Upload
tranthien
View
218
Download
3
Embed Size (px)
Citation preview
Företagsräkningen 1972. Appendix. – (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2013.
urn:nbn:se:scb-foretagsrak-1972-appendix
INLEDNING
TILL
Företagsräkningen 1972 / Statistiska centralbyrån. – Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1975. – (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1972. Engelsk parallelltitel: The 1972 census of enterprises.
Företagsräkningen 1972 består av flera delar, delarnas undertitlar: Del 1. Basdata för företag och myndigheter fördelade efter näringsgren, storlek, samhälssektor, ägarkategori och juridisk form. Part 1. Basic data for enterprises and government departments distributed by major division, institutional sector, type of ownership and legal organization.
Del 2 (tre band) Basdata för företag och myndigheters verksamhetsställen fördelade efter näringsgren, storlek, region och ägarkategori. 2:1 Verksamhetsställen totalt och fördelade på riksområden, län och A-regioner. 2:2 Verksamhetsställen fördelade på kommuner; A–M-län 2:3 Verksamhetsställen fördelade på kommuner; N–BD-län Part 2. Basic data for local units of enterprises and government agencises, disstributed by industry (SNI, 1, 2, 3-digit level), size, region and type of ownership.
Del 3 Sysselsättnings-, resultat- och kapitaldata för företag inom den affärsdrivande sektorn fördelade efter näringsgren, storlek, ägarkategori och juridisk form. Part 3. Data on employees, profits and capital for enterprises in the business sector distribute by industri, size, type of ownership and legal organization.
Del 4 Sysselsättnings- och omsättningsdata för verksamhetsställen inom den affärsdrivande sektorn fördelade eftter näringsgren, storlek och region. Part 4. Data of employees and turnover for local units of enterprises in the business sector distributed by industry, size and region.
Appendix Lagstiftning, Klassificeringsstandard, Insamlade data, Blankettförteckning, Blankettexempel. Appendix
Föregångare: 1951 års företagsräkning / Kommerskollegium. – Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1955. – (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1951. Engelsk parallelltitel: The 1951 census of production, distribution and services.
1931 års företagsräkning / verkställd av Kommerskollegium, Stockholm 1935. – (Statistiska meddelanden. Ser. A, Tillfälliga statistiska undersökningar ; IV:10)
Företagsräkningen 1972 Appendix
Lagstiftning Klassificeringsstandard insamlade data Blankettförteckning Blankettexempel
Sveriges officiella statistik Statistiska centralbyrån Stockholm 1975
The 1972 Census of Enterprises Appendix
Official Statistics of Sweden National Central Bureau of Statistics Stockholm 1975
Tidigare publicering Den närmast föregående företagsräkningen utfördes 1951 och publicerades i Sveriges Officiella Statistik 1955.
Previous publication The 1951 Census of production, distribution and services, published 1955.
Published by the National Central Bureau of Statistics, S-102 50 Stockholm
LiberFörlag/Allmänna Förlaget
Printed in Sweden Civiltryck AB, Stockholm 1975
3
Innehåll Contents
4 Lag om 1972 års allmänna företagsräkning 5 Standarder för klassificering av institutionella enheter
10 Standarder för klassificering av regioner 15 Standard för klassificering av näringsgrenar 50 Förteckning över insamlade data 54 Blankettförteckning
Blankettexempel 55 Anvisningar till blankett 4 67 Blankett 4 71 Anvisningar till blankett 6 79 Blankett 6 83 Anvisningar till blanketterna 19, 20 och 21 85 Blanketterna 19, 20 och 21
4
Lag om 1972 års allmänna företagsräkning
Svensk författningssamling
SFS 1973:42 Utkom från trycket den 12 mars 1973
Lag om 1972 års allmänna företagsräkning; given Stockholms slott den 2 mars 1973.
Vi GUSTAF ADOLF, m e d G u d s n å d e , S v e r i g e s , G ö t e s o c h V e n d e s K o n u n g , g ö r a v e t e r l i g t : att Vi, med riksdagen1, funnit gott förordna som följer.
1 § Skyldighet att till statistiska centralbyrån lämna uppgifter för 1972 års allmänna företagsräkning åligger
1. aktiebolag och ekonomisk förening, 2. den som drivit rörelse under år 1972 eller någon del därav, 3. teknisk och ekonomisk branschorganisation samt arbetsgivare- och
arbetstagareorganisation, allt under förutsättning att organisationen under år 1972 eller någon del därav sysselsatt anställd arbetskraft,
4. statlig myndighet. 5. borgerlig kommun samt Svenska kommunförbundet, Svenska lands
tingsförbundet eller annat organ för samverkan mellan borgerliga kommuner, samt
6. allmänna pensionsfonden, allmän försäkringskassa, erkänd arbetslöshetskassa och annan allmän inrättning som är underställd statlig myndighet.
2 § Den som ar uppgiftsskyldig enligt 1 § skall på anmodan av statistiska centralbyrån lämna uppgifter om sin verksamhet under kalenderåret 1972. Om räkenskapsåret icke sammanfaller med detta kalenderår, föreligger uppgiftsskyldighet även för det räkenskapsår, som gått till ända närmast före den 1 mars 1973. Statlig myndighet är skyldig att lämna uppgifter rörande budgetåret 1972/73.
Uppgiftsskyldigheten omfattar 1. namn, adress, registrerings- eller personnummer och liknande iden
tifieringsuppgifter, 2. den juridiska formen i vilken verksamheten bedrivits samt ägande
förhållanden, 3. verksamhetsarter (branscher), 4. den tid, varunder verksamheten bedrivits, samt, om verksamheten
bedrivits endast under en del av år 1972, anledningen härtill, 5. tidsperiod för ekonomisk redovisning,
1 Prop. 1973: 12, CU 2, rskr 35. 1
SFS 1973:42 6. intäkter och kostnader med uppdelning på olika intäkts- och kostnadsslag,
7. balansomslutning samt värde på tillgångar och skulder, samt 8. antalet sysselsatta och deras åldersfördelning samt antalet arbets
timmar. Har verksamheten bedrivits på flera verksamhetsställen, skall sär
skilda uppgifter lämnas om varje verksamhetsställe.
3 § Uppgifter enligt 2 § skall lämnas på blankett enligt formulär, som fastställs av statistiska centralbyrån. De uppgiftsskyldiga anmodas lämna uppgifterna genom att blankett tillställs dem av centralbyrån.
4 § Uppgift skall tillställas statistiska centralbyrån senast den dag efter den 30 april 1973 som centralbyrån bestämmer, dock tidigast en månad efter anmodan.
5 § Har uppgiftsskyldig icke lämnat erforderliga uppgifter inom föreskriven tid kan statistiska centralbyrån anmana den försumlige att fullgöra sin skyldighet.
Om anmaningen icke efterkommes, kan länsstyrelsen på centralbyråns begäran vid vite förelägga den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet. Försuttet vite utdömes av länsstyrelsen.
Talan mot länsstyrelses beslut enligt denna lag föres hos kammarrätt genom besvär.
6 § Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnat oriktig uppgift domes, om ej ansvar för gärningen kan ådömas enligt brottsbalken, till böter, högst femhundra kronor. Åtal får väckas endast efter anmälan av statistiska centralbyrån.
7 § Den som hos statistiska centralbyrån eller annan myndighet tagit befattning med uppgift, som avses i denna lag, får ej obehörigen yppa dess innehåll. Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter häremot domes till böter eller fängelse i högst ett år. Allmänt åtal får väckas endast om målsägande anger brottet till åtal eller om åtal är påkallat från allmän synpunkt.
Denna lag träder i kraft dagen efter den. då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Det alla som vederbör hava sig hörsamligen att efterrätta. Till yttermera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med Vårt kungl. sigill bekräfta låtit. Stockholms slott den 2 mars 1973.
GUSTAF ADOLF (L.S.)
G. E. STRÄNG 'Finansdepartementet)
K J N Q . » O K r » STOCKHOLM H ? l
2
5
Standarder för klassificering av institutionella enheter
Standard för institutionell sektorindelning
10 Offentlig förvaltning 11 Statlig förvaltning 12 Borgerlig kommunal förvaltning 13 Kyrklig kommunal förvaltning 14 Socialförsäkring 15 Övriga offentliga institutioner
20 Icke -finansiella företag 21 Företag 22 Företags intresseorganisationer m m 23 Filialer till utländska företag
30 Finansiella företag 31 Banker 32 Andra finansinstitut 33 Försäkringsinstitut
40 Hushåll 41 Personliga företag
42 Övriga hushåll
50 Ideella föreningar, stiftelser e t c .
60 Utlandet
Standard för indelning efter ägarkategori
Offentlig ägarkategori 1 statlig 2 kommunal
Icke-offentlig ägarkategori 3 konsumantkooperativ 4 producentkooperativ 5 privat (med formellt ägande) 6 privat (utan " " ) 7 utländskt ägande 8 annan ägarkategori
Standard för indelning efter juridisk form
1 Fysisk person 2 Enkelt bolag, partrederi e tc . 3 Handelsbolag (inkl kommanditbolag) 4 Aktiebolag 5 Ekonomisk förening (inkl bostadsrättsförening) 6 Annan förening 7 Stiftelse 8 Offentlig myndighet eller institution 9 Annan juridisk form
6
Definitioner av klasserna i de olika standarderna
Standard för institutionell sektorindelning
Kod
10
11
12
13
14
15
20
21
22
23
Sektor
Offentlig förvaltning
Statlig förvaltning
Borgerlig kommunal
förvaltning
Kyrklig kommunal
förvaltning
Socialförsäkring
Övriga offentliga
institutioner
Icke-finansiella företag
Företag
Företags intresse
organisationer m m
Filialer till utländska företag
Omfattning
Departement, myndigheter, verk och institutioner som finns särskilt redovisade med poster både för avlöning och omkostnader i Riksrevisionsverkets (RRVs) budgetredovisning. Affärsdrivande verk ingår inte.
Borgerliga primärkommuner, kommunalförbund och landsting
Församlingar, pastorat och andra kyrkliga sam-fälligheter
Allmänna pensionsfonden, allmänna försäkringskassor och erkända arbetslöshetskassor
Institutioner och organisationer som till större d e len finansieras och/eller kontrolleras av den offentliga sektorn.
Juridiska personer, som producerar varor och ické-finansiella tjänster för försäljning till ett pris som normalt motsvarar eller i det närmaste motsvarar produktionskostnaderna. De statliga affärsdrivande verken (utom postbanken) ingår.
Institutioner, organisationer och andra föreningar som betjänar företagssektorn och ej helt eller huvudsakligen finansieras eller kontrolleras av den offentliga sektorn. Dessa enheter erbjuder sina medlemmar, eller motsvarande, tjänster.gratis e l ler till et t pris som många gånger inte ger kostnadstäckning. Finansiering sker i första hand genom medlemsavgifter och endast i andra hand genom direkta avgifter för gjorda prestationer. Företags pensions- och personalstiftelser räknas hit.
Utländska företags verksamhet vid fast verksamhets-ställe i Sverige. Som utländskt räknas företag vars huvudkontor är beläget i utlandet. Såsom svenska juridiska personer registrerade dotterföretag till utländska företag ingår i sektor 21 .
7
Kod
30
31
32
33
40
41
42
50
60
Sektor
Finansiella företag
Banker
Andra finansinstitut
Försäkringsinstitut
Hushåll
Personliga företag
Övriga hushåll
Ideella föreningar, stiftelser e t c .
Utlandet
Omfattning
Riksbanken, postbanken, affärsbanker, sparbanker och föreningar tillhörande jordbrukskasserörelsen
Andra finansiella företag och institut än bank- och försäkringsinstitut (en mer detaljerad definition anges i 1967 års förslag från FN till reviderad SNA1 och 1968 års ISIC)2
Institut som meddelar försäkring utom institut för
socialförsäkring (sektor 14: allmänna pensionsfonden,
allmänna försäkringskassor och erkända arbetslöshets-
kassor)
Fysiska personer (och dödsbon) som i eget namn e l ler såsom delägare i enkelt bolag, partrederi eller motsvarande, driver rörelse och för vilken rörelsen vanligen utgör den huvudsakliga inkomstkällan. Oavsett om det senare villkoret är uppfyllt skall den som i sin rörelse har anställd arbetskraft motsvarande minst en halv årsanställd alltid räknas som företagare. Med rörelse jämställs ej utarrenderad jordbruksfastighet e l ler annan fastighet.
Enheter, som betjänar hushållen och ej helt eller huvudsakligen finansieras eller kontrolleras av den offentliga sektorn. Priset för deras tjänster är ofta ej kostnadstäckande, utan finansiering sker genom medlemsavgifter, bidrag och gåvor samt kapitalinkomster.
Utländska fysiska och juridiska personer som inte ingår i sektor 23. Med utländsk fysisk person avses den som inte är bosatt i Sverige (en mer detaljerad definition anges i SNA).
1) System of National Accounts. 2) Se FNs publikationer "Proposals for the revision of the SNA, 1952" (E/CN. 3/356, 14 August 1967) resp "International Standard of Industrial Classification of all Economic Activities (Series M. No 4 . Rev. 2, 1968).
8
Standard för indelning efter ägarkategori
Kod Klass Omfattning
Offentlig ägarkategori
1 statlig
2 kommunal
Statliga förvaltningsmyndigheter och -institutioner; företag och affärsdrivande verk som direkt - eller indirekt via statligt företag eller institution - ägs av staten; samt institutioner som utan formellt ägande kontrolleras av staten.
Enhet som i standard för institutionella sektorer förs till sektorerna 12 Borgerlig kommunal förvaltning och 13 Kyrklig kommunal förvaltning samt de företag -finansiella eller icke-finansiella - som helt eller huvudsakligen, direkt eller indirekt, ägs av enhet tillhörig någon av sektorerna 12 och 13.
Icke-offentlig ägarkategori
3
4
5
6
7
8
konsumentkooperativ
producentkooperativ
privat (med formslit ägande)
privat (utan formellt ägande)
utländskt ägande
annan ägarkategori
Ekonomiska föreningar som stöder medlemmarnas (enskilda) hushållning i deras egenskap av konsumenter. Även andra juridiska personer som direkt eller indirekt ägs av konsumentkooperativa föreningar räknas hi t .
Ekonomiska föreningar som stöder medlemmarnas förvärvsverksamhet i deras egenskap av producenter. Även andra juridiska personer, som direkt eller indirekt ägs av producentkooperativa föreningar räknas hit.
Juridiska personer som ägs eller i huvudsak kontrolleras av enskilda ägarintressen eller av andra enheter som i sin tur ägs av enskilda ägarintressen. Även fysiska personer som rörelseidkare räknas hit.
Juridiska personer som inte ägs eller i huvudsak kontrolleras av den offentliga sektorn och inte heller styrs av enskilda ägarintressen (t ex sparbank, stiftelse med "allmännyttig" verksamhet).
Enheter, som ägs eller i huvudsak kontrolleras av annan stat, utländsk fysisk eller juridisk person eller av internationell organisation. Även dotterbolag till utlands-ägda företag räknas hit.
Enheter som inte hänförs till någon av klasserna 1 - 7 .
1) I första hand genom tillsättning av styrelsemajoritet.
Klassificeringsprinciper för institutionella enheter, som är samägda av enheter tillhöriga olika ägarkategorier (Då mestkriterium tillämpas, är kriteriet ägarandel/röstandel i procent)
1. Klassificera först med avseende på offentlig eller icke-offentlig ägarkategori. Mestkriterium tillämpas.
2. Om lika ägarandelar mellan offentlig och icke-offentlig, klassificera som offentlig.
a. Om offentlig ägarkategori, avgörs tillhörigheten till statlig eller kommunal ägarkate» gori enligt mestkriterium.
b. Om lika ägarandelar mellan stat och kommun, klassificera som statlig.
3. Om enheten klassificerats som icke-offentlig, avgör den ägarkategori, vars ägarandel är mer än 50 procent.
a. Om ingen ägarkategori uppfyller detta krav - klassificera som 8, annan ägarkategori.
9
Standard för indelning efter juridisk form
Kod
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Klass
Fysisk person
Enkelt bolag, partrederi etc.
Handelsbolag (inkl kommanditbolag)
Aktiebolag
Ekonomisk förening (inkl bostadsrättsförening)
Annan förening
Stiftelse
Offentlig myndighet eller institution
Annan juridisk form
Omfattning
Fysisk person
Bolag som är bildat enligt bestämmelserna i lag 28 juni 1895 om handelsbolag och ankla bolag, 2. Kap.: "Sluta två eller flere bolag för visst företag eller för fortsatt verksamhet och är bolaget ej sådant, varom i 1. Kap. av denna lag är särskilt stadgat" (handelsbolag) "kallas det enkelt bolag" (45 §). Bolag bildat enligt bestämmelserna i Sjölag 12 juni 1891, 9 §: "Äro flere redare i ett fartyg svare envar för rederiets förbindelser allenast i förhållande till sin lott i fartyget".
Bolag som är bildat och registrerat enligt bestämmelserna i lag 28 juni 1895 om handelsbolag och enkla bolag, l.Kap.: "Sluta två eller flere bolag för att under gemensam firma idka handel eller annan näring, med vars utövande följer skyldighet att föra handelsböcker, kallas det handelsbolag" (1 §). "Bolagsman må kunna förbehålla sig att för bolagets förbindelser ej ansvara med mera än han i bolaget insatt eller åtagit sig att insätta. Ej må sådant förbehåll av samtlige bolagsmän göras. Bolagsman som gjort förbehåll, varom nu är sagt, kallas kommanditdelägare och bolaget kommanditbolag. Sådant bolags firma skall innehålla ordet 'kommanditbolag' "(38 §).
Bolag som är bildat enligt bestämmelserna i lag 14 september 1944 om aktiebolag.
Förening som är bildad enligt bestämmelserna i lag 1 juni 1951 om ekonomiska föreningar eller enligt lag 25 april 1930 om bostadsrättsföreningar. Även före1
ningar bildade enligt lag 25 maj 1956 om jordbrukskasserörelsen är ekonomiska föreningar.
Alla föreningar ej registrerade som ekonomiska föreningar.
Anslagen egendom att som självständig förmögenhet tjäna ett bestämt ändamål utgör en grundad stiftelse.
Statliga förvaltningsmyndigheter och institutioner samt affärsdrivande verk, borgerliga primärkommuner, kommunalförbund, landsting, församlingar, pastorat samt andra kyrkliga samfälligheter.
Enheter som inte tillhör någon av klasserna 1 - 7 och inte heller är offentliga myndigheter eller institutioner.
10
Standarder för klassificering av regioner
Riksområden
Omfattning
1 Stockholms Stockholms län
2 Östra mellansverige Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands län
3 Småland med öarna Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands
län
4 Sydsverige Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län
5 Västsverige Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och
Skaraborgs län
6 Nona mellansverige Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län
7 Mellersta Norrland Västernorrlands och Jämtlands län
8 Övre Norrland Västerbottens och Norrbottens län
Län
Län i nummerordning
01 Stockholms län 03 Uppsala län 04 Södermanlands län 05 Östergötlands län 06 Jönköpings län 07 Kronobergs län 08 Kalmar län 09 Gotlands län
10 Blekinge län 11 Kristianstads län 12 Malmöhus län 13 Hallands län 14 Göteborgs och Bohus län 15 Älvsborgs län 16 Skaraborgs län 17 Värmlands län
18 Örebro län 19 Västmanlands län 20 Kopparbergs län 21 Gävleborgs län 22 Västernorrlands län 23 Jämtlands län 24 Västerbottens län 25 Norrbottens län
Län i alfabetisk ordning
10 Blekinge län 09 Gotlands län 21 Gävleborgs län 14 Göteborgs och Bohus län 13 Hallands län 23 Jämtlands län 06 Jönköpings län 08 Kalmar län
20 Kopparbergs län 11 Kristianstads län 07 Kronobergs län 12 Malmöhus län 25 Norrbottens län 16 Skaraborgs län 01 Stockholms län 04 Södermanlands län
03 Uppsala län 17 Värmlands län 24 Västerbottens län 22 Västernorrlands län 19 Västmanlands län 15 Älvsborgs län 18 Örebro län 05 Östergötlands län
11
A-regioner och kommuner enligt indelning 1 januari 1974
Anm. F rom 1974-01-01 försvann kommunblocken med undantag av 3 kommunblock för vilka beslut om sammaläggning av de i blocken ingående kommunerna ännu ej fattats. Återstående kommunblock är Malmö (Bara, Burlövs, Svedala och Malmö kommuner), Bengtsfors (Bengtsfors och Dals-Eds kommuner) och Habo-Mullsjö kommunblock (Habo och Mullsjö kommuner)
12
13
14
Källa: Rikets indelningar 1975 (utges av SCB).
15
Standard för klassificering av näringsgrenar
Indelningsnivåer och benämningar
Vid upprepning och där det i övrigt är tydligt att nivåbenämningarna avser SNI, har prefixet "närings-" slopats, dvs i stället för näringshuvudgrupp, näringsdetaljgrupp etc har skrivits huvudgrupp, detaljgrupp etc. Ordet näringsgren eller bransch används som en allmän klassbenämning oberoende av indelningsnivå.
Undergrupps- och detaljgruppsnivåerna utgör en svensk utbyggnad av den internationella standarden ISIC, som återfinns i de fyra första indelningsnivåerna. Näringsgrenarna till vänster om den vertikala linjen mellan kolumn 2 och 3 i detaljförteckningen under avsnitt 1.4 återger sålunda ISIC medan den mera detaljerade svenska indelningen finns till höger därom. För byggnadsverksamhet (näringsområde 50), partihandel och varuhandels-förmedling (näringsområde 61) samt detaljhandel (näringsområde 62) har dock den svenska uppdelningen införts redan på huvudgrupps- och gruppnivå, då i ISIC nämnda näringsområden inte är uppdelade på dessa nivåer.
Detta medför en utökning av ISICs 71 huvudgrupper och 15 9 grupper till 79 huvudgrupper och 185 grupper i SNI (se sammanställningen i nästa avsnitt 1.2).
Benämningar på näringsgrenarna i SNI har utarbetats enligt två alternativ som betecknas primär respektive sekundär benämning. Den primära benämningen avser en aktivitet eller grupp av aktiviteter, medan den sekundära benämningen åsyftar de enheter som huvudsakligen bedriver en viss aktivitet. En utförligare redogörelse för branschbenämningarna arses lämnas i ett kommande meddelande i samordningsfrågor (MIS) tillsammans med andra kommentarer till uppbyggnaden av SNI.
16
Förteckning över näringar och antal ingående näringsgrenar
Antalet i ISIC är endast 1
2 " - 4
17
Förteckning över näringsområden och kort innehållsbeskrivning av näringsgrenar
2— Företagsräkningen 1972. Appendix
18
19
Detaljförteckning uppdelad efter näring med specifikation av alla indelningsnivåer
En kompletterande, kort beskrivning av näringsgrenarnas innehåll utöver näringsgrensbenämningen ges i förekommande fall i avdelning 2. Sidhänvisning till denna beskrivning för detaljgrupper anges för varje hel sida i detaljförteckningen, se kolumnhuvudet. På varje sida ovan kolumnhuvudet anges nummer för på sidan specificerade detaljgrupper.
Näring 1 Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske (Sekundär benämning: Se ovan)
Detaljgrupper 111010- 122020
20
Detaljgrupper 130100 - 130200
21
Näring 2 Brytning av mineraliska produkter (Sekundär benämning: Gruvor och mineralbrott)
Detaljgrupper 210000 - 290900
22
Näring 3 Tillverkning (Sekundär benämning: Tillverkningsindustri)
Detaljgrupper 311111 - 311803
23
Detaljgrupper 311901 - 321121
24
Detaljgrupper
321129 - 322043
25
Detaljgrupper 322049 - 331112
26
Detaljgrupper 331121 - 341113
27
Detaljgrupper 341121 - 342049
28
Detaljgrupper 351110 - 352300
29
Detaljgrupper 352901 - 356090
30
Detaljgrupper 361000 - 369929
31
Detaljgrupper 369991 - 381300
32
Detaljgrupper 381910 - 382490
33
Detaljgrupper 382510 - 383930
3— Företagsräkningen 1972. Appendix
34
Detaljgrupper 383940 - 384900
35
Detaljgrupper 385100 - 390909
36
Näring 4 El-, gas-, värme- och vattenförsörjning (Sekundär benämning: El-, gas-, värme- och vattenverk)
Detaljgrupper 410100 - 420000
37
Näring 5 Byggnadsverksamhet (Sekundär benämning: Byggnadsindustri)
Detaljgrupper 501100 - 502090
1 Ingen uppdelning av näringsområdet (division) 50 finns i ISIC. I det internationella kodschemat har sålunda
tresiffernivån koden 500 och fyrsiffernivån koden 5000. Utöver näringsgrenarna inom de nationella fem- och sexställiga indelningsnivåema är sålunda här upptagna tre- och fyrsiffriga koder likaså enbart nationella.
38
Näring 6 Varuhandel, restaurang- och hotellverksamhet (Sekundär benämning: Varuhandel, restaurang- och hotellrörelse)
Detaljgrupper 611100 - 614300
1 Ingen uppdelning av näringsområdet (division) 61 och 62 finns i ISIC. I det internationella kodschemat har sålunda
tresiffernivån koden 610 respektive 620 och fyrsiffernivån koden 6100 respektive 6200. Utöver näringsgrenarna inom de nationella fem- och sexställiga indelningsnivåerna är sålunda här upptagna tre- och fyrsiffriga koder likaså enbart nationella.
39
Detaljgrupper 621100 - 623210
40
Detaljgrupper 623220 - 632020
41
Näring 7 Samfärdsel, post- och telekommunikationer (Sekundär benämning: Samfärdsel, post- och televerk)
Detaljgrupper 711100 - 713200
42
Detaljgrupper 719110 -720020
43
Näring 8 Bank- och försäkringsverksamhet, fastighetsförvaltning, uppdragsverksamhet (Sekundär benämning: Banker och försäkringsinstitut, fastighetsförvaltning, uppdragsverksamhet)
Detaljgrupper 810100 - 832410
44
Detaljgrupper 832490 - 833000
45
Näring 9 Offentlig förvaltning och andra tjänster (Sekundär benämning: Som ovan)
Detaljgrupper 910010 - 931090
46
Detaljgrupper 932010 - 939100
47
Detaljgrupper 939910 - 942020
48
Detaljgrupper 949010 - 952090
49
Detaljgrupper 953000 - 960000
4—Företagsräkningen 1972. Appendix
50
Förteckning över data som insamlats i 1972 års allmänna företagsräkning
1) IE = Institutionell enhet, VS = Verksamhetsställe 2) Avvikelser från publiceringsplanen kan dock ske av sekretess- och/eller kvalitetsskäl 3) Ger också underlag för indelningar efter riksområdes- och A-regionredovisning 4) Se sid 8-9 5) Redovisas för enkla bolag, partrederier, handelsbolag och gruvbolag
51
1) Driftskostnader utgör för offentliga förvaltningsenheter ett mått på verksamhetens omfattning (= omsättning) 2) Enbart driftskostnader för offentliga förvaltningsenheter redovisas
52
1) Redovisas i tabellerna netto = nettovinst
53
54
Blanketter i 1972 års allmänna företagsräkning
Blankettbeteckning Uppgiftslämnarkategori
A Affärsdrivande sektor och ideell sektor
1 Enskilda näringsidkare med färre än 10 anställda i årsgenomsnitt
2 Enskilda näringsidkare med 10 eller fler anställda i årsgenomsnitt
3 A Dödsbon, enkla bolag, partrederier, handelsbolag, kommanditbolag, gruvbolag med färre än 10 anställda i årsgenomsnitt
3 Dödsbon, enkla bolag, partrederier, handelsbolag, kommanditbolag, gruvbolag med 10 eller fler anställda i årsgenomsnitt
4 A Aktiebolag, ekonomiska föreningar, andra föreningar och stiftelser med färre än 10 anställda i årsgenomsnitt
4 Aktiebolag, ekonomiska föreningar, andra föreningar och stiftelser med 10 eller fler anställda i årsgenomsnitt
5 Verksamhetsställeblankett för företag med färre än 20 anställda i årsgenomsnitt (undantaget bank- och försäkringsföretag)
6 Verksamhetsställeblankett för företag med 20 eller fler anställda i årsgenomsnitt (undantaget bank- och försäkringsföretag)
7 Kompletteringsblankett för de företag som ingår i SCBs finanstatistik för företag
8 Bank- och andra finansföretag 9 Försäkringsföretag
10 Verksamhetsställeblankett för bank- och försäkringsföretag 11 överföringsblankett för företag vid utdrag ur allmän självdeklaration
12 överföringsblankett för verksamhetsställe vid utdrag ur allmän självdeklaration
B Borgerliga kommuner
19 Kommunal verksamhet inom titlarna enligt K-planen 1) 0,1,2(exkl 21,27), 3, 43,49(exkl 492), 59,6,7 och 8 ^
20 Kommunal verksamhet inom titlar enligt K-planen 21,27,41,44-45,47,48, 492, 50, 51, 52, 53, 54-55 och 56
21 Verksamhetsställeblankett för kommuner 22 Landsting (institutionell enhet)
23 Verksamhetsställeblankett för landsting. På blanketten redovisas verksamhetsställen med huvudsaklig verksamhet inom titlar enligt L-planen^) 0 ,1 ,2 och 3
24 Verksamhetställeblankett för landsting. På blanketten redovisas verksamhetsställen med huvudsaklig verksamhet inom titlar enligt L-planen 4 ,7 och 8°)
C Statliga myndigheter, allmänna sjukkassor, erkända arbetslöshetskassor, allmänna pensionsfonden, övriga offentliga institutioner
25 Statliga myndigheter, allmänna sjukkassor, erkända arbetslöshetskassor och allmänna pensionfonden (institutionell enhet)
26 Verksamhetsställeblankett för statliga myndigheter, allmänna sjukkassor, erkända arbetslöshetskassor och allmänna pensionsfonden
27 övriga offentliga institutioner (institutionell enhet)
28 Verksamhetsställeblankett för övriga offentliga institutioner
1) Normalkontoplan för kommuner 2) Titlarna avser icke-affärsmässiga förvaltningsgrenar 3) Titlarna avser affärsmässiga förvaltningsgrenar 4) Normalkontoplan för landsting 5) Titlarna avser förvaltningsgrenarna utbildning och central förvaltning 6) Titlarna avser förvaltningsgrenarna sjuk- och hälsovård, social verksamhet och omsorger för psykiskt utvecklingsstörda
55
1972 års företagsräkning
anvisningar till blankett 4
56
57
5 — Företagsräkningen 1972. Appendix
58
59
5* — Företagsräkningen 1972. Appendix
61
62
63
64 Förteckning över verksamhetsarter
65
66
Blankett 4
1972 års företagsräkning
anvisningar till blankett 6
72
73
74
75
76
77
— Företagsräkningen 1972. Appendix
78
Blankett 6
81
82
83
Omslag till blanketterna 19-21
84
85
Blankett 19
86
Blankett 20
87
Blankett 21
88
89