Ge ditt barn en gåvaAnna lapsellesi lahja

! " #$ %&'' ()*+ $+ #,-)

!"#$%&'()%www.folktinget.fi

folktinget@folktinget.fi

09-6844 250

Grafisk form: Christian Aarnio

Foto: Charlo(a Boucht

Tryck: juni 2013 / DMP, Helsingfors

.++) /)01$//$1& /)23) " 4

Inledning

För människan är språket en del av identiteten och något som visar vem man är. Språk skapar delaktighet och kultur-tillhörighet och fungerar som medel i samspel och lärande. Det är via språket som vi gör oss förstådda och förstår vår omvärld.

Språkutvecklingen är en livslång pro-cess som börjar före födseln. Förmågan att lära sig språk har barnet då det föds, men det beror på omgivningen hur språket växer och utvecklas.

Grunden till barnets språk läggs i hem-met och tiden före skolgången är betydel-sefull för barnets fortsatta språkutveck-ling. Den tidiga språkutvecklingen har konsekvenser för barnets skolgång och ger förutsättningar för lärandet av nya språk. Därför är det viktigt att vi stöder barnets språkliga utveckling redan från början. Att kunna uttrycka sig och bli hörd är en rättighet som gäller alla barn.

Det är vanligt att barn möter flera språk redan i sitt hem och barnen lär sig nya språk i skolan. Omkring !" miljoner människor i EU-länderna talar ett regio-nalt språk eller ett minoritetsspråk. Det

finns därför många familjer som har frågor kring fostran till flerspråkighet – du är inte ensam.

Johdanto

Kieli on osa ihmisen identitee(iä ja kertoo siitä, kuka hän on. Kieli luo osallisuuden tunne(a ja kul(uurista yhteenkuuluvuu(a ja on vuorovaikutuksen ja oppimisen väli-ne. Kielen avulla tulemme ymmärretyiksi ja ymmärrämme muita.

Kielen kehi(yminen on elämän mit-tainen, ennen syntymää alkava prosessi. Lapsella on syntyessään kielen oppimisen kyky, mu(a se, miten kieli kehi(yy, riippuu ympäris-töstä.

Lapsen kielen perusta luodaan ko-tona, ja aika ennen kouluunmenoa on merkitykselli-nen lapsen kielen kehitykselle. Kielen varhainen kehitys vaiku(aa lapsen koulunkäyntiin ja luo edellytykset uusien kielten oppimiselle. Siksi on tärkeää, e(ä tuemme jo aivan alusta saakka pik-kulapsen kielellistä kehitystä. On jokaisen lapsen oikeus osata ilmaista itseään ja tulla kuulluksi.

On tavallista, e(ä lapset tutustuvat jo kotona useaan kieleen, ja koulussa he oppivat uusia kieliä. Noin 50 miljoonaa EU-maiden asukasta puhuu alueellista tai vähemmistökieltä. Siksi monella perheellä on mielessään kysymyksiä, jotka lii(yvät lapsen kasva(amiseen monikieliseksi – et ole yksin.

• Då vi lär oss ett nytt språk lär vi oss samtidigt att betrakta världen på ett nytt sätt.

• Visa barnet att världen är full av språk och att språkkunska-per öppnar många dörrar.

• Kun opimme uuden kielen, opimme samalla tarkastelemaan maailmaa uudella tavalla.

• Osoita lapselle, e!ä maailma on täynnä kieliä ja e!ä kielitaito avaa monia ovia.

5 " #$ %&'' ()*+ $+ #,-) .++) /)01$//$1& /)23) " 6

Språken i Finland

Finland har två nationalspråk, finska och svenska. Tvåspråkiga äk-tenskap har blivit allt vanligare i Finland, och i dag finns det omkring #$ """ hushåll med två språk, svenska och finska.

Vilka andra språk talas i Finland? I Finland har cirka #,! procent av befolkningen något annat modersmål än finska eller svenska. Samerna, romerna och personer som använder teckenspråk har särskilda språkliga rättigheter. Sammanlagt beräknar man att det talas omkring %#! andra språk i Finland. Av dessa är de fem vanligaste språken ryska, estniska, somaliska, engelska och arabiska.

Suomessa puhutut kielet

Suomessa on kaksi kansalliskieltä, suomi ja ruotsi. Kaksikieliset avioliitot ovat meillä yhä yleisempiä. Tätä nykyä noin 43 000 kotitaloudessa puhutaan kahta kieltä, ruotsia ja suomea.

Mitä muita kieliä Suomessa puhutaan? Suomessa noin 4,5 prosentilla väestös-tä on jokin muu äidinkieli kuin suomi tai ruotsi. Saamelaisilla, romaneilla ja vii(omakieltä käy(ävillä henkilöillä on erikseen säädetyt kielelliset oikeudet. Suomessa arvioidaan puhu(avan yhteensä noin 145:tä muuta kieltä, joista viisi tavallisinta ovat venäjä, viro, somali, englanti ja arabia.

5 " #$ %&'' ()*+ $+ #,-) .++) /)01$//$1& /)23) " 6

Vad säger EU om språkinlärning?

Inom Europeiska unionen arbetar man officiellt på &$ olika språk. EU stödjer språklig mångfald och livslång språkin-lärning. Därför har man inom EU ställt upp målet att alla i EU redan som barn ska få möjlighet att lära sig två språk utöver sitt modersmål. Språkkunskaperna be-hövs i yrkeslivet, underlättar kontakterna över språk- och riksgränserna och ökar förståelsen för olika kulturer.

Barnets språkliga utvecklingSpråkutvecklingen och språkinlärningen varierar från individ till individ. Då bar-net lär sig ett språk står det inför många utmaningar: Barnet lär sig språkets ljudsystem, hur man bildar och böjer ord och hur orden får betydelse i ett visst sammanhang. Dessutom ska barnet lära sig hur det går till när man kommunice-rar med andra.

Till en typisk tvåspråkighetsutveck-ling hör att barnet utvecklar sina språk långsammare, helt enkelt därför att det har mer att lära sig. Däremot finns det inga bevis på att flerspråkiga barn skulle lära sig ett språk på bekostnad av ett annat. Tvåspråkigheten hjälper barnet att tänka kreativt och flexibelt. På sikt ger tvåspråkigheten barnet en bredare tillgång till tankar och erfarenheter samt öppnar dörrar för bl.a. mångsidiga sociala kontakter. Tvåspråkigheten ger alltså både språkliga, sociala och tankemässiga fördelar.

Mitä EU sanoo kielten oppimisesta?

Euroopan unionilla on 23 virallista työkiel-tä. EU tukee kielellistä monimuotoisuu(a ja elinikäistä kieltenoppimista. Sen vuoksi EU:ssa on asete(u tavoi(eeksi, e(ä sen alueella kaikilla on jo lapsena mahdollisuus oppia äidinkielensä lisäksi kahta muuta kieltä. Kielitaitoa tarvitaan työelämässä ja kielitaito helpo(aa yhteydenpitoa yli kielellisten ja maiden välisten raja-aitojen. Samoin kielitaito au(aa muiden kul(uuri-en ymmärtämisessä.

Lapsen kielenkehitys

Kielenkehitys ja kielen oppiminen vaihtelevat yksilöllisesti. Kun lapsi oppii kieltä, häneltä vaaditaan paljon: Lapsi ope(elee kielen äännejärjestelmää, sanojen muodostusta ja taivutusta sekä sitä, miten sanojen merkitys muodostuu asiayhteydessä. Lisäksi lapsen on opi(ava, miten kommunikoidaan muiden kanssa.

Tyypillisesti lapsen kasvamiseen kaksi-kieliseksi kuuluu, e(ä kielten oppiminen edistyy hitaammin, ihan vain siksi koska hänellä on enemmän opeteltavaa. Sen sijaan ei ole lainkaan todisteita siitä, e(ä monikieliset lapset oppisivat yhden kielen toisen kielen kustannuksella. Kaksikielisyys au(aa lasta aja(elemaan luovasti ja jous-tavasti. Ajan myötä kaksikielisyys avartaa lapsen aja(elua ja kokemuksia ja aukaisee ovia muun muassa monipuolisiin sosiaa-lisiin kontakteihin. Kaksikielisyydestä on siis niin kielellistä, sosiaalista kuin aja(elun kehi(ymiseen lii(yvää etua.

7 " #$ %&'' ()*+ $+ #,-) .++) /)01$//$1& /)23) " 8

Barnets behov att kommunicera är drivkraften till språkutveckling

Vi människor är från allra första början naturligt intresserade av vår omvärld och vill bli delaktiga i den. Redan den nyfödda babyn har ett aktivt och nyanserat sätt att ta kontakt med den omgivande världen.

Vid födseln har barnet också förmågan att ta till sig alla världens olika språkljud. Vid ungefär '–%" månaders ålder blir jollret språkspecifikt genom att de vuxna förstärker språkljuden i just sitt mo-dersmål. När barnet kring ettårsåldern yttrar sina första ord kan man börja höra vilket eller vilka

Lapsen kommuni-koinnin tarve on kielenkehityksen voimanlähde Me ihmiset olemme aivan alusta saakka luontaisesti kiinnostuneita ulkomaailmasta ja haluamme olla osa sitä. Jo vastasyntyneellä vauvalla on kyky hakea aktiivisesti ja vivahteikkaasti kontaktia.

Syntyessään pienokaisella on myös kyky omaksua kaikki maail-man äänteet. Noin 6–10 kuukau-den ikäisen vauvan jokeltelu eriytyy ympäristön kielen mukaiseksi, kun vauva saa aikuisilta vahvistusta juuri äidinkielensä äänteille. Kun lapsi noin vuoden vanhana sanoo ensimmäiset sanansa, voi jo alkaa kuulla, minkä kielen tai kielten parissa hän on kasvanut. Tuolloin hän on oppinut ero(amaan kaikki ne äänteet, joista hänen yhden tai useamman kielensä puhe muo-dostuu. Ymmärrys edeltää aina puhe(a ja lapsi ymmärtää paljon useampia sanoja kuin osaa sanoa.

Lapsen toisesta ikävuodesta neljänteen puhe kehi(yy ripeästi. Sanasto laajenee vauhdilla ja noin nelivuotiaana lapsi on oppinut jo tuhansia sanoja. Nyt hänellä on kielelliset perusvalmiudet. Kun lapsi lähestyy kouluikää, hän tulee tie-toisemmaksi kielestä, käy(ää kieltä aja(elun välineenä ja alkaa kehi(ää kielellistä identitee(iään.

7 " #$ %&'' ()*+ $+ #,-) .++) /)01$//$1& /)23) " 8

språk barnet har vuxit upp med. Då har barnet lärt sig särskilja alla de ljud som de språk barnet kommer att tala består av. Förståelsen går alltid före talet och barnet förstår många fler ord än det kan säga.

Från barnets andra år till fyraårsåldern utvecklas talet snabbt. Barnets ordförråd växer mycket och då barnet är kring fyra år gammalt har det redan lärt sig flera tusen ord. Nu är basfärdigheterna i språket utvecklade. När barnet närmar sig skolåldern blir det mer språkligt medvetet, använder språket som tanke-redskap och börjar utveckla sin språkliga identitet.

Du och din familj har en nyckelroll i ditt barns språkutveckling

Flerspråkighet är en rikedom och alla barn kan lära sig många språk. Det som ett barn kan lära sig på ett språk, kan det lära sig på flera.

Språkinlärning handlar framför allt om behovet av språket. Barnet vill förstå sin omvärld och göra sig förstådd. När olika människor i barnets vardag talar olika språk vill barnet lära sig språken. Här behöver barnet stöd och din medvetna och aktiva insats är betydelsefull. Likaså kan alla andra vuxna i barnets vardag hjälpa till. Barnets båda språk behöver ju stöd och det mindre talade språket extra mycket.

Tala därför med barnet redan från början, även om barnet ännu inte förstår allt du säger. Då barnet lär sig tala, lyssna på ditt barn och visa intresse för vad barnet har att säga. Ställ frågor där barnet får svara mer än endast ja eller nej.

Sinä ja perheesi ole!e avainase-massa lapsesi kielenkehitykses-sä Monikielisyys on rikkaus ja jokai-nen lapsi voi oppia monta kieltä. Minkä lapsi voi oppia yhdellä kie-lellä, hän voi oppia myös usealla.

Kielen oppimisessa on ennen kaikkea kysymys kielen tarpeesta. Lapsi haluaa ymmärtää muita ja tulla ymmärretyksi. Kun ihmiset lapsen arjessa puhuvat eri kieliä, lapsi haluaa oppia niitä. Tässä hän tarvitsee apua, ja tietoinen ja aktiivinen tukesi on tarpeen. Yhtä lailla kaikki muut lapsen elämään kuuluvat aikuiset voivat olla avuksi. Lapsen molemmat kielethän tarvitsevat vahvistusta, aivan erityisesti vähemmän puhu(u kieli.

Ju(ele siksi lapsen kanssa aivan alusta alkaen, vaikka hän ei vielä ymmärrä kaikkea mitä sanot. Kun lapsi oppii puhumaan, kuuntele häntä ja osoita olevasi kiinnostu-nut siitä, mitä hän haluaa sanoa. Kysele häneltä kysymyksiä, joihin hän voi vastata muutakin kuin kyllä tai ei.

9 " #$ %&'' ()*+ $+ #,-)

Sång, lek, småprat, samtal och hög-läsning på barnets båda språk är också viktigt. Då ditt barn får lyssna till sagor och berättelser bekantar det sig med den kultur som är förknippad med språket. Högläsning skapar gemenskap mellan barn och vuxna och självständig läsning ger barnet kontakt med det skrivna språket. Läsning ökar barnets ordförråd, stärker språkkänslan och stimulerar läsintresset.

Laulu, leikki, rupa(elu, keskustelu ja ääneen lukeminen lapsen molemmilla kielillä on tärkeää. Kun lapsi kuuntelee satuja ja tarinoita, hän tutustuu siihen kul(uuriin, joka on sidoksissa kieleen. Ää-neen lukeminen luji(aa lasten ja aikuisten yhteenkuuluvuu(a. Lapsen itsenäinen lukeminen puolestaan luo hänelle yhtey-den kirjoite(uun kieleen. Lukeminen lisää lapsen sanavarastoa, vahvistaa kielitajua ja innostaa lukemaan lisää.

• Lapsesi on onnekas – on lahja saada monta kieltä!

• Kuuntele aktiivisesti, mitä lapsesi kertoo. Osoita kiinnostuksesi.

• Houku!ele avoimin kysymyksin lapsesi keskusteluun: ”Mitä tarkoitat? Mitä si!en tapahtui? Mitä hän si!en sanoi?” Muista, e!ä me aikuiset val-loitamme aivan liian usein suurimman osan keskusteluajasta.

• Nimeä esineitä ja selitä sanoja, kerro mitä tee!e ja mitä ja keitä tulee vastaan. Ju!ele tavallisista asioista ja siitä, mitä teille on tapahtunut.

• Tiesitkö, e!ä joskus lapsen on kuul-tava sana jopa "# kertaa ennen kuin hän alkaa käy!ää sitä?

• Ditt barn har tur – många språk är en gåva!

• Lyssna aktivt på det ditt barn berät-tar. Visa att du är intresserad.

• Locka ditt barn till samtal genom att ställa öppna frågor: ”Hur menar du? Vad hände sedan? Vad sa han då?” Kom ihåg att vi vuxna alltför ofta tar den största delen av samtalstiden.

• Benämn föremål och förklara ord, vad ni gör och vad ni stöter på. Sam-tala om vardagliga saker och sådant ni varit med om.

• Visste du att barnet ibland behöver höra ett ord upp till !" gånger innan hon eller han börjar använda det.

9 " #$ %&'' ()*+ $+ #,-) .++) /)01$//$1& /)23) " :

;< " #$ %&'' ()*+ $+ #,-) .++) /)01$//$1& /)23) " ;;

Språket och familjen

Att fostra ett barn på två språk ska vara ett helhjärtat val. Fundera därför kring din egen språkanvändning och dina attityder och förhoppningar gentemot de språk barnet möter i vardagen.

Föräldrarna är barnets främsta språk-liga förebilder, och båda föräldrarna bär ansvar för hur barnets språk utvecklas. Ju mer ni talar med ert barn, desto snabbare och lättare tar barnet till sig språken. Barnets språk utvecklas bäst när ni konse-kvent använder ert eget språk i då ni talar med barnet. Då kan ni uttrycka er ledigt och är de bästa språkliga modellerna för ert barn.

Kieli ja perhe

Lapsen kasva(amisen kahdella kielellä on oltava varaukseton valinta. Pohdi sen vuoksi omaa kielenkäy(öäsi, samoin asenteitasi ja toiveitasi, joita liität lapsen arjen kieliin.

Vanhemmat ovat lapsen ensisijaisia kie-lellisiä esikuvia ja molemmat vanhemmat ovat vastuussa lapsen kielen kehityksestä. Mitä enemmän puhu(e lapsenne kanssa, sitä nopeammin ja helpommin hän omaksuu kielet. Omaksuminen etenee parhaiten, kun käytä(e lapsen kanssa johdonmukaisesti omaa kieltänne. Silloin ilmaisunne on luontevinta ja ole(e lapsen-ne parhaita kielimalleja.

.++) /)01$//$1& /)23) " ;;

Håll er till samma språk i barnets säll-skap också utanför hemmet. På det sättet får barnet motivation att verkligen lära sig båda språken.

Ert intresse och er respekt för varan-dras språk lägger grunden till ett gott självförtroende hos barnet. Ni kan också lära er av barnets tvåspråkighet och alla i familjen lära sig av varandra. En positiv tvåspråkig miljö främjar barnets språkutveckling och stärker familjens sammanhållning. Språkinlärningen un-derlättas också om syskonen sinsemellan talar det språk som används mindre i omgivningen. Familjens båda språk är lika värdefulla!

Pitäytykää samassa kielessä lapsen seurassa myös kodin ulkopuolella. Sillä tavoin hän motivoituu todella oppimaan molempia kieliä.

Teidän vanhempien kiinnostus ja arvostus toistenne kieltä kohtaan rakentaa lapsen hyvää itseluo(amusta. Tekin voi(e oppia lapsen kaksikielisyydestä, ja perheessä kaikki voivat oppia toisiltaan. Myönteinen kaksikielinen ympäristö edistää lapsen kielenoppimista ja vahvistaa perheen yhteenkuuluvuu(a. Oppimista helpo(aa vielä, jos sisarukset puhuvat kes-kenään ympäristön vähemmän puhumaa kieltä. Perheen molemmat kielet ovat yhtä arvokkaita!

• Be släktingar använda sitt eget språk med barnet, i synnerhet om de talar barnets svagare språk.

• Anlita en barnvakt som talar det språk som barnen kan sämre. Också syskon och kompisar som talar det språket stöder tvåspråkigheten i familjen.

• Spela och lek olika lekar tillsam-mans med barnet. Berätta sagor, lär er rim och ramsor och sjung med barnet.

• Se och lyssna tillsammans på program och filmer. Använd radio, tv, dator och annan media på flera språk.

• Upptäck tillsammans med ditt barn olika språkligt inspirerande material och spel på webben.

• Har du tänkt på att ljudböcker är roliga och användbara till exempel i bilen.

• Pyydä sukulaisia käy!ämään lapsen kanssa omaa kieltään, etenkin jos he puhuvat lapsen heikompaa kieltä.

• Hanki lapsenvahti, joka puhuu lasten huonommin osaamaa kieltä. Myös sitä puhuvat sisarukset ja kaverit tukevat perheen kaksikielisyy!ä.

• Pelaa ja leiki erilaisia leikkejä lapsen kanssa. Kerro satuja, opetelkaa riimejä ja loruja ja laula lapsen kanssa.

• Katsokaa ja kuunnelkaa yhdessä oh-jelmia ja elokuvia. Hyödynnä radiota, televisiota, tietokone!a ja muuta mediaa monella kielellä.

• Etsi yhdessä lapsesi kanssa verkosta monipuolista kieltä rikastu!avaa aineistoa ja erilaisia pelejä.

• Oletko tullut ajatelleeksi, e!ä äänikir-jat ovat hauskoja ja sopivat mainiosti vaikkapa automatkoille?

;! " #$ %&'' ()*+ $+ #,-) .++) /)01$//$1& /)23) " ;4

.++) /)01$//$1& /)23) " ;4

Hur ser tvåspråkigheten ut i er kommun?Då ni stöder tvåspråkigheten i er familj är det värt att fundera på:

– Vilka är möjligheterna att få dagvård eller att gå i skola på önskat språk?

– Vilket är utbudet av hobbyverksamhet, klubbar och annan fritidsverksamhet på ditt barns båda språk?

– Har barnet möjlighet till lek med andra barn på båda språken?

– Kan barnet erbjudas undervisning i barnets modersmål om det inte är finska eller svenska?

Miltä kaksi kielisyys näy!ää kotikunnassanne? Kun tue(e perheenne kaksikielisyy(ä, on syytä pohtia:

– Millaiset mahdollisuudet on saada päivä-hoitoa tai käydä koulua toivomallanne kielellä?

– Millaisia harrastusmahdollisuuksia, kerhoja ja muuta vapaa-ajan toimintaa lapsesi molemmilla kielillä on järjeste(y?

– Onko lapsella tilaisuus leikkiä muiden lasten kanssa molemmilla kielillä?

– Voidaanko lapselle järjestää opetusta hänen äidinkielellään, ellei se ole suomi tai ruotsi?

• Använd ditt eget språk utanför hemmet i synnerhet om det är ortens minoritetsspråk. Då du gör det visar du ditt barn att det är viktigt att kunna språk och att det är naturligt att använda språket ute i samhället.

• Hitta någon klubb eller hobby med verksamhet på det språk som barnet har mindre kontakt med.

• Besök biblioteket regelbundet med ditt barn. Där kan ni låna böcker, talböcker och filmer. En del bibli-otek erbjuder också sagostunder, ordverkstäder, rimlek och annan verksamhet för barn.

• Gå på teater, barnkonserter och guidade museibesök på barnets båda språk.

• Käytä omaa kieltäsi kodin ulkopuolella etenkin, jos se on paikkakunnan vä-hemmistökieli. Siten osoitat lapsellesi, e!ä on tärkeää osata kieliä ja on luonnollista puhua omaa kieltään muuallakin kuin kotona.

• Etsi kerho tai muu harrastus, jossa puhutaan lapsen vähemmän käy!ä-mää kieltä.

• Käy lapsen kanssa säännöllisesti kirjastossa. Sieltä voi lainata kirjoja, äänikirjoja ja elokuvia. Joissakin kirjastoissa järjestetään satutunteja, sanapajoja, riimileikkituokioita ja muuta toimintaa lapsille.

• Käykää tea!erissa, lastenkonserteissa ja opastetuilla museokäynneillä, ja niin, e!ä näitä kokemuksia kertyy lapsen molemmilla kielillä.

;5 " #$ %&'' ()*+ $+ #,-) .++) /)01$//$1& /)23) " ;6

Språkregistrering

Hur går registreringen till? Föräldrarna meddelar det nyfödda bar-nets språk till myndigheterna i samband med namngivningen. Föräldrarna till ett minderårigt barn kan enligt eget önske-mål ändra barnets språk i befolkningsda-tasystemet. Ändringen görs skriftligt vid magistraten eller på pastorskansliet, eller på magistratens webbplats.

Vad har språkregistreringen för betydelse?Myndigheterna ska kommunicera med invånarna på det språk som har antecknats i befolkningsdatasystemet. Språkregistreringen är ett planerings-verktyg för kommunen. Språkstatistiken ligger som grund då kommunen planerar exempelvis antalet dagvårdsplatser och elevplatser i skolor.

Kielen rekisteröinti

Miten rekisteröinti tapahtuu? Vanhemmat ilmoi(avat vastasyntyneen lapsen kielen viranomaisille nimenannon yhteydessä. Alaikäisen lapsen vanhemmat voivat omasta toivomuksestaan muu(aa lapsen kielen väestötietojärjestelmään. Muutos tehdään kirjallisesti maistraatissa tai kirkkoherran virastossa, tai maistraatin verkkosivuilla.

Mitä merkitystä kielen rekisteröinnillä on? Viranomaisten tulee käy(ää asukkaiden kanssa väestötietojärjestelmään merki(yä kieltä. Kielen rekisteröinti on kunnassa suunni(elun työkalu. Kun kunta laatii suunnitelmia esimerkiksi päivähoito-paikkojen tai koulujen oppilaspaikkojen määrästä, suunni(elun pohjana ovat kielitilastot.

;5 " #$ %&'' ()*+ $+ #,-) .++) /)01$//$1& /)23) " ;6

Språket, dagvård och skola

Det är skillnad mellan att tala ett språk och att använda det som tankeredskap. I skolan lär sig barnet läsa, skriva och tänka på skolans språk. Den utveckling av språket som sker under daghemstiden är därför betydelsefull också med tanke på det tilltänkta skolspråket.

För att barnet ska klara sig bra i daghem och skola behöver språket stöd också i hemmet. Grunderna till barnets språk läggs ju i hemmet och pedagogerna i dag-hem och skola stöder och stimulerar det. Samverkan mellan dagvård, skola och ert hem skapar en meningsfull språklig verklighet och ett brett språkligt stöd för barnet.

Kieli, päivähoito ja koulu

On eri asia puhua kieltä ja käy(ää kieltä aja(elun välineenä. Koulussa lapsi oppii lukemaan, kirjoi(amaan ja aja(elemaan koulun kielellä. Sen vuoksi kielen kehi(y-misellä päivähoitovaiheessa on merkitystä myös kaavaillun koulukielen kannalta.

Jo(a lapsi selviytyisi hyvin päiväkodissa ja koulussa, hänen kieltään on tue(ava kotona. Lapsen kielellehän luodaan perusta kotona, ja päiväkodin ja koulun kasva(ajat vahvistavat kieltä ja antavat sille virikkeitä. Päivähoidon, koulun ja kotinne yhteistyö rakentaa lapselle merkityksellistä kielellistä todellisuu(a ja tarjoaa hänelle runsaasti kielellistä tukea.

;7 " #$ %&'' ()*+ $+ #,-)

Det är också viktigt att stödja det språk som inte blir det tvåspråkiga barnets skolspråk, och ansvaret för detta faller naturligtvis på den föräld-er som talar språket.

On tarpeen tukea myös sitä kieltä, josta ei tule kaksikielisen lapsen koulu-kieli. Vastuu lankeaa luonnollisesti tätä kieltä puhuvalle vanhemmalle.

• Lapsesi vie!ää enemmän aikaa kou-lun ulkopuolella kuin koulussa. Siksi sinulla on merki!ävä osuus hänen kielensä kehityksessä.

• Ala lukea lapselle jo varhain ja jatka tapaa pitkään.

• Tee ääneen lukemisesta koko perheen yhteinen, säännöllinen seurustelumuoto. Tutkitusti lapsen koulumenestys on yhteydessä per-heen lukuto!umuksiin.

• Älä luovu ääneen lukemisesta, kun lapsi on oppinut lukemaan itse. Valit-se sen sijaan hieman vaikeampi kirja, jota on kenties selite!ävä lapselle ja josta hänellä on kysy!ävää.

• Rohkaise lasta kirjoi!amaan itse erityyppisiä tekstejä: sähköpostia mummulle, jänni!äviä seikkailuker-tomuksia ja toivomuslistoja. Muista, e!ä on tärkeämpää, e!ä lapsi haluaa ja saa kirjoi!aa kuin e!ä hän kirjoit-taa kaiken ”oikein”.

• Ditt barn tillbringar fler timmar utanför skolan än i skolan. Därför är din språkliga roll betydelsefull.

• Börja tidigt läsa högt för barnet och fortsätt med det länge.

• Gör högläsning till ett sätt för hela familjen att regelbundet umgås. Forskningen visar att barnets skolframgång har samband med familjens läsvanor.

• Sluta inte med högläsningen när barnet har lärt sig läsa, utan välj i stället en lite svårare bok som kanske kräver förklaringar och svar på frågor.

• Uppmuntra ditt barn att själv skriva olika sorters texter; mejl till mor-mor, spännande äventyrsberättelser och önskelistor. Kom ihåg att det är viktigare att barnet vill och får skriva än att all text blir ”rätt”.

;7 " #$ %&'' ()*+ $+ #,-) .++) /)01$//$1& /)23) " ;8

Barn har rätt till dagvård och skola på sitt eget språk

Finskspråkiga och svenskspråkiga barn har rätt till dagvård, förskola och skola på sitt eget språk. Om barnet talar både finska och svenska så väl att det kan följa med undervisningen på vartdera språket kan föräldern välja undervisningsspråk, utan att barnets registrerade språk inver-kar på valet.

Kommunen ansvarar för barn-dagvården och den grundläggande utbildningen. Kommunen ska dessutom se till att dagvården kan ges på barnets eget språk då detta är finska eller svenska. En kommun som har både finsk- och svenskspråkiga invånare ska ordna den grundläggande utbildningen separat för båda språkgrupperna. Också om endast ett barn önskar gå i skola på minoritets-språket i kommunen ska kommunen ordna detta. Om elevunderlaget är litet kan kommunen ordna undervisningen i en annan kommun och stå för resorna.

Lapsella on oikeus päivähoitoon ja koulunkäyntiin omalla kielellään Suomenkielisillä ja ruotsinkielisillä lapsilla on oikeus saada päivähoitoa ja käydä esikoulua ja koulua omalla kielellään. Jos lapsi puhuu sekä suomea e(ä ruotsia niin hyvin, e(ä hän voi seurata opetusta kum-malla tahansa kielellä, vanhempi voi valita opetuskielen riippuma(a siitä, mikä lapsen kieli on väestötietojärjestelmässä.

Kunta vastaa lasten päivähoidosta ja perusopetuksesta. Kunnan tulee lisäksi huolehtia päivähoidon järjestämisestä lapsen omalla kielellä, kun kieli on suomi tai ruotsi. Jos kunnassa on sekä suomen- e(ä ruotsinkielisiä asukkaita, kunnan tulee järjestää perusopetus erikseen molemmille kieliryhmille. Vaikka kunnassa vain yksi lapsi haluaisi käydä koulua vähemmistö-kielellä, kunnan on järjeste(ävä asia. Jos oppilaspohja on pieni, kunta voi järjestää opetuksen toisessa kunnassa ja huolehtia matkoista.

;9 " #$ %&'' ()*+ $+ #,-)

Kommunen kan också erbjuda under-visning i modersmålet för elever med annat språk än finska, svenska, samiska, romani eller teckenspråk.

Ibland väljer föräldrar som båda talar finska eller svenska att placera sitt barn på ett daghem där verksamheten går på ett annat språk än hemspråket. Föräldrarnas och daghempersonalens aktiva roll och samarbete är då speciellt avgörande. Minns därtill att du som förälder till ett barn som går på daghem på ett annat språk än ert hemspråk också kan stöda barnets språkutveckling i daghemsspråket.

Kunta voi tarjota äidinkielen opetusta myös oppilaille, joiden kieli on muu kuin suomi, ruotsi, saame tai romani- tai vii(omakieli.

Joskus vanhemmat, joista kumpikin puhuu suomea tai ruotsia, haluavat viedä lapsensa muulla kuin lapsen kotikielellä toimivaan päiväkotiin. Silloin vanhempien ja päiväkodin henkilökunnan aktiivisuus ja hyvä yhteistyö on aivan ratkaisevaa. Sinä vanhempana, jonka lapsen päiväkodissa ei puhuta kotikieltänne, voit au(aa lasta myös päiväkotikielen oppimisessa.

• Var språkligt aktiv med ditt barn på barnets modersmål. Ett starkt modersmål stöder utvecklingen i andraspråket.

• Din öppet positiva och nyfikna inställning till barnets dag-hemsspråk uppmuntrar barnet att lära sig det.

• Samarbeta aktivt med daghem-mets personal kring barnets språkutveckling. Be om konkre-ta råd och tips angående den.

• Utbyt med personalen informa-tion om barnets språkliga var-dag hemma och på daghemmet.

• Läs samma bok på barnets modersmål och på daghems-språket. Låt ditt barn tolka och förklara för dig.

• Se tillsammans på DVD-filmer eller lyssna på talböcker och barnsånger på daghemsspråket. Samtala om innehållet och fun-dera på detaljer och händelser i dem.

• Uppmärksamma barnet på daghemsspråket när ni stöter på det utanför daghemmet.

• Ole lapsen kanssa aktiivinen lapsesi äidinkielen käy!äjä. Vahva äidinkieli tukee toisen kielen oppimista.

• Avoimen myönteinen ja utelias suhtautumisesi lapsen päiväkotikieleen rohkaisee häntä oppimaan sitä.

• Tee aktiivisesti yhteistyötä päiväkodin työntekijöiden kanssa lapsen kielenkehityksen hyväksi. Pyydä konkree!isia neuvoja ja vinkkejä.

• Pitäkää päiväkodin henkilökun-nan kanssa toisenne ajan tasalla lapsen kielen sujumisesta kotona ja päiväkodissa.

• Lukekaa samoja kirjoja lapsen äidinkielellä ja päiväkodin kielellä. Anna lapsesi tulkita ja seli!ää sinulle asioita.

• Katselkaa yhdessä DVD-elokuvia tai kuunnelkaa äänikirjoja ja lastenlauluja päiväkodin kielellä. Jutelkaa niiden sisällöstä ja pohti-kaa yksityiskohtia ja tapahtumia.

• Huomaa lapsen päiväkotikieli, kun kuule!e sitä päiväkodin ulkopuolella.

.++) /)01$//$1& /)23) " ;:

Språkbad

Den vanliga skolan är inte en språkskola. Däremot är språkbad en metod där barnen lär sig ett nytt språk genom att gå i dagvård eller skola på ett annat språk än hemspråket. Språkbadsmetoden bygger på tanken att språkbadssprå-ket utgör medel i allt samspel och i all undervisning. Läraren talar konsekvent språkbadsspråket med barnen och fungerar som språklig förebild. På det här sättet upplever barnen att de lär sig ett språk som de behöver och som det är meningsfullt för dem att lära sig. Barnen får praktiska språkkunskaper, ett stort ordförråd och kännedom om språkbads-språkets kultur.

Kielikylpy

Tavallinen koulu ei ole kielikoulu. Kielikylpy sitä vastoin on menetelmä, jonka avulla lapset oppivat uuden kielen päivähoidossa tai koulussa, jonka kieli on muu kuin koti-kieli. Kielikylpymenetelmä perustuu siihen, e(ä kielikylpykieltä käytetään kaikessa vuorovaikutuksessa ja opetuksessa. Opet-taja puhuu lasten kanssa johdonmukaisesti kielikylpykieltä ja on kielellinen esikuva. Tällä tavoin lapset kokevat oppivansa sellaista kieltä, jota he tarvitsevat ja jonka oppiminen on heille tärkeää. Lapset omaksuvat käytännön kielitaitoa, saavat mi(avan sanavaraston ja tutustuvat kielikylpykielen kul(uuriin.

!< " #$ %&'' ()*+ $+ #,-) .++) /)01$//$1& /)23) " !;

Barnet börjar vanligen i språkbadsdag-hem i $-# års ålder. På daghemmet går all verksamhet endast på språkbadsspråket. Målet är att barnen före skolstart uppnår sådana kunskaper i språkbadsspråket att de i språkbadsskolan kan lära sig innehållen i de olika läroämnena på det. Tillsammans med föräldrarna tryggar man att barnet lär sig sitt modersmål.

När barnet börjar i språkbadsskolan går största delen av undervisningen på språkbadsspråket. Andelen undervisning på modersmålet och övriga språk ökar småningom till att omfatta hälften från och med årskurs !-'. Språkbadsunder-visningen omfattar oftast årskurserna %-(.

Det finns omkring )" daghem eller skolor i landet som erbjuder språk-badsundervisning. I många kommuner finns också daghem som fungerar på andra språk än finska eller svenska. På webbplatsen www.svenskskola.fi finns en förteckning över svenska skolor i Finland. Där ingår också språkbadsskolorna och språkbadsgrupperna.

Mera information om språkbad hittar du bl.a. på Vasa universitets webbplats, http://www.uva.fi/sv/sites/immersion/

Lapsi aloi(aa kielikylpypäiväkodissa yleensä 3-4-vuotiaana. Päiväkodissa kaikki tapahtuu yksinomaan kielikylpykielellä. Tavoi(eena on, e(ä lapset osaavat ennen koulun alkua kielikylpykieltä niin hyvin, e(ä he pystyvät opiskelemaan sillä kielikylpy-koulussa eri oppiaineiden sisällöt. Lapsen äidinkielen oppimisesta huolehditaan yhteistyössä vanhempien kanssa.

Kun lapsi aloi(aa kielikylpykoulussa, opetuskieli on pääosin kielikylpykieli. Äidinkielen ja muiden kielten osuus kasvaa vähitellen, ja vuosikursseilta 5-6 alkaen niiden osuus on puolet opetuksesta. Kie-likylpyopetusta järjestetään useimmiten vuosikursseilla 1-9.

Suomessa on noin 70 päiväkotia tai koulua, joissa on kielikylpyopetusta. Monessa kunnassa on lisäksi päiväkoteja, joiden kieli on muu kuin suomi tai ruotsi. Verkkosivuilla www.svenskskola.fi on lue(elo Suomen ruotsinkielisistä kouluista. Sivuilla on lueteltu myös kielikylpykoulut ja kielikylpyryhmät.

Lisätietoja kielikylvystä suomeksi on muun muassa Vaasan yliopiston verkko-sivuilla osoi(eessa h(p://www.uva.fi/fi/sites/immersion/

!< " #$ %&'' ()*+ $+ #,-) .++) /)01$//$1& /)23) " !;

Vanliga utmaningar i tvåspråkighetsut-vecklingen

SpråkblandningMånga barn som växer upp med två språk går igenom en period då de blandar språken. Det är ett sätt för barnet att fylla i luckor i ordförrådet med ord och uttryck från det första språket och på så sätt bygga upp kunskaperna i det nya språket. Så småningom blir språkblandningen mer sällsynt.

Olika ordförråd på de olika språkenTvåspråkiga barn får en stark känsla för vilket språk de använder med olika personer, på olika platser och i olika situationer. De behärskar ofta vissa ämnesområden bättre på det ena språket än på det andra, vilket är helt naturligt. Det kan bero på barnens hobbyer, vänner, släktingar, och givetvis på skolspråket. Du kan hjälpa barnet att jämna ut luckor i ordförrådet genom att visa intresse för och samtala om exempelvis de hobbyer som barnet har på det andra språket. Kom ihåg att vi utvecklar våra språk hela livet.

TalvägranAtt lära sig två språk eller ett nytt språk kan vara energikrävande, och kan någon gång leda till talvägran. Tvinga aldrig barnet att använda det ena eller det andra språket. Locka och utmana barnet i stället och visa att du blir glad när barnet säger något på ditt språk. Ge inte heller upp genom att byta språk utan tala konsekvent ditt språk med barnet. Minns att barnets behov att förstå och göra sig förstådd är drivkraften till att lära sig språk.

Tavallisia haasteita kaksikieliseksi kasvamisessa

Kielet sekoi!uvat keskenään Moni kahden kielen keskellä kasvava lapsi käy läpi vaiheen, jossa hän sekoi(aa kielet. Lapselle se on tapa täy(ää sanavarastonsa aukkoja siten e(ä hän poimii sanoja ja ilmauksia ensimmäisestä kielestä. Samalla hänen uusi kielensä kehi(yy. Vähitellen kielet sekoi(uvat yhä harvemmin.

Erilainen sanavarasto eri kielissä Kaksikielisille lapsille kehi(yy vahva taju siitä, kumpaa kieltä he käy(ävät eri ihmis-ten kanssa sekä eri paikoissa ja tilanteissa. Usein he hallitsevat tie(yjä aihealueita pa-remmin jommallakummalla kielellä, mikä on aivan luonnollista. Syynä voivat olla lasten harrastukset, ystävät, sukulaiset, ja tietenkin koulukieli. Voit au(aa lasta paik-kaamaan sanaston aukkoja, kun osoitat olevasi kiinnostunut ja haluat jutella hänen kanssaan esimerkiksi harrastuksista, joihin hän osallistuu toisella kielellä. Muista, e(ä kielitaitomme kehi(yy koko elämän ajan.

Lapsi kieltäytyy puhumasta Kahden kielen tai uuden kielen oppiminen voi viedä voimia ja joskus lapsi jopa kieltäytyy puhumasta. Älä koskaan pakota häntä puhumaan, oli kyse kummasta kielestä tahansa. Sen sijaan houku(ele ja rohkaise lasta ja näytä, e(ä ilahdut, kun hän sanoo jotain sinun kielelläsi. Älä anna periksi äläkä vaihda kieltä, vaan puhu lapsen kanssa johdonmukaisesti omaa kieltäsi. Muista, e(ä kielen oppimisen voimanlähde on tarve ymmärtää ja tulla ymmärretyksi.

!! " #$ %&'' ()*+ $+ #,-)

Familjen förändrasDå familjeförhållandena förändras till exempel efter en skilsmässa, ett dödsfall eller på grund av utlandsvistelse är det viktigt att fortsättningsvis stöda barnets båda språk. I en ny familjesamman-sättning ger positiva attityder till alla familjens språk goda förutsättningar för de olika språken.

Barnets språkliga vardag påverkas också av att den ena föräldern ofta är borta hemifrån. Då gäl-ler det att tillsammans fundera på hur föräldrarna fördelar ansvaret för barnets två språk.

Perhe muu!uu Kun perhesuhteet muu(uvat esimerkiksi avioeron tai kuolemantapauksen jälkeen tai ulkomailla oleskelun vuoksi, on tärkeää tukea edelleen lapsen molempia kieliä. Uudessa perhetilanteessa myönteinen suhtautuminen perheen kaikkiin kieliin on hyvä perusta, jolla eri kielet kukoistavat.

Lapsen kielenkäy(öön arjessa vaiku(aa myös, jos toinen vanhempi on usein poissa kotoa. Silloin vanhempien on tarpeen pohtia yhdessä, miten he jakavat vastuun lapsen kahdesta kielestä.

• Lue nauhalle iltasatu tai kirja, jota lapsesi voi kuunnella, kun olet poissa kotoa.

• Myönteinen asennoituminen lapsen molempiin kieliin vaikut-taa myönteisesti.

• Jos lapsi sekoi!aa kieliä tai sanoo sanan väärin, toista hänen sanomansa niin e!ä sanot sanan oikein. Selitä ja kerro esimerkkejä mu!a älä korjaa äläkä arvostele.

• Yhdistä heikompi kieli hauskoi-hin puuhiin.

• Läs in godnattsagan eller en bok som ditt barn kan lyssna på då du är borta hemifrån.

• En positiv inställning till bar-nets båda språk har positiva effekter.

• Om barnet blandar språk eller säger fel, upprepa det sagda och fyll i med rätt ord. Förklara och ge exempel utan att rätta och kritisera.

• Koppla det svagare språket till roliga aktiviteter.

!! " #$ %&'' ()*+ $+ #,-) .++) /)01$//$1& /)23) " !4

=== .>?/@'&+#$'.>& === .>?/@2)/1)+ .>& === .1A%@B1'$+ .>&