Gastrostomi och sondmatning

GASTRO= MAGE

STOMA= GÅNG/KANAL

Mini One ”Knapp”

Kimberly Clark

Corflo max peg

Skötsel av gastrostomiBasala hygienrutiner

Inspektera gastrostomin dagligen

Daglig rengöring med mild tvål och vatten

Torka torrt med ren handduk eller kompress

Rotera knappen ½ varv dagligen

Förband runt stomi behövs i regel inte – om förband används byts detta varje dag

Om sonden åker ut ska genast en ny sond sättas dit för att hålla stomat öppet

Tecken att vara uppmärksam på:

Röd, sårig eller irriterad hud

Blod, var eller andra tecken på infektion

Dålig lukt

Tryckskador

Diarré eller kräkningar

Feber

Smärta runt sonden

Tillförsel av näring och läkemedelDelegerade uppgifter

Typ av näring, vilken mängd, hastighet samt hur mycket vätska ordineras från dietist

Spola med vatten innan, mellan och efter avslutad läkemedelstillförsel samt före och efter näringstillförsel

Sondnäringen ska ha rumstemperatur

Patienten ska sitta upp eller ha höjd huvudända vid matning

Matningsmetoder

Kontinuerlig matning: Tillförsel sker över 16–20 timmar över dygnet. Mage och tarm bör tillåtas vila fyra timmar per dygn.

Intermittent matning: Innebär att sondnäringen fördelas som måltider över dagen.

Bolusmatning: Innebär att sondnäringen ges med speciell spruta, 6-8 gånger per dygn. Varje matningstillfälle bör ta 20-30 min.

MunvårdRengöring och munvård är extra viktigt för personer som får sondmat

Slemhinnorna blir skörare och salivproduktionen försämras

Ökad risk för karies och svampangrepp

Använd en mjuk tandborste och muntork för att torka ur munnen

StomiStomi= grekiska för mun, öppning

Kolostomi (tjocktarmsstomi)

Ileostomi (tunntarmsstomi)

Urostomi (avleder urin från urinvägarna)

Evertering av den yttersta tarmkanten vid stomioperation.

Kolostomi* Anläggs vid problem i tjocktarmen, ändtarmen

eller analen (ex vid coloncancer)

* Vanligtvis på vänster sida

* Röd i färgen, fuktig

* Ingen känsel

* Fastare avföring än ileostomi

Ileostomi* Anläggs vid problem i tunntarmen ex vid inflammatorisk tarmsjukdom* Vanligtvis på höger sida* Röd i färgen, fuktig* Ingen känsel* Lösare avföring än kolostomi

Urostomi

* Vanliga orsaker till en urostomioperation är tumörsjukdomar

i urinblåsan, neurogena störningar eller medfödda missbildningar

* Urinledarna frigörs från urinblåsan och fästes in i en bit av

tunntarmen som dras ut genom bukväggen I en stomi.

* Röd i färgen, fuktig

• Varje stomi är unik

• Olika stomier är olika stora och kan vara runda, ovala eller oregelbundna till formen. Stomin kan sticka ut eller ligga i hudnivå

Gemensamma egenskaper:

• Alla stomier ska vara blanka, fuktiga och röda, ungefär som slemhinnan inne i munnen

• En stomi har inga nerver. Därför känner men ingen smärta eller andra känselintryck från den

•Många blodkärl och kan blöda om den blir skavd eller irriterad. Detta är normalt, men om blödningen varar länge eller om utflödet från stomin är blodblandat ska du kontakta sjukvården

Omvårdnad av stomi* Basala hygienrutiner

* Avlägsna stomibandaget försiktigt

* Tvätta runt stomin med kompresser med tvål och vatten

* Håll huden ren och torr

* Hudskyddande barriärkräm kan användas

* Huden ska vara torr när bandaget sätts fast

BandageEndelsbandage- Allt-i-ett-bandage

Hela bandaget byts varje gång. Påsen kan vara sluten

eller tömbar.

Vanligtvis används sluten endelspåse vid fast avföring,

bytesfrekvens 1-2 gånger/dag samt vid behov.

Tömbar endelspåse används vid lös avföring, byts oftast dagligen

eller varannan dag samt vid behov.

Två-delsbandage

Består av en hudskyddsplatta som fäster på huden och en påse som ska tryckas, knäppas eller klistras på plattan. Plattan kan sitta kvar på huden några dagar och påsen kan bytas separat.

Plattan byts vid behov, oftast 2-3 gånger/vecka.

Sluten påse används vid fast avföring och byts 1-2 gånger/dag samt vid behov.

Tömbar påse används vid lös avföring och byts dagligen samt vid behov.

Visa större

Stomimaterial provas ut och förskrivs av en stomiterapeut

Stomimaterial ingår i högkostnadsskyddet (samma som för läkemedel)

Beställs och hämtas på apoteket

Det går bra att duscha utan stomibandage. Det går även bra att duscha, bada och bada bastu med ett stomibandage

De flesta stomipåsarna har ett inbyggt filter som släpper ut gaserna men filtrera bort lukten

Kostråd vid stomiSamma mat som innan operationen

Regelbundna måltider, tugga väl, ät långsamt

Ileostomi: Mycket vätska, salta extra på maten

Observera risken för uttorkning vid ileostomi

Undvik gasbildande mat så som lök, ägg och bönor

Vissa livsmedel kan vara trådiga och svårsmälta så som svamp, sparris, vitkål, rabarber, nötter och frön. Se till att tugga extra mycket och drick extra vätska till

UrinkateterNär behöver man få en kateter?

Exempelvis på grund av förstorad prostata eller att urinblåsans muskel är försvagad.

Vissa sjukdomar kan medföra problem att kontrollera urinblåsan till exempel stroke och Parkinsons sjukdom.

Skada på nerverna som reglerar när du behöver kissa.

Olika typer av katetrarTappningkateter, eller engångskateter.

Kvarliggande kateter som sätts genom urinröret, KAD.

Kvarliggande kateter genom huden, subrapubisk kateter.

RIK (ren intermittent kateterisering)

Tappningkateter, eller engångskateter. En tappningskateter sätts genom urinröret så att urinen kan rinna ut. Efter att blåsan är tömd tas katetern bort. Utförs ungefär var 4:e timme. Metoden medför vanligen färre symtomgivande urinvägsinfektioner än kvarliggande kateter. För att förhindra symtomgivande urinvägsinfektioner bör urinvolymen i blåsan inte överskrida 400ml.

Kvarliggande kateter som sätts genom urinröretKAD (kateter á demeure= kvarliggande kateter)

Kvarliggande kateter som sätts genom urinröret, KAD. Katetern kan vara kopplad till en urinpåse eller hållas stängd med en propp eller en klämma och öppnas när patienten behöver kissa. I den ände som förs in i urinblåsan har katetern en uppblåsbar ballong, som kallas för en kuff. Ballongen fylls med lite sterilt vatten när den är på plats. När ballongen vidgas hindrar den katetern från att glida ut.

Suprapubiskateter

Kvarliggande kateter genom huden, subrapubisk kateter. Katetern sätts in i urinblåsan genom huden på magen. Läkaren gör ett litet snitt i huden och sätter katetern på plats.Om katetern åker ut ska en extra finnas i hemmet. Sätt in en ny så snabbt som möjligt annars sluter sig hålet.

Skötsel av kateterByte av KAD görs vanligtvis var 3:e månad av sjuksköterska

En kvarliggande kateter som är stängd mellan tömningarna öppnas när personen känner dig kissnödig, eller med högst fyra timmars mellanrum. På natten brukar katetern vara öppen och kopplad till en påse

Kvarliggande tömningsbar påse byts var 5:e-7:e dag

Tillämpa basala hygienrutiner (www.vardhandboken.se – basala hygienrutiner)

Daglig noggrann tvätt av underlivet, urinrörsmynningen och den synliga delen av kateterslangen med mild tvål/tvättcreme och vatten

Komplikationer vid KADDet läcker urin. Att det läcker urin kan ha många orsaker. Det kan bero på att kopplingen mellan katetern och påsen inte sitter ihop ordentligt. Det kan även bero på veck på slangen.

Det blir stopp i slangen. Kommer det inte ut någon urin genom slangen har det blivit stopp. Då måste katetern spolas ren eller bytas ut av sjukvårdspersonal. Risken för stopp i katetern minskar om du tar för vana att dricka mycket.

Bakterier i urinen. Det finns alltid bakterier i urinen när du har en kvarliggande kateter och det är som det ska. Ofta krävs ingen behandling för detta. Ibland kan bakterierna orsaka en urinvägsinfektion som behöver behandlas. Då är det vanligt att du har ont i nedre delen av magen eller ryggen, du får feber eller blod i urinen. Du kan inte minska mängden bakterier genom att dricka mycket. Men du kan minska risken av problem med bakterierna genom att öka mängden urin. Det är bra att urinblåsan och katetern sköljs igenom av urinen regelbundet.

Kontakta sjuksköterska vid följande symtom:* Ont i nedre delen av magen, underlivet eller ryggen.

* Feber

* Blod i urinen efter att katetern suttit inne ett tag

* Stopp i katetern.

www.vardhandboken.se - kvalitetssäkrade metoder, praktiska råd och anvisningar för personal inom vård och omsorg