock­holm.n 10 NOVEMBER: Bokslutsdagar i Göteborg.n 11 NOVEMBER: Finansnätverk för kommuner träffas.n 19 NOVEMBER: Bokslutsdagar i Malmö.n 23 NOVEMBER: Skatteverket presenterar slutligt taxeringsutfall.n 24 NOVEMBER: Bokslutsdagar i Stockholm.n 26 NOVEMBER: Bokslutsdagar i Umeå.

RIKSBANKENn 28 OKTOBER: Nytt beslut om reporäntan. Penningpolitisk rapport oktober 2015:1 publiceras.

RKAn KOSTNADSLÄGET I SVERIGES KOMMUNER. Dagens Samhälle (nr 32/2015) publicerade en sammanställning av kostnadsläget i olika kom­munala verksamheter. RKA har den totala listan för samtliga 290 kommuner och för de olika verksamhetsområdena.

KONJUNKTURINSTITUTETn 27 OKTOBER: Konjunkturbarometernn 25 NOVEMBER: Konjunkturbarometern

KONKURRENSVERKET n DOMSTOLSFÖRHANDLING MOT BORÅS: Den 13–23 oktober hålls huvudförhandling i Marknadsdomstolen mellan Konkurrensverket och Borås kommun. Ärendet handlar om Borås Servicekontor brutit mot konkurrenslagen eller inte.

SCB n 3 DECEMBER: Kommunernas och landstingen finansiella tillgångar och skulder.n 3 DECEMBER: Offentligt ägda företag.n 17 DECEMBER: Kommunalekonomisk utjäm­ning och utjämning av LSS­kostnader.

KONFERENSERn 3–5 NOVEMBER: Kvalitetsmässan i Göteborg.

Nyckeltal för Sverige • Arbetslöshet (säsongsrensat och utjämnat):

7,2 % augusti 2015• Inflationstakt: – 0,2 % (augusti 2015 jämfört

augusti 2014) • Konsumentprisindex: KPI 312,81

(Index 1980 = 100, augusti 2015) • Omsättning i detaljhandeln: 112,1 augusti 2015

(Index 2010 = 100)• BNP 1,1 % (kvartal 2 2015 jämfört föregående

kvartal)• Folkmängd: 9 804 082 (31 juli 2015)

KÄLLA: SCB

TVÅLEN VINNER. God handhygien är ett säkert sätt att minska antalet vårdskador.

n PATIENTSÄKERHETEN INOM hälso-och sjukvården har blivit bättre. Antalet vårdskador på sjukhus minskar, bland annat de vårdrelaterade infektionerna som hör till de vanligaste vårdskadorna.

Det framgår av den fjärde och sista rapporten som bygger på journalgransk-ningar vid 63 sjukhus i landet. Gransk-ningen omfattar över 38 000 vårdtillfällen och är därmed även internationellt en av de största som någonsin genomförts. Av

rapporten framgår att andelen vårdtillfällen där patienten fått en vårdskada minskat från 9,9 procent första halvåret 2013 till 7,3 procent andra halvåret 2014.

– Det är mycket glädjande att det totala antalet skador och vårdskador minskar. Det betyder minskat lidande för patienter och sänkta kostnader för vården vilket frigör resurser till annan viktig vård, säger Hans Karlsson, chef för avdelningen för vård och omsorg, SKL.

KÄLLA: SKL

Kraftig minskning av vårdskador

6 KOMMUNAL EKONOMI #5 2015

BILD

: IST

OC

K

Lämna det gamla och häng med i förändringarna. Upplev kraften i affärssystembyggda för serviceinriktade branscher och utformade för hur ditt kontor fungerar.

Med rätt fokus, rätt verktyg och en förståelse för våra kunders utmaningar, är vi redo att revolutionera affärssystemmarknaden.

Vi bjuder in er att göra den resan tillsammans med oss.

Framtidens affärssystem – finns redan här

Unit4. In business for people. www.unit4.se

8 KOMMUNAL EKONOMI #5 2015

Redovisning

Ta en koll på bokföringen!n Nu finns det en rekommen-dation om kommunal bok-föring. Det bör leda till en ana-ly s av nuläget, för att se vad som behöver utvecklas. Några områden är särskilt viktiga.

Rådet för kommunal redovisnings (RKR) rekommendation nr 23 Bokföring trädde i kraft den första januari 2015. Rekommen­dationen behandlar regler om

löpande bokföring, verifikationer, arkive­ring, anläggningsregister samt systemdo­kumentation och behandlingshistorik. Till rekommendationen finns också en förtyd­ligande vägledning. Några övergångsregler för rekommendationen finns inte.

Tidigare har det inte funnits någon rekommendation för kommunal sektor som behandlat dessa frågor. RKR har tidigare hänvisat till att vägledning fått sökas i Bok­föringsnämndens allmänna råd. Med nya RKR 23 har det blivit tydligare vad som är att betrakta som god redovisningssed för kom­muner, landsting och kommunalförbund.

REKOMMENDATIONEN BÖR REDAN vid lanse­ringen 2014 ha satt igång ett analysarbete i kommuner och landsting för att klargöra vilka delar man lever upp till respektive be­höver utveckla. Resultatet bör naturligtvis ha rapporterats till styrelsen som underlag

för beslut om utveckling och uppföljning. Samtliga styrelser bör rimligen ha lagt in i sina kontrollplaner för året att följa upp att RKR 23 Bokföring tillämpas på ett riktigt sätt eftersom den är ny.

FÖR DEN SOM ännu inte gjort analysen tror jag det finns några delar i rekommendatio­nen som det finns anledning att vara särskilt uppmärksam på:

Systemdokumentation. Lagens krav på systemdokumentation förtydligas i rekom­mendationen. De obligatoriska delarna framgår nu tydligt. Beskrivningen ska bestå av bokföringssystemets uppbyggnad och sambandet mellan dess delar, kontoplanen och en arkivplan. Dessutom ska det finnas kompletterande systemdokumentation som beskrivning av verifikationsnummerserier, verifieringskedjor, behandlingsregler och informationsflöden med mera.

Kassaregister. Manualer för kassaregister betraktas som räkenskapsinformation. Även programmeringsinställningarna för varje kassaregister är sådan behandlings­historik som är räkenskapsinformation. Det är därför viktigt för den redovis­ningsskyldige att hålla reda på var det finns kassaregister och att bevarandet av räkenskapsinformationen under minst 10 år fungerar. Kraven på bokföringstidpunkt påverkas också av om kassaregistret är certifierat eller inte.

Anläggningsregister. Minimikravet på in­formation per objekt i anläggningsregistret regleras i rekommendationen. Det som dock

förmodligen är den största utmaningen är reglerna om vilka tillgångar som får slås ihop till en post i anläggningsregistret.

EN FÖRUTSÄTTNING FÖR att flera tillgångar får tas upp som en post i anläggningsregistret är om:

• de är likartade och har ett lågt värde och anskaffats vid ett och samma tillfälle, eller

• de funktionellt sett framstår som en enhet och nyttjandeperioden är den­samma.

Ett test mot ovanstående kriterier kom­mer att innebära att många objekt kommer att behöva delas upp inom exempelvis fastighetsförvaltning, VA­verksamhet, gatu­förvaltning med mera. Viktigt är att gå ifrån tiden när anläggningsregistret var en spegel av investeringsbudgeten. Det duger inte längre att ha objekt i anläggningsregistret som heter ”energibesparande åtgärder” 2015.

Det finns naturligtvis mycket annat i re­kommendationen som påverkar de löpande rutinerna kring krav på verifikationer, bok­föringstidpunkt, avstämning, felrättning med mera. För den som tidigare har hämtat vägledning hos bokföringsnämnden inne­bär dock dessa regler inte någon dramatisk förändring. ●

OLA ERIKSSON kanslichef på

Kommunalekonomernas förening

”Samtliga styrelser bör rimlige n ha lagt in i sina kontroll planer för året att följa upp RKR 23 Bokföring.”

KLARA KASSAN. Kassaregister och

terminaler regleras i nya rekommen-

dationen.

BILD

: IST

OC

K

Aktuellt

Nu kan alla kommuner låna grönt

Kommunsektorn investerar varje år mångmiljardbelopp i projekt med fokus på hållbarhet och miljönytta. Kommunerna är faktiskt några av de största hjältarna i arbetet för att nå de 16 svenska miljömålen! Nu ser vi till att alla kommuner och landsting/regioner med bolag kan finansiera sina miljö investeringar med gröna lån. Enklare och mer kostnadseffektivt än med andra gröna finansieringsformer.

www.kommuninvest.se/gronalan

Tillsammans får vi bättre lånevillkor än var och en för sig. Med denna enkla idé deltar 280 kommuner och landsting/regioner i ett effektivt och stabilt finanssamarbete. Kommuninvest är kommunsektorns största kreditgivare och hanterar 45 procent av den kommunala låneskulden.

Möt oss på Kvalitetsmässan 3–5 november

Vi finns i monter B01:10 för att prata Gröna lån

och demonstrera KI Finans, systemet som nu har

fler än 650 användare. Välkommen!

10 KOMMUNAL EKONOMI #5 2015

Hållbarhet

Anders Teljebäc k.

Sara Brorström.

n Hållbarhetsfrågorna gör sig påmind a varj e dag i ett globaliserat samhälle. Inom kommun sektorn har hållbarhets perspektivet fått fäste, nu är frågan vad ekonomerna kan bidra med för att utveckl a processer och styrning.

n Hållbarhet … det är väl mest ett modeord? En trendig styrmodell? Nja, så lätt blir vi inte av med begreppet. I kommunsektorn vinner hållbarhets-perspektivet terräng, som styrande för hela eller delar av verksamheten. På Handels i Göteborg är ämnet obligatoriskt och ska utvecklas ytterligare.

TEXT: THOMAS PETTERSSON

I Göteborg har forskaren Sara Brorström på Gothen­burg Research Institute studerat det göteborgska stadsbyggnadsprojektet Älvstadens väg fram till det styrande dokumentet Vision Älvstaden. Projektet var det första som uttalat organiserades enligt prin­

cipen om de tre hållbarheterna. – Det finns många duktiga tjänstemän som kan hållbar­

hetsfrågorna. I arbetet med Vision Älvstaden gällde det att få med politiken, men det kan vara svårt att få till en dialog i en större kommun. Det blir mer formella möten och strategiska tillfällen när besluten ska tas.

Uppdelningen i tre: social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet gjordes för att ”synliggöra konflikter och un­derlätta prioriteringar”, enligt projektledningen.

– Den gröna dimensionen är grunden i hållbarhets­arbetet. Men, i en kommun som Göteborg spelar även den sociala hållbarheten stor roll. Folk i förorterna mår inte bättre av solpaneler på flerbostadshusen på Älvstranden nere i centrum .

I ledningsgruppen satt direktörer från stadens för­valtningar och bolag, tillsammans med representanter från Västsvenska handelskammaren och Chalmers som representerade ”ekonomi” respektive ”ekologi”.

– Poängen med min forskning är att processen är väldigt viktig. Att sitta ner och prata hållbarhet med varandra, i en större stad blir det inte många tillfällen att mötas. Håll­barhet är inget man skapar själv – man måste samarbeta över gränserna.

Hållbarhet är heller inget entydigt. Beroende på kom­muners storlek, läge och aktuell situation flyttar fokus mellan det tre hållbarheterna.

– Diskussionen om vad hållbarhet betyder i den egna kommunen är nödvändig. I en norrlandskommun kanske den ekonomiska hållbarheten väger tyngre, med avfolk­ning och svag ekonomi.

I VÄSTERÅS STAD har kommunledningen gjort de tre hållbar heterna till en del av styrprocessen. Ja, man har även lagt till kulturell hållbarhet som ett fjärde begrepp.

– Det har tagit lång tid för begreppen att bli funktionella styrbegrepp. Successivt har vi anpassat oss, så nu är vi där och kan styra på det, säger kommunalrådet Anders Teljebäck (S).

Till stor del handlar det om att renodla och förenkla målstyrningen. Tidigare styrde fullmäktige på nio mål och allt rapporterades till den nivån. Nu styrs verksam­heten på fyra strategiska utvecklingsområden och rappor­teringen sker på olika nivåer.

– På miljösidan har vi starka program, verktyg och handlingsplaner sedan tidigare. Nu har social samman­hållning blivit ett strategiskt utvecklingsområde och stärkt fokus på det sociala området.

För stöd och inspiration har kommunen deltagit i fram­tagande av SKL:s standard Ledningssystem för hållbar ut­veckling som presenterades förra året. Standarden bygger vidare på det kvalitetsarbete som redan utförs i den egna organisationen.

Hållbarhet vidgar världen för ekonomer

Hållbarhet vidgar världen för ekonomer

KOMMUNAL EKONOMI #5 2015 11

Hållbarhet

ILLUSTRATION: LASSE WIDLUND

Olof Johansson Stenman.

EKOSÖMN. En hållbar och trygg värld genom att

tänka över gränserna. Inom den egna

organisationen, i kommunen och

i världen.

– Vi har följt framtagandet av ledningssystemet noga. Vi anser att vi redan har det som behövs och behöver inte implementera den nya standarden specifikt, säger han.

Vad kan då ekonomerna bidra med? I Västerås är det konkret: en finanspolicy som är fossilbränslefri.

– För de ekonomer som jobbar på vår internbank med placering och lån är det en förändring i medvetenhet om miljöfrågorna, absolut, säger han och fortsätter:

– Ekonomer jobbar med ekonomisk hållbarhet hela tiden, men nu ska man även väga in de andra hållbarhets­aspekterna. Hållbar utveckling är inget sidospår – det är själva huvudprocessen.

I PROJEKTET ÄLVSTADEN i Göteborg har ekonomerna viktiga uppgifter i förverkligandestadiet, anser Sara Brorström.

– Ekonomerna behövs för att kunna skapa nya, långsik­tiga affärsmodeller. Det gäller exempelvis byggandet, att utmana de existerande sanningarna i branschen.

I förverkligandestadiet blir ekonomernas insatser central a, ett slags prövosten.

– När det finns en siffra på något blir det ett starkt inci­tament att få något att hända – eller tvärtom. ”Vi får se vad som händer när vi börjar räkna på det” är inställningen.

Desto större anledning att ekonomerna är med tidigt i projektprocessen. Så var det inte i framtagandet av Vision Älvstaden.

– Jag funderade faktiskt över varför inte ekonomi­direktören var med i ledningsgruppen. De andra topptjänste männen var ju med, säger hon.

Kanske handlar det om att ekonomer av tradition ses som inriktade på redovisning och budget. Med viss rätt, ämnet hållbar utveckling har inte haft någon framskjuten

Begreppet lanserades i Brundtlandrapporten 1987. Definieras som ”en utveckling som till-fredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Begreppet spjälkas oftast upp i tre områden: ekologisk, social och ekonomisk utveckling.

Hållbar utvecklin g

”Det ska inte bara gå bra för våra ekonomi studenter som individer, de

ska också bidra till att göra världen lite bättre.”

plats på landets ekonomutbildningar, även om det varie­rar stort mellan lärosätena.

MEN, EN FÖRÄNDRING verkar vara på väg. Handelshög­skolan i Göteborg satsar medvetet och strategiskt på att utbilda studenterna inom hållbarhetsområdet. Utbild­ningen är obligatorisk, teoretisk och praktisk. Kunskap om hållbarhet ingår i lärandemålen och studenterna examineras i olika former.

– Studenterna kan exempelvis få göra en affärskalkyl på en solpanelsanläggning i det större formatet. Det är en nyttig övning, berättar nationalekonomen och prodeka­nus Olof Johansson Stenman.

Att vara nybakad civilekonom med gedigen hållbar­hetsutbildning är en konkurrensfördel, anser han:

– Det har skett en stor förändring inom näringslivet. För fem år sedan ryckte man lite på axlarna åt hållbar utveck­ling. Så är det inte idag, man inser nödvändigheten.

Även studenterna vill ha mer kunskap om olika aspek­ter av hållbar utveckling, det visar enkäter om kursernas innehåll.

– Det ska inte bara gå bra för våra ekonomistudenter som individer, de ska också bidra till att göra världen lite bättre. Det kan låta som en floskel, men vi anser att det är ett rimligt mål för en samhällsinriktad utbildning. ●

n Få kommuner tar klimat-hänsyn i sina placeringar. Så bör det inte vara, anser SKL, som själv är föregångare.

– Stick ut hakan och var lite modig, uppmanar Marcus Norberg, SKL:s finans chef.

TEXTER: LARS GUNNAR WOLMESJÖ

Direktiv som utesluter placeringar med stor klimat­ och miljöpåverkan finns i 56 procent av de kommuner

som svarade på frågan i tidningen Miljö­aktuellts kommunranking 2015. Men i en närmare granskning hävdar tidningen att bara var tionde lever upp till direktiven.

Liknande resultat framkom i intervjuer som Nordea ifjol gjorde med tio kommuner. Banken hittade inget exempel på place­ringsregler som formulerats för att stödja kommunens miljö­ och klimatarbete. Tre kommuner uttryckte en ambition om fossil­fria placeringar.

SKL:S BITRÄDANDE CHEFSEKONOM Annika Wallenskog instämmer i Nordeas samman­fattning att det saknas tydlig koppling mel­

lan klimatstrategi och kapitalförvaltning.– Det glöms bort många gånger. Kommu­

nerna har en miljöpolicy men har sällan tänkt på att implementera det i finanspoli­cyn.

Hon vill dock nyansera bilden.– De flesta kommuner har inte medel att

placera utan lånar istället.SKL tar upp ämnet i seminarier och via

nätverk i kommuner och landsting.En fråga är hur långt man ska gå. Den

som kräver fossilfria placeringar kan inte komma till annan slutsats än att oljelandet Norges hela offentliga sektor är en miljöbov. Och går man så långt som Miljöaktuellt vill, utesluts även gruvbrytning.

ANNIKA WALLENSKOG HÅLLER med om risken för dubbelmoral.

– Ja, vissa kommuner bygger på gruvbryt­ning. Det vore konstigt om de inte placerade där.

Och det handlar inte bara om att undvika visst ägande.

– Syftet kan också vara att äga för att kunna påverka.

SKL har en egen etisk placeringspolicy för de 2,7 miljarder kronor som ligger i pensionsmedel och överskottslikviditet. Finanschef Marcus Norberg säger att SKL

vill ligga i framkant. Vanligt är att utesluta alkohol, vapen, pornografi, spel, tobak och brott mot mänskliga rättigheter – men SKL har även tagit bort fossila bränslen.

Det innebär att SKL inte kan direktäga aktier i nordiska börsjätten Statoil – bara indirekt via en fond med sammanlagt högst 5 procent i företag med mer än halva om­sättningen i uteslutna verksamheter.

Det har varit svårt att hitta fondförvaltare som lever upp till klimatkraven. Det är ovanligt med restriktioner för fossila bränslen.

– I alla fall så långtgåen­de som vårt. Men vi ryggar inte för att gå i bräschen, säger Marcus Norberg.

SKL HAR TAGIT hjälp av en förvaltare och av ett företag som kontrollerar att placeringarna följer policyn. Två gånger per år görs en totalöversyn: nya placeringar granskas på förhand.

Ett råd är att arbeta suc­cessivt. Det kan bli dyrt om halva portföljen måste säl­jas på grund av nya regler.

Placerings policyn kan påverka klimatet

Annika Wallensko g.

Marcus Norberg.

12 KOMMUNAL EKONOMI #5 2015

KOMMUNAL EKONOMI #5 2015 13

Hållbarhet

n Svenska kommunsektorn ligger långt fram i att ge ut gröna obligationer – första kommun i hela världen var Göteborg. Nu är stadens mål att klassas som ”grön emit-tent” för hela upplåningen.

Ett tecken på marknadens tillväxt är att Kommuninvest siktar på att ge ut sin första gröna obligation fjärde

kvartalet 2015, pengar som ska slussas vidare inom kommunsektorn i form av gröna lån. Därmed öppnas dörren även för mindre kommuner.

Göteborgs Stad är tillräckligt stor spe­lare för att agera på egen hand, och i juni gick kommunen ut med sin tredje gröna obligation. Efter en timme var lånebe­loppet på 1 050 miljoner kronor (Mkr) övertecknat tre gånger om. Stadens gröna finansiering uppgår därmed till 3 360 Mkr.

HITTILLS HAR OBLIGATIONSLÅNEN gått till redan beslutade projekt. Det spänner från trädplantering för 8 Mkr till ultrafilter i vattenreningen för 675 Mkr. Finanschef Magnus Borelius tror att intresset fram­över lockar fram fler gröna investeringar, som kanske annars inte blivit av.

– Vi är på väg dit.Det finns flera utmaningar att hantera. En

är att få marknaden att växa globalt. Fram till 10 augusti i år hade gröna obligationer getts ut för 78,3 miljarder dollar, en besked­lig del av den totala kapitalmarknaden.

– Det är viktigt att det blir stort, så det blir omsättning, säger Magnus Borelius.

Till utmaningarna räknar han även att marknaden segmenteras efter hur gröna investeringsprojekten är. Det ledande värderingsinstitutet, norska Cicero, klas­sar förnyelsebar energi som mörkgrönt medan energieffektivisering av fossila bränslen får ljusgrön stämpel.

– Det gäller att ligga på topp och hitta bra objekt. Och att få in tänket i Göte­borgskoncernen så att det trycks ut från Finans, för det är inte vi som ska plocka ut investeringarna.

En annan utmaning är att standardi­sera återrapporteringen, så investerarna enkelt kan jämföra olika objekt.

NÄR EN GRÖN obligation ges ut är pengarna inte öronmärkta; kommunen beslutar själv om fördelningen inom ett ramverk.

I efterhand får inves­terarna redovisa hur pengarna använts.

– Vi tar även emot investerare som vill titta på anläggningarna. Man vill se att det blir effekt, en nytta.

I vanliga obligations­lån återrapporterar kommunen inte vart pengarna går. Det innebär merarbete för gröna obligationer – både vad gäller kon­takter med dem som plockar ut objekten och med information till investerarna. Uppgiften är dock inte så omfattande att finansavdelningen behövt extra resurser.

Långsiktigt vill Magnus Borelius medverka till att ta fram en klassning som ”grön emittent” och att Göteborg genom sitt miljö­ och hållbarhetsarbete ska godkännas som sådan. Det ligger ett par år bort, tror han.

– Då blir det prisskillnad, där gröna emittenter får bättre pris. ●

Stor efterfrågan på gröna obligationer

Magnus Borelius.

5 tips för en hållbar placeringspolicy4 Utgå från hållbarhetskrav som

redan finns i kommunens miljö-policy.

4 Formulera policyn så att den förstå s även av folk utanför finans-branschen.

4 Undvik regler som inte går att följa upp.

4 Gardera med övergångsregler som pö om pö fasar in de nya rikt-linjerna – exempelvis att tidigare placeringar får ligga kvar till förfall.

4 En hjälp kan vara KPA Pensions nya konsulttjänst för hållbar placerings-policy.

”Kommunerna har en miljö-policy men har sällan tänkt på att implementer a det i finanspolicyn.”

Med det vill Marcus Norberg inte avråda någon.

– Att gå över till fossilfria placeringar påstås ge högre risk men är på sikt det enda hållbara. ●

Kriterier för grön a obligationerAtt finansiera investeringar som minskar klimatförändringen och ökar vår motståndskraft – men även andra miljösatsningar. Åtta kategorier har listats av branschorganisationen ICMA:

4 Förnyelsebar energi

4 Energieffektivisering

4 Hållbar avfallshantering

4 Hållbar markanvändning

4 Bevarande av biologisk mångfald

4 Rena transporter

4 Hållbart utnyttjande av vatten

4 Anpassning till klimatförändringen.

BILD

: GÖ

TEBO

RG E

NER

GI

BILD

: IST

OC

K

14 KOMMUNAL EKONOMI #5 2015

Hållbarhet

Bo Svedberg.

Delade meningar om sociala investeringar

”Stora kom­muner kan ha råd att pröva nya metoder och utveckla välfärden även om risken är större.”

Sociala investerings-fonder – plus och minus:Plus: Stärker det förebyggande arbetet. Öppnar för nya tänkesätt. Främjar metodutveckling.

Minus: Svårt beräkna framtida intäkter. Bygger upp förväntningar. Ingår inte i den kommunalekonomiska verktygs-lådan.

BIL

D: O

LA T

OR

KEL

SSO

N/T

T

PÅ FLYKT. Rekordstora flyktingström-mar kommer att kräva socialt nytänkande.

n Sociala investeringar kan ge ekonomiska vinster på längre sikt. Det är också en metod för välfärden att fördela resurser och pröva nya arbetssätt. Men många kommunalekonomer är kritiska.

TEXT: TORBJÖRN TENFÄLT

Intresset för att investera på välfärds­området växer i kommuner, landsting och regioner.

– Sociala investeringar öppnar nya tänke­sätt. Fler frågar sig vad nya metoder innebär för kommunens ekonomi på lång sikt, säger Robert Jonsson, forskare vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS).

Tillsammans med Erik Jannesson har han skrivit rapporten Organisering och styrning av sociala investeringar.

– Vi har tittat på vad sociala investeringar betyder för kommuner och regioner. Det är oftast den kommunalekonomiska kalkylen som är närmast verkligheten, säger Robert Jonsson.

HANS UNDERLAG VISAR att det hösten 2014 pågick arbete med sociala investeringar i cirka 65 kommuner, som tillsammans hade avsatt knappt 1,2 miljarder kronor i sociala

investeringsfonder. Pengarna används för att stärka det förebyggande arbetet genom olika former av sociala investeringsprojekt.

– Knäckfrågan är hur man kan organisera och styra sociala investeringar så att man kan lära av projekten för att effektivisera välfärdsverksamheten på riktigt.

Om ett projekt leder till ett nytt arbetssätt är det bra för projektet och de personer det omfattar, men organisationen måste kunna skala upp och använda erfarenheterna brett, konstaterar Robert Jonsson.

Förebyggande arbete på välfärdsområdet är i sig inget nytt. Skolan är ett bra exempel: Genom att ge barn och ungdomar utbildning ökar förutsättningarna för att de långsiktigt ska må bra och uppleva trygghet.

– Men det är inte den typen av sociala in­vesteringar vi avser. Snarare handlar det om att pröva och utveckla befintliga metoder, eller skapa helt nya metoder genom social innovation, säger Robert Jonsson.

DE TVÅ CKS-FORSKARNA pekar på två huvud­fåror: återföringsmodellen och budget­modellen. Förvaltningar som väljer åter­föringsmodellen får minskade anslag om investeringen bedöms som lyckosam, sam­tidigt som pengar återförs till investerings­fonden som på så sätt hela tiden fylls på. Om de sociala investeringarna inte lyckas sker en direkt nedskrivning av projektet och där­med blir det ingen återföring till fonden.

I budgetmodellen görs primärt ingen beräkning av om investeringarna ger ekono­miska effekter som skulle kunna ligga till grund för en återföring av pengar till fonden. I den modellen handlar det mer om att moti­vera behovet av förebyggande insatser.

– Jag tror att det är viktigt att prata ekono­mi och vi förordar att man har någon form av ekonomisk uppföljning, säger Robert Jonsson.

I likhet med investeringar i anläggnings­tillgångar är sociala investeringar kopplade till olika risknivåer.

– Stora kommuner kan ha råd att pröva nya metoder och utveckla välfärden även om risken är större. För mindre kommuner är det ofta rimligare att välja lösningar som visat sig fungera, men som kanske behöver anpassas till den egna organisationen. ●

KOMMUNAL EKONOMI #5 2015 15

Hållbarhet

Delade meningar om sociala investeringar Hur ser du och din kommun på sociala investeringar?Enkät

Pia Lindvall Bengtsson, ekonomichef, Osby kommun– Vi har inget vi for-mellt kallar för sociala investeringar, men min uppfattning är att vi ändå gör den typen av inves-teringar i praktiken. Våra satsningar på förebyg-gande arbete ger effekt, inte minst inom vård och omsorg. Viktigast är arbetsmarknadsenheten och insatserna där för att se till att alla ungdomar antingen studerar eller arbetar. Vi satsar mycket på fritidsgårdarna och föreningslivet. För två år sedan öppnade vi en familjecentral för att i ett tidigt skede fånga upp barn och familjer som far illa.

Ulf Ericsson, kommun- och ekonomichef, Tanums kommun – Jag är tveksam till begreppet sociala investeringar. För en ekonom är en investering något annat. Syftet att försöka sätta siffror på förebyggande insatser är lovvärt, men det finns stora kalkylsvårigheter eftersom vinsterna dyker upp först om tjugo eller kanske femtio år. Kostnadssidan är ganska konkret, men det är svårt att se effekterna av de åtgärder man gör. Och hur kan man vara säker på att det resultat man uppnår är en effekt av de insat-ser man gjort? Här i Tanum har politikerna inte nappat.

Gunilla Josefsson, ekonomi chef, Kungs-backa kommun– I Kungsbacka är vi inte så förtjusta i sociala investeringsfonder, men vi är väldigt förtjusta i att jobba socialt hållbart. Det är där vi ska priori-tera våra resurser. Vi har ju de pengar vi har – att inrätta fonder är konstruerat. Dessutom uppstår det begreppsförvirring, eftersom politikerna blandar ihop detta med andra investeringa r. Min uppfattning att förebyg-gande insatser är ett ständigt pågående arbete och i det behövs inga fonder.

Läs mer om vår upphandlingsservice och hur vi hjälper dig att göra klokare affärer på www.sklkommentus.se

Att genomföra en lyckad upphandling är enkelt.

Du behöver egentligen bara kontakta oss.

16 KOMMUNAL EKONOMI #5 2015

– JAG ÄR inte alls säker på att kommuner generellt är sämre än privata företag på hållbarhetsarbete. Men tyvärr vet vi inte vet hur det ser ut. Många kommuner verkar i det tysta, säger Torbjörn Westman, ord­förande för FAR:s arbetsgrupp för hållbar utveckling.

Bakgrunden till kommentaren är att 1 juli 2016 träder en ny lag i kraft som tvingar pri­vata företag av en viss storlek att redovisa sitt hållbarhetsarbete i årsredovisningens förvaltningsberättelse.

Lagen bygger på EU­direktiv och innebär en skyldighet att redovisa information som gör det möjligt att förstå hur företaget utvecklats vad gäller resultat, påverkan på miljö och sociala förhållanden (inklusive anställda), hur man motarbetar korruption och arbetar för mänskliga rättigheter. Och den som inte har något arbete att redovisa måste förklara sig.

Svenska staten har liknande krav på de statligt ägda bolagen, men inte på de stat­liga myndigheterna. Och inom den kommu­nala sektorn finns inga krav alls.

TORBJÖRN WESTMAN HOPPAS att det inte ska behövas någon lagstiftning, men är inte säker:

– Jag föredrar självreglering framför lagstiftning. Men en självreglering kräver att kommunerna inser nyttan med redo­visningen eller att medborgarna kräver en sådan. Tyvärr har det ju inte fungerat så i näringslivet, med undantag för stora företag som sett nyttan och lönsamheten i hållbarhetsredovisningen.

Torbjörn Westman är tveksam till om kraven inom näringslivet kommer att inspi­rera kommunerna att ta efter. Han tror att generella trender i samhället och politiska vindar kommer att spela större roll.

ROLF LARSSON, FORSKARE på Ekonomihög­skolan i Lund, jämför med liknande föränd­ringar inom andra områden och ser mönster:

– Det brukar börja med näringslivet. Längst fram står framgångsrika bolag, i det här fallet till exempel IKEA och Handels­banken som gjort hållbarhet till en del av sin affärsmodell. Bakom dem finns en svans som tycker att kraven är jättejobbiga. Men efter ett tag svänger det ofta över i något positivt för de flesta organisationer.

Larsson konstaterar att kommunerna halkat efter på redovisningssidan, men tror att det ändå görs en hel del bra hållbarhets­arbete. Han nämner Lund och Växjö som kommunala föregångare.

– Det går slentrian i hur man skriver sin årsredovisning. Fokus är på budget och milj ö, men det kopplas inte till människor och den sociala aspekten. Jag vill se hela pakete t med de tre P:na: Profit – People – Planet. Att ha med den trojkan i både hållbarhetsarbete och rapportering kan göra en kommun attraktivare och locka till inflyttning och företagsetablering, säger Rolf Larsson.

Det sista hoppas han att fler ska inse:– Det vore ju trevligt om fler kommuner

vill gå före och inte bara väntar. Och jag tror att några kommer att göra det. För annars kommer kraven. ●

Hållbarhet

BÄST I KLASSEN. För

IKEA är hållbar-hetsarbete en del av varumär-ket och redovisas därefter. Inom kommunsektorn är redovisningen eftersatt. Kommunsektorns

redovisning INTE hållbar

”Jag föredrar själv­reglering framför lagstiftnin g.”

BILD

: IKE

A

n Är den kommunala sektorn sämre än näringslivet på hållbarhets arbete? Svar: vet ej. Kommunerna är nämligen dåliga på att redovisa vad de gör inom området.

TEXT: THOMAS ÖSTBERG

Ny lag förhållbarhets- redovisning Kommande lagstiftning omfattar företag som de senaste två åren upp-fyllt mer än ett av följande villkor:

4 I genomsnitt mer än 250 anställda.4 En balansomslutning på mer än

175 miljoner kronor.4 En nettoomsättning på mer än

350 miljoner kronor.

Lagen omfattar även företag av all-mänt intresse (exempelvis börsbolag, försäkringsbolag, banker och andra som står under Finansinspektionens tillsyn).

Kommuners hållbarhets-redovisning4 När FAR för fem år sedan utsåg

Sveriges bästa hållbarhetsredovis-ning inom offentlig sektor kunde priset inte delas ut. Anledningen var att de nominerade bidragen var för dåliga. Sedan dess har utmär-kelsen inte delats ut för offentlig sektor.

4 FAR:s generalsekreterare tyckte då att dåvarande regering borde kräva att offentlig sektor följer normerad e riktlinjer för redovis-ning. Bland annat för att skatte-betalarna ska kunna bedöma det arbete politikerna gör.

Att slippa växla mellan olika program för att hantera rapportering,

förmåner eller flex är bara en av fördelarna med nya Aditro Window.

Här har vi samlat alla våra smarta applikationer så att du med en

enda inloggning kan hantera allt du behöver. Tjänsten är dessutom

behörighetsstyrd, vilket innebär att du alltid når de applikationer

som är väsentliga för just dig.

Det kallar vi en enklare jobbvardag!

Vill du också komma igång och samla allt på ett och samma ställe? Hör av dig så berättar vi mer om hur Aditro Window kan förändra ditt sätt att arbeta.

Tel. 010-451 10 00 salj@aditro.com aditro.se

Hej då alt + tab!

�

Aditro Public AB

Aditro Public KEF-annons 20150930.indd 1 28/09/15 16:28

18 KOMMUNAL EKONOMI #5 2015

Hållbara ekonomer i Örebro

n Hållbarhet och Örebro kommun har blivi t lite av synonyma begrepp. En viktig framgångs faktor är verksamhetens styrning och ledning. Ekonomer sitte r exempelvis tillsammans med hållbarhetsstrateger, resultate t har blivit en grönare ekonomi.

TEXT: THOMAS PETTERSSON BILD: TERÉSE ANDERSSON

KOMMUNAL EKONOMI #5 2015 19

”I stället för att försök a komma med sitt perspektiv som det viktigaste får man jobba ihop och lyssna på varandra.”

Örebros 4 strategi-områden4 Hållbar tillväxt 4 Människors

egenmak t4 Barns och

ungas behov4 Trygg välfärd

Hållbarhet

Det går bra för Örebro på hållbarhetsfronten. Tidigare i år utnämndes Örebro till Årets Miljökommun 2015 av tidningen Miljöaktuellt och kommunen har även uppmärksammats för sina gröna finanser.

– Det finns en politisk enighet och en hög ambition inom hållbarhetsområdet, inte minst gäller det klimatfrågorna. Vi har en handfull specialister som jobbar med program och strategier och som stödjer verksamheterna, berättar ekonomi direktör Anne Andersson.

En viktig framgångsfaktor i hållbarhetsarbetet är styrning och ledning. Kommunen har fyra övergripande strategi­områden som bryts ner till 17 målområden vilket kommuni­ceras ut i organisationen.

– Det finns inte många ute i verksamheten som inte känne r till våra strategi­ och målområden. Och cheferna styr på dem, berättar hon.

Målsättningar utifrån kommunens vision och målområden läggs också in i ägardirektiven till de kommunala bolagen, och följs upp. Målsättningarna sker i samklang med bolagen.

– Bolagen spelar en mycket viktig roll. De har varit duktiga på anamma de här hållbarhetsperspektiven. En del lågt hängande frukter finns att hämta här, energieffektiviseringa r i fastigheter exempelvis.

När det gäller organisation och process har Örebro en egenutvecklad modell. På kommunledningskontoret sitter ekonomer och hållbarhetsstrateger inom de ekologiska och sociala perspektiven tillsammans.

– Vi ville komma bort från stuprörstänkandet. Vi har fått lärt oss en ny metodik: i stället för att försöka komma med sitt perspektiv som det viktigaste får man jobba ihop och lyssna på varandra.

För finanschef Mats Rodenfelt blev klimatmålen en kon­kret anledning att samarbeta med miljösidan. Om Örebro skulle vara en fossilfri kommun 2050 rimmade det illa med att samtidigt placera pengar i fossil energi.

– Kommunen har större chans att uppnå målen om vi eko nomer samarbetar med miljösidan. Vi har fått jämka oss samman: miljösidans krav på placeringar inom förnybar energi mot våra krav på avkastning. Nu har vi en policy vi är nöjda med.

I BÖRJAN VAR inte marknaden redo för de fossilfria kraven. Upprepade möten med banker, investerare och fondbolag gav dock resultat.

– Marknaden håller på att vända. I starten fanns det noll, nu finns det flera fossilfria globala fonder. Allt fler fond bolag tar även in hållbarhetsanalytiker i verksamheten, säger Mats och Anne fyller i:

– Vi är med flyttar marknaden i mer hållbar riktning – det är roligt! Och, vi har förhoppningsvis underlättat för mindre kommunala aktörer.

Uppföljningen av placeringarna är avgörande. Fonder ändrar innehåll, företag förvärvar och ändrar inriktning. Ett företags eller bolags verksamhet kan vara en komplex bedömningsfråga ur miljösynpunkt.

– Vi anlitar en extern oberoende granskare som screenar våra innehav löpande. De kan vid en granskning notera att vissa företag faller utanför ramen. Då har vi en diskussion om det är lämpligt att ligga kvar där, säger Mats.

Redan efter dryga året har Mats och Anne gjort viktiga erfarenheter. Ju längre tid man driver miljökraven, desto mer komplexa blir frågorna. Så, det är dags att vässa place­ringspolicyn.

– Vi ska bli ännu bättre kravställare. Nu behöver vi kon­kretisera placeringspolicyn och bli mera precis i formule­ringarna, säger Mats och fortsätter:

– Vi får svåra frågor tillbaka från förvaltarna, vi på kommunen får också tänka till..

Baksidan då? Kostar det pengar att placera kommu­nens pengar klimatsmart?

– Det finns ingen ekonomisk baksida idag. Studier visar att företag med bra hållbarhetsarbete presterar bättre och levererar mer avkastning till sina aktieägare. Men, fokuserar man enbart på förvaltningsavgiften och vill ha en lågkostnadsförvaltning med indexfonder kan det vara svårt att hitta fossilfria och hållbara fonder.

STEG TVÅ I de gröna finanserna blev att låna pengar till miljö­ och klimatsäkrade investeringar. Tack vare en stor vindkraftsatsning och energieffektiva byggnatio­ner fanns både lämpliga projekt och ett stort kapital­behov. Förra året emitterades gröna obligationer om 750 miljoner kronor.

– Vi ville bidra till marknaden då efterfrågan är stor på gröna obligationer. Här är återrapporteringen viktig. Vi har exempelvis haft besök av investerare som kikat på våra gröna investeringsprojekt på plats, berättar Mats.

Vad kan då ekonomer bidra med i hållbarhets arbetet? En hel del, framhåller Anne Andersson:

– I vår ekonomi­ och verksamhetsstyrning hänger mycket på uppföljningen. De hållbarhetsfrågor man får blir väldigt styrande. Har du fått samma fråga flera gånger och inte kan svara blir det besvärligt …

Det finns en del att utveckla, här och nu. Genus­budgetering och gröna finanser är några exempel. Men det finns även ett behov av nytänkande:

– Vi ekonomer behöver öppna upp oss mot andra kompetenser. Vi behöver fundera på hur vi kan vara med och skapa mervärden.

Ekonomer kan även bli bättre på metoder och verktyg för långsiktig ekonomisk planering. Att kunna beräkna livscykelkostnader på olika investeringar och upphand­lade varor och tjänster, exempelvis. Liksom på värdet av förebyggande insatser inom förskolan och skolan.

– Vi behöver samhällsekonomiska kalkyler och modeller som gör kommunen proaktiv och underlät­tar långsiktiga satsningar. Och hitta bra indikatorer som visa r om vi är på rätt väg. Vi behöver kanske fler national ekonomer ute i kommunsektorn, helt enkelt. ●

PÅ VÄG. Finanssidan får grönt kort, men det finns mer att göra, konstaterar Mats Rodenfelt och Anne Andersson.

20 KOMMUNAL EKONOMI #5 2015

Den positiva ekonomiska utvecklingen fortsät­ter som tåget i Gävleborg. Ända sedan 2006 syns plusresultat, och vid förra årsskiftet blev slutraden 300 miljoner kronor plus.

– Vi har ett väldigt fokus på vår budget med ständig dialog och månadsuppföljningar ned på varje kliniknivå där vi presenterar utfall. Så fort något avviker, om kostnaderna drar iväg, så försöker de lösa det. Men ekonomin är inget självspelande piano utan kräver arbete hela tiden, säger Bo Svedberg, ekonomidirektör.

Under nio månader har ekonomin hanterats under en större flagg. Region Gävleborg bildades den 1 januari 2015, vilket enligt honom har påverkat de ekonomiska perspek­tiven i och med ett nytt länsuppdrag. En ny nämndsorgani­sation med hälso­ och sjukvårdsnämnd, en nämnd för kul­tur och kompetens, en hållbarhetsnämnd samt en styrelse gäller. Gävleborg leds i dag av en majoritet av S, C och MP och i opposition finns de traditionella partierna som även fått sällskap av ett växande Sverigedemokraterna samt det lokala Sjukvårdspartiet.

Strid om styrning i Region Gävleborgn Gävleborgs sjukvård var ensam i landet om att gå med plus förra året. Ekonomin har länge skötts väl i regionen, men sjukvårdens kvalitet är det sämre med. Politiskt finns det skiljelinjer om den nya region-bildningens styrning hjälper eller stjälper vården.

TEXT: AGNETA BORGSTRÖM

Bo Svedberg.

Tommy Berger.

UR FOKUS? I samband med regionbildningen är inte sjukvården längre lika dominerande.

– Det nya uppdraget med utökat ansvar för kollektiv­trafik och regional tillväxt innebär två nya områden som är kostnadsdrivande och behöver effektviseras för att kunna utvecklas i framtiden, menar Svedberg.

DE ALLMÄNNA TRENDER som råder i landet med ökande nota för läkemedel, hyrpersonal och medicinsk teknik gäller även för regionens sjukvård och medför nya verktyg för att jobba med kostnaderna i den ekonomiska modellen. För dyra mediciner, exempelvis hepatit c­läkemedel, görs noggrann planering för att följa kostnader. För hyrperso­nal har kostnaderna sjunkit tillfälligt under innevarande år, men övervakas kontinuerligt.

Sedan drygt tjugo år tillbaka har en centralisering pågått av sjukvården som gett en tajtare, mer kostnads­effektiv vård precis som i många andra glesbygdslän. Ned­skärningar har skett vid Sandvikens och Bollnäs sjukhus där bland annat akutkirurgin, BB och de mer operativa funktionerna försvunnit till förmån för de kompletta akutsjukhusen i Gävle och Hudiksvall, detta i ett län på cirka 280 000 invånare. Framför allt är det i de nordliga delarna av länet som mottagningar och kliniker försvun­nit, vilket gör att patienter får resa söderut för att få vård. Protester från befolkningen har inte låtit vänta på sig.

Tommy Berger menar att nuvarande sjukvårdsstruktur i länet möter befolkningens behov, oavsett om man bor i Gävle eller Los.

– Låt oss för det första konstatera att i den senaste budgeten för Region Gävleborg ger majoriteten mer pengar till hälso­ och sjukvården, mer än den M­ledda

Landstingsresan

Strid om styrning i Region Gävleborg

”Det nya uppdraget med utökat ansvar för kollektiv trafik och regional tillväxt innebär två nya områden som är kostnads drivande.”

Region Gävlebor g Invånare: 280 000

Utdebitering/skatte sats: 11,51 kronor.

Omslutning: 8,920 miljarder kronor.

Soliditet (inklusive ansvars-förbindelsen): Negativ

Antal sjukhus: 3

Antal vårdcentraler: 43, varav 16 privata.

Resultat 2014: 146 miljoner kronor.

Ekonomisk styrmodell: Bud-get, månadsrapport, resultat-ansvar på enhetsnivå.

Läkarbesök per invånare: 2,1

Besök annan personal -kategori per invånare: 1,7

Vårddygn per invånar e: 0,74

Maria Molin.

TURISM. Ett antal hälsingegårdar är inskrivna på Unescos världsarvslista. Nu gäller det för regionen att ta vara på gårdarna som är ett värdefullt kulturarv och en turistattraktion.

oppositionen. Det ska man inte glömma, påpekar Tommy Berger.

OPPOSITIONSRÅDET, MARIA MOLIN (M) tycker att sjukvårds­frågorna hanteras mer likgiltigt av majoriteten sedan regionen infördes.

– Styrelsen sköter ekonomin på en övergripande nivå. Detaljfrågor får vi inte ta upp i styrelsen. Sjukvården är den centrala och absolut viktigaste frågan för hela regionen och därmed bör diskuteras i flera nämnder, men majori­teten anser att enbart sjukvårdsnämnden ska sköta den, säger Maria Molin, som också har sin hemvist i Ljusdal som drabbats:

– Hur den regionala vården ska utvecklas i ytterområden för att alla i länet ska känna sig trygga med vården är ännu en fråga, inte minst efter förändringarna genom omor­ganisationen. Majoriteten lägger ner verksamhet istället för att anstränga sig så att den kan bevaras. Allt som kan finnas lokalt, ute på mindre orter ska också finnas där.

Tommy Berger förklarar att den beslutade regionbild­ningen med dess styrning gäller. Sjukvårdsfrågor tas upp i en specifik nämnd.

– Vi har en hälso­ och sjukvårdsnämnd där vi diskuterar dessa frågor. Inget konstigt med det, men vi har en opposi­tion som är av en annan uppfattning. För att kunna ge alla en god vård måste vi utveckla vår politiska analys och vår roll, säger han och fortsätter:

– Att ägna sig åt att huvudsakligen fördela begränsade ekonomiska resurser till sjukvården var dåtidens lands­tingspolitiska uppgift. Att tillsammans med andra bidra

till förutsättningar för att öka tillväxten och resurserna till välfärden är framtidens regionalpolitiska uppgift.

DE MEDICINSKA RESULTATEN har släpat efter i Gävleborg. Jäm­fört med andra landsting och regioner har kvaliteten legat i bottennivå, men under senare år har arbetet med Öppna jäm­förelser lett till framsteg. Tommy Berger nämner till exempel hur den tidigare svaga strokevården blivit en av de bättre i landet, likaså kolorektalcancerkirurgin som får fina resultat.

– Vi har rört oss i rätt riktning samtidigt som vi har klarat ekonomin. Nu har vi klättrat upp till plats 14 i listan, menar Berger som talar gott om nyttiga ledord i verksamheten:

– Långsiktiga beslut, lyssna på verksamheten och följ upp ekonomin – det ger resultat.

Gävleborg har numera en positiv befolkningsutveck­ling, tack vare de invandrare som kommit. På några år har inflyttningen ökat från 275 000 till 280 000. På frågan hur länet ska få glädje av detta, få tillväxt och utvecklas, svarar Tommy Berger:

– Vi använder de regionala utvecklingsmedlen och sam ordnar våra resurser i kommuner och näringsliv så att många agerar samfällt. Vår grundinställning är att de som kommer hit har god kompetens, kan etablera sig och bidra. ●

BILD

: REG

ION

GÄV

LEBO

RG

KOMMUNAL EKONOMI #5 2015 21

22 KOMMUNAL EKONOMI #5 2015

Föreningsmötet 2015

n Ett rekordår för en förening som växer i verksamhet och anställda. Det fanns anledning att dra på smilbanden när föreningen tog upp traditionen med ambulerande föreningsmöten. Först ut var Skellefteå där ekonomichef Samue l Lundqvist stod som värd.

TEXT: THOMAS PETTERSSON BILDER: CAMILLA ÖJHAMMAR

Soliga miner iSkellefteå

Skellefteå visade sig från sin allra soligaste och bästa sida när föreningens ordförande Peter Tellberg inledde föreningsmötet torsdag 20 augusti. Inledningsvis ville han tala om vikten av utmaning och engagemang, både för förening och

individ.– För egen del ska jag utmana mig själv med yoga i höst

– utan doftljus! förklarade han till föreningsmötets förtjus­ning.

Med lite större allvar lyfte han därefter fram styrelsens Samuel Lundqvist, som när beslutet om att låta förenings­mötet ambulera fattats, omedelbart anmälde Skellefteå som lämplig arrangörsort.

Efter en presentation av föregående års styrelse var det dags för mötesordförande Lasse Åhl från Luleå att klubba igång föreningsmötet. Ordförande Peter Tellberg kunde berätta att föreningen kunde se tillbaka på ett starkt 2014.

– Vi har haft rekord i antal medlemmar, 4 055 medlem­mar. Det håller vi på att överträffa redan i år, sade han.

Det var även nya rekordnoteringar för antalet genom­förda kurser och konferenser (114 stycken) liksom deltagare (3 548 personer). Med flera kurser ökar omsättningen, och föreningen noterade en nettoomsättning på 22,4 miljoner kronor. Årets vinst låg på strax över 2 miljoner, fler kurser och intäkter från KOMMEK där föreningen är medarrangör låg bakom resultat. Eget kapital låg på 6,6 miljoner kronor.

SÅ VAR DET dags att fastställa verksamhets­ och revisions­berättelser, utan anmärkningar från den kvalificerade församlingen.

– Styrelsen kan andas ut med andra ord … pffuui … Nädå, det är en väl skött ekonomi och verksamhet, det vet alla, sade mötesordföranden och gick raskt vidare till nästa års verksamhetsplan.

Tyngdpunkten nästa år skulle ligga på två av benen i Vision 2025: kompetens och yrkesroll.

– Styrelsen tycker att det är viktigt att alla har kompe­

KOMMUNAL EKONOMI #5 2015 23

AVTACKAD ordförande. Efter tre år tog Peter Tellberg handen från ordförandeklubban och avtackades av nyvalda Annika Hellberg. – Du har fått oss att växa. I alla avseenden, summerade Annika Hellberg.

NÖJDA. Skellefteå kommun ställde förstås upp med det bästa de hade. I det här fallet redovisnings-chef Anna Fredriksson och controller Ulrica Marklund. – Det var intressant att kunna jämföra leverantörerna av beslutsstöd, det gav lite överblick. Och en given fördel att kunna delta i ett förenings-möte på hemmaplan, var några av syn-punkterna från de båda.

INSPIRERADE. Bland glada västerbottningar på föreningsmötet var chefscontroller Jonas Wiklander och ekonom Mats Sundkvist på Skel-lefteå kommun. – Siv Sandberg var intressant och underhållande att lyssna på, var de båda överens om och tyckte att ambulerande föreningsmöten kunde vara en fördel för KEF.

Föreningsmötet 2015

Verksamheten 2014 – ett axplock Föreningen har: 4 Varit delarrangör av

KOMMEK. 4 Anställt en utbildnings-

ledare. 4 Anställt en administratör. 4 Genomfört en riskanalys.4 Skaffat en ny grafisk

profil.

Nyvalda i styrelsen:Ekonomichef Dan Jonasson, Trollhättan s kommun

Ekonomidirektör Åsa Högberg, Region Gotland

24 KOMMUNAL EKONOMI #5 2015

Föreningsmötet 2015

tensutvecklingsplaner, underströk ordföranden och manade sedan de närvarande:

– Målet är att bli 7 777 medlemmar. Vi är på god väg. Där kan vi ge oss själva utmaningar genom att värva fler medlemmar.

SÅ VAR DET dags för valberedningen att redovisa sina förslag till val av ny styrelse.

– Styrelsens ansvar ökar. Omsättningen är över 22 miljoner kronor och kansliet har åtta anställda, konstaterade valbered­ningens ordförande Anders Haglund.

Eftersom Peter Tellberg avböjt omval var det dags för An­nika Hellberg att axla ordförandeskapet på två år, medan ny vice ordförande blev Charlotte Karbassi.

Det föll förstås på den nyvalde ordförandens lott att avtacka den avgående ordföranden.

– Peter, du har fått oss att växa, i alla avseenden. Och Vision 2025 har rotts i land – du har verkligen gjort ett avtryck, sum­merade Annika Hellberg.

Därefter var det Erica Bjärsveds tur att få blommor och en kram av ordföranden efter att ha verkat i styrelsen sedan 2006.

– Du har stått för historien, trots att du är yngst. Och du har varit pådrivande i visionsarbetet, påminde ordföranden.

Så var det dags att bli lite högtidlig. Det sista som återstod av föreningsmötet var att dela ut priset Årets Kommunal­ekonom 2015.

– Ta­ta­da! Nu skulle vi haft en riktig fanfar, sade ord­föranden och presenterade ekonomichef Anna Cederqvist från Lidköping.

Hon fick priset främst för sina två böcker om kommunens ekonomi och organisation.

– Jag har försökt förklara för mina barn vad det här priset betyder för mig: ”Om jag vore fotbollsspelare, skulle det här priset vara som att få Guldbollen” har jag sagt. Det är stort för mig, men allra störst är att få vara en av 4 000 kommunal­ekonomer i demokratins tjänst, avslutade hon både tacktalet och det historiska föreningsmötet i Skellefteå. ●

ÅRETS Kommunalekonom 2015. Det blev högtidligt, som det ska vara, när Årets Kommunalekonom 2015 tog emot priset. ”Det är som att få Guldbollen i fotboll” konstaterade ekonomichef Anna Cederqvist i Lidköping.

Föreningen i siffror 20144 055 medlemmar114 kurser och konferenser3 548 kursdeltagare – 15 procent icke medlemmar

4 300 exemplar – Kommunal Ekonomis upplaga22 411 721 kronor – omsättningen 2014

2 016 650 kronor – resultat efter finansnetto 6 579 162 kronor – summa eget kapital

NYA STYRELSEN. På plats i trappan: Stefan Tengberg, Charlotte Karbassi, Niklas Anemo, Samuel Lundqvist, ordförande Annika Hell-berg, Annika Wallenskog, Kristina Bertov och Åsa Högberg. Saknas på bilden gör Jörg Bassek och Dan Jonasson.

KOMMUNAL EKONOMI #5 2015 25

Föreningsmötet 2015

De finländska kommunreformerna var ingen lättsmält historia.

– Det har varit en krokig väg och turerna är mycket komplicerade. Det finns bara några perso­ner som förstår hur det funkar – jag är inte en av

dem, sade Siv Sandberg från Åbo universitet leende. Anledningen till den finska kommunsammanslagningen

var för många små kommuner med alltför stora uppgifter (kommunerna sköter hälso­ och sjukvården). Det var dock ingen direkt ekonomisk kris.

– Det politiska drivet var viktigt. Det finns alltid en politisk bedömning i botten, oavsett sakskälen för sammanslagningen.

Vilket kan vara en förklaring till varför Sverige hamnat i bakvatten, vid en jämförelse.

– Jag har inte hört Stefan Löfvén tala alls om kommuner. Vår statsminister Juha Sipilä kan inte röra sig utan att avkrävas ett yttrande om kommunreformen.

De senaste tio årens utveckling har varit dramatisk och ryckig.

– Man kör för fullt, slår huvudet i väggen – och så börjar man om. Det har resulterat i en stark misstro från kommunernas sida gentemot staten. Det är kanske det allvarligaste utfallet av den ryckiga politiken – man får inte med sig partikollegor­na ute i kommunerna.

I NULÄGET LIGGER ett regeringsförslag att vården läggs över i en ny folkvald mellannivå, liknande våra landsting, 9–12 områden är senaste budet. Det innebär att kommunernas uppgifter minskar och sammanslagningar blir frivilliga.

Kommuner kan dock fortfarande tvingas gå samman, om man definieras som en kriskommun.

– Kriskommunerna, ofta flera i samma område, ligger i ett ekonomiskt ingenmansland där stora investeringar ofta varit spiken kistan, berättade hon och fortsätter:

– Det är små kommuner som tömt ut alla möjligheter. Det blir en desperadoekonomi – man skjuter åt alla håll!

Att slå samman flera mindre kommuner med halvdan ekonomi är dock ingen bra lösning:

– Det som fungerar är en liten kriskommun som slås samma n med en stor kommun med välskött ekonomi.

Några avlutande lärdomar kunde hon också bjuda på: – Frivilliga sammanslagningar i kombination med statliga

incitament fungerar – men bara till en viss gräns. Och stän­digt ändrade spelregler urholkar förtroendet mellan stat och kommuner. ●

Nordiska kommunerAntal Medianstorlek

Finland 301 6 642

Danmark 98 42 584

Norge 428 4 674

Sverige 290 15 324

Finlands sak är (s)vår

”Det som fungerar är en liten kris kommun som slås samman med en stor kom­mun med välskött ekonomi.”

seminarium I Siv Sandbergs sällskap blev seminariet om kommunsammanslagningar intressant och underhållande. Tonvikten låg på Finland där man ritat om kommun- och uppgiftskartan under tio års tid.

Kriterier för kriskommuner:4 fyra år med underskott 4 ackumulerat underskott

minst 1 000 euro per inne-vånare

4 50 procent högre skuldsätt-ning än genomsnittet

4 inkomstskatten minst 1 pro-cent högre än genomsnittet

4 Negativt resultat för kommun koncernen för avskrivninga r.

Finlands krokiga väg2005 Beslut om kommunreform – stor frihet för kommunerna. Cirka 100 kom-muner färre.

2011 Ny kommunindelningsreform. Större beredskap till tvång.

2014 Kommunindelningsreformen spricker. I stället lanseras en vårdreform.

2015 Vårdreformen faller. Förslag att vården flyttas till en ny ”landstingsnivå”. Kommunernas uppgifter minskar och sammanslagning blir frivilligt.

FINSK FÖRDEL. Siv Sandber g drog parallelle r till svenska kommun-sammanslagningar.

Xxxxxx

26 KOMMUNAL EKONOMI #5 2015

seminarium Det är dags att vinka adjö till fabriks-samhällets metoder och satsa på värdeskapande i tjänste-samhället. Johan Quist och Martin Fransson visade på problemen med det gamla och möjlig heterna med det nya.

– DET ÄR lätt att se mig som en sorts produ­cent under det här seminariet. Det är genuint fel. Den produktion som sker här inne, den står ju ni för. Jag kan ju redan det här, inledde ekonomen Johan Quist från Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet.

Utgångspunkten tar de båda i den in­dustriella fabrikslogik som fungerat fint i näringslivet, men brister i effektivitet och utvecklingsförmåga när den överförs till offentlig tjänsteproduktion. I västa fall blir den kontraproduktiv.

– På skatteverket ska en handläggning av ett visst ärende ta åtta dagar. Om ärendet passerat den tidsgränsen tjänar handläg­garen på att påbörja ett nytt ärende. Följden blir att kunden kan få vänta månadsvis, sade Johan Quist.

Med mätning, standardisering och kon­troll från fabrikslogiken försöker offentlig sektor öka effektivitet och kvalitet.

– Variation kostar pengar. Det ska vi för­söka minimera. Men, så funkar inte tjänste­produktion, sade han och Martin fyllde i:

– Vi tror att ni lärde er modeller i en fabrikslogik. Och att ni nu är satta att jobba i verksamheter som styrs av en tjänstelogik.

HUR SER DÅ den nya tjänstelogiken ut? Processern a i de kommunala verksam­heterna är mycket olika ­ det gäller att anpassa myndig heten för största möjliga värde skapande. Tumregeln: ju mer inter­aktion med brukarna, desto större krav på innovation och involvering.

Johan Quist tog flera exempel från sjukvården, den mest processinriktade

delen av kommunsektorn. Han citerade en medicinare: ”Vi fokuserar för mycket på att producera sjukvård när vi egentligen vill producera ökad hälsa.”

– Jag tror vården skulle tjäna på att släppa in patienten mycket mer i vårdprocessen. Och fundera på vad det är patienten gör när han/hon inte är inne i vårdapparaten.

ETT SÄTT ATT öka värdeskapandet kan vara att skrota styrdokumenten och ge professio­nerna större frihet.

– Ett bra exempel är hemtjänsten i Sköns­mon i Sundsvall. Där lät man arbetslagen sätta rutiner och arbetssätt. Resultatet blev billigare verksamhet, nöjdare kunder och personal.

Avslutningsvis lyfte Johan Quist upp den fråga som blivit uppenbar under seminariet:

– Har vi ekonomer kapat åt oss rätten att avgöra vad som är god verksamhet? Hur ofta får verksamheternas personal vara med och utforma de nyckeltal vi sedan mäter på? frågade han retoriskt. ●

Värdeskapande nytänk i tjänstesektorn

FÖRNYELSE. – Vi tror att ni lärde er ekonomiska modeller i en fabrikslogik, sade Johan Quist och Martin Fransson.

seminarium Att placera och låna pengar är goda tillfällen att slå ett slag för miljö- och klimatfrågor. Det framhöll Skellefteås ekonomichef Samue l Lundqvist.

Med kort varsel tog Samuel Lund­qvist plats på podiet för att ersätta inrikesminister Ardalan Shekara­

bi som lämnat återbud. Ämnet var hållbar­het, ekonomi och ekonomens roll.

– Hållbarhet är inget modeord. Det stämmer väl överens med det kommunala uppdraget, slog han fast inledningsvis.

För den kommunala ekonomin är hållbar­het en del av det lagstadgade uppdraget, påminde han.

– Riktlinjer för god ekonomisk hushåll­ning är ju väldigt viktigt. Ur mitt perspektiv

är det ett av de viktigaste styrdokument kommunen har.

De praktiska exemplen tog han från den egna kommunen. En gynnad kommun tack vare ett starkt energibolag, men med begränsat handlingsutrymme.

– Vi har stark soliditet och mycket kapi­tal. Men, pengarna är bundna och vi tar inte ut någon utdelning från kraftbolaget.

STORA INVESTERINGSBEHOV kommande år innebär att Skellefteå behöver låna. En ny situation, men också nya möjligheter.

– När vi placerar och lånar pengar kan vi påverka hållbarheten. Vi skulle kunna låna pengar på ett sätt som ger låga koldioxid­avtryck – vi måste ha en ordentlig diskussion med i politiken om det, sade han och fortsatte:

– Vår finanspolicy har etiska riktlinjer, men ganska lite om miljö och ekologi. Jag tror inte pengarna blir dyrare för att man lånar dem på ett sunt sätt. Det har ju gjort det här mycket mera intressant.

Även investeringsprojekten innebär en möjlighet att påverka hållbarheten. Kom­munen har inrättat ett advisory board för att utveckla investeringsprocessen.

– Om skolförvaltningen vill bygga nya skolor, hur bidrar det till att öka den sociala hållbarheten? Vi ställer högre krav på att förvaltningar visar hur man bidrar till ökad hållbarhet.

De ökade kraven på hållbarhetstänk inne­fattar även ekonomerna, framhöll han.

– Vi behöver utveckla våra kalkyler och underlag, vidga det samhällsekonomiska perspektivet. ●

seminarium En röd tråd un-der förenings mötet var temat effektiv styrning och rationella beslut. Tre tunga pjäser inom IT- baserade beslutsstöd mötte upp och gav mötesdeltagarna tillfälle att jämföra tjänster och fundera över framtida behov.

Kennet Jildell från Qlik lade en del krut på att berätta om framtiden för öppna data, en väg till ökad nytta

både för medarbetare och medborgare. Här finns stora möjligheter, men också rejäla ut­

maningar, konstaterade han och stödde sig på företagets egna färska kommununder­sökning som visar att hälften av kommu­nerna publicerar öppna data idag.

– Det finns en oro internt för att publice­rade data ska avslöja brister i verksamhet. Man är också osäker på vad och hur man ska publicera sina data, kunde han berätta.

STRATSYS OCH FREDRIK DEMLING lade vinkeln på olika kundcase. En av de kommuner som satsat mycket på medborgarservice är Helsingborg. Kommunen har byggt upp en portal där man speglar de viktiga nyckelta­len direkt till medborgarna.

– Med hjälp av kartor kan man exempel­vis se vilka skolor och äldreboenden som finns och hur man kan välja dem. Helsing­

borg fick SKLs pris för bästa nyckeltals­publicering på webben – det var man glada för. Och vi med … sade

När det var dags för Hypergene intog Haninge kommuns Oskar Nederheim podiet. Han berättade om processen bakom och införandet av det nya beslutsstödet. Två år efter starten hade det mesta av ekonomi och personalsidan implementerats, nu var skolan aktuell. Oskar Nederheim var mer än nöjd med införandet och hittade ett antal framgångsfaktorer:

– Vi gödslade exempelvis rejält med utbildning och undervisade gruppvis. Del­tagarna jobbade med sin egen förvaltnings ekonomi och verksamhetsplan. Direkt efter genomgången kurs arbetade man i det nya systemet. ●

Tre vägar till goda beslut

”Hållbarhet är inge t modeord”

Föreningsmötet 2015

KOMMUNAL EKONOMI #5 2015 27

I CENTRUM. Samuel Lund-qvist hade fullt upp som värd för mötet och seminarieledare.

NY BI. Niklas Wictor och Oscar Nederheim hade styrningen i Haninge på programmet.

NYA CASE. Fredrik Demling visade på kundnyttan.NYA DATA. Kenneth Jildell talade om öppna data.

28 KOMMUNAL EKONOMI #5 2015

En hållbar utveckling, är enligt Brundtlandskommis­sionens definition, en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationer s

möjligheter att tillfredsställa sina behov. Det är precis samma resonemang som ligger till grund för regleringen av kom­munernas och landstingens ekonomiska förvaltning. God ekonomisk hushållning och balanskrav bygger i stora delar på generationsprincipen. Som bekant anger principen att varje generation skall bekosta den service som används och där­med lämna över en kommun eller ett landsting med samma potential att leverera service till nästkommande generation.

HÅLLBARHETSBEGREPPET ÄR idag

högt upp på den politiska agen­da n. Det tar sig bland annat uttryck i att alltfler offentliga organisationer formulerar visioner, strategier och mål om hållbarhet. Ofta utgår hållbarhetsarbetet från tidigare nämnd a Brundtlandskommissionens uppdelning i en ekologisk, social och ekonomisk dimension. Uppdelningen tydliggör att hållbarhe t är något som skapas över traditionella gränser men perspektiven kan också vara svåra att kombinera i praktiken.

I DET HÄR numrets första forskarartikel resonerar Christian Jensen, från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, bland annat om hållbarhetsbegreppet och de spänningar som finns mellan de tre dimensionerna. Han argumenterar också för att hållbarhetsarbetet kan ses som en ram för diskussion och priori­teringar istället för att reduceras till ett mål som uppnås någon gång långt in i framtiden.

DET HÄR NUMRETS andra forskarartikel är skriven av Niklas Wällstedt, från Institutet för kommunal ekonomi. Artikeln bygger på resultaten från hans nyligen framlagda doktors­avhandling, där spännande tankar om pluralistisk styrning av kommunal verksamhet lanseras. Resonemangen ansluter till tidigare diskussion om New public management, men adderar en hel del nya tolkningar av vad som pågår i praktiken och vad som behöver förändras. ●

Hållbarhet och styrning

Aktuellt

”Håll­barhets­

begreppet är idag högt upp på den politiska agendan.”

Forskar- hörnan

PIERRE DONATELLA

Forskarredaktör och biträdande före ståndare vid Kommunforskning i Västsverige.

KEF

Fångat på föreningsmötetn PÅ FÖRENINGSMÖTET i Skellefteå gav Peter Tellberg lite information om nästa års verksamhet. Fokus låg på områdena Kompetens och Yrkesroll, kunde han berätta. En större medlemsenkät om kompetens-utveckling är på gång, liksom fortsatt arbete om mentor skap och certifiering var några punkter på agendan.

Tack, Erica Bjärsved!n I SAMBAND med förenings-mötet avtackades Erica Bjärsved, ekonomichef i Stenungsunds kommun. Hon valdes in i styrelsen redan 2006 och var ”äldst i tjänst” i den föregående styrelsen.

Nytt redaktionsrådn FÖRENINGENS NYA styrelse sammanträdde i september. Det nya redaktionsrådets styrelserepre-sentanter är Annika Hellberg, Kristina Bertov, Annika Wallenskog, Niklas Anemo och Åsa Högberg. Under hösten pågår rekrytering av ny forskarredaktör då Pierre Donatella drar sig tillbaka efter väl förrättat värv.

Tips på Kontentan!Mångfald i praktiken Författare: Gabriella Fägerlind

n MÅNGFALD ÄR inget själv-ändamål. Syftet med ökad mångfald är att öka organisa-tionens effektivitet. Verksam-hetens mål ska stå i fokus, inte en traktan efter att vara trendig, bete sig politiskt korrekt eller visa välvilja mot minoriteter.

NÄSTA ÅR. Peter Tellberg berättade om framtidsplanerna.

Gabriella Fägerlind.

BILD

: CA

MIL

LA Ö

JHA

MM

AR

KOMMUNAL EKONOMI #5 2015 29

Hållbarhet och styrning

Hållbarhet som mål eller process

Forskare skriver

CHRISTIAN JENSEN

Lektor på Handelshögskolan

vid Göteborgs universitet.

Månadens forskare

Begreppet hållbarhet används flitigt i samhällsdebat­ten om hur vi ska ta oss an allehanda utmaningar på såväl global som lokal nivå. Ibland fungerar det som

en värdeutsaga, som ”att vara en hållbar kommun är något bra” medan ”att inte verka för ett hållbart samhälle är något förkastligt”. Men hållbarhetsbegreppet används inte bara som ett attraktivt värdeomdöme och en retorisk tankefigur i samhällsdebatten, utan även som en strukturerande idé som håller på att finna sina organisatoriska uttrycksformer på såväl nationell som lokal nivå.

Varje kommun med självaktning bedriver någon form av hållbarhetsarbete, ofta som ett svar på något av följande skäl: att den mer tekniska infrastrukturen i kommunen ska underhållas, utvecklas och miljöförbättras, att bryta ett till­tagande utanförskap för stora medborgar­ och brukargrup­per, och/eller att skapa nya arbetstillfällen i kommunen. Hållbarhet som begrepp lanseras emellertid inte i ett vakuum. Kommunen har redan en mångfasetterad välfärdsproduk­tion och utifrån ett brukarperspektiv bedrivs angelägen verksamhet som berör snart sagt alltifrån ”vaggan till gra­ven”. Det är en rad logiker som ska samexistera för att kunna effektuera bra verksamhet: i) lokal demokrati och inflytande ­ fördela värden utifrån lekmannakunskap, ii) infra struktur och samhällsservice i form av energi, bostäder och närings­liv ­ långsiktigt perspektiv baserat på expertkunskap, iii) myndighetsutövning ­ kortsiktig tillämpning baserad på rättssäkerhet samt iv) social välfärdsproduktion i form av vård, skola och omsorg – effektiv leverans av tjänster base­rade på professionell yrkeskunskap.

Kort sagt, en rad styrande ideal och logiker samexiste­rar redan inom kommunal verksamhet som demokrati, allas bästa, rättsäkerhet och effektivitet, där medbor­garen uppbär flera olika roller.

VAD HÄNDER DÅ i ett redan komplext system när nya hållbarhetsideal adderas? Blir det ”lager på lager” och allt ska göras samtidigt? Blir det särkoppling, det vill säga mycket prat och lite verkstad? Transformeras kommunen, det vill säga genomgår den en genomgripande förändring? Eller förändrar man där det är möjligt och ger det nya namn, men på det stora hela gör man det man alltid gjort?

Inom forskningen finns alla alternativ dokumenterade och läsaren känner nog igen alla alternativen från sin kommun. Det tenderar nämligen att ske flera saker sam­tidigt när nya struktureringsidéer anammas. Ser man till utvecklingen över tid har kommunal verksamhet byggt

upp en kapacitet för att härbärgera ovan nämnda logiker, så kapaciteten finns för att även arbeta bredare med nya hållbarhetsutmaningar.

EN VIKTIG FÖRUTSÄTTNING för att kunna orkestrera hållbar omställning förefaller vara att man kan orientera sig i hållbarhetens värderingslandskap och kunna förhålla sig till dess inneboende motsättningar. Ett sätt att illustrera hållbarhetsbegreppets olika dimensioner och inneboend e motsättningar är med hjälp av urbanforskaren Scott Camp­bells ramverk som beskrevs i en omtalad artikel från 1996: ”Green cities, growing cities, just cities”, med under titeln ”urban planning and the contradictions of sustainable development”. Förvisso placeras hållbarhetsbegreppet i en stadskontext, men parallellerna och utmaningarna kan med fördel vidgas från stadsterritorier till vidare kommun­territorier. Campbells illustration nedan visar att de tre dimensionerna står i konflikt med varandra.

AV FIGUREN FRAMGÅR att Campbell skriver om tre olika konflikt ytor. Resurskonflikten kokar ner till spänningen mellan människan och naturen. Allt sedan upplysnings­tiden, och framför allt under det senaste seklet, har männ­iskan externaliserat kostnader på naturen och kommande generationer – därav klimatdebatten. Ägandekonflikten kokar på motsvarande sätt ner till spänningen mellan olika grupperingar av människor och vilka olika förutsättningar dessa har. Kanske att åsikterna kan delas in i två övergri­

n Hållbarhetsbegreppet används ofta i kommunala visions-dokument. Hållbarhet blir då ett mål som ska uppnås, ofta satt långt in i framtiden. Men kanske är det mer produktivt att se på hållbarhetsbegreppet som ett medel där målet är att skap a samsyn här och nu bland olika intressen och värderingar. En samsyn som kan underlätta initiala nödvändiga handlingar i en viss riktning, skriver forskaren Christian Jensen.

the property conflict

the resourceconflict

”green, profitable and fair” (sustainable development?)

the developmentconflict

Social Economic Income

Justice Opportunity Equality

Overall Economic Growth and Efficiency

Environmental Protection

pande tolkningar av rättvisa. Den ena är tolkningen att var och en har rätt att behålla det som hen har fått eller skaffat sig på rättmätigt sätt. Den andra är att de nyttigheter, eller resurser, som finns i ett samhälle ska fördelas så lika som möjligt. Kring denna spänning och föreställningar kring rättvisa har det utvecklats politiska ideologier, inte minst de mellan höger och vänster.

Utvecklingskonflikten handlar om hur man kan öka social rättvisa och välstånd samtidigt som miljön och framtida generationer skyddas. Inte minst på global nivå är detta påtagligt. Först under senare decennier när tillväxten spridits till tidigare under utvecklade länder har människor utanför västvärlden kunnat börja hoppas på ett bättre liv, att få leva längre och friare och med ett materiellt välstånd. Hur kan man kombinera en ökad utvecklingstakt för miljontals fler människor och sam tidigt undvika negativ klimatpåverkan? Gränserna kring respektive konfliktyta är ingalunda fasta, snarare dynamiska och ifrågasatt a i ett ömse sidigt beroendekraftfält. De här konfliktytorna finns även på kommunal nivå, inte minst gör de sig gällande vid olika former av utmaningar såsom ökat utanförskap, ökad andel åldrad befolknin g, stora investeringsbehov, minskat befolknings underlag samt svag näringslivsutveckling och de förefaller inte minska av tilltagande interna styr­ och mätambitioner.

HÅLLBARHETSBEGREPPET HÄRBÄRGERAR således en rad konflikter: konflikt kring ägande, konflikt kring resurser och konflikt kring utveckling. Det här är också ytor som är

legio i en kommun. Konfliktlösning handlar som bekant många gånger om att förstå sin verklighet på delvis nya sätt. På såväl organisatorisk som individuell nivå har över tid vanor och rutiner utvecklats som svar på hur problem och utmaningar ska hanteras. Etablerade synsätt och prak­tiker sätter sig och är svåra att påverka. Inte minst är det påtagligt när nya problem och utmaningar framträder.

Det är inte ovanligt att den initiala reaktionen då är ”så här är det ju” och ” så har vi alltid gjort”. Det är därför inte underligt att hållbarhetsbegreppet ofta används i visions­dokument. Hållbarhe t blir då ett mål som ska uppnås och befintlig organisations, verksamhets och medarbetares duktighetsdrifter blir ett medel för att eftersträva och realisera denna vision, ofta satt långt in i framtiden.

MEN KANSKE ÄR det mer produktivt att se på hållbarhetsbe­greppet som ett medel där målet är att skapa samsyn här och nu bland olika intressen och värderingar, en samsyn som kan underlätta initiala nödvändiga handlingar och göranden i en viss riktning. Det finns talrika exempel på att visioner inte bara handlar om framtiden, utan att de kanske främst har sin produktiva verkan när man arbetar med dem och då inte minst i att hantera och synkronisera särintressen, skapa samsyn kring problem och lösningar samt identifiera vilka mått och steg man bör ta framöver. Sakta, men säkert, påverkar nya ideal praktiken på samma sätt som mycket av annan utveckling. Ovan gjordes en beskrivning av kommunal verksamhet och dess olika logi­ker. Det är varken radikal transformation eller status quo som gjort kommunen som institution till vad den är idag och allt vad den kan åstadkomma av verksamhet, utan en inkrementell reformism där både verklighetssinne och möjlighetssinne samexisterar inom en rad hållbarhets­områden: politiska, tekniska, juridiska och ekonomiska. ●

VÄRDEKONFLIKT. Att ha en flygplats inom kommunen ses som ett plus, samtidig t som det skapar svårigheter med miljö- och klimat mål.

BILD

ER: I

STO

CK

”Kanske är det mer produktivt att se på hållbarhetsbegreppet som ett medel.”

30 KOMMUNAL EKONOMI #5 2015

KOMMUNAL EKONOMI #5 2015 31

NIKLAS WÄLLSTEDTEkonomie doktor på Institutet för kommunal ekonomi vid Stockholms universitet.

Månadens forskare

Forskare skriver

Från NPM till pluralistisk styrning n New Public Management har sina briste r. Det är också här det går att skönja en väg framåt. Min avhandling levererar inga färdiga lösningar, men indikerar ett antal utmaningar som behöver hanteras av såväl praktiker som forskare om styr-ninge n ska utvecklas mot balans, flexi-bilite t och respekt, skriver den nyblivna doktorn Niklas Wällstedt.

De flesta läsare av denna tidskrift är väl insatta i de­batten kring New Public Management (NPM). Jag och mina kollegor vid Institutet för kommunal ekonomi

har tidigar e argumenterat för att debatten behöver nyanse­ra s. Jag ger ett bidrag till denna nyansering i avhandlingen ”Managing Multiplicity – On Control, Care and the Individual”, där jag studerat hur kommunal styrning utvecklats i och efter NPM. Studien består av över 100 intervjuer och observa­tioner i flera kommuner, där jag framför allt har studerat äldreomsorgsverksamhet, men även andra verksamheter som exempelvis skolan.

Ett huvudargument i avhandlingen är att kommunal styrning under NPM har sammanfallit med ett specifikt vetenskapligt förhållningssätt. Dessa har samverkat för att skapa ett starkt kontrollideal där det finns en sanning och en rätt lösning. Samtidigt finns det andra vetenskapliga förhållningssätt som växer sig starkare, och jag menar att om vi ska utveckla den kommunala styrningen åt ett nytt håll behöver detta göras i samverkan med dessa förhållningssätt. Avhandlingen för fram ett antal argument som skiljer ut sig från dem som dominerar i NPM, och knyter dem till veten­skapliga förhållningssätt och styrpraktiker. De viktigaste argumenten är följande:

4 Från perspektiv till praktisk verklighet Världen är uppbyggd av en mångfald praktiska verklig­heter – verkligheter som ofta är olika, och som behöver värderas både med respekt för dessa olikheter och utifrån gemensamma värden. Den praktiska verkligheten i exem­pelvis kommunalpolitiken är annorlunda än den praktiska verkligheten i ett äldreboende, även om många mål är gemensamma. Även om både politiken och omsorgsprakti­ken har exempelvis brukarnöjdhet som gemensamt mål, så är brukarnöjdhet inte samma sak för en politiker som för en omsorgsgivare­ eller tagare. Det har inte med ”olika perspek­tiv” på brukarnöjdhet att göra, utan beror på att brukarnöjd­het är kvalitativt annorlunda i olika praktiska verkligheter. Brukarnöjdhet i politiken och på äldreboendet är (och ska inte vara) samma sak.

Praktiska verkligheter ändras dessutom ständigt: idag är inte som igår, och gårdagens erfarenheter kan inte rakt av överföras till idag eller till andra praktiker. Den utmaning som uppstår är att försöka avgöra hur en praktisk verklighet

som utspelat sig någon annan­stans ska utvärderas här och nu – enligt vilka standarder – och vad vi ska göra av denna utvärdering för att utveckla verksamheten och utkräva ansvar.

4 Från objektivitet till pågåend e konstruktion Alla praktiker är alltså under utveckling – de blir aldrig klara: den fasta objektiviteten som vi vant oss vid att eftersträva är inte möjlig. Det finns med andra ord ingen given lösning, utan vi behöver försöka om och om igen genom att ta med oss erfarenheter och kunskap och testa dem igen och igen. Då kan vi avgöra vad av det som fungerade igår som inte längre fungerar idag, och vad som fungerade igår som fort­farande gör det idag.

Det handlar om ”trial and error”, och här spelar styr­systemen en viktig roll: de hjälper oss att minnas vad som fungerade igår eller vad det är vi försöker uppnå, när vi står där idag och försöker göra någonting bättre.

4 Kontroll kontra omsorg Kontroll är fortfarande det dominerande paradigmet i styr­ningen: tack vare god kontroll behåller praktiken fotfästet. Kontrollen – budgetmötena, målformuleringarna, kvalitets­garantierna, rutinerna – bidrar till att den föränderliga verklig heten omskapas långsammare och inte skenar iväg.

Samtidigt kan något gå förlorat när verkligheten förändras för snabbt för att kontrolleras; när verkligheten inte stämmer överens med den bild som förmedlas genom rapport­ och ledningssystem. Därför räddas kontrollen ofta av omsorgen i och för praktiken: när rutinerna inte fungerar gör människor annorlunda; när den budgeterade tiden inte räcker till, tar medarbetare av sin egen tid. Överdriven kontroll förstör med andra ord omsorgen: människor bränns ut. Kontrollsystem kan dock ge de ramar, den fasta punkt, som gör att det går att ge god omsorg. Nyckelorden i senare forskning har varit ”ba­lan s” och ”flexibilitet”, och det understryks i avhandlingen att ett kommunalt styrsystem behöver kunna hantera detta.

OENIGA. Att styra en organi-sation handlar om att kunna agera, trots att det inte råder enighet om allt.

BILD

ER: I

STO

CK

32 KOMMUNAL EKONOMI #5 2015

Forskare skriver

n I BOKEN ”Kommunledning, kommunal politik och demokrati” beskriver Leif Jonsson införandet av ett nytt ledningssystem i Motala kommun. Leif Jonsson har följt händelseförloppet via intervjuer och dokumentstudier utifrån två huvudfrågor: Hur realiseras lokal politik med hjälp av ett ledningssystem? Och hur handskas lokala politiker med den lokala politikens genomförande via ledningssystemet? Studien sträcker sig över fem år och två val.

Kommunledning, lokal politik och demokrati av Leif Jonsson.

Förlag: Nya Doxa. 183 sidor, tryckår: 2015

Studie om nytt ledningssystem

BILD

: XX

XX

X

FoU-nytt

EN AV HUVUDPOÄNGERNA med avhandlingen har varit att visa att det ovanstående – respekten för olika praktiska verklig­heter; det hårda arbetet att konstruera och omkonstruera den praktiska verkligheten; fokus på balans och flexibilitet – inte är särskilt kontroversiellt i praktiken. Det visar sig att det i hög grad är enligt dessa principer som verksamheten prakti­seras, men det verkar svårt att säga att styrningen sker på det­ta sätt: ofta gömmer sig chefer bakom en retorik som handlar om stark kontroll. I avhandlingen tas inte tendensen att säga en sak (kontroll!) och göra en annan (mjuka upp kontrollen!) som ett tecken på irrationalitet eller hyckleri, som det ofta gjorts i tidigare litteratur, utan snarare som ett tecken på att båda delarna behövs och att det är svårt att hantera det i ett samtalsklimat där kontroll har blivit ett starkt värdeord.

Att säga ”vi kontrollerar hårt”, samtidigt som kontrollen mjukas upp är ett sätt både att legitimera det som görs och ett sätt att faktiskt kunna återta kontrollen när det behövs.

Det är också här det går att skönja en väg framåt. Avhand­lingen levererar inga färdiga lösningar, men indikerar ett antal utmaningar som behöver hanteras av såväl praktiker som forskare om styrningen ska utvecklas än mer mot balans, flexibilitet och respekt. Jag listar här fyra av dessa:

4 Från ”antingen eller” till ”både och”Vi behöver hantera att det inte finns en lösning, och att de lösningar som finns ofta är motsatser. Lösningen är inte antingen centralisering eller decentralisering; inte rutini­sering eller individualisering; inte konkurrens eller sam­arbete; inte mer kontroll eller mindre kontroll: alla verkar, paradoxalt nog, behövas mer eller mindre samtidigt.

4 Från konsensus till oenighetVi behöver bli bättre på att vara handlingskraftiga trots oenighet. Detta hänger tydligt samman med ovanstående punkt. Vill vi hantera ”både och” behöver vi kunna hantera att när vi bestämmer oss för ”mindre kontroll” eller ”sam­arbete”, så kommer det finnas de som i samma läge – och på goda grunder – argumenterar för ”mer kontroll” eller ”kon­kurrens”. Detta får inte hindra verksamheten, vilket ställer

höga krav på kommunikation, såväl internt som externt i organisationer.

4 Avgränsa tid och platsVi kan också bli bättre på att avgränsa tid och rum för olika saker – även om samma aktörer är inblandade: att göra två saker samtidigt är lättare om de kan avgränsas från varan­dra i tid och rum. Budgetmöten kan handla om kontroll, medan personalmöten kan handla om omsorg. Upphand­lingsförfaranden kan handla om armlängds avstånd och upprätthållande av konkurrens, medan relationen mellan vinnande utförare och beställare kan handla om nära samarbete. Om arbetet organiserades efter en princip eller rutin igår, finns det möjlighet att organisera det efter en annan idag. Detta ställer stora krav på flexibilitet: insikten och förståelsen att olika principer gäller från plats till plats och kanske från dag till dag tar tid att anamma.

4 Lös upp och vänd på kontrollprincipen Enligt kontrollprincipen ska ingen hållas ansvarig för det den inte kan kontrollera. Det går att vända på: ansvars­områden kan definieras med liten hänsyn till kontrollmöjlig­heter, för att driva på arbetet att hantera detta ansvar. Om flera organisationer har ansvar för ett svårkontrollerat sam­hällsmål, kan det driva på samverkan dem emellan. Detta gör dock att det blir svårare att följa upp resurs användning, det vill säga avgöra vilka (vilken organisations) resurser som lett till måluppfyllelse. Går detta att acceptera, och istället rikta utvärderingen mer mot analys och lärande?

OVANSTÅENDE SKA ALLTSÅ ses som utmaningar som tar oss i en specifik riktning, inte som universallösningar: till varje förslag följer praktiska problem. Förslagen följer av ett för­hållningssätt som är respektfullt mot såväl teoretisk som praktisk mångfald, och de får starkt stöd i den studerade praktiken. Praktiken är på väg åt det här hållet, och frågan är varför vi måste gömma oss bakom gammal kontroll teori­ och retorik när vi istället kan prata om det som faktiskt praktiseras? ●

SVÅRSTYRT. Leif Jonsson har studerat styr-ning i Motala. Omslagsbilden säger en del om utmaningarna.

KOMMUNAL EKONOMI #5 2015 33

MigrationBI

LDER

: IST

OC

K

Även en ledare kan behöva ledning ibland.Ring Chef Direkt. Professionell rådgivning 9–17. 0771 360 600

Som chef och medlem i Vision har du tillgång till Chef Direkt: en exklusiv och professionell rådgivning där du kan få tips och råd kring exempelvis anställningsvillkor, löner och förhandlingar. Samtliga Visions rådgivare har gedigen erfarenhet av förhandlingar för chefer.

vision.se/chef

Träffa oss på Kvalitetsmässan 3-5 november.

Erbjudande

till dig som är chef.

Just nu kan du prova

oss i tre månader

utan kostnad.

Sms:a vision chef

till 72 672

n Regeringens förslag om tvångslag för att tvinga kommuner ta emot flyktingar är omstritt. SKL säger ”ja” i sitt remissvar, men med flera förbehåll och en tidsbegränsning.

I somras lade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson ett förslag om tvångslagstiftning för flyktingmottagande i kommunerna. Förslaget går ut på att det varje år görs en

prognos för hur många personer som fått uppehållstillstånd och ska få en kommunplacering. Sedan ska de delas upp mellan kommunerna. Kommunens storlek och arbetsmarknadsläget ska vägas in, liksom hur många nyanlända som redan bosatt sig i kommunen. Länsstyrelserna ska diskutera med kommu­nerna och sammanställa hur många personer varje kommun klarar att ta emot. Förslaget har fått ett blandat mottagande. Direkt efter att förslaget presenterades konstaterade SR Ekot att det inte fanns en majoritet i riksdagen för förslaget – allians­partierna och Sverigedemokraterna var emot.

Nu har remisstiden gått ut och den tyngsta instansen i frågan, SKL, har sagt sitt. Det blev ett ”ja”, med ett antal förbehåll.

”Våra villkor är att lagen tidsbegränsas till högst tre år, att kommunerna får full ekonomisk kompensation enligt finansieringsprincipen och att kommunernas totala mottag­ande, alltså även av de som bosätter sig själva, räknas in när anvisning sker enligt den nya lagen”, kommenterade vd Håkan Sörman på SKL:s hemsida.

Lagen berör en mindre del, cirka 15 procent, av de som fått uppehållstillstånd, resten hittar eget boende. Att inskränka självstyret är ovanligt, och vd Håkans Sörman hänvisar till att syrelsen tog hänsyn till den ”prekära flyktingsituation” landet befinner sig i. En eventuell ny lagstiftning föreslås träda i kraft 1 juli 2016. ●

SKL säger ja till kommuntvånget

PÅ FLYKT. Stora flyktingsströmmar sätter Sverige under hårt tryck. Bara under september registrerade Migrationsverket 24 306 asylsökande. Bilden från Belgrad i Serbien.

Snabbare byggande utan länsstyrelsenn BOSTADSBRIST ÄR ETT ofta anfört skäl till att inte ta emot flyktingar. Nu föreslår regeringen att läns styrelsern a skro-tas som instansnivå för att snabba upp byggprocessen.

Idag kan utdragna överklagandeprocesser i många instanser fördröja byggstarter med flera år och göra bygg-projekten rejält dyrare. Regeringen ser över länsstyrel-sernas roll. Det förslag som regeringen lagt fram innebär att länsstyrelserna inte längre ska pröva överklagade kommunala beslut om detaljplaner. Prövningen ska istället

göras direkt av mark- och miljö domstolen.

– Reformen är en del av regeringens fortsatta regelförenklingsarbe-te, säger bostads- och stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan.

TEMPO. Snabbare plan process gynnar kommunerna.

34 KOMMUNAL EKONOMI #5 2015

Krönikan

Att investera sina tillgångar i företag som ar­betar ansvarsfullt och långsiktigt med bland annat miljö och sociala frågor är inte bara bra för samvetet – det är också bra för plånboken. På Nordea har vi kunnat se att företag som

tar ansvar långsiktigt även genererar högre avkastning på investerat kapital.

Allt fler vill gärna investera sina tillgångar på ett sätt som beskrivs som ansvarsfullt, etiskt eller hållbart. Definitio­nerna är många och likaså metoderna att analysera och mäta bolag. Efter att ha jobbat med de här frågorna sedan 1998 har jag valt att utgå ifrån ordet ansvar – och med det menar jag att företagen måste ta ansvar för de affärsmässi­ga risker som de utsetts för genom att vara närvarande på en specifik marknad, pågående klimatförändringar eller ökad medvetenhet bland konsumenter kring sociala frågor.

SÅ VARFÖR SKA man då ta hänsyn till de här frågorna? Därför att man har ett samvete och vill sova gott om natten kanske du som läser den här texten tänker spontant. Jag håller med dig fullständigt, men skulle också vilja lägga till: därför att det är så mycket smartare.

Ibland framställs det enbart som kostsamt för bolag att ta ansvar för miljö, sociala och ägarstyrningsfrågor.

Detta är ett kortsiktigt synsätt som leder till felaktiga investeringsbeslut. Vår analys visar att företag, genom att arbeta med hållbarhet, förlänger de uthålliga konkurrens­fördelarna och minskar volatiliteten i kassaflödet, vilket sammantaget påverkar aktievärdet positivt på lång sikt.

Det är således även av finansiella skäl som bolag måste satsa på att skapa lämpliga processer inom så kallade ESG­frågor (Environmental, Social and Governance). Samman taget visar vår analys att bolag som är duktiga inom ESG har en avkastning på investerat kapital som är cirka 1,5 procentenheter högre samt har avkastat mer än börsen över såväl 5 som 10 år.

EN UTMANING FÖR såväl börsbolagen som oss kapitalförval­tare och kunder är att tänka långsiktigt. Kortsiktigt kan ju bolag som underinvesterar inom ESG spara pengar. Men när verkligheten kommer i kapp krävs pengar och resurser från verksamheten för att hantera eventuella kriser och proces­ser, och ett företag kan stå handlingsförlamat en lång tid.

Här tror jag att finansbranschen har en enormt viktig roll att spela. Att bara utesluta bolag i sin förvaltning är varken effektivt eller lika ansvarsfullt som att faktiskt engagera sig och försöka påverka. Många bolag ser till finansmarknaden för vägledning och på Nordea uppmanar vi därför företagen att våga bortse från kortsiktigheten på marknaden och istället fokusera långsiktigt på ESG­frågor.

Ett bolag som är lyhört för våra synpunkter och villigt att ta ett större ansvar kan bli en väldigt bra investering. Men det kräver att vi vågar vara långsiktiga i våra investe­ringar och kommer ihåg att framtida generationer behöver både en planet att bo på och starka finansiella resurser för att tackla framtida utmaningar. ●

SASJA BESLIK

Chef för ansvarsfulla investeringar och bolags styrning på Nordea. Han ligger fyra på branschtidningen Miljöaktuellts lista över ledande personer i Miljösverige (2015).

Månadens krönikör

”Att bara utesluta bolag i sin förvaltnin g är varken effektivt eller lika ansvarsfullt som att faktisktengagera sig och försöka påverka.”

Smartare att invester a ansvarfullt

Kontanter i ny formKontanter i ny form

Läs mer om ICA Kontantkort på icabanken.se/foretagstjanster

Kontantkrångel, rekvisitioner och fakturor med posten. Känns det modernt? Med ICA Kontantkort kan ni snabbt betala ut pengar till dem som behöver hjälp. I tio år har kortet fungerat som en smart ersättning för kontanter, och många svenska myndigheter och kommuner har insett vad de kan spara på effektivare utbetalningar. För när arbetet är viktigt känns det bra att lägga tid på rätt saker. Eller hur?

ANNONS_ICABanken_REKHLG1064_210x297_KEF_Vind.indd 1 2015-09-28 15:27

Smartare att invester a ansvarfullt

Posttidning BKommunal EkonomiBox 204801 03 Gävle

Nor

dea

Ban

k A

B (p

ubl)

Finnes:Stabil och trygg partner

nordea.se/kommunerochlandsting

Kompetens och trygghetDet är skönt att ha en stor och stabil partner att lita på i alla väder. Vi på Nordea har specialisterna och kunskapen du behöver. Hos oss får du en kontaktperson att vända dig till och sen har du hela vår samlade kompetens nära dig. Vill du veta hur? Hör av dig så berättar vi mer.

Fråga oss, för vi kan och förstår.

Gör det möjligt