Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer...valfrihet i livsstil, arbetsförhållanden och tillgång till sjukvård och andra offentliga tjänster (kategorierna 4, 5 och

Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer

Folkhälsovetenskapens utveckling

Onsdag 15/9

[email protected]

15 september 2010Namn Efternamn 2

Vad är hälsa?

” Hälsa ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt

välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom och inte bara

frånvaro av sjukdom” (WHO 1948).

Enligt WHO:s definition:

• bör hälsa vara en fundamental rättighet för alla människor,

oberoende av religion eller politiska åsikter;

• tydligt betonar att både fysiska, psykiska och sociala faktorer har

betydelse för att komma tillrätta med ojämlikhet vad beträffar

hälsan;

• markera att sådana faktorer som boende, arbetsliv, ekonomiska

möjligheter och socialt nätverk har betydelse för att minska

ohälsa.


Ojämlikhet

• Ojämlikhet refererar till skillnader i ekonomisk fördelning,

inkomster, social status eller makt.

• Begreppet avser typiskt sett ojämlikhet mellan individer och

grupper inom ett samhälle, men kan även avse ojämlikhet mellan

nationer.


Jämlikhet i hälsa”avsaknad av systematiska och potentiellt

påverkbara skillnader i en eller flera av

hälsans aspekter som finns mellan olika

befolkningar eller befolkningsgrupper,

befolkningsgrupper, definierade socialt,

ekonomiskt, geografiskt eller efter kön”.

* Definitionen av jämlikhet kräver att

avsaknaden av skillnaderna är systematiska;

* Systematisk här innebär att skillnaderna har

påvisats i upprepade undersökningar som

genomförts i olika jämförbara grupper av

människor.

15 september 2010Namn Efternamn5

Ojämlikhet i hälsa (inequalities)•Begreppet ojämlikhet syftar på skillnader som är onödiga, som skulle kunna undgås, och som ses som orättvisaoch orättfärdiga;

•Ojämlikheterna lägga till missgynnade grupper i ytterligare nackdel med avseende på hälsa, minskande möjligheter att vara friska;

•Ojämlikhet i hälsa är mätbara skillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper beroende på socioekonomisk ställning, geografiskt område, ålder, funktionshinder, kön eller etnisk grupp.

� * Jämlikhet i hälsa kan gälla olika aspekter av hälsa:

� - förekomst av dödlighet,- sjukdomar, - upplevd hälsa och skador, - förekomst av bestämningsfaktorer(exempelvis fysisk aktivitet), och - konsekvenser av sjukdom (exempelvisfunktionsnedsättning och sjukpensionering).

�

* Jämlikhet i hälsa innebär lika möjligheter att friska, för alla befolkningsgrupper.

�

* Definitionen utgår från begreppet ”jämlikhet” som en översättning av engelskans ”Equity”;* ”Equity” kan även översättas som ”rättvisa”;

�

* Begreppet har en uppenbar moralisk innebörd (om ett förhållande är ”orättvist” finns en uppmaning till handling).

15 september 2010Namn Efternamn6

Engelskt definition:

“Health inequities are differences in health that are unfair and unjust,

avoidable and unnecessary ” (i.e. they are neither inevitable nor

irremediable), and which systematically burden populations rendered

vulnerable by underlying social structures and political, economic and legal

Institutions).

– Whitehead 1992.


• Ojämlikhet systematiskt sättar människogrupper som redan är socialt

missgynnade (fattiga, kvinnor och/eller medlemmar av en etnisk, ras eller

religiös grupp) på ytterligare negativa effekter med avseende på deras

hälsa.

• Det föreligger stora skillnader i hälsa mellan människor (olika kön, olika

etniska grupper, kultur, sexuell läggning, mellan olika åldersgrupper,

mellan personer som lider av psykiska problem eller inlärningssvårigheter

och övriga befolkningen); mellan olika socioekonomiska grupper; mellan

länder, mellan regioner; samt inom länder, och inom regioner.

• Ur ett folkhälsoperspektiv är det väldigt viktig att forskningen identifiera

sociala och andra skillnader i hälsa, såsom den försöker förklara dessa

skillnader, och kan bidrar med kunskapsbaserad information om hur dessa

sociala riskförhållanden ska kunna förebyggas och undvikas! 15 september 2010

Namn Efternamn

8

Ojämlikhet i hälsa mellan regioner


Ojämlikhet i hälsa mellan regioner forts.


• Ojämlikhet i hälsa föreligger mellan och inom olika regioner i världen;• Ojämlikheten kvarstår och fortsätter att öka i många fall;• Barnadödligheten per 1000 levandefödda:

1990 2006• SSA 19% 50% • Väst + Cent Afrika 10% 30%• Öst + Cent Afrika More than

doubled•Centralafrika 187 193•Västafrika 215 183•Nordafrika 40 17

•Barnadödligheten i Mali 238/1000 levande födda, 105/1000 i Kenya, och 33/1000 levande födda i Vietnam.• Skillnaderna ökar;• Spädbarnsdödligheten var 180/1000 levande födda i Afrika söder om Sahara i 1990 och 9/1000 levande födda i industriländerna (en 20-faldig skillnad).


• Minskningstakten i barnadödligheten har visat tecken på avmattning i olika regioner i världen;

• stort har samband med smittsamma sjukdomar, särskilt akuta luftvägsinfektioner och diarré, ekonomisk nedgång, hiv / aids-epidemin, ökning av läkemedelsresistenta malaria låga nivåer av vaccinationstäckning mot barnsjukdomar och väpnade konflikter i flera länder


Ojämlikhet i hälsa mellan länder

• Den största variationen finns mellan moderna välfärdsstater och vissa utvecklingsländer;

• Medellivslängden är ett av de mest använda måtten på hur folkhälsan utvecklas och det används ofta när man jämför olika länder;

• Medellivslängden är ett av de mest använda måtten på hur folkhälsan utvecklas;

• Medellivslängden är hög för män i Sverige ur en internationell perspektiv;

• Svenska kvinnor ligger således inte lika bra till som männen.


Ojämlikhet i hälsa mellan länder forts.

• Dödligheten är högre bland kvinnor i åldern 60–74 år i Sverige än i flertalet av de

europeiska länderna;

• Bland yngre kvinnor är dödligheten däremot bland de lägsta;

• En viktig anledning är att svenska kvinnor som idag är medelålders och äldre har

rökt i högre utsträckning än vad kvinnor gjort i de flesta andra länder;

• Det beror på att rökning bland kvinnor blev vanligt förhållandevis tidigt i Sverige;

• Idag röker svenska kvinnor i ungefär samma utsträckning som kvinnor i de flesta

europeiska länder;

• Män röker i betydligt mindre utsträckning än europagenomsnittet;

• Nu minskar andelen rökare bland kvinnor i Sverige samtidigt som rökning blivit

vanligt bland kvinnor även i de andra länderna;

• Detta innebära att svenska kvinnors medellivslängd kommer att öka mer än i många

andra europeiska länder framöver.

Ojämlikhet i hälsa mellan socioekonomiska grupper


• Betydande skillnader i hälsa finns ävenmellan olika socioekonomiska grupper;

• Barnadödlighet varierar enligt socioekonomiska femtedelen (quintiles)mellan länder (4 länder i detta

exempel);

• Inom länder är barnadödligheten störst bland de fattigaste hushållen;

• Här finns också en social gradient: ju högre socioekonomisk nivå i hushålletdesto lägre dödlighet;

Utbildning och risken för tidig död **Den höjda utbildningsnivån är sannolikt en viktig orsak till den ökande medellivslängden.* Bland både män och kvinnor är dödsrisken nästan dubbelt så stor i åldern 30–74 år bland personer med enbart grundskola jämfört med personer med eftergymnasial utbildning;* I samtliga utbildningsgrupper har kvinnor en lägre dödsrisk än män, när man jämför kvinnor och män från samma utbildningsgrupp;* Däremot har kvinnor med grundskoleutbildning en högre dödsrisk än män med eftergymnasial utbildning;* Det är bara bland kvinnor med eftergymnasial utbildning som dödligheten bland kvinnor har minskat i någon större utsträckning de senaste femton åren i åldern 30–74 år:* Bland män minskar dödligheten i alla utbildningsgrupperna


Orsakerna till ojämlikhet i hälsa

• Orsakerna till ojämlikhet i hälsa är komplexa;

• En viktig orsak är socialt betingade hälsoskillnader såsom livsstilsfaktorer

(rökning, kost, motion mm), och även bredare faktorer som fattigdom, bostäder

och utbildning.


Varför minska ojämlikheter i hälsa?

1. Ojämlikheter i hälsa är moraliskt oförsvarbart;

2. Vinster för andra i befolkningen än de som har den sämsta hälsan, en "Spill over"

effekt;

3. Ojämlikheten kan till stor del undvikas;

4. Ekonomiska ojämlikheter är inte en tillfällighet (följd av beslut som fattats av

samhället på frågor som påverkar hälsa och välfärd);

5. Kostnadseffektiva åtgärder till stor del finns. Att minska ojämlikheter i vissa fall

kan leda till bättre hälsoresultat än vad som kan uppnås genom liknande utgifter

på

annat håll;

6. Ojämlikhet kan leda till social instabilitet;

7. Möjliggöra för folk att uppnå andra mål i livet.15 september 2010Namn Efternamn

18

• Varför mäta ojämlikhet i hälsa?

Det finns många skäl till att mäta ojämlikhet i hälsa.

1. För att beskriva fördelning av ohälsa som fenomen, utan någon knytning till

åtgärder;

2. Att beskriva fördelningen med avsikt att förstå dess orsaker;

3. Att mäta utveckling av jämlikheten i hälsa över tid för att klargöra om jämlikhet i

hälsa, sett som politiskt mål, är på väg att uppnås eller inte. • Indelning av befolkningen i grupper* Det första kännetecknet av social position är det systematiska mönstret av skillnader i

hälsa;

* Sjuklighet och dödlighet ökar med minskad social position;

* Indelningen brukar främst göras efter mått på

- social position,

- kön,

- ålder,

- etnicitet och

- efter geografiskt område för bostaden. 15 september 2010

Namn Efternamn

19

* Dessa mått är delvis beroende av varandra.

* Vidare kan hälsoeffekterna av tillhörighet till en typ av kategori påverkas av

tillhörigheten till en annan typ av kategori.

* Exempelvis kan hälsoeffekterna av låg social position, i kombination med bostad

i

ett socialt utsatt område, vara större än effekten av dessa aspekter behandlade

var

och en för sig.

• Det finns sociala hierarkier i alla samhällen inom vilka ekonomiska och sociala resurser är ojämnt fördelade på ett sätt som inkräktar på människors frihet att leva det liv de värdesätter;

• Detta i sin tur har en betydande inverkan på hälsan och dess fördelning i samhället;

• Ojämlikhet i hälsa är mätbara skillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper beroende på socioekonomisk ställning, geografiskt område, ålder, funktionshinder, kön eller etnisk grupp, och systematiskt sätta grupper av människor som redan är socialt missgynnade (fattiga, kvinnor och / eller medlemmar av en etnisk, ras eller religiös grupp) på ytterligare negativa effekter när det gäller deras hälsa;



* Whitehead konstaterade att vilka skillnader i hälsa som kan anses vara ofrånkomliga och oundvikliga och vilka som kan sägas vara onödiga och orättvisa att variera med tid och plats.

* Hon lade fram 6 allmänna bestämningsfaktorer för skillnader i hälsa

1. Fysiska och biologiska variationer [skillnader, ej ojämlikheter];

2. Hälsoskadliga beteende (fritt informerat val) [skillnader, ej ojämlikheter];

3. Övergående fördel i hälsa av en grupp jämfört med en annan grupp när denna grupp är

först med att anta ett hälsofrämjande beteende (så länge som andra grupper har möjlighet att

komma i kapp ganska snart) [skillnader, ej ojämlikheter];

4. Hälsoskadliga beteende (med stränga restriktioner i val av livsstil)[onödig och orättvis, och

därmed ojämlikheter];

5. Exponering för ohälsosamma, stressigt levnads- och arbetsvillkor [onödig och orättvis, och

därmed ojämlikheter];

6. Otillräcklig tillgång till grundläggande hälsotjänster och andra offentliga tjänster


• Den allmänna uppfattningen är att skillnader i hälsa i samband med biologisk variation, fritt informerat val och övergående hälsorelaterade fördelar när det antar ett hälsofrämjande beteende (faktorerna i kategorierna 1, 2 och 3) är mindre benägna att vara oundvikliga eller rättvist ojämlikhet i hälsa (inequalities).

• Skillnader som härrör från faktorer där enskilda personer har mindre valfrihet i livsstil, arbetsförhållanden och tillgång till sjukvård och andra offentliga tjänster (kategorierna 4, 5 och 6) är mer sannolikt att betraktas som onödig och orättvis, och därmed ojämlikheter (inequities).

Exempel:

* Skillnader i hälsa mellan gamla och unga, män och kvinnor;

* Högre incidens av osteoporos hos äldre kvinnor jämfört med äldre män;

Dessa kan hänföras till naturliga åldrandet hos människor och biologiska

skillnader mellan män och kvinnor (skillnader i hälsa som är "oundviklig" och

därför inte orättvisa – Inequalities)


Paus !


Hälsans Bestämningsfaktorer

”En mängd olika faktorer som påverka en individs hälsa”

• Faktorer som påverkar folkhälsan varierar över tid i takt med samhällsutvecklingen;

• Människors levnadsvanor (mat, tobak, alkohol, droger och fysisk aktivitet) har stor

betydelse för folkhälsa;

• Hälsan ser olika ut i olika grupper därför att levnadsvanor skiljer sig åt i olika grupper

(beroende på kön, ålder, utbildning och boendeförhållande);

• Människors livsstil är i stor utsträckning beroende av andra bestämningsfaktorer,

såsom kultur, sysselsättning, utbildning, inkomst samt sociala och grupprelaterade

nätverk;

• Ohälsosamma levnadsvanor har en tendens att finnas hos utsatta personer (t.ex.

lågutbildade, ekonomiska utsatta).

• Utsatta personer har en tendens att har fler än en ohälsosamma levnadsvanor15 september 2010Namn Efternamn 25

Livsstilen = Levnadsvanor + livssituation

• Begreppet ”livsstil” beskiver hur de olika levnadsvanor visar sig, samt speglar

hur människor lever utifrån sin livssituation;

• Val av livsstil är styrt av:

� livslång erfarenhet

� samspel med andra

� självkänsla, samt

� vilket hälsofrämjande stöd från det omgivande samhället.

• Val av livsstil är inte ett fritt intellektuellt val av vanor!

Exempelvis:

Ensamstående mödrar med låg inkomst i förortsområden röker i helt annan omfattning

vs

Kvinnor med högre utbildning och en stödjande familjesituation i samma åldersgrupp.


• Hälsans bestämningsfaktorer utgår från faktorer i samhällen och människors

levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa (i stället för att utgå från

sjukdomar eller hälsoproblem);

• De nya svenska folkhälsomålen utgår helt från sådana bestämningsfaktorer (och

inte från att minska sjukdomsförekomst);

• Många av dessa faktorer, som påverkar befolkningens livsvillkor, ligger utanför

den enskilda människans kontroll;

• En bestämningsfaktor kan verka både som frisk-, skydds- och hälsofrämjande

faktor eller som riskfaktor.

• Denna modell visar att hälsans bestämningsfaktorer finns inom många

verksamhetsområden.

• Modellen visar också vilken bredd folkhälsoarbetet måste ha.


Fördelen med att formulera folkhälsomål i termer av bestämningsfaktorer

• Målen:

� blir åtkomliga för politiska beslut,

� kan påverkas genom olika typer av samhällsinsatser.

� sådana mål pekar på de hälsofrämjande och förebyggande möjligheterna.

� ställer även stora krav på att folkhälsoarbetet skall vara kunskapsbaserat.

� placerar huvuddelen av folkhälsoarbetet utanför sjukvården


• Den enskildes hälsa/ohälsa beror på:

� Ett nära samspel mellan individens:

- Arv/genetiskt uppsättning,

- Omgivande miljöfaktorer (stöd/påfrestningar),

- Livsstilen

- Hälso- och sjukvårdens resurser

• Hälsans bestämningsfaktorer och i vilken grad dessa är avgörande

för utfallet skiljer sig hos barn och hos vuxna individer.


Helhetsperspektiv på hälsans bestämningsfaktorer


Modellen (hjulmodell/ekologisk modell):

� Innehåller hälsans bestämningsfaktorer;

� Illustrera miljöns inverkan på hälsan;

� Betonar att flera faktorer vanligen samverkar för att påverka

människans hälsa;

� Ge en generell bild av de faktorer som påverkar människors hälsa

oberoende av var i livet eller i världen som individen befinner sig;

� Modellen måste beaktas och tolkas utifrån den målgrupp som är i

fokus.15 september 2010Namn Efternamn 31

Modellen består av:

� En central kärna där individfaktorer såsom ålder kön och arv ryms;

� Runt denna har sedan lagts fyra olika nivåer/skikt med faktorer av

skilda slag:

� Samhälleliga och lokal nätverk;

�Levnadsvillkor och arbetsförhållande;

�Generella socioekonomiska kulturella; och

�Miljörelaterade faktorer


• Biologiska faktorer (arvet eller genetiken):

* Spelar stor roll för hälsa och sjukdom hos människor;

* Kan inte påverkas av människor;

* Spelar större roll för individens hälsa under uppväxten än under

vuxenlivet.

• Individuella livsstilsfaktorer:* Kostvanor;

* Motion;

* Alkohol/narkotika;

* Rökning,

* Sex/samlevnad

* Sömnvanor15 september 2010Namn Efternamn 33

• Samhälleliga och lokal nätverk: * Individens tillgång till socialt stöd och sociala nätverk; samt

* Tillgången till stabila och starka nära relationer

• Levnadsvillkor och arbetsförhållande:

* Styr hur en persons levnadsvillkor ser ut, exempelvis:� tillgång till bra bostäder;

� god hälso- och sjukvård;

� säkert vatten och avlopp; samt

� ett hållbart jordbruk som ger god livsmedelsproduktion.

• Generella socioekonomiska kulturella och miljörelaterade faktorer:

* Övergripande sociala, kulturella, ekonomiska och miljörelaterade

faktorer t.ex. religion, kultur, natur, graden av jämställdhet, jämlikhet i

samhället, den nationella säkerheten.


Documents

Skillnader i hälsa och hälsans bestämningsfaktorer...valfrihet i livsstil, arbetsförhållanden och tillgång till sjukvård och andra offentliga tjänster (kategorierna 4, 5 och