Genus 3 2011

№ 3/11

populärvetenskapligt Magasin Från nationella sekretariatet För genusForskning

Tema:

Krig och fred

2

№ 3/11

Kvinnor, män och barn drabbas i Krig, även om deras utsatthet ser olika ut. Liksom många andra länder i väst har Sverige i dag insatsstyrkor i konfliktområden runt om i världen. För många i Sverige känns krig av-lägset, nästan overkligt. Andra har upplevt det på nära håll. Tidningen Genus tema handlar denna gång om krig och fred. Allt ifrån militärt arbete, FN:s resolution 1325, sexuellt våld i krig, kriget mot terrorismen, etik och moral i krig, till föreställningar om fredliga kvin-nor – och om fredliga män.

I takt med att den svenska försvarsmakten ökar sina insatsstyrkor, blir uppgiften att granska de nor-mer som styr försvarets verksamhet allt angelägnare. Försvarsmakten arbetar aktivt med jämställdhetsfrågor, likabehandling och med att ”få in genusperspektivet”. Trots det sitter föreställningar om manlighet och tra-ditionellt maskulina värden i väggarna, menar forska-ren Annica Kronsell i en artikel om svenska försvaret, sidorna 8-10. Genusforskning bidrar till att förklara varför så få kvinnor befinner sig inom svenskt försvar. Och varför så många har upplevt könsdiskriminerande behandling.

att bestämma över liv och död kan ses som den yt-tersta makten. Och det är fortfarande främst män som har, eller tar sig den makten. Vad beror det på? Är det på grund av muskelstyrka, traditioner eller något helt an-nat? Genusforskning visar att krig, makt och maskulinitet är intimt sammanflätat. Jeff Hearn, professor i kritiska studier om män och maskuliniteter, ser militären som en av de främsta arenorna för mäns sociala makt. Trots att så många män dör i krig så förstärker kriget enligt ho-

nom samtidigt mäns strukturella makt, se sidorna 23-24.

I såväl krig som fred pekas män och kvinnor allt som oftast ut som såväl biologiska som kul-turella motpoler. Men vem som är fredlig, vapenbärare, offer eller förövare och är inte givet. Genusforskare ifrågasätter pola-

riseringen av könen, visar på komplexiteten i hur kön görs i krig och fred och på konsekvenser som könsstereotypa värderingar kan få för män och kvinnor i konfliktområden.

Kvinnor drabbas hårt av Krigets följder. Men bil-den av passivt offer stämmer inte alltid. Kvinnor deltar aktivt både i krig och i fredsarbete. Deras erfarenheter av fredsprocesser och konfliktlösning har synliggjorts genom resolution 1325, som antogs av FN:s säkerhets-råd år 2000. Den uppmanar länder att ha genusper-spektiv på alla delar av fredsarbete, i att förebygga och hantera konflikter och i att bygga upp samhällen efter krig. Uppgiften är en svår utmaning, särskilt i länder där traditionella könsmönster är starka, se sidorna 11-14.

På senare tid har våldtäkter i krig uppmärksammats. Genusforskarna Maria Eriksson Baaz och Maria Stern arbetar med att skifta fokus från offer till förövare och har intervjuat män som våldtagit för att förstå varför de har begått dessa övergrepp, se sidorna 15-17.

Nästa Genus med tema hälsa kommer i april 2012.

inga-bodil eKseliusredaktör

Genus i krigets verklighet

3GENUS № 3 ⁄ 11

X X X X X X X X X X X X

nya avhandlingar

tema: Krig och fred

försvarsmakten en manlighetens bastion

hur långt bär resolution 1325?

misslyckad manlighet bakom våldtäkterna i Kongo

Kvinnan inte så fredlig som sitt rykte

Krig och terroristjakt i feminismens namn

värnpliktsvägrare misstänktes ha hjärndefekt

soldaten och dödandets etik

Krönika: margot Wallström

Porträtt: christine sylvester

noterat

tillbakablick

böcker

Personnytt

ledare

enkät

genus är en PubliKation från: nationella sekretariatet för genusforskning göteborgs universitet, Box 200405 30 göteborg telefon: 031-786 56 00e-post: [email protected]

ansvarig utgivare: kerstin alnebratte-post: [email protected]

redaktör: inga-Bodil ekselius e-post: [email protected]: 031-786 56 02 grafisk form: emma Hässellayout: Frida lundberg, inga-Bodil ekseliustryckeri: ale tryckteam aB issn: 1403-8943

referensgruPP: sharareh akhavan, med. dr i folkhälsovetenskap, skövde, kerstin alnebratt, föreståndare, nationella sekretariatet för genusforskning, ulrika Dahl, lek-tor i genusvetenskap, södertörn, Jennie granat thorslund, vinnova, ewa gunnarsson, professor i människa-maskin, luleå, kristina lundgren, lek-tor i journalistik och mass-kommunikation, umeå, annika Forssén, lektor i allmänmedicin, umeå, Claes nyberg, kommunikationskonsult, stockholm, David tjeder, fil. dr i historia, stockholm.

Prenumerera På genusGenus utkommer med tre nummer/år.allt material i Genus tryckta upplaga publiceras även på webben. vill du ha Genus hem i brevlådan kan du prenumerera till självkostnadspris (fn 100kr/år) på: www.genus.seeller e-posta [email protected]: 182 08 53-8, nätverkstan ekonomitjänsttel: 031-743 99 05Fax: 031-743 99 06

omslagsbild detta nummer: Försvarsmaktenannonser: Handhas av redaktören

nationella sekretariatet för genusforskning har som uppdrag att:• Förbättra villkoren för svensk genusforskning av hög internationell klass.• Synliggöra svensk genusforskning och bidra till samverkan med omvärlden.• Underlätta svensk genusforsknings internationa-lisering.läs mer om sekretariatets verksamhet och om genusforskning på www.genus.se.

i n n e h å l l

4

6

8

11

15

18

20

22

23

25

26

30

32

33

34

35

36

4

Foto

: Co

lou

rBo

x

Foto

: Co

lou

rBo

x

vitt och nostalgiskt på vita dukenI avhandlingen Vithet i svensk spelfilm analyserar Hynek Pallas svenska spelfilmer med premiär 1989 till 2010 och visar att vita duken är upp-seendeväckande vit. Den vita hyn har fått en central roll i formandet av en svensk nationell identitet, menar Hynek Pallas och nämner skildringar av förorterna som exempel på hur det icke-vita markeras som icke-svenskt. Medan icke-vita karaktärer ofta ge-staltar kriminella får den vita medel-klassen, och framför allt dess kvinnor, bära upp de goda värderingarna. Det präglar hur karaktärerna byggs upp i handlingen, men förstärks också med hjälp av teknik som till exempel ljussättning. Hynek Pallas finner också att den svenska filmen ofta nostalgiskt syftar tillbaka till ett Sverige som man uppfattar som mer homogent, antirasistiskt och jämställt. Samtidigt verkar också kostymdramat ha fått ett uppsving under senare år, parallellt med uppsving för episka filmer i USA. Detta uppfattar Hynek Pallas som en backlash efter decennier av film som har problematiserat mansrollen.

brist på inre trygghet gör kvinnor utbrändaStressrelaterade sjukdomar som ut-brändhet, depression, ångest och oro ökar hos unga kvinnor. Med avhandlingen Striving for self-esteem

- Conceptualizations and role in burnout har Victoria Blom undersökt varför stress drabbar vissa mer än andra. Hon menar att självkänslan är central när unga kvinnor blir sjuka av stress. Istället för en inneboende trygghet och visshet om att duga har många unga kvinnor en villkorlig, så kallad prestationsbaserad, självkänsla som kompenseras med yttre framgång och bekräftelse. En av Victoria Bloms studier visar att prestationsbaserad självkänsla tycks triggas i en miljö med otillräckligt stöd från chef och familj, motstridiga krav, samt otill-räckligt med resurser för att göra ett bra jobb och hög arbetsbelastning. För män är det i hög grad arbetsstress som leder till utbrändhet, medan kvin-nor främst blir utbrända på grund av inre krav i form av prestationsbaserad självkänsla.

onödigt lidande för transsexuella i vårdenÅr 1972 blev Sverige först i världen med att lagstifta om statsfinansierad vård av transsexualism. Med en statsfinansierad vård skulle den transsexuella gruppens livssituation förbättras. I Signe Bremers avhan-dling Kroppslinjer – Kön, transsexualism och kropp i berättelser om könskorrigering beskrivs denna vård istället som ett könskonservativt förtryckande system som vållar transsexuella personer lidande. De som kvalificerat sig för könskorrigering blir juridiskt erkända som det kön de själva känner igen sig som, men mister samtidigt möjligheten att få biologiska barn eftersom lagen säger att den transsexuella måste steriliseras. Signe Bremer har studerat självbiografiska bloggar och djupin-tervjuat personer i olika faser av den könskorrigerande vården. Utöver steriliseringskravet kan lidande även

orsakas av de obligatoriska och mini-mum två år långa psykiatriska kön-sutredningarna. Enligt den könskorrig-erande vårdens logiker ska människors kroppar materialiseras entydigt som det ena eller det andra könet. Studien visar både att liknande tankesätt förekommer inom den transsexuella gruppen och att transsexuella bjuder motstånd mot vårdens könsnormativa grundvalar.

markbrist förändrar attityder till månggifte I Zimbawe är mark, förutom en naturlig resurs för livsmedelsproduk-tion, socialt och kulturellt viktig. Särskilt för män. Markägande förknip-pas med manlighet, vilket påverkar kvinnors position och handlings-utrymme i livsmedelsproduktionen. Karin Steens avhandling Time to farm: a qualitative inquiry into the dynam-ics of the gender regime of land and labour rights in subsistence farming : an example from the Chiweshe area, Zimbabwe visar hur ojämställd tillgång till och kontroll av mark och arbetsrätt avgör kvinnors och mäns sociala mål inom produktion och reproduktion, liksom även deras strategier för och möjligheter till att uppnå sina mål. Rådande markbrist försämrar ytterlig-are kvinnors utrymme och möjligheter, vilket påverkar livsmedelsproduktionen och i dess förlängning hotar livsmedels-försörjningen. Samtidigt har markbris-ten i kombination med influenser om jämlikhet från storstaden också fört med sig ökat motstånd mot månggifte. På så vis har även brist på jord skyndat på processer som kan leda till en förän-drad genusordning.

5GENUS № 3 ⁄ 11

X X X X X X X X X X X XN y a a v h a N d l i N G a r

svensk kompromiss bakom pappaledighetVilka är de historiska processer som har lett fram till att svenska föräldrar i dag delar på föräldrapenningen, medan den i Danmark fortfarande till största delen är till för mam-morna? Enligt Sofie Cederstrands avhandling Från idé till politisk verk-lighet. Föräldrapolitiken i Sverige och Danmark bottnar dessa skillnader i 60- och 70-talens debatt om köns-roller. Aktörer i Sverige lyckades få med sig arbetarrörelsen samt skapa en majoritet i riksdagen för att moder-skapsförsäkringen skulle ersättas med en könsneutral föräldraförsäkring. I Danmark däremot krävde mots-varande aktörer att en viss del av föräl-draförsäkringen skulle reserveras för männen. Det var ett mer radikalt krav, och ett krav man inte lyckades skapa majoritet för. Utan den svenska kom-promissen hade troligen ingen förän-dring blivit i Sverige heller, menar Sofie Cederstrand. Skillnad i lagstiftning och en tydlig skillnad i synen på kvin-nor och män förklarar troligtvis också varför svenska män i dag utnyttjar drygt 21 procent av den svenska föräl-draförsäkringen medan motsvarande siffra i Danmark är 6 procent.

så segrade högerns jämställdhetspolitikSocialdemokraterna har sedan 1970-talet succesivt anpassat sig till de borgerliga partiernas syn på jäm-ställdhet. Det visar Katharina Tollins avhandling Sida vid sida - En studie

av jämställdhetspolitikens genealogi 1971-2006. I avhandlingen analyserar hon 35 års riksdagsdebatter. Tidigare såg Socialdemokraterna jämställdhet som en del i en större kamp för social jämlikhet och ekonomisk utjämning, menar Katharina Tollin, men det pers-pektiv som har vunnit mark i dag byg-ger i stället på idén att vi ska hantera jämställdhetsfrågor som individuella rättigheter. Under 70-talet fick jämställ-dhet status som en särskilt prioriterad fråga, samtidigt som det bredare målet om social jämlikhet fasades ut ur de politiska visionerna. Under 1990-talet introducerades jämställdhetsintegre-ring, parallellt med 1980- och 90-ta-lets nedskärningar i offentlig sektor. Jämställdhetspolitiken inriktades mot metoder, kartläggningar och utvärder-ingar, snarare än samhällsreformer. Katharina Tollan poängterar att reform-er som jämställdhetslagen, varannan damernas och föräldraförsäkringen, har gett såväl kvinnor som män ökade möj-ligheter och bättre liv. Samtidigt menar hon att dagens debatt begränsas av att de nuvarande formerna för jämställd-hetspolitiken tas för givna.

deltid dåligt för kvinnors toppchanser Karin Halldéns avhandling What’s sex got to do with it?: women and men in European labour markets består av fyra studier av kvinnors och mäns situation på den europeiska arbets-marknaden. Studierna rör jämförelser inom arbetsorganisation, deltidsarbete och föräldraförsäkring. Bland annat har hon undersökt löne effekter och kvinnors möjligheter att avancera till högre befattningar efter föräldra-ledighet i olika länder. Oavsett hur deltagandet för kvinnor på arbets-marknaden ser ut, så minskar enligt Karin Halldéns studier en utbyggd of-fentligt finansierad föräldraförsäkring negativ löneutveckling efter kvinnors föräldraledighet. Detta gäller i relation

till samtliga yrken. Bland yrken med lägre utbildningsnivå är effekten något mindre. Studien visar även att kvin-nors deltidsarbete minskar deras möj-ligheter att uppnå högre befattningar. Men den visar inget samband mellan betald föräldraledighet och kvinnors möjlighet att avancera.

Psalmens ”synderska” lever ut sin sexualitetMannen dominerar och kvinnan osynliggörs i det kristna språk-bruket. Det visar Agneta Lejdhamre i avhandlingen Psalm, kön, kyrka - Könsförståelse och kyrkosyn i Den svenska psalmboken och i Svenska kyrkans kyrkomöte. Lejdhamre har undersökt hur ofta kvinnor respektive män framträder i psalmbokens texter och på vilket sätt de beskrivs. Totalt fann hon 181 kvinnliga könsmarkörer och 2 333 manliga och i det kyrkliga språket kopplas det manliga till de gu-domliga och det kvinnliga till det jord-iska. Män framstår i psalmboken som asexuella, medan den problematiska, kvinnliga sexualiteten är ett återkom-mande tema. Begreppet ”syndare” syftar på alla människors ofullkom-lighet och brister, utan sexuell under-ton. Begreppet ”synderska” hänvisar specifikt till kvinnor som lever ut sin sexualitet, menar Lejdhamre, som också ger förslag till hur psalmboken skulle kunna göras mindre diskrim-inerande.

läs mer . artiklar om fler avhandlingar finns på www.genus.se.

Foto

: Co

lou

rBo

x

Foto: ColourBox

6

Fo

to

: F

ör

sv

ar

sM

ak

te

n

7GENUS № 3 ⁄ 11

Vad är en god soldat? Är kvinnor verkligen fredligare än män? Vilka konsekvenser får krigets kaos för traditionella könsroller? Tidningen Genus granskar förutsättningar, normer och värder-ingar som omgärdar krig och fred.

Krig och fred

TEMa KriG OCh FrEd |

8

Idogt jämställdhetsarbete till trots sitter masku-liniteten i väggarna i det svenska försvaret. Såväl utrustning som träning utgår från en manlig kropp och att lära ut stridsberedskap är att lära ut manlighet, konstaterar forskaren Annica Forsell.

De första kvinnorna som blev yrkesofficerare på 1980- talet såg det som en utmaning att anpassa sig till en extremt mansdominerad organisation. De ifrågasatte inte jargongen utan ville bevisa att de var tillräckligt tuffa för en yrkesbana i det militära. De utsattes för fientligt inställda överordnade och anonyma hot, men proteste-rade inte. Att utmana männens fysiska övertag, springa fortast på löparbanan och delta i slagsmål var en vanlig strategi för att bli accepterade av de manliga kollegerna.

– De könsmönster som redan fanns förstärktes. Kvinnorna blev undantaget som bekräftade regeln att män är bättre officerare och föreställningen att män är överlägsna kvinnor förändrades inte, säger Alma Persson som är forskare på Linköpings universitet. Nyligen dis-puterade hon på avhandlingen Changing boundaries, defending boundaries. Gender relations in the Swedish Armed Forces, om hur genus kommer till uttryck i för-svarsmakten. I avhandlingsarbetet har hon intervjuat några av de första kvinnorna som blev offi cerare.

– Strategin för att bli accepterad i det militära har inte förändrats. I början av sitt yrkesliv som officerare vill kvinnorna fortfarande bevisa att de duger lika bra som männen. De vill bli behandlade som alla andra officerare, säger Alma Persson.

ser problemen senare i karriärenLängre fram i karriären inser de hur problematiska könsmönstren var under de första åren. De ser struk-turella problem och börjar framföra kritik öppet i orga-nisationen.

När Alma Persson beskriver hur kvinnornas syn på jämställdhet förändras med åren, beskriver hon också två motsatta uppfattningar som finns i Försvarsmakten. Enligt den ena uppfattningen inkluderas kvinnor om de behandlas enbart som officerare, utan hänsyn till kön, medan den andra uppfattningen hävdar att kvinnor blir exkluderade just genom att man bortser från kön och enbart ser dem som en i gänget bland grabbarna.

– Ska kvinnorna åstadkomma inkludering i yrket på egen hand eller är det organisationen som ska förändras så den blir inkluderande, frågar sig Alma Persson.

Både hon och Annica Kronsell vid Lunds universitet framhåller att jämställdhetsarbete är en genusfråga och inte en kvinnofråga. Det handlar om hur hela organi-sationen är beskaffad, om synen på maskulinitet och på soldaten.

– Den militära organisationen bygger per definition på hegemonisk maskulinitet och är kopplad till att göra manlighet. Att tänka på en soldat är helt enkelt att tänka på en man, konstaterar Annica Kronsell.

militär effektivitet baseras på homosocialitetAnnica Kronsell är docent i statsvetenskap och har i höst kommit ut med två böcker om militarism och fredsbeva-rande insatser: Gender, Sex and the Postnational Defense. Militarism and Peacekeeping, och Making gender, ma-king war - violence, military and peacekeeping practices, den senare tillsammans med Erika Svedberg på Malmö högskola.

– Det militära professionella kunnandet handlar om stridsberedskap, att kunna hantera vapen och vara be-redd att riskera sitt eget liv. När man lär ut stridsbered-skap lär man också ut manlighet. Den sammanhållning som både stridsduglighet och militär effektivitet kräver, baseras dessutom på homosocialitet och heterosexu-alitet, förklarar Annica Kronsell.

Försvarsmakten en manlighetens bastion

K r i G O C h F r E d

te x t: B irg it ta weiBull

Foto: FörsvarsMak ten

9GENUS № 3 ⁄ 11

Hon menar att maskuliniteten sitter i väggarna. Vapen, kläder och träning är anpassade till mannens kropp och det finns en genusordning som innebär att männen be-skyddar och kvinnorna ska beskyddas.

– I Värnpliktsnytt, som producerades av och för värn-pliktiga, fanns en kritik mot den typ av maskulinitet som kommit till uttryck inom Försvarsmakten. Men den har inte fångats upp i interna policydiskussioner. Där kan jag inte se att maskuliniteten ifrågasätts, trots att dagens fredsbevarande insatser innebär helt andra uppgifter än i ett invasionsförsvar. Nu handlar det om att skydda människor på andra håll i världen som blivit kränkta i sina mänskliga rättigheter.

maskuliniteten ifrågasätts inteNär Alma Persson följde ett förband under förbere-delserna för en fredsbevarande insats var det tydligt hur mansrollen påverkades av diskussionerna om FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, men utan att maskulinitet ifrågasattes. I förhållande till lokal-befolkningens män, som målades upp som förtryckande, såg soldaterna sig själva som moderna, upplysta och jämställda. Deras identitet stärktes både som män och som svenskar. Frågor om jämställdhet hamnade utanför förbandet och kom i stället att handla om förhållandena i lokalsamhället.

I jämförelse med andra länder anses det svenska försva-ret stå sig ganska väl i arbetet med genusfrågor och jäm-ställdhet och får i EU-sammanhang ofta berätta om det.

– Särskilt när det gäller utbildning i genusperspektiv och FN:s resolution 1325 har Försvarsmakten kommit ganska långt. Man har fått en acceptans för arbetet med jämställdhet och jobbat med att omsätta dessa abstrakta och principiella frågor i den dagliga verksamheten, säger Annica Kronsell.

Under 2010 undersökte Försvarsmakten för första

gången i vilken omfattning de anställda upplevt kränk-ningar enligt lagstiftningens sju diskrimineringsgrunder. Studien är intersektionell och unik för svenska myn-digheter. Den bygger på en e-postenkät som 8500 av försvarets 17500 anställda besvarade och ska upprepas vartannat eller vart tredje år.

Studien visar att könsdiskriminering är den vanligas-te kränkningen bland anställda kvinnor. En fjärdedel av dem har någon gång upplevt sig kränkta på grund av kön. Motsvarande siffra för männen är 3,3 procent.

I hela gruppen anställda är däremot åldersdiskrimi-nering vanligast. Bland de 13,1 procent som känt sig kränkta på grund av ålder finns anställda i alla åldrar.

För forskarna vid Göteborgs universitet som ge-nomfört studien var det oväntat att ålder hade så stor betydelse. www

Maskuliniteten förblir oproblematiserad inom försvaret och många manliga soldater ser sig själva som jämförelsevis moderna och jämställda. samtidigt har var fjärde anställd kvinna upplevt sig kränkt på grund av sitt kön. För männen är siffran 3,3 procent.


10

– När jag frågar mina studenter vilket slags kränk-ningar som är vanligast inom försvaret gissar de på könsöverskridande identitet och sexuell läggning, säger Ulla Eriksson-Zetterquist, professor i företagsekonomi och en av dem som genomfört studien.

Men i Försvarsmakten har inte mer än 0,4 procent känt sig kränkta på grund av könsövergripande identitet och 0,9 procent på grund av sexuell läggning. Sexuell läggning är dock den diskrimineringsgrund som upplevs tydligast av omgivningen.

Anna Delsol, som är jämställdhetsstrateg på Försvarsmaktens högkvarter ser det som ett tecken på att de diskussioner som under en längre tid förts om homo-, bi-, och trans-frågor, har gett resultat.

– Vi har också en bra dialog med HoF, Homo- bi- och transpersoner i försvaret, en ideell förening som arbetar med opinionsbildning och utbildning. Vi med-verkar även under Prideveckan, både i paraden och med ett eget tält.

diskrimineringsfrågor viktiga för trovärdighetenMen när det gäller könsdiskriminering återstår mycket att göra. Anna Delsol betonar hur viktigt det är för trovärdigheten att jämställdhet och icke-diskriminering fungerar i den egna organisationen med tanke på att Försvarsmaktens kärnverksamhet är så nära kopplad till demokrati och mänskliga rättigheter.

– Andelen kvinnor som känt sig kränkta är på tok för hög. Vår vision är förstås nolltolerans, men vi vet samtidigt att det inte är realistiskt som personalsamman-sättningen ser ut med bara fem procent kvinnor bland officerarna, säger Anna Delsol och tillägger att ansvaret för jämställdhetsarbetet ytterst vilar på cheferna.

Utbildning är ett viktigt verktyg i jämställdhetsarbe-tet. En likabehandlingsutbildning ingår numera i den

militära grundutbildningen och alla chefer med verk-samhetsledning får utbildning i jämställdhetsintegre-ring och Sveriges jämställdhetsmål. Samtidigt revideras uppförandekoden så att den omfattar alla som arbetar i Försvarsmakten, oavsett befattning och tjänstgörings-ort. Att förstå och respektera olikheter är ett av upp-förandekodens mål. Med omfattande utbildningspaket ska den nya koden förankras hos de anställda och i verksamheten från och med 2013.

få kvinnor innebär begränsningarDet faktum att kvinnorna är så få i Försvarsmakten kan i sig medföra begränsningar, särskilt om det gäller freds-bevarande uppdrag i ett samhälle där det finns stränga regler för kvinnors och mäns umgänge. Alma Persson visar i sin avhandling hur traditionella könsmönster förstärks genom att soldater som är kvinnor ses som en resurs, framförallt lämpad för att sköta kontakten med lokalbefolkningens kvinnor. Annica Kronsell kom-menterar samma fenomen.

– Eftersom det finns så få kvinnor ligger det nära till hands att de får ta hand om genusfrågorna, men kvinnor som blir officerare kanske inte vill ägna sig åt genusfrågor utan åt något helt annat.

Sverige är inte ensamt om att ha misslyckats med att rekrytera kvinnor. I de fredsbevarande insatserna är andelen kvinnor nio procent och något fler än i Försvarsmakten som helhet. Det kan jämföras med nordiska stridsgruppen som hade som målsättning 20 procent kvinnor, men hamnade på fem procent och Finlands trupper som bara har en procent kvinnor. I värnpliktiga arméer är andelen kvinnor i regel lägre än i yrkesarméer, men skillnaden är inte stor. I USA, som har yrkesarmé, utgör till exempel kvinnorna 15 procent.


»Kvinnor som blir officerare kanske inte vill ägna sig åt genusfrågor utan åt något helt annat.«

www

11GENUS № 3 ⁄ 11

målet med fn-resolutionen 1325 är att ge mer makt åt kvinnor i fredsprocesser. istället för att ses som passiva offer ska kvinnor synliggöras som pådrivande aktörer. men enligt genusforskare läm-nar situationen fortfarande mycket att önska.

Den 31 oktober år 2000 firade kvinnoorganisationer över hela världen. Det datumet antogs resolution 1325 i FN:s säkerhetsråd, en resolution som innebär att kvin-nor ska vara med i alla faser av fredsbyggande och konflikthantering. FN:s medlemsstater blev skyldiga att säkra ökad representation av kvinnor på samtliga beslutsnivåer i institutioner för att förebygga och lösa konflikter.

– När 1325 antogs var den resultatet av flera olika frågor som fångades upp av resolutionen. Den antogs under Namibias ordförandeskap och kvinnoorgani-sationer från konfliktländer världen över var starkt pådrivande. Den blev ett viktigt verktyg för att driva kampen vidare och gav en tyngd till frågorna, säger Louise Olsson, forskare och projektledare vid Folke Bernadotteakademin.

Det centrala i 1325 var att kvinnor inte längre sågs som passiva offer. De blev istället synliggjorda som aktiva deltagare i fredsprocesser. Det menar Maj Britt Theorin, ordförande i den svenska paraplyorganisatio-nen Operation 1325.

– Det är som våra vänner i Sudan sade: ”Nu är det dags för oss att sitta vid förhandlingsbordet, men inte som sekreterare.”

Hon säger att kvinnor i många konfliktområden haft en central roll i att lösa konflikter utan våld och hålla ihop samhällena. Men dessa erfarenheter har inte tagits till vara.

– Kvinnor har drabbats hårt av krig, men inte fått

vara med i beslutsprocesserna. Det har varit lättare att se kvinnor som offer än på maktpositioner.

I många länder i världen finns kvinnorörelser som arbetar för fred. Enligt Theorin fick dessa, genom reso-lutionen, ett erkännande. Resolutionen blev något att luta sig emot när kvinnoorganisationerna blev ifråga-satta av lokala makthavare.

– Ett exempel är Palestina där en kvinna ville göra

Hur långt bär resolution 1325?te x t: iDa Måwe

Foto: eMMa HanQuist

www


resolution 1325 vill skapa plats för kvinnor i fredsförhandlingarna i andra roller än som sekreterare.

12

skillnad och engagera sig politiskt. Hon visade upp 1325 och sade att hon ville ställa upp i det lokala valet. Det slutade med att hon blev den första kvinnliga borgmäs-taren i Palestina. Det är häftigt när man kan använda re-solutionen på det sättet, konstaterar Maj Britt Theorin.

massprotest gav fredsavtalEtt krigsdrabbat land där man aktivt använts sig av 1325 är Liberia. Under inbördeskriget, som började 1989, blev nio av tio av de liberianska kvinnorna utsatta för sexualiserat våld. Konflikten skördade 200 000 liv och 15 000 barnsoldater rekryterades.

Även om kvinnorna inte fick ta plats i fredsförhand-lingarna, tvingade tusentals kvinnor fram ett fredsav-tal genom en ihärdig massprotest 2003. Två år senare valde Liberia Afrikas första kvinnliga president, Ellen Johnson–Sirleafs. Ett av hennes mål var att öka antalet kvinnor i landets säkerhetsinsatser.

Den liberianske fredsaktivisten Leymah Gbowee var starkt bidragande till att kriget i Liberia tog slut och att Johnson Sirleaf kunde väljas till president. I år prisas både hon och Ellen Johnson Sirleaf med Nobels fredspris. De får priset för deras ”fredliga kamp för kvinnors säkerhet och rätt till fullt deltagande i freds-byggande”.

– Valet Nobelkommittén gjort i år är helt unikt. Man

har gett fredspriset till kvinnor som kämpar i 1325:s anda. Det är egentligen ett pris till 1325, säger Maj Britt Theorin.

Liberia var första landet i Afrika att anta en nationell handlingsplan. Landet har också upprättat kvinnorätts-institutet Office of Gender Advicers som samarbetar med regeringens ministerier och FN-organ i landet för att förverkliga resolution 1325.

brister i implementeringenMen hur ser egentligen implementeringen av 1325 ut i världen? Både genusforskare och experter är överens om att det finns mycket kvar att göra. Enligt Operation 1325 har i dagsläget bara cirka 30 av 193 medlemslän-der en handlingsplan.

– Det finns oändligt mycket kvar att göra. Ta bara vår handlingsplan här i Sverige. Den saknar både mätbara mål och tidsramar, säger Maj Britt Theorin.

Enligt Maj Britt Theorin är det första steget att alla länder skapar handlingsplaner med mätbara mål. Hon tycker även att FN borde utse en ambassadör som följer upp vad länderna gör årligen.

– En granskning som vi har genomfört av antalet kvinnor i EU:s fredsoperationer visar att det bara var 10-16 procent. De har också en lång väg att gå, säger hon.

Sophia Ivarsson, genusforskare vid Försvarshögskolan,

www

13GENUS № 3 ⁄ 11

www

har granskat ländernas handlingsplaner för deras för-svarsmakter för att få svar på frågan hur den militära synen på säkerhetsarbete förändrats efter att man tillfört ett genusperspektiv. Resultatet är tvetydigt.

– Förståelsen av praktiken har delvis förändrats. Men rätt mycket är som tidigare, man inkluderar fler kvinnor, men de tilldelas särskilda uppgifter inom försvaret. Som att arbeta med informationsinhämtning.

Krig påverkar kvinnor och män olikaSophia Ivarsson menar att den största effekten av 1325 är att medvetenheten om att män och kvinnor påverkas olika av konflikter har ökat.

– Man har exempelvis förstått att det är bra att ta med kvinnor om man vill ha kontakt med lokalbefolkningen. Men när det gäller mer djuplodande förändringar går det trögare. I mångt och mycket gör man som man alltid har gjort, man lägger till ett genusperspektiv men det förändrar inte helhetstänkandet.

Enligt Sophia Ivarsson behövs en omvärdering av klassiska begrepp.

– Man måste ta in frågor som exempelvis våld mot kvinnor i säkerhetsanalysen. Fortgår våld mot kvinnor så kanske det är en konflikt och inte en postkonflikt. Här skulle det behövas en mer djuplodande diskussion för att åstadkomma förändringar.

Hon säger att den främsta effekten av 1325 inom det svenska försvaret är att acceptansen för genusfrågor ökat.

– Tidigare har genusperspektivet mest kopplats till arbetsmarknaden. Nu när den konverterats till den mi-litära praktiken har den fått mycket större existensberät-tigande. Det finns inskrivet i de flesta dokument och man talar väl om dessa frågor jämfört med tidigare.

Enligt Sophia Ivarsson finns det fördelar med order-systemet inom militären. När det kommer nya regler så säger man att de ska följas, och då hamnar de på agendan och genomförs.

Efter att 1325 infördes år 2000 är det många som konstaterat att resolutionen är ganska bred och allmänt hållen. Säkerhetsrådet har därför försökt komplettera 1325 med ytterligare resolutioner. En sådan är 1820. Den kom 2008 och handlar om sexuellt våld mot civila och fastställer att våldtäkt kan vara en krigshandling och ett

brott mot mänskligheten. Men även 1820 har fått kritik av en del kvinno- och människorättsorganisationer. De menade att 1820 var ett steg tillbaka i utvecklingen, då man lyfte fram offerbilden på bekostnad av vikten av ett integrerat deltagande för både män och kvinnor i fredsprocesser.

– När 1820 kom var det många länder som tyckte den var tydligare, eftersom den enbart fokuserade på kvinnors skyddsbehov. Många av de frågor som lyftes fram i 1820 – till exempel om att förhindra systematiska våldtäkter – ansågs mindre kontroversiella att arbeta med än de som rör jämställdhetsproblematiken som är grundläggande i 1325, en resolution som tar ett större grepp på hela problematiken och ser kvinnor som kom-petenta och drivande aktörer, säger Louise Olsson.

Hon menar att det därmed fanns en risk länderna skulle fokusera enbart på 1820 istället för 1325.

– Sverige var pådrivande i att resolution 1325 skulle ses som den grundläggande resolutionen, medan 1820 skulle ses som den resolution som börjar utveckla de frågor i resolution 1325 som berör skydd från våld. För närvarande verkar det också vara den linjen, att 1820 fungerar som ett komplement, som dominerar interna-tionellt, säger Louise Olsson.

1325 som kraftfullt verktygEnligt Louise Olsson har 1325 haft varierande fram-gång i olika delar av världen. Framförallt har den gett kvinno organisationer som jobbat med frågorna ett starkt verktyg att påverka med.

– Aktiva kvinnoorganisationer, ledarskap och genus-rådgivare är avgörande för hur man lyckas implementera resolutionen i internationella insatser.

I resolution 1325 står att det är ”ytterst angeläget att inkorporera genusperspektiv i alla fredsbevarande insatser”. Men Louise Olsson menar att inte alla aktörer har förstått att det innebär att ett genusperspektiv ska beaktas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen.

– Hos en del översätts integrering av ett genusper-spektiv till en ökning av kvinnlig personal, säger Louise Olsson.

Att inkorporera ett genusperspektiv på det sätt 1325


»I mångt och mycket gör man som man alltid har gjort, man lägger till ett genusperspektiv men det förändrar inte helhetstänkandet.«


14

uppmanar till är en utmaning. Enligt Louise Olsson inne-bär det att man måste granska allt arbete på berörda myndigheter och institutioner med ett genusperspektiv.

– Det är ett enormt stort arbete. På det området har Sverige kommit långt jämfört med många andra länder.

Louise Olsson menar att det är det svårt att jobba med kvinnors situation utan att involvera männen. Hon säger att resolutionens titel, ”Kvinnor, fred och säkerhet”, gör det lätt att tappa bort relationen mellan kvinnor och män trots att den ofta är central för att förstå kvinnors säkerhetssituation.

– Men i många länder är det känsligt att ta upp ge-nusperspektivet och frågor som männens sociala roll och jämställdhet. Då är det mindre kontroversiellt att foku-sera på kvinnors säkerhetssituation, säger Louise Olsson.

Erika Svedberg, universitetslektor vid Malmö hög-skola, är inne på samma linje.

– I Sverige ser vi oss själva som väldigt duktiga på jämställdhet, och vi var snabba med att ta fram en hand-lingsplan i linje med 1325. Men frågan är om det är jämställdhet på riktigt, eller om det bara bidrar till en ny instrumentell syn på kvinnor.

nödvändigt att ifrågasätta maskulinitetenErika Svedberg menar att en anledning till att 1325 gick igenom i FN var att den handlade om kvinnor, inte om män. Men att det inte kommer att bli någon övergripande förändring om inte maskuliniteten börjar ifrågasättas.

– Det är väldigt tydligt vilka roller män och kvinnor fördelas i krig. Mannen blir förövare och beskyddare, medan kvinnor ses som offer. Men rollen som beskyd-dare utåt innebär ofta kontroll inåt. På så sätt är krig nästan alltid negativt för jämställdheten.

Erika Svedberg menar att visionen vore en icke-patri-arkal värld, där män inte längre var överordnade kvin-nor och äldre inte var överordnade yngre. Ett sådant samhälle skulle se mycket annorlunda ut.

– För att ändra på detta skulle man behöva tänka om helt och hållet. Då skulle vi inte behöva den starke mannen som räddar oss från så mycket. Sådana ledare skulle inte ha någon plats.

Enligt Erika Svedberg stärks ofta den patriarkala ord-ningen i krigssituationer. Ett exempel är George Bush, som blev den starke fadersfiguren i USA, efter 9/11. Han tog på sig rollen att rädda det amerikanska folket.

– Men för att folket skulle räddas, så var befolkningen tvungen att hjälpa till genom att gå med på inskränk-ningar av sina rättigheter, till exempel i form av att staten får större befogenheter till övervakning med mera.

Hon efterlyser ett ifrågasättande av den västerländ-ske mannen. I krigssammanhang är det vanligt att man

pratar om den gode och den onde. Den gode är den västerländske mannen som ska beskydda, bringa ordning och skapa fred. Den onde är den andre mannen från den ”främmande” kulturen.

– I själva verket har det visat sig att den västerländske mannen ägnar sig åt våldtäkter av både kvinnliga soldater och offer i krigszoner. Det här vill militären lösa genom bättre disciplin, men det talas inte om ojämlika relationer.

Militären brukar vara bra på att lösa problem. Men för att göra det måste man först komma överens om vad problemet är, säger Erika Svedberg.

– Det kanske skulle behövas att man satte sig ned och resonerade ordentligt om detta med ojämlika för-utsättningar och maktförhållanden innan man gick ut på fältet.

resolutionerna i Korthet

Resolution 1325Fn:s resolution 1325 antogs år 2000 av säkerhetsrådet. Den uppmanar medlems-staterna att inkludera ett genusperspektiv i alla delar av fredsarbetet. några av punkterna i resolutionen är:

•Öka kvinnors deltagande i konfliktförebyggande och fredsfrämjande insatser och stödja kvinnors fredsinitiativ i konfliktområden.

•Säkerställa kvinnors delta-gande i institutioner och i beslutsfattande i postkon-fliktsituationer och över-gångsprocesser från konflikt till fred.

•Tillsätta flera kvinnor för att tjäna som medlare. utveckla kvinnors roll och insatser på fältet, särskilt som militära observatörer, civil polis och experter i mänskliga rättigheter och humanitära insatser.

•Uppmanar alla parter i väpnade konflikter att vidta särskilda åtgärder för att skydda kvinnor och flickor mot sexuellt våld.

Resolution 1820 resolution 1820 är född ur resolution 1325. Den hand-lar om sexuellt våld mot civi-la och fördömer våldtäkt och andra former av sexualiserat våld under konflikt. Fn:s säkerhetsråd säger att syste-matisk våldtäkt utgör ett hot mot internationell fred och säkerhet. säkerhetsrådet slår fast att våldtäkt kan utgöra krigsbrott, brott mot mänsk-ligheten och folkmord och kräver att alla parter ska in-gripa och se till att förövare ställs inför rätta.

Resolution 1888som en utveckling på re-solution 1820 skapades resolution 1888. Den ger bland annat Fn:s general-sekreterare mandatet att utse en särskild represen-tant i arbetet mot sexuellt våld i väpnade konflikter. generalsekreteraren ska även anställa ett team med experter på sexuellt våld i väpnade konflikter. resolutionen ställer krav på regelbunden rapportering till äkerhetsrådet om hur resolu-tion 1820 genomförs.Källa: www.operation1325.se

www


15GENUS № 3 ⁄ 11

att våldtäkter används som vapen i krig är ingen nyhet. men vad gör massvåldtäkterna med ett krigs-drabbat samhälle? och vad är det som driver sol-daterna att våldta? forskningen visar en komplex problematik.

Ett krigsdrabbat land som blivit känt för det utbredda sexuella våldet är Demokratiska Republiken Kongo, i dagligt tal kallat Kongo-Kinshasa. Ofta har man i mass-medierna kunnat läsa fasansfulla historier om hur kvin-nor skadats. Desto mindre har det skrivits om orsakerna till det sexuella våldet, kopplingen till västerländska in-tressen, varför förövarna våldtar eller hur våldtäkterna påverkar samhällena.

Jill Trenholm, forskare vid medicinska fakulteten och Centrum för genusvetenskap vid Uppsala univer-sitet, åkte till South Kivu–provinsen i östra delen av Kongo-Kinshasa, där det sexuella våldet fortsatt även efter det officiella krigsslutet. Hennes studie bygger på intervjuer med personer i ledande ställning inom lokala politiska institutioner, vården, kyrkan och föreningar i provinsen.

– Det har gjorts många studier om våldtäkt i krig, men de allra flesta fokuserar på kvinnliga offer. Det är såklart jätteviktigt, men den här frågan är mycket mer komplex och mångfacetterad, säger Jill Trenholm, vars studie ingår i den kommande avhandlingen Sexual violation, lost children and traumatized masculinities in eastern DRC.

I intervjuerna redogör ledarna för sin egen och sam-hällets syn på massvåldtäkterna som följt i krigets spår. Hur kvinnor som drabbats ofta blir uteslutna från sina sociala sammanhang. En orsak är oron över hiv-sprid-ningen. Våldtäktsoffret antas ha smittats av förövaren, vilket gör att hon inte alltid är välkommen tillbaka till sin familj. Om maken accepterar henne fortlöper äkten-skapet utan sexuellt umgänge.

De intervjuade berättar om hur våldtäkterna leder till traumatiserade familjer. De utsatta har svårt att sova i

sina egna hem. Männen känner sig maktlösa och för-ödmjukade.

– En sak som förvånade mig var att ledarna såg kyr-kan som en väldigt viktig institution i arbetet mot våld-täkter. Kyrkan är den enda fungerande infrastrukturen i landet, och religionen ett väldigt stöd för folket. Att ha en tro kan vara en ventil, en befrielse. Kanske den enda hjälp du får när du lever i otrygghet, säger Jill Trenholm.

Men samtidigt som vissa kyrkor bedriver hjälpverk-samhet är de fortsatt tysta i frågor som gäller sexualitet,

Misslyckad manlighet bakom våldtäkterna i Kongo

www

te x t: iDa Måwe

Foto: ColourBox /laura Heaton/ pCl Map ColleCtion

sambandet mellan de massvåldtäkter som skett i kongo-kinshasa och väst-världens intresse av exempelvis guldtillgångarna i landet behöver undersökas djupare, anser forskaren Jill trenholm.


16

www vilket komplicerar hur de hanterar sexuellt våld, tilläg-ger hon.

En annan sak som Jill Trenholm inte väntat sig var ledarnas åsikt om att frågor som rör Afrika, och speciellt komplexiteten kring kriget i Kongo-Kinshasa, inte ens finns med på den internationella agendan.

– Kongo-Kinshasa får mycket uppmärksamhet inter-nationellt och det kommer många västerlänningar till landet med goda intentioner. Men ledarna menar att situationen i landet inte förbättras, att hjälpen inte fo-kuserar på rätt frågor.

Enligt Jill Trenholm finns det mycket kvar att gräva i när det gäller vad utländska intressen i Kongo-Kinshasa, västvärldens efterfrågan på landets tillgångar av guld, diamanter och coltan har för koppling till våldtäkterna.

– I mainstreammedierna har det varit väldigt myck-et fokus på kvinnornas situation i Kongo-Kinshasa. Däremot skriver man väldigt lite om utländska intressen i landet, till exempel om hur internationella företag betalar den lokala milisen för att vakta deras intressen. Samma milis sätter skräck i och paralyserar lokalbefolkningen. Jag besökte en liten by i östra Kongo-Kinshasa och hörde om hur den vaktades dag och natt av lokalinvånarna, säger Jill Trenholm.

Hon vill också se mer av ett annat perspektiv när det gäller diskussionen kring sexuellt våld i krig: männen och förövarnas. Varför våldtar de?

underförstått godkännande att våldtaDen frågan har Maria Eriksson Baaz och Maria Stern, forskare vid institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet, sökt svar på. De åkte till Kongo-Kinshasa och intervjuade över 200 soldater inom landets försvarsmakt.

– Soldaterna själva medgav inte att de fått order att våldta. Snarare fanns det ett underförstått godkännande uppifrån. Sexuellt våld används ofta för att förödmjuka och skrämma, men vår studie visar att det i detta fall var mycket mer komplext än en strategi för att nå militära mål. Det sexuella våldet måste förstås i relation till flera andra faktorer, säger forskarna.

En sådan faktor är att landets armé präglas av kon-flikter och otydlig struktur med parallella ordersystem. I sådana arméer, som saknar militär strategi, är våld mot civila vanligare, konstaterar de.

I Kongo-Kinshasa har civilbefolkningen en negativ bild av militären. Orsaken är en lång historia av övergrepp på civila. Att soldaterna har låg status, på grund av låga löner och knappa levnadsförhållanden, bidrar också till bilden. Enligt forskarna gör detta att soldaterna känner ett behov att återupprätta sin auktoritet och straffa befolkningen.

I intervjuerna uppgav många soldater fattigdom som

den främsta anledningen till att sexuellt våld ägde rum. Soldaterna menade att brist på pengar gjorde att de inte kunde få sex och att det därför tvingade dem att använda våld. Fattigdomen medförde frustration och ilska, vilket för dem skapade en ingivelse att skada och förstöra.

– Fattigdom och dåliga sociala förhållanden bidrar till omständigheter i vilka våld ofta förekommer. Där det förekommer utpressning och plundring, ökar risken för sexuellt våld. Men fattigdom är i sig själv ingen vik-tig faktor, det blir den bara i kombination med andra faktorer, säger forskarna.

våldtäkterna i kongo-kinshasa är mer än en militär strategi. Det är också ett sätt för soldaterna att återupprätta sin auktoritet och att leva upp till det heterosexuella, hypersexuella mansideal som hyllas inom den kongolesiska

GENUS № 3 ⁄ 11 17TEMa KriG OCh FrEd |

Straffriheten, att förövarna väldigt sällan straffas för sina gärningar, bidrar till en normalisering av det sexuella våldet i Kongo-Kinshasa. Att många av soldaterna är före detta barnsoldater, som själva blivit offer för våld eller blivit tvingade att utsätta andra för våld, gör också steget kortare.

Enligt Maria Stern och Maria Eriksson Baaz hyllas en särskild sorts heterosexuellt, macho mansideal inom militären. Den manliga soldatens sexdrift ses som en stark naturkraft.

– Känslan av att soldaterna misslyckats med sin

mansroll, särskilt som familjeförsörjare, bidrar till det sexuella våldet. Det blir ett sätt att prestera och återfå maskulinitet och makt.

Den massmediala bilden av kriget i Kongo-Kinshasa för tanken till en annan fråga. Hur kan man förstå be-rättelser om sexuellt våld i krig? Kan samma människa vara både offer och förövare? Vilka berättelser är det som aldrig kommer fram?

berättelser om sexuellt våldMonika Edgren, professor i genusvetenskap och docent i historia, deltar i ett forskningsprojekt vid Malmö hög-skola där hon analyserar berättelser om sexuellt våld i krig. En del av projektet handlar om den turkiska mas-sakern på armenier under första världskriget. Hon har använt sig av vittnesmål som sammanställdes av den brittiska regeringen 1916.

– Det är vittnesberättelser där folkets lidande står i centrum, berättelser som syftade till att väcka opi-nion. En del vittnen berättar om att kvinnor och barn utsattes för våldtäkter, men de som utsattes har ingen egen röst i berättelserna och det påverkar krigsskild-ringarna.

Vid denna tid var det otänkbart att berätta om egna erfarenheter av sexuellt våld. En orsak till det var att man då riskerade att bli klassad som medskyldig. I till exempel svensk lag fanns det något som hette dubbelt gärningsmannaskap.

– Offret sågs som skyldig till att det utsattes för hand-lingarna, förklarar Monika Edgren.

En aspekt i analyser av sexuellt våld är hur man kan förstå tystnader, varför vissa versioner av historien saknas. Enligt Monika Edgren har många berättelser om sexuellt våld osynliggjorts av olika skäl. Ofta för att de hotar att underminera eller komplicera den över-ordnade berättelsen, som den om folket och nationens lidande.

Hon menar att det är viktigt att komma ihåg grå-zonerna. Att samma människa kan vara både offer och förövare. Människor i krig kan tvingas till handlingar de kanske inte hade gjort som civila. Monika Edgren tar judiska fångläger i Tyskland under andra världskriget som exempel. Det finns uppgifter om att kvinnorna i koncentrationslägren förhandlade med judiska män med sina kroppar. De kunde kanske få mat och bröd mot att männen fick utnyttja dem sexuellt.

– Men det här gick inte att tala om eftersom de judiska männen sågs som offer. Det passade inte in i bilden att de även skulle vara förövare. Jag tror att det är viktigt att tänka i mer komplexa termer. Offer och förövare finns på individnivå, men på en strukturell nivå kan man vara både och, säger Monika Edgren.


militären. att många är tidigare barnsoldater, som själva utsatts för våld ökar benägenheten att förgripa sig på andra, menar forskare.

18

Att kvinnor är fredliga av naturen är en djupt rotad uppfattning i den västerländska kulturen. Men att vad som ses som kvinnligt kan omförhandlas vid behov finns det många exempel på och det gäller även hur en kvinna förväntas bete sig i krig.

Fredspriset 2011 gick till tre kvinnor: Ellen Johnson Sirleaf, Liberia, Leymah Gbowee, Liberia och Tawakkul Karman från Jemen. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon sa i samband med detta att ”Framför allt under-stryker det den vitala roll kvinnor spelar för avance-manget av fred, säkerhet och mänskliga rättigheter”. Det är helt sant. Kvinnorna har haft en starkt pådrivande roll i arbetet för fred, och sedan mitten av 1800-talet har fredsrörelsen, i alla fall här i västerlandet, tätt förknip-pats med kvinnor, då de på grund av sitt kön, sin natur, betraktats som fridsammare än männen.

I synen på människan i relation till frågor om krig och fred ställs verkligen våra bilder av maskulinitet och femininitet på sin spets, och där blir det också tydligt hur vi givet olika förutsättningar omförhandlar dessa bilder.

Kopplingen mellan kampen för medborgerliga rättig-heter och kampen för fred var i den tidiga kvinnorörelsen stark, men redan då fanns motsättningar mellan olika förhållningssätt till det militära försvaret.

– Redan på 1800-talet fanns det försvarsfrivilliga organisationer där kvinnor samlade in pengar till ka-noner åt det svenska försvaret, berättar Fia Sundevall, ekonomhistoriker som disputerat med avhandlingen Det sista manliga yrkesmonopolet: genus och militärt arbete i Sverige 1865-1989.

De här kvinnorna bemöttes med alla de argument som ofta används när kvinnor försökt ta sig in på manliga domäner. De förlöjligades och fick höra att de inte hade någon man som kunde beskydda dem.

– Kvinnornas främsta uppgift i försvaret ansågs vara att de skulle uppfostra sina barn i patriotisk anda, men just de här kvinnorna ville göra mer. ”Vi har redan uppfostrat

våra barn, nu är vi i den ålder då vi kan göra andra saker” ansåg de, säger Fia Sundevall och berättar att rörelsen till stor del bestod av äldre kvinnor, ofta fruar till officerare.

opassande för kvinnor att vistas vid frontenVad som ansetts som lämpliga uppgifter för kvinnor i krig har varierat över tid. Kvinnor har alltid arbetat inom militären, men man har inte talat så mycket om det. De första uppgifter som ansågs lämpliga för kvinnor i krig var signifikativt nog de omvårdande. Att laga mat och att sköta sårade. Men när Florence Nightingale verkade vid fronten under Krimkriget vid mitten av 1800-talet var det inte alls självklart att hon skulle få befinna sig där. Många såg det som opassande för kvinnor att vara ute i krig på det sättet. Dels för att det var för farligt och otäckt men även för att de kunde verka distraherade för de stridande männen.

Att vad som anses passande för kvinnor omförhand-las vid behov blir tydligt om man tittar på den svenska beredskapen under andra världskriget. I början av kriget är myndigheterna starkt emot att kvinnor över huvud taget skulle ha någonting med försvaret att göra. Efter bara ett par år, troligen mest beroende på personalbrist, börjar man argumentera på helt andra sätt. Mot slutet av kriget ansågs det närmast okvinnligt att inte vilja ställa upp för sitt land.

– Uppgifter som bara några år tidigare ansågs en-bart kunna utföras av män, blev plötsligt lämpliga för kvinnor. Ett exempel på det är luftbevakning. Det är ett ganska enformigt och tråkigt jobb och det ansågs kvin-nor därför kunna hantera extra bra. Ett argument för det var att de skulle kunna sticka medan de stod där och spanade, säger Fia Sundevall.

Hon berättar vidare att Sverige var tämligen unikt i det att kvinnor tilläts bära vapen. För att försvara detta underströks det noga att det enbart var i självförsvar.

– Det var ett sätt att behålla en skillnad mellan kvin-nor och män.

Kvinnan inte så fredlig som sitt rykte


te x t: s ir i reuterstr anD

Foto: Fl iCkr

19GENUS № 3 ⁄ 11

Att bilden av en fredlig kvinna är kulturellt betingad blir extra tydligt vid en jämförelse av olika kulturer. Chris Coulter är socialantropolog och har bland an-nat studerat Sierra Leone och kvinnor som deltagit i striderna under inbördeskriget.

– Där har man inte alls bilden av kvinnan som extra fredlig. Tvärtom, säger hon. Kvinnan ses som närmare naturen och naturen där är, till skillnad från vår, verk-ligt farlig.

Det här har bland annat skapat problem när man ef-ter fredsslutet ska försöka återanpassa dem som, ibland redan som barn, kidnappats av rebellerna och som sedan deltagit i det våld som rebellerna utövat. Nära hälften av barnsoldaterna beräknas ha varit flickor. Flickor som så gott som alltid utnyttjats sexuellt inom den ”egna” gruppen, men som inte enbart varit offer utan även förövare.

– Många har inte kunnat återvända hem efter kriget. Ingen vågar vara nära dem. Bilden av dem är att de är oberäkneliga och kan mörda folk när som helst, säger Chris Coulter.

De har lättare att tänka sig att männen kan åter-anpassas, medan kvinnor uppfattas som svårare att kontrollera. Vad man måste förstå, menar hon, är att mönster som fanns tidigare går igen i konflikten och i hur man handskas med den efteråt.

Att vi gärna ser kvinnor som enbart offer i krig gör att vi får svårt att förhålla oss till dem som inte passar in i bilden. Chris Coulter gör det tydligt genom att visa på några exempel.

– Muslimska kvinnor i slöja som blir självmords-bombare, de ses som mystiska, obegripliga. Bilden av den afrikanska rebellkvinnan är mer sexualiserad, vil-dare. Vi ser den tuffa kvinnan med militärbyxor och ge-vär framför oss. Det blir extra märkligt om man tänker på att de bägge kan vara muslimer.

Krigiska kvinnor blir demoniseradeKvinnor som deltar i krig blir ofta demoniserade. Ett exempel på det är mediebilden som målades upp kring Lynndie England, soldaten som höll en naken manlig fånge i koppel på bilderna från Abu Ghraib. Att en kvinna utförde dessa handlingar gjorde skandalen värre i allmänhetens ögon. Samtidigt fanns föreställningen att fången, i egenskap av muslimsk man, upplevde för-nedringen som extra stor på grund av att handlingen utfördes av en kvinna.

Ytterligare en paradox kopplad till sexuellt våld är att så länge som kvinnan tillskrivs den passiva rollen att försvaras av män i krig, och männens heder alltså består i att han lyckas försvara sin kvinna, så blir det sexualiserade våldet mot kvinnor en logisk slutsats.

– Att se på kvinnor som offer kan vara problematiskt. För i förlängningen av den synen blir den ultimata krigs-handlingen att tvinga en man att våldta kvinnor som står honom nära, säger Emma Rosengren, ansvarig för nedrustningsfrågor för Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet.

Emma Rosengren säger att hon själv inte ser kvinnor som extra fredliga, men att det finns många inom IKFF och övriga fredsrörelsen som gör det.

– Men för mig handlar det om att få in kvinnors per-spektiv i säkerhetspolitiken. Det här är ett så manligt dominerat fält att det är svårt för kvinnor att ta sig in.

Ett klassiskt sätt att öppna dörrar mot mansdomi-nerade områden, är enligt Emma Rosengren att skapa organisationer som enbart består av kvinnor.

– Via IKFF kan kvinnor få tillträde till förhandlings-borden.


sergant roza shanina är ett av historiens många exempel på kvinnor som inte skydde krig. under andra världskriget var shania krypskytt i sovjetiska armén, där hon hyllades för sitt mod och sin precision som skytt. Hon erbjöd sig frivilligt att strida vid fronten och avled januari 1945 efter att han blivit svårt sårad i strid.

20

attackerna mot World trade center i new York för tio år sedan resulterade i en hetsjakt på påstådda terrorister världen över. i amerikansk krigspropa-ganda var befrielse av förtryckta kvinnor ett argu-ment för angreppen mot afghanistan och irak. flera forskare menar att kriget mot terrorismen snarare resulterat i ett gigantiskt bakslag för jämställdhets-strävanden.

Alla minns vad de gjorde den där septembertisdagen för tio år sedan. Dagen då de två tvillingtornen i New York förvandlades till en rykande askhög med tusentals döda

offer. Terrordåden blev också startskottet för dåvarande president Georg W Bush’s krig mot terrorismen.

Attackerna var mer än terrorhandlingar. Det var en ren krigsförklaring mot det amerikanska folket och mot hela demokratin i väst, enligt Bush. Därmed sattes agen-dan för det som enligt Bushdoktrinen var ett självförsvar för att rädda världen mot ondskan.

Direkt efter dåden framträdde bilden av hjältarna. Män i polis- och branduniformer ärades, män i militära uniformer i tv-sofforna analyserade de kommande at-tackerna mot Irak och Afghanistan. Kvinnorna osynlig-gjordes och genusstereotyperna fick en renässans, enligt

Krig och terroristjakt i feminismens namnte x t: torBJörn BergströM oCH inga-BoDil ek sel ius

Foto: ColourBox

attentaten 11 september 2001 gav genusstereotyperna en renässans, samtidigt som krigsretoriken fylldes av maskulinitetshyllande cowboyschabloner.

21GENUS № 3 ⁄ 11

etikforskaren Anna T Höglund som studerat kriget mot terrorismen ur genusperspektiv.

– Kriget blev en manlig angelägenhet. Maskuliniteten hyllades och hela krigsretoriken var fylld av gamla cow-boyschabloner. Bush förklarade att fienden skulle rökas ut ur sina hålor och fångas död eller levande, säger Anna T Höglund som konstaterar att det verkar finnas en ac-ceptans för att gå tillbaks till gamla genusmönster när det är oro i världen. Men att det också finns en medveten strategi för att få unga män att söka sig till krigsuppdrag där de kan leva upp till bilden av manliga hjältar som räddar utsatta kvinnor undan faror.

Krig förstärker könsmönsterI krigssituationer förstärks traditionella könsmönster, menar statsvetaren Maud Eduards. Att kvinnor numera accepteras som soldater i militära organisationer runt om i världen har, enligt henne, inte inneburit några framgångar för jämställdheten. Kvinnor används som argument för att legitimera våld och krigshandlingar.

– Kvinnorna och feminismen har beslagtagits för att motivera angreppskrigen på andra sidan jordklotet, sä-ger Maud Eduards, som anser att kriget mot terrorismen drabbat kvinnor över hela världen.

Det finns gott om vittnesmål från världens oroshär-dar om hur soldater använder sig av våldtäkter som en del i krigsföringen. Förutom lidandet för de utsatta kvinnorna så blir det ett sätt att ta heder av de män som inte klarar av att skydda ”sina” kvinnor. Därmed görs de till svaga och dåliga män.

– En del hävdar att det är något som alltid har pågått. Jag menar att våldtäkt är en delvis ny strategi för att det är billigare än bomber och man slår ut motståndaren moraliskt, säger Maud Eduards.

motiv för invasionen av irakEn stor del av propagandan för kriget mot terrorismen är att väst ska hjälpa till att befria de förtryckta kvin-norna i muslimska länder. Det var ett viktigt motiv för att legitimera invasionen av Irak och Afghanistan. På så vis bäddades feminismen in som ett underliggande argument för kriget säger Sophia Ivarsson, genusfors-kare vid Försvarshögskolan.

– Det bygger på en föreställning om att vi lever i en del av världen där vi uppnått jämställdhet. Det är alltså de västerländska männen i förbanden som ska hjälpa till att ge de förtryckta muslimska kvinnorna jämställd-het. Det kan tyckas lite komiskt eftersom militärer och krigsmakter knappast kan anses som de mest jämställda institutionerna i världen, konstaterar Sophia Ivarsson som också varnar för att en sådan världsbild försvårar arbetet för de feministiska grupper som faktiskt finns i till exempel Afghanistan och Irak.

Kontraproduktivt jämställdhetsargumentNär jämställdhet används som argument för att inva-dera ses det som en produkt från det angripande väst. Därför gör man på en del håll mer motstånd mot jäm-ställdhet nu än innan elfte september. Det har försvårat tillvaron för de lokala kvinnoaktivister som finns i de länderna, menar Sophia Ivarsson.

– Inom det svenska försvaret har jag ibland upplevt negativa stämningar när frågan om genus kommit på tal. Men när soldater åker till andra kulturer verkar det som om man intalar sig att man kommer från det jämställda Sverige för att bidra med jämställdhet. Då blir det plötsligt fint att prata genusfrågor.

Insikter saknas om hur terrorismbekämpning på-verkar kvinnor, män och sexuella minoriteter, och om hur genusstereotyper används och påverkar relatio-ner. Det menar Jayne Huckerby, forskningsledare vid Center for Human Rights and Global Justice, New York University, och projektledare till den nyligen ut-komna rapporten A Decade Lost: Locating Gender in U.S Counter Terrorism, New York University School of Law. I den har kartlagts hur USAs antiterroråtgärder har påverkat kvinnors och sexuella minoriteters rät-tigheter globalt. USA:s ökade militära engagemang, säkerhetsarbete och civil-militära samarbeten för att motverka terrorism har enligt Jayne Huckerby skapat en situation som innebär hög sårbarhet för kvinnor och flickor.

– Bland annat har trafficking ökat och de lokala kraf-ter som arbetar för avmilitarisering har underminerats, säger hon.

USA:s regering arbetar för motsatta mål, menar Jayne Huckerby. Enligt regeringen hotar bristen på kvinnors lika rättigheter den nationella säkerheten. Samtidigt nedprioriteras utvecklingshjälp till kvinnor och flickor och finansiellt stöd till organisationer för kvinnors rät-tigheter stryps. Det trots att dessa organisationer står i frontlinjen mot våldsam terrorism i sina lokalsamhällen.

– Kvinnor och sexuella minoriteter kommer i kläm mellan terror och anti-terror och då ökar inte säkerheten för någon, säger Jayne Huckerby.



»Kvinnorna och feminismen har beslagtagits för att motivera angreppskrigen på andra sidan jordklotet.«

22

det militära maskulina idealet präglar samhället menar forskare. Kan det bero på att vi så länge haft värnplikt i sverige? och kommer i så fall detta ideal att försvagas nu när värnplikten avskaffats?

Grunden för det militära mansidealet är kontroll, själv-behärskning, pliktkänsla och offervilja. En man ska också vara stark och tåla, ja rent av njuta av strapat-ser. Den som inte vill kriga avviker från normen, lever inte upp till idealet, och ses kanske inte som en riktig man. Men så länge som vi haft värnplikt har det funnits värnpliktsvägrare.

– Redan när värnplikten infördes hade man väldigt svårt att förstå sig på värnpliktsvägrare, berättar Görel Granström, rättsvetare som skrivit en avhandling om värnpliktsvägran i Sverige 1898-1925.

– En ung man förväntades vara äventyrslysten, vilja pröva sina krafter och så vidare. Det diskuterades till och med om det kunde vara en mental de-fekt som gjorde att de inte ville uppfylla sina plikter gentemot staten.

Det var inte mer än ett tiotal per år som vägrade. Så det var mängdmäs-sigt inget stort problem. Det handlade om principen och den var viktig.

undantag för samvetsömmaRedan tidigt infördes en undantags-lagstiftning som tillät de så kallade samvetsömma att slippa bära vapen, bara de kunde tänka sig att ingå i det militära och utföra andra sysslor. Det var det dock få som ville. De flesta som vägrade ville över huvud taget inte ingå i det militära försvaret. Ända fram till 2010, då värnplikten i fredstid avskaffades, ledde denna vägran till fängelsestraff. Under tidigt 1900-tal kunde man dessutom inkallas om igen och dömas hur många gånger som helst.

– Man hade en väldigt ambivalent inställning till de här männen. Å ena sidan såg man dem som fega, oman-liga stackare och å andra sidan var det ju en maskulin egenskap att stå upp för en princip trots att det fick så stora konsekvenser, säger Görel Granström.

När den allmänna värnplikten infördes fanns det en viss oro för att den skulle skapa en krigisk befolkning. Men förhoppningen om ett fysiskt välmående och dis-ciplinerat folk övervägde.

starkt genomslag för disciplinerat idealOch just disciplinen är en av nycklarna till det enor-ma genomslag det militära maskulinitetsidealet fått. Katarina Rosengren Falk, idéhistoriker, menar att det genomsyrar hela vårt samhälle och knappast står och faller med värnplikten.

– Sverige var länge ett militariserat samhälle, det vill säga organiserat kring militära intressen. Därför

blev de civila maskulina idealen kalkerade på militära dygder och stereotyper, säger

hon. I det disciplinerade idealet finns en

rädsla för kaos, för det vilda inom människan och i naturen, en natur

som ska civiliseras och tuktas. Under 1700-talet överges bilden av den

barbariske, aggressive och blodtörstige man-nen. Människosynen blir i grunden så ra-

tionaliserad i och med det moderna pro-jektet att vi nu förtränger den delen. Den västerländska militären uppfattas som rationell, disciplinerad, civiliserad och rättvis.

– Sådana föreställningar har synts bland annat i retorik om precisions-

bombningar och ”militära interven-tioner” av Nato och FN i olika krig och

kriser under de senaste decennierna. Därför blir vi så chockade när vi hör om brutali-tet och okontrollerat våld, säger Katarina

Rosengren Falk.

Värnpliktsvägrare misstänktes ha hjärndefektte x t: s ir i reuterstr anD

Foto: ColourBox

23GENUS № 3 ⁄ 11


Hur är det möjligt att döda en annan människa? Hur kan en människa inför sig själv rättfärdiga dödandet? Forskare menar att militär verksam-het kan ses som en praktik där individer, främst män, tränas att underordna sig ett mål som får helga medlen.

På eftermiddagen den 22 juli detonerade en bilbomb i regeringskvarteren i Oslo. Åtta människor dödades. Två timmar senare började skottlossning på ön Utøya. 69 människor dödades. Kort därefter greps norrman-nen Anders Behring Breivik av polisen. Han har erkänt dåden, men hävdar att han inte begått något brott. ”Jag erkänner handlingarna, men inte skuld”, sade han i en omhäktningsförhandling i november. Breivik beskriver sig som militär kommendör som utkämpar ett krig.

Attentaten i Oslo och på Utøya var våldshandlingar utförda av en man som enligt en första rättspsykiatrisk undersökning är paranoid schizofren. Gärningarna kan förklaras som begångna av en sjuk människa. Det skiljer dem från det dödande som normalt sker i krig: drygt 100 000 under krigen i det forna Jugoslavien, över 1 mil jon i Vietnamkriget, 8,5 miljoner under Första världs-kriget – för att bara ta några exempel. Men det är män-niskor som dödar varandra, och det förklaras sällan på det individuella planet som uttryck för psykisk sjukdom. Hur kan en människa etiskt och inför sig själv rättfärdiga dödandet av en annan människa? Har en soldat något moraliskt ansvar?

Etiska teorier om krigföring har formulerats åtmins-tone sedan den grekiska filosofen Aristoteles, som an-såg att ett ”berättigat krig” är ett krig som upprättar

respekten för rättsordningen. Anna T Höglund, docent i etik vid Uppsala universitet, menar att traditionella etiska teoriers rättfärdigande av krig, ända fram till våra dagar, fråntar den enskilde soldaten hans – eller hennes – handlingsutrymme som moraliskt subjekt.

– Individen underordnas ett kollektivt, gemensamt värde för att uppoffringarna ska bli meningsfulla i såväl soldatens som den civila befolkningens ögon. Värdet kan vara demokrati och mänskliga rättigheter, eller kung och fosterland, säger hon.

arena för mäns sociala maktJeff Hearn är professor i kritiska studier om män och mas-kuliniteter vid Linköpings universitet. Han ser militären som en av de främsta arenorna för mäns sociala makt.

– Många arméer och stridande förband i världen har uteslutande utgjorts av män, unga män och pojkar. Det är en underdrift om jag säger att maskulinitet och militär är djupt sammankopplat.

Militären har ofta sagts göra pojkar till män. I Sverige såg man länge så på den militära grundutbildningen, eller ”lumpen”, som fram till 2009 var obligatorisk för män. Militär träning har stor påverkan på individen, menar Jeff Hearn. En soldat ska kunna inordna sig i befälskedjan och lyda order.

– Militären förfogar över en mängd sociala och psy-kologiska resurser för att kunna forma människor, säger han.

Lydnad värderas högt inom den militära etiken, lik-som mod. Båda kan ses som en förmåga att underordna sig ett högre syfte. Anna T Höglund anknyter till dygd-etikens tal om karaktärsdrag som det går att träna sig till.

– I olika sammanhang ut vecklas olika egenskaper,

Soldaten och dödandets etikte x t: J iMMy sanD

Foto: ColourBox

avhumanisering av fienden är nöd-vändigt för att kunna utföra militärt våld, menar genusforskaren Jeff Hearn. som exempel nämner han det slags skämtsamma jargong som före-kommer hos besättningar i bombplan för att trivialisera bombandet, ”there goes the cookie”. De döda blir bara siffror i statistiken.


www

24

som empati eller tå-lamod. Det här har man börjat intres-

sera sig för inom vårdvetenskapen, där man talar om omsorg som en etisk praktik. Andra sammanhang, som militären, kräver andra egenskaper. Där handlar det inte om att man ska vara empatisk, utan modig.

Historiskt har de kulturella föreställningarna i väst, från den grekiske skalden Homeros och framåt, satt lik-hetstecken mellan soldatplikter och manlighet. Mannen som krigare och kvinnan som moder har polariserats som två motsatta ideal.

– På individuell nivå skapar den militära träningen män, samtidigt som den skapar soldater. Det knyter an till de kulturella föreställningarna, och reproducerar dem på samma gång. De kulturella bilderna av män som soldater kopplar våldet till manlighet, vilket kan få ödesdigra konsekvenser. Kriget blir en legitim handling, säger Anna T Höglund.

Kriget kan förstärka mäns kollektiva maktJeff Hearn framhåller att även om krig skördar indivi-duella mäns liv i drivor, så kan kriget som praktik till och med förstärka mäns strukturella makt som kollektiv.

– Man kan se det som att den kollektiva makten byg-ger på att vissa män är umbärliga, som soldater i krig. Den moderna statens framväxt hänger ihop med ska-pandet av arméer för beskydd av befolkningen och det nationella territoriet. Staten har till och med definierats som den organisation som kontrollerar våldsmonopolet över ett territorium.

Medan det från ett visst etiskt perspektiv alltid är fel att döda, kan det i ett annat perspektiv rättfärdigas om det sker för ett högre syfte. Då bedöms inte handlingen i sig,

att döda, utan vilka konsekven-ser det får. För att klara det, menar Anna T Höglund, så måste soldaten kunna uppoffra sig, vilket kräver träning i att inte vara för empatisk.

avhumaniserad fiende möjliggör våldJeff Hearn framhåller att för att kunna utföra militärt våld är det nödvändigt att avhumanisera fienden. Han tar som exempel det slags skämtsamma jargong som förekommer hos besättningar i bombplan för att trivia-lisera bombandet, ”there goes the cookie”. De döda blir bara siffror i statistiken.

I sin avhandling Krig och kön diskuterar Anna T Höglund den så kallade omsorgsetiken, som först for-mulerades av psykologen Carol Gilligan i början av åt-tiotalet. Omsorgsetiken har förts fram som modell för en fredsetik, det vill säga en teori som etiskt tar avstånd från att militärt våld kan rättfärdigas.

Medan konventionella etiska teorier betonar opar-tiskhet och universella krav, utgår omsorgsetiken från kvinnors erfarenheter av att sätta relationer främst.

– Omsorgsetiken betonar att ingen människa är en-sam, utan beroende av andra. Människor är alltid kon-kreta, alltid sörjbara, säger Anna T Höglund.

Hon är kritisk till hur omsorgsetiken riskerar att re-producera och befästa en traditionell syn på kvinnor och män. Istället för att se empati, godhet och omsorg som kvinnliga egenskaper menar hon att dessa skulle kunna utvecklas av alla människor utan att vara knutna till kön. Med ett sådant perspektiv bedöms istället handlingar som moraliskt rätta om de utförs med empati och av omsorg om den man möter.

inom den västerländska kulturen har man ända sedan den grekiske skal-den Homeros satt lik-hetstecken mellan soldatplikter och manlighet.

www

25GENUS № 3 ⁄ 11

sexuellt våld i väPnad KonfliKt är, får jag ofta höra, ofrånkomligt. Att det bör ses som en “oavsik-tlig krigsskada”, något som per definition är mindre allvarligt än alla andra krigsbrott. I Foca-rättegången, i Krigstribunalen för forna Jugoslavien i Haag, ställ-de sig de tre anklagade serberna helt oförstående till anklagelserna om massvåldtäkter av muslimska kvin-nor; “men jag kunde ju ha dödat dem!”, sa en av dem till sitt försvar.

Mönstret går förvisso igen genom historien: De samlade protokollen från Nürnberg-rättegångarna om-fattar 42 volymer, men den 732 sidor långa innehålls-förteckningen nämner inte i en enda rubrik eller under-rubrik “våldtäkt”, “prostitution” eller “kvinnor”. Det kan jämföras med “plundring”, som upptar hela tre och en halv sidor av innehållsförteckningen.

Jag fortsätter upprepa att sexuellt våld i konflikt varken är kulturellt eller sexuellt. Det är kriminellt, och bör hanteras på det sättet. Ingen annan krän-kning av mänskliga rättigheter avfärdas rutinmässigt med att det skulle vara något “ofrånkomligt”.

traditionellt bruKade man kunna beskriva krig som två länders kamp om territorium, ett krig som utkäm-pades på slagfältet av välutrustade och väldisciplinerade arméer. Modern krigföring utmärks däremot framför allt av inbördeskrig som utkämpas av individer och grupper som inte alltid representerar staten. Utlösande faktorer är ofta motsättningar som rör identitet, etnicitet eller religion, eller är en kamp om land och naturresurs-er, särskilt olja och mineraltillgångar. Den nya typen av krigföring har också lett till en förändring när det gäller vilka som drabbas: i dag är över 75 procent av de som dödas eller skadas i väpnade konflikter icke-stridande. I moderna, lågintensiva krig är det framför allt rebell-

grupper – och odisciplinerade och underbetalda reger-ingstrupper – som dödar civila och trotsar internationell rätt. Någon har sagt att de flesta civila dör på grund av krig snarare än i strid. Och kvinnorna har hamnat i främsta ledet – inte som soldater utan som offer.

Sexuellt våld har blivit det vapen förövarna före-drar. Anledningen är lika enkel som den är otäck: Därför att det är billigt, tyst och effektivt. Man be-höver endast individer med grymt uppsåt. Och över-grepp stympar inte bara offren fysiskt och psykiskt, utan slår sönder hela samhällen: kvinnor som överlev-er blir ofta med barn, smittas av sexuellt överförbara sjukdomar inklusive hiv/aids, kan riskera sterilitet och att bli flyktingar i sitt eget land.

Kvinnor har inga rättigheter om de som kränker dem går ostraffade. Att få slut på straffriheten är därför min främsta prioritering. Men åtal är också prevention. Till ljusglimtarna i denna kamp hör därför de gripanden och rättegångar som inletts under det senaste året mot en rad höga militära befälhavare, både i nationella dom-stolar och i Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Jag har fortfarande mycket svårt att släppa det kvinnorna berättade för mig i Kongo-Kinshasa – att kvinnor inte känner sig säkra under sitt eget tak, i sin egen säng, när natten faller. Vårt mål måste vara att försvara internationell rätt, så att samtliga kvinnor – också i krigsdrabbade delar av världen – kan sova tryggt.

SExUELLT VåLD i KonFLiKT inTE KULTURELLT MEn KRiMinELLTkrönik a

Margot wall ströM

margot Wallström är Fn:s generalsekreterares särskilda repre-sentant i frågor som rör sexuellt våld i konflikter.

T E M a K r ö N i K a

KröniKören


26

27GENUS № 3 ⁄ 11

X X X X X X X X X X X Xp O r T r ä T T E T

www

tiina rosenberg tvekar inte när det gäller valet av akademin framför partipolitiken. ”ger du mig en scen så kan jag inte läsa upp någon annans manus”, säger hon.

Forskning om krig har ont om människor. Inte minst saknas kvinnor. Men det är kvinnor i krig som intresserar Christine Sylvester, profes-sor i internationella relationer vid universitetet i Lancaster.

Ingen av oss undgår krig. Också i ett land som Sverige är kriget ständigt närvarande genom medierna, som för in konflikterna rakt in i våra vardagsrum.

– Vi ser alla Khadaffis lik släpas på gatan och Saddam Hussein bli hängd. Det var otänkbart när jag växte upp och är kanske inte alltid på gott. Men en följd av att allt är offentligt är att kvinnors aktiviteter inte längre är osynliga. Det går heller inte att låtsas att kvinnor alltid är goda, säger Christine Sylvester, professor i internationella relationer och just nu gästforskare i Lund.

En av kärnpunkterna i hennes ämne är krig. Men feminister har hellre studerat fred.

– Det är begripligt och vällovligt. Men det leder också till att kvinnorörelsen ställer sig vid sidan av väpnade konflikter och att kvinnor i krig hamnar utanför femi-nismen.

Hennes egen forskning har till stor del handlat om just kvinnor i krig. Ett kontroversiellt ämne i ett forsk-ningsfält där männniskor av kött och blod är extremt frånvarande.

– Traditionellt har internationella relationer handlat om abstrakta enheter. Stater, internationella organisatio-ner. Någon enstaka gång en Hitler eller en Stalin, men även män har varit namnlösa. Fast om en människa anats i skuggorna har det varit en man, inte en kvinna, säger

hon när vi möts i arbetsrummet på det gamla sjukhus-området i Lund som nu är hem för statsvetenskapliga institutionen.

Eftersom forskningsfältet inte intresserat sig för män-niskor och folkrörelser har man varit notoriskt usel på att förutsäga omvälvningar. Trots decennier av intensiva studier av öst-västkonflikten lyckades man inte förutse Berlinmurens fall. Samma sak med den arabiska våren. Också här var fältet sist på plan med att förstå vad som hände.

Krig som mänsklig erfarenhetSjälv är Christine Sylvester inte intresserad av krig som strategi eller som fråga om nationell säkerhet utan som mänsklig erfarenhet, fysiskt och psykiskt. Inte ens i krig är allt dramatik. Alla konflikter innehåller en vardag och i den är kvinnor, i och utanför striderna, högst verkliga och närvarande.

Till viss del har hennes forskning varit av arkeologiskt slag. Det har handlat om att gräva fram kvinnorna ur historiens glömskebrunn. Det har också handlat om att se komplexiteten. Det finns en föreställning om att kvin-nor är passiva offer för krig. Sant är att de oftast är offer. Men de är också aktiva deltagare.

– Kvinnor har inte alls fått erkänsla för den betydelse de haft i de afrikanska befrielsekrigen, säger Christine Sylvester.

Det talas inte heller mycket om kvinnor som brutala förövare. Men forskare som studerat konflikter har fun-nit fasaväckande exempel på kvinnor som varit mycket effektiva i att stympa och lemlästa. De flesta av dessa

”Det går inte att låtsas att kvinnor alltid är goda”te x t: anne Jal ak a s

Foto: g isel a sveDBerg


28

förblir okända. Christine Sylvester berättar om en av de få som blev kända, den kvinnliga gerillaledaren ”Black Diamond” i Liberia. Som tonåring blev hon utsatt för gruppvåldtäkt av soldater lojala med förre presidenten Charles Taylor. Hon bestämde sig för att ta till vapen mot den typen av män och blev ledare för en kvinnlig gerillagrupp. Många medlemmar som rekryterades från flyktingläger i Guinea och Sierra Leone hade liknande bakgrund.

– De var offer och blev förövare. Det är viktigt att se den komplexiteten.

sputnik väckte intresset för världenHennes egen fascination för internationella relationer föddes med den sovjetiska satelliten Sputnik som 1957 skickades ut i rymden från nuvarande Kazakstan. Det var en världssensation och Christine Sylvesters familj hemma

i Connecticut, USA, ville som så många andra se den.– Vi hade fått veta att det skulle vara möjligt om det

var stjärnklart. Så småningom tröttnade alla utom jag som stod kvar i trädgården och väntade. Och jag blev belönad, jag såg den faktiskt! Det var ett stort ögon-blick. Från den dagen har jag haft ett intresse för världen och det internationella.

Plötsligt hoppar Christine Sylvester upp ur stolen och börjar veva med armarna. Ljuset har släckts och någon-stans, oklart var, sitter en rörelsedetektor som måste aktiveras för att det ska tändas igen.

– Mycket irriterande. På Institutionen för globala studier i Göteborg fanns något liknande, det handlar förstås om att spara energi, men där behövde man inte resa sig för att få igång lampan igen.

innehavare av Kerstin hesselgrens professurI Göteborg var Christine Sylvester innehavare av Kerstin Hesselgrens professur, något som bara tillfaller ”en väl etablerad forskare med internationellt renommé inom sitt vetenskapsområde”.

– En otrolig ära. Som att vinna på lotteri.Efter en gästföreläsning i Lund blev Christine

Sylvester ombedd att komma dit som gästprofessor. Där stannar hon till årsskiftet då hon återvänder till USA och en professur vid universitetet i Connectiut. Det är en cirkel som sluts. Hon har inte bott i hemlandet sedan 1994.

Under flera år bodde och forskade hon i Australien där hon så småningom fick medborgarskap.

– Att ha flera pass kan vara väldigt praktiskt när man reser mycket.

Hon har också arbetat vid universitet i Haag, Nederländerna och sedan 2005 haft en professur vid universitetet i Lancaster. Och hela tiden har hon rest. Mellan 1982 och 2005 tillbringade hon varje år en pe-riod i Zimbabwe.

– Jag har sett landets upp- och nedgång. Från att ha betraktats som Afrikas stolthet har det, från mil-

www

även om feminismen funnits med Christine sylvester ända sedan hon var student är hon inte odelat postiv till den. Det finns inslag av intolerans, som handlar om att man måste säga och tycka ”rätt”. om man som jag börjar forska om krig i stället för fred blir man utskälld, säger hon.

29GENUS № 3 ⁄ 11

X X X X X X X X X X X Xp O r T r ä T T E T

lenieskiftet, förvandlats till en paranoid plats. Jag tror Mugabe klamrar sig fast vid makten genom att bak-åtutveckla landet. Det är en mycket ovanlig strategi.

I Zimbabwe forskade Christine Sylester bland annat om kvinnliga lantarbetare, de lägst avlönade av alla. I dag är de fördrivna, en del av dem misshandlade för att de arbetade hos vita farmare. Farmerna är utdelade som belöningar åt Mugabes trogna.

– Stadsbor som inte vet någonting om jordbruk. Det är som att ge en New York-bo en gård. Det är en viktig orsak till jordbrukets nedgång.

Kluvet förhållande till feminismenFeminismen har varit en självklar del av livet sedan hon själv var student. Men Christine Sylvester har ett kluvet förhållande till rörelsen.

– Det finns ett intolerant drag, ofta handlar det om att säga och tycka ”rätt”. Om man som jag börjar forska om krig i stället för fred blir man utskälld. Om man talar om kvinnor som brutala blir man ifrågasatt. Men ska vi stänga ute dessa kvinnor från forskningen för att de inte uppför sig som vi vill? Eller ska vi utgå från att alla människor har sina skäl för att göra det de gör? Jag har valt det senare vilket, utan att jag insåg det, placerade mig i forskningens framkant.

– Många yngre forskare har blivit så lättade. Nu kan de äntligen studera de tamilska tigerkvinnorna på Sri Lanka, kvinnliga terrorister och så vidare; forska om det som finns i deras värld helt enkelt.

Om hon får de pengar hon sökt kommer frågan om vad krig gör med oss människor att diskuteras under en konferens i Lund våren 2012.

– Arbetsnamnet är”Masquerades of War” och det ska bland annat handla om vilka strategier människor tar till i krig. Det kan vara att ha låtsas ha varit barn-soldat eller något annat för att få stöd från internatio-nella organisationer. De flesta av oss ställs aldrig inför sådana situationer och jag menar att vi för snabba på att fördöma.

Bokskrivande är en självklar del av arbetslivet. Christine Sylvester har skrivit fem böcker, redigerat ett antal och arbetar just nu på den sjätte.

– Men där ligger jag gruvligt back och har väldigt dåligt samvete. Jag försöker ursäkta mig med att jag rest så mycket. Jag hör inte till dem som kan skriva en stund här och en där. Jag behöver sammanhängande perioder.

Fler av böckerna handlar om kvinnor och krig, bland annat antologin Experiencing war. Lite udda i sammanhanget är en bok om konst och internatio-nella relationer, international relations where we least expect them.

– Mitt intresse för konst är stort, det första jag gör när jag kommer till en ny stad är att besöka dess konst-muséer. Plötsligt insåg jag hur viktiga de de är för in-ternationella relationer. Tänk bara på muséet i Bagdad som plundrades under kriget.

christine sYlvester

forskar om: internationella relationer med fokus på kvin-nor och krig.

läser: Jag samlar på krigs-romaner från Zimbabwe och läser över huvud taget gärna lokala författare som skriver om krig. när jag undervisar sätter jag ibland upp skönlit-teratur på litteraturlistan för att studenterna ska förstå att krigets vardag inte är oavbru-tet förfärlig utan också rym-mer stunder av glädje.

bästa museum: guggen-heim i Bilbao. Hela projektet är ett fantastiskt exempel på

hur man med hjälp av konst kan förändra en hel region. Från att förknippas med nedgången industristad och terrorism till att bli ett världs-berömt centrum för konst.

om sverige: ett välkomnan-de och vänligt land men det är konstigt att tågen aldrig går i tid och att det är svårare att få tillfälligt uppehållstill-stånd här än i Zimbabwe.

»Många yngre forskare har blivit så lättade. Nu kan de äntligen studera de tamilska tigerkvinnorna på Sri Lanka, kvinnliga terrorister och så vidare; forska om det som finns i deras värld helt enkelt.«

Foto

: Co

lou

rBo

x

30

Att vidareutveckla genusforskningen är ett viktigt mål. Det som är nytt, eller tydligare i den sista strategin, är att vi ska arbeta för att få in genusperspektiv i hela bredden av vår forskningsprogramportfölj.

arvid Halldén, administrativ direktör för norges forskningsråd, apropå påståenden i svensk media att norge lägger ned sin genusforskning. Brunchrapporten, sveriges radio p3, 7 december. CiTATET

drygt 100 nummer av Kvinnoveten-skaplig tidskrift kommer under 2012 att göras tillgängliga på nätet. – tidskriften är som en plattform där genusvetenskapens historiska utveckling utspelar sig. det är väl-digt spännande läsning, säger littera-turforskaren och redaktören amelie björck.

Kvinnovetenskaplig tidskrift, KVT, kom ut med sitt första nummer 1980. Redaktionen utgjordes av Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning i Lund, och i det allra första numret finns artiklar som ”Varför behövs kvin-noforskning” av Karin Westman Berg och ”Den marxistiska myten om kvin-noarbetet” av Ruth Boman. 2007 bytte tidskriften efter intensiva redaktionella diskussioner namn till Tidskrift för ge-nusvetenskap, TGV och är idag Nordens största referee-granskade tidskrift för tvärvetenskaplig genusforskning.

Att bläddra igenom närmare tre de-cenniers nummer av KVT är en resa som följer fältets utveckling från att vara ett område nära kvinnorörelsen, som i varje text måste motivera sin egen akademiska existens, fram till det professionaliserade intersektionella fält som utgör genusfor-skningen av idag, säger Amelie Björck som tillsammans med genusforskaren

Anna Lundberg är redaktör för TGV.– Man kan följa hur fältet successivt

söker former och teorier och hur det un-der olika perioder funnits influenser av först det franska och nu på senare tid det anglosaxiska.

digitalisering för ökad tillgänglighetBeslutet att publicera samtliga num-mer av KVT digitalt handlar dels om ökad tillgänglighet, dels om resurser. Tidskriften används av såväl forskare som grundstudenter i genusvetenskap, men stulna och förkomna exemplar på biblioteken i kombination med besvär-liga lagerförhållanden har skapat pro-blem för dem som har velat få tag på gamla nummer. Ett besök i den gamla lada i Uppsalatrakten, som tidigare fungerade som lager för tidskriften,

stärkte redaktionen i beslutet om digi-talisering.

– När vi såg ladan insåg vi hur förål-drat detta sätt att bevara kunskap är. De gamla numren låg och for illa i stora kartonger, i ett labyrintsystem som ingen annan än den lageransvarige personen kunde hitta i, berättar Amelie Björck.

tredje uppgiftenArbetet med att göra KVT tillgänglig på nätet sker i samarbete med digitaliserings-enheten Arkivdata och Göteborgs univer-sitetsbibliotek, som skapar en ny digital plattform för tidskriften. Där kommer även de nyare numren att successivt läg-gas ut. TGV från 2007 och framåt finns redan i dagsläget tillgänglig digitalt.

Aktuellt nummer av TGV, nummer 2-3 2011, har tema jämställdhet.

– Det innehåller bland annat en åter-publicering av Olof Palmes kongresstal från 1972, som hade stor betydelse för hur jämställdheten utvecklades under resten av decenniet. Talet kommenteras av forskare och skribenter som reflek-terar kring vad som hänt sedan dess. Flera artiklar undersöker också kritiskt hur möjligheterna till jämställdhet ser ut i en nyliberal era. Vi har haft livliga framtidsdiskussioner inom redaktionen under arbetet och hoppas att läsarna ska få en liknande injektion.

Kvinnovetenskaplig tidskrift flyttar från ladan till nätet

Kvinnovetenskaplig tidskrift nummer 1 1980 och Tidskrift för genusvetenskap nummer 2-3 2011.

31GENUS № 3 ⁄ 11

X X X X X X X X X X X XN O T E r a T

Högt betyg för Sveriges excellenta genusmiljöerVetenskapsrådet har utvärderat sin satsning på de tre svenska Centres of Gender Excellence. Professor Dan Brändström, ordförande för den obe-roende internationella expertpanelen, menar att de tre miljöerna har bli-vit mycket mer konkurrenskraftiga. Utvärderingen pekar på att finansie-ringen använts för att höja kvaliteten på forskningen till en nivå som annars inte varit möjlig utan satsningen.

– Vetenskapsrådet ville göra genus-forskningen bättre rustad, och det har lyckats väldigt bra, säger han.

De tre miljöerna kommer inte att få fortsatt stöd från Vetenskapsråden i den här formen. Det är därför posi-tivt att satsningen också lett till att miljöerna fått mycket mer stöd lokalt än tidigare, menar Brändström.

Vetenskapsrådets femåriga satsning på excellent genusforskning omfattar forskningsprogram vid Umeå, Uppsala och Linköping/Örebro universitet.

Lönelyft för manliga revisorer som tänjer på reglernaTrots samma utbildning och en gynn-sam start på första arbetsplatsen är karriär utvecklingen bland akademiker och revisorer sämre för kvinnor än för män. En anledning kan vara kvinnors låga förväntningar, visar en studie från Linnéuniversitetet. Av studien som ba-serar sig på en enkätundersökning till nydisputerade akademiker och första-gångslicenserade framgår att fem år efter grupperas inträde i arbetslivet har män nått både högre positioner och högre lön än kvinnor. En möjlig anledning till detta skulle enligt studien kunna vara olika förväntningar bland kvinnorna och männen. Kvinnor förväntade sig helt enkelt inte att komma lika långt.

Bland revisorerna tenderade männen att gå kunderna till mötes genom att tän-ja på regelverket, vilket var gynnsamt för löneutvecklingen. Kvinnorna valde istället i större utsträckning att hålla sig till reglerna, vilket inte hade samma gynnsamma effekt på lönen.

Sverige får nytt center för genusfrågor i militärenI januari invigs ett nytt center för genus-frågor på Livgardet i Kungsängen. Center for Gender in Military Operations ska bedriva seminarier och kursverksamhet samt fungera som kunskapsbas för gen-derfrågor i Försvarsmakten.

Genom att inrätta centrat vill reger-ingen och Försvarsmakten höja den militära kompetensen i genusfrågor, nationellt och internationellt.

– Hälften av befolkningen i världens konflikter är kvinnor. Vi kan aldrig upp nå en långsiktig och varaktig fred i en komplex konflikthärd utan att till-varata genderperspektivet, säger kom-mendörkapten Jan Dunmurray, som arbetar som lärare i operationskonst på

Försvarshögskolan och som kommer att bli centrats chef.

Centrat kommer att bli en del av enheten Swedint, som arbetat med internationell kompetensutveckling i Försvarsmakten och som samtränar mil-itär, polis och civila från olika länder i multikulturellt fredsfrämjande arbete.

På längre sikt är förhoppningen att centrat ska få en utökad roll interna-tionellt och leda den militära kompe-tensutvecklingen i genusfrågor inom de nordiska länderna.

Förhandlingar pågår för att centrat ska integreras i det nordiska försvarssa-marbetet Nordic Defence Cooperation. Invigningen äger rum i januari 2012.

Vissa tvångsåtgärder används olika i vården av pojkar och flickor inom den statliga ungdomsvården, visar en rap-port av Statens institutionsstyrelses, SiS. Personalen samtalar oftare med flickor både före och efter en åtgärd och ägnar dem mer tid när de skiljs av från övriga gruppen. Som uppföljning på tidigare forskning har SiS gjort kartläggningen Används tvångsåtgärder oftare för po-jkar än för flickor inom den statliga ungdomsvården?, av Sofie Mörner och Caroline Björck. Den visar bland annat att pojkar hos SiS oftare utsätts för så kallad ytlig kroppsbesiktning och drog-tester, medan flickor i högre grad får

egendom omhändertagen. Likheterna i behandlingen av flickor respektive po-jkar är fler än olikheterna, men flickorna får större handlingsutrymme, medan at-tityden mot pojkar är tuffare och mindre resonerande.

Studien baseras på intern statistik och intervjuer med 29 institutionschefer och avdelningsföreståndare. Den är en del i en handlingsplan för en jämställd vård och behandling inom SiS.

– Vi ska kunna arbeta efter samma varsamma och respektfulla modell för båda könen säger Åsa Frodlund, an-svarig för arbetet med jämställd vård på SiS.

Flickor och pojkar tvångsbehandlas olika

För att en varaktig fred ska kunna uppnås är genusperspek-tivet ett måste, menar företrä-dare för Försvarsmaktens nya kunskapscenter för genusfrågor.

Foto

: Fö

rsva

rsM

ak

ten

32

Mitt under brinnande Första världskriget samman-strålar den ungerska kvinnorättskämpen och freds-aktivisten rosika schwimmer under ett besök i

Detroit med industrimagnaten Henry Ford. schwimmer läg-ger fram sin idé om en fredskonferens med sverige, norge, Danmark och Holland som deltagare. syftet var att dessa neu-trala stater skulle kunna utöva påtryckningar på de krigande ländernas regeringar. resultatet blev en av Henry Ford bekos-tad fredsresa, under namnet Ford-expeditionen. resan gick med ångfartyget oscar ii från usa till norge där deltagarna samlades inför konferensen, som skulle äga rum i stockholm. Men projektet blev inte den framgång som schwimmer och många med henne hade hoppats. expeditionen förlöjligades och infiltrerades av den amerikanske bilkungens motstånda-re, Ford väckte misstro bland såväl politiker som journalister och tillskrevs ingen större trovärdighet som fredsmäklare. rosika schwimmer själv stötte på motstånd från bland annat

de skandinaviska kvinnorna i internationella kvinnokommit-tén för varaktig fred, som var besvikna över frånvaron av ett inflytelserikt politiskt sändebud från usa. Den ameri-kanska freds- och kvinnorätts kämpen Jane addams, som bara motvilligt gick med på att följa med Fords fredsbåt, telegraferade följande uppmaning till sin holländska kollega alletta Jacobs: ”Håll internationella kvinnokommittén helt skild från Ford-expeditionen”. krigets mörker försatte även den svenska kvinnorättskämpen ellen key i ett tillstånd av djupt missmod. i ett brev till Fordexpeditionens medlemmar förklarar hon varför hon väljer att inte delta: ”Men mitt hu-vudsakliga skäl att inte ansluta mig till er är den misströstan jag känner ifråga om varje ansträngning att åstadkomma en rättvis och hållbar fred. aldrig har situationen tyckts mig mörkare.” (övers. red.). 1917 gav sig även usa in i kriget. Henry Ford stoppade sitt ekonomiska bidrag till konferensen och dess arbete avslutades tvärt.

Deltagare i Ford-expeditionen samlade bakom en fredsbanderoll.• Foto och fakta: Kvinnsam, Göteborgs universitetsbibliotek • Textbearbetning Frida Lundberg

fordexpeditionen 1915

T i l l b a K a b l i C K

33GENUS № 3 ⁄ 11

helena bergman, maria eriKs-son och roger Klinth (red) föräldraskapets politik (institutet för framtidsstudier, dialogos)

i Föräldraskapets politik undersöks vem som ses som en bra förälder och vilka stra-tegier som har använts för att skapa goda mammor och pappor under de senaste 100 åren. Boken visar att föräldraskap inte bara är en privat relation mellan förälder och barn utan någonting som formas av poli-tik, lagstiftning, vetenskaplig expertis och samhälleliga normer. Möjligheterna att nå upp till bilden av den goda föräldern varie-rar också mellan olika grupper. i ett kapitel i boken visar till exempel Hanna wikström hur kopplingarna mellan jämställdhet och svenskhet påverkar bilden av pappor med invandrarbakgrund. De fäder som hon har intervjuat beskriver det som att de inte blir trodda om att vilja vara engage-rade och närvarande i sina barns liv. i boken medverkar Helena Bergman, Maria eriksson, roger klinth, Cecilia lindgren, Johanna sköld, karin Zetterqvist nelson, amanda Malmquist, lucas gottzén, Hanna wikström, Mona Franzéhn, Margareta regnér, lisbeth Bekkengen.

anna Wahl, charlotte holgers-son, Pia hööK, soPhie linghag det ordnar sig: teorier om organisa-tion och kön (studentlitteratur)

tio år efter utgivningen av originalet gör den populära läroboken Det ordnar sig: Teorier om organisation och kön ett åter-tåg. Den nya utgåvan har uppdaterats med ny forskning, nya kapitel om kultur, jämställdhet och mångfald samt ett av-snitt om entreprenörskap. Diskussionen om makt och förändring har också utökats och det avslutande kapitlet presenterar en sammanfattande teori om organisation och kön. Boken betonar organisationsnivåns be-tydelse för hur kön skapas och ordnas i sam-hället. Den riktar sig såväl till studenter som till chefer, personalansvariga, jämställdhets-handläggare och andra som jobbar med förändring och utbildning i organisationer.

fannY ambjörnssonrosa – den farliga färgen (ordfront)

trots att vi tycker att vi lever i ett jämställt samhälle finns ett underliggande förakt mot det som kopplas till kvinnlighet. Det me-nar Fanny ambjörnsson, socialantropolog och författare till boken Rosa – Den farliga färgen. i synen på den rosa färgen strålar föreställningar om kvinnlighet samman med en rad andra hierarkier och maktrelationer, menar ambjörnsson. rosa associeras till ex-empel med avvikande sexualitet, fel klass, ytlighet och barnslighet. Medelklassens småbarnsföräldrar förknippar färgen med gammeldags, passiv kvinnlighet och undvi-ker den på barnkläder, men för barnen kan färgen tvärtom stå för en vilja att ta plats och vara i centrum. i samhället i stort är de flesta i dag överens om att rosa signalerar kvinnlighet och flickighet, men inom finans-kretsar och på stureplan kan färgen ge an-dra signaler. Män som har pengar och makt kan vinna på att bära rosa eftersom det sig-nalerar att de är ekonomiskt framgångsrika, lite självständiga eller till och med toleranta och jämställda, menar ambjörnsson.

ingrid holmquist (red)Könsöverskridande vänskap, om vän-skapsrelationer mellan intellektuella kvinnor och män (makadam)

i boken Könsöverskridande vänskap utma-nas de föreställningar om genus som gör att relationen mellan en man och en kvinna framförallt associeras till kärlek och ero-tik. vissa av vänskapsparen som studeras i boken är kända, som Beauvoir och sartre, wollstonecraft och godwin. andra är mindre kända, som filosoferna anne Conway och Henry More. Boken utmanar också bilden av att sann vänskap bara kan uppstå mel-lan män, en syn som grundlades under an-tiken. Denna idé har givetvis förändrats, men samtidigt har vänskapen mellan män behållit sin status som särskilt högtstående, menar ingrid Holmquist. sedan slutet av 1900-talet har studierna av vänskap mellan kvinnor blivit fler, men vänskapen mellan kvinnor och män har förblivit tämligen outforskad. i boken medverkar eva gothlin, Cecilia rosengren, Christine Quarfood, elisabeth Mansén, sven-eric liedman, ingrid Holmquist, ronny ambjörnsson och annika Berg.

Paulina de los reYes (red) Postkolonial feminism volym 1 och 2 (tankekraft)

postkolonial feminism har redan väckt stort intresse i sverige, men få av teoribild-ningens texter har översatts till svenska. Böckerna Postkolonial feminism volym 1 och 2 samlar några av fältets mest betydel-sefulla bidrag för en svenskspråkig publik. Böckerna består av sammanlagt fyra te-matiska block. Första volymen belyser den postkoloniala feminismens framväxt och frågor om kunskapsproduktion. på samma sätt som världen har beskrivits utifrån en manlig norm präglas synen på världen ock-så av ett eurocentriskt perspektiv, förklarar paulina de los reyes. andra volymen tar upp teman som den globala kapitalismens maktrelationer, exploatering och migra-tion. Detta följs av ett avslutande tema som fokuserar på teoretiska och praktiska motstrategier som kan vidga kunskapsfäl-tet och formulera politiska alternativ.

b ö C K E r

Foto

: Colo

urBox

p E r S O N N y T T

maria udéntillträdde september 2011 som tillförordnad ämnesföreträdare i genus och teknik, luleå tekniska universitet. Hon kommer närmast från en tjänst som lektor i arbetsvetenskap.

christine hudsonär sedan september 2011 ny gästforskare i ämnet genus och teknik vid luleå tekniska universitet. innan dess var hon docent i statsvetenskap vid umeå universitet.

malin lindberghar sedan september tjänst som biträdande lektor i genus och teknik med inriktning mot organisation vid luleå tekniska universitet. Hennes tidigare tjänst var biträdande lektor i arbetsvetenskap.

stina PoWell arbetar parallellt som projektledare och sedan maj 2011 som doktorand på slu. projektet ett jämställt slu handlar om kun-

skapsutvecklingen i en satsning på norm-kritisk pedagogik och genus för universi-tetslärare.

Kristin linderothär doktorand i genusvetenskap vid lunds universitet sedan augusti 2011. Hennes avhandling ska utifrån feministiska och marxistiska perspektiv undersöka debat-ten kring och erfarenheter av kommunals strejk 2003.

tiina rosenbergtidigare professor i genusvetenskap vid lunds universitet, tillträder som professor i teatervetenskap vid stockholms universitet februari 2012.

linnea åshede är från september 2011 doktorand i antikens kultur och samhällsliv, göteborgs universitet. Hennes avhandling handlar om hermafrodit-figuren i konst och mytologi, med fokus på hur Hermaphroditus egna begär och sexu-ella praktik porträtteras.

är du genusforsKare och har fått ny tjänst eller bytt arbetsplats? eller är du ny genusdoktorand och vill berätta om det? skriv några rader till [email protected].

genusskolan.sevad kan du göra för att flickor och pojkar ska få samma förutsättningar? på kunskapsportalen genusskolan.se kan du som jobbar i förskola, grundskola och gymnasieskola få litteratur och metodtips om hur du kan arbeta med jämställdhet.

genusskolan.se innehåller också sju korta och lättlästa kunskapsöversikter som ger en ingång till forskningen om genus och jämställdhet i förskola, grundskola och gymnasieskola utifrån följande sju teman:

• Förskolan som genusarena• Könskränkningar i skolan• Genusaspekter på lärarutbildningen• Könsskillnader i skolprestationer och pojkar i utbildning• Könsstereotypa val till gymnasiet• Didaktik: Genusperspektiv på undervisningen• Metoder och förhållningssätt för genus i skolan

vill du ha koll på när nya artiklar publiceras på genusskolan.se? Följ nyhetsflödet på Facebook och twitter.

35GENUS № 3 ⁄ 11

l E d a r E

de nordisKa länderna brukar toppa listorna över världens mest jämställda länder. Att det blivit så är ingen slump. Det är resultatet av målmedvetet arbete av såväl politiker i parlamenten som av en stark och aktiv feministisk rörelse. Dessutom har de flesta av länderna en väl institutionaliserad genusforskning, som alltsedan 1970-talet bidragit med kunskap på området. En del debattörer har på senare tid ägnat sig åt att starkt ifrågasätta behovet av genusforskning. Det är en viktig diskussion, forskning mår bra av att ifrågasättas. Samtidigt undrar man ibland i vilken utsträckning kritikerna har satt sig in i den forskning de kritiserar. Svepande formuleringar som krav på ett mer biologiskt förhållningssätt blir inte så konstruk-tiva för forskning som ägnar sig åt att undersöka hur föreställningar om kön förändras och hur de påverkar oss människor och de organisationer vi befinner oss i.

baKom föreställningarna om hur män och kvinnor är döljer sig människor av kött och blod. Människor som beter sig och agerar på sätt som stämmer med normen eller som bryter mot den. Män och kvin-nor arbetar och lever i samhällen och situationer där dessa föreställningar sätter upp ramar och gränser för vad som är rätt och fel, möjligt och omöjligt. Dessa ramar förändras över tid och omförhandlas ständigt i vardagen, på jobbet, i skolan och bland vänner och närstående. I krig och konflikter tenderar traditio-nella normer för kön att förstärkas. Kanske för att tillvaron i övrigt är så kaotisk. När allt annat skakar längtar man efter det stabila. Samtidigt tvingar krigets

undantagsliknande tillstånd fram överskridande av gränser. Under världskrigen, när männen låg inkal-lade, fick kvinnorna göra deras jobb i fabrikerna. Föreställningen om vad som var lämpliga arbeten för kvinnor omförhandlades för att hålla produktionen igång. Att efter krigets slut återgå till det gamla blev för många problematiskt.

många genusforsKare har intresserat sig för att undersöka och förstå vad som händer när genus-kontraktet bryts och de invanda rollerna utmanas. Vi kan se det i detta nummer av tidningen Genus. Det kan handla om män som vägrar bära vapen eller om kvinnor som samlar in pengar till krigsmakten istället för att stödja fredsrörelsen. Anledningen till att forskningen ägnat sig så mycket åt att undersöka föreställningar om maskulinitet och femininitet, men också om etnicitet och sexualitet, beror just på att dessa förställningar är impregnerade med makt som skapar över- och underordning. Att synliggöra det som sker och öka förståelsen för vad som händer är en angelägen uppgift. För länder som har ambitionen att öka jämställdheten och därmed ge alla människor möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar, drömmar och intressen oberoende av kön och annat är den kunskap som genusforskningen ger nödvändig.

KönSnoRMATiV PARADox i KRiGETS KAoS

kerst in alneBr at t

FörestånDare

genusskolan.se

posttidning B avs: genus,

nätverkstan ekonomitjänst,

Box 31120, 400 32 göteborg

E N K ä T F r å G a N

PåverKas försvaret av att fler Kvinnor deltar?

Motiven till att ta in kvinnor i försvaret eller att stänga ute dem har varierat över tid. i dag talar man om kvinnor som en tillgång i svenskt försvar, men vad betyder det att fler kvinnor är med? Har det någon effekt på försvars- och säkerhetsarbetet?

dina avrahami fil dr i etnicitet, forskar om israel-Palestinakonflikten

»Försvarets viktigaste verktyg är militä-ren. Svaret är därför avhängigt politiska åsikter och uppfattningar om krig och fred. Försvaret styrs hierarkiskt. Både kvinnor och män underordnar sig denna struktur. Min erfarenhet från knappt två års obligatorisk tjänstgöring i den israeliska armén är att kvinnor sällan finns i toppen av detta hierarkiska sys-tem. Deras ställning är låg och således är deras möjlighet att påverka liten. En obligatorisk värnplikt innebär dock att folket, kvinnor som män, har en viss kontroll över försvaret. Till skillnad från försvar med yrkesarmé.

sverKer göranson överbefälhavare försvarsmakten

»Försvarsmakten påverkas positivt av fler kvinnor i verksamheten. Som andra myndigheter ska vi återspegla mångfalden i vårt samhälle. Vår strävan är därför bland annat att öka andelen kvinnor på alla nivåer och befattningar, men det är inte bara en fråga om demokrati och maktfördel-ning. Fler kvinnor gör våra insatser effektivare. Vi kan säkerställa dialog med både kvinnor och män i insats-områden, vilket gör vårt arbete för fred och säkerhet bättre. Det är helt avgörande för långsiktig återuppbygg-nad i de länder där vi deltar i interna-tionella krishanteringsinsatser.

camilla orjueladocent i freds- och utvecklings-forskning, göteborgs universitet

»Det är anmärkningsvärt att Sverige, som håller jämställdhet så högt, så länge haft ett försvar byggt på värn-plikt för enbart män. Att fler kvinnor nu rekryteras innebär att kopplingen mellan krig och manlighet börjar luck-ras upp. Mannen har ju traditionellt setts som nationens försvarare och styrka, våld och aggressivitet ses som manliga egenskaper. Kvinnor i försva-ret skakar om dessa föreställningar. Rent praktiskt tror jag att den macho-kultur och sexism som fortfarande existerar i vissa militära sammanhang kommer att ifrågasättas allt mer.

.på vår webbsida finns samtliga artiklar ur genus, ytterligare material samt information om aktuella arrangemang. Besök oss på www.genus.se

Documents

Genus 3 2011