Friendsrapporten 2014

Friendsrapporten2014

Innehåll

OM RAPPORTEN & FRIENDS

TRYGGHET I SKOLAN

SKOLANS OTRYGGA PLATSER

LÄRARNAS KUNSKAP OM MOBBNING

FRIENDS REKOMMENDATIONER & LAGSTIFTNING

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ATT FÖREBYGGA MOBBNING

VANLIGA FRÅGOR & SVAR OM MOBBNING

RESULTATEN I KORTHET

INLEDNING

KRÄNKNINGAR I SKOLAN

SEXUELLA TRAKASSERIER

ORSAKER TILL KRÄNKNINGAR

PRODUKTION Johanna Wilkens GRAFISK FORM Isak Arvidsson OMSLAG Kenny Bengtsson, fotograf TRYCK Nilsson & Bergholm Söder AB KONTAKT Johanna Wilkens, [email protected]

[email protected] / www.friends.se

3 12

14

16

18

20

22

4

5

6

8

10

INNEHÅLL

Friends är en icke-vinstdrivande organisation vars uppdrag är att stoppa mobbning. Vi arbetar långsiktigt genom utbildning, rådgivning och opinionsbildning för att öka kunskap och engagemang hos vuxna och barn. Friends är verksamma inom skolan, förskolan och idrotten. Våra utbildningar är förankrade i aktu-ell forskning om kränkningar, strukturer och normer samt den lagstiftning som reglerar skolans uppdrag.

Friendsrapporten är baserad på data från Friends kartläggningstjänst där 12 766 barn har svarat på frågor om mobbning och kränkningar. Datain-samlingen har gjorts mellan den 1 augusti 2013 och 1 juni 2014. Insamlingen har genomförts via webbaserade, åldersanpassade enkäter i skolor. Detta innebär inte att alla skolor har haft en utbild-ning med Friends, men samtliga har valt att kart-lägga situationen i sin skola med hjälp av Friends.

De medverkande skolorna är spridda över hela Sve-rige och finns i såväl storstäder som på landsbygden. Friends har inte valt ut vilka skolor som ska delta och

Friends startades 1997 och finns representerade i hela landet genom regionkontor i Malmö, Göteborg, Umeå och Stockholm. Verksamheten finansieras genom in-samling från privatpersoner och företag, samt via arv-ode från utförda utbildningar. Friends har ett 90-konto och granskas av Svensk Insamlingskontroll.

Om Friends

Om rapportende medverkande respondenterna är helt anonyma. Av eleverna som har besvarat enkäten går 6088 elever i årskurs 3-6 och 6678 i årskurs 6-9. Personalenkäten har besvarats av 1888 anställda i skolan. Av dessa är 1526 lärare, 75 skolledare och 287 annan skolpersonal.

Friends kartläggningar utgår från rådande lagstift-ning och behandlar såväl trivsel och trygghet som delaktighet och kännedom om likabehandlingsarbetet på skolan.

OM RAPPORTEN & FRIENDS

Läs mer om Friends på:

www.friends.se

FRIENDSRAPPORTEN 2014 3

Resultaten i korthet

RESULTATEN I KORTHET

1/5

4 FRIENDSRAPPORTEN 2014

Vanligaste typen av kränkningar

84%trivs i skolan.

2. Elaka blickar eller miner

3. Fysiska kränkningar

1. Taskiga kommentarer

av tjejerna på högstadiet har blivit utsatta för sexuella trakasserier.

Otryggaste platserna

83%av lärarna vet hur man ska agera om en elev utsätts

för kränkningar.

1/3av eleverna upplever inte att lärarna agerar vid kränkningar.

1

2

3

Toalett

Omklädningsrum

Nätet

22%har blivit kränkta av en annan elev det

senaste året.

”Hon är ju konstig”När jag var liten flyttade vi runt mycket, det var en massa konflikter hemma som jag aldrig förstod mig på och för mig var skolan den plats där jag kände mig trygg. Men att flytta ofta betydde även att jag bytte skolor mycket och när jag gick på lågstadiet började jag i en skola som snabbt förvandlades till stället jag hatade.

Det var som att jag var osynlig, ingen pratade med mig och ingen verkade vilja göra det. Jag förstod ald-rig varför det kändes som att alla var emot mig, jag hade ju inte gjort något. Jag stack inte ut och vågade inte heller sticka ut. Jag kommer ihåg att vi brukade ha någonting som kallades fruktbyte i klassen. Det var på eftermiddagen och då skulle alla eleverna byta frukt med varandra och jag minns kommentarerna:

”Ta inte från henne, det är smutsig frukt. Hon är ju konstig, du kan inte äta det hon äter”.

Lärarna var inte heller så bra på att upptäcka mobb-ningen. Det kändes nästan som att de accepterade det, för hur kunde det annars pågå varje dag utan att någon lade märke till det? När jag bytte till min nu-varande skola så lovade jag mig själv att ingen skulle få se ner på mig på ett liknande sätt. Det gick tyvärr inte som jag hade hoppats på - att mobba den nya i klassen var som en tradition, något alla gjorde.

Men den här gången så var det ändå någonting som var annorlunda. Den här gången så uppmärksamma-de lärarna mobbningen och såg till att alla i klassen visste om hur fel det är att vara taskig mot andra. De lärde oss tre ledord som genomsyrar vår skola varje dag: ”respekt, omtänksamhet, ansvar”. Jag märkte snabbt vilken skillnad det gör när man har vuxna i skolan som har kunskap och tid att ta saken på allvar och konstant påminna oss om att alla är lika mycket värda. Det handlar om att dra gränser så vi vet när det roliga övergår till mobbning. För det den ena ser som ett skämt kan vara en stor kränkning för den andre.

INLEDNING


Jag har gått både i bra och dåliga skolor och jag vet vilken skillnad det kan vara. Jag älskar skolan jag går i nu och det är för att vi har personal som bryr sig. De lägger sig i, säger till, lär oss ansvar och sätter grän-ser. Det är tillsammans vi skapar en skola alla trivs i, men ni vuxna måste gå i täten!

HALLA NASSIR, 16 ÅR

Barn och unga är experter på sin egen verklig-het. Därför har vi i år låtit Halla Nassir, en av 100 828 sextonåringar i Sverige skriva inledningen till Friendsrapporten.

Foto: Kalle Jansson

Kränkningar i skolan

KRÄNKNINGAR I SKOLAN

De allra flesta barn känner sig trygga i skolan men trots det så förekommer både mobbning och kränk-ningar i alldeles för stor utsträckning. I Friendsrap-porten så använder vi både uttrycket ”mobbning” och ”kränkningar”, men det är viktigt att skilja på de två. Skollagen definierar kränkande behandling som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. När kränkningarna sker vid upprepade tillfällen bru-kar det kallas för mobbning.

Vart femte barn på mellan- och högstadiet har blivit kränkta av en annan elev på skolan det senaste året. Kränkningar är vanligast bland yngre elever på mellanstadiet där var fjärde berättar att de blivit utsatta det senaste året. Upprepade kränkningar – mobbning är vanligast på mellanstadiet där 11 procent har blivit regelbundet utsatta.

Det är vanligare att tjejer utsätts för enskilda kränk-ningar än killar, medan upprepade kränkningar är lika vanligt bland båda könen. De allra flesta som blivit illa behandlade av en annan elev i skolan säger att det handlade om taskiga kommentarer. Psykisk utfrysning i form av elaka blickar eller miner är också vanligt, framförallt bland tjejer. Fysiska kränkningar som sparkar och slag är vanligast på mellanstadiet medan sexuella trakasserier är något som främst drabbar tjejer på högstadiet.

Det händer även att unga blir kränkta av vuxna i skol-personalen. Fritextsvaren visar att det tex kan handla om unga som känner att de dumförklaras av lärarna framför resten av klassen. Kränkningar från vuxna måste alltid ses som extra allvarliga i och med att det är vuxnas ansvar att förebygga mobbning.

1. Har du blivit kränkt av en annan elev det senaste året? (ja)

2. Andel elever som blivit utsatta vid upprepade tillfällen

26%

12%

Tjejer Killar

22%

9%

15%

6%

23%

9%

Var femte ung har blivit kränkt av en annan elev i skolan det senaste året. Vanligast är taskiga kommentarer och psykiska kränkningar.

ÅK 3-6 ÅK 3-6ÅK 6-9 ÅK 6-9


3. Typ av kränkning

5. Har du någon gång det senaste året fått ett taskigt sms från en annan elev i skolan? (ja)

6. Har du varit med om att en annan elev i skolan skrivit något taskigt om dig på nätet det senaste året? (ja)

4. Har du blivit kränkt av en vuxen det senaste året? (ja)

7%

9%

TIPS! För mer fakta om nätkränkningar, läs Friends nätrapport: friends.se/natrapporten

De flesta som upplevde sig kränkta av någon i skol-

personalen säger att det handlar om taskiga kom-

mentarer. Var femte säger att kränkningen var fysisk.

Bas: Har blivit kränkta. Flervalsalternativ.

ÅK 3-6 ÅK 6-9

ÅK 3-6

1. Taskiga kommentarer 80%

2. Elaka blickar eller miner 50%

3. Fysiska kränkningar 32%

ÅK 6-9

1. Verbalt 70%

2. Psykiskt 55%

3. Nätkränkning 30%

1/4berättar att de har kränkt en annan

elev i skolan.

ÅK 3-6

13%ÅK 3-6

8%ÅK 6-9

17%ÅK 6-9

15%


Sexuella trakasserier

Resultaten visar att 11 procent av eleverna på mellan-stadiet och 15 procent av eleverna på högstadiet har varit med om sexuella trakasserier. Den största skillna-den finns på högstadiet där dubbelt så många tjejer som killar svarar att de blivit utsatta sexuellt. Var femte tjej på högstadiet har blivit utsatt för sexuella trakas-serier, jämfört med var tionde kille.

I fritextsvaren beskriver unga att andra elever gör sexu-ella närmanden och sedan ”skämtar bort det”. De ut-satta berättar att de förminskar händelsen och säger att det inte var en stor grej eller ett skämt, men samti-digt mår de mycket dåligt av det som hänt.

Vår erfarenhet är att sexuella trakasserier i vissa fall blir ett normaliserat beteende. För många unga är blickar, ovälkomna beröringar och sexuella skämt en del av skoldagen, men också ett sätt att förstärka könsroller. Normer för kön och sexualitet är ständigt närvarande i skolan och när sexuella trakasserier förklaras som en del av sexualiteten, förminskas både beteendet och de som är utsatta.

På frågan om man har varit med om att någon vuxen i skolpersonalen gjort sexuella anspelningar eller tagit på ens kropp på ett sätt som känts obehagligt, svarar två procent av mellanstadieeleverna ja och fyra pro-cent av högstadieeleverna. Ofta handlar det om berö-ring som upplevs som ett närmande av eleven.

I årets Friendsrapport har vi gått djupare i frågan om sexuella trakasserier. I detta begrepp ryms både fysiska, psykiska och verbala kränkningar.

1. Har någon elev i skolan gjort sexuella anspelningar eller tagit på din kropp på ett sätt som har känts obehagligt?* (ja)

2. Har någon vuxen i skolan gjort sexuella anspelningar eller tagit på din kropp på ett sätt som har känts obehagligt?* (ja)

11%

20%

2% 4%

ÅK 3-6 ÅK 3-6ÅK 6-9 ÅK 6-9

12% 11%

Tjejer Killar

SEXUELLA TRAKASSERIER


*Frågan kompletterades med förklaringen: Sexuella anspelningar kan innebära tex kommentarer, visslingar, blickar, tafsningar och rykten om dig som känts obehagliga eller kan ha att göra med sex eller din kropp.

”Det var när jag gick i 7:an och en tjej i min parallellklass kom fram till mig och slog mig på rumpan sen gick hon till sina kompisar och skrattade. Jag tror det var en lek som gick ut på att dom skulle ut-mana varandra vad man vågade göra och inte göra. Jag berättade bara för mina kompisar men inte för någon lärare. Det var inte en sån stor grej men det kändes ändå nervärderande.”

”Killar har hållit fast mig och klängt alla på samma gång även om man bett dem att sluta. Visst, det kan vara lite skämtsamt och de ser det som ett skämt men ibland går gränsen.”

”Tjejer som har tafsat på skoj.”

”Jag vill inte prata om det! Jag är rädd.”

”En gång så gick en kille fram till mig och tog på mina bröst som om jag var en jävla docka”


Orsaker till kränkningar

För att förebygga kränkningar är det viktigt att för-stå orsakerna bakom varför kränkningarna uppstår. Varje mobbningsfall är unikt och behöver analyseras från olika perspektiv. För att förstå en mobbningssi-tuation är det viktigt att ha både ett individ-, grupp-, organisations- och samhällsperspektiv. Vår erfaren-het är att många skolor fastnar i individperspektivet och letar anledningar enbart hos den utsatta eller den som utsätter. Vi menar att man istället behöver lyfta blicken och se till saker som tryggheten i grup-pen, ledarskap i organisationen eller normer i sam-hället för att få en helhetsbild.

För att förstå orsaken bakom kränkningar är det även viktigt att ha med sig ett normkritiskt perspektiv. I Friendsrapporten berättar många barn att kränk-ningarna är kopplade till flera olika saker som tex fritidsintressen, musiksmak, klädstil eller vilken sport man utövar. Det har ofta att göra med de osynliga

Det finns aldrig ett skäl till varför kränkningar eller mobbning uppstår. Mobbning handlar om komplexa processer där bak-grunden och anledningarna går att finna på flera nivåer.

ORSAKER TILL KRÄNKNINGAR

regler - normer som fastslår vilka fritidsintressen tje-jer och killar förväntas ha, vilka kläder du bör ha eller vilken musik du borde lyssna på. De som avviker från normen på något sätt riskerar att bli utsatta.

Dessa osynliga regler som begränsar barn och ungas handlingsutrymme finns på flera olika nivåer. I en skola eller klass kan tex normen vara att ha en viss klädstil och lyssna på en viss musik, och detta kan avvika kraftigt från vad som gäller i en annan skola. Som skola är det därför mycket viktigt att ana-lysera vilka normer som finns på just ens egen skola. Därefter kan man tillsammans med eleverna reflek-tera och kritiskt granska de normer som finns. På så sätt vidgar man normer som begränsar och skapar orättvisor och arbetar istället för normer som skapar en inkluderande miljö där alla får vara sig själva.

1. Vad handlade kränkningarna om?

ÅK 3-6

1. Något annat 61%*

2. Vem man är kär i 24%

3. Vilket land man kommer från 23%

4. Att du är tjej eller kille 19%

5. Att du tror eller inte tror på gud 15%

ÅK 6-9

1. Något annat 74%

2. Könsöverskridande identitet 21%

3. Kön 17% (att du är tjej/kille)

4. Etnisk tillhörighet 17%

5. Sexuell läggning 13%

*Med ”något annat” menas tex fritidsintresse, vilken sport man utövar, musiksmak eller utseende.



”Om jag t.ex. har hälsat på min kompis som också är en tjej genom att krama henne så har många ropat t.ex. Är ni tillsammans eller? Lebb!!”

”Killar i min klass kan snacka massor om hur gay sporten jag spelar är.”

”Jag har en killfrisyr och dom säger att jag är en kille då. Men jag älskar att ha kort hår”

”Folk vill testa och se hur mycket skit de kan ge innan man säger ifrån. De vill se hur mycket makt de har, och bevisa det genom att vara elak utan någon som helst anledning, tex. genom att säga taskiga grejer, eller få flera att va emot en.”

”När jag började på skolan i år 4 då så retade några killar mig för jag kommer från ett annat land och ser annorlunda ut”

Trygghet i skolan

Det finns dock variationer och vissa grupper känner sig tryggare än andra. Killar känner sig t.ex. i större ut-sträckning trygga jämfört med tjejer. Endast varannan tjej på högstadiet svarar att de alltid känner sig trygga vilket kan jämföras med drygt 70 procent av killarna. Det här finns det flera förklaringar till, men en är att det är vanligare att tjejer utsätts för kränkningar än killar.

Något som är viktigt för tryggheten i skolan är att barn och unga har en vuxen att prata med om de varit med om något. Det handlar om att det ska finnas ett förtroende mellan barn och vuxna som gör att unga känner sig trygga med att vända sig till en vuxen för att få hjälp i utsatta situationer. Bland högstadieelever är det en tredjedel som kän-ner att det inte finns någon vuxen på skolan de kan prata med om de är ledsna eller om någon varit elak mot dem.

För att barn ska känna sig trygga med att prata med en vuxen är det viktigt att personal i skolan kontinu-erligt för en dialog med barnen och visar att de finns där för dem.

Det är också viktigt att vuxna agerar om de får veta att ett barn har utsatts för en kränkning. Om barnen inte upplever att vuxna säger till om någon behand-las illa så skadas förtroendet för vuxna, för varför ska man vända sig till en vuxen med sina problem om man inte upplever att de agerar? 40 procent av högstadieeleverna tycker inte att personalen säger till om någon har blivit kränkt. Ett sätt att förbättra denna siffra är att som skolpersonal alltid agera, och att i sin dialog med ungdomarna vara tydlig med att kränkningar inte är accepterade.

1. Trivs du i skolan? (ja)* 2. Känner du dig ensam i skolan? ÅK 6-9

82%87%

ÅK 3-6 ÅK 6-9

74%

22%

2% 2%

Aldrig

Ofta

Ibland

Alltid

Svenska elever trivs överlag mycket bra i skolan och även trygg-heten får höga siffror. Det här är mycket positivt och ett gott betyg för svenska skolan.

TRYGGHET I SKOLAN


*För åk 3-6 är frågan formulerad: Har du roligt i skolan?

3. Känner du dig trygg i skolan? ÅK 6-9

4. Kan du prata med någon vuxen på skolan om du är ledsen eller någon är dum mot dig? (ja)

5. Säger de vuxna till om de får veta någon som behandlats illa? (ja)

Alltid AlltidOfta OftaIbland IblandAldrig Aldrig

Tjejer Killar

55%

34% 8%3%

69%

24% 5% 2%

ÅK 6-9

70%ÅK 3-6

72%ÅK 3-6

83%ÅK 6-9

59%


Skolans otrygga platser

De platser som barn upplever som otrygga i skolan är ofta de där det finns få vuxna närvarande. En annan faktor som spelar in är om de befinner sig i en utsatt situation, tex när barnet ska gå på toaletten eller byta om.

Toaletten är den plats i skolan som flest elever upplever som otrygg. Det har dels att göra med låg vuxennärvaro, men även med hygien och bristande säkerhet i form av dåliga lås. En annan plats som många elever upplever som otrygg är omklädnings- rummet. Även här är vuxennärvaron låg och eleverna befinner sig i en utsatt position i och med att de ska byta om. Rädslan för att någon ska komma in och se en utan kläder är ett exempel på sådant som skapar en otrygghet i omklädningsrummet.

Både tjejer och killar berättar att de tycker det är job-bigt med de utseendekrav som finns som får dem att jämföra sin kropp med andras i omklädningsrummet.

Flera yngre elever beskriver även att de känner sig otrygga i miljöer där det finns äldre elever. Andra si-tuationer kan handla om elever som rör sig ensamma i områden där det finns större grupper, tex korrido-rer. Det är därför viktigt att det i så stor utsträckning som möjligt finns vuxna ute på rasterna för att öka tryggheten.

Vår erfarenhet visar att de skolor som prioriterar frågan med otrygga platser även lyckas göra dem tryggare. Det kan tex handla om att man ökar vuxennärvaron i anslutning till toaletter eller omklädningsrum. Ordent-liga lås, välstädade toaletter utan klotter och draperier i duschrum är också sådant som kan öka tryggheten.

1. På vilka ställen känner du dig otrygg?

ÅK 3-6

1. Toalett 21%

2. Omklädningsrum 11%

3. Nätet 7%

4. Korridor 4%

5. Skolgård 4%

ÅK 6-9

1. Toalett 15%

2. Omklädningsrum 8%

3. Korridor 6%

4. Nätet 5%

5. Kapprum 4%

SKOLANS OTRYGGA PLATSER


”Folk anser att man ska ha synliga muskler, alltid vara starkast som kille och inte vara för smal. De som har magrutor eller starka muskler och inte är pinnsmala visar upp sig och man får en känsla att man också måste ha det för att vara accepterad.”


”Det känns som att många kollar på en i omklädnings-rummet och garvar och att vissa har sina mobiler uppe och man är rädd att de fotar en.”

”Många rycker i dörrarna och då känner man sig stressad och rädd att dom kan öppna.”

”Många tjejer är så smala och så kommer jag liksom... Känner mig ful och tjock så jag duschar aldrig.”

Lärarnas kunskap om mobbning

Strukturen för skolans förebyggande arbete mot mobbning, diskriminering, trakasserier och krän-kande behandling ska redovisas varje år i en lika-behandlingsplan/plan mot kränkande behandling. Det här dokumentet ska ligga till grund för hur skolan arbetar mot alla former av kränkningar.

Majoriteten av lärarna tycker att de har goda kunska-per i likabehandlingsfrågor vilket är en förutsättning för att kunna arbeta för en trygg och jämlik skola. En tredjedel uttrycker däremot att de inte har tillräck-lig kunskap om dessa frågor och att de skulle vilja ha mer kunskap. Den kunskap som önskas hand-lar ofta om konflikthantering, samtalsteknik och hur man går tillväga praktiskt när en elev har blivit utsatt.

Majoriteten av lärarna har kännedom om att en elev har blivit kränkt på deras skola det senaste året. Skol-personal har handlingsplikt vilket innebär att de alltid måste agera och utreda om de får vetskap om att ett barn har blivit kränkt men var sjunde uppger att de är osäkra och bara delvis vet hur de ska agera. Bland dessa dyker exempel om gränsdragningar upp, samt hur man ska agera steg för steg om ett barn har blivit kränkt.*

För att skapa en samsyn i hur skolan ska agera när någon blir utsatt är det viktigt att det avsätts tid för att diskutera den här typen av frågor.

1. Känner du till att någon elev har blivit kränkt av en annan elev det senaste året?

2. Känner du till att någon elev har blivit kränkt av någon i personalen det senaste året?

70% Ja

30% Nej

89% Nej

11% Ja

LÄRARNAS KUNSKAP OM MOBBNING

*Steg för steg-guide kring hur skolpersonal bör agera vid kränkningar finns på sid 20.


Sju av tio upplever att personalgruppen är motiverade i lika-behandlingsfrågor. Många vill också ha mer kunskap om konflikthantering och det förebyggande arbetet mot mobbning.

3. Vet du hur du ska agera om du bevitt-nar eller får veta att ett barn utsätts för kränkningar?

4. Upplever du att personalen har en sam-syn i likabehandlingsfrågor?

1% Nej

5% Nej

83% Ja

16% Delvis

53% Ja

42% Delvis

Det finns många SUBTILA sätt att kränka varandra. Ljud, knappt skönjbara miner, ett sätt att inte få vara med... Sådana som man känner av, men som man inte vill eller orkar ta itu med varje gång.

Hur kan vi som vuxna arbeta långsiktigt med eleverna kring dessa frågor på ett sätt som fångar elevernas intresse och motivation för dessa frågor?Det är väldigt svårt med gränsdragningar. Ibland är

det svårt att veta vad en kränkning är och hur ett barn uppfattar det känslomässigt.

Jag skulle vilja veta mer om hur jag aktivt hjälper eleverna att lösa konflikter i vardaglig mening.

RÖSTER FRÅN LÄRARE


I första hand upplever jag att jag behöver mer kunskap om positiv konflikthantering och hur man löser kränknings- och mobbningssituationer på bästa sätt.

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ATT FÖREBYGGA MOBBNING7

Framgångsfaktorer för att förebygga mobbning

Det finns inte en universalmetod som fungerar överallt och därför är det första steget för ett fram-gångsrikt trygghetsarbete att undersöka den egna skolans förutsättningar och behov genom kartlägg-ningar. Efter att både vuxna och elever delat med sig av sina upplevelser kan man sedan analysera hur problembilden ser ut och vilka insatser som behövs. Friends som organisation arbetar med en ”hela skolan-ansats” vilket innebär att alla på skolan,

från lärare till administratörer och från yngsta till äldsta elev samt deras föräldrar, ska involveras och känna sig delaktiga i arbetet mot mobbning. Genom att involvera hela skolan skapas goda förutsättningar för att förebygga att mobbning uppstår. Det handlar om att skapa ett gemensamt förhållningssätt kring vad som är en trygg skola och hur man når dit till-sammans. I det arbetet är alla viktiga.

1

2

3

Utgå från skolans situationKartläggning är grunden för allt trygghetsarbete och arbetet bör alltid utgå ifrån personal och elevers upplevelse av skolan. Kartläggning kan göras på flera sätt, tex enkäter där elever och personal svarar på frågor, samtal, observationer eller analyser av dokument. Det är också viktigt att kartlägga kompetensen i personalgruppen. Syftet med kartläggningar är att identifiera behov och förutsättningar för trygghetsarbetet. Utan en förståelse för situationen i den egna skolan är det omöjligt att veta vilka åtgärder som behövs.

Inkludera allaAlla vuxna i skolan ska förmedla och stå upp för skolans värdegrund både på och utanför lek-tionstid. Det är viktigt att arbetet inte blir något som enbart förläggs på temadagar, mentorstid eller vissa lektioner utan det ska vara närvarande i det dagliga arbetet. Värdegrunden ska införli-vas i det systematiska kvalitetsarbetet med tydliga analyser, mål, planering och uppföljning.

Eleverna är experterEn förutsättning för att lyckas skapa en trygg skola är att eleverna inkluderas i skolans trygg-hetsarbete. Utgångspunkten är att eleverna ska vara med i både problemformulering, åtgärder och utvärdering av skolans arbete. På så sätt blir insatserna bättre förankrade i skolan samt mer relevanta och effektivare eftersom det är elevernas vardag som är grunden. Det är barn och unga som är experter på sin egen skola.


Alla skolor har olika behov och förutsättningar för att jobba förebyggande mot mobbning.

Skapa en samsynAll personal ska veta var gränsen för en kränkning går och hur man ska agera om den uppstår. Dessa frågor bör ständigt aktualiseras och även inkludera föräldrar. Både för elever och personal är det viktigt att det finns en samsyn på när värdegrunden bryts och vad som sker. Ett sätt att in-kludera föräldrar är t.ex. att diskutera kränkande ord på föräldramöten och skapa gemensamma riktlinjer för hur man samtalar om dessa hemma och i skolan.

4

5Tydlig strukturDet ska finnas en långsiktighet i arbetet och det ska bedrivas inom en tydlig organisation. Det ska vara tydligt vem som ansvarar för vad, var i organisationen olika kompetens finns samt väl förank-rade rutiner för hur arbetet ska bedrivas. En röd tråd hos de skolor som har lite mobbning är att det finns en engagerad rektor som erkänner att det finns utmaningar och driver arbetet framåt.


FRIENDS REKOMMENDATIONER & LAGSTIFTNING

Friends rekommendationer

Hur ska jag agera som lärare om kränkningar inträffar?När kränkningar pågår är det viktigaste att du som vuxen agerar även om du inte alltid har förutsättningarna för att reda ut situationen där och då. Så länge du markerar att det inte är okej sänder du viktiga signaler till eleverna.

1. Ingrip och samtala med inblandade barn. 2. Informera rektor och berörd personal samt föräldrar. 3. Planera stöd för inblandade och lägg upp en plan för hur liknande kränkningar ska förhindras i framtiden.

Vad kan man göra som förälder om man är rädd för att ens barn är mobbat?Det kan många gånger vara svårt att berätta för sina föräldrar att man är utsatt så därför är det viktigt att prata med sitt barn och visa att man finns där. Visa ett intresse för hur ditt barn har det i skolan och vilka kompisar som finns där. Framkommer det att ditt barn kan vara utsatt så tala om för ditt barn att det är de som mobbar och kränker som uppträder felaktigt. Betona att det inte är barnets fel – vem som helst kan råka ut för mobb-ning eller kränkningar. Var tydlig med att det kan förändras. Försök sedan att komma överens med ditt barn hur ni ska ta kontakt med skolan och vem ni ska prata med.

STEG FÖR STEG

1. Prata med barnet om det som händer. 2. Prata med ansvarig klasslärare eller mentor. 3. Kontakta rektor på skolan. 4. Om du inte får hjälp av skolan så gå vidare till kommun eller annan huvudman. 5. Om du inte tycker att skolan gör tillräckligt – kontakta BEO eller DO.

Vad finns det för tecken på att mitt barn kan vara utsatt? 1. Du känner ditt barn bäst. Fundera på om det har skett en förändring i barnets beteende på sista tiden. 2. Ditt barn tar inte med sig kompisar hem och vill inte heller gå hem till någon kompis. 3. Ovilja att prata om skolan. Barnet drar sig undan och vill inte gå till skolan.

Vad kan man göra som elev om någon är mobbad?Om du som elev har blivit kränkt eller ser någon annan bli illa behandlad bör du prata med en vuxen. Det är inte barns ansvar att stoppa mobbning - det är vuxnas.

Här har vi samlat rekommendationer utifrån de vanligaste frågorna vi får från skolor, föräldrar och barn.


LagstiftningI skollagen och diskrimineringslagen regleras vilka rättigheter och skyldigheter barn, elever och deras vårdnadshavare har. I skollagen fram- går också de krav som ställs på huvudmannen för verksamheten.

Lagen slår fast att om en anställd på skolanfår reda på att en elev känner sig kränkt ellermobbad har den anställde så kallad hand-lingsplikt. Handlingsplikten innebär att skolan måste utreda och förhindra att kränkningarna fortsätter så snart som möjligt.

Personal på skola eller förskola som får kän-nedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla detta till rektorn eller förskolechefen. De måste i sin tur ta detta vidare till huvudmannen.

Skollagen säger att skolan varje år måste kart-lägga situationen för barnen och utifrån det arbeta med förebyggande och främjande åt-gärder för att förhindra mobbning.

Plan mot kränkande behandling och diskrimineringSkolor ska varje år upprätta en plan mot kränk-ande behandling och diskriminering. Denna plan kallas ibland även för likabehandlingsplan.

Planen ska beskriva vilka åtgärder som planeras och hur dessa ska genomföras och följas upp.

Dokumentet ska också innehålla beskrivning-ar av hur skolans främjande och förebyggande arbete ser ut samt vilka akuta rutiner skolan har om en kränkning skulle uppstå. Detta ska utgå från en kartläggning av barnens situation.

Skolans elever ska engageras i arbetet med att ta fram, följa upp och utvärdera planen och det är viktigt att det framgår hur det har gått till.

Utöver det ska planen innehålla beskrivningar av vem som har ansvar för vad samt hur barn, elever och föräldrar har fått kännedom om innehållet.


VANLIGA FRÅGOR & SVAR OM MOBBNING

Vanliga frågor & svar om mobbningVad är det för skillnad på mobbning och kränkningar?Skollagen definierar kränkande behandling som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. När kränk-ningarna sker vid upprepade tillfällen brukar det kallas för mobbning. Mobbning brukar också beskrivas som att kränkningarna är avsiktliga och menade att göra skada, samt att den som är utsatt kan uppleva sig i underläge och har svårt att försvara sig. Det är alltid den elev som är utsatt som avgör när ett beteende är kränkande.

Hur många barn är mobbade i Sverige?Enligt studier från Skolverket är ca 7% av eleverna i åk 4-9 och drygt 2% av eleverna i gymnasiet utsatta för mobbning. Dessa siffror motsvarar ca 60 000 elever i åldrarna 10-19 år. I Friendsrapporten 2014 svarar 9% av eleverna i åk 3-9 att de blivit utsatta för upprepade kränkningar det senaste året.

Hur vanligt är det med nätkränkningar?Enligt Friends Nätrapport 2014 har var tredje ung blivit utsatt för kränkningar på nätet det senaste året. Hår-dast utsatta är tonårstjejer i åldern 13-16 år där över hälften har blivit utsatta. Den vanligaste formerna av kränkningar är elaka kommentarer eller bilder i sociala medier samt kränkningar via sms. Mer info om nät-kränkningar finns på: www.friends.se/natrapporten.

I vilken ålder är mobbning vanligast?Enligt vår kartläggning så är upprepade kränkningar, det som vanligen brukar klassas som mobbning, vanli-gast i årskurs 3-6. 11 procent av barnen i årskurs 3-6 har blivit kränkta vid flera tillfällen av andra elever i skolan det senaste året.

Varför uppstår mobbning?Det finns aldrig ett skäl till varför kränkningar eller mobbning uppstår. Mobbning handlar om komplexa processer där bakgrunden och anledningarna går att finna på flera nivåer. För att hitta orsaken till att en mobbningssitua-tion har uppstått bör man titta både på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå. Något som spelar stor roll är de normer som finns kring hur en individ förväntas vara eller bete sig.

Går det att stoppa mobbning?Ja. Genom långsiktigt kontinuerligt förebyggande arbete så minskar mobbningen. Forskning visar att ett effektivt sätt att jobba för att minska mobbning är något som kallas för en ”hela skolan-ansats”. Det innebär att både lärare, elever och föräldrar ska involveras i arbetet för att tillsammans skapa en trygg miljö. Friends kartlägg-ning visar även att hos de skolor som samarbetat med Friends i ett år minskar mobbningen i snitt med 24 procent.


ORDLISTA

Ordlista

KRÄNKNING är ett paraplybegrepp där mobbning, trakasserier och övrig kränkande behandling ingår. Här ryms alla typer av dålig behandling som gör att någon känner sig led-sen, sårad och mindre värd.

KRÄNKANDE BEHANDLING är det ord som används för att i lag förbjuda kränkningar som inte har samband med diskriminerings-grunderna. Kränkande behandling definieras som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet.

MOBBNING är upprepade kränkningar mot en person under en viss tid. Den som är utsatt riskerar att hamna i ett underläge och har svårt att försvara sig.

DISKRIMINERING är när en vuxen i skolan, t.ex. en lärare, missgynnar eller behandlar en elev sämre än andra och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna; kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörig-het, religion och annan trosuppfattning, funk-tionshinder, sexuell läggning eller ålder.

TRAKASSERIER är när någon blir kränkt uti-från någon av de sju diskrimineringsgrunder-na. Det räcker med en händelse för att någon ska göra sig skyldig till trakasserier.

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING är en plan som skolor ska upprätta varje år. Planen innehåller information om skolans arbete mot kränk-ningar och diskriminering. Planen kallas ibland även för likabehandlingsplan.


Vill du ha info om Friends utbildningar?

Kontakta oss på [email protected] eller ring 08-545 519 90

Documents

Friendsrapporten 2014