Glimten NR 1 2015 Glimten 80 SIDOR — SOMMARLÄSNING … · Glimten är en tidning för SigtunaHems hyresgäster och utkommer med två nummer per år. Upplaga: 5 500 exemplar Ansvarig

80 SIDOR — SOMMARLÄSNING EXKLUSIVT FÖR SIGTUNAHEMS HYRESGÄSTER

# 1| 2015

Glim

ten NR

1 2015Glimten

Brobyggarna– Banar väg för barnens

drömmar

Tema: Bostadsbubbla

– Så vill experterna lösa

SIG

TU

NA

HE

M

bostadsbristen

2

REDAKTÖRSORDET

AB SigtunaHem

Box 509, 195 25 Märsta

Besöksadress: Stationsgatan 6A, Märsta

Kundservice och serviceanmälan

Telefon: 08-591 796 00

Fax: 08-591 117 40

E-post: [email protected]

Hemsida: www.sigtunahem.se

Öppettider måndag–fredag:

Kundservice besök: kl. 8–17

Kundservice telefontid: kl. 8–17

Serviceanmälan: kl. 8–17

Avvikelser annonseras på hemsidan

Under perioden maj–augusti

stänger SigtunaHem kl. 14 på fredagar.

Lediga lägenheter och parkeringsplatser

publiceras löpande på www.sigtunahem.se

Akuta fel efter kontorstid:

Bravida Service AB, telefon: 020-212 112

Störningar efter kontorstid:

Securitas, telefon: 010-470 55 10

Glimten är en tidning för SigtunaHems

hyresgäster och utkommer med två

nummer per år.

Upplaga: 5 500 exemplar

Ansvarig utgivare och redaktör:

Marina Ekdal, [email protected]

Skribenter: Marina Ekdal, Carin Hedström,

Göran Pettersson

Fotografer: Lars Clason, Carin Hedström

(där inget annat anges)

Produktion: Katarina Karlsson

Tryck: Tryckeri Åtta.45

Fotograf omslag: Lars Clason

Nyttan med allmännyttanDET BYGGS FÖR LITE OCH DET SOM BYGGS ÄR FÖR DYRT och exklusivt… åtmins-tone för exklusivt för en allt större grupp bostadssökande. Tiden då staten garanterade billigt kapital till bostadsbyggande och hyrorna baserades på självkostnadsprincipen är sedan länge förbi. Och bostadsbristen är åter på allas läppar. Somliga påstår att det är fel att hävda bostadsbrist, att det snarare handlar om brist på ”rätt” bostadssökande, som om nu det gör skillnad?

OAVSETT HUR, DRIVS VI PÅ SIGTUNAHEM av att bygga nytt till så rimliga kostnader som möjligt. Av att renovera och förvalta samt leverera Sveriges bästa service. Det finns inskrivet i våra ägardirektiv. Och ja, vi är naturligtvis en allmännytta. Ägs av kom-muninvånarna och använder hyrorna på bästa sätt, med hög återbäring.

UNDER DE SENASTE ÅREN har vi gett tusentals hushåll i kommunen möjlighet till nytt boende, i nybyggda hyresrätter till en någorlunda rimlig hyra med bland annat hjälp av SABOs ramupphandlade kataloghus.

MED SAMMA ENTUSIASM OCH ENGAGEMANG har vi renoverat tusentals hyresrätter med valfrihet. Omflyttningen i det ombyggda är lägre än i ordinarie bestånd. Alla tycks ha råd att bo kvar.

ALLDELES NYLIGEN HAR VI DESSUTOM INTRODUCERAT en ny aktiv aktör i kom-munen och ökat valfriheten i Valsta centrum genom att låta Magnolia Bostad förvärva 42 lägenheter som ska upplåtas som bostadsrätter.

SÅ APROPÅ NYTTAN MED ALLMÄNNYTTAN … Nya allbolagen trädde i kraft 2011 och enligt den ska de allmännyttiga bostadsbolagen kombinera samhällsansvar med af-färsmässiga principer. Vad kan vara en viktigare samhällsnyttig investering än att bygga nytt? Att göra det möjligt för kommunerna att ta sitt bostadsförsörjningsansvar. Det om något måste vara nyttan med allmännyttan, enligt affärsmässiga principer, när det fungerar som bäst.

MED DETTA NUMMER AV GLIMTEN utvecklar vi resonemanget och hör hur exper-terna resonerar under rubriken ”Bostad, handelsvara eller social rättighet?”

VIDARE BJUDS DU ETT NUMMER FULLSPÄCKAT med det allra senaste från Sigtuna-Hems verksamhet med betoning på hållbarhet, renovering, service och hemma hos.

OCH, GOTT FOLK… sommaren står för dörren. Med Glimten följer naturligtvis massor av tips på vad du kan göra när du har läst ut alla böcker och tröttnat på flip flop och sand mellan tårna.

Soliga sommarhälsningar, Marina

Marina Ekdal, redaktör och marknadschef

Mig når du säkrast via mailen, [email protected] eller 08-591 796 58

3

INNEHÅLL

TEMA: BOSTADSBUBBLA SID 4

Att det råder bostadsbrist i så gott som hela landet har väl inte undgått

någon? Ungdomar, nyanlända, nyskilda och nyrekryterade har ofta särskilt

svårt att få en lägenhet.

6 Prisbubblan på den svenska bostadsmarknaden

8 Miljonprogram åter på agendan

12 Sverige ett land fullt av bostadsköer

16 Brobygget – en möjlighet för barn att förverkliga sina drömmar

SIGTUNA KOMMUN SID 20Det byggs nya stadsdelar i kommunen. I Rosersberg

växer det på den västra sidan om pendeltåget och i

Sigtuna börjar Sigtuna stadsängar ta form.

21 Dubbelt så stort Rosersberg – en ny stadsdel

22 Fyra frågor till nya stadsbyggnadschefen

23 Mer nyproduktion på gång i SigtunaHem

SIGTUNAHEM PÅ GÅNG SID 24Vi fortsätter att bygga om i vårt bestånd. Vi har sedan 2010 genomfört 921 ombyggnationer.

24 Marita och Margareta är SigtunaHems

flyttguider

26 Tänk på detta när du blir evakuerad

27 Ny teknik för badrum på Tvärvägen

27 Tidplaner för ombyggnationen

SIGTUNAHEM INFORMERAR SID 28Nya hemsidan är lanserad och vi introducerar

Bytestorget.

28 Nya hemsidan

30 Kundservice och uthyrningen informerar

inför sommaren

32 SigtunaHem spar energi via väderprognosen

34 Skura med en sång – tio hållbara städtips

MILJÖ & HÅLLBARHET SID 57Vårt miljöhusprojekt löper vidare.

36 Riktade insatser för sju miljöhus

37 Snälla bakterier fixar lukten på Bure

38 Plast – och dess förpackningar

37 Tre snabba sorteringstips

TRENDER & INREDNING SID 42 Trender för framtiden, kollektivboende, compact

living och periodboende?

42 Fem trender för framtiden

44 Hur bor vi i framtiden?

46 Maxi – hos Carina på Tvärvägen

48 Gör uteplatsen och balkongen sommarfin

KULTUR & FRITID SID 52Vi träffar Ted Hesselbom, musiechef på Sigtuna museum

och sen testar vi hamburgarna på Burger bistron.

52 Välkommen till Mimers källa! 54 Nytt Sigtuna museum – till för alla

56 Rusning till Burger Bistron

ÅKES STRÖVTÅG & SIGTUNA KULTURFÖRENING SID 73

58 Vykortsmotiv från Sigtuna

63 Ett renligare hem – vem städar

66 Toni Graalheim en tänkande konstnär

68 Möten med kända författare

69 Vad är en stad?

70 Odla som en kung på Wenngarn

72 Kalendarium

78 Korsord

4

TEMA: BOSTADSBUBBLA

PRECIS SOM UNDER EFTERKRIGSTIDEN ökar trångboddheten och som alltid finns det de som drar nytta av situationen och tjä-nar stora pengar på ”ockerhyror”. Plötsligt har prisbubblan fått konkurrens av bostads-bubblan. För kanske utgör inte prisutveck-lingen på bostadsmarknaden det största problemet just nu, utan det faktum att en allt större och växande andel av svenska folket faktiskt står helt utanför bostadsmark-

Bostads-bubbla?

Att det råder bostadsbrist i så gott som hela landet har väl inte undgått någon?

Ungdomar, nyanlända, nyskilda och nyrekryterade har ofta särskilt svårt att få

en lägenhet. Antalet bostadssökande ökar rekordartat och bara till ABC-områ-

det flyttar ett nytt Sundsvall in årligen.

naden. Och att alltför många av dem inte ser ut att kunna skaffa sig förutsättningar nog att träda in inom överskådlig framtid.

DEN ALLMÄNNA UPPFATTNINGEN tycks vara att bostadsbristen helt enkelt ska byggas bort. En sanning för somliga, modifierad av andra. Faktum för oss på SigtunaHem är föl-jande; i SigtunaHems bostadskö, intresseban-ken, finns idag cirka 35 000 registrerade. Och

trots att Sigtuna kommun är en av de kom-muner som bygger flest hyresrätter i Sverige är det relativt få ur intressebanken som kom-mer i fråga för ett nytt hyreskontrakt. Under våren publicerades 42 nya hyresrätter i ett av de nybyggda komboplushusen som uppförs i Valsta centrum – merparten yteffektiva tvåor och en mindre andel yteffektiva fyror. Hyran för tvåorna uppgår till cirka 6 000 kronor i månaden och för fyran 10 000 kronor.

5

TEMA: BOSTADSBUBBLA

TROTS FLERA HUNDRA INTRESSENTER per objekt visar det sig svårt att hyra ut. Merparten av de registrerade uppfyller nämligen inte kriterierna i SigtunaHems uthyrningspolicy. Vid närmare granskning av samtliga 35 000 registrerade i intres-sebanken visar sig knappt 20 procent leva upp till de ekonomiska krav som ställs för en nyproducerad fyra. Trots yteffektiviteten, lägenheterna är på 71 kvadratmeter.

IBLAND MÖTS MAN AV DEM SOM fort-farande har en uppfattning om att allmän-nyttan kan ”subventionera” boendet för ekonomiskt svaga hushåll. Men så är det inte. Enligt den så kallade allbolagen (2011) ska bostadsföretagen drivas affärsmässigt. Det finns helt enkelt inga billiga eller subventio-nerade nybyggda hyresrätter. Att bygga bort bostadsbristen verkar därmed svårt. Frågan känns således åter aktuell. Ska vi betrakta

bostaden som social rättighet eller handels-vara? I FN-deklarationen dikteras rätten till bostad bredvid rätten till utbildning och sjukvård.

GLIMTEN PASSADE FRÅGAN VIDARE till en rad experter på området. Harry Flam, pro-fessor i internationell ekonomi, Hans Lind, professor i fastighetsekonomi samt SABOs vd, Kurt Eliasson.

6

TEMA: BOSTADSBUBBLA

HARRY FLAM, PROFESSOR I INTERNATIONELL EKONOMI,

STOCKHOLMS UNIVERSITET:

Prisbubblan på den svenska bostadsmarknaden?Svenska bostadspriser både roar och oroar. Faktum är att

lägenhetspriserna i Stockholm trefaldigats de senaste 20 åren.

UNDER TIDEN HAR OMBILDNINGEN till bostadsrätter skett i hundra-tusental, merparten i storstäderna med betoning på Stockholm. Kon-sekvensen för gemene man – att det blir allt svårare att hitta en bostad i Storstan. Det byggs för lite och det som byggs är för de allra flesta alldeles för dyrt. Historien visar att när det blir för dyrt börjar folk leta andra alternativ och nya områden blir intressanta. Somliga menar nu att det finns tecken på en prisbubbla på den svenska bostadsmarkna-den. Och anger de eskalerande bostadspriserna som skäl. Andra, som

Harry Flam, professor i internationell ekonomi vid Stockholms uni-versitet, menar att det inte alls är fara för någon prisbubbla. Visserligen har det skett en markant prisstegring över relativt lång tid, men den har naturliga förklaringar. Fundamenta. Det vill säga beror av faktorer som hög inflyttning till storstäderna, liten nybyggnation, ökade realin-komster, minskade räntekostnader etcetera.

– En prisbubbla uppstår när man inte köper en lägenhet eller hus för att bo i, utan på spekulation. Utöver ordinarie boende kanske man

7

TEMA: BOSTADSBUBBLA

investerar i både sommarhus och vinterhus för att man har förväntningar om framtida kapitalvinster. Dessa andra och tredjehandsval kan snabbt omsättas vid tendenser till – eller förväntningar på – prisnedgång. Det har vi sett bevis på i många andra länder både inom och utom Europa. Inte minst i våra grannlän-der, Norge och Danmark.

HARRY FLAM MENAR ATT DET ÄR STOR

skillnad på prisbubbla och prisfall. Att huspriserna nu slår alla rekord beror till stor del på urbaniseringen i kombination med det låga byggandet och inte minst det låga rän-teläget och förväntningar på att det ska hålla i sig. Skulle räntorna plötsligt stiga, skulle priserna falla. Men det är fortfarande ingen prisbubbla insisterar han.

– I jämförelse med USA där prisindex föll som mest med 43 procent, Irland med nästan 50 procent och Spanien drygt 30, är skillnaderna stora. I Sverige verkar vi på en relativt hårt reglerad bostadsmarknad. Vil-ket hindrar oss att köpa permanentbostäder för uthyrning i andra hand. Visserligen har man mjukat upp reglerna under Attefalls tid som bostadsminister och gjort det möjligt att hyra ut bostadsrätter i begränsad omfattning men risken är att man stramar åt det igen om det skulle visa på oönskade konsekvenser.

BOSTADSPRISERNA I SVERIGE HAR STIGIT med raketfart sedan mitten av 1990-talet.

Harry Flam menar att 70 procent kan förkla-ras med fundamentala faktorer som lågt bo-stadsbyggande och stor inflyttning, men att 30 procent inte går att förklara. Det är inte utan att man undrar om det ändå inte följer ett varningstecken med det. Och vem bär i så fall ansvaret för att hindra en eventuellt kommande prisbubbla?

– Politikerna bär ansvar för hyresregle-ringen, det finns många och goda skäl att låta reformera den. Men vi bär också alla ett gemensamt ansvar för storstadsproblemati-ken som röstberättigade och väljare.

FRI HYRESSÄTTNING? Marknadshyror? Nej, menar Harry Flam. Det är ingen god idé. Viss reglering kommer alltid att behövas för att skydda den svagare parten. Han ställer sig inte främmande till att låta fastighetsägare få ut täckning för kostnaderna i nyproduktion, men att hyresgästen efter tecknande av kon-trakt också måste ges garantier så att hyran inte springer iväg.

– Någon form av indexreglerad hyra vore kanske att föredra. Man kan tänka sig visst mått av reglering när ett hushåll tecknat kontrakt för att säkerställa att hyran inte rusar iväg ohejdat. Men denna reglering bör kanske inte gälla nyproducerade lägenheter eller då lägenheter blir lediga.

DET KAN I DAG KOSTA DUBBELT SÅ mycket för den enskilde konsumenten att bo i en nyproducerad hyresrätt i Stockholm jämfört

med bostadsrätt. Hyresrätten är missgynnad i skattehänseende. 40 miljarder överförs årli-gen till den privata bostadssektorn i form av ROT- och ränteavdrag. Och Harry Flam är som många andra av uppfattningen att något måste göras för att jämna ut skillnaderna mellan upplåtelseformerna.

– Det bör vara dyrare att bo i hyresrätt jämfört med bostadsrätt men inte av beskatt-ningsskäl. Utan för att hyran inkluderar service, reparationer och underhåll.En väsentlig fördel med hyresrätten i övrigt är flexibiliteten som följer liksom det faktum att man inte behöver binda kapital och oroa sig för ränteutvecklingen. Själv tror Harry Flam att räntorna kommer fortsätta hålla sig på samma låga nivå ytterligare något år, för att därefter gradvis öka till en mer normal nivå. Det vill säga en reporänta motsvarande tre, fyra procent. Men han höjer samtidigt ett varningens finger för att Sverige och övriga Europa kan komma att gå samma öde till mötes som Japan. Som haft motsvarande låga ränta i 25 år nu med en stagnerad eko-nomi som följd.

– Precis som Japan är Sverige export-beroende. 75 procent av exporten går till Europeiska länder. Om inte Europa tillfrisk-na blir det ett problem för Sverige. Några ljuspunkter finns förstås, som Tyskland och Storbritannien. Och det går allt bättre för länder som Spanien och Irland. Så visst finns det fortfarande lite ljus i tunneln.

8

TEMA: BOSTADSBUBBLA

Miljonprogram åter på agendan

HANS LIND, PROFESSOR i BYGG- OCH FASTIGHETSEKONOMI, KTH

Sverige omnämns vanligen som ett land med boendestandard i absolut världsklass. Att

förse medborgarna med ”bra bostäder” har utgjort kärnan i den svenska efterkrigstidens

välfärdsmodell.

Fo

to: P

ixp

rovi

de

r

9

TEMA: BOSTADSBUBBLA

DE SENASTE DECENNIERNA har dock en systematisk marknadsanpassning bidragit till ökad bostadsbrist och en försämring av den generella boendestandarden som speciellt drabbar socioekonomiskt svaga grupper.

Den senaste reformen är den så kallade Allbolagen från 2011 som , vid sidan av av-ndra åtgärder, fastställer att allmännyttan ska agera affärsmässigt.

RISKEN FINNS ATT DE MEST ATTRAKTIVA delarna av allmännyttans bostadsbestånd kommer att marknadsanpassas prismässigt, medan resterande, mindre attraktiva delar av bostadsbeståendet och dess hyresgäster dras allt djupare in i en allvarlig segrega-tionsprocess.

HUR STÅR DET EGENTLIGEN till med Sve-

riges bostadsmarknad? Glimten passar frågan vidare till Hans Lind, professor i bygg- och fastighetsekonomi vid KTH.

– Dagens bostadssituation liknar i mångt och mycket bostadssituationen i Sverige efter kriget, slutet av 1940-talet. Då som nu befinner vi oss i ett läge med en enorm befolkningsökning, nu med både positivt födelsenetto och stor invandring. Och med en bygg- och bostadsmarknad som är ovillig och senfärdig att investera tillräckligt, där det som byggs, byggs för dyrt.

TILL SKILLNAD FRÅN I DAG PRÄGLADES

Sverige under efterkrigstiden av en bredare politisk samsyn, av starka socialdemokratiska regeringar som borgade för långsiktiga be-slut. Moderniseringsprogram och miljonpro-gram stod överst på agendan. Och pragma-

tiska politiker såg till att det sanerades och byggdes, mycket och billigt, både centralt och i förorten. Man förstod att priset på bostäder inte styrdes så mycket av attraktivi-teten utan korrelerade med utbudet. Ju mer som byggdes desto mer pressades priserna och valfriheten för människor ökade.

– Mycket av byggandet under 60- och 70-talet var riktigt bra. Det finns många exempel på attraktiva och väl fungerande områden, inte minst i Farsta där jag själv bor. Där man byggt med olika upplåtelseformer, med service, där kvaliteten varit lika viktig som kvantiteten.

HANS LIND AVDRAMATISERAR tanken på nya miljonprogram som han bedömer mer eller mindre nödvändigt för att få igång bostadsbyggandet till rimliga hyror i Sverige

Risken finns att de mest attraktiva delarna av allmännyttans bostadsbestånd kommer att marknadsanpassas prismässigt, medan resterande, mindre

attraktiva delar av bostadsbeståendet och dess hyresgäster dras allt djupare in i en allvarlig segregationsprocess.

10

TEMA: BOSTADSBUBBLA

igen. Absolut nödvändigt för att få igång byg-gandet i mindre attraktiva lägen för socio-ekonomiskt svagare grupper. Grupper som ingen är intresserad av att bygga för idag, eftersom det anses som alldeles för riskfyllt.

– Det är ett misslyckande för både stat och kommun. Det byggs en del i Sigtuna och ett fåtal andra kommuner men det är fortfa-rande alldeles för lite, säger Hans Lind.

FÖRUTOM ATT DET FINNS för få incitament att bygga menar Hans Lind att man nu möts av en komplexitet som inte fanns förr. Det handlar om hänsyn till riksintressen och platser som anses särskilt viktiga att skydda. Särintressen som ska tas hänsyn till, exem-pelvis frågor som drivs av miljörörelsen. Olika intressen som krockar både i civilsam-hället och på myndighetsnivå. ”Bygg gärna men inte där jag bor”.

– På institutionen här på KTH har vi en doktorand från Tyskland som studerar vad som skiljer Berlin och Hamburg från Stockholm när det gäller nybyggnation. Och det visade sig att det inte var så mycket som skiljde när det kommer till regler, planlägg-ning och handläggning. Den stora skillnaden

var strukturell. I Tyskland har man en stark borgmästarfunktion. Som går till val på ett tydligt program. Där kan inte andra tjänste-män, föreningar och organisationer motsätta sig av olika skäl. Tyskarna har inte lägre krav, men tydligare krav. Och uppfyller man dem – ja, då är det bara att bygga.

LÄGET PÅ DEN SVENSKA bostadsmarkna-den är allvarligt. Det byggs för få nya bostäder, särskilt i storstads- och tillväxtområdena.

Det låga bostadsbyggandet bidrar till ekonomisk obalans genom att rörligheten på arbetsmarknaden blir mindre samtidigt som möjligheten att rekrytera kvalificerade personer och forskare minskar.

Det blir svårare att komma in på bostads-marknaden och skuldsättningen ökar för hushållen.

DETTA ÄR ETT ALLVARLIGT HOT mot hela Sveriges ekonomi. Så skriver tre ex-politiker i Nybyggarkommissionen som Hans Lind ci-terar. En av dem är före detta statsministern Göran Persson.

– Precis som Borgmästarfunktionen spelar en tydlig roll i Tyskland menar Göran Pers-

Förutom att det finns för få incitament att

bygga, menar Hans Lind även att bostads-

marknaden blivit mer komplex.

11

TEMA: BOSTADSBUBBLA

” Läget på den svenska bostadsmarknaden är allvarligt. Det byggs för få nya bostäder, särskilt i storstads-

och tillväxområdena.”

son i Nybyggarkommissionen att statsminis-tern har en viktig roll att spela för att råda bot på bostadsbristen i Sverige. ”Inte förrän statsministern gör det till sin fråga”… Stefan Löven har dock inte sagt ett ord i sina tal om bostadskrisen i Sverige. Finns inte med på en enda dagordning. Nämndes inte överhu-vudtaget i Decemberöverenskommelsen. Jag undrar fortfarande hur ansvaret för de stora flyktingströmmarna, ansvaret för var alla ska bo, ska fördelas mellan stat och kommun och mellan kommuner. Det kan inte bara en eller några få kommuner klara. Staten måste återta en aktiv roll för bostadsbyggandet, säger Hans Lind.

– Det är dags för ett nytt miljonprogram nu, tillägger han med emfas.

– Det finns hur mycket mark som helst och alla vill inte bo i innerstan. Vi är fortfa-rande ett ganska stort antal som värdesätter naturen, lugnet, närheten till friluftsliv och rekreation. Men det förtar inte att vi också vill ha service och gemensamma mötesplat-ser inom räckhåll. Så sätt i gång och bygg i förorten med alla de värden som lockar i staden. Bygg blandade områden som i Farsta och Vällingby. Villor och radhus, bostadsrät-

ter och hyresrätter. Bygg attraktiva bostads-rätter och komplementbygg med enklare standardprodukter som SABOs Kombohus. Det finns de med höga inkomster och de med låga, de som vill satsa på boendet och de som vill lägga pengarna på annat. Våga!

OCH ALLA DE SOM STÅR UTANFÖR det etablerade samhället, alla romska tiggare från Rumänien som bor i tältläger och blir avhysta gång efter annan – vem bär ansvaret för dem?

– Säger man ja till tiggeri säger man också ja till tältläger. Det går inte att separera dem. Men Socialförvaltningarnas skenade kostnader för flyktingmottagandet kommer att tvinga fram svar på vanliga frågor.

HANS LIND BERÄTTAR OM ETT MÖTE med några EU-delegater i Stockholm och det faktum att det som förvånat dem mest var svenska politikers rädsla för journalister, för vad som kommer att skrivas i media.

– Bostadspolitiken behöver ett brett poli-tiskt stöd som borgar för långsiktiga politiska beslut. Det är ingen quick fix som ger utdel-ning inom mandatperioden vi pratar om.

12

TEMA: BOSTADSBUBBLA

Sverige – ett land fullt av bostadsköer

SITUATIONEN ÄR ALLVARLIG. Men trots stor efterfrågan på hyresrätter och prisrekord för bostadsrätter byggs det för lite. Marknaden tycks inte kunna lösa problemet. Kanske är det dags att ge de allmännyttiga bostadsföre-tagen tydliga bostadspolitiska direktiv?

– Det finns egentligen bara ett svar. Vi måste börja bygga oss ur krisen. Det behövs ungefär en halv miljon nya bostäder. Reger-ingen har lovat en nybyggnation om 250 000 bostäder till 2020 men det kommer inte att räcka, säger SABOs vd Kurt Eliasson.Bristen på framförallt hyresrätter är inte bara ett storstadsfenomen, den är stor i praktiskt taget hela Sverige och blir bara värre. Enligt Boverket råder bostadsbrist i mer än hälften av landets kommuner. I 85 procent av kommunerna saknas det hyres-

rätter. Och 80 procent av landets allmännyt-tor har inget att förmedla.

– Det är fullt överallt från norr till söder. Det finns 2,2 miljoner bostäder i flerfamiljs-hus i Sverige och bara 5 000 står tomma. Det har aldrig varit färre, säger SABOs vd, Kurt Eliasson.

KURT ELIASSON MENAR ATT DEN FÖRRA

regeringens jobbpolitik är en av orsakerna. Arbetslinjen. Med krav på att flytta till job-ben, inte tvärtom. Urbaniseringen har slagit alla rekord under de senaste tio åren. Bara till Stockholm och Uppsalaregionen är net-toinflyttningen ungefär 50 000 personer per år. Det betyder ett nytt Sundsvall. Varje år. Bostadsbyggandet har inte hängt med i samma tempo. Konsekvenserna av den

ökade trångboddheten är allvarliga både för drabbade medborgare och samhället i stort. Människor tvingas hyra i både andra, tredje och fjärde hand, ofta till orimliga kostna-der. Andra pendlar flera timmar per dag till jobbet. Riksbanken har också, i likhet med många andra, lyft fram en betydande försämring av matchningen på arbetsmark-naden. Sverige tappar mark i den globala konkurrensen om talangerna.

MOT DEN BAKGRUNDEN MÅR HYRES-

RÄTTEN alldeles utmärkt och tornar upp som ett mycket populärt alternativ. Aldrig tidigare har så många stått på kö för att bygga hyresrätter, menar Kurt Eliasson som ägnar mesta tiden åt att hitta allmännyttiga lösningar på bostadskrisen.

Aldrig tidigare har det varit så svårt att få en bostad. Läget kan närmast jämföras

med hur det var i Sverige på 1930-talet. Och Stockholm är den enda stad i värl-

den som hävdar bostadsbrist som hinder för ekonomisk tillväxt.

KURT ELIASSON, VD, SABO

13

TEMA: BOSTADSBUBBLA

ETT NYTT MILJONPROGRAM SER han inte alls som främmande, eller möjligen halvmil-jonprogram, för att vara mer exakt. Mycket av det som uppfördes under rekordåren var bra menar han. Lägenheterna var moderna och rymliga. Funktionen hög. Och byggtak-ten slog alla tidigare rekord.

– Det förutsätter att det blir billigare att bygga hyresrätter. Att vi får ner byggkostna-derna som ökat långt mer än konsumentpris-index över tid. Och så har nu skett i SABOs regi, som genomfört tre ramupphandlingar av nyckelfärdiga flerfamiljshus som allmän-nyttiga bostadsföretag runt om i landet kan avropa och som minskar byggkostnaderna med 25 procent.

INTRESSET FRÅN ALLMÄNNYTTORNA för

de ramupphandlade flerfamiljshusen är stort. 70 av de 300 allmännyttiga bostadsföreta-gen i Sverige visade intresse för modellen Kombohus plus. Däribland SigtunaHem som uppfört cirka 300 lägenheter enligt konceptet. Men även staten måste ta sin del av ansvaret, menar Kurt Eliasson, och se till att alla kommuner bygger. Så att inte några kommuner bygger hyresrätter medan andra hellre bygger naturreservat.

ETT ANNAT PROBLEM SOM MÅNGA pekar ut på den svenska bostadsmarknaden är de inlåsningseffekter som skapats genom åren. Där både ofördelaktiga och förmånliga skat-teregler håller bostadsmarknaden i schack. Villaägare som blivit föremål för en generös bostadspolitik fördubblar inte månadsut-

gifterna för att flytta till en hyresrätt. Och bostadsrättsinnehavare som satsade då läget var gynnsamt har i dag inte råd att byta till en mindre lägenhet.

– Skillnaderna mellan upplåtelseformerna är en av stötestenarna som gör en nybyggd hyresrätt 3 000 kronor dyrare per månad jämfört med ett nybyggt småhus eller en bostadsrätt. Den viktigaste förklaringen är privatpersoners avdragsrätt för ränteutgifter, men förändringarna i fastighetsbeskattningen har också betydelse när det gäller det äldre beståndet.

ENLIGT BOVERKET HAR EN MILJON

svenskar så låg inkomst att de riskerar att få nobben av fastighetsägarna vid uthyrning. Bolånetaket som infördes 2010 har ökat

14

TEMA: BOSTADSBUBBLA

kraven på kontantinsats, andrahandsuthy-rarna har ökat kraven på inkomst och kraven på inkomst från fastighetsägarna har skärpts. Marknaden bygger för dem som har råd att betala oavsett det är bostadsrätter eller hyresrätter.

DET FINNS DEM SOM TYCKER att Sverige bör närma sig ett system med ”social hou-sing”. Andra menar att den svenska modellen fortfarande håller och när en positiv framtid.Kurt Eliasson säger bestämt nej till ”social housing” i Sverige. Han tycker inte att han sett några belägg för att det är många som utestängs från bostadsmarknaden på grund av att man inte klarar hyran.

– Det är snarare för att det är brist på lä-

genheter och att det byggts för lite under tio års tid. Ska man komma åt problematiken med folk som inte har råd är bostadsbidrag den enklaste lösningen. Det ökar köpkraften för dem med låga inkomster, och jag tycker regeringen borde se över dagens bidrags-nivåer. Det är 20 år sedan sist, säger Kurt Eliasson.

DE ALLMÄNNYTTIGA bostadsbolagen har spelat en mycket viktig roll i den svenska välfärdsutvecklingen och fick sin särställ-ning under uppförandet av miljonprogram-met under rekordåren. Under de swnaste decennierna har det dock skett flera bostadspolitiska förändringar, bland annat infördes en ny lag år 2011. I den står det

bland annat att de allmännyttiga bostads-företagen ska verka enligt affärsmässiga principer, något som fått stor uppmärksam-het. Samtidigt säger lagen att företagen ska verka i ett allmännyttigt syfte och att bolagen har ett samhällsansvar.

– Allmännyttiga bostadsföretag är ett av de mest kraftfulla verktygen en kommun har för att klara bostadsförsörjningen. Tillsam-mans med det kommunala planmonopolet kan kommunerna med hjälp av sina ägar-direktiv verkligen påverka byggandet av nya bostäder. Och ägardirektiven har mot bakgrund av kraven i den nya allbo-lagen blivit mycket tydligare, Nu för tiden framgår oftast både nyproduktionens omfattning och inriktning, säger Kurt Eliasson.

Kurt Eliasson menar att allmännyttiga bostads-

företag är ett av de mest kraftfulla verktygen en

kommun har för att klara bostadsförsörjningen.

15

TEMA: BOSTADSBUBBLA

Splitternya hyresrätter Vi söker dig som är sugen på

– ett skönare liv

Compact Living

Balkong med utsikt

Kök från Ballingslöv

Hiss till butiker, service och handel

Gemensamhetslägenhet på ”Topfloor”

Direktbuss till Arlanda

Kakel och klinker i badrum

Förberett för tvättmaskin, torktumlare, diskmaskin

Promenadavstånd från Steningebadet

Närhet till förskola, grundskola och gymnasium

Vacker cykelväg till Sigtuna stad, 5 km

Tre-stavig ekparkett

Inomhusgarage

Nästa publicering den 3 augusti, med inflyttning månadsskiftet 2015/16.

Vi bygger framtiden– i Valsta centrum

16

TEMA: BOSTADSBUBBLA

Brobygget är ett integrations-

projekt i Sigtuna kommun

på initiativ av föreningslivet

genom Skånela, Märsta IK och

Sigtuna basket. Två av intia-

tivtagarna är Skånelas Jimmy

Karlsson och föreningskonsu-

lent Monica Fries på Sigtuna

kommun.

17

TEMA: BOSTADSBUBBLA

Brobygget

Hur många vill inte bli en ny Zlatan? Eller kanske en ny Victor Östlund? Med Brobyggarna i Sigtuna

kommun ges hundratals barn och ungdomar chansen att åtminstone få prova på. Utöver idrott ingår

även spel med tärning med syfte att bygga en gemensam värdegrund utifrån ledorden kamratskap,

framtidstro och respekt. För en stund blandas lek med allvar och broar byggs mellan barn och ungdo-

mar med olika behov och förutsättningar. Förhoppningen är att öka förståelsen för varandra och minska

utanförskap. Och alla involverade är överens. Det har haft stor effekt på gemenskapen. Utanförskap

och mobbing har minskat i de skolor som hittils varit involverade.

– en möjlighet för barn att förverkliga sina drömmar

18

TEMA: BOSTADSBUBBLA

... i Sigtuna kommun på initiativ av föreningslivet

genom Skånela, Märsta IK och Sigtuna basket.

Startade i liten skala i januari 2014 med ett pilot-

projekt i Valstaskolan som vände sig först och

främst till barn i årskurs fyra till sex. Behovet var

ömsesidigt, föreningarna ville få fler barn och

ungdomar att intressera sig för idrott och skolan

behövde hjälp med att öka integrationen mellan

barn från olika kommundelar med olika bak-

grund. Glimten träffar en av initiativtagarna och

Skånelas affischnamn Jimmy Karlsson på Val-

staskolan tillsammans med föreningskonsulent

Monica Fries. De berättar hur allt började.

”Alldeles nyligen avslutades en gemensam ledarutbild-ning av sjutton föreningsledare och tre fritidsledare. Det handlar bland annat om att stärka ledarskapet

hos dem som ska leda brobygget, pedagogiska metoder och praktiska övningar kring värdeorden kamratskap, framtidstro och respekt. Föreningsledarna är merparten

ungdomar mellan 16 och 25 år. ”

”Målet är att inspirera barnen med hjälp av goda förebilder från föreningarna, att skapa nya mötesplatser mellan olika kulturer, sociala grupper och kommunde-

lar med syfte att motverka segregationen i kommunen. Värdeorden kamratskap, framtidstro och respekt genomsyrar

all verksamhet, både praktiska övningar och teoretiska moment.”

”Skolorna bombarderades med olika aktiva ur fören-ingslivet som ville komma och visa upp sina sporter för att rekrytera nya medlemmar och behövde hjälp

och avlastning med någon form av styrning.”

”Aktiva inom Sigtuna basket hade varit på St Ger-truds skola i Sigtuna och pratat ”ANDT”, al-

kohol, narkotika, doping och tobak. Eleverna fick därmed möjlighet att träffa ledare och förebilder i ett helt annat sammanhang…”

Brobygget är ett integrationsprojekt ...

Ur detta perspektiv och mot bakgrund av ett behov ...

BROBYGGARNA

Samarbetspartner brobygget är: Skånela, Märsta IK, Sigtuna

basket, BMX Märsta, Imagine that, SISU Idrottsutbildarna,

SIGTUNA MUSEUM AND ART, SigtunaHem

... av integrerande aktiviteter i kommunen ut-

vecklades och formulerades konceptet Brobyg-

garna. Kultur- och fritidsförvaltningen står för

projektledning och samordning av föreningarnas

insatser i skolan liksom för utvärdering och ut-

bildning av de ledare som representerar bro-

bygget för föreningarnas räkning.

19

TEMA: BOSTADSBUBBLA

”I Valstaskolan har elever skrivit noveller kring värdeorden och ställt ut på Märsta bibliotek, andra har illustrerat och ställt ut teckningarna i Konsthall Märsta.”

”Meningen är att Brobyggarna ska korsa elevernas vägar och skapa intresse för nya mötesplatser. Sigtuna museum är ett exempel, Märsta bibliotek och konsthal-len ett annat. Genom att tillsammans göra besök på dessa

för många nya mötesplatser underlättar det för eleverna att besöka dem på nytt, kanske tillsammans med vänner och familjemedlemmar.”

... på att knyta fler föreningar till projektet. Det

långsiktiga målet är att vända sig till alla fören-

ingar i kommunen. Tanken är också att utöka

antalet deltagande skolor. Och att Brobygget så

småningom blir ett vedertaget koncept tillgäng-

ligt för alla.

”Föreningarna samverkar med fritidsgårdarna för att tillsammans erbjuda en meningsfull fritid och få ungdomarna i kommunen att aktivera sig istället för att bara hänga på stan… Förutom lov, kommer

vi till hösten att delta i fritidsgårdarnas verksamhet under fredag och lördagskvällar.”

”Brobyggets mål är att inspirera barnen och ungdomarna med hjälp av goda förebilder från föreningarna och vara en resurs

både i skolan och på fritiden.”

Inledningsvis har Brobygget kretsat ...

I vidareutvecklingen av projektet ligger fokus ...

”Även fler ledare behöver rekryteras. Både fören-ingsledare, fritidsledare och kulturpedagoger för att utvecklingen ska vara möjlig.”

”I och med att föreningsledarna arbetar ideellt är det svårt att få dem att ta på sig ytterligare uppdrag. Och

eftersom de flesta ledarna är unga och ”rörliga” behöver poolen av ledare ständigt fyllas på.”

På Brobyggarnas agenda ...

... mycket kring idrottsföreningar att få prova på

olika sporter. I det kommande arbetet ska kul-

turen ges en tydligare roll genom samarbete

med biblioteken, Sigtuna museum och Konsthall

Märsta. Detta innebär att kulturpedagoger och

barn- och ungdomsbibliotekarier blir en lika stor

del i arbetet som fritids- och föreningsledarna.

... just nu är att utöver det ordinarie brobyggar-

arbetet i skolorna erbjuda fritidsaktiviteter under

fredags- och lördagskvällar samt under loven.

På sportlovet arrangerades Brobyggar-cupen

i Vikingahallen där hemmavarande barn och

ungdomar erbjöds spela handboll, fotboll och

basket. Till sommaren planeras för förberedel-

seklasser för ensamkommande flyktingbarn. Det

betyder att de under de tre första veckorna på

sommarlovet får möjlighet att lära sig svenska på

förmiddagarna och prova på aktiviteter i brobyg-

gets regi på eftermiddagarna. Däribland värde-

grundspelet.FÖR ATT FINANSIERA ...

... verksamheten har en ansökan om ekonomiskt stöd gjorts

till Arvsfonden för de närmaste tre åren. Det ser ut att gå bra,

man har tilldelats ett halvt ja under resans gång. Glimten hål-

ler naturligtvis alla tummar.

20

SIGTUNA KOMMUN

21

SIGTUNA KOMMUN

ARBETSNAMNET PÅ DET NYA området är än så länge ”Västra Rosersberg”, för att sär-skilja det från dagens befintliga bebyggelse som ligger öster om stationen. Enligt planen ska området innehålla olika boendetyper, men tyngdpunkten kommer sannolikt ligga på lägenheter – hyresrätter och bostadsrätter – för att komplettera den villastad som finns i Rosersberg idag.

– Den nya stadsdelen är efterlängtad eftersom behovet av bostäder i kommunen är stort. Vi ska försöka komma igång snabbt och hoppas på byggstart någon gång under 2017, säger Åsa Nilsson Bjervner.

SÅ REDAN NU ÄR PLANERINGEN IGÅNG

– och på liknande sätt som när området Sigtuna stadsängar planerades kommer kom-

munens invånare vara djupt involverade i arbetet. Idén är att ett bostadsområde blir som bäst när invånare, föreningar, skolor och andra intressegrupper i samhället får vara med och påverka utformning och innehåll. Och redan i vintras startade Råbergsskolan i Rosersberg ett projekt där mellanstadie-eleverna ska ta fram förslag på hur den nya stadsdelen ska kunna byggas på ett bra och klimatsmart sätt. Men vad mer som kommer finnas i den nya stadsdelen i form av skolor, förskolor, butiker och annan samhällsser-vice, återstår att se.

– Dialogen med medborgarna påbörjas under våren och vi träffar olika fokusgrup-per och gör intervjuer på stan. Under hösten kommer en vision för området tas fram, och visionen ska berätta vad vi vill

Västra Rosersberg

Dubbelt så stort Rosersberg – ny stadsdel planeras Nu tar planerna form för ett nytt bostadsområde i Rosersberg, väster om pendeltågs-

stationen. ”Fullt utbyggt kommer vi få ett Rosersberg till”, säger Åsa Nilsson Bjervner,

stadsbyggnadschef på Sigtuna kommun.

med det nya området. Det här är ett mycket viktigt samhällsbyggnadsprojekt, med hållbar stadsbyggnad i fokus, så vi behöver ha med människor från alla delar i samhället, säger Åsa Nilsson Bjervner.

VÄSTRA ROSERSBERG

Beräknad byggstart 2017.

En ny stadsdel väster om

pendeltågsstationen Rosersberg.

Blandad bebyggelse.

Visionsarbetet är igång.

22

SIGTUNA KOMMUN

Hur vill du utveckla byggandet i kommunen?

– Jag tycker vi måste se mer till helheten än vad vi gjort tidigare, vi måste bygga ett samhälle och inte bygga hus för hus. Vi ska också se möjligheterna med att vara värd-kommun för Arlanda och Arlandastad. Vi står inför en jättespännande utveckling, där vi har både Sveriges äldsta stad, Sigtuna, och Sveriges nyaste stad i form av Airport City Stockholm i kommunen. Och i hjärtat av allt ligger Märsta.

Vilka möjligheter ger det att vara värd-kommun till Arlanda och Arlandastad?

– Genom Arlanda flygplats hade vi under 2014 22 miljoner besökare i kommunen, vilket bland annat resulterade i att vi är Sveriges fjärde största kommun vad gäller antalet hotellövernattningar – bara de tre storstäderna kommer före oss. Det skapar många arbetstillfällen och fler arbeten kom-mer det att bli när visionen kring Airport City Stockholm börjar förverkligas.

Hur ser vi mer till helheten? – Vi behöver bygga där vi redan har

infrastruktur och jobba med att förtäta där

UTVECKLING I KOMMUNEN:

Fyra frågor till Åsa Nilsson Bjervner, stadsbyggnads-chef Sigtuna kommun

det går att förtäta. På så sätt kan vi bygga en bättre stadsmiljö. Vi behöver till exempel utveckla Sätuna torg och få ihop det till en helhet med Märsta station och centrum. Men vi kommer inte kunna flytta stationen, det går inte. Så vi måste binda ihop det på ett bättre sätt. Märsta byggdes under 1960-talet med fokus på att invånarna skulle vara bilburna. Men för att skapa en hållbar tillväxt av kommunen måste vi jobba mer med gång- och cykelvägar och kollektivtra-fiklösningar. Samtidigt har vi utmaningar i Märsta för att skapa en tryggare utemiljö, eftersom många idag upplever att trygghe-ten inte är tillräcklig.

Vad händer vid Märsta port? – Märsta växer och Märsta port blir en

viktig länk mellan Valsta och Märsta. Och kan vi fortsätta bygga ut Märsta port på ett stadsmässigt sätt kommer avståndet att krympa mellan områdena. Vi skulle vilja utveckla området genom att bygga mer av kvartersstruktur, så att vi kan länka ihop bebyggelsen och göra det trivsammare.

ANDRA BYGGPROJEKT I SIGTUNA KOMMUN

SIGTUNA STADSÄNGAR –

EN NY KVARTERSSTAD I SIGTUNA

Beräknad byggstart hösten 2015.

En ny stadsdel som byggs vid Pilsbo-

rondellen i Sigtuna.

Cirka 700 bostäder, en ny skola för

350–400 elever och två förskolor,

vårdboende och saluhall.

Projektet vann ”Green building award”

2014, för bästa hållbara stadsbygg-

nadsprojekt.

Sigtuna stadsängar är det första bygg-

projektet i Sigtuna som har utarbetats

med hjälp av Sigtunamodellen, det vill

säga med stor delaktighet från kom-

munens invånare.

”Området ska ha samma känsla som

Sigtuna stad, småskaligt, med smala,

slingriga gator och varierad bebyg-

gelse med handel, caféer och restau-

ranger i bottenvåningarna. Som första

byggprojekt i hela Sverige jobbar vi

även med öppet dagvatten i gatumil-

jön”, säger Åsa Nilsson Bjervner.

STENINGE SLOTTSBY

Beräknad byggstart under 2015/2016

En ny stadsdel som gränsar till Ste-

ninge slott och den gamla stenladan.

Cirka 500 nya bostäder, blandad

bebyggelse av både villor och town-

houses*.

*Townhouse=villaliknande byggnad i

tät bebyggelse. Kan vara friliggande

eller sammanlänkad med andra

byggnader.

STENINGEHÖJDEN

Byggande pågår, 300 lägenheter

färdigställda av totalt 900 i olika upplå-

telseformer. Här byggs även en skola

och en sporthall.

Åsa Nilsson Bjervner,

stadsbyggnadschef Sigtuna kommun

23

SIGTUNAHEM PÅ GÅNG

Mer nyproduktion på gång i SigtunaHem

SIGTUNA STADSÄNGAR

En ny stadsdel som byggs vid Pilsborondellen i Sigtuna.

När hela området är byggt kommer det vara cirka 900 bostäder, en ny

skola för 350–400 elever och två förskolor, vårdboende och saluhall.

STATUS: Första detaljplanen antagen och klar hösten 2015.

BYGGSTART: Vår/sommar 2016.

VALSTA CENTRUM

SigtunaHem uppför 210 hyresrätter och intresset för de första 42 lägen-

heterna var enormt. Efter tre timmar hade 1 800 unika bostadssökande

registrerat sig.

Störst intresse visades de små, yteffektiva tvåorna på 33 alternativt 36

kvadratmeter.

I genomsnitt var det 320 sökande till tvåorna och 250 till fyrorna.

De allra flesta sökanden är 80-talister och 90-talister, ungefär hälften

boende i Sigtuna kommun och hälften från kranskommunerna.

STATUS: Totalt omfattar projekt Valsta centrum sex punkthus, två hus

om åtta våningar, fyra hus om fem våningar.

De första hyresgästerna flyttar in den 1 september.

Våren 2016 beräknas området vara klart.

Utöver bostäder inkluderar byggnationen affärslokaler i markplan i

respektive bostadshus.

EKILLA – SIGTUNAHEMS FÖRSTA RÖKFRIA HUS

I det nya fyravåningshuset i betongputs i hörnet Stationsgatan-Stock-

holmsvägen är det rökfritt som gäller!

Totalt byggs 42 små, yteffektiva lägenheter, framför allt ettor och tvåor.

Alla lägenheter har balkong – men som sagt – hela huset är rökfritt.

Som en viktig energiåtgärd förbereds även taket för solpaneler.

I bottenplanet blir det en förskola med fyra avdelningar och 80 barn.

STATUS: Inflyttning januari 2017.

Samla poäng till en splitterny lägenhet – Registrera dig i vår intressebank.

www.sigtunahem.se

24


Marita och Margareta är SigtunaHems flyttguiderTusentals boenden har fått sina lägenheter renoverade de senaste åren.

Margareta Grass och Marita Biverman Lundberg är SigtunaHems guider i flyttdjungeln.

DET VAR FÖR SNART FYRA ÅR sedan som den stora renoveringen av SigtunaHems mil-jonprogrambestånd började. Sedan dess har fastighet efter fastighet renoverats, och de boende har själva fått välja renoveringsnivå efter modellen Mini, Midi och Maxi. På Sig-tunaHem är det Marita Biverman Lundberg och Margareta Grass som håller i kontakten med hyresgästerna och som hjälper hyres-

gästerna från början till slut. Och det är en hel del att hålla reda på. Information om tidplaner och renoveringsalternativ, hjälp att packa bohag och flytta till evakuerings-stugor och hem igen när allt är klart. Mycket handlar om att få ut rätt information, i rätt tid till rätt hyresgäst.

– Inför varje nytt projekt så bjuds alla hyresgäster in till ett stormöte, det är det

första som händer. Då berättar vi om hela renoveringsprojektet, säger Margareta.

DÄREFTER INFORMERAS hyresgästerna löpande via information som kommer skrift-ligt, direkt till hyresgästen.

– Vi går faktiskt runt och stoppar papper i brevlådan för att vara säkra på att informa-tionen kommer fram, fortsätter hon.

25


MARGARETA ANSVARAR för informationen före renoveringen. Och för att berörda hy-resgäster ska kunna se hur de olika renove-ringsalternativen ser ut i praktiken ordnas alltid öppna visningar i särskilda visningslä-genheter.

– För mig är det allra viktigaste att få en hyresgäst nöjd och glad med sitt val. Att man har valt rätt efter sina behov och förutsätt-ningar, säger Margareta.

NÄR DET ÄR DAGS FÖR EVAKUERING tar Marita vid och varje hyresgäst erbjuds att bo i en evakueringsstuga under tiden lägenheten renoveras.

– Det funkar oftast jättebra, de flesta blir förvånade över hur bra det går. Det viktigaste för mig är att tillsammans med

hyresgästen hitta en bra lösning i samband med evakueringen, säger Marita.

DÄRFÖR ÄR DET VIKTIGT att hyresgästen som ska evakueras skriver ned så mycket information som möjligt om sina eller famil-jens eventuella behov på det flyttdokument som delas ut – så att Marita kan fördela eva-kueringsbostäder på bästa sätt. Det kan till exempel handla om att någon i familjen är allergisk, vilket gör att familjen behöver bo i en stuga där ingen tidigare bott med husdjur. Både Margareta och Marita uppmanar alla som har frågor att ta kontakt direkt med dem, annars är det lätt att det sprids rykten och missuppfattningar.

– Den mesta informationen står i de papper vi delar ut i brevlådan. Men har man

frågor ska man absolut kontakta oss. När det gäller evakueringsdelen ser den alltid olika ut för olika hyresgäster. Alla flyttar inte ut samtidigt, och inte heller tillbaka samtidigt. Det beror på många saker, och att planera ett helt projekt är ett stort pussel, säger Marita.

KONTAKTEN MED HYRESGÄSTERNA är något som de båda uppskattar, men hyres-gästen väljer själv på vilket sätt han eller hon vill ha kontakt om det finns frågor. Telefon, mejl eller personligt möte.

– Det finns alltid de som är lite oroliga inför en renovering och flytt. Men vi vill verkligen hjälpa till och vi tar oss gärna tiden och sitter gärna ned med den som vill, säger Margareta.

Tidigare ansvarade Marita och Margareta olika bostadsområden. Nu arbetar de tillsammans, men har delat upp ansvaret

mellan sig: Maggan sköter arbetet fram till evakueringen och Marita tar vid när det är dags för evakuering.

26


Om du valt Maxi-alternativet behöver

lägenheten tömmas på alla möbler. För

övriga alternativ – se den information du

får hem i brevlådan.

Du inte kommer ha tillträde till lägenheten

under renoveringstiden.

Besiktning av lägenheten kommer att ske

både före och efter renoveringen.

Anmäla adressändring så att du får din

post till den adress du bor på under

evakueringstiden, www.adressandring.

se. För blankettbeställning ring Kundtjänst

020-97 98 99. Spara kvittot för den tillfäl-

liga adressändringen och lämna till Marita

Biverman Lundberg så får du tillbaka

pengarna via hyresavin.

Elabonnemanget är avstängt under evaku-

eringsperioden. Efter återflytt kommer en

faktura från Vattenfall med nytt anlägg-

nings ID (nummer på mätaren). Har du haft

annat elbolag än Vattenfall behöver du

teckna nytt avtal när du flyttar hem igen.

Du kan vidarekoppla din fasta telefon (om

du har det) till det telefonnummer som

finns i evakueringsstugan.

Kundservice informerar om var du kan

tvätta och slänga sopor under tiden. Det är

också hos Kundservice på Stationsgatan

6A i Märsta som du kvitterar ut boknings-

cylinder och nycklar till den tillfälliga

tvättstugan samt soprummet. OBS! Detta

kan endast göras av kontraktsinnehava-

ren. Om annan person hämtar måste de

ha fullmakt och kontraktsinnehavarens

legitimation med sig. Senast 3 dagar efter

återflytt till din lägenhet ska cylinder och

nycklar lämnas tillbaka till Kundservice.

Om du inte själv eller med hjälp av anhöri-

ga eller vänner, har möjlighet att flytta över

de saker du behöver i evakueringsstugan,

får du flytthjälp av Vassunda servicecenter.

Du får själv märka upp de saker du vill ha

flyttade.

Den som önskar flytthjälp anmäler det till

Marita Biverman Lundberg 08- 591 796 01.

SIGTUNAHEMS EVAKUERINGSSTUGOR

ÄR UTRUSTADE MED:

Fast telefon och bredband

IKEAS startpaket för köksutrustning

Kyl/frys, dammsugare och städutrustning

TV antenn

När du flyttar ut från din lägenhet som ska renoveras, tänk på att:

Våra nymonterade evakueringsstugor på Västra Bangatan.

27


MAGNE- OCH YMERGATAN

Projektet har kommit ungefär halvvägs och cir-

ka 213 lägenheter av totalt 392 har renoverats.

TVÄRVÄGEN/TINGVALLAVÄGEN 38–40

Renovering pågår även här och samtliga 156

lägenheter ska vara renoverade i december

2015.

NÄR BADRUMMEN PÅ TVÄRVÄGEN helreno-veras används en metod som väckt uppmärk-samhet även hos andra byggare och bostads-bolag. Metoden kallas ”ventilerade badrum” och sparar både tid, pengar och miljö.

I STÄLLET FÖR ATT RIVA UT hela badrum-met rivs endast den fasta inredningen ut – det vill säga badkar, toalett och handfat. Befintlig tapet eller kakel får sitta kvar, och väggar tvät-tas. Därefter sätts en ny vägg upp direkt över den gamla. Vanligtvis rivs inte heller golvet ut, utan tvättas och täcks med nytt golv, men för att få ned instegshöjden från hallen rivs även golven i just detta projekt. Och för att slippa kakelfogar och minimera risken för mögel och fukt i de nya badrummen används ett helt sterilt skivmaterial, som liknar kakel, på väggarna.

– Du slipper nästan all rivning och du slipper massor med avfall som ska transpor-teras till deponi. Dessutom blir det en bättre arbetsmiljö för den som jobbar. Den enda nackdelen är att badrummet blir något lite mindre, men det är inte mycket, det rör sig om några få centimeter per sida. Vi är just nu de enda i Sverige som gör det här. Med den här metoden kan vi göra färdigt ett badrum på 7–8 dagar i stället för på några månader, säger Stefan Henningsson, projektledare på SigtunaHem.

Ny teknik för bad-rum på Tvärvägen

Ombyggnation i SigtunaHemVÄSTRA BANGATAN

198 lägenheter byggs om till mini- midi-

eller maxistandard.

I ombyggnaden ingår även ett tiotal lokaler

och en före detta förskola som byggs om till

två, två-rumslägenheter.

Startade 20 april 2015, pågår till juni 2017.

ÖVERGRIPANDE TIDPLAN OMBYGGNATION

Magne/Ymergatan 392 lgh 2013–2016 Pågår

Tvärv. 11–15, Tingvallav. 38–40 156 lgh 2014–2016 Pågår

Västra Bangatan 31–43 198 lgh 2015–2017 Pågår

Norrbacka 240 lgh 2015–2016 Planeras

Lyckostigen 3–13 203 lgh 2016–2017 –

Frejgatan 1–29 181 lgh 2017–2019 –

Stockholmsvägen 25 30 lgh 2018 –

Stationsgatan 3 10 lgh 2018 –

Sätunavägen 1 42 lgh 2018 –

Smedsgränd 1/Sätunav.3 26 lgh 2018 –

Södergatan 4–8 115 lgh 2018–2019 –

Bergvägen 29, 30, 33 18 lgh 2019 –

Trollbergsvägen 6–18 42 lgh 2019 –

Stora Brännbovägen 11–19 44 lgh 2019 –

OBS! Tidplaner utan status är preliminära. Vi kan behöva ändra ordning på grund av

oförutsedda händelser.

SigtunaHem har byggt om 921 lägenheter under åren 2010–2014.

Vi har som målsättning att bygga om 350 lägenheter per år under perioden 2015–2018

samt ytterligare lägenheter under 2019.

Mini-, Midi- och Maxi-renovering på Västra Bangatan.

Stefan Henningsson, projektledare

28

SIGTUNAHEM INFORMERAR

VI FÖRSTÅR OM DU SOM BESÖKT och använt vår hemsida tidigare kanske känner dig lite villrådig när du surfar in på nya sigtunahem.se.

Allting är sprillans nytt och ser helt annorlunda ut. Det tar tid att vänja sig.

I samband med övergången från den gamla hem-sidan hade vi också en hel del tekniska problem, och vi ber från djupet av våra hjärtan om ursäkt till alla er som stötte på patrull och inte kunde logga in eller göra ärenden under de första veckorna med nya hemsidan.

Men vi hoppas att ni gillar utseendet på nya

SigtunaHem bygger för framtiden – även på hemsidanDen tog lite tid att bygga och inreda, men i början av mars kunde vi äntligen

presentera vår nya hemsida. En modern, säker och mobilanpassad webbplats

– med ett helt nytt utseende.

sigtunahem.se, och eftersom vi nu har en helt ny tek-nisk plattform att bygga vidare på har vi skapat bättre förutsättningar för att kunna lägga till fler nyttiga funktioner och verktyg på webbplatsen allt eftersom.

Hemsidan är gjord för att se bra ut och vara lätt att använda oavsett om du surfar in på den med mobilen, surfplattan eller datorn. Vi har också tänkt på din integritet och säkerhet när vi byggde nya sigtunahem.se. All trafik från och till webbplatsen krypteras för att ingen obehörig ska kunna se känslig information eller personuppgifter.

29


Mina sidorMina sidor är din personliga del av hemsidan. Här log-

gar du som är hyresgäst eller söker lägenhet hos oss

på SigtunaHem in för att göra ärenden och ta del av

information om ditt boende.

När du är inloggad har du ett antal olika menyer att välja

på.

Går du in under rubriken MINA UPPGIFTER kan du

se dina poäng och uppdatera kontakt- och inkomst-

uppgifter.

Under MINA HYRESAVIER hittar du information om

dina hyreskontrakt för lägenhet och eventuellt för-

råd eller fordonsplats.

Dina INTRESSEANMÄLNINGAR och ERBJUDAN-

DEN hittar du under Mina intresseanmälningar. Här

kan du följa uthyrningen och ange vilka områden

och typer av lägenheter du är intresserad av.

Under SÖK LEDIGT listas alla lägenheter, garage,

p-platser och förråd som finns tillgängliga, och

under SERVICEANMÄLAN kan du när som helst på

dygnet gå in och anmäla om någonting gått sönder

eller behöver åtgärdas i din lägenhet eller i ditt

bostadsområde.

Går du in under HYRESGÄSTINFORMATION hittar

du matnyttig information, vår ambition är givetvis

att samla allt du kan tänkas behöva veta om ditt

boende här.

Har vi varit hemma hos dig och utfört arbete? Då

kan du gå in under SERVICEENKÄT och berätta hur

du tyckte att vi skötte oss.

Känner du dig sugen på att fräscha upp köket? Då

kan du gå in under rubriken DESIGNA DRÖMKÖ-

KET och laborera i vårt virtuella kök för att se hur

vårt sortiment av tilläggsprodukter skulle kunna se

ut hemma hos dig.

BytestorgetEtt alldeles nytt inslag på hemsidan är Bytestorget. Det

är ett annonsforum för dig som vill byta lägenhet inom

Sigtuna kommun. Även du som vill hyra ut i andra hand

eller söker efter en bostad att hyra i andra hand är

välkommen att annonsera. Det är enkelt att annonsera.

Du skapar en annons genom att fylla i ett formulär med

fakta, kontaktuppgifter och beskrivning av vad du har

att erbjuda och vad du är intresserad av. Om du vill kan

du även lägga upp bilder. Bäst av allt? Det är helt gratis.

Bytestorget har snabbt blivit populärt och det ligger

redan hundratals bytesannonser ute på hemsidan, så

du som är sugen på att byta boende gör klokt i att gå in

där och ta en titt.

Annonserna ligger kvar i tre månader om du inte anger

någonting annat när du lägger upp annonsen. Vi kom-

mer att utveckla den här tjänsten ytterligare framöver,

bland annat jobbar vi på att göra det möjligt för dig som

annonserar att själv gå in och ta bort din annons när du

inte behöver den längre. Ungefär som på Blocket.

Synpunkter och idéerDu som inte redan bor hos oss eller registrerat dig i

Intressebanken? Ta gärna del av artiklarna i ny-

hetsflödet på startsidan, och läs mer om företaget

SigtunaHem och vår verksamhet i sidfoten längst ned

på startsidan.

Vi vill att den nya hemsidan ska vara ett nyttigt verktyg,

lätt att använda, informativ, snygg och rolig att besöka.

Ungefär i den ordningen. Har du synpunkter, idéer och

förslag om hur vi kan göra webbplatsen bättre? Hör då

gärna av dig.

Vi lovar att göra allt som står i vår makt för att vidareut-

veckla webbplatsen och ge bästa tänkbara service.

KONTAKT- UPPGIFTERSe till att kontinuerligt

uppdatera dina kontakt-

uppgifter så att vi har

aktuella uppgifter.

Logga in på Mina sidor

och uppdatera.

Logga in på Mina sidorNär du loggar in på Mina

sidor skriv ditt person-

nummer enligt formatet:

ÅÅMMDDxxxx

BOSTADS-SNABBENAktuella lägenheter

publiceras från och med

kl 8.00 till och med 23.59

samma dag.

De lägenheter som för-

medlas via Bostadssnab-

ben lottas ut bland behö-

riga sökande med hjälp av

en slumpgenerator.

30


TELEFONTIDER

Ibland är ni många som försöker nå oss på telefon och då skickas samtalen över till

vår svarsservice som tar dina uppgifter och skickar ett meddelande till oss.

Vi ringer därefter upp dig så snart vi kan.

Bravida fastighetsjourNär vi håller stängt på helger, dag

före röd dag, aftnar, röda dagar samt

efter kontorstiderna, kan du vid akuta

ärenden ringa till vår fastighetsjour på

telefonnummer 020-212 112. 8–9 9–10 10–11 11–12 12–13 13–14 14–15 15–16 16–17Många som ringer

Ganska många som ringer

Färre som ringer

All service till våra hyresgäster går via Kund-

service.

Det är även till Kundservice alla servicean-

mälningar kommer. Du vänder dig alltså till

oss med alla dina frågor som rör ditt boende i

SigtunaHem.

KONTAKTA KUNDSERVICE Besök oss:

Öppet vardagar kl. 8 och 17 på

Stationsgatan 6A i Märsta.

Telefon:

Telefontid vardagar mellan kl. 8 och 17

på nummer 08-591 796 00.

Facebook:

www.facebook.com/SigtunaHem.

Vi svarar på inlägg vardagar kl. 8 till 17.

Mejl:

[email protected]. Vi svarar på mejl

vardagar kl. 8 till 17.

VI FINNS HÄR FÖR DIG!Hör av dig till Kundservice om du har frågor – vi finns här för dig.

BESÖK OSS: Öppet vardagar kl 8–17

på Stationsgatan 6A i Märsta.

TELEFON: Telefontid vardagar kl 8–17

på nummer 08-591 796 00.

FACEBOOK: www.facebook.com/SigtunaHem.

Vi svarar på inlägg vardagar kl 8–17.

MEJL: [email protected].

Vi svarar på mejl vardagar kl 8–17.

Öppettider i sommar

Sommarens öppettider på

Stationsgatan 6A i Märsta

Måndag–torsdag kl. 8–17

Från och med maj stänger

Kundservice kl. 14 på fredagar.

Fredagen den 5 juni och torsda-

gen den 18 juni stänger vi kl. 12.

Midsommarafton den 19 juni

stängt.

Hos oss på Kundservice hämtar och

lämnar du dina nycklar om du ska

flytta in i eller ut från en lägenhet.

Behöver du hjälp med extra nycklar

kommer du till Kundservice och

skriver under en beställning. Din

nyckel hämtar du och betalar för

hos vår nyckelentreprenör Certego,

Söderbyvägen 14 i Arlandastad.

Kom ihåg att alltid ta med dig den

nyckel du önskar få kopierad när du

ska göra din beställning.

Kundservice är spindeln i nätet

NYCKLAR

Hos Kundservice finns prov på tapeter, golv,

skåpluckor, bänkskivor och färgval som du

kan behöva titta på när du ska genomföra

underhåll eller om din lägenhet ska stambytas

och renoveras.

Kundservice hjälper dig gärna med dina val,

och du behöver inte boka tid.

Men kom ihåg att det bara är kontraktsinneha-

varan som får skriva under en beställning.

Om inte personen som innehar kontraktet kan

komma till oss behöver vi en fullmakt.

Vill du veta statusen för ditt HLU – ditt hyres-

gäststyrda underhåll? Kontakta oss på info@

sigtunahem.se så mejlar vi informationen till

dig.

Vill du beställa underhåll? Kom gärna in till oss,

ring eller mejla. Du kan också gå in på www.

sigtunahem.se/minasidor och fylla i en beställ-

ningsblankett där. Där kan du också läsa mer

om Hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll.

Vi hjälper dig med dina val

Som ett led i vår strävande att få Sveriges mest nöjda hyregäster har vi nu introducerat ”bo-värdsträffar” för er som flyttar in hos oss. När du hämtar nycklar till din nya lägenhet, bokar vi även in en tid med dig och din bovärd, så att ni tillsammans kan gå igenom praktiska saker i ditt boende. Som till exempel: Var ligger tvättstugan, hur används nyckeltuben med mera.

NYHET: Bovärdsträffar

Logga in på mina sidorNär du loggar in på Mina sidor, skriv

ditt personnummer enligt formatet:

ÅÅMMDDxxxx

31


KONTAKTUPPGIFTERSe till att kontinuerligt uppdatera dina

kontaktuppgifter så att vi har aktuella

uppgifter. Logga in på Mina sidor och

uppdatera.

Vi önskar alla våra hyresgäster en skön sommar!

Snabb inflyttningVill du flytta inom SigtunaHem och söker

lägenhet via vår hemsida?

Observera datumet för inflyttning! Är det

snar inflyttning till den lägenhet du är

intresserad av kan det innebära att du

behöver betala dubbel hyra.

SemestertiderUnder veckorna 26–33 kan det ta längre

tid att få hjälp med uthyrningsärenden,

upp till 20 arbetsdagar.

Samma sak gäller för ansökningar för

byten, överlåtelser och andrahandsuthyr-

ningar, samt ansökningar om medicinsk-

och näringslivsbonus.

Var ute i god tid med din ansökan!

BostadssnabbenAktuella lägenheter publiceras från och

med kl 8.00 till och med 23.59 samma

dag.

De lägenheter som förmedlas via Bo-

stadssnabben lottas ut bland behöriga

sökande med hjälp av en slumpgenerator.

FAKTA UTHYRNINGEN

Omflyttningen inom SigtunaHem

är cirka 14 procent.

Det sker cirka 5 överlåtelser på

lägenheter per månad.

Det publiceras cirka 3 lägenheter

på Bostadssnabben per månad.

Det sker cirka 6 byten per månad.

Anette – uthyrnings- ansvariginformerar

32


SigtunaHem spar energi via väderprognosen

SIGTUNAHEM ÄR DEL av det så kallade Skå-neinitiativet, en gemensam satsning på ener-gibesparande åtgärder som flera av landets bostadsbolag är med i. Målet är att minska energiförbrukningen med 20 procent på 10 år. På SigtunaHem tas flera olika initiativ för att nå målet och ett är den nya så kallade prognosstyrningen av innetemperaturen i lägenheterna. Metoden skapar en jämn och behaglig innetemperatur för hyresgästerna, och sparar samtidigt pengar och inte minst miljö.

– Det här ger en miljöbesparing på unge-fär 2 000 megawattimmar och 200 000 kilo koldioxid per år och det tycker jag är ganska hyfsat, säger Göran Björklund, driftchef på SigtunaHem.

DET VANLIGASTE SÄTTET att styra värmen i lägenheter är via så kallad temperatur-styrning, det vill säga att låta den faktiska utetemperaturen reglera inneklimatet. En avigsida med den metoden är att tempe-raturen i bostaden riskerar att släpa efter lite: blir det kallt ute kan det ta ett tag för värmen att komma igång inomhus. Med prognosstyrning blir temperaturen jämnare och bättre anpassad till hur vädret faktiskt är just nu. Rent teknisk är det en dator på SigtunaHem som skickar signaler om hur vädret kommer att bli, till givare som sitter på fastigheterna. Och med hjälp av infor-mationen om utetemperatur, solstrålning, vindstyrka och vindriktning reglerar givarna värmen i husen.

– Men prognosstyrning passar tyvärr inte alla fastigheter, husen behöver kunna samla värme, så det fungerar till exempel inte för trähus. Därför har vi inte prognosstyrning för alla hyresgäster idag, säger han.

UTÖVER PROGNOSSTYRNINGEN görs även andra insatser för att spara energi och miljö. SigtunaHem har till exempel satsat mycket på att byta ut gammal utrustning.

– Vi har gjort omfattande ombyggnationer i våra anläggningar och bytt ut 16 gamla undercentraler mot nyare och bättre utrust-ning. Varje energiåtgärd är en besparing och blir en besparing på sikt för varje år som går, säger Göran Björklund.

Vet du vad som styr temperaturen i din lägenhet? Jo, för ungefär

60 procent av alla hyresgäster i SigtunaHem är det väderleks-

prognosen som styr.

Göran Björklund, driftchef

på SigtunaHem

33


TEMPERATUR I LÄGENHETEN

Datorer, TV-apparater, lampor, hushållsapparater, solljus och människor – allt ger

extra värme i lägenheten. Denna interna värme går det att ta vara på. Därför har det

monterats termostatventiler på element i många fastigheter. Termostaten känner av

rumstemperaturen och reglerar flödet av varmt vatten i elementet efter den. Termo-

staten är inställd på max 21 grader.

Normal rumstemperatur är 20–21 grader, men temperatur kan upplevas olika

av olika individer.

För att elementen ska kunna jobba bra – ställ inte för möbler och täck inte

för elementens termostat. Använd inte elementskydd.

Vädra snabbt och effektiv. Täck inte för ventiler.

Foto: Pixhill

34


Skura med en sång

– tio hållbara städtips

ATT STÄDA HAR BÅDE MED TRIVSEL

och hygien att göra. Att låta dammet växa är ingen bra idé – det innebär bara att du erbjuder mer mat för kvalster som vill kalasa på de dammpartiklar och döda hudceller som finns över allt i våra hem. I tv-serierna Rent hus (TV4) och Sveriges städmästare (SVT) har Marie-Louise Danielsson-Tham fått många hem att gnistra och inspirerat tit-tarna till både bättre hygien och effektivare städrutiner. För städning behöver varken vara jobbigt eller svårt, menar hon.

– De flesta säger: Åh, det är så tråkigt att städa för man måste börja med att plocka undan allt. Därför råder jag alla att lägga tillbaka saker så fort man använt dem, och hänga upp kläder direkt. Då slipper man det tråkiga. Men man måste också belöna sig och försöka göra det lite roligt. Då går det mycket lättare, säger hon.

Tycker inte du heller det är så kul att städa? Gör då som

hygienexperten, professorn och programledaren Marie-Lou-

ise Danielsson-Tham – gör städningen roligare! Plocka undan

dina grejer direkt när du använt dem, städa lite i taget och

belöna dig med en räkmacka när jobbet är klart!

Marie-Louise Danielsson-Tham, hygienexpert,

professor och programledare i tv.

Foto: Marcus Schiött

35


1. Minska på kemikaliernaDe enda rengöringsmedel som behövs är

diskmedel (gärna så koncentrerat som möjligt,

då innehåller det mindre vatten), såpa, ät-

tiksyra, citron, några trasor och vatten. Det är

syran i ättiksyran och citronen som hjälper till

att få bort kalkavlagringar som är vanliga till

exempel i badrum.

2. Dela upp städningen Tycker du kökslådan ser förfärlig ut – låt

veckostädningen handla om kökslådorna. Gör

några punktnedslag, du behöver inte ta allt på

en gång.

3. Storstäda vår och höstVi har hyggligt rent på ytan, men i hörnen

växer det damm och vi storstädar allt mer

sällan. Förr i världen tömdes hela rum för att

städa vår och höst. Tavlor plockades ned, mat-

tor, gardiner och textilier vädrades, det dam-

mades högst upp på hyllorna och längst ned

på golvlisterna och allt som tålde vatten våt-

torkades. Det finns en klar vinst med att göra

på det här sättet, det gör nämligen att rummen

håller sig rena längre. Men ta ett rum i taget.

Och förbered genom att köpa hem något att

belöna dig med, varför inte en god kaka, en

vacker blombukett eller en räksmörgås?

4. Låt fönstren gnistra –

det är vår!Finns det något tristare än när vårsolen tittar

in och du ser ut genom smutsiga fönster?

Rengör genom att fylla en hink med 5 liter

ljummet vatten, några droppar diskmedel och

1/2 dl ättiksyra. Använd en fönsterskrapa och

torka och polera torrt med en mikrofibertrasa

eller våtstarkt torkpapper.

5. Citron för mikron …Lider din mikrovågsugn av dålig rengöring?

Ställ in en skål med vatten och några citron-

skivor, stäng luckan, sätt på 600 watts effekt i

några minuter så löser den ingrodda smutsen

upp sig. Torka rent med trasa och känn hur

citrondoften sprider sig!

6. … och såpa för ugnenFör ugnen i spisen är det såpa som gäller.

Bland två delar såpa och en del vatten i en

blomspruta och spreja på alla ytor i ugnen.

Stäng luckan, sätt ugnen på 100 grader i 20

minuter. Stäng av och låt svalna. Torka rent

med en trasa så att såpan försvinner. Annars

finns det risk att maten smakar såpa. Har du

ingen såpa hemma – sätt ugnen på 50 grader,

ställ in en skål med ättika och låt stå i 30 minu-

ter. Torka rent med trasa.

7. Badrum och toalett Använd vatten, såpa och saften från en citron

– eller ättiksyra – för att torka väggar och

badkar. Det är ofta kalken från vattnet som

fastnar på ytan, och i kalken fastnar fett och

hudavlagringar. Det bildas en beläggning och

för att få bort den behövs något surt, som

citron eller ättika.

Och om du har fula bruna beläggningar längst

ned i toan – gör så här: Sätt på dig gummi-

handskar, se till att få bort vattnet i kröken an-

tingen genom att skopa upp det eller ”trycka”

undan det med toaborsten. När det är tomt

– häll på koncentrerad ättiksyra (24 procent)

och låt det verka en stund. Använd sedan

toaborsten för att försöka skava bort belägg-

ningen. Tänk på att ättiksyran är mycket stark,

akta ögonen och använd handskar. Och se till

att syran inte hamnar på marmor – den fräter

marmor så att den blir matt och vit.

8. I kylskåpet finns det

mer än bara mat…När du ska rengöra kylskåpet, stäng av

strömmen och ta ut allt. Är det varmt ute, lägg

maten i en kylväska. Tvätta ur med ljummet

vatten och diskmedel. Glöm inte att göra rent i

den avfrostningsränna som finns på kylskå-

pets bakre vägg, där samlas ofta mycket

smuts som också kan täppa till avfrostnings-

hålet.

Har du dålig lukt i kylskåpet – sätt in en skål

med 3,5 dl vatten och några droppar ättiksyra.

9. Vädra sängenGör livet surt för alla kvalster genom att inte

bädda sängen direkt på morgonen. Öppna

istället fönstret och vik undan täckena så att

sängen får kyls. Dammkvalster älskar värme

och döda hudceller och förökar sig bäst när

det är varmt. Genom att bädda direkt stänger

du värmen och fukten inne, och erbjuder en

mumsig matplats för de djur du inte vill dela

säng med.

10. Koka diskborsten

& disktrasanRengör det du rengör med! Lägg diskborste

och disktrasa i en stor kastrull med kokande

vatten och någon droppe diskmedel. Det är

det bästa sättet att ta död på bakterier. Du

behöver inte slänga och köpa nytt.

36

MILJÖ & HÅLLBARHET

MILJÖHUSPROJEKTET FORTSÄTTER:

Riktade insatser för sju miljöhus

NÄR DET GÄLLER MILJÖHUSET på Burega-tan är den planerade insatsen redan på plats. I april installerades ett speciellt, miljövänligt system för att sätta stopp för soplukt.

Systemet består av bakterier som effektivt äter upp den dåliga lukten (läs mer i artikel här bredvid).

– Vår förhoppning är att det ska gå att känna skillnad direkt, även om man kanske märker större skillnad under sommaren, när det börjar bli lite varmt. Det är då det är som störst problem med dålig lukt, säger Marléne Johansson, verksamhetscontroller på SigtunaHem.

INSATSERNA FÖR MILJÖHUSEN på Vänortsringen 25 och 54 handlar om en allmän uppfräschning: ny färg på väggarna, ny belysning och ny och tydligare skyltning. I miljöhuset på Vänortsringen 54 kommer även en vägg tas bort, för att stärka upple-velsen av trygghet.

ÄVEN MILJÖHUSEN PÅ MAGNE- och Ymer-gatan får nya skyltar och på Ymergatan har en en uppdelning av miljöhuset skett. Tidigare bestod miljöhuset av ett stort rum med olika kärl. Men huset har två ingångar och genom att dela av miljöhuset kommer brännbart och matavfall sorteras på enda sidan, och glas, papper, plast och metall på andra sidan. Ombyggnationen av miljöhuset på Ymerga-tan var klar i början av maj.

– Vi tror att en det blir enklare för hyres-gästerna att göra rätt när vi har en tydlig upp-delning. Vi hoppas också att det blir mindre merarbete för vår entreprenör som hämtar avfallet, vilket minskar våra kostnader.

HAR DU TIPS, IDÉER ELLER FRÅGOR OM

MILJÖHUSEN ELLER SOPSORTERING?

Kontakta Marléne Johansson,

marlene.johansson@

sigtunahem.se

Miljöhusen på Magne- och Ymergatan, Vänortsringen och Bu-

regatan i Märsta är alla med i miljöhusprojektet. Syftet är att få fler

att sopsortera, öka mängden sorterat avfall och göra miljöhusen

fräschare och mer funktionella.

Sopor på filmI samarbete med elever på Sigtuna folkhög-

skola gör SigtunaHem en kortfilm om avfalls-

sortering för barn och tonåringar. Filmen har

premiär på Valstadagen den 6 juni. Samma

dag ordnas även ett hållbart ”sopsorterings-

event” tillsammans med

Sigtuna Vatten & Renhållning.

ENKÄTSVAR OM MILJLÖ

Alla hyresgäster som använder de mil-

jöhus som ingår i Miljöhusprojektet har

fått svara på en enkät.

Av 500 utskickade enkäter kom 161 svar

in. Merparten av dem som svarat tycker

det är viktigt att SigtunaHem jobbar för

miljön.

Resultaten från enkäten ger Sigtuna-

Hem bra information om vilka insatser

som ska prioriteras framöver, även

om alla önskemål inte kommer att

kunna tillgodoses inom ramen för detta

projekt. Enkätsvaren visar bland annat

att många hyresgäster önskar bättre för-

utsättningar för att sortera avfall redan i

lägenheten.

– Därför är det viktigt att sorteringskärl

för bland annat matavfall fortsätter vara

standard i alla lägenheter, menar Mar-

léne Johansson.

Utdrag på frågor från enkäten:

VAD SKULLE FÅ DIG ATT SORTERA?

Renare och bättre ordning i

miljöhuset

Bättre förutstättningar för sortering

i lägenheten

Om det påverkar priset på hyran

Mindre lukt

Möjlighet att göra rent händerna

TYCKER DU ATT SOPSORTERING ÄR

EN VIKTIGT INSATS FÖR ATT BEVARA

MILJÖN?

145 svarade ja, 7 hade ingen uppfattning.

VAD ANSER DU OM ORDNINGEN

I OCH VID MIJLÖHUSET?

5 mycket nöjda

56 är nöjda

52 är missnöjda

47 är mycket missnöjda

EXEMPEL PÅ ÖVRIGA KOMMENTARER

”Städa oftare, se till att det är snyggt och

fräscht i stället för röran man ofta möts

av.”

”Informera när man skriver kontrakt”

”Ha mer koll på miljöhusen”

Ordning i miljö- husen är …… mycket viktigt och därför har SigtunaHem

anlitat Service i Sigtuna för att hålla rent

och snyggt i alla miljöhus enligt ett rullande

schema.

37


Bakterier kan göra att sopor

luktar illa – men bakterier kan

också stoppa dålig lukt. Miljö-

huset på Buregatan är först ut

att testa ett system där ”bra”

bakterier används för att ta bort

soplukt.

I APRIL INSTALLERADES SYSTEMET som består av munstycken som placerats ovanför kärlen för sopor som ofta luktar illa – som till exempel matavfall, hushållsavfall och återvunna flaskor. Dessa kärl kommer inte längre vara stängda och skälet är att munstyckena med jämna mellanrum släpper ifrån sig små duschar med ”bra”, helt ofarliga bakterier, rakt ned i sopkärlen. Bakterie-duscharna påverkar ”sopbakterierna” och gör så att dålig lukt inte uppstår.

– Den goda bakterien är snabbare än den som finns i matavfallet, så den tar över bakteriekulturen och påverkar hela proces-

sen, säger Jonas Ekman, regionsansvarig på Bioteria, företaget som säljer systemet.

DET SÅ KALLADE ORS BIOSYSTEMET tes-tas nu som pilot i miljöhuset på Buregatan, och ska vara igång årligen från april till okto-ber, eftersom den dåliga lukten framför allt uppstår under varmare årstider. Tidigare var det vanligt att soprum kyldes. Men eftersom SigtunaHems miljöhus är placerade utomhus är de naturlig kyla halva året.

– Och att kyla soprum på annat sätt andra halvan av året är inte en miljömässigt håll-bart, eftersom det går åt en massa energi. I stället behöver den dåliga lukten tas om hand på annat sätt, säger han.

SAMTIDIGT UNDERSTRYKER Jonas Ekman att ett nytt system inte löser alla problem. För att den dåliga lukten verkligen ska för-svinna är det viktigt att hyresgästerna själva medverkar till att lägga rätt avfall i rätt kärl – det vill säga de kärl som har munstycken ovanför sig.

Snälla bakterier fixar lukten på Bure

– Det är som med allt annat. Sköter man inte sopsorteringen kan det lukta ändå. Men vi hoppas vi ska få med oss några eldsjälar som tycker det här är viktigt. Och som sagt, de goda bakterierna är helt ofarliga, och det kan vara bra att veta att vi även har en detek-tor i miljöhuset som känner av om någon är där, så att det aldrig kommer bakteriepuffar när någon är inne i miljöhuset, säger han.

38


”DET SOM GÅR ATT ÅTERVINNAS SKA ÅTERVINNAS!”

PLASTIDAG TILLVERKAS OMKRING 250 miljoner ton plast varje år. Hur många typer av plast som finns vet ingen – men de plaster som finns kan delas in i två kategorier: termoplas-ter eller härdplaster.

Termoplaster kan smältas ner och omfor-mas – härdplaster går inte att smälta ner och omforma.

MAJORITETEN AV DE PLASTER som används är tillverkade av fossila bräns-len. Cirka 4 procent av världens oljeuttag används för att göra plast, och ytterligare 4–5 procent används som energi vid själva tillverkningsprocessen. Men fossila bränslen påverkar vår miljö och bidrar till växthusef-fekten och därför har alternativa råvarukäl-lor för plast börjat tas fram. Främst handlar det om växtbaserade råvaror som stärkelse och cellulosa. Dessa plasttyper kallas för bioplaster.

PLASTER BRYTS NED när en fysisk eller ke-misk förändring sker i plasten, till exempel

som en följd av att plasten utsatts för UV-strålning, värme eller fukt. Det som händer är att molekylerna i plasten börjar luckras upp – du kan se det på en plastbit genom att den får sprickor, ändrar färg eller blir porös.

VIKTIGT ATT VETA är att väldigt få plast-typer enkelt bryts ner i naturen – i stället tar det väldigt lång tid för en plastprodukt att försvinna från miljön. En plastbit i naturen bryts främst ner av solens UV-strålar, värme, syre och fukt, men även om plasten bryts ner till mindre bitar är dessa fortfarande plast. En plastprodukt kan alltså visuellt försvinna, men all plast finns ändå kvar i mikroskopiska små partiklar. Som i sin tur skapar nya problem i naturen. I havet tar nedbrytningen ännu längre tid. En enkel plastpåse kan ta 10–15 år att bryta ned, en petflaska några hundra år och en fiskelina ett halvt millenium.

SLÄNG DÄRFÖR INTE PLAST I NATUREN

ELLER I HAVET– ÅTERVINN DEN I STÄLLET!

PLASTFAKTA

Plast kan återvinnas upp till sju gånger innan den går till förbränning.

Om ny plastråvara blandas med återvunnen plast kan den återvinnas

näst intill oändligt många gånger.

Ett ton hårda plastförpackningar kan bli 84 000 blomkrukor.

Mjuka plastförpackningar återvinns huvudsakligen till nya sopsäckar,

bärkassar och kabelskydd.

Ett kilo återvunnen plast minskar koldioxidutsläppen med 2 kilo jämfört med kilot

skulle tillverkas av ny plast.

VANLIGA PLASTTYPER OCH ANVÄNDNINGSOMRÅDEN

Polyeten: Plastpåsar, plastfolie, flaskor

Polypropen: Matehållare, förpack-

ningar, textil

Polystyren: Plastbestick, livsmedelsför-

packningar

Polycinylklorid: Rör, duschdraperier

SÅ HÄR ÅTERVINNS PLAST: De mjuka och hårda plasförpackningarna sorteras i en au-tomatiserad anläggning. De mjuka sugs bort med hjälp av luft eller plockas manuellt.

Mjukplasten säljs vidare, exempelvis till företag som gör sopsäckar och bärkassar. Hårdplasten sorteras i olika plastsorter med hjälp av infraröd teknik.

Varje plastsort grovkrossas och tvättas ren från matrester och annat. Plasten malas till 8–10 millimeter stora bitar.

Plastflingorna torkas och packas i stora säckar. De blir nya produkter som till exem-pel rör och plattor. En del plastflingor skickas till Hol-land där de smälts ner till pellets som kan färgas och ersätta jungfrulig plastråva-ra, alltså råvara som inte har använts till något innan.

Källa: Plastriot. blogg: http://plastriot.se/

39


PLASTÅTERVINNING

Den här STOLEN är helt tillverkad

av återvunna PET-flaskor. Stolen

heter 111 Navy Chair och är tillver-

kad av exakt 111 PET-FLASKOR.

Alla dessa saker är återvunnet av tidigare produkter gjorda av plast, som

PET-flaskor, flipflopskor, och ”jugs”.

ARMBANDEN tillverkas av

återvunnen plast. Materialet som

används kommer från återvunna

FLIP-FLOPSKOR.

FLEECETRÖJA gjord av 100 % åter-

vunnen plast. 40 PET-FLASKOR går

det åt per jacka, skulle materialet tas

fram med råolja som bas så skulle det

gå åt 2 kilo råolja för 1 kilo material.

Lek och lär om återvinning. Sortera glas, metall och papper i din egen lilla RECYCLING

BIL. Flaket kan tippas och luckan öppnas. Innehåller inga metalldelar. Första leksakerna

i världen som är gjorda av återvunnen plast, närmare bestämt AMERIKANSKA MJÖLK-

FÖRPACKNINGAR ("JUGS").

SOLSTOL av återvunnen plast

från AMERIKANSKA PLAST

MJÖLFÖRPACKNINGAR. Finns

i en rad härliga färger.

40


SIGTUNAHEM OCH SIGTUNA VATTEN

& RENHÅLLNING BJUDER IN TILL

Miljöfest

Lördagen den 6 juni kl. 12–17 på Valstadagen

Premiär för filmen om SigtunaHems ”Supermiljöhjälte”

Testa dina kunskaper i källsortering vid Mini-återvinningstationen

Modevisning på stora scenen – kläder från Butiken Skänkt & Hängt

Tipspromenad om miljön – fina priser

Träffa och få autograf av SigtunaHems alldeles egna ”Supermiljöhjälte”

Inredningstips med återbruk

Luktfria miljöhus med snälla bakterier = sant

”Spara med sopor” – tips hur du både sparar pengar och miljö!

Skapa ett konstverk av sopor – var med och tävla

Nolltolerans! – Lär dig allt om ”farligt avfall”

.... och lite annat.

Varmt välkomna!

41


MiljöfestUPPSTÄLLNING AV GROVSOPCONTAINRAR 2015

Grovsopcontainrarna placeras ut på

nedanstående adresser och datum:

UPPSTÄLLNINGSADRESSER

Lyckostigen 8 vid vändplan

Tvär-/Tingvallavägen 38 vid miljöhuset

Frejgatan vid parkeringsdäcket

Magnegatan 52 vid miljöhuset

Magnegatan vid parkeringsgaraget

Buregatan vid miljöhuset/parkeringen

Drottningvägen 38 vid vändplan

Rosersbergsv. 36 inne på gården

Hagtornsvägen vid miljöhuset

Granitvägen 35

Marmorvägen vid vändplan

Norrbackavägen 43

Södergatan 49

Melcher Skoughsgata

Trollbergsvägen 12

Sleipnergatan 47

Lindvägen vid parkeringen

Sätunavägen 2–4 vid miljöhuset

Odlarvägen 4 vid miljöhus

UPPSTÄLLNINGSDATUM

29 maj–2 juni

29 juni–2 juli

31 juli–4 augusti

28 augusti–2 september

29 september–2 oktober

30 oktober–3 november

27 november–2 december

23 december–5 januari 2016

OBS! Övriga dagar i månaden kan

du lämna ditt grovavfall på Brista

återvinningscentral. Se öppettider här

bredvid.

Ställ inte grovavfall i ditt miljöhus,

trapphus eller källargångar då avfallet

vid eventuell brand kan få förödande

effekter vid utrymning samt att elden

sprider sig snabbare.

ÖPPETTIDER BRISTA ÅTERVININGSCENTRAL

HUSHÅLL KAN, AVGIFTSFRITT, LÄMNA SITT SORTERADE AVFALL

PÅ BRISTA ÅTERVINNINGSCENTRAL, RETURVÄGEN 22, MÄRSTA.

MÅNDAG KL. 7–19

TISDAG KL. 7–16

ONSDAG KL. 7–16

TORSDAG KL. 7–16

FREDAG KL. 7– 14.30

LÖRDAG KL. 10–14

SÖNDAG KL. 10–14

STÄNGT: 1 JANUARI, 1 MAJ, 6, 21, 22 JUNI, 24–26, 31 DECEMBER

TELEFON 08-591 202 20

KLIPP UR OCH SPARA KLIPP UR OCH SPARA!

OBS! Farligt avfall ska

du själv åka med till

Brista Återvinnings-

central där yrkeskunnig

personal tar hand om

avfallet på rätt sätt.

2014 – INSAMLINGSRESULTAT

Räknat i kilo per fast boende invånare

i hela Sverige:

19,9 kg Glasförpackningar

12,8 kg Pappersförpackningar

5,59 kg Plastförpackningar

1,6 kg Metallförpackningar

Tre snabba sorteringstips1. DRICKSGLAS

När ett dricksglas går sönder, linda in det i tidningspapper och släng det i

kärlet för restsopor/brännbart. Dricksglas, porslin och allt annat glas som är

härdat får inte slängas i glasåtervinningen eftersom dricksglas inte räknas

som ”glasförpackning”. Endast glasförpackningar, det vill säga flaskor och

burkar, får slängas i kärlet för glas.

2. METALLIKNANDE CHIPSPÅSAR

Chipspåsar kan se metalliknade ut och man kan tro att det är gjort av

aluminum men så är det inte. Chipspåsar är tillverkat av plast och slängs

därför i kärlet för plastförpackningar.

3. MJÖLKFÖRPACKNINGAR

Dubbelmaterial sorteras alltid utifrån det de består till största delen av.

Till exempel en mjölkförpackning som har en skruvkort av plast sorteras

som pappersförpackningar. Skruvkorken kan du slänga i kärlet för plastför-

packningar.

Källa: FTI

42

TRENDER & INREDNING

Fem trender för framtiden

Per Grankvist – samtidsanalytiker, trendspanare, journalist,

författare och expert på hållbarhet – ger sin syn på trender

bostadsbolag behöver förstå för att hänga med i tiden.

43

TRENDER & INREDNING

TILLGÅNG TRUMFAR ÄGANDE – HYRESRÄTTEN ÄR HET!

Hyresrätten står stark och många inser vitsen med att hyra sin bostad. Men nu blir det mer och

mer vanligt att hyra även andra saker. Bilpooler och verktygspooler är bara två exempel på hur

allt fler ser fördelen med att hyra i stället för att äga. För varför äga en bil när du bara kör den på

semestern? Varför köpa en dyr betongborr när du bara borrar någon gång om året?

”Därför behöver bostadsbolagen förstå att allt fler hyresgäster uppskattar tillgång även till andra

HYRTJÄNSTER. Varför inte erbjuda tillgång till bilpool med hyrbilar, eller lånecyklar eller uthyr-

ningsverktyg?”

LÅT OSS HÅLLA HANDEN

Det är dumt att hålla sig på sin kant, när alla kan kommunicera med alla dygnet runt och över allt.

Se i stället vinsten med att hjälpas åt. När hyresvärd och hyresgäster samarbetar kan problem

lösas snabbare och mer effektivt, och boendet blir bättre.

”Använd Facebook, appar eller andra digitala media för att LÅTA HYRESGÄSTER BIDRA MED

VIKTIG INFORMATION om vad som händer både i fastigheten eller bostadsområdet. Lyssna

både på kunderna och konkurrenterna.”

PS. Du vet väl att du kan nå SigtunaHem på Facebook snabbt och smidigt?

ÄRLIGHET – ALLT KAN KOLLAS

Du är nummer 46 i telefonkön till kundtjänsten och får samtidigt höra av en förinspelad röst att

”ditt samtal är viktigt” – det är inte ett budskap som bygger trovärdighet. Dagens bostadsbolag

måste vara ärliga – ord och handling måste gå hand i hand. Att berätta om saker som inte fung-

erar till 100 procent bygger mer trovärdighet än att förmedla halvsanningar och skarva.

”BERÄTTA MER om vad som händer i verksamheten, hur mycket energi ni gör av med, hur ni

sparar energi, vad hyran består av. Så att hyresgästerna själva kan kolla och förstå.”

PIGG ÄR DET NYA SNYGG

Med pengar går det att köpa mycket, även ett fräscht utseende. Men att hålla sig i form utan

kirurgi kräver karaktär och trenden att träna, äta rätt och leva hälsosamt fortsätter att växa. Finns

det möjlighet att ha gym i källaren på fastigheten? Bostadsbolagen behöver förstå hyresgäster-

nas hälso- och miljöintresse, men det är också kunskap som behövs för att attrahera medarbe-

tare. Företag som månar om sina medarbetare uppskattas även av kunderna.

”Företag måste visa att de vill TA HAND OM SINA MEDARBETARE, det ska gå att cykla till job-

bet, kanske ska det finns möjlighet att reparera cykeln på plats. Det måste såklart också finnas

möjlighet att träna på arbetstid.”

BUTIKEN SOM ÅTERVINNINGSSTATION

Miljömedvetenheten ökar och den generation som växer upp nu är sannolikt den första som ser

återvinning och miljöhänsyn som självklarheter. Bostadsbolag har en unik möjlighet att bidra till

kretsloppstänkandet och till att spara miljö.

”BOSTADSBOLAG SKA HA ÅTERVINNING, PUNKT SLUT. Jag tycker även man ska införa ett

mellanting, som en byteslokal där människor kan lämna saker de tröttnat på, men som någon

annan kanske blir glad av att få ta över.”

2345

1

44

TRENDER & INREDNING

HUR BOR VI I FRAMTIDEN?Glimten pratade trender och framtida boende med

arkitekten Anders Holmberg, som ritat hus till SVT-programmet Husdrömmar.

Hur bygger vi våra bostäder i framtiden? – Arkitektur och bostäder ska vara som

vilken bruksvara som helst, som en maskin eller som kläder, som ska funka året om, dygnet runt. Kläder finns för olika plån-böcker, för olika tillfällen och för olika indi-vider. På samma sätt behöver vi bygga olika typer av boenden, för olika människor och olika situationer. Där både yta och funktion är viktigt. Vi är individer och ska bygga för alla individer, med bra rum som människor vill bo i. Och allt behöver inte se likadant ut, vi behöver inte utgå från standarder och vi behöver inte bygga bara tvåor, treor och fyror som alla har nästan samma planlösning. Det blir nästan taskigt tråkigt för dem som ska bo där. Jag hoppas vi ska våga vara lite mer experimentella.

Vilka är de olika situationerna det behöver byggas för?

– I New York till exempel, där det är extremt dyrt att bo, är det väldigt ovanligt idag att man bor ensam. Där delar i stället många bostad. Eller i Japan, där man länge byggt många mindre bostäder. Så det kan handla om olika former av compact living, med ett generöst rum som kan användas på många olika sätt och med ett litet pentry. Eller större boenden som kan rymma flera familjer, eller periodboenden där olika familjekonstellationer kan bo växelvis. Det handlar om att gå ifrån reglerna och de vanliga lösningarna.

Hur hållbart bor vi i framtiden? – Vi behöver se till hur vi använder ANDERS HOLMBERG, ARKITEKT

Kollektivt i New york. Compact living i Tokyo. Periodboende.

45

TRENDER & INREDNING

våra resurser och hushålla med det vi har. Förhoppningsvis inser fler och flera att det är bättre att satsa på bra kvalitet, än att slita och slänga. Jag tror att kvalitet blir vikti-gare och viktigare, i takt med att vi blir mer medvetna om hur vi använder våra resurser, eftersom vi vet att det betalar sig i längden.

Vilka material kommer vi använda? – Ett exempel är tegel som jag tror

kommer tillbaka på husfasader. Idag är tegel en exklusiv produkt, det är dyrt, men underhållsfritt och håller länge. I inredningen tror jag att trä och sten blir vanligare, det är naturmaterial som inte bara håller utan som också åldras vack-ert. Samtidigt är vi otroligt trendkänsliga i Sverige, och inredningen stämmer inte

alltid överens med husets arkitektur. Men jag tror vi kommer använda mer färger och mer växter, och mjuka tyger, som en reak-tion på det vita.

Hur fjärrstyrda kommer våra hem att vara – och hur förändras rummens funktion?

– All teknik blir mer avancerad och det har pratats länge om kylskåpen som ska säga till när de behöver fyllas på, men just det tror jag inte på. Däremot kan vi redan idag vara på semester och styra belysning och larm därifrån, så att det ser bebott ut även fast vi inte är hemma. Att ungdomar inte tittar på tv på samma sätt som idag gör såklart att tv:n inte får en central plats i hemmet på samma sätt som tidigare. När

det gäller köket tror jag fortfarande det kommer att vara hjärtat i hemmet, det är där vi är mest och matlagning har blivit mer socialt.

Hur kan vi få ännu mer trivsamma bostadsområden?

– Alla vill ju ha bra service, gym, förråd, takterass eller lägenhet att låna för svärmor när hon kommer på besök, och det händer att det ritas in såna lägenheter och att det funkar. Men för att hamna rätt tycker jag bostadsbolagen borde bjuda in ännu mer till workshops i planeringen, och inte bara ta med invånare utan även ta med andra grupper i samhället, politiker, arkitekter, samhällsplanerare. Man skulle få supermyck-et bra input.

Köket kommer fortfarande vara hjärtat och en central i hemmet.Foto: Pixhill

46

TRENDER & INREDNING

UNDER FLERA ÅR BODDE CARINA Nilsson i en stor trea på Tvärvägen. När det var dags för renovering valde hon Mini-alternativet, eftersom hon bor ensam och inte hade råd med högre hyra. Men via SigtunaHem fick hon reda på att det var möjligt att byta trean mot en tvåa. Och då var valet enkelt. Det blev en Maxi-renovering, det vill säga en helt nyrenoverad lägenhet, från topp till tå. Nytt golv, nya tapeter och ny målning, nya lister, nytt kök och badrum.

– Jag fick välja alla tapeter själv, bänkskiva och golv i köket och kakel och klinker i badrummet. Jag var och tittade i visningslä-genheten innan jag skulle välja, och föll för

sovrumstapeten där. Den är väldigt blom-mig, men fin och jag är faktiskt nöjd med alla mina val, säger Carina.

ATT FLYTTA TILL ANNAT OMRÅDE var inte ett alternativ för Carina. Hon ville gärna bo kvar och övriga familjen, tre vuxna barn, två barnbarn samt mamma, bor alla i Märsta.

– Jag är från Märsta och trivs här. Att flytta känns som att riskera att byta ned sig. Det är lugnt och trevligt här och jag har en kompis som bor i närheten, säger hon.

I SAMBAND MED FLYTTEN från trean till tvåan blev hon också med uteplats.

Maxi – hos Carina på Tvärvägen

– Det är fantastiskt. I helgen var jag och barnbarnen här ute och planterade blom-mor. Det är härligt.

CARINA STORTRIVS I SIN NYA LÄGENHET, där väggarna pryds av målningar som gjorts av hennes mamma Harriette Andersson, nu-mera pensionär som håller kurser i målning. Själv målar Carina mest på glas, ljuslyktor och skålar. I ett hörn i vardagsrummet står också en stor fågelbur som är hem för nymfparakiterna Robin och Kotten, och i ett annat hörn ett akvarium med färgglada fiskar. Att få med sig fåglar och fiskar var Carinas enda oro inför evakueringen, då hon

47

TRENDER & INREDNING

Carina Nilsson bytte sin trea mot en tvåa och hade därmed råd att Maxi-renovera lägenheten. ”Det blev super, super bra”, säger hon.

CARINA NILSSON

Bor: Tvärvägen, Märsta, 2 rum och kök

Renovering: Maxi

Hyra: cirka 6 000 kr inkl. parkering.

Familj: tre barn, två barnbarn, alla bor

i Märsta.

Jobbar som: arbetsledare på ett

städbolag.

Fritid: familjen, målning, trädgård samt

nymfparakiterna Robin och kotten, och

ett akvarium med fiskar.

var tvungen att flytta ut från sin gamla lägen-het i väntan på att få flytta in i den nya. Men även det gick bra, liksom återflytten. Under renoveringstiden hade alla hennes möbler magasinerats.

– Men allt fanns på plats här i den nya lägenheten när jag skulle flytta in och inget hade gått sönder. Jag fick jättebra hjälp av flyttfirman, men jag hade kanske önskat lite mer information från SigtunaHem under re-noveringstiden även om jag blivit väldigt väl bemött av projektledaren Stefan som alltid svarat på mina frågor. Och när jag kom in i lägenheten första gången kändes det verkli-gen jättebra och jättemysigt, säger Carina.

48

TRENDER & INREDNING

Låt färgerna flöda på uteplatsen

Enkla, klassiska möbler, lätta att flytta.

Runda, luftiga rislampor som tänds av

solen. Med små medel kan du göra ute-

platsen till ett levande och ljust uterum.

SigtunaHems trädgårdsdesigner Daniel

Terblanche har gjort i ordning en uteplats

vid en av SigtunaHems visningslägen-

heter på Västra Bangatan. Här får du

Daniels tips för att få uteplatsen i form till

sommaren.

Rama in stenläggningen med träplankor. Det är ett snabbt och enkelt

sätt att lyfta uteplatsen. Köp några meter träplank, gräv en ränna runt

stenläggningen och lägg ned plankorna.

Ordna enkel belysning med lätta rislampor som drivs med solceller.

Kan limmas i taket eller enkelt skruvas fast. Fler lampor i olika nyanser

och storlekar ger ett levande intryck. Lätta, klassiska möbler som en-

kelt går att flytta, fälla ihop och ställa undan när vädret ändras.

49

TRENDER & INREDNING

Odla din egen mat i planteringslådor – sallad, tomater, jordgubbar eller

paprika. Blanda upp med färgrika blommor, som till exempel solrosor.

Pallkragen är målad med träfärg för att rama in även planteringslådorna.

Ovan t.h.: Sätt trälister runt rabatterna, och låt former och färger på växter-

na variera. Här ses bollformade små buskar blandade med vita blommor.

För att undvika att uteplatsen blir ett

lager – fixa smart förvaring i en vit

sittbänk med vackra, mjuka kuddar

ovanpå. Utrymmet i bänken kan an-

vändas för källsortering eller förvaring.

” Färgvalet: rött, blått, grönt och turkost är vackert till sommaren. ”

50

TRENDER & INREDNING

Använd väggarna för att få plats med det du vill på balkong-

en. En hylla med förvaringsdel funkar fint för en mini-odling i

pappersmuggar. Kanske har du en liten balkong som lätt blir

belamrad med massa bråte? Med några enkla knep från Sig-

tunaHems inredningsdesigner Daniel Terblanche får du en fin,

funktionell balkong som du kan njuta av hela sommaren.

Vill du veta var inredning och växter till uteplatsen och bal-

kongen är inhandlade och vad de kostar, hör av dig till daniel.

[email protected].

Odla i liten skala på balkongen

Använd en hylla med förvaringsdel – då kan

du utnyttja även väggarna för förvaring och

odlingar.

Enkel billig, trätrall ger golvet ett lyft och får bal-

kongen att kännas varmare och mer bebodd.

Oavsett hur liten balkong du har kan du enkelt

odla växter i små pappmuggar: lägg frön i en bit

torv, plantera i större kruka när skotten tar fart.

Palmer och flerbladiga gröna växter bidrar till

lummigheten och känslan av ett grönt uterum.

51

TRENDER & INREDNING

Använd små, smidiga möbler

som du lätt kan fälla ihop och

ställa undan. Då blir känslan på

balkongen luftig och inte trång.

Bestäm dig för några färger du

vill använda, och låt dem åter-

komma i de olika detaljerna.

52

KULTUR & FRITID

53

KULTUR & FRITID

Välkommen till Mimers källa!

INVIGNINGEN SKEDDE I DECEMBER och sedan dess har det varit full fart. Och ut-budet av service är stort; här finns det nya biblioteket som också fungerar som skol-bibliotek, här hålls föreläsningar, kurser och studiecirklar och på medborgarkon-toret kan de boende i kommunen få svar på frågor om samhällets service. Frågorna kan handla om vad Försäkringskassan gör, hur dagiskön fungerar, vilka skolor som finns i kommunen eller hur det går till att bli svensk medborgare. Anne Berglund är bibliotekarie och samhällsvägledare på Mimers källa.

– Vi ska kunna guida medborgarna vidare och berätta var de kan hitta rätt blanket-ter eller vart de ska vända sig för att få mer information. Men det kan också vara sådana saker som att man inte kan använda en dator och behöver få hjälp att fylla i ett formulär, säger hon.

PÅ MIMERS KÄLLA finns även lokaler att hyra, och under den korta tid som gått sedan invigningen har här hållits både bröllop och dop. De seminarier som hittills genomförts har lockat stor publik, tros vitt skilda ämnen som ”att leva med epilepsi” och ”Steninges och Valstas historia”. Konferensrummen är efterfrågade och många elever använder lokalen för läxläsning.

– Vi har jättefina ljusa lokaler och vi finns i centrum, så det är mycket folk hela tiden. Det ska gå att komma hit och låna en bok el-ler bara ta en kopp kaffe och prata lite, eller hitta en tyst vrå för att plugga. Vi vill ju vara det öppna vardagsrummet för alla, säger Anne Berglund.

MEN ÄN SÅ LÄNGE ÄR MIMERS KÄLLA

bara i början av sin utveckling. Utbyggna-den är inte helt klar och under sommaren kommer det skapas en aktivitetsavdelning

Biblioteket, Valstasatsningen och ett nytt medborgarkontor –

allt finns numera samlat i en ny gemensam lokal i Valsta centrum.

Namnet är Mimers källa.

för både vuxna och barn, där även barn- och ungdomslitteraturen ska finnas.

– Vi försöker också fånga upp de önskemål som besökarna har. Till exempel har många efterfrågat hjälp med läxläsning, så nu kom-mer vi att erbjuda det. Vi ska fortsätta lära av varandra och av våra besökare, så man kan använda oss på bästa sätt, säger hon.

Anne Berglund, bibliotekarie och samhällsvägledare på Mimers källa:

MIMERS KÄLLA

PLATS: Valsta Centrum

INNEHÅLLER: Bibliotek, medborgar-

kontor och programverksamhet med

till exempel kurser och föreläsningar.

Lokaler att hyra.

ÖPPET: Måndag–fredag kl. 10–19,

lördagar kl. 10–15. Ibland erbjuds akti-

viteter även utanför öppettiderna.

54

KULTUR & FRITID

Nytt Sigtuna museum – till för alla

Ett museum till för alla – där många perspektiv får plats och där olikheter berikar varandra.

Det är ambitionen när Sigtuna museum öppnas för allmänheten igen.

I NÄSTAN TVÅ ÅR har Sigtuna museum varit stängt för renovering, och när det nu öppnar igen har hela byggnaden fått en rejäl ansikts-lyftning. Ted Hesselbom är museichef.

– Nu kan man röra sig i hela museet med rullstol och vi har ny modern teknik. Och med det nya magasinet i Til har vi fått mycket mer utrymme. Arenan som är öppen för allmänheten har blivit dubbelt så stor, säger han.

ATT SIGTUNA MUSEUM är till för alla ska synas i stort som smått. En viktig symbol-handling är att flagga på alla minoritetsdagar, och minst lika viktigt är att kunna attrahera såväl nysvenskar som erfarna arkeologer och anpassa utställningarnas språk och uttryck för målgrupper med olika kunskapsnivåer. Att vara ett öppet och nyfiket museum handlar också om att se historien ur nya per-

spektiv, och förstå att det inte finns endast en objektiv sanning om vår historia, utan en mängd olika tolkningar. Att två kvinnor i en grav skulle kunna vara lesbiska föresvävade inte arkeologer på 1800-talet. Idag är det en vanligare teori. Men vem vet vad som är rätt tolkning?

–Vi måste våga se att våra tolkningar är en del av en tidsanda, och att historiska tolk-ningar och våra samtida tolkningar kan vara lika fel, eller lika rätt.

DET NYA MUSEETS BASUTSTÄLLNING ska handla om hela Sigtuna och alla tidsepoker – inte bara om Sigtunas storhetstider, utan även om tider av lågkonjunktur och andra mindre omtalade historiska skeenden. Ted Hesselbom nämner som exempel den utred-ning som nu pågår om en massgrav som hittats i Sigtuna, en grav vars gränser flyttats

” Att Sigtuna museum är till för alla ska synas i stort som smått ”

Ted Hesselbom, museichef.

55

KULTUR & FRITID

över tid. Först låg graven utanför kyrkogår-den, sedan flyttades kyrkogårdens gränser så att graven innefattades.

– Vi har många invånare som kommer från länder där det råder krig och där det skapats massgravar. Här har vi en liknande grav från 1000-talet. Kanske var det här människor som inte ville bli kristna? Och varför flyt-tades gränserna? Att kunna berätta den här historien och samtidigt bidra i samhällsde-batten, ja, då blir det optimalt.

BASUTSTÄLLNINGEN KOMMER att skapas under två års tid, med hjälp av en mängd olika referensgrupper.

– Det kan bli komplicerat och vi kom-mer att behöva hjälp att välja och välja bort. Därför jobbar vi mycket med referensgrup-per, där alla som vill får vara med. Vi vill ha så mycket delaktighet som möjligt och kom-

SIGTUNA MUSEUM

ADRESS: Stora Nygatan 55 i Sigtuna

På museet finns en unik samling med

arkeologiska fynd från Sigtuna stads

historia.

Till museet hör också Sigtuna Rådhus

från 1700-talet, Lundströmska gården

från 1800-talet samt Borgmästargår-

den från 1900-talet.

INVIGNINGSUTSTÄLLNING:

Trä – tiden är ingenting. 1000 år av

arkeologi, konst, kulturarv och design.

mer ha olika expertgrupper, forskargrupper, barngrupper och minoritetsgrupper med i arbetet, säger Ted Hesselbom.

Hela museet kan nu utnyttjas och arenan som är öppen för allmänheten har blivit dubbelt så.

56

KULTUR & FRITID

RUSNING TILL BURGER BISTRONNärproducerat, hemmagjort och fyra hamburgare på menyn. Det fanns de som tvivlade

på idén när Burger Bistron öppnade för knappt ett år sedan. Men konceptet är en succé

och gästerna kommer långväga ifrån.

Emma Sandell och Pala Wahab har satt hamburgaren på kartan i Märsta.

DEN ENDA MARKNADSFÖRING de gjorde var via sociala medier och kompisar, men ganska snabbt efter att de öppnat fick de byta köttleverantör, eftersom bonden de samarbetade med i Norrtälje inte kunde le-verera så mycket kött som de behövde. Det kom helt enkelt fler kunder än beräknat. Emma Sandell jobbar i servisen och var med från början. Tanken var att hon skulle jobba tre dagar i veckan och vid behov.

– Men det blev heltid direkt, och nu har vi anställt fler, säger hon och skrattar.

PALA WAHAB OCH HANS KOMPIS Alex-ander tyckte att det saknades ett riktigt bra hamburgerställe i Märsta där de är uppvux-na. De längtade efter hamburgare gjorda på bra, närproducerade råvaror, utan inslag av halvfabrikat. Sagt och gjort. Idén om Burger Bistron var född.

– Det var en chansning. Vi öppnade i juli förra året och hade en vecka på oss att testa recept. Så vi bjöd in alla våra kompisar och lagade hamburgare till dem för att se vad som funkade, säger Pala.

57

KULTUR & FRITID

Pala Wahab lagar veckans burgare, med majonnäsgurka och potatismos.

EMMAS BURGARE

Närproducerad högrev (70 procent) och oxbringa

(30 procent) från närmast möjliga gård

Bröd från RC Chocolat eller hemmagjort

hamburgerbröd

Cheddarost 1 skiva

Hemmagjord hamburgardressing (recept nedan)

Hemmagjord majonnäsgurka (blanda gurkstavar

eller riven gurka i majonnäs)

Sallad

Hemmagjort potatismos (potatis, mjölk, smör, salt,

vitpeppar)

Rostad lök

DRESSING

Majonnäs

Ketchup

Senap

Cayennpeppar

Paprikapulver

Lökpulver

Vitlökspulver

Ananasjuice

Inlagd gurka

MILKSHAKE

150 ml mjölk

2 1/2 kula glass (på bild, Ben & Jerrys Cherry

Garcia)

Blanda i mixer i 7 sekunder.

I DAG ÄR DE TOTALT FEM SOM JOBBAR på rullande schema, och de serverar i genom-snitt 100 hamburgare om dagen. Det går att köpa hem take-away, men det går inte att boka bord och det har hänt att gästerna fått vänta när personalen helt enkelt inte hunnit med. Men stämningen är ändå bra, menar Emma.

– Jag tror de flesta känner att vi som jobbar här tycker att det är jättekul. Och är det någon som fått vänta en stund brukar de ändå säga att det var värt det, eftersom de tycker att det är så sjukt gott, säger hon och Pala fortsätter:

– Det är det som är så motiverande, att hela tiden få höra att de som kommer hit tycker att det är så gott.

SMAKEN ÄR VIKTIGAST, och därför är även hamburgerbrödet närproducerat. Varje morgon levereras färskt, specialbakat bröd från RC Chocolat i Sigtuna. Dressingen gör

FAKTA BURGER BISTRO

Adress: Stationsgatan 1, Märsta

Meny: Tre hamburgare på menyn +

veckans burgare som varieras.

de själva på plats, och nyligen fick de även möjlighet att bli en av få franchisetagare i Sverige för glassmärket Ben & Jerrys, vars produkter är Fairtrade-märkta. Idag har Burger Bistron många stammisar, men också många gäster från grannkommunerna och från Stockholm. De får ofta höra önskemål om att de borde öppna fler restauranger. Det pratas om hamburgarna på bloggar och hamburgerforum.

– Vi hade till och med en gäst som sa att han hade hört talas om oss i London, säger Emma.

58

ÅKES STRÖVTÅG

Vykortsmotiv från Sigtuna

av Åke Ekdahl

UNGA GERTRUD, som skickade vykortet, var inte den enda Sigtunaturisten under förra seklet som kände behag av att besöka Sigtuna. I Glimtens Strövtåg har vi gått igenom 500 gamla vykort med Sigtunamotiv där turister lovsjungit och prisat Sigtuna under åren 1902 till 1960*. Det var då turismen tog fart, när vanligt folk fick råd att resa också för rena nöjet att upptäcka något spännande. Inte bara till kurorter och hälsobad för de välbesuttna.

DE KOM MED TÅG TILL MÄRSTA och tog den anslutande ”tobaksbussen” med rökupé till Stora torget i Sigtuna, de cyklade på mils-långa turer när svenska folket fick sin första lagstadgade semester i 12 dagar sommaren 1938, de vandrade långt med Sigtuna som mål för en upplevelse som de längtat efter.

DE RESTE I SPÅREN PÅ DE PILGRIMER som redan under medeltiden vallfärdade till S:t Olofs kyrka och som kanske övernattade i pilgrimsstugan. En timrad pilgrimsstuga låg kvar vid S:t Pers kyrkoruin ända in i vår tid.En husmodersförening från Uppsala kom med 26 deltagare i fem bilar 1930 för att gå på kurs. Men det var först på 1950-ta-let som bilturisterna blev vanliga. Under krigsåren gjorde de flesta sin Sigtunaresa på cykel. Några tog in hos Nanna Lindgren

och Ludvig Richnau på pensionat Sandsborg eller Sigtunastiftelsen, vandrarhemmet eller på Stadshotellet som öppnat 1909.

SENARE BESÖKARE HADE ANDRA ambitio-ner med sitt Sigtunabesök. Många sökte sig till internatläroverken och andra institutioner för utbildning och konferenser som byggdes på Sigtunas många kullar. Där fanns Sigtuna-skolan för enbart pojkar och Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk för båda könen.

ÄLDSTA SKOLAN VAR Sigtunastiftelsens folkhögskola och 1922 grundades Svenska kyrkans lekmannaskola. Under de följande decennierna tillkom fler inrättningar för utbildning och vård.

Eldsjälen bakom Sigtunastiftelsen 1917 var Stockholmsbiskopen Manfred Björkquist som fick en gata genom Sigtuna uppkallad efter sig när han dog 1985.

TURISTERNA, SOM KOM PÅ upptäcktsfärd, kikade nyfiket på de pittoreska gränderna, det söta lilla rådhuset från 1700-talet, de tusenåriga och spännande kyrkoruinerna. De förvånades över Sigtunas alla vikingatida runstenar och kungliga historia. År 1935, när Svenska turistföreningen fyllde 50 år, skrev författaren Sigfrid Siwertz om småsta-dens charm och möjligheter:

”Framtiden och det förgångna kunna i småstadens idylliska inramning mötas vackert och meningsfullt. Eller vad sägs exempelvis om internatskolornas muntra och gälla pojk-röster ekande mot ruinkyrkornas gamla grå försvarstorn i det lilla förträffliga Sigtuna”.

SIGTUNABESÖKARNA VALDE sina vykorts-motiv från Sigtuna med omsorg. Kyrko-ruinerna var populärast. Därefter följde Sigtunastiftelsens maffiga byggnader för Hum och Lekmannaskolan, särskilt populära vykort bland alla dem som studerade där. Vyer från Stora gatan, torget med rådhuset, Mariakyrkan, Malmgatan och Stadshotellet valdes ur många olika vinklar.

I GAMMALDAGS SKRIVSTIL förmedlades hälsningar till nära och kära, ibland kortfat-tat när skrivförmågan tröt, andra gånger utförligt som små reseberättelser.

”VI ÄR I STORA VÄRLDSSTADEN SIGTUNA”

skriver en värnpliktig soldat lite ironiskt 1910. Men vanligare var det ymniga ordflö-det av förtjusning. Besökarna gillade entydigt vad de såg. ”Den illustra lärdomsstaden”, ”den idylliska staden”, ”en förtjusande idyll som påminner om Visby med sina ruiner”, ”den goda staden Sigtuna”, ”Drakes vackra trädgård”, ”den gamla staden”, är några ex-empel under 60 års vykortsförfattande.Ett vykort daterat annandag pingst 1925 hade en hänförd hälsning, ”utfärd till Sig-tuna. Så ljuvligt täpporna är fyllda av blom-mande äppelträd och syren”. År 1910 skrev en ung dam till sin väninna ”var på dansba-nan för en stilla vals, ska dit ikväll igen”. En annan ung kvinna berättar att hon ”flirtat med portiern på Statt” för att få någonstans att bo. Ett kort meddelande 1945 löd: ”ring mig, numret är Sigtuna 96”.

”Här är skönt och vackert, men nog kan man längta efter kossor o.

kalvar. Höns finns här tydligen, för tuppen gal om mornarna.”

Så skriver en ung turist i Sigtuna hem till familjen. Året är 1944.

Portot på vykortet är 10 öre. Det är sommar och vackert väder. Den

lilla sommarstaden känns behaglig. Men inte är det som hemma på

gården, även om här finns några höns och tuppar i gränderna.

*Vykorten är insamlade av Sigtunabon Martin Karlsson.

59

ÅKES STRÖVTÅG

Lindarna på Stora torget framför 1700-talshusen orsakade en segsli-

ten strid på 1950-talet.

Turisterna i Sigtuna år 1910 såg rådhuset så här. Draghästar betade av grä-

set på Stora torget. Träden framför rådhuset vållade problem. Här huserade

stadens magistrat och rådhusrätt med två finkor, en för vardera könet.

Rådhusrestaurangen intill Rådhuset revs 1956

trots protester. Här fanns på 1930-talet också

ett populärt ölkafé. Huset användes också tidvis

som skola, sinnessjukhus och flyktingförläggning

under andra världskriget.

60

ÅKES STRÖVTÅG

De första bilturisterna sågs på 1930-talet på

Stora gatan.

Under tidigt 1900-tal kom turisterna med tåg till Märsta och därifrån med

den så kallade ”tobaksbussen som hade särskild rökkupé.

Den turistande husmodersföreningen

drack kaffe på Stadshotellet. Tjugosex

glada damer i fem bilar på utflykt på

1930-talet.

En av eleverna i Sigutna berättar om livet

på en internatskola 1943.

61

ÅKES STRÖVTÅG

Stora gatan, som haft samma läge sedan stadens byggdes för tusen år sedan, blev ett turiststråk.

Här är hörnet vid Lilla torget där Systembolaget ligger idag.

Klosterkyrkan från 1200-talet, Mariakyrkan, fotograferad från Kvarnber-

get och dåvarande Sigtunaskolan. I bakgrunden ses Klockbacken och

Sockenstugan.

Kallbadhuset nedanför Laurentii gränd och Drakegården byggdes

1923 och revs 1941. Entré 10 öre för både damer och herrar.

Vita villan eller Stadshuset, denna märkliga byggnad från 1880 skapades

av en arkitekt med stora drömmar efter en resa till Argentina. Här blev

senare sjukhem och därpå lokal för dåvarande Sigtuna stads styrande

drätselkammare.

Höga utsiktspunkter var populärt bland det tidiga 1900-talets turister.

Här ses Stadshotellet och Lilla torget.

62

ÅKES STRÖVTÅG

I november 1906 skriver signaturen EG och

berättar att här är hennes bostad framför

S:t Pers ruin. Kanske blir det ingen resa

för avsändaren denna gång eftersom isen

kanske lägger sig på Sigtunafjärden.

S:t Pers ruin efter gamla biskopskyrkan

från 1100-talet är kanske det populäras-

te motivet som turisterna vill förmedla

från sina Sigtunabesök under det tidiga

1900-talet.

Den 24 mars 1928 var en härlig vårdag

när denna turist vandrade fyra mil från

Tureberg till Sigtuna.

Skicka ett vykort du med!I detta nummer av Glimten får du två vykort

med fina motiv över Nya Valsta. Skicka en

härlig sommarhälning till någon du gillar.

63

SIGTUNA KULTURFÖRENING

Vem är det som städar, undrar Karen Salmose i sin artikel om ett renligare hem.

Ett renligare hem – vem städar?Att städa har kommit på mode. I tidningar, och även i det här numret av Glimten, ges tips om hur man

gör och vilka medel man använder. I TV tävlar både män och kvinnor i städning, bäst är den som

gör rätt och som städar fort. Det går ganska bra att städa i dagens läge när man har tillgång till nya

tekniska hjälpmedel, som till exempel en motordriven fönsterputsare. Den gjorde mina fönster rena

på nolltid utan något som helst efterarbete och då blir det tid över för en kopp kaffe. Men vem är det

som städar? Annat var det förr.

av Karen Salmose

I BÖRJAN PÅ 50-TALET FANNS inga revolu-tionerande hjälpmedel. Som hemmafru med två små pojkar blev det handtvätt. Bostaden var liten och hade kakelugn. Att hålla ett sådant hem rent och snyggt var tungt och särskild mycken hjälp fick man inte av den äkte hälften. Det förväntade man sig heller inte. Hemarbete var inte manligt. Han skulle som regel helst komma hem till ett rent och prydligt hem med välartade barn. Ja, barnen skulle helst inte spilla på sig. Min hemmafru-

tillvaro var inte olik andras, men den blev för egen del ganska kort.

ATT HÅLLA RENT, laga god mat, baka och sköta barn var precis lika viktigt för en ensamstående mamma med förvärvsarbete. Jag fortsatte städa och gno och så gjorde nog de flesta av oss kvinnor. Vi blev dubbel-arbetande, men städningen satt i ryggmär-gen. Arvet gick från mor till dotter. Min mor, som hade förlorat två småsyskon i

spanska sjukan, var rädd för sjukdomar och blev extremt renlig av sig. Att hålla rent och snyggt gjorde dig också till en ärbar och redig kvinna.

MINST TVÅ GÅNGER OM ÅRET skulle det storstädas. Då skurades, putsades och lufta-des det. Mattor, gardiner, filtar och täcken tvättades. Särskilt fint skulle det vara när långväga gäster kom. Jag minns från mitt föräldrahem, när vi ett år före andra världs-

64


krigets utbrott, fick besök av min moster och familj från Amerika. Det var något väl-digt stort, så då fick vårt hem genomgå ett renlighetsbad. Mycket av min mors städmani bar jag länge med mig och storstädning två gångar per år är fortfarande ett måste även för hennes dotter.

I LITTERATUREN utelämnades sällan städ-ningen. Författaren Kristina Sandberg har i sin trilogi om hemmafrun Maj på ett tydligt sätt beskrivit husmors renlighet. När Maj för första gången skall träffa sin blivande måg”…blir det liksom extra fart på städningen. Maj jobbar hela dagen med våningen, dam-

mar, blankar, dammsuger och torkar parket-ten och köksgolvmattan…, snyggar till på toa, byter smutsskårade tvålbitar mot nya… när han gått hem ska hon lägga dit de gamla igen…”(Liv till varje pris s 459) Det gällde att göra ett gott intryck på en eventuell ny släkting.Maj levde i 1940–50-talets tankar kring hy-gien, städning och kvinnlighet och hade fullt upp med det. Hon kom aldrig att delta i den feministiska kampen.

MÄNNEN HADE TIDIGARE lätt för att ned-värdera det där hemma och det var otänk-bart med deras hjälp i de husliga göromålen.

Enligt den amerikanska författaren Betty Friedan var hemmafrun fångad i ett slags koncentrationsläger. Hon skulle vara till lags och ständigt uppassande. Under 60-talet började hemmafruns liv sättas i fokus. Karin Mannheimer berättade 1969 i sin Rapport om hemmafrun Margot, som i mer än 15 år hade arbetat hemma utan lön och sedan på ålderns höst blivit lurad på stora delar av sin pension.

PÅ 70-TALET BÖRJADE FEMINISMEN

genom Grupp 8 ta form. Städning var inte värderat och ändå var det ett av de tyngsta arbeten en människa kan ha, säger Ebba Witt

Författaren Kristina Sandberg har i sin trilogi

om hemmafrun Maj på ett tydligt sätt beskrivit

husmors renlighet på 40- och 50-talet.

” I dagens samhälle, när det flesta kvinnor arbetar utanför hemmet, får de ändå ofta ta sig an hemarbetet.”

Foto: Pressbild Nordstedts förlag

65


Brattström i sin senaste bok ”Stå i bredd”. Flera kvinnor var nu ute i arbetslivet, fick egna pengar och krävde rättvisa. Nu ställdes större krav på männen. På teatern och i

litteraturen satte det sina spår bland annat hos Maja Eklöf, som i sin bok ”Rapport från en skurhink” på ett mycket realistiskt sätt beskrev sitt tunga arbetsliv som städerska. Att både städa hemma och borta var inget nytt, men nu hade

det blivit ett yrke och kallades lokalvårdare. Kanske passande med tanke på att hemma-fruarna vårdade ömt sakerna i hemmet till glädje för eftervärlden.

MEN SAMHÄLLET FÖRÄNDRAS och det tar sig uttryck i vår vardag. I dagens samhälle, när de flesta kvinnor arbetar utanför hem-met, får de ändå ofta ta sig an hemarbetet, även om männen i den yngre generationen inte är helt ovilliga att gripa till skurborsten. Några tar hjälp av RUT, men trenden att estetisera, som nu sker i det privata genom magasin, tidningar och TV med visning av läckra, vita och sparsmakade hem kan ge

kvinnor skuldkänslor över den egna sjab-bigheten (DN). Inget får ligga framme, allt stuvas in i garderober. Blankt och tjusigt skall det vara. Kan den trenden ge männen en kick, så de får lust att städa när prylarna blir färre och tekniken bättre.

ATT STÄDA BEHÖVER INTE alltid vara trist. När skådespelaren Ingrid Bergman spelade in sina filmer i Italien blev städningen hennes bästa avkoppling efter en lång och stressig filminspelning. Och hur skönt är det inte att efter avslutad städning kunna sätta sig ner i ett rent och väldoftande hem och ta sig en kopp kaffe.

På 70-talet var flera kvinnor ute i arbetslivet, fick

egna pengar och krävde rättvisa. Nu ställdes

större krav på männen, skriver Ebba Witt Bratt-

störm i sin bok ”Stå i Bredd”.

” I dagens samhälle, när det flesta kvinnor arbetar utanför hemmet, får de ändå ofta ta sig an hemarbetet.”

Foto: Pressbild Nordstedts förlag

66


Toni Graalheim en tänkande konstnärToni Graalheim är konstnären som fokuserar på sitt inre liv och skapar konst av

det. Han har prövat på mycket i livet, men längtade alltid tillbaka efter något,

som han fann i det andliga. Han påverkades av mysticism, utbildade sig till ho-

meopat med egen mottagning, gick Konstfack och blev slutligen bildlärare. För

Toni var aldrig själva målet det viktigaste i livet, utan processen på vägen dit.

av Karen Salmose

TONI GRAALHEIM FÖDDES 1952 i en traditionell arbetarfamilj i Motala. Modern var hemmafru och bra på hantverk. Hon dog tidigt i cancer. Fadern, som var telearbetare, var länge sjuk och gick bort i en yrkessjuk-dom. Hans yngre bror har både en musika-lisk och konstnärlig ådra.

– Jag klinkar gärna på gitarr men på gehör, säger Toni, jag når aldrig upp till min brors nivå. Det musikaliska ligger i släkten.

17 ÅR GAMMAL LÄMNADE TONI Motala och började estetisk linje på Folkhögskolan i Skinnskatteberg. Det var också där han träffade sin fru. De fick två barn och flyttade till Göteborg.

– Där försökte jag anpassa mig, sä-ger Toni. Jag ville gå på Konstfack, men

började aldrig på grund av att den var så politiserad. I stället gick jag en ettårig konstutbildning och målade och tecknade under tiden.

– I det revolutionära 70-talet jobbade jag med bild på dagarna, endast avbruten av långa möten och målade på nätterna. Sedan kom jag att tillhöra ett gäng, som kallade sig ”Alingsåsgruppen”. Vi arbetade med ett kommunistiskt förlag. Med den gruppen ställde jag även ut i Göteborg.

TONI BLEV TIDIGT VEGETARIAN av andliga skäl för att han inte ville medverka till att döda djur. Han målade och hade tillfälliga jobb som städare och fabriksarbetare och levde ett hippieliv. 1971 ställde Toni ut i ”Unga målare i Västmanland” i Västerås.

SOM DEN SÖKANDE MÄNNISKA TONI var kom han in i andlighet. Den fanns också i hemmet. Föräldrarna var spiritister. Det påverkade både Toni och hans bror.

– Jag längtade efter Gud Jag mötte en grupp människor som hade samma längtan och fick svar på mina frågor. Indisk ayurveda var ett område som intresserade mig. Det var som att hitta hem.

TONI UTBILDADE SIG TILL HOMEOPAT och polaritetsterapeut, hade en egen mottagning tillsammans med en kollega. Han hade skaf-fat sig vissa erfarenheter från ett sommar-jobb på mentalsjukhus som mycket ung. Där kunde det gå väldigt våldsamt till.

– Jag skilde mig, träffade en ny kvinna och flyttade till Hälsingland. Hon jobbade

67


med grafisk formgivning. Jag höll på med hantverk, snidade och reparerade huset. Vi fick tre barn.

– Mitt familjeliv har väl inte varit så lyckat. Jag har avverkat två äktenskap men har fem fina barn med konstnärliga anlag och bor numera i en bostadsrätt tillsammans med en gammal katt. Har nära till skogen, lugnt område och har bra grannar, men är ändå sugen på att flytta ut på landet, säger Toni.

1996 BÖRJADE TONI PÅ KONSTFACK – bildlärarutbildningen. Det blev att pendla i tre år. Sedan blev det flytt till jobb som bildlärare i Sigtuna och hans fru började plugga grafisk design, som hon blev mycket duktig i.

– Rent mentalt öppnade tiden på Konstfack en ny väg för mig, säger Toni, och det märktes inte minst i min konst. Jag gillar det som utmanar och fascinerades av insekter, som jag målade. Tekniken att måla i olja lärde jag mig själv och jag anser inte att det är så viktigt att hålla mig till en stil. Det jag gör kommer inifrån, sett genom mina ögon.

TONI FASCINERAS OCKSÅ AV NATUREN. Han går mycket i skogen, badar gärna på vintern och tolkar allt han ser. Den andliga världen anser han finns mitt ibland oss. Nu-mera betraktar han sig själv som en naturlig ockult människa.

– Jag söker också kvinnligheten hos mig själv, säger Toni. Grupp 8:s kamp för jämlik-

het på 60–70-talen påverkade mig mycket och fick mig att ifrågasätta min manlighet. Jag ville inte vara den där mannen jag såg i samhället.

TONIS FÖREBILD ÄR ROY FRIBERG, teck-nare och teaterdekoratör på stora format i grafit/ blyerts framsuddade med suddgum-mi på tandläkarborr. Mycket suggestiva och starka bilder!!!

TRE SEPARATA UTSTÄLLNINGAR har Toni haft och ingått i flera samlingsutställningar som till exempel Edsvikens och KONST NU, där han två gånger har vunnit silverme-daljer för sina målningar. Toni är sedan flera år medlem i Sigtuna Kulturförening.

Ovan: Liv och lust målad med olja på duk.

T.v.: ... som att skala en lök målad med tusch/

akvarell på papper.

68


SIGTUNA KULTURFÖRENING SOMMARPROGRAM 2015

JUNI

Lördag 6 juni VALSTADAGEN vid

Vattentornet. Sigtuna Kulturförening

deltar med konst, hantverk och infor-

mation. Vi bjuder på kaffe med bulle.

Kom och besök oss!

Söndag 14 juni SPELMANSSTÄMMA

på Droppsta. Spelemän kommer från

hela Mälardalen. Ta ditt instrument

och kom! Kaffe, glass och korv finns

att köpa.

AUGUSTI

Lördag 1 augusti till söndag 30 augusti

KONST- OCH HANTVERKSUTSTÄLL-

NING på Kulturgården, Sigtuna stad.

Datum 1—15 augusti och 15—30

augusti. Konstlotteri. Vernissage 1 och

15 augusti. Öppet alla dagar utom

måndagar. Exakta tider se

www.sigtunakulturforening.se

Lördag 22 och 23 augusti

LITTERATURFESTIVAL på Kulturgår-

den, Sigtuna stad. Den 22 augusti

kl. 15 underhåller Joel och Fanny. Kl.

15.30 kommer författaren Therese

Bohman och har samtal om sin roman

”Den andra kvinnan”.

Den 24 augusti kl. 15 klassisk musik

med Samuel och Johannes Kazen Or-

refur. Kl. 15.30 berättar författaren Elin

Lucassi om sitt författarskap.

Lördag den 30 augusti kl. 16 i Maria-

kyrkan Jazzkonsert

SEPTEMBER

Lördag 14 september till lördag 14 no-

vember KONST NU 2015 på Konsthall

Märsta. Vernissage 16 september. För

vidare information se www.sigtunakul-

turforening.se.

OKTOBER

OPERA ”Maskeradbalen” Steninge

Slottsgalleria.

Samarbetspartner: Sigtuna kommun,

ABF NSS, Märsta Bibliotek, Konsthall

Märsta, Unikultur, Kultur-

stugan med flera.

NOVELLER, en tunn liten bok, av Jan Fri-

degård med dedikation av författaren fann

jag i bokhyllan. Det var år 1964 på Nordens

folkhögskola Biskops-Arnö, som han föreläste

för oss elever. Han berättade om spiritismen

som han var mycket engagerad i. Erling Tor-

fason, elev från Island, som sedermera blev

min make, berättade om det han visste om

spiritismen, som var välkänd på Island. Just

nu kommer jag inte ihåg samtalet utan jag

var mest hänförd över Jan Fridegårds resliga

gestalt och djupa röst och att vi fick sitta och

samtala med honom vid samma matbord.

SARA LIDMAN träffade jag på en toalett på

ett seminarium i Vörå, Finland. När vi tvättade

våra händer så säger jag till henne: att jag

hoppas hon stampar med eftertryck på golvet

när hon säger något viktigt som hon brukar

göra. Då skrattade hon och sa; ja men då har

du hört mej förr. Ja, sa jag och jag kan höra

dej hur många gånger som helst. Då log hon

mot mej när vi torkade händerna.

NOBELPRISTAGAREN Tomas Tranströmer

var min gästlärare på Uppsala universitet. Jag

fick en utskällning, inte av Tomas Tranströmer,

utan av en annan elev som hade ordnat ett

elevmöte och jag kunde inte med, eftersom

jag var ensamstående med barn. Jag sa: Jag

är här nu. Ett skratt i rummet och Tomas rara

leende förstärkte den stunden och när vi se-

nare har träffats på poesiaftnar har han hälsat

glatt och igenkännande.

EN ANNAN NOBELPRISTAGATE Josif

Brodskij var i Stockholm på Moderna Museet

19 mars 1978. Jag köpte hans diktsamling

och fick hans dedikation., helt oläslig, stora

bokstäver som fyllde hela sidan. Magiskt.

Diktsamlingen heter ”Oas i öknen” och var

utgiven av FIBs lyrikklubb.

JAG KYSSTE BJÖRN RANELID i en foajé

och deckarförfattaren Kjell E. Genberg under

en björk, men till dessa båda herrar får jag

återkomma vid ett senare tillfälle.

DEN FÖRFATTARE, som har satt mest avtryck

i mitt diktande är Helmer Grundström därför

vill jag berätta om honom.

HELMER GRUNDSTRÖM är död sen länge.

Jag träffade honom på 80-talet på en förfat-

tarstämma och vi fick bra kontakt. Det blev en

kort och vänlig vänskap. Jag hade debuterat

1979 med boken ”Bröllopet” och han dedike-

rade i sin bok, ”De vitnande benen på Gallo

fjäll” till mej. Helmer blev så förtjust över mina

två LL-böcker ”Bröllopet” och ”Flickan och

mästaren” att han köpte 10 exemplar och gick

och sålde dem i Gamla stan, där han fått ett li-

tet tillhåll från Kulturförvaltningen i Stockholm.

Helmer Grundström var illa sedd i sin hem-

kommun Dorotea och i synnerhet i sin hemby

Svanabyn där han föddes. Efter att han

utkommit med ”Gallo fjäll” där han dissekerar

människan, folket i byarna, men framför allt

sej själv, sågades han längs med fotknölarna

av både folket och kritikerna och flydde till

Stockholm där han hade sina själsfränder.

Han var feminist innan ordet stakades ut. Han

var fredsaktivist och skrev mot krigets och fat-

tigdomens fördärv. Han värnade om miljön

Helmer Grundström; Läs hans dikter, det ljuder

en sällsam klang över myr och mo. Han är en

stor lyriker med sina till synes enkla ord men

djupa innebörd. Jag blir alltid lugn och säll när

jag läser honom i dag.

Katarina Torfason

MÖTEN MED KÄNDA FÖRFATTARE

av Katarina Torfason

Jag började rensa i mina bokhyllor och hela mitt författarliv med mö-

ten, seminarier, skrivarkurser, författarförbundets stämmor ramlade

över mej, minnen och åter minnen

69

KULTUR & FRITID

Vad är en stad?

NÄR KONSTHALL MÄRSTA och biblioteket invigdes för drygt ett år sedan, och café och Kulturskola nu i januari, var idén att huset med alla verksamheter skulle bidra till att forma ett nytt Märsta centrum. Och kanske i förlängningen även en ny stad.

– Många som bor här har inte sett Mär-sta som en tydlig stad, i jämförelse med till exempel Sigtuna stad, som ju är Sveriges äldsta stad. Därför tyckte vi det skulle vara intressant att med utgångspunkt från huset här undersöka vad det är som formar ett samhälle och en stad, både vad gäller arki-tektur och människorna som bor här, säger Ingela Hermansson, curator för Konsthall Märsta.

DEN PEDAGOGISKA DELEN är ett viktigt inslag i Konsthall Märstas verksamhet, och konsthallen har en ateljé som används flitigt av både barn, ungdomar och vuxna. I samband med utställningen Staden anordnar även Konsthallen ett konstkollo för barn och ungdomar och en konstskola. Förhoppningen är att de båda utställande konstnärerna ska kunna delta med workshops i illustration och betonggjutning. Under tiden som utställning-

Det är Konsthall Märsta som ställer frågan i nya utställningen Staden. Konstnären Simon Anund visar sin

konsumtionskritiska betongstad och tecknaren Mattias Adolfsson sina fantasifulla, humoristiska stadsbilder.

en Staden pågår öppnas även en ”stadsateljé” i en lokal på Centrumtorget i Märsta, en ateljé som även ska ha sin verksamhet utomhus.

– Stadsateljén är öppen för alla som vill delta. Jag hoppas att vi kan inspirera besökarna att ställa frågor kring vad ett samhälle är och vad en stad är. Halva Märsta centrum är ju rivet nu, så vi hamnar mitt i processen av att riva hus och bygga nya hus och ombyggnationen kommer pågå under flera år. Kanske kommer de som besöker vår ateljé vara med och påverka utvecklingen, vi kommer i alla fall samla in alla synpunkter, säger Ingela Hermansson.

SIMON ANUND, KONSTNÄR, ställer ut verket Fragile. 430 betongskulpturer gjutna i förpackningsmaterial.

– Jag blev fascinerad av hur mycket frigolit och cellplast som finns i alla förpackningar och som bara slängs. Jag började googla på hur mycket det var. Siffrorna visade på ton, men frigolit väger ju ingenting, så jag undrade hur mycket frigolit ett ton är? Jag gjorde en volymuppskattning, så utställningen är ett visuellt experiment som visar en skalenlig stad gjuten i förpackningar, som motsvarar Europas årsproduktion av frigolit.

MATTIAS ADOLFSSON, tecknare boende i Sigtuna, ställer ut stadsbilder

– Jag jobbar väldigt intuitivt och lustfyllt, för det mesta är det fantasin som får styra. Jag försö-ker förmedla glädje och humor med mina bilder. Vi lever i en turbulent verklighet med mycket elände, och jag vill kanske visa upp en gladare sida. Det har ju varit en otrolig process av att vitalisera Märsta centrum och jag önskar att Konsthallen, Kulturskolan och biblioteket kan vara en start till en större känsla av stad i Märsta. Jag hoppas många hittar till utställningen.

Utställning på Konsthall Märsta

UTSTÄLLNINGEN STADEN PÅ KONSTHALL MÄRSTA 23 MAJ–5 SEPTEMBER

Måndag–torsdag kl. 10–19, fredag kl.

10–18, lördag kl. 10–15, söndag stängt

ÖPPETTTIDER 15 JUNI–15 AUGUSTI:

Måndag–torsdag kl. 10–18, fredag kl.

10–17, lördag kl. 10–15, söndag stängt

Avvikelser se www.sigtuna.se/konsthall

Ingela Hermansson, curator för

Konsthall Märsta

”Fragile”, konstverk

av Simon Anund

”Stadsbilder” av

Mattias Adolfsson

70

KULTUR & FRITID

UNDER FÖRRA ÅRET RENOVERADES Wenngarn och idag är slottsbyn en plats för en mängd olika aktiviteter. Hit kommer bröllopspar för att gifta sig och ha fest, fö-retag har konferenser här och dagisgrupper och skolklasser kommer hit på utflykt. På sommaren visas utomhusbio på slottsteras-sen. Och från och med i vår går det alltså att hyra en odlingslott på Wenngarn. Totalt finns 100 lotter, 8 kvadratmeter stora, till en kostnad av 800 kronor för säsongen 2015.

– Slottsparken är en av Sveriges första barockparker från 1600-talet. Vi vill göra den levande och tillgänglig för alla, och vi odlar själva till vår restaurang och humle till bryggeriet. Nu vill vi att fler ska få odla här, eftersom det blir färre och färre kolonilot-ter samtidigt som intresset för odling ökar, säger Emelie Åstrand, marknadsansvarig på Wenngarn.

TORA OLSSON ÄR ANSVARIG för odlingslot-terna och berättar att det egentligen inte finns något man inte får odla på Wenngarn. De enda reglerna är att odlingen ska vara ekolo-gisk, och att bara använda naturmaterial för till exempel klätterställningar för växterna. Men vissa saker kan vara mer lättodlade än andra, beroende på jordens kvalitet.

– Vi finns på en gammal sjöbotten vilket innebär att det är ganska kompakt lerjord. Så vill man odla potatis och morötter får man kanske bygga upp en liten odlingsbädd. An-nars kan man odla massor med olika saker, zucchini, bönor, sallad, det växer jättebra. Eller blommor, säger hon.

DEN SOM SAKNAR EN LOTT ATT ODLA PÅ, och som vill odla i slottsmiljö på kulturhisto-risk mark, bör alltså söka sig hit. Hela slotts-trädgården är på 2 hektar och innehåller idag

ODLA SOM EN KUNGSaknar du en jordplätt att odla på? Kontakta Wenngarn!

ÅRETS NYHET PÅ WENNGARN

Tora Olsson jobbar med trädgården på Wenn-

garn. Från och med i år hyrs odlingslotter ut.

Kontakta Wenngarn om du är intresserad!

71

KULTUR & FRITID

både hallon- och krusbärsbuskar, här växer humle till ölen som görs i bryggeriet, potatis, rabarber och solrosor. Under våren har 10 000 vita tulpanlökar planterats och dessutom finns en körsbärsträdkollektion med 120 olika sorters körsbärsträd. Sedan nystarten förra året har Wenngarn också varit ett populärt resmål för unga trädgårdsvolon-tärer från hela världen, eftersom Wenngarn är med i WWOOF, World Wide Opportunities on organic farms, ett globalt nätverk för organisk odling. På plats finns ofta även praktikanter från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.

– Vi är många som jobbar i parken, och vi vill att den ska vara en plats för människor över allt ifrån. Att det finns kunniga männ-iskor här gör också att den som hyr en lott här alltid kan få tips, hjälp och råd kring sin odling. Vi kanske även kommer ha lite workshops och föreläsningar om odling, säger Emelie Åstrand.

ODLINGSLOTTERNA

100 lotter finns att hyra,

8 kvadratmeter per lott, 800 kr per år.

För mer info: [email protected].

MED BIL TILL WENNGARN

15 minuter från Arlanda

5 minuter från Sigtuna

20 minuter från Uppsala

En dryg halvtimme från Stockholm

ÅKA KOMMUNALT

SL buss 579 och UL buss 183 till

hållplatsen Venngarnsvägen. Det finns

även vackra cykelvägar från Sigtuna

stad till Wenngarn.

Emelie Åstrand och Tora Olsson i en av Wenngarns många

byggnader – i just detta rum är väggarna täckta av växter.

72

KALENDARIUM

Valstadagen & Nationaldagen firas vid

Vattentornet/Vattentornsparken i Valsta från kl. 12.

Traditionell marknad med försäljning av smycken,

böcker, växter, kläder, leksaker och mat från världens

olika länder.

Underhållning med dans, sång och musik.

Prova-på aktiviteter som schack, klappa hästar,

hoppborg, kardborrvägg, ansiktsmålning, fiskdamm

och mycket annat.

Valstadagen avslutas med allsång under vattentornet

från klockan 17 till 19. Fika finns att köpa och för den

som har med egen picknick-korg finns även möjlighet

att grilla.

Valstadagenden 6 juni kl. 12–17

DETALJERAT PROGRAM FÖR VALSTADAGEN I SIGTUNABYGDEN 3 JUNI.

Boka in den 6 juni för en supertrevlig

dag med vänner och bekanta.

VALSTADAGEN 6 JUNI NATIONALDAGEN 6 JUNI MID SOMMARFIRANDE 19 JUNI SKÖRDEFEST 5 SEPTEMBER

& NATIONALDAGEN

73

KALENDARIUM

den 6 juni kl. 12–17

I SAMARBETE MED SIGTUNAHEM VALSTASATSNINGEN SIGTUNA KOMMUN

VALSTADAGEN 6 JUNI NATIONALDAGEN 6 JUNI MID SOMMARFIRANDE 19 JUNI SKÖRDEFEST 5 SEPTEMBER

& NATIONALDAGENDEN 19 JUNI KL 11–14, I VATTENTORNSPARKEN I VALSTA.

Vi samlas klockan 11 och börjar med att klä midsommarstången. Föreningar finns på plats för att grilla och sälja fika samt ha olika aktiviteter för barn och unga.

Ta med egen picknickorg – vi tänder grillarna.

För musikunderhållningen svarar bröderna Kazen.

För att vi ska få en så fin midsommarstång som möjligt, ta gärna med lite blommor eftersom det inte finns några i Vattentornsparken.

Varmt välkomna!

MIDSOMMARFIRANDE VATTENTORNSPARKEN

SKÖRDEFESTDatum: Lördagen den 5 september

Tid: kl. 12–16

Plats: Vattentornsparken, Valsta

Arrangör: Valstasatsningen

Skördefesten har fokus på miljö, närodlat, närproducerat, ekologiskt och rättvise-märkt — med information, försäljning och prova på aktiviteter på agendan.

Om du, din förening eller ditt företag är intresserad av att delta på skördefesten kan ni anmäla er till: [email protected]

Har du funderingar eller frågor kontakta Lola Svensson 08-591 796 78

74

KALENDARIUM

Slutar du skolan? – Kom till Schools out på Midgårdsvallen!

Onsdagen den 10 juni, samma dag som alla högstadieelever går ut skolan, arrangeras Schools out.

För andra året i rad står Sigtuna kommun och SigtunaHem bakom evene-manget som är en avslutningsfest för alla tonåringar i kommunen. Och det är på Midgårdsvallen vid konstgräset det händer. Det blir fotbollsturnering och på scenen tar lokala band och DJ:s plats. Dessutom åker kommunens medborgarbuss, inklusive DJ, runt och gör reklam för evenemanget under kvällen, och söker upp de ungdomar som mot förmodan missat var den riktiga festen är, det vill säga på Midgårdsvallen!

Plats: Midgårdsvallen Tid: Onsdagen den 10 juni kl. 18–23

Arrangörer: Sigtuna kommun, SigtunaHem, kommunens fritidsgårdar

Veckan du inte vill missa!Under en vecka i augusti förvandlas hela Midgårdsbadet till en enda stor fritidsgård. Det är dags för The Week – årets populäraste happe-ning för barn och ungdomar i Sigtuna kommun.

För fjärde året i rad arrangerar Sigtuna kommun, SigtunaHem och fören-ingslivet i kommunen evenemanget The Week. Under The Week är det möjligt för alla som vill att prova något helt nytt, när Midgårdsbadet blir till bredden fyllt med idrotts- och kulturaktiviteter. Kanske har du mest spelat fotboll men är sugen på att testa någon helt annan idrott? Kanske vill du veta mer om hur det är att spela i band? Ett trettiotal unga sommarjob-bare finns på plats för att ge alla möjlighet att får en härlig vecka.

The WEEK DAY är för de yngre barnen, 6 till 12 år. Under dagtid får barnen möjlighet att testa idrotter och kulturaktiviteter, till exempel innebandy, basket, teater och musik. Klättervägg och hoppborg finns på plats. Måndag till fredag kl. 10–16.

The WEEK NIGHT är för tonåringarna, 13 till 16 år. Även under kvällen finns det möjlighet att testa både idrotter och kulturaktiviteter. Lokala band och DJ:s underhåller från scenen.

Plats: Midgårdsbadet, Märsta Arrangörer: Sigtuna kommun, SigtunaHem,

kommunens föreningsliv

Ingen anmälan behövs – gratis – drogfritt

10 ju

ni

75

KALENDARIUM

Valstasatsningen på Mimers källaValstasatsningen är ett samarbete mellan AB

SigtunaHem och Sigtuna kommun. Uppdraget

är bland annat att synliggöra kommundelen

Valsta/Steninge, ta tillvara invånarnas idéer

och engagemang, jobba för ökad delaktighet

och ökat inflytande och skapa mötesplatser.

Navet för verksamheten är sedan årsskiftet

Mimers källa i Valsta centrum.

Mimers källa har öppet måndag–lördag.

Under sommarperioden 15 juni till 15 augusti

kommer våra öppettider att vara måndag–

fredag kl. 12–16.

Under hösten fortsätter vi med en rad olika in-

tressanta föreläsningar. Håll koll i Sigtunabyg-

den eller i din brevlåda efter mer information.

Mer om Mimers källa kan du läsa på sid 53.

SigtunaHems pensionärsklubb2004 startades SigtunaHems pensionärsklubb efter initiativ från pensionärer som bor hos

SigtunaHem. Klubben har idag närmare 175 medlemmar och medlemskapet är gratis. Pensio-

närsklubben är ett komplement till PRO och SPF och det är endast pensionärer som bor hos

SigtunaHem som kan vara medlemmar.

Pensionärerna träffas regelbundet och har kul. Exempel på aktiviteter är utflykter, föreläsningar

och musikunderhållning.

PROGRAM FÖR RESTEN AV 2015

10/6 Södergatan 50 kl. 14–16 Våravslut, föranmälan

2/9 Södergatan 50 kl. 14–16 Jörgens orkester

7/10 Norrtälje höstmarknad kl. 10–16 Föranmälan

18/11 Mimers källa, Valsta C kl. 14–16 Underhåll Ingemar Aden

16/12 Södergatan 50 kl. 14–16 Julavslutning, föranmälan

Om Du är 65 år eller äldre och bor hos SigtunaHem och intresserad av att vara med

på någon av ovanstående aktiviteter är du varmt välkommen!

Vill Du bli medlem i klubben kan du anmäla dig till Lola Svensson 08-591 796 78

eller på mejl: [email protected].

LäxläsningValstasatsningen har tillsammans med frivilliga

startat läxläsning i första hand för elever som

går i grundskolan.

Läxläsningen är på tisdagar kl. 16–19

i Mimers källa, Valsta centrum.

Höstens läxläsning startar 2 september.

Läxläsningen är kostnadsfri och det enda

eleven behöver ta med sig är sina läxböcker.

VILL DU VETA MER?

Kontakta Lola Svensson 08-591 796 78.

Sommarverksamhet för barn

SIGTUNAHEM ERBJUDER tillsammans med Ung i Sigtuna öppen barn-sommarverksam-het i fritidsgårdslokalen Gröna huset i Valsta, två veckor i sommar med start måndag 6 juli klockan 9.

ALLA BARN I ÅLDERN 7–12 ÅR I HELA kom-munen hälsas välkomna, det kostar inget att vara med. Det blir aktiviteter på förmidda-garna i närområdet Valsta, och på eftermid-dagarna har vi planerade utflykter till andra delar av kommunen som föreningar.

FRUKOST SERVERAS mellan klockan 9 och 9.30. även lättare lunch serveras under dagen i Mimers källa i Valsta centrum.

ÖPPETTIDERNA är måndag– fredag klockan 9–16 veckorna 28 och 29, (6–17 juli). PERSONALEN SOM ANSVARAR FÖR verk-samheten är: Åsa Nordin och Mohammad Khodad från Ung i Sigtuna samt Nuhat Celik och Mats-Åke Gustafsson från SigtunaHem.

VID FRÅGOR KONTAKTA

Lola SvenssonTelefon: 08-591 796 78Mejl: [email protected]

Åsa Nordin, Telefon:073-633 87 72 Mejl: [email protected]

Foto: Åsa Nordin

76

KALENDARIUM

UTSTÄLLNINGAR

STENINGE LOVES SMÅLAND

Pågår fram till 2 augusti, kl. 11–17 på Steninge

Slott Stenladugården.

Glasutställning med konstglas och glasskulp-

turer signerat Småland.

Arrangör: Steninge slott i Sigtuna

YTSPÅR – MÅLERIER AV JONAS LUNDH

Pågår fram till 17 augusti kl. 9–17 på Sigtuna-

stiftelsen

Jonas Lundh är en autodidakt bildkonstnär

med ett abstrakt och filosofiskt bildspråk. Jo-

nas föredrar akrylfärg och använder sig sedan

många år av en teknik där han målar med

kartongbitar istället för penslar.

Arrangör: Sigtunastiftelsen

BAROCKFESTEN

Pågår från den 6 juni–27 september, kl. 11– 17

på Skoklosters slott

Årets sommarutställning. Barockens enorma

överflöd och prakt vid måltider fascinerar. Ge-

nom dukade bord och andra till måltiden tillhö-

rande statusföremål, visas slottets samlingar.

Arrangör: Skoklosters slott

KONSERTER, MUSIK OCH DANS

ETT LUTSLAG I SALONGEN

Den 31 maj kl. 15–16, Skoklosters slott

En salongskonsert med lutenisten Roland

Hogman. Roland tar oss med till lutenisternas

1600-talsrike, där strängaspel var lika viktigt

som fäktkonst, fyrverkerier och slottsbyg-

gande. Arrangör: Skoklosters slott

SAMBAFEST OCH DJ PÅ HOTELL KRISTINA!

Den 3 juli, kl. 18–00 på Hotell Kristina.

Fira in sommar och semester med samba och

DJ! Duktiga Samba St Olof ser till att det blir

riktigt drag på dansgolvet, sedan tar vår DJ

över! Arrangör: Hotell Kristina

SOMMAR I SIGTUNAMÄRSTA VISFESTIVAL

8 augusti kl. 14–18 i Äppelparken

Märsta Vissällskap välkomnar till festival. Fritt

inträde. Ta med picknickkorgen.

Arrangör: Märsta Vissällskap

KONSERT: ”VAROM MAN ICKE KAN TALA”

Den 15 augusti kl. 13–14 vid Skoklosters slott.

Kammarkonsert med poesiläsning. Hansruedi

Zeder spelar cembalo.


LITTERATUR

SIGTUNA LITTERATURFESTIVAL 2015

Den 22–23 augusti Sigtuna stad.

För fjärde året i rad fylls staden av författar-

möten, samtal, verkstäder, utställningar och

föreläsningar, allt med ordet i centrum.

Arrangör: Destination Sigtuna

MARKNADER

SLOTTSMARKNAD VINTAGE/RETRO

Den 31 maj kl. 10–16 på Wenngarns slott.

Försäljning av kläder och saker ifrån förr fram

till och med vårt kära 80-tal.

Arrangör: Wenngarn

VAD SKA DU GÖRA I SOMMAR?

DORA DAHLQVIST NILSSON & BO NILSSON,

UPPSALA

– Vi har inte riktigt bestämt än. Antingen blir

det Blekinge eller Norrbotten, säger Dora.

– Vi har husbil, så kanske åker vi hem till de

ljusa nätterna i norr, säger Bo.

GABRIELLA GOLSHANI, SOLLENTUNA

– Jag ska nog åka till Alanya i Turkiet, för vi

har en lägenhet där. Och så blir det nog en

sväng till föräldrahemmet i Norrland.

KEES KOK, MÄRSTA

– Jag ska resa hem till familjen i Holland, till

ön Texel. Jag hoppas också kunna njuta av

det vackra vädret i Sverige, och hoppas på

mycket mountainbikecykling. Och så ser jag

fram emot att simma i utomhusbassängen här

i Märsta, jag har årskort och tycker det är en

jättebra anläggning.

77

KALENDARIUM

SIGTUNA MÖTE – MARKNADSDAGAR

ANNO 1912

Den 29–30 augusti kl. 11–16 i Sigtuna stad.

Upplev Sigtunas traditionella marknadsdagar

med musik, dans och tidsenligt hantverk där

många besökare också passar på att klä sig

som då – 1912. Arrangör: Destination Sigtuna

SKÖRDEFEST

Den 5 september kl. 12–16 vid Vattentorns-

parken i Valsta. Skördefesten har fokus på

miljö, närodlat, närproducerat, ekologiskt och

rättvisemärkt—med information, försäljning

och prova på aktiviteter på agendan.

Arrangör: Valstasatsningen

STENINGE HÖSTMARKNAD

Den 3–4 oktober Steninge ladugård.

TORNERSPEL PÅ WENNGARN

Den 3–5 juli på Wenngarn.

TORNERSPEL OCH MEDELTIDSDAGAR

Den 24–26 juli kl. 11–17, Skoklosters slott

NATIONALDAGEN 6 JUNI

NATIONALDAGEN PÅ SKOKLOSTERS SLOTT

Kl. 11– 17 vid Skoklosters slott

Marknad, musik och underhållning.

Romeo & Julia kören sjunger och spelar.


SIGTUNABUGGEN

Kl. 13–14 i Sigtuna stad

Föreningen Danslyckan arrangerar för 15:e

året i rad Sigtunabuggen. Det är en motions-

dans längs Mälarens strand och på Sigtuna

stads gator. Start vid minigolfbanan.

Arrangör: Dansföreningen Danslyckan

NATIONALDAGEN PÅ SIGTUNASTIFTELSEN

Kl. 13–14:30 på Sigtunastiftelsen

Arrangör: Sigtunastiftelsen Hotell & Konferens

VALSTADAGEN

Kl. 12–17 vid Vattentornet i Valsta

Mer info på sid 72 här i Glimten.

Arrangör: SigtunaHem, Valstasatsningen

SPORT

WENNGARN EQUESTRIAN

SUMMERGAMES

Den 5–7 juni på Wenngarn

Nationaldagshoppning på Wenngarns slott i

dagarna tre!

Arrangör: Märsta Ridklubb i samarbete med

Wenngarn

CYKELLOPPET TJEJGIROT

Den 29 augusti start och mål vid Wenngarns

slott. Mer info på www.tjejgirot.se.

SIGGE TUNA SWIMRUN

Den 29 augusti kl. 13.00 med start och mål

på Hotell Kristina!

Premiär för Sigtunas första swimrun-lopp. Un-

der hela loppet kommer grillen att vara tänd

och Henkes veranda står för underhållningen!

Mer info och anmälan på www.hotellkristina.se

SIGTUNA STADSLOPP

Den 12 september start och mål i Sigtuna stad.

Sigtuna Stadslopp är en löpartävling som

arrangeras ideellt av Lionsklubbarna i Sigtuna

och Märsta-Arlanda.

Mer info på www.sigtunastadslopp.se

FANNY HEFTE & JESSE SILANDER, MÄRSTA

– Det är en lång sommar så det kan hända

mycket. Kanske åker jag till Finland, där jag

har släkt, säger Jesse.

– Jag vet inte vad jag ska göra än, kanske

är jag kvar här och är med kompisar, säger

Fanny.

SVENKA & JENNY EDBLOM, VÄSBY

– Vi har inte bestämt än. Vi har husbil så det

är både väldigt enkelt men också svårt, säger

Jenny och skrattar.

– Men det blir nog några veckor, antingen i

Norrland eller i Danmark, säger Svenka.

KENNETH HERMANSSON, MÄRSTA

– Jag ska jobba, umgås med vänner och så

ska jag gå på festivaler. Sweden Rock, Bråval-

la och så Thåström på Botaniska trädgården

i Uppsala – han är min husgud! Jag jobbar

treskift, så det är bra, då behöver jag inte ta

ledigt så mycket.

VAD SKA DU GÖRA I SOMMAR?

78

SOMMARKRYSSET

SO M M A RKRYSS

Vinn presentkort från RC Chocolat. Skicka

lösningen senast den 15 juni 2015 till Glimten,

SigtunaHem, Box 509, 195 25 Märsta.

Märk kuvertet med ”Sommarkryss Glimten”.

Vinnare av ”Vinterkryss” är Rose-Marie Lundell från Märsta.

Namn:.................................................................................................................

Adress: ..............................................................................................................

FÖR-

FÄDER

SAK FÖR

TRUBA-

DUR

BOR I

ROM

BESTRÖR

MED FINT

GRUS

FÖR-

SKOLA

HÅRFAGER

OCH

TREUTIGER

WÄGNER

DET KAN

TÅRAS

STANKER

GEMEN-

SKAP

POLIS PÅ

LITEN

ORT?

STYRA

OCH

HÄRSKA

FEG

FÅGEL

RASTA-

MUSI-

KEN

TURER

MED PEG

& CADDIE

TJUSIGGARD-

NER

HAR FÖTTS

UTAV

SAMMA

MAMMA

GOJAN

NAT-

RIUM

KAN TJUV

LÄGGA

PÅ PAJ?

SKARV-

ARNA

TVÄRSLÅ

I DEN

SITTER DE

SOM BE-

STÄMMER

TVÄTT-

STÄLL

KVINN-

LIGA

MORRI-

SON MED

JAZZ

BYGG-

KLOSSAR

FÄRSKARE

ÄTRED-

SKAP

IDROTTS-

KLUBB

DELFI-

SIAREN

UTVANDRA

KANADA-

PROVINS

AR-

VINGE

TV

TALAR

GRANNE

I VÄST

HAND-

LEDARE

ELVA I

ROM

SPELAR

AKTRIS

SOM MAN

INTE

KÄNNER

SATT

MASK

PÅ KROK

FINNS

SLÖARE

KVAL-

STER

LEDSNA

SOM

PIRAT-

JOHNNY?

BARNSLIGT

VÄDER-

FENOMEN

ÅNGERN

VILL

MÄTT

BEBIS

BÅS-

DJUR

HOL-

LÄNDSK

FÄRG

OVERK-

LIG

VULKAN-

UT-

BROTT

ITU

VINDA MED

ÖGONEN

STRÖM

SKRIKA

PLAGI-

ERA

HEST

ARM-

STRONG

DEN

BRUSAR?

MOTKOM-

PISARNA

SIFFRA

GLIDA

FÖR-

FALLA

KOMMER

FÖRST

HÄNDELSE-

FÖRLOPP

SES FÖRE

TOTT

SPOLAS

INNAN

MATCH

HÄST-

HÅRET

TAGG-

DJUR

LEMUR-

KRYSS

2012

DELON

OCH

PROST

GÖRA

LJUS-

ARE

ÄR DET

JU KL.

03.00

Konstruktör: Lena Holmlund ©

DIKTARE

SOM SKREV

KOLARHISTORIER

LIND-

BLOM

KAN

KROG-

GÄST

SPRINGA

IFRÅN

BRUKAR

STORM

FÖRR

ELLER

SENARE

79

ANNONSTORGET

HAR DU NÅGOT DU VILL BLI AV MED?

Det behöver inte alltid slängas – kanske är det någon

annan som behöver just det du inte behöver. Eller

tvärtom.

HÄR KAN DU LÄMNA IN FÖR ÅTERBRUK:

Återbruket, Södergatan 4

Röda korset Södergatan 32

Butiken Skänkt & Återhängt, Södergatan 4,

Läkarmissionen Second Hand i Arlandastad

På Brista återvinningscentral har Återbruket en container

som tacksamt tar emot gamla möbler. Återbruket kommer

också och hämtar om du ringer.

Telefonnummer: 08-591 127 75

Hör gärna av dig om du har fler tips på ställen där det går

att lämna kan lämna sina gamla saker eller handla. Mejla

till oss och berätta. [email protected]

LÅT DINA GAMLA

PRYLAR FÅ NYA

ÄGARE & NYA LIV

Butiken Skänk & Återhängt på Södergatan 4 tar emot kläder, smycken,

skor och väskor.

Återbruket på Södergatan 4, baksidan, tar till exempel emot husgeråd,

böcker och möbler.

Nu gör vi det tillsammans!

www.sigtunastadsangar.se

Arbetet med att utveckla och forma Sigtuna stadsängar bedrivs nu

gemensamt av SigtunaHem och NCC. Tillsammans har vi bildat ett

bolag där syftet är att se till att visionen efterlevs och att utvecklingen

av Sigtuna stadsängar berikar Sigtuna kommun och Sigtuna stad.

Documents

Glimten NR 1 2015 Glimten 80 SIDOR — SOMMARLÄSNING … · Glimten är en tidning för SigtunaHems hyresgäster och utkommer med två nummer per år. Upplaga: 5 500 exemplar Ansvarig