Glada Hudik

1

GLADA HUDIK

Glada Hudik –härifrån kommer

det kända uttrycket

Historia

Möt fyra nytänkaresom har förändrat

Hudiksvall

Fyra entreprenörerUnga & gamla möts vid Sportparken

– här och nu!

Emma Norberg är ny inom kommunen. Nu ser hon sin chans att påverka samhället.

EMMANORBERG”Det finns

goda chanser till utveckling

i HudiksvallFRAMTIDEN

Vi bygger

Vi släcker brinnande hus.

Vi håller en ensam människa i handen.

Låt oss berätta vad vi gör.

Vi ser till att rullstolar och barnvagnar kan komma fram.

Vi får turister att upptäcka vår kommun.

Vi hjälper dig att vara aktiv genom hela livet.

Vi har Sveriges viktigaste jobb!

Vi räddar liv.


Vi gör så att parkerna blommar.

Vi hjälper företag att växa.

Vi lär barn att läsa.

Vi gör skillnad.

Vi släcker brinnande hus.

Vi håller en ensam människa i handen.

Låt oss berätta vad vi gör.


Vi får turister att upptäcka vår kommun.

Vi hjälper dig att vara aktiv genom hela livet.

Vi har Sveriges viktigaste jobb!

Vi räddar liv.


Vi gör så att parkerna blommar.

Vi hjälper företag att växa.

Vi lär barn att läsa.

Vi gör skillnad.

4

HUDIKSVALL | INNEHÅLL

Jenny Bergqvist, 14 år.– Träningshallen. Där träffar jag alla kompisar och tränar handboll.

Vad gör dig glad i Hudik?Torsten Ovanfors, 54 år.– Statyn ”Fiska-ren”. Den påmin-ner mig om alla härliga fisketurer jag gjort.

Isak Jonasson Jonsson, 15 år.– Brandgaraget. Det är en ung-domsgård där vi spelar och kollar på film.

Solgerd Ask, 81 år.– Hela staden! Och bussarna som gör att man kan ta sig överallt.

Härliga utflykt – tio spännande utflyktsmål ›› sid 6–7

Glada Hudik – historien bakom uttrycket ›› sid 9

Fyra entreprenörer: Lars G Sundblad – utvecklade Iggesunds Bruk ›› sid 12Gerd Engberg – kultur är kul ›› sid 13Erik Ohlsson – ung och driven ›› sid 14Åke Sonerud – flitens lampa lyser ›› sid 15

Emma är engagerad ›› sid 16–21

Dellendröm – en naturskön plats ›› sid 23

Lägg Foggies på minnet ›› sid 24–27

”Nä, nu måste jag göra något annat” – han skolade om sig ›› sid 28

Aases poesi har många bottnar ›› sid 29

Marita Svensson – en jämställd förebild ›› sid 31

”2020 ska vi vara den bästa kommunen i Sverige” ›› sid 34–39

Musik med hela hjärtat ›› sid 42

Hallå där... Jävsöfaks ›› sid 43

Laddat för multisport ›› sid 44–45

Din miniguide till Hudiksvall ›› sid 50–51

›› sid 32–33

›› sid 46–49

›› sid 10-11

– Det spelar ingen roll var du kommer ifrån, vilken hudfärg du har eller vem du är.

Sportparken – aktiviteter för alla ›› sid 10–11

– Nu vågar alla gå in i sina roller, replikerna kommer naturligt och de vågar improvisera.

Sofia älskar att spela teater ›› sid 32–33

– Vi har inte drivit hotell tidigare, men bott på många. Vi vet även vikten av god service.

Hotell för riddare ›› sid 46–49

GLADA HUDIK– här och nu!

5

INNEHÅLL | HUDIKSVALL

Åsa Willander, 54 år.– Tillgängligheten, det är lagom stort här och männis-kor är glada och trevliga.

Mussie Kahsay, 16 år.– Att spela fotboll och att vara uppe vid Håsta med kompisarna.

Pakob Sheepandung, 38 år.– Alla fina snälla människor. Och vintern gör mig glad.

Åke Wikman, 83 år.– Alla bra mat-ställen med mat efter vad man är sugen på.

– Man måste vara skamlöst fri för att jobba med kultur och kunna tänka i alla möjliga och omöjliga banor.

Gerd Engberg – en av fyra innovatörer ›› sid 13

6

HUDIKSVALL | BESÖKSMÅL

HÄRLIGAUTFLYKT

Vi visar hur du enkelt kan förvandla en helt vanlig dag till en spännande utflykt du kommer att komma ihåg för lång tid framöver. Här är tio utflyktsmål som du enkelt kan bocka av.

AUKTIONEREn plats för fina affärer, fynd, vackra ting och gemenskap. I Hudiksvall finns det ett bra utbud av auktioner – året runt! Här är några av de större förmedlarna: Hudiksvalls auktionshall, Johanssons Auktioner på Bygdegården i Via (främst i juli och augusti), Norrbo Auktioner och Sörgården som har auktioner året runt.

1

2

KARAMELLFABRIKENHär får man se hur karamellerna tillverkas och det är svårt att komma från butiken utan ett smakprov. Fagerströms Karamellfabrik AB har kokat karameller i Hudiksvall sedan början av 1900-talet. I dag drivs familjeföretaget av tredje och fjärde generationen, ättlingar till grundaren Emma Sundström, född Fagerström.

3

HOLMA HÄLSINGLANDHär finns en massa garner i allt från bomull till lin, ull, nialin, towgarn och mycket mer! Är man inte händig själv finns även färdiga produkter – vackra linnetyger, gardiner, frotté, påslakan, handdukar och mycket mer till speciella fabrikspriser.

4

EN PLATS I SOLENI bland behöver en utflykt inte vara mer avancerad än att söka sig till en plats i solen. Under våren byggs solbryggor i Hudiksvalls hamn som lockar till en varm, go stund under klarblå himmel, och även vid söderväggen på sjöbodarna flockas gärna folk slickandes på mjukglass med ansiktet vänt mot solen.

3

0 56

7

1

1

5

HÄLSINGE LINNEVÄVERII Näsviken finns tjusiga textilier för vardag och fest. Väveriet har gamla anor och många mönster är gamla och för en tradition vidare medan andra är nyskapande.

7

BESÖKSMÅL | HUDIKSVALL

SLAGGHÖGENEn 66 meter hög kulle med slaggprodukter från järhanteringens dagar. Ett annorlunda men kittlande utflyktsmål. Gå upp på högen och upptäck att det är en spännande syn du möts av.

9

DELLENBANANCykla dressin genom härliga Hälsingland. Inget rullar så lätt som hjul mot metall. Du trampar genom tunnlar där ekot dröjer sig kvar och över svindlande broar.

0

6

BORGARBERGET I NÄSVIKENEfter en skön vandring når man toppen på Borgarberget och kan avnjuta den vidunderliga utsikten medan man kanske firar färden med mumsig matsäck. Efter en vilopaus kan man utforska den uråldriga fornborgen med lämningar från en svunnen tid. Om man lyssnar riktigt noga kan man höra historier viskas bland ruinerna…

7

THERMOSMUSEUMI Delsbo finns ett väldigt speciellt och annorlunda museum för thermosar. (ja, du läste rätt, thermosar!) Möjligtvis kan det vara det enda thermosmuseet i hela världen! I alla färger, former och modeller i hundratal kan man njuta av denna briljanta uppfinning som förgyller många utflykter och långa arbetsdagar.

8

HÖLICKUte på Hornslandets sydspets ligger Hölick. Där blandas ljuvligt havsbad och fiskeläger med delikatesser från havet, lyxigt boende och unika naturupplevelser. Den ovanliga variationen på olika marktyper skapar stor artrikedom där fåglar trivs ypperligt. I kalkrika dalgångar med skalgrus växer liljor och orkidéer i stark kontrast till åsarnas mossor och lavar. Flertalet vandringsleder finns uppmärkta där vandraren får uppleva alla variationer av spännande natur.

1

2

8

4

9

FOTO

››FRE

DRI

K FR

AN

SSO

N

Det bästa med mitt jobb är ...

... att det är varierande arbetsuppgifter, problem-lösning, teknik och människor.

... att höja trivseln genom att städa.

... att få resultat och kontakt i ”det lilla”.

... att följa barns utveckling och se glädjen i deras ögon när de klarar saker de inte trodde.

... att skapa relationer med ungdomar. Vara en vuxen medmänniska.

... att jag gör så att folk blir mätta.

... att det är frihet under ansvar.

... att det är självständigt. Jag lägger upp mitt eget arbete.

... att det är omväxlande, ett bra arbete och att jag får jobba nära människor.

Maskinmästare vid vattenverk

IT-tekniker

Undersköterska

Lokalvårdare

Kokerska

Chaufför

Förskollärare

Personlig assistent

Fritidsledare

9

HISTORIA | HUDIKSVALL

Det bästa med mitt jobb är ...

... att det är varierande arbetsuppgifter, problem-lösning, teknik och människor.

... att höja trivseln genom att städa.

... att få resultat och kontakt i ”det lilla”.

... att följa barns utveckling och se glädjen i deras ögon när de klarar saker de inte trodde.

... att skapa relationer med ungdomar. Vara en vuxen medmänniska.

... att jag gör så att folk blir mätta.

... att det är frihet under ansvar.

... att det är självständigt. Jag lägger upp mitt eget arbete.

... att det är omväxlande, ett bra arbete och att jag får jobba nära människor.

Maskinmästare vid vattenverk

IT-tekniker

Undersköterska

Lokalvårdare

Kokerska

Chaufför

Förskollärare

Personlig assistent

Fritidsledare

Begreppet Glada Hudik är friskt använt men många kanske inte har funderat djupare på var begreppet egentligen kommer ifrån. Vad är det som gör just Hudik glatt? Vem kom på det och när? Jan Olov Nyström från Hälsinglands Museum reder ut begreppet.

››– VI VET INTE när uttrycket ”Glada Hu-dik” föddes och så är det oftast när det

gäller gamla språkliga företeelser. De har fått fäste och använts och så småningom kommit i tryck och så en dag finns de där bara. Kanske är Glada Hudik studentslang från Uppsala, man kunde vara en ”glad hu-dig” där om man var en ”trevlig figur” i stu-

denternas värld. Och från Uppsala är inte färden lång till Hudiksvall, säger Jan-Olov.

DET FINNS MYCKET skrivet om staden och i olika skildringar verkar ”Glada Hudik” ha börjat användas under första delen på 1800-talet. Ryktet sade att Hudiksvall hade ett glatt, vilt och trevligt sällskapsliv, att de var duktiga på att välkomna besökare och att skapa trevlig stämning och gemenskap.

– Hudiksvalls borgerliga kretsar var sta-bila och hade råd med sällskapsliv och in-tresse för musik, dans, teater, middagar och utflykter. Både besökare och stadsbor har beskrivit detta sällskapsliv i brev och tryck.

Det privata nöjeslivet i finare kretsar blir senare offentliga nöjen i form av teater, or-

kestrar, middagar och danser – fortfarande hand i hand med uttrycket Glada Hudik.

Men Glada Hudik har inte bara stått för fest och glädje utan även för en välkom-nande känsla och stämning i hela staden. Gäster tas emot väl.

– Det är en sympatisk attityd som inte bör lämnas kvar i det historiska rummet. Uttrycket Glada Hudik har brukats av oli-ka generationer under hela 1900-talet, det letade sig in i turistbroschyrerna, det blev allmänt vedertaget i media och i var mans mun som en karaktäristisk på staden Hu-diksvall. Så småningom blev det vad man kallar ett varumärke för stad och kommun.

TEXT››ANGELICA NILSSON FOTO››PHILIPPE RENDU

– historien bakom uttrycketGLADA HUDIK

10

HUDIKSVALL | AKTIVITETER

En meningsfull fritid, en gemenskap över generationer och god självkänsla förebygger brott. Människor som kän-ner sig trygga och säkra vågar säga nej till droger, stölder och annat påhitt. Sportparken i Hudiksvall främjar detta.

››ATT VÄXA UPP är inte alltid enkelt. Vä-gen mot vuxenlivet kantas ofta av osä-

kerhet och oro. Man är liten men ändå stor, men inte tillräckligt för att vara vuxen. Fri-tiden är av stor betydelse för alla männis-kor men kanske framförallt för alla som är på väg att växa upp.

– Många hittar sin väg i föreningslivet, hittar förebilder, schyssta tränare och le-

dare som ställer upp, som ställer krav och ser dig. Men andra har inte någon naturlig mötesplats och inga vuxna ser dem ordent-ligt när de vandrar på stan, säger Martin Norqvist, polis.

MEN I HUDIKSVALL finns den platsen. Den kallas Sportparken. Här samlas männis-kor i alla åldrar – unga och gamla, barn och pensionärer.

– Det spelar ingen roll var du kommer ifrån, vilken hudfärg du har eller vem du är. Alla är välkomna, säger Martin som även är projektledare för Sportparken.

Och parken lockar folk. Under somrar-na är det full aktivitet där. Barnen leker medan föräldrarna vilar i gräset, ungdo-

SPORTPARKENStart: 2005. Aktiviteter: Skate, cykel, inlines, kälke och snow-board på vintern, boule, storchack med mera. Öppen: Dygnet runt året runt. För vem: Allt och alla, anläggningen är även helt handikappanpassad. Ägare: Extremsportföreningen.

SPORTPARKEN – aktiviteter för alla åldrar

Mycket folk vid Sportparken är ingen ovanligt syn. Känner du inte för att ta en sväng bland ramperna kan du alltid spela boule – gammal som ung.

11

AKTIVITETER | HUDIKSVALL

”Folk känner sig stolta, de känner sig delaktiga i Sportparken och det är jätteviktigt. Sportparken tillhör alla.marna och några till skatar och kör inlines i betongparken. Några pensionärer spelar boule och en mix av unga och gamla tävlar i ett parti storschack.

– Jag jobbade tidigare som polis i Stock-holm. Först åkte jag radiobil och ”hällde vatten på eldsvådor”, sen fick jag jobba i ungdomsroteln och då insåg jag vikten av förebyggande arbete för att förhindra brott.

MARTIN MÖTTE ÅTSKILLIGA ungdomar utan en meningsfull fritid. De hade ingenstans att vara då inga föreningar passade deras in-tressen. De hängde på stan och hittade på jävelskap – inga vuxna hade koll på dem. De var många gånger fruktansvärt osäkra vilket gjorde att de inte vågade säga nej till

knark eller att säga ifrån när någon kom med idén att stjäla en bil.

– Det spelar ingen roll hur många poli-ser det finns om vi inte kan få människor i samhället att säga nej till droger och annat. För att klara av det förebyggande arbetet krävs det att polisen samverkar med andra delar av samhället, skapar nätverk som fångar in dessa ungdomar och ger dem en plats att mötas på tillsammans med kom-pisar – både i egen ålder, yngre och äldre.

MARTIN SJÄLV TILLBRINGAR mer än gärna tid i parken. Han gillar att ”slänga käft” med ungdomarna eller bara sitta på en parkbänk och snacka. Visa att han finns och att han bryr sig.

– Ungdomarna är rädda om sin park. Vi har inte haft en endaste incident med ska-degörelse sedan starten 2005. De vet att inga företagare vill sponsra en sunkig mil-jö och om vi hittar klotter eller liknande då polisanmäls det direkt och de får själva va-ra med och sanera. Jag tror även att en stark VI-känsla finns.

Martin berättar att privatpersoner kan betala in 100 kronor per familj och år till parken, om de vill, och då står allas namn med på en vägg inne i parken.

– Det gör att folk känner sig stolta, de känner sig delaktiga i Sportparken och det är jätteviktigt. Sportparken tillhör alla.

TEXT››ANGELICA NILSSON FOTO››CAMILLA LARSSON

Martin Norqvist, projektledare för Sportparken, är nöjd med utvecklingen.

FOTO

››MA

RTIN

ÖST

ERG

ÅRD

S

Det är bokstavligt talat ett ställe att hänga på i Hudiksvall.

Det gäller att sikta bra, så du inte blir slagen av dina motståndare.

12

Nyfikenhet, mod och en portion envis-het kan skapa storverk. Lars G Sund-blad är en man med dessa egenskaper och tack vare honom blev Iggesunds Bruk unikt. – Det var en obeskrivlig glädje att se hur de nya maskinerna gick i produktion.

››LARS G SUNDBLAD möter oss i sin vack-ra villa invid Hudiksvalls fjärd. Knäna

har inte längre riktigt samma mål som Lars själv, de har vandrat i 88 år och börjar strej-ka. Men Lars är vid gott mod, stark och stolt med en stor portion ödmjukhet.

Det var Lars G Sundblad som tog Iggesunds Bruk in i framtiden och som skapade en unik industri med följande stora framgångar.

– Det började med att jag var med och utvecklade arbetsmiljön för de anställda. Vi byggde den långa piren för att under-lätta lastningen i och ur båtarna. Jag var med och utvecklade Kambio, barknings-maskinen som hjälpte alla skogsarbeta-re. Att barka för hand mitt i vintern var som straffarbete, Kambio blev en välsig-nelse för dem, säger Lars.

Största innovationen han stod för var av helt annat slag. Lars G Sundblad började som assistent åt sin far som var chef på bruket. Lars fick då uppdrag att resa till Amerika för att ta reda på hur långt de kommit med papperstillverkningen.

– I butikerna möttes jag av livsmedels-förpackningar i starka färger och glada tryck. Det fanns inte i Sverige. Tekniken var annorlunda och jag lärde mig massor under resan.

1956 BLEV LARS G Sundblad VD för Igge-sunds Bruk. Tankarna gick kring att ut-veckla industrin för att säkerställa bruket för framtiden. Man hade hittills produce-rat cellulosa, pappersmassa, men Lars var övertygad om att de behövde söka en hö-gre förädlingsgrad.

– Jag var fascinerad av papper till för-packningar. Foodboard, livsmedelskar-tong, som gick att trycka i flerfärg. Det skulle passa oss bra på Iggesunds Bruk och vi skulle dessutom vara först i Sverige.

Att verkställa ett frö till en idé till färdig produkt tog flera år och många studier. Lars fick en entusiastisk styrelse med sig

och fick själv handplocka medarbetare för arbetet med den nya produkten.

De reste till Amerika igen för att gran-ska tekniken, de reste runt i Europa och marknadsförde sig och anställde säljare i många länder.

– Det var en fantastisk tid. Vem kunde motstå att tjäna pengar på en kartong som var billigare än de som redan fanns på marknaden men som samtidigt kunde tryckas på och som återgav färger överläg-set bättre än allt annat?

MASKINER BYGGDES MED speciella krav och de anlände från Amerika till Iggesunds Bruk. De startades och produktionen kom snabbt igång och hade en produktionsga-ranti på 33 000 ton per år. Den siffran dubb-lades redan inom två år.

– Det var en lyckokänsla som överstiger det mesta. Det är obeskrivbart att förklara hur det kändes när produktionen kom igång.

Det har gått 25 år sedan Lars G Sundblad lämnade sina uppdrag på Iggesunds Bruk. Men alla minns hans namn, nu och för alltid.

TEXT››ANGELICA NILSSON FOTO››MARTIN ÖSTERGÅRDS

Lars G Sundblad, tidigare VD, var med och utvecklade Iggesunds Bruk till vad det är i dag. Han står bland annat bakom barkningsmaskinen Kambio.

Lars utvecklade bruket

HUDIKSVALL | FYRA ENTREPRENÖRER – LARS G SUNDBLAD

1#

FYRA

ENTREPRENÖRER

››GERD ÄR FÖDD och uppväxt i Hudiks-vall och har alltid haft ett brinnande

intresse för kultur.– Jag startade eget företag för att mark-

nadsföra kultur i olika sammanhang och det växte till att göra egna modevisningar, sto-ra evenemang för företag, utställningar och i dag teateruppsättningar, berättar Gerd.

Av en slump snavade hon över föreställ-ningen Antigorne med bland andra Sven Wollter och tillsammans med andra tea-terföreningar i Hälsingland lyckades de få Antigorne att spelas i det gamla Järnver-ket i Iggesund. Gerd fick blodad tand.

– Efter Antigorne arrangerade jag Sagan om Iggesund. Det var en opera med berät-telser om Iggesunds historia med stora svenska artister. Uppsättningen blev en succé, säger Gerd.

GERD VILL GÄRNA att teater ska vara mer än teater och skådespeleri. När hennes son

tyckte att de skulle sätta upp Ronja Rövardotter började Gerd fundera på att göra något

mer än bara en teaterföreställ-ning. Resultatet blev projektet

Med Lust till Ronja. Alla åttonde-klassare i skolor runt om i Häl-

singlands erbjöds att läsa boken om Ronja och sedan diskutera boken i oli-

ka forum och arbetssätt. Studenter från Högskolan i Gävle fick i uppdrag att ta fram studievägledning till lärarna och flera sko-lor nappade på idén.

– Eleverna fick själva fundera kring be-rättelsen om Ronja, om den kunde betyda något mer än bara just sagan. De fick skri-va ned sina tankar och idéer utifrån hur de uppfattar Ronja och som avslutning fick de se teatern här i Järnverket.

Idéerna sprutar hos Gerd och hon lyser av entusiasm.

– Man måste vara skamlöst fri för att job-ba med kultur och kunna tänka i alla möj-liga och omöjliga banor. Jag är så glad att jag lyckades ta mig ur det rutverk som till exempel arbetet på advokatbyrå en gång i tiden innebar!


Det gamla järnverket reser sig majestätiskt över oss. Porten slås upp och vi möts av ett kallt mörker och total tystnad. Vårvärmen har inte trängt igenom de tjocka stenväggarna och vinterkylan biter sig fast men det gör inget. Gerd Engberg tänder lamporna och vi slås med häpnad över den vackra teaterscenen som lyses upp och den enorma rymd som finns där inne.– Det är en fantastisk plats för teater, säger Gerd Engberg.

KULTUR AR KUL

13

– Man måste vara skamlöst fri för att jobba med kultur och kunna tänka i alla möjliga och omöjliga banor, säger Gerd Engberg.

ENTREPRENÖRER – GERD ENGBERG | HUDIKSVALL

..

FYRA

ENTREPRENÖRER

2#

FYRA

ENTREPRENÖRER

14

HUDIKSVALL | FYRA ENTREPRENÖRER – ERIK OHLSSON

Erik Ohlsson och hans polare grämde sig över att Stadsfesten lades ned. Men i stället för att bara gnälla tog Erik saken i egna händer. Han startade det populära Hudikkalaset.

››ERIK OHLSSON ÄR 24 år och en driven människa. Hans engagemang har

bland annat gett hudikborna det fantastis-ka Hudikkalaset. En folkfest som lockar man ur huse.

– När Stadsfesten lades ned blev man förbannad. Men i stället för att bara klaga och vara bitter över sådant som är dåligt så bestämde jag mig för att göra något åt det i stället, berättar Erik.

På tre månader arrangerade han och medhjälpare en festival för människor i alla åldrar. Musiken strömmade, serve-ringarna blommade och resultatet blev

omåttligt lyckat. Hudikkalaset kom till staden för att stanna.

– Nu har vi jobbat sedan september med kommande festival och flera band är klara – Timbuktu och Damn, Ulrik Munther, Engmans Kapell med flera. I fjol kom 6 000 besökare och vi hoppas och tror på rekord även i sommar.

ERIKS DEVIS ÄR att expandera i sakta mak. Han vill hela tiden utveckla festivalen men det får inte gå för fort framåt så att expan-sionerna blir för dyrbara. Målgruppen är bred – folkfesten Hudikkalaset ska ha nå-got för alla åldrar.

– De allra största musikfestivalerna har nischat sig men det vill inte vi. Det ska va-ra just folkfest. Vi kanske inte blir störst i landet, men vi ska se till att växa i alla fall, säger Erik.

Till vardags pluggar han på Handelshög-

skolan i Stockholm och tar sin kandidatex-amen i vår. Sedan väntar masterstudier. Det är inget som hindrar honom från att engagera sig.

– Det är grymt att kunna kombinera stu-dierna med festivalförberedelserna. På helgerna spelar jag med bandet Segertåget och det ser jag enbart som avkoppling. När man pluggar är man dessutom ledig på somrarna vilket passar mig utmärkt!

Nu är det bara några få månader kvar till årets upplaga av Hudikkalaset och för-väntningarna är höga. En tvådagars festi-val med många kända artister.

– Vi arbetar för fullt med planeringen, ju noggrannare förberedelser desto bättre blir festivalen. Det är en fantastisk känsla att stå där på festivalområdet och njuta av resultatet från vinterns alla planer!

TEXT››ANGELICA NILSSON FOTO››PHILIPPE RENDU

ERIK OHLSSONÅlder: 24.Bor: Stockholm/Mössön Hudiksvall. Familj: Sambo. Yrke: Pluggar på Handelshögskolan i Stockholm. Festivalgeneral för Hudikkalaset. Intressen: Musik, spelar i bandet Segertåget, och idrott. Aktuellt: Planerar sommarens folkfest.

3#

FYRA

ENTREPRENÖRER

ERIK ÄR UNG OCH DRIVENFörutom att Erik Ohlsson pluggar på Handelshögskolan arrangerar han folkfesten Hudikkalaset. På sidan av det har han sitt band Segertåget.

Han ser problemen och ordnar lösningarna. Åke Sonerud på Oilquick har underlättat för många inom entreprenadbranschen. – Andra gillar att lösa korsord, jag gillar att lösa praktiska problem.

››PAPPA TILL ÅKE Sonerud var en klurig kille. Han drev företa-get Soneruds maskiner och var den som uppfann bland an-

nat stolpresskopan. Åke inspirerades av pappa och började även han bli en klurig kille.

– Grab John, stolpresskopan, underlättade mycket för dem som jobbade med linjebyggen. Från början grävdes ett hål med gräva-ren och sedan var det i princip kättingar som fick stolpen på plats och det var stora skaderisker för arbetarna. När Grab John kom kunde de snabbt fälla fram en slags grip som satt fästad på den vanliga grävskopan och sedan resa stolparna på ett betydligt lätt-sammare och säkrare sätt, berättar Åke Sonreud på Oilquick.

Grab John blev populär och fler områden täcktes in med lik-nande verktyg.

– Det var mest pappa som klurade och hittade på men 1994 gick han bort och då var det jag som fick ta över.

Åke hade jobbat ett bra tag i företaget så inget var honom främ-mande. Han axlade pappas ansvar och under de åren som passe-rat sedan 1994 har det blivit nästan ett tiotal patent för Åke.

– Jag är ingen tekniker och det ser jag som en fördel. Det är nog lätt att bli för detaljerad då och därmed även låst.

DE STÖRSTA INNOVATIONERNA är snabbfästena för entreprenad-maskiner. Det började med Rollquick som återvinningsföretaget Stena i Hudiksvall fick testköra.

– De var först motsträviga och tyckte väl att de inte behövde snabbfästen. Det visade sig att från att ha bytt verktyg på maski-nen två gånger per dag ökade de med att byta fem till femton gång-er i timmen med de nya snabbfästena.

Att byta från skopa till grip och sedan tillbaka igen blir arbets-samt och tungt när det ska göras för hand. Med Oilquicks paten-terade lösningar går arbetet som smort.

– Jag ser problemen hos de som använder sakerna i praktiken och letar lösningar, delar av dem kan ju finnas inom andra områ-den men man måste hitta egna vägar för att få ihop allt. Nu har so-nen Henrik tagit över vd-skapet och dottern Linnea har hand om ekonomin i firman så nu får jag ännu mer tid att klura och fundera!


FLITENS LAMPA LYSER

FYRA ENTREPRENÖRER – ÅKE SONERUD | HUDIKSVALL

15

”Jag är ingen tekniker och det ser jag som en fördel.

Åke Sonerud har engagerat sonen och dottern i firman, så

nu har han mer tid att klura och fundera.

4#

FYRA

ENTREPRENÖRER

FYRA

ENTREPRENÖRER

HUDIKSVALL | INTRO

16

HUDIKSVALL | I KOMMUNENS TJÄNST

16

INTRO | HUDIKSVALL

17

EMMA ÄRENGAGERADMedelåldern inom kommun och landsting kan ofta tendera att bli hög, men alla är inte nära pensionsavgång. Emma Norberg är ny och ung tjej med Hudiksvalls kommun som arbetsgivare.

– Jag ser en chans att kunna vara med och påverka samhället.TEXT››ANGELICA NILSSON FOTO››MARTIN ÖSTERGÅRDS

I KOMMUNENS TJÄNST | HUDIKSVALL

17

HUDIKSVALL | INTRO

18

EMMA NORBERGÅlder: 28.Familj: Sambo Marcus, mamma Christina, pappa Alf, Johan och Oskar.Yrke: Mark- och exploateringsingenjör i Hudiksvalls kommun. Intressen: Vänner, familjen, resor, loppisar och auktioner. Bästa auktionstipset: Det är mysigt med auktioner på sommaren men vill man fynda är det på vintern man ska gå på auktion!

18


INTRO | HUDIKSVALL

19

EMMA NORBERG HAR alltid va-rit intresserad av samhället runt omkring sig. Hur det är uppbyggt, hur det fungerar och kanske framförallt hur man kan vara med och påver-

ka. Hennes pappa är politiker och inspira-tionen har sina anor därifrån.

– Jag tror att intresset kom med pappas engagemang. Man fick veta att saker och ting går att förändra och förbättra, säger Emma. Pappa väckte intresset för sam-hällsfrågor. Hade inte diskussionerna vid middagsbordet under min uppväxt funnits hade jag troligen pluggat vidare inom naturvetenskapliga ämnen. Inom naturve-tenskapen är det antingen rätt eller fel, svart eller vitt. Men inom samhällsfrågor

19


går det att vända och vrida, det finns

inget rätt eller fel och det uppstår givande diskussioner.

HON ÄR 28 år och ganska ung jämfört med arbetskamraterna. Det är inget hon har sett som en nackdel, kanske snarare tvärtom.

– När man är nyutbildad har man fortfa-rande mycket att lära och de äldre har er-farenhet som inte går att få i skolmiljö. Dessutom uppskattar jag att få chans att utvecklas hela tiden.

Emma är mark- och exploateringsingen-jör. En lång titel och ett roligt jobb, säger hon. Sysselsättningen om dagarna innebär att ha ansvaret över kommunens mark. Hennes avdelning agerar kommunens markägare, de köper och säljer mark och fastigheter som behövs för alla verksamheter. De förvaltar kommunens mark i form av skog och åkermark och ser till att den sköts enligt planerna. Om nya bostadsområden, affärshus eller annat ska byggas är Emma med från början. Hon är dessutom ansvarig för den privata tomtkön.

– Det är ett varierat arbete och det är det som är kul. Jag får både vara ute, träf-fa människor men även sitta och skriva. Att skriva köpekontrakt och andra avtal

är roligt, samtidigt som det är kul att få säl-

ja en tomt till en privat familj som vill bygga sitt nya hem. Jag gil-

lar att se att saker och ting händer i kom-munen och har alltid förhoppningar om att staden kan och ska växa.

UNDER GYMNASIET GICK Emma Naturveten-skapliga linjen. Samhällsintresset lockade henne att läsa Statsvetenskap på högskola. Sen började hon på Internationella sam-hällsvetarprogrammet men det kändes aldrig riktigt rätt för Emma.

– Jag kände mig fortfarande sökande. Jag ville vara med och planera samhällen. Men till sist hittade jag rätt.

Emma sökte Samhällsplanerarlinjen i Stockholm och antogs. Samhällsplanering är en blandning av kulturgeografi, natio-nalekonomi, arkeologi, etnologi, geove-tenskap, miljövård, sociologi och statsve-tenskap och mer där till. Efter tre års stu-dier var hon färdig, men inget jobb på G.

– Jag är uppvuxen i Hudiksvall men jobben växer inte på träd. Jag sökte en fortsättnings-kurs i samma utbildning som är mer prak-tiskt inriktad och valde då att förlägga min praktik hos Hudiksvalls kommun.

Och det var ett klokt val. Efter sin prak-tik fick Emma en fast tjänst. Mycket tack vare att hon fick in en fot, fick visa vem hon var och vad hon gick för.

– Det är inte helt lätt för unga att skaffa jobb i dag, det gäller att få chansen att visa upp sig så därför tror jag att trainee- och lär-lingsprogram kommer vara viktiga för att få in fler ungdomar i arbetslivet.

”Det känns jätteroligt att vara med och åstadkomma något bra. Att vara delaktig i något som är viktigt för hela samhället.

HUDIKSVALL | INTRO

2020


INTRO | HUDIKSVALL

21

”I Hudiksvall tror jag det finns goda chanser till utveckling, vi måste bara tro på det och göra det allra bästa av alla situationer.

– Ett mål har ju alltid varit att få jobb i min hemkommun och tack och lov så fick jag det! säger Emma Norberg.

21


Emma påbörjade sin anställning i sep-tember 2011 och första mars i år fick hon den efterlängtade fasta anställningen och hon trivs utmärkt.

– Ett mål har alltid varit att få jobb i min hemkommun och tack och lov fick jag det! Det är få förunnat, många måste flytta för att kunna jobba med det de utbildat sig till.

ETT SPÄNNANDE PROJEKT som Emma hun-nit vara med och starta upp är saneringen av Håstaholmen, som från början var ett sågverksområde. Området är förorenat sedan länge av farliga kemikalier som kan orsaka cancer, nervskador och även stora skador på miljön. Därför har Emma och två kollegor på miljösidan skrivit en ansökan om bidrag från Naturvårdsverket för att kunna sanera.

– Det känns jätteroligt att vara med och åstadkomma något bra. Att vara delaktig i något som är viktigt för hela samhället.

Ett annat projekt är kolonilotter i centra-la Hudiksvall. Ett medborgarförslag in-kom, de vill ha kolonilotter i närheten av stadskärnan. Emma är med och arbetar fram förslag på lämpliga platser.

– Vi har tillsammans tittat på stadsnära områden som kommunen äger. Sen har jag ritat kartor för att se på ett ungefär hur många kolonilotter som får plats på varje yta. Vi har träffat förslagsställarna flera gånger för att höra vad de har för behov

och åsikter. Nu har de fått flera förslag och ska bestämma sig för vad de tyck-er verkar lämpli-gast. Sedan är det politikerna som fattar beslutet.

EMMA ÄR EN glad ung och målmedveten kvinna. Hon vill ut-vecklas och brinner för medborgarnas en-gagemang i samhället. Examensarbetet gick ut på att intervjua demokratiutveck-lare för att ta reda på hur de gör för att öka valdeltagandet bland medborgarna och hur de gör för att öka engagemanget hos samhällsinvånarna.

– Det har alltid intresserat mig, medborgar-nas möjligheter till påverkan och utveckling. I Hudiksvall tror jag det finns goda chan-ser till utveckling, vi måste bara tro på det och göra det allra bästa av alla situationer.

Som privatperson är hon ganska rastlös, hon vill gärna att det ska hända något mest hela tiden. En del av det återspeglas i arbets-livet, men på ett positivt sätt genom att ständigt söka nya kunskaper.

– Nu vill jag jobba ett tag och komma in ordentligt i arbetet och jag har ingen strä-van att byta eller flytta igen. Hudiksvalls kommun verkar vara en jättebra arbets-givare. Det som kanske skulle kunna vara

frustrerande är att besluten kan ta tid på grund av den demokratiska processen, men sådant vänjer man sig vid.

PÅ FRÅGAN OM vad som gör Emma glad i Hudiksvall svarar hon:

– Närheten till havet! Hudiksvall har så-dan otrolig potential. Det är en fantastiskt fin och mysig kuststad. Man borde ta vara på kusten på ett bättre sätt.

Emma hittade inte riktigt rätt från start men vågade åtminstone prova, och möjlig-heten att byta inriktning på sina studier finns alltid. Emma har några bra tips till andra unga som inte riktigt vet hur de ska göra med studier och arbete:

– Att läsa på distans är en fördel om du inte är säker på vad du vill bli. Det finns ett enormt utbud av kurser att läsa och då kan du fortfarande jobba och bo kvar på orten. Man växer något oerhört som person om man kastar sig ut i bland och gör sånt som man egentligen inte vågar. n

ww

w.h

udik

sval

l.se

Din guide till Hudiksvall Vilka är vi?I kommunen bor 37 000 glada hudikbor. I Hudiksvalls stad bor 15 500 personer. 60 % av oss bor alltså utanför tätorten.

Bo och levaHär har vi naturen runt knuten vare sig vi bor i världsunik hälsingegård, modern lägenhet med havsutsikt eller i villa med stallplatser. 40 mil optofiberkapel ger drygt 96 % av oss möjlighet att koppla upp mot bredband.

Uppleva och göraKommunen rymmer en storslagen och varierande natur med berg, skogar, sjöar, hav och ett levande jord- och skogsbruk. Skärgården med över hundra öar inbjuder till bad, båtliv och fiske. Vintertid finns härliga isar för långfärdsskridskoåkning. Kulturen har djupa rötter och gör sig påmind bland annat genom de stolta hälsingegårdarna. Spår från fiskets storhetstid och träpatronernas dagar hittar du i Hudiksvall, men även restauranger, kaféer, shopping och uteliv för de flesta smaker.

Hitta hit!Mitt i Sverige, efter hälsingekusten, ligger Hudiksvalls kommun. Från Stockholm till Hudiksvall med X-2000 är restiden 2,5 timmar och från Sundsvall till Hudiksvall 1 timme. E4 och Ostkustbanan är de stora trafiklederna genom kommunen.

Besök oss!Välkommen att uppleva Hudiksvall du med! På www.halsingland.se hittar du mer information. Eller prata med Turistbyrån, tfn 0650-190 00.

Företagare?Hudiksvalls Näringslivs AB, HNA arbetar för ökad tillväxt och sysselsättning i Hudiksvalls kommun. HNA stöttar befintliga och nyetablerade företag i deras amblition att växa. Läs mer på www.hna.se eller ring HNA, tfn 0650-190 00.

DELLENDRÖMAtt komma fram till Dellendröm är att landa i stillhet och ro. De blånande ber-gen omgärdar de glittrande Dellensjö-arna och skogen viskar tyst bakom oss. – Jag tror att fler kan hitta sin lilla pärla här ute.

››– DET HAR TAGIT oss sex år med ansök-ningar och handlingar men i höstas kun-

de vi äntligen ta de första spadtagen för fri-tidsområdet Dellendröm, säger Sven-Åke.

Historien började med att Hudiksvalls kommun inventerade möjliga områden för exploatering. Sven-Åke Persson hade själv tänkt tanken att området Fönebo invid Dellensjöarna borde vara perfekt för att bygga fritidsområde på. Med kommunens lovord i ryggen startade han och kompan-jonerna Marcus Brink och Mikael Brandt projektet Dellendröm.

– Vi köpte loss marken från Holmen Skog och de avverkade området hösten 2011. Nu förfogar vi över 30 tomter för stu-gor och ytterligare fem tomter som vi tänkt bygga uthyrningsstugor på.

OMRÅDET FÖR STUGORNA ligger i en sluttning ned mot sjön. Berget och skogen reser sig upp bakom och skyddar för nordanvinden. Alla får sjöutsikt och till-gång till en lång ljuvlig badstrand.

– Jag tror att det är många som vill ha möjligheten att komma ut i naturen och ba-ra ta det lugnt. Det finns aktiviteter i när-heten men just här är det stillheten och närheten till naturen som lockar – där man kan bada, vandra, plocka svamp, köra sko-ter, fiska, grilla korv och bara vara, säger Sven-Åke.

Finanskriserna avlöser varandra ute i värl-den och det påverkar även svenska familjer.

Tomtförsäljningen har gått lite trögt men de tror att det släpper i vår och framförallt när de två första uthyrningsstugorna står klara.

– VATTEN, AVLOPP OCH el är draget till om-rådet och vi samarbetar med en arkitekt vilket innebär att tomtköparen har stora möjligheter att skapa en unik stuga. An-nars har vi färdiga modeller att bygga ef-ter om det passar bättre.

Uthyrningsstugorna är lågsluttande för att inte skymma utsikten. De ska svartlase-ras för att smälta in i naturen men ändå ge en modern känsla. Sedumtak, tak med mos-sa och gräs, förstärker naturkänslan.

– Dellendröm är en idyll. Det är en av få platser i Sverige där bergen är så blå. Jag tror att många kommer hitta sin egen lilla pärla här.

TEXT››ANGELICA NILSSON FOTO››FREDRIK FRANSSON & PRIVAT

Grunderna till de första två stugorna är på plats.

En lång strand finns intill området för stugorna.

På den natursköna platsen vid Dellensjöarna är bygget av stugorna på gång.

ww

w.h

udik

sval

l.se

Din guide till Hudiksvall Vilka är vi?I kommunen bor 37 000 glada hudikbor. I Hudiksvalls stad bor 15 500 personer. 60 % av oss bor alltså utanför tätorten.

Bo och levaHär har vi naturen runt knuten vare sig vi bor i världsunik hälsingegård, modern lägenhet med havsutsikt eller i villa med stallplatser. 40 mil optofiberkapel ger drygt 96 % av oss möjlighet att koppla upp mot bredband.

Uppleva och göraKommunen rymmer en storslagen och varierande natur med berg, skogar, sjöar, hav och ett levande jord- och skogsbruk. Skärgården med över hundra öar inbjuder till bad, båtliv och fiske. Vintertid finns härliga isar för långfärdsskridskoåkning. Kulturen har djupa rötter och gör sig påmind bland annat genom de stolta hälsingegårdarna. Spår från fiskets storhetstid och träpatronernas dagar hittar du i Hudiksvall, men även restauranger, kaféer, shopping och uteliv för de flesta smaker.

Hitta hit!Mitt i Sverige, efter hälsingekusten, ligger Hudiksvalls kommun. Från Stockholm till Hudiksvall med X-2000 är restiden 2,5 timmar och från Sundsvall till Hudiksvall 1 timme. E4 och Ostkustbanan är de stora trafiklederna genom kommunen.

Besök oss!Välkommen att uppleva Hudiksvall du med! På www.halsingland.se hittar du mer information. Eller prata med Turistbyrån, tfn 0650-190 00.

Företagare?Hudiksvalls Näringslivs AB, HNA arbetar för ökad tillväxt och sysselsättning i Hudiksvalls kommun. HNA stöttar befintliga och nyetablerade företag i deras amblition att växa. Läs mer på www.hna.se eller ring HNA, tfn 0650-190 00.

DELLENDRÖM | HUDIKSVALL

23

FOGGIESLägg

HUDIKSVALL | KULTUR

24

på minnet

KULTUR | HUDIKSVALL

25

››DE ÄR SMALA som sparvar men sprud-lande som vattenfall. Den ena mörk

och den andra blond, båda med gitarrerna i famn och ljusa klara röster i sköna stäm-mor. De kompletterar varandra. Nu ska de få visa vad de går för i tv-rutan.

– Vi är ett av åtta oetablerade band, bland hundratals sökande, som blivit uttagna till Fräng, säger Viktoria ”Viggo” Sten Lund-

gren som går första klass på Musiklinjen på Glada Hudikskolan.

Fräng är en form av dokumentär där vi får följa dessa åtta band när de får chans att möta en stor känd svensk artist och un-der en dag få hänga med denna och även skriva en låt ihop och spela på scenen till-sammans inför publik. Vem artisten är får hudiktjejerna inte avslöja. Att det är en

svensk singer-songwriter får vi veta. – Det var helt magiskt. Ofattbart. När vi

stod på scenen på Debaser fick man en sådan enorm kick, säger Emma Stonegård som går i årskurs nio på Glada Hudikskolan.

PUBLIKEN ÄLSKADE DEN unga duon med sin lite poppiga genre i singer-songwriter stuk. Den gemensamma låten med den än-

Många unga musiker drömmer om att slå igenom. Att bli upptäckt och få chans att leva på det man älskar; musiken. Tjejerna i Foggies är en god bit på väg.– Jag blev helt chockad när jag fick veta att vi var uttagna till tv-programmet.

Viktoria ”Viggo” Sten Lundgren och Emma Stonegård visar upp sina musikaliska kvalitéer.

HUDIKSVALL | KULTUR

26

nu hemliga artisten tog blott två timmar att skriva. Foggies och artisten fann varan-dra direkt och har även personlig kon-takt efter den där dagen i Stockholm.

– Artisten ville att vi messar om vi får en spelning, kanske vi ses igen, säger Emma och ler finurligt.

TJEJERNA I FOGGIES träffades i en studie-cirkel på Studiefrämjandet. Visserligen kände de varandra sen tidigare men det var där och då vänskapen riktigt vävde dem samman. Tillsammans med fyra andra tje-jer skulle de bilda ett band och skriva låtar ihop. Det fungerade inte så bra.

– De flesta tröttnade och snart var det

bara jag och Viggo kvar. Det gjorde inget för vi insåg att det bästa var att bara vara just hon och jag, vi tyckte och tänkte lika, berättar Emma.

Viggo skriver texterna. De handlar om vad hon själv tycker, tänker, känner och en-gagerar sig i.

– Det är nog lite ”tonåriga” texter. Instrumenten är gitarrer, som de båda

spelat sedan barnsben, ”scenerna” brukar oftast vara mitt på gatan i stan. Nu hoppas de dock att få chans att spela mer på fler scener inför publik.

– Det var häftigt när publiken gav så-dant gensvar. Efter spelningen på Deba-ser kom de fram och berömde oss. Jag

hoppas att Fräng kan bli starten på något större, säger Emma.

Ingen av dem har riktigt vågat tänka tan-ken på framgångar. Drömmen är att kun-na leva på musiken men i kombination med ett ”vanligt” jobb. Skivkontrakt har de inte heller riktigt vågat trott på.

– Får man ett bra erbjudande och allt känns rätt vore det säkert grymt, men vik-tigast av allt är att ha kul och få fortsätta spela. Jag trivs bäst ute på stan och göra helt spontana spelningar medan Emma är mer målinriktad, jag har nog inte fattat all-ting än säger Viggo och skrattar.

TEXT››ANGELICA NILSSON FOTO››FREDRIK FRANSSON

”Det var helt magiskt. Ofattbart. När vi stod på scenen på Debaser fick man sådan enorm kick!

Tjejerna har fått hjälp en stor svensk artist, vilken artist det är får de inte avslöja.

KULTUR | HUDIKSVALL

27

Som lillpojk ville han bli kock. Han hamnade i industrin och avslutar inom vården. Leif Folkesson var 50 år när han satte sig i skolbänken och sadlade om.– Jag har inte ångrat en sekund.

››LEIF FOLKESSON HADE det bra – familj, ett hem, bil och en fast tjänst på byg-

dens största industri. Han körde maskin i skift och lönen kom tryggt in på kontot i slutet av månaden. En del morgnar var dock tunga.

– Det kändes inte så lockande att ställa sig vid maskinen, det hände inget och det kändes mest som ett måste, säger Leif.

Arbetskamraterna var toppen och che-ferna också, men att jobba hela livet på in-dustrigolvet var väl inte riktigt vad han tänkt sig, men det var ju lättsamt.

– Jag har varit självförsörjande sen jag var 16 år. Hämtade betygen på lördagen efter skolan och började jobba på måndagen på samma arbete som min far. Jag är uppfostrad till att ”göra rätt för sig”, säger Leif.

På 70-talet levde han på lite mer lösa bo-liner. Han och polarna hoppade av sina jobb på somrarna för att festa och ha skoj. När pengarna tog slut tog de lite ströjobb och gick sen tillbaka till sina industritjänster.

– Det var lätt att vara ung på 70-talet, det fanns jobb överallt. Man gick bara till när-maste industri och man fick jobb direkt. I dag är det betydligt tuffare, man måste ha utbildning och kraven är höga.

Industrin i Näsviken lade ned, Leif bör-jade på Iggesunds bruk i stället. Varslen började avlösa varandra och Leif fick en projektanställning i stället för att bli upp-sagd helt, men till sist fick även han gå. Han fick komma tillbaka som vikarie men

”Jag tackade nej till den fasta tjänsten och pluggade klart till undersköterska. Det var verkligen skitkul! Allt kändes helt rätt.

fick bara hoppa fram och tillbaka mellan olika vikariat.

– Då fick jag nog. Jag kände att nä, nu måste jag göra något annat!

MED 70-TALETS GLADA dagar i minnet skrev han in sig på arbetsförmedlingen där han möttes av en betydligt bistrare verklighet. Det var ont om jobb. Leif tappade dock inte hoppet, han var starkt motiverad att byta bana. Samhällsintresset låg i bakhuvudet och grodde.

– Jag har alltid varit intresserad av samhäl-let och hur det fungerar. Just då var vården

och omsorgen hett debatterad i media. Jag bestämde mig för att prova den branschen.

Leif ordnade själv en två veckors prak-tikplats på ett gruppboende för funktions-hindrade och kände genast att han kommit rätt. Han blev omtyckt och fick timvikariat, tills chefen sade att han behövde skaffa sig en utbildning. Sagt och gjort.

– Min handledare på arbetsförmedling-en stöttade och peppade mig hela vägen. Jag visste inte vad det fanns för skolor, hur man fyllde i blanketter eller hur man sök-te studiemedel, säger Leif.

I januari 2000 klev han in genom skolpor-

Leif Folkesson tyckte inte det kändes lockade att ställa sig vid maskinen i industrin igen. Då tog han beslutet som förändrade hans liv – han utbildade sig till undersköterska.

”Nä, nu måste jag göra något annat!”

HUDIKSVALL | UNDERSKÖTERSKA

28

tarna för Undersköterskeutbildningen. Det höll på att sluta redan där. Tre dagar efter skolstarten ringde de från Iggesunds bruk och undrade om Leif ville ha en fast anställ-ning. Leif började tveka på utbildningen.

– JAG SADE ATT jag ville fundera över hel-gen. Då blev jag tvärsför. De hade sagt upp mig och jag hade hoppat runt mycket, så jag kände mig less. Jag tackade nej till den fasta tjänsten och pluggade klart till under-sköterska. Det var verkligen skitkul! Allt kändes helt rätt.

Sedan tio år tillbaka jobbar han på ett

gruppboende för funktionshindrade. Löne-kuvertet är inte lika tjockt som tidigare år inom industrin men Leif har fått något annat. Livskvalitet.

– Jag tror att vi alla har någon form av drömmar och livet tenderar att ge oss chan-ser att förverkliga drömmarna också, inte på en gång, men någon gång. Då måste man våga ta chansen. Det finns två saker som styr oss – kärlek och rädsla. Man får kanske bara en chans att göra drömmar till verk-lighet – då måste man hitta modet också.


Leif Folkesson tyckte inte det kändes lockade att ställa sig vid maskinen i industrin igen. Då tog han beslutet som förändrade hans liv – han utbildade sig till undersköterska.

KULTUR | HUDIKSVALL

29

Aases poesi har många bottnarAase Berg från Njutånger är författare, poet och skribent. Hon jobbar för DN, skriver egna diktsamlingar och dröm-mer om att skriva en roman.

›› AASE DEBUTERADE 1997 med diktsam-lingen Hos rådjur. Den följdes upp av

bland annat en trilogi om moderskap, där diktsamlingen Forsla Fett blev Augustno-minerad. Senast utkom Aase med diktsam-lingen Liknöjd fauna. Aase Berg är också litteraturkritiker och 2011 fick hon Dagens Nyheters kritikerpris Lagercrantzen.

MEN AASE BERG drömmer om att få tid att skriva en roman.

– Jag skulle behöva fem år, eller tre skul-le räcka, för att få ihop en bra roman. Men det är svårt när man har halvstora barn och sen behöver man försörjning. En roman kräver fokus varje dag i minst ett års tid, poesin kan man lägga ifrån sig och åter-komma till en vecka senare, säger Aase.

Hennes poesi har många bottnar, de se-naste samlingarna handlar om moderska-pet och om samhället och naturen. I Dagens Nyheter skriver hon samhällsdebattartik-lar och recensioner blandat med krönikor.

– Jag älskar att leka med ord och göra van-sinniga påhitt. Att läsa poesi är som att lyss-na på klassisk musik – inget man försöker förstå sig på, det handlar om att uppleva.

TEXT››ANGELICA NILSSON FOTO››CATO LEIN

Författaren Aase Berg, 44 år, bor i Njutånger.

HUDIKSVALL | INTRO

30

400 yrken

assistent arbetsmiljöingenjörbadmästarebarnbibliotekarie telefonist brandman danslärare hemspråkslärare idrottslärare kurator informatör kundtjänstansvarig enhetschef musikpedagog kostchef miljö- och hälsoskyddsinspektör nätverkstekniker kommunchef PA-konsult

språklärare talpedagog undersköterska stadsarkitekt

park- och anläggningsarbetare förskolechef fritidsledare ingengör väghyvelförare boendesamordnare färdtjänsthandläggare kommunekolog

energirådgivare snickare överförmyndare gis-tekniker fastighetsskötare karttekniker kokerska ekonomibiträde nämndssekreterare personalchef

utredningssekreterare bygglovsassistent kontorsvaktmästare lokalvårdare kvalitetssamordnare modersmålslärare parkeringsvakt förskollärare

ekonomichef turistbyråchef rektor och många många fler...

400 yrken

assistent arbetsmiljöingenjörbadmästarebarnbibliotekarie telefonist brandman danslärare hemspråkslärare idrottslärare kurator informatör kundtjänstansvarig enhetschef musikpedagog kostchef miljö- och hälsoskyddsinspektör nätverkstekniker kommunchef PA-konsult

språklärare talpedagog undersköterska stadsarkitekt

park- och anläggningsarbetare förskolechef fritidsledare ingengör väghyvelförare boendesamordnare färdtjänsthandläggare kommunekolog

energirådgivare snickare överförmyndare gis-tekniker fastighetsskötare karttekniker kokerska ekonomibiträde nämndssekreterare personalchef

utredningssekreterare bygglovsassistent kontorsvaktmästare lokalvårdare kvalitetssamordnare modersmålslärare parkeringsvakt förskollärare

ekonomichef turistbyråchef rektor och många många fler...

JÄMSTÄLLDHET | HUDIKSVALL

31

Vilket företag eller organisation vill inte utvecklas? De flesta vill expandera, få bättre lönsamhet eller högre kvalité på det man redan levererar. Det många inte tänker på är att jämställdhet är en viktig faktor i utvecklingen.

››– DEN FÖRVÄNTADE BILDEN av en chef är en man i medelåldern. Den normen

är så vanlig att den ofta hindrar rekrytering-en av kompetenta kvinnor – för de lever inte upp till schablonbilden av hur en chef ”ska vara”, säger Marita Svensson, konsult för verksamhetsutveckling ur bland annat ett genusperspektiv.

Marita har varit med att sätta Hudiks-vall och innovationssystemet Fiber Optic Valley på Europakartan. Hennes arbete som ansvarig för forskningsprojekten kring genusmedvetna organisationer har upp-märksammats till den grad att hon nu i mars föreläser både på Näringsdeparte-mentet och på en EU-konferens i Stuttgart. Hälsinglands Sparbank som är ett av alla företag som deltagit i projekten fick nyligen Finansförbundets årliga jämställdhetspris.

– DET KÄNDES JÄTTEBRA. Att allt arbete ge-nom åren nu börjar ge resultat. Företaga-re börjar inse att jämställdhet faktiskt är viktigt. Förr kunde man möta mycket mot-stånd men tack vare seriöst arbete med er-kända forskare och goda resultat har vi vi-sat att jämställdhet är av största vikt.

Att utveckla ett företag eller en organi-sation kräver att man både ser och utnytt-jar alla resurser som finns inom företaget. I bland visar det sig att kvinnor sitter på helt fel position och inte ens blir tillfrågad att nyttja sin kompetens. Med ny kunskap öppnas ögonen, och det blir en aha-upple-velse som leder till förändring

Hon är enjämställd förebild

– Många tror att de är väldigt jämställda, men när vi diskuterat ett tag visar det sig att det kanske inte alls var så och de blir gan-ska förvånade när de inser hur ojämställt det är och vilken utvecklingspotential det finns om man börjar arbeta med frågan.

MARITAS ARBETE BÖRJAR med att träffa ledningen och gå igenom företaget och analysera behoven av förändring. Sedan involveras cheferna och de anställda och tillsammans skapar man en ny mer jäm-ställd arbetsplats genom utbildning, olika diskussioner och metoder. Normerna sud-

das ut och de ”manliga/kvinnliga” arbets-uppgifterna som förr varit så segregerade blir gemensamma i stället. De anställda ro-terar arbetsuppgifter oftare och det skapar dynamik och utveckling.

– Proffsiga metoder, som visat sig fung-era mycket väl, kopplat till utveckling och ökad lönsamhet gör att företag och organi-sationer nu tar jämställdhetsarbetet på större allvar. Vårt målmedvetna arbete här i Hudiksvall är nu en förebild både i Sveri-ge och internationellt!

TEXT››ANGELICA NILSSON FOTO››PRESSBILD/PHILIPPE RENDU

– Vårt målmedvetna arbete här i Hudiksvall är nu en förebild både i Sverige och internationellt!

HUDIKSVALL | GLADA HUDIK-TEATERN

32

SOFIA ÄLSKAR TEATERNAtt spela teater är det bästa Sofia vet. När alla ljus riktas mot henne där uppe på scenen och publikens fokus ligger på henne – då är hon som lyckligast.

››SOFIA ZEIDER SPELAR Elvis flickvän Dixie i Glada Hudik-teaterns uppsätt-

ning om popkungen. Till vardags spexar hon gärna men det är på scenen hon verk-ligen blommar ut. Teater är allt för henne.

– Att spela för publik är bäst! säger Sofia bestämt som inte är ett dugg nervös inför föreställningarna, inte ens när det begav sig till New Yorks fina salonger.

Mamma Signe och pappa Ulf Mossberg spricker nästan av stolthet. Utvecklingen av deras dotters färdigheter går inte att mäta.

– Första gångerna var det mer att rabbla en läxa utantill, nu tolv år senare agerar de alla på scenen och går in i sina roller, replikerna kommer naturligt och de vågar improvi-sera, säger pappa.

I vanliga fall arbetar Sofia i dagverk-samhetens ateljé eller har praktik hos nå-got företag. Tack vare teatern har Sofia och hennes kamrater fått möjlighet att se andra platser än Hudiksvall som annars

troligtvis inte hade varit en möjlighet om de inte rest privat.

De har rest över hela Sverige och även till New York. Världsvana checkar de in på hotell, för sig på restauranger och har eg-na loger under föreställningarna. Mamma och pappa tror inte att Sofia och hennes vänner i teatergruppen skulle haft samma chans till denna enorma utveckling om de inte hade varit med i Glada Hudik-teatern.

– Teatern är jätteviktigt ur många per-spektiv, dels för deras egna personliga ut-veckling men också för hur samhället ser på dem nu jämfört med innan. Många har kommit till insikt att de inte är ”farliga” ba-ra för att de har någon form av funktions-nedsättning, säger Signe.

SOFIA HAR GOTT självförtroende och ett mod lika stort som hennes hjärta. Hon äls-kar att stå i rampljuset och har till och med blivit omskriven i europeiska medier (!) för hon var den som fick äran att hälsa Kron-prinsessan Victoria och Prins Daniel väl-komna till teaterföreställningen en gång.

– Och jag klappade Kronprinsessan på magen och frågade om hon hade en bulle i ugnen. Det hade hon och då frågade jag

hur länge den skulle jäsa där inne, säger Sofia och skrattar åt minnet.

Sofia ger prov på sitt Prinsess-välkomnan-de, sitt showande och sin sång. Hon visar oss glatt de vackra tygtryck hon tillverkat och stoltheten lyser ur både henne och föräld-rarna. Här näst står Trollkarlen på Oz.

– Vi har inte fått manus än och inga re-pliker men vi tränar en gång i veckan och det är jättekul!


SOFIA ZEIDERÅlder: 33.Bor: Hudiksvall.Yrke: Skådespelerska och hantverkare. Aktuellt: Spelar Elvis flickvän Dixie i Glada Hudik-teatern och väntar nu med spänning på Trollkarlen från Oz uppsättning.

Pappa Ulf och mamma Signe tycker att Glada Hudik-teatern är jätteviktig för Sofia och hennes vänner. Där får de chansen att utvecklas.

”Jag klappade Kronprinsessan på magen och frågade om hon hade en bulle i ugnen. Det hade hon och då frågade jag hur länge den skulle jäsa där inne.

GLADA HUDIK-TEATERN | HUDIKSVALL

33

”..BASTA

– SKA NI INTERVJUA ”BENGAN”?Kvinnan på informationsav-

delningen hojtar till från sitt rum när vi är på väg till hennes

högsta chef Bengt Fribergs kontor på plan fyra i Hudiksvalls kommunhus.

”Bengan?” tänker jag och redan där bör-jar de förutfattade meningarna om en strikt kommunchef att slås i spillror.

– Jaså, de sa ”Bengan”? Ja, men det är pre-cis så jag vill att det ska vara. De får inte gå runt och huka sig och vara rädda för mig bara för att jag är kommunchef, säger Bengt som under sina vingar har 3 300 anställda.

På kontorets väggar finns bland annat repliker av två revolvrar och en bössa så kanske vore det ändå på sin plats med lite respekt?

– Och då vet du ändå inte vad jag har i by-rålådan… Nej, men skämt å sido så omger jag mig gärna med lite roliga saker för att stimulera kreativiteten och i bland kan det vara en bra väg till samtalsämnen med folk som kommer hit och är lite spända.

KOMMUNCHEFEN HAR ETT hektiskt schema med massor av möten, föredrag och invig-ningar, vilket antalet ”att göra-listor” på kontoret också skvallrar om.

– Visst har jag en rätt fullspäckad kalen-der, men jag har många som hjälper mig i mitt arbete så jag försöker att inte stressa upp mig. Jag kan inte jobba fler timmar ut-an får försöka överblicka arbetet och prio-ritera vad som är viktigast just nu, säger

Bengt och illustrerar sitt arbete över den lis-ta som ligger närmast honom på skrivbordet.

Hans uppdrag som kommunchef inne-bär dels ett nära samarbete med politikerna, men också att leda det stora ”företaget” Hudiksvalls kommun.

– Ena stunden ligger jag med örat mot räl-sen och lyssnar på politikerna för att sedan snabbt rycka undan huvudet när tåget kom-mer för att tolka vad de vill. Man kan enkelt sammanfattat säga att politikerna pekar ut riktningen och sedan ska vi som tjänste-män försöka förverkliga deras önskemål.

Ni kanske redan har börjat misstänka att bilden av den strikta kommunchefen ligger likt hopknycklade post-it-lappar i pappers-korgen och det är inte bara en gång under

››

Bengt Friberg har gjort resan från lärare till kommunchef på 30 år.Nu vill 54-åringen att Hudiksvall ska bli bäst i landet.– 2020 ska vi vara Sveriges bästa kommun att leva och bo i, säger Bengt.


34

2020 ska vi vara den

KOMMUNENi Sverige


35

BENGT FRIBERGÅlder: 54.Yrke: Kommunchef på Hudiksvalls kommun.Familj: Sambon Margareta.Bor: I en gammal hälsingegård i Näsviken.Intressen: Segling, historia, skog & mark, men sedan är jobbet också ett stort intresse.Äter helst: Inte fisk som smakar fisk, men gärna en god kötträtt.Ser på teve: Nyhets- och debattprogram. Gillar film också.Senast lästa bok: Kerstin Ekmans Vargskinnet.Semestrar: Seglar eller åker runt i en husbil från 1990-talet. Perfekt när man vill upptäcka nya saker.Tidigare jobb inom kommunen: Historia- och samhällslärare, studierektor, gymnasiechef, högskolerektor, rektor på Komvux, utvecklingschef, IT-chef och chef för lärande- och kulturförvaltningen.

Bengt Friberg tycker att utveckling är viktigt, inte bara för honom själv utan också för kommunen och dess invånare.


36

”2020 ska vi vara den bästa kommunen i Sverige att leva och bo i. Vi behöver några år på oss, men jobbar vi bara på rätt sätt har vi har alla chanser att lyckas med den målsättningen.

intervjun som Bengt Friberg knackar med fingrarna i bordet i sin iver att berätta om sitt arbete.

– Det måste vara roligt att jobba för att man ska orka. Att jobba i den offentliga sek-torn ger mig en kick varje dag eftersom jag vet att vi jobbar med människors livskvali-té. De frågor vi jobbar med är de viktigaste i människors liv och att få vara ansvarig för det arbetet är en riktig förmån. Det är helt enkelt ett drömjobb jag har som får chansen att förändra folks tillvaro till det bättre.

JOBBET SOM KOMMUNCHEF var annars ing-enting han hade tänkt på särskilt länge inn-an han blev tillfrågad i början av 2011.

– Det var först ett par år innan jag fick frågan som jag tänkte tanken första gången på att bli kommunchef. På mina tidigare jobb har jag varit mellan fem och sju år så när det här dök upp ville jag ha en till utma-ning innan pensionen.

Vägen till den stol han sitter på i dag har varit lång, men hela tiden skyltad ”Hudiks-valls kommun” för Bengts första fasta an-ställning var som historie- och samhälls-lärare på Bromangymnasiet.

– Målet var att bli lärare och när jag sedan fick en fast tjänst hade jag inga ytterligare mål utan försökte bara göra ett så bra jobb som möjligt. Jag tyckte att det var väldigt roligt att jobba som lärare i fem, sex, sju år, men sedan när jag hade berättat om Trettio-åriga kriget och Slaget vid Lützen ett antal gånger började det att gå på rutin. I stället för att fundera på ett nytt upplägg kring presentationerna gick jag till pärmen för att se hur jag hade gjort tidigare. Och då är min uppfattning att det inte blir lika bra ut-

an i stället lite lite sämre för varje gång och till slut tappar man allt engagemang. Så fungerar i alla fall jag.

UNDER INTERVJUN ÅTERKOMMER han ock-så till att just utveckling inte bara är viktigt för honom själv utan också för kommunen och dess invånare.

– Oavsett om du är nyfödd eller 90 år ska du i Hudiksvalls kommun kunna känna att du kan lära dig nya saker varje dag. Själv-klart ska man också se tillbaka, men kan-ske inte för att kopiera saker man gjort ut-an i stället för att öka stimulansen. Oavsett vilka förutsättningar man har tror jag att människan mår som allra bäst när hon har möjlighet att lära sig nya saker.

Bengt Friberg är äventyrslysten, nyfiken och på ständig jakt efter nya utmaningar. Han gillar också när det blir extra spän-nande i vardagen och det var något han fick smak på redan som ung grabb när han växte upp i centrala Hudiksvall.

– Jag var väl mest som alla andra grabbar med en stor lust att upptäcka världen. Vi lekte krig, sköt luftbössa och lade häftstift på stolarna. Visst var jag busig, men ändå försiktig. Jag var för blyg för de riktigt far-liga sakerna, men vi kunde roa oss med att låsa in oss i ett rum, kasta bort nyckeln och sedan hoppas på att någon skulle hitta oss.

Barnasinnet försöker han att bevara även som kommunchef. I den mån det är möjligt vill säga.

– Det går inte att vara gravallvarlig hela tiden för livet är alldeles för värdefullt för att man ska gå runt och vara bekymrad. Jag försöker att leva här och nu för det blir säl-lan bättre av att man går och gruvar sig för


37

”Uttrycket ”Glada Hudik” har funnits i över 200 år och det är knappast någon slump.

På kontoret har Bengt bland annat repliker av två revolvrar och en bössa. ”Och då vet du ändå inte vad jag har i byrålådan…”, säger han.


38

någonting eller grämer sig för det som har varit. Jag försöker att trycka bort de tan-karna och fokusera på den närmaste tiden. Att vara närvarande tror jag är nyckeln till ett bra ledarskap.

HUDIKSVALLS KOMMUN HAR CIRKA 3 300 anställda, ungefär tio procent av alla invå-nare, och på stadens gator och torg är ”Bengan” ett känt ansikte.

– Det är ingenting som besvärar mig för när jag kommer hem till Näsviken får jag vara som vem som helst. Men visst sätter det en del begränsningar eftersom jag har barnasinnet kvar och i bland kan känna för att göra lite tokiga saker. I bland kan det kännas kittlande att lägga dit ett par häststift på stolen när någon ska sätta sig på macken och tippa

V75, men då får jag lägga band på mig själv, säger Bengt och skrattar.

HAN HAR SJÄLV ett stort hjärta för Hudiks-vall och förutom kortare perioder i Göte-borg, Uppsala och Sigtuna har Bengt varit kommunen trogen i hela sitt liv.

– Jag tycker att Hudiksvall är ett jättebra ställe att leva på. Vi har en härlig natur, en stadskärna med livlig handel och ett ute-liv som erbjuder både restauranger och ak-tiviteter. Det är viktiga saker för en kom-muns självkänsla och det viktiga för mig är att folk har det bra i Hudik. Jag har själv trivts väldigt bra under alla år och inte sett någon anledning att flytta härifrån.

I hans arbete som kommunchef kretsar just nu mycket kring ostkustbanan, närings-

livet, hamnområdet och ett pågående mål- och visionsarbete med fokus på att höja kvalitén i de olika verksamheterna.

– Även om kommunen inte har så myck-et att säga till om när det gäller ostkustba-nan måste vi bestämma oss för vilken linje vi ska driva. När det gäller hamnområdet sitter vi på en riktig pärla – ja kanske hela Norrlandskustens bästa läge – med fem-sex kilometer direkt vid vattnet. Det är viktigt att det blir riktigt bra. Sedan har vi en stark företagartradition som kommunen försö-ker stötta så att rätt förutsättningar finns för våra duktiga entreprenörer. Dessutom är det som jag tidigare nämnt viktigt att vi fortsätter att jobba hårt med de frågor som berör människors livskvalité.

UTTRYCKET ”GLADA HUDIK” tycker han att staden lever upp till varje dag.

– Jag hoppas att kommuninvånarna är stolta över att bo i Hudiksvall och att vi har en framtid här tillsammans. Uttrycket ”Gla-da Hudik” har funnits i över 200 år och det är knappast någon slump. Jag tycker att det finns en atmosfär som visar att vi bryr oss om varandra och det får jag ofta höra från folk som kommer hit och besöker oss.

I sin roll som kommunchef sitter Bengt Friberg på kommunens absoluta topp och till den positionen vill han att Hudiksvall också tar sig i framtiden.

– 2020 ska vi vara den bästa kommunen i Sverige att leva och bo i. Vi behöver någ-ra år på oss, men jobbar vi bara på rätt sätt har vi har alla chanser att lyckas med den målsättningen. Det finns ingenting som ta-lar emot oss. n

TEXT››THOMAS SANDBERG FOTO››FREDRIK FRANSSON

På kontoret har Bengt bland annat repliker av två revolvrar och en bössa. ”Och då vet du ändå inte vad jag har i byrålådan…”, säger han.


39

?!

Det är tråkigt att jobba i kommuner och landsting.

Myter och fakta om kommunal verksamhet

I kommuner och landsting finns över en miljon medarbetare och de flesta jobbar med människor. De arbetar inom områden som bland annat barnomsorg, skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, stadsplanering, renhållning eller bibliotek.

Det finns alltså många intressanta och spännande jobb. Det är också vanligast att de som jobbar i kommuner och landsting tycker att deras arbete är viktigt och meningsfullt och att det är kul att gå till jobbet.

?!

Vem som helst kan få jobb i kommuner och landsting.

Det finns hundratals olika yrken i kommuner och landsting, i många fall måste man ha en högskoleutbildning.

Jämför man med andra sektorer är det vanligt att de som arbetar i kommuner och landsting har en högskoleutbildning.

Källa: SKL

?!

Det är tråkigt att jobba i kommuner och landsting.

Myter och fakta om kommunal verksamhet

I kommuner och landsting finns över en miljon medarbetare och de flesta jobbar med människor. De arbetar inom områden som bland annat barnomsorg, skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, stadsplanering, renhållning eller bibliotek.

Det finns alltså många intressanta och spännande jobb. Det är också vanligast att de som jobbar i kommuner och landsting tycker att deras arbete är viktigt och meningsfullt och att det är kul att gå till jobbet.

?!

Vem som helst kan få jobb i kommuner och landsting.

Det finns hundratals olika yrken i kommuner och landsting, i många fall måste man ha en högskoleutbildning.

Jämför man med andra sektorer är det vanligt att de som arbetar i kommuner och landsting har en högskoleutbildning.

Källa: SKL

MUSIKMED HELAHJÄRTAT

HUDIKSVALL | KULTUR

42

Det började med mammas gitarr och en fiol. Nu är Oscar Gyllenhammar på god väg att slå igenom som singer-songwriter, mycket tack vare en väldigt speciell turné. – Det var otroligt roligt men även väl-digt tufft – på slutet fick jag en utmatt-ningschock tror jag!

››UNDER MUSIK VID Dellen i sommar kan vi höra Oscar Gyllenhammar sjunga

och spela med sitt band. Den unga hudiks-vallsonen återvänder till hemtrakterna och återgår för en stund till ursprunget.

– Vår musik är klassik folkrock med lite popinslag, men i sommar arrangerar vi om alla låtar och kör akustiskt. Som att återgå till

det som var starten på det hela, säger Oscar. För allt började när han var liten och lyss-

nade till sin mammas gitarrspelande och sång. De sjöng tillsammans och när mam-ma skrev en egen text insåg Oscar att han också kunde göra det. Redan som lillpojk började han skriva låtar med melodier, sen blev det fiolkurser och så småningom gi-tarr. Musiken har drivit honom stadigt framåt.

– Jag har vetat länge vad jag vill göra. Att jobba med musik har varit ett tydligt mål i mitt liv.

Oscar sökte ett låtskrivarprogram på gymnasiet och den utbildningen fanns i huvudstaden.

– Men Hudik känns alltid som hemma och kommer alltid att vara det.

UNDER UTBILDNINGEN FICK Oscar lära sig olika skrivtekniker men hela tiden fanns hans egna personliga stil med i bilden. Han satsade helhjärtat på musiken och bandet men ett tag stod de stilla på samma plats och stampade. En singel släpptes men den bara ”försvann” i mängden och Oscar för-stod att de behövde någon form av skjuts. En 100-dagars turné-idé föddes.

– Det kändes som att vi stod och valde mellan Idol eller att göra någon form av udda turné. Idol känns inte som rätt plattform så vi bestämde oss för att göra 100 spelningar under 100 dagar.

De spelade på många gator och torg och mot slutet var de så kända att spelningarna trillade in av sig själva och de fick även en plats på Peace and Love-festivalen. Men de

OSCAR GYLLENHAMMARÅlder: 20. Bor: Stockholm (uppväxt i Hudiksvall).Yrke: Musiker.Intressen: Musik! Men även film och biståndsfrågor.

››Hur leker livet?– Jo, tack. Det är bra, men jag måste

erkänna att jag saknar att tävla. Jag älskar att stå i rampljuset och även om Jan-Olov (Persson) tar med mig på massor av upp-visningar och invigningar av olika slag går det inte att jämföra med ett riktigt tufft lopp. Jag saknar helt enkelt att sätta mina konkurrenter på plats och visa vem som är den riktiga Kallblodskungen.

Hur ser dina dagar ut?– Jag bor kvar på Jan-Olovs gård och hål-

ler fortfarande i gång med träning. På som-marhalvåret har jag fullt upp med mitt av-elsarbete eftersom det är 110 ston som ska betäckas varje år. Jag försöker att uppträda som en riktig gentleman när jag hoppar upp på bocken och visst händer det att jag får visa de andra hingstarna hur det ska gå till…

Du utsågs för ett par år sedan till ”travets hedersambassadör”. Hur har det påverkat dig?

– Först och främst måste jag säga att det var en stor ära att få den här utmärkelsen. Jag har alltid marknadsfört travsporten mycket genom olika uppdrag och det har fortsatt i den stilen även efter utmärkelsen.

Nu när du inte tävlar längre säger många att Hallsta Lotus är den nya kallblodskungen. Hur ser du på det?

– Det är en av mina söner så visst känner jag mig lite stolt som far. Men att det skul-le vara något tronskifte har jag svårt att smälta. Jag fick abdikera på grund av min ålder och tror nog att jag hade kunnat ge honom en match…

TEXT››THOMAS SANDBERGFOTO››FREDRIK FRANSSON

Järvsöfaks, 18, med 21 miljoner kronor på kontot och pensionär sedan tre år tillbaka.Hallå där…

TRAV | HUDIKSVALL

43

Järvsöfaks trivs med sitt nya liv hemma på Jan-Olov Perssons gård.

100 dagarna i tält gjorde sitt till. Oscar blev jättesjuk och de sista tre dagarna kunde han inte spela. Det gjorde inget för de var redan uppe i 100 spelningar, fast på färre dagar.

– Det var otroligt roligt men oerhört tufft, jag har sagt att jag aldrig mer kommer att göra om det. Ändå kan jag inte låta bli att tänka tanken att göra något liknande igen?

Efter turnén släppte det rejält. De fick göra en skiva, spelningarna avlöste varan-dra och just nu befinner de sig i studion igen för att lansera en ny singel.

– Skolan fick stryka på foten sista året, jag valde att satsa helt på musiken. Om man vill bli något måste man gå in för det med hela sitt hjärta.

TEXT››ANGELICA NILSSON FOTO››PRESSBILD

LADDAT FÖR MULTISPORT

Det är inte varje dag det byggs en upp-värmd multisportarena, men nu är det dags. I Iggesund satsar man stenhårt på idrott, kultur och rekreation och lanserar Camp Igge för Sverige.

FÖRSTA SPADTAGET FÖR mega-bygget i Iggesund är taget. När-mare 30 miljoner kronor satsas och sätter Camp Igge på kartan.

Iggesunds IK har under många år anord-nat träningsläger för både fotboll och inne-bandy för lag från hela Sverige.

– Nu tar vi ett rejält kliv framåt och blir större och bredare, säger Laila Hämäläi-nen, ordförande i Iggesunds IK och verk-samhetsledare för Camp Igge.

E4 verkar ofta som någon form av pulså-der i många samhällen där den passerar. Nu har Europavägen dragits om och för Igge-sund innebär det att man hamnade på ”si-dan av”. Genomfartstrafiken har klingat av.

– VI VET ATT små samhällen drabbas hårt när man genomför E4-omdragningar. Ris-ken är stor att de som åker E4:an nu efter omdragningen inte har någon anledning att åka in i Iggesund. Detta vill vi med vårt projekt förhindra.

Iggesunds Idrottsklubb har under många år ideellt drivit Ankarmons Camping. Peng-arna som kommit in där har varit grund-plåten i föreningens ekonomi. Men frågan

var hur det skulle gå när vägen försvann och turister passerade på nya E4:an.

– Detta var en av orsakerna till att vi star-tade projektet. Vår tanke är och har hela ti-den varit att utveckla Ankarmonsområdet där arenan är flaggskeppet och möjliggör vår satsning på idrottsturism året runt. Vi kommer att erbjuda både närliggande för-eningar och lag från området kring mälar-dalen i söder och Medelpad/Härjedalen norrut, bra träningsförhållanden. Vi tror att har man varit här och idrottat är chan-sen stor att man hittar hit även när man är ute och campar, säger Laila.

PROJEKTET HAR BYGGTS i etapper efter en investeringsplan. Först i planeringen var att renovera och bygga ut restaurangen för att kunna servera alla gäster.

Den stod klar och invigdes våren 2010. Sedan byggde man Villa Camp Igge, ett lite finare vandrarhem med 48 bäddar. Den sto-ra investeringen som man hela tiden jobbat parallellt med för att kunna genomföra är Arenan , även den kan man snart checka av då den ska stå klar i december 2012.

– Vi hoppas kunna inviga den 12-12-12 kl

12.12. Och vår tanke är att fortsätta utveckla området allt eftersom verksamheten växer.

Anläggningen kommer att kunna erbjuda sport, event, kultur, mat och boende inom en radie av 200 meter. Att ha allt så intilliggande är speciellt och det gör även att Camp Igge valt att satsa även på handikappidrotten.

DEN STORA HANDIKAPPSATSNINGEN har gjort att Allmänna Arvsfonden bidrog med en rekordhög summa på hela sju miljoner kronor. Andra stora finansiärer i bygget är Hudiksvall Kommunen som satsat fem plus tio miljoner, där fem miljoner är ett rent bidrag och tio miljoner i form av ett förmånligt lån.Iggesunds Bruks Sociala fond har bidragit med tre miljoner. Övriga finansiärer är UEFA, Idrottslyftet och Hälsinglands Sparbank.

– På sikt kommer vi även att investera i ett sportgolv vilket möjliggöra verksamhet för alla inomhussporter som exempelvis bad-minton, bordtennis och bågskytte. Det blir ett stort lyft för många föreningar att få möj-lighet att hyra in sig i nya fräscha lokaler. Även för företag att ha events och mässor.


››

HUDIKSVALL | FRAMTIDENS TRÄNINGSLÄGER

44

Laila Hämäläinen, Ordförande i Iggesunds IK och verksamhetsledare för Camp Igge, ser fram emot att få multisportarenan färdig. ”Det blir ett stort

lyft för många föreningar att få möjlighet att hyra in sig i nya fräscha lokaler. Även för företag att ha events och mässor.

CAMP IGGE Camp Igge är ett koncept för idrott, rekreation och kultur och som drivs av föreningen Iggesunds IK. Camp Igge erbjuder mat, boende, konferens, sport och fritid på ett och samma område inom en radie av 200 meter. Man jobbar med att tillgänglighetsanpassa hela området och bli unikt i hela mellersta Norrland. Den 14 mars 2012 togs första spadtaget för att bygga Camp Igge Arena, den största motorn i hela konceptet. Arenan: Här kommer det att finnas konstgräs-plan för fotboll, teknikgrenar i tävlingsstandard för friidrott och 60 meters rakbanor.Fakta (källa Campigge.se)

På golvet i multisportarenan kommer att vara konstgräs till fotbollsspelarna.

FRAMTIDENS TRÄNINGSLÄGER | HUDIKSVALL

45

HUDIKSVALL | HOTELL MED HISTORIA

46

HOTELL MED HISTORIA | HUDIKSVALL

47

RIDDAREHOTELL FÖR

Väggarna viskar om tempelriddare och hemliga möten. Hotell Temperance mitt i Hudiksvall är ett litet hotell med personlighet och historia. – Rum nummer sju på hotellet har en speciell historia.

HUDIKSVALL | HOTELL MED HISTORIA

48

HOTELL TEMPERANCE MITT i Hu-diksvall har en spännande his-toria. Tempelriddarna byggde huset 1904 för att ha någon-

stans att hålla sina möten. De öppnade även en form av pensionat för att få in pengar till sin förening.

I dag finns inga riddare men spåren av dem lever alltid kvar. I den stora Tempelsa-len, som än i dag används för stora konferen-ser och festligheter, ryms 80 personer. Taket är välvt och tidigare fanns det inga fönster. Ingen fick se in när riddarna höll sina möten.

I en liten, bevarad, fängelsehåla fick rid-dare som ännu inte var medlemmar i or-dern sitta tills de blev utnämnda. Man kan lätt tänka sig tillbaka till svunna tider då stora män med svärd satt i ring och disku-terade nästa uppdrag.

I dag är männen förvisso stora, men för-sedda med laptops och smartphones (och tur är väl det).

– Det är förstås svårt att få historien be-kräftad, men det är vad vi har fått berättat för oss, säger David Gustafsson, en av ägar-na till hotellet.

DAVID OCH FRUN Maria hittade Hotell Temperance till salu på internet. De hade tillbringat tio år utomlands och längtade hem till Sverige. Hudiksvall lockade med sin vackra natur och närheten till det mes-ta. Paret tittade på hotellet på en torsdag i början på maj 2011 och måndagen efter skrev de under köpekontraktet.

– Ingen av oss har drivit hotell, men vi har bott på många. Båda har även jobbat

inom detaljhandeln och vet vikten av god service och att ”sälja en vara”.

Hotellet är gammalt och rustikt, char-migt men utan att kännas slitet. Det har gått åt många liter färg och spackel för att med varsam hand fräscha till hotellet. De vill absolut bevara den historiska känslan. Den största utmaningen har faktiskt varit fullbeläggningen från dag ett.

– Ett otroligt angenämt problem som vi är väldigt tacksamma för! Men vi blev nog lite chockade och vår ”att göra lista” har vi lik-som inte riktigt hunnit med som vi tänkte, säger David och skrattar.

HUSET ÄR MAFFIGT. De gamla tapeterna och valven är bevarade. Varje rum är unikt inrett med renoverade möbler från lokala auktioner och antikhandlare. Rum num-mer sju är lite extra speciellt.

– Henning Mankells bok Kinsen som kom ut 2008 utspelar sig här på hotellet och rum nummer sju var händelsernas centrum. Det är många gäster som bokar just det rummet av den anledningen, säger David.

Miljön på hotellet är unik men även den personliga atmosfären. David och Maria är måna om att gästerna ska känna sig hemma-stadda och försöker lära sig allas förnamn utantill och mottot är att allt går att ordna.

– Vill man äta sin frukost halv fem på morgonen ordnar vi det, vill man ut och segla på dagen och äta god mat på kvällen och sova skönt sen, ja men då ordnar vi det. Allt går att lösa!


”Vill man äta sin frukost halv fem på morgonen ordnar vi det, vill man ut och segla på dagen och äta god mat på kvällen och sova skönt sen, ja men då ordnar vi det.

En av de stora salarna. Här hade tempelriddarna sina möten, nu används den bland annat som yogalokal. Gångjärnen på dörrarna är gjorda i tempelriddarnas stil.

Hotellet har kvar den gamla entrén.

››

HOTELL TEMPERANCEÄgare: Maria Jansson och David Gustafsson.Byggår: 1904. Antal bäddar: Totalt 35 fördelat på sju hotellrum och vandrarhem. Framtid: Hotellet är på 850 kvadratmeter och i framtiden finns planer på att göra de nu tomma ytorna till rum.

HOTELL MED HISTORIA | HUDIKSVALL

49

En av de stora salarna. Här hade tempelriddarna sina möten, nu används den bland annat som yogalokal. Gångjärnen på dörrarna är gjorda i tempelriddarnas stil.

Hela hotellet är inrett i gammal stil. Vissa möbler fanns där när paret köpte hotellet, andra möbler har de hitta på auktioner.

HUDIKSVALL | DEMOKRATIGUIDE

50

DET HÄR GÖR KOMMUNENn Kommunerna ansvarar för en stor del av den samhällsservice som finns där vi bor. Några av de viktigaste uppgifterna är förskola, skola, äldreomsorg och social-tjänst. Vissa verksamheter är kommunerna skyldiga att tillhandahålla enligt lag, medan andra verksamheter är frivilliga och beslutas av lokala politiker.

Största delen av den kommunala verk-samheten bedrivs av kommunen själv i förvaltningsform. Utöver förvaltningsformen finns det också andra verksamhetsformer. En vanlig form är kommunala aktiebolag, där kommunen äger hela eller delar av aktiekapitalet.

Samverkan mellan kommuner eller mellan kommun och landsting är andra sätt som används för att till exempel effektivisera verksamheter, förbättra serviceutbudet och öka kompetensen.

Kommunernas OBLIGATORISKA verksamheterAlla kommuner i Sverige är enligt lag skyl-diga att finansiera följande obligatoriska verksamheter:• Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg.• Förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och särskola.• Kommunal vuxenutbildning.• Svenska för invandrare.

• Socialtjänst, inkl individ- och familjeomsorg.• Omsorg om äldre och funktionshindrade.• Hälso- och viss sjukvård i särskilt boende• Stadsplanering och byggfrågor.• Hälso- och miljöskydd.• Renhållning och avfallshantering.• Räddningstjänst.• Vatten och avlopp.• Bibliotek.• Krisberedskap.• Kollektivtrafik (tillsammans med landstingen).• Bostadsförsörjning.

FRIVILLIG verksamhet Kommuner kan också fatta beslut om att utföra frivilla uppgifter som exempelvis:• Fritidsverksamhet.• Kultur.• Byggande av bostäder.• Energi.• Hälso- och viss sjukvård i hemmet.• Sysselsättning.• Näringslivsutveckling.

SÅ KAN DU PÅVERKAn Som medborgare i Sverige har du olika möjligheter att påverka den politik som förs. Det viktigaste är rättigheten att rösta i riksdags-, landstings- och kommunalval. Du

kan även kontakta en politiker direkt, de lyssnar gärna på dina synpunkter.

Som kommuninvånare kan du ta kontakt med enskilda politiker och be dem att ta upp en särskild fråga. Du vänder dig med din fråga eller åsikt till den nämnd som har det ansvarsområdet.

Undrar du över något är det oftast lättast att kontakta den förvaltning som hanterar frågan. I tjänstemännens arbets-uppgifter ligger bland annat att informera och upplysa allmänheten.

OFFENTLIGHETSPRINCIPENn Offentlighetsprincipen – rör den mig? Ja, i högsta grad. För att du ska kunna utnyttja dina medborgerliga rättigheter är det nödvändigt att känna till vad offentlighets-principen innebär, nämligen:

Rätten för alla, svenskar och utländ-ska medborgare, att ta del av allmänna, offenliga handlingar hos myndigheter och förvaltningar.

Syftet är att ge dig insyn och möjlighet att kontrollera hur politiker och tjänstemän sköter kommunen. På så sätt har du också möjlighet att påverka verksamheten. Denna rättighet har i princip funnits i Sverige sedan 1766 och är ett av de viktigaste inslagen i vårt demokratiska samhälle.

Din mini-GUIDEtill demokrati

DEMOKRATIGUIDE | HUDIKSVALL

51

››JAG HADE FÖRMÅNEN att under min uppväxt till-

bringa halva året i centrala Hudiksvall och halva året i Norrbobyn. Jag återvänder gärna till Dellensjöarna, men upptäcker också gärna nya smultronställen i kommunen. Bra tips finns förresten här i Glada Hudik – här och nu!

I GLADA HUDIK - här och nu får du möta några av alla de idéri-ka människor som betytt och fortfarande betyder mycket för Hudiksvalls utveckling. Skidfabrikör Eric Sundin är ett annat exempel – utan hans innovationer inom hydrauli-kens område hade Hudiksvall sett annorlunda ut. En nutida innovatör är Hans Martin, vars företag Sense Air erbjuder hundra arbetstillfällen i Delsbo.

INOM VÅR EGEN kommunala verksamhet är Pär Johansson och hans kollegor i Glada Hu-dik-teatern goda exempel på entreprenörskap och nytän-kande. När jag möter männis-kor från olika delar av landet inser jag hur förknippat be-greppet Glada Hudik är med glädje, utveckling och allas lika värde. Det är jag väldigt stolt över!

CAROLINE SCHMIDTKommunstyrelsens ordförande

Magasinet du just nu håller i handen, Glada Hudik - här och nu, handlar om några av alla människor som gör Hudiksvall så fantastiskt! Om glädjen och den speciella andan som fick mig och min familj att flytta tillbaka, efter många år i storstan.

Vi förknippas med glädje& utveckling

BesöksadressTrädgårdsgatan 4

Hudiksvall

Telefon växel0650–190 00

Öppen måndag – fredag 07.00–17.00

[email protected]

Hemsidahudiksvall.se

”Glada Hudik – Här och nu” är utgiven av Informationsavdelningen, Hudiksvalls kommun.Producerat av Svart Pist Publishing AB (www.svartpist.com).

Text: Angelica Nilsson, Thomas Sandberg.Foto: Martin Östergårds, Fredrik Fransson, Camilla Larsson, Philippe Rendu, Cato Lein.

Sa

mtid

igt h

ar e

nhet

sche

f Gun

illa u

tvec

klin

gssa

mta

l med

en

av sin

a 25 m

edarbetare Samtidigt ko

mm

er e

tt me

db

org

arförslag in till kom

mune

ns e-p

ostlå

da

Samtid

igt vigs ett nyförälskat par av ett kom

munalråd

Samtidigt frankeras ett av de 2

00 0

00 b

rev

som

ski

cka

s fr

ån

kom

mun

en

varje

år

Sa

mtid

igt f

orsa

r vat

tnet

gen

om ko

mm

unen

s vat

tenl

edni

ngar

: 7 4

26 8

47 lit

er p

er d

ag!

Sam

tidig

t lek

er e

tt gä

ng b

arn

på n

ågon

av

kom

mun

ens 3

6 l e

kpla

tser

8.03

inve

nter

ar G

usta

v fis

kbes

tånd

et i

en b

äck.

11.1

0 se

rver

ars 8

500

lunc

h-po

rtion

er i

kom

mun

ens

förs

kolo

r och

skol

or.

En d

ag p

å ko

mm

unen

Ho

s o

ss j

ob

ba

r 3

300

pe

rso

ne

r m

ed

400

olik

a t

ype

r a

v yr

ken

!

12.4

7 ta

r dag

ens a

ndra

bes

ökar

e pl

ats i

vita

rum

met

på

Sinn

esgl

änta

n.

En v

erks

amhe

t för

per

sone

r med

fu

nktio

nsne

dsä

ttnin

g.

9.45

är d

et fr

ukts

und

på

Frid

hem

s för

skol

a.

Dyg

net r

unt j

obba

r vi

m

ed d

et so

m ä

r vik

tigt

i fol

ks v

ard

ag!

14.1

5 sp

elar

någ

ra a

v Ku

lturs

kola

ns

1200

ele

ver fi

ol.

16.1

4 in

spek

tera

r Lisa

hyg

iene

n på

en

av st

aden

s pizz

erio

r.

21.3

9 vi

ll Gre

ta g

å til

l sän

gs

och

får h

jälp

av

Car

ina

från

äld

reom

rorg

en.

15.3

9 A

nlän

der

en

kom

mun

inne

våna

re m

ed a

vfal

l til

l åte

rvin

ning

scen

trale

n.

Att

lägg

a ga

tste

n kr

äver

han

tver

ks-

skic

klig

het.

22.2

7 gå

r lar

met

om

en

villa

bran

d

och

Räd

dni

ngst

jäns

ten

ryck

er u

t.

Var

je å

r pla

nter

ar

vi 6

0 00

0 bl

omm

or

i vår

a pa

rker

.

21.0

3 In

div

id- o

ch

fam

iljeom

sorg

ens

ungd

omst

eam

trä

ffar u

ngd

omar

ut

e på

stan

.

Plan

- och

by

gglo

vsko

ntor

et g

er

bygg

lov.

Just

nu

skriv

s en

rapp

ort p

å nå

gon

av k

omm

unen

s 3 5

00

dat

orer

.14

.46

bad

as d

et fö

r ful

lt i e

tt av

kom

mun

ens t

re

bad

hus.

Documents

Glada Hudik