Fysiska och psykosociala arbetsförhållanden samt muskuloskeletala besvär hos personal på

en kommunal teknisk förvaltning

Nyckelord: komfort, stegräkning Liliann Grenehammar Kommunhälsan Gymnastikgatan 16 631 86 Eskilstuna Projektarbete vid kurs i ergonomi, rehabilitering, kvalitetssäkring och projektmetodik för sjukgymnaster och arbetsterapeuter, Arbetslivsinstitutet/Karolinska Institutet 2004/2005. Handledare: Docent Lena Karlqvist, Arbetslivsinstitutet, Stockholm

Arbetshälsa

KAROLINSKA INSTITUTET Avdelningen för Rehabiliteringsmedicin Institutionen för Folkhälsovetenskap

Förord Föreliggande arbete har utförts som projektarbete vid Arbetslivsinstitutets & Karolinska Institutets utbildning av legitimerade sjukgymnaster och arbetsterapeuter i ergonomi, rehabilitering, kvalitetssäkring och projektmetodik 2004 - 2005 i Stockholm. Ämnesansvariga kursledare var prof. Ewa Wigaeus Tornqvist och prof. Kristian Borg. Handledare för arbetet var docent Lena Karlqvist, Arbetslivsinstitutet i Stockholm. Projektet har utförts på Stadsbyggnadsförvaltningen i Eskilstuna kommun. Undertecknad står ensam som ansvarig för innehållet i rapporten. Detta innebär att Arbetslivsinstitutet och Karolinska Institutet inte ansvarar för innehållet i rapporten. Eskilstuna i mars 2005 Liliann Grenehammar Ergonom/leg. sjukgymnast Kommunhälsan Eskilstuna

Innehållsförteckning

1. Introduktion.........................................................1 1.1 Bakgrund ................................................................1 1.2 Syfte ................................................................2 2. Material och metod............................................3 2.1 Undersökningsgrupp ..............................................3 2.2 Frågeformulär.........................................................3 2.3 Bedömning av datorarbetsplats ..............................4 2.4 Stegräkning.............................................................5 2.5 Databearbetning .....................................................5 3. Resultat ................................................................6 3.1 Allmänna frågor och arbetsförhållanden.............6 3.2 Datorarbete ..........................................................8 3.2.1 Arbetsställning………………………………….8 3.2.2 Tangentbords- och styrdonsplacering…………..8 3.2.3 Datorarbete utan avbrott………………………..8 3.2.4 Komfort vid datorarbete………………………..8

3.3 Ergonomens bedömning av datorarbetsplatsen samt en jämförelse med skattad komfort.............9

3.4 Psykosociala arbetsförhållanden .......................10 3.5 Besvärsförekomst ..............................................11 3.6 Gående under arbetstid......................................11

4. Diskussion...........................................................13 5. Slutsats ..............................................................17 6. Tack ..............................................................17 7. Referenser ...........................................................17

Sammanfattning Upprinnelsen till studien var ett uppdrag som inkom till Kommunhälsan hösten 2004. Ledningen på Stadsbyggnadsförvaltningen ville ha en ergonomisk bedömning av datorarbetsplatser efter genomförd omflyttning och organisationsförändring. Det framkom också önskemål om en kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön. Kommunledningen betonar vikten av att förvaltningarna bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Detta kräver samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare men också kunskap om och lyhördhet för arbetsmiljöfaktorer som kan innebära en ohälsorisk. Syftet med studien var att hos Stadsbyggnadsförvaltningen personal, kartlägga arbetsmiljön vid datorarbetsplatserna och därvid studera både fysiska och psykosociala förhållanden, kartlägga besvärsförekomst, jämföra arbetstagarnas skattning avseende komfort på arbetsplatsen med ergonomens bedömning samt att jämföra arbetstagarnas skattningar av procent-andel gående under arbetsdagen med uppmätta steg. Undersökningsgruppen som bestod av 77 personer hade en relativt jämn köns- och åldersfördelning och en mängd olika professioner fanns representerade. Faktainsamling skedde via ett frågeformulär, en strukturerad arbetsplatsbedömning och stegräkning. Databearbetningen gjordes i Excel. Det var fem olika avdelningar på Stadsbyggnadsförvaltningen som ingick i studien och det var en avdelning som avvek från de andra och där resultaten pekade mot risk för ohälsa/stressrelaterad ohälsa. Ledningen påtalade initialt att man satsat på den fysiska arbetsmiljön och utrustningen på arbetsplatserna var i regel bra, men endast ett fåtal hade anpassat den och datorarbetet utfördes till drygt 90% i sittande trots att majoriteten hade möjlighet att stå. Besvärsfrekvensen var hög och då särskilt i nacke och höger skuldra/arm. På Trafikservice-enheten där flera parkeringsvakter arbetar angav 85% besvär 3 dagar eller mer under den senaste månaden. Resultaten gällande skattad andel gående och antal steg talade för att det var lättare att skatta andel gående för personer som gick mycket än för dem som gick lite. De arbetsplatsvariabler som av arbetstagarna fick den lägsta skattningen var ”klimat” och ”arbetsutrymme” medan ergonomen oftast hade gett ”arbetsställning” och ”styrdonsplacering” en låg skattning. Arbetstagarnas och ergonomens skattningar avseende de två sistnämnda variablerna korrelerade sämst och ”arbetsutrymme” bäst. ”Klimat” kunde ej bedömas av ergonomen. Arbetsmiljöingenjören har kopplats in för att göra mätningar. Resultaten från mätning av belysningsstyrka föranleder även den ytterligare åtgärder. Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön och ska se till att arbetsmiljöarbetet ingår naturligt i verksamheten. Enligt SAM ska arbetsgivaren undersöka, åtgärda och följa upp och föreliggande arbete kan ses som en del i detta. Arbetstagarna deltar i arbetsmiljöarbetet genom att till exempel rapportera risker samt ge förslag till åtgärder. Ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete förutsätter att arbetstagarna har god kunskap om och god lyhördhet för olika arbetsmiljöfaktorer. Resultat från denna studie synliggör brister.

1

1. Introduktion 1.1 Bakgrund Eskilstuna Kommun har ca 8000 anställda som arbetar inom olika förvaltningar och kommunala bolag med vitt skilda verksamheter. Kommunen har en inbyggd företagshälsovård; Kommunhälsan. Både arbetstagare och arbetsgivare kan anlita Kommunhälsan. Hösten 2003 hade representanter från Kommunhälsans personal träffar med de olika förvaltningsledningarna för att stämma av och för att ta in önskemål om uppdrag år 2004. Stadsbyggnadsförvaltningen är en relativt ny förvaltning (jan.-03) som kom till som resultat av ett politiskt oppositionsförslag. Politikerna ville att nämnd kopplades till viss förvaltning. Stadsbyggnadsförvaltningen planerar, projekterar och bygger Eskilstuna och ansvarar för drift och underhåll av den offentliga miljön. Förvaltningen arbetar på uppdrag av Stadsbyggnadsnämnden och förvaltningen består av Planavdelningen, Projektavdelningen, Serviceavdelningen (Gatuenhet, Parkenhet, Trafikserviceenhet) och Ledningskansliet. Från Stadsbyggnadsförvaltningen inkom önskemål om att vi ur arbetsmiljösynpunkt skulle vara med och granska ritningar, ventilationsförslag och arbetsplatsutformning i samband med förestående omflyttning och organisationsförändring. Man önskade att vi skulle lämna rekommendationer om detta. Kommunhälsans arbetsmiljöingenjör tog sin an uppdraget i detta tidiga skede och författaren (ergonom/leg sjukgymnast) fick uppdraget att, då flytten var genomförd under senhösten 2004, göra en bedömning av datorarbetsplatserna på förvaltningen. Flertalet arbetstagare flyttades till nya rum och nya människor kom samman. Under samtal med förvaltningens PA-konsult (PA = personaladministrativ) tillkom önskemål om kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön. Hon menade att de anställda har en god fysisk arbetsmiljö men att man på vissa avdelningar periodvis har en mycket hög arbetsbelastning och att det är svårt att vid behov få tag på erfaren personal. Ny personal kräver också mycket handledning. Inför omflyttningen inom förvaltningen som innebar en förtätning, dvs. mindre yta/anställd, framkom oro från anställda. Ventilationen undersöktes av en arkitektfirma och ny kylanläggning installerades. PA-konsulten upplevde att personalens ”oro” hade lagt sig och att alla nu ”verkar nöjda”. Förvaltningsledningen har god kontroll över de fåtal som är långtidssjukskrivna. Vissa arbetsplatser har dock fall av upprepad korttidsfrånvaro. PA-konsulten uppger också att förvaltningen har relativt låg personalomsättning. I Eskilstuna Kommuns dokument ”Personalidé 2000” betonas vikten av att arbetsmiljöfrågorna integreras med övriga frågor som ekonomi, ledning, planering och personalutveckling[1]. Man instämmer i den beskrivning som finns vad gäller Systematiskt arbetsmiljöarbete och som innebär att arbetsgivaren undersöker, åtgärdar och följer upp arbetsmiljön enligt SAM-reglerna . I arbetsmiljöverkets publikation ”Systematiskt arbetsmiljöarbete –en vägledning” skrivs att arbetstagaren ska delta i arbetsmiljöarbetet genom att till exempel rapportera risker, sjukdom, olycksfall och tillbud samt ge förslag till åtgärder och lämna synpunkter på det som åtgärdats[2]. Hur denna samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare ska ske måste överenskommas och kan till exempel ske på arbetsplatsträffar. Man kan också göra arbetsmiljöronder tillsammans eller använda sig av frågeformulär till de anställda. Ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete kräver medverkan av den anställde som måste ha tillräckliga kunskaper om och vara lyhörd för arbetsmiljöfaktorer som innebär risk för hälsan. Individens uppfattning/medvetenhet blir viktig och den måste sedan verbaliseras och föras

2 vidare till närmsta chef. En professionell bedömning av en arbetsplats kräver i allra högsta grad ovanstående och görs ofta av personal från företagshälsovården. Arbetsmiljön är viktig att beakta, men hur väl stämmer arbetstagarens skattning av specifika arbetsmiljöfaktorer överens med ergonomens ? Frågor om arbetsplatsens komfort ställdes i en enkätstudie [3]. Här jämfördes bland annat resultat från arbetstagarnas enkätskattning avseende arbetsplatsens komfort; god, medelgod och dålig komfort, med uppgivna kroppsliga besvär. Vidare gjordes i en annan studie jämförelse mellan datoranvändares skattning av komfort och ergonomens bedömning. Man fann att ergonomens bedömning både vad avsåg arbetsplatsutformning och arbetsställningar var sämre än arbetstagarnas skattning [4]. Variation är ett nyckelbegrepp och rekommenderas för att undvika ensidig belastning som kan medföra ökad risk för besvär. Möjligheten till variation av arbetsställning och arbetsrörelser hänger samman med arbetsupplägg eller arbetsuppgifter men även med huruvida man använder befintliga möjligheter till inställning av arbetsstol och arbetsbord. Hur ser möjligheten till variation ut på Stadsbyggnadsförvaltningen ? Stadsbyggnadsförvaltningens PA-konsult hade vissa farhågor avseende de psykosociala förhållandena och risk för stressrelaterad ohälsa. Forskning kring psykosociala arbetsmiljöfaktorer har visat att höga krav i kombination med låg kontroll i arbetet är starkt förknippat med olika typer av ohälsa, i synnerhet om möjligheterna att få socialt stöd dessutom är bristfälliga [5]. I en svensk version av Karaseks och Theorells instrument finns frågor som behandlar krav, stimulans och påverkansmöjligheter (kontroll). Finns det, med utgångspunkt från arbetstagarnas svar på ”krav-kontroll-frågor”, risk för ohälsa på förvaltningen? I ett projekt inom den grafiska branschen studerades faktorer som har samband med god och dålig komfort vid bildskärmsarbete där datormus hanteras [6]. Jämförelser gjordes mellan de som skattat hög komfort (högskattare) och de som skattat låg komfort (lågskattare) och skillnader kunde påvisas i såväl fysiska som psykosociala arbetsmiljöfaktorer. När man såg på förhållandet mellan hur man upplevde arbetets krav och den kontroll man hade, skiljde sig grupperna tydligt åt. Högskattarna uppfattade den egna kontrollen över arbetet i förhållande till de krav som ställdes som klart större än lågskattarna. 1.2 Syfte Det övergripande syftet med projektet var att kartlägga fysiska och psykosociala arbetsförhållanden och förekomst av muskuloskeletala besvär hos personal inom Stadsbyggnadsförvaltningen. Specifika frågeställningar:

• Finns det vad gäller arbetsförhållanden vid datorarbetsplatsen, någon tydlig skillnad mellan de olika avdelningarna?

• Finns möjlighet att välja sittande eller stående vid datorarbetsplatsen och används den i så fall?

• Finns det fog för PA-konsultens oro för stressrelaterad ohälsa? • I vilken kroppsregion( nacke, övre extremitet, bröstrygg ,ländrygg) anges mest besvär? • Vilken/vilka av arbetstagarna skattade variabler vid datorarbetsplatsen, har bäst

respektive sämst samstämmighet med ergonomens bedömning av desamma?

3

• Vilka arbetsplatsvariabler skattas lägst av arbetstagarna respektive bedöms som sämst av ergonomen?

• Hur väl stämmer arbetstagarens skattning av andel gående under arbetsdagen med stegräknarens resultat?

2. Material och metod 2.1 Undersökningsgrupp Undersökningsgruppen bestod av den personal från Stadsbyggnadsförvaltningen som hade sina arbetsplatser i Värjan (byggnad för olika kommunala förvaltningar). Gruppen bestod av 77 personer; 40 kvinnor och 37 män. De var uppdelade på 5 olika avdelningar: Trafikservice-enheten 19 personer (10 män och 9 kvinnor) Ledningskansliet 22 personer (10 män och 12 kvinnor) Projektavdelningen 12 personer ( 9 män och 3 kvinnor) Planavdelning 18 personer ( 4 män och 14 kvinnor) Parkenheten 6 personer ( 4 män och 2 kvinnor) Tilläggas kan att förvaltningens Gatuenhet samt delar av Parkenheten ej ingick i studien. Dessa arbetstagare hade inget eller mycket lite datorarbete och fanns ej heller i samma lokaler som övrig förvaltning. Hela Stadsbyggnadsförvaltningen hade 165 anställda. Den yngsta arbetstagaren var 24 år och den äldsta 65 år. Tjugo personer var mellan 24 och 35 år, 28 stycken var mellan 36 och 55 år och 29 stycken mellan 56 och 65 år. Medelvärde för hela gruppen låg på 47 år (median 48,5), för kvinnor på 46 (median 47) och för män på 48 (median 51). En mängd olika yrken/befattningar fanns representerade, till exempel kart-, mät- och trafikingenjörer, kart-, IT-, GIS-, plan-, modell- och trädgårdstekniker, assistenter, chefer, parkeringsvakter, reparatör, PA-konsult, miljöstrateg, informatör, ekonom, byggledare, projektör, landskapsarkitekt, fysisk planerare, cykelsamordnare. Av hela studiegruppen var 71 personer högerhänta, tre vänsterhänta och tre både höger- och vänsterhänta. 2.2 Frågeformulär Faktainsamling skedde via ett urval av 31 frågor från ett frågeformulär som använts vid studier av arbetsmiljö och hälsa bland datoranvändare [3, 7]. Inledningsvis ställdes allmänna frågor angående personens ålder, fritidsaktiviteter och motionsvanor. Därefter kom frågor kring arbetsförhållanden avseende yrke, antal år med nuvarande arbetsuppgifter samt arbetstid per vecka. Under rubriken ”Arbetsförhållanden den senaste månaden” frågades om övertidsarbete, fördelning av de olika arbetsmomenten i procent och om andel sittande, stående och gående. Tre frågor behandlade den anställdes möjligheter att hålla tidsram och kvalitetskrav samt i förekommande fall orsak till varför detta ej bedömdes vara möjligt. Under rubriken ”datorarbete den senaste månaden” angavs huvudsaklig arbetsställning, placering av styrdon och tangentbord samt längsta tidsperiod vid datorn utan avbrott. En fråga utökades dock och den gällde angivande av procentuell andel av total arbetstid som upptas av sittande och stående/gående. Stående och gående separerades och detta för att kunna göra en jämförelse med stegräknarens resultat (se nedan under rubrik 2.4 Stegräkning). Med ”optimal placering” av tangentbord och styrdon förstås att dessa är placerade innanför underarms- och axelbredds-avstånd.

4 Skattning av bekvämligheten vid datorarbetet omfattade 11 olika arbetsplatsvariabler och skattningen gjordes på en skala från -4 (mycket, mycket dåligt) till +4 (mycket, mycket bra) Exempel: Mycket, Mycket,

mycket mycket dåligt bra

a) Allmän belysning (takarmatur) -4 -3 -2 -1 0 +1 +2 +3 +4

.

För att få en uppfattning om de psykosociala arbetsförhållandena ställdes 11 frågor. De kommer från en svensk version av ett instrument som utarbetats av Karasek och Theorell och kan användas som en del vid bedömning av psykosociala arbetsförhållanden (figur 1). Sex frågor speglar graden av kontroll (inflytande, stimulans) och fem frågor de krav som den anställde upplever [5]. KRAV Låga Höga

Avspänt arbete

Aktivt arbete

Passivt arbete

Spänt arbete

Figur 1. Krav-kontroll-modellen, Karasek och Theorell Frågornas svarsalternativ är ”ja, ofta”, ”ja, ibland”, ”nej sällan”, ”nej, så gott som aldrig”. Vid respektive svarsruta finns även en numrering som för alla 11 frågor sträcker sig från 1 till 4. Avslutningsvis fanns i enkäten en figur där man i förekommande fall kunde markera lokalisation av värk eller smärta samt ange antal dagar under den senaste månaden då dessa besvär förekommit. Frågeformulären delades ut i samband med respektive avdelnings arbetsplatsträff. Författaren informerade om förvaltningsuppdraget och studien samt gick igenom och delade ut enkäten. Arbetstagarna fick vid samma tillfälle en lista med tidförslag avseende arbetsplatsbesök och de uppmanades att via internposten inkomma med frågeformuläret inom 1 vecka. Informationsträffarna och arbetsplatsbesöken genomfördes från november 2004 till januari 2005. 2.3 Bedömning av datorarbetsplats En strukturerad arbetsplatsbedömning genomfördes hos samtliga personer i undersökningsgruppen varvid de 11 arbetsplatsvariabler på datorarbetsplatsen och som arbetstagaren tidigare skattat i frågeformuläret, användes. Denna bedömning gjordes innan svaren på frågorna hade analyserats. Bedömningsskala var ”dålig”, ”acceptabel” och ”bra”.

Hög KONTROLL Låg

5 En digitalbild togs och ljud (dBA) mättes. På sedvanligt sätt åtgärdades i direkt anslutning till besöket det som gick att åtgärda, till exempel omplacering av styrdon, tangentbord och bildskärm, genomgång av arbetsstolen och dess inställningsmöjligheter, utprovning av bekväm arbetshöjd. Under februari mättes också belysningen i arbetsrummen (lux) och då med anledning av svårighet att bedöma detta samt att många arbetstagare tog upp problem med det belysningskoncept som valts. 2.4 Stegräkning (pedometri) Före inköp av stegräknare testades tre olika modeller och jämfördes genom att vid flera tillfällen huvudräkna ca 200 steg, inklusive uppresning från och nedsittning i stol med stegräknarens stegangivelse. Stegräknaren ”Steg”, Walkmeter, SILVA var den enda som hade god samstämmighet . Tio stegräknare av detta märke köptes in. Stegräknaren registrerar med hjälp av en inbyggd accelerometer förflyttning av kroppens tyngdpunkt i vertikalled. I slutet av november fick den första avdelningen information om stegräknaren dvs varför och hur den skulle användas. Färdiga formulär, med information och med plats för ifyllande av antal steg under fem arbetsdagar, delades ut. Arbetstagaren skulle nollställa stegräknaren och sen fästa den på anvisad plats i bälte, i byx- eller kjollinning vid arbetsdagen start. Stegräknaren skulle tas av under lunchrasten. Vid arbetsdagens slut noterades antal steg och antal arbetade timmar/dag på formuläret. Arbetstagaren skickade efter avslutad mätning formuläret till Kommunhälsan. Genomsnittligt antal steg/timme beräknades. Stegräkningen genomfördes från december 2004 till mars 2005. 2.5 Databearbetning All bearbetning av data har skett i Excel. Antal, procent-andel, medelvärde, median, percentil, standardavvikelse och korrelationskoefficient (Pearson) har beräknats. Korstabeller har också upprättats för att se i vilken utsträckning det är samma individ som skattat exempelvis dålig arbetsställning och som av ergonomen bedömts ha dålig arbetsställning. De data som ligger till grund för beräkning av korrelationskoefficienten kan inte säkert bedömas vara intervalldata men man tillåter i praktiken att man tummar på detta krav men att man då betänker detta vid tolkningen av resultatet [8]. Totalkomfort beräknades genom att för varje individ summera värdena som angivits för de 11 arbetsplatsvariablerna ( summavärde –44 till +44). Studiegruppens värden delades i tertiler; låg, medel och hög komfort. För att kunna jämföra arbetstagarnas enkätskattningar avseende bekvämlighet för de 11 olika arbetsplatsvariablerna med ergonomens bedömningar; ”dålig”, ”acceptabel” och ”bra”, så grupperades arbetstagarnas skattningar i ”–värde”, ”0värde” och ”+värde”. Korrelationskoefficienten beräknades utifrån dessa värden. Vidare analyserades vilka variabler som hade skattats allra lägst dvs -3 och –4. Vid bearbetning av svaren på krav-kontrollfrågorna, måste två av frågornas (en ur respektive grupp) sifferföljd vändas. Höga krav kommer då att motsvaras av låg siffra och som lägst 5 (5 frågor x 1), låga krav motsvaras av en högre siffra och som högst 20 (5 frågor x 4). Hög kontroll (inflytande, stimulans) ger en låg siffra och den kan som lägst vara 6 (6 frågor x 1). Låg kontroll har den som har en högre siffra på kontrollfrågorna och sämst är 24 (6 frågor x 4).

6 Resultat avseende krav och kontroll (inflytande, stimulans,) grundar sig på 25:e och 75:e percentilen av summerade värden på krav- (fem frågor) respektive kontroll-frågorna (sex frågor). Höga krav fick värde 10 eller mindre (25:e percentilen) och låga krav 14 eller mer (75:e percentilen). Hög kontroll fick värde 10 eller mindre (25:e percentilen) och låg kontroll 13 eller mer (75:e percentilen). Karaseks och Theorells modell användes vid placering i en av de fyra grupperna; spänt arbete (höga krav och låg kontroll), aktivt arbete (höga krav och hög kontroll), avspänt arbete (låga krav och hög kontroll) samt passivt arbete (låga krav och låg kontroll). Exempelvis hamnade en person med värde 9 för krav och 15 för kontroll i gruppen ”spänt arbete”. Endast de personer som ingick i någon av dessa fyra grupper togs med i resultatredovisningen. I studiens resultatdel medtas endast de personer som angivit värk eller smärta tre dagar eller mer under den senaste månaden.

3. Resultat 3.1 Allmänna frågor och arbetsförhållanden Sammanlagd arbetstid med nuvarande eller liknande arbetsuppgifter uppgavs av 22 personer vara 0-4 år, av 30 personer mellan 5 och 24 år och av 25 personer till 25 år eller mer. Totalt 70 personer av undersökningsgruppens 77, arbetade 40 tim/vecka och 38 personer hade arbetat övertid eller flextid utöver ordinarie arbetstid under den senaste månaden (tabell 1). Av dessa 38 personer hade 11 stycken jobbat 20 timmar eller mer, en person hade 80 timmars övertid. Fem av förvaltningens sju chefer samt en handläggare fanns med i sistnämnda grupp. Tabell 1. Övertidsarbete, antal personer/avdelning samt procent/avdelning. Avdelning Antal Procent Trafikservice-enheten (n=19) 6 30 Ledning (n=22) 12 55 Projekt (n=12) 4 33 Plan (n=18) 13 72 Park (n= 6) 3 50

Datorarbete var den arbetsuppgift som personalen ägnade mest arbetstid åt (tabell 2) Under arbetsmoment ”annat” angav flera personer på Trafikavdelningen ”övervakning parkering, reparation och underhåll, trafikundersökningar ute”. På Ledning var det 1 person som utförde ”modellarbete” 55% av arbetstiden. På Parkavdelningen var det två personer som ”arbetsledde ute” ca 40%.

7 Tabell 2. Arbetsmoment/avdelning och för hela studiegruppen, medelvärde i % av arbetstiden och standardavvikelse inom parentes.

Arbetsmoment Trafik n=19

Ledning n=22

Projekt n=12

Plan n=18

Park n=6

Alla avd n=77

Datorarbete 28 (20) 46 (20) 37 (21) 45 (20) 21 (20) 38 (22) Maskinskrivning [1 pers] Skrivbordsarbete 10 (6) 14 (10) 16 (8) 12 (7) 27 (15) 14 (10) Undervisning [1pers] [1pers] Möte, sammantr. 10 (11) 16 (11) 15 (12) 16 (11) 16 (16) 14 (12) Disk. m medarb. 10 (6) 10 (7) 9 (6) 8 (5) 16 (6) 9 ( 7) Telefonerande 7 (4) 6 (3) 8 (7) 6 (3) 7 (3) 7 ( 4) Kop,hämt/läm mat 4 (3) 4 (2) 4 (2) 5 (3) 6 (3) 4 ( 3) Fikapauser, raster 6 (2) 6 (4) 7 (2) 6 (3) 6 (2) 6 ( 3) Annat, vad 42 (24) 19 (21) 10 (9) 11 (7) 35 (5) 26 (23) Störst andel ”sittande” angavs på projekt- och planavdelning (tabell 3). Stor spridning för sittande arbetsställning på Trafikservice där man hade stor andel ”stående” och ”gående”. På denna avdelning arbetade parkeringsvakter. De var sammantaget åtta personer men fyra av dem hade också andra arbetsuppgifter (kundtjänst, arbetsledning) Tabell 3. Procentuell del av arbetstiden i sittande, stående och gående Medelvärde i procent/avdelning och standardavvikelse inom parentes. Avdelning Sittande Stående Gående Trafikservice (n=19) 49 (30) 24 (16) 27 (17) Ledning (n=22) 72 (24) 16 (20) 12 (10) Projekt (n=12) 77 (15) 11 ( 8) 12 (10) Plan (n=18) 79 (14) 8 ( 8) 13 (12) Park (n=6) 63 (15) 18 (16) 19 ( 9) Det var 16 personer (21%) som ansåg det ”inte särskilt sannolikt” eller ”osannolikt” att hålla tidsram. Halva arbetsstyrkan på planavdelningen ansåg detta (tabell 4). Tabell 4. Bedömning av sannolikhet för att hålla tidsram Antal personer/avdelning Avdelning Mkt/ ganska sannolikt Inte ssk sannolikt/osannolikt Vet ej Trafikservice (n=19) 12 2 5 Ledning (n=22) 17 4 1 Projekt (n=12) 11 1 0 Plan (n=18) 9 9 0 Park (n=6 ) 6 0 0 Totalt/kategori 55 16 6

8 Endast tre personer ansåg det inte vara särskilt sannolikt eller osannolikt att ”hålla kvalitetskraven” (tabell 5). Tabell 5. Bedömning av sannolikhet att hålla kvalitetskrav Antal personer/avdelning Avdelning Mkt/ ganska sannolikt Inte ssk sannolikt/osannolikt Vet ej Trafikservice(n=19) 13 1 5 Ledning (n=22) 21 0 1 Projekt (n=12) 12 0 0 Plan (n=18) 15 2 1 Park (n=6) 6 0 0 Totalt/kategori 67 3 7 Skälen till att man trodde att det inte var ”särskilt sannolikt” eller ”osannolikt” att hålla tidsram och/eller kvalitetskrav, angavs främst vara ”för mycket annat arbete som inte direkt berör nuvarande huvudsakliga projekt”. Detta angav 14 personer och 9 av dem arbetade på plan-avdelningen. Övriga orsaker som mer än hälften angav, var ”för stor arbetsmängd i projektet i förhållande till tidsram” och ”datorer/datorprogram/ datornät som krånglat/fungerat dåligt”. Även här var det planavdelningen som hade störst problem. Det var bara en person som angav det osannolikt att hålla tidsram och kvalitetskrav. Övriga angav antingen/eller. 3.2 Datorarbete 3.2.1 Arbetsställning Den huvudsakliga arbetsställningen vid datorarbete var ”sittande” för 71/77 personer, 92%. Endast tre personer, 4%, stod och tre personer, 4%, hade lika mycket sittande som stående datorarbete. Av de 77 undersökta arbetsplatserna hade 49 el- eller balansbord. Om man tar bort den grupp som arbetar mycket lite vid dator och som stod och gick 50-98 % av sin arbetstid (trädgårdsmästare, parkeringsvakter, reparatör) och som inte hade höj- och sänkbara bord, så återstod 67 arbetsplatser. Sålunda hade 49 av dessa 67 personer, 73%, möjlighet att stå och arbeta. 3.2.2 Tangentbords- och styrdonsplacering Endast tre personer hade”icke-optimal” placering av tangentbordet Styrdonsplaceringen var ”icke optimal”, dvs utanför underarms- och/eller axelbredds-avstånd, för 42/76 personer, 55%. 3.2.3 Datorarbete utan avbrott Datorarbete utan avbrott (avbrott = pauser längre än 10 minuter) mindre än en timma/dag angavs av 18%, mellan 1–2 timmar/dag av 45 % och mer än 2 timmar/dag angavs av 37% av studiegruppens deltagare. Hälften av de som angivit mindre än en timma/dag utan avbrott, arbetade på Trafikservice-enheten (parkeringsvakter, reparatör). Det var bara en person som arbetade 4–5 timmar/dag utan avbrott och ingen arbetade mer än fem timmar/dag utan avbrott. 3.2.4 Komfort vid datorarbete Lägsta värde för totalkomfort var –18 (1 person) och högsta var +44 (1 person), (n=75) Det var bara 8 personer som fått minusvärde för totalkomfort och hälften av dessa kom från Planavdelningen. Bara en person hamnade på 0 för totalkomfort och övriga 66 på plusvärde. Tertiler beräknades utifrån fördelningen. Den tredjedel av studiegruppen som upplevde lägst totalkomfort hade värde upp till 11 och den tredjedel som upplevde högst totalkomfort hade 23 eller mer.

9 Planavdelningen hade flest riktigt negativa skattningar (–3 eller –4) (tabell 6). Klimat var det som oftast skattades lågt tätt följt av arbetsutrymme. Planavdelning stod för de flesta av dessa negativa skattningar. Tabell 6. Antal personer/avdelning som angav –3 eller –4 vid skattning av komfort för 11 arbetsplatsvariabler. Variationsvidd skattning (-4) – (+4) Arbetsplatsvariabler. Trafik

n=19 Ledning n=22

Projekt n=12

Plan n=18

Park n=6

Tot. Antal -3,-4/variabel.

Allmän belysning 1 1 0 1 0 3 Arbetsplatsbelysning 0 1 1 2 0 4 Dagsljusavskärmning 0 0 1 0 0 1 Bullernivån 2 0 0 4 0 6 Klimatet 2 2 0 6 0 10 Arbetsstolen 0 1 0 1 0 2 Arbetsställningen 0 1 0 1 0 2 Arbetsutrymmet 3 0 0 5 0 8 Bildskärmsplaceringen 0 0 0 1 0 1 Tangentbordsplac. 0 0 0 2 0 2 Dator-styrdonens plac. 0 0 0 2 0 2 Tot. antal –3,-4/avd 8 6 2 25 0 41 3.3 Ergonomens bedömning av datorarbetsplatsen samt jämförelse med skattad komfort Två av 77 personer hade ej svarat på någon av enkätfrågorna angående arbete vid dator pga ”ej relevant, arbetar mycket lite vid dator”. Arbetsplatsbesök gjordes hos 76 personer. Bedömning av klimat vid ett kort arbetsplatsbesök och utan mätinstrument är ej möjlig. Det fanns dock arbetsplatser med ett märkbart drag från inluftsventiler. Bedömning av bullernivå gjordes via mätning av dB(A) . Den övre gränsen för buller från fasta installationer anges oftast till 40 dB(A)[9]. Mätvärdena på förvaltningen låg på mellan 28 och 45 dB(A). På 11 arbetsplatser uppmättes 40-45 dB(A). Jag noterade störande surr från centralenheten på tjugo arbetsplatser och fem arbetsplatser på Trafikservice-enheten hade ett lågfrekvent ”dån” från ventilationsanläggningen. Även allmänbelysning är svår att bedöma med enbart eget öga varför mätningar av belysningsstyrka gjordes. I Arbetsmiljöverkets föreskrift som behandlar ljusmiljö [10] anges inga gränsvärden men man hänvisar till en publikation med tabellverk innehållande rekommenderade belysningsstyrkor [11]. Mätningen visade att 21 personer hade mindre än 300 lux i sina arbetsrum och av dessa hade 12 stycken 250 lux eller mindre. Av de 12 personer som angivit minusvärde vid egen skattning, hade 9 mätvärden mellan 250 och 300 lux. Endast 6 personer hade mer än 500 lux. Av dessa var 5 parkeringsvakter och de arbetar mest utomhus. Arbetstagarna hade givit ”arbetsutrymme” och ”klimat” flest minusskattningar emedan ergonomen hade flest negativa bedömningar för ”arbetsställning” och ”styrdonsplacering”. ”Arbetsställning” korrelerar därmed sämst medan ”arbetsutrymme” korrelerar bäst vid en jämförelse med ergonomens bedömning.

10 Tabell 8. Antal personer i hela undersökningsgruppen som angav -värde ,0 värde eller +värde vid skattning av komfort för 11 arbetsplatsvariabler. Ergonomens bedömning inom parentes. Korrelation : arbetstagarnas skattningar 1= -värde, 2= 0värde, 3= +värde och ergonomens bedömning 1=dålig(-) 2=,acceptabel(0), 3= bra(+).

Allmän-elysbelys-

ning

Arbets- plats- belysn.

Dagsljus- avskärm-

ning Buller Klimat Stol Arbets-

ställning Arbets-

utrymme Skärm

Tangent- bords-

placering

Styr- dons-

placering -

12 (12) 15 (20) 11 (7) 15 (21) 21 14 (17) 15 (45) 19 (14) 7 (21) 10 (7) 10 (31) 0

7 (35) 11 (22) 13 (13) 12 (29) 9 11 (12) 12 (19) 9 (16) 9 (18) 10 (33) 10 (19) +

56 (29) 44 (34) 51 (56) 48 (26) 44 49 (47) 47 (12) 47 (46) 59 (37) 54 (36) 55 (26) Totalt antal

75 (76) 70 (76) 75 (76) 75 (76) 74 74 (76) 74 (76) 75 (76) 75 (76) 74 (76) 75 (76) Korrela-

tion 0,43 0,52 0,40 0,32 0,38 0,10 0,73 0,46 0,29 0,23

Korstabeller togs fram för den arbetsplatsvariabel som korrelerade sämst respektive bäst (tabell 9, 10) Tabell 9. Antal personer som skattat respektive bedömts ha en bra (+), acceptabel(0) eller dålig (-) arbets-ställning.

- 0 + - 10 7 26 0 3 4 12 + 2 1 9

Tabell 10. Antal personer som skattat respektive bedömts ha ett bra (+), acceptabelt(0) eller dåligt (-) arbetsutrymme.

- 0 + - 10 2 2 0 9 2 4 + 5 41

3.4 Psykosociala arbetsförhållanden

Ergonomens bedömning

Ergonomens bedömning

Arbetstagarnas skattning

Arbetstagarnas skattning

11 Resultaten avseende krav och kontroll (inflytande, stimulans,) som grundade sig på 25:e och 75:e percentilen av summerade värden avseende skattningarna, gav nedanstående tabell. Det var 40% av hela studiegruppen som kom att ingå i någon av de fyra grupperna. Tabell 11. Krav-kontroll-modellen : spänt arbete, aktivt arbete, avspänt arbete och passivt arbete. Antal individer som tillhörde någon av de fyra grupperna samt deras procentuella andel .

Grupp Antal % Spänt arbete – höga krav, låg kontroll 5 6 Aktivt arbete – höga krav, hög kontroll 11 14 Avspänt arbete – låga krav, hög kontroll 8 10 Passivt arbete – låga krav, låg kontroll 8 10 Totalt 32 40

Många hamnade i gruppen ”aktivt arbete” med höga krav i kombination med hög kontroll.

3.5 Besvärsförekomst Det var 74% (75% kvinnor och 73% män)som angav att de haft värk eller smärta i nacke, skuldra, axel/överarm, bröstrygg, armbåge/underarm, handled, hand/fingrar eller ländrygg i 3 dagar eller mer under den senaste månaden. Två män hade besvär mindre än tre dagar. Arton personer hade inga besvär, 25% kvinnor och 22% män. Observera att en och samma person kan ha besvär i flera kroppsdelar. På Parkenheten hade alla angivit besvär 3 dagar eller mer den senaste månaden, på Trafik- Service-enheten 85%, på Planavdelningen 78%, på Projekt avdelningen 75% och på Ledning 64%.

Tabell 12. Antal personer samt andel (%) som angav besvär i de olika kroppsregionerna 3dagar eller mer under den senaste månaden.

Nacke Hö skuldra o/el arm Vä skuldra o/el arm Bröstrygg Ländrygg

Besvär 3-14 dagar 19 (25%) 15 (19%) 12 (16%) 3 (4%) 18 (23%)

Besvär >14 dagar 12 (16%) 17 (22%) 12 (16%) 4 (5%) 8 (10%)

Totalt antal pers. 31 (40%) 32 (42%) 24 (31%) 7 (9%) 26 (34%)

Av de som angivit besvär 3 dagar eller mer hade 40% besvär i nacken, 42% i höger skuldra och/eller arm. Det var 44% som hade besvär i enbart en av de fem kroppsregionerna, 23% i två regioner, 16% i tre regioner, 14% i fyra och 4% i alla fem kroppsregionerna. Dagliga besvär (varje dag under den senaste månaden) i nacken förekom hos sex personer, i höger skuldra och/eller arm hos tolv personer, i vänster skuldra och/eller arm hos nio personer, i bröstrygg hos tre personer och i ländrygg hos två personer. 3.6 Gående under arbetstid Det var 69 % av arbetstagarna (53 personer) som genomförde stegräkningen. Bortfallet berodde främst på att delar av personalen, när datainsamlingen slutfördes, inte var färdiga eller hade missuppfattat instruktionerna Högsta genomsnittliga antal steg/timme enligt stegräknaren stod en parkeringsvakt för; 1467 steg/timme och lägsta antal i undersökningsgruppen var 133 steg/timme. Medelvärdet var 475 steg/timme.

12 Materialet från skattningen av andel gående och genomsnittligt antal steg/timma, delades i tertiler och en korstabell upprättades (tabell 13) Tabell 13 Samtliga avdelningar. Skattad procentandel gående under en arbetsdag och genomsnittligt antal steg/timma (n=53). <10% 10-20% >20% <356 steg 7 9 1 356- 464 steg 6 8 4 >464 steg 3 5 10 Det var 15 personer som hade skattat hög andel gående och 10 av dem eller 2/3, gick också mycket. Tabell 14 Trafikservice-enheten. Skattad procentandel gående under en arbetsdag och genomsnittligt antal steg/timma (n=18. En person på avdelningen har ej använt stegräknaren) <10% 10-20% >20% <356 steg 1 356- 464 steg 2 3 >464 steg 1 1 10 Tabell 15 Ledningskansliet. Skattad procentandel gående under en arbetsdag och genomsnittligt antal steg/timma (n=16. Sex personer har ej använt stegräknaren) <10% 10-20% >20% <356 steg 3 3 356- 464 steg 2 3 1 >464 steg 4 Tabell 16 Projektavdelningen. Skattad procentandel gående under en arbetsdag och genomsnittligt antal steg/timma (n=6. Sex personer har ej använt stegräknaren) <10% 10-20% >20% <356 steg 2 3 356- 464 steg 1 >464 steg Tabell 17 Planavdelningen. Skattad procentandel gående under en arbetsdag och genomsnittligt antal steg/timma (n=13. Fem personer har ej använt stegräknaren) <10% 10-20% >20% <356 steg 2 2 1 356- 464 steg 1 2 3 >464 steg 2 Ingen på Parkavdelningen använde stegräknaren. Korrelationskoefficienten för skattad procentandel gående och genomsnittligt antal steg/timma beräknades till 0,68. Ett spridningsdiagram ger information om fördelningen av materialet (diagram 1).

13 Diagram 1.Beskrivning av fördelningen avseende genomsnittligt antal steg/timma och skattad procentandel gående under arbetsdagen.

Skattad procentandel gående och genomsnittligt

antal steg/tim

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

0 10 20 30 40 50 60

procentandel gående

genomsnittligt

antal steg/tim

4. Diskussion De flesta arbetstagare i undersökningsgruppen arbetade heltid och 11 personer hade arbetat minst 20 timmar övertid på en månad, vilket motsvarar ca en timma/dag. En person hade jobbat hela 80 timmar övertid eller ca fyra timmar/dag. Flera personer i chefsställning arbetade mycket övertid och förutom att det kan vara en hälsorisk, kan det också ge en ”dålig” signal till medarbetarna. Mest övertidsarbete utfördes på Plan-avdelningen där 72% angav detta. På denna avdelning bedömde halva arbetsstyrkan det som ”inte särskilt sannolikt/osannolikt” att hålla tidsramen för pågående projekt/arbetsuppgifter. De avviker således mycket från hela studiegruppens resultat där det bara var 21% som gjort denna bedömning. I en stor studie av datoranvändare har lika stor andel ansett detta [7]. Skälen till denna bedömning angavs främst vara ”för mycket annat arbete som inte direkt berör nuvarande huvudsakliga projekt”. Det var lättare att hålla kvalitetskraven och bara tre personer i hela undersökningsgruppen bedömde detta ”inte särskilt sannolikt/osannolikt”. Två av dessa arbetade på Planavdelningen.

14 Det arbetsmoment som upptog störst del av arbetstiden var inte oväntat ”datorarbete” men det fanns inom förvaltningen även parkeringsvakter med flera, som hade mycket lite datorarbete. Mest datorarbete hade man på Planavdelningen (medel 45% av arbetstiden) och Ledningskansliet (medel 46% av arbetstiden) och därefter kom skrivbordsarbete och möten som vardera svarade för i genomsnitt ca 15% av total arbetstid. Datorarbete utfördes i sittande av 92% av hela undersökningsgruppen. Endast 4% stod upp och 4% växlade stående och sittande. Skattningen av sittande i procent av den totala arbetstiden låg dock klart lägre, mellan 49 och 79% och i medeltal 68%. I en studie [3] av dataoperatörer hade arbetstagarna skattat sittandet till i medeltal 84% under en normal arbetsvecka. En mycket stor andel av Stadsbyggnadsförvaltningens personal utför alltså datorarbetet i sittande men har en lägre andel sittande av total arbetstid. Om den grupp som arbetade stående och gående mellan 50 och 98% togs bort så återstod 67 personer. Det fanns 49 el- eller balansbord att tillgå och sålunda hade 73% av dessa arbetstagare möjlighet att stå eller att växla stående och sittande arbetsställning. Frågan om varför möjligheten inte nyttjas har inte ställts i denna undersökning men bör penetreras närmare. Många balansbord var inte rätt inställda och därför svåra att reglera i höjdledd för arbetstagaren. Kunskapen om hur detta går till är dålig ute på arbetsplatserna. I en Arbetslivsrapport om datoranvändare, skrivs att ca 1/3 utför datorarbete tre timmar eller mer utan längre avbrott än 10 minuter [7]. I studiegruppen arbetade nästan hälften endast 1-2 timmar/dag utan längre avbrott än 10 minuter. Däremot angav mer än 1/3 datorarbete mer än 2 timmar/dag utan längre avbrott och nästan 1/5 mindre än en timma per dag. Det föreligger sålunda en större spridning i min studie jämfört med Arbetslivsrapportens. Besvär i nacke, rygg och övre extremitet 3 dagar eller mer senaste månaden, uppgavs av 74% av personalen,; kvinnor 75% och män 74%. Många studier har visat att besvärsförekomst i regel är större hos kvinnor och att besvär i nacke och skuldror dominerar [7, 3]. Det senare gällde också i studiegruppen där 42% angav smärta eller värk i höger skuldra och/eller arm (31% för vänster) och 40% i nacken. Dagliga besvär under den senaste månaden i höger skuldra och/eller arm hade 16% av studiegruppen (12 personer). Majoriteten var högerhänta (92%). På Parkenheten hade alla och på Trafikservice-enheten hade 85% besvär i någon av kroppsregionerna 3 dagar eller mer under den senaste månaden. På Trafikservice-enheten hade 53% besvär i nacken och på Parkenheten hade 83% besvär i höger skuldra och/eller arm. På dessa två avdelningar hade man störst andel genomsnittligt stående och gående och minst andel datorarbete. Smärta och värk i ovan nämnda områden kan vara ett uttryck för ”dålig arbetsställning” och/eller ökad anspänning i området pga stress. Ergonomens bedömning av ”arbetsställning” vid datorarbete avvek klart från arbetstagarnas skattningar. Till 59% bedömdes den av ergonomen vara dålig men bara 20% av arbetstagarna gav den minusskattning på en skala från -4 till +4. Som framgår av korstabell (tabell 9) så är det i 9 fall en och samma individ som bedömt att arbetsställningen är bra och där ergonomen gjort samma bedömning. Det motsvarar ¾ av de individer som ergonomen gett denna bedömning men en mycket stor andel av arbetstagarna är som framgår ovan och av korstabellen, här ”oeniga” med ergonomen. Korrelationskoefficienten var bara 0,10. I en ny studie fann man samma tendens dvs att ergonomen bedömning avseende arbetsställning var sämre än arbetstagarens skattning[4]. Dålig arbetsställning berodde ofta på olämplig höjd på bord och/eller stol, men också på icke optimal placering av styrdon eller skärm. Även för de två sistnämnda arbetsplatsvariablerna, skilde sig alltså ergonomens bedömning och arbetstagarens skattning åt. Ergonomen ansåg att 41% hade dåligt placerat styrdon emedan endast 13% av arbetstagarna tyckte placeringen var obekväm/dålig. Styrdonets placering markerades i enkäten på ”icke-optimalt” område av 55%. I andra studier har man funnit en högre procentsats. I en av dem hade ca 66% icke-

15 optimal styrdonsplacering [7]och i en annan gällde detta för 67% av männen och 78% av kvinnorna [3]. Flera arbetstagare på Stadsbyggnadsförvaltningen använde Roller Mouse/Bar Mouse eller sladdlös datormus som ibland var placerad framför kroppen och då alltså gav en optimal placering. Utöver att arbetsplatsens utformning påverkar arbetsställning och arbetsteknik, så kan även en dålig kroppsmedvetenhet göra det. Lyhördheten för det sinne som registrerar muskelspänningar och leders ställning, kan vara dålig. Flera metoder fokuserar på träning av detta; Basal Kroppskännedom, Alexander- och Feldenkraismetoden. De är alla somatiska pedagogiska metoder som syftar till att öka såväl kroppslig som mental medvetenhet. Feldenkrais skriver till exempel om ”lätt hållning inte rätt hållning [9]. Gruppverksamhet med denna inriktning bedrivs kontinuerligt på Kommunhälsan och syftar bl a till att individen genom ökad medvetenhet; ett förfinat kroppssinne, ska bli mer lyhörd för olämplig belastning och själv ges möjlighet att upptäcka eventuella ergonomiska brister. Arbetet bedrivs både förebyggande och där behov framkommit. För att kunna bedriva ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete krävs även arbetstagarens medverkan och möjlighet att uppfatta ohälsorisker och att rapportera dessa till arbetsledaren. I samband med ett arbetsplatsbesök kan man relativt lätt visa på hur det kan bli med en bättre belysning eller med en rätt inställd arbetsstol eller arbetsbord. Svårare är att hitta en ”strömbrytare” för avstängning av onödig, vanemässig muskelanspänning eller olämplig ställning i ryggrad eller arm. Detta kräver som ovan nämnts tid för träning av kroppsmedvetenhet. De flesta hade en bra arbetsstol men flertalet hade inte ställt in den efter sina kroppsmått och kunskapen om inställningsmöjligheter var ytterst bristfällig. Det framstod som ogörligt att under ett kort arbetsplatsbesök bedöma ”klimat”. Detta var tätt följt av ”arbetsutrymme” det som högst andel personer skattade mest negativt (-3 , -4) av de 11 arbetsplatsvariablerna. Här fanns bättre samstämmighet mellan arbetstagarnas skattningar och ergonomens bedömningar och korrelationskoefficienten var 0,73. Korstabellen (tabell 10) bekräftar detta. De låga skattningarna avseende arbetsutrymme kom från Planavdelningen och Trafikservice-enheten. Det har i samband med ergonomens arbetsplatsbesök framkommit att vissa arbetsuppgifter kräver stora ytor och omflyttningen innebar en förtätning dvs mindre yta/anställd och därmed mindre bordsytor. Trafikservice-enheten ingår sen 1 mars 2005 i ett projekt som drivs av Arbetslivsinstitutet och Karolinska Institutet. Projektet innebär bland annat 6 timmars arbete med heltidslön . Därför krävs nu nyanställningar och därmed ett ännu större behov av lokaler. Detta behov har sen länge signalerats till ansvarig tjänsteman i kommunen. Förvaltningsledningen önskar nu använda resultaten från denna studie för att få ytterligare argument. På grund av rapporterade klimatproblem kopplas nu arbetsmiljöingenjören in för att utföra mätningar som förvaltningen sen kan använda vid samtal med fastighetsägaren. I föreskriften som tar upp buller [10] anges i kommentarerna ett högsta värde på 40dB(A) vid arbetsförhållanden där stora krav ställs på stadigvarande koncentration eller behov av att kunna föra samtal obehindrat. Man skriver också i råden till annan föreskrift [11] att ”det (bullret) i många fall upplevs som störande och tröttande”. Bullernivån i den här studien låg på mellan 28 och 45 dB(A) och på 11 arbetsplatser uppmättes mellan 40 och 45 dB(A). På flera arbetsplatser noterade ergonomen dock ett störande ”surr” från centralenheterna och /eller lågfrekvent ”dån” från ventilationen. Även om detta ljud ej alltid översteg 40dB(A) kan det vara en betydande stressor som kan ge oönskade

16 konsekvenser. Även i andra undersökningar har klimat, buller och dagsljusavskärmning skattats lågt [7, 3] Förvaltningens IT-tekniker får i uppdrag att i förekommande fall ta ner centralenheten till rullvagn under bordet och/eller se över centralenheten, eventuellt överväga byte. Störande ljud från ventilationen tas upp med fastighetsförvaltaren. I Arbetsmiljöverkets föreskrift som behandlar ljusmiljön [11] anges inga gränsvärden men man skriver i råden till § 13 att ”en god arbetsplatsbelysning har i första hand till uppgift att tillgodose behovet av ljus för arbetsuppgiften” och att ljusbehovet även bestäms bland annat av den individuella synförmågan. Man hänvisar till en publikation med tabellverk innehållande rekommenderade belysningsstyrkor [12] och där anges för ”vanligt kontorsarbete” 500 lux och för läsning av handskrift och datalistor 750 lux. När det gällde allmänbelysningen utfördes också mätningar på grund av ergonomens subjektiva intryck av att den var dålig. Endast tre personer ( äldre) hade skattat den mycket lågt (-3 och -4). Mätning av belysningsstyrka visade att 27% hade mindre än 300 lux och drygt hälften av dessa hade bara 250 lux eller mindre. Det var bara 8% eller sex personer som hade mer än 500 lux och fem av dessa var parkeringsvakter som ju tillbringar största delen av arbetstiden ute. Det belysningskoncept som valts med indirekt allmänbelysning måste nu närmare undersökas och åtgärdas. Det kan gälla underhåll och /eller byte av rör. Dålig allmänbelysning kräver bra arbetsplatsbelysning och det innebär i många fall behov av flera bordslampor eftersom man på förvaltningen ofta arbetar över stora eller på olika arbetsytor. I dessa fall förespråkas en bättre allmänbelysning. Tretton personer hade ingen särskild arbetsplatsbelysning, dvs lampa på bord och den ”låga” svarsfrekvensen (70) på fråga om arbetsplatsbelysning, kan bero på detta. Totalkomforten beräknades och kategoriserades i låg, mellan och hög komfort. I en studie med ca 1300 datoranvändare och där man gjort på samma sätt, låg gränsen för låg komfort på mindre än eller lika med 2 [3]. Hos Stadsbyggnadsförvaltningen personal, låg den på mindre än eller lika med 11. Resultatet kan tala för en relativt god fysisk totalkomfort i studiegruppen. Samtliga arbetstagare hade svarat på de 11 frågor som skulle spegla de psykosociala arbetsförhållandena. Frågorna gällde psykologiska krav i arbetet samt stimulans och påverkansmöjligheter (kontroll). Frågor avseende stöd har inte tagits med i denna studie. Summerade värden för krav- respektive kontrollfrågorna fördelades i fyra grupper och baserades på den övre och den undre kvartilen. Av den totala undersökningsgruppen befann sig 40% i någon av de fyra grupperna; ”spänt arbete” 6%, ”aktivt arbete”14%, ”avspänt arbete”10%, ”passivt arbete”10%. I en undersökning [13] med drygt 1000 deltagare befann sig knappt 4% i gruppen ”spänt arbete” och drygt 7% av kvinnorna och 3% av männen i ”passivt arbete”. ”Spänt arbete” innebär höga krav men låg kontrollmöjlighet (stimulans/inflytande/påverkansmöjlighet) och är ur hälsoaspekt den sämsta varianten. ”Aktivt arbete” med höga krav i kombination med hög kontroll bedöms ofta vara den bästa kombinationen. ”Avspänt arbete” med hög kontroll och låga krav kan ibland vara den ideala arbetssituationen. ”Passivt arbete” innebär att man både har låga krav och låg kontroll och bedöms vara det näst sämsta alternativet [13]. Många ur studiegruppen hamnade i gruppen ”aktivt arbete”.

17 PA-konsultens fråga angående risk för stressrelaterad ohälsa är svår att besvara men det finns personer som tycks ha en alltför stor arbetsmängd; svårt att hålla tidsramar och övertid. De flesta av dem finns på Planavdelningen. Fysisk besvärsförekomsten är dock inte högst på denna avdelning där majoriteten är kvinnor (78%). Två av de totalt fem personerna som fanns i gruppen ”spänt arbete” arbetade på planavdelningen och de hade också skattat påfallande låg totalkomfort. Planavdelningen stod för flest antal eller 61% mycket låga skattningar (25 stycken,-3, -4) avseende bekvämlighet. Ett ”företag” som styrs av politiker är ofta utsatt för en ryckighet vad gäller uppdragen men huruvida Planavdelningen är den avdelning som är mest ”drabbad” av detta är inte närmare undersökt. Korrelationskoefficienten för skattad andel gående och antal steg i genomsnitt/timma är 0,68. En författare anser att 0,70 kan betraktas som ett högt samband [14] medan annan författare skriver att det alltid måste tolkas i sitt sammanhang och avgöras från fall till fall [8]. Men 2/3 av de personer som skattat stor andel gående (övre tertilen) hade också gått mycket det vill säga de låg i den övre tertilen för antal steg/timme. Det förefaller dock vara svårare att skatta en lägre andel gående. Man kan i materialet också se 9 personer som skattat andel gående 0% - 5% men som ligger i den mittre tertialen dvs gått 358 – 466 steg i timmen under arbetsdagen. Många har spontant sagt att de blivit förvånade över att de gått så många steg under arbetsdagen Enligt en i år publicerad litteraturstudie anser författarna att pedometri har vetenskapligt stöd som mått på fysisk aktivitet men att det finns ett stort behov av fortsatt forskning för att bestämma tillförlitliga måttskalor [15]. De anger dock ett preliminärt index; mindre än 5000 steg/dag indikerar en stillasittande livsstil och mer än 10 000 steg klassificeras som en aktiv livsstil. Stegräknare har använts i flera forskningssammanhang både i Sverige och USA. En fallstudie för ett urval av olika arbetsuppgifter gjordes 2001 [16]. Man mätte deltagarnas aktivitet både på arbetsplatsen och på fritiden. En sjuksköterska gick till exempel 12 496 steg under sitt arbetspass men en data-administratör bara 2 459. Att data-administratören sen hade gjort 10 553 steg och sjuksköterskan 3 127 på fritiden, jämnade naturligtvis ut totalsumman för hela dagen och båda kan anses ha en ”mycket aktiv livsstil”. I en studie som bl a utvärderat stegräknare [17] skriver man att ”stegräknare kan användas för att erhålla ett grovt mått på antal tagna steg”. Undersökningsgruppen högsta värde noterades av en parkeringsvakt; 14 137 steg under en 8-timmars arbetsdag. Om man bortsåg från parkeringsvakterna så hade en tekniker som lägsta värde angett 5 404 och som högsta 9 424 steg under en hel arbetsdag.

5. Slutsats • Planavdelningen skiljde sig från de andra avdelningarna avseende

arbetsförhållanden. De hade mest övertidsarbete, stor andel datorarbete som oftast utfördes i sittande, halva arbetsstyrkan hade svårt att hålla tidsramar, de uppgav låg totalkomfort och hade flest negativa skattningar av enskilda arbetsplatsvariabler.

• Det var 73% som hade möjlighet att stå och arbeta vid sin dator men endast 12%

av dessa använde den.

18

• Viss risk för stressrelaterad ohälsa finns men de flesta hamnade i gruppen ”aktivt arbete” som bedöms vara den bästa kombinationen.

• Besvärsfrekvensen var hög särskilt i nacke och höger skuldra och/eller arm. Det

var 42% (32 personer) som hade besvär i höger skuldra och/eller arm och 12 av dessa hade haft dagliga besvär under den senaste månaden.

• Bäst samstämmighet (arbetstagarnas skattning och ergonomens bedömning)

förelåg för ”arbetsutrymme” och sämst för ”arbetsställning”.

• Arbetstagarna hade skattat ”klimat” och ”arbetsutrymme” lägst och ergonomens bedömning var lägst för ”arbetsställning” och ”styrdonsplacering”.

• Det tycks vara lättare att skatta procentandel gående av arbetsdagen för den som

går mycket än för den som går lite. Det var 15 personer som skattat hög andel gående och 2/3 av dem gick också mycket.

• Det systematiska arbetsmiljöarbetet förutsätter att arbetstagarna har kunskap om

och god lyhördhet för olika arbetsmiljöfaktorer. Resultaten av denna studie synliggör brister.

6. Tack till min handledare docent Lena Karlqvist och examinator professor Ewa Wigaeus Tornqvist samt till all inblandad personal på Stadsbyggnadsförvaltningen. En ros även till arbetsmiljöingenjör Ola Brostam för det han lärt mig om ljus och ljud.

7. Referenser

[1] Eskilstuna Kommun, Kommunledningsförvaltningen, Personalidé 2000, Service- gruppen 1997. [2] AFS 2001:1, Systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetarskyddsstyrelsens författnings- samling. [3] Karlqvist L, Wigaeus Tornqvist E, Hagberg M, Hagman M, Toomingas A. Self- reported working conditions of VDU operators and associations with musculo- skeletal symptoms: a cross-sectional study focussing on gender differences. Inter- national Journal of Industrial Ergonomics 2002; 30: 277-294. [4] Lindegård Andersson A, Karlberg C, Wigaeus Tornqvist E, Hagberg M, Toomingas A. Concordance between observation of workstation layout and working postures, and ratings of perceived exertion and comfort during VDU-work. In: Läubli T, Schenk P,

19

Klipstein A, editors. Fifth International Scientific Conference on Prevention of Work Related Musculoskeletal Disorders_PREMUS 2004; 2004; Swiss Federal Institute of Technology, ETH Zurich; 2004. p. 399-400. [5] Karasek R, Theorell T. Healthy Work – Stress, Productivity and the Reconstruction of Working Life. New York: Basic Books Inc Publishers, 1990. [6] Karlqvist L, Hagberg M, Hansson G-Å, Huld Mattsson G, Neelakantan G et al. God arbetsmiljö vid bildskärmsarbete med datormus I den grafiska branschen. Faktorer som påverkar komforten och ett förslag till kravspecifikation för arbetsplatsutform- ning där datormus hanteras. Solna: , Arbetsmiljöinstitutet, Arbete och hälsa 1995:21. [7] Hagman M, Wigaeus Tornqvist E, Hagberg M, Hansson Risberg E, Isaksson A.

Arbetsförhållanden och hälsa bland datoranvändare. Stockholm: Arbetslivsinstitutet, Arbetslivsrapport 2001:12. [8] Byström J, Grundkurs i statistik. 4 uppl. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur, 1985.

[9] Feldenkrais M, Medvetenhet genom rörelse. Lund: bookLund förlag, 1999. [10] AFS 1992:10, Buller. Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling. [11] AFS 2000:42, Arbetsplatsens utformning. Arbetarskyddsstyrelsens författnings- samling. [12] Belysning inomhus. Riktlinjer och rekommendationer 1990. Stockholm: Ljuskultur

[13] Andersson Hjelm, I-L, Att arbeta i en småföretagarregion. Krav, kontroll, socialt stöd samt känsla av sammanhang ur kvinnors och mäns perspektiv. Stockholm:

Arbetslivsinstitutet, Magisteruppsats i ergonomi 1999.

[14] Carlsson M, Rönér Douhan G, Statistik – en introduktion. Stockholm: Runa förlag, 1992.

[15] Tudor-Locke C, Bassetts DR Jr. How many steps per day are enough? Prelimiary pedometer indices for public health. Sports Medicin 2004;34(1):1-8. [16] Raustorp A. Räkna dina hälsosamma steg. 1 uppl, Uppsala, Kunskapsföretaget i Uppsala AB, 2002.

[17] Selin K, Karlqvist L, Widholm B, Wiktorin C, Winkel J. Utvärdering av stegräknare

och posimeter för att bedöma variation av fysisk aktivitet i Stockholmsundersökningen 1. In: Hagberg M, Hogstedt C, eds. Stockholmundersökningen 1. Stockholm: MUSIC Books, 1993: 70-78.

20

21

22