Minnesanteckningar Nätverk BoU utförare 2020-11-23Mötet genomförs med stöd av Teams.

Deltagare: Helena Larsson (Trollhättan), Mariann Pettersen (Bengtsfors), Camilla Andersson (Uddevalla), Ellinor Ekensskär (Uddevalla), Fatjon Peci (Tanum), Annika Olofsson (Tanum), Anette Netskar (Dals Ed), Christina Gustafsson (Dals Ed), Lois Rang (Strömstad), Emil Gusteus (Lilla Edet), Martina Dahlöf (Vänersborg), Lina Larsson (Munkedal), Maria Edlund (Munkedal), Marie Burstedt (Orust) och Elisabeth Bredberg (Fyrbodal).

Hur arbetar kommunerna med servicespår? I Tanum (ca 13 000 inv) är de tre familjebehandlare och två behandlingsassistenter som jobbar med både familjer och enskilda i en Råd och stödverksamhet. Men det är som servicespår. Verksamheten vänder sig till alla kommuninvånare som kan vända sig till verksamheten för olika problem. De arbetar väldigt brett. Men mest arbetar de med föräldraskap och missbruksproblem. De har en modell där de erbjuder ett inledande samtal, fem samtal och ett avslutande samtal. De har en broschyr om verksamheten och de har en eget telefonnummer för kontakt. Det kommer många kontakter telefonvägen. I Tanum finns också personal från socialtjänsten på Öppna förskolan. Jobbar där med föräldrasamtal.I Strömstad (ca 13 500 inv) finns en familjebehandlare som jobbar både med Råd och stöd och med uppdrag från handläggare. Det blir ”mycket av varje”. Fem fria samtal erbjuds. Ingen journalföring utan enbart statistikunderlag noteras. En kollega deltar i nätverk SSPFR.I Munkedal (ca 10 500 inv) finns fyra familjebehandlare. Två medarbetare börjar dec/jan. Familjebehandlarna har servicetelefon. Dit kan kommuninvånarna vända sig. för rådgivning, samtalsstöd, hänvisning till andra verksamheter. Samtalsstödet (servicesamtal) bygger på fem samtal utan bistånd. Därifrån kan man lotsas till att ansöka om bistånd. Statistik noteras på antal uppstartade och avslutade kontakter. Sedan ett år tillbaka har de jobbat på ökat inflöde till denna insats. Har tryckt upp en broschyr som de delat ut på skolorna. De har även deltagit vid föräldramöten i skolstart för lågstadieskolan med information om servicesamtal. Det finns en deltidstjänst på Familjecentralen. Det finns också en familjeförskola. Ska just nu börja arbeta med ett servicessamtal till samverkanspartners. De avsätter en kvällstid varje vecka för förskolans personal som vill ”bolla ärenden” med socialtjänsten – utan att göra anmälan. Orust (ca 15 000 inv) har en Råd och stödverksamhet med fyra familjebehandlare. Tre på plats och ytterligare en börjar i december. Det finns en särskild telefon för Råd- och stödverksamheten. Ett telefonnummer som tex lärare på skolorna kan dela ut till föräldrar. De erbjuder fem fria samtal. Alla som har barn eller väntar barn kan få fem samtal. Då familjehandlare sitter på en familjecentral så kommer många direkt från öppna förskolan

eller BVC. Sedan de flyttade in på familjecentralen har de sett en ökning av ärenden. Ingen journalföring. Enbart statistiknotering, De har börjat med ABC. Deltar i en bra samverkan i Nätverk SSPFR. Lilla Edet (ca 14 000 inv) har sju familjebehandlare och en behandlare som jobbar med missbruk. Det finns också fyra boendestödjare. De skiljer på bistånd och serviceinsatser. Det finns Traditionellt Råd och stöd; en föräldrastödstelefon där de erbjuder föräldrastöd. Vägledande samspel för nyblivna föräldrar (bygger på ICDP). Sedan finns ABC föräldrautbildning och Musslan. Musslan är ett samarbete med svenska kyrkan. Vänder sig till barn som växer upp i familjer med psykisk ohälsa och missbruk. I öppna förskolan har socialtjänsten en kuratorstjänst. I samarbete med BVC arbetar en familjepedagog med att följa med på hembesök. Det finns också Råd och stöd samt anhörigstöd missbruk. Missbrusbehandlaren arbetar med detta.I Trollhättan (Ca 59 000 inv) finns Familjehuset där det jobbar ca 35 behandlare. De är inriktade i tre olika delar; Barn, ungdom och intensiv. Trollhättan har en del servicespår. De finns information om dem på hemsidan; ”Trollhättans stad”. De arbetar just nu med att se över servicespåren, då alla servicespår inte används. De erbjuder fem samtal. Det finns en servicetelefon ”dagansvarstelefon”. Det finns en mottagning som bemannas en dag i veckan mellan kl 17-19 – Oscarsmottagningen. Det kan vara en ingång till att fortsätta med servicespår. Servicespåren har ingen dokumentation utan bara statistiknotering. Det finns olika inriktningar i arbetet; ett arbete mot problematisk skolfrånvaro, arbete med barn/ungdomar med missbruk hos anhörig. Just nu är det ett stort inflöde med biståndsärenden i verksamheten så de har fått pausa servicespårsarbetet. I Trollhättan finns en samverkansmodell ”Familjer i missbruk”. Där samlas personal från både Vuxen och BoU var tredje vecka till samråd. En samverkan för ett bättre arbete för dessa familjer. I detta arbete arbetar de också med Previct telefon. I Trollhättan använder de FIT (Scott Miller). Trollhättan arbetar med en uppföljning där de graderar insatsen vid avslut.Dals Ed (ca 4 800 inv) har en råd och stödverksamhet med två familjebehandlare. ”En väg in” till verksamheten. Till dem kan de ringa om det mesta. Använder inte servicespår som namn för sitt arbete utan benämner det med Förebyggande arbete. De arbetar mycket med råd och stöd. Har ABC kurser. Det finns en familjecentral i Dals Ed där de också deltar. Inför 20/21 arbetar de för att få igång ett projekt som kan arbeta med samordning skola/socialtjänst. Det ska inte vara myndighetsutövning utan mer samordning och information till både föräldrar och personal.Bengtsfors (ca 10 000 inv) har en utförargrupp med sex behandlingssekreterare som arbetar med både familjebehandling och missbruk. Det finns också sex boendestödjare som även arbetar med tillsyn och provtagning. De arbetar även obekväm tid – kvällar och helger. Bengtsfors kallar sin verksamhet för Råd och stödverksamhet. Det är som ett servicespår. De har arbetat fram en broschyr som beskriver vad de har för insatser; familjebehandling, parsamtal, missbruksarbete. Broschyren finns på svenska, engelska, arabiska och somaliska. En särskild telefon finns för kontakt med råd-och stödverksamheten. De turas om att ansvara för denna telefonpassning. Finns också en egen mailadress som går till behandlingsgruppen. Det finns personal från socialtjänsten med på Öppna förskolan ett par dagar i veckan för föräldrasamtal.Uddevalla (ca 56 000 inv) har en enhet Familjestöd (Råd och stödverksamhet/ Öppenvårdsinsatser) där det finns ett team med 14 familjebehandlare och en person som jobbar med medling. I Uddevalla finns också Kompassen som är en beroendeenhet med fem

kuratorer anställda. Kompassen startade som öppenvård med arbete, missbruk, alkohol, droger och spel. Sedan 1 år tillbaka jobbar de även med bistånd. Målgrupp 13 år och uppåt. Till kompassen kan man ansöka själv genom att ringa dit. Uddevalla har också Kriscentrum – råd och stöd för våldsutsatta eller våldsutövare. Det är en serviceinsats. Även barn som bevittnat våld i hemmet får stöd här, t ex med Trappansamtal. Det finns servicespår föräldrarådgivning. 2015 startade Föräldraresursen som är stöd till föräldrar med barn 6-12 år. Två kuratorer jobbar i nära samarbete med elevhälsan. De jobbar med både individuella samtal, ABC-grupper och deltagande i skolans föräldramöten och andra skolsammanhang. Uppstart är på gång med SAMS - Socialtjänst samverkan skola. Tillsammans med utbildningsförvaltningen ska de starta upp att jobba med mellanrummet socialtjänst /skola för att ”fånga barn och deras föräldrar” i tidigt skede. Tillsamman med öppna förskolan arbetar de intensivare med en mindre grupp föräldrar. Ett steg innan familjebehandling. Ett försök att göra en serviceinsats med smidig överlämning till bistånd. Verksamheterna arbetar just nu med en grund för att följa upp insatserna. En strukturerad grund som både visar vad som blev bra ned insatsen och att verksamheten får ett mtrl för kunskapsutveckling - vad kan förändras och utvecklas. Vänersborg (ca 40 000 inv) deltar i mötet med får inte ordning på ljudet. Får berätta om sitt arbete vid kommande tillfälle.

Frågor från deltagarnaDiskussion om skillnad på service och bistånd. Nätverksdeltagarna diskuterar om det ska vara bistånd om det är mer än fem samtal i ett ärende. Alla kommuner har inte begränsat samtalen till fem. Men bedömning kan då ske under kontakten att ärendet ska förmedlas till utredning/bistånd. Ofta finns då en bra grund för den övergången. I ärenden som är aktuellt för samtal utan bistånd finns inget dokumentationsunderlag av uppgifter för ev framtida utredning/ bedömning. Viktigt att samtal utan bistånd därför inte tangerar att röra uppgifter som hör hemma i myndighetsutövning. Därav grund för regel med att inte ha för många samtal utan dokumentation. Kräver insatsen mer än fem samtal, så är det ofta mer komplicerat och det är myndighetsutövning man bör vända sig till. Här blir det ibland motiveringsarbete. Det är också viktigt att tänka på att beslut om bistånd kan överklagas men vid serviceärenden tar man bort den möjligheten. Hur gör Ni med besök med pågående covid-19 restriktioner?

Vi jobbar på som vanligt? Inga större skillnader. Vi fattar beslut inför varje besök/umgänge hur vi ska göra.

Vi jobbar också på som vanligt. Tar ställning vid varje tillfälle. Ha bra kontakt med bl a familjehem. Vi har skyddsutrustning.

Vi jobbar också på i de ärendena vi har. Ser till att det finns tillgång till visir och munskydd om det skulle behövas. Vi har kontakt med dem vi ska träffa. Finns det minsta tveksamhet så gör vi inte hembesök. Kan man träffas via Teams så gör vi det. Insatser fortgår och rullar på.

Vi jobbar också på. Försöker jobba en del hemifrån eftersom vi inte har egna rum, och det är dålig ventilation i lokalerna. Så vi jobbar en hel del hemifrån med Teams och vi kollar av inför besök att folk är friska. Vi har skyddsutrustning. Försöker tänka covid; sprita och vädra efter möten. Det har varit bra att öva sig i att använda tekniskutrustning. Våra gruppmöten har vi digitalt. Det fungerar jättebra. Vi blir mer effektiva.

Vi sitter i kontorslandskap så 2/3 av arbetsstyrkan jobbar hemifrån. Vi har inte ställt in, utan kollar av inför besök . Vi har skyddsutrustning. De föräldrasamtal vi kan ha via Skype och telefon genomför vi så. Vi får tänka till - men genomför mycket. Arbetet löper på. Gruppmöten har vi via Skype.

Vi började med att lade vi över det arbete vi kunde på telefon och Skype. Det blev en stor arbetsmiljödiskussion hos personalen. Det var jobbigt för personalen att inte kunna genomföra sitt arbete på vanligt sätt. En större diskussion om det än att få covid. Nu har vi gått tillbaka till att ha fysiska möten, men med kontroll och skydd.

ÖvrigtBBIC utbildning för utbildare startar i januari. Info i bif pdf.

Info från Socialstyrelsen: Stöd för den sociala barn- och ungdomsvårdens myndighetsutövning. Det har under hösten kommit ett stöd om Yrkesintroduktion. Ett individuellt program för den nyanställde. Syfte att ge grundläggande kompetens för uppdrag och yrkesroll. Länk till den: https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/barn-och-unga/yrkesintroduktion-for-socialtjanstens-barn--och-ungdomsvard/.Nu finns också ett Stöd för lärande om handläggning och dokumentation. Ett stöd för att användas i arbetsgrupper. En person planerar och leder övningarna som har syfte att öka kompetensen i handläggning och dokumentation. Läs mer om detta stöd: https://kunskapsguiden.se/aktuellt/nytt-stod-i-handlaggning-och-dokumentation-for-socialsekreterare/. En kort presentation om detta mtrl.

Länk till Sammanställning program/metoder föräldraskapsstöd Program och metoder för föräldraskapsstöd - söksida - MFoF.

Nätverksträffar 2021; 8 februari, 31 maj, 20 september och 6 december. Tid alla tillfällen är 13-16.Vid pennanElisabeth BredbergNätverksledare