Förs tudie: Va tten som investe ringsobje kt¶rstudie-Vatten.pdftill underhållet av hållbara vatten- och avloppsinvesteringar (VA) i Sverige. Förstudien baseras på intervjuer

FoumlrstudieVatten som investerings objekt

FoumlrordVattensituationen i Sverige aumlr allvarligare aumln paring flera decennier Myndighetervarnar loumlpande om foumlrorenat dricksvatten oumlversvaumlmningar och vattenbristFoumlr oss aumlr situationen extraordinaumlr i andra delar av vaumlrlden aumlr detta normaltillstaringnd

Agenda 2030 aumlr de globala maringlsaumlttningarna foumlr en haringllbar utveckling somFNs medlemslaumlnder antog aringr 2015 Inom ramen foumlr SIDA-initiativet SwedishInvestors for Sustainable Development (SISD) aumlr vi ett antal investerare somarbetat med agendans maringl 6 Rent vatten och sanitet En del av arbetet har varitatt titta paring hur vi kan bidra som aumlgare i bolag som beroumlrs av maringl 6 En annandel varit att titta paring vattenrelaterade investeringsbehov och -moumljligheter

Det kommande decenniet kommer miljardbelopp behoumlva investeras i loumlsningarparing klimat- och vattenproblem runt om i vaumlrlden Aumlndaring finns det foumlr oumlgonblicketstoumlrre investeringsvilja aumln det finns groumlna och blaring investeringsmoumljligheter Paring den punkten skiljer sig inte Sverige aringt fraringn resten av vaumlrlden

I den haumlr foumlrstudien har vi undersoumlkt foumlrutsaumlttningarna foumlr att kunna bidra till underharingllet av haringllbara vattenoch avloppsinvesteringar (VA) i SverigeFoumlr studien baseras paring intervjuer med experter paring omraringdet och ger en bild avde barriaumlrer som finns

Inneharingll 2 Abstract 4 Sammanfattning 5 Bakgrund 14 Intervjusammanfattningar Expert- och politikersamtal23 Slutsatser av foumlrstudien26 Omraringden foumlr vidare under soumlkning27 Appendix

The Swedish Church AP7 AP3 Skandia and SPP work together as investorswith Agenda 2030 and Goal 6 ndash clean water and sanitation for all Collabora-tion takes place within the framework of a SIDA initiative Swedish Investors forSustainable Development (SISD) The group has focused on investments thatneed to be made in Swedish water infrastructure to meet goal 6 During thecourse of work it has been found that there is more capital than there are investment opportunities within sustainable water and sanitation Two questions have been raised

1 Why are there not more projects to finance within sustainable water and sanitation in Sweden

2 Is there anything that can be done do to increase the number of such investmentsThe pre-study at hand is based on literature studies as well as interviews with local politicians and experts in the field

The need for investment in water and sanitation infrastructure is large andincreasing due to slow renewal rates

Access to funding is available However investment is still refrained for several financial reasons

There is an unwillingness to borrow The municipalitiesrsquo indebtedness reduces the willingness to invest and despite the fact that water and sanitationshould be kept separate from other municipal activities these loans are regarded as included in the total debt

The politicians who determine the water tariffs reject raising the tariffswhich also limits the investment rate

Private ownership of water and sanitation infrastructure is not legal in Sweden which may also restrict private investment General water and sanitation is an exclusive municipal activity No other owner is possiblePrivate operation is possible but not interesting since all surplus incomemust be reinvested

2

Abstract

The following conclusions can be made

Green bonds are used and will increase in importance A governmental investigation is due in November

The provision of skills is a major problem Large demand for consultantscontractors and staff limits the possibilities to reinvest in and maintain existing infrastructure It is difficult for especially smaller municipalities tomanage long-term strategic planning

New investment tends to override necessary maintenance

Future legal requirements for the disposal of drug residues and micro-plasticscan become important factors in investment decisions

The awareness of risks and shortcomings in Swedish water and sanitationinfrastructure is low and needs to be raised among both the public and decision makers Water and sanitation is invisible infrastructure which isexpensive to maintain and public awareness of it is low

Municipalitiesrsquo views of liabilities in the water and sanitation area comparedto other debt instruments Does it matter how the municipalityrsquos loans arereported

The importance of water tariffs for consumers and politicians Where is theupper limit for fees Under what conditions do citizens accept fee increases

What can be done to reduce the skills shortages More collaborative staffing

Can green bonds be earmarked for water and sanitation financing in order to boost investment

Can investments increase if private owners are allowed within the municipalwater and sanitation area Are there opportunities for more public-privatecollaboration

How can public interest in clean and safe water be increased to facilitate investment in Swedish water and sanitation infrastructure

3

Below are some areas where the compilation of literatureand interviews shows that there may be reason for further investigation

Behovet av investeringar i VA-infrastruktur aumlr stort och oumlkande paring grund avlaringg foumlrnyelsetakt

Tillgaringng till finansiering finns Trots detta finns det flera finansiella skaumll till att investeringar inte goumlrs Kommunernas skuldsaumlttning minskar investeringsviljan och trots att VA borde haringllas aringtskild fraringn oumlvrig kommunal verksamhet raumlknas VA-laringnen in i den totala skulden

Allmaumlnt VA aumlr en exklusivt kommunal verksamhet Inga andra aumlgare aumlr moumljliga Privat drift aumlr moumljligt men ointressant paring grund av sjaumllv -kostnadsprincipen

Politikerna som faststaumlller VA-taxorna drar sig foumlr att houmlja taxorna vilketocksaring begraumlnsar investeringstakten

Groumlna obligationer anvaumlnds och kommer att oumlka i betydelse En statlig utredning aumlr klar i november

Kompetensfoumlrsoumlrjningen aumlr ett stort problem Stor efterfraringgan paring konsulterentreprenoumlrer och personal begraumlnsar moumljligheterna nyinvestera ochunder haringlla befintlig infrastruktur Det aumlr svaringrt foumlr framfoumlr allt mindre kommuner att skoumlta laringngsiktig strategisk planering

Nyinvesteringar tenderar att traumlnga undan noumldvaumlndigt underharingll

Framtida lagkrav paring rening av laumlkemedelsrester och mikroplaster kan bli enviktig faktor i investeringsbeslut

Medvetenheten om risker och brister i svensk VA-infrastruktur aumlr laringg ochbehoumlver houmljas hos baringde allmaumlnhet och beslutsfattare VA behoumlver foumlrflyttasfraringn att vara osynlig infrastruktur med okaumlnd kvalitet till att vara infrastrukturallmaumlnheten kaumlnner till med kvalitetsmaringtt allmaumln heten aumlr intresserad av

4

Sammanfattning

Svenska Kyrkan AP7 AP3 Skandia och SPP arbetar gemensamt i egenskap avinvesterare med Agenda 2030 och maringl 6 ndash rent vatten och sanitet foumlr allaSamarbetet sker inom ramen foumlr ett SIDA-initiativ Swedish Investors for Sustainable Development (SISD) daumlr aumlven andra laringngsiktiga aktoumlrer paring inve-steringsomraringdet ingaringr och arbetar med olika Agenda 2030-maringl Maringlet omfat-tar baringde haumllsosamt dricksvatten och rening av avloppsvatten samt vattenhus-haringllning i en vidare mening varingtmarker skogar och vatteneko system Foumlr enfullstaumlndig beskrivning av maringl 6 se appendix

SISD-gruppen foumlr vattenfraringgor har fokuserat paring svenska foumlrharingllanden utifraringnett investerarperspektiv och tagit sin utgaringngspunkt i vilka investeringar sombehoumlver goumlras inom svensk vatteninfrastruktur foumlr att leva upp till maringl 6 Under arbetets garingng har det framkommit att det finns mer kapital aumln investe-ringsobjekt tillgaumlngliga inom haringllbar vattenoch sanitets foumlrsoumlrjning Behovenav saringdana investeringar har dock konstaterats vara stora av de aktoumlrer som hari uppgift att inventera behoven av vatten infrastruktur Tvaring fraringgor har vaumlckts

1 Varfoumlr finns det inte fler projekt att finansiera inom haringllbar vattenoch sanitetsfoumlrsoumlrjning i Sverige

2 Finns det naringgot man kan goumlra foumlr att oumlka antalet saringdana investeringar

Denna foumlrstudie syftar till att besvara dessa fraringgor genom att studera skriftligtmaterial och samtala med ett antal experter inom vattenoch avlopps omraringdet(VA) samt ett antal kommunalpolitiker foumlr att faringnga synen paring VA-projekt i kommunerna Utoumlver en bild av nulaumlget inom kommunal VA ges foumlrslag paringomraringden som boumlr undersoumlkas vidare utifraringn denna foumlrstudie och foumlrslag paringaringtgaumlrder som kan oumlvervaumlgas foumlr att oumlka investeringarna i VA

5

Bakgrund

Under en laringng tid har det inte investerats tillraumlckligt i svensk VA-infrastrukturvilket har byggt upp en underharingllsskuld Intresseorganisationen Svenskt Vattenfoumlretraumlder de kommunala vattentjaumlnstfoumlretagen och kommunerna De har oumlver300 medlemmar som varje dag distribuerar dricksvatten och renar avlopps-vatten I Sverige hanteras vattenfoumlrsoumlrjnings fraringgorna huvudsakligen av kom-munerna deras tekniska foumlrvaltningar kommunala bolag som ansvarar foumlrdrift och investeringar och i mindre kommuner hanteras fraringgorna ofta i kommun-oumlverskridande samarbeten och samaumlgda bolag

Svenskt Vatten har i en faumlrsk rapport konstaterat att det idag investeras 12 miljarder kronor per aringr men att behovet aumlr naumlstan det dubbla ndash 22 miljarderkronor I rapporten bedoumlms investeringarna inte kunna oumlka saring snabbt som behovet Svenskt Vatten beraumlknar att det aumlr mer realistiskt att investeringarnaistaumlllet houmljs omkring 35 procent jaumlmfoumlrt med nuvarande nivaring foumlr att hamna i intervallet 15-18 miljarder kronor per aringr under en 20-aringrsperiod

Svenskt Vatten raumlknar med att VA-taxorna kommer att behoumlva foumlrdubblasmaumltt i dagens penningvaumlrde under den kommande 20-aringrsperioden Om man bara goumlr det noumldvaumlndigaste beraumlknas taxeoumlkningen till 60 procent foumlr samma period

Svenskt Vatten menar att vatten aumlr billigt foumlr konsumenterna och att taxornakommer att oumlka fraringn laringga nivaringer Man utesluter att det aumlr moumljligt foumlr taxeoumlkning-arna att haringlla jaumlmna steg med inflationsutvecklingen utan att det kommer attparingverka vattentjaumlnsternas omfattning och kvalitet

VVS-Fabrikanternas Raringd som aumlr en branschorganisation foumlr VVS- ochVA-industrin driver samverkansprojektet VA-Fakta tillsammans med andrabranschorganisationer med syftet att oumlka kaumlnnedomen och kunskapen omSveriges VA-system Det uttalade maringlet aumlr att oumlka kommunernas investeringaroch laringngsiktiga underharingll i VA-naumlten

I rapporten rdquoVi lagar naumlr det garingr soumlnderrdquo1 argumenteras foumlr oumlkade VA-inve-steringar Analysfoumlretaget United Minds fick i uppdrag att undersoumlka baringdeallmaumlnhetens och VA-chefers och kommunstyrelseordfoumlrandens foumlrharingllandetill problem kopplade till VA-underharingllet Undersoumlkningen genomfoumlrdes varingren aringr 2013

6

Nulaumlget inomkommunal VA ndash Underharingll och investeringsbehov

1 VA-Fakta rdquoVi lagar naumlr det garingr soumlnderrdquo Riskerna med ett otillraumlckligt underharingll av de svenska VA-systemen 2013

Intressant aumlr att allmaumlnheten visade ett stort foumlrtroende foumlr vattenkvaliteteni Sverige 85 procent listade Sverige som ett av de tre laumlnder i vaumlrlden medmest paringlitlig kvalitet paring kranvattnet Haumllften av de tillfraringgade ansaringg att vattnetvar billigt och endast 11 procent ansaringg att vattnet var ganska eller mycket dyrt

FN-organet UNESCO rankade (2003) Sverige paring nionde plats i vaumlrlden i sitt vattenkvalitetsindex Tre av tio i VA-Faktas undersoumlkning hade haft problem med vattenkvaliteten de senaste fem aringren fyra av tio i mindre kom-muner Mellan aringren 2000 och 2011 utfaumlrdades i snitt 52 koknings -rekommendationer per aringr

Avbrott i vattenfoumlrsoumlrjningen aumlr kostsamma foumlr baringde allmaumlnhet och foumlretagDe sammanlagda kostnaderna av parasitutbrottet i Oumlstersund beraumlknas till220 miljoner kronor Det var dock en ovanlig haumlndelse sett till omfattningenMer vanligt aumlr exempelvis ledningsbrott och oumlversvaumlmningar paring grund av underdimensionerade dagvattenavlopp

Behovet av foumlrnyelse av VA-naumlten aumlr stora och investeringstakten laringngsamSvenskt Vatten beraumlknar foumlrnyelsetakten till 04-05 procent jaumlmfoumlrt med dentakt om 06-07 procent som behoumlvs Roumlren har en teknisk livslaumlngd paringomkring 80 aringr men kommunerna investerar enligt VA-Fakta i en takt som goumlratt det tar 260 aringr att byta ut ledningsnaumltet Den genomsnittliga foumlrnyelse takten i Europa aumlr 111 aringr Den svenska underharingllsskulden bedoumlms i rapporten vara 17 miljarder kronor

Vattentjaumlnstlagen foumlreskriver att VA-verksamheten ska vara sjaumllvfinansie-rande och att intaumlkterna inte faringr oumlverstiga kostnaderna Oumlverskott ska fonderastill kommande aringr och faringr inte anvaumlndas till annat aumln VA-verksamheten Detinnebaumlr att verksamheten i sin helhet betalas av VA-taxorna

Taxorna skiljer sig aringt mellan kommuner beroende paring befolkningsstorlekavstaringnd investeringsbehov och andra skiftande foumlrutsaumlttningar Aringr 2013 varden houmlgsta VA-taxan foumlr en normalvilla drygt tre och en halv garingnger houmlgre i den kommunen med houmlgst taxa (Tjoumlrn 889 krmaringnad) jaumlmfoumlrt med kommunenmed laumlgst taxa (Stockholm 247 krmaringnad)

I kommuner med sedan laumlnge betald infrastruktur och laringga avgifter kommerde noumldvaumlndiga investeringarna att medfoumlra kraftigt houmljda taxor vilket kan ledatill missnoumlje I undersoumlkningen framkommer att det inom allmaumlnheten finnsen uppfattning om att de redan betalar tillraumlckligt i skatt och att kommunenborde bekosta VA-underharingllet med skattemedel istaumlllet foumlr att chockhoumlja taxorna Vidare sparingras en viss misstro mot politikernas foumlrmaringga att prioriteraoch husharinglla med resurserna man ser ingen direkt koppling mellan houmljdataxor och houmljd kvalitet paring vattentjaumlnsten

7

Det finns anledning att anta att houmlgre miljoumlkrav kommer att staumlllas paring reningav avloppsvatten i framtiden Aumlnnu finns inget lagkrav paring rening av laumlke -medelsrester eller mikroplaster Tekniken finns dock och den bedoumlms kostnadseffektiv

Naturvaringrdsverket har paring regeringens uppdrag undersoumlkt bland annat behovet av mer avancerad avloppsrening2 Det finns idag teknik foumlr att i storutstraumlckning rena laumlkemedelsrester ur avloppsvatten Tekniken anvaumlnds i fullskala av Tekniska verken i Linkoumlping Fler kommuner genomfoumlr liknande investeringar

Motivet till investeringsbeslutet i Linkoumlping var enligt Naturvaringrdsverket en vilja hos kommunen rdquoatt garing foumlrerdquo och bidra till nytta genom att minska ut-slaumlppen till recipienten Kommande lagkrav angavs ocksaring som en betydelse-full faktor foumlr investeringsbeslutet paring omkring 25 miljoner kronor VA-taxanbehoumlvde inte houmljas med anledning av beslutet

I Kalmar kommun som ocksaring har beslutat om laumlkemedelsrening anges liknande skaumll Kommunen vill ligga i framkant foumlrsiktighets principen ochkommande lagkrav

I Schweiz har man sedan den foumlrsta januari 2016 lag paring laumlkemedels reningLagstiftningen medger en ganska laringng genomfoumlrandetid fram till aringr 2040Lagstiftningsprocessen tog ungefaumlr tio aringr vilket kan antas vara en tidsrymdsom motsvarande lagstiftning skulle ta i anspraringk i Sverige

I samband med lagstiftningsarbetet saring undersoumlktes schweizarnas betalnings -vilja och det visade sig att en kostnad om motsvarande 900 krhusharingll och aringransaringgs vara vad medborgarna var beredda att laumlgga paring baumlttre avloppsrening

Om Sverige skulle kraumlva laumlkemedelsrening skulle det kosta uppskattnings-vis 21 miljarder kronor Det skulle innebaumlra en kostnad per husharingll och aringr paringmellan 55 och 450 kronor per aringr3 Ett extra reningssteg kraumlver en vaumll funge-rande huvudrening vilket i en del fall skulle innebaumlra ytterligare kostnaderBristande kompetens och strategisk planering jaumlmte ekonomin i mindre kom-muner lyfts fram som hinder foumlr infoumlrandet av laumlkemedelsrening rapporten

8

2 Naturvaringrdsverket rapport 6766 Avancerad rening av avloppsvatten foumlr avskiljning av laumlkemedelsrester och andra ooumlnskade aumlmnen ndash Behov teknik och konsekvenser 2017

3 Naturvaringrdsverket rapport 6766 Avancerad rening av avloppsvatten foumlr avskiljning av laumlkemedelsrester och andra ooumlnskade aumlmnen ndash Behov teknik och konsekvenser 2017 s 56

Investeringsbehov paring grund av houmlgre miljoumlkrav

Kommunerna har generellt sett ett houmlgt investeringstempo och investerar i en takt oumlver 100 miljarder kronor per aringr Kommuninvest aumlr ett svensk kom-munalaumlgt kreditmarknadsbolag som erbjuder svenska kommuner och lands-ting finansieringsloumlsningar i form av laringn och finansiell raringdgivning Kommun -invest presenterar statistik oumlver laringne situationen i rapporten Den kommunalalaringneskulden 20164

Under aringr 2015 investerade landets kommuner och kommunala bolag 1048miljarder kronor Av dessa investeringar stod VA foumlr sex procent Mest pengarinvesterades i bostaumlder 30 procent De stoumlrre staumlderna sticker ut i skuld -saumlttningen och dess innevaringnare aumlr omkring 50 procent mer skuldsatta maumltt i krinnevaringnare (2013-2015)

Till stor del finansieras investeringarna med laringn Kommunernas samman -lagda laringneskulder har oumlkat under maringnga aringrs tid Enligt Kommuninvests statistik saring oumlkade laringneskulden med 95 procent mellan aringren 2014 till 2015 tillen sammanlagd skuld om 5496 miljarder kronor Det aumlr en rekordstor skuld-saumlttning Oumlkningstakten har legat paring omkring sju procent sedan aringr 2011 Innandess fraringn aringr 2005 steg skulden med 3-4 procent per aringr Prognosen foumlr aringr 2016aumlr att oumlknings takten sjunker till omkring sex procent

Finansieringen sker alltmer saumlllan i form av banklaringn Vid utgaringngen av aringr2015 var banklaringnens andel i finansieringen 22 procent vilket ska jaumlmfoumlrasmed 70 procent aringr 2005 Istaumlllet har Kommuninvests andel oumlkat till 46 procentoch markandsprogram till 32 procent Naumlr det gaumlller finansieringen av stoumlrreinvesteringar (laringneskulder oumlver sex miljarder kronor) aumlr marknadsprogrammensandel 62 procent (2015) Foumlr laringneskulder under sex miljarder aumlr Kommuninveststoumlrsta finansiaumlr med 73 procent av marknaden (2015)

Sveriges kommuner och landstings SKL chefsekonom Annika Wallenskoghar varnat foumlr kommunernas oumlkande skuldsaumlttning (Dagens Samhaumllle 1011-2016)5 Skuldsaumlttningen oumlkar snabbt och inom tio aringr kommer skulden att foumlrdubblas till oumlver 1 000 miljarder kronor En saring stor skuldsaumlttning kan blibesvaumlrlig om raumlntorna oumlkar Snittraumlntan foumlr alla laringn inom den kommunala sektorn aumlr 17 procent (november 2016) vilket goumlr det historiskt sett vaumlldigtbilligt att laringna En stor andel korta laringn och raumlntebindningar aumlr unika foumlrsvenska kommuner framharingller Wallenskog

9

Kommunernaslaringne situation

4 httpkommuninvestsewp-content uploads201611Den-kommunala-lC3A5neskulden-2016pdf

5 httpswwwdagens samhallesenyhetrekordstort-skuldberg-i-kommunerna-29163 (2017-05-17)

Den genomsnittliga kapitalbindningstiden uppgick den 30 juni 2016 till 25 aringr med 34 procent av laringnen foumlrfallande inom ett aringr och 22 procent inomtvaring aringr Refinansieringsbehovet uppgaringr till cirka 250 miljarder kronor plus ytterligare 30-50 miljarder i ny upplaringning 57 procent av upplaringningen varkopplad till roumlrlig raumlntebas6

Det goumlr svenska kommuner saringrbara vid en ovaumlntad raumlnteuppgaringng EnligtMattias Bokenblom forskningsansvarig paring Kommuninvest aringterstaringr det att sehur kommunerna kommer att hantera sin vaumlxande laringneskuld Kommunerna aumlrdock medvetna om problemet7 Alternativen aumlr skattehoumljningar oumlkad upplaringningeller uppskjutna investeringar Om kommunerna faringr ekonomiska problem aumlrnaumlsta fraringga hur de prioriterar sina investeringar

Kommuninvest har ett populaumlrt program foumlr groumlna obligationer Saring sent somden 17 maj i aringr emitterade Kommuninvest sin tredje groumlna obligation om 500 miljoner USD Inom tvaring timmar oumlversteg order boken 12 miljarder USDIntresset foumlr groumlna obligationer aumlr stort bland investerarna

Hittills har Kommuninvest godkaumlnt 19 423 miljoner kronor till 101 investeringsprojekt i ett 60-tal svenska kommuner och landsting Av de 101projekten var sju inom VA-omraringdet och tillsammans uppgick dessa investe-ringars till ett belopp om 1 875 miljoner kronor VA-investeringarna staringr foumlrknappt tio procent av kapitalet Av dessa investeringar staringr Borarings stads inve-stering i ett nytt avloppsreningsverk foumlr 1 100 miljoner kronor

Jaumlmfoumlr man andelen VA-investeringar som andel av kommunernas totalainvesteringar (sex procent aringr 2015) och andelen investeringar inom Kommuninvests program foumlr groumlna obligationer (knappt tio procent) skulledetta kunna ses som en indikator foumlr investeringsviljan inom VA-omraringdet Att andelen VA-investeringar inom det groumlna obligationsprogrammet inte aumlrhoumlgre (med oumlronmaumlrkta pengar till groumlna investeringar) aumlr intressant och detkanske saumlger naringgot om kommunernas prioriteringar Det ska ocksaring haringllas i minnet att Borarings stads nya avloppsreningsverk ensam stod foumlr mer aumln haumllftenav VA-investeringarna

Av de 101 investeringarna i Kommuninvests groumlna lista aumlr 52 i kategorinrdquogroumlna byggnaderrdquo och 28 i rdquofoumlrnybar energirdquo Baringda kategorierna har

10

Groumlna obligationer

6 Kommuninvest Den kommunala laringne skulden 2016 s 13


beviljats finansiering om drygt 83 miljarder kronor vardera vilket ska jaumlmfoumlrasmed VA-investeringarna paring 1 875 miljoner kronor Trots att VA-investering-arna aumlr eftersatta finns det andra projekt som politikerna hellre prioriteraraumlven naumlr det finns tillgaringng till oumlronmaumlrkt groumln finansiering

Regeringen har ambitionen att underlaumltta kanaliseringen av kapital till miljouml -foumlrbaumlttrande investeringar Det paringgaringr en statlig utredning om groumlna obligatio-ner (dir 2016109) som ska redovisas senast den 15e november 2017 I upp-draget ingaringr att ta fram exempel paring projekttyper som skulle kunna finansierasmed groumlna obligationer och ta fram foumlrslag paring processer och rutiner kringtredjepartsvalidering Utredningen har ocksaring i uppdrag att laumlmna foumlrslag paringvilken information som investerare behoumlver foumlr att fatta vaumllgrundade investe-ringsbeslut roumlrande groumlna obligationer

Lag (2006412) om allmaumlnna vattentjaumlnster aumlr den centrala lagstiftning somstyr foumlrvaltningen av VA Det omfattande fastighets- och miljoumlraumlttsliga regel -verket styr tillstaringndsfraringgor och liknande Vattentjaumlnstlagen aumlr konstruerad foumlratt staumlnga ute privata vinstintressen fraringn VA-investeringar Det innebaumlr attkommunerna i olika konstellationer (sam arbets- och aumlgandeformer) i princip undantagsloumlst aumlr huvudmaumln foumlr VA-anlaumlggningarna i Sverige

Den nuvarande vattentjaumlnstlagen ersatte lagen (1970244) om allmaumlnnavatten- och avloppstjaumlnster Centralt i direktiven (dir 200446) till den utredning som fick i uppdrag att utreda vattentjaumlnstlagen var att foumlreslaring lag -stiftning som foumlrhindrade kommersiellt aumlgd VA-infrastruktur

I betaumlnkandet SOU 200464 aumlgnas stort utrymme aringt att diskutera aumlgande -formerna foumlr VA Aringr 2001 hade 90 procent av befolkningen tillgaringng till kom-munalt vatten och avlopp i taumltorterna naumlrmare 100 procent8 Paring landsbygdenaumlr det vanligt med enskilt vatten och avlopp som i maringnga fall drivs som gemen -samhetsanlaumlggningar Trots omkring 2 000 VA-anlaumlggningar fanns endast ettexempel paring totalprivatisering av en VA-verksamhet Sydkraft AB sedermera EON stegvisa foumlrvaumlrv av Norrkoumlpings Miljouml ochEnergi AB (49 procent aringr 1999 och resterande 51 procent aringr 2001) En del -privatisering hade tidigare (1994-95) skett i Karlskoga kommun Norrkoumlpingskommun koumlpte tillbaka VA-verksamheten aringr 2005 delvis med motiveringenatt den nya vattentjaumlnstlagen foumlrutsatte en kommunal huvudman

11

8 SOU 200464 s 45

Vattentjaumlnstlagen

Historiskt har infrastrukturen inom VA-omraringdet varit en kommunal angelaumlgenhet av praktiska skaumll Den svenska VA-infrastrukturen var i huvudsakutbyggd vid 1970-talets slut och daumlrefter var det mest fraringga om kompletteringarDen daringvarande lagstiftningen foumlrutsatte inte naringgra andra aumln kommunala huvudmaumln Det var foumlrst paring 1990-talet som privatiseringar av den haumlr typen avallmaumlnt aumlgd infrastruktur blev aktuell England och Wales genomfoumlrde total -privatiseringar inom VA aringr 1989

I betaumlnkandet diskuterar utredningen aumlgandeformerna foumlr VA utifraringn dettydliga utredningsdirektivet Den loumlsning man fastnade foumlr var inte att foumlr-bjuda privata aktoumlrer att driva VA-verksamhet vilket bedoumlmdes kunna geproblem med haumlnsyn till EG-raumltten Istaumlllet valde man att konstruera ett regel-verk som endast gav kommunerna moumljlighet att bedriva allmaumln VA-verk samhetgenom att aringlaumlgga kommunerna en skyldighet att foumlrse medborgarna med vattenoch avlopp naumlr det med haumlnsyn till maumlnniskors haumllsa och miljoumln behoumlvs Finnsdet ett behov av VA saring aumlr det kommunens ansvar eftersom kommunen inte kanfullgoumlra sina plikter paring annat saumltt aumln genom att aumlga VA-anlaumlggningen Utrymmetfoumlr privata investeringar blir paring saring vis obefintligt

Detta synsaumltt kritiserades kraftigt av fraumlmst Moderaterna och aumlven Libera-lerna i motioner Moderaterna menade att regeringen hade laringst sig i aumlgar fraringganav ideologiska skaumll och menade att flera aumlgandeformer aumln kommunalt aumlgandeborde vara moumljliga

Att fraringgan om aumlgarformerna har tydliga ideologiska foumlrtecken framkomaumlven under aumlrendets utskottsbehandling (200506BoU8) och under debatteni kammaren Fraumlmst S och V beskrev vatten som en raumlttighet som samhaumlllet aumlrskyldig att tillhandaharinglla Raringdighet oumlver VA underlaumlttar ocksaring den kommunalaplaneringen saringvaumll den fysiska som den strategiska Genom kommunalt huvud -mannaskap beharinglls kompetens inom foumlrvaltningen

M och L ansaringg att marknadsloumlsningar hade foumlrutsaumlttningar att fungera VA-naumlten aumlr saring kallade naturliga monopol och skulle i avreglerad form kunna han-teras som elnaumltet med en myndighet (Elmarknads inspektionen) som oumlver -vakar foumlretagens intaumlktsramar

Vattentjaumlnstlagen medger att kommuner aumlger VA-verksamhet i bolag ochgemensamt men det maringste vara kommunalt aumlgande i grunden Det finns moumljligheter foumlr kommunerna att upphandla driften av anlaumlggning-arna externt Det aumlr idag inte ovanligt att privata entreprenoumlrer skoumlter delar av verksamheten9

I foumlrarbetena framharinglls att moumljligheterna att ta ut vinst inom VA-omraringdetbegraumlnsas av sjaumllvkostnadsprincipen Det aumlr inte taumlnkt att det allmaumlnna

12

9 SOU 201632 s 874

13

kommunerna ska goumlra naringgon vinst paring att tillhandaharinglla VA-tjaumlnster Tvaumlrtomskjuts skattemedel till foumlr att klara finansieringen vilket goumlr att priset foumlr VA-tjaumlnster inte alltid speglas i taxorna Moumljligen aumlr det en konsekvens av att VAses som en raumlttighet foumlr medborgarna mer aumln en nyttighet man faringr betala foumlr

Lagen medger inget vinstuttag utoumlver vad som aumlr foumlrenligt med sjaumllvkost-nadsprincipen vilket torde goumlra VA-investeringarna mindre intressanta som investeringsobjekt

Dricksvattenfoumlrsoumlrjningen aumlr viktig och utmanad av foumlrvaumlntade klimatfoumlraumlnd-ringar houmlgre temperaturer intensivare regnfall och stoumlrre variationer i nederboumlrdsmaumlngd och grundvattennivaring Vattenbrist kan upptraumlda fraumlmst i landets sydoumlstra delar och paring Oumlland och Gotland Stoumlrre krav staumllls paring en robust VA-infrastruktur Kommunernas behov av att samverka oumlkar foumlr attklara av utmaningarna

Utredningen (SOU 201632) foumlreslaringr en rad aringtgaumlrder foumlr att saumlkra vatten -tillgaringngen Bland annat foumlreslarings krav paring foumlrnyelse- och underharingllsplaner somstoumld foumlr anpassning av system ekonomistyrning och taxesaumlttning Behovet avfoumlrnyelse och underharingll av vatteninfrastrukturen varierar stort mellan olikakommuner men sammantaget aumlr behovet stort Livsmedels verket foumlreslarings faringen stoumlrre roll foumlr att samordna den statliga styrningen av dricksvattenfraringgornaAvloppsfraringgorna foumlreslarings utredas vilket foumlrmodligen innebaumlr att eventuelllagstiftning om laumlkemedelsrening kommer att omfattas av utredningsdirektiven

Dricksvattenutredningen

Nedan aringterges mycket korta sammanfattningar i punktform av naringgra av de insikter intervjupersonerna foumlrmedlade Kommunpolitiker intervjuades anonymt foumlr att moumljliggoumlra frispraringkigare svar

Kommunerna goumlr det de maringste ndash saumlllan mer Politikerna har ibland en ganskakortsiktig horisont och investeringshorisonten inom VA aumlr laringngsiktig varfoumlrdet finns en risk att investeringsbeslut som kan stoumlra vaumlljarna skjuts framrdquotill efter naumlsta valrdquo

Snabb befolkningsoumlkningoumlkat byggande och haringrdare miljoumlkrav kommer attoumlka investeringstakten inom VA-omraringdet som maringste klara av de oumlkade vattenoch avloppsvolymerna

Det aumlr maumlrkligt att de noumldvaumlndiga investeringarna inte genomfoumlrs daring betalningsfoumlrmaringgan finns ndash kommunalt VA aumlr billigt Kranvatten av livs-medelskvalitet kostar bara 3 oumlre per liter

Det som driver investeringarna aumlr inte underharingllsbehovet saring mycket somstraumlngare miljoumlkrav i tvingande lagstiftning Ambitionsnivaringn aumlr ibland laringgndash det raumlcker att minimikraven uppfylls I nulaumlget finns bara ett reningsverk(Tekniska verken i Linkoumlping) som har full skala

Lagkrav driver utvecklingen Teknik och juridik samverkar Striktare utslaumlppskrav har historiskt lett till teknikutveckling Fosforrening paring 1970-talet kvaumlverening paring 1990-talet Maringnga tror nu att laumlkemedels rester blirnaumlsta omraringde foumlr skaumlrpt lagstiftning som kommer att tvinga fram investe-ringar i reningsverk

14

IntervjusammanfattningarExpert- och politikersamtal

Universitetsforskare VA-system som foumlredrar delta utan namn

Det investeras foumlr lite generellt sett med haumlnsyn till det stora behovet av foumlrnyelse av ledningsnaumltet

De flesta projekt som genomfoumlrs aumlr mindre man aringtgaumlrdar en gata eller ledningsstraumlcka i taget

Ofta noumldvaumlndigt foumlr flera kommuner att samverka foumlr att klara av investeringarna kompetensmaumlssigt

Det har inte byggts saring mycket VA-infrastruktur i Sverige som nu paring mycketlaumlnge Tillgaringng till finansiering aumlr normalt inget hinder foumlr investeringar

Till stor del aumlr det nybyggnation vilket haumlnger samman med bostadsbyggandet

Reinvesteringar och underharingll kan antas bli lidande naumlr fokus laumlggs paring nybyggnad

Investeringarna i underharingll maringste oumlka kraftigt kommande aringr ndash liksom VA-taxorna

VA aumlr komplext organisatoriskt och det aumlr svaringrt att hitta kvalificerat folk

Bristen gaumlller baringde paring konsult och bestaumlllarsidan

Mindre kommuner kan antas ha svaringrare att klara kompetensfoumlrsoumlrjningen

Naturvaringrdsverket bedoumlmer att det finns ett behov av avancerad rening i aringtminstone vissa avloppsreningsverk utifraringn utslaumlppen av laumlkemedelsres-ter Utslaumlpp av andra ooumlnskade aumlmnen och risk foumlr bidrag till spridande avantibiotikaresistens foumlrstaumlrker detta behov

Behovet varierar utifraringn avloppsreningsverkets storlek (det vill saumlga hur storamaumlngder laumlkemedel och andra ooumlnskade aumlmnen som slaumlpps ut) typ av reci-pient och recipientens kaumlnslighet (till exempel foumlrekomst av roumldlistade arteratt den anvaumlnds som dricksvattentaumlkt eller naumlrhet till Natura 2000-omraringde)

Det finns tillgaumlngliga tekniker som fungerar vid baringde mindre och stoumlrre avloppsreningsverk foumlr avancerad rening av avloppsvatten fraringn

15

Annika Malm RISE forskare foumlrvaltning av VA-system

Daniel Hellstroumlm Svenskt Vatten

Linda Linderholm Naturvaringrdsverket

laumlkemedelsrester Avancerad rening implementeras som ett komplement tillbefintligt avloppsreningsverk och samtliga tekniker aumlr beroende av en vaumllfungerande huvudrening vilket framfoumlrallt behoumlver beaktas vid mindre avloppsreningsverk daumlr det inte aumlr givet att en effektiv rening av naumlrsalterorganiska aumlmnen och partiklar finns paring plats Generellt sett har stoumlrre anlaumlggningar aumlven mer resurser foumlr att saumlkerstaumllla uppfoumlljning process -optimering drift och underharingll av anlaumlggningen

Exempel paring drivkrafter foumlr infoumlrande av avancerad rening vid svenska avloppsreningsverk aumlr det identifierade behovet i den lokala recipientenliksom foumlrvaumlntade nya eller tillkommande reningskrav antingen via svensklagstiftning eller via EUs ramdirektiv foumlr vatten Vid Tekniska verken i Linkoumlping paringgaringr infoumlrandet av en fullskaleanlaumlggning foumlr laumlkemedels -rening vilken ska tas i drift under 2017

Vad gaumlller hinder staringr vattenoch avloppsbranschen infoumlr stora utmaningarframoumlver fraumlmst i form av oumlkade investeringsbehov foumlr att saumlkerstaumllla enlaringngsiktig haringllbarhet (bla klimatanpassning och upprustning av lednings-naumlt) Ledningar behoumlver bytas ut i snabbare takt och kraven paring avloppsvatten -rening och saumlkrad produktion av dricksvatten oumlkar alltmer Smaring kommunermed liten betalningsbas har som regel svaringrare att finansiera avancerad upp-gradering av sina avloppsreningsverk utoumlver lagkrav daring andra investeringarofta maringste prioriteras foumlr att trygga den laringngsiktiga haringllbarheten

Houmlg investeringstakt inom VA och stort bostadsbyggande rdquoRekordfartrdquo

Inget problem med finansieringen Stockholms stads finans funktion skoumlterfinansieringen

rdquoGroumlna pengarrdquo finns tillgaumlngliga och utnyttjas i finansieringen

Nyinvesteringar kan traumlnga undan underharingll men nybyggnad foumlr ofta med sigfoumlrnyelse av gamla naumlt foumlr att klara houmlgre kapacitet Man ska inte stirra sigblind paring nyckeltal som foumlrnyelsetakt ndash 80 aringr gamla ledningar kan vara fulltfungerande och yngre betydligt saumlmre paring grund av material eller foumlrlaumlggning

Stockholm har laringga VA-taxor och har daumlrfoumlr baumlttre utgaringngslaumlge om taxornabehoumlver houmljas Kommuner med houmlga VA-taxor har svaringrare att foumlra oumlver ytterligare kostnader paring abonnenterna

Smaring kommuner kan taumlnkas haringlla igen paring VA-investeringar och prioritera annat Den totala skuldsaumlttningen aumlr en viktig faktor

16

Krister Schultz VD Stockholm Vatten och Avfall

VA aumlr fullfinansierat via taxorna saring det aumlr ett riskfritt kreditobjekt vilketinte alltid kreditratinginstituten foumlrstaringr

Den stora begraumlnsningen aumlr inte finansiering eller politisk vilja i nulaumlgetutan en stor brist paring kompetent personal Konsulter entreprenoumlrer ochprojektledare aumlr straumlngt upptagna eftersom det byggs saring mycket just nu

Maringnga kommuner saknar strategisk kompetens inom VA-omraringdet och daumlrmed laringngsiktiga VA-planer Fraringgan kommer inte upp paring dagordningeneftersom den personal som borde driva den inte aumlr paring plats

Under 1960- och 70-talen var VA-systemet i ett uppbyggnadsskede och detfanns gott om planingenjoumlrer Sen gick verksam heten in i en rdquofoumlrvaltarfasrdquodaumlr man vande sig med ett fungerande VA-system och aringtgaumlrdade det som gicksoumlnder och byggde till det som behoumlvdes I det laumlget kunde maringnga kommunerdra ned paring den strategiska kompetensen utan naringgra stoumlrre konsekvenser

Nu aumlr vi i ett nybyggnadslaumlge igen samtidigt som mycket av den befintligainfrastrukturen behoumlver foumlrnyas

Det finns kommuner med en foumlrnyelsetakt paring 450 aringr och som nu siktar paringatt komma ned till 200 aringr En realistisk foumlrnyelsetakt aumlr runt 70-80 aringr Detfinns exempel paring dricksvattenledningsnaumlt som laumlcker ut haumllften av vattnetsom pumpas in

Gamla ledningar kan fungera bra och ha en laringng teknisk livslaumlngd Ny tekniksom filmning av insidan av roumlr goumlr att insatserna kan saumlttas in daumlr behovetaumlr som stoumlrst

Utan teknisk kompetens faringr VA-fraringgan inte den uppmaumlrksamhet den foumlr-tjaumlnar Politikerna aumlr i maringnga fall ovetande om investeringsbehoven ellerprioriterar andra utgiftsomraringden

Det finns en skillnad mellan rika och fattiga kommuner idag som inte fannsnaumlr grunden foumlr VA-systemet lades paring 1960- och 70-talen

Rikare kommuner garingr foumlre med ny teknik som rening av laumlkemedelsresterinnan det blir ett krav I paringgaringende forskning har vi uppmaumlrksammat att detaumlr svaringrt foumlr mindre kommuner att ha tillraumlcklig strategisk kompetens foumlr attklara av att leda och foumllja utvecklingen

17

Robert Jonsson forskare Linkoumlpings universitet

Ekonomin aumlr viktig Trots att kommunernas VA-verksamhet aumlr finansieradvia avgifter och skild fraringn kommunens oumlvriga delar saring aumlr den totala belaringningen viktig i kommunerna Foumlraumlndrad redovisning av kommunensfoumlrvaltningar och bolag kan underlaumltta upplaringning foumlr VA-aumlndamaringl

Stat och landsting kan moumljligen goumlra mer foumlr att driva paring foumlrnyelsen av VA-anlaumlggningarna

Uppmaumlrksammade rdquokatastroferrdquo resulterar i oumlkade ambitioner och investe-ringar Parasiterna i Oumlstersunds dricksvatten och oumlversvaumlmningarna i Malmouml efter ett saring kallat hundraaringrsregn har faringtt konsekvenser inte bara i dessa kommuner

Finansiering inget stoumlrre problem De stoumlrre investeringsvolymer som vaumlntas oumlka maringste paring ett tydligt saumltt laringnas upp med baringde korta och laringngbindningstider foumlr att staring mer stabila naumlr raumlntorna foumlraumlndras

Kommunernas investeringsramar styr fastaumln VA aumlr sjaumllvfinansierande

Groumlna obligationer och groumln finansiering kommer att oumlka intresse finns

Planering brister stor skillnad mellan smaring och stora kommuner Haumlr maringstemellankommunal samordning utvecklas Antingen genom organisering eller genom att dela olika kompetenser De kommuner som har svaringrigheterhar ofta svaringrt med kompetens eller att prioritera strategiska fraringgor Det aumlrdaglig verksamhet i drift och kontroll som prioriteras

Kompetens inom planering och upphandling saknas i maringnga kommunerpolitikerna kaumlnner inte till investeringsbehovet

Maringnga nybyggen tar resurser fraringn reinvesteringarna Exploatering ochstadsutveckling har en houmlg punkt inom maringnga kommuner Den historiskaunderharingllsskulden aumlr inte kaumlnd som den boumlr vara och kan vara svaringr att argumentera med i politiken

Houmlg byggtakt goumlr det svaringrt att faring tag i kompetent personal och entreprenoumlrerVA konkurrerar med oumlvriga paring en het marknad Vi behoumlver hitta bra och at-traktiva upphandlingsformer och avtal med varingra olika leverantoumlrer

Stoumlrre kommuner investerar i houmlgre takt aumln smaring

18

Mats Rostouml VD Nacka vatten AB

Anders Maringrtensson VD VVS-fabrikanternas raringd

VA-taxan ses lite som en skatt och houmljda taxor vinner inga val

VA taxan behoumlver houmljas foumlr att kunna houmlja aringtgaumlrdstakten Idag aumlr det saring attden till och med aumlr saring laringg att de flesta inte ens vet vad de betalar

Baumlttre regelverk skulle foumlrbaumlttra investeringstakten Tillgaumlngligheten bordegaranteras och leveransavbrott kosta VA-bolagetfoumlrvaltningen pengar Omen sanktion kopplades till uteblivna leveranser skulle underharingllet oumlka

Vatten aumlr billigt 3-6 oumlre litern Kostnadslaumlget oumlkar inte incitamentet att skoumltaunderharingllet Om 20-30 procent (i maringnga system aumlr laumlckaget stort) av vattnetsom pumpas in laumlcker ut aumlr kostnaden i pengar inte saring houmlg att det motiverarkommunerna att lokalisera smaring laumlckor Om vi faringr en diskussion om vattenbristsaring kommer sloumlseriet med dricksvatten upp paring bordet paring ett helt annat saumlttaumln tidigare

Maringnga kommuner saknar kompetens inom VA och framfoumlr allt en laringngsiktigunderharingllsplanering Samarbeten mellan kommuner oumlkar moumljligheterna attbygga upp kompetens och arbeta med strategi fraringgor inom VA

Vatten anses vara en raumlttighet och daumlrfoumlr aumlr det svaringrt att houmlja taxorna

Nedgraumlvd bransch med saumlrskilda utmaningar geografin paringverkar eftersomnaumlr det roumlr sig om ej trycksatta ledningar ndash beroendet av lutning goumlr plane-ringen tekniskt komplicerad Nedgraumlvda system aumlr inte flexibla och svaringraatt dra om

Fler aumln kommunerna borde faring moumljlighet att investera direkt i VA Det finnsutrymme foumlr offentlig-privat samverkan Vattentjaumlnstlagen borde reformerasoch VA-omraringdet oumlppnas foumlr investerare Det kommer att behoumlvas foumlr attmoumlta investeringsbehovet

Moumljligheten foumlr privata aktoumlrer att skoumlta driften av en VA-verksamhet sak-nar praktisk betydelse daring sjaumllvkostnadsprincipen innebaumlr att det inte garingr attgoumlra naringgon vinst

I Goumlteborg har vi en betydligt houmlgre utbyggnadstakt av bostaumlder och verk-samheter aumln de tidigare aringrtiondena

19

Birgitta Olofsson vVD och strateg infrastruktur Tyreacutens

Henrik Kant foumlrvaltningschef Kretslopp och vattennaumlmndeni Goumlteborgs stad

Goumlteborgs stad miljardinvesterar och regionen kan ha ett VA-investerings-behov paring 3-4 miljarder inom en naumlra framtid beroende paring om Ryaverkenbehoumlver byggas ut eller inte paring grund av kommande miljoumldom Kapacitets-oumlkning och baumlttre fosfor- och kvaumlverening aumlr motiven Rening av laumlke -medelsrester aumlr paring garingng pilotanlaumlggning finns I Goumlteborg investerar vicirka 500 Mkr aringrligen i VA-anlaumlggningarna som det aumlr idag

Nyinvesteringar fraumlmst paring grund av oumlkande exploateringar kan traumlnga utreinvesteringar I Goumlteborg har vi en oumlkande foumlrnyelsetakt och har aumlnnuinte sett detta Foumlr naumlrvarande foumlrnyarreinvesterar vi foumlr cirka 160 Mkraringr

Kompetensfoumlrsoumlrjningen aumlr ett problem paring alla nivaringer entreprenad kon-sulter och egen personal Goumlteborgs stad foumlrsoumlker rekrytera mer personalinom VA foumlr att kunna hantera situationen med mer exploateringar merfoumlrnyelse och mer egna investeringar

Groumlna obligationer en viktig och oumlkande del av finansieringen foumlr storagroumlna investeringar Ett exempel aumlr ultrafilter paring Lackarebaumlcks vattenverk

Smaring kommuner kan ha problem med finansieringen Alla kommuner kom-mer inte att orka med de noumldvaumlndiga investeringarna Kommuner med investeringsbehov i rurala omraringden med laringnga ledningsdragningar kankomma att vilja skjuta paring dessa

Det finns en tendens att se kommunens belaringning som en helhet fastaumln VAaumlr helt skiljt fraringn skattebetalarkollektivet och finansieras med VA-taxanAumlndaring kan en del kommuner vara kaumlnsliga foumlr den oumlkade upplaringningen saumlrskilt daring VA-investeringar handlar om stora belopp

VA-taxorna kommer att behoumlvas houmljas runt 4-10 procent mer aumln KPI underflera aringr och troligen foumlrdubblas paring sikt generellt sett i Sverige Dock ser viaumlnnu inte detta nationellt och lokala avvikelser finns som exempelvis kanbero paring att man bytt redovisningsprinciper

I Goumlteborgs stad har vi faringtt ett gott politiskt gehoumlr foumlr att houmlja VA-taxan foumlratt finansiera oumlkad foumlrnyelse och oumlkade noumldvaumlndiga investeringar Stoumlrreinvesteringar maringste vi kunna visa aumlr samhaumlllsekonomiskt garingngbara VA-taxan faststaumllls enligt vattentjaumlnstlagen genom ett politiskt beslut i kommunfullmaumlktige och faringr inte delegeras Om behoven av houmljning avVA-taxa aumlr stoumlrre aumln behovet av houmljning av skatteuttaget kan det vara enpolitiskt kaumlnslig fraringga

20

Gotland har en 10-20 aringr laringng erfarenhet av vattenbrist och aumlr daumlrfoumlr foumlrberedda

Eftersom vattnet varit vaumlrdefullare paring Gotland aumln fastlandet har man arbetatfoumlr att minska sloumlseriet Spillet (skillnaden mellan volymen vatten in i systemet och volymen man faringr betalt foumlr) aumlr mellan 5-7 procent vilket skajaumlmfoumlras med ett spill paring 24 procent i snitt Sverige (2015)

Mycket nyinvesteringar bland annat i avsaltning foumlr att klara kapaciteten

Re-investeringar kan till viss del traumlngas undan av nyinvesteringarna VA-planen foumlljs Foumlrnyelsetakten av ledningsnaumltet aumlr oumlver 100 aringr

Inga problem att finansiera VA Finansiering sker via Region Gotland

Politikerna foumlrstaringr behovet av investeringar paring grund av vatten situationen paring oumln

Nyinvesteringar aumlr laumlttare att faring igenom eftersom de till stor del finansierarmed anslutningsavgifter

Ingen stoumlrre raumldsla att laringna men skulderna ska betalas tillbaka genom VA-taxorsom redan ligger jaumlmfoumlrelsevis houmlgt vilket kan haringlla tillbaka investeringar

Investeringar innebaumlr effektiviseringar som spar pengar vilket minskar behovet av taxehoumljningar

Det aumlr inte maringnga politiker som har koll paring VA-fraringgor aumlven om man skullevilja goumlra naringgot Det aumlr tekniska fraringgor

Man har daringlig koll paring hur man ligger till De flesta politiker kan nog intesvara paring om de har bra eller daringlig VA-infrastruktur i kommunen

Det aumlr vaumlldigt dyrt att haringlla paring med vattenfraringgor Det aumlr en extremt otack-sam sak att ploumlja ned mycket pengar i Det ska fungera men det aumlr otack-samt att trycka in de pengar som behoumlvs Det man uppnaringr aumlr samma funk-tion som innan

I vissa kommuner springer det laumlck hela tiden Det aumlr dolt och man bud -geterar inte foumlr det foumlr daring maringste man ta den kostnads-smaumlllen

En serioumls inventering skulle innebaumlra att man maringste ta notan foumlr alltihop ndashoch ingen vill det Daumlrfoumlr inventeras det nog inte som det ska

21

Susanne Bjeregaard Pettersson VA-chef Region Gotland

Kommunpolitiker Sammanfattning samtal politiker fraringn 5 kommuner storstad och glesbygd

22

Det gjordes otroliga investeringar foumlrr och sen har man inte skoumltt det Se t exVaumlrmdouml som maringste bygga ut VA ndash det aumlr saring otroligt dyrt att goumlra saringdant idagatt man vill laumlgga oumlver det paring husharingllen Kommunerna har inte raringd Maringngakommuner tittar paring vilka kostnader man kan foumlra oumlver paring fastighetsaumlgarnaJu glesare man bor desto dyrare aumlr dessutom underharingllet per person Naumlr dulaumlgger ut kostnaderna blir det braringk ndash daumlrfoumlr skjuts det paring framtiden

Man spar paring det som en bostadsraumlttsfoumlrening spar paring vattenskador Det aumlrlaumlttare att hantera noumldaringtgaumlrderna aumln att byta stammarna Ingen vill houmljataxorna om det inte aumlr noumldvaumlndigt

Man avvaktar lagstiftningskrav eller problem Med undantag foumlr naringgra storasaker som parasiten i Oumlstersund saring upplevs inga stora problem ndash haumllsan tigerstill Det ska till naringgot riktigt elakt foumlr att man ska investera i VA-systemjust nu

Det handlar om bristen paring laringngsiktighet i det politiska systemet ndash du tjaumlnarinte paring detta lokalpolitiskt Antingen laumlgger du ut kostnaden eller saring tar dudet ur kommunens ekonomi Medborgarna ser det i houmlgre kostnader ellersaumlmre skolmat Baumlgge de sakerna vaumlcker fler protester aumln VA-problem

Medborgarnas medvetande i vattenfraringgorna maringste lyftas om det ska finnasett politiskt intresse

Vi borde synliggoumlra skulderna foumlr kommuninvaringnarna underharingllsskulderboumlr redovisas vid fastighetskoumlp Hur gammalt aumlr vatten systemet hur maringngaaringr har det kvar

Kvaliteacuten beror paring kvaliteacuten i den tekniska foumlrvaltningen och kommunala bolagen Det kan vara baringde bra och daringligt som allt som aumlr kommunalt Sensaumlger alla verksamheter att de behoumlver investera mer saring det kan vara svaringrtatt vaumlrdera foumlr politiker

Ofta samarbetar man ju i kommunoumlverskridande samarbeten Det aumlr bra mendet ligger laringngt fraringn politikernas vardag naumlr det aumlr ett samarbete utanfoumlr kom-mungraumlnserna Daring prioriterar man det kanske inte foumlrraumln det haumlnder naringgot

Hitta pengar aumlr inte ett problem i de flesta kommuner Det handlar mer omatt hitta kompetensen eller den politiska kraften

OPS fungerar inte foumlr om man inte har kompetensen att upphandla det manvill goumlra har man inte heller kompetensen att faring till en bra OPS inom VA

Det ligger i bolag och de aumlr ju lite friare men stora investeringar kraumlver vaumlldigt tydliga motiveringar och det aumlr mycket pengar inom VA

Det aumlr laumlttare att motivera kostnaden naumlr man bygger nytt Man blir foumlrvaring-nad oumlver hur mycket det kostar Innan vi byggde nytt hade vi inte gjort naring-gon stor investering paring vaumlldigt laumlnge

I varingr kommun aumlr det ofta aumlldre politiker med laringng erfarenhet som fattar beslut om VA-fraringgor och de aumlr inte mest engagerade i miljoumlfraringgor

23

Det aumlr klarlagt att VA-systemet staringr infoumlr ett stort behov av baringde foumlr nyelse ochunderharingll Kommunernas behov av VA-investeringar och moumljligheter skiljersig mycket aringt Det finns kommuner som foumlrnyar sitt VA-naumlt i en takt som goumlratt det kommer att ta flera hundra aringr innan hela systemet aumlr utbytt och detfinns kommuner som har varit mer framsynta i sin planering Kommuner medett stort byggande investerar mycket aumlven i VA men underharingllet riskerar attnedprioriteras

Maringnga kommuner har vant sig vid att ha ett naringgorlunda vaumllfungerande ledningsnaumlt som kraumlver en och annan akut aringtgaumlrd men som i stort fungerar I det laumlget har man varit sedan VA-naumlten byggdes paring 1960- och -70-talen Nuboumlrjar underharingllsbehovet goumlra sig paringmint och det med raumlnta eftersom aringren aveftersatt underharingll byggt upp en underharingllsskuld

Daring och daring haumlnder det att stoumlrre laumlckage eller en begraumlnsad katastrof som parasitutbrottet i dricksvattnet i Oumlstersund saumltter fokus paring VA-fraringgorna Densenaste tiden har dock VA-fraringgorna boumlrjat uppmaumlrksammats allt mer vilketkan haumlnga samman med allt fler rapporter om laringgt grundvatten och bevatt-ningsfoumlrbud runtom i landet

Vattenkvalitet och VA-infrastruktur har under laringng tid vaumlckt litet intresse i kommunalpolitiken Detta beror paring att kostnaderna uppfattas som houmlga attmedborgarna inte efterfraringgar investeringar i VA och inte har betalningsviljafoumlr dem De annalkande problem som bristande investeringar VA-infrastrukturinnebaumlr har inte aumlnnu naringtt allmaumlnhetens medvetande Konsumenter har en bildav att vattenkvaliteacuten aumlr baumlttre aumln den aumlr och ser daumlrmed inte behov av foumlrbaumltt-ringar Behovet av att synliggoumlra risker kvalitetsbrister ochmoumljliga foumlrbaumlttringar

Slutsatser av foumlrstudienBehov

Opinion och medvetenhet

24

gentemot vaumlljare och konsumenter aumlr daumlrmed tydligt Det finns ocksaring ett behovav att foumlrbereda konsumenter paring houmljda vattentaxor Dylika insatser skulle underlaumltta och oumlka intresset foumlr politiska beslut om investeringar

Framtida lagkravTeknik foumlr rening av laumlkemedelsrester finns i drift vid Tekniska verken i Linkoumlping Laumlkemedelsrening aumlr inte ett lagkrav aumlnnu Bedoumlmningen aumlr att detkommer ett (lag-)krav paring houmlgre reningsgrad Om man jaumlmfoumlr utvecklingen medSchweiz som nyligen lagstiftat om laumlkemedelsrening saring ligger en svensk lagstift-ning omkring 10 aringr fram i tiden Lagstiftning driver investeringar i stor utstraumlck-ning tidigare fosfor- och kvaumlve rening snart laumlkemedel och mikroplaster

KompetensMaringnga kommuner saknar idag noumldvaumlndig VA-kompetens saumlrskilt inom stra-tegisk planering Detta har medfoumlrt att VA-naumltens tekniska tillstaringnd inte haruppmaumlrksammats tillraumlckligt Mindre kommuner kan ha svaringrt att attraherakompetent personal och finansiera de noumldvaumlndiga tjaumlnsterna som kraumlvs foumlr attbehandla fraringgor om foumlrnyelse och strategisk planering

Kompetensbrist paring bestaumlllarsidan aumlr ett problem som mildras genom kommu-nala samarbeten gemensamma bolag och liknande

Konkurrens om arbetskraft och konsulter goumlr kompetensfoumlrsoumlrjningen till enutmaning aumlven i kommuner med houmlg tillvaumlxt Bristen paring VA-kompetens haringen enkel loumlsning men boumlr lindras i takt med att nya investeringar sker ochen ny generation VA-ingenjoumlrer samlar erfarenheter Moumljligheterna till inter -nationell rekrytering och upphandlingar som soumlker leverantoumlrer aumlven utanfoumlrlandets graumlnser kan underlaumltta

FinansieringDet aumlr inte svaringrt att finansiera VA-satsningar Stoumlrre kommuner har laumltt att faring laringn i olika former Pengar finns och raumlntan aumlr historiskt sett mycket laringg

25

Kommunerna kan dock aumlndaring vara tveksamma till att oumlka laringneboumlrdan Denkommunala upplaringningen oumlkar snabbt och sker till stor del med korta bind-ningstider vilket riskerar att slaring haringrt mot kommunerna vid en raumlnteuppgaringng

Kommunerna har en tendens att se alla kommunala skulder som en helhet VAfinansieras med taxor och ligger utanfoumlr den skatte finansierade verksamhetenvilket borde innebaumlra att laringn foumlr VA-investeringar bedoumlms foumlr sig och inte begraumlnsas av kommunala laringnetak och liknande Tydligare aringtskillnad mellanVA och oumlvrig verksamhet skulle kunna oumlka investeringsviljan Kommunernaaumlr foumlrharingllandevis foumlrsiktiga med att laringna

Maringnga av de projekt som genomfoumlrs inom VA roumlr relativt smaring belopp och behoumlver inte saumlrskild finansiering Stora projekt som Borarings stads nya renings-verk som kostar miljardbelopp kraumlver helt andra finansierings loumlsningar Groumlnaobligationer till miljoumlfoumlrbaumlttrande investeringar anvaumlnds i oumlkande utstraumlckningoch intresset bedoumlms oumlka aumlnnu mer

Houmljningar av VA-taxorna betraktas som minerad mark foumlr kommunalpoliti-ker som helst inte vill stoumlra vaumlljarna med kraftigt houmljda taxor VA-taxornafaststaumllls genom politiska beslut Det finns en tendens bland politiker att haringllaigen paring investeringsbeslut som kan framkalla negativa reaktioner bland VA-abonnenterna Utrymme att houmlja taxan finns daring kommunalt vatten aumlr billigtcirka 3-6 oumlre per liter (inklusive avlopp) Dock aumlr det stor skillnad i taxa mellankommuner den dyraste taxan aumlr omkring tre garingnger houmlgre aumln den billigaste

Skillnaden mellan fattiga och rika kommuner aumlr stoumlrre idag aumln naumlr det inve-sterades som mest i VA-naumltet paring 1960- och -70-talet Inte helt enkelt att delfi-nansiera VA via skattsedeln eftersom de utan kommunalt VA daring ocksaring faringr varamed och betala

Saring som vattentjaumlnstlagen aumlr skriven aumlr och foumlrblir allmaumln VA en fraringga foumlr kom-munerna kommunala bolag eller kommunala samarbetsorganisationer Privataumlgande av VA-infrastruktur aumlr inte moumljlig med nuvarande lagstiftning Det aumlrmed andra ord inte moumljligt att direktinvestera i VA i Sverige vilket aumlr moumljligt i England och Wales Den moumljligheten togs bort aringr 2006 i och med vattentjaumlnstlagen I ett skede naumlr behovet av investeringar i VA-infrastruktur aumlr stoumlrre aumln paring mycket laumlnge i Sverige kan det finnas anledning attse oumlver lagstiftningen

Investeringsmoumljligheter

26

Nedan listas naringgra omraringden daumlr sammanstaumlllningen av litteratur och intervjuer visar att det kan finnas anledning foumlr vidare undersoumlkning

Kommunernas syn paring skulder inom VA-omraringdet jaumlmfoumlrt med annan skuld-saumlttning Spelar det naringgon roll hur kommunens laringn redovisas

VA-taxornas betydelse foumlr abonnenter och politiker Var garingr taxornas oumlvregraumlns Under vilka foumlrutsaumlttningar accepterar medborgare taxehoumljningar

Vad kan goumlras foumlr att minska kompetensbristen Loumlser mer sam arbetenpersonalfoumlrsoumlrjningen

Kan groumlna obligationer oumlronmaumlrkas foumlr finansiering av VA i syfte att faring fartparing investeringarna

Kan investeringarna oumlka om privata aumlgare tillaringts inom det kommunala VA-omraringdet Finns det moumljligheter till mer offentlig-privat samverkan kring VA

Hur kan allmaumlnhetens intresse foumlr rent och saumlkert vatten paringverkas foumlr attunderlaumltta investeringar i svensk VA-infrastruktur

Omraringden foumlr vidareunder soumlkning

27

Saumlkerstaumllla tillgaringng till och haringllbar vattenoch sanitets-foumlrvaltning foumlr alla

Vatten aumlr en grundfoumlrutsaumlttning foumlr allt levande paring jorden och daumlrmed ocksaringen foumlrutsaumlttning foumlr en haringllbar utveckling En mycket stor andel individer somlever i fattigdom saknar tillgaringng till rent vatten och grundlaumlggande sanitetOrenat avlopp fraringn industri och husharingll leder till att vatten foumlrorenas och skaparen ohaumllsosam miljouml som saumlrskilt drabbar maumlnniskor som lever i fattigdom

Vatten aumlr ocksaring en foumlrutsaumlttning foumlr vaumlrldens livsmedelsproduktion ochenergiproduktion och daumlrmed kan brist paring vatten bli orsak till konflikt Inte-grerad och transparent vattenfoumlrvaltning baringde inom och mellan stater aumlr enfoumlrutsaumlttning foumlr laringngsiktigt haringllbar vattenanvaumlndning Effekterna av klimatfoumlr -aumlndringarna visar sig tidigt och tydligt i foumlraumlndrad vattentillgaringng Restaureringav ekosystemens vattenharingllande foumlrmaringga aumlr en noumldvaumlndig anpassningsinsats

Avsaknaden av en paringlitlig och naumlrliggande vattenkaumllla och saumlkra privatatoaletter har djupgaringende effekter paring livet foumlr miljontals maumlnniskor vaumlrldenoumlver Konsekvenserna av detta aumlr foumlroumldande och slaringr haringrdast mot kvinnor ochflickor och paringverkar deras haumllsa saumlkerhet utbildning inkomstmoumljligheteroch familjerelationer Kvinnor och flickor ansvarar ofta foumlr familjens vatten-foumlrsoumlrjning vilket leder till att kvinnor foumlrlorar inkomstmoumljligheter och attflickor missar skoldagar Detta paringverkar deras politiska ekonomiska och sociala moumljligheter Tillgaringngen till rent vatten och toaletter i skolan aumlr avgouml-rande foumlr att flickor ska stanna i skolan saumlrskilt i pubertetsaringren Maringnga kvinnor och flickor riskerar sin personliga saumlkerhet daring de tvingas soumlka av-skilda platser foumlr att utfoumlra sina behov eller haumlmta vatten

Appendix Agenda 2030 maringl 6 ndashRent vatten och sanitet

28

Delmaringl foumlr maringl 6

61 Senast 2030 uppnaring allmaumln och raumlttvis tillgaringng till saumlkert och ekonomiskt oumlverkomligt dricksvatten foumlr alla

62 Senast 2030 saumlkerstaumllla att alla har tillgaringng till fullgod och raumlttvis sanitetoch hygien och att ingen behoumlver utraumltta sina behov utomhus Saumlrskild upp-maumlrksamhet boumlr aumlgnas aringt behoven hos kvinnor och flickor samt maumlnniskor iutsatta situationer

63 Till 2030 foumlrbaumlttra vattenkvaliteten genom att minska foumlroreningarstoppa dumpning och minimera utslaumlpp av farliga kemikalier och materialhalvera andelen obehandlat avloppsvatten och vaumlsentligt oumlka aringtervinningenoch en saumlker aringteranvaumlndning globalt

64 Till 2030 vaumlsentligt effektivisera vattenanvaumlndningen inom alla sektorersamt saumlkerstaumllla haringllbara uttag och en haringllbar foumlrsoumlrjning med soumltvatten foumlr attangripa vattenbristen och vaumlsentligt minska det antal maumlnniskor som lider av vattenbrist

65 Senast 2030 genomfoumlra en integrerad foumlrvaltning av vatten resurser paring allanivaringer naumlr saring aumlr laumlmpligt genom graumlnsoumlver skridande samarbete

66 Senast 2020 skydda och aringterstaumllla de vattenrelaterade ekosystemen daumlri -bland berg skogar varingtmarker floder akviferer och sjoumlar

6a Till 2030 utoumlka det internationella samarbetet och stoumldet foumlr kapacitets-uppbyggnad till utvecklingslaumlnderna inom vattenoch sanitetsrelateradeverksamheter och program inklusive genom tekniker foumlr vatteninsamling avsaltning vatteneffektivitet rening av avlopps vatten aringtervinning och aringter-anvaumlndning

6b Stoumldja och staumlrka lokalsamhaumlllenas deltagande i arbetet med att foumlrbaumlttravatten- och sanitetshanteringen

Svenska kyrkans kapitalfoumlrvaltning paring den nationella nivaringn investerar idagomkring 8 miljarder kronor med en tydlig inriktning paring klimat haringllbar utveckling och samhaumlllsnytta och till en god finansiell avkastning Somlaringngsiktiga investerare vill vi skapa haringllbara vaumlrden i den reala ekonomin

Skandia aumlr ett ledande pensionsbolag i Sverige Vi har gett maumlnniskor ekonomisk trygghet i 160 aringr och har en stark tradition av produkt utvecklingoch samhaumlllsengagemang Vi skapar ett rikare liv foumlr maumlnniskor genom loumlsningar foumlr pension haumllsa och sparande Vi har 2 miljoner kunder 2500medarbetare och ett foumlrvaltat kapital paring 600 miljarder kronor

AP7 aumlr det statliga alternativet inom premiepensionssystemet med uppdragatt foumlrvalta pengarna aringt de som inte vill eller kan vaumllja naringgra av de privatafonderna Idag har tre och en halv miljon svenskar sin premiepension placerad hos AP7

SPP aumlr Sveriges ledande pensionsbolag inom haringllbar kapitalfoumlrvaltning Viinvesterar hela varingrt kapital 167 miljarder kronor med fokus paring att bidra tillen groumln omstaumlllning samtidigt som vi skapar god avkastning foumlr varingra kunder

AP3 aumlr en av fem buffertfonder i det allmaumlnna pensionssystemet meduppdrag att paring ett haringllbart saumltt bidra till att vaumlrdesaumlkra den svenska allmaumlnna pensionen foumlr nuvarande och framtida pensionaumlrer

Illustration Jonas Boumlttiger

FoumlrordVattensituationen i Sverige aumlr allvarligare aumln paring flera decennier Myndighetervarnar loumlpande om foumlrorenat dricksvatten oumlversvaumlmningar och vattenbristFoumlr oss aumlr situationen extraordinaumlr i andra delar av vaumlrlden aumlr detta normaltillstaringnd

Agenda 2030 aumlr de globala maringlsaumlttningarna foumlr en haringllbar utveckling somFNs medlemslaumlnder antog aringr 2015 Inom ramen foumlr SIDA-initiativet SwedishInvestors for Sustainable Development (SISD) aumlr vi ett antal investerare somarbetat med agendans maringl 6 Rent vatten och sanitet En del av arbetet har varitatt titta paring hur vi kan bidra som aumlgare i bolag som beroumlrs av maringl 6 En annandel varit att titta paring vattenrelaterade investeringsbehov och -moumljligheter

Det kommande decenniet kommer miljardbelopp behoumlva investeras i loumlsningarparing klimat- och vattenproblem runt om i vaumlrlden Aumlndaring finns det foumlr oumlgonblicketstoumlrre investeringsvilja aumln det finns groumlna och blaring investeringsmoumljligheter Paring den punkten skiljer sig inte Sverige aringt fraringn resten av vaumlrlden

I den haumlr foumlrstudien har vi undersoumlkt foumlrutsaumlttningarna foumlr att kunna bidra till underharingllet av haringllbara vattenoch avloppsinvesteringar (VA) i SverigeFoumlr studien baseras paring intervjuer med experter paring omraringdet och ger en bild avde barriaumlrer som finns

Inneharingll 2 Abstract 4 Sammanfattning 5 Bakgrund 14 Intervjusammanfattningar Expert- och politikersamtal23 Slutsatser av foumlrstudien26 Omraringden foumlr vidare under soumlkning27 Appendix









2

Abstract













3











4

Sammanfattning






5

Bakgrund







6










7








8









9










10









11

8 SOU 200464 s 45









12

9 SOU 201632 s 874

13












14
















15













16












17













18













19











20















21



22














23







24







25








26









27






28
























2

Abstract













3











4

Sammanfattning






5

Bakgrund







6










7








8









9










10









11

8 SOU 200464 s 45









12

9 SOU 201632 s 874

13












14
















15













16












17













18













19











20















21



22














23







24







25








26









27






28



























3











4

Sammanfattning






5

Bakgrund







6










7








8









9










10









11

8 SOU 200464 s 45









12

9 SOU 201632 s 874

13












14
















15













16












17













18













19











20















21



22














23







24







25








26









27






28

























4

Sammanfattning






5

Bakgrund







6










7








8









9










10









11

8 SOU 200464 s 45









12

9 SOU 201632 s 874

13












14
















15













16












17













18













19











20















21



22














23







24







25








26









27






28





















5

Bakgrund







6










7








8









9










10









11

8 SOU 200464 s 45









12

9 SOU 201632 s 874

13












14
















15













16












17













18













19











20















21



22














23







24







25








26









27






28






















6










7








8









9










10









11

8 SOU 200464 s 45









12

9 SOU 201632 s 874

13












14
















15













16












17













18













19











20















21



22














23







24







25








26









27






28























7








8









9










10









11

8 SOU 200464 s 45









12

9 SOU 201632 s 874

13












14
















15













16












17













18













19











20















21



22














23







24







25








26









27






28























8









9










10









11

8 SOU 200464 s 45









12

9 SOU 201632 s 874

13












14
















15













16












17













18













19











20















21



22














23







24







25








26









27






28





















9










10









11

8 SOU 200464 s 45









12

9 SOU 201632 s 874

13












14
















15













16












17













18













19











20















21



22














23







24







25








26









27






28






















10









11

8 SOU 200464 s 45









12

9 SOU 201632 s 874

13












14
















15













16












17













18













19











20















21



22














23







24







25








26









27






28





















11

8 SOU 200464 s 45









12

9 SOU 201632 s 874

13












14
















15













16












17













18













19











20















21



22














23







24







25








26









27






28























12

9 SOU 201632 s 874

13












14
















15













16












17













18













19











20















21



22














23







24







25








26









27






28
















13












14
















15













16












17













18













19











20















21



22














23







24







25








26









27






28






















14
















15













16












17













18













19











20















21



22














23







24







25








26









27






28





























15













16












17













18













19











20















21



22














23







24







25








26









27






28

























16












17













18













19











20















21



22














23







24







25








26









27






28


























17













18













19











20















21



22














23







24







25








26









27






28



























18













19











20















21



22














23







24







25








26









27






28


























19











20















21



22














23







24







25








26









27






28
























20















21



22














23







24







25








26









27






28






























21



22














23







24







25








26









27






28
















22














23







24







25








26









27






28
















23







24







25








26









27






28
















24







25








26









27






28
















25








26









27






28
















26









27






28
















27






28
















28























Documents

Förs tudie: Va tten som investe ringsobje kt¶rstudie-Vatten.pdftill underhållet av hållbara vatten- och avloppsinvesteringar (VA) i Sverige. Förstudien baseras på intervjuer