No 2 2009

magazine

TEM A ramishaaban100% softis

– FÖR DITT BARNS TRYGGHET

lisa miskovsky

Gå med i kampen mot mobbning på friends.se

GRATIS

TIDNING TILL DIG SOM

ÄR FÖRÄLDER

förskolan

blandbrokigafilurer hos författarduon wirsén

lär ditt barn om livet i den norrländska myllanl ek!

Skydda dig mot objudna gäster med säkert bredband från TeliaDet finns mycket på internet som man inte vill ha innanför Det finns mycket på internet som man inte vill ha innanför dörren. Därför får du brandvägg, virusskydd och spamfilter dörren. Därför får du brandvägg, virusskydd och spamfilter på köpet när du skaffar bredband från oss. Läs mer om hur på köpet när du skaffar bredband från oss. Läs mer om hur du får det tryggare hemma på telia.se/sakertdu får det tryggare hemma på telia.se/sakert

1011039tg-TSBC8352_sa kerhet_210x270_A.indd 1 2009-09-25 15.23

3

innehåll no 2 TEMA: Förskolan

4 LEDARE Om inte du, så…

5 FÖRÄLDRAPORTRÄTTET Rami Shaaban – 100% softis

10 FRIENDS Aktuellt på Friends

12 REPORTAGE Små barn är också människor

17–25 TEMA: FÖRSKOLAN

17 Förskolans uppdrag

18 Friends i förskolan

21 Hoppets röster

24 Var med, du med

26 KULTUR Bland brokiga fi lurer och bråkiga fi gurer

32 IDROTT Jättepyttebrottning

36 PORTRÄTT Lisa Miskovsky – I den norrländska myllan

42 REPORTAGE Ska vi leka?

48 TIPS & RÅD Lästips för stora och små

51 KRÖNIKA Små barn stora rättigheter

5

28

42

36

4

FRIENDS

ANSVARIG UTGIVARE

MARKNADSCHEF

REDAKTÖR

GRAFISK FORM

REPRO

TRYCK

OMSLAG

SKRIBENTER

FOTOGRAFER

BILDMONTAGE

FÖRÄLDRASKAP ÄR SVÅRT. Tycker många av dagens småbarns-

föräldrar. Jag till exempel. För egen del har det nog att göra med att

jag hade en väldigt tydlig bild av hur jag skulle vara som förälder. Hur

jag skulle behandla mina barn (med respekt och tydlighet) och hur jag

inte skulle behandla mina barn (med hot och mutor). Men så står jag

där med en tvååring och en fyraåring som hoppar i en vattenpöl utan

galonisar fast att jag TYDLIGT förklarat att det inte är någon bra idé.

Då känns det alldeles rimligt att först säga ”Om ni inte slutar hoppa

genast kommer mamma att bli JÄTTEarg” för att sedan gå över till det

mer bedjande ”Om ni följer med mamma nu kan vi ha tv-mys i soffan

med varsin Piggelin”.

Det blev inte som jag tänkt mig. Inte alls. Och en sån dag är det

kanske inte så konstigt att man känner sig misslyckad, särskilt när

man läser alla föräldratidningar med lyckade kändismammor som

inte förstår varför småbarnsföräldrar klagar över att de knappt får till

en dusch (läs: ingen barnfl icka). Det är då man börjar gräva ner sig

i diverse teorier och metoder. Hur får jag mitt barn att sova om nätt-

erna, äta sin mat, sitta kvar vid bordet, gapa vid tandborstning osv…

Höstens nummer av Friends Magazine har tema förskolan. För-

skolan är bra på det där med tydlighet och respekt, eller? Det har ju

kommit ganska skrämmande larm om att fl era förskolor tagit intryck av

s k nannyprogram i tv och arbetar med time-out-rum och liknande

metoder. Friends har reagerat starkt mot detta och har efter fl era års

förfrågningar äntligen tagit steget att utbilda i förskolan. Följ med under

utbildningen av personalen på förskolorna Hoppet och Dungen.

Läs också om Rami Shaabans och Lisa Mis-

kovskys liv som småbarnsföräldrar och om

Lars H Gustafsson som ger sin syn på dagens

föräldrar, metoder, och vad han tror är viktigt

när det gäller föräldraskap. Du får även träffa

mor och dotter Wirsén som berättar om sina

brokiga barnböcker, följa med på Jättepytte-

brottning samt lära dig varför just du är så viktig

för barns lek.

Dessutom får du möta mängder av barn

– för det är ändå dem allt handlar om!

Jo Barker, redaktör

Om inte

du,så...Text JO BARKER / Foto KARL-OSKAR BJURENSTEDT

gå med i kampen

mot mobbning på

fr iends.se

Roslagsgatan 34

113 55 Stockholm

Tel: 08-545 519 90

Fax: 08-545 519 99

E-post: info@friends.se

www.friends.se

Katarina Rosenqvist

katarina@friends.se

Tel: 08-545 919 90

Magnus Jägerskog

magnus@friends.se

Tel: 08-545 519 90

Jo Barker

jo@friends.se

Tel: 08-545 519 94

Lobby Design

www.lobbydesign.se

Turbin, Stockholm

VTT Grafi ska

Karl-Oskar Bjurenstedt

Jo Barker

Linnéa Eklund

Carolina Engström

Lena Levin

Magdalena Persson

Anna Pettersson

Jo Barker

Karl-Oskar Bjurenstedt

Peter Cederling

Petter Olofsson

Magdalena Persson

Linda Rosenqvist

Nils Olsson

5

DET ÄR EN AV SENSOMMARENS sista dagar när Rami Shaaban kliver

ur sin bil iklädd jeans och svart t-shirt, som taget ur en Levis-reklam.

Jag visar vägen till studion och trots att han är nästan dubbelt så lång

som jag går han något steg bakom.

– Ni har fullt upp på Friends eller?

Jag fattar piken fast den var fi n och saktar ner stegen. Rami är verk-

ligen lugn, sansad och närvarande. Blyg säger han själv. Världsvan vill

jag lägga till.

HAN VÄXTE UPP I FISKSÄTRA, en rätt tuff förort utanför Stockholm som

han beskriver det. Men det var inget han tänkte på. Han stack inte ut trots

att mamma Tuula kom från Finland och pappa Ibrahim från Egypten.

– Vi var precis som alla andra familjer i Fiskis med invandrarbakgrund.

Hemma hos familjen Shaaban fanns ett överfl öd av kärlek och tid.

Pappan älskade att hänga med alla barnen på gården och Rami älska-

de att hänga med pappan på bussturer när han arbetade som chau-

fför. Samtidigt var det hårda regler och krav som gällde. Maten skulle

ätas upp, betygen vara höga och engagemanget äkta.

– Jag ska inte säga att jag var rädd för pappa, men det han sa – det var lag.

rami

1 % softis

RAMI BÖRJADE SPELA FOTBOLL i Fisksätras enda fotbollslag vid 5–6

års ålder. När han inte spelade fotboll, hängde på gården eller åkte

buss var hans favoritsysselsättning att jaga orm vid Grötfatet, en liten

sjö i området.

– Det låter sjukt kanske men det var min passion och något jag minns

än idag. Min äldsta son Gabriel och jag är också ute rätt ofta och kollar.

Vi har hittat både huggorm, snok och kopparorm. Jag kan se mig själv

i honom när han går där och letar, så häftigt!

Rami är stolt pappa till Gabriel 7 år, Noah 1½ och Ben, endast en

månad. Han förklarar att det är fullt upp där hemma med två blöjbarn.

– Men jag älskar alla tre exakt lika mycket. Det har jag förklarat för

Gabriel. Även om han bara är här varannan vecka betyder han precis

lika mycket för mig som sina bröder.

Gabriel kommer från en tidigare relation och det är tydligt att Rami

sörjer att inte kunna ha honom hos sig jämt.

NÄR RAMI VAR 10 ÅR fl yttade familjen till Nacka. Han var nervös som

tusan men hamnade i en bra klass.

– Det var otroligt fi na människor i klassen och vi tog hand om varandra.

Text JO BARKER / Foto KARL-OSKAR BJURENSTEDT / Bildmontage NILS OLSSON

BLÖJBYTEN, ORMJAKT OCH PENSIONSSPARANDE – EN HELT

VANLIG DAG I EN ALLSVENSK MÅLIS LIV. OCH SÅ EN DEL FOTBOLL

FÖRSTÅS. 100% ENGAGEMANG OCH LUST UNDER TRÄNING OCH

MATCH. MEN DET ÄR JU INTE PÅ LIV OCH DÖD.

FÖRÄLDRAPORTRÄTTET

6

För mycket materiella saker är tabu hemma

hos oss. Där är jag väldigt principfast. Där-

emot får de väldigt mycket av min tid. Kärlek

kan man ju aldrig ge för mycket.

7

Jag vet inte om det handlade om tur eller om det var ödet som tog

mig dit.

Tror du på ödet?

– Ja, jag tror att det mesta har sin mening med vad man gör och hur

man lever. Lever man efter det så mår man väldigt bra som människa,

det inger ett lugn. Om det går lite motigt kan man förändra något, tänka

lite mer på sin omgivning. Det är inte alltid jag som har rätt och om man

är mer ödmjuk brukar saker och ting vända.

Rami berättar att han har gått på kurser om positiv påverkan och att

det har gett honom olika synsätt på hur en människa kan förändras.

Det är lätt att säga att andra har fel men om man börjar ändra på sig

själv kanske andra gör det också.

Du är muslim. Hur märks det i ditt liv?

– Jag äter inte fl äsk och jag dricker ingen alkohol men jag ber inte fem

gånger om dagen... där har jag en bit kvar. Men jag vill inte känna att

jag måste göra på ett visst sätt från dag ett utan jag lär mig hela livet.

Rami förklarar att känslan av att kunna stå emot alkohol eller en korv

i ishallen fi ck honom att växa som ung.

– Det behöver inte vara en religiös sak utan bara styrkan att kunna

säga nej. Det vill jag föra vidare till mina barn.

I övrigt tror han inte att uppfostran har så mycket med religion att

göra utan mer vem man är och vilka värderingar man har. Hans sambo

Frida är kristen och alldeles underbar att leva med, intygar Rami.

EFTER FLYTTEN TILL NACKA blev fotbollen mer på allvar men sam-

tidigt höll han på med hockey och bandy.

– Det var otroligt bra att jag fi ck den möjligheten. Idag gäller det ena

eller det andra och det är fel! Man behöver prova på olika saker och

inte satsa så hårt från början. Jag tror inte att jag hade hållit på med

fotboll idag om jag bara hade kört det dygnet runt i 365 dagar. Det är

viktigt att känna glädje och ha kvar lusten.

– Fotboll är egentligen en hobby eftersom det är något man kan hålla

på med när man är liten till skillnad från att sitta på ett kontor. Det är inte

på liv och död utan handlar om att ha kul. Då tror jag att man presterar

bättre också.

Han är själv fotbollspappa och njuter av att hänga med sonen på

träningar och matcher, att både se Gabriels glädje och förtvivlan.

– Jag tror att jag är ganska bra på att handskas med det här eftersom

jag har den syn på fotboll som jag har. Det fi nns ju föräldrar som är väl-

digt på sina barn att lyckas men jag skulle aldrig sätta den pressen!

Det var först i 20-årsåldern som Rami själv började satsa på riktigt

och att det blev just fotboll berodde främst på gemenskapen och den

fantastiska känslan av att vinna en match.

NÄR JAG FRÅGAR RAMI vad han är mest stolt över under sin karriär

svarar han tveklöst: att ha bildat familj.

– Visst har jag varit med om fantastiska upplevelser inom fotbollen som

att spela VM-match och Champions League, men eftersom jag inte

tar fotbollen på liv och död skulle jag motsäga mig själv om jag sa att

det handlar om idrott. I slutändan är det barnen och förhoppningsvis

min sambo som består. Det är nog mest upp till henne, lägger han till

med ett leende.

8

FÖR ETT ÅR SEDAN fl yttade han och familjen till ett hus mellan Trosa

och Nyköping.

– Det är riktigt ute på vischan, vi har inte en granne på fem kilometer.

Det var en utmaning först men jag har vuxit in i det.

Rami berättar att livet i Stockholm mest gick ut på att hänga i lägen-

heten, gå ut på stan, ta en kopp kaffe och åka hem. Nu är det blöj-

byten, disk och ormjakt.

Vad är det roligaste med att vara förälder?

– Det största är att se barnen lyckas med någonting, vad det än är.

Sen känns det stort när barnen är stolta över en. Något annat som

är fantastiskt är att se barnen tillsammans, när de pussar eller jagar

varandra – det är vad en familj handlar om.

Vad är svårast då?

– Att kompromissa. Och sen att vara konsekvent, det är otroligt svårt,

just med tanke på att min äldsta kille bara bor hos oss varannan vecka.

Men jag tror att jag har lyckats ganska bra. Jag tror att man gör sina

barn en björntjänst om man skämmer bort dem. För mycket materiella

saker är tabu hemma hos oss. Där är jag väldigt principfast. Däremot får

de väldigt mycket av min tid. Kärlek kan man ju aldrig ge för mycket.

Respekt och ödmjukhet är bland det viktigaste som Rami vill att

hans barn får med sig i livet.

– Det har tappats bort lite i vårt samhälle. Folk reser sig inte upp på

bussen när gamla kommer och sånt ska man visa respekt för, det gör

jag och det vill jag att barnen tar efter. Sen tycker jag inte att de ska vara

rädda för att säga ifrån. Man ska inte vara en ja-sägare i alla lägen.

Ångrar du något?

– Nej, jag funkar inte riktigt så. Det är ett ganska destruktivt tänkande.

Självklart har jag fattat beslut som jag ångrar men det är inget som jag

går och tänker på. Jag försöker leva i nuet men planerar så klart fram-

tiden. Jag har ju ett ansvar som förälder så det går inte att bränna alla

stålar på en månad. Det kanske låter tråkigt men i dagens samhälle

måste man pensionsspara och tänka på att ens barn ska få en bra

start i livet, fast utan att skämma bort dem på något sätt. Jag kan ge

dem förutsättningarna men sen är det upp till dem att ta tillvara på det,

precis som en tränare i ett lag.

Jag kan inte låta bli att tänka på alla unga killar som spelar i ditt lag

och här sitter du och pratar om pensionssparande.

– Haha. Ja, det är ganska kul att se när folk har fått ett nytt kontrakt

och köper sig en bil.

Blir du inte sugen på att klappa dem på huvudet och säga att de

nog lär sig så småningom?

– Nej, absolut inte! Låt dem leva sina liv. Jag var exakt likadan, köpte en

Volvo S40 och var skitnöjd. Men jag är van vid att jobba för det om jag

velat ha något extra eftersom vi inte hade så bra ekonomi när jag var liten.

Rami förklarar att han inte vill att hans barn ska be om hjälp så fort

det är något. Det är mer genuint när man själv har kämpat för det.

– Det är ju klart att jag kommer hjälpa dem i livet men inte med banala

saker som att de ska på krogen och vill ha hjälp med barnvakt... Oj,

nu är jag visst väldigt långt framåt i tiden och pratar om när jag är farfar

och så. Vad vet jag? Jag kanske blir en riktig softis.

Vad har du för drömmar och mål för framtiden?

– Pensionsspara, hahaha... nä´rå. Jag har alltid tyckt om välgörenhet. Jag

har bland annat varit delaktig i Plan, Faddergalan och Världens Barn. Jag

vill ge i den mån jag kan och då handlar det inte bara om ekonomiska

saker utan framför allt om att få människor som har det jobbigt att le.

NAMN: Rami Shaaban

ÅLDER: 34 år

FAMILJ: Sambon Frida, barnen Gabriel 7 år, Noah 1½ samt Ben 1 månad.

BOR: I ett hus på vischan mellan Trosa och Nyköping.

KARRIÄR: Målvakt i Hammarby IF sedan 2008. Tidigare har han bland annat

spelat i klubbar som Djurgårdens IF, Arsenal och Fredrikstad FK. Han har även

spelat i Champions League och för Sverige i fotbolls-VM 2006.

OM ATT HÅLLA HUMÖRET UPPE I MOTGÅNG: Det gäller att ha distans, utan att

på något sätt skita i det. När det väl är match eller träning är det 100% som gäller.

FRITID: Vara med familjen, fi ska, gå på ormjakt, köra fyrhjuling och cross mm.

LIVSDRÖM: Att se mina barn lyckas – då har jag indirekt lyckats själv!

”Det största är att se barnen

lyckas med någonting, vad det än

är. Sen känns det stort när barnen

är stolta över en.”

att

äller.

m.

9

Fotboll är egentligen en hobby eftersom det är något man

kan hålla på med när man är liten till skillnad från att sitta på

ett kontor. Det är inte på liv och död utan handlar om att ha

kul. Då tror jag att man presterar bättre också.

10

FRIENDS

I ÅR FIRAR BARNKONVENTIONEN 20 ÅR OCH DET VILL VI PÅ FRIENDS FIRA! TACK VARE

BARNKONVENTIONEN TAR MAN BARNS RÄTTIGHETER PÅ ALLT STÖRRE ALLVAR. KRAVEN

HAR TILL EXEMPEL ÖKAT PÅ FÖRSKOLOR OCH SKOLOR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH REAGERA

PÅ FRÅGOR SOM ÄR VIKTIGA FÖR BARN OCH UNGA – SOM ATT SLIPPA BLI RETAD ELLER LÄMNAD

UTANFÖR. DET FINNS MYCKET KVAR ATT GÖRA MEN VI PÅ FRIENDS TÄNKER FORTSÄTTA

KÄMPA FÖR ATT ALLA BARN OCH UNGA SKA FÅ VÄXA UPP I EN TRYGG OCH JÄMLIK MILJÖ.

HÄR KAN DU LÄSA LITE AV ALLT SOM ÄR PÅ GÅNG PÅ FRIENDS!

agera alltidFRIENDS HAR TAGIT fram rekommendationer för hur man kan agera

när det gäller akuta fall av kränkningar. Materialet utgår från Skolverkets

allmänna råd och rådande lagstiftning och tar avstamp i de vanligaste

problemen som skolor brottas med; dålig stämning i klassen, traka-

sserier, mobbning, konfl ikter och vuxna som kränker elever. Här fi nns

förslag både på akuta och långsiktiga insatser. Materialet är tillgängligt

för alla som tar in Friends utbildningar.

koll på nätetFÖRRA ÅRET TOG Friends i samarbete med Telia fram boken

”Schysst på nätet”, en pedagogisk handbok om hur man kan arbeta

med frågor som rör ungas nätvanor och e-mobbning. I november

i år kommer en fortsättning på boken, ”Koll på nätet”, som riktar sig till

föräldrar och andra vuxna. Vi vill fördjupa dialogen mellan föräldrar och

barn när det gäller nätet och mobiler. Vi vill även uppmuntra till samtal

mellan föräldrar samt till ett utökat samarbete mellan hem och skola.

Dessutom vill vi dela med oss av den kunskap vi har kring barns och

ungas nätvardag. Boken kan beställas från Friends.

integrationsprojekt – friends idrottFRÅN OCH MED hösten 2009 driver Friends Idrott ett integrations-

projekt, med ekonomiska medel från Allmänna Arvsfonden. Projektet

syftar till att skapa förutsättningar för ökad integration, bland annat

genom idrott, mellan barn och unga från olika områden i Göteborgs-

regionen. Friends förhoppning är att projektet ska bidra till att barn

och unga, som annars kanske aldrig träffas, ska lära känna varandra

och få en förståelse för varandras olika erfarenheter, kunskaper

och bakgrunder!

postkodlotterietI SEPTEMBER PRESENTERADES Friends som ny förmånstagare i Post-

kodLotteriet. Svenska PostkodLotteriet samlar in pengar till välgören-

het för att kunna bidra till en bättre värld för människor, djur och natur.

En rad ideella organisationer som bidrar till sin omvärld på olika sätt är

förmånstagare och nu är alltså Friends en av dessa. Vi är förstås jätte-

glada över detta eftersom det möjliggör för Friends att besöka ännu

fl er skolor, förskolor och idrottsföreningar, samt till att vi kan utveckla

våra utbildningar ytterligare.

aktuellt på

friends

barn-

konventionen

20 år!

gå med i kampen

mot mobbning på

fr iends.se

Möbler och inredningar för lärande miljöerwww.lekolar.se

2009

MÖBLER

För lärande miljöer

för lärande miljöerwww.lekolar.se

2009

SKOLAMUSIK

SVENSKA

ENGELSKA

MATEMATIK

BIOLOGI

FYSIK

KEMI

BILD

GEOGRAFI

HISTORIA

RELIGION

TEKNIK

TEXTILSLÖJD

TRÄ- OCH METALLSLÖJD

IDROTT OCH HÄLSA

SAMHÄLLSKUNSKAP

FÖRSKOLA &FRITIDSHEM

för lärande miljöerwww.lekolar.se

2009

www.lekolar.se

www.lekolar.se Kundtjänst: 0479-199 00Orderfax: 0479-199 99E-mail: kundtjanst@lekolar.se

För Lekolar betyder barnen allt!

Lekolars mission är att utveckla lärande miljöer och att vara en inspirationskälla för lärande, lek och kreativitet. Allt vi gör skall leda till att våra kunder, barnen i förskola och skola, får ännu bättre lärande miljöer i förskola, skola och fritidshem.

Vi på Lekolar tycker att det Friends gör är mycket viktigt. Därför är det tredje året som vi väljer att stödja och samarbeta med organisationen.

12

är också människorbarn

– IDAG SATSAR MAN mycket på sina barn. Föräldrar är ambitiösa,

engagerade och pålästa, de umgås mycket med sina barn, lyssnar

och tar dem på stort allvar. De vill verkligen vara så bra föräldrar som

möjligt. Däremot är det många som aldrig hållit i ett spädbarn innan

de får sitt första egna barn och utan den erfarenheten är det lätt att bli

osäker och känna att man inte räcker till.

Lars H Gustafsson har haft förmånen att arbeta med barn hela sitt

liv och det har medfört att han även har träffat oräkneliga föräldrar

genom åren.

– Förr hade man större nätverk omkring sig genom föräldrar och släkt-

ingar som bodde närmare och ofta hade mer tid att ställa upp. Många

av dagens föräldrar tar dessutom inte emot hjälp utan känner att de

måste klara av allt på egen hand. Det är problematiskt. Föräldrar kan

vara mycket för sina barn men man kan aldrig vara allt. Jag brukar

säga att barn har behov av en jourhavande vuxenkompis utanför famil-

jen, någon de kan prata med som kan se saker utifrån. För barn är det

jätteviktigt att känna att det fi nns fl er vuxna än föräldrarna som ser en,

vet saker om en, engagerar sig och bryr sig.

Text JO BARKER / Foto KARL-OSKAR BJURENSTEDT OCH PETTER OLOFSSON

LARS H GUSTAFSSON ÄR ÅTTABARNSPAPPA, BARNLÄKARE, FÖRFATTARE

OCH GURU FÖR EN RAD FÖRÄLDRAR. MEN HAN ÄR INTE HELT BEKVÄM I DET

SISTNÄMNDA, ÅTMINSTONE INTE OM DET INNEBÄR ATT MAN FÖRKNIPPAR

HONOM MED METODER OCH SNABBA LÖSNINGAR PÅ ALLA PROBLEM SOM

MAN TILLSKRIVER SINA BARN.

Istället vänder sig dagens föräldrar till den mängd experter som fi nns

omkring oss. Idag har vi inte bara barnmorskor, läkare och diverse

gurus på området. Det fi nns dessutom en rad föräldratidningar och

sajter som förser oss med allt vi behöver veta och en hel del vi kunde

varit utan.

– Jag märker att det fi nns ett större auktoritetsberoende än någonsin

hos föräldrar. Man vågar inte riktigt ta några beslut som gäller ens barn

utan att fråga en expert först. Om man ser ett problem hos sitt barn

så söker man någon metod som direkt ska lösa knutarna. Och så för-

väntar man sig att jag eller någon annan expert ska sätta ett redskap

i händerna på dem som ska klara det.

FÖR ATT PEKA PÅ det absurda jämför han med att man knappast

har metoder för hur man ska handskas med sin partner eller sina bästa

vänner för att få dem dit man vill. Varför ska man då ha det med barn?

– Barn är också människor och lika starka subjekt som vilken vuxen

som helst och bör därför bli behandlade med respekt, säger Lars

med eftertryck.

REPORTAGE

13

NAMN: Lars H Gustafsson

ÅLDER: 67 år

FAMILJ: Särbo, åtta barn och fem barnbarn.

BOR: Lund

YRKE: Barnläkare, författare och föreläsare. Pensionär sedan 2007.

BÖCKER I URVAL: Gå med dig (2009), Lotsa barn (2000), Barnapappa

(1993), Leva med barn (1983). I mars 2010 utkommer Växa – inte lyda.

FRAMTIDSDRÖM: Oj, jag är 67 år… Det jag drömmer om just nu är att det

ska komma en ny folkrörelse för att återupprätta empati, medmänsklighet,

respekt för liv och alla människors lika värde. Jag vet inte hur man ska åstad-

komma det men det är i alla fall min dröm.

14

15

HAN TROR ATT HAN SJÄLV och andra experter till viss del har sig

själva att skylla när det gäller övertron till metoder genom att man ut-

lovat resultat på ganska lösa grunder. Föräldrar stirrar sig blinda på

att hitta den rätta metoden istället för att titta på relationen till barnet.

Lars trycker gång på gång på att föräldraskap handlar om att få till bra

relationer med sina barn så att de får möjlighet att växa, utvecklas och

mogna. Det i sin tur skapar förutsättningar för att barnet ska få bra

relationer med andra.

– Jag brukar prata om närhet, respekt, gränser och att vara en bra

förebild. Det viktigaste är relationen och närheten där man lär känna

varandra riktigt väl – då tror jag att mycket annat ger sig av sig självt.

Och sen det här att behandla varandra med en ömsesidig respekt,

alltså att vara mot sitt barn på det sätt som jag vill att barnet ska vara

mot mig och andra. För får man inte till den relationen spelar det ingen

roll vilka metoder man använder.

Ömsesidig respekt låter ju bra men hur får man egentligen till det

här med tydliga gränser?

– Gränssättning handlar inte bara om att jag ska styra upp och tala

om vad barnet får och inte får göra. Då är det mycket viktigare att jag

vet vad jag själv vill och är tydlig med det så att barnet vet var det har

sina föräldrar.

Lars förklarar hur han tänker kring gränser med hjälp av tre korgar.

I den första korgen fi nns ett antal saker som man som förälder beslutar

över genom sitt föräldraansvar och sin större erfarenhet. Det är saker

där barn inte kan överblicka konsekvenserna och därför inte bör ta

ansvar själva. Sen fi nns det en korg med beslut som är barnets och

det måste man som förälder respektera. Det kan vara vilken tröja man

har på sig, vilka man vill vara med eller hur man vill utforma sitt rum.

Ju större man blir desto fl er beslut fl yttas över i den här korgen. I den

tredje korgen fi nns ett antal beslut som man har kommit överens om

tillsammans inom familjen. Ingen kan bestämma dem själv.

– Det är viktigt att barnet vet att här har jag beslutsrätt, här bestämmer

mina föräldrar och det här pratar vi om. Ofta fl yter det ihop och då

blir det diffust för barnet. Plötsligt blev mamma arg och då ska hon

bestämma allt och ibland så bestämmer hon ingenting och då gör

jag precis som jag vill. När man är inkonsekvent och humörstyrd så

testar barnet gränserna oftare för att få klarhet i var man fi nns. Därför

tror jag att det är viktigt att det fi nns någon slags ordning och struktur

i beslutsfattandet och att man är tydlig med var ens gränser går. Då

behöver man sällan gå in och ta lika mycket konfl ikter.

Det är ingen hemlighet att du är kritisk till dagens så kallade ”nan-

nymetoder”. Förklara varför.

– De här time-out-bestraffningarna, att sätta barn på en stol där de ska

sitta tills de lugnat ner sig – alltså den gamla skamvrån i ny skepnad

– är oerhört kränkande! Man behöver inte behandla barn så! Det fi nns

alltid bättre sätt. Vi skulle aldrig acceptera det som vuxna och varför

ska barn behöva acceptera det då?

Annat som Lars är skeptisk mot i de här metoderna är de så kallade

belöningssystemen där barn får guldstjärnor och liknande när de beter

sig på önskat vis.

Min erfarenhet genom livet säger mig att även om

man gör en hel del misstag som förälder och det

händer saker och ting i livet blir det ofta bra ändå!

16

– Det är ett tänkande där man blir sitt barns terapeut. Det innebär

att man sätter sig i något slags manipulerande överläge där man

som vuxen ska förändra barnets beteende. Hela idén om en levande

mänsklig gemenskap lägger man åt sidan.

Dessutom menar han att ett stort problem med belöningssystemen är

att barn lätt utvecklas till ögontjänare. Man gör saker för att man får be-

talt för det och det är ingen bra sak att ha med sig ut i relationer i livet.

Hur känner du inför att det fi nns förskolor som anammat de här

metoderna?

– Det skulle verkligen inte behövas! Det fi nns en fi n tradition av väl ut-

vecklad förskolepedagogik och då är det illavarslande när det kommer

in såna här quick-fi x-metoder. Jag tror att det kan ha att göra med att

förskolan har kommit i skymundan under de senaste årtiondena. Den

verkar leva sitt eget liv vid sidan av skolan och har fått allt knappare

resurser och dåligt utbildad personal samtidigt som nannyprogram-

men marknadsförts tufft.

Lars berättar att både förskolepersonal och föräldrar som han träffat

reagerat starkt mot det här.

– När en mamma kom för att hämta sin femåring var han borta och då

kom personalen på att han var kvar i time-out-rummet. Han hade suttit

där i trekvart istället för ett par minuter och de hittade honom gråtandes

i ett hörn. Men vad mamman blev mest upprörd över var ändå att hon

inte kände till att det fanns ett time-out-rum.

Lars pekar på att man som förälder bör ställa höga krav på förskolan

och ha så mycket insyn som möjligt. Samtidigt vet han att många föräldrar

känner att de är i en utsatt position där de vill hålla sig väl med personalen

för att de inte ska få något horn i sidan till en. Man är så beroende av sin

förskola att man är beredd att överse med en hel del. Men det ska man inte.

– Det behövs ett förskolelyft nu! Man måste prata mer om förskolans

situation och få de resurser och den back-up som man behöver på

utbildningssidan. Lönerna måste också upp – det ska vara hög status

att arbeta på förskolan. Jag vet inget viktigare jobb!

Har du några ord på vägen till föräldrar som känner sig oroliga över

att göra fel eller inte räcka till.

– Tro på dig själv, tänk att du duger som förälder, du är ”good enough”.

Men våga också tro på barnen. Även om de får en halvbra förälder så

fi xar de det ändå. Min erfarenhet genom livet säger mig att även om man

gör en hel del misstag som förälder och det händer saker och ting i livet

blir det ofta bra ändå!

Det ska vara hög status att arbeta på

förskolan. Jag vet inget viktigare jobb!

17

förskolans

”Förskolan skall erbjuda barnen en trygg miljö som sam-tidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den skall inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan skall barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen.”

”Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intres-sen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.”

PRECIS SOM SKOLAN HAR FÖRSKOLAN EN LÄROPLAN – LPFÖ 98. DEN BYGGER

BLAND ANNAT PÅ FN:S BARNKONVENTION OCH BESKRIVER FÖRSKOLANS UPP-

DRAG, VÄRDEGRUND, MÅL OCH RIKTLINJER. MAN KAN SÄGA ATT LÄROPLANEN

ÄR FÖRSKOLANS BRUKSANVISNING OCH DEN BETONAR VIKTEN AV ETT DE-

MOKRATISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT SAMT ETT NÄRA SAMARBETE MELLAN HEM

OCH FÖRSKOLA. HÄR HITTAR DU NÅGRA AV FRIENDS FAVORITUTDRAG.

TEMA: Förskolan

uppdrag

”Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och för-troendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förut-sättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till in-fl ytande.”

”Omsorg om det enskilda barnets välbefi nnan-

de, trygghet, utveckling och lärande skall prägla

arbetet i förskolan. Hänsyn skall tas till barnets

olika förutsättningar och behov.”

”Alla som arbetar i förskolan skall visa res-pekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer.”

”Alla barn skall få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen.”

”Förskolans uppgift innebär att i samarbete med

föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att

utvecklas efter sina förutsättningar.”

18

– VI HAR UNDER FLERA ÅR fått förfrågningar om att göra utbildningar

i förskolan både från personal och föräldrar och det är för att kränk-

ningar börjar redan här, förklarar Frida inledningsvis.

Sen undrar hon vad personalen har för förväntningar på dagen och

efter en något nervös tystnad hörs äntligen på bred norrländska:

– Vi är spända på att se vars vi ska hamna.

Isen är bruten.

UNDER DE FÖLJANDE FYRA TIMMARNA är det mycket som ska tas upp

genom föreläsning, diskussioner och övningar. Frida hoppas väcka

engagemang och vill att personalen får med sig nya tankar och idéer

om hur de kan arbeta vidare med likabehandling i sina förskolor.

– Det behöver inte vara så komplicerat. Jag vill att ni riktar blicken mot er

själva, tänker till kring er egen roll i förskolan och inser att alla kan arbeta

mer medvetet för att förebygga kränkningar, säger hon övertygat.

För det här är frågor som man måste arbeta med, det framgår tydligt

av de styrdokument för förskolan som Frida visar. Hon förklarar att

personalen är navet i likabehandlingsarbetet och det är därför Friends

börjar med att utbilda dem. Nästa steg är att träffa föräldrarna så att

de blir mer insatta och delaktiga i barnens vardag i förskolan. Försko-

lan får sedan ett fördjupningsmaterial som de kan arbeta vidare med.

Dessutom kan man vända sig till Friends Rådgivning för stöd, nya in-

fallsvinklar, tips och råd.

– Det är viktigt att man ser varandra, både barn och vuxna.

Personalen har precis diskuterat i sina arbetslag hur man kan arbeta

förebyggande på förskolan och delar nu med sig till varandra.

– Och så måste man skapa en positiv atmosfär där man kan vara öppen

med hur man mår.

Alla är överens om att man måste vara bra på att lyssna och ha en

tillåtande attityd där man respekterar varandras olikheter - även föräld-

rarnas, lägger någon till.

Då är frågan vad som behövs för att uppnå det här. Diskussionen tar

ny fart och fl era konstruktiva förslag presenteras; TID att stanna upp,

Text JO BARKER / Foto PETTER OLOFSSON

DET ÄR TORSDAG EFTERMIDDAG OCH I DEN LJUSA LOKALEN MED HÖGT I TAK

BÖRJAR PERSONALEN FRÅN FÖRSKOLORNA HOPPET OCH DUNGEN ATT TA

PLATS. LÄNGST FRAM STÅR FRIDA WARG FRÅN FRIENDS. FRIDA SOM SJÄLV

ÄR UTBILDAD FÖRSKOLLÄRARE JOBBAR PÅ FRIENDS REGION NORD I UMEÅ.

HON ÄR DESSUTOM ANSVARIG FÖR FRIENDS UTBILDNINGAR I FÖRSKOLAN.

friendsi förskolan

TEMA: FörskolanTEMA: Förskolan

19

att arbeta med styrd lek där alla barn har möjlighet att synas och vara

med, att våga peta på varandra och fråga ”Hur tänkte du när du gjorde

så där?” vilket kräver att man lär känna varandra så pass väl att man

vågar vara öppen och ärlig.

EFTER ATT HA FÖRDJUPAT SIG I LAGSTIFTNING, diskrimineringsgrun-

der samt vilka förutsättningar som krävs för ett fungerande förebyg-

gande arbete är det hög tid för fi ka. Det vankas kaffe och kärleksmums

dagen till ära. Stämningen är uppåt och behovet av att prata av sig

stort. Jag passar själv på att prata lite extra med förskolläraren Maria

Norman.

Hur kan du som personal arbeta med likabehandling i vardagen?

– Jag måste vara väldigt aktiv och observera och stötta barn när det

behövs. Om jag märker att ett barn inte kommer in i gruppen måste

jag ta tag i det. Sen tror jag att det som har diskuterats idag, att man

kan behöva rannsaka sig själv, är jätteviktigt. Hur känner jag inför ett

barn som det är mycket stök kring? Barnet kanske inte kommer in i

leken och söker uppmärksamhet och det kan bli på ett negativt sätt.

Då måste jag fundera över hur jag själv förhåller mig. Blir jag arg eller

försöker jag hitta sätt att förstå barnet?

Hur är kompetensen på förskolan när det gäller likabehandling?

Finns det med i utbildningen och pratar man mycket kring det?

– Vi hade konfl ikthantering men inte så mycket kring det förebyggande

exempel på vad som små barnkan uppleva som kränkande

• Slag, nyp, knuffar och liknande.

• Att tvingas kramas eller pussas när man inte vill.

• Att aldrig bli tillfrågad om att vara med och leka.

• Att inte bli bjuden på någons kalas.

• Elaka ord, kommentarer eller viskningar.

• När någon pratar över huvudet på en som om

man inte förstår.

• Att alltid få skulden när det är bråkigt.

• Att inte bli inkluderad i ”kallpratet” som att aldrig

få frågan om hur det var i helgen.

• Att inte bli bekräftad i sin känsla när man är arg

eller ledsen.

• Att aldrig få sin familjebild, religion eller

etnicitet uppmärksammad i samtal eller i

material som böcker, sagor, lekar, visor mm.

– Det är viktigt att man

ser varandra, både barn

och vuxna.

20

förskolepersonalAtt öka föräldrasamarbetet är en process så ta ett steg

i taget! Involvera föräldrarna och se dem som en resurs.

Det kan man göra på olika sätt, till exempel:

• Dokumentera mycket – då blir föräldrarna mer insatta

i det pedagogiska arbetet och i barnens läroprocesser.

• Bjud in till aktiviteter på förskolan där föräldrarna kan

delta, till exempel vårstädning eller föräldrafrukost.

• Var tydliga med hur ni arbetar med likabehandling för

barnens trygghet och engagera föräldrarna i planering

och utvärdering av verksamheten.

föräldrarTänk på att förskolan handlar om så mycket mer än den

dagliga omsorgen. Ju mer engagerad du är i förskolans

verksamhet, desto större inblick får du i ditt barns trygghet,

utveckling och lärande.

• Intressera dig för alla delar av förskolans vardag – även

de som inte rör mat, vila eller klädbestyr.

• Ställ frågor om förskolans rutiner kring kränkningar och

diskriminering. Be att få ta del av förskolans likabehand-

lingsplan.

• Fundera över vilka värderingar och normer du ger ditt

barn genom ditt handlingssätt som förälder.

• Delta i så många föräldramöten och andra föräldraaktivi-

teter som du kan.

likabehandlingsplanerDet är lag på att alla förskolor ska ha handlingsplaner mot

kränkande behandling och diskriminering. Dels en årlig

plan som rör arbetet mot kränkande behandling och dels en

likabehandlingsplan som rör diskrimineringsfrågor. Det går

bra att föra samman planerna i ett dokument så länge alla

frågor behandlas.

och jag har ändå en ganska färsk utbildning. Sen kan man ju få fortbild-

ning från arbetsplatsen men jag vet faktiskt inte riktigt vad som fi nns.

KÄRLEKSMUMSEN ÄR UPPÄTNA och det har blivit dags för dagens

andra pass. Frida förklarar vikten av att inte alltid rikta blicken mot

barnet när det sker kränkningar. Istället kan man se till miljön och sam-

manhanget eftersom barn ”blir” på olika sätt beroende på hur det ser

ut runtomkring. Man bör även titta normkritiskt på olika situationer.

Hon visar en illustration där en pojke säger att han vill ha ”en lika fi n

mössa som Fatima” och pedagogen svarar ”Det är ju en fl ickmössa!

Du vill väl inte att andra ska tro att du är tjej?”. Reaktionerna låter inte

vänta på sig.

– Så där skulle man aldrig säga idag!

– Jo, kanske inte så extremt, men man gör saker omedvetet. Om man

ser en rosa mössa tar man ju för givet att det är någon av tjejernas.

– Ja, och jag har kommit på mig själv med att säga om ett smutsigt

plagg att den här tar vi hem så mamma får tvätta, kontrar en annan.

EFTER EN LYSSNA-TALA-ÖVNING som leder till många skratt är det

åter dags att rikta blicken mot sig själva. Personalen får fundera över

vad man kan få uppleva för negativa handlingar under en vecka på

deras förskolor. Frida förklarar att det kan kännas svårt men att det

är viktigt att våga lyfta problemen för att sedan hitta lösningar. Det är

dessutom till stor hjälp när man skriver sina likabehandlingsplaner.

KLOCKAN NÄRMAR SIG FEM och hemmet hägrar. Frida avslutar dagen

med några ord på vägen.

– Jag är övertygad om att vi alla kan vara med och skapa världens

bästa förskola där alla barn trivs och är trygga. Visst krävs det en del

arbete, medvetenhet och vilja att jobba med sig själv – men det går

om vi gör det tillsammans!

Det är ju en fl ickmössa! Du vill väl

inte att andra ska tro att du är tjej?för ökad föräldrasamverkan

Boka Friends till din förskola.Ring 08-545 519 90 för mer information.

21

TEMA: Förskolan

BARN OCH VUXNA FRÅN FÖRSKOLAN HOPPET I UMEÅ

DELAR MED SIG AV SINA TANKAR KRING BRA KOMPISAR,

FÖRSKOLELIV OCH KRÄNKNINGAR I FÖRSKOLAN.

TE

UMEÅ

HILDA GARSKOG, 4 AR Vad är en bra kompis?

– Jättebra! Jättesnäll! Man brukar leka med dom, med prinsessbarbiedockor.Vad är kul med förskolan?– Rutchelkanan och gungorna.Är det nåt som inte är så kul med förskolan?– Det är det när man måste vänta på sin tur.

ALBERT SPARRMAN, 5 ARVad är en bra kompis?

– Att man inte slåss. Att dom leker med mig.

Typ Indiana Jones.

Vad är roligt med förskolan?

– Att leka med leksakerna.

Vad är inte så kul?

– Att baka muffi ns.

ELINA GREBNER, 5 AR

Vad är en bra kompis?

– När man inte slåss och är trevlig med varandra. Man pratar olika härliga grejer till exempel

vad roligt man har gjort, när man gick på Tivoli eller så.

Vad är roligt med förskolan?

– Att leka till exempel. I skogen i det där lilla huset - mamma, pappa, barn.

Är det något som inte är roligt med förskolan?

– När ingen vill leka med mig och när jag måste vänta länge på sånt som jag vill göra.

Hur känns det när du inte har någon att leka med?

– Det känns ganska tråkigt för då måste jag gå runt och se lite ledsen ut så att alla ser det.

Vad händer då?

– Vuxna brukar komma fram då och sen går jag med en vuxen och letar efter en kompis som

jag tycker om att leka med.

Foto PETTER OLOFSSON

2222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222

MELVIN LUNDBERG, 4 ARVad är en bra kompis?

– Karl. Han gör snälla saker. Vi leker överallt som fi nns i jordklotet.

Vad tycker du är roligt med förskolan?

– Det är jätteroligt. Det är dagiset jag ville börja på. Det var så fi nt

dagis. Jag tycker om röd.

Är det något som inte är så kul med förskolan?

– Jag tycker inte om att vara målvakt och spela fotboll.

Jag tycker om att skjuta skott.

IRMA LEDMAN, 4 AR

Vad är en bra kompis?

– När man tycker om någon och leker mycket med den. Man är snäll typ och

man slåss inte och så ska man leka mycket med den. Svante, han är en bra

kompis. Han bor nedanför mig. Vi brukar leka Sagan om ringen ganska ofta

men nu leker vi kurragömma och möss som spionerar.

Vad är roligt med förskolan?

– Vara i skogen och äta vinbär där uppe och när vi är inne målar vi ibland.

Är det något som inte är så roligt med förskolan?

– Det är lite tråkigt typ att vänta på mamma och pappa.

ERIK LINDGREN, förälder till två barn, 4 & 7 år

Vad tänker du på när jag säger förskola och kränkningar i samma mening?– Kränkningar som vuxna gör mot barn, inte så mycket barn som kränker andra barn. Det kan vara att vuxna inte alltid lyssnar, om dom är trötta eller det är mycket vikarier. Då kan dom ryta åt ett barn fast det är fel. Jag känner mig inte så orolig för utanförskap bland barnen.

Tycker du att det är bra att Friends är här och utbildar?– Alla utbildningar för förskolepersonal tror jag är bra. Det är en arbetsplats där infl uenserna utifrån inte är så stora.

23

STAFFAN STEN, förälder till tre barn, 5, 8 & 12 år

Vad tänker du på när jag säger förskola och kränkningar i samma mening?

– Något man inte kan veta så mycket om, förskolan är en ganska skyddad verkstad.

Jag misstänker att det är lättare för äldre barn att berätta om dom känner sig kränkta.

Sen beror det ju på vad man menar med kränkningar. Vad uppfattas som kränkningar av

föräldrar? Allt som gäller hemma fungerar ju inte i ett kollektiv. När det gäller dom vuxna

på förskolan kan dom ha kort stubin ibland men det behöver inte betyda en kränkning.

Vad har man för ansvar som förälder?

– Man måste se till att barnen har med sig värderingar som fungerar i ett kollektiv. Och

sen tror jag att det är kränkande för ett barn att bli lämnad på dagis fast man är sjuk.

LOTTA SPARRMAN, förälder till två barn, 5 & 9 årVad tänker du på när jag säger förskola och kränkningar i samma mening?

– Jag tänker på hur viktigt det är att barn får empatisk förmåga tidigt och det är vi vuxna som måste lära barnen. Tyvärr är det inte alla barn som får med sig det hemifrån. Då är det viktigt att stötta som personal och ta över lite av föräldrarnas ansvar. Hur kränker barn varandra?– Små barn kränker inte medvetet, dom testar gränser och har behov av att synas. Min äldsta dotter blev biten och sånt kan kännas som en stor kränkning för ett barn. Då är det viktigt att uppmärksamma det och ta det på allvar.

SANNA GREBNER, förälder till två barn, 3 & 5 år

Vad tänker du på när jag säger förskola och kränkningar i samma mening?

– Att man som vuxen inte lyssnar på barnen eller att man inte i tillräckligt hög grad

observerar om barnen beter sig fel mot andra barn. Sen tänker jag på barn som

inte kommer överens och att man måste gå in och medla och visa rätta vägen.

Vad kan man göra som förälder?

– Man kan inte påverka så mycket i förskolan men man har ju huvudansvaret för

barnet när det är hemma och då kan man förmedla de värderingar som man själv

tror på. Vara ett föredöme eftersom barn hellre gör som vi gör än som vi säger.

gå med i kampen

mot mobbning på

fr iends.se

24

Text JO BARKER OCH CAROLINA ENGSTRÖM

DU SOM FÖRÄLDER KAN VARA MED OCH GÖRA FÖRSKOLAN TILL EN TRYGG OCH

TILLÅTANDE PLATS FÖR DITT BARN ATT VÄXA I. SKAFFA DIG INSYN OCH KOLL,

DET GAGNAR ALLA! FÖRSKOLEPERSONALEN VILL HA EN BRA OCH ÖPPEN RELA-

TION MED DIG SOM FÖRÄLDER – DU ÄR EN VIKTIG DEL AV VERKSAMHETEN. HÄR

KOMMER NÅGRA TIPS PÅ HUR DU KAN VARA MED OCH PÅVERKA.

TEMA: Förskolan

Vem är söt och vem är cool?Fundera över hur personal och föräldrar på förskolan bekräftar barnen. Handlar

komplimangerna oftast om utseendet och är det i allmänhet fl ickor som får höra

att de är söta – när de har en klänning på sig – och pojkar att de är tuffa eller coola

– när de har kläder med diverse superhjältemotiv? Vilken värdering ligger i dessa

begrepp? Är det mer värt att vara söt eller tuff? Tänk på att man kan bekräfta barn

för annat än deras utseende och kläder. Barnet kan även vara modigt, starkt, fi ffi gt,

glatt, roligt eller en bra kompis.

Spelar ditt barn huvudroll eller biroll?Fundera över vilka ideal som fi nns i de sånger, ramsor och böcker som ditt barn sjunger

eller läser. Vad handlar de om? Är det fl ickor eller pojkar i böckerna? Vilka har oftast huvud-

rollen? Vilka familjebilder fi nns med? Är det mamma-pappa-barn eller fi nns det plats för fl era

sorters familjer? Är alla svenskar eller västerländska? Finns det någon med funktionshinder?

Hur tror du att de här sakerna påverkar ditt barns syn på hur man ska vara? Uppmärksamma

gärna personalen om du upplever att materialet på förskolan är enkelriktat. Om du själv

känner till en barnbok, sång eller annat som du gillar och som bryter mot invanda

mönster, tipsa gärna personalen.

var med du med!

Hur är det på ditt

barns förskola?

Dela med dig i Friends

föräldraforum på

friends.se

TEMA: Förskolan

25

Skulle du bjuda in Kims pappa på fika?Hur väl känner du de andra barnens föräldrar? De fi nns få saker som är så bra för

ditt barn som när du har goda relationer med deras kompisars föräldrar. Du får

tidigare reda på om något är på gång – som när ett barn far illa – du slipper onödiga

missförstånd, och du har större möjlighet att påverka förskolans verksamheter.

En annan positiv effekt är att när barnen blir lite äldre så kan man gemensamt

besluta om sånt som ifall kexchoklad ska räknas som godis eller inte vid utfl ykter.

Om föräldrarna har bra relationer brukar det dessutom spridas till barnen.

Blev din dotter bjuden på kalaset?Som förälder vill man givetvis att andra ska tycka om och uppskatta ens barn. Därför kan det kännas

som ett slag i magen när man upptäcker att barnet valts bort. Ett tydligt exempel på det här är kalas-

inbjudningar. Kalas är stort i barns liv. Bland det hemskaste man kan säga till andra är ”Då får inte du

komma på mitt kalas!”. Därför är det viktigt att man som förälder tänker till lite extra. Ska små barn

verkligen få bestämma själva vilka som ska få komma? Självklart ska man inte behöva bjuda någon

som inte är snäll mot en, men å andra sidan är det absolut inte ok att lämna ett eller två barn utanför.

Många förskolor har bra förhållningsregler när det gäller kalas, som att man inte får ha med sig inbjud-

ningskort till förskolan. Kolla hur det ser ut på din förskola och diskutera i föräldragruppen hur ni ska

hantera detta på bästa sätt för att ingen ska känna sig glömd eller bortvald.

Vem leker i dockvrån?Hur är avdelningarna inredda

på ditt barns förskola? Är det

uppdelat med dockvrå i ett rum

och bil- och bygghörna i ett

annat? Många gånger ser det

ut så på förskolor av gammal

vana. Om man förändrar inred-

ningen och blandar leksaker

öppnar man upp för nya lekar

och möjligheter. Kanske kan

spindelmannen steka jättegoda

köttbullar om han bara får

chansen. Det är vi vuxna som

sätter gränser för vad som är

möjligt i leken – inte barn. En

annan fördel är att barngrup-

pen blandas mer när det gäller

ålder och kön om det inte är

lika traditionellt uppdelat.

När berömde du personalen senast?Det är lätt hänt att man bara vänder sig till personalen när något negativt har hänt som

att kläder kommit bort eller att barnet inte äter maten på förskolan. Men minst lika viktigt är

att skapa en bra dialog och ett öppet klimat med personalen innan något händer. De vill gär-

na dela med sig av roliga saker som händer på förskolan och är säkert nyfi kna på hur ni har

det hemma hos er. Alla mår dessutom bra av att höra att de gör ett bra jobb. Om ditt barn

gör framsteg, har lärt sig en ny sång eller ett nytt djur – dela med dig av detta till personalen

och säg att du märker att de har en fi n och bra verksamhet.

Kan du namnen på alla barnen?Som vuxen är du alltid en förebild. Det betyder att barnen på förskolan har koll

på om du inte tar av dig skorna i hallen, pratar i mobilen vid hämtning eller har

konfl ikter med personalen. Men det betyder också att de ser när du hälsar på alla,

när du ger beröm eller när du säger ifrån om någon kränker. Alla barnen vet vem

du är (”Stina, din mamma är här!”). Vet du vilka de är? Ett enkelt sätt att se och

bekräfta barn är att lära sig deras namn och hälsa med dessa. Ett ”Hej Hamid”

kan betyda oerhört mycket och öppna upp för många spännande samtal!

26

KULTUR

NAMN: Stina Wirsén

ÅLDER: 41 år

FAMILJ: Man och tre barn

BOR: På Södermalm i Stockholm

YRKE: Tecknare och illustratör, framför allt

i Dagens Nyheter. Illustrerar Carins böcker

och har själv skrivit barnbokserien ”Vem?”

27

EN UPPSTOPPAD ROSA jättefi gur med spetsig näsa och ett pille-

mariskt leende är det första jag ser när jag stiger in i Stina Wirséns

konstnärsstudio på Södermalm i Stockholm. Det är Nallegrisen, igen-

känd från fl era av Carin och Stina Wirséns barnböcker. Nallegrisen

samsas i Stinas studio med mängder av teckningar, tyger och andra

produkter med de numera välkända fi gurerna från de 40-tal böcker

som blivit genom åren.

CARIN OCH STINA WIRSÉN är mor och dotter. De är upphovsmakare

till bland annat Rut och Knut och böckerna om Liten Skär och alla små

brokiga. Carin skriver och Stina illustrerar. Över en kanna te och smör-

gåsar med ost och pumpaskott berättar de om hur det hela började.

– Tanken från början var att göra barnprogram. Jag tyckte att TV borde

kunna vara så mycket mer och jag ville bidra med ett pedagogiskt

tänk. Dessutom hade jag fem barnbarn omkring mig som inspirerade,

berättar Carin.

Hon är idag pensionerad speciallärare och vet hur viktigt det är med

tidig språkinlärning.

& bråkiga

bland brokiga

figurerCARIN OCH STINA WIRSÉN ÄR FÖRFATTARDUON

SOM INTE VÄJER FÖR DET SVÅRA I ATT VARA

BARN. DE LÅTER SINA FIGURER VARA ARGA,

LEDSNA OCH ELAKA, MEN FÖRMEDLAR OCKSÅ

MÄNGDER AV VÄRME OCH HUMOR. DE TAR SMÅ

MÄNNISKOR PÅ ALLVAR.

Text LENA LEVIN / Foto KARL-OSKAR BJURENSTEDT

NAMN: Carin Wirsén

ÅLDER: 66 år

FAMILJ: Man, två vuxna barn och sex barnbarn

BOR: I Älvsjö utanför Stockholm

YRKE: Författare. Har arbetat som bildlärare,

matematiklärare och speciallärare. Idag pensio-

när som ägnar all tid åt att skriva böcker.

28

– Man måste börja med de små. Det är otroligt svårt att reparera ett

dåligt ordförråd i efterhand. För sen kommer de i tonåren. Då har de

så mycket annat de måste göra, kolla vem som sitter på vilken moppe

och så där, säger Carin och skrattar.

Stina hade redan under studietiden på Konstfack skapat ett antal

barnböcker, och tillsammans funderade de på hur de skulle kunna ut-

veckla Carins tankar. Filmidéerna blev böcker och succén var ett faktum.

CARINS OCH STINAS BÖCKER behandlar ämnen som barn kan känna

igen sig i, men som inte sällan är både komplicerade och jobbiga.

Figurerna slåss, är arga och retas. Varför har de valt att skriva om detta?

– Bara för att man pratar med barn ska man inte sänka ambitionsnivån

i att berätta om sånt som betyder något, säger Stina, man kan fort-

farande ha ett budskap även om man skriver för barn. Det fi nns ingen

anledning att göra massa trams.

BOKEN LEKA TRE handlar om känslorna kring att lämnas utanför,

retas, och att bli missförstådd. Men Carin har varit noga med att de tre

lekkamraterna är lika taskiga alla tre, och att de blir lika sårade och lika

ledsna. Hon menar att det fi nns mycket självgodhet när såna här saker

kommer på tal, att det alltid är ”de andra” man pratar om.

– Världen består inte av onda och goda människor. Det fi nns en mobbare

i oss alla. Därför är det viktigt att hålla sig ifrån ett svart-vitt tänkande.

Carin vet vad hon pratar om. Hon har med sina 40 år inom skolan

både sett och hanterat mängder av konfl ikter och mobbningssituationer.

– Det fi nns en fördom om mobbning att den som blir mobbad har del

i det. Visst fi nns det barn som mår så dåligt att andra barn inte kan

hantera det. Men det är alltid de vuxnas ansvar att ta tag i situationen.

CARIN MENAR OCKSÅ att vissa kompisrelationer kräver ett mobb-

ningsoffer, att relationen i sig bygger på att någon annan lämnas utan-

för. Hon tar sig själv och sin man som exempel.

– Ibland sitter vi hemma vid köksbordet och pratar strunt om någon

tredje person. Vi kanske egentligen är sura på varandra, men vi blir ald-

rig så sams som när vi hittat en gemensam fi ende. Sen kommer vi på

oss själva och säger att nu får vi sluta!, säger hon och skrattar hjärtligt.

KARAKTÄRISERANDE FÖR Carins och Stinas böcker är att fi gurerna

genomgående är i första hand barn, i andra hand pojkar eller fl ickor.

Hela diskussionen om vad som är ”naturligt” för de olika könen gör

Carin trött.

– Jag tycker man kan strunta i vad som är biologiskt eller inte. Skit

i det! Huvudsaken är väl att bägge sorterna får respekt för den person

de råkade bli?

Både Carin och Stina poängterar hur viktigt det är att förskolan

arbetar med jämställdhet. Både pojkar och fl ickor behöver få stöd i att

Text © CARIN WIRSÉN, 2009, Bild © STINA WIRSÉN, 2009. Hämtat ur antologin Den Rosa Barnkammarboken, Bonnier Car lsen 2009

”Världen består inte av onda och goda

människor. Det fi nns en mobbare i oss alla.”

Ska vi fika idag, du och jag?Fika idag, just du och jag?Jag får se hur jag görjag får tänka mig för.Jag tror att Gullan ska åka till Flenoch då kanske jag kan fika med Irene.

Irene och Gullan har fikat sedan juloch det är inte det minsta kul.Men Irene kanske hellre fikar med Saraoch då kunde det faktiskt varatrevligt att fika ihop, du och jag.Ja, det passar ovanligt bra just idag.

Ska vi leka idag, du och jag?Leka idag, just du och jag?Jag får se hur jag görjag får tänka mig för.För just idag kan det händaatt min gamla otur kan vända.

Jag tror att Gullan ska åka till Flenoch då kanske jag får leka med Irene.Irene och Gullan har lekt sedan juloch det är inte det minsta kul.Men Irene kanske hellre leker med Saraoch då kanske du och jag kan vara.

Text: Carin Wirsén Bild: Stina Wirsén

Ska vi leka idag, du och jag?Leka idag, just du och jag?Jag får se hur jag görjag får tänka mig för.För just idag kan det händaatt min gamla otur kan vända.

Jag tror att Gullan ska åka till Flenoch då kanske jag får leka med Irene.Irene och Gullan har lekt sedan juloch det är inte det minsta kul.Men Irene kanske hellre leker med Saraoch då kanske du och jag kan vara.

Ska vi fi ka idag, du och jag?Fika idag, just du och jag?Jag får se hur jag görjag får tänka mig för.Jag tror att Gullan ska åka till Flenoch då kanske jag kan fi ka med Irene.

Irene och Gullan har fi kat sedan juloch det är inte det minsta kul.Men Irene kanske hellre fi kar med Saraoch då kunde det faktiskt varatrevligt att fi ka ihop, du och jag.Ja, det passar ovanligt bra just idag.

29

Man måste börja med de små. Det är otroligt svårt att reparera ett dåligt ordförråd i efterhand.

30

utveckla sin personlighet utan att hållas tillbaka av normer kring vad

de borde eller inte borde göra. Carin menar att det inte handlar om att

ta bort något från någon, att pojkar inte längre skulle få leka med bilar,

eller fl ickor få klä ut sig till prinsessor. Tvärtom ska barnen få tillgång till

fl er bitar hos sig själva.

– Det är jätteviktigt när man har med barn att göra att tänka på dessa

saker, så att man inte faller in i gamla tråkiga normer, säger Stina. Visst

ska man få vara både killig kille och tjejig tjej om man vill det, men det

måste fi nnas möjlighet till annat också! Tyvärr är det så att det är mer

högstatus att vara killig tjej, se till exempel på Pippi Långstrump. Det

är en helt annan sak för en tjejig kille. Men det borde vara skit samma,

du ska få vara den du är!

FÖRFATTARNA HAR OCKSÅ mycket tankar kring hur vi vuxna förhåller

oss till barnen. I boken Små fl ickor och stora visar de hur vanligt det

är att vuxna överför sina önskningar och sin vilja på barnet. Det är

vardagliga situationer det handlar om, så som ”Nu ska du få köpa vad

du vill för din födelsedagsslant, men ta inte den där, den här är mycket

fi nare”. Eller ”Nej, den där klänningen tycker du ju inte om, den passar ju

inte ens på dig!”. Vi skulle aldrig acceptera ett sådant beteende vuxna

emellan, och Carin menar att vi vuxna har en skyldighet att refl ektera

över hur vi beter oss mot barn.

– Många av de här situationerna har vi alla varit utsatta för, problemet

är att man som vuxen tror att det som gör mig lycklig, också gör barnet

lyckligt. Men vi kränker barnets egen vilja och egna önskningar genom

att tro det.

Carin menar också att det fi nns en könsskillnad i detta. Många fl ickor

känner igen sig i boken, men inte alla killar.

– Jag tror att många mödrar respekterar sina söner mer än sina döttrar.

Ta kläder som exempel. En pojke får sätta på sig vad han vill, medan

fl ickans kläder måste vara på ett visst sätt. Om en pojke hjälper till

i köket uppskattas det, medan en fl icka som lagar mat till hela familjen

ses som en självklarhet. Det är något att refl ektera över.

Kanske är boken mest viktig för vuxna?

– Ja, så kan det vara, säger Carin. När man skriver för små barn så

skriver man ju för två, den som läser och den som blir läst för. Och

i den bästa av världar så uppstår ju tankar hos bägge.

OCH CARINS OCH STINAS böcker väcker verkligen tankar. Både hos vuxna

och barn. Den sköna känslan av att vara inkluderad, och rädslan inför att

lämnas utanför är densamma oavsett om man är liten eller stor.

NÅGRA BOKTIPS

En liten skär och alla ruskigt rysliga brokiga (2009)

Sockerbullen på Kruskakullen (2008)

Leka tre (2007)

Små fl ickor och stora (2004)

Böckerna om Rut och Knut

32

SARA ERIKSSON DIKANDA tränar gruppen på drygt 20 barn och vux-

na, och hon var även den som drog igång aktiviteten för två år sen.

– Det började med att jag letade efter en aktivitet som passade mina

egna barn, något som var friare än de vanliga aktiviteterna som gym-

nastik och simning. Jag mindes själv gymnastikträningen som barn,

de kalla, tråkiga lokalerna som luktade gammal plint. En kompis höll

på med ett liknande koncept med judo för barn och föräldrar och efter-

som jag själv hållit på med brottning i alla år kändes detta som ett bra

alternativ.

Tanken med Jättepyttebrottning är att det ska vara en rolig och lätt-

sam aktivitet för barn där föräldrarna kan assistera sina barn vid öv-

ningar och även få en chans att röra på sig tillsammans med barnen.

NÄR PASSET DRAR IGÅNG samlas föräldrar och barn i en ring och

Sara hälsar alla välkomna. Det är andra tillfället för terminen, men redan

innan passet börjat har fl era av barnen sprungit runt på den mjuka

mattan, tumlat runt och gjort kullerbyttor. Det märks att de trivs i loka-

len. Uppvärmningsövningarna består av att springa rundor på brott-

ningsmattan, varvat med uppåthopp och krigsdans. Värmen stiger i

lokalen, både hos barnen och deras föräldrar, och när uppvärmningen

övergår i tunnelkull höjs både värmen och ljudnivån ytterligare. Skratt

jätteText ANNA PETTERSSON / Foto LINDA ROSENQVIST

KLOCKAN ÄR BARA TIO PÅ LÖRDAG MORGON MEN I ÖIS BROTTNINGS-

LOKALER I CENTRALA GÖTEBORG RÅDER FEBRIL AKTIVITET. FÖRÄLD-

RAR OCH BARN STRÖMMAR IN, OMBYTTA OCH FÖRVÄNTANSFULLA.

DET ÄR DAGS FÖR JÄTTEPYTTEBROTTNING, EN IDROTTSAKTIVITET

FÖR BARN OCH FÖRÄLDRAR, BASERAD PÅ ÖVNINGAR OCH LEKAR

INSPIRERADE AV BROTTNING.

pytte

brottning

och fniss ekar mellan väggarna och det spelar ingen roll vilket håll

man springer åt, skulle man krocka är mattan mjuk att landa på. Sara

instruerar gruppen att hoppa som grodor eller kravla som krabbor och

övningarna som följer är enkla men roliga med mycket fokus på koor-

dination. Nivån är lättsam, även de yngsta deltagarna i två- till treårs-

åldern hänger med när det är dags att klättra på föräldrarnas ryggar,

balansera på huvudet eller göra kullerbyttor.

TORBJÖRN OTTERSTEN som är med och assisterar passet har hållit

på med brottning i trettio år och berättar att brottning som idrottsform

ursprungligen utvecklats från lek. Tanken är att det ska vara roligt att

träna brottning och hos ÖIS fi nns brottare från Jättepyttenivå ända upp

till landslagsbrottare i seniorgrupperna. Enligt Torbjörn är det först på

seniornivå brottning ska kännas allvarligt, fram till dess ska fokus ligga

på lek och att ha roligt.

”Frida själv tycker att det roligaste med

Jättepyttebrottningen är att få vara med

pappa, som hon påpekar är väldigt duktig

på grodhopp.”

IDROTT

Vi gör det här tillsammans och det är roligare för mig att

vara med mina barn på en aktivitet istället för att bara

skjutsa iväg dem en timma och sitta och vänta på dem.

34

och för skolan. Hon märker också att barnen snabbt lär sig att ta

instruktioner och att lyssna. När det är dags att byta övning lyssnar

alla uppmärksamt och både barn och vuxna anpassar sig efter Saras

instruktioner. De brottningsinspirerade övningarna är lättsamma och

handlar mycket om balans och tillit. Barnen klättrar över föräldrarnas

ryggar, hänger från deras ben eller brottas på samma höjdnivå, med

föräldern stående på knä. Koncentration krävs när föräldrar och barn

sitter rygg mot rygg. När Sara säger till tar sig barnen runt och brottar

ner föräldern. Mellan varje övning kollar Torbjörn och Sara av så att

det känns bra för alla och att ingen fått ont.

PASSET AVSLUTAS med en hinderbana. Barnen springer slalom, gör

kullerbyttor och hoppar över hinder medan föräldrarna hejar på och

hjälper till. Tanken med Jättepyttebrottningen är i främsta hand att

barnen ska ha roligt, men det märks att även föräldrarna trivs. En

mamma skrattar med andan i halsen att det inte är ofta man som

vuxen får chansen att springa runt och leka. Det Henrik Nilsson upp-

skattar mest är att kunna göra något tillsammans med barnen utan att

vardagens krav tränger sig på.

– Vi gör det här tillsammans och det är roligare för mig att vara med

mina barn på en aktivitet istället för att bara skjutsa iväg dem en timma

och sitta och vänta på dem. När vi är här kan vi fokusera på varandra,

det fi nns ingen tvätt att ta hand om, inga vardagsmåsten. Det är kva-

litetstid på riktigt.

JÄTTEPYTTEBROTTNINGEN ÄR POPULÄR och fl era barn och föräldrar

fi nns på väntelistan. Tio gånger per termin träffas man och Sara märker

positiva förändringar hos barnen redan efter några gånger.

– Man märker att motoriken utvecklas snabbt. Flera barn kommer

hit utan att kunna slå en kullerbytta och känner sig osäkra. Efter ett

par gånger är det som att de kommer över en tröskel och övervinner

sin rädsla.

Detta är något som föräldern Henrik Nilsson instämmer i. Han är här

med sin dotter Frida, 5 år, som hållit på med Jättepyttebrottning ett år.

– Frida var blyg de första gångerna och var lite osäker i stora grupper.

Genom övningarna här får hon träna på att vara i grupp och att vara

nära andra barn. I tunnelkull till exempel kryper de mellan varandras ben,

något Frida tyckte var läskigt i början men som går väldigt bra nu.

FRIDA SJÄLV TYCKER att det roligaste med Jättepyttebrottningen är

att få vara med pappa, som hon påpekar är väldigt duktig på grod-

hopp. Hennes favoritövning är kullerbyttor, som hon även brukar öva

på hemma. Hon håller gärna i egna pass där hon instruerar sina föräld-

rar och syskon, precis som Sara gör. Även lillebror Viktor, 2 år, är med

idag och Henrik menar att det är roligt och ovanligt med en idrottsak-

tivitet där man som förälder kan ha med barn i olika åldrar. Även äldste

sonen Alfred var tidigare med på Jättepyttebrottningen men har nu

som sjuåring gått upp i nybörjargruppen där övningarna får mer tydligt

brottningsfokus.

– Han hade aldrig börjat i nybörjargruppen om han inte varit på Jätte-

pyttebrottningen innan. Han känner igen övningarna och lokalen, det

blir en trygghet.

SARA PÅPEKAR att Jättepyttebrottningen kan hjälpa barnen att få

en kroppskännedom vilket lägger en bra grund för andra aktiviteter

”När vi är här kan vi fokusera på varandra,

det fi nns ingen tvätt att ta hand om, inga

vardagsmåsten. Det är kvalitetstid på riktigt.”

35

Skogaholm stödjer

kamp mot mobbning

En macka kan göra skillnad!

En bra frukost gör underverk både för orken och humöret. Med några mackor, ett glas mjölk och en frukt i magen blir du pigg och håller dig mätt fram till lunch. Struntar du däremot i frukosten är risken stor att du blir trött och grinig – och det är ju inte kul! Tipsa gärna alla du känner om att frukost är bra för humöret, så kanske världen blir lite gladare :-)

Ha en fortsatt bra dag, önskar vi på Skogaholm!

36

NAMN: Lisa Miskovsky

ÅLDER: 34 år

FAMILJ: Maken Marius Sommer, 2-åriga Elvira och en bebis på väg.

BOR: Utanför Umeå

SKIVOR: Last Year´s Songs 2008, Changes 2006,

Fallingwater 2003 och Lisa Miskovsky 2001.

VISSTE DU ATT: Lisa var en av den som skrev Backstreet Boys-

låten Shape of My Heart. Hon har också varit med i svenska

snowboardlandslaget.

37

– ÅH, JAG TYCKER FORTFARANDE det känns lyxigt med centrallås,

säger hon och visar stolt sin nya stadsjeep som har fått ersätta den

gamla Volvon.

VI TRÄFFAS EN VARM septemberdag för en fi ka i centrala Umeå. Lisa

är, precis som ryktet säger, trevligheten personifi erad. Den norrländskt

raka kommunikationen som hon vurmar så starkt för är tydlig. Sin

trygga identitet och sitt goda självförtroende tillskriver hon till stor del

uppväxten i den lilla byn Vännfors, några mil utanför Umeå.

– Alla lekte med alla, oavsett ålder eller kön, berättar hon. Ville en tjej

hålla på med motorsport var det inget som ifrågasattes, allt var tillåtet.

Kanske är det därför som jag idag vågar kasta mig ut i saker som jag

aldrig prövat tidigare?

FLYTTEN IN TILL UMEÅ och högstadiet kom lite som en chock. Plöts-

ligt var hon annorlunda och inte bara på grund av den breda dialekten.

På skolan i stan var även de stereotypa könsrollerna tydliga. Att Lisa

sa nej till alkohol och hellre ägnade tid åt musik och idrott gjorde inte

saken lättare. Det var tufft att skaffa kompisar, men tack vare musik-

intresset hittade hon till slut sin plats i replokalerna på skolan.

Text LINNÉA EKLUND / Foto PETER CEDERLING

LÅNGT IFRÅN KÄNDISGLAMMET MED HUS STRAX UTANFÖR UMEÅ,

EN 2-ÅRING SOM JUST BÖRJAT FÖRSKOLAN, EN BEBIS PÅ VÄG, SKIV-

INSPELNING PÅ LUT OCH HUNDRA SIDOPROJEKT HAR LISA MISKOVSKY

FULLT UPP. MEN FRAMGÅNGARNA HAR INTE STIGIT HENNE ÅT HUVU-

DET. NÄR ANDRA ARTISTER TENDERAR ATT TAPPA FOTFÄSTET EFTER

GRAMMISAR, ROCKBJÖRNAR OCH ÖVERSVALLANDE LOVORD, GRÄVER

LISA FÖTTERNA DJUPARE NER I DEN NORRLÄNDSKA MYLLAN.

Du ville inte ändra dig för att passa in, ångrade du någonsin det?

– Nej, jag förstod tidigt att det var lönlöst att försöka, jag visste att jag

aldrig skulle ändra mig. Men det var nog nästan lika svårt för mina klass-

kompisar att lära känna mig, som tvärtom. Det gick åt bägge håll.

LISA VÄNTAR NU BARN nummer två tillsammans med maken Marius.

Drygt halva tiden har gått och Lisa upplever en stor skillnad jämfört

med den första graviditeten. Vid valet av smörgås ratas exempelvis

både brieost och renkött, då hon är osäker på hur det påverkar den

lilla i magen.

– Ja, faktiskt är jag, trots att många brukar vara tvärtom, försiktigare

den här gången. Nu vet jag ju hur mycket man kan älska ett barn,

hur känslomässigt starkt det är och då känns det ännu viktigare att

inget ska hända. Ta svininfl uensan som exempel, jag har valt bort vissa

resor för att slippa fl ygplatser och undviker stora folksamlingar. Men

jag är ju inte hysterisk.

FÖRSTA TIDEN NÄR DOTTERN Elvira hade kommit till världen minns

Lisa tydligt.

– Det tog ett tag att lära känna henne, under fl era månader amnings-

PORTRÄTT

38

vägrade hon. All tid gick åt till att sterilisera fl askor och kämpa med

maten. Det var en tuff tid. När det löste sig med amningen knöt jag å

andra sidan an till henne väldigt fort. Att det var så kämpigt i början har

nog gjort att jag sedan allt ordnade sig njutit ohejdat av mammarollen.

Många menar att man glömmer allt jobbigt efter ett tag, men jag kommer

alltid att minnas de där första månaderna av kaos.

Vad vill du helst lära Elvira om livet?

– Ärlighet, svarar Lisa efter en stunds funderande. Det tror jag stenhårt

på, även om det inte har varit helt lätt för egen del. Jag har alltid velat

att de omkring mig ska veta vem jag är, ibland har jag kanske berättat

lite för mycket.

Mitt under frågan hejdar hon sig och lutar sig mot fönstret.

– Titta på tranorna, utbrister hon.

Mot den blå hösthimlen avtecknar sig ett V av fåglar på sin mål-

medvetna väg söderut. Naturintresset har alltid funnits där och är något

som hon också är mån om att Elvira ska ta till sig.

– Vi är mycket ute i naturen, tittar på växter, fåglar, blommor… Det

bästa med att vara mamma är att få se en liten människa växa upp, att

vara den hon litar på och har betydelse för.

BARA NÅGRA VECKOR innan intervjun har Elvira skolats in på förskolan,

en ganska tuff period. Elvira var tillräckligt gammal för att vara med-

veten om förändringen och dessutom väldigt mammig.

– Det var skitjobbigt! Hon grät hela tiden, till slut fi ck personalen porta

mig. Men nu funkar det bra. Jag är jättenöjd med förskolan, det är så

pedagogiskt. Sagoläsning, aktiviteter och saker som man kanske inte

själv skulle komma på, eller ha möjlighet, att göra i hemmet. Barnen

behöver den stimulansen, träffa andra barn och få utlopp för sin energi.

JAG UNDRAR HUR LISA skulle reagera om Elvira en dag kom hem och

berättade att hon inte fi ck några kompisar.

– Fy fasen, utbrister hon och vrider sig i den röda sammetssoffan. Det

gruvar jag mig för! Jag vet ju hur det kan vara. Elvira är ännu mer individuell

än jag och kommer nog att ha en väldigt klar linje med vad hon vill. Om det

händer är det nog viktigt att sätta sig ner och prata, reda ut vad som har

hänt. Kanske vara med en dag på skolan för att se med egna ögon.

PÅ GRUND AV GRAVIDITETEN har det nya albumet, som enligt planen

skulle spelas in under hösten, fått skjutas upp till senare. Men arbetet

dammar inte igen för det, Lisa skriver hela tiden på låtar. Även om hon

är restriktiv med information kan hon avslöja att arbetet har ett mer

norrländskt fokus denna gång.

– Jag tycker om den raka kommunikationen som norrlänningarna har,

berättar hon. Det fi nns en ärlighet i den som jag trivs med, man säger

rakt ut vad man tycker, om något inte duger. Vissa behöver vara tysta

och fundera mycket när de jobbar, det kan gå en halv dag utan att de

säger något. Jag är tvärtom, går rakt på problem som uppstår och är

hela tiden effektiv. Så behöver jag ha det!

Men det är som sagt inte bara musiken som tar upp Lisas tid. Hon

spelar hockey fyra gånger i veckan med matcher på helgerna, under

sommarhalvåret surfar hon och på vintern ägnas många timmar åt

snowboardåkande. Bland hennes senaste idéer kan nämnas en

sportkollektion med kläder för tjejer, samt en dockteater för barn.

Hur hinner du med allt?

– Det handlar om planering, svarar hon bestämt. Jag har alltid varit

mån om att hålla fast vid saker som jag brinner för. Elvira får helt enkelt

följa med när vi surfar eller är i skidbacken. Men det är klart att det

underlättar att jag och Marius har många gemensamma hobbies, an-

nars hade det nog varit svårare. Sedan har vi morföräldrar som gärna

vill ha tid med Elvira. Men om barnen skulle bli lidande av att jag har för

mycket annat att göra så skulle jag ju självklart trappa ner.

LISA STORMTRIVS MED LIVET och ser med spänning på framtiden.

– Jag är extremt lycklig! Visst har jag haft mina svackor, men att jag har

haft det jobbigt och mött mycket motstånd har också lärt mig att vara

positiv och glad, att tackla de svårare situationerna bra. Sen har jag ock-

så insett nackdelarna med att prata offentligt om de dåliga perioderna,

då det ofta innebär att man hänger ut andra människor på köpet.

”Alla lekte med alla, oavsett ålder eller kön.

Ville en tjej hålla på med motorsport var

det inget som ifrågasattes, allt var tillåtet.”

”Det bästa med att vara mamma är att få

se en liten människa växa upp, att vara

den hon litar på och har betydelse för.”

39

Jag är extremt lycklig!

Visst har jag haft mina

svackor, men att jag

har haft det jobbigt och

mött mycket motstånd

har också lärt mig att

vara positiv och glad,

att tackla de svårare

situationerna bra.

Sätt din bild på ditt kortDesigna ditt bankkort själv. Använd en egen bild eller välj en från vårt bildgalleri.

Det kostar 100 kr per bild.

Läs mer på swedbank.se/kortpakort

42

ROSORNA KLÄTTRAR RUNT FÖNSTERLUCKORNA på den röda lilla

skomakarstugan i Sigtuna. Det är höst, men i lekteoretikern Birgitta

Knutsdotter Olofssons trädgård blommar det för fullt.

– Självförglömmelse, det är så underbart – jag älskar det ordet! Birgitta

ler och beskriver hur man faktiskt inte bara kan höra utan också se

på ett barn att det leker. Hur de sänker huvudet och sluter ögonen en

aning – allt för att stänga ute den verkliga världen.

– Det är så ljuvligt, att se barn som i leken upplever fullständigt eufori,

hur ögonen blänker på dem. De är någon annanstans, glömmer sig

själva, tid och rum.

Lek är frihet från verkligheten. Genom att ge uttryck för känslor och

tankar kan barnen bearbeta händelser, pröva och öva på nya roller.

LILLE JOEL RAMLADE och skadade framtanden. Efter tandläkarbesö-

ken leker han tandläkare. Det är han själv som är tandläkaren och med

borren i sin hand (en korkskruv) pratar han med sin patient (mormor)

”Lugn, det är inget farligt”. Vardagsfaror levs ut men får i leken kanske

skepnaden av ett lejon. I leken utvecklas också språket och barnen lär

sig vad saker kan användas till. Fantasin får spira. Man kan leka kalas

och fylla år varje dag. Leken är barnets mest naturliga sätt att umgås

och här skapas grunderna för all social samvaro. Eller som Birgitta

skriver i boken I lekens värld: ”Lek är inte bara lek. Lek är barnets sätt

att lära sig klara livet och förstå världen”.

Text MAGDALENA PERSSON / Foto MAGDALENA PERSSON OCH JO BARKER

”MÅSTE MAN LEKA MED SINA BARN OM MAN

TYCKER DET ÄR TRÅKIGT?” ”JA DET MÅSTE MAN.

DET ÄR MYCKET SOM INTE ÄR SÅ HIMLA ROLIGT,

BYTA PÅ DEM, KLÄ PÅ DEM... MEN VET MAN ATT

DET BLIR BRA, SÅ VARFÖR INTE? OCH VET DU,

DET KAN FAKTISKT HÄNDA ATT DET PLÖTSLIGT

BLIR HEMSKT ROLIGT!”

REPORTAGE

skavi leka?

43

Lek är inte bara lek. Lek är

barnets sätt att lära sig klara

livet och förstå världen.

44

– Det är vuxnas plikt att lära ut hur man leker, att hjälpa dem förstå

lekens språk och regler. Lekträning hjälper barn till harmoni i leken.

Den som är rädd och inte vågar sig in i leken får hjälp med att förstå

att ”leken inte är på riktigt” den kan man gå in och ut ur när man

vill. Den som alltid vill bestämma behöver träna mer på turtagning

och få förklarat för sig att det inte är kul att leka med dig om du ska

bestämma jämt.

– STÖR INTE BARN som leker!, säger Birgitta bestämt. Barn som får

leka klart är nöjda och glada. De som blir avbrutna blir griniga och irri-

terade. Att säga ”så bra ni leker” gör barnen självmedvetna och tvingar

ut dem i verkligheten. Leken är sin egen belöning.

På en förskola fi ck barnen själva välja hur de ville äta mellanmålet.

Det kunde bli lite överallt. En dag fi ck ”tjuvarna”, som ”poliserna” just

tagit fast, sin mat serverad i arresten!

– Det blir lite mer smulor att städa men personalen är ju där för

barnens skull.

Den som leker med barnen får heller inte störas i onödan, prata

med föräldrar och byta blöjor får någon annan göra under tiden.

Hon berättar om mamman som skulle hämta sitt barn men blev ut-

skickad av pedagogen som väste ”jag är inte färdigopererad ännu”.

IBLAND SER LEKEN ut som bråk. Ändå älskar de fl esta barn bråkleken

– förstadiet till kärleksleken som ger spänning och glädje. Men här

gäller det att kunna tyda alla leksignaler, en bråklek som går överstyr

slutar tvärt att vara lek.

– Moderna barn lever i en madrasserad värld och får sällan göra lite

farligare saker. En klippa med ett tjockt rep som klätterhjälp eller en

stege lutad mot ett träd kan leda till många spännande lekar!

Hon skulle gärna se fl er fl ickor eller barn med sämre självförtroende i

de mer tuffa och fysiska lekarna. Här lär de sig att stå på sig – att inte

ge upp utan motstånd och träna kondition, styrka och balans. Sam-

talet glider in på krigslek, behövs den? Hon minns vad Joel, hennes

barnbarn, en gång berättade efter ”dagis”: ”Vi leker krig, jag och Nils.

Men Anders (förskolläraren) säger att krig är så hemskt så det får man

inte leka och det vet jag, för det har jag sett på TV. Men jag måste leka

krig. Och mormor, det är ju bara på låtsas.”

LEKEN BÖRJAR PÅ SKÖTBORDET med bebisens första leende – det

gör vi allt för att locka fram igen.

– Alla barn är födda med förmågan att leka, men man måste leka med

barnet för att lekförmågan och fantasin ska utvecklas. Och barn älskar

en lekglad vuxen!

Kärlek är inte bara kramar, förklarar hon. Kärlek är full uppmärksamhet

och lek på barnets villkor.

– Den fria leken betyder inte frihet från vuxna. Leken kommer inte av

sig själv, den kräver övning. Barn behöver vuxna som pratar lekens

språk – som handlar i affären, faller döda ner när det är krig, jagar dem

och förser dem med saker att leka med.

På en förskola Birgitta besökte ville barnen använda cyklarna. En vi-

sade sig vara trasig. ”Då får vi göra en verkstad” sa en påhittig förskol-

lärare och vips satt alla barn och mekade med sina cyklar, en lek som

varade länge. Några andra barn lekte häst, det ryktades och betades

men leken gick ändå trögt. ”Ska vi göra ett äventyr?” frågade fröken.

Hästarna fi ck vingar och de for iväg mot Afrika. Birgitta är tydlig – det är

vuxnas ansvar, om barn leker, hur barn leker och vad barn leker.

”Det är vuxnas plikt att lära ut hur

man leker, att hjälpa dem förstå lekens

språk och regler. Lekträning hjälper

barn till harmoni i leken.”

EN BRA FÖRSKOLA är det bästa tänkbara för ett barn, anser hon. Men

det ska stå LEKTID på schemat! I en trygg lekmiljö leker personalen

med barnen och här fi nns många vrår och material som får fantasin att

fl öda. Hur personalen leker med barnen är viktigare än vilken pedago-

gisk verksamhet som bedrivs – det är skillnad på att göra sandkakor

på löpande band och leka bageri. Pedagogens roll liknar Birgitta vid en

spindel – med lek och fantasi spinns trådar till alla barnen. Lek signale-

ras med ögon, mimik, röstläge, sätt att tala och bete sig.

– De barn som inte får vara med och leka är ofta dåliga på att leka,

de förstår inte signalerna. Och förstår man inte är det lätt hänt att man

förstör...

Hur personalen leker med barnen är viktigare än vilken

pedagogisk verksamhet som bedrivs – det är skillnad på

att göra sandkakor på löpande band och leka bageri.

45

NAMN: Birgitta Knutsdotter Olofsson

ÅLDER: 80 år

FAMILJ: Tre döttrar och fl era barnbarn.

BOR: Sigtuna

AKTUELL: Sveriges främsta lekteoretiker. Hon är också kriminolog, docent i

psykologi och biträdande professor emerita vid Lärarhögskolan.

OM LEKEN: Lek är glädje och har man glädje i sitt liv så tål man också sorger

bättre. Samma som att det barn som ofta får ett ja också tål ett nej.

EN DRÖM: ”Barns lek – världens framtid”, en konferens på högsta nivå med

världens alla mäktiga. För om alla barn fi ck tillfälle att utveckla sin lek så skulle

de lära sig att lösa konfl ikter utan våld.

46

– Barn ser på nyheter på TV. Det är klart de måste leka krig. Den

aggressiva leken är som en säkerhetsventil, barnen kan leva ut

sina känslor och få sin rädsla och aggressivitet under kontroll.

Men krigsleksaker?

– Ja, tänk på Emil och hans ”bysse”... Det är tyvärr den tid vi lever i. Det

är viktigt att få leva ut sina fantasier i leken. Men lek är inte på riktigt,

det är livsviktigt att förstå.

– TIDEN, UTBRISTER BIRGITTA PLÖTSLIGT. Tiden är det största problemet

idag. Det gäller att vara lite påhittig – använd hemvägen från förskolan

och gör den till ett äventyr! I handen på en vuxen är leken ett trollspö.

En del barn har svårt för transformationer – för dem är korkskruven

inte alls en tandläkarborr. Att genom leken lära sig skapa egna inre

bilder är viktigt, förklarar hon. Lekskickliga barn får en inre föreställ-

ningsförmåga de har glädje av hela livet. Inlärningsförmågan påverkas

positivt – de får lättare att tillgodogöra sig ny kunskap, leva sig in i en

bok eller njuta av en konsert. Leken är en språngbräda till livslångt

skapande, oavsett om man är kreativ själv eller njuter av andras ”lek”

i en teaterföreställning. Hon berättar om en förskola som använde sig

av temat ”troll” när barnen skulle ut i naturen – aldrig förr har det vänts

på så många stenar i skogen!

DET ÄR DAGS för en kopp te. Birgitta pekar mot det lilla köksfönstret.

– Här föreställer jag mig att han satt, skomakaren.

Hon har forskat om huset hon bor i, delar av det stod här redan på

1600-talet och nu väver hon ihop en text om dem som en gång levde

här. Det är inte så svårt, rik som hon är på inre bilder. Barndomen följer

med en hela livet. Den som en gång lärt sig leka bär förmågan med

sig och klarar livets påfrestningar bättre. Men för den som inte fått leka

som barn, är det då för sent som vuxen?

– Nej det tror jag inte, och terapi är ju också en form av lek...

Leker du? Birgitta ler fi nurligt.

– Varje eftermiddag vid femtiden sätter jag mig här i fåtöljen med ett li-

tet glas sherry. Då sitter han alltid där du sitter, en mycket speciell man.

Vi skålar och jag säger ”åh vad bra vi har det, vad trevligt att du kom”.

– Finns han på riktigt?

– Oh ja fast han har varit död i 25 år nu.

Det är en lek. Hon har fl era visar det sig. Och jag tror henne: lek leder

till glädje och mental hälsa – hela livet! Nästa gång jag och mina barn

är i lekparken blir det inga vanliga sandkakor – vi ska förbereda ett

hejdundrande kalas för alla små skogsknytt!

Vad tycker du om att

Marley Hlatshwayo, 2 ar

I gula och blå lekhuset med

David. Vi grillar korv med bröd,

ketchup och senap. Vi bor där.

Oliver Salvador, 3 arI sandlådan med Ludvig och Kalle. Man kör bilar i sanden och vi brukar också köra med båtar. Vi låtsas att sanden är vatten.

Benjamin Harken, 5 ar

Star Wars – vi krigar! Jag är

Yoda för han är snäll och han

tränar upp alla andra. Yoda

kan ta blixtar i handen.

leka?y

Demika Marback, 6 ar

Jag tycker om att leka affär

med kassaapparaten. Och så

gillar jag att göra soppa med

vatten, kryddor och choklad

som mamma får smaka.

a

Mathilda Cravelin Persson, Mamma, pappa och barn! Och göra

kojor med många fi ltar. Och knyta

ihop snören.

4 ar

47

Kundkontakt: Erik Östensson, Säljprofilen AB, www.smakis.se, info@smakis.se, 08-774 04 75

NYHET!SUNDIS 100% JUICE

Smakis och Sundis ekologiska drycker tillverkas i Sverige av frukter och bär som är odlade

utan konstgödsling eller kemiska bekämpningsmedel.

Sundis innehåller 100% juice från ekologisk odlad frukt och Smakis innehåller mer frukt och mindre socker än många

andra stilldrinks – bra va!

Säljprofilen AB

stödjer Friends i kampen mot mobbning

Vi har två kompisar som heter Friends och KRAV

– båda gör skillnad!

48

TIPS & RÅD

för små barnVilken är din favoritsak?, Vad

gillar du att göra?, Vad vill du

bli när du blir stor? Pamela von Sabljar & Jeanette Bornmarker,

Vilda förlag

I de här är tre bilderböckerna för de minsta

får man kliva in i barnens värld där allt är

möjligt. Böckerna inspirerar barnet att utgå

från sina egna individuella lustar och intress-

en, att vara som de är. Innehållet är inte

fastlåst i vanliga strukturer och normer för

hur man ska vara eller inte vara, vad som

är rätt och fel.

Umas hemlighetMarie Oskarsson, Jeeva Raghunath &

Kenneth Andersson, Eriksson & Lindgren

Vad gjorde du på dagis idag? Vem lekte

du med? Vad fick ni till lunch? Uma har

varit på dagis hela dagen. Hon har klätt-

rat i träd, jagat sina kompisar och lekt med

maten. Men det har hon inte lust at t

berätta för pappa och mamma. Hon är

trött på deras tråkiga frågor och ljuger

för att få vara ifred. Hon vill vara ensam med

hemligheten som ligger i hennes knä. Barn-

trots med stor igenkänning!

Kenta och barbisarnaPija Lindenbaum, Nordstedts förlag

Kenta är killen som både vill spela fotboll, klä

ut sig och leka med barbisar. Men hur reage-

rar de andra barnen, hans machopappa och

personalen på förskolan? Att tjejer ska få göra

samma saker som killar tycker nog de fl esta

är ganska självklart. Men ärligt talat, hur är det

egentligen om vi tänker tvärtom? Hur reagerar

vi när små pojkar dansar balett med prinsess-

kjol och klackskor?

Malins mamma gifter sig med LisaAnnette Lundborg & Mimmi Tollerup-Grkovic,

Eriksson & Lindgren

Boken handlar om Malin 5 år och hennes familj

bestående av två mammor och två pappor. Hon

lever i en kärleksfull och spännande värld. Går

på bröllop, hänger på Gotland bland lammungar

och hönsbajs och dessutom ska hon snart bli

storasyster! Det här är inte bara en mysig bok

utan även en bra utgångspunkt för samtal och

funderingar om hur olika familjer kan se ut.

lästips – för stora och små

för vuxnaGe ditt barn 100 möjlig-

heter Istället för 2Marie Tomicic & Kristina Henkel,

Olika förlag

Det här är boken för alla föräldrar och

andra vuxna som vill ge barn fl er

möjligheter i en könsstereotyp vardag.

När och hur görs fl ickor till fl ickor

och pojkar till pojkar? Och hur på-

verkar det barnens handlingsutrymme,

identitet och självkänsla? Författarna

visar att genusfällor fi nns överallt,

bland leksaker och kläder, känslor

och vänskap. I boken ges praktiska

tips till alla som är nyfi kna på hur barn

med enkla medel kan ges lika möjlig-

heter i vardagen.

49

för lite större barnJag älskar dig så mitt hjärta

brister, Prinsessan Kristalla,

Kalle med klänning, Vem kan

älska Ella?Anette Skåhlberg & Katarina Dahlquist,

Sagolik förlag

Sagolik Förlag har tagit fram fyra klassiska

sagoböcker men med normbrytande histo-

rier. Jag älskar dig så mitt hjärta brister handlar

om Selma som älskar Hugo som har Downs

syndrom och omgivningens reaktioner på

detta. I Prinsessan Kristalla blir en prinsessa

kär i en fl icka av folket istället för att gifta sig

med en prins och Kalle med klänning hand-

lar om en kille som upptäcker hur skönt det

är att ha på sig klänning. Den senaste boken

i serien heter Vem kan älska Ella? och handlar

om hur viktigt det är att bli älskad och tillhöra

en familj.

FamiljebokenEddie Summannen & C. Kåberg,

Vombat förlag

Var kommer bebisar ifrån? Hur vet man vilka

som är ens familj? Och hur blev jag själv till?

Familjer kan se ut nästan hur som helst och

barn kan bli till på många olika sätt. Familje-

boken handlar om alla former av familjebild-

ningar och vidgar begreppet familj. Boken tar

bland annat upp hur ett barn blir till, insemi-

nation, sex, adoption, konstgjord befrukt-

ning samt heterosexuella, homosexuella och

ensamstående föräldrar. En bok att läsa till-

sammans med barn eller att låta lite större

barn läsa själv.

Jonathan och kroppenKarin Salmson & Jeanette Bornmarker,

Vilda förlag

Kroppar exponeras mer än någonsin i dag.

Men vilken sorts kroppar är det som möter

våra barn? Och hur resonerar man runt dem?

I den här boken möts man av massvis med

nakna kroppar – långa, bongotrummsmagar,

gamla, skäggiga, långhåriga… Ingen kropp

är den andra lik. Boken kan inspirera till

samtal om hur unik kroppen är och att varje

kropp har sitt eget värde. Med fi nns även en

sida med frågor som man kan använda som

diskussionsunderlag.

Stella Barker, 4 årPippi Långstrump för hon kan sjunga så

bra. Hon kan hoppa på sina händer och

har stora svarta skor.

Elliot Tuneberg, 4 årTidstjuven, för det är kul att leta med

förstoringsglas. Och Bamsetidningarna,

dom är så spännande.

Mikaela Ahlström, 2 årEmil i snickeboa. Han busar i snickeboa. Emils

pappa är snäll. Han klämmer sig på dörren.

Leon Lidström, 4 år Jag tycker mest om dinosauriebokar. Dom

är dinosaurier! Dom äter växter och blad

och frukter och frön. Och skinn.

Oskar Ahlström, 4 årAlla böckerna! På förskolan fi nns en

bok om en drake. Den bor i en grotta,

där är det mörkt. Jag gillar Pettsson

och Findus också.

vilken är din favoritbok?

50

51

KRÖNIKA

BARNS RÄTTIGHETER LYFTS ALLT MER. Inte nog med att Barnkonventionen

fi rar 20 år, dessutom går debatten varm kring klimatet i skolan.

Man ifrågasätter allt från maten, till personalens kompetens, till hur

man ska göra för att få bort mobbning. Det är fantastiskt! Men

ibland känns det som en grupp glöms bort – barnen i förskolan.

Milleniumskiftet innebar aldrig någon datorkrasch som befarat men

däremot en babyboom utan dess like när 70-talisterna plötsligt be-

slutade sig för att det var dags. Många barn i snabb takt har fört med

sig en brist på förskoleplatser och utbildade pedagoger vilket i sin tur

har lett till snabba lösningar. Baracker smälls upp, det blir större barn-

grupper och förfi nande ord som ”förtätning av barngrupp” dyker upp

som plåster på såren. Man har åtminstone löst ”tremånadersgarantin”.

Men vem garanterar att det här inte går ut över barnen? Det känns

som om barnperspektivet helt kommit bort. Vem tar tillvara på barns

rätt att inte behöva sitta i en stor matsal när man är två år eller att det

fi nns tillräckligt med duktig och välutbildad personal som ser mig och

upptäcker om jag far illa?

Jag vet att förskolan kan vara en fantastisk plats. Här får barnen vara

i en miljö som är anpassad efter deras behov och de får utvecklas och

växa tillsammans med jämnåriga. Här fi nns vuxna som ser och bekräftar

barnen, de får lära sig nya saker och blir dagligen pedagogiskt stimul-

erade. Men om man inte satsar tillräckligt på förskolan ökar riskerna för

att allt fl er barn hamnar i kläm. Ju större barngrupper desto svårare att

se alla barn och upptäcka om någon blir retad eller lämnad utanför. Det

små barn – stora rättigheter!

Att vara trygg och glad

här och nu på sin förskola

är en av små barns vikti-

gaste rättigheter.”

kan också leda till att det blir en tuffare arbetssituation för personalen

där irritation och dålig stämning ökar riskerna för att man osynliggör,

kränker eller diskriminerar barnen.

Bara för att man är liten har man inte små rättigheter. Man har rätt

att bli bemött med lika stor respekt som alla andra. Och att vara trygg

och glad här och nu på sin förskola är en av små barns viktigaste

rättigheter.

Barnläkaren Lars H Gustafsson drömmer om ett förskolelyft där

förskolorna får mer resurser och fortbildning och att det blir en status-

höjning för pedagogerna i förskolan. För att det här ska bli verklighet

måste små barns rättigheter tas på allvar. Låt oss tillsammans – föräldrar,

pedagoger och alla andra som brinner för barns rättigheter – höja våra

röster för förskolan så att alla inser att förskolan är en av världens

viktigaste platser.

Sara Damber,

Friends grundare och Styrelseordförande

gå med i kampen

mot mobbning på

fr iends.se

Friends Sponsorer:

Friends Huvudsponsorer: