från Åbo Akademi Nr 1 20.1.2006 Cellens vara eller inte varaweb.abo.fi/meddelanden/pdf/Meddelanden_2006_01.pdf · ekonomidirektion valdes Andreas Pada, Rolf Ahlqvist och Lars Hassel

från Åbo Akademi Nr 1 20.1.2006

Cellens vara eller inte varaSpetsforskningsenhet om cellstress

2 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

■ ÅA:s informationsenhet har fl yttat från FÄ-huset till Kos-morama.

Hurudana är de nya utrym-mena, informationschef Thurid Eriksson?

– Man kan säga att Förvalt-ningsämbetet nu har fått en egen informationsfl ygel i Kos-morama. Alla i informations-enheten är samlade under samma tak, det vill säga infor-mationschefen, två webb-redaktörer, två Meddelanden-redaktörer, forskningsinfor-mation, alumniombudsman-nen och byråsekreteraren.

Kosmorama ligger på FÄ-husets innergård, precis bred-vid i Gripen.

– Man kommer lättast in till infoenheten genom att gå in genom porten till innergården vid FÄ, och går sedan snett över gården och till Kosmo-rama i hörnet på innergården. Vid dörren fi nns en porttele-fon där man ringer på så öpp-nar vi dörren. Skyltarna som hjälper besökare att hitta fram kommer upp i dagarna. Vår adress och telefonnumren är fortfarande de samma.

Infoenheten fi nns huvud-sakligen på andra våningen, och på bottenplan fi nns bland annat forskarrum.

– Vi är mycket nöjda med utrymmena som är ändamåls-enliga, med till exempel bättre intervjuutrymmen för redak-tionen. Vi är också närmare studieärenden i Gripen, och det är bra då vi ska samarbeta med studentrekryteringen. De nya utrymmena ger också bättre förutsättningar att jobba i team, något som är naturligt då man jobbar med information. Info-enheten är fortfarande bara några steg från huvudbyggna-den. Utrymmena invigs offi ci-ellt i mitten av februari, säger Thurid Eriksson. –HB

EN FRÅGA FÅR SVAR

Infoenheten i Kosmorama

Fakta om svensk fi ktionslitteraturFilis ny databas på ÅA:s webbsidor

Två externa medlemmar till styrelsen■ Då Åbo Akademis avgående styrelse höll sitt sista möte 15.12.2005 val-des följande personer till externa medlemmar i den nya styrelsen för perio-den 1.1.2006–31.12.2008: vicehäradshövding Birgitta Kantola och docent Örjan Andersson.

Anniina Pirttimaa leder kårstyrelsen■ ÅA:s Studentkårs fullmäktige valde på sitt konstituerande möte 15.12 An-niina Pirttimaa till styrelseordförande för år 2006. Pirttimaa är från Åbo och studerar folkrätt för tredje året. Hon har tidigare fungerat som styrelsens vice-ordförande. Till övriga styrelsemedlemmar valdes Tiina Alanko, Petteri Suomi-nen, Kristel Englund, Annika Kurki, Maria Finström och Christian Ekblom.

Till styrelseordförande för Kåravdelningen i Vasa valdes Anna Nyback och till övriga styrelsemedlemmar Oscar Ohlis, Henrik Hökman, Annika Bodman, Sonja Lyly och Sofi a Nylund.

Studentkårens fullmäktige valde även ett nytt presidium åt sig, som år 2006 består av Hanna Laitila som fullmäktigeordförande och Otto Anders-son och Heidi Hietala som viceordförande. Stefan Wallin återvaldes till kårkurator för de kommande två åren och till medlemmar av Studentkårens ekonomidirektion valdes Andreas Pada, Rolf Ahlqvist och Lars Hassel.

■ Behöver du fakta om fi ktions-prosa på svenska från åren 1830–1900 så hittas det numera i databasen Filis på Åbo Akademis webbsidor. Filis står för Fiktions-litteratur på svenska, vilket också är namnet på ett språk- och tvär-vetenskapligt forskningsprojekt som startades våren 2003 då Lars Wollin nyligen blivit professor i svenska språket vid ÅA. Wollin är projektets vetenskaplige le-dare och huvudansvarig för da-tabasen.

De övriga som har arbetat med att framställa databasen är FM Maria Sarén, FM Sandra Uitto, FM Sofi a Sevón, samt Joakim Björklund från Datacentralens databassektion.

Databasen Filis består av två delar. I del 1 registreras knappt 11 000 böcker som gavs ut i Sveri-ge 1830–1900, och i del 2 ett tusen-tal böcker som gavs ut på svenska i Finland. Del 1 färdigställdes i mitten av december, och del 2 blir färdig i januari.

– Det som sägs och skrivs i dag om litteratur från 1800-talet bru-kar gälla det som den borgerliga medelklassen läste. Men i Filis har vi med allt som kom då, också så kallad skräplitteratur. Det fi nns till exempel 67 böcker av frans-mannen Charles Paul de Kock, en författare som antagligen bara litteraturspecialister känner till numera, säger Maria Sarén.

– Databasen möjliggör prövning av många olika frågor i forskning-en kring språk och litteratur i det viktiga ”äldre-moderna” skedet. Filis är ingen textdatabas, men en ingång till sökning av texter. På det svenska området fi nns det nog inga föregångare med samma kapacitet vill jag påstå, säger prof. Lars Wollin.

Fiktionsprosa är en viktig gen-re då man vill studera språkets utveckling och förändring under en viss period.

– Man skall inte tänka så att språkvetare borde intressera sig för enbart facktexter, medan lit-

3MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

teraturvetare granskar skönlit-teratur. Många faktorer i skönlit-teraturen har nämligen påverkat språkets utveckling. Ett sådant exempel är översättningen, po-ängterar Wollin.

I Filis fi nns nio variabler om böckerna: bokmarknadens aktö-rer (författare, översättare, förläg-gare), översättningens källspråk och originalspråk, översättning-ens originaltitel, utgivningsår, ut-givningsort, utgivningsform (fri-stående verk, serier), utgivnings-intensitet (förstaupplagor, nyut-givning) och omfång (sidantal).

– Böckernas upplagor skulle också vara en av de mest spän-nande variablerna, men den in-formationen kan vi tyvärr inte få tag på för databasen. Det var ofta en affärshemlighet, säger Wollin.

Huvudkällorna för databasen är bibliografi ska verk. Det har alltså gått att få tag på den här in-formationen också tidigare, men nu kan man snabbt få fram sådant som förr har krävt fl era veckors bläddrande i böcker.

Maria Sarén, Sandra Uitto och Sofi a Sevón är alla tre doktoran-der i svenska, och de har forsk-ningsplaner som är kopplade till innehållet i databasen. Sarén tänker forska i de fi ktiva religiösa berättelserna, som blev populära i både Sverige och Finland i mit-

ten av 1800-talet då väckelserö-relsen kom med egna förlag, men som nu är bortglömda. Uitto äm-nar ta reda på mera om periodens kvinnliga författare i Finland – vilka de var, vad de skrev och hurdan status de hade i samhäl-let. Sevón är intresserad av 1800-talets kiosklitteratur, och då spe-ciellt språket.

– Vi hoppas att många andra också börjar använda databasen. Den är nu så färdig den kan bli – men helt färdig blir den förstås aldrig, säger Lars Wollin.

Filis är fri för användning och hittas på denna webbadress: http://www.abo.fi /fak/hf/sve/fi lis/

MICHAEL KARLSSON

INNEHÅLL NR 1/2006

Fakta om fi ktionslitteratur på svenskaFilis ny databas på ÅA:s webbsidor.....................

Signalering och överlevnadNy spetsforskningsenhet om cellstress................

Storsatsning på ÖstersjönErik Bonsdorff vetenskaplig motor......................

Optimerad energianvändningRon Zevenhoven ny professor vid TkF.................

Tänker först på personalenSven-Erik Hansén omvald prorektor.................

Nytänkande ett måste i skärgårdenSkärgårdsseminarium på Hanaholmen...........

Rektors nyårshälsningEtt litet universitet kan vara framgångsrikt.....

Kanslers nyårshälsningÅA skall försvara sin framskjutna position......

PersonalspaltenJämställdhet och jämlikhet vid ÅA..................

BaksidanBrandvägg i biblioteket...................................

Forskningsstipendier 2006........................ Disputationer...............................................

MfÅA noterar................................................ Examina.........................................................

1214162532

2468

101820

2426


Frågan om hur en cell bestäm-mer sig för liv eller död är en av de mest avgörande frågorna inom cellbiologin, och det är på denna fråga som forskningen inom en av de nya spetsenheterna vid ÅA fokuserar. Cell Stress, Signaling and Survival – Centre of Excellence in Cell Stress är namnet på spets-enheten, och bakom den står de biovetenskapliga enheterna vid ÅA, det vill säga ämnena biologi, biokemi och farmaci samt Biotek-nikcentrum i Åbo.

Fem professorer som är grupp-ledare inom sina respektive forsk-ningsområden står bakom spets-enheten, och de är Kid Törn-quist, professor i fysiologi, Mark Johnson, professor i biokemi, Lea Sistonen, akademiprofessor, J. Peter Slotte, professor i biokemi och John Eriksson, professor i zoologi vid Åbo universitet. De säger att fi nansieringen uttryck-ligen kommer att användas för mänskliga resurser och inte för utrustning.

– Det här ger oss möjlighet att rekrytera begåvade postdoktorala forskare och seniorforskare, som kan ta med sig nya idéer och nya metoder. Det är svårt i Finland att få fi nansiering för längre hunna

forskare, men nu har vi möjlighe-ten att erbjuda en bra lön samt en högklassig forskarmiljö.

Rekryteringen av äldre forska-re innebär även att nivån på un-dervisningen och handledningen för studerande stiger.

Spetsenheten kommer att satsa på nya former av samarbete mel-lan de olika biovetenskaperna.

– Hittills har vi utvecklat ex-pertis på skilda håll, men nu kan vi inom gruppen kombinera vårt kunnande, säger Slotte.

– Det är trendigt i dag att tala om interdisciplinär forskning och om att kombinera kunskap, men vi tänker på riktigt gå över gränser-na, inte bara till pappers. Redan då vi skrev ansökan tog vi reda på vad de andra forskarna i gruppen vill åstadkomma. Satsningen gör att vi måste tänka i nya gemen-samma banor inom forskningen, säger Sistonen.

Cellens överlevnad eller dödGruppen bakom spetsenheten valde avsiktligt ett så brett tema som cellstress, eftersom fors-karna inte vill begränsa sig till någon viss typ av stress eller nå-gon viss del av cellen. Forskarna inom enheten har hittills jobbat

på olika nivåer av cellen, allt från cellmembranen (ytan) till cell-kärnan.

– Forskningen har till exempel varit inriktad på hur molekyler samarbetar på cellmembranen och berört proteiner, lipider och jonkanaler. En annan inriktning i forskningen har fokuserat på hur en signal utifrån överförs inne i cellen till cytoplasman, och hur cytoskelettet inverkar på huruvi-da signalen går fram, säger John Eriksson.

Nu gäller det för forskarna att samarbeta och fokusera på cellen som helhet.

– Forskningen täcker hela cel-len och berör hur yttre stimuli överförs som signaler i cellen. Vi har en holistisk syn där vi kan ut-vidga expertisen, säger Sistonen.

Den kritiska frågan för spets-forskningsenheten rör cellens överlevnad, och frågan om hur cellen kan försvara sig mot stres-sande förhållanden och yttre på-frestningar.

– Att vara eller inte vara är frå-gan som cellen ställer sig, säger Eriksson.

En cell måste under sin livstid uthärda allvarliga stressförhål-landen som orsakas av faktorer

Professorena Mark Johnson, J. Peter Slotte, Kid Törnquist, John Eriksson och Lea Sistonen hör till den nya spetsforskningsenheten i cellstress.

Signalering och överlevnadNy spetsforskningsenhet fokuserar på cellstress och celldöd


som hetta, tryck, toxiner, närings-brist eller infektioner orsakade av bakterier och virus. För att över-leva dessa påfrestningar och bi-behålla homeostas har cellerna utvecklat olika försvarsmeka-nismer. En av dessa mekanismer är värmechockresponsen som är specifi k för proteinförstörande stress. En annan mekanism är apoptos eller programmerad cell-död, som eliminerar gamla eller skadade celler. Stressresponsen och apoptosen utlöses ofta av samma retningar, och det är ret-ningens varaktighet och styrka som avgör om cellen svarar med stressrespons eller om följden är celldöd.

– Vi försöker ta reda på hur allt det här hänger samman, och sam-manfattat kan man säga att det är verkligt ambitiös forskning, säger Törnquist.

Syftet med forskningen är bland annat att klargöra de mo-lekylära signalfunktioner som styr cellens stressrespons och den programmerade celldöden i samband med cellers tillväxt, dif-ferentiering och homeostas. Ett annat syfte är att klargöra hur de här signalfunktionerna störs, ute-blir eller överaktiveras vid olika sjukdomstillstånd.

Målsättningen för spetsforsk-ningsenheten är att få fram över-tygade resultat som publiceras i journaler av hög standard.

– Genom tvärvetenskaplig forskning kan vi närma oss sig-nalmekanismer och interaktioner som vi aldrig kunde närma oss i

våra individuella projekt, säger forskarna.

Innovationer väntas Forskargruppen tror att viktiga innovationer är att vänta, och att man vid ÅA kan bygga upp en helt ny forskningsmiljö kring cellstress och cellens överlevnad. Målsättningen inom spetsenhe-ten är att stärka Åboregionens ställning som ledande region inom biomedicinsk forskning samt att öka den kritiska massan inom ÅA:s biovetenskaper.

– Ett annat mål är att vi byg-ger upp ett konsortium som lever längre än de fyra till fem år som enheten har spetsforskningsfi -nansiering.

Forskarna är tacksamma för den snabbstart enheten får i och med valet till spetsenhet vid ÅA.

– Vi kommer också att söka fi nansiering från andra håll, ef-tersom det är speciellt viktigt för våra framtida möjligheter att fortsätta forskningen i cellstress. Ställningen som spetsenhet är ett tecken för andra fi nansiärer att om universitetet litar på oss, så kan även andra fi nansiärer göra det, säger Johnson.

Forskarna påminner om att spetsenheten inte är en sluten grupp, utan att de är öppna för att ta emot nya människor. De räk-nar med att konsortiet kommer att locka både forskare och fi nan-siärer, och att det väcker intresse för biovetenskap bland blivande studerande.

– Också studerande skall upp-

leva att de hör till ett större sam-manhang. Vetenskapen skall vara social, och det här är en ypperlig möjlighet för det, säger Sistonen.

Professorerna upplever sats-ningen på spetsenheter som ett mycket positivt drag från univer-sitetets sida speciellt eftersom den gör det möjligt att rekrytera äldre forskare, vilket i sin tur möjliggör risktagningar i forskningen. Det här är ett välkommet alternativ till att i resultatstyrningens tid fokusera på produktivitet och ut-examinering.

– Då man jobbar med studenter måste man ta det säkra före det osäkra i forskningen då de skall kunna slutföra sin examen inom fyra år. Det fi nns i dag mycket mera studerande än postdoktorala forskare vid laboratorierna i Fin-land, eftersom äldre forskare blir så mycket dyrare, säger Sistonen.

– Jag minns min egen tid som postdoktoral forskare, säger Törnqvist. Det var väldigt roligt att man inom forskningen hade en möjlighet att pröva på olika sa-ker som man inte var säker på att skulle fungera. Professorn sade bara att ”testa på du bara” – men den här typen av risktagning fungerar inte om forskningen inte får kosta.

HEIDI BACKAS

MfÅA presenterar i en serie artiklar de fyra nya spetsforskningsenhe-terna vid ÅA. Enheterna fi nansieras av Stiftelsen för Åbo Akademi i fyra–fem års tid (se MfÅA nr 17/2005).

Programmerad celldöd i närbild. Programmerad celldöd föregås av en komplex räcka av beslutsprocesser. En cell som stimulerats till programmerad celldöd genomgår fl era

kontrollstationer innan den besluter sig för att dö. De mikroskopiska bilderna visar en cell till vilken en fl uorescerande ljussond överförts som rapporterar huruvida cellen lever eller dör, d.v.s. om maskineriet

som verkställer den programmerade celldö-den har aktiverats. Tidpunkterna på bilderna

återspeglar tidsförlop-pet. Först tar det en lång stund innan det slutgiltiga beslutet fat-tats, när cellen sedan dör verkställs elimine-ringen inom loppet av några minuter. Bildsekvens: Andrey Mikhailov


– Vi kommer att starta nyska-pande tvärvetenskapliga forsk-ningsprojekt, bilda forskarnät-verk, delta i workshops som re-sulterar i råd och anvisningar för beslutsfattare samt bidra till att ta fram ”morgondagens experter” inom havsmiljöfrågor.

Det här säger Erik Bonsdorff, professor i marinbiologi vid Åbo Akademi och vetenskaplig motor i den nya stiftelsen Björn Carl-sons Östersjöstiftelse. Stiftelsen grundades efter att den svenska fi nansmannen Björn Carlson do-nerade 500 miljoner kronor ur sin privata förmögenhet till miljöför-bättrande åtgärder för Östersjön.

– Donatorn har tydligt sagt att det här inte är en evighetsstif-telse, utan att vi under 12–15 år skall göra av med pengarna, och då pengarna är slut skall man kunna se påtaglig förbättringar i Östersjöns tillstånd. Det fi nns förstås en risk att man i en så-dan situation blir fartblind, säger Bonsdorff.

– Målsättningen är att vi ska ge råd och komma med åtgärds-förslag för samhället för att på kort sikt avsevärt kunna förbättra miljötillståndet i Östersjön. Det handlar om att identifi era pro-blemområden och hitta rätt idéer för att lösa dem. Vår uppgift är inte att syssla med renodlade åt-gärder, utan att komma med idéer och testa dem – sedan är det myn-digheternas sak att välja vad de vill satsa på.

Bonsdorff säger att ett tecken på att pengarna varit välinveste-rade skulle vara att stiftelsen då de tolv åren gått har lyckats få till stånd en attitydförändring så att politiker vågar satsa på miljön på lika villkor med andra centrala områden då de fattar beslut.

– Jag hoppas också att vi kun-nat påverka övergödningen så att vi inte varje sommar behöver läsa om algblomningar och syrebristen i Östersjön. Om skade effekterna från fartygstrafi ken och erosio-nen har minskat så att det syns

en förbättring i kusternas vat-tenkvalitet mätt i algblomning el-ler syrebrist, har stiftelsen också lyckats uppfylla målsättningen.

Personligt engagemang – Björn Carlson har sagt att när man har förtjänat stora pengar bör man ge dem tillbaka till sam-hället. Han har känt en stegrad oro för situationen i Östersjön, och kommit fram till att det är här han vill satsa pengarna. Det är roligt att någon visar personligt engagemang för en viktig fråga, och det är bra att miljöfrågan på det här sättet lyfts fram och får publicitet, säger Gunnar Öquist, ordförande i det vetenskapliga råd som är knutet till stiftelsen.

Öquist besökte Åbo i december för att underteckna ett samarbets-avtal mellan ÅA och Kungliga Ve-tenskapsakademien (KVA). Öquist berättar att Bonsdorff kopplades in i arbetet med stiftelsen redan i ett mycket tidigt skede.

– KVA blev i fjol våras kon-

Storsatsning på ÖstersjönErik Bonsdorff vetenskaplig motor i Björn Carlsons Östersjöstiftelse


taktad av en svensk fi nansman som sade att han var intresserad av att göra en större donation för att förbättra Östersjöns tillstånd. Donatorn ville se en skiss för hur arbetet kunde göras, för att se-dan ta ställning till om han ger pengarna. Eftersom vi hade en infl ammerad debatt om skälen till algblomning i Sverige i fjol som-ras sökte vi expertis utomlands, och tog kontakt med Erik Bons-dorff som är den kanske främste experten på Östersjöfrågor. Till-sammans med donatorn utveck-lade han en skiss för hur arbetet kan göras, och eftersom program-met visade sig vara genomförbart fi ck vi pengarna.

Utopistiska riskprojektÖstersjöstiftelsen kommer att kunna fi nansiera storskaliga fält-experiment och förverkliga risk-projekt som kan låta utopistiska och som ingen hittills varit redo att fi nansiera.

– Vi väntar oss och ber små-ningom om idéer utifrån, och förslag på drastiska åtgärder kan komma i fråga. Då folk som job-bat en livstid i branschen kommer med radikala lösningar på proble-men kan det hända att det beror på att problemen inte kan lösas annars, säger Erik Bonsdorff.

– Fisket är ett stort problem, och en möjlighet är att i samarbe-te med världsnaturfonden WWF skapa marina reservat där fi ske förbjuds. Ett annat potentiellt scenario som gäller Skärgårdsha-vet kunde vara att utveckla alter-nativa sätt att odla fi sk. Det kunde vara att lyfta upp fi skodlingen på land och samtidigt hitta ersätt-ningar så att ett fungerande skär-gårdslandskap bibehålls.

Östersjöstiftelsen kommer att kunna erbjuda postdoktorala forskarbefattningar, där kravet är att forskarna skall vara beredda att jobba tvärvetenskapligt och ingå i ett nätverk där alla jobbar för ett gemensamt mål.

– Projekten skall inte vara en-bart naturvetenskapliga projekt i sig, även om Östersjöns problem är naturvetenskapliga. Det handlar i stället om att koppla naturveten-

skapen till ekonomi, juridik och samhällskunskap. Bland andra miljöminister Jan-Erik Enestam har sagt att politikerna vill ha informationen översatt i en form som gör det möjligt för dem att an-vända den som underlag för beslut. De vill ha budskap på ett språk de förstår, och då räcker det inte att ge latinska namn på djur eller tala om halter på så och så många mik-rogram av vissa ämnen.

Stordonationen gör att stiftel-sen även kan att köpa kunnande.

– Vi kan till exempel ta kontakt med en expert eller en myndig-het och erbjuda medel för tids-begränsat samarbete angående övergödning eller oljespill med en miljöjurist från exempelvis Tyskland eller Polen, för att skri-va ett bakgrundsdokument med rekommendationer. Stiftelsens vetenskapliga råd bearbetar i sin tur informationen till genrella re-kommendationer, och myndighe-terna i länderna kring Östersjön sedan kan använda dokumentet om de vill.

Meningen är att stiftelsen skall samverka med redan existerande

projekt och forskarnätverk för att stärka och stöda dem.

Tvärvetenskapligt vid ÅABonsdorff säger att Östersjöstif-telsen ger nya möjligheter för ÅA att bredda sin miljökompetens och höja miljöprofi leringen.

– Vi kan satsa på att utveckla tvärvetenskapliga helheter vid akademin, och då är det som be-hövs inte enbart biologer utan även andra naturvetare och sam-hällsvetare med fl era.

Hittills har stiftelsen väckt ett mycket stort intresse, och många personer har tagit kontakt med Bonsdorff. Det har varit allt från aktiva, seriösa aktörer till lycksö-kare som anser sig ha patentlös-ningar på problemen. Östersjö-stiftelsen har också fått positiv respons från beslutsfattare i både Sverige och Finland, och Erik Bonsdorff ska i januari vid olika tillfällen träffa de två ländernas miljöministrar för att diskutera miljöpolitiken och samverkan mellan olika instanser gällande Finska vikens miljötillstånd.

HEIDI BACKAS

Björn Carlsons Östersjöstiftelse Björn Carlsons Östersjöstiftelse grundades 1.11.2005, efter att fi -

nansmannen Björn Carlson donerade 500 milj. svenska kronor (drygt 50 milj. euro) ur sin privata förmögenhet för miljöförbättrande åtgärder i Öst-ersjön. Donationen är den största enskilda donationen någonsin för Kung-liga Vetenskapsakademin (KVA) i Sverige som kanaliserar verksamheten. Björn Carlson medverkar själv aktivt i förvaltandet av pengarna, och hit-tills har summan vuxit till 530 milj. kronor.

ÅA-professor Erik Bonsdorff är vetenskaplig motor i stiftelsen. ÅA och KVA undertecknade den 21 december ett samarbetsavtal enligt vilket Bonsdorff arbetar halvtid inom Östersjöstiftelsen och halvtid vid ÅA.

Stiftelsen inledde sin verksamhet vid årsskiftet och målet är att inom 12–15 år påtagligt förbättra miljötillståndet i Östersjön. Budgeten ligger på över 50 milj. kronor (drygt 5 milj. euro) per år.

Ett vetenskapligt råd har sammanställts som har huvudansvar för Östersjöstiftelsens forsknings- och åtgärdsprogram. Rådet består av ord-förande Gunnar Öquist, professor och ständig sekreterare i KVA, verkstäl-lande ledamot Erik Bonsdorff, professor vid Åbo Akademi (marinbiolog), Katherine Richardson, professor vid Aarhus universitet (marinekolog), Sture Hansson, professor vid Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet (akvatisk ekolog), Karl-Göran Mäler, professor och förestån-dare för Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, Leif Anderson, professor vid institutionen för kemi, Göteborgs universitet (marinkemist). Rådet ska kompletteras med en samhällsvetare. Till rådet har också adjungerats Lars Kristoferson, generalsekreterare WWF och Lena Gipperth, universi-tetslektor i miljörätt, Göteborgs universitet.


■ – Det som jag tänker forska i här vid Åbo Akademi är hur man kan optimera energianvändning. Det handlar bland annat om att man i en process försöker låta så lite energi som möjligt förvandlas till värme, eftersom den då går i spillo. Det här är kopplat även till sådana saker som materialåter-vinning och avfallsförbränning, säger Ron Zevenhoven.

Han utnämndes den 1 novem-ber 2005 till professor i teknisk termodynamik och modellering i ÅA:s laboratorium för värmetek-nik.

Värmeteknik handlar mycket om kretslopp och energikonver-tering. En viktig användning för värme är då man med hjälp av den går från kemisk energi i ett bränsle till elektricitet.

– Det här gör man ju till exem-pel genom att producera het gas i en panna, för att sedan via varmt vatten få en roterande maskin. I nästan alla kemiska processer som man har forskat i ingår ett värmesteg, men i princip borde förbränningen undvikas. Värme skall inte vara en biprodukt eller bara ett mellansteg i någonting, för då förstör vi energi som kunde användas till någonting annat.

– Värme borde produceras från andra energikällor bara när man måste hetta upp någonting, till exempel för att få igång en kemisk reaktion, och i så fall vid så hög temperatur som möjligt. Elektricitet kan ses som den bästa typen av värme med oändlig tem-peratur. Värme är alltså av högre kvalitet ju högre temperatur det är. Ju mer man närmar sig omgiv-ningens temperatur, desto min-dre användbar blir värmen.

Man borde följaktligen und-vika att producera vanlig värme direkt från elektricitet.

– Det gör man ju till exempel med elektriska värmeelement, men det är egentligen vansin-nigt. På det sättet får energi som är av hög kvalitet direkt mycket

låg kvalitet, och mängden förblir ändå densamma. Det är inget an-nat än en degradering.

Alternativa lösningarVid ÅA efterträder Zevenhoven professor Göran Öhman.

– Han hade inte så mycket forskning, utan satsade huvud-sakligen på undervisningen. Det betyder dels att det är ganska öp-pet för mig hurdan forskning jag kommer att syssla med här och dels att jag nu genast från början har haft ett mycket tufft tempo med föreläsningarna.

Zevenhoven säger att han trots det hårda tempot känner sig myck-et motiverad då han undervisar.

– Värmeteorin utvecklades för nästan 200 år sedan och har hun-nit bli fi nslipad sedan dess. Det fi na med den är att den vid det här laget är helt stilren. Det är också motiverande att grundkur-ser i värmeteknik, termodynamik och massöverföring är så grund-läggande. Klarar man inte av de kurserna klarar man knappast av att bli diplomingenjör i kemitek-nik överhuvudtaget.

En sak som Zevenhoven har forskat i tidigare och som han

tänker fortsätta med vid ÅA är problemen med växthuseffekten.

– Det är hela jordens problem, och det kommer snart att vara en viktig uppgift att försöka hit-ta ett sätt att slutlagra koldioxid. Det kommer ofta nya intressanta idéer om det här, och det fi nns många tänkbara alternativ för hur vi skall handskas med det.

En central fråga för forskarna är också vilken källa man skall börja använda för att skapa ener-gi. Olja fi nns det minsann inte obegränsade mängder av, och bränslet borde dessutom vara nå-gonting som inte skapar koldioxid då det förbränns.

Zevenhoven påminner om att om man räknar ihop vad alla nu-varande metoder för förnybar mil-jövänlig energi kan åstadkomma – biomassa, sol- och vindkraftverk, hydroenergi, m.m. – så kan det inte bli mycket mer än 15 procent av det som människor behöver.

– Det betyder att vi antagligen under en lång tid måste förbrän-na någonting, och då säkert inte bara biomassa. I en presentation som Shell gjorde i slutet av 1990-talet hade de en framtidsvision om att vi kommer att börja använ-

Optimerad energianvändningRon Zevenhoven ny professor i teknisk termodynamik och modellering

– Jag är idealistisk, det måste man få vara, säger prof. Ron Zevenhoven.


da mera biomassa, kanske också lite mera kärnkraft, och förstås allt mindre fossilt bränsle. En stor andel av all energi trodde de att skall komma från något som ännu är ett frågetecken. Att de som job-bar i bränslebranschen medger det här säger en hel del om den nuvarande situationen, poängte-rar Zevenhoven.

– Om fem, tio eller femton år har vi kanske upptäckt energi-källan som nu är ett frågetecken. Då är det helt självklart vad det är, och det känns otroligt att vi var så dumma att vi inte insåg det tidi-gare. Nå, här vid Åbo Akademi kan jag forska i det här och för-söka hitta den nya energikällan. Nu då jag har fått en fast profes-sur kan det vara en av mina nya målsättningar. Om jag lyckas kan det säkert hjälpa upp ÅA lite på universitetens topplistor!

Vätgas och naturgasEtt bränsle man just nu ser som ett intressant alternativ är vätgas.

– Man tror att vätgas blir fram-tidens energibärare då oljan har tagit slut. Vi måste ju dessutom sluta pumpa ut koldioxid i luften, och då kan vätgas vara en lösning. Men jag är lite osäker då det gäl-ler vätgas, för frågan är hur den skall produceras i stora mängder. Den fi nns inte färdig någonstans. Jordens gravitation håller inte heller fast den, och det kan bli ett problem när den skall transporte-ras, säger Zevenhoven.

– Transport var ett problem också med naturgas. När ryssar-na och andra först började pumpa naturgas långa sträckor ledde det till läckage, och det är säkert en av orsakerna till växthuseffekten vi har i dag. Vätgas skulle visser-ligen inte leda till just det proble-met, men vi vet inte vad som hän-der här på jorden om vi av misstag släpper ut vätgas i rymden i stora mängder. Det brukar vara så att när man hittar en lösning på ett energiproblem så kommer det di-rekt ett annat problem.

Många stora bolag har börjat satsa mera på naturgas.

– Naturgas är besvärlig på det sättet att det behövs stora voly-

mer, och det är svårt att lagra jäm-fört med till exempel en hög kol. Men jag tror att vi ändå går mot att börja använda mera naturgas och också till en del vätgas.

Vilket bränsle som passar för bilar är en annan sak.

– Vätgas måste kylas ner till minus 250 grader för att kunna användas, och i bilar är ju det mycket besvärligt. Då tror jag att det skulle fungera bättre med me-tanol, som är en vätska som man kan tanka som vanligt. Det är gif-tigt, men ändå mindre krångligt.

Kärnkraft på månen?Zevenhoven säger att han länge har sett det som ett problem att den kemiska industrin så många gånger har börjat producera och använda nya ämnen utan att veta vad det leder till.

– Sedan efter tio eller trettio år inser man att det orsakar cancer. Det här är en orsak till att jag ald-rig har blivit färdig från universi-tetet och börjat jobba i ”det verkliga livet”. Men jag har sett en hel del av hur det fungerar i industrin. Folk på företag A säger att företag B:s produkter är värdelösa, men nästa dag har de börjat jobba där och sä-ger tvärtom! Jag kan inte program-mera mig på det viset. Jag jobbar hellre med någonting som löser

problem mera allmänt, för alla, inte bara för aktieägarna på ett visst företag. I industrin tjänar folk tre gånger mera pengar, men ... so what? Jag är idealistisk, det måste man få vara.

Han ser fram emot att börja producera nya idéer om energi-användning och låta ÅA:s stude-rande fundera på dem.

– Jag funderar alltid på alter-nativa lösningar och har haft många konstiga idéer. En gång på ett möte om energiförsörjning i Finland föreslog jag till exempel att det kunde vara bra att ha ett kärnkraftverk på månen. Ett så-dant bränner ju ingenting med syre, så det skulle inte vara ett problem, och det fi nns radioak-tivt material på månen. Om man dessutom lägger kraftverket på månens baksida kan det explo-dera utan att skada oss på jorden. De andra tittade på mig som om jag skulle ha varit knäpp ... Men sedan då jag med några studen-ter i Otnäs började läsa mera om det visade det sig att det faktiskt fi nns mycket litteratur om den här idén. Det fi nns förstås också problem med det, till exempel hur man skall få hit elektriciteten som produceras där. Men det fi nns nog sätt att göra det på.

MICHAEL KARLSSON

Givande språkkurs i svenska■ Ron Zevenhoven, Åbo Akademis nya professor i teknisk termodyna-mik och modellering, är holländare och kommer från Leiden-området söder om Amsterdam. Under åren 1983–1992 studerade och doktore-rade han vid Tekniska Universitetet Delft. Till Åbo Akademi kom han för-sta gången år 1993, då prof. Mikko Hupa bjöd in honom till att bli post doc-forskare i förbränningskemi. Zevenhoven blev docent vid ÅA 1997, och fi ck en kort tid efter det en tjänst i prof. Carl-Johan Fogelholms la-boratorium vid Tekniska högskolan i Otnäs. Att uppgradera den tjänsten till en professur visade sig vara mycket svårare än Fogelholm hade trott, men 1999 blev Zevenhoven docent i förbränningsteknik och termisk be-handling av avfall. Sedan år 2004 blev han akademiforskare vid Finlands Akademi med projektet ”Hållbar energiteknik”.

Rons fru Maria Zevenhoven fl yttade samtidigt som honom från Hol-land till Finland. Hon studerade liksom Ron kemiteknik i Delft, och har doktorerat i oorgansik kemi vid ÅA. Numera är hon forskardoktor i det laboratoriet. Både Ron och Maria pratar svenska, och deras döttrar Pia och Liza går i Cygnaeus skola i Åbo.

– Att vi tidigt fi ck intresse för språket berodde på att vi ofta besökte Norden på våra semestrar. Det har visat sig vara givande att vi tog en språkkurs i svenska under den tiden!


Tänker först på personalenSven-Erik Hansén står för kontinuiteten i rektorskapet

Omvalde prorektor Sven-Erik Hansén som även är rektor för ÅA i Vasa, är den av de nuvarande fyra ÅA-rektorerna som står för kontinuiteten i rektorskapet. De andra är nämligen nya på sina poster. Med slo-pade institutioner, en ny styrelsesamman-sättning och nya utifrån kommande krav på universiteten, väntar sig Sven-Erik Hansén ett mycket utmanande år för ÅA Vasa och hela Åbo Akademi. Fjolåret är Hansén nöjd med.

– 2005 var ett gott år. Det året då ÅA Vasa slutgiltigt etablerade sig och konsolide-rade sin verksamhet i de nya utrymmena. Samtidigt har ju mycket i den yttre miljön

snabbt förändrats och fortsätter att göra det. Vi måste till exempel nu lära oss arbeta utan institutioner och få ämnesråds lagen att fungera till belåtenhet. Det går kanske nå-got enklare på SVF än på PF med så många olika ämnen och personer som på olika sätt är involverade över ämnesgränserna. Jag hoppas att det inte blir mer byråkrati och adminis-tration nu, utan att det institutions-lösa ÅA verkligen fungerar som det är tänkt.

Trots att förändringens vindar blåste hårt över ÅA redan i fjol, tycker Hansén att det mesta har gått väl hittills.

– Implementeringen av Bologna-processen har gått häpnadsväckan-de väl och inga större problem har tydligen uppkommit. Det som också lyckades bra under fjolåret var ut-vecklingssamtalen som åtminstone för mig var mycket givande. Det är bra att det nu fi nns ett ordnat sys-tem för att diskutera arbetsfrågor

mellan den enskilda ÅA-anställda och när-maste chefen.

– Jag är också mycket nöjd och stolt över att både SVF och PF klarade sina åtaganden i fjol. Och så är det förstås fi nt att ÅA Vasa är med i satsningen på den spetsforskning som görs inom ÅA. Några ämnen på SVF deltar tillsammans med ESF i Åbo i projek-tet. Något som kanske den nya fysiska när-heten mellan de olika ämnena i Kvarnen har bidragit till.

Skrämmande statligt mullerDet statliga produktivitetsprogrammet, strukturreformen och minskningen av an-talet yrkeshögskolor är exempel på utifrån-kommande förändringar som direkt påver-kar även ÅA.

– Det som ter sig skrämmande är givet-vis produktivitetsprogrammet och hur det påverkar universitetens framtid. Skräm-mande muller från statsmaktens sida kring det här har ändå något mattats av den se-naste tiden. Där agerade rektorsrådet i hös-tas tydligt och kraftigt. Det som jag är något besviken över är att det nya lönesystemet dröjer. Det skulle ju ha införts i december, men nu kan det gå till sommaren innan det tas i bruk.

Professuren och rektorskapet är svåra att kombinera men arbetet löper relativt väl enligt Sven-Erik Hansén. Något som den nya arbetsfördelningen mellan prorekto-rerna ytterligare underlättar.

– Jag har nu lärt mig att på något sätt ba-lansera mellan rektorskapet och min pro-fessur och tycker mig klara av båda upp-gifterna på en rimlig nivå. Därför har jag kunnat acceptera att fortsätta som rektor i Vasa och som prorektor. Men någon själv-klarhet att jag skulle fortsätta var det aldrig fråga om. Vi har gått igenom arbetsfördel-ningen mellan oss tre prorektorer. Det är viktigt att personrelationerna mellan oss rektorer fungerar bra genast från början så att vi faktiskt även i praktiken får en väl-fungerande arbetsfördelning.

Externa styrelsemedlemmar braAkademins nya styrelsesammansättning med bland annat två externa medlemmar kommer enligt Hansén att förändra och på-verka styrelsesamarbetet.

– De två nya externa medlemmarna kan ge nya impulser och nätverkskontakter och därmed fungera som viktiga resurser för ÅA. I Vasa är en av de två från kulturlivet och en från den statliga utbildningssektorn och har insikter i hur ÅA fungerar. Å andra sidan har den nya styrelsen i Vasa inte all-tid haft så lätt att hitta tillräckligt menings-fulla uppgifter i den nya konstellationen med starkare fakultetsråd och ÅA-styret som högsta beslutande organ. Men fortfa-

”Till personal-trivseln hör att göra undervis-ningsarbetet lättare genom större satsning-ar på teknisk utrustning. Det är hög tid att få den tekniska utrustningen och hela infra-strukturen i Kvarnen i skick.”


rande har ”ÖH-styrelsen” en viktig uppgift i att komma med initiativ som till exempel rör den tredje uppgiften eller att utveckla samarbetet och infrastrukturen i Kvarnen. ÖH-styret har också en stor symbolisk be-tydelse utåt i regionen just i arbetet kring den tredje uppgiften.

Den planerade sammanslagningen av Svenska Yrkeshögskolan och YH Sydväst och inordnandet av dem i ÅA till en ny koncern, är enligt Hansén en positiv sak för hela den svenska utbildningen i Finland.

– SYH-Sydväst-ÅA anknytningen är en stor sak för oss i Vasa. Nu behövs verkli-gen ökad koordination och de övergripande strukturerna borde ordentligt gås igenom. Men visst handlar det samtidigt om en käm-pig fråga då till exempel Vasa stad har varit tveksam till hela lösningen. Förverkligas det hela, vilket jag hoppas, betyder det att Vasa ytterligare förstärks som en svensk-språkig högskoleort. Ledningen för den nya stora yrkeshögskolan placeras ju i Vasa. Och det visar samtidigt att man inom ÅA tror på Vasa som en betydande högskole ort.

Inga nyårslöftenNågra nyårslöften eller försenade julklap-par vill Hansén helst varken ge eller få. Löften behöver inte knytas till ett årsskifte.

Men personalen är det han i så fall först vill tänka på.

– ÅA Vasa behöver mer än någonsin en entusiastisk och välmående personal som orkar med alla nya uppgifter och krav. Det jag kan lova är att satsa så mycket jag kan och förmår på personalen. Ett problem i Vasa är nämligen fortfarande att adminis-trationen är mycket tunn och sårbar. För få personer ska klara av för mycket. Samtidigt ska och borde ÅA Vasa utåt mot de övriga högskolorna och omgivningen i regionen kunna arbeta på samma villkor som övriga universitet och högskolor. Det är svårt att räcka till. Till personaltrivseln hör även att göra undervisningsarbetet lättare genom större satsningar på teknisk utrustning. Det är hög tid att få den tekniska utrust-ningen och hela infrastrukturen i Kvarnen i skick. Där fi nns det mycket kvar att göra. Men ett exempel på att det nog händer nå-got men ett steg i taget, är att ÅA i Vasa nu har fått ett visst anslag för komplettering av utrustningen och ett anslag för en kvälls-vaktmästare som kan övervaka och hjälpa till på kvällstid då det ju också oftast hän-der en massa i Kvarnen.

ARI NYKVIST

– Förverkligas den nya stora yrkeshögsko-lan, vilket jag

hoppas, be-tyder det att Vasa ytterli-

gare förstärks som en

svenskspråkig högskoleort, säger Sven-

Erik Hansén.


SK ÄRGÅRDSSEMINARIUM

Nytänkande ett måste i skärgården■ Skärgårdens utveckling och framtid väcker alltid känslor. Bil-den av den orörda naturen, de rejäla skärgårdsborna som är tu-senkonstnärer i sina röda stugor med vita knutar en varm och solig sommardag sitter djupt rotad hos många.

Orsakerna är många, få mil-jöer har väl tillägnats så många sånger och dikter och naturfoto-graferna gör sitt bästa för att alla som inte redan har upptäckt den fantastiska miljön skulle göra det inom kort.

Men det fi nns en annan sida som inte har så mycket av glans-bildens aura, som är vardag för dem som bor och verkar i skär-gården. Utkomstmöjligheterna i traditionella näringar beskärs kraftigt. Fisket är på tillbaka-gång, staten minskar antalet statsanställda i skärgården och Östersjöns miljöproblem börjar också tas på allvar. Men det fi nns också mycken entusiasm och fö-retagsglädje i skärgården trots en del dystra tongångar.

Många av dessa tankar kom till tals på Skärgårdsinstitutets skär-gårdsseminarium på Hanahol-men den 12–13 januari 2006.

Besöksnäringar livlinaMiljöminister Jan-Erik Enestam hävdade att statsmakten har sat-sat mera på skärgården än andra perifera miljöer men att man nu står i ett vägskäl. Den statliga satsningen ökar inte längre utan nu måste man hitta alternativa lösningar.

– Jag tror att man bör bygga vi-dare på de för skärgården natur-liga näringarna och sedan vara uppmärksam på att ge en bättre service till fritidsboarna som an-vänder en allt större del av sitt liv på stugan, sade Enestam.

Enligt ministern vistas män-niskor i Finland i dag ända upp till fyra månader i året på sin fritids-bostad och trenden är stigande.

Sälar viktigare än själar?Åbo Akademis kansler Christof-fer Taxell propagerade i sitt an-

förande för att skärgårdsborna själva har ansvar för sin egen utveckling. Samtidigt menade kansler Taxell att skärgårdsbor-na också aktivt måste inbjuda och invitera folk för att kunna skapa en meningsfull framtid för skär-gården. Kansler Taxell under-strök behovet av att alla som på sätt eller annat vill involvera sig i skärgårdens utveckling måste visa respekt för dem som lever och bor i skärgården. En skärgård utan själar är ingen skärgård var det dolda budskapet.

Inne på samma linje var också Martin Öhman, ledare för Nor-diska ministerrådets skärgårds-projekt, men han underströk att man också i skärgården måste locka och skapa livskraft och tilltro genom att satsa på inspi-rerande livsmiljöer i skärgården. Han eftersträvade också en riktad marknadsföring till människor med rötter i skärgården och en öppenhet för att skärgårdsmiljön också accepterar och är villig att ta emot nya infl yttare.

Hanaholmens kulturchef Henrik Huldén (t.h.) öppnar utställningen Archipelago i samband med skärgårdsseminariet. Till vänster om Huldén fotografen Janne Gröning, Iniö, och keramikern Peter Win-quist, Eckerö, som ställde ut skärgårdsbilder och keramik.


Statens affärsverk oginaMartin Öhman med rötter på Utö levererade en kraftig salva också gentemot statens fastighetsbolag Senaatti och Kapiteeli. De kräver orimliga hyror och vinstmargina-ler för mark som staten de facto redan för inte så länge sedan har tvångsinlöst.

Nu när byggnaderna står tom-ma ska skärgårdsborna först för-handla i evigheter och sedan be-tala enorma summor för att köpa tillbaka sina egna fastigheter.

I fråga om Söderskär i den öst-nyländska skärgården kan det eventuellt resultera i att Vilt- och fi skeriforskningsinstitutet som sedan länge har forskat i fågel-livet där måste dra sig bort på grund av penningbrist1.

Skapa din egen verklighetMonica Aaltonen från Aspö och Pirjo Hoffström från Vänö i den åboländska skärgården och Hans Hästbacka från Vasa tog sedan med egna jordnära beskrivningar ner den fi losofi ska diskussionen på ett praktiskt plan och visade hur de med egna verksamheter och personliga satsningar indivi-duellt och lokalt har kunnat skapa positiva utvecklingstrender på kort och lång sikt i skärgården.

Monica Aaltonen visade på hur de har kunnat återknyta till en tusenårig historia genom att göra koncept där människor under re-lativt enkla förhållanden får äta gott (fi léer av abborre utan ben!) i lugn och ro och hur det de facto uppskattas och ger utkomst åt fl er än en familj eftersom man sam-spelar om till exempel mat och transporter. Monica medgav i alla fall att hon också längtar till låg-säsongen ibland.

– Det är bra att vi får leva vårt eget lugna liv under vintern! Men det viktigaste är i alla fall kom-munikationerna – förbindelse-

båtstrafi ken är det viktigaste, avslutade Monica Aaltonen och många i det 70-hövdade audito-riet nickade instämmande.

Konferensens inledningar och resultat presenteras i nästa num-mer av tidskriften Skärgård. Nr 1/062 kommer ur tryckpressarna på vårvintern 2006.

TEXT: UFFE WIKSTRÖMFOTO: HÅKAN EKLUND

1 Artikel om Söderskär i tidningen Skärgård 4/052 http://www.abo.fi /skargarden/

MfÅA 2/2006utkommer den 3 februariDeadline den 27 januari

Rektor Mattinen på eriksgata i Vasa■ Rektor Jorma Mattinens första of-fi ciella besök på ÅA i Vasa den 11 januari blev något av en eriksgata för den nya rektorn. Han besökte samt-liga enheter och ämnen i Vasa utom vetenskapsbiblioteket Tritonia och barnpedagogiken i Jakobstad. Efter den långa marschen upp och ner i trappor och korridorer i Kvarnen del-tog rektor Mattinen dessutom i den traditionsenliga nyårsmottagningen med rektor Sven-Erik Hansén. Och den här gången deltog kanske just därför även rektorerna för Svenska Yrkeshögskolan och Vasa universitet i Vasarektorns nyårsmottagning.

– Jag är imponerad av det ni gör i Vasa till exempel på PF och MediaCity och av era fi na utrymmen här. Men också av den iver och arbetsglädje jag stött på under dagen, sade Jorma Mattinen i ett kort tacktal vid mottag-ningen i Vasa.

Närmare 150 personer deltog i nyårsmottagningen och nästa gång alla anställda vid ÅA i Vasa har möjlighet att träffas är vid den likaså traditions-enliga personaldagen 29 mars. –AN

På sin rundvandring i Kvarnen i Vasa träffade rektor Jorma Mattinen även läraren i textilslöjd Monica Sunngren.

Svenska kulturfonden lediganslår

Praktikantstipendiumvid Henrik Lax EU-byråvid Europaparlamentet i Bryssel att sökas senast 17.2.2006

Stipendierna riktar sig till studeran-de. Praktikanten skall ha grundkun-skaper i franska. Praktikperioderna är 4–6,5 mån och inleds enligt avtal. Stipendiet är ca 1 000 euro/mån.

Närmare information och ansök-ningsblankett fi nns på www.kultur-fonden.fi

Skärgårdsborna har själva ansvar för sin utveckling, poängterade Christoffer Taxell på skärgårdsseminariet.


REKTORS NYÅRSHÄLSNING

Jorma Mattinen är rektor för Åbo Akademi.

Också ett litet universitet kan vara framgångsrikt

DET GÅNGNA ÅRET 2005 var mycket fram-gångsrikt för Åbo Akademi. Strax innan årsskiftet publicerades en av Jyväskylä universitet samman-ställd rapport, i vilken landets alla universitet rang-ordnats enligt produktivitet. I rapporten var Åbo Akademi klar etta enligt alla använda mått. Detta var egentligen ingen överraskning för oss vid Åbo Akademi eftersom vi ju hade klarat oss mycket väl också i en tidigare rapport av Kivinen och Hedman från Åbo universitet. Åbo Akademis goda placering kan dock ha varit en överraskning för den stora allmänheten, eftersom debatten i offentligheten för det mesta har betonat stora enheter. Jyväskylä-rapporten visar dock klart att också de små enhe-terna kan vara konkurrenskraftiga. Vi är och skall vara stolta över vårt universitet.

ÅR 2005 VAR FÖR ÅBO AKADEMI reformernas år. En del av reformerna tvingades på oss av stats-förvaltningen och en del har vi skapat själva. Att reformer påtvingats oss har en negativ klang och en del av reformerna har de facto varit dåligt för-beredda. Härmed avser jag det nya lönesystemet, som förorsakade mycket arbete och stor oro bland de anställda. Vid universiteten är vi vana vid att vår verksamhet kontinuerligt evalueras och så skall det vara. Då det emellertid gäller individers anställ-ningsförhållande vore det skäligt att förvänta sig att systemet är väl genomtänkt och förberett innan det börjar tillämpas. I och för sig tror jag att det nya lö-nesystemet blir bra i framtiden.

Den andra reformen som förorsakat mycket ar-bete är införandet av Bolognasystemet, det vill säga förändringen av examensstrukturen. Vi har nu ta-git de första stegen på denna väg och trots den stora arbetsbördan har allt löpt väl. Visserligen fi nns det mycket att göra än, men vi är på god väg.

Vi har själva reformerat Åbo Akademis förvalt-ningsstruktur. Från och med ingången av år 2006 har våra fakulteter inte längre institutioner. Detta

medför att dekanus har en allt viktigare roll och reformen leder även till en bättre koordinering av studierna tack vare samordning på fakulteterna.

Akademins sty-relse är hälften mindre än i fjol, och inte nog med det, vi har för för-sta gången externa medlemmar i vår styrelse. En mindre styrelse kommer att kunna arbeta mer effektivt än tidigare och framfor allt kommer det att vara möjligt att grundligt dis-kutera Åbo Akademis strategier för framtiden. Med detta menar jag ingalunda att den förra styrelsen inte skulle ha varit kapabel att diskutera. Hur som helst leder den nya styrelsestrukturen till att en del av det så kallade revirtänkandet automatiskt för-svinner och alla styrelsemedlemmar måste se på akademin som helhet.

ÅBO AKADEMI, LIKSOM ALLA UNIVERSITET i Finland, upplever tryck utifrån. Statens produk-tivitetsprogram har ännu inte fått konkreta former inom universitetsväsendet. Det som kommit ut i of-fentligheten tyder dock starkt på att staten planerar personalnedskärningar också inom universiteten. Detta skall av fl era orsaker kraftigt ifrågasättas. För det första har universitetens produktivitet ökat markant under de tio senaste åren. Antalet stude-rande har ökat med 36 %, magisterexamina med 31 % och doktorsexamina med 100 %, samtidigt som antalet lärare ökat med 3 % och den reella basfi nan-sieringen med 13 %. För det andra går en försäm-


ring av universitetens ställning mycket dåligt ihop med visionen om kunskapssamhället som bas för Finlands framtid. Då man kritiserar något bör man samtidigt framföra alternativ för att kritiken skall vara konstruktiv.

Rektorsrådet utgav i november ett manifest i vil-ket konkreta åtgärder för utveckling av våra uni-versitet listas. Det sägs bland annat att Finland i framtiden behöver ett regionalt täckande interna-tionellt konkurrenskraftigt universitetsnätverk för att garantera högklassig forskning och undervis-ning. För att nå detta förbinder sig universiteten för egen del att kontinuerligt förnya sig och, genom att utveckla undervisningen och forskningen, an-vända resurserna effektivt. För detta behövs också statsmaktens och näringslivet stöd.

DEN ÖKANDE INTERNATIONELLA konkurren-sen, svårigheterna att fi nansiera verksamheten och de minskande årskullarna har föranlett regering-en att avisera en nedskärning av antalet högskole-enheter och koncentration till större och starkare enheter. Som ett led i denna konsolidering har Fin-lands Kommunförbund med fl era föreslagit att alla yrkeshögskolor skulle förstatligas, varefter staten som ägare kunde fusionera och lägga ned en del av dem. Mot denna bakgrund har de svenska yrkes-högskolorna börjat överväga allianser och fusioner. Åbo Akademi är härvid en naturlig samarbetspart-ner. Rektor Gustav Björkstrand samt de två yrkes-högskolerektorerna Örjan Andersson (SYH) och Jan Nybom (Sydväst) uttalade i sina inskriptionstal i höstas sin vilja till långtgående samordning.

Samarbetet med yrkeshögskolorna började ta konkreta former då Åbo Akademis styrelse vid sitt möte den 15 december 2005 tog positiv ställning till aktiebolaget Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi. Samarbetet mellan yrkeshögskolorna utgår från att yrkeshögskolorna förblir yrkeshögskolor och Åbo Akademi förblir universitet. Tanken om ett så kall-

lat ”University of Applied Sciences” i samband med yrkeshögskolorna är totalt omöjlig.

ÅBO AKADEMI ÄR ett forskningsuniversitet, vil-ket tydligt framgår bland annat i de två evaluerings-rapporter jag tidigare nämnt. Det fi nns vid akade-min två av Finlands Akademis spetsforsknings-enheter och vi har försökt att ytterligare förstärka spetsforskningen med det av rektor Björkstrand initierade projektet att skapa egna nya toppenheter. Dessa enheter valdes bland många sökande efter en internationell evaluering kort före jul 2005 och fi nansieringen av dem inleddes 1.1.2006. Jag är sä-ker på att denna satsning kommer att bära frukt i framtiden.

ETT VARMT TACK vill jag rikta till rektor Gustav Björkstrand för ett värdefullt arbete med sikte på akademins bästa. Likväl vill jag tacka den avgående styrelsen samt prorektor Olle Anckar för ett an-svarsmedvetet och konstruktivt arbete för vårt uni-versitets framgång under den gångna perioden. Jag vill också tacka förvaltningspersonalen med kans-lirådet Roger Broo i spetsen för en målmedveten och aktiv insats för akademin.

Stiftelsen för Åbo Akademi har stött akademins verksamhet i form av direkt stöd för viktiga aktivi-teter. Vi är speciellt tacksamma över möjligheter att skapa våra egna toppenheter.

Kansler Christoffer Taxell har med ospard möda och entusiasm främjat vetenskaperna och be-vakat akademins allmänna intressen och övervakat dess verksamhet. Jag vill på hela akademins vägnar rikta ett varmt tack till honom och tillönska honom och hela akademin ett gott och framgångsrikt nytt år.

Åbo den 9 januari 2006

JORMA MATTINEN

”Strax innan årsskiftet publicerades en rapport i vilken landets alla universitet rangordnats enligt produktivitet. I rapporten var Åbo Akademi klar etta enligt alla använda mått. Åbo Akademis goda placering kan ha varit en överraskning för den stora all-mänheten, eftersom debatten i offentligheten för det mesta har betonat stora enheter. Jyväskylä rapporten visar dock klart att också de små enheterna kan vara konkurrenskraftiga.”


KANSLERS NYÅRSHÄLSNING

Christoffer Taxell är kansler för Åbo Akademi.

ÅA skall försvara sin framskjutna position

DET ÄR LÄTT ATT HÅLLA MED rektor Jorma Mattinen i konstaterandet att 2005 var ett mycket framgångsrikt år för Åbo Akademi.

När Gustav Björkstrand, efter att ha innehaft ämbetet i åtta och ett halvt år, avgick som rektor lämnade han akademin i ett mycket gott skick. De exempel på framgångar som rektor nämner är ut-märkta bevis på detta, liksom den färska satsning på starka forskningsenheter inom akademin som bär Björkstrands bomärke. Jag vill för egen del rikta ett varmt tack till Gustav Björkstrand för ett utmärkt samarbete under min tid som kansler, men än mer för hans insatser för att det fi nlandssvenska uni-versitetet Åbo Akademi i dag nationellt står starkt, samtidigt som det är väl förankrat i det internatio-nella vetenskapssamfundet. Just det skall vara Åbo Akademis roll, att med sina särdrag kunna försvara en framskjuten position, nationellt och internatio-nellt, också enligt de värderingar som generellt gäl-ler för forskning och högre utbildning.

Att det är så underströks då professor Bjarne Holmbom i maj i Finlandia-huset på det gemen-samma vetenskapsforum som arrangerats av Un-dervisningsministeriet och Finlands Akademi emottog Finlands vetenskapspris, som delas ut vartannat år, ”för högklassig och internationellt be-tydande vetenskaplig forskning”. Det var en glädje att få lyssna till Holmboms uppskattade tacktal, där han framhöll teamarbetets viktiga roll, betydelsen av internationellt samarbete och kontakterna till industrin.

SENASTE ÅR FÖRDE MED SIG en, ibland till och med mycket intensiv, diskussion om forskningen och den högre utbildningen i Finland. I centrum stod universiteten, nivån på dem, deras antal och deras förmåga att hävda sig i en internationell konkurrens. Trots sina övertoner, fi nns det anledning att förhålla

sig på fullt allvar till den diskussion som också de politiska b e s l u t s f a t t a r n a småningom deltog i.

Det fi nns uppen-bart på det hållet – och också annan-stans – en stark tro på möjligheterna att genom en kon-solidering av de re-surser som samhäl-let allokerar skapa en starkare universitetsstruktur och höja nivån inom forskning och utbildning. Här hägrar möjlig-heterna till sammanslagningar av existerande uni-versitet. Olika modeller för hur en sådan struktur rent konkret skulle se ut har, som känt, också fram-förts i offentligheten.

På Undervisningsministeriets årliga lednings-möte senaste höst utmanade Gustav Björkstrand, då ordförande för universitetsrektorernas råd, kraftfullt planerna på sammanslagningar som ex-empel på ett föråldrat regionalt tänkesätt. De scha-blonmässiga inbesparingsplanerna i det så kallade produktivitetsprogrammet beaktar vare sig prin-ciperna om högskolornas resultatansvar eller, som rektor framhåller i sin hälsning, den starka produk-tivitetsförbättring som skett inom universiteten.

VID DET NÄMNDA LEDNINGSMÖTET i Åbo uppträdde rektorerna för stadens tre universitet med en gemensam presentation av hur man i Åbo lyckats skapa ett omfattande samarbete mellan tre självständiga universitet och på eget initiativ. Pre-sentationen lär ha varit mycket övertygande.


Här ligger en utmaning – och en möjlighet – för universiteten: att föregå eventuella överhetliga be-slut genom att skapa egna och kreativa former för samarbete och en effektiv resursanvändning. Det skall självfallet inte göras endast för att sådant kan-ske förväntas, utan för att stärka de egna förutsätt-ningarna för forskning och utbildning. Det är san-nolikt att resurserna till universiteten i allt högre utsträckning kommer att fördelas på basis av kva-litet och konkurrens. Det kommer att förutsätta en starkare prioritering.

En ny form av samarbete – och egentligen också av effektiverad resursanvändning – gäller det ökan-de samarbete mellan universitet och yrkeshögsko-lor, som nu utvecklas på fl era håll och där akademin tagit ett aktivt grepp. Samarbete underlättas alltid av en klar rollfördelning. Därför är det lätt för mig att förena mig med rektors uppfattning att univer-siteten skall vara universitet, yrkeshögskolorna yrkeshögskolor. Det var också utgångspunkten då yrkeshögskolorna kom till. Att bilden temporärt har grumlats gör inte principen mindre viktig, tvärtom.

ÅBO AKADEMI OCH DESS STIFTELSE har un-der åren gjort stora satsningar i Vasa, utbildnings-politiskt och ekonomiskt. Min övertygelse är stark att det varit till gagn för Åbo Akademi och den fi n-landssvenska högre utbildningen, lika väl som för Vasa stad och Österbotten. Planerna på en till Aka-demin anknuten svensk yrkeshögskola med säte i Vasa och med undervisning i framförallt Vasa och Åbo, Ekenäs och Jakobstad, stärker den trenden.

Åbo Akademi har rätt att vänta sig att Vasa stad nu lojalt ställer upp och stöder utvecklingsplanerna för det universitet som visat sig starkt tro på och med konkreta åtgärder utvecklat verksamheten i Vasa, i Åbo Akademis och yrkeshögskolans intresse – och i stadens eget.

I DAGENS UTVECKLING mot ökat samarbete, är det viktigt att det i det avseendet fi nns en vilja till en förstärkning inom hela det svenska högskolvä-sendet. Samordningsdelegationen för den svenska högskolutbildningen, där akademins kansler enligt lag är ordförande, står inför utmaningen att pröva nya former för samarbete, där det inte byggs murar, utan nya broar. Liksom i landet i allmänhet minskar de fi nlandssvenska årsklasserna, även om något se-nare. Det bara ökar behovet av kloka åtgärder. Åbo Akademi har anledning att här visa öppenhet och fl exibilitet.

ÅBO AKADEMIS NYA REKTOR Jorma Mattinen har alltså tillträtt sitt krävande uppdrag vid en tid-punkt, som verkligen inte saknar utmaningar. Med sin långa erfarenhet som dekanus för akademins största fakultet och med stöd av nu tre prorektorer, är jag övertygad om att han har en bra grund för en framgångsrik verksamhet som rektor.

Jag önskar rektor lycka, ett gott lagarbete, klokt ledarskap och visa beslut.

Allt det behövs för att kunna skapa goda förut-sättningar för det som är det centrala i universite-tens verksamhet; forskning och på forskning base-rad högre utbildning. I samhällsdebatten syns den prioriteringen ibland glömmas bort. Innehållet är viktigare än formerna – och skall alltid vara det, i synnerhet inom forskning och utbildning.

Jag tackar alla inom Åbo Akademi och den fi n-landssvenska högskolverksamheten för ett fram-gångsrikt år 2005 och för egen del också för ett gott samarbete och önskar fortsatta framgångar under det år som vi nu har inlett.

Åbo den 12 januari 2006

CHRISTOFFER TAXELL

”Åbo Akademi och dess stiftelse har under åren gjort stora satsningar i Vasa, utbildningspolitiskt och ekonomiskt. Åbo Akademi har rätt att vänta sig att Vasa stad nu lojalt ställer upp och stöder utvecklingsplanerna för det universitet som visat sig starkt tro på och med konkreta åtgärder utvecklat verksamheten i Vasa, i Åbo Akademis och yrkeshögskolans intresse – och i stadens eget.”


Forskningsstipendier 2006Stiftelsens forskningsinstitut stöder 78 forskare med 578 200 €

Styrelsen för Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut har beviljat forskningsstipendier för år 2006 till ett belopp om sam-manlagt 578 200 € åt 78 personer.

I fjol delades 566 200 € ut åt totalt 79 forskare, och året innan var den sammanlagda summan 509 800 € för 79 forskare.

I år fi ck följande forskare sti-pendier för sina projekt:

Humanistiska fakulteten

FM Anders Ahlbäck, 6 000 €, En hård skola för män. Manlighet och nationalism i Finlands freds-tida värnpliktsarmé 1881–1939

FD Pia Maria Ahlbäck, 9 800 €, Readable Historians. Nimesis Ef-fect and Other Tropes of Addres-sivity in Historical Writing

MuM Jan Hellberg, 10 800 €, Situating the Sacred – Localiza-tion in the Music Culture of the Evangelical Lutheran Church in Namibia

FL Katja Hellman, 11 700 €, Staden som rum. Jakobstad i sen-modern tid

FM Maren Johansson, 10 800 €, Allmänna fi nska lantbruksmöten 1847–1860

FM Rebecca Karlsson, 7 200 €, Det dynamiska identitetsskapan-det i organisationers samarbete

FD Kari Kotkavaara, 7 000 €, Drömmen om en fi nsk-nationell målarskola vid Onega-sjön

FL Camilla Kronqvist, 2 600 €, What We Talk About When We Talk About Love

FL Anna Möller-Sibelius, 11 700 €, Kvinnoidentitet och tid i Solveig von Schoultz’ poesi

FM Yrsa Neuman, 10 800 €, Gränslandet mellan fi losofi och vetenskap

FL Atina Nihtinen, 11 700 €, Language and Politics in Scotland and Finland

FM Nora Repo, 7 200 €, The

Many Faces of Islam in the Alba-nian Identity

FM Mikael Sarelin, 10 800 €, Individualismen inom black me-tal: våldsamt beteende som ut-tryck för individualitet för att nå respekt

FM Anders Stendahl, 7 200 €, Negativ polaritet i svenskan

FD Michael Szurawitzki, 8 400 €, Eine kontrastive und diachrone Untersuchung der thematischen Einstiege linguistischer Zeit-schriften-artikel 1897–2003

FM Julia Tidigs, 10 800 €, Fler-språkighet i Finlands svenska lit-teratur från 1880-tal till 1930-tal: Jac. Ahrenberg, Guss Mattsson, Elmer Diktonius

FM Jenny Wiik, 10 800 €, Finan-sieringen av fi nlandssvensk bild-konst och bidragens roll för kon-sten. En analys av bidrags givare och stipendiater 2000–2004

Mag. Katarzyna Wojciecho-wicz, 10 800 €, Elokuva-arvostelu Suomessa ja Puolassa

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten

MD Emad Afrasiabi, 8 400 €, Be-tydelse av sfi ngosylfosforyl kolin för proliferationen och migratio-nen av celler från sköldkörteln

FM Carina Björkblom, 7 200 €, Estrogenic and androgenic effects of municipal waste water on end-point biomarkers in three spined stickleback (Gasterosteus aculea-tus L.)

FM Anna-Maria Brandt, 7 200 €, Strukturstudier av DNA-bindande proteiner

FM Rasmus Fältmarsch, 7 200 €, Inverkan av markgeo-kemin på metallhalter i träd och åkergröda

FD Christer Glader, 7 000 €, Rational unimodular interpola-tion on the unit circle

FD Tim Holmström, 9 800 €,

Regulation of cellular stress re-sponse and apoptosis by RHII/Gu RNA helicase

FM Patric Jansson, 7 200 €, Copper-mediated free radical production

FD Tommy Nordström, 9 800 €, Fria syreradikaler

FM Sofi a Nygård, 7 200 €, A no-vel peer-to-peer architecture

FM Miriam Nystrand, 7 200 €, Svavlets och metallernas parti-kulära, kolloidala och upplösta fraktioner i naturliga vattendrag

FL Kjell-Erik Saarela, 5 200 €, Dendrokemisk analys av medel-tida stockprover

FM Thomas Sandberg, 6 000 €, Teoretisk simulering av nano material

FM Pia Sonck-Koota, 7 200 €, Karakterisering och åldersbe-stämning av pozzolana i antika romerska murbruk med hjälp av aktinider

FM Antti Taskinen, 2 400 €, Teoretisk modellering av hetero-gen enantioselektiv katalys

FM Jeanette Wikman, 7 200 €, Granulär och molekylär struktur hos stärkelse

FM Piritta Virta, 2 400 €, Syn-thesis and Characterisation of Fluorescent Nucleoside Analogs/Derivatives

FM Malin Åkerfelt, 7 200 €, Analys av direkta målgener för HSF2 under utveckling

Ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten

PL Maria Ackrén, 6 500 €, Ethnic Fragmentation and Cultural Di-versity in Autonomy Regimes

ED Birgitta Forsström, 8 400 €, Value co-creation in business to business networks

PM Catharina Groop, 14 400 €, Korruption, ett hinder på vägen mot mänsklig utveckling och fattig domsminskning – En studie


av biståndsgivares och -tagares samarbete för att bekämpa kor-ruption

EM Sonja Grönblom-Holm-qvist, 4 800 €, Public and private provision and social welfare

EL Evariste Habiyakare, 7 800 €, Expansion to Emergent Markets as a Bottom-Up Process: A Teleological Perspective to the Internationalisation of Finnish Firms to the RSA

EM Markku Heikkilä, 7 200 €, Practical profi tability analysis with Real Option Valuation – New methods for industrial technology management

PM Kim Holmberg, 7 200 €, Metoder för att samla och ana-lysera information från webben: informationssökningsegenskaper i kommunernas webbtjänster

PM Martins Imudia, 7 200 €, En-vironmental Justice: The People v. Multinationals

EM Annica Isacsson, 7 200 €, “Learn how to be with” – An ex-plorative study of two Nordic or-ganisations

PL Mats Lindfelt, 7 800 €, Fun-damental Rights in the European Union – Towards higher law of the land?

PM Maria Lunabba, 7 200 €, Förtroende och politisk oriente-ring – Studier i teorin om socialt kapital

PM Johanna Söderholm, 4 800 €, Identitet i förvandling: estlandssvenska organisationers och institutioners pånyttfödelse i det post-sovjetiska Estland 1990–2002

EM Jiaxi Tan, 7 200 €, Text Mi-ning

PM Birgitta Wahlberg-Pärssinen, 7 200 €, Reglering och förvaltning av välbefi nnandet hos produktions- och slaktdjur – en jämförelse mellan Finland och Sverige

ETL Emma Vironmäki, 15 600 €, Making Sense of Academic Reali-ty: A Study of Finnish Marketing Discipline

Tekniska fakulteten

DI Henrik Grénman, 4 800 €, Reaktionskinetik och förbättrad

reaktionshastighet för fastvätska-reaktioner

DI Mikko Helle, 2 400 €, Data-driven detection and modeling of coke properties in the blast fur-nace

DI Sébastien Leveneur, 9 600 €, Katalytisk syntes och sönderfall av perkarboxylsyror

MSc. Pingping Su, 9 600 €, Stu-dy characterization of metal ion bindings to pulps and combina-tion of wood fi bres with polymers

Teologiska fakulteten

TL Michael Cox, 3 900 €, The blessing of Judah (Genesis 49) in Jewish and early Christian inter-pretation

TM Kim Groop, 3 600 €, With the Gospel to Maasailand – Lu-theran Mission among the Arush and Maasai in Northern Tanzania 1904–1973

TM Paula Hartman, 4 800 €, Kyrkan och enheten. Fader Matta al-Miskîns ecklesiologi, dess kop-tisk-ortodoxa kontext och teolo-giska utformning

TM Margot Kottelin-Longley, 3 600 €, Anabaptist Ecclesiology: Its Emergence Among the Proto, Swiss Brethren and Its Divergent Nature

TM Juha Mikkonen, 7 200 €, An Analysis and Comparison of Sub-stantial Concepts in Luther’s 1535 and Calvin’s 1548 Commentaries on Galatians

TM Marcus Moberg, 4 800 €, Den kristna metal scenen i Finland. En populärmusikform och dess kul-tur som religiöst uttryckssätt och alternativ kristen identitet

FD Carola Nordbäck, 14 000 €, Guds Hiärte-Barn. Den svenska radikalpietismens teologi och samhälleliga uttrycksformer, 1725–1745

TD Risto Nurmela, 4 200 €, C.G. Jung och judendomen

PeM Mikael Nylund, 3 600 €, Läroböcker i moralfostran. Ett ut-vecklande av begreppsliga ana-lysinstrument av läroböcker i re-ligion och livsåskådning

TM Vesa Ollilainen, 6 000 €, The Prodigal Son and Jesus

TM Helena Rönnberg, 8 400 €,

Steg för livet. En undersökning av den kristna recoveryrörelsen med en särskild betoning av Bromma-dialogen och dess recoveryarbete i Sverige

TM Katarina Rönneikkö, 10 800 €, När tro och verksamhet möts. En studie kring Arvid von Martens och hans livsgärning

TM Sofi a Sjö, 9 600 €, Att älska en Messias. Religion och kvinnor i science fi ctionfi lm

TD Bernice Sundkvist, 2 800 €, Välsignelsens teologi

TL Bror Träskbacka, 3 900 €, Har banden brutits? En kompa-rativ studie av relationen mellan kyrka och stat i Sverige och Fin-land

TM Hiroaki Yoshimura, 7 200 €, Jesus and the Isaiahan Idea of Di-vine Hardening

Pedagogiska fakulteten

FM Heli Aaltonen, 7 200 €, Me-ningsskapande i en interkulturell ungdomsteaterverkstad

FK Outi Toropainen, 3 600 €, Niondeklassare skriver brev på fi nska: analys av kommunikativt språkbruk

Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten

PM Anette Bengs, 3 600 €, The relationship between visual at-tention to television, media sti-mulus, cognition and tempera-ment: Developmental trends and sex differences

PM Tom Holtti, 10 800 €, Uppi-från initierade samarbetsnätverk

HVM Tiina Lindholm, 9 600 €, Våld, lidande och dess lindring i parförhållanden

PsM (motsv.) Marta Rusek, 3 600 €, Impact of parental divor-ce on grandparents–grandchild-ren relationship. A cross-cultural study

PL Siv Stolpe-Kaustinen, 7 800 €, Jämställdhet ur ett prag-matiskt perspektiv

HVM Lilian Westerlund-Perätalo, 4 800 €, Taktfullhet – ett etiskt grundbegrepp i vårdveten-skap och vårdvetenskapens cari-tativa didaktik


DISPUTATIONER

L IT TERATURVETENSK AP

FM Maria Österlund disputerade i litteraturvetenskap fredagen den 13 januari på avhandlingen ”Förklädda fl ickor. Könsöverskridning i 1980-ta-lets svenska ungdomsroman”.

Opponent var prof. Lena Kå-reland, Uppsala universitet, och som kustos fungerade prof. Ma-ria Nikolajeva, Stockholms uni-versitet, docent vid ÅA.

Så här sammanfattar Maria Österlund själv sin avhandling:

”I litteraturen framställs fl ick-an som könets fånge, i en anpas-sad variant eller i en revolterande variant. Syftet med avhandlingen är att utreda hur fl ickskildringen gestaltas inom svensk ungdoms-roman under 1980-talet. Den ti-digare forskningen inom området är knapphändig och koncentrerar sig dels på identifi erandet av sär-skilda fl icktyper, dels på manliga för fattares förnyelse av fältet. Detta arbete presenterar en om-värdering av periodens förnyelse av ungdomsromanen genom att inkludera kvinnliga författare.

Den litterära gestaltningen av fl ickan under 1980-talet formas ingalunda i ett tomrum utan har sina rötter i fl ickbokens kate-gori pojkfl icka. Granskningen av fl ickor aktualiserar könsöver-skridning och könskonstruktion som nyckelbegrepp. Den centrala frågan är huruvida det fi nns

möjlighet att utveckla fl ickskild-ringen i emancipatorisk riktning. Begrepp som representation och stereotyp används för att sammanstråla i en fl ickmatris, vilken åskådliggör de inbördes relationer olika fl icktyper har till varandra. Flickmatrisen, som upprättar tre grundtyper – duktig fl icka, pojkfl icka och dålig fl icka – fungerar som en fond mot vil-ken all fl ickskildring formuleras. Matrisens grundkonstellation är svårrubbad. Förklädnad verkar vid första anblicken vara en kon-vention som möjliggör frigörelse, men visar sig trots allt vara en återvändsgränd eftersom masku-liniseringen hotar att undermi-nera fl ickans femininitet.

I avhandlingen koncentre-ras läsningen till vissa särdrag. Dessa är maskulinisering, eman-cipation samt demaskering. Hypo-tesen lyder att fl ickskildringen under 1980-talet använder sig av maskuliniseringsstrategier an-norlunda än tidigare. Detta som en motreaktion till 1960–1970-talens fl ickskildring, som ofta stannade vid omvända könsroller. Under 1980-talet främmandegörs således fl ickor. Femininisering som frigörelsestrategi förekom-mer först senare, på 1990–2000-talen, och resulterar i parallella trender i form av fl ickmakt kon-tra värnlöshet.

Avhandlingen utgör en kom-bination av tre teoretiska per-spektiv: det berättartekniska, det karnevaleska och det könsideo-logiska. De tre analyskapitlen granskar romanernas inledning, kärnhändelser och upplösning. Diskussionen om förklädnad ny-anseras med hjälp av feministisk narratologisk analys och visar att berättarperspektivet är avgöran-de för hur fl ickskildringen lyckas. Eftersom förklädnads motivet följer karnevalens princip kull-kastas rådande köns- och makt-strukturer tillfälligt, i form av ett sanktionerat eller städat uppror, medan ordningen alltid återställs på slutet. Trots detta ger motivet

möjlighet att uttrycka emancipa-toriska ögonblick.

Resultatet av studien är att ungdomsromanens realisering av fl ickans könsöverskridning består av motstridiga tendenser. Spänningsfältet mellan masku-lint och feminint närvarar stän-digt i förklädnadsromanen, efter-som fl ickans främmandegjorda kön för med sig att könsstruk-turer problematiseras. Pojkför-klädnaden erbjuder en utmaning för stunden, men är knappast en rimlig utväg ur de begränsningar underordningen upprätthåller för fl ickans del. Förklädnads-romanens överskridning aktuali-serar därmed en grundläggande dynamik – och problematik – inom ungdomsromanen. Den aspekt som var avgörande vid ungdomsromanens uppkomst, då den tidigare könsseparerade fl ick- och pojkboken omformades till en könsintegrerad ungdoms-bok, i syfte att föra en dialog i könsdemokratins tecken, är såle-des ständigt aktuell.”

INDUSTRIELL EKONOMI

DI Magnus Hellström disputerade i industriell ekonomi fredagen den 13 januari på avhandlingen ”Business Concepts Based on Modularity – A Clinical Inquiry into the Business of Delivering Projects”.

Foto

: R

ober

t S

eger


Som opponent fungerade Dr. Tim Brady, University of Brigh-ton, och kustos var prof. Kim Wikström.

Så här sammanfattar Magnus Hellström själv sin avhandling:

”Leverans av stora investe-ringsprojekt, såsom planerande och byggande av lyxkryssare och kraftverk, är typisk fi nländsk exportindustri. Affärsverksam-heten kring sådana karaktäri-seras av krav på allt snabbare och billigare leveranser. Likväl måste varje projekt anpassa sig till nya, växlande omständigheter och specialbehov hos kunderna. Detta försvårar avsevärt standar-diseringen av dylika produkter. Därtill önskar man integrera allt fl era funktioner och system i pro-dukterna och att allt mera tjäns-ter skall ingå i leverans omfånget. Som en följd fi nner många leve-rantörer det svårt att handskas med den allt mer komplicerade paletten av produkter och tjäns-ter.

Ett sätt att handskas med ökad komplexitet är att indela produkten i moduler, d.v.s. i min-dre funktionella delhelheter. Denna strategi har visat sig vara framgångsrik inom den mass-producerande industrin, såsom utvecklingen och tillverkningen av hemelektronik och fordon. Om och hur samma typs stra-tegi kan tillämpas inom den projektbaserade industrin, där produktionsserierna är avsevärt kortare, har däremot varit oklart, speciellt visavi dess inverkan på affärskonceptet som helhet. Det är denna situation jag utforskar i min avhandling.

I avhandlingsarbetet har jag undersökt två olika projekt-omgivningar: skeppsbyggnad och kraftverksleveranser. Genom att jämföra de två fallen med varan-dra samt framför allt genom att överföra lärdomar mellan dem har vi i bägge branscherna lyck-ats lägga fram grundläggande idéer för hur modularisering kan utnyttjas i större utsträckning.

Modulbegreppet är nämligen sedan länge bekant i båda omgiv-ningarna. Inom anläggningsin-dustrin är den framförallt känd som en produktionsstrategi. Denna avhandling för däremot fram tanken om modularisering som en organisationsprincip för projektleveranser i deras helhet. Avhandlingen pekar bland annat på de ledningsmässiga utmaning-arna i samband med de skiftande gränssnitt moduler uppvisar under projekts olika faser. Sam-manfattningsvis kunde man säga att avhandlingens centrala bidrag är ett affärskoncept baserat på funktionell modularisering.”

SOCIOLOGI

PM Jutta Ahlbeck-Rehn disputerar i ämnet sociologi fredagen den 27 januari på avhandlingen ”Diagnosti-sering och disciplinering. Medicinsk diskurs och kvinnligt vansinne på Själö hospital 1889–1944”.

Disputationen äger rum kl. 12 i Auditorium Salin, Axelia. Oppo-nent är prof. Johanna Esseveld, Lunds universitet och som kustos fungerar prof. Susan Sundback.

Så här sammanfattar Jutta Ahl-beck-Rehn själv sin avhandling:

”På Själö hospital i Åbolands skärgård intogs under perioden 1889–1944 närmare 200 kvinn-liga mentalpatienter. Vilka var

dessa kvinnor, och hur kom de att defi nieras som sinnessjuka? Hur blev den fattiga lösdrivaren hysterika och barnamörder-skan schizofren? Avhandlingen granskar diagnostikens och disciplineringens kopplingar med utgångspunkt i hospitalets arkiv. Patienternas dokument erbjuder ett fl ertal sociologiska infallsvinklar för att granska på vilket sätt handlingar, sjukdomar och utsagor defi nieras samt vilka innebörder de tillskrivs.

I fokus för analysen ligger det diagnostiska språkets olika aspekter, maktens nätverk och kvinnorna i marginalen. Jag nytt-jar Michel Foucaults produktiva maktbegrepp och feministisk poststrukturalistisk teori för att analysera hur inte bara vansin-net, utan också kön skapas i skilda diskurser (medicinska, kommunala och rättsliga). Uti-från detta perspektiv är det i och genom texterna de galna kvin-norna konstrueras. Dokumenta-tionen över kvinnornas ’symp-tom’, utsagor och handlingar blir här oskiljbar från diagnostisering och disciplinering.

Avhandlingen nyttjar olika teoretiska (sociologiska, feminis-tiska, historiska) och metodolo-giska (mikrohistoria, diskursana-lys, dekonstruktion) angreppssätt för att belysa hur vansinnet – som ett mångfacetterat socialt feno-men – kan tolkas ur en mängd olika perspektiv. Jag diskuterar fattigdom, rashygien, kropps-lighet, sexualitet, irrationalitet, klass, moral, disciplinering och aktörskap. Jag demonstrerar hur benämnandets makt – makten att kategorisera och defi niera kvin-nor som sinnessjuka – inte enbart var förbehållen den medicinska professionen. Samtidigt illustre-rar jag hur vansinnet förkvinnli-gades och naturliggjordes genom biologisering och sexualisering av patienterna.

Undersökningen är i grun-den en fallstudie av ett specifi kt sjukhus – Själö hospital


DISPUTATIONER, forts.

– och granskar en specifi k grupp av kvinnliga mentalpatienter – kroniker. Studien rör sig på mikronivå och jag visar hur in-tagningsprocessen såg ut, hur diagnostiken befann sig i ständig rörelse samt vilka slags kvinnor det var som diagnostiserades som obotligt sinnessjuka, utgående från vissa sociala kategorier så-som ålder, civilstånd och klass-tillhörighet.

Även om majoriteten av pa-tienterna tillhörde en specifi k social kategori (unga, ogifta arbetarklasskvinnor), var hospi-talets klientel mycket heterogent och inkluderade ryska under-såtar, fattighjon, bonddöttrar, karelska evakuerade, urbana yrkes utövare, gamla kvinnor och kriminalpatienter. Jag pekar på betydelsen av de skillnader mellan olika patientgrupper och kvinnligheter som skapades ge-nom det diagnostiska språket och sjukhusets disciplinära praktiker. Klasstillhörighet, sexualitet och kropp fungerade som skillnads-skapande kategorier som for-made diagnostik och moraliska omdömen. Där ogifta patienter sexualiserades eller passivera-des, benämndes medelklass- och gifta kvinnor som våldsamma. Där änkorna betraktades som offer för sin ekonomiska situation (goda mödrar), bar de förorenade arbetarklasskvinnorna själva skulden för sin belägenhet. Bland patienterna fanns de ryska och baltiska kvinnorna som blev de främmande (men som inte sexu-aliserades), kriminalpatienterna som blev de farliga eller rentav de onda (som sexualiserades) samt de karelska evakuerade som por-trätterades som snuskiga och en-faldiga (kroppsligt och själsligt).

Boken rör sig tematiskt från bakgrunden till patienternas diagnostisering och intagning, de olika patientgrupperna, det disciplinära rummet, livet på an-stalten samt till sist kvinnornas egna berättelser om livet i kvin-norummet.”

ALLMÄN HISTORIA

FL Laura Hollsten disputerar i all-män historia fredagen den 27 januari på avhandlingen ”Knowing Nature: Knowledge of Nature in Seventeenth Century French and English Travel Accounts from the Caribbean”.

Disputationen äger rum kl. 13 i aud. Armfelt, Arken. Opponent är Dr. Richard Grove, University of Sussex, och som kustos fung-erar prof. Holger Weiss.

Så här sammanfattar Laura Hollsten själv sin avhandling:

”Den karibiska övärlden är ett intressant område för såväl globalhistorikern, kulturhisto-rikern som för miljöhistorikern. De karibiska öarna koloniserades under 1500- och 1600-talen av spanjorer, holländare, engels-män, fransmän och danskar. Som resultat av kolonisationen för-vandlades särskilt ’socker öarna’ på bara några decennier. Sock-erplantagen kom att dominera de Västindiska öarnas ekonomi från och med mitten av 1600-ta-let. Den snabba förändringen av vissa öar under 1600-talet är en räcka i den europeiska expansio-nen som inte bara påverkade be-folkning, politik och maktförhål-landen utan som också omvand-lade landskap och ekosystem.

En av miljöhistoriens uppgif-ter är att studera förändringar i förhållandet mellan människan och naturen på olika nivåer. Det

är således av intresse att under-söka den utveckling som sker på sockerplantager, i landskap och ekosystem, i relation till idéhis-toriska strömningar i Europa och dess kolonier.

En genomgripande föränd-ring i den västerländska män-niskans natursyn och kunskap om naturen sker på 1600-talet. Medeltidens och renässansens måttlighetsideal fi ck ge vika för uppfattningen om de oändliga möjligheter som människan kun-de förverkliga med hjälp av ve-tenskapen. Därtill rubbade mötet med nya världens arter europé-ernas föreställningar om världen som de fått lära sig i Bibeln och av antikens auktoriteter.

Uppkomsten av ny kunskap kan undersökas genom att stu-dera reseberättelser och natural-historiska verk om de karibiska ’sockeröarna’, framför allt Bar-bados men också St. Christophe, Guadeloupe, Martinique och Jamaica. Undersökningen gäller hur europeiska resenärer uppfat-tat det tropiska landskapet och hur ny kunskap produceras i reseberättelserna. Kategorier för kunskap som används är inlärd eller traditionell kunskap, empi-risk kunskap, samt teoretisk och praktisk kunskap.

En av trenderna handlar om förändringar i varseblivning och representationer av nya världens natur och landskap. Européerna försökte förstå det främmande genom att tolka det i termer av så-dant de redan kände till, i första hand klassiska och bibliska fö-rebilder. Samtidigt fanns en ten-dens att konstruera det tropiska som det annorlunda i förhållande till den egna världsdelens norma-litet. En annan trend har att göra med den kunskap som uppstår som resultat av mötet mellan de tre olika befolkningsgrupperna: ursprungsbefolkningen, europé-erna och afrikanerna.

En ytterligare trend hänför sig till disciplinen och praktikerna kring naturalhistoria. En av orsa-


kerna till förändringen från den associativa naturalhistoria som karaktäriserar renässansen, till 1600-talets mera empiriska och avskalade disciplin, var de tro-piska koloniernas natur. Då ingen boklärdom och tidigare tradition fanns att falla tillbaka på, återstod bara att göra empiriska iakttagel-ser och redogöra för resultaten.

Slutligen framgår att kun-skapsproduktionen på Karibiens sockerplantager ledde till ef-fektivare jordbruksmetoder och ’miljöproblem’ såsom avskogning, erosion och utarmade jordar. Dessa blev snabbt synliga särskilt på mindre öar. Sockerplanta-gerna var ställen där ny teknik och nya odlingsmetoder utnyttja-des; här utnyttjades människor, växter och djur effektivare än någonsin tidigare. Här blev även skövlingen av den tropiska natu-ren uppenbar och ny kunskap om människans förmåga att påverka den övriga naturen började ut-vecklas.”

STATSKUNSK AP

PL Krister Lundell disputerar i statskunskap onsdagen den 1 februari på avhandlingen ”Contextual Determinants of Electoral System Choice: A Macro-Comparative Study 1945–2003”.

Disputationen äger rum kl. 12 i auditorium Brahe, Sibeliusmu-

seum. Som opponent fungerar prof. David Farrell, University of Manchester, och kustos är prof. Lauri Karvonen.

Så här sammanfattar Krister Lundell själv sin avhandling:

”Avhandlingen är en kompara-tiv undersökning om hur länder har infört valsystem för parla-mentsval under efterkrigstiden. Den övergripande frågeställning-en är vilka kontextuella faktorer som är avgörande för valet av val-system. Sammanlagt observeras 268 val av valsystem mellan 1945 och 2003. Typologin av valsystem är tudelad. Dels identifi eras 15 olika system på basis av valfor-mel för omräknandet av röster till mandat, dels tillämpas en indel-ning i fyra huvudsakliga system: pluralitets-, majoritets-, propor-tionella och blandade valsystem.

Kausala samband undersöks ur tre teoretiska perspektiv. Det rationella perspektivet inne-bär att länder väljer valsystem utgående från egna samhälle-liga behov och problem. Länder skiljer sig från varandra i struk-turellt och kulturellt avseende, vilket betyder att ett valsystem som passar ett land kan vara olämpligt i en annan kontext. En empirisk granskning visar att de rationella förklaringarna är tunnsådda. Etnokulturellt hete-rogena länder samt länder med en liten befolkning tillämpar i hög utsträckning majoritära val-system trots att proportionella valmetoder vore fördelaktigare för dem.

En rationell förklaring får emellertid stöd. Partisystemets struktur är i ett speciellt avse-ende relaterad till införandet av valsystem. Vid övergången från auktoritärt enpartistyre till ett system som tillåter konkurrens mellan politiska partier sker ofta ett valsystembyte från majoritära till blandade eller proportionella valmetoder. Detta berör själva dynamiken i demokratiserings-processen som observerades för ett sekel sedan då allmän rösträtt

infördes i de västeuropeiska län-derna.

Ett annat perspektiv tar av-stamp i det konstitutionella ram-verket och intresserar sig för hu-ruvida valet av valsystem är be-roende av valet av andra politiska institutioner såsom styrelseform, territoriell stats organisation och kammarsystem. Även om vissa institutioner ofta förekommer sida vid sida, tenderar olika val-system att inte kombineras med andra institutioner enligt något speciellt mönster.

Den kulturella och historiska kontexten utgör ytterligare ett perspektiv. Detta synsätt betrak-tar valet av valsystem som en följd av diffusion. Den empiriska undersökningen ger vid handen att olika typer av diffusion ofta ligger bakom införandet av val-system. En stor del av de forna engelska kolonierna har valt samma valsystem som moderlan-det använder. Bland icke-demo-kratier spelar även det franska koloniala arvet en framträdande roll. Ofta väljs samma valsys-tem som kulturellt närstående grannländer tillämpar. Regional diffusion är främst relaterad till införandet av proportionella valsystem. Vidare kan valsystem betraktas som epokfenomen. Pluralitetsval var länge det domi-nerande valsystemet men förlo-rade sin attraktionskraft i början av 1990-talet. Den nya trenden består framförallt i att kombi-nera majoritära och proportio-nella valmetoder. Samtidigt har proportionella listval igen blivit populära efter att ha legat i skym-undan sedan 1960-talet.

Avslutningsvis presenteras några refl ektioner om framti-den. De blandade valsystemens popularitet antas kvarstå en tid framöver men torde så småning-om avta och ersättas av ett allt större inslag av proportionella valordningar. Pluralitets- och majoritetsval förutspås ligga lågt på preferenslistan vid framtida val av valsystem.”


MfÅA NOTERAR

● Finlands Akademis forskningsråd för naturvetenskap och teknik har beslutit om fi nansiering av följande projekt vid Åbo Akademi:

– Internationella konferenser, an-svarig ledare prof. Johan Lilius, insti-tutionen för informationsbehandling, anhållan om stöd för arrangerandet av konferenserna Applications and Theory of Petri Nets 2006 och Appli-cations of Concurrency to System De-sign 2006, 1.1.2006–31.12.2006, 7 000 €.

– Forskarutbildningskurser, an-svarig ledare prof. Hannu Tenhunen, Åbo datatekniska forskningscen-trum, stöd för forskarskolor och nationella forskarutbildningskurser, 1.1.2006–31.12.2007, 105 300 €.

– Forskningsprojekt, ansvarig ledare doc. Jouko Peltonen, institu-tionen för fysikalisk kemi, tema Bind-ing Strength, Role and Removal of Nanoparticle-based Nonspecifi c Bind-ing in Bioaffi nity Assay and Bioimag-ing Systems Using Atomic Force Mi-croscopy and Electrostatic Transferor, 1.1.2006–31.12.2007, 85 600 €.

– Forskningsutgifter för tjänstefor-skare, ansvarig ledare överassistent Ion Petre, institutionen för informa-tionsbehandling, tema Computing at Nano-scale, 1.1.2006–31.12.2008, 128 400 €.

– Forskningsutgifter för tjänstefor-skare, ansvarig ledare akademifor-skare Stefan Willför, laboratoriet för skogsprodukternas kemi, tema Nya värdefulla naturenliga kemikalier från

trä, 1.1.2006–31.12.2008, 128 400 €.

– Anställning av forskardoktorer, ansvarig ledare forskare Rose-Marie Latonen, laboratoriet för analytisk kemi, tema Conducting Polymer Based Ordered Structures for Organic Solar Cells and Sensors, perioden 1.8.2003–31.12.2007, summa 100 000 €.

● Finlands Akademis forskningsråd för kultur och samhälle har beslutit om fi nansiering av följande projekt vid Åbo Akademi:

– Internationella konferenser, ansvarig ledare prof. Harriet Silius, institutet för kvinnoforskning, tema Experiences of Men: Masculinities and Bodies 10–12.2.2006, anslag 2 500 €.

– Forskarutbildningskurser, ansvarig ledare prof. Martin Scheinin, institutet för mänskliga rättigheter, stöd för forskarskolan i människorättsforskning, perioden 9.12.2005–31.12.2007, 54 240 €.

– Forskningsprojekt, ansvarig ledare prof. Matti Laine, psykolo-giska institutionen, tema Oppimisen neurokognitiivinen perusta ja sen muutokset kehityksen eri vaiheissa, 1.1.2006–31.12.2009, 153 830 €.

– U-landsforskning, ansvarig leda-re prof. Markku Suksi, institutet för mänskliga rättigheter, tema Imple-mentering av människorättsbaserad utveckling, 1.1.2006–31.12.2009, 293 040 €.

– Forskningsprojekt, ansvarig ledare prof. Mariam Ginman, institu-tionen för allmän samhällsforskning, tema Nyckelkompetens på individuell och organisationsnivå i det informa-tionsintensiva samhället, 1.1.2006–31.12.2009, 270 270 €.

● Finlands Akademis forsknings-råd för biovetenskap och miljö har beslutit om fi nansiering av följande projekt vid Åbo Akademi:

– Forskarutbildningskurser, an-svarig ledare prof. Mark Johnson, in-stitutionen för biokemi och farmaci, stöd för National Graduate School in Informational and Structure Biology, perioden 1.1.2006–31.12.2006, summa 19 400 €.

– Forskningsprojekt, ansvarig le-dare prof. J. Peter Slotte, institutet för biokemi och farmaci, tema Egen-skaper och funktion hos vätskekristal-lina ordnade domäner i membraner, 1.1.2006–31.12.2009, summa 401 480 €.

– Forskningsprojekt, ansvarig le-dare specialforskare i bioinformatik Stephen Rudd, Bioteknikcentrum, tema The Application of Functional Genomics Approaches for the Holistic Understanding of Lichen Eco-physiol-ogy, 1.1.2006–31.12.2009, 196 960 €.

– Forskningsprojekt, ansvarig ledare doc. Eleanor Coffey, Bioteknikcentrum, tema Neuronal Effectors of Pim Kinases, 1.1.2006–31.12.2009, 171 680 €.

Forskningsfinansiering från Finlands Akademi

Forskarföreningens styrelse utsedd● Forskarföreningens vid Åbo Aka-demi styrelse 2006 består av ordfö-rande: Camilla Kronqvist, viceordfö-rande Risto Nurmela, kassör Sonja Grönblom, medlemssekreterare Ole Rud Nielsen, och styrelsemedlem-marna Maria Ackrén, Åsa Bengts-son och Birgit Schaffar. Suppleanter är Jutta Ahlbeck-Rehn, Mikael Col-lan, Kimmo Grönlund, Annika Mei-nander och Jan Wickman.

Näringslivsråd grundat vid Åbo-Hanken● Behovet av näringslivskontakter i undervisningen och forskningen samtintresset för att upprätthålla kontakterna med sin gamla högskolasamlade ett antal Åbo-hankeiter till ett konstituerande möte förHandelshögskolans näringslivsråd.

Rådet avses vara den kontaktyta som förenar Handelshögskolan vid Åbo Akademi och näringslivet.

Till styrelseordförande för Handelshögskolans näringslivsråd valdesCaj-Gunnar Lindström och till ordinarie medlemmar av styrelsen valdesPatrik Anckar, Malin Brännback, Kei Heikkilä-Stenvik och TimoKetonen, samt som suppleanter Lars Hassel, Klas Nyström, PeterStorsjö och Lars-Erik Wägar. I näringslivsrådets verksamhet ingårbl.a. att arrangera seminarier och symposier samt att samarbeta medEkonomföreningen Merkur r.f.


PERSONALSPALTEN

Åbo Akademis jämställdhetskommitté 2003–2005 arbetade under sin mandatperiod med såväl jäm-ställdhets- som jämlikhetsfrågor. På jämställd-hetsområdet utarbetade kommittén Åbo Akademis jämställdhetsplan 2005–2007, som antogs av akade-mins styrelse 8.6.2005. Planen utgör en fortsättning på ÅA:s föregående jämställdhetsplan (1995–2005) och följer de krav som lagen om jämställdhet mel-lan kvinnor och män (609/1986) ställer. Arbetet med planen föregicks av ett omfattande utrednings-arbete, som resulterade i rapporten Jämställdhet vid Åbo Akademi – utvecklingstrender 1997–2003 i ljuset av statistik. Planen beaktar de problemområden som utredningen pekade på och ger ÅA redskap att som läroanstalt, myndighet och arbetsgivare målinrik-tat främja jämställdheten mellan kvinnor och män.Planen drar upp de strategiska riktlinjerna för aka-demins jämställdhetsarbete. Den konkretiseras årli-gen i ÅA:s verksamhets- och ekonomiplan och följs upp i verksamhetsberättelsen. Härigenom stärks integreringen av planen i den löpande verksamhe-ten, vilket lagen kräver. Den reviderade jämställd-hetslagen, som trädde i kraft 1.6.2005, ställer också allt större krav på redogörelser bl.a. av placeringen av kvinnor och män i olika uppgifter samt löner och löneskillnader i fråga om kvinnors och mäns upp-gifter. Vidare inbegärs rapporter om hur jämställd-hetsplanen genomförts.

Jämställdhetsarbetet synliggörs vid sidan av den reviderade lagen ytterligare genom av att under-visningsministeriet avkräver universiteten rap-portering av hur jämställdhetsarbetet förverkligas.Det centrala i jämställdhetsarbetet är att jämställd-heten mellan kvinnor och män skall vara en natur-lig del av beslutsfattande och förvaltning på alla ni-våer. Den avgångna kommittén efterlyser på denna punkt en större genomskinlighet och öppenhet vid ÅA. Kommittén betonar bl.a. att jämställdheten bör beaktas vid utnämningar samt vid tillsättning av sakkunnigorgan och arbetsgrupper. Att jämställd-hetsaspekterna har beaktats skall antecknas i beslu-tet och i fall då representanter för båda könen inte ingår i t.ex. sakkunnigorgan skall detta motiveras. Den tillträdande jämställdhetskommittén har av sin företrädare fått i uppdrag att under år 2006 särskilt följa med hur jämställdheten som en del av besluts-fattande förverkligas vid akademin. I synnerhet skall beredningen av ärenden i de institutionslösa fakulteterna följas upp liksom även jämställdheten i det nya lönesystemet.

Under hela sin mandatperiod 2003–2005 arbetade kommittén med förbättrad fysisk tillgänglighet vid ÅA. Det åtgärdsprogram som den av kommittén till-satta arbetsgruppen utarbetade har konkretiserats

genom att invatoalett, invahissar, automatiska dörr-öppnare, ramper och ledstänger har installerats och arbetet fortgår. Vid sidan av de konkreta åtgärderna skall understrykas att både inställningen till och medvetenheten kring hinder för fysisk tillgänglighet har ökat. Det efterlyses fortsättningsvis nytänkande vid ÅA bl.a. så att lokaler för studenternas sociala aktiviteter väljs med tanke på fysisk tillgänglighet.

Jämlikhetsarbetet styrs av lagen om likabehand-ling (21/2004), som främjar och tryggar likabehand-ling samt effektiviserar rättsskyddet för den som utsatts för diskriminering. Lagen förbjuder diskri-minering på grund av ålder, etniskt eller nationellt ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, funktionshinder, sexuell lägg-ning eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. Lagen förutsätter en plan för likabehandling, vilket den avgångna jämställdhets-kommittén påbörjade vid sitt sista möte. Arbetet vi-dareförs av den nya kommittén.

Jämställdhetsplanen m.fl . dokument hittas på www.abo.fi /personalinformation/jamstalldhet/ För att öka medvetenheten och förståelsen för alla jäm-ställdhetskommitténs ansvarsområden – jämställd-het, jämlikhet och fysisk tillgänglighet – ordnar kommittén information och utbildning. Den snart tillträdande nya kommittén tar gärna emot önskemål och förslag på teman för kommande utbildningar. Sekreteraren kan kontaktas i alla ärenden rörande jämställdhet vid ÅA.

ANNA-STINA NYBYsekreterare för jämställdhetskommittén

OBS! Omstart för det nya lönesystemet Förhandlingsresultatet mellan arbetsmarknadsorganisa-tionerna den 16 december 2005 förutsätter en ny omgång av utvärderingar av kravnivåer och personliga prestationer. Arbetet skall vara gjort senast 15.4.2006. Gå in på www.abo.fi /personalinformation/dnl eller kontakta Margita Vainio (–4102) och Du får närmare information om hur processen skall gå till.

Jämställdhet och jämlikhet vid ÅA

RESENYTTÅbo Akademi byter resebyrå. Från 1.3.2006 skall alla tjänste resor bokas på BTI Nordic.

KONDITIONSPROGRAMBehöver du en puff för att börja motionera? Få konditionen testad, lär dig motionera och kom i form genom ÅA:s mo-tionsfrämjande program. Anmäl dig senast 10.2.2006.

Läs mer på www.abo.fi /personalinformation/aktuellt/ eller kontakta Anna-Stina Nyby, tfn –4965, [email protected] .


EXAMINA

Examina avlagda under tiden 8.11–21.12.2005.

HF Filosofi e doktorsexamen har

inom humanistiska fakulteten avlagts av Michael Szurawitzki, Åbo (utländsk skola).

Filosofi e licentiatexamen har avlagts av Anu Juva, Åbo (Säkylän seudun lukio).

Filosofi e magisterexamen har avlagts av Minna Aalto, Åbo (Karis-Billnäs gymnasium), Krista Anttisaari, Ikalis (Ikaa-listen lukio), Karin Erlandsson, Finström (Topeliusgymnasiet i Nykarleby), Iliana Gädda, Esbo (Kyrkslätts gymnasium), Janne Kütimaa, Åbo (utländsk skola), Janina Lassila, Jakobstad (Jakob-stads gymnasium), Jan Ray, Vanda (Borgå gymnasium), Matti Viherlaiho, Helsingfors (Ressun lukio).

Kandidatexamen i humanis-tiska vetenskaper har avlagts av Karin Nyström, Ekenäs (Ekenäs gymnasium).

Psykologie magisterexamen har avlagts av Nina Ervalahti, Vasa (Vasa övningsskola).

MNF Filosofi e doktorsexamen har

inom matematisk-naturveten-skapliga fakulteten avlagts av Tomas Bäcklund, Lundo (Karis-Billnäs gymnasium), Patrik Ek-lund, Åbo (Ekenäs gymnasium).

Filosofi e magisterexamen har avlagts av Bahareh Abbass-hafi gh, Iran (utländsk skola), Julius Anckar, Åbo (Katedral-skolan i Åbo), Mats Borgmästars, Pedersöre (Pedersöre gymna-sium), Henry Granholm, Vanda (Åshöjdens gymnasium), Nikolai Kaihovirta, Åbo (Vasa övnings-skola), Mathias Kronqvist, Karleby (Karleby svenska gym-nasium), Stefan Lindström, S:t Karins (Katedralskolan i Åbo), Torbjörn Lundkvist, S:t Karins (Pargas svenska gymnasium), Stina Maunula, Åbo (Aurajoen

lukio), Thomas Sandell, Åbo (Hangö gymnasium), Linn Zil-liacus, Helsingfors (Gymnasiet svenska normallyceum).

Kandidatexamen i naturve-tenskaper har avlagts av Malin Hägg, Karleby (Karleby svenska gymnasium), Sonja Leskinen, Kangasala (Svenska samskolan i Tammerfors gymnasiet).

Farmaceutexamen har av-lagts av Caroline Norrdahl, Kors-näs (Gymnasiet i Petalax).

ESF Politices doktorsexamen har

inom ekonomisk-statsvetenskap-liga fakulteten avlagts av Stefan Ek, Åbo (Kimitoöns gymnasium), Maria Forsman, Tammerfors (Tampereen yliopisto), Ágústa Pálsdóttir, Island (utländsk skola).

Politices licentiatexamen har avlagts av Irma Pasanen, Esbo (Oulun lyseon lukio).

Politices magisterexamen har avlagts av Petra Auer, Borg-näs (Borgå gymnasium), Anna Grundström, Karis (Karis-Billnäs gymnasium), Solveig Hortans, Vasa (Vasa handels-läroverk), Minna Härkönen, Vanda (Brändö gymnasium), Jan Kraufvelin, Åbo (Hangö gymna-sium), Annika Lindholm, Pargas (Pargas svenska gymnasium), Outi Salmela, Åbo (Ranuan lu-kio), Heidi Stolt, Åbo (Korsholms gymnasium), Lisa Tönnes, Kyrk-slätt (Kyrkslätts gymnasium), Michael Östman, Larsmo (Jakob-stads gymnasium).

Politices kandidatexamen har avlagts av Ari Evwarye, Vasa (Vasa övningsskola).

Rättsnotarieexamen har av-lagts av Malin Sparf, Vasa (Vasa övningsskola).

Ekonomie doktorsexamen har avlagts av Adrian Costea, Rumänien (utländsk skola).

Ekonomie magisterexamen har avlagts av Laura Alalääkkölä, Pargas (Pargas svenska gymna-sium), Jenny Backman, Åbo (Ka-ris-Billnäs gymnasium), Annika

Borgström, Helsingfors (Lovisa gymnasium), Kristina Breden-berg, Helsingfors (Kulosaaren yhteiskoulun lukio), Ephraim Daka, Åbo (utländsk skola), Fei Fang, Åbo (utländsk skola), Tiina Haanila, Somero (Someron lukio), Regina Holmström, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Xiaojie Li, Kina (utländsk skola), Stefan Lindholm, Ekenäs (Ekenäs gym-nasium), Ulrica Lundkvist, Åbo (Kimitoöns gymnasium), Mikael Myllyoja, Åbo (Karis-Billnäs gymnasium), Osku Mörtenhu-mer, Karleby (Karleby svenska gymnasium), Eva Nyberg, Jakob-stad (Jakobstads gymnasium), Mathias Rönnlund, Åbo (Kors-holms gymnasium), Kristian Sevéus, Åbo (utländsk skola), Henric Suuronen, Åbo (Katedral-skolan i Åbo).

Ekonomie kandidatexamen har avlagts av Ephraim Daka, Åbo (utländsk skola), Andreas Fagervik, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Frida Gardberg, Marie-hamn (Ålands lyceum), Mikaela Heikkilä, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Osku Mörtenhumer, Kar-leby (Karleby svenska gymna-sium), Jaana Nylund, Pedersöre (Pedersöre gymnasium), Ann-Sophie Sunden, Åbo (Ålands handelsläroverk), Daniel Söder-holm, Mariehamn (Ålands han-delsläroverk), Anna Tähkäpää, Pemar (Paimion lukio).

K TF Teknologie doktorsexamen

har inom kemisk-tekniska fakul-teten avlagts av Kalle Arve, Åbo (Luostarivuoren lukio), Henrik Backman, Vasa (Vasa övnings-skola), Cristina Seceleanu, Ru-mänien (utländsk skola), Joakim Westerlund, Åbo (Katedralskolan i Åbo).

Filosofi e doktorsexamen har avlagts av Suvi Pietarinen, Åbo (Inkeroisten lukio), Lu Yan, Kina (utländsk skola).

Diplomingenjörsexamen har avlagts av Christoffer Beck, Kyrkslätt (Kyrkslätts gymna-


sium), Markus Kemi, Åbo (ut-ländsk skola), Jonatan Kronqvist, Korsnäs (Gymnasiet i Petalax), Tor Nordström, Helsingfors (Helsingfors Rudolf Steiner-skola), Tove Slätis, Helsingfors (Helsingfors Rudolf Steiner-skola).

TF Teologie doktorsexamen har

inom teologiska fakulteten av-lagts av Pamela Slotte, Åbo (Vasa övningsskola).

Filosofi e doktorsexamen har av Anna Böckerman-Peitsalo, Grankulla (Lönnbeckska gym-nasiet).

Teologie magisterexamen har avlagts av Dorthe Haldin, Kristinestad (Vasa svenska aftonläroverk), Antti Kallio, Åbo (utländsk skola), Niina Mura, Åbo (Kirkkopuistikon lukio), Nanna Rosengård, Kristinestad (Kristinestads gymnasium), Gerd Snellman, Jakobstad, Bar-bro Öhman, Jakobstad (dispens av kansler).

PF Pedagogie doktorsexamen

har inom pedagogiska fakulteten avlagts av Mia Porko-Hudd, Vasa (Vasa övningsskola).

Filosofi e doktorsexamen har avlagts av Eva Larzén, Åbo (Par-gas svenska gymnasium).

Pedagogie magisterexamen har avlagts av Peter Bandio, Mo-rogoro (utländsk skola), Leonard Bukuku, Morogoro (utländsk skola), Safarath Byabato, Moro-goro (utländsk skola), Colonel Chambulila, Morogoro (utländsk skola), Ronnie Djupsund, Malax (Gymnasiet i Petalax), Charlotta Grönroos, Sibbo (Sibbo gymna-sium), Sofi a Herrgård, Malax (Gymnasiet i Petalax), Pia-Maria Huhtamäki, Vasa (Vasa svenska aftonläroverk), George Jidamva, Morogoro (utländsk skola), John Joseph, Morogoro (utländsk skola), James Kajugusi, Moro-goro (utländsk skola), Orestes

Kapinga, Morogoro (utländsk skola), Estrida Kimweri, Moro-goro (utländsk skola), Salvius Kumburu, Morogoro (utländsk skola), Maj-Helen Laine, Pargas (Pargas svenska gymnasium), Kajsa Lindström, Korsholm (Borgå gymnasium), Caroline Ljung, Pedersöre (Pedersöre gymnasium), Daina Matemu, Morogoro (utländsk skola), Ed-die Mbelle, Morogoro (utländsk skola), Cosmas Mnyany, Moro-goro (utländsk skola), Faustina Msigwa, Morogoro (utländsk skola), Joseph Mwangamila, Mo-rogoro (utländsk skola), Thomas Mwikuka, Morogoro (utländsk skola), Grace Mwipopo, Morogoro (utländsk skola), Sebastian Nes-soro, Morogoro (utländsk skola), Anne Niemelä, Kronoby (Kro-noby gymnasium), Anne Norrbo, Vasa (Vasa övningsskola), Lina Rönnlund, utlandet (Vasa övnings skola), Malin Sandström, Vasa (Gymnasiet i Petalax), Jes-sica Slotte, Jakobstad (Jakobstads gymnasium), Annika Strandvall, Pedersöre (Pedersöre gymna-sium).

Pedagogie kandidatexamen har avlagts av Anna Granqvist, Esbo (Gymnasiet Lärkan).

Fristående pedagogiska stu-dier för specialbarnträdgårds-lärare har fullgjorts av Ulrika Eur-Nyholm, Ingå (Folkhälsans barnavårdsskola), Gunilla Hiltu-nen, Larsmo (Jakobstads gymna-sium), Frank Lind, Borgå (Hangö gymnasium), Fredrika Lund-ström, Esbo (Kimitoöns gym-nasium), Peter Lönnfors, Borgå, Maria Nyberg, Jakobstad, Har-riet Nylund, Larsmo (Jakobstads gymnasium), Eva Staffans, Ny-karleby (Vörå samgymnasium).

Fristående pedagogiska stu-dier för studiehandledare har fullgjorts av Pamela Backholm, Vasa (Vasa övningsskola), Silvia Ekman, Malax (Vasa handelslä-roverk), Benita Finne, Pedersöre (Jakobstads gymnasium), Nina Grönberg, Närpes (Korsholms gymnasium), Karola Holmström,

Karis (Karis-Billnäs gymna-sium), Marita Kackur, Vörå (Vasa svenska hälsovårdsläro-anstalt), Hans Kankkonen, Vasa (Karleby svenska gymnasium), Anna Kronberg, Ekenäs, Åsa Laxåback-Nyman, Jakobstad (Jakobstads gymnasium), Pia Lustig, Vasa (Korsholms gym-nasium), Milka Mattila, Karleby, Ann-Sofi e Nygård, Korsholm (Korsholms gymnasium), Maria Viitasalo, Esbo.

Fristående pedagogiska studier för ämneslärare har fullgjorts av Mårten Björkgren, Korsholm (Karleby svenska gymnasium).

Fristående pedagogiska studier för lärare vid yrkeslä-roanstalter har fullgjorts av Åsa Aspelin, Närpes, Pamela Back-holm, Vasa (Vasa övningsskola), Rolf Dahlin, Pedersöre, Kenneth Eklund, Jakobstad (Jakobstads gymnasium), Bjarne Siffrén, Malax, Johanna Storkamp, Vasa (Vasa övningsskola), Camilla Wiik, Vasa (Vasa övningsskola), Yvonne Åkerlund, Karleby, Ma-lin Österholm-Liljedahl, Korsnäs (Gymnasiet i Petalax).

SVF Politices doktorsexamen

har inom samhälls- och vårdve-tenskapliga fakulteten avlagts av Christian Kroll, Helsingfors (Helsingin saksalainen koulu), Sonja Kurtén-Vartio, Korsholm (Karleby svenska gymnasium), Harmony Utchay, Åbo (utländsk skola).

Politices magisterexamen har avlagts av Margaretha Borg-mästars, Jakobstad (Vasa svens-ka hälsovårdsanstalt), Camilla Djupsund, Karleby (Karleby svenska gymnasium), Anette Ekblom, Malax (Gymnasiet i Pe-talax), Sara Finskas, Nykarleby (Topeliusgymnasiet i Nykarleby), Lina Fröberg, Kronoby (Kronoby gymnasium), Heidi Nurminen, Vasa (Lovisa gymnasium), Max Nyberg, Borgå (Borgå gym-nasium), Anna Påfs, Vasa


EXAMINA, forts.

(Korsholms gymnasium), Lorenz Uthardt, Malax (Vasa svenska aftonläroverk), Susanne Wester-back, Vasa (Korsholms gymnasi-um), Josefi n Wikström, Korsholm (Korsholms gymnasium).

Politices kandidatexamen har avlagts av Leila Holm, Vasa

(Vasa svenska aftonläroverk). Magisterexamen i hälsove-

tenskaper har avlagts av Marit Edman, Finström (Ålands vård-institut), Anne-Maj Forsman-Snickars, Vasa (Vasa övnings-skola), Marlene Gädda, Korsholm (Gymnasiet i Petalax), Katarina

Sjöblom, Ekenäs (Helsingfors svenska sjukvårdsinstitut), Eva-Maria Storbäck, Malax (Vasa svenska aftonläroverk), Karla Wendt, Helsingfors (Gymnasiet Grankulla samskola), Magdalena Vähäkangas, Korsholm (Vasa svenska hälsovårdsläroanstalt).

På Åbo Akademis förlag har utkommit:

Böckerman-Peitsalo, Anna Maria: Objektivitet och liturgisk förankring. Strävanden att införa ny saklighet inom kyrkomusik och gudstjänstliv i Borgå stift åren 1923–1943. Diss.: Åbo Akademi. Summary. ISBN 951-765-292-5. 402 s. 30,00 €.

Ek, Stefan: Om information, media och hälsa i en samhällelig kontext. En empirisk och analytisk studie. Diss.: Åbo Akademi. Sum-mary. ISBN 951-765-288-7. 245 s. 24,00 €.

Forsman, Maria: Development of Research Networks. The Case of Social Capital. Diss.: Åbo Aka-demi University. ISBN 951-765-284-4. iv; 237 s. 21,00 €.

Gadd, Håkan: Autonomi och effektivitet i det svenska högsko-lesystemet. Diss.: Åbo Akademi. Summary. ISBN 951-765-276-3. viii; 239 s. 22,00 €.

Hellström, Magnus: Business Concepts Based on Modularity. A Clinical Inquiry into the Business of Delivering Projects. Diss.: Åbo Akademi University. ISBN 951-765-294-1. xiii; 189 s. 20,00 €.

Kurtén-Vartio, Sonja: TAMU

– en annorlunda skola. En studie av den konsekvenspedagogiska yrkesutbildningen i dansk arbets-marknadspolitik. Diss.: Åbo Aka-demi. Summary. ISBN 951-765-275-5. 220 s. 20,00 €.

Larzén, Eva: In Pursuit of an Intercultural Dimension in EFL-Teaching. Exploring Cognitions among Finland-Swedish Compre-hensive School Teachers. Diss.: Åbo Akademi University. ISBN 951-765-275-5. 167 s. 18,00 €.

Orlov, Janina: Texten som ka-lejdoskop. En läsning av A.S. Pusj-kins ”Sagan om tsar Saltan”. Diss.: Åbo Akademi. Summary. ISBN 951-765-266-6. 199 s. 20,00 €.

Pálsdóttir, Ágústa: Health and Lifestyle. Icelanders´ Everyday Life Information Behaviour. Diss.: Åbo Akademi University. ISBN 951-765-272-0. 238 s. 25,00 €.

Porko-Hudd, Mia: Under Ytan, vid ytan och ovanför ytan. Analys av tanken bakom tre läro-medel i slöjd. Diss.: Åbo Akademi. Summary. ISBN 951-765-278-X. 292 s. 25,00 €.

Roslin, Bertil: Tillväxt, för-ändring och osäkerhet. Ett halvt sekel i universitetsvärlden. ISBN 951-765-270-4. 158 s. 15,00 €.

Singh, Rajesh: Marketing Cul-ture of Finnish Research Libraries. An Analysis of Marketing Attitude, Knowledge and Behaviour. Diss.: Åbo Akademi University. ISBN 951-765-282-8. viii; 285 s. 26,00 €.

Slotte, Pamela: Mänskliga rät-tigheter, moral och religion. Om de mänskliga rättigheterna som moraliskt och juridiskt begrepp i en pluralistisk värld. Diss.: Åbo Akademi. Summary. ISBN 951-765-280-1. 471 s. 33,00 €.

Tuhkanen, Tuija: ”In me-moriam sui et suorum posuit”. Lahjoittajien muistokuvat Suomen kirkoissa 1400-luvulta 1700-lu-vun lopulle. Diss.: Åbo Akademi. Summary. ISBN 951-765-286-0. 352 s. 28,00 €.

Österlund, Maria: Förklädda fl ickor. Könsöverskridning i 1980-talets svenska ungdomsro-man. Diss.: Åbo Akademi. Sum-mary. ISBN 951-765-300-X. 372 s. 30,00 €.

Distribution och försäljning: Oy Tibo-Trading Ab, PB 33, 21601 Pargas, tfn (02) 454 9200, fax (02) 454 9220, e-post: [email protected], www.tibo.net

NYA PUBLIKATIONER

CAPOEIRA/NYTT!! På Kåren måndagar kl. 19.30–21.00 samt ons-dagar kl. 17.00–18.30. Anmälningar på plats. Deltagaravgift: 2 euro per gång, 10-gångerskortet kostar 15 euro.

SALSA/GRUNDKURS En grundkurs startar på Kåren onsdag 25.1 kl. 19.30–21.00. Anmälningar till idrottskansliet senast måndag 23.1 kl. 15.00. Delta-garavgift: 2 euro per gång, 10-gångerskortet kostar 15 euro. Kursen alltid på onsdagar på ovannämnda tid.

VATTENGYMNASTIK I Åbo sim-hall onsdagar kl. 20.45–21.30. Delta-garavgift: 2 euro per gång.

NACK- OCH RYGGYMNASTIK OBS! Ändrad tid. Numera tisdagar kl. 17.00–18.00 på Kåren. Deltagaravgift: 2

euro per gång, 10-gångerskortet kostar 15 euro.MORGONGYMNASTIK Ny tid här också. Numera

torsdagar kl. 8.30–9.30 på Kåren. Deltagaravgift: 2 euro per gång, 10-gångerskortet kostar 15 euro.

FOTBOLL Tillsammans med TY tisdagar kl. 13.00–14.00 i Impivaara fotbollshall.


StipendierStiftelsen för Österbottens högskola lediganslår stipendier ur Ann-Mari Fin-niläs fond att sökas av forskare och studerande vid Åbo Akademi, Vasa.

Ansökningshandlingar fås från http://www.vasa.abo.fi /hogskolestiftelsen.

Ansökan som skall vara poststämp-lad senast 27 januari 2006 sänds un-der adress: Stiftelsen för Österbottens högskola, Vasaesplanaden 16, Post-box 448, 65101 Vasa.

Courses and Programmes

in English 2006–2007

Internationella enheten sammanställer årligen en katalog ”Courses and Pro-grammes in English” (www.abo.fi /fa/ie/catalog.pdf) där ämnen som erbju-der undervisning eller handledning på engelska för utbytesstudenter vid ÅA presenteras. Uppgifter om undervis-ning på engelska som man önskar att skulle ingå i kurskatalogen ska vara in-ternationella enheten tillhanda senast tisdagen den 31 januari 2006.

För närmare upplysningar om kata-logen eller annat som berör under-visningen på främmande språk kon-takta Monica Nylund, tfn –4790, e-post [email protected] .

ForskningsunderstödStiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut lediganslår 195 000 € att fortlöpande sökas under år 2006 av i första hand forskare med anknytning till Åbo Akademi:

1. Reseunderstöd för forskning och kongresser. Ansökan om reseunderstöd för kongress bör i regel insändas 3 månader innan kongressen hålls. Kostnads- kalkyl från resebyrå eller internet bör bifogas. Forskarstuderande bör även bi- foga rekommendation från handledaren2. Understöd för materialanskaffning3. Understöd för forskarbesök4. Understöd för att anordna symposier, seminarier, kongresser.

Ansökningarna riktas till styrelsen för Stiftelsens för Åbo Akademi forsknings-institut och inlämnas till institutets kansli, adress Biskopsgatan 13, 20500 Åbo. Ansökningsblanketter erhålls från: 1) Forskningsinstitutets kansli, e-post: [email protected] , tfn (02) 215 4477 (kl. 10–12, 13–15), fax (02) 215 4490, 2) Forsk-ningsinstitutets hemsida, http://www.abo.fi /stiftelsen/forskning/, 3) Åbo Akademi, Strandgatan 2, 65100 Vasa, tfn (06) *3247 111 (kl. 8–16).

Närmare uppgifter om forskningsunderstöden ges på Forskningsinstitutets kansli tfn (02) 215 4477 (kl. 10–12, 13–15) och av institutets sekreterare Martina Björklund tfn (02) 215 4759.

Lektorsföreningens årsmöte

Medlemmarna i Lektorsföreningen vid Åbo Akademi kallas till årsmöte ons-dagen den 25.1 kl. 17.00 i Arkens kafé. På mötet behandlas de stadgeenliga ärendena och väljes styrelse. Förfrisk-ningar bjudes.

Å styrelsen vägnarTom Lönnroth

(ordförande)

Önskas hyraLägenhet eller hus med 4–5 rum och kök för belgisk gästforskare med familj under tiden 15.7–31.8.2006. Vänligen kontakta Institutet för mänskliga rättigheter på tfn (02) 215 4588, e-post [email protected] , eller tfn (02) 215 3471, e-post [email protected] .


Vill du få aktuell information om arbetsmarknaden?ÅA:s anställda (vid ämnen och förvaltning) erbjuds relevant arbetsmarknadsinfor-mation, artiklar, praktikinformation, placeringsstatistik, m.m. via Arbetsforums e-postlista [email protected]

Anmälning och information på nätet: http://www.abo.fi /arbetsforum/?cmd=fakulteter.epostlista

Niskavire (nackkurs)Lider du av återkommande eller ständiga problem i övre ryggen? Medivire ordnar en niskavire-kurs, vid vilken det ges information om nackens och övre ryggens funktion och byggnad, om hållningen samt råd om egenvård av nacken och övre ryggen. Varje träff innehåller både teori och övningar. Niskavire hålls i Medivires utrymmen i Posthuset, adress: Humlegårdsgatan 1 A 3 vån.

Träffarna hålls: 7.2, 14.2, 21.2, 28.2. och 6.3.2006 kl. 15.00–16.30. Kursen hålls av företagsfysioterapeut Simo Järvelä. Anmälningar senast 27.1.2006 till företags-hälsovårdare Annica Saarela tfn 020 581 6516 (dagligen må–fre kl. 12–13) eller [email protected] . I samband med anmälan ges tid för individuell granskning.

Tekniska fakulteten, IT-avdelningensöker vikarie för projektadministratören

Anställningstid: 1.2.2006–31.1.2007 Arbetstid: heltidPlacering: IAMSRArbetsuppgifter: - att ansvara för IAMSR:s ekonomi och persoanlärenden - utarbeta projektansökningar, administrera enskilda projekt samt rapportera till fi nansiärerna inom ramen för projektverk- samheten vid IT-avdelningen - utför utrednings- och informationsuppdrag inom IAMSR:s verksamhetsområde - övriga administrativa uppgifter i anslutning till IAMSR:s och IT-avdelningens projektverksamhetKvalifi kationer: - högre högskolexamen (EM-examen med kunskaper i redo- visning och informationssystem prefereras) - goda kunskaper i svenska och fi nska - starka språkkunskaper i engelska - erfarenhet av projektverksamhet inkl. planering, budgete- ring, uppföljning och evaluering - kunskap om eller erfarenhet av EU-projektLön: 1 852–1 981 €/mån. beroende på kompetens

Närmare uppgifter ger Sirpa Nummila, tfn (02) 215 4754, e-post: [email protected] Ansökan jämte styrkt meritförteckning insänds till IT-avdelningens kansli, Lemmin-käinengatan 14 A, 20520 Åbo. Ansökningstiden utgår 20.1.2006 kl. 12.00.

Stöd för pedagogiska studier i VasaSom ett led i strävandena att rekrytera behöriga lärare till södra Finland har Svens-ka kulturfonden beslutat bevilja stipendier för studerande som är i slutskedet av sina ämnesstudier vid Åbo Akademi och Helsingfors universitet och som genomför sina pedagogiska studier i Vasa.

Stödet ges för levnadskostnader och resor. Stödet är högst 4 000 € för studier under ett helt läsår, och pedagogiska studier som kräver en kortare period i Vasa kan stödas med högst 1 000 €. Auskultantstipendier kan sökas kontinuerligt. Om studierna integenomförs enligt planerna skall stödet återbetalas.

Ansökan görs elektroniskt på ”ansökan på nätet”, knappen uppe till höger.Tilläggsuppgifter ger Veronica Granö-Suomalainen på Svenska kulturfondens kansli, tfn (09) 6930 7331 e-post: [email protected] .

Stipendier för studier och forskning

i DanmarkUr Gustaf Packaléns Mindefond utges i form av stipendier sammanlagt ca 100 000 danska kronor för studier eller forskningsarbete i Danmark.

Stipendium kan sökas av lärare, tjäns-temän, yngre vetenskapsidkare och studerande vid Åbo Akademi. Ansö-kan, som formuleras fritt eller uppgörs på blanketten för forskarstipendium el-ler understöd, riktas till internationella enheten och bör åtföljas av rese- och studieplan samt uppgift om storleken på det belopp som sökes. Beloppet bör anges i danska kronor, inte i euro. Ansökningsblanketten fi nns på http://www.abo.fi /studera/stipendier/blanket-ter.sht

Ansökan bör vara internationella en-heten tillhanda senast fredagen den 27 januari 2006.

Närmare uppgifter ger ledande koor-dinator Harriet Klåvus, tfn 215 4510, e-post [email protected] .

ProfessorHenrik Stubb 60 årProfessor Henrik Stubb fyller 60 år den 11 februari 2006. Med anledning härav har institutionen för fysik låtit måla hans porträtt, som kommer att överlå-tas till Åbo Akademis samlingar. Konst-nären Heli Kurunsaari har gjort ett träsnitt i olja, en unik teknik i porträtt-sammanhang.

Porträttet avtäcks fredagen den 27 januari 2005 kl. 14 i Gadolinia, Porthansgatan 3, Åbo. Du är hjärtligt välkommen till avtäckningen. Om Du deltar ber vi att Du anmäler Dig till Maisa Mantere (tfn: (02) 215 4246, e-post: [email protected] ) senast tisdag 24.1.2006. Om Du önskar bidra till det-ta arrangemang för professor Stubbs 60-årsdag kan Du inbetala en lämplig summa på kontot ÅA/fysik Stubb 60 år, Nordea 165235-124527 som öppnats för ändamålet.

Vi hoppas att få se en stor skara av professor Stubbs nuvarande och forna vänner och kolleger vid avtäckningen. Hoppas Du kan närvara.

Välkommen!

prof. Markus Lindbergprof. Ronald Österbacka


Meddelanden från Åbo Akademi ges ut av Åbo Akademi. Tid-ningen utkommer under ter-minerna varannan fredag och sänds till huvuddelen av aka-demins anställda samt bl.a. till massmedia, till universitet och högskolor i Norden, till kommu-ner, bibliotek och gymnasier i Svenskfi nland, till medlemmar i Akademiföreningen Åbo Aka-demiker r.f. och till vissa per-soner verksamma inom politik, förvaltning och näringsliv.

REDAK TION

Peter Sandström, chefredaktör(tjänstledig)

Michael Karlsson, redaktörtfn (02) 215 4715e-post: [email protected]

Heidi Backas, redaktör (vik.)tfn (02) 215 4693e-post: [email protected]

REDAK TÖR I VASA

Ari Nykvisttfn (06) 324 7452e-post: [email protected]

ADRESS

Åbo Akademi,Domkyrkotorget 3,20500 Åbo.Telefax: (02) 251 7553

E-POST

[email protected]

W W W

www.abo.fi /meddelanden

ANSVARIG UTGIVARE

InformationschefThurid Erikssontfn (02) 215 4124e-post: [email protected]

Tidningen trycks av Åbo Akademis tryckeri och upplagan är 4 800 ex.

ISSN 0359-8632 Åbo 2006

Åbo Akademi lediganslår:

VID FORTBILDNINGSCENTRALEN1. en sekreterartjänst, lk. A14–15. Närmare information i arbetsbeskrivningen på http://www.abo.fi /aa/tjanster/

Närmare information ger utbildningschef Tina Engblom, tfn (02) 215 4665, e-post [email protected]

VID FÖRVALTNINGSÄMBETET2. en befattning som tillfällig projektplanerare, lön 1 700–2 000 €/mån. beroen-de på kompetens. Närmare information i arbetsbeskrivningen på http://www.abo.fi /aa/tjanster/.

Närmare information ger högskolesekreterare Ole Karlsson, tfn (02) 215 4168, e-post [email protected] .

Tjänsterna är tillsvidare placerade i A-löneklasser. Åbo Akademi kommer att övergå till ett nytt lönesystem, som bygger på arbetets kravnivå och på personlig presta-tion.

Kraven på språkkunskaper och kompetensvillkor framgår av universitetslagens 17§ och 29§ (645/1997) och av förordningen om behörighetsvillkoren och uppgif-terna för högskolornas personal (309/1993).

Åbo Akademi arbetar för en jämnare könsfördelning i alla personalgrupper och ser därför gärna att samtliga tjänster söks av såväl kvinnor som män.

Till ansökan, som riktas till respektive enhet, fogas matrikelutdrag eller styrkt meritförteckning och andra handlingar som sökanden önskar åberopa för styrkan-de av sin kompetens.

Ansökningshandlingarna skall vara Åbo Akademi tillhanda senast den 6 februari 2006 före tjänstetidens utgång kl. 16.15. Ansökningarna inlämnas till Åbo Akademis kansli, Domkyrkotorget 3, 20500 Åbo eller Åbo Akademis i Vasa kansli, Strandgatan 2, 65100 Vasa (postadress: PB 311, 65101 VASA). Märk ku-vertet ”Tjänsteansökan”.

Åbo Akademi är Finlands svenska universitet med ca 8 000 studerande och 1 300 anställda.Åbo Akademi har sju fakulteter och verksamhet på många orter i Svenskfi nland. www.abo.fi

Ekonomisk-statsvetenskapliga fakultetensStudia generalia

Passionerat? Personligt? Pragmatiskt? Politiskt?

Inblickar i ekonomisk och samhällsvetenskaplig forskning ur ett forskarperspektiv:

Professor Bengt Kristensson UgglaKan man lita på minnet?

Är det sant att vi ”aldrig får glömma”?Kan samhällen och organisationer hantera mörka minnen?

– en bearbetning av minnespolitiken hos Paul RicoeurOnsdagen den 25 januari klockan 17 i Hankens Auditorium I, Henriksgatan 7

Välkommenockså på fakultetens terminsstart

En skål för det nya åretd.v.s. vin och snacks med början från kl. 16.30 den 25 januari

■ På den bortre fondväggen i läsesalen i Åbo Aka-demis huvudbibliotek fi nns ett nytt konstverk. Det är gjort av Jan-Erik Andersson och heter ”Brand-vägg”.

– På 1970-talet studerade jag biologi och organisk kemi vid Åbo Akademi och satt då själv och läste i denna läsesal. Därför var det verkligen en kick för mig att få göra det här konstverket. Livet känns mystiskt, man vet aldrig var man hittar sig själv om några år, ler Andersson.

Konstver-ket är tilläg-nat paret Gös-ta (1869–1955) och Gertrud (1870 –1959) Branders samt deras dotter Else (1901–1997), som gjorde stora insatser för Åbo Akademi genom att donera pengar för att bygga biblioteket och inför-skaffa böcker.

Jan-Erik Andersson har valt att som en del av ”Brandvägg” ha byster föreställande Gösta och Gertrud Branders, gjorda av Felix Nylund år 1939.

– Jag minns att jag såg bysterna då på 1970-talet, men de har länge varit undangömda i ett hörn. De är faktiskt mycket fi na skulpturer, och förtjänar att lyftas fram.

Bysterna har placerats på podier med digitala bildmanipulationer gjorda av Andersson.

– Då jag planerade konstverket gick jag igenom släkten Branders bilder i ÅA:s arkiv, och ett av foto-albumen hade en fantastisk pärm. Bilder av den pärmen har jag använt på varje sida av podierna, och kombinerat dem digitalt med olika egna bilder av en ljuslåga i en omgivning av snö.

Mellan bysterna fi nns ett stort fotografi av Else Branders i vit sjuksköterskedräkt. Bilden togs 1927.

– Först var det tal om att jag skulle göra en skulp-tur av henne i stil med de andra två, men faktum är att sådana sällan blir bra numera. Därför använde jag hellre nutidsteknik, alltså digital bildmanipu-lering. Bilden av Else hittade jag i arkivet, och hon har så ljusa kläder att hon får en estetisk koppling till skulpturerna, säger Andersson.

I sin högra hand har Else Branders ett hjärta av stickor.

– Hjärtat gjorde jag själv och p l a c e r a d e sedan in en bild av det i foto-grafi et. Jag bytte också ut hennes hand, vilket man inte ser om man inte vet om det. I bakgrunden fi nns bil-der av fi n-ländsk höst-natur, och

mönstret påminner om rosettfönster i en medel-tida kyrka. Jag ville på det sättet göra en koppling till domkyrkan, som man kan se från läsesalens fönster, berättar Andersson.

På fondväggen i ÅA:s läsesal fanns det tidigare kopior av gamla porträttmålningar.

– De gav ett något tungt intryck, och personligen tycker jag att de passar bättre i låneexpeditionen där de är nu. Jag hoppas att det nya konstverket i läsesalen skall stimulera folk. Jag ville ge lite and-ligt ljus till alla de intellektuella som sitter där.

”Brandvägg” har medvetet bakats in så mycket som möjligt i arkitekturen i biblioteket. Andersson har i ungefär tio år intresserat sig speciellt för den typen av konst. Just nu håller han bl.a. på med att bygga ett eget hus, som samtidigt blir ett konstverk och är hans doktorsarbete vid Bildkonstakademin i Helsingfors. Mera info om hans konst hittas på webben: http://www.anderssonart.com/ –MK

Brandvägg i biblioteket

Documents

från Åbo Akademi Nr 1 20.1.2006 Cellens vara eller inte varaweb.abo.fi/meddelanden/pdf/Meddelanden_2006_01.pdf · ekonomidirektion valdes Andreas Pada, Rolf Ahlqvist och Lars Hassel