Behovsanalys för

för-rehabilitering Tillgång hos befintliga aktörer och möjliga samverkansparter för att möta ett

förändrat behov hos individen

Samordningsförbundets samverkansparter har genom enkäter och intervju påtalat ett förändrat stödbehov hos individer för att återgå till arbetsmarknaden. Resultatet visar att personal önskar en högre grad av samverkan runt specifika målgrupper.

November 2016

1

2

Innehåll Förkortningslista ...................................................................................................................................... 4

1.0 Sammanfattning ................................................................................................................................ 5

2.0 Uppdraget .......................................................................................................................................... 6

2.1 Samordningsförbundet ................................................................................................................. 6

2.2 Mål och målgrupp ......................................................................................................................... 6

2.3 Metod ............................................................................................................................................ 7

2.4 Specifikt uppdrag processledare ................................................................................................... 7

3. Allmänt om rehabilitering. .................................................................................................................. 8

3.1 Rehabiliteringsaktörerna ............................................................................................................... 8

3.2 Ansvarsområden .......................................................................................................................... 10

3.3 Bakomliggande principer ............................................................................................................. 11

3.4 Faktorer av betydelse för rehabiliterings resultat ....................................................................... 12

3.5 Rehabiliteringsmodeller .............................................................................................................. 13

3.6 Arbetsförmåga ............................................................................................................................. 17

4. Kartläggning av den befintliga situationen i Ale, Kungälv Stenungsund och Tjörn ........................... 20

4.1 Allmänt för samtliga kommuner: ................................................................................................ 20

4.3 Ale kommun ................................................................................................................................ 24

4.4 Kungälvs kommun ....................................................................................................................... 25

4.5 Stenungsunds kommun ............................................................................................................... 26

4.6 Tjörns kommun............................................................................................................................ 27

4.7 Arbetsförmedlingen (kontor Stenungsund) ................................................................................ 28

4.8 Försäkringskassan ........................................................................................................................ 29

4.9 VG Regionen Psykiatri/vårdcentralen ............................................................................................. 31

5.0 Socialttjänsten, försörjningsstöd ..................................................................................................... 32

5.1 allmänt ......................................................................................................................................... 32

5.2 Stenungsund ................................................................................................................................ 32

5.3 Tjörn ............................................................................................................................................ 33

5.4 Arbetsmarknadsenheten ............................................................................................................. 34

6.0 Behovsanalys ................................................................................................................................... 38

6.1 Försäkringskassan ........................................................................................................................ 38

6.2 Sammanställning Arbetsförmedlingen Stenungsund/Ale/Kungälv ............................................. 40

6.3 Försörjningsstöd .......................................................................................................................... 42

3

6.4 Sammanställning Psykiatri ........................................................................................................... 44

6.5 Arbetsmarknadsenheten Kungälv och Ale .................................................................................. 46

6.6 vårdcentraler ............................................................................................................................... 47

6.8 Sammanfattande resultat av enkäter ......................................................................................... 49

7.0 Resultat ............................................................................................................................................ 52

7.1 Utifrån behovsanalysen kan vi konstatera att följande områden önskas prioriteras. ................ 52

7.2 Gemensam kartläggning .............................................................................................................. 55

7.3 IPS: ............................................................................................................................................... 55

7.4 Grön Rehab. ................................................................................................................................ 56

8.0 Den sociala ekonomin ..................................................................................................................... 58

8.1 Begrepp: ...................................................................................................................................... 58

8.2 Hösten 2015 ................................................................................................................................ 58

8.3 Känsla av sammanhang ............................................................................................................... 59

8.4 Psykisk Hälsa ................................................................................................................................ 59

8.5 Röda korset .................................................................................................................................. 60

8.6 Svenska kyrkan ............................................................................................................................ 60

8.7 Lions ............................................................................................................................................. 60

8.8 Idrottsföreningar ......................................................................................................................... 60

8.9 Sociala arbetskooperativ eller sociala företag. ........................................................................... 61

9.0 rekommendationer inför Hur frågan ............................................................................................... 62

9.1 Prioriterade målgrupper .............................................................................................................. 62

9.2 förrehabilitering på praktiska arbetsträningsplatser i en gemensam arena .............................. 62

9.3 Förrehabilitering på praktiska arbetsplatser inom den sociala ekonomin .................................. 62

9.4 Aktivitetshusen utifrån befintlig och möjlig framtid ................................................................... 63

9.5 Stödperson/Case manager/ för-rehabiliteringsvägledare .......................................................... 63

9.6 information/utbildning inom ekonomi (skuld- skuldsanering- budget) ...................................... 63

9.7 Samhällsorientering..................................................................................................................... 64

9.8 Samordningsförbundet Väst (Uddevalla modellen) .................................................................... 64

10.0 Referenslista .............................................................................................................................. 66

4

Förkortningslista

ADL aktivities of daily living (allmän daglig livsföring) AFL Lagen om allmän försäkring AF Arbetsförmedlingen AME Arbetsmarknadsenheten DV Daglig verksamhet (enligt LSS) CSF Centrum för socialförsäkringsforskning Case manager individuell stödperson under rehabilitering se sida 13-14 EU Europeiska unionen ESF Europeiska social fond FK Försäkringskassan FS Försörjningsstöd HSL hälso och sjukvårdslagen IFO Individ och familj omsorg IPS Individual Placement and support IOP idéburna offentlig partnerskap ICF internationell classification of functioning disability and health ICD-10 Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem PTSD Post traumatic stress disorder (Posttraumatisk stressyndrom) SFB Social försäkringsbalken SOU Statens offentliga utredningar SE Supported employment SOL Socialtjänst lagen SIUS Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd WHO World health organisation

5

1.0 Sammanfattning I Sverige finns idag ett flertal myndigheter och närliggande aktörer som arbetar professionellt med arbetslivsrehabilitering. Alla med sitt egen ansvarsområden och utifrån de principerna som tillämpas. Alla arbetar mot samma mål: ”att individer återgår eller introduceras till den öppna arbetsmarknaden eller studier”. Tiden utanför är av stor betydelse för individens möjlighet att återgå eller introduceras till arbetsmarknaden. De insatser som man hittills har kunnat använda sig av för att nå målet räcker kanske inte idag för att nå önskat resultat. Det är framförallt handläggare / rehab-vägledare /arbetsförmedlare/ coacher/handledare som besitter kunskapen över vad som saknas och var behovet ligger. Under de senaste decennier har en rad av projekt implementerats och verksamheten utvecklats. Mångfald bland befintliga verksamheter är stort. För den enskilde är mångfalden mer ett hinder än tillgång. Samverkan mellan olika myndigheter är ibland långt ifrån optimal och ibland saknas kunskap om varandras verksamhet. Denna behovsanalys försöker skapa en samlad bild av samordningsförbundets område där fyra kommuner ingår: Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn. Trots att regionala och statliga organisation arbetar på likvärdigt sätt i alla kommuner, ser bilden av kommunal organisation olika ut i varje kommun. Arbetsmarknadsenheterna har exempelvis olika roll i olika kommuner. En enkät som genomfördes i maj 2016 ger en tydlig bild över vilka målgrupper som anses behöva för-rehabiliterande insatser enligt personalen i befintliga organisationer. Men också vilken typ av insatser som behövs och vilken problematik individer med förrehabiliterande behov har. Vid förrehabiliterande insatser är det primära inte att individen kommer vidare i självförsörjning. Det primära är att individen ska få en känsla av sammanhang där den kan få vardagen att fungera för att så småningom ta i tur med den egna försörjningen. Den sociala ekonomin har den förmågan och möjlighet att skapa just den känslan. Myndigheter och den sociala ekonomin har en möjlighet att komplementera varandra till bådas fördel. Sammanlagt 90 enkäter kartlägger behovet av minst 400 unika individer inom samordningsförbundets område. Både kartläggningen och enkäter pekar på bristande möjligheter att påbörja en process med individen på en praktisk arbetsträning. Efterfrågan efter gemensamma arenor för arbetsträning samt gemensamma kartläggningar av individens behov med tillgång till Case management uttalas av samtliga aktörer. Rapporten ger en rad av förslag över hur ”hur” frågan kan påbörjas och har också tittat närmare hur andra samordningsförbund har organiserat sig i frågan. Samordningsförbundet Styrelse har tidigare uttalat sig att vilja utveckla flera samverkanscentra i kommunerna. För-rehabiliterande insatser skulle kunna bli ett nödvändigt komplement till dessa centra. Samtliga organisationer beskriver behovet för unga vuxna med psykisk ohälsa. Delar av denna grupp är idag inte aktuellt hos någon av samverkansparter men är huvudsakligen ”hemmasittande” där föräldrar kan vara initiativtagare till vårdkontakten. Statistiken påvisa en utveckling av antal beslut med aktivitetsersättning.

6

2.0 Uppdraget

2.1 Samordningsförbundet

Samordningsförbundens syfte är att verka för att medborgare får stöd och rehabilitering som ger dem möjlighet att försörja sig själva. Genom samordnade insatser ska verksamheten bidra till ökade möjligheter och förbättrade förutsättningarna för aktörerna att tillsammans identifiera och tillgodose individers behov av stöd och insatser i de fall insatser från flera aktörer krävs. Den finansiella samordningen ska därmed bidra till att flera människor kan delta i samhälls- och arbetsliv utifrån sina egna förutsättningar. Enligt lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (2003:1210) är målgrupperna för samordningsförbundens verksamhet individer, i förvärvsaktiv ålder, som är i behov av samordnade insatser från flera av de samverkande parterna för att kunna komma in på arbetsmarknaden eller återvända till densamma. Unga upp till 30 år har av regeringen särskilt pekats ut som en målgrupp för samordningsförbundens verksamhet.

2.2 Mål och målgrupp

Målgruppen är personer i arbetsför ålder som är i behov av samordnat stöd/insatser för att bli arbetsföra/annat avslut. Målgruppen är så kallade ”rundgångsärenden”. Individerna kan både ha fysiska, psykiska, sociala och arbetsmässiga behov. Företrädesvis ska yngre personer prioriteras först. Definition av rundgångsärende:

- Ärenden som är och har varit aktuella under många år i flera myndigheter/vårdinstanser där man gjort flera insatser och där ärendet även har skickats mellan myndigheterna utan framgång och där man behöver komma fram till en hållbar lösning för individen.

- Ärenden som kräver utökad samverkan mellan myndigheter/vård med en bedömning att individen behöver klargöra sin arbetsförmåga alternativt uttömma arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser med målet att komma fram till en hållbar lösning.

- Ärenden där individen har flera myndighets -och vårdkontakter och som kräver utökad samverkan än vad myndigheterna/vårdinstanserna själva har resurser till.

- Ärenden där det behöver tydliggöras vad som krävs för att individen ska komma till rätt myndighet/vårdinstans och där vi (myndigheter/vård) har ett gemensamt ansvar att hjälpa individen till rätt myndighet och rätt försörjning.

Följande mål för arbetet ska gälla (ingen inbördes gradering):

1- Klargöra vilka insatser som behövs för att undvika ytterligare rundgång och ta nästa steg i rehabiliteringssyfte för att nå hållbar försörjning och öka uppnå eller öka förmåga till förvärvsarbete

2- Identifiera inom vilken myndighet ett ärende hör hemma för att möjliggöra bästa möjliga stöd i rehabilitering samt möjliggöra rätt ersättning

7

3- Med hjälp av flera kompetenser se vilka behov som behöver tillgodogöras för att nå nästa steg i rehabilitering/väg mot egen försörjning

4- Erbjuda möjlighet till lämplig aktivitet som t.ex. arbetsträning för att närma sig arbetsåtergång

5- Uppnå eller öka förmåga till förvärvsarbete 6- Förbättrad livskvalité 7- Stärkt social kompetens 8- Ge ökad kompetensöverföring mellan myndigheter

2.3 Metod Efter att en bedömning av individens behov har gjorts så måste teamet ha tillgång till ett”batteri” av verktyg för olika insatser. Insatserna kan vara av skiftande karaktär beroende på behovet för den enskilde. Exempelvis kan det vara samtalsbehandling/ korttids-terapi, arbetsträning, social träning och medicinsk rehabilitering. Om de insatser som behöver sättas in inte finns tillgängliga inom teamet eller inom myndigheterna så kan det bli aktuellt att upphandla detta. Det är viktigt att kunna använda sig av den kompetens som redan finns tillgänglig i kommunerna Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn idag. I varje enskilt fall ska en rehabiliteringsplan/behandlingsplan upprättas.

2.4 Specifikt uppdrag processledare

I Samordningsförbundets Lokala Ledningsgrupper (LLG) har samverkansparter framfört att de personer som deltar i arbetsrehabilitering inte alltid är redo för deras respektive verksamheter. De har uttryckt ett behov av ett försteg där deltagaren ges en chans att bli mer redo för att kunna ta del av arbetslivsinriktad rehabilitering. Ambitionen är att en tilltänkt för-rehabilitering skall fylla det tomrum som idag finns när det gäller att förbereda/rusta individer för arbetsrehabilitering och förhoppningsvis sedermera arbete och egen försörjning. För att skapa förutsättningen för att en för-rehabilitering ska bli den pusselbit som saknas i dagens utbud inom området rehabilitering mot arbete behövs mer kunskap kring hur behovet ser ut och inom vilka områden man anser att det saknas insatser. Det finns även behov av att undersöka hur vi på bästa sätt kan knyta an till de befintliga verksamheterna och hur samordningen mellan dessa kunna se ut. Därför behöver det göras en djupgående behovsanalys och plan för insatser för denna målgrupp i kommunerna Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn. Att inventera vad som kan erbjudas idag men även ge förslag på insatser som kan vara relevanta för målgruppen. Denna rapport är en sammanställning av

1- Ansvar, principerna, utredning av begrepp i hela Sverige. 2- Oversikt lokalt i varje kommun hos samverkansparter 3- Behovet av tillgång till insatser hos handläggare och övrig personal 4- Förslag på insatser

8

3. Allmänt om rehabilitering.

3.1 Rehabiliteringsaktörerna Rehabiliteringsbegreppet år mångfacetterat. Begreppet står för återanpassning, återinsättning

Enligt 22 kap § AFL (lagen om allmän försäkring) skall rehabilitering syfta till att återge den som drabbats av sjukdom sin arbetsförmåga och förutsättning för att försörja sig själv genom förvärvsarbete. Denna rehabilitering brukar benämnas arbetslivinriktad rehabilitering.

Det primära syftet med rehabilitering i sin vidare bemärkelse är att utan att specifik inrikta sig på arbetslivet öka människors livskvalitet och förbättra deras förutsättningar att fungerar självständigt i samhällslivet. Den arbetslivsinriktade rehabilitering har nära anknytning till andra rehabiliteringsgrenar. Hälsa och sjukvårdens rehabiliterings insatser påverka den enskildes möjligheter att påbörja arbetsliv inriktad rehabilitering.

Ansvaret delas mellan fyra parallella sektorer vilket var och en har ett övergripande ansvar för sitt verksamhetsområde Hälsovårdsmyndigheten, Försäkringskassan, Arbetsmarknadsmyndigheter och Socialtjänsten. Det visa sig att denna uppdelning har led till att rehabilitering inriktas på de organisationer som ansvarar för dem istället för på den enskilde individen som är föremål för de varierande stödåtgärderna detta har försvarat helhetssyn som men har önskat ha på individen i rehabiliteringsverksamheten (SOU 2000:78)

Kritiker har uttalat sig om ansvarsförhållande och en alltför sektoriserat rehabilitering

Tabel 1 översikt rehabiliteringsaktörer

Organisation Huvudman Rehabiliteringsinnehall

Patienten Medverka i rehabiliteringsplanering och i erbjudna åtgärder baserat på planeringen.

arbetsgivaren Lagstadgat ansvar för att uppmärksamma rehabiliteringsbehov hos de anställda, samt vidta arbetsanpassningen och åtgärder som kan ske inom eller i ansluttning till egna verksamheter.

Hälso - och sjukvården Landsting eller privat

Medicinsk utredning, behandling, vård och rehabiliteringsmedicinska åtgärder.

Försäkringskassan Staten Övergripande samordningsansvar för de åtgärder som behövs för att den försäkrade skall kunna återgå i arbete och att ha möjlighet till at försörja sig genom arbete.

Arbetsförmedlingen Staten Hjälpa den sökande att få och behålla ett arbete. Utreda den arbetslöses intresseinriktning och profil beträffande

9

yrkesinriktning.

Arbetsförmedlingens avdelning för rehabilitering till arbete

Staten Utredningen av arbetsförmåga och utbildningsbehov m.m. till personer som saknar arbete och där medicinska rehabilitering är avslutat eller i det närmaste avslutat.

Samhall AB Statsägd koncern Tillhandahåller anpassade arbetsplatser till personer som inte kan få arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

Arbetslivsresurs AB Statsägt Bolag Erbjuder mot betalning sina resurser till företag ,försäkringsbolag, Arbetsförmedlingen och andra organisationer för att förbättre patientens arbetsförmåga (sammanslagning av tidigare Arbetslivstjänst och Samhall resurs)

Socialtjänsten Kommun Hjälpa personer med ekonomiska och sociala problem Anlita utförare såsom Arbetsmarknadsenheten för att hjälpa personer mot egen-försörjning bort från försörjningsstöd.

Samt hjälp till att bryta alkohol och narkotika beroende

Privata rehab-aktörer Erbjuder mot betalning sina resurser till företag, försäkringskassan och organisationer för att förbättra patientens arbetsförmåga.

10

3.2 Ansvarsområden Medicinsk rehabilitering

Medicinsk rehabilitering tillhandahålls av hälso och sjukvården. Syftet med den medicinska rehabilitering är att så långt det är möjligt återställa , förbättra eller bibehålla funktionsförmågan hos den enskilde som drabbats av sjukdom eller skada (hälsa och sjukvårdslagen 1982:763) Praktiskt sett innebär detta utöver den sedvanliga sjukvården insatser såsom sjukgymnastik, arbetsterapi hjälpmedelutprövning och rådgivning.

Ansvaret för den medicinska rehabiliteringen ligger på hälsö-och sjukvårdshuvudmännen i första hand Landstinget (undantaget är viss sjukvård för äldre och funktionshindrade).

Social rehabilitering

Social rehabilitering regleras i socialtjänstlagen (2001:453) Ansvaret ligger på kommunernas socialtjänst. Övergripande mål är att skapa social och ekonomisk trygghet på lika villkor samt aktivt deltagande i samhällslivet- Kommunerna har den yttersta ansvar för den som vistas i kommunen och har ett behov som inte kan tillgodoses på annat vis. Kommunernas ansvar träder därför i kraft när någon annan inte längre har ansvaret och till någon annan huvudman återigen är skyldig att ta över.

Social rehabilitering kan bestå av olika insatser såsom att fånga upp hjälpbehov, bistå i olika kontaktförmedlingen där den enskilde får hjälp att bygga upp sitt sociala nätverk och rådgivning av olika slag.

Yrkesinriktad rehabilitering

Arbetsförmedlingen ansvarar för yrkesinriktad rehabilitering. Målet är att hjälpa & stärka människors ställning på arbetsmarknaden, både att få och behålla ett arbete dessutom att arbetssökande med funktionshinder skall finna arbete på den reguljära arbetsmarknaden

Det ligger i arbetsförmedlingens uppgift att effektivt matcha och motverka utanförskap.

Arbetslivinriktad rehabilitering

Yrkesinriktad rehabilitering ingår som en del av den arbetslivinriktade rehabilitering. Som rehabiliteringsform introducerades begreppet inte förrän 1990 talet.

Begreppet avser rehabiliteringsåtgärder som syftar till att underlätta återgången till arbetslivet för personer som är sjukskrivna eller uppbär sjukersättning och kan inbegripa såväl medicinska, yrkesinriktade som sociala insatser .

11

3.3 Bakomliggande principer Principen om arbetslinje:

Kortfattat skall aktiva insatser prioriteras framför passiva utbetalningar bygger på insikten om sjukskrivningens negativa effekter på samhället och individen Arbetslinjen innebär att alla i yrkesverksam ålder förväntas bidra till den gemensamma välfärden och trygghetsystem genom att aktivt delta i arbetsliv.(Marklund, 1995)

Principen om tidiga insatser

Kap 22 AFL betonas vikten av att i ett så tidigt stadium som möjligt introducera aktiva rehabiliteringsinsatser för att bryta den negativa trenden. den trend att fånga upp rehabiliteringsfall kan ses som en bärande princip i rehabiliteringsarbetet

Det finns dock blandande forskningsresultat i huruvida tidiga insatser öka chansen att återgå till arbete.

Principen om helhetssyn

Innebär att människor står i centrum i rehabiliteringssituationen Rehabilitering är en process (inte ett antal lösrykta åtgärder). Helhetssyn har sitt ursprung i människovärdesprincipen.

”Rehabiliteringsåtgärder är i regel av den natur att en positiv resultat endast kan förväntas om vederbörande själv är besjälad med önskan att nå det åsyftande målet och villig att underkasta sig de erforderliga åtgärderna Hans inställning till dessa kommer givitvis att i hög grad vara beroende av huruvida han kan erhålla ett sådant ekonomisk stöd att han icke behöver har ekonomiska bekymmer för sig och sin familj under rehabiliteringstiden” (1958 socialförsäkringskommitee)

Redan 1958 fanns kunskap om att ekonomisk trygghet är avgörande för individens inställning till rehabiliteringsinsatser. Principen om helhetssyn innebär att förutom de medicinska aspekten också den sociala och arbetsmarknadsmässiga aspekten borde beaktas för att en återgång till arbetsliv är möjligt.

Principen om renodling

Sent 90 tal förändrades begreppet sjukdom/arbetsförmåga (27 kap 2 § SFB) för att kunna prioritera den rent medicinska bedömningen inom sjukförsäkringen härmed minskade tolkningen utifrån en helhetsyn. Dessa aspekter fick tas hand om av andra ansvarsområden (arbetsmarknadsmyndigheten och socialttjänsten).

Principen om samordning och samverkan

Begreppen samordning och samverkan nämns ofta i rehabiliteringssamanhang I 30 kap 8 § SFB beskrivs att försäkringskassan samordna och utövar tillsyn över de insatser som behövs för rehabiliteringsverksamhet. 30 kap 10§SFB fastslås att försäkringskassans samverkansplikt

12

kan innebära kontakter med arbetsgivare, arbetstagarorganisationer, hälso och sjukvård, socialtjänst, arbetsmarknadsmyndigheter och andra berörda myndigheters samordning detta innebär att rehabiliteringsinsatser fogas samman. Den bild som visas för den enskilde ter sig annars vara splitrad. Samordningen inriktas på att aktivt arbeta med att rehabiliteringsåtgärder kan länka in till varandra, löpa parallellt eller på annat sätt bilda en fungerande helhet.

Sektoriseringen inom rehabiliteringsområdet har varit en stötesten vad gäller att åstadkomma den önskvärda samverkan.

3.4 Faktorer av betydelse för rehabiliterings resultat

Inom rehabilitering pratas oftast om underlättande och hindrande faktorer

Ett hindrande faktor är en faktor som minska sannolikheten att något positiv ska inträffa (såsom återgång till arbetsmarknaden)

Underlättande faktorer är motsatsen till hindrande alltså faktorer som möjligtvis kan påverka att något positiv ska inträffa i rätt riktning

Nedanför finns ett antal faktorer på individ organisation och samhällsnivå som kan vara underlättande eller hindrande. (Ekholm 2015)

Nivå Hindrande faktorer Underlättande faktorer

Individ Hög ålder , låg utbildning , boende på landsbyggden, arbetslös, extern ”locus of control” , Mer vård och behandling innan rehabilitering

Ung ålder, socialt nätverk, boende i storstäder, arbete att återgå till., Bra självförtroende , låg grad av stress och oro

Organisation Enskilda aktör, endast arbetsträning, dålig kommunikation mellan rehab-aktörer , dålig arbetsmiljö att återgå till,

Multidimodala åtgärder, utbildning som en del av rehabilitering, möjlighet för individen att påverka innehåll i insatser

samhällsnivå Hög arbetslöshet, hög ersättningsnivå, Låg ersättningsnivå, Ekonomiska drivkrafter för rehabiliteringsaktör

13

3.5 Rehabiliteringsmodeller Det finns en rad olika rehabiliteringsmodeller, här följer några som används i Sverige (Bergroth 2015) och där det finns utvärdering tillgängligt.

Samverkansmodell med systematiserade flerpartsamtal

Modellen går ut på att rehabiliteringsaktörer i samverkan utreder, planerar och genomför rehabiliteringsinsatser tillsammans med den individ som är i behov av dessa insatser. Flerpartsamtal ska leda till en individuellt rehabiliteringsplan med individen i centrum. (socialstyrelsen visat i sin utvärdering av FRISAM (2001) att detta rör sig om 5 procent , motsvarande 280.000 personer i arbetsförålder 18-65 i Sverige- Bra förebilder för detta samverkan är BETA-projektet (Kungsbacka kommun Jacobsson 2000) och Stockholm projektet (Jacobsson 2000)

Betaprojektet (Beta av ärenden) introducerades begreppet ”brukare” (taget från den engelska ”service user”) istället för patient, klient, försäkrad eller arbetssökande. Projektet utgick från en gemensam handläggning av ärendet samt en gemensam grundsyn.

Beta projektet utvecklade bland annat ett policydokument för samtliga myndigheter där var och ens kunskaper och erfarenheter togs till vara på. Med hjälp av helhetsprincipen menar de att de kunde lösa problem

Stockholmprojektet hade ett större fokus på arbetsgivare och företaghälsovården eftersom deltagare/brukare hade ett arbeta att återgå till.

Beta projektens arbetsmetoder med remiss, medgivande, inhämtning av kunskap inför rehabiliteringsåtgärder används idag inom flera samordningsförbundets rehabiliteringsteamen.

I tabellen nedanför nämns ett antal för och nackdelar för brukaren i BETA modellen.

Positiv Negativ

Gemensam handläggning

Egen försörjning i större omfattning

Helhetsbedömning görs i större omfattning

Mindre rundgång

Individer upplever att de kan påverka sin situation i större omfattning

Rehabhandläggare som inte kopplat till försörjning ger större förtroende för rehab-handläggare

Myndigheten få ingående information om individen som kan användas till nackdel för individen

20 % upplever fortfarande otrygghet i att men inte står i centrum och att ingen lyssna på dem

Flerpartsamtalen passar inte alla (20 procent)

14

Undanröjda samverkanssvårigheter mellan myndigheter upplevs som positiv.

Handläggargrupp lär känna varandras kompetens

Kombinationsmodell systematiserade flerpartsamtal i rehabiliteringsgrupp med personlig stödperson.

För att rehabiliteringen ska kunna lyckas krävs att brukare nå en mer central roll i utformningen. För detta behöver individen en personlig stödperson möjligt i form av en ”Case manager”.

Case manager har utifrån ett lösningsfokuserat förhållningsätt uppgiften att förespråka klientens intresse och styrka istället för brister och begränsningar. Case manager föreslår och användar samhällets resurser. Metoden baseras på en så individuellt anpassat rehabiliteringsplan som möjligt. Case manager ser till att man tar hänsyn till brukarens egna mål.

Supported employment (SE)

Trestegsmodell med rötter i 80-talets USA som utgår från integrering och normalisering Modellen används i Sverige av bland annat SIUS (arbetsförmedlingen) riktat mot huvudsakligen personer med funktionshinder.

Stegen går ut på:

1. Före arbetstillträdet

2. Under arbete med inslag av träning

3. Efter en arbetsplacering

Individen har en individuell stödperson i hela processen. Användning och fokus på de olika stegen är varierande i olika länder.

En mer evidensbaserad modell av SE är IPS där psykiatri har en mer tydligt roll och där fokus ligger mer på ett” riktig” arbete och frivillighet bland brukare att delta.

15

Återhämtningsmodellen

Är grundläggande vid rehabilitering av psykisk funktionshindrade med målsättning arbete/sysselsättning/aktivitet.

Modellen omskrivs i Bergholm & Ekholm (2006) utredning om nationell psykiatrisamordning. Modellen är en kartläggning och analys av rehabiliterande komponenter i verksamhet som bedrivs av klubbhus, sociala kooperativ (senare sociala företag) och ideella organisationer.

RSMH projekt ”på väg mot återhämtning” som bekostades av allmänna arvsfonden är ett annat exempel Projektet omskrev en handbok med olika steg i återhämtningen där egna resurser och andra i direkta omgivning har en betydlig roll i rehabiliteringen

1. Individens egna resurser

2. Andra människors betydelse

3. Annat som hjälper

4. Hur blev det sedan

Kombinationen från hur aktivitet och sysselsättning kan leda till ett arbete, given tid och möjlighet har framförallt varat framgångsrik. bland ideella organisationer och sociala företag.

Förrehabilitering på folkhögskola som rehabiliteringsmodell

Några Folkhögskolorna i Sverige har provat en modell som de kallar förrehabilitering. Bakgrunden till termen är att denna rehabiliterande insats är tänkt att kunna användas ”före” individens början i sedvanliga arbetslivsrehabiliterande åtgärder. Idén är att vissa personer är för sköra efter lång tids sjukfrånvaro för att på ett positivt sätt kunna klara av de åtgärdstyper som är vanliga i samband med ordinarie arbetslivsrehabilitering, med till exempel praktik på arbetsplats eller liknande.

Projektledningen beskrev definitionen av förrehabilitering på följande sätt:

” personer som länge har varit borta från arbetslivet eller aldrig har varit inne på arbetsmarknaden men är på väg till, eller tillbaka till ,ett arbete behöver oftast en startsträcka. Folkhögskolarnas pedagogik, metodik och människosyn kan starta långtidssjuka så att de snabbare och lättare kan komma till arbetslivinriktat rehabilitering och därmed komma närmare ett arbete”

Folkhögskolarnas salutogena perspektiv är avgörande samt möjligheterna att ”anpassa” innehållet efter varje individens förutsättning, erfarenhet och önskemål.

Förutom deltagarens egen önskan ingår aktiviteter såsom introduktion, kvalitetsmässigt kartläggning, gruppdynamiska övningen för ökat självkänsla. Praktiska övningar inom

16

områden konst/hantverk motion, natur skapar förutsättningen för deltagaren till återhämtning. Projektet hade 315 deltagaren fördelat på 10 folkhögskolor. 50% var aktiva i arbetslivsrehabilitering efter avslutat förrehabilitering, 65% kom närmare arbetsmarknaden enlig försäkringskassans experter.

Mellan 2010 och 2013 genomförde Stenungsunds kommun i samverkan med arbetsförmedlingen, samordningsförbundet och försäkringskassan ett ESF projekt Jordhammars Växtkraft. Också här utgick de från det salutogena perspektivet samt anpassade innehållet efter deltagarens egna önskan och förutsättningar. Riktade aktiviteter mot gruppdynamiska övningar inom hantverk, natur, och ökad självkänsla. 155 deltog varav 41 procent återintroducerades i arbetsmarknaden eller studier efter avslut.

17

3.6 Arbetsförmåga

Trots begreppets aktualitet och betydelsefullhet för såväl individer, organisationer och samhället är vi fortfarande inte överens över begreppets innehåll (Tengland, 2006) Begreppet arbetsförmåga är komplext med flera interagerande dimensioner. (Ahlstrom, et. al., 2010) Arbetsförmedlingen lyfter fram följande aspekter i sin arbetsförmågemodell, enligt SOU 2009:89: • Kunskaper, erfarenheter • Färdigheter och förmågor • Intresse, livsstil, personlighet och motivation • Social situation • Hälsotillstånd och funktionshinder Ludvigsson (2006) beskriver begreppet arbetsförmåga i tre grunddimensioner av arbetsförmåga: den fysiska, den psykiska och den sociala. Begreppet “General Mental Ability” – GMA – beskrivs av Schmidt & Hunter (2004) såväll uppnådd arbetsstatus på individnivå som prestation i ett valt (specifikt) yrke Bertua, & Rolland (2003) GMA definieras på två,tre eller flera förmågor som exempelvis verbal, numerisk eller spatial förmåga. Tengland (2006) presenterar både individfaktorer och arbetets krav som en del av arbetsförmåga i ett tvådimensionellt perspektiv: 1) en s.k. specifik arbetsförmåga som relateras till en individs yrke eller nuvarande befattning och 2) en s.k. generell arbetsförmåga som inkluderar den förmåga en person har att arbeta oavsett sitt nuvarande yrke. Den 31 januari 2008 beslutade regeringen att generaldirektör Anna Hedborg skulle få i uppdrag att utreda begreppet arbetsförmåga. (Socialdepartementet, 2008) I SOU (2009:89) står att läsa att ” Arbetsförmåga uppstår när en bestämd individ utför specifika arbetsuppgifter i en specifik miljö. Arbetsförmåga är alltså relationellt och situationsberoende.” Utredarna föreslår att begreppet arbetsförmåga ska förbehållas dem som har ett arbete och att begreppet ”medicinska förutsättningar för arbete” ska användas när en sjukdoms aktivitetsbegränsningar ska bedömas mot den reguljära arbetsmarknaden. Trots utredarnas rekommendationer används idag begreppet arbetsförmåga för samtliga personer som står utanför arbetsmarknaden. Också metoder för att mäta arbetsförmåga har fått en ibland lokalt utveckling. Metoder för bedömning av arbetsförmåga Arbetsförmågeutredningen konstaterar att metoder för att beskriva individers funktionstillstånd och arbetsförmåga måste klara av att göra detta på ett likformigt och rättssäkert sätt. (SOU 2008:66)

18

Det råder stor brist vad gäller valida, reliabla och teoretiskt förankrade mätmetoder för att bedöma arbetsförmåga.. (Ludvigsson 2006) menar att det principiellt finns två övergripande sätt att dela in metoder för att mäta arbetsförmåga, objektiva mätmetoder (vilket görs av externa bedömare enligt tydliga kriterier) subjektiva mätmetoder (vilket görs av individen själv). . Lundqvist & Salomonssons (2009, lyfter fram sju instrument. Dessa instrument fångar alla, i någon form, psykologiska aspekter relaterat till arbete specifikt eller generellt genom metoder som observation, självskattning, Instrumenten är :

1.AWP (Assessment of Work Performance) 2.DOA (Dialog om arbetsförmåga) 3.WAI (Work Ability Index), 4.WEIS (Work Environment Impact Scale) 5.WRI (Worker Role Interview) 6.WRS (Worker Role Self-assessment).

”Krav och Funktionsschema” är en norsk metod som lämpar sig för bedömningar inom företagshälsovård. Metoden kommer ursprungligen från Nederländerna men har utvecklats och översatts till norska av Marijke Engbergs och till svenska av Arbets- och miljömedicin i Uppsala. Metoden knyter an till World Health Organizations (WHO’s) klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (International Classification of Functioning, Disability and Health) och genomförs genom möte mellan representant från företagshälsovården, den anställde och chef. Metoden innebär en systematisk genomgång av balansen mellan krav och funktion. Den syftar till att skapa underlag för ställningstagande om eventuell arbetsanpassning i nuvarande arbete. Världshälsoorganisationen (WHO) presenterade i november 2001 ett klassifikationssystem -International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) – som syftar till att erbjuda ett standardiserat internationellt språk för att beskriva funktionsförmåga och funktionshinder i relation till hälsa. ICF utgår huvudsakligen från ICD-10 och hälsorelaterade komponenter så som utbildning och arbete ingår. Tillämpningen av ICF återfinns bland annat som ett kliniskt verktyg, vid exempelvis arbetsbedömningar och rehabilitering m.m. (Socialstyrelsen, 2008)

19

20

4. Kartläggning av den befintliga situationen i Ale, Kungälv Stenungsund och Tjörn

4.1 Allmänt för samtliga kommuner:

Samtliga kommuner fungerar idag som satelitstäder (pendelkommuner) till Göteborg detta innebär att flera invånare har tillgång till en större arbetsmarknads utbud an övriga städer med liknande storlek I stora drag har samtliga kommuner liknade förutsättningar och deras finansiella nyckaltal är i jämförelse likvärdig där Tjörn sticker lite ut med högre kassalikviditet och självfinansieringsgrad för investeringar (se nedanstående figur)

Om vi jämför kommunerna i statistik riktad mot arbetslöshet ser vi att Kungälv, Stenungund och Tjörn befinna sig betydligt lägre an rikssnittet dock bör noteras att Ale kommun under 2015 haft ett utökat tillgång till infrastruktur (E45, dubbelspåret tåg) som kommer med allt sannolikhet påverka siffrorna för 2016.

Ale Kungälv Stenungsund Tjörn riket

Arbetslöshet 4,5 2,5 3 2,7 6,3

Invånare 20-64 år, % av befolkning 56,4 55,5 55,3 53,6 57,5

Individer med eftergymnasial utbildning i % 33,4 39,8 39 39,2 Andel förvarvsarbetare 2013 i % 82,2 84,7 84,7 83,5 77,1

Ekonomiskt bistånd % av befolkning 2,6 2,4 2,8 2,2 Antal månader ekonomiskt bistånd 6,6 7,1 6,4 5,8 6,8

Ungdomar etablerat 2 år efter gymn. I % 70,2 76,3 69,6 75,6

21

(källa: Kolada.se) 4.2 Samordningsförbundets samverkansparter: Nedanstående är aktiva inom arbetslivsrehabiliterings område i enskild och i samverkan. Försäkringskassan har två avdelningar

1- Sjukpenning, Rehabilitering 2- Aktivitetsersättning, Sjukersättning

Arbetsförmedlingen har en enhet med tre kontor som täcker området

1- Tjörn, Stenungsund (och Orust) 2- Kungälv 3- Nödinge (Ale)

VG region har 3 enheter för psykiatri som är aktiva i området samt ett antal vårdcentraler 1. Stenungsund, Tjörn 2. Kungälv 3. Ale

Samtliga kommuner har var sin enhet för försörjningsstöd och arbetsmarknadsenheten. Sammanlagt 16 ovanstående enheter har blivit tillfrågade att svara på enkäter samt åtta intervjuer med respektive föreståndare/enhetschefer har genomförts. Kartläggning av befintliga insatser har skett delvis genom intervju och delvis genom publicerat material på Kolada.se och publicerat material från respektive organisation. Organisationen av de statliga

22

och regionala ser likvärdiga ut i samtliga kommuner, medans hur arbetsmarknaden och försörjningsstöd är organiserat ser olika ut i varje kommun. I de olika översiktskartan nedan kan vi ser den delen av organisationen som är riktad till personen som står längre ifrån arbetsmarknaden. Strukturen av organisation, beslut, stöd och insats, typ av utredning är idag nästan obegripligt även för den personen som är inarbetat inom rehabiliteringsområdet. Detta mångfald av insatser gör att individen oftast känner sig vilse eller förvirrad i samanhanget. De flesta personer som har varit aktuellt en längre period vet idag fortfarande inte skillnader mellan arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsenheten. Samverkan sker oftast på individuellt basis mellan handläggare på respektive organisation. endast försäkringskassan och arbetsförmedlingen har ett strukturerat samverkan på lika villkor (samverkan). Samordningsförbundets handläggarteam är den andra strukturerade samverkan i sammanhanget. Simba samarbetet mellan psykiatri och socialtjänst för VSS är den tredje strukturella avtalsmässiga samverkan på lika villkor. Under en period med hög personalsomsättning blir samverkansstrukturen som inte är förankrat i organisationen sårbar och tenderar att leda till nya hemmaplanslösningar. Kommunerna har under flera år byggd upp en egen organisation för att hjälpa individer tillbaka till arbetsmarknaden( AME) som därmed prioriterande individer med försörjningsstöd. eller under ekonomiska förutsättningar med arbetsförmedlingen (JOB m.m.) Under 2014 sätts välfärdsstrukturen på prov genom en tillströmning från nyanlända. Under denna period visade framförallt den sociala ekonomin i form av föreningen, församlingen och idrotsklubbar sig ha en enorm kapacitet och samhällsengagemang. Engagemanget var till förmån av målgrupper och har tagits med i kartläggning. Insatser till förrehabilitering inför arbetslivsrehabilitering för personer med psykisk ohälsa är inom kommunen oftast organiserat inom social psykiatri. Insatser är oftast kopplat till beslut utifrån SOL Arbetet med social psykiatri ser lite olika ut i kommunerna. I Kolada.se hittar vi de mest relaterade insatser i jämförelse (se bild)

23

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Stenungsund Tjörn Ale Kungälv

24

4.3 Ale kommun

Geografisk är denna kommun betydligt mer isolerad an de övriga tre (fram till 2015). Insatser som riktas mot personer som står längre ifrån arbetsmarknaden har en utmaning när det gäller långa avstånden. Transport till och från insatsen är oftast en insats i sig. Detta har förmodligen resulterat i att samtliga parter har sökt samverkan till allas fördel men också att ledning inom kommun, arbetsförmedlingen och psykiatri har sökt samverkan. Den utvecklade verksamheter med IPS metoden i Ale är en bra förebild för det. Sysselsättningsfrågor inom kommunen organiseras under samma enhet som arbetsmarknaden. Detta medför att individen lättare kan förflytta sig mellan dessa ”tillhörigheter”. Under 2016 har arbetsmarknadsenheten i samverkan med samordningsförbundet och arbetsförmedlingen initierat och påbörjat ett projekt till utveckling av socialt företagande i Alafors.

25

4.4 Kungälvs kommun

Som största ort i området har Kungälv tillgång till en större organisation an de övriga kommuner (3200 anställda) detta behöver dock inte alltid vara positivt. Samverkansfrågor försvaras ibland utifrån stuprör Däremot är ledningens och politikernas inställning att skapa strukturella plattformar för samverkan en tydlig signal till personalen. Det sociala översiktsplan som sammanställdes och där flera av samordningsförbundets samverkansparter medverkar är den plattform där strukturell samverkan kan utvecklas. Tidigare i början av 2000 talet samorganiserades daglig verksamhet med arbetsmarknadsenheten idag tillhör de fortfarande samma verksamhet men fungerar mer självständighet an tidigare. Arbetsmarknadsenheten har några projekt som har ett strukturell samverkan med flera organisationer. På ungdomssida heter detta Utgångspunkten, ett projekt som medfinansierades sedan 2007 av samordningsförbundet för att underlätta för ungdomar att nå den öppna arbetsmarknaden. Projektet har haft en del förändringar där ungdomer har befunnit sig längre från arbetsmarknaden an tidigare. Ett samverkansteam med personal från flera samverkansparter träffas en gång i veckan för rådgivande möte På vuxensida finns Mötesplatsen ett aktivitetshus där flera parter är inblandad. Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsenheten har långtgående planer för att skapa en gemensam mottagning (en väg in) för ungdomar. Centret skulle inkludera Utgångspunkten i så fall. Konceptet med gemensamma mottagningar har varit välbeprövat i flera kommuner. Kartan ge en bild över hur det ser ut i Kungälv.

26

4.5 Stenungsunds kommun

Under många år har Stenungsund haft ett traditionellt samverkansklimat som var inarbetat från 4S tider (försökskommun om finansiell samordning). En del projekt från 4S tider har implementerats i ordinära verksameten. 2015 beställde kommunledning en utredning för att effektivisera arbetsmarknadsenhetens verksamheter. Verksamheten har under det senaste året nästan halverat. Där flera samverkansparter (IFO, AF; FK) inte längre har möjligheter att remitera individer som står längre ifrån arbetsmarknaden till AME in Stenungsund. Detta har lämnat ett tomrum i kommunen som vid dagens datum inte är fyllt. Samverkansteam i Stenungsund har noterat att antal remisser från kommunen till samordningsförbundet har ökat med 500 % sedan omorganisation har genomförts. De praktiska verksamheterna används nu enbart för att kartlägga individens arbetsförmåga i samråd med arbetsterapeut men arbetar alltså inte aktivt med att förbättra den. Härmed ökar genomflöde inom AME men saknar nedstående översiktskarta en naturlig plats där individer som står längre ifrån arbetsmarknaden få möjligheter till återhämtning. Ett antal praktiska arbetsplatser överlämnades till IFO för att kunna fylla tomrummet. Som enligt informationen blir uteslutande för individer med försörjningsstöd. Detta har lämnat AF, FK och samordningsförbundet utan möjligheter till praktiska arbetsträningsplatser i kommunens regi. Enkäter och intervjuer som genomförde i Stenungsund juni 2016 bekräfta detta. För att för-rehabilitering ska kunna ske inom kommungränser behövs en debatt mellan samtliga samverkansparter över målgrupp, behov och utföraren. Bilden nedanför ge en samlad bild av Stenungsund

27

4.6 Tjörns kommun

Tjörn är den minsta av dessa kommuner och har andra förutsättningar som de andra tre. Den offentliga delen av kommunen är strax över 1000 årsarbetare (Kungälv 3400, Stenungsund 2200 Ale 2000) vilket gör att antal avdelningar och enheter är oftast sammanfogade (till exempel finns arbetsmarknad, social medicin verksamhet under samma ”enhet för öppenvård och arbetsmarknad” ) Tjörn har en aktivt småföretags kultur som rekryterar föredragningsvis från ortsbefolkning. Kommunen har en hög medelålder och procentuella siffror för gruppen 20-64 (arbetsför ålder är 5 % under rikssnittet) Verksamheten med äldreomsorg och hemtjänst är relativ stor i jämförelse med övriga verksamheten. Tjörn är den enda kommun i sammanhanget utan vara sig egen vuxenutbildning eller SFI tjänsten. Dessa köpas in vid behov i granskommunerna. Försörjningsstöd i Tjörns kommun har implementerat kartläggningen enligt DUR modellen i synnerlighet rund begreppet livsområden. Modellen utvecklades av Göteborgs stad. Kartläggning av sociala nätverk, boende, fritidsintressen, ADL sker redan vid första besöket av försörjningsstöd. För ett antal år sedan (2009) avvecklades Arbetsmarknadsenheten nästan helt och personalen placerades på olika avdelningar eller kommunala bolag. Under senare år har kommunen på nytt inrett en arbetsmarknadsavdelning och projekt finansierar bland annat utvecklingen av sociala företag på Billströmska folkhögskolan.

28

4.7 Arbetsförmedlingen (kontor Stenungsund) Totalt 42 anställda arbeta på stenungsunds kontoret (Situation maj 2016)

- Antal personer i aktivitet 1203 (inkl. orust) - 75% (904 peroner) är i behov av någon form av arbetsträning/rehabilitering - varav drygt 45% (400 personer) skulle behöva någon form av förrehabilitering.

Målgrupper ålder 18-64 arbetssökande eller rehabiliterande eller etablerande Bilden av Stenungsund idag: något otydlig med målgruppen när det gäller samverkan med Arbetsmarknadsenheten. Det är svårt att se skildnaden mellan den egna verksamheten och AME. Behovet ligger utanför det som erbjuds idag. Tillgång till praktiska arbetsplatser är starkt efterfrågad, liksom praktikplatser inom skolor/förskolor och äldreomsorg Steget mellan dessa sektorer och ame är onodigt komplicerat för klienten och AF. Nya målgruppen inom etablering kommer att ta stor del av arbetskraft framöver.. Nätverket för etablering måste prioriteras från alla sidor. AF har idag stort behov av så kallade ”gröna Jobb” det har blivit ett tomrum efter att Jordhammar upphört. Jordhammar hade strukturerade metoder för för-rehabilitering och möjligheten att ta emot volymer. Situations karta från Stenungsund visa att det finns goda tillgånger till olika utredning eller möjligheter att stödja individen som står längre ifrån arbetsmarknaden Dock är majoritetet av dessa tillgångar inte heltäckande för en meningsfull arbetsvecka. Det saknas praktiska arbetsträningsplatser.för individer som befinner sig närmare arbetsmarknaden ske detta inom näringslivet på företag. Personer som har behov av förrehabilitering har förutom med IPS eller SE svår att arbetsträna inom näringslivet. Behovsområden inom förrehabilitering allmänt Boende – Enbart brist på bostäder noteras som problem. Vardagsfungerande (ADL) – aktuellt i allra högsta grad. Det handlar om arbetslivets basala krav, som allt för oftast är ett hinder för arbetslivstrehabilitering.Arbetsförmedlingen har ingen samverkan med kommunen runt detta enskilda fall är boendestöd med för klientens skull. Skulle behöva tillgång till expertise i flera fall. Idag remitteras dessa individen oftast till samordningsförbundet på grund av komplexiteten. Ekonomi De flesta har ekonomin ordnad, handläggare kartlägger inte. När individen har hamnat på ekonomisk obalans hänvisas personen till försörjningsstöd ibland. Det kan finnas vinster med ekonomisk rådgivning i form av föreläsningar etc. detta skulle kunna undvika rundgångsärenden. Socialt nätverk remittera till samordningsförbundet med komplexa ärenden Sociala färdigheter konstatera fakta med arbeta inte med detta aktivt mer an i utredningar. Skulle behöva insatser för stora delar av målgrupper. Familj/anhöriga Enbart med utredningar av ungdomar med aktivitetsersättning att familjesituation blir aktuellt. Fritidsintressen Sius och social konsulent kartlägger eller arbeta aktivt med detta övriga inte. Kost/ Hälsa Sius eller social konsulent kartlägger detta Proff. Nätverk . Vid behov individuellt , samordningsförbundet LLG, avstämmning med utförare, samverkan med vården/FK Samhällsorientering Etableringen har ett starkt behov. Skulle behöva samverkan med andra aktörer för detta. Efterlyser bland annat samverkan med föreningslivet. Motivationsarbete m.m. Alla handläggare arbete inom ramen av uppdrag med motivationsarbete till en viss nivå. Inom arbetsrehab arbetar men mest med detta.

29

4.8 Försäkringskassan (situation Augusti 2016) Försäkringskassan har nyligen genomgått en strukturell organisationsförändring som har påverkat den aktuella situation för båda personal och för den försäkrade. Tidigare var, oavsett vilket beslut, handläggare indelat i olika geografiska områden . Idag har den geografiska delen blivit större och har beroende på beslut skett en uppdelning i organisation. Anledning för detta var att minska antalet varaktiga sjukersättningar och aktivitetsersättningar. Den nya indelningen har orsakat att flera personer ramla mellan dessa stolar inom försäkringskassan. Den nya uppkomna stuprör har orsaket bekymmer inom försäkringskassans personal. Rehabiliteringskedjan* har medfört att rätten till sjukpenning omprövas utifrån läkerutlåtande därmed blev kartläggningen enligt SASSAM** mer eller mindre secundär och har idag en praxis till ungefär 25 % av ärenden) *Rehabiliteringskedjan innebär att arbetsförmåga ska bedömas vid ett antal fastställda tidpunkter utifrån olika premisser. De första 90 dagarna bedöms arbetsförmåga i relation till det egna arbetet. Efter 90 dagars sjukskrivning bedöms arbetsförmågan i relation till andra arbetsuppgifter som arbetsgivaren kan erbjuda, och efter 180 dagar ska arbetsförmågan bedömas i relation till den reguljära arbetsmarknaden. Vid dessa tidsgränser ska nya läkarutlåtanden göras, och varje bedömning innebär att rätten till sjukpenning omprövas. ** Sassam innebär att den sjukskrivne träffar Försäkringskassans handläggare för att diskutera möjligheter och hinder för en återgång i arbetslivet. Syftet är att utreda rätten till ersättning och behovet av rehabiliteringsinsatser. Kartläggning ske med hjälp av en skattningsskala inom olika livsområden Försäkringskassan har idag små eller inga ekonomiska möjligheter att köpa rehabiliteringstjänster. Detta ske i form av remiss till sjukhus i undantagsfall. Därmed arbetar försäkringskassan trots den samordnande rehabiliteringsansvar inte längre aktivt med självaste rehabiliteringen. Den uppdraget ligger hos arbetsförmedlingen eller samordningsförbundet. När sjukpenning ej längre beviljas och rehabersättning endast i fåtal fall beviljas hamnar individen i en gråzon mellan organisationen. Oftast är Jobb och utvecklingsgarantin med aktivitetsstöd den enda utvägen. Dock säger JOB regler att individen behöver vara i aktivitet 100% (vilket oftast är precis det som är för individen ett hinder). Vi vet utifrån flera utvärderingar av olika samverkansprojekt att ekonomisk otrygghet i form av ersättning och tillhörande krav är en stor orsak till psykisk ohälsa hos individen*** *** utvärdering av samverkan för särskild utsatta FRISAM (socialstyrelsen 2001 ) och ”Från sysselsättning till arbete” Kunskapssammanställning om stöd till arbete för personer med funktionsnedsättning. (Lövgren, Umeå universitet, 2014) I Norge har det beslutats om en reform som kallas ” Ny arbeids- og velferdsforvaltning”, som går under benämningen NAV-reformen. Till skillnad från Sverige är den norska lagstiftningen av tvingande natur när det gäller samverkan mellan i första hand arbetsförmedling, försäkringskassa och socialtjänst. Med undantag från försörjningsstöd (som är ett eget avdelning inom NAV) är det inte av betydelse för rehabilitering vilken ersättningsform som tilllämpas. Därmed undanröjar Norge den storsta hot för individens motivation till arbetslivsrehabilitering. (socialstyrelsen 2001)

30

I intervju med lokala ledningen för Försäkringskassan medges att de gärna ser ett utökad samarbete runt samtliga målgrupper för såväll förrehabilitering som arbetslivsrehabilitering Diskussionen runt lokala samverkanscentrum för samordningsförbundet anses vara nödvändigt för hållbara lösningar Förankring på högre ledningsnivå är nödvändigt för att kunna genomföra detta. Antal beslut inom aktivitetsersättning (19-29 år) har ökad oroveckande de senaste tre åren. Siffrorna är delvis påverkade av ändrade regler inom beslut för varaktig sjukersättning.

(källa Försäkringskassan) Tabellen visar att samtliga kommen ökade antal beslut ( genomsnitt 66% ) under perioden 201307-201601

31

4.9 VG Regionen Psykiatri/vårdcentralen Allmänt: Psykisk ohälsa är ett snabbt växande problem i Sverige. Under perioden 2010-2015 står de psykiatriska diagnoserna för 59 procent av sjukskrivningarna. Bland kvinnor ökade antalet sjukfall med 71 procent, bland männen med 63 procent (Socialstyrelsen 2016). Socialstyrelsen arbetar i dagarna fram nya riktlinjer för sjukskrivningstider. I det uppdaterade beslutsstödet finns nu en ökad differentiering av den rekommenderade längden på sjukskrivningen. Detta är precis som innan att rekommendationerna är endast vägledande, vilket betyder att bedömningen av en persons arbetsförmåga alltid ska vara individuell. Trots flera försök har UT inte lyckads få till stånd ett sammanträde med någon av enhetschefen inom psykiatri nedanstående är en slutsats utifrån en enkät som Stenungsunds enhetschef svarade Stenungsund/Tjörn Stenungsund och Tjörn har tidigare under en längre period huvudsakligen arbetat med utredningar. Boende frågan är aktuellt inom målgruppen Unga vuxna som oftast saknar möjlighet att flytta hemifrån,.desutom anses att många behöver stöd med basala färdigheter såsom passa tider och gå upp på morgonen. En del av gruppen unga vuxna är inte aktuellt hos någon av myndigheter som försörjningsstöd, arbetsformedlingen eller försäkringskassan. Det är oftast föräldrar som har kontakt med vården om individer. Enhetschefen anser att det finns förrehabilitering idag i en aldeles för liten omfattning. De skulle gärna ser aktiviteter inom vardagsfungerande och ett fungerande IPS i Stenungsund och Tjörn. Vårdcentralen (rehabkoodinatorer. Samverkan med vådcentraler försvårades i och med regleringen om den fria vårdvalet. Idag finns cirka 14 vårdcentraler i området som var för sig har en rehabkoodinator (ibland bara för en dag i veckan). Rehabkoodinatorer som är utseda för samverkansfrågor med övriga offentliga aktörer runt individer. Engemang för samverkan är varierande bland kommuner och centraler. I Stenungsund finns två av tre koordinatorer representerat i den lokala handläggargruppen för samordningsförbundet medans i Kungälv är detta sporadisk förekommande för någon av de fem centraler. Diskontinuitet av närvaro i samverkansfrågor försvara rehabiliteringsarbetet i allmänhet och specifik hos samtliga parter inom samordningsförbundet. Sedan 2010 finns Lagen om den samordnade individuella planen (SIP) som gäller alla enskilda och syftar till att säkerställa samarbetet mellan huvudmännen, så att individens samlade behov av hälso- och sjukvård samt socialtjänst tillgodoses. Företrädare från kommun och landsting ska göra en bedömning om en plan behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda. Planen kan dock inte göras utan att den vuxne ger sitt samtycke till samarbetet. Arbetsförmedlingen och försäkringskassan inkluderas enbart på inbjudan av socialtjänst eller vården (eller individen). Eftersom vården bedömmer den fysiska och ibland psykiska förutsättningen en individ har för att delta i någon form av för eller arbetslivsrehabilitering borde samverkan med övriga parter vara betydlig mer kontinuerligt an vad det är idag. Samordningsförbundet finansierar ”Tidig samordnad rehabilitering Försäkringskassan och vården” ett projekt som ge möjligheten till försäkringskassan att samordna rehabiliteringsbehov i ett tidigt skede i samråd med vården. Projektet har utvarderats av Pay Off nyligen.

32

5.0 Socialttjänsten, försörjningsstöd

5.1 allmänt Under 2014 och 2015 har skett en del förändringen i Sveriges Socialtjänsten. Äldre erfarna socialsekreterare har börjat gå i pension i allt högre utstrekning. Samtidigt har yrkeskategori som traditionellt rekryterat till socialtjänsten fått en spridning inom andra myndigheter och sektorer. Resultat av detta blev en stor bristvara på socionomer. Under den första hälft av 2015 sökte migrationsverket inte mindre an 700 socionomer över hela Sverige den oftast relativt lågavlönade yrkesgrupp av socialsekreterare har nu börjat ser sig omkring. Några, oftast mer erfaren socionomer, har startat eget eller anslutat sig till bemanningsföretag för att på sån sätt kunna välja lättare var och när man önskar arbete. Lönerna utveckladat mer än övriga delar av offentliga sektor. Omsättningen av personal medför ofta en ökad arbetsbelastning för ledningen (pågående rekryteringsprocessen) Personalens samarbete med övriga aktörer kan blir sårbart. Ny personal har kanske inte nätverk av handläggare från samverkanspartens med sig i det nya arbetet. I vissa fall rekryterar organisationer varandras personal vilket till och med kan försämra samverkansmöjligheter bland organisationer.

5.2 Stenungsund Totalt 15 anställda varav 7 är ekonomisk handläggare & socionomer och 8 anställda i vuxenenhet och social psykiatri Antal personer i aktivitet: 270 ekonomisk bistånd , 120 övriga insatser Målgrupper: ålder 18-64- försörjningsstöd, psykisk ohälsa(soc psykiatri ), missbruk, våld i nära relationer Bilden av Stenungsund idag: Det är något otydlig för målgruppen när det gäller samverkan med arbetsmarknadsenheten tendens att omgående återremmitera. Återremmis handlar om att personer stå för långt från arbetsmarknaden. Det är svårt att se skildnaden idag mellan AF och AME. Samverkan med AF har börjat blir tydligare Översikt inventering befintliga insatser/behovet för-rehabinsatser enligt enhetschefen. Boende – aktuellt i bristande bostäder Boendestöd vill/kan inte arbeta med missbruk klienter ett hinder Vardagsfungerande (ADL) – aktuellt kommer att ha egna insatser på Jordhammar framöver här finns stor behov Ekonomi behov av insatser men mer informativa om andra ersättningsformer (Handläggare har en del ekonomisk rådgivning till klienter) Socialt nätverk ser behovet arbetar inte själv med den men kan hänvisa till (AME och SoF har den ansvaret) Sociala färdigheter har samverkan med aktivitetshuset men om personen är sjukskriven kan ej remiteras dit annars AME eller SoF som jobbar med arbetsrehabilitering Familj/anhöriga inom IFO och inom vuxenenheten jobbar de tillsammans med anhöriga Fritidsintressen utreds inom FIA Kost/ Hälsa lämnar över ansvar för att arbeta med till AME-SoF

33

Socialttjänst har ibland bra inblick i kostvanor (snabbmatkedjor etc) Proffessionella Nätverk tillgodoses vid behov individuellt men använda sig av samordningsförbundet och ibland personligt ombud (sällan men förekommande) Samhällsorientering Efterlyser mer struktur inom etablering. Det är oklara förhållande genom att myndighetsutövning(kontaktmannaskap) ligger inom sektor utbildning. I andra kommuner har IFO en större ansvar för dessa frågor Motivationsarbete m.m. MI som förhållningssätt används i allt arbete motivationshöjande insatser efterlyses mer av AME (de menar att arbetsförmåga enbart konstateras och sedan inte aktivt arbetas med). De ser att en stor grupp, över 75% av försörjningsstödtagare har behov av dessa insatser. Enbart 50 personer står till AME`s förfogande andra är antingen sjukskrivna med eller utan psykisk ohälsa.

5.3 Tjörn Totalt 8 anställda varav 3 st handläggare Inremmitenter: mottagning sekreterare (för tillfälligt enbart en person.) Översikt& inventering av befintliga insatser samt behovet av för-rehabinsatser enligt enhetschefen. Bilden av Tjörn idag: Bra att arbete med arbetsmarknadsenheten har kommit igång på nytt (sedan 2009) Det är problem med att få tag i bemanning detta är ett hinder både för organisation och klienter. Som följd blir det hög arbetsbelastning för de som får ro i land nuvarande situation. Boende – boende är en bristvara. Boendestöd har 40 personer aktuella för tillfället (4 boendestödjare) Vardagsfungerande (ADL) – boendestöd jobbar med detta enligt SOL. Ekonomi :De hänvisar till ekonomiska rådgivare i kommunen men är medvetna om köerna dit. Insatser skulle underlätta för socionomer som inte hinner med detta. Socialt nätverk AME jobbar aktivt utifrån DUR modellen där kartläggning av sociala nätverk ingår. Sociala färdigheter AME vid arbetsträning. Familj/anhöriga I samband med ungdomverksamhet är oftast föräldrar initiativtagare till kontakt. Fritidsintressen DUR modellen kartläggs Kost/ Hälsa I AME,s trapstegsmodell ingår insatser för kost och hälsa. Proffessionela Nätverk Diverse nätverk på ledningsnivå, samordningsförbundet, GR Fou Samhällsorientering De jobbar inte mycket med detta Motivationsarbete m.m. De har egna resurser arbetsmarknadskonsulenter. Detta sker under kartläggnings fasen. Kungälv och Ale har jag inte haft någon kontakt med enhetschefer (trots flera försök) Den ansträngda situationen med personal är en möjligt orsak till detta. Trots att personalen i försörjningsstöd har svarat på enkäter i Ale finns vid dagens datum inga av de ekonomiska handläggarna kvar i kommunen inklusive enhetschef.

34

5.4 Arbetsmarknadsenheten

Kommunala arbetsmarknadsinsatser är en omfattande verksamhet. I en enkätstudie från 2012 (SKL) uppgav 93 procent av de 250 kommuner som svarat på enkäten att de satsade egna medel på arbetsmarknadsåtgärder. Enkäten visade också att över 4000 kommunanställda arbetar med arbetsmarknadsfrågor och att kostnaderna för de kommunala insatserna uppgick till drygt tre miljarder (FOU rapport/GR ”det handlar om jobb” 2015). kostnader för de aktuella fyra kommunerna för 2015 är:

Ale Kungälv Stenungsund Tjörn

Intäkter arbetsmarknadsåtgärder Kr/inv. 376 420 324 288

Bruttokostnader arbetsmarknadsåtgärder kr/inv 840 1031 863 676

Netto kostnader arbetsmarknadsåtgärder kr/inv 465 611 540 388

Årsarbetare kommunala arbetsmarknadsanställningar antal 31 100 28

Deltagare i arbetsmarknadsåtgärd antal 243 284 222

(källa Kolada.se) Tjörn har för 2015 inte lämnat in några statistik till KAS (kommunal arbetsmarknadsstatistik/Kolada. Kungälv har högsta bruttokostnad men har också 100 arbetsmarknads anställningar detta minskar i sin tur kostnader för försörjningsstöd. Nettokostnad per invånare per deltagare har Ale kommun 1.91 kr/inv./delt.

Stenungsund 2.4 kr/inv./delt. Kungälv 2.1 kr/inv./delt.

35

Ale kommun Antal personer i aktivitet 243 (Kolada 2015) Totalt 22 anställda (14 årsarbetare) varav 11 handläggare/arbetsmarknadskonsulenter/coacher och 11 arbetsledare praktiska verksamheter.

Målgrupper: ålder 18-64 inbegriper allt från LSS (personkrets 2 och 3) till JOB/UGA /psykisk ohälsa och försörjningsstöd.

Inremmitenter: Försörjningsstöd/IFO / Arbetsförmedlingen (JOB/UGA) / Försäkringskassan / Samordningsförbundet (köpta platser) och IM introduktionsprogram.

Översikt inventering av befinntliga insatser och behovet för för-rehabinsatser

Boende – ej aktuellt hos AME

Vardagsfungerande (ADL) – arbetsmarknadsenheten har egna insatser med konsulenter

Ekonomi aktuellt och har egna insatser i gruppaktiviteter i form av föreläsningar försörjningsstöd, skattemyndigher och kronofogden.

Socialt nätverk har egna insatser av konsulenter.

Sociala färdigheter har samverkan med aktivitetshuset med det är sällan.

Familj/anhöriga De jobbar tillsammans inom IFO och i samverkan med vuxenenheten

Fritidsintressen konsulenterna arbetar med fritid i samverkan med föreningslivet.

Kost/ Hälsa De jobbar med egna medel mot träning/promenad, Bad och Yoga

Proffessionella nätverk IPS/SE nätverket. GR arbetsmarknad nätverket, samordningsförbundet LLG och personligt ombud (sällan men förekommande)

Samhällsorientering De har egna insatser för NPF grupper

Motivationsarbete m.m. Egna resurser i form av arbetsmarknadskonsulenter.

Ale har en heltäckande arbetsmarknadsenhet som har egna insatser inom de flesta för-rahabiliterande insatser Deras arbete med IPS metoden har haft bra framgång för personer med psykisk funktionshinder. Detta har också medfört att övriga samverkansparter har ”hittat” samverkan runt individen hurvida detta påverkas av den geografiska (något isolerade) situationen eller ledningens inställning till gemensamma mål är oklart. Enhetschefen har utalat sitt oro över att verksamheten ska behöva fokusera på enbart försörjningsstöd (och därmed tappar helhets principen) framöver. En gemensam satsningen på bland annat sociala företag i Alefors har inlets och kommer att genomföras under hösten 2016 och 2017.

36

Kungälv

Totalt 30 anställda och 100 arbetsmarknadsanställningar Antal personer i aktivitet är 220

(284 i kolada 2015)

Inremmitenter Försörjningsstödet i Kungälv, samverkan med AF (fas 3 och i viss mån rehab-ärenden) AME är en del av ALC där också daglig verksamhet (DV) finns det händer att DV remittera in till AME (företagsförlagd DV).

Målgrupper ålder 18-64 de med försörjningsstöd, psykisk ohälsa (social psykiatri ), Arbetsförmedlingens uppdrag och samhällsorientering (enbart vid uppdrag)

Bilden av Kungälv idag: huvudsakligen är samverkan individuellt behovstyrt. Det är en avsaknad av strukturella samverkanformer inom kommunen Det finns tendenser till stuprör tänkande dock har några förändringar skett såsom arbeten med Mötesplatsen där Boendestöd-social psykiatri ,Psykiatrin och AME samverkar runt individens behov . Här får de kontakt med personen som har sjukersättning och som oftast är hemmasittande utan vårdkontakter

Boende – Brist på fysiska bostäder är ett stort hinder idag . Dialog pågår men resultat är långsamt.

Vardagsfungerande (ADL) – aktuellt och de har egna insatser på verksamheter med metodstöd

Ekonomi arbetsmarknadshandläggarens roll innebär mer inslag av ekonomisk rådgivning skulle behöva mera insatser inom ekonomin

Socialt nätverk: Den praktiska verksamheten skapar oftast nya sociala nätverk för klienter

Sociala färdigheter: Handledare arbeta kontinuerligt med detta. Dock skulle det behöva flera insatser som arbetar med detta

Familj/anhöriga De jobbar tillsammans med Resurscentrum när det gäller ungdomsgrupper

Fritidsintressen Kungälv samverkan med naturföreningar och arbeta mycket ute i naturen med arbetslag Arbetsmarknadshandläggare kartlägger fritidsintressen för att möjliggöra inträde till arbetsmarknaden

Kost/ Hälsa Inom rehabärenden arbetar enheten de själv med kost och hälsa. De se behovet framförallt bland ungdomar och psykisk ohälsa

Proffessionell. nätverk . Vid behov individuellt , samordningsförbundet LLG och personligt ombud (sällan men förekommande)

Samhällsorientering sker endast utifrån uppdrag med nyanlända.

Motivationsarbete m.m. MI som förhållningssätt i allt arbete. Motivationshöjande insatser behövs kontinuerligt. Arbetsmarknadshandläggare i samverkan med arbetsterapeut har eller ger löpande insatser.

37

Kungälv initierade en socialt översiktsplan i 2015 som nu har lett till en rad åtgärder för ett mer hållbart samhälle bland annat ska man;

1. Starta områdesbaserade tvärsektoriella team i samverkan med andra myndigheter och civilsamhället. Teamen leds av kommunen och stödjer målet: Samordning av resurser för effekt i Kungälvs samhälle.

2. Prioriterat vid genomförande av steg tre social översiktsplan är att förvaltningen

systematiserar externa aktörers rutiner och tidsplan för avtalsprocesser.

3. Fokus är att utveckla plattformar gentemot Västra Götalandsregionens organisation för beställd hälso- och sjukvård och därmed etablera gemensamma synergier och prioriteringar.

Kommunledningens intention till samordnade resurser och gemensamma plattformar skapa möjligheter och förutsättningen för bland annat olika lokala samverkanscentra. Stenungsunds kommun Stenungsund har nyligen genomfört en utredning på sin arbetsmarknad där utredare kom fram till att ” de insatser som görs för deltagarna inte leder till arbete i tillräckligt stor utsträckning, utan i vissa fall handlar mer om sysselsättning.” Av de grupper som har intervjuats så är det IFO som tydligt uttalar ett behov av ökad uppdragsstyrning med en arbets- och styrmodell. Övriga respondenter angav under intervjuerna att dagens arbetssätt fungerar bra. Genomförande av uppdragstyrt verksamhet har medfört en betydlig minskning i antal deltagaren vid genomgång har AME minskat antal deltagaren från 222 (december 2015) till 60 (maj 2016) härav är 24 personer kommunala arbetsmarknadsanställningar och 19 personer aktuellt för kommunal aktivitetsansvar.(KAA) Förändringar har orsakat en oro bland deltagaren. I samband med den gynnsamma arbetsmarknaden (våren 2016) har inflöde till AME med den nya uppdraget varit minimal. Ut genomförde en intervju med den nytillsatta enhetschef där det framkom att individer i behov av för-rehabiliterings insatser inte längre kommer att vara aktuellt på Arbetsmarknadsenheten i Stenungsund. Framöver kommer vid behov en arbetsterapeut att fastställa den arbetsförmåga gentemot den verksamhet de arbetstränar på. De verksamheter som hade specialiserat sig för individen som står längre ifrån arbetsmarknaden (Textil , Jordhammar och Datamedia) har lämnads över till IFO att bedriva i eget regi. Eftersom AME anser inte arbete med individen med förrehabilitering var genomgång av möjliga insatser inte aktuellt vid intervju tillfället. Tjörns kommun Efter att har sökt båda enhetschef och arbetsledare vid flera tillfällen har jag inte kunnat få till stånd ett sammanträde.

38

6.0 Behovsanalys

6.1 Försäkringskassan Åldersgrupp 19-30: Efterlyser praktiska verksamheter i form av aktivitetshus i kombination med stödpersoner De hänvisa till exempel till Göteborg där aktivitetshusen är öppen för alla organisationen att samverka med. Det finns individer som inte vill tillhöra LSS p.g.a. eventuella inlåsningseffekt och icke anpassade aktiviteter i daglig verksamhet. Målgruppen som borde prioriteras: Asperger syndrom (autism spektrum) ADHD och svag begåvade. Förrehabilitering borde koncentrera sig runt psykiska och sociala faktorer/mål. Boende och vardagsfungerande återkommer som problematik likväl självkänsla, uthålighet och motivation. 6 svar initierade behovet på uppemot 175 individer. Åldersgrupp 25-64 Efterlyser motivationshöjande verksamheter, förslag på dramapedagoger och grön rehab. Målgruppen som borde prioriteras individen med psykiska hinder eller social fobi Vardagfungerande och sociala färdigheter är återkommande behov sociala nätverk nämns vid flera enkäter. Målgruppen som borde prioriteras: individer som ej har diagnos men där misstanke finns, samverkan med psykiatri efterfrågas (som med IPS metoden) Lösningsfokuserat förhållningssätt samt individanpassade aktiviteter. Vikten att påbörja på rätt nivå med aktiviteter nämns i flera enkäter. 5 enkäter initierade behovet för uppemot 65 personer Hela upptagningsområden oavsett ålder: Efterlyser gruppaktiviteter som är samhällsfungerande samt motivationshöjande insatser, i formen av rehab ansvariga (vägledare-case-manager eller stödperson) samt praktiska arbetsträningsplatser. Utomeuropeiska individer nämns som en prioriterad målgrupp. Många betonar vikten av kunskap om sjukförsäkringen hos rehab vägledare som en förutsättning för förrehabilitering. 4 enkäter initiera behovet för uppemot 80 personer.

39

Sammanställning Försäkringskassan: Fråga n = 15 Samverkan med andra myndigheter psykiatri=15

AF=15 vårdcentraler = 14 Socialtjänst=9

Gemensam kartläggning Ja=15 Behov av förrehabilitering Ja =15 Könsfördelning Flest kvinnor= 8

Lika= 7 Ersättningsformer för personer med behov av förrehabilitering

Sjukpenning=10 Försörjningsstöd= 8 Sjuker./aktivitetser.=6 Aktivitetsstöd/utvecklingsers. = 4

Vilken problematik som är vanligast

Psykisk= 15 Social=12 Fysisk= 4

Finns det kännedom om tillgång till förrehabilitering idag

Nej =10 Ja=5

Vilka behovsområden finns för förrehabilitering

Motivation=15 Självkänsla=15 Vardagsfungerande = 12 Samhällsorientering=10 Ekonomi=10 Socialt nätverk = 9 Sociala färdigheter=8 Proff. Nätverk=8 Boende=6, Familj=6, Kost/hälsa=3 Fritid=2

Totala antalet individer med behov av förrehabiliterande insatser

Uppemot 320 personer

.

40

6.2 Sammanställning Arbetsförmedlingen Stenungsund/Ale/Kungälv

Åldersgrupp 16-25 Efterlyser individuella aktiviteter istället för gruppaktiviteter. Individen har oftast någon form av NPF, ser behovet i personligt stöd (typ boendestöd, Case-manager ) samt att krav på närvaro och aktivitet anpassas efter individens förutsättning. Ale ser att samverkan med AME i detta. Stenungsund saknar plattform och möjligheter till aktivitet och efterlyser gemensam planering runt individen. 3 svar initierade behovet för uppemot 55 personer Åldersgrupp 25-64 Alla efterlyser praktiska arbetsplatser för att ”få igång” deltagare. Det finns behov av lågtröskel verksamhet i kombination med utredningen i arbetsförmåga. Förebilder näms från Uddevalla och Trollhättan som baseras mer på ICF och AWC. Behov av system för kvalitetssäkring nämns i flera enkäter. Samspel mellan arbetsträning och utbildning(kurser) förespråkas. Kvalificerat kontaktperson för individen för kontakten med kommunen där vardagsfungerande stöd saknas. Tydliga rollfördelningen i samverkan anses vara en grundläggande förutsättning för förrehabilitering. 8 svar initierade behovet för uppemot 190 personer Hel upptagningsområdet oavsett ålder Efterlyser praktiska arbetsplatser med en större bredd. De som arbetar med vardagsfungerande och andra basala krav för arbetsmarknaden. Dessa platser borde också bli arena för rekvitering till övrig arbetsträning. Anser att utbudet av förrehabilitering minskar medans behovet ökar i snabb takt Motivationsarbete borde prioriteras. Kursverksamhet som ”Uddevalla” efterfrågas. 8 svar initierade behovet för uppemot 170 personer

41

Sammanställning Arbetsförmedlingen Fråga n = 19 Samverkan med andra myndigheter Socialtjänst=15

FK=13 Psykiatri=8 Vårdcentraler = 5

Gemensam kartläggning Ja=12 nej =3 ej svarat 4 Behov av förrehabilitering Ja = 19 Könsfördelning Flest kvinnor= 9

Lika= 9 ej svarat 1 Ersättningsformer för personer med behov av förrehabilitering

Försörjningsstöd= 16 Sjuker./aktivitetser.=10 Aktivitetsstöd/utvecklingsers. = 12 Eget/inget =8 Sjukpenning=7 A-Kassa= 7

Vilken problematik är vanligast Psykisk= 13 Social=12 Fysisk= 7

Finns det kännedom om tillgång till förrehabilitering idag?

Nej =12 Ja=7 (AME för kortare perioder)

Vilket behovsområde finns för förrehabilitering?

Motivation=17 Vardagsfungerande = 16 Sociala färdigheter=16 Självkänsla=15 Samhällsorientering=13 Ekonomi=11 Socialt nätverk = 10 Kost/hälsa=7 Boende=7 Proff. Nätverk=6 Familj=3 Fritid=3

Totala antalet individer med behov av förrehabiliterande insatser

Uppemot 415 personer

42

6.3 Försörjningsstöd Stenungsund Förespråkar att unga med psykisk ohälsa prioriteras ”en stor grupp som behöver mycket stöd” Gemensamma kartläggningar där samarbete med myndigheter och sjukvård blir förutsättningen för lyckade insatser. Att tillgodose deltagarens behov och egna initiativ utifrån ett salutogent perspektiv anses vara avgörande Men ser idag allt för många klienter som ej kan starta arbetsrehabilitering på grund av ohälsa eller annat hinder såsom tidigare missbruk en tanke är att förrehabilitering skulle placeras mellan medicinsk och arbetslivrehabilitering och därmed bli ett naturligt flöde. Kontakt personer (typ Case-manager) ses positivt och att aktiviteter skulle kunna vara inriktat på arbetsmarknadens basala krav (typ vardagsfungerande och samhällorientering). 4 enkäter uppskattade behov för förrehabilitering för 50 personer Tjörn Efterlyser ett centrum med ”praktisk hjälp” för båda vardagsfungerande och jobbsök (dataanvändning m.m.) Praktiska verksamheter för personer som står längre ifrån arbetsmarknader saknas. Unga borde vara den prioriterade gruppen. Gemensam kartläggning med olika kompetenser innan individen kommer ut i aktivitet efterlyses. Också individens egen delaktighet i rehabiliteringsprocessen ses som en förutsättning till framgång. 2 enkäter uppskattade behov för förrehabilitering för 25 personer. Ale Efterlyser motivationshöjande och vardagsfungerande insatser gärna i grupp ser förrehabilitering som en bra möjlighet att ”få igång ” individen men där ett tydligt syfte och tidsbegränsning borde vara del av planeringen efter den gemensamma kartläggningen. Där alla respektive myndigheter och vården är överens om insatser (mål & syfte). Att insatser anpassas efter individen ses som nödvändighet för önskat resultat. 5 enkäter uppskattade behov för förrehabilitering för 95 personer

43

Samanställning socialtjänst Stenungsund/Ale/Tjörn Fråga n = 11 Samverkan med andra myndigheter AF=11

Vårdcentraler = 7 Psykiatri=6 FK=6

Gemensam kartläggning Ja=10 ej svarat 1 Behov av förrehabilitering Ja = 11 Könsfördelning Flest kvinnor= 1

Lika= 9 Flest män= 1

Ersättningsformer för personer med behov av förrehabilitering

Försörjningsstöd= 9 Sjuker./aktivitetser.= 3 Aktivitetsstöd/utvecklingsers. = 4 Eget/inget =0 Sjukpenning= 5 A-Kassa= 0

Vilken problematik är vanligast Psykisk= 11 Social=11 Fysisk= 6

Finns det kännedom om tillgång till förrehabilitering idag?

Nej = 4 (Stenungsund) Ja=7 (Ale och Tjörn via AME)

Vilket behovsområde finns för förrehabilitering?

Motivation=10 Självkänsla=9 Sociala färdigheter=9 Samhällsorientering=8 Vardagsfungerande = 8 Kost/hälsa=6 Proff. Nätverk=6 Ekonomi=5 Fritid=5 Socialt nätverk = 4 Boende=3 Familj=1

Totala antalet individer med behov av förrehabiliterande insatser

Uppemot 170 personer

44

6.4 Sammanställning Psykiatri

Stenungsund/Tjörn Hemmasittande unga vuxna som har en avsaknad av någon kännedom om arbetsmarknadens basala krav är en växande grupp som har stor behov av förrehabiliterande insatser. Oftast uppfyller personen inte kriterier för diagnos, individ inriktade aktiviteter borde konkret prioriteras som en länk till ökade sociala kontaktytor. Kontaktpersoner typ boendestöd/Case manager efterfrågas för denna grupp Psykisk ohälsa anges oftast anledning till skeptisk hållning från individen till gruppaktiviteter. Behov av aktiviteter som att” lära sig arbeta med och känna sin egen kropp för att på sätt starka sig själv” efterlyses. Inför planeringen av aktiviteter anses att det inte få bli ”alla vill ha ingen vill bidra”. Vikten av att samverka runt individen betonas som nödvändigt för framgången med förrehabilitering. Också här efterfrågas gemensam kartläggning. 3 enkäter initiera behovet av förrehabilitering för uppemot 65 personer Kungälv Några anser att VSS patienter (vård och stöd samordning) borde prioriteras medans andra anser att långtidssjukskrivna utan försörjningsstöd ska prioriteras för förrehabilitering. Också unga hemmasittande hos föräldrar anses vara prioriterat. Insatser i form av arbetsmarknadsinriktade aktivitetshus och sociala arbetskooperativ nämns som aktiviteter för förrehabilitering. Struktur i vardagen och organisation är avgörande för framgång. Nuvarande exempel på aktivitetshusen ifrågasätts som meningsfullt i en av enkäter. Tidsperspektiv i återhämtningsprocessen anses vara viktig samt samordnade insatser (gemensam kartläggning bland annat) . 5 enkäter initiera behovet av förrehabilitering för uppemot 80 personer

45

Sammanställning Psykiatri Fråga n = 8 Samverkan med andra myndigheter Socialtjänst=5

FK=7 AF=5 Vårdcentraler = 2

Gemensam kartläggning Ja=5 nej =2 ej svarat 1 Behov av förrehabilitering Ja = 8 Könsfördelning Flest kvinnor= 3

Lika= 4 flest män= 1 Ersättningsformer för personer med behov av förrehabilitering

Försörjningsstöd= 6 Sjuker./aktivitetser.=7 Aktivitetsstöd/utvecklingsers. = 2 Eget/inget =0 Sjukpenning=7 A-Kassa= 0

Vilken problematik är vanligast Psykisk= 8 Social=8 Fysisk= 5

Finns det kännedom om tillgång till förrehabilitering idag?

Nej = 5 Ja=3(aktivitetshus eller utanför hemkommun)

Vilket behovsområde finns för förrehabilitering?

Motivation=6 Självkänsla=7 Vardagsfungerande = 7 Sociala färdigheter=7 Samhällsorientering=3 Ekonomi=6 Socialt nätverk = 6 Kost/hälsa=4 Proff. Nätverk=5 Boende=3 Familj=4 Fritid=3

Totala antalet individer med behov av förrehabiliterande insatser

Uppemot 145 personer

46

6.5 Arbetsmarknadsenheten Kungälv och Ale

Ale Som prioriterade grupper nämns ungdomer med psykisk ohälsa men också ungdomstjänst och ensamkommande flyktingar Allmänt önskas gemensamma kartläggningar Aktiviteter efterlyses inom vardagsfungerande (det noteras bland annat brist på stöd på stödboende) Case manager anses lösa en del av det problem där deltagaren kan börja äga sitt egen ärendet. Föreläsningar av olika slag såsom kost/hälsa, ekonomi och samhällsorientering och kunskap om de olika funktionshinder som möts i vardagen efterfrågas Några enkäter pratar om tidsbegränsningar i insatser medans andra förespråka processens hålbarhet genom ”det få ta den tid den ta” inställning till insatser. Det finns i Ale ett antal logistiska svårigheter att organisera inom AME meningsfulla utflykt och studiebesök. Kostnadsfria friskvård efterfrågas. Några utrycka sig vara föreståndare från en mer grön rehab metodik. Beroende på roll och funktion i verksamheten har tillfrågade haft olika ”önskemål” av verksamhetsförbättringar. Oftast är dessa inåtriktat mer än på samverkannivå. 15 enkäter initierade behovet för uppemot 290 personer. Kungälv Tre målgrupper kommer fram som möjligt prioriterade 1. Medicinskt färdig behandlade missbrukare som riskerar återfall under provperioden inför insatser av AME 2. Unga med psykisk ohälsa där väntetider för utredning är lång eller inte led till ekonomisk trygghet. 3. Föräldrar med långvarig bidragsberoende där barnens ”sociala arv” påverkar ungdomens möjlighet till arbete eller studien Mötesplatsen och Utgångspunkten nämns som tydliga exempel av förrehabiliterande insatser. dock ser man i visa fall problem med begränsningar (in-remitent) eller struktur (avsaknad av tydliga mål och syfte med verksamheten). Växthuset nämns enbart en gång trots den enorma möjligheten med grön rehab. Case manager/vägledare förespråkas i ett tidigt skede av rehabilitering av flera handläggare. Prioriteringar på vardagsfungerande som är grundläggande inför alla aktiviteter. Det efterlyses mer samverkan med flera aktörer(myndigheter) för gemensamma kartläggningar och handlingsplaner. Aktiviteter borde vara anpassade efter individen och inte tvärtom. Det förespråkas kontinuitet i personal genom hela processen från förrehabilitering till arbetsrehabilitering. Kunskapslyft inom samhällsorienteringen och ekonomi efterfrågas (typ föreläsningen/workshops). Problematik med rubbad dygnsrytm eller rent av sömnbrist hos målgrupperna 15 enkäter initierade behovet för förrehabilitering till 130 personer

47

Samanställning arbetsmarknadsenheten Kungälv/Ale Fråga n = 30 Samverkan med andra myndigheter Socialtjänst 25

AF=23 FK= 21 Psykiatri=19 Vårdcentraler = 10

Gemensam kartläggning Ja=24 Nej=6 (handledare/arbetsledare) ej svarat 2 Behov av förrehabilitering Ja = 28 ej svarat=2 Könsfördelning Flest kvinnor= 1

Lika= 9 Flest män= 19 Vet ej=1

Ersättningsformer för personer med behov av förrehabilitering

Försörjningsstöd=29 Sjuker./aktivitetser.= 19 Aktivitetsstöd/utvecklingsers. = 16 Eget/inget =0 Sjukpenning= 12 A-Kassa= 5

Vilken problematik är vanligast Psykisk= 30 Social=28 Fysisk= 16

Finns det kännedom om tillgång till förrehabilitering idag?

Nej = 10 Ja=20

Vilket behovsområde finns för förrehabilitering?

Motivation= 23 Boende=23 Självkänsla=20 Sociala färdigheter=20 Vardagsfungerande = 19 Kost/hälsa=18 Proff. Nätverk=17 Ekonomi=17 Fritid=17 Samhällsorientering=16 Socialt nätverk = 11 Familj=9

Totala antalet individer med behov av förrehabiliterande insatser

Uppemot 420 personer

6.6 vårdcentraler Endast ett fullständigt svar har kommit in från vårdcentralen rehab-koordinatörer och har därmed utelämnat från sammanställning

48

6.7 Sammanställning hela området Sammanställning samtliga organisationen Fråga n = 87 Samverkan med andra myndigheter AF=58

Socialtjänst=58 Psykiatri=54 FK=51 Vårdcentraler = 38

Gemensam kartläggning Ja=69 nej =11 ej svarat= 6 Behov av förrehabilitering Ja = 85 ej svarat 2 Könsfördelning Flest kvinnor= 25

Lika=39 flest män=21 ej svarat 2 Ersättningsformer för personer med behov av förrehabilitering

Försörjningsstöd= 72 Sjuker./aktivitetser.=46 Sjukpenning=45 Aktivitetsstöd/utvecklingsers. = 40 A-Kassa= 15 Eget/inget =8

Vilken problematik är vanligast Psykisk= 81 Social=74 Fysisk= 40

Finns det kännedom om tillgång till förrehabilitering idag

Nej = 41 Ja=46 (varav 20 inom AME)

Vilket behovsområde finns för förrehabilitering

Motivation=75 Självkänsla=69 Vardagsfungerande = 65 Sociala färdigheter=62 Samhällsorientering=53 Ekonomi=53 Boende=46 Proff. Nätverk=46 Socialt nätverk = 43 Kost/hälsa=43 Fritid=33 Familj=26

Totala antal individen med behov av förrehabiliterande insatser

Uppemot 1470 personer

49

6.8 Sammanfattande resultat av enkäter

Prioriterade grupper: Givitvis finns många målgrupper som omnämns flera gånger men om vi sortera unika målgrupper så kommer vi fram till följande: Prioriterade målgrupper Prioriterat av Aktivitetsersättning, möjligt tillhörande LSS utan aktivitet, autismspektrum, svag-begåvade

FK

Unga vuxna utan diagnos med psykisk ohälsa Samtliga organisationer VSS patienter Psykiatri Långtidssjukskrivna utan försörjningsstöd AF , FK Individer med oklar förmåga och indragen sjukpenning

AF , FK

Kvinnor med psykisk ohälsa Psykiatri, AME, Försörjningsstöd Individer med beroende problematik (ej aktivt)

Försörjningsstöd , AME

Ensamstående 40-50 åriga med psykisk ohälsa

AF

Alla med en oklar arbetsförmåga. AME , försörjningsstöd, FK , AF

Befintliga/Möjliga aktörer enligt enkäter Ale : Arbetsmarknadsenheten, grön-rehab, aktivitetshus(Fontänhusmodellen) och sociala företag , Kungälv : Mötesplatsen och utgångspunkten, NSPH (Attention), Grön rehab (växthuset) , utbildningsaktör, och samordningsförbundet. Stenungsund/Tjörn : Samordningsförbundet (modell typ Uddevalla), Jordhammar (grön rehab), modell typ Hjortmossen Trollhättan.

Framgångfaktorer som förväntas enligt enkäter Enkäterna har framfört en rad med förväntade framgångsfaktorer om för-rehabiliteringsinsatser skulle vara tillgängligt för alla samverkansparter De förväntade framgångsfaktorer koncentrera sig framförallt runt begreppet arbetsförmåga, hur den gemensamma kartläggningen kan organiseras samt effekten på rutiner och samverkan. Arbetsförmåga Kartläggning Individ anpassad Rutiner Individ nivå Täta

uppföljningar med specialister,

Gemensam kartläggning+ Case managers

Att kunna möta individen där de befinner sig i processen, Mjukstart för deltagaren

Struktur i vardagen, tidsperspektiv i återhämtningsprocesen bättre rustade mindre misslyckande

Organisations nivå

Bättre kvalitet på utredningen om arbetsförmåga rätt insats i rätt tid.

Gemensamma kartläggningar (samsyn runt insatser),

Tidigt insats, låg tröskel Tvärprofessionella team

Ökad kunskap om arbetsmarknadens basala krav att lotsa individen rätt från början ger färre misslyckandet

Samhällsnivå Ett gemensamt definierat begrepp ”arbetsförmåga”

Helhetsperspektiv vid rehabiliterings insatser

Att kunna tillgodose det individuella behovet,

Bryta isolering för individen

50

Samverkan Övrigt Bra underlag för vidareplacering, Gruppaktiviteter såsom föreläsningar om

funktionshinder, Individ nivå

En större kunskap om försäkringskassan hos övriga samverkansparter

Organisations nivå

Minskade belastning på socialtjänst och vården,

Självförsörjande individer, Samhällsnivå

Behovsområden Det framkommer en gemensam behovsbild där man till stor del lyfter samma behovsområden oavsett myndighetstillhörighet eller arbetsrehabiliteringsverksamhet. På frågan om vilken behovsområden som finns för insatser för förrehabilitering svarade följande: 86 % svarade att motivationshöjande insatser inför arbetslivsrehabilitering är nödvändiga 79 % anser att insatser som förbättra självkänsla och självförtroende är önskvärt. 74 % träffar klienter med problem inom vardagsfungerande och skulle vilja ser insatser för det. 71 % anser att målgruppen saknar eller behöver insatser som ökar sociala färdigheter 61 % ser behovet av bredare samhällsorientering (denna grupp är som störst på AF och AME) och insatser som rör ekonomi (budget och skuldfrågor) 53 % ser boende fråga vara aktuellt liksom avsaknaden av professionella nätverk < 50 % Sociala nätverk, kost-hälsa, fritid och familj

Vanligaste ersättningsformerna bland de som har behov av förberedande insatser är försörjningsstöd och sjukpenning.

51

Problematik Vilken problematik är vanligast bland individer med behov av förrehabiliterande insatser? Utifrån 87 enkäter ansågs

• 93 % att psykiska problematik är vanlig bland individer i behov av för-rehabiliteringsinsatser

• 85 % upplevde sociala problematik som vanligt förrekommande. • Enbart 45 % ansågs att individer med fysiska hinder skulle har behov av

förrehabiliterande insatser.

Volym Volymen av antal personer som anses vara aktuellt för för-rehabiliterande insatser är svårt att beräkna exakt, inte minst för att inte alla tillfrågade har svarat på enkäter ( 58% svarade.) Det finns olika sett att beräkna den uppskattade volymen

• Samma individ är med allt sannolikhet aktuellt hos flera myndigheten Om vi kan utgår från påstående att individen alltid är aktuellt på minst tre av fem organisationen (AF-FK-Försörjningsstöd- AME- Psykiatri) kan totala antal personer vara uppemot (1415 / 5 x 3= ) 849 individer/år för samtliga kommuner

• Om vi tittar enbart utifrån ekonomi är de flesta aktuellt i alltingen AF (aktivitetsstöd A- kassan) Socialtjänst (försörjningsstöd) eller Försäkringskassan (sjukpenning, sjukersättning, rehab-ersättning, aktivitetsersättning) Dessa organisationer har initierat sammanlagd 905 personer. Om individen är aktuellt på två av dessa myndigheter borde totala behovet ligger på 453 individer per/år för samtliga kommuner.

Fördelning mellan parterna Om vi ser fördelningen av behovet mellan parterna ser vi att den procentuella skillnaden mellan parter är minimal (Arbetsmarknadenheten har lämnat ut denna jämförelse eftersom individer alltid är aktuellt hos några av nedanstående myndigheter inför aktualisering)

52

7.0 Resultat

7.1 Utifrån behovsanalysen kan vi konstatera att följande områden önskas prioriteras.

1-Motivations/initiativförmåga/uthållighet: Förutom att detta behöver fastställas/mätas inom området för kartläggningen så är motivation initiativ och uthållighet beroende av insatser som görs över tid. Helstkan det göras i form av en praktisk verksamhet eller utbildning eller en kombination av dessa. Rutinmässiga återkommande aktivitet skapar rutiner och meningsfullhet till vardagen och ge individen möjlighet till utveckla initiativförmåga och testa den egna uthållighet. Utbildningsinsatser är oftast motivationshöjande för individen. Det skall dock noteras att deltagande i reguljära utbildningsinsatser kan ha motsatt effekt. Vikten av att anpassa utbildningen till målgruppens möjlighet att tillgodose sig ny kunskap är avgörande. Förebilder på, för målgruppen, fungerande praktiska verksamhet är exempelvis olika former av ”grön rehab”, enklare sysselsättning inom fastighetsskötsel, olika former av återvinning såsom second-hand eller enklare caféverksamhet. De två sistnämnda är betydligt mer utmanande för deltagaren eftersom det oftast förekommer kontakt med kunder. Utbildningar kan vara relaterat till någon form av yrkeskunskap kopplad till den praktiska verksamheten eller Jag-stärkande insatser såsom mindfullness och kunskap om olika funktionsnedsättning, 2- Vardagsfungerande : Detta områden har en stor variation att ta hänsyn till. Att vara i behov av insatser runt vardagsfungerande kan variera mellan att ha akut behov av till exempel vård och stödsamtal (VSS) eller boendestöd, till stöd inom social medicinska områden såsom beroende eller riskbruk. Dessa insatser finns idag i varje kommun och är kopplat till ett beslut inom SOL. Och upplevs oftast som fungerande. Några myndigheter har efterfrågat mer tillgång till expertis inom detta. Det som efterfrågas är stödpersoner i form av kontaktpersoner/Case-managers som ser till att deltagarens egna målsättning med rehabilitering efterlevs. Samt att stödja personer att få in rutiner som närvaro på arbetsträningsplatser (transport, komma i tid). Inom kommun och psykiatri finns inarbetade rutiner med boendestöd som underlättar men för arbetsförmedlingen och försäkringskassan finns inte denna möjlighet . Idag remitterar arbetsförmedlingen ärenden där vardagsfungerande är komplex till samordningsförbundet vilket i sin tur ställer andra krav på förbundets rehab vägledare. Om vi vill samordna insatser till stöd för målgruppen som har behov har vi följande möjligheter:

1. En påbyggnad av resurser för befintliga verksamhet (VSS och boendestöd) 2. En ny funktion inom samordningsförbundet (som finansieras och finns att

,tillgå av samtliga parter) 3. Detta uppdrag tilldelas kommunens arbetsmarknadsenhet (men behovs

finansieras av användande part) 4. Funktionen läggs ut på entreprenad (upphandlas eventuellt med sociala

ekonomin) Eftersom hela 74 % av enkätsvar har angett att vardagsfungerande är ett hinder för individen att delta i anvisade aktiviteter borde men fundera runt åtgärder.

53

3. Sociala färdigheter givetvis skulle deltagandet i praktiska verksamheter ökar individens sociala färdigheter. Det som vi då behöver fundera över om svårigheter med att kunna läsa sociala koder kommer att förbättras inom praktiska verksamheter. För detta skulle insatser med KBT terapi vara aktuellt. Samordningsförbundet har idag insatser inom KBT Terapi som kan utvecklas om så prioriteras. 4. Samhällsorientering: i första hand associerar de flesta tillfrågade detta med utomeuropeiska medborgare, Vuxenutbildningen och ABF har inarbetade utbildningar inom det området. Dock sker detta i ett tidigt stadium av etableringen. Bland unga vuxna med psykisk ohälsa finns ett likvärdigt behov av att orientera sig på samhällets funktion relaterat till arbetsmarknaden. Enkäter som kom från psykiatri och från försäkringskassan bekräftar detta. Utbildning inom samhällsorientering kan vara ett första steg till arbetsmarknaden för unga vuxna inom aktivitetsersättning. Här kan men alltingen använda sig av vuxenutbildningens/ABF uppdragsutbildning eller söka samverkan med den sociala ekonomin. Möjlighet finns att söka samverkan med företagsföreningar i respektive kommun. 5. Ekonomi : Att individer med ekonomisk otrygghet och bekymmer har svårare och ibland är omotiverade för att delta i arbetslivsrehabilitering är ingen nyhet. Redan 1958 konstaterade socialförsäkringsverket sammanhanget. Renodlingsprinciper och stuprörsregelverk skapa oftast otrygghet inom ekonomin för individer. Ibland med följder som sträcker sig mycket längre an rehabiliteringsperioden. Kunskap om och möjligheter att påverka är oftast bristande och resulterar i omotiverade individer (ett arbete leder enbart till att kronofogden ”tar” alla inkomster) ovilja att ta i tur med den uppkomna skuld resulterar i en struts-princip som är svårt att bryta för handläggare eller coach och som oftast medför en psykisk ohälsa. Flera myndigheter har inte denna problematik i sitt uppdrag vilket gör att ingen aktivt arbetar med detta (med undantag av personligt ombud) Vid intervju med enhetschefer diskuterades detta och insatser i form av samordnade föreläsningar informationsträffar med kronofogden, inkassobolag och skatteförvaltningen för deltagaren skulle kunna påverka sin ekonomi .Här kan personligt ombud och kommunens ekonomiska rådgivare bidra och möjligtvis agera förebyggande. Eftersom behovsområde förekommer hos samtliga handläggare borde det vara av gemensamt intresse att genomföra träffar/utbildning.

54

55

7.2 Gemensam kartläggning

Flera enkäter framförde önskemål att genomföra gemensamma kartläggningar orsaker till detta handla om planerade aktiviteter (samsyn om behovet och åtgärd) men också att skapa möjligheter till multimodala team med bredare kunskap (glasögon) om båda myndighet och individen. Samordningsförbundet har tidigare visat vilja att prioritera samverkanscentra i båda Stenungsund och Kungälv. En fungerande modell från Umeå har stått som modell för metod och innehåll. Forskning visar att modellen med flerpartsamtal i kombination med case-manager har varit framgångsrik för personer med komplexa behov. Hos samordningsförbundet handläggerteam fungerar idag som en form av kollegial handledning där ärenden diskuteras utifrån olika synvinkel och kunskapsområden och där ibland ärenden överlämnas till annan aktör .Rehabvägledare kallar till flerpartsamtal idag vid behov där också deltagaren kan vara närvaro Kombination systematiska flerpartsamtal med case-manager

7.3 IPS: Flera enkäter förespråkar IPS som metod för personer med psykisk funktionsnedsättning Metoden har används av bland annat av Ale Arbetsmarknadsenhet med bra resultat. Sammanfattande går metoden ut på : Målgrupp : Vuxna med funktionshinder som behöver stöd och vägledning för att hitta ett arbete. Typ av metod: Insats är ett individanpassat stöd till arbete (en variant av Supported Employment) det är arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser för personer med funktionshinder. Arbetssättet växte fram i vård och stödsystemet i USA under 1980talet.

56

I början av 1990talet väcktes intresset för metoden i Sverige och den används nu inom flera verksamheter. Supported Employment riktar sig generellt till personer med funktionshinder. Arbetsmodellen Individual Placement and Support (individanpassat stöd till arbete) är utvecklad speciellt för personer med psykiska funktionshinder. Syfte Insatsen syftar till att ge individen stöd och vägledning i att finna och behålla ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Innehåll och genomförande Grundtanken är att alla människor med funktionshinder kan arbeta på den öppna arbetsmarknaden om de bara hittar rätt arbete och rätt arbetsplats. Tanken är inte att ”stöpa om” en person genom omfattande arbetsträning och successiv utslussning, utan att söka efter ett arbete som tar vara på klientens motivation och intressen. Insatsen behöver därför inte föregås av arbetsträningsprogram eller bedömning av arbetsförmåga. Man betonar i stället vikten av att snabbt söka arbete och komma ut i förvärvslivet. Att kunna få och behålla ett arbete är något som i sin tur antas leda till stärkt självbild och självkänsla. En särskild stödperson med specifik utbildning i metoden (jobbcoach) stödjer och vägleder klienten i att hitta och behålla ett arbete. Sex grundprinciper genomsyrar arbetssättet: Alla klienter som vill arbeta är välkomna, oavsett psykiatrisk diagnos, symtom, arbetslivserfarenheter eller missbruksproblem. Arbetsrehabiliteringen integreras i klientens övriga kliniska behandling och rehabilitering. Jobbcoachen fungerar som en del av det psykiatriska teamet runt klienten. Målet är ett konkurrensutsatt arbete på den öppna arbetsmarknaden. Arbetssökandet börjar så snart en klient har uttryckt en önskan om att arbeta. Insatsen är inte tidsbegränsad – jobbcoachen fortsätter sitt arbete så länge klienten önskar stöd. Klientens önskemål och intressen är utgångspunkt i planeringen och valet av lämpligt arbete. Omfattning och intensitet Insatsen ges så länge och så ofta som klienten har behov av den. Utbildning och licens Insatsen förutsätter viss utbildning i metoden och påföljande handledning under en period. Det finns flera olika aktörer som ger utbildningar på en eller flera dagar, där målgruppen är yrkesgrupper inom psykiatrin som arbetar med stöd till personer med funktionshinder. Kunskap om insatsens effekter Individanpassat stöd till arbete ingår i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd från 2011. Där ger man metoden en mycket stark rekommendation både för dem som inte har men önskar ett arbete och för dem som redan har ett arbete men som behöver stöd för att kunna behålla det. Det har funnits flera försök att implementera båda IPS och SE metoden tidigare hos andra arbetsmarknadsenheter men metoden begränsar antal deltagaren till max 15 per coach vilket har varit svårt att genomföra.

7.4 Grön Rehab. Trots forskning och evidens inom denna vetenskap är den relativt ung och okänd bland myndigheter. Grön rehab tillhör fortfarande kategorin ”trend” bland handläggare hos olika myndigheter. De som har haft erfarenhet av det har dock oftast goda resultat. Metoden har varit framgångsrik bland individer med utmattningssyndrom, PTSD och individer som har olika former av stressrelaterade sjukdomar. Metoden är i Sverige utvecklad av Alnarp lantbruksuniversitet och internationellt i England finns fler forskning inom STH (social and terapeutic horticulture, Semper/Rickhuss 2013) Inom Sverige är främst Patrik Grahn känt för forskningen i Alnarp. (Ottosson, Lundqvist, Johnson, 2011, Grahn, 2010) Det finns dock ingen enad kvalitetssäkring inom grön rehab

57

vilket har medfört att många verksamheter som använder naturen som arbetsplats har börjat marknadsföra sig som grön rehabilitering. Inom samordningsförbundets områden finns idag tre verksamheten som har potential till att utvecklas till grön rehab enligt Alnarps metoder. I Kungälv finns Växthuset som har båda utbildad (Alnarp trädgårdterapi) personal och möjligheter att utvecklas. I Stenungsund finns Jordhammar som tidigare har haft mycket av sin metod enligt Alnarpsmetod men som idag väntar på nya målgrupper. På jordhammar har personal lämnat anläggningen. På Tjörn finns Billströmska ett projekt som finansieras av samordningsförbundet, arbetsförmedlingen och Tjörns kommun som använder sig utav delar av Alnarpsmetoden men som har socialt företagande till slutmålet. Om samverkansparter har för avsikt att utveckla grön rehabilitering enligt Alnarps metoder behöver detta kvalitetssäkras med därför nödvändig personal. Om inte kan vi med befintliga anläggningar tillgodose sig mycket av metoderna. För att kunna ha ett metodiskt program för individen med utmattningssyndrom och stressrelaterade sjukdomar krävs dock betydligt mer an dagens tillgångar- Enheten borde därför undvika att marknadsföra sig som grön rehab. Västra Götaland regionen har tidigare framfört diskussionen om certifiering av Grön Rehab. Liksom i England har för och nackdelar jämförts med fenomenet att certifiering tenderar att öka kostnader samt att många aktörer i form av mindre projekt riskerar att slås ut av kravet. England utvecklade en kvalitetssäkringsmodell (EFQM Exellence Modell) Thrive Cultivating Quality som fungerade som vägledning för flera projekt.

58

8.0 Den sociala ekonomin

8.1 Begrepp: Social ekonomi avser organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Begreppet social ekonomi har använts en längre tid inom EU, men är relativt nytt och mindre välkänt i Sverige, som började använda begreppet i och med medlemskapet i EU. Sociala ekonomin omfattar verksamheter som har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. Det skiljer den från exempelvis privatföretagens verksamheter. Den sociala ekonomin kan ses som det arbete som sker inom den ideella sektorn i ekonomiska föreningar och kooperativ och som alltså är varken privat eller offentlig. Inom sociala ekonomin studeras dynamiken mellan denna typ av verksamhet och den offentliga och privata samt hur nya möjligheter kan skapas för att lösa olika uppdykande samhällsutmaningar. Idéburen organisation är ett begrepp som har börjat användas mer systematiskt i och med den dialogprocess som den svenska regeringen och de socialt inriktade idéburna organisationerna varit inbegripna i sedan den 6 september 2007. Det var då regeringen fattade beslut om att inleda processen. Begreppet kan ses som ett försök att skapa ett sammanhang för organisationer med olika associationsform som; ideella föreningar, ekonomiska föreningar, stiftelser, trossamfund, aktiebolag med begränsad vinstutdelning, och som delar ett antal grundläggande karaktäristika: Den idéburna organisationen kännetecknas av följande:

1.De syftar grundläggande till att främja ett värde, en idé 2.De syftar inte till direkta privata ekonomiska vinster 3.De gynnar allmän- eller medlemsintresset 4.De är inte en del av stat/kommuner

Ideell sektor är ett samlingsbegrepp för de insatser inom samhället som utförs som ideellt arbete Den ideella sektorn utgör tillsammans med de idéburna organisationerna den tredje sektorn.

8.2 Hösten 2015

Blev den period att den offentliga sektor och var välvärd system utmanades av drygt 160.000 flyktingar varav 70.000 var ensamkommande barn. Under denna period lyckades den ideella sektorn organisera sig på kort varsel med gott resultat. Organisationen såg sig själv som ett komplement till den offentliga sektorn (Forskningsrådet för hälsa ,arbetsliv och välvärd rapport om nyanlända barn och den svenska mottagningsstrukturen 2016) Regeringen har särskilt uppmärksammat vikten av idrottens roll i mottagningen av nyanlända i Sverige och de har i anslutning till det ökat anslagen till idrottens arbete med nyanlända (Regeringskansliet, 2016b). Man betonar särskilt civilsamhällets kapacitet att skapa mötesplatser och delaktighet samt idrottens ”låga trösklar” (proposition 2009/10, s. 55; Regeringskansliet, 2016b).

59

8.3 Känsla av sammanhang

Erfarenheten av hösten 2015 lämnade oss med funderingar runt varför så många på så kort varsel engagerade sig i denna humanitära utmaning. Svarar kan var många men några funderingar är: Den tillhörigheten och att kunna bidra till något meningsfullt, att vara behövt i ett sammanhang av organisation. Trots den höga arbetsbelastningen har många frivilliga mot bra av att kunna bidra. Det humanitära ändamålet med verksamheten påverka individens motivation att delta i verksamheter (rehabilitering) om den nu ligger i direkt kontakt( såsom hösten 2015) eller i ekonomisk insamling till andra mål (typ röda korset, stadsmissionen, Lions) Denna typ av arbetsplatser har oftast inte en direkt möjlighet att arbete leder till anställningen, men arbetsplatsen har en viktig funktion i den motivationshöjande arbete och är därför ytterst lämpligt att användas i ett för-rehabiliterande syfte. I samordningsförbundets området finns en rad med organisationer som är aktiva båda inom flyktingmottagning och inom olika insamling genom second hand eller caféverksamheter.

8.4 Psykisk Hälsa

NSPHiG står för Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg och Västra Götaland, och är ett nätverk av 14 patient-, brukar- och anhörigorganisationer inom det psykiatriska området Anhörigföreningen Göteborg Aktivitetshusets vänner Frisk & Fri Attention Göteborg Attention Hisingen Kungälv Ex-CONS FUSiG, Föreningen utbrända och stressutsatta IBIS, Intresseföreningen Bipolär Sjukdom IFS OCD-Föreningen RFHL, Riksförbundet för rättigheter, frigörelse, hälsa och likabehandling. SHEDO Väst SPES Västra kretsen Suicidprevention i Väst Flera föreningar har förutom aktiviteter riktat mot individer med psykisk ohälsa varit öppet för samverkan med offentlig verksamhet. Tyvärr är många ab dessa föreningen Göteborgs baserad. RSMH (riksförbundet för social och mental hälsa) 8000 medlemmar Rsmh har aktiviteter framförallt i Göteborg lokalt Kungälv har en förening etablerat sig men det är osäkert hur många aktiviteter anordnas därifrån. RSMH i Göteborg har flera sociala evenemang och friluftsaktiviteter såsom kanot och vandring.

60

8.5 Röda korset

Finns i Ale, Stenungsund och Kungälv.De sista två har aktiviteter med second-hand. Alla har mötesplatser flera timmar i veckan. Röda korset arbetar mot mål som oftast ligger utanför Sverige, Under hösten 2015 fick organisationen en betydande roll i mottagande av flyktingar och kris och traumacentra. Löpande aktiviteter baseras framförallt på insamling av donationer och återvinning. Flyktingmottagandet (samhällorientering- nätverk för att träna svenska) har utvecklats under det senaste året. Målen är inte kopplat till någon ideologiska eller religiösa bakgrund endast humanitär ändamål förespråkas.

8.6 Svenska kyrkan

Är aktivt i flera områden såsom flyktingmottagandet och samhällsorientering (språkcaféer) och i second-hand. Det finns flera lokala kyrkor som organiseras allt från aktiviteter för barn till café. Trots den humanitära bakgrunder så finns den ideologiska/religiösa budskap oftast med. Svenska kyrkan har tidigare varit frikostig för anställningar med stöd. De ekonomiska förutsättning har dock förändrat på senaste åren.

8.7 Lions

11 000 medlemmar i Sverige. Medlemmarna engagerar sig ideellt i olika hjälp- och samhällsprojekt. Lions har båda nationella och lokala samt internationella mål med insamlingen. Driver flera second-hand butiker (Ale,Stenungsund,Tjörn) har ungdomsverksamheter för bland annat funktionsvariationer.

8.8 Idrottsföreningar

Idrottsföreningar har under flyktingsmotagandet fått en betydligt mer central roll i etableringen och integration. Regeringen uppmärksammades detta i utvärderingen folkhälsoradet (Forte 2016). Idag har arbetsmarknadsenheterna oftast en väl inarbetad kontakt med föreningar lokalt för arbete eller social träning.

61

8.9 Sociala arbetskooperativ eller sociala företag.

Under senaste decennier har vi sett en enorm utveckling av sociala arbetskooperativ eller arbetsintegrerade sociala företag. Begrepp: Arbetsintegrerande sociala företag är företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster): •Med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle. - Det innebär att företagen försöker skapa nya arbetstillfällen men också att man erbjuder arbetsträning, rehabilitering mm för att de som deltar i verksamheten ska kunna få arbete hos andra arbetsgivare. •Som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt. - Det kan innebära att företaget drivs som ett arbetskooperativ men kan också innebära att företagets verksamhet organiseras så att alla kan ta del i beslut om företaget och om sin egen utveckling. •Som i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknade verksamhet. - Det innebär vanligen att vinster (överskott) används till att anställa fler, utveckla verksamheten, erbjuda kompetensutveckling eller för att utveckla nya sociala företag. •Sociala företag är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet. - Det innebär att företaget inte har ägare som är kommuner eller andra offentligt ägda organisationer. Det finns inte något särskilt regelverk eller någon särskild företagsform för arbetsintegrerande sociala företag. Idag finns enbart ett socialt företag aktivt i regionen men tack vara stöd av samordningsförbundet och arbetsförmedlingen finns två projekt igång som kommer att utmunna i ett socialt företag. (Ale och Tjörn) Trots att sociala företag kan vara helt självförsörjande är de oftast fortfarande beroende av någon form av stöd också efter uppstartperioden. Oftast är hyreskostnader och i vissa fall handledarkostnader ( beroende på målgrupp) och är en offentliga bidrag som kvarstår. Myndigheten tendera att se det egna behovet i att individen ska bli självförsörjande som ändamål med företaget. Detta krav kan dock medföra nettokostnader på lönerna som behöver garanteras av företaget. När arbetsförmedlingens Fas 3 avvecklades och slutade fungera för sociala företag hamnade många företagen som hade ”dubbla affärsidéer” (att sälja båda produkt/tjänst och arbetsträning) på ekonomiskt obestånd. Att den offentliga sektorn kan köpa tjänster av sociala företag har länge varit förknippat med krångliga upphandlingsregler. 2014 antog EU reglerna av att upphandla med social hänsyn. Detta öppnade vägen för bland annat region Skåne att framställa en modell som idag kallas för ” idéburna offentlig partnerskap” (IOP) Idéburet offentligt partnerskap, IOP, är en relativt ny samverkansmodell för offentlig sektor och idéburen sektor. IOP är ett alternativ när varken offentlig upphandling eller de traditionella projekt- och föreningsbidragen fyller sitt syfte. IOP ger framför allt en möjlighet för det civila samhället att, utifrån mer jämlika villkor aktivt delta och bidra till samhällsutvecklingen. Detta gav möjligheter till att direkt i överenskommelse med den idéburna sektorn köpa tjänster eller varor.

62

9.0 rekommendationer inför Hur frågan Samtliga parter borde fundera om individen med behov av för-rehabilitering borde ligga centralt genom aktualisering hos samordningsförbundet. Individens komplexitet i rehabilitering gör att behov av flera yrkeskategorier finns fastlagd. Detta skulle också underlätta arbetslivsrehabilitering i fall ett samverkanscentra utvecklas. Flera enkäter uttalade en önskan om att göra rätt i samsyn till varandra från början. Med färre misslyckanden som resultat. Förebilder finns tillgängligt från bland annat Norge (NAV) för detta. Dock kräver detta en betydlig mer genomgående förberedelse och förankring hos samtliga organisationer.

9.1 Prioriterade målgrupper

Samtliga parter har i enkäter uttalat sig att se behov för insatser som riktar sig mot unga vuxna med psykisk ohälsa. Gärna i form av motivationshöjande aktiviteter som skapar en efterlyst struktur i individens vardag. Samverkan med ideburen organisationer är möjligt (Attention har avdelningen inom Kungälv) Också utvecklingen inom socialt företagande kan stimuleras mot just den målgruppen Samordningsförbundet stimulerar utvecklingen av socialt företagande i form av projektmedel idag utan krav på målgrupp. Regeringen uttalade sig i hösten 2016 om önskan att samordningsförbundet i Sverige ska bidra till att minska utvecklingen av ökad aktivitetsersättningen. Enkäterna påvisa behovet hos flera samverkansparter. Ytterligare diskussion behovs om hur men kan gå tillväga.

9.2 förrehabilitering på praktiska arbetsträningsplatser i en gemensam arena

Tidigare erfarenheter av bland annat Jordhammars växtkraft visat sig att en ”gemensam arena” har en underlättande roll för samtliga parter som behöver tillgång till en praktisk arbetsträningsplats där aktivitet inte i första hand behöva leda till en anställning och där individen kan utvecklas en känsla av sammanhang. (Antonovsky 1991) I tre av fyra kommuner kan detta med allt sannolikhet ske inom ramen av Arbetsmarknadsenheten. En eventuell ersättningsnivå (till arbetsmarknadsenhet) beroende på insatsens omfång kan beräknas och finansiering kan ske direkt med respektive myndighet eller genom samordningsförbundet samfinansiering. Insatsen kan kopplas till en för-rehabvägledare eller tillhandlas direkt till respektive handläggare Eventuellt kan extern finansiering sökas för utveckling i projektform.

9.3 Förrehabilitering på praktiska arbetsplatser inom den sociala ekonomin

Organisationer inom den sociala ekonomin som erbjuder praktiska tränings platser inom samordningsförbundets område kan genom ett idéburna offentlig partnerskap (IOP) få ersättning för detta. Platsen ska kvalitetssäkras enligt avtalen utifrån vald metod. Ersättningsnivå är för deltagaren per dag. Platser hamnar i en gemensam bank som samtliga parter har tillgång till.

63

Denna form kräver samordning som möjligtvis kan ordnas av samordningsförbundet.

9.4 Aktivitetshusen utifrån befintlig och möjlig framtid

Aktivitetshusen har funnits i många år genom hela Sverige dock har deras ekonomiska förutsättning inte sett likvärdig ut. Oftast på grund av att aktivitetshusen är icke lagstadgade verksamhet har budget minskad eller i vissa fall helt försvunnit. Ale kommun erbjuder arbetsträningsplatser men har inte längre en öppen verksamhet riktad mot psykisk ohälsa Tjörns kommun erbjuder daglig sysselsättningsplats efter SOL beslut men ingen öppen verksamhet riktad mot psykisk ohälsa. Stenungsund och Kungälv har fortfarande öppen verksamheten som styrs av socialtjänsten Kungälv har under senare tid inlett en samverkan mellan arbetsmarknadsenheten, social tjänst och psykiatri runt Mötesplatsen. (aktivitetshus). Modellen med fontänhuset (fountain house movement) har tidigare belysts av samordningsförbundet som ett möjligt utvecklingsområde, våren 2016. Ett Fontänhus i förbundets område skulle innebära en tillgång för individen med psykisk ohälsa. Deltagandet i Fontänhusets aktiviteter styrs enbart utifrån frivillighet och egen vilja i form av ett eget valt medlemskap. För att starta ett Fontänhus krävs engagerade deltagaren som arbeta mot ett viss krav som moderorganisationen har fastställts. Den internationella rörelse ger en typ av ” licens” som ska garanteras att få använda namnet och ingår i rörelsen Det innebär att man inte når alla då formen kan väljas bort av personer som inte finnar sig i klubbhuset.

9.5 Stödperson/Case manager/ för-rehabiliteringsvägledare

Samtliga organisationer uttalade sig om behovet av stöd personer eller Case managers för att:

1. få igång deltagaren 2. se till att individens egna mål med rehabiliteringsplan uppnås, 3. stödja individen i kontakt med myndigheter 4. söka kontakt med utförande organisationer av för-rehabiliterande insatser 5. dokumentera insatserna

Om ett samverkanscentra utvecklas under 2017 kan tjänster kopplas till den.

9.6 information/utbildning inom ekonomi (skuld- skuldsanering- budget)

Med relativ enkla medel kan samordning av informationsträffar/utbildning om ekonomi anordnas. Myndigheter såsom Kronofogden och skatteförvaltningen har informatörer som kan ge föredrag. Inkassobolag har möjligheter att delta i mässor. Samverkan med kommunens ekonomisk rådgivning och personligt ombud borde vara självklart i detta fall. Enkäter påvisade att 61 % av tillfrågade anser att ekonomin är ett hinder inför påbörjande av arbetslivsrehabilitering.

64

9.7 Samhällsorientering

Kunskapen om arbetsmarknadens basala krav är något som återkommer hos samtliga myndigheter. Om vi tittar närmare på vad samverkansparter menar med basala krav ser vi att till exempel kravet från arbetsförmedlingen differentierar sig väsentlig från kravet som Försäkringskassan framför. Givitvis förändras kravet också desto närmare arbetsmarknaden du kommer. Om samverkansparter ska enas om vilken krav som ställs och när en eventuell utbildning behövs är det viktig med en samstämmighet kring kraven. Möjlighet finns att ordna detta i samverkan med lokala företagsföreningen. Ansvaret för samhällsorientering till nyanlända ligger hos kommunen och bedrivs idag utan svårigheter.

9.8 Samordningsförbundet Väst (Uddevalla modellen)

Samordningsförbundet Väst har under senaste åren utvecklat en mer omfattande verksamhet med samtliga parter som inkluderar personer nära och långt från arbetsmarknaden. Deras insattser är uppdelade i fem delar. 1- Utredningsenheten (vuxna) 2- Motivation och vägledningskurs (vuxna) 3- Steg 1 (ungdomar och unga vuxna, 16-29) 4- Rehabvägledare (unga och vuxna) 5- Socialt företagande Utredningsenheten: 4 veckor aktivitetsbaserat utredning (grupper om 10 personer, måndag fredag 8.30-12.00) V 1 introduktion, egenskapstest, arbetsstationer, information V2 arbetsstation V 3 arbetsstation V4 summering, kontakt med rehab-vägledare, gemensam rehab-plan Avslut med flerpartsamtal och presentation skriftlig utredning Motivation och vägledningskurs: Fasta grupper om 12 personer, måndag-fredag program 13.00-16.00 i 6 veckor Genomgång med arbetsförmedlingen och försäkringskassan vid två tillfällen Olika föreläsningar & diskussioner Fysisk aktivitet, & mindfullness Vägledningstest yrkesliv Studiebesök arbetsplatser, utbildning Hemuppgifter veckovis Individuell plan med in remittent Steg 1 (ungdomar- unga vuxna) Fasta grupper 10-15 deltagare, 5 månader, 4 dagar vecka (3 timmar dag) Kartläggning Föreläsningar/diskussion många ämnen Praktiska moment

65

Samverkan med ABF no limits Individuell stöd upp till sex månader. Rehabvägledare: Fungerar samma som i Ale, Kungälv Stenungsund, Tjörn. Socialt företagande: Insatser av informativ karaktär mot tjänsteman och beslutfattare inom kommunerna samt medfinansiering till uppstartfas av ASF (Arbetsintegrerade sociala företag) Uddevalla modellen är heltäckande när det gäller insatsbehoven i området, Utredningsenheten kan ses som den gemensamma kartläggning som förespråkas i enkätsvararna. Motivation och vägledningskurs kan ses som insatser för motivation och självkänsla. Enkätsvararna visar på behov av det Steg 1 skulle kunna arbeta med ungdomar med psykisk ohälsa prioriterades i flera enkäter. Förbundet har liksom flera andra förbund i Sverige lämnat modellen med projektfinansiering. Finansiering i projektform innebär att aktiviteter alltid är av begränsad karaktär. Implementering av projekt tar både tid och anspråk på befintliga kärnverksamheters resurser. Man behöver funderar över vad men vill med finansieringen och planera långsiktig. Om man vill ha för-rehabilitering mer centrerad i samverkansparters utbud i stället för att ligga vid sidan av i projektform.

66

10.0 Referenslista

1. ”Hur vet vi att det blir bättre?” Utveckling av ett instrument för uppföljning av finansiell samordning

av rehabiliteringsinsatser: Örebro universitet institution för hälsovetenskaper ,Tholén 2016

2. Analys av rehabiliterande komponenter i verksamhet som bedrivs i klubbhus, sociala kooperativ, ideella organisationer och i kommuner: Ekholm, Bergroth , 2006

3. Samverkan inom arbetslivinriktad rehabilitering: Andersson, Axelsson, Nordiska Högskola för folkhälsovetenskap, 2010.

4. Sjukskrivningssystemet och dess aktörer Efter införandet av rehabiliteringskedjan: Ståhl, Müssener, Svensson, Linköpings universitet 2011

5. Utvärderingsrapport 1 i projekt Individsamverkansteam (IST) Kungsbacka Beta projektet : Nyman Holmqvist, Högskola i Halmstad, 2014

6. DUR projektet i Göteborgs Stad utvärderingens slutrapport: Fou i väst, Larson, 2005

7. Från sysselsättning till arbete: Institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet, Lövgren Markström , Sauer , 2016

8. Leder utredning av sjukskrivna till ökad återgång i arbete? Inspektionen för socialförsäkringen Stockholm, 2014

9. Samhällsekonomisk utvärdering Utgångspunkten: Pay off Östersund ,2009

10. FFA slutrapport: Nilson och Nygren Umeå, 2015

11. Erfarenheter av rehabiliteringsprocessen mot ett arbetsliv : Hillborg , Örebro universitet, 2010

12. Inventering av aktiviteter med inriktning rehabilitering mot arbete i Örebro län: Johansson , 2012

13. Metoder för bedömning av arbetsförmåga vid psykiska besvär: Wilhelmsson, Karolinska Institutet, Stockholm, 2012

14. Samverkan för vägen till arbete i en lärande miljö slutrapport ESF dr nr 2009-3010014, Stenström 2009

15. Förrehabilitering på folkhögskola: Bergroth och Ekholm Stockholm, Uppsala, 2011

16. Utvärdering av RehabArena Trelleborg: Tranqvist, Trelleborg, 2014

17. Vardagsrevidering En arbetsrehabiliteringsinsats för personer med komplex problematik och lång tids frånvaro från arbetsmarknaden: Käcker, Svanholm, Tegsjö, Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården, Uppsala , 2015

18. RETURN TO WORK Assessment of Subjective Psychosocial and Environmental Factors: Ekbladh Linköpings universitet , 2008

19. Utvärdering av projektet ”din rehabilitering” i Södertälje: Bergroth och Ekholm ,Stockholm/ Uppsala 2010.

20. Samverkan för särskilt utsatta Utvärdering av frivillig samverkan FRISAM: Socialstyrelsen, Stockholm , 2001

67

21. Nyanlända barn och den Svenska mottagningsstrukturen Röster om hösten 2015 , en kunskapsöversikt: Nelson, Hagström, Linköpings universitet 2016

22. PRIO psykisk ohälsa – plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012–2016 Regeringskansliet 2012

23. Sektor socialtjänst bokslut för 2015 Stenungsunds kommun

24. Nya hjortmossen bokslut 2012

25. Slutrapport utredning arbetsmarknadsenheten Stenungsunds kommun : Ekan management , 2015

26. Rehabilitering till arbetslivet i ett flerdisciplinärt perspektiv: Ekholm, Westerhäll, Bergroth, Schuldt 2015.

27. Resursmodellen Södertörn dr nr: 2011-3090060 ESF Widgren, Unell , Stockholm, 2015

28. Samlad analys av Hälsosam: Samordningsförbundet Botkyrka, 2015.

29. Hikikomori -Ungdomars erfarenheter av vägen till, från och ave tt hemmasittande. Umeå universitet. Djärf, Karlsson, 2015.