Föräldrastödsprogrammet Glädje och Utmaningar. Kortversion

1

Föräldrastödsprogrammet Glädje och Utmaningar. Kortversion.

Forskningsrapport, kortversion

Föräldrastödsprogrammet Glädje och UtmaningarAta GhaderiChristina KadesjöBjörn KadesjöPia Enebrink


2 3


Tack!Vi vill inleda med att rikta ett stort tack till

Alla föräldrar som på olika sätt och utifrån intresse, tid och förmåga medverkade i studien

•

Samordnare och handledare samt forskningsassistenter och studenter som gjorde ovärderliga insatser i projektet

•

Sektor utbildning inom stadsdelen Angered, särskilt Elly Samuelsson och Jascha Marteleur, förskolechefer och personal vid alla inblandade förskolor och barnavårdscentraler.

Insatsen från alla deltagande gruppledare har varit ovärderlig

•

Statens folkhälsoinstitut, numera Statens Folkhälsomyndighet, som finansierade projektet

Föräldrastödsprogrammet Glädje och Utmaningar. Kortversion. Copyright © 2014: FörfattarnaFörfattare: Ata Ghaderi, Christina Kadesjö, Björn Kadesjö och Pia EnebrinkGrafisk form: Fredrik Hasselgren, www.hsop.se

Kontaktperson: Christina Kadesjö, [email protected]

Full rapport finns att ladda ner från Folkhälsomyndighetens hemsida:www.folkhalsomyndigheten.se

Innehållsförteckning

Forskargruppen 4

Projektets ramar: En vinst för alla 5

Projekt Glädje och Utmaningar. Bakgrund och syfte 7

Glädje och utmaningar – utveckling av ett föräldrastödsprogram 8

Projektets genomförande 10

Resultat 13

Erfarenheter och upplevelser hos föräldrar som deltagit i föräldraträffar. En intervjustudie 17

Vad har föräldrar som tackade nej till deltagande för tankar och reflektioner kring sitt val? Intervjuer med 6 föräldrar som fått inbjudan men som inte deltagit i föräldraträffar 19

Förskolelärares erfarenheter av att leda föräldragrupper. Fokusgrupper med förskollärare som varit gruppledare 20

Sammanfattning 23


4 5


ForskargruppenAta Ghaderi är leg. psykolog, psykoterapeut och professor i klinisk psykologi vid Karolinska institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Sektionen för psykologi. Han arbetar främst med prevention och behandling av ätstörningar, men bedriver också forskning om bland annat prevention av ångest och depression hos ungdomar, tidig behandling av utagerande beteende hos barn och ungdomar, behandling av svårt självskadande beteende hos ungdomar, samt prevention av fetma och övervikt hos barn före 5-årsåldern.

Christina Kadesjö är socionom, leg. psykoterapeut och handledare samt Med. Dr. i Barn- och Ungdomspsykiatri. Efter avhandlingsarbetet har hennes arbete främst varit inriktat mot implementering av metodik för stöd till föräldrar med barn och ungdomar med beteendeproblem. Hon arbetar också med att utveckla och introducera metodik för skolomfattande arbetssätt för att främja en god inlärningsmiljö och motverka beteendeproblem i skolan.

Björn Kadesjö är barnläkare och Med. Dr. som under många år arbetat med barn- och skolhälsovård. Numera verksam som överläkare vid Enheten för barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus i Göteborg. Hans forskning och avhandlingsarbete har fram-för allt handlat om barn och ungdomar med beteendeproblem och utvecklingsavvikelser. Aktuella forskningsprojekt berör bland annat barn med avvikande språklig och kommuni-kativ utveckling.

Pia Enebrink är leg. psykolog, leg psykoterapeut och Med. Dr. i Rättspsykiatri, och är verksam vid Sektionen för Psykologi, Karolinska Institutet. Hennes forskning är främst inriktad på prevention och behandling av beteendeproblem hos barn och ungdomar, dels via föräldrastödsinsatser, dels genom interventioner som riktas till barnen. Dessutom är hon engagerad forskningsprojekt om t.ex., familjeinriktad behandling vid självskadebeteenden hos ungdomar, samt dialektisk beteendeterapi för män med borderline personlighetsstörning och antisocialt beteende.

Foto

: Ste

fan

Zim

mer

man

Projektets ramar: En vinst för allaRegeringen tog 2009 fram en nationell strategi för föräldrastöd som uppdaterades 2013 (se länk nedan). Strategin baseras på de förslag som framkom i föräldrastödsutredningen Föräldrastöd – en vinst för alla (SOU 2008:131). Den är en del av regeringens samlade långsiktiga satsning på att främja hälsa och att förebygga ohälsa bland barn och ungdomar.

Inom regeringens Nationella strategi för föräldrastöd delade Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndig-heten) på regeringens uppdrag hösten 2010 ut medel till 6 kommuner för att i samarbete med lärosäten utveckla, sprida och utvärdera lokalt föräldrastödsarbete. En av dessa kommuner var Lärjedalen stadsdelsförvaltning i Göteborg (Angereds stadsdelsförvaltning efter omorganisation i Göteborgs Stad) som fick medel för att i samarbete med Uppsala Universitet (senare överflyttat till Karolinska Institutet) ta fram, utveckla och utvärdera ett material för föräldragrupper.

Regeringen beskriver att den nationella strategin för föräldrastöd ”är en strategi för ett universellt förebyggande föräldrastöd, dvs. att alla föräldrar erbjuds samma möjligheter till stöd och hjälp, där ingen enskild grupp av föräldrar väljs ut av något skäl”. Med föräldrastöd avses enligt den nationella strategin: ”En aktivitet som ger för-äldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva samt sociala utveckling och/eller stärker föräldrars sociala nätverk.” Målsättningen är att via föräldrar främja barns hälsa och positiva utveckling och maximera barnets skydd mot ohälsa och sociala problem.

”Den nationella strategin för föräldrastöd är en strategi för ett universellt förebyggande föräldrastöd, dvs.

att alla föräldrar erbjuds samma möjligheter till stöd och hjälp, där ingen enskild grupp av föräldrar väljs ut av något skäl”


6 7


Föräldrastöd: att förebygga psykisk ohälsa hos barn genom insatser till föräldrarBakgrunden till regeringens satsning på föräldrastöd är att många studier visat en oroande hög förekomst av psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Denna kunskap har lett till flera initiativ för att utveckla tidiga insatser med målet att förhindra en negativ utveckling hos barn. En tänkbar strategi kan vara att försöka identifiera de barn som särskilt behöver hjälp och att rikta insatserna till dem. Men det är svårt att tidigt identifiera mönster som kommer att vara betydelsefulla på sikt (även om det finns viktiga undantag, som barn med autism eller barn som lever under missförhållanden i familjen). Ytterligare en invändning är att uppspårande kan upplevas stigmatiserande.

Den nationella strategin är således en universell föräldrastödsstrategi dvs. intentionen är insatser som erbjuds alla föräldrar. Ett teoretiskt antagande som motiverar en sådan strategi är att om samhället med en begränsad insats lyckas påverka utveckling och hälsa hos många så har det i ett samhällsperspektiv större betydelse än omfattande insatser som ges till ett fåtal med stora problem. När det gäller universellt föräldrastöd får det fortfarande anses vara ett teoretiskt antagande som behöver vetenskapligt underlag.

Främjande föräldrastödHälsofrämjande insatser (promotion) utgår från kunskap om de processer (skyddsfaktorer) som stödjer och främjar individens egenupplevda hälsa. Målet med ett främjande föräldrastöd är till exempel att man själv som förälder upplever sig ha makt över sin livssituation, kan formulera egna mål för sin roll som förälder och kan göra informerade val i det stora informationsutbud som riktas till föräldrar. Verksamheter som hälso- och sjukvård och socialtjänst har av tradition begränsade erfarenheter av främjande insatser.

Föräldrars omvårdnad av sitt barn är viktig för barnets hälsa och utveckling. Exempel på förhållanden som främjar barns utveckling (skyddsfaktorer) är en nära och förtroendefull relation mellan barn och föräldrar, balans mellan tydlig gränssättning och kärlek och värme, att barnet får uppmärksamhet för positiva handlingar samt att barnet har kontakt med stödjande vuxna utanför kärnfamiljen.

Förebyggande föräldrastödMed förebyggande insatser (prevention) avses åtgärder för att förhindra att problem uppkommer och utgår från kunskap om vad som kan orsaka ohälsa (riskfaktorer) samt om skyddsfaktorers modererande effekt på risker. Ett förebyggande föräldrastöd utgår från kunskap om riskfaktorers betydelse för utveckling av ohälsa hos barn. Exempel på riskfaktorer kan vara såväl faktorer hos barnet, som att det har ett svårhanterligt temperament, som faktorer i omgivningen framför allt inom familjen. Det kan vara svårigheter i föräldrars samvaro med sitt barn, inkonsekvens i bemötandet, brister i uppmuntran och engagemang i barnets vardag, social isolering eller hög stressnivå i föräldrarollen.

Föräldrastödsprogram i SverigeI Sverige är det inte ovanligt att program som utvecklats för att påverka beteendeproblem hos barn och som utgår från metodik som har forskningsstöd för detta erbjuds som universellt föräldrastöd. Det vill säga dessa program erbjuds också till föräldrar som inte upplever problem i sin föräldraroll eller hos sitt barn.

Det är inte självklart att ett program som utprovats på en målgrupp får den avsedda effekten när den tillämpas på en annan grupp. Det är inte heller klart hur sådana program tas emot när de erbjuds alla. Det saknas kunskap om effekter av program som har universell inriktning då forskningen på dem är begränsad.

Föräldrastöd”En aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva samt sociala utveckling och/eller stärker föräldrars sociala nätverk.”

Projekt Glädje och Utmaningar. Bakgrund och syfte Stadsdelen Angered har ca 50 000 invånare varav majoriteten är födda i annat land. Många föräldrar har genom flytten till Sverige förlorat ursprungsmiljöns nätverk av föräldrar och övrig släkt. Personal inom förskolan har upplevt att många föräldrar uttrycker osäkerhet i sin föräldraroll och vardagliga frågor om barns utveckling och föräldrarollen riktas ofta till förskolepersonal.

Med denna bakgrund har ansvariga i stadsdelen velat skapa förutsättningar för föräldrar till barn i förskoleåldern att mötas för samtal om glädjeämnen och utmaningar i föräldrarollen med målet att stärka föräldrar i sin föräldraroll.

Utgångspunkter för utformning av en generell insatsUtgångspunkten för projektet ”Glädje och utmaningar” är hypotesen att genom att främja föräldrars glädje i sitt föräldraskap och samtidigt öka föräldrars medvetenhet och kunskap om barns utveckling och behov och om hur man kan möta utmaningar i föräldrarollen så kommer föräldrars tilltro till att de kan vara bra föräldrar för sina barn att öka.

Projektet riktar sig till alla föräldrar i stadsdelen med barn i åldern 2 ½ år till 5 år. Det är en period då det händer mycket i barns utveckling, inte minst i dess sociala, språkliga och motoriska utveckling. Det är också ett utvecklings- skede där barnens beteende för många föräldrar blir mer utmanande då de visar mer av egen vilja i utvecklingen av en egen identitet.

Förskolan som bas för föräldrastöd De flesta föräldrastödsprogram erbjuds idag inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Förskolan är en neu-tral plats som inte har koppling till socialtjänsten som för vissa föräldrar är känslig. I den dagliga kontakten med föräldrar förmedlar förskolepersonal erfarenheter av barnen, ger råd, stöd och uppmuntran till föräldrar, vad som kan kallas föräldrastöd. Vägen att nå föräldrar via förskolan kan därför innebära att ta vara på och utveckla vad som redan görs.

Enligt förskolans läroplan (Läroplan för förskolan: Lpfö 98, Skolverket) är ett av förskolans uppdrag att: ”Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar.”

Samtidigt är det inte självklart att förskolelärare har rollen av att vara ledare för samtalsgrupper med föräldrar där fokus är föräldrarnas roll för sina barn till skillnad mot samtal om hur barnen har det under sin förskoledag. Projektets utgångspunkt är att de ska vara samtalsledare med stora erfarenheter av barn i förskoleåldern och med kunskap om barn och barns behov. Inom projektet ingår en förberedande utbildning där deltagande förskolelärare får kunskap om vad det innebär att vara samtalsledare kring föräldrarollen.

Behov av individuellt inriktat stödOm man når framgång med ambitionen att erbjuda föräldrastöd brett kommer det att finnas de föräldrar som genom sitt deltagande blir medvetna om att de i sin familj har svårigheter som man behöver hjälp med. I projektet var det därför angeläget att kunna erbjuda också individuellt stöd dvs. stöd utformat utifrån det enskilda barnets och dess familjs behov. Inom projektet erbjuds föräldrar möjlighet att få individuellt utformat stöd såväl som första insats som efter deltagande i föräldraträffar.


8 9


Glädje och utmaningar – utveckling av ett föräldrastödsprogramI projektets inledning sökte vi ett generellt inriktat föräldrastödsprogram med följande inriktning:

• ha ett hälso- och utvecklingsfrämjande perspektiv

• utgå från synsätt och värderingar om barn och föräldraskap som är etablerade i det svenska samhället, såsom att vuxna har respekt för barns integritet och att man kan lösa konflikter utan kränkande handlingar

• ge information om barns utveckling och föräldrars roll för att stödja denna

• ge underlag för samtal

• vända sig till alla föräldrar

• kunna förmedlas av förskolelärare.

Vi kunde inte hitta något som uppfyllde samtliga ovanstående krav, varför det var angeläget att skapa ett sådant program. Vi har kallat det Glädje och Utmaningar.

Glädje och utmaningar - innehållMed de beskrivna ambitionerna skapade vi ett material bestående av kunskapshäften till föräldrar, PowerPoint presentation som gruppledarna använder vid gruppträffarna och manual för hur gruppledarna kan genomföra föräldraträffar. Programmet bygger på aktuell forskning om centrala utvecklingsuppgifter för barn i denna ålder, vad som främjar barns utveckling och psykiska hälsa och om riskfaktorers betydelse för utveckling av ohälsa. Det utgår från centrala teman i föräldrarollen till barn i åldern 2 ½ till 5 år.

Materialet handlar om hur man som förälder kan stödja barnets initiativ i lek och andra vardagliga situationer, hur barnets färdighetsutveckling kan stödjas och hur förälderns uppmärksamhet på barnet kan påverka dess beteende,

trygghet, sociala färdigheter och självbild. Genom information, rollspel och samtal syftar föräldraträffarna till att främja ett utvecklingsstödjande förhållningssätt hos deltagande föräldrar.

Glädje och utmaningar utgörs av texthäften kring fem teman. De överlämnas till föräldrarna efter varje träff för att ge möjlighet till fördjupning och att underlag för att förmedla erfarenheter och nyvunnen kunskap till andra i familj och omgivning. Häftena finns på svenska, arabiska, kurdiska (sorani), somaliska, serbokroatiska, polska och persiska som är de vanligaste språken i stadsdelen.

Utbildning av gruppledareInför att vara gruppledare fick förskolelärare fyra dagars intensiv utbildning om programmet Glädje och Utmaningar (GoU), med fokus på dess innehåll och forskningsbakgrund, samt kunskap om samtalsteknik och gruppdynamik. Utbildningsdagarna bestod till stor del av rollspelsövningar med feedback, träning i att ge kunskapsförmedlingen samt i hur man kan stimulera samtal och gruppdiskussioner. Gruppledarna har tillgång till en PowerPoint presen-tation för att underlätta och strukturera sina presentationer. En manual konkretiserar hur handledarna kan lägga upp träffarna och vad som är de olika delarnas intentioner.

Gruppledarna fick under första omgången de hade träffar kontinuerlig handledning inför och efter varje träff. Handledningen baserades på videoinspelning av gruppledarna under träffarna samt självskatting som de gjorde efter varje träff med syfte att värdera i vilken grad ledarna uppfattade att de uppnått centrala målsättningar.


10 11


Projektets genomförande Sex till tolv föräldrar träffades fem gånger under två och en halv timma (inklusive 30 minuter för fika) varannan vecka. I projektets inledning då det var särskilt svårt att rekrytera deltagare genomfördes grupper med färre delta-gare. För dem som behövde anlitades tolk. Träffarna leddes av två gruppledare som båda deltagit i utbildningen. Barntillsyn erbjöds på den förskola där träffen hölls.

Utvärdering av projektetMetodologiska förutsättningar för forskning på generellt föräldrastödFör att i forskning utvärdera betydelsen av generellt föräldrastöd behövs undersökningsmetoder som är utprövade så att man vet att man verkligen mäter det man vill veta, undersökningsinstrument med goda psykometriska egenskaper. Man behöver också veta hur utfallet är om dessa metoder används för människor ur den allmänna populationen. Instrumenten behöver normeras.

I detta projekt har vi valt föräldrar som informanter. Det finns flera instrument i form av frågeformulär som används internationellt och som visats ha goda psykometriska egenskaper men majoriteten av de som vi bedömde vara lämpliga för denna studie saknar svenska normer. Ett första steg var därför att göra en omfattande normeringsstudie av de instrument som vi identifierat.

Det optimala vid utvärdering av en speciell insats är att deltagarna lottas till två ur olika aspekter likvärdiga grup-per där ena gruppen tar del av insatsen medan den andra inte får den (en RCT studie) och sedan jämförs utfall i de två grupperna där den ena gruppen fått insatsen. Eftersom det av flera skäl ansågs vara omöjligt att genomföra en sådan studie inom tidsramen för projektet och i denna population valde vi att göra utvärderingen i form av en jämförelse mellan hur föräldrar svarar före respektive efter insatsen (en pre-post design) med uppföljning sex månader efter insatsen.

Frågeställningar i utvärderingenAngereds stadsdelsförvaltning i Göteborg fick som beskrevs ovan medel för att i samarbete med Karolinska Insti-tutet ta fram, utveckla och utvärdera ett material för föräldragrupper. Under projekttiden har forskargruppen och utförare i stadsdelen samarbetet kring framställning av material, implementering av föräldrastödet och planering och genomförande av utvärderingen. I utvärderingen har följande frågeställningar ingått:

• Vilka är populationsnormerna för de instrument som behövs för värdering av föräldrastödsprogram?

• Hur påverkar Glädje och Utmaningar föräldrars uppfattning om sina barns styrkor, svårigheter och bete-ende, på kort och lite längre sikt?

• Hur påverkar Glädje och Utmaningar variabler relaterade till föräldraskapet, klimat i familjen och före-komst av föräldrastress på kort och lite längre sikt?

• Vilken arena är bäst lämpad för att rekrytera småbarnsföräldrar till generellt föräldrastöd?

• Vilka föräldrar är intresserade av generellt respektive riktat stöd när de informeras om och erbjuds båda insatserna?

• Vad karaktäriserar föräldrar som är respektive inte är intresserade av att delta i föräldrastödsprogram?

• Hur stor andel av föräldrarna fullföljer föräldrastödsprogrammet och vad predicerar fullföljandet av pro-grammet?

• Vilka är erfarenheterna och upplevelserna hos föräldrar som deltagit i föräldraträffar?

• Vilka erfarenheter fick förskolelärares av att leda föräldragrupper?

• Vad har föräldrar som tackade nej till deltagande för tankar och reflektioner kring sitt val?

NormeringsstudieVi ville undersöka om deltagande i föräldrastöd innebar några förändringar på barnens beteende liksom på indirekta föräldrafaktorer såsom variabler relaterade till föräldraskapet, klimat i familjen och förekomst av föräldra- stress. Urvalet av instrument syftade till att skapa förutsättningar för detta. Det byggde också på ambitionen att instrumenten i framtiden ska vara av intresse och användbara för annan interventionsforskning som riktar sig till föräldrar med barn i denna åldersgrupp.

Valet av dessa instrument föregicks av omfattande genomgång av många instrument, utifrån hur väl de opera-tionaliserat de begrepp som de ämnar mäta, instrumentens psykometriska egenskaper och att de är passande när föräldrar utgår från sitt barn i åldern 2-5 år.

Valda instrumentFöljande instrument ingick i normeringsstudien:

1. Parenting Daily Hassles som avser värdera graden av daglig stress och belastning i föräldrarollen.

2. Multidimensional Scale of Perceived Social Support undersöker i vilken utsträckning respondenten upplever sig ha socialt stöd.

3. Dyadic Adjustment Scale-4 består av fyra påståenden för att mäta kvaliteten i relationen mellan par.

4. Parenting Young Children mäter tre huvudgrupper av föräldrabeteenden 1) uppmuntran av positiva bete-enden, 2) gränssättning, och 3) proaktivt föräldraskap.

5. Värme och Konflikt i familjen har skapats för att fånga de vuxnas känslor kring barnet och anknytningsre-laterade beteenden.

6. Reaktioner i föräldrarollen består av frågor där föräldrar skattar hur ofta de reagerar på ett negativa sätt i sin föräldraroll.

7. Föräldrars känslor och ömhet mot sitt barn är ett instrument för att mäta hur föräldrar upplever sin relation till sitt barn till exempel vad gäller att visa känslor, kunna leka med och dela glädje med sitt barn, visa empati, ha kontroll, sätta gränser.

8. Föräldrar upplever self-efficacy/acceptans, är en delskala för att få en bild av föräldrars tilltro till sin förmåga att vara goda föräldrar.

9. I Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) skattar föräldrar olika aspekter av barns psykiska hälsa.

10. Eyberg Child Behavior Inventory (ECBI) bedömer förekomst av problembeteenden.

MetodEfter ansökan hos Statens personadressregister fick vi med hjälp av Infodata ett för landet representativt urval av 2800 barn i åldrarna 2-5 med lika många flickor som pojkar i varje åldersgrupp. Föräldrar till samtliga barn infor-merades och tillfrågade om deltagande i studien. Vi fick slutligen svar från 1611 föräldrar (58 %) med ungefär 200 föräldrar i varje åldergrupp som besvarande frågorna för pojkar respektive flickor.

Genom studien kan vi presentera normer för de beskrivna instrumenten från den allmänna populationen av för-äldrar till barn i åldrarna 2 till 5 år. De värden som presenteras är medelvärde, standardavvikelse, samt de högre eller lägre percentiler som kan användas för att identifiera potentiella riskgrupper. Även värden som innebär en respektive två standardavvikelsers försämring i förhållande till skalans medelvärde presenteras.

ResultatEn sammanställning av resultaten finns tillgänglig för intresserade att ta del av i den fullständiga rapporten på Folkhälsomyndighetens hemsida.

Sammanställningen av resultaten visar att för de flesta instrument är föräldrarnas skattningar för barn i de olika åldrarna relativt lika. Det finns i stort sett inga entydiga skillnader mellan pojkar och flickor eller återkommande mönster för mammornas respektive pappornas skattningar.

De normer från den allmänna populationen som nu finns möjliggör att man vid screeningsförfaranden kan bedöma om en individs hälsa eller beteenden ligger inom eller utanför normalpopulationens. Sådan information kan ge underlag för att ta ställning till om man behöver rikta insatser till denna individ eller inte. Dessutom är det möjligt att med hjälp av normerna förstå om och för vilka en viss intervention haft effekt.


12 13


Specificerade normer för respektive ålder är viktig kunskap för att forskare som genomför longitudinella eller experimentella studier med större precision ska kunna tolka sina data i relation till dessa normer.

Hur påverkar Glädje och Utmaningar föräldrars uppfattning om sina barns styrkor, svårigheter och beteende, på kort och lite längre sikt?Interventioner som erbjuds universellt, dvs. till alla i en viss population har i regel små effekter, i meningen att reducera identifierade problem. Om populationen är representativ för en normalpopulation, kan man inte heller förvänta sig något annat. I en normalpopulation är det relativt få som har stora problem som är möjliga att påverka med en intervention så att den visar stora effekter. Givet hur gruppen är i universella interventioner (dvs föräldrar där majoriteten inte upplever några stora problem) blir effekterna ofta små eller måttliga. Däremot innehåller en normalpopulation subgrupper som kan få stor nytta av en intervention.

I ett folkhälsoperspektiv kan små effekter för stora grupper vara kostnadseffektiva och innebära stora vinster för samhället. Om insatsen dessutom har betydelsefulla effekter för individer i subgrupper blir den ännu mer motiverad.

Här presenteras de effekter som har observerats av föräldrastödsprogrammet Glädje och Utmaningar (GoU) när det utvärderats inom ramen för en pre-post design där även en 6-månadersuppföljning ingått.

Metod, deltagare och procedurAmbitionen har varit att nå samtliga föräldrar i stadsdelen Angered med barn i åldrarna 2,5-5 år med information om deltagande i föräldragrupp utifrån programmet Glädje och Utmaningar (GoU) med dess 5 träffar och/eller få individuellt stöd. Information om projektet spreds på alla sätt som ansågs vara möjligt. Bland annat distribu-erades informationsmaterial till förskolorna vid upprepade tillfällen och till BVC- mottagningarna i området i samband med möten med personalen. Särskilda informatörer och personal inom projektet deltog i veckomöten och föräldramöten på förskolor m.m.

Av alla som anmälde intresse började 226 (knappt 50 %) föräldrar att delta i gruppträffar, och 163 av dessa (72 %) besvarade eftermätningsenkäten. En mindre grupp (12 personer) valde att delta i individuellt utformat stöd, medan en annan grupp (27 personer) bara medverkade i förmätningsenkäten. Trettiotre föräldrar (15 %) ville efter att de deltagit i föräldragrupp ha individuell insats.

Instrument i utvärderingenVid utvärderingen av interventionsstudien användes samma instrument som vid normeringsstudien för såväl för- som eftermätningen. Dessutom tillfrågades föräldrar om en rad demografiska variabler. För att också ha ett mått på föräldrars eget mående blev de ombedda att besvara Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) som ger en god indikation på förekomst av ångest och depressiva symptom hos föräldrar. De demografiska frågorna ingick inte vid eftermätningen. Vid 6-månadersuppföljningen förenklades enkäten kraftigt för att öka motivationen för att svara.

Statistiska analyserAll data undersöktes noggrant. Samtliga instrument sammanställdes och fördelningarna undersöktes innan de analyserades med inferensstatistik. Data analyserades huvudsakligen med variansanalys för upprepade mätningar (förmätning till eftermätning). Både analys av föräldrar som hade data vid både för- och eftermätning, samt ”Intention to treat: ITT”- analyser genomfördes. För ITT analyser användes metoden Last Observation Carried Forward (LOCF). Relationen mellan antalet föräldraträffar man deltog i och effekten av interventionen (från för- till eftermätning) analyserades med hjälp av regressionsanalys. Eftersom 6-månaders uppföljningsdata fanns från enbart 57 föräldrar ansågs bortfallet vara för stort för att det ska vara meningsfullt att studera långtidseffekter i direkt relation till för- och eftermätning. Data från 6-månadersuppföljningen redovisas separat med deskriptiv statistik.

ResultatBortfall från för- till eftermätningFöräldrar som startade GoU men som inte besvarade eftermätningen (n=63, bortfallsgruppen) jämfördes med gruppen som valde att besvara enkäten vid eftermätningen (n=163, respondentgruppen). Deras bakgrundsvariabler och utfallsvariabler vid start jämfördes. Det fanns inga skillnader mellan grupperna när det gäller familjens sociala förhållanden förutom att respondentgruppen hade en större andel föräldrar med högre utbildning. Det fanns inte heller några signifikanta skillnader i utfallsvariabler vare sig när det gäller barn- eller föräldravariabler.

Vilka föräldrar nås för generellt föräldrastöd?När förmätningsdata undersöktes i relation till normerna från normalpopulationen visar det sig att en majoritet av föräldrar som besvarade förmätningen låg inom det så kallade normalintervallet (inom en standardavvikelse av normalpopulationens medelvärde). Det tyder på att en bred grupp av föräldrar är intresserade av universellt föräldrastöd och inte bara föräldrar som upplever höga nivåer av stress eller föräldrar som upplever att deras barn har problem.

Effekter av att delta i föräldraträffar inom GoUUppgifterna utgår från föräldrarnas rapportering och de förändringar som fanns mellan för- och eftermätning.

Några signifikanta förändringar mellan för- och eftermätning framkom. En sådan är en minskning vad gäller delskalan överaktivitet/uppmärksamhet av SDQ med måttlig effekt. Största effekten finns för depressiva symptom hos föräldrar (HADS: Depression) med en effekt motsvarande drygt fyra standardavvikelser, dvs. en mycket stor effekt. Värmen i familjen har ökat signifikant, även om effekten är liten. Det finns en signifikant minskning av negativa reaktioner i föräldrarollen samt en tendens till en signifikant minskning av konflikt i familjen från för- till eftermätning.

Redan före starten av GoU ligger familjerna inom normalfördelningsintervallet, mycket nära medelvärdet (utom för skalan depression hos föräldrar). Det finns därmed begränsat utrymme för betydande förändring. Det kan illustreras med variabeln värme i familjen. Innan start ligger gruppens medelvärde inom normalintervallet men under dess medelvärde. Värmen i familjen har ökat signifikant, även om effekten är liten och ligger vid eftermät-ning på medelvärdet. Detta mönster är representativt för samtliga förändringar i de variabler som har visat på en signifikant förändring, förutom depressiva symptom, där en extremt stor effektstorlek kunde observeras.

Före starten av GoU hade nästan 80 % av föräldrarna en poäng på minst 8 som är gränsen för misstänkt mild de-pression. Av dessa föräldrar hade ca 16 % en poäng över 11 som indikerar moderat depression. I hela gruppen var det enbart 3 föräldrar med en poäng över 15 som indikerar svår depression. Efter interventionen var medelvärdet lågt och inga föräldrar hade en poäng över 5. Minskning av depressiva symptom hos föräldrarna utgjorde största effekten i skillnaderna från före till efter programmet.

Utfall för potentiella riskgrupper i sampletEn viktig fråga som uppstår är hur effekten av den universella interventionen var för de familjer som utifrån sina utgångsvärden kan ha med sig en eller flera riskfaktorer. Om man undersöker utfallet för de 19 familjer som låg under 5:e percentilen för värme i familjen (dvs. det förekommer mycket låg grad av värme i familjen), ser man en betydande ökning från för- till eftermätning. Från att ha ett medelvärde på 12.47 (SD=2.9) kommer familjerna upp till 20.79 (SD=3.68) vilket är en signifikant förändring. Detta är en enorm effekt. I termer av Cohen’s d mot-svarar det en effekt på d=2.53.

Identifiering av subgrupper av föräldrar som hade låga utgångsvärden på olika variabler visade på mycket stora förändringar från för- till eftermätning gällande både barns rapporterade svårigheter och gynnsamma förändringar hos föräldrarna. Dessa förändringar verkade i de flesta fall vara för stora för att det ska kunna förklaras av regres-sion mot medelvärde, mognad eller tid, givet den korta tiden för interventionen.

Uppföljning, 6 månader efter avslutad interventionDet fanns vid studiens avslutning uppföljningsenkät från 57 föräldrar. Det stora bortfallet förklaras delvis av att de som deltagit i grupp under hösten 2014 inte hunnit besvara uppföljningsenkäter vid studiens avslutning.


14 15


I övrigt förklaras bortfallet av att det varit svårt att få föräldrar att besvara dessa enkäter trots flera påminnelser och det faktum att omfånget av enkäten var kraftigt reducerat. Inga betydelsefulla förändringar från eftermätning-en framkom i någon av de studerade variablerna, vare sig av barnets beteende eller av föräldravariabler.

Om data följs från förmätning till eftermätning och 6-månadersuppföljning för alla som har data kan man säga att de effekter som programmet producerade vid eftermätningen vidmakthålls i stort sett vid 6-månadersuppföljningen.

Vilken arena är bäst lämpad för att rekrytera småbarnsföräldrar till generellt föräldrastöd? Eftersom föräldrar har kontakter med BVC och framför allt förskola under barns första levnadsår kan dessa arenor vara viktiga för rekrytering av föräldrar till universellt föräldrastöd riktat till föräldrar med barn i förskoleåldern. Alla barn i Göteborg inbjuds vid 2,5 års ålder till hälsobesök på BVC och mer än 80 % av alla barn i denna ålder har förskoleplats. Det är av intresse för framtida föräldrastödssatsningar att utvärdera varifrån föräldrar som anmäler intresse för att delta i föräldrastöd får kännedom om dessa. I denna studie undersökte vi specifikt om de föräldrar som deltog fått information via BVC eller via förskolan.

För att besvara denna frågeställning spreds information om projektet på alla sätt som ansågs vara möjligt, framför allt till kommunala förskolor och vid upprepade tillfällen till personal på BVC- mottagningarna i området.

I vår studie beskrev hela 84 % av föräldrarna att de fått informationen av förskolan och enbart två föräldrar att de hade fått informationen om projektet via BVC. Övriga föräldrar uppgav ingen källa eller att de fått information om projektet via vänner, projektets hemsida eller artiklar i media. Slutsatsen är att förskolan i detta projekt tveklöst var den mest effektiva arenan för rekrytering av småbarnsföräldrar och att den erfarenheten kan ligga till grund för motsvarande projekt.

Med studiens design kan vi inte besvara om föräldrar verkligen nåddes av informationen via BVC eller vilken kvalité den hade. Eftersom det var de ansvariga inom förskolan som ville utveckla ett universellt föräldrastöd och sedan genomförde projektet hade säkert betydelse för att det främst var förskolepersonal som hade informerat de föräldrar som deltog. Förskolepersonal har förstås andra möjligheter att i dagliga kontakter ge personlig informa-tion jämfört med BVC som i normalfallet träffar föräldrar vid endast enstaka tillfällen.

Vilka föräldrar är intresserade av generellt respektive riktat stöd när de informeras om och erbjuds båda insatserna? Föräldrarna fick vid förmätningen besvara frågor om sociala förhållanden för att hjälpa oss besvara frågeställningen om vilka föräldrar som är intresserad av generellt respektive individuellt stöd respektive de som inte alls vill ta del av föräldrastödet.

Vid anmälan om att delta i studien fick familjerna välja mellan att få ett individuellt riktat stöd och att delta i föräldraträffar. Av samtliga föräldrar som deltog i studien var det enbart 12 (2.5%) som ville ha individuellt stöd som första insats. De föräldrar som anmälde sitt intresse tycktes främst vilja diskutera sin föräldraroll tillsammans med andra föräldrar och en gruppledare istället för att få individuellt anpassat råd och stöd.

Underlaget för att göra statistiska analyser med syftet att bättre förstå vilka föräldrar som gjorde dessa olika val är begränsat på grund av det lilla antalet föräldrar som valde individuell insats. När dessa två grupper av för-äldrar jämfördes framträdde i stort sett inga skillnader förutom en tendens var att de föräldrar som helst vill ha individuellt stöd rapporterade att de upplevde barnens beteenden och de dagliga föräldrauppgifterna något mer utmanande.

Vad karaktäriserar föräldrar som är respektive inte är intresserade av att delta i föräldrastödsprogram?Det har ofta påpekats att det finns för lite forskning om faktorer som förklarar deltagande eller icke-deltagande i primärpreventiva insatser. Tjugosju föräldrar deltog i vår undersökning om föräldrar som väljer att inte delta i föräldraträffar genom att besvara förmätningsenkäten. Våra ansträngningar att locka fler föräldrar som väljer bort föräldrautbildningar till att medverka i forskningen genom att besvara enkäter var inte framgångsrik.

Det fanns inga signifikanta skillnader i sociala bakgrundsförhållanden mellan de som tackade ja till att delta jämfört med de som tackade nej och fyllde i förmätningen förutom att det var en signifikant större andel föräldrar med nordiskt ursprung som valde att inte delta i föräldraträffar.

I tolkning av vad som karaktäriserar de föräldrar som deltog i studien behöver man ta hänsyn förhållandena i stadsdelen där den genomförts. Stadsdelen har en mycket stor andel invånare med invandrarbakgrund. Där finns dessutom en stor andel familjer med låg socioekonomisk status (lägre utbildning, lägre inkomst och högre arbets-löshet etc.) än genomsnittet för landet. Totalt sett rapporterade 10 % av de som deltog i föräldrastöd att deras månadsinkomst inte räcker för utgifterna, medan motsvarande siffra för de som valde att inte delta i föräldraut-bildning var 7 %. Som jämförelse rapporterade 1.6 % av de familjer från hela Sverige som deltog i normeringsstudien att deras månadsinkomster inte räcker för utgifterna.

Av dem som deltog i föräldrastödsprogrammet var en klar majoritet födda utanför Norden (80 %), varav 78 % av mammorna och 85 % av papporna. 84 % var sammanboende, 11 % hade ensam vårdnad om barnen. Det fanns i genomsnitt 2,3 barn i familjen.

Frågan om varför föräldrar inte valde att delta kan inte besvaras med de kvantitativa data som har samlats in inom ramen för projektet. För bättre förståelse av potentiella mekanismer och för att generera hypoteser gjorde vi en kvalitativ studie som bland annat försöker belysa denna fråga.

Hur stor andel av föräldrarna fullföljer föräldrastödsprogrammet och vad predicerar fullföljandet av programmet? Ett betydande problem i de flesta universella preventiva insatser är bristande följsamhet. Det är angeläget att kart-lägga vad som kan förklara detta. Med bättre kunskap om vilka föräldrar som tenderar att hoppa av från universella insatser och kunskap om vilka variabler som förklarar att man fortsätter delta i dem, skulle man sannolikt kunna minska avhoppen. Till exempel genom att ge mer motiverande insatser för de med högre risk för avhopp, erbjuda dem en mer anpassad insats eller på andra sätt anpassa implementeringen av insatsen för att föräldrarna i högre utsträckning ska fullfölja den.

Av totalt 226 föräldrar som började delta i föräldraträffar var det 163 (72 %) som besvarade enkäter efter att de deltagit i föräldraträffar. Antalet träffar som föräldrarna deltog i var: en gruppträff (17 %), 2 träffar (12 %), 3 träffar (19 %), 4 träffar (26 %) and samtliga 5 träffar (26 %). Det innebär att 71 % av föräldrarna gick på minst 3 träffar och över hälften deltog i 4 eller alla fem träffarna.

Varken civilstånd, utbildningsnivå, inkomst eller mamma/pappa predicerade graden av deltagande i föräldragrupps- träffarna. Inte heller variabler som hade med barnets beteende att göra eller variabler relaterade till föräldraskapet, kunde predicera i vilken utsträckning man deltar.

En majoritet av de föräldrar (över 70 %) som började delta i föräldraträffar inom GoU deltog i minst 3 av 5 träffar. Studien av kvantitativa data kan inte ge meningsfull information om vad som predicerar bortfall eller fullföljandet


16 17


av träffarna trots att ett stort antal variabler undersöktes. Kvalitativa studier kan kanske generera hypoteser som empiriskt kan testas i framtida studier.

Diskussion och reflektionerEffektstorlekarna i föreliggande studie är små och ligger i stort sett i nivå med resultaten av andra universella preventiva föräldrastödsprogram. Effekten av GoU på både föräldrabeteenden, upplevelser och barns beteende varierar i de flesta fall mellan obefintliga till små mellan för- och eftermätning. Ett märkbart undantag är effek-ten på depressiva symptom som minskade dramatiskt hos föräldrarna. Effekten var så stor att data granskades upprepade gånger för att försäkra oss om att det inte fanns några felaktigheter i datainmatning eller extrema fall som kan snedvrida resultaten. Detta var inte fallet utan en mycket kraftfull minskning av depressiva symptom har inträffat. Det kan vara så att deltagande i grupp, fokus på hur man kan stärkas i sin föräldraroll och den avdra-matisering och normalisering som interventionen innebär kan ha medierat effekten av reduktion av depressiva symptom.

Av intresse är också förändring på barns ouppmärksamhet och överaktivitet med en måttlig effekt från för- till eftermätning. Om förändringen beror på att föräldrarna har tillämpat strategier och förhållningssätt som de har förvärvat under GoU eller om det handlar om föräldrarnas syn på barnets beteende som en konsekvens av mins-kade depressiva symptom, ökad värme i familjen, eller en minskning av tvingande, bestraffande föräldraskap, alternativt ovidkommande faktorer, kvarstår att undersöka genom att upprepa studien.

En styrka i föreliggande studie är tillgång till normdata som underlättar tolkningen av resultat och sätter dessa i ett bredare sammanhang. När deltagande föräldrars utgångsvärden sätts i relation till normativa data (t.ex. medel-värdet på värme i familjen vid förmätningen: M=20.66, SD=3.98, i förhållande till medelvärdet och spridningen i den allmänna populationen av föräldrar till barn i samma åldrar M=21.4, SD=2.7) blir det uppenbart att det finns oerhört lite utrymme för förändringar i relation till genomsnittet i den allmänna populationen. Små effekter ska förväntas. När vi å andra sidan undersökte subgrupper av föräldrar vid utgången hade risk- eller problemvärden visade analyserna på mycket stora förändringar från för- till eftermätning. Dessa förändringar tycks vara större än vad som kan förklaras av regression mot medelvärdet. Givet studiens design kan det dock inte uteslutas om de effekter som uppkommer kan bero på tid eller andra variabler.

Erfarenheter och upplevelser hos föräldrar som deltagit i föräldraträffar. En intervjustudieErfarenheterna under projektets gång visade att det var större svårigheter att intressera föräldrar för att ta del av föräldrastöd än vad som förutsågs i planering. Detta väckte frågor som inte fullt ut kunde besvaras av den initialt tänkta forskningsdesignen. Till exempel om svårigheterna med rekrytering speglar ett utbrett ointresse för föräldraträffar, att föräldrar är tveksamma till träffar som erbjudas av personal inom förskolan och om ett initialt ointresse ändras av att delta i träffar.

Intervjustudien genomfördes med föräldrar som under hösten 2013 deltagit i föräldraträffar. Syftet var att få ta del föräldrars tankar när de blev inbjudna till att delta, deras beskrivningar av upplevelser av träffarna och reflektioner efter att de varit med.

Intervjuer genomfördes kring i förväg definierade frågeområden. Även om det inte av intervjusvar går att genera-lisera till hur det varit för alla, så ger de kunskap om enskilda föräldrars erfarenheter som kan öka förståelsen för föräldrars upplevelse av föräldrastöd. Sådan kunskap blir komplement till övrig utvärdering i form av resultat från enkätstudie och kan vara betydelsefull vid utformning av framtida föräldrastöd.

MetodSammanlagt intervjuades 21 föräldrar som hösten 2013 deltagit i föräldraträffar och dessutom 6 som inbjudits men som inte deltagit i någon föräldraträff. De var mellan 21 till 41år, fyra var pappor. Arton är födda i ett land utanför Norden med inflyttning till Sverige mellan 1986 och 2008. Sex var förstagångsföräldrar medan övriga hade minst två barn.

Intervjuerna, som var och en tog en knapp timma, genomfördes av två forskningsassistenter inom projektet (Eva Klockar och Stina Wilke). Intervjuerna spelades in varefter diktaten transkriberades ordagrant. Tre personer läste de utskrivna intervjuerna och identifierade var för sig teman i svaren och valde sedan citat från intervjuerna som uppfattades illustrera dessa teman.

ResultatAv de intervjuades svar framgick att det var få föräldrar som kände till möjligheter att få ta del av föräldrastöd eller föräldrautbildning. Att så få hade hört talas om föräldrastöd kan vara en förklaring till att det var vårt att rekrytera föräldrar för att delta. De intervjuade menade samfällt att det behövdes information från en känd person och för några till och med konkret erfarenhet av vad det innebär att delta i föräldraträffar för att bli motiverade.

- Jag såg lappen på anslagstavlan men tänkte inte på det så mycket, men när förskoleläraren frågade så ...

Av de intervjuades svar framgick att det var viktigt att det finns en tydlig information om att dessa grupper vänder sig till alla föräldrar och inte i första hand till dem som har problem liksom att information inte lämnas vidare.

När föräldrar beskrev vad som gjorde att de ville delta återkom nyfikenhet på vad det skulle kunna innebära men också en önskan att träffa andra föräldrar och får mer kunskap om barn.

- Nyfikenhet på vad det var, känsla av att man kanske behövde ett ställe att prata med andra mammor för att det är väldigt nytt för mig, jag kände inte så många andra som har barn från tidigare.

Det var särskilt de som inte har barn förut som sa det.

- För att lära mig... det här är mitt första barn.

Praktiska lösningar har varit betydelsefulla som att träffarna var i närheten av där man bor och att det fanns möj-lighet till barntillsyn.

- Platsen, om jag skulle poängtera något... viktigt att det är nära, för jag känner inte sitta på en spårvagn eller i en bil och... jag orkar inte.

Möjligheten att ha tolk var en annan faktor. Språksvårigheter har betydelse för flera föräldrar varför tillgång till tolk var en förutsättningen för att kunna delta. De intervjuade tyckte att det fungerar att ha tolk även om tolkens skicklighet påverkade hur träffarna blev. Till exempel kunde det försvåra allas delaktighet i gruppdiskussion när den måste gå genom tolk.

En grundläggande tanke i projektet var att koppla träffarna till förskolemiljön och att det var förskolelärare som


18 19


ledde dem. Alla de intervjuade utryckte sig positivt om att projektet hade förskolelärare i rollen av att vara grupp-ledare. Speciellt framhöll flera betydelsen av att de har vardagserfarenheter av barn i den aktuella åldern.

- Ja, för att dom förstår hur barnen är och... dom... alltså dom är varje dag med barn så dom förstår vad vi säger… så dom är... hur man säger... dom har... erfarenhet.

Alla intervjuade föräldrar beskrev upplevelsen av träffarna i positiva ordalag, att det var trevligt och glad stämning liksom att deltagarna ville dela med sig och ta aktiv del i samtalen.

- Alla föräldrar liksom reflekterade och de var ivriga... vissa stunder då vi alla blev så här jättevarma och rosiga om kinderna... alla var ju så glada i sina barn och så satt vi ändå och diskuterade... ja... hur gör man...

Detta är förstås inte oviktiga aspekter även om det viktigaste var i vad mån föräldrars erfarenheter stämmer med projektets intentioner vilket kan ge underlag som motiverar att fortsätta att erbjuda föräldrastöd. I det perspektivet förmedlade flera av de intervjuade de fått ökat förståelse för sitt barn och att man lärt sig saker som fått betydelse för hur man möter sitt barn. Det man lärt kunde också ha betydelse för hela familjen.

- Så den kunskapen tar jag med mig hem och berättar till min man som inte har bott här så jättelänge, så att det blir... det underlättar, för han har en helt annan syn på barnuppfostran

Framför allt återkommer att deltagande föräldrar fått bekräftelse i föräldrarollen, inte minst genom igenkännande i hur andra föräldrar har det.

- Det är skönt för att man pratar med andra föräldrar och man ser att dom har samma problem som mig upplever.

- Och då jag kände mig i kroppen lite lättare och… nej, jag är inte ensam. Nej. Jag har inte… inte mycket pro-blem… då vart det positivt.

Träffarna har lett till kontakt med andra föräldrar och närhet till fler föräldrar i närområdet.

- Ja... mycket skillnad... mina föräldrar tänker ett annat sätt t... eller kanske alla i mitt land tänker på ett annat sätt. Dom bara säger vad barnet måste göra... det är inte viktigt lyssna vad de vill göra. Nej, dom sa, du måste göra så, du måste göra.... Men här i Sverige är mycket skillnad. Barnen gör vad han vill nästan [kort skratt] .. och bestämmer. Men... nu jag har förstått att för hans skull jag måste vara mer bestämd med han och... ja, det är svårt i början, men det är bättre för honom.

Några förmedlade att deltagande gjort att de bättre förstår sina barns behov.

- Ibland så kan man tycka, ja men Gud, nu är han bara jobbig, tänkte jag... men sedan började jag tänka, nej... nu är han inte alls jobbig, utan han vill ha lite uppmärksamhet.

Alla de som intervjuats uttryckte att alla föräldrar bör erbjudas delta i föräldraträffar och flera betonade att det är bra för alla föräldrar och inte särskilt för dem som har problem. Dessutom påpekade några att det är särskilt bra för dem som är osäkra som föräldrar, framför allt sa de som är förstagångsföräldrar det.

- Verkligen. För att man är ju instängd i sin lilla värld. Och… men man träffar ju inte andra, alltså personligen jag tror dom flesta har det så där. Det är… vi lever ju ett stressigt liv … så man har inte den här chansen och få träffa och gå ut och fundera och diskutera… hur och så där.

- Speciellt för sådana som jag. Som har ju inte erfarenhet.

Inför framtida planering återkommer man till att det är angeläget att information kommer från kända personer och att det inte fungerar med att enbart sprida informationsmaterial.

- Jag tänker så att man inte kan lägga reklam på affären eller någonting. Jag tror att ingen kommer att kolla på det.

- Att det måste komma ifrån någon som är hyfsat nära. Antingen från andra föräldrar eller från andra vuxna … som föräldrarna själva träffar och då är det ju förskolepersonal bäst.

När deltagande föräldrar ombads fundera över vad det kan finnas för orsak till att föräldrar inte vill delta pekar några på att det finns föräldrar som upplever en osäkerhet inför vad som kan uppfattas som myndighetsinblandning. Det kan också finnas en rädsla för att bli identifierad med att ha problem. Det vanligaste var ändå att man tror att språksvårigheter och tidsbrist orsakar att föräldrar är tveksamma till att delta. Vidare att det i kommande inbjud-ningar betonas att insatsen vänder sig till alla föräldrar, inte bara föräldrar som upplever problem med sitt barn eller sitt föräldraskap.

- För dom tror... om man deltar i en föräldragrupp, då har man utsatt hela familjen för det här att... då har man ögonen på sig …Det finns rädsla att släppa in någon och lämna ut för mycket information. För dom tror allt spelas in och det lämnas in till socialen.

Vad har föräldrar som tackade nej till deltagande för tankar och reflektioner kring sitt val? Intervjuer med 6 föräldrar som fått inbjudan men som inte deltagit i föräldraträffar

De föräldrar som intervjuades utryckte alla en positiv uppfattning till att ha blivit inbjudna. Ingen förmedlar någon tveksamhet till betydelsen av föräldragrupp eller att de på något sätt hade invändningar mot föräldrastöd, utan förmedlade istället besvikelse över att inte ha kunnat delta.

- Det var verkligen något som lockade mig …någonting jag såg fram mot. Det var bara det att jag inte hade något tillfälle att vara med.

Ingen framförde heller tveksamhet inför att det var knutet till förskolan och att det var förskolelärare som höll i träffarna.

- Det är bra. Förskoleläraren känner ofta mina barn bättre … så jag kan fråga förskoleläraren.

Vad gjorde att du valde att inte delta?

- Tid ... jag borde ha gått ... jag nästa ångrar mig lite grann.

Hur fick du information?

- Pedagog på förskolan fråga mig. Och min granne gick … och säger jättebra och så jag ville.

ResultatIngen av de intervjuade föräldrarna,som inte deltagit i någon insats, framförde tveksamhet till i föräldragrupper och uttryckte istället besvikelse till att de inte hade kunnat vara med. Alla gav tidsbrist som orsak.

Det går inte att säga hur representativ denna grupp föräldrar är för andra föräldrar som tackar nej till att ta del av föräldrastöd. De hade ändå svarat positivt på att medverka i en intervju varför man kan förstå att de att de inte helt tar avstånd.

Tidsbrist var viktigt, vilket bör beaktas i framtida implementering av generellt föräldrastöd. Internetbaserade pro-gram som delvis täcker innehållet i sådana program kan vara ett komplement som ger föräldrarna möjlighet att ta del av programmet när som helst. Nackdelen med en sådan modell är att värdet av att träffa och dela erfarenheter med andra föräldrar går förlorade.


20 21


Förskolelärares erfarenheter av att leda föräldragrupper. Fokusgrupper med förskollärare som varit gruppledareFöräldrastödsprogrammet Glädje och utmaningar utgår från att med förskolan som miljö och med förskolelärare som ledare utveckla föräldrastöd i form av träffar för föräldrar till barn i ålder 2,5 år till 5 år. Det finns få erfaren-heter i Sverige av att förskolelärare har varit ansvariga för föräldrastödjande insatser. Därför är det betydelsefullt att inför vidareutveckling av detta program och framtida liknande satsningar ta tillvara tankar och erfarenheter hos förskolelärarna som deltagit.

MetodFrån augusti 2011 till augusti 2013 genomfördes 5 gruppledarutbildningar. Sammanlagt har 50 förskolelärare utbildats och av dem har 41 hållit i grupper. Med syftet att ta tillvara synpunkter på och upplevelser av att hålla i föräldragrupperna genomfördes två fokusgrupper.

Gruppledarna, som deltog representerade deltagande förskoleområden i stadsdelen, hade varit ledare för ett varie-rande antal grupper. Femton pedagoger tillfrågades via brev. Alla var villiga att delta men fem hade inte möjlighet att närvara vid de angivna datumen.

Samtalen i fokusgrupperna tog två timmar. En grupp innehöll pedagoger som utbildades inför hösten 2013 och den andra, pedagoger som utbildats tidigare. Samtalen i fokusgrupperna spelades in varefter diktaten transkri-berades ordagrant. Tre personer läste utskrifterna var för sig identifierade teman i svaren och valde citat från intervjuerna för att illustrera de teman som återkommer.

Forskargruppen hade inför intervjuerna sammanställt frågeställningar som bedömdes vara intressanta att få be-lysta. Intervjuerna avsåg att få deltagande förskolelärares reflektioner och erfarenheter inför att tog på sig uppgif-ten, hur de upplevde att hålla i träffarna och deras tankar efter att de avslutats.

ResultatAlla gruppledarna som deltog i fokusgrupperna uppfattade att uppgiften att vara gruppledare är väl förenlig med yrkesrollen och att den stämde med förskolans uppdrag.

- Tycker att vi är perfekta för det här och sedan har vi den här fördelen av att har en kontakt redan med föräld-rarna och dom har ett förtroende för oss.

Man förmedlar att det därför kändes naturligt att ta på sig uppgiften och såg det som en fortsättning på tidigare intresse för föräldrasamarbete.

- Ja, jag tycker att det känns naturligt …vi har ju alltid kontakt med barn och föräldrar.

Utbildningen till gruppledare gav förskolelärarna insikt i hur de kan lägga upp träffarna och kunskap om inne-hållet i materialet. Deltagare i fokusgrupper tyckte att det under utbildningen var betydelsefullt att få reflektera över innehållet, att få öva på att tillämpa materialet och på att leda träffarna. Något som gav en säkerhet då de sedan själva ledde grupper.

- Den var ju nödvändig, dels förstå målsättningen med det, vilken… vad vill vi uppnå, vad är det som är viktigt och varför.

Flera återkom till att det var svårt att rekrytera föräldrar till föräldragrupperna och varför de menade att det är viktigt att föräldrarna känner den som informerar.

- Tror jag det är viktigt … att det inte är någon utifrån som kommer och sätter upp lapparna utan att det faktiskt ligger i… i närmiljön att pedagoger som rör sig i föräldragruppen eller i område, som är kända ansikten.

Egna erfarenheter av materialet och träffarna gav gruppledare en större motivation för att rekrytera föräldrar. Några ansåg att intresse från förskolans ledning har betydelse då många föräldrar uppfattar chefens roll som särskilt viktig.

- Efter vi själva blev utbildade och vi började bli intresserade av det och vi tyckte det var ett bra… ja ett bra arbete och ett bra sätt och jobba på och så, då var det ju inga problem och få in föräldrarna. För att då var det ju nå-gonting som vi kunde prata för.

GenomförandeGruppledarna förmedlade entusiasm kring uppgiften att vara gruppledare och att de hade haft roligt.

- Om föräldrarna känner att vi tycker det här är roligt, skrattar och är väldigt avslappnade och avspända. Då kan dom också slappna av på samma sätt.

Att vara två gruppledare hade flera positiva implikationer: Det underlättade praktiska moment, man kunde stödja och komplettera varandra och utnyttja varandras olikheter t.ex. genom att spela rollspel.

- Du kan spela på att vara två. Om det är en föräldragrupp som är ganska tillknäppt, så kan du åtminstone reso-nera kursledare emellan för och vara förebild i hur man kan resonera och då kan det sätta igång som stackars föräldrarna som sitter där och inte visste att dom fick prata.

Att deltagande föräldrar har olika språk och erfarenhet från olika kulturer återkom i gruppledarnas reflektioner. De förmedlade att det oftast gick bra att ha med tolk för en eller flera deltagare även om tolkens skicklighet hade betydelse. Tolkens deltagande kunde påverka både presentationer och samtalen gruppdeltagarna emellan.

- Så allt beror ju på vad man har för sorts tolk. En gång så gick det jättesmidigt…

Att deltagarna kom från olika kulturer gav enligt de som deltog i fokussamtalen givande erfarenhetsutbyte under träffarna. Olikheter i synsätt var berikande, samtidigt som deltagare hittade mycket som var gemensamt trots skillnader i sina uppväxtmiljöer.

- Och det var så intressant för att alla dom här föräldrarna, dom var ju från olika länder men dom hade ändå på något sätt samma gemensamma bakgrund… dom kunde hitta gemensamma nämnare, så det tycker jag bara var positivt.

Gruppledarna i fokusgrupperna tyckte att materialet fungerade som var avsett och att föräldrar hade förmedlat att informationshäftena var uppskattade och att de också kunde vara var av glädje för övriga i familjen. Gruppledar-na upplevde att deras uppgift var att skapa struktur för träffarna, se till att alla deltagare blev uppmärksammade, åskådliggöra och förklara innehållet i materialet och fram för allt att få igång samtal.

- Förtydliga, improvisera lite men ändå att man har materialet hela tiden som bas.

I handledningen fick gruppledarna återkoppling på hur de ledde träffarna och perspektiv på sin egen prestation. Alla gruppledarna förmedlade att det visserligen initialt varit oroande att låta sig filmas, men att det sedan blev ett uppskattat hjälpmedel. De tyckte till exempel att det var utvecklande att titta på filmerna med sin kollega eller med handledaren och reflektera över vad som hände under träffen.

- Just det här att få någon att se en utifrån. Och se också dom positiva sidorna för man är ju väldigt självkritisk, … få feedback kring funderingar man själv får när man ser sig, gör det någonting om man gör så eller.

Upplevelser efter att ha lett träffar Gruppledarna upplevde att träffarna var betydelsefulla för deltagande föräldrar, att de hade väckt tankar och ibland aha-upplevelser.

- Hon gick därifrån och var väldigt uppfylld av det hon hade hört och det hon hade hört från andra hur dom hade gjort…

- I reflektionen över sin föräldraroll har dom sagt: ”Jag kan vara förälder”. Eller, ”oj vad svårt det är och vara förälder, men det går över, det går bra. Jag är tillräckligt bra.”…

Man förstod att föräldrar har ett behov av att träffas och att träffarna gav möjlighet att lära känna andra föräldrar i närområdet.

- Och sedan blir det en väldigt go liksom gemenskap runt barnen på något sätt. För att dom som kommer på kur-sen bor ju i samma område. Det blir ju lite grann det här dina och mina barn, känner jag, på något sätt. Man blir inte så anonym…

Gruppledarna återkom till att de tyckte sig ha kompetens för uppgiften att vara gruppledare och att de upplevde att föräldrarna var trygga med dem som gruppledare.

- Då vi har den här kunskapen så känner jag att det är viktigt att vi delar med oss

Samtidigt påpekade någon att det kunde vara en utmaning att både vara samtalsledare för föräldrar samtidigt som föräldrar såg dem ihop med deras barn i förskolemiljön.


22 23


Deltagarna i fokusgrupperna var eniga om att det finns skäl att fortsätta inbjuda till föräldragrupper och att för-skolan är en lämplig arena för föräldraträffar.

- Var är barnen idag, jo men dom är på förskolan och det är där föräldrar träffar föräldrar. Så jag tror att försko-lan som inte bara som barnens arena utan som en föräldraarena tror jag är viktig.

Gruppledarna beskrev också att erfarenheterna hade betydelse för det vanliga arbetet bland annat genom att det gav en ökad medvetenhet om hur man är ihop med barnen liksom för hur man samtalar med föräldrar.

- Extra dimension till yrkesrollen….. Det är jätteroligt. Stimulerande. Tankeväckande. Ja, det har utvecklat mig jättemycket.

Det väckte också tankar om egna arbetsplatsen varför flera tyckte att de skulle vilja ha liknande träffar med hela sitt arbetslag.

Fortsättning – vad behövs för en sådan?Gruppledarna i fokusgrupperna förmedlade att det är angeläget att en fortsättning är förankrad hos alla medarbe-tare på arbetsplatsen och att det finns en övergripande organisation inom stadsdelen med egen budget för att det ska fungera i framtiden.

- Jag tror det är jättesvårt om ingen liksom håller i trådarna lite högre upp och så utan att gruppledare själva skall hålla i allt. Då är det lätt att det rinner ut i sanden.

Någon tyckte att det i framtiden skulle vara bra att kunna erbjuda likande träffar för föräldrar med yngre barn t.ex. i anslutning till inskolning på förskolan.

Sammanfattning • Förskolan är en bra arena för föräldrastöd. Den är en neutral miljö som majoriteten föräldrar har daglig

kontakt med. Föräldrar har förtroende för förskolelärare som ledare för föräldraträffar.

• Förskolelärare upplever själva att de efter utbildning har kompetens att vara ledare. Erfarenheten av utbildning och av att ha lett föräldragrupper får spridningseffekter för det vardagliga arbetet. I fokusgrup-per beskriver förskolelärare man blivit säkrare i sina vardagskontakter med föräldrar och att man utveck-lats i sin yrkesroll. Gruppledarna är informatörer och samtalsledare och har inga förväntningar på sig att ha en terapeutisk roll i mötet med föräldrar.

• I stadsdelen med föräldrar som till stor del kommer från andra kulturer finns det liten kännedom om föräldrastöd och mycket liten beredskap att ta del av sådant utifrån presentation via anslag eller infor-mationsbroschyrer. För att föräldrar ska bli motiverade för att delta krävs att de i personlig kontakt får information om vad föräldraträffar innebär, att de riktar sig till alla föräldrar utan att man har problem med sina barn och att de inte har koppling till myndighetsutövning.

• Föräldrar förmedlar i intervjuer att deltagande i föräldragrupp stärkt dem i sin föräldraroll. Skillna-der i bakgrund t.ex. i syn på uppfostran berikar samtal om föräldrarollen samtidigt som samtalen visare att man trots olika bakgrund har många likartade erfarenheter i rollen av att vara förälder.

• De föräldrar som deltog i projektet beskriver, vid jämförelse med normgruppens resultat, barnens beteende liksom sitt föräldraskap på samma sätts som de flesta andra föräldrar. Projektets ambition att med det univer-sella programmet nå föräldrar ”i gemen” dvs. inte speciella riskgrupper, har i den meningen nått sitt syfte.

• Resultaten från utvärderingen visade att samtal i grupp med andra föräldrar med utgångspunkt från ett strukturerat program kan ha positiv påverkan på betydelsefulla föräldrafaktorer hos föräldrar i gemen och ha stor betydelse för dem med stora problem. Genom att erbjuda en universell insats undviker man stigmatisering men kan ändå gynna föräldrar med belastningsfaktorer. Detta har vi visat i en popu-lation av flertalet deltagarna (ca 80 %) är födda utanför Norden och bor i en stadsdel med låg SES och där majoriteten kommer från andra länder.

• Deltagande i samtal med andra föräldrar kan göra att föräldrar blir medvetna om problem som de behöver individuellt stöd för att lösa. Erfarenheter i projektet var att mer än 15 % uttryckte sådant behov varför generellt stöd bör kompletteras med sådan möjlighet.

• Med medvetenhet om de metodologiska begränsningar som redovisats (t.ex. pre-post design istället för RCT, stort bortfall, och potentiella selektionseffekter) är det sammantaget lovande resultat som motiverar fortsatt satsning med föräldrastöd via förskolan och ytterligare utprövning i andra miljöer.

• De positiva resultat som framkommer talar för potentiell kostnadseffektivitet, något som behöver undersökas genom att upprepa studien.


24

Gra

fisk

prod

uktio

n: H

asse

lgre

n, S

elbe

rg &

Par

tner

s. w

ww

.hso

p.se

Documents

Föräldrastödsprogrammet Glädje och Utmaningar. Kortversion