Embed Size (px)
Citation preview
GlimtenEN TIDNING FÖR DIG SOM BOR HOS SIGTUNAHEM # 1|2016
Välkommen
att läsa nya
Glimten!Kiki Salam
Kautonen och
hunden Hector
– engagerade
hyresgäster på
Magnegatan.
BO TILLSAMMANS:
Trapphusen på Magne- och Ymergatanfår nya färger
”Gör skillnad – källsortera”
Barn ritar Valsta torg
”Raka rör med
vår VVS-montör”
2 GLIMTEN | #1 | 2016
INNEHÅLL
Nytt år och nya utmaningarDET NYA ÅRET ÄR I FULL GÅNG och det är nu dags för ett nytt nummer av Glimten. Och för mig är det även dags för en ny roll. En del av er känner redan igen mig eftersom jag varit på SigtunaHem i fem år, men från och med nu kommer ni att möta mig i rollen som marknadschef. En ny spännande roll som medför ett stort ansvar när det gäller kontakten och kommunikationen med er, våra hyresgäster.
NI HAR I VÅR SENASTE HYRESGÄSTUNDERSÖKNING efter-frågat mer kontinuerlig information om vad som händer i era områden och vad vi på SigtunaHem gör. Vi har därför sjösatt ett internt arbete med att utveckla vår kommunikation så att ni ska bli mer delaktiga. Det är därför Glimten ni håller i er hand eller läser online ser annorlunda ut än vad ni är vana vid.
GLIMTEN KOMMER FRÅN OCH MED nu att komma ut fyra gånger per år och utöver det kompletteras med digitala nyhets-brev. Efter att ni läst denna första utgåva tar jag tacksamt emot era synpunkter, både på Glimten och på vår kommunikation, stort som smått.
VI ÄR HÄR FÖR ER och det är i kontakt med våra hyresgäster vi bäst utvecklar vårt arbete.
Paloma Labbé, [email protected] 08-591 796 21
PÅ GÅNG
Sätuna torg – Tre arkitekter – ett torg. Sigtuna Stadsängar
i 3D, Kulturtorget med seniorboende byggs
och barn designar Valsta torg. 4
I MINA KVARTER
Mindre damm i vårsolen med ny sopmaskin,
nytt miljöhus på gång på Vänortsringen
och skinande rent på Kyrkolunden. 8
GODA GRANNAR
Goda grannar sökes för reportage och artiklar! 12
BO TILLSAMMANS
Snyggare trapphus på Magne och Ymer. 14
FÖLJ MED PÅ JOBBET
Följ med Göran Mähler – SigtunaHems VVS-montör på jobbet. 16
MILJÖ OCH HÅLLBARHET
Du kan göra skillnad genom att källsortera. 20
TRIVSAMT HEMMA
Smygstarta sommaren med att förgro plantor. 24
TRIVSEL OCH TRYGGHET
Språkcafé, trygghetsvandringar och gårdsfester
står på agendan i vår. 25
LEDAREPALOMA LABBÉ, MARKNADSCHEF
AB SIGTUNAHEM Postadress: Box 509, 195 25 Märsta Besöksadress: Stationsgatan 6A, Märsta Hemsida: www.sigtunahem.se Telefon: 08-591 796 00 Mejl: [email protected]
Öppettider: måndag–fredag kl. 8–17, under perioden maj–augusti stänger SigtunaHem kl. 14 på fredagar. Avvikelser annonseras på hemsidan.
Serviceanmälan görs i första hand via vår hemsida, sigtunahem.se. Du kan även ringa och göra din anmälan via kundservice, 08-591 796 00.
Lediga lägenheter och parkeringsplatser publiceras löpande på sigtunahem.se. Akuta fel efter kontorstid Bravida Service AB, telefon 020-212 112.
Störningar efter kontorstid Securitas, telefon 010-470 55 10.
Glimten Ansvarig utgivare: Göran Langer, vd, [email protected] Redaktör & produktion: Katarina Karlsson, [email protected]
Redaktör Glimten online: Göran Pettersson, [email protected] Redaktionsråd: Paloma Labbé, Göran Björklund, Peter Sohlberg, Åke Nord,
Daniel Terblanche, Lola Svensson, Robert Öhlin Skribenter: Carin Hedström, Göran Pettersson Fotografer: Lars Clason, Carin Hedström (där inget annat anges)
Tryck: Tryckeri Åtta.45 Fotograf omslag: Lars Clason Upplaga: 4 800 exemplar
PALOMALABBÉ
MARKNADS-CHEF
GLIMTEN | #1 | 2016 3
AKTUELLT
Hyrorna inte klara än!
Text: Göran Pettersson
SIGTUNAHEM VILLE INFÖR 2016 justera hyrorna med 3,5 procent, vilket motsvarar en höjning med cirka 230 kronor för en normaltrea på 77 kvadratmeter. Hyresjus-teringen anses nödvändig för att Sigtuna-Hem ska kunna möta högre kostnader för el, vatten, sophämtning och andra tjänster samt ta hand om stora kommande under-hållsbehov.
HYRESGÄSTFÖRENINGEN ville när för-handlingarna inleddes helst inte se någon höjning av hyrorna alls, eller i varje fall endast en marginell sådan. SigtunaHem och Hyresgästföreningen har en mycket bra relation, och trots att parterna inte kunnat enas om hyresnivån genomfördes förhand-lingarna i god anda.
NÄR PARTERNA INTE KUNDE närma sig varandra tillräckligt mycket för att kunna sluta en uppgörelse i de ordinarie förhand-lingarna kallades dock medlare in i februari för att försöka lösa upp knutarna.
– Vi fick ett medlingsbud som vi tyvärr
inte kunde acceptera. Därför har vi valt att gå till Hyresmark-nadskommittén, konsta-terar SigtunaHems vd Göran Langer.
DE FLESTA ALLMÄNNYTTIGA bostadsföre-tag, däribland SigtunaHem, har skrivit in i sin förhandlingsordning att hyrestvister ska hänskjutas till Hyresmarknadskommittén. Om medling mellan parterna inte lyckas hänvisas ärendet till Hyresmarknadskom-mittén som i sin tur ger en rekommenda-tion, ett förslag till överenskommelse som dock inte är bindande utan alltid måste accepteras av parterna, SigtunaHem och Hyresgästföreningen.
HYRESMARKNADSKOMMITTÉNS re-kommendation hann inte komma innan vi skickade Glimten till tryck, men du hittar senaste nytt om hur det gått på vår hemsida, sigtunahem.se, sök på hyresför-handling.
Hyresförhandlingarna mellan SigtunaHem och
Hyresgästföreningen har dragit ut på tiden i år
och har nu landat hos Hyresmarknadskommittén.
HYRORNA 2016
Så här långt har tre av fyra allmännyt-
tiga bostadsföretag (76,3 procent),
slutit uppgörelser om nya hyror för
2016 med Hyresgästföreningen,
bland annat Stockholmshem,
Familjebostäder, Förvaltaren och
Upplands-Brohus.
Den genomsnittliga hyreshöjningen
ligger hittills på 0,63 procent i landet.
Den högsta höjningen sker i Lilla
Edet där hyrorna höjs med 2,5 pro-
cent. Ett fåtal allmännyttor avstår helt
från höjningar 2016.
VAD ÄR HYRESMARKNADS- KOMMITTÉN FÖR NÅGOT?
Hyresmarknadskommittén är en
partssammansatt instans mellan
SABO (Sveriges Allmännyttiga
Bostadsföretag) och Hyresgästför-
eningen.
I kommittén sker överläggningar om
frågor som är av övergripande intres-
se för organisationerna och de lokala
parterna. Kommittén kan också, som i
år, kallas in för att i första hand medla
och därefter ge parterna, i det här
fallet SigtunaHem och Hyresgäst-
föreningen, en rekommendation till
uppgörelse.
NYA HYROR FÖR
FORDONSPLATSER
Från och med 1 mars gäller nya avgif-
ter för SigtunaHems fordonsplatser.
Hyrorna höjs, men ligger fortfarande
kvar på en låg nivå i förhållande till
andra jämförbara bostadsföretag.
PRISER FRÅN 1 MARS:
P-plats 170 kronor/månad.
P-plats med eluttag
300 kronor/månad.
Garageplatser 350–750 kronor/
månad.
REPORTAGET
4 GLIMTEN | #1 | 2016
Tre arkitekter – ett torg
Vilka är Erséus arkitekter och vilken typ av jobb gör ni när ni inte ritar Sätuna torg?
– Vi är 35 personer och har lokaler i Göteborg och Stockholm. Vi är ett arki-tektkontor som har som ambition att arbeta med så många olika typer av projekt som möjligt. Vi ser att det finns synergier i att ha en bred uppdragsportfölj, säger Fredric Scherman.
– Gammalt och nytt, projekten beri-kar varandra. Inte minst så jobbar vi med stadsutvecklingsprojekt, och att vi har ritat hotell, kontor, bostäder och annat ger mycket kunskap som vi kan bära med oss, om byggnader och hur de samverkar i en kontext.
Finns det några särdrag i Märsta som är extra viktiga att ta hänsyn till inför framtida stadsbyggnation?
– Den relativa täthet och småskalighet som finns på Södergatan är något som vi uppskattar när vi kommer hit, säger Martin Englund.
– Det viktigaste är att inte ta bort kvali-teter. När man kommer utifrån så gäller det att se de kvaliteter som finns idag. Dem ska man lyfta fram och utveckla så mycket som möjligt, säger Fredric Scherman.
Just nu arbetar tre arkitektkontor – Kanozi, Erséus och Varg – med att ta fram för-
slag för hur Sätuna torg ska utvecklas. Det är inte en renodlad arkitekttävling, utan
en arbetsform som kallas parallella uppdrag, där arkitekterna visserligen konkur-
rerar med varandra men där deras respektive förslag arbetas fram i samråd med
oss på SigtunaHem och stadsbyggnadskontoret. I april ska Kanozi, Erséus och
Varg presentera sina förslag för Sätuna torg. Men innan dess vill vi gärna
ge dem chansen att presentera sig själva för er som läser Glimten.
Vilken är den största utmaningen med platsen ni jobbar med just nu, Sätuna torg?
– Problemet med många platser som kallas för torg är att de inte är tillräckligt definierade rumsligt. Sätuna torg är delvis definierat, men också lite splittrat, säger Fredric Scherman och tillägger:
– Men här handlar det också om att skapa ganska många nya bostäder, och det i sig kommer att addera liv ...
– … och förbättra möjligheterna för ser-vicen, att få verksamheter att vilja etablera sig, avrundar Martin Englund.
Vi har bjudit in skolor i Märsta till en tävling där uppdraget består i att bygga modeller för ett framtida Sätuna torg. Har ni några sista-minuten-tips eller goda råd som eleverna kan ta med sig när de planerar och bygger?
– Vilka offentliga miljöer trivs man i, var känner man sig trygg och var finner man en positiv känsla? Att plocka fram de platserna, de positiva förebilder som finns, och studera det i en annan miljö som är positiv? Kan man föra in det på den här platsen? Det är det vi jobbar mycket med, vi letar referenser på miljöer, säger Fredric Scherman.
Text: och foto: Göran Pettersson
Erséus arkitekter
Fredric Scherman
& Martin Englund
SÄTUNA TORG
ARKITEKTTÄVLING FÖR SKOL-ELEVER
Vi har bjudit in fem skolor i Märsta till en
modelltävling. Uppdraget består i att plane-
ra, rita och bygga modeller som visar hur
eleverna tänker sig att framtidens Sätuna
torg kan se ut.
De som går i skolan i dag är de som ska
bo, arbeta och leva vid Sätuna torg i fram-
tiden, och vi är oerhört nyfikna på vad de
har för idéer och visioner för torget. Därför
hoppas vi verkligen att lärare och elever
ska nappa på inbjudan och låta kreativite-
ten flöda.
REPORTAGET
GLIMTEN | #1 | 2016 5
Vilka är Kanozi Arkitekter och vilken typ av jobb gör ni när ni inte ritar Sätuna torg?
– Vi är ett ganska ungt arkitektföretag med kontor i Göteborg och Malmö. I dag är vi drygt 40 arkitekter, ingenjörer och inred-ningsarkitekter. Vi arbetar med allt från stora stadsbyggnadspro-jekt, där vi är med och ritar fram helt nya stadsdelar, till kontors- och bostadshus. Vi ritar även mindre projektet som villor och vi arbetar även med inredningsuppdrag, säger Daniel Hohentahl.
Finns det några särdrag i Märsta som är extra viktiga att ta hänsyn till inför framtida stadsbyggnation?
– Vi tror att det viktigaste för Märsta är att stärka karaktä-ren och identiteten som ett stationssamhälle. Det är viktigt att arbeta vidare med att stärka kopplingen mellan Märsta centrum och tågstationen. Vi vill också bidra med ett arkitektförslag som skapar fina och stadsmässiga kvalitéer och givetvis en tydlig plats där vi kan känna att man kommer fram och vill vara, säger Daniel Hohentahl.
Vilken är den största utmaningen med platsen ni jobbar med just nu, Sätuna torg?
– Mixen, att läka ihop platsen. Sätuna torg tillsammans med stationen. Det finns en gleshet i dag som skulle må bra av en tätare och intimare miljö där både gott mikroklimat och mänsk-liga möten uppstår och främjas, genom smart arkitektur och god stadsbyggnad, säger Daniel Hohentahl.
Vi har bjudit in skolor i Märsta till en tävling där uppdraget består i att bygga modeller för ett framtida Sätuna torg. Har ni några sista-minuten-tips eller goda råd som eleverna kan ta med sig när de planerar och bygger? – Försök att skapa en plats mellan husen och fundera på vad som gör den till en bra plats, till exempel med bänkar, träd och vatten och kanske även något annat finurligt som får förslaget att ge wow-känsla! säger Simon Klamborn.
Vilka är Varg arkitekter och vilken typ av jobb gör ni när ni inte ritar Sätuna torg?
– Vår verksamhet är i huvudsak koncentrerad till Stockholms-regionen, och spänner från bostäder och stadsbyggnad till kontor och lärandemiljöer. Uppdragsgivare är kommuner, allmännyttan, statliga och kommunala bolag, privata fastighetsägare, fastighets-utvecklare och byggbolag, svarar arkitekterna Inga Varg och Lisa Westerdahl.
Finns det några särdrag i Märsta som är extra viktiga att ta hänsyn till inför framtida stadsbyggnation?
– När vi tar oss an en komplex stadsbyggnadsuppgift som denna gör vi alltid noggranna analyser för att identifiera platsens speci-fika karaktär. Kring Sätuna torg har stationsområdet en viktig roll med sitt stora flöde av människor som passerar där varje dag.
Vilken är den största utmaningen med platsen ni jobbar med just nu, Sätuna torg?
– Kopplingen mellan Märstas stations- och omstigningsplats vid Sätuna torg ligger långt ifrån Märsta centrum. Vi har tittat mycket på hur dessa två platser skulle kunna samspela.
Vi har bjudit in skolor i Märsta till en tävling där uppdraget består i att bygga modeller för ett framtida Sätuna torg. Har ni några sistaminuten-tips eller goda råd som eleverna kan ta med sig när de planerar och bygger? – Jobba i team! Offentliga rum innehåller en mängd olika funktio-ner och det finns många aspekter att ta hänsyn till. Ett team med flera personer kan hjälpas åt att hantera det på ett konstruktivt och nyanserat sätt.
VARG
Inga Varg & Lisa
Westerdahl
KANOZI
Arkitekter
Daniel Hohentahl &
Simon Klamborn
PÅ GÅNG
6 GLIMTEN | #1 | 2016
Sigtuna stadsängar
SEDAN RIKTAR DU BARA APPEN mot den informationsskylt som finns vid infarten till området och skissen blir synlig.
– Då kan du se hela modellen framför dig. På så sätt kan alla bilda sig en uppfattning om hur det är tänkt att kvarteren ska se ut, säger Endre Barat, projektledare på SigtunaHem.
SOM GLIMTEN TIDIGARE BERÄTTAT om ska 630 bostäder byggas – flerbostadshus, radhus och fristående hus samt även en mataffär – i den första etappen av Sigtuna stadsänger, ett nytt bostadsom-råde vid Pilsborondellen i Sigtuna. En förskola ska också vara på plats när de första boende flyttar in, och den skola som planerats i området kommer sannolik att bli större än vad som var tänkt från början. Nu är planen en skola för cirka 500 elever.
– En stor skola gör såklart området väldigt attraktivt. Men skolan kan byggas i etapper, eftersom inflyttningen till området sker i etapper och vi inte kommer ha underlag för alla elever från början. Att bygga på det sättet blir resurseffektivt för hela kom-munen, säger Endre Barat.
NU HAR OCKSÅ KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN fattat beslut om namn på gator, torg och platser. För första etappen i Sigtuna stadsängar har beslut nyligen tagits om följande namn: Stadsängs-
gatan, Silvergatan, Katt Anders gränd, Skattsökargränd, Ängs-parken och Silvertorget. Senare i vår kan det bli fler beslut om namn. Samtliga namn har på ett eller annat sätt en anknytning till platsen; det kan vara Sigtunabor som ägt åkermark i området på 1700-talet eller som på annat sätt präglat platsens historia. Ett exempel är drängen Katt-Anders från Älvdalen som 1789 hittade en stor silverskatt i området som gett namn åt Katt Anders gränd. Själva skatten har gett namn åt Silvertorget. Lite kuriosa är också att en helt okänd äppelsort har upptäckts på området, där det tidigare funnits ett torp. Det röda äpplet, kallat ”Sigtuna sour”, har blivit en symbol för området och syns även i logotypen för Sigtuna stadsängar.
– Men tyvärr är inte äpplet så gott, sannolikt användes de fram-för allt för att mata djuren och grisarna med, säger Endre Barat.
Ännu har inte Sigtuna stadsängar börjat byggas,
men snart kan du få en tredimensionell vy av
hur området är tänkt att se ut. Under våren finns
en gratis app att ladda ned till din smarta telefon
eller läsplatta.
Text: Carin Hedström | Foto: Lars Clason Äppelträdet är fyra meter i omkrets, äppelsorten kallas
”Sigtuna sour” och smakar inte speciellt gott.
SIGTUNA STADSÄNGAR
Sigtuna stadsängar är en ny stadsdel som byggs vid Pilsboron-
dellen i Sigtuna. Till skillnad från traditionella planprocesser har
planeringen av Sigtuna stadsängar präglats av en omfattande
medborgardialog. Utvecklingen av stadsdelen sköts gemensamt
av NCC och SigtunaHem. Läs mer på www.sigtunastadsangar.se.
Endre Barat, projektledare
Sigtuna stadsängar
och Kulturtorget.
PÅ GÅNG
GLIMTEN | #1 | 2016 7
Skolbarn designar Valsta torgDet är full aktivitet för att få
Valsta torg klart till sommaren
– det sprängs, byggs och plante-
ras träd, buskar och blommor. Och
skolbarn är med och designar
vattenspelet på torget.
VALSTA CENTRUM FÖRÄNDRAS, cen-trumbyggnaden får en ansiktslyftning och nya bostäder växer fram både vid centrum-et och längs Valstavägen. För att göra hela området mer livfullt och attraktivt byggs även ytan framför centrumet om. Ett nytt torg skapas, med plats för lek och um-gänge, för både unga och gamla. På torget ska det finnas bänkar att sitta på, lekytor, gungor, pingisbord och gräsmatta. Det blir också ett vackert vattenspel, med mosaik runt omkring. Och det är utformningen av mosaiken som skolbarn från kommunen ska vara med och designa, tillsammans med en konstnär.
– Det blir ett sätt för barnen att känna tillhörighet och stolthet över torget. Bar-nen ska tillsammans med konstnären vara
med och skapa mönstret på mosaiken, säger Åsa Aalto, projektledare på Sigtuna kommun.
VÅREN BLIR ALLTSÅ en tid av intensivt arbete för att få torget klart. Det är nu alla detaljer bestäms. Det handlar till exempel om val av material till lekytorna och val av växter.
– Det är mycket detaljer kring val av växter eftersom vi vill att det ska se eta-blerat och uppvuxet ut direkt. Så vi jobbar med att välja bra storlekar och täthet på växterna, för att få en inbjudande känsla från start, säger hon.
ÅSA AALTO FLAGGAR FÖR att det kan bli en hel del stök runt torget under tiden arbetet pågår. Och besökare hänvisas till tillfälliga parkeringsplatser på Bragegatan.
– Det blir ju stökigt när man bygger och skapar något nytt. Men håll ut, det kommer att bli väldigt fint och grönt, och mycket bättre än den parkeringsyta vi har idag, säger hon.
CARIN HEDSTRÖM
Framtidens Valsta torg!
Vi bygger KulturtorgetSigtunaHem bygger nytt vid
Kulturtorget i Märsta centrum.
Ett åtta våningar högt hus med
49 lägenheter på hörntomten
där Centrumleden strålar sam-
man med Stockholmsvägen.
– Det kommer att bli ett punkthus på åtta våningar, med en låg del på fem våningar mot Centrumleden. Det som binder ihop byggnaden mot Kulturskolan är en fyra våningar hög del, berättar Sigtuna-Hems projektledare Endre Barat.
– Vår byggnad ser ut som ett L som ramar in tomten.
I DEN ÅTTA VÅNINGAR HÖGA delen som ligger precis vid hörnet kommer det att bli vanliga lägenheter.
– I den låga delen blir det så kallade seniorbostäder. Det vill säga lägenheter som är öronmärkta för 55-plussare, säger Endre Barat.
– Totalt så blir det 49 lägenheter, varav 18 är seniorbostäder. I bottenplanet blir det lokaler och Seniorernas hus, en form av mötesplats för de äldre i kommunen.
I PLANERNA INGÅR ÄVEN ett källarplan med förråd och 16–17 parkeringsplatser.Vilka ska hjälpa oss att bygga?
– Det är inte klart än. Vi håller på och projekterar för att kunna handla upp. Vi räknar med byggstart våren 2017 och då kan det stå klart till hösten 2018, säger Endre Barat.
– Vi siktar också på att det ska certifieras som en miljöbyggnad, nivå brons.
DET INNEBÄR BLAND ANNAT att lä-genheterna, för att uppfylla de krav som ställs för miljöcertifiering, kommer att ha bättre ljusinsläpp än ”normalt”, men också att SigtunaHem förbinder sig att redovisa och följa upp vilka material som används, exempelvis vilka kemikalier som används i samband med byggnationen.
GÖRAN PETTERSSON
I MINA KVARTER
8 GLIMTEN | #1 | 2016
MINDRE DAMM I VÅRSOLENVärmande sol, ljusa morgnar och en härlig känsla i kroppen. Våren är här
och det är dags att städa gatorna och få bort sanden från vintern.
MED SIGTUNAHEMS NYA MASKIN går jobbet snabbt och dammar mindre. Varje vinter lägger SigtunaHem ut mellan 250 till 350 ton sand runt om i våra områden. Sanden är viktig för att förhindra halka. Men som bekant – det som göms i snö kommer upp i tö – så när snön smält är det hög tid att ta upp all sand igen. Och i år görs det med en ny maskin, med större kapacitet och färre dammvirvlar i släptåg.
– Vi har skaffat en mycket bättre maskin, som också har en större behållare. Det innebär att vi inte behöver göra sandhögar på så många ställen och att vi kan sopa större områden på en gång, säger Thomas Lind-qvist, tf arbetsledare i maskingruppen, som tillhör utemiljögruppen på SigtunaHem.
MASKINENS SANDBEHÅLLARE är dess-utom inkapslad vilket gör att den släpper
ut betydligt mindre damm än den gamla maskinen. Vilket är positivt på flera sätt: utemiljön blir bättre för hyresgästerna och arbetsmiljön blir bättre för Sigtuna-Hems personal. Att ha en ny mer effektiv sopmaskin gör också att bostadsområdena kommer sopas oftare under året. Sopning är planerad även till sommaren och hösten, som ett sätt att öka trivseln i områdena.
NÄR DET ÄR DAGS för sandupptagning är det SigtunaHems markvärdar som tillsam-mans med personal från maskingruppen gör gemensam sak. Tillsammans beger de sig ut för att ta bort sanden från område efter område.
– Vi går i samlad tropp, vilket blir mer effektivt. Det går snabbare och vi tror hyresgästerna blir nöjdare, säger Åke Nord, markvärdschef på SigtunaHem.
SANDUPPTAGNINGEN brukar normalt göras i slutet av mars, när snön är borta. Ambitionen är att det ska vara sopat och klart till början av maj.
Text: Carin Hedström
SigtunaHem har investerat i en ny maskin som mer effektivt – och med mindre damm – sopar gatorna.
VI ÄR FLER SOM SANDAR
Även Sigtuna kommun jobbar med
att sanda gator och vägar, främst
bussgator, huvudgator och gång- och
cykelvägar, gatukorsningar, branta
backar och gångytor. Kommunen
försöker minimera användningen
av salt. Vid behov används grus av
storlek 0–8.
I MINA
KVARTER
I MINA KVARTER
GLIMTEN | #1 | 2016 9
Nytt miljöhus på gång på VänortsringenMILJÖHUSET PÅ VÄNORTSRINGEN HAR BRUNNIT OCH NU PÅ-
GÅR PLANERING FÖR ETT NYTT MILJÖHUS PÅ SAMMA PLATS.
Fram till att det nya huset är på plats ersätts miljöhuset med en
container som töms tre gånger i veckan. För att hålla rent och snyggt
runt containern har SigtunaHem förstärkt insatserna.
– Vi har personal där varje dag och försöker hålla rent så gott det
går, säger Åke Nord, markvärdschef.
Samtidigt förbereds för det nya miljöhuset, som blir något större än
det gamla. Miljöhuset blir bredare och mer lättillgängligt eftersom
ingången placeras i mitten av huset. Målet är att få det nya miljöhu-
set klart till sommaren.
Tidplan för målning/snickeri
Visst är det vackert med Sigtunas klassiska
trähus i olika färger? Ett av de äldsta kvarteren
är Kyrkolunden som nu får träfasaderna ommå-
lade och taken tvättade.
ROBERT ÖHLIN ÄR BOVÄRDSCHEF på SigtunaHem. Enligt honom är Kyrkolunden lite av ett flaggskepp – ett mycket vackert bostadskvarter som också är kulturminnesmärkt.
– Det är ett av våra finaste kvarter. Men nu är det mer än 10 år sedan vi målade om fasaderna sist, så det är hög tid, säger han.
I SIGTUNAHEM FINNS EN PLAN för hur och när alla hus med träfasad ska målas om. Ofta sker det med ett intervall på mel-lan 10 och 15 år. I samband med ommålning tvättas ofta även hustaken, vilket även kommer ske på Kyrkolunden. Metoden som används är relativt ny och helt fri från kemikalier. Den har testats på Lönngränd med gott resultat, och kommer att användas på fler fastigheter under året.
– Vi använder en högtryckstvätt med 100 procent rent vatten som ger effekt direkt. Mossa, alger och lavar dör och man får en tekniskt ren yta som förhindrar att ny smuts och nya växter får fäste, säger Robert Öhlin.
DEN MILJÖVÄNLIGA TAKTVÄTTEN är säker för alla, inte minst för de boende. I taktvätten ingår även att göra rent hängrännor och för alla jobb används skylift, vilket innebär att de boende kan få syn på målare och taktvättare som far förbi fönstret. Men alla berörda kommer att informeras i god tid om vilka förberedelser de behöver göra och om vilka eventuella störningar arbetet för med sig.
– Viss påverkan blir det för hyresgästen som givetvis måste hålla fönster stängda, eftersom det kan rinna ned vatten och mossa, säger han.
NÄR DET GÄLLER KYRKOLUNDEN ska arbetet komma igång så fort vädret tillåter, preliminärt efter påsk. SigtunaHem räknar med att det tar en vecka att rengöra taket och tre veckor för att måla fasaderna.
Skinande rent på Kyrkolunden
VÄRINGAVÄGEN Fönstermålning start v 16
LÖNNGRÄND Panelbyte start i april
LÖNNGRÄND Målning av fasad start i maj
SKOLGATAN Snickeriarbeten start v 22
SKOLGATAN Målning hela fastigheten start v 24
SÄTUNAVÄGEN Målning takdetaljer start v 18
STATIONSGATAN Målning takdetaljer start v 20
SLEIPNERGATAN Målning entréportar start v 24
Vi informerar dig som är berörd hyresgäst i god tid innan
vi sätter igång jobbet.
Kyrkolunden i Sigtuna.
Under året är det dags att byta ut värmepumparna i SigtunaHems
fastigheter på Stora Gatan 70–82 i Sigtuna. De nya pumparna är mer
effektiva, ger bättre temperatur och innebär lägre miljöpåverkan för
SigtunaHem. Pumpbytet är beräknat att genomföras under 2016 och
ta cirka 3 veckor.
Värmepumpbyte på Stora Gatan
FAKTA VÄRMEPUMPAR
SigtunaHem har 35 värmepumpsanläggningar. En modern
värmepump kan omvandla 1 kilowatt energi till 4 kilowatt
värme eller varmvatten.
I MINA KVARTER
10 GLIMTEN | #1 | 2016
”Tingvallaport” tar form!
För att förhindra obehörig biltrafik i området placeras ett
antal pollare (en konstruktion som ser ut som en låg pall
och som kan användas som farthinder) ut i form av en
halvmåne. Valet av pollare gör att entrén får ett öppet och
inbjudande intryck. För att skapa ljus och trygghet installe-
ras även två nya lyktstolpar med riktbara ljuskällor. Under
hösten har samtliga träd i området Tingvalla beskurits och
fällts för att släppa fram mer ljus.
INNEGÅRDEN PÅ TINGVALLAVÄGEN 4–6
Utemiljögruppen har lagt ut 120 löpmeter kantsten av
granit, grävt ur planteringsytorna och fyllt igen med ekolo-
gisk planteringsjord. Arbetet återupptas i vår och fortsätter
sedan etappvis tills hela Tingvallaområdet präglas av
trevliga utemiljöer.
PARKERINGSPLATSEN VID TINGVALLAVÄGEN 4
P-platserna har breddats, gjorts tydligare och fräschare
genom att refugerna tagits bort.
Nu förnyas entrén till Tingvallaområdet och som en
hyllning till arkitekturen från 1960-talet placeras en
välkomnande neonskylt på fasaden. Naturligtvis med
miljövänliga LED-ljuskällor.
I MINA KVARTER
GLIMTEN | #1 | 2016 11
Q-PARK tar över efter MobilparkQ-park sätter upp nya parkeringsautomater,
möjligheten till kontantbetalningen försvinner
och parkeringsavgifterna höjs från 3 till 5
kronor timmen. Q-park kommer även hjälpa
SigtunaHem inventera parkeringarna i våra
områden för att vi ska kunna göra dem tryg-
gare, till exempel
med bättre belys-
ning och tydligare
markeringar.
Miljövinst när Klockargården säljs
SigtunaHem har sålt det före detta äldrebo-
endet Klockargården i Sigtuna, en försäljning
som också bidrar till vårt arbete med att fasa
ut fossila bränslen. Skälet är att Klockargår-
den haft en oljepanna som fungerat som
reservkraft åt SigtunaHems seniorboende
på Lönngränd. Nu stängs värmeledningen
mellan Klockargården och Lönngränd av och
fastigheterna får egen värmeförsörjning. För
att inte fortsätta använda olja som reservkraft
byts den gamla värmepumpen vid Lönngränd
ut mot en modernare och mer effektiv pump.
Dessutom installeras en ny elpanna för så kall-
lad ”spetskraft” – att användas vid extremkyla
eller vid haverier. Arbetet är planerat att ge-
nomföras under 2016 och tar cirka fyra veckor.
Vi håller värmen inne – ny vindisolering på Granitvägen
Visste du att 25 centimeters ny cellulosaiso-
lering kan spara 200 000 kronor per år i
uppvärmningskostnad? Och 200 MWh i ren
energi? När lägenheterna på Granitvägen i
Sigtuna fick vattenburen el upptäcktes att
husets vindisolering läckte ut värme. Nu
åtgärdas problemet genom att ett nytt lager
isolering sprutas upp i taket på vinden i de
14 fastigheterna. Insatsen är ett led i Sigtu-
naHems energieffektiviseringsarbete och
beräknas ta cirka en arbetsvecka.
VARMVATTNET KOMMER SNABBARE
till dusch och bad, det blir lättare att få rätt
temperatur och vi sparar energi. Nu sätts
200 nya duschblandare in på Granitvägen i
Sigtuna och Lindvägen i Märsta.
NÄR HUSEN PÅ GRANITVÄGEN och
Lindvägen byggdes på 1980-talet hade varje
lägenhet en egen varmvattenberedare. När
fastigheterna för några år sedan började
få sitt varmvatten från värmecentralen på
Lindvägen upptäcktes det att det tog lång tid
för varmvattnet att komma fram till kranarna
i lägenheterna. Kranarna fungerade helt
enkelt inte så bra som de borde.
– De flesta duschblandare var kvar från när
fastigheten byggdes, de var svåra att rensa
och många hade defekta backventiler, säger
Göran Björklund, driftchef på SigtunaHem.
GÖRAN BJÖRKLUND BERÄTTAR att kranar
slits med användning och att både termosta-
ter och backventiler slits och går sönder.
Inspira städar vidare
NYA KRANAR SPAR ENERGI
SEDAN DEN 1 FEBRUARI är det städföretaget
Inspira som sköter städningen av våra trapp-
hus och allmäna utrymmen. Det tar givetvis
lite tid för de nya städarna att hitta i våra om-
råden och fastigheter, sätta sig in i rutiner och
bli varma i kläderna, men många har redan
hört av sig och uttryckt uppskattning.
– Vi är så här långt mycket nöjda med
Inspiras insats, och vi får också många
positiva omdömen från hyresgäster. Planen
nu är att förlänga kontraktet med Inspira, i
första hand till och med 31 augusti, säger
förvaltningschefen Bertil Hallbäck.
Att byta kranar i SigtunaHems fastigheter är
därför ett pågående, naturligt underhåll. Och
det är lätt för SigtunaHems personal att se
om en kran fungerar eller inte.
– Om det tar onormalt lång tid att få fram
varmvattnet kan det bero på att backventi-
lerna i duschblandaren är dåliga. Men det
behöver inte vara
blandaren i den
enskilda lägenhe-
ten som det är fel
på, det kan också
vara en blan-
dare i samma
byggnad eller
trappuppgång,
säger han.
HAR DU PROBLEM MED DIN VATTEN-
KRAN?
Gör en serviceanmälan på www.sigtunahem.
se eller ring 08-591 796 00 knappval 1.
DEN UPPHANDLING AV STÄDTJÄNSTER
som Inspira vann överklagades till Förvalt-
ningsrätten av en annan anbudsgivare.
SigtunaHem har nu beslutat att avbryta den
upphandling som överklagades, och i stället
börja om med en ny städupphandling.
I VÄNTAN PÅ ATT DEN NYA upphandling-
en genomförs och nytt avtal kan tecknas
kommer SigtunaHem att fortsätta att anlita
Inspira som entreprenör.
LAGEN OM OFFENTLIG UPPHANDLING
Enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU, 2007:1091) måste myndigheter,
kommuner och företag som SigtunaHem handla upp tjänster enligt vissa
regler. Om värdet av de varor eller tjänster som ska köpas in överstiger
505 000 kronor ska vi annonsera om upphandlingen och göra det möjligt
för intresserade att lämna anbud. De anbud som kommer in i upphandling-
en jämförs sedan enligt en rad kriterier som ställs upp, där de viktigaste
faktorerna som bedöms är pris och kvalitet.
GODA GRANNAR
12 GLIMTEN | #1 | 2016
GLIMTEN SÖKER NU MED LJUS och lykta efter grannar som vill berätta om hur de umgås med varandra. Grannar som kanske har matlag ihop, som hjälper varandra att hämta och lämna barn, vattna blommor eller fikar, ordnar fester eller spelar bridge ihop. Alla berättelser om goda grannar är välkomna!
DU VET VÄL ATT GODA GRANNAR inte bara är en hjälp i vardagen – goda grannar
Glimten söker efter ”goda grannar”!
Umgås du med dina grannar?
Hör gärna av dig till oss i så
fall! Vi vill gärna berätta det för
andra som bor hos oss.
kan också vara bra för hälsan. Ett socialt nätverk skapar trygghet och god grannsäm-ja och kan även minska risken för hjärtin-farkt enligt en amerikansk studie. Att ha bra kontakter i vardagen och sin boendemiljö får oss helt enkelt att må bra, både fysiskt och psykiskt. För den som känner sina grannar är det dessutom lättare att säga till om det blir problem med till exempel stör-ningar och det blir lättare att hålla ordning i trapphuset tillsammans.
När Glimten var på gårdsträff på Norrbackavägen
mötte vi goda grannar, tre boende som umgås flitigt.
Sophia Khodr, Irene Törnblom och Gunborg Sörberg,
alla hyresgäster på Norrbackavägen.
– Det är jättebra att ha någon att prata och fika
med. Vi kan hjälpas åt med det mesta, säger Irene
Törnblom. GODA
GRANNAR
Sophie Khodr
Irene T
örnblo
m
Gunborg Sörberg
GODA GRANNAR
GLIMTEN | #1 | 2016 13
ATT HÄLSA PÅ GRANNEN SKAPAR TRYGGHET
Att känna sina grannar och sin boen-
demiljö skapar trygghet och trivsel.
Det vill vi i SigtunaHem värna om och
uppmuntra. Den yttre säkerheten i form
av lås och bra dörrar är viktig, men
glöm inte att en god relation med din
granne kan vara minst lika viktigt. Att
ha grannar omkring dig som du känner
och litar på är guld värt.
Källa: Hemlängtan, Alebyggen 1/2015
TV-HISTORIEN ÄR FULL AV SERIER OM GRANNAR
”Neighbours” (”Grannar” på svenska)
– från 1985 om livet på den austra-
liensiska gatan Ramsey Street.
”Goda Grannar” – från 1987 om
grannar i ett bostadskvarter i en stad
i Sverige.
”Melrose Place” – från 1992 om
ungdomar i Los Angeles som alla bor
i samma hyreshus.
SVERIGES MEST KÄNDA GRANNE
Valdemar är Sveriges mest kända
granne i filmerna om Martin Beck.
Den ständigt stödkragsbärande
grannen som alltid vill bjuda på en
stänkare.
SÅ FÅR DU KONTAKT MED DINA GRANNAR
BJUD PÅ DIG SJÄLV. Ta initiativ till
samtal.
HJÄLP TILL. Blunda inte för tunga
kassar eller annat som kan behöva en
hjälpande hand.
HEJA PÅ VARANDRA. Hej är ett litet
men väldigt viktigt ord.
VAR RAK. Tala om varför du kanske
beter dig stressat eller är kort i tonen.
VAR SPONTAN. Fånga ögonblicket
bjud in till fika.
UTNYTTJA UTERUMMET. Det är lätt-
are och mer kravlöst att träffas på går-
den, en altan eller i någons trädgård.
Nu letar vi alltså efter fler goda exempel – personer som
vill dela med sig av sina Goda Grannar-tips till Glimten.
Vad är en god granne för dig? Umgås du med dina
grannar? Har du något tips på en ”God granne”?
Mejla eller skicka ett vykort till oss på Glimten och berätta,
hur din relation till dina grannar ser ut. Vi vill gärna ha tips
om goda grannar som vi kan göra reportage om.
Mejla till: [email protected] eller skicka ett
vykort till AB SigtunaHem, Katarina Karlsson, Box 509,
195 25 Märsta.
Tips som leder till reportage och artiklar belönas med
glasscheckar och biobiljetter.
Berätta om dina ”goda grannar”!
BO TILLSAMMANS
14 GLIMTEN | #1 | 2016
Snyggare trapphuspå Magne och Ymer
NÄR GLIMTEN KIKAR IN i trapphuset på Ymergatan 3 är målarna Jocke och Simon Larsson från Arlanda Måleri, i full färd med att rolla väggar och måla hörn. Trappräck-ena är täckta med papper och på golvet ligger en mjuk målarmatta som skydd. De är tacksamma över att hyresgästerna i trappen visar så stor hänsyn till att de är där och jobbar. Alla barnvagnar är borta och trapphuset är helt tomt.
– Det ska hyresgästerna verkligen ha en eloge för, det är fantastiskt bra, skriv det. Det gör vårt jobb så mycket lättare, säger Jocke Larsson.
DE HAR PRECIS GRUNDMÅLAT med vit färg och ska sedan måla väggarna i en brun ockranyans. En färg som alltså valts av SigtunaHem tillsammans med Hyresgäst-
Kanske har du som bor på Ymergatan redan märkt att trapphusen målas om? Färgerna har tagits
fram i samråd med Hyresgästföreningen och det blir olika färger för varje gård i området.
föreningen. Kiki Salam Kautonen är med i Hyresgästföreningens styrelse. Hon tycker samarbetet med SigtunaHem fungerar bra, är nöjd med färgvalen och hoppas att hyresgästerna ska uppskatta de val som gjorts.
– Det gör sån skillnad med ny färg och jag tror att det kommer bli jättebra. Trapp-husen blir som nya, säger hon.
Text: Carin Hedström | Foto: Lars Clason
BO TILLSAMMANS
GLIMTEN | #1 | 2016 15
DETTA HÄNDER I TRAPPHUSEN PÅ MAGNE- OCH YMERGATAN
Trapphusen på Magnegatan 2–24 och Ymergatan 1–17 får en ny enhetlig färgsättning,
en färgnyans per gård. Ambitionen är att även träpaneler och fronter på balkonger
får en liknande färg som den i trapphusen på gården.
När trapphusen målats byts alla anslagstavlor ut till nya tavlor med uppdaterad
enhetlig information.
Även belysningen i trapphusen ses över under 2017.
Färgerna är valda med omsorg. Och hela trapphuset målas i samma färg, utan bårder eller mönster, vilket gör dem mycket lätt-are att underhålla. Bättre för hyresgästerna och billigare för SigtunaHem.
– Jag brinner för måleri och med färg kan man göra så mycket. Nu kommer vi kunna hålla trapphusen fräscha mycket längre och det blir lättare att ta bort till exempel klotter, säger Anders Wickman, målare på SigtunaHem.
MEN FÖR ATT FORTSÄTTA HÅLLA rent och snyggt behöver alla hjälpas åt. När allt är klart och vardagsstädningen är igång är det viktigt att komma ihåg att städarna till exempel bara städar där det inte står saker. Kiki Salam Kautonen uppmanar alla att dra sitt strå till stacken.
– Tänk på att till exempel inte sätta upp lappar på dörren i portarna, eller att lägga sånt som är brännbart, som tidningar och papper, i trapphuset, säger hon.
BRANDRISK – TRAPPHUSET ÄR RÄDDNINGSVÄGEN UT!
BLOCKERA INTE TRAPPHUSET! ALLT SOM FINNS I TRAPPHUSET KAN VARA EN BRANDFARA. BLOCKERA INTE UTGÅNGAR MED BARNVAGNAR ELLER CYKLAR.
STANNA I LÄGENHETEN BRINNER DET HOS NÅGON ANNAN OCH DET FINNS RÖK I TRAPPHUSET – STANNA I LÄGENHETEN. RING 112 OCH VÄNTA PÅ RÄDDNINGSTJÄNS-TEN SOM HJÄLPER DIG UT
STÄNG IN BRANDEN
BRINNER DET I DIN LÄGENHET – TA DIG UT OCH STÄNG LÄGENHETS-DÖRREN EFTER DIG.
Robert Öhlin bovärdschef, Anders
Wickman, målare och Kiki Salam
Kautonen, hyresgäst på Magnegatan.
Jocke och Simon Larsson från Arlanda Måleri.
FÖLJ MED PÅ JOBBET
16 GLIMTEN | #1 | 2016
”Man lär sig klara allt”
Fritt, rörligt och kul att kunna fixa det mesta – så
sammanfattar SigtunaHems VVS-montör Göran Mähler
sitt jobb. Glimten tog rygg på Göran för att se vad en
rörmokare gör under en förmiddag.
FÖLJ MED
PÅ JOBBET
Text: Carin Hedström | Foto: Lars Clason
FÖLJ MED PÅ JOBBET
GLIMTEN | #1 | 2016 17
GÖRAN MÄHLER
Jobb: VVS-montör på SigtunaHem
VVS står för värme, ventilation och sanitet.
KLOCKAN ÄR STRAX FÖRE SJU på mor-gonen när Göran Mähler kommer till job-bet. Dagen börjar med ett kort möte med all personal på driftkontoret på Granitvä-gen i Sigtuna över en kopp kaffe. Har det kommit in några akuta ärenden? Har det hänt något under natten som måste priori-teras? När mötet är klart sätter sig Göran framför datorn för att se vilka arbetsordrar som kommit in. En dag kan innehålla allt mellan två, tre uppdrag till kanske dubbelt så många.
– Det kan vara svårt att planera, det är först när man kommer ut som man ser vad som egentligen behöver göras, säger han.
GÖRAN UPPMANAR ALLA HYRESGÄSTER som gör en serviceanmälan – det vill säga kontaktar SigtunaHem för att få hjälp med något problem i lägenheten – att skriva i sin anmälan att de har lagt sin nyckel i tuben i dörren.
– Det gör att jobbet går mycket snabbare. Då vet jag att det går att komma in lägenhe-ten när som helst, och behöver inte försöka få tag på hyresgästen för att boka tid.
MEN IDAG ÄR DET FÖRSTA JOBBET inte hemma hos en hyresgäst utan i en tvättstu-ga på Magnegatan. Det är en av bovärdar-na som lagt uppdraget. En toalett i tvätt-stugan ska renoveras – och för att kunna starta renoveringen måste den gamla toan och det gamla handfatet tas bort. Göran tar på sig jackan, går ut på parkeringen
och startar bilen med SigtunaHemsloggan på. Bilen är som ett rullande lager, där mycket av de verktyg, skruvar och muttrar som Göran kan behöva på en dag finns.
– Men jag har inte alltid rätt grejer i bilen, då får jag åka och köpa, säger Göran när han parkerat bilen och med en blå verktygsväska över ena axeln och en svart i andra handen fiskar upp nyckelknippan och öppnar dörren till tvättstugan.
TOALETTEN I TVÄTTSTUGAN ÄR LÅST med skruvar så att ingen hyresgäst ska använda den eftersom den är trasig. Så Göran börjar med att skruva loss skruvar-na. När dörren öppnas möts vi av dålig lukt från en toa som stått oanvänd ett bra tag. Toalettrummet är smutsigt och ostädat, men Göran tar det hela med ro. Det är inte första gången han skruvar loss en toastol. Utrymmet inne på toaletten är litet, och det är inte mycket plats att röra sig på när han sittande på knä ska skruva fast nya fästen till vattenrören som sitter i väggen långt nere i hörnet. Jobbet ställer krav på tålamod, fysisk styrka och förmågan att jobba en ganska lång stund i en knepig arbetsställning. Göran är inne på sitt sjätte år som rörmokare.
– Det jobbigaste är nästan att byta köks-blandare. Då måste man ligga på rygg med huvudet långt in under diskbänken, och det är inte så kul om det har ramlat ned gamla matrester där bakom och man får ligga i makaroner, säger han och skrattar.
Text: Carin Hedström | Foto: Lars Clason
NÄR ALLT ÄR LOSSAT LYFTER GÖRAN
ut toastol och handfat, de avsågade gamla rören, sätter gummiproppar i avloppet och bär ut allt i bilen. Nästa stopp är återvin-ningsstationen i Brista där han vant kastar toastol och handfat i den stora behållaren för porslin. Därefter är det dags för nog-grann handtvätt – han gnuggar omsorgsfullt händerna med en sorts filt impregnerad med bakteriedödande medel. Sedan in i bi-len igen och tillbaka till kontoret för lunch. Men först förbi datorn för att registrera att jobbet i tvättstugan är klart. I lunchrummet åker två mini-pizzor in i mikron. Göran slår sig ned vid lunchbordet, häller upp vatten i ett glas och tar en klunk, det är dags för lite välbehövlig vila efter flera timmars koncentrerat jobb.
– Det bästa med jobbet är att få vara fri, och att inte ha nån som hänger över axeln. Det är omväxlande och som servicemontör har man breda kunskaper och får lösa allt själv. Man lär sig att klara allt, för det är en hel del problemlösning och det är inte alltid uppenbart vad som är felet. Så intresset måste man ha, för utvecklingen går framåt hela tiden, säger han.
GÖRAN TIPSAR! När du skickar en serviceanmälan –
skriv alltid i anmälan att du lämnar nyckeln i tuben som
sitter i dörren. Då kan ditt ärende hanteras snabbare.
Video: Göran Mähler visar hur du rensar vattenlås – sigtunahem.se/sa-rensar-du-roren
SIGTUNAHEM INFORMERAR
18 GLIMTEN | #1 | 2016
Innan du gör något själv hemma är det alltid värt att
kolla med SigtunaHem när det är dags för underhåll i
din lägenhet. På så sätt kan du undvika att göra eget
underhåll i onödan.
Du kan också få underhåll tidigare än vad SigtunaHem
planerat, mot en kostnad. Du kan beställa beställnings-
blanketten via Mina sidor eller kontakta Kundservice så
kan de hjälpa dig vidare.
OBS! Har du själv renoverat din lägenhet och det inte
är fackmässigt gjort kan du bli ansvarig för eventuella
kostnader för återställning när du flyttar från lägenheten.
Vi har en huvudnyckel till nyckeltuben som vi öppnar låset till nyckeltuben från ut-sidan med. Sen kan vi enkelt dra upp kedjan med nyckeln och utföra den service du beställt.
Om du ska köpa en ny tvättmaskin eller torktumlare till din lägenhet och
tänker anlita en installatör via försäljaren – kontakta Kundservice eller
din bovärd först.
Hör du av dig före installationen kan jag undersöka att anslutnings-
dosan i ditt badrum fungerar som den ska och byta den om det
behövs. Butikerna som säljer vitvaror vill nämligen inte koppla in
maskiner i anslutningsdosor som inte är i perfekt skick. Kollar du inte
din dosa först är därför risken att leverantören lämnar maskinen utan
att ha kopplat in den och du kan få betala en extra utkörningskostnad
för att få maskinen installerad.
Kontakta Kundservice så kan vi tillsammans spara
tid och onödiga kostnader.
Håkan Ström, elansvarig, SigtunaHem
[email protected], 08-591 796 00
Vi saknar några mejladresser! Vi vill tipsa alla som inte har registrerat sin mejladress eller aktuellt mobilnummer på ”mina sidor” att göra det.
Då får du information från oss mycket snabbare, via nyhetsbrev, meddelande på mina sidor eller via sms!
För att uppdatera: Logga in på ”mina sidor” med ditt personnummer och personliga kod.
Saknar du din personliga kod kan du höra av dig till Kundservice på [email protected] eller 08-591 796 00.
Små tips från oss till dig!- så blir allt lite enklare
När du beställt service av oss så ska du hänga nyckeln i nyckeltuben om du inte kan vara hemma eller vi kommit överens om något annat.
Nyckeltuben döljs av en kåpa på insidan av dörren, ta bort kåpan och dra ut kedjan.
Fäst nyckeln i kedjan och låt den hänga innanför dörren.
Spar tid och pengar innan du kopplar in en ny tvättmaskin!
Har du en registrerad och uppdaterad mejladress hos oss kommer det nya digitala
nyhetsbrevet ”Glimten Online” den 25 april.
Nästa nummer av Glimten
25 maj
BORÅDSTIPSET
SÅ FUNKAR DET
SIGTUNAHEM INFORMERAR
GLIMTEN | #1 | 2016 19
Undrar du vad som är sovrum 1 och sovrum 2?
Om du vill serviceanmäla något i ett av sovrummen i din lägenhet kommer vi att fråga
vilket rum det gäller. Vi numrerar rummen och använder oss av ett logiskt sätt att
räkna ut vilket sovrum som är nummer ett, och vilket som är nummer två.
Sovrummen räknas alltid från vänster när du gått in i din lägenhet. Ett enkelt sätt att
räkna är att sätta upp din vänsterhand på hallväggen, och sen gå igenom lägenheten
utan att ”släppa väggen”.
Vi räknar alltså bara sovrummen. Så om du passerar ett vardagsrum, så får inte den
ett nummer – utan den betecknas bara som ”vardagsrum”.
Är det så att du bor i en lägenhet med två våningar, så räknar vi sovrummet på en-
tréplanet först. Då kan man använda samma räknemetod fast man börjar vid trappan.
Nu har vi gjort det enklare för dig som
vill ringa till oss. I stället för att komma till
vår växel får du göra ett knappval där du
kan välja mellan fyra olika alternativ, be-
roende på ditt ärende. Med knappvalet
kommer du direkt till rätt avdelning.
Nytt är också att du kan välja att bli
uppringd av oss. Efter lite inkörningspro-
blem fungerar det nya telefonsystemet
nu fullt ut och vår förhoppning är att du
som hyresgäst ska uppleva minskade
telefonköer och en bättre service från
oss.
SÅ HÄR FUNKAR KNAPPVALET:
Ring 08-591 796 00
1 – Serviceanmälan
2 – Uthyrning
3 – Hyror och fakturor
4 – Övriga frågor
DU NÅR OSS OCKSÅ
VIA HEMSIDAN
Du når oss även enkelt via vår hemsida,
www.sigtunahem.se. Där kan du göra
serviceanmälan, registrera dig i vår
intressebank, anmäla intresse för lediga
lägenheter och få annan information om
vad som är på gång i SigtunaHem.
Lättare nå oss via telefon
Serviceanmälan från början till slut ...
Du gör din serviceanmälan direkt på
vår hemsida genom att logga in på
Mina Sidor eller via telefon eller besök
oss på Stationsgatan 6A i Märsta, alla
vardagar kl. 8–17.
När vi tagit emot din anmälan lägger vi
in den i vårt system och en arbetsor-
der hamnar hos din bovärd.
Bovärden tar emot anmälan och
planerar in åtgärd.
Bovärden kommer till din lägenhet.
Om du uppger vid anmälan att du läm-
nar nyckel i tub – låt nyckeln hänga
kvar i tuben fram till dess att bovärden
besökt dig. Hänger inte nyckeln i
tuben när din bovärd besöker dig kan
du få vänta lite längre på att få din
anmälan åtgärdad.
Ibland måste bovärden skicka arbets-
ordern vidare till våra entreprenörer.
Entreprenörens representanter ska all-
tid vara klädda i enhetlig klädsel samt
vara försedda med giltig legitimation.
När din anmälan är åtgärdad vill vi
gärna i vår strävan att bli bättre att du
svarar på vår serviceenkät. Behöver
du ditt ärendenummer kan du få det
av oss på Kundservice.
www.sigtunahem.se sök på
serviceenkät
1
1
2
3
4
5
6
2
5
6
3
4
- så blir allt lite enklare
NYHET
MILJÖ & HÅLLBARHET
20 GLIMTEN | #1 | 2016
Du kan göra skillnad!
Här är Glimtens guide till bättre avfallshantering – klipp ur och spara! Här är Glimtens guide till bättre avfallshantering – klipp ur och spara!
ÅTERANVÄNDAÄr ett miljövänligt och
enkelt sätt att spara på
jordens resurser, att
återanvända redan till-
verkade varor i stället
för att producera nytt.
Så lämna in för
återbruk, köp och sälj
begagnat, byt och
skänk bort.
ÅTERVINNA Innebär att vi källsor-
terar förpackningar i
olika kärl, så kallade
fraktioner, för att sedan
materialåtervinna och
producera nya produk-
ter, om och om igen.
Hos SigtunaHem kan
du till exempel sortera
pappers-, metall-, plast-
och glasförpackningar
samt tidningar och
returpapper.
ENERGIUTVINNANär avfallet inte kan
materialåtervinnas
utvinns i stället
energi från avfallet
genom förbränning.
Av matavfall bildas
odlingsbar jord för
framtidens mat och
biogas som kan driva
bilar och bussar.
DEPONERADeponiavfall hamnar
på soptippen, det är
sådant som inte går
att återvinna eller
energiutvinna.
Detta är det sämsta
alternativet och ska
undvikas.
SÄMST
BÄST
Håll dig på topp i avfallstrappan. Det bästa för
miljön är att befinna sig på översta trappsteget
– att förhindra att avfall uppstår.
Återvinn!Sedan kommer allt vi kan ÅTERVINNA för
att spara på jordens icke oändliga resurser,
som skog, olja och metaller. Våra miljöhus
har kärl för pappersförpackningar, matavfall,
plastförpackningar, metall, glas, tidningar,
småbatterier och det som kallas brännbart –
som hushållssopor som inte är matavfall och
som inte är något av ovanstående.
Har du inte kommit igång än
– börja med en sak i taget och bygg på.
MINIMERA Minimiera innebär att
vi genom olika typer
av åtgärder minskar
mängden avfall.
På vardagsspråk, kan
avfallsminimering sam-
manfattas som ”miljös-
mart konsumtion”.
Viktigast!Det viktigaste för både miljö och människa är
att sortera ut allt FARLIGT AVFALL (till exempel
kemikalier, färg) och ELEKTRONIK, så att det
inte hamnar i naturen och lagras i jorden, vatt-
net och i våra kroppar. Lämna ditt farliga avfall
på en miljöstation, till exempel Brista i Märsta.
Elektronik kan du lämna i speciella elektronik-
rum som finns i våra bostadsområden.
Rätt sak på rätt plats! Om vi inte sorterar avfallet rätt går det inte att
återvinna. Hamnar färgat glas bland det ofär-
gade innebär det att det ofärgade klassas
som färgat, och det blir ingen återvinning av
ofärgat glas.
Din källsortering börjar hemma
MILJÖ & HÅLLBARHET
GLIMTEN | #1 | 2016 21
BALKONGEN/UTEPLATSEN. En sittbänk kan också fungera som sor-
teringslåda. Placera sorteringskassar i bänken. Tänk på att trycka ihop,
klippa isär och vika dina sopor så tar de betydligt mindre plats.
Här är Glimtens guide till bättre avfallshantering – klipp ur och spara!
Är köket rätt plats för sopor? Absolut!
SORTERA UNDER DISKBÄNKEN. Kanske den mest naturliga platsen
att förvara sopor i olika kärl. Matavfallskorg och kärl kan du hämta hos
SigtunaHem.
LÅDLÖSNING. Finns att köpa billigt på exempelvis IKEA.
TIPS PÅ SNYGGA SORTERINGSPRYLAR På nätet kan du hitta snygga sorteringskassar
för förpackningar och pant. Snygga designade
hållare för bland annat värmeljus, lampor och
batterier.
MILJÖ & HÅLLBARHET
22 GLIMTEN | #1 | 2016
Miljönyheter!Eftersom miljö och avfall är viktiga områden för
SigtunaHem drivs sedan några år ett särskilt
miljöhusprojekt i samverkan med Hyresgästför-
eningen och Sigtuna Vatten & Renhållning.
Här är senaste nytt från projektet.
SIGTUNAHEM BIDRAR – 25 PROCENT LÄGRE ENERGIFÖRBRUKNING PÅ ÅTTA ÅR
När SABO, Sveriges allmännyttiga
bostadsföretag, antog en energiut-
maning 2007 var SigtunaHem med.
Åtta år senare har målet nåtts med
råge och SigtunaHems förbrukning
av el och energi för värme och varm-
vatten har minskat med 25 procent.
Exempel på åtgärder är nya värme-
pumpar, rot-renoveringar, ny teknik
med energilagring på Steningehöj-
den och Lindvägen – men framför allt
ett ständigt arbete för att effektivisera
energianvändning och minska spill.
GÖRAN BJÖRKLUND
SÅ HÄR FUNKAR SOPBILEN!
Det är en myt att alla sopor slängs i
samma container.
Sopbilen har tre olika fack och
olika sopor slängs i olika fack.
Måndagar och tisdagar hämtas
tidningar, papper och kartong och
sorteras i olika fack.
Onsdagar hämtas ofärgat glas,
färgat glas och plast och sorteras
i olika fack.
VISST DU ATT?
Matavfall ger inte bara energi –
det återvinns också för att bli jord
som vi odlar ny mat i. Ta därför av
plastpåsen så vi slipper odla mat
i jord med spår av ämnen från
gamla plastpåsar.
Ett ton – så mycket plast återvin-
ner alla hyresgäster i SigtunaHem
tillsammans en genomsnittlig
vecka.
SIGTUNAHEMS CONTAIN-RAR FÖR GROVAVFALL
På vår hemsida kan du hitta datum och
platser när grovavfallscontainrar ställs
ut i ditt bostadsområde. Läs mer på
sigtunahem.se sök på ”avfall och miljö”.
Alla SigtunaHems 86 miljöhus kommer få
nya fina anslagstavlor med uppdaterad
och tydlig information uppsatt under april.
Anslagstavlorna ska sitta på utsidan av huset.
Miljöhusprojektet deltar med aktiviteter på
alla gårdsfester som arrangeras av Sigtuna-
Hem och Hyresgästföreningen under året.
Läs mer om gårdsfesterna på sidan 26.
Miljöhusprojektet har täta avstämningsmöten
med kommunala bolaget Sigtuna Vatten &
Renhållning för att fånga upp nyheter och
eventuella problem i avfallshanteringen.
Nya anslagstavlor med aktuell information
Tema miljö & hållbarhet på gårdsfesterna
Tätare samarbete med renhållningen
Nytt på Brista Nu går det även att ÅTERVINNA TEXTILIER på Brista åter-
vinningscentral i Märsta – både hela och trasiga textilier kan
samlas in. Inom kort blir det även möjligt att återvinna grov-
plast på Brista – det vill säga plast som inte är förpackningar,
till exempel hinkar och leksaker.
På Brista kommer även så kallade ”GE OCH TA”-CONTA-
INRAR ställas ut under våren – containrar där du kan lämna
saker du inte längre använder men som är för fina för att
slängas och som du tror nån annan kan få glädje av.
Marlene Johansson,
projektledare miljö
På tavlorna finns miljöhusets adress vilket
förenklar för den som vill göra en servicean-
mälan i fall något saknas eller gått sönder i
miljöhuset.
LOKALHYRESGÄSTEN
GLIMTEN | #1 | 2016 23
SALONGEN SÄTUNAFRISÖRERNA på Sätuna torg i Märsta har funnits i samma lo-kal sedan 1960-talet. Idag ägs verksamheten av Carola Albin, som också jobbar som frisör på salongen. Annica Alamartin hade tidigare egen verksamhet hemma i villan, men hyr idag en stol av Carola. Hon har många år i yrket men tycker det är lika kul idag som när hon började för 25 år sedan.
– Det är roligt att träffa människor och den ena dagen är inte den andra lik, säger hon.
I JOBBET SOM FRISÖR handlar det om att skapa en frisyr som passar för kunden. Att få en person att känna sig fin, både till vardags och fest.
SigtunaHems lokalhyresgäst
– Höjdpunkt för håret hos Sätunafrisörerna Kunderna och kreativiteten – det är det frisören Annica Alamartin
gillar allra mest med sitt jobb. Hår är spännande och en fin frisyr
kan förändra mycket för en person, menar hon.
– Modet ändrar sig och det är nya utma-ningar hela tiden. Nya produkter, nya färger och nya metoder.
ANNICA ALAMARTIN VIDAREUTVECKLAR sig genom att gå kurser och genom att hela tiden titta på människor och deras hår.
– Man blir inspirerad av andra och jag tittar mycket på frisyrer. ’Den där är ny-färgad’ och ’Å vilka fina slingor’, säger hon och skrattar.
FÖR ATT SKAPA EN FRISYR SOM passar brukar Annica Alamartin titta på kundens ansiktsform, stil och yrke.
– En duktig frisör är uppdaterad och lyhörd för vad kunden vill ha, säger hon.
SÄTUNAFRISÖRERNA
Sätunafrisörerna hyr sin lokal
av SigtunaHem.
Adress: Stationsgatan 3, Märsta
Öppet: kl. 9–18, måndag till fredag
tidsbeställning
Dropin: måndag till torsdag
Annica Alamartin
& Carola Albin
Text: Carin Hedström | Foto: Lars Clason
TRIVSAMT HEMMA
24 GLIMTEN | #1 | 2016
Våren är här och det är hög tid att planera för sommarens
blommor och hemmaodlade grönsaker. Kanske vill du ska-
pa en vacker oas på din balkong eller uteplats. Då är det
dags att förkultivera fröerna!
Att förså, förodla eller förkultivera betyder att så växtfröer i små krukor eller odlings-
lådor inomhus under tidigt vår, gärna mellan mars och april. Genom att förså vinner
du tid och hinner njuta av blommorna och skörda av dina egna grönsaker under en
längre tid. Vissa grönsaker behöver ett försprång för att hinna mogna innan somma-
ren går mot sitt slut. Följ anvisningarna på förpackningen.
Smygstarta sommaren!
GÖR SÅ HÄR:
1. Skaffa små krukor
eller odlingslådor. För
att förså räcker det för
de flesta sorter med
krukor som är cirka 5
centimeter i diameter
per planta.
2. Köp de fröer du
vill ha. Här i Norden
lönar det sig att förkultivera de flesta
växter. Det är vackert att kombinera
grönsaker med ätbara blommor.
Dessutom kan det förvirra vissa
skadeinsekter och därigenom minska
skadeangrepp.
3. Fyll krukorna eller lådorna med
jord. Köp gärna väldränerad jord,
såjord med ganska grov struktur. Det
förhindrar att jorden blir vattensjuk
och fröerna ruttnar. Små grödor har
näringen lagrad i fröet och behöver
inte näring förrän de bildat ett eller ett
par blad.
4. När du petat ned fröerna i krukor-
na eller lådorna ställer du dem på en
fönsterbräda där de får sol.
5. Tänk på att hålla jorden jämnt
fuktig. Låt inte jorden torka ur – men
undvik samtidigt att vattna för mycket
så att fröerna drunknar.
6. När dina fröer
vuxit till plantor och
har ett eller ett par
bladpar, är det dags
att plantera om dem
i en mer näringsrik
jord och större
krukor (efter cirka 6
veckor beroende på sort). Tänk på att
många växter behöver 10–12 liter jord
för att överleva en hel säsong, mindre
sorter klarar
sig med
6–8 liter –
men då får
du vattna
oftare!
Text: Carin Hedström | Foto: Lars Clason
TRIVSEL & TRYGGHET
GLIMTEN | #1 | 2016 25
Vad är en trygghetsvandring? – Det är ett samarbete mellan Sigtuna-
Hem, Hyresgästföreningen och andra bo-stadsföretag som har fastigheter i områdena. Tillsammans med hyresgäster går vi ut i områdena för att upptäcka saker som skapar otrygghet. Vi tar med en checklista och tittar bland annat på gårdar, buskage, belysning, om området är tillgängligt, hur portar och trappuppgångar ser ut, hur det ser ut på parkeringar. Om det finns mörka vrår och hur mötesplatserna i området ser ut.
Varför är det viktigt att ha med hyresgästerna?
– Därför att de bor i området och det är de som vet hur tryggheten fungerar i prak-tiken. Vi behöver hyresgästernas syn. Folk
GÖRAN LANGER, VD SIGTUNAHEM KOMMENTERAR
– Den yttre miljön är en viktig del av hela boendemiljön och jättevik-
tig för tryggheten. Gemensamma vandringar är ett utmärkt sätt att
se på sitt område med andra ögon, mer kritiskt och mer observant.
Tillsammans kan vi reflektera över vad som är bra och vad som är
viktigt att ta tag i just där.
Häng med på trygghetsvandring
Fyra frågor till Lola Svensson, projektledare
på SigtunaHem
känner sig otrygga om det är höga buskar, skräp på gården och trasiga lampor.
Varför är samarbetet med Rikshem och Hyresgästföreningen viktigt? – Det är väldigt bra att vi kan ta ett gemen-samt grepp och jättebra ju fler som kan jobba tillsammans. Det hjälper inte att en fastighetsägare i ett område gör åtgärder när inte den andra gör det.
Hur gör jag för att vara med och vandra? – Vi affischerar i portarna i området och
så finns det information på vår hemsida och hos Hyresgästföreningen. Kom bara till samlingsplatsen i tid. Alla är välkomna, ju fler desto bättre.
CARIN HEDSTRÖM
Trygghetsvandring på Granitvägen i februari med Margareta Karlsson, Hans
Törnqvist, Star Ali Hussein, Lola Svensson, Anita Stiernstedt och Jan Plog.
ALLA ÄR VÄLKOMNA PÅ TRYGGHETSVANDRINGAR
Trygghetsvandringar organiseras av
SigtunaHem, Rikshem och Hyres-
gästföreningen gemensamt.
FREJGATAN
Torsdag 31 mars, 14.00–16.00
Samling kl. 13.45, utanför
Frejgatan 5
BRÄNNBO
Stora Brännbovägen, Trollbergs-
vägen och Bergvägen.
Torsdag 14 april, 18.30–20.30
Samling kl. 18.15, i Hyregäst-
föreningens lokal på Bergvägen 33.
TIL
Gamla och nya Marmorvägen,
Gnejsvägen och Tilsvägen
Måndag 18 april, 18.30–20.30
Samling kl. 18.15 i Hyresgästfören-
ingens lokal på Granitvägen 37.
HAR DU INTE MÖJLIGHET ATT
VARA MED?
Mejla synpunkter och iakttagelser
till oss eller dem som representerar
hyresvärdarna.
SigtunaHem
Lola Svensson
Rikshem
Therese Axelsson
TRIVSEL & TRYGGHET
26 GLIMTEN | #1 | 2016
GÅRDSTRÄFF PÅ NORRBACKA
PÅ PLATS I FÖRENINGSLOKALEN på Norrbackavägen 43 fanns nyfikna hyresgäs-ter samt representanter från SigtunaHem, Sigtuna Vatten & Renhållning och Hyres-gästföreningen. Det främsta målet med gårdsträffarna på Norrbackavägen är att få hyresgästerna att lära känna varandra och att uppmuntra hyresgästerna att engagera sig i sin boendemiljö.
– Jag hoppas att de här träffarna gör att hyresgästerna förstår att det går att komma till tals i SigtunaHem, säger Hyresgästför-eningens Margareta Karlsson.
YTTERLIGARE ETT VIKTIGT MÅL är att ge kunskap om hur mycket det faktiskt går att påverka sin miljö – genom att återvinna avfall och hantera sopor på rätt sätt. Därför var även Maria Nordmark från Sigtuna
En torsdag i början av mars var det gårdsträff på Norrbacka,
gemensamt anordnad av SigtunaHem och Hyresgästföreningen.
HÄNG MED PÅ GÅRDSFEST!
Under våren och början på sommaren
ordnar SigtunaHem tillsammans med
Hyresgästföreningen både trygghets-
vandringar (se artikel sidan 25) och
större gårdsfester. Satsningarna är en
del i SigtunaHems arbete för miljömäs-
sig och socialt hållbar utveckling
i bostadsområdena. Målet är att:
skapa trygga platser och sam-manhang för människor att mötas inomhus och utomhus.
bidra till kommunens bostads- sociala arbete.
ge hyresgästerna möjlighet till boinflytande.
arbeta aktivt med källsortering och avfallshantering.
GEMENSKAP, TRYGGHET
OCH MILJÖ ÄR VIKTIGA TEMAN
PÅ GÅRDSFESTERNA
Alla är välkomna på gårdsfesten! Träffa
dina grannar och lär dig mer om hur vi
tillsammans kan hålla våra bostadsom-
råden rena och fräscha och samtidigt
bidra till en bättre värld. Eller passa på
och berätta vad du tycker om trygghe-
ten och trivseln i ditt område. Barn och
unga kan testa olika aktiviteter, som
basket, fotboll, ridning, ansiktsmålning.
Mer information om innehåll i program-
men kommer.
ARRANGÖRER: SigtunaHem och
Hyresgästföreningen i samverkan med
Rikshem, Sigtuna Vatten & Renhållning
samt i vissa fall också lokala bostads-
rättsföreningar.
DATUM FÖR GÅRDSFESTERNA
NORRBACKA, lördag 21 maj, kl 12–16
SigtunaHem, HGF, Rikshem mfl
TIL, söndag 22 maj, kl 12–16
SigtunaHem, HGF mfl
FREJGATAN, fredag 27 maj, kl 16–19
SigtunaHem, HGF mfl
MAGNE/YMER, lördag 28 maj,
kl 12–16, SigtunaHem, HGF mfl
TINGVALLA, lördag 11 juni, kl 12–16
SigtunaHem, HGF mfl
BURE/SLEIPNER, söndag 12 juni,
kl 12–16, SigtunaHem, HGF, Rikshem
Vatten & Renhållning på plats på premiä-ren. Bolaget försörjer kommunens invånare med vatten, hämtar avfall och driver bland annat Brista Återvinningscentral. Maria hade med sig matavfallspåsar och ”mil-jötrattar”, gröna plast-trattar som under-lättar för hyresgäster att samla upp matolja och fett som inte får spolas ned i avloppet, utan som i stället kan sparas i en petflaska eller i något annat kärl. För att därefter återvinnas eller brännas.
– Det är ett stort problem med olja och fett i avloppet i alla våra bostadsområden. Det bildas fett-bollar och det blir totalstopp i rören, vilket blir kostsamt för alla. Nu vill vi lyfta frågan och berätta att fett antingen ska återvinnas eller slängas i soporna och brännas. Fett och olja ska absolut inte hällas ut i avloppet, säger hon.
CARIN HEDSTRÖM
HÄLL INTE OLJA ELLER FETT I AVLOPPET – DET BLIR STOPP!
Samla ihop ditt matfett eller använd olja i till exempel en petflaska eller
ett annat kärl. Ta med till återvinningscentralen – återvunnen olja kan bli
ljus eller tvål. Eller släng oljan i de sopor som sorteras som BRÄNNBART.
Maria Nordmark från Sigtuna Vatten & Renhållning
demonstrerar hur man använder en miljötratt.
FO
TO
: LA
RS
CLA
SO
N
HYRESGÄSTFÖRENINGEN
GLIMTEN | #1 | 2016 27
HAN MINNS NÄR HAN LANDADE på Arlanda. Det var den 12 december år 2000. Det var kväll och han kom från Saddam Husseins Irak och huvudstaden Bagdad, där han arbetat som revisor.
– När jag kom till Sverige kände jag mig trygg. Jag fick skydd, jag fick andas demo-kratisk luft jämfört med förhållandena i mitt land. Här kan man tänka fritt, uttrycka sig fritt, läsa, skriva, ja, man kan leva fritt. Frid är luft för människan, säger han.
MEN MOTTAGANDET VÄCKTE också en känsla av skuld – en skuld som han ville få möjlighet att betala tillbaka. Efter 1,5 år på en flyktingförläggning i Gimo kom han till Gävle, och där kom han i kontakt med Röda Korset. Kontakten ledde till att ett språkcafé startades. En mötesplats för den från ett annat land som ville umgås och träna språket med svenskar.
– Det kom människor från olika delar av världen, det var irakier, palestinier, soma-
lier, syrier, afghaner, från alla håll. Och så svenskar, medlemmar i Röda Korset, som var ivriga att dela med sig av sina svenska erfarenheter.
NU BOR FAIQ BESHOORY I MÄRSTA och har via både SigtunaHem, Rikshem och Hy-resgästföreningen fått stöd för sin idé även här. Så i mars startar ett språkcafé en kväll i veckan i en lokal på Norrbackavägen 43.
– Språket är den gyllene nyckeln för att integreras. Språk är en mycket allvarlig sak. Språket är medlet för att kommunicera med människor, för att förverkliga dina tankar och förflytta dem till andra. Det är ett mänskligt behov, det är som mat. Männ-iskan behöver kommunicera med andra, på samma sätt som vi behöver mat.
MEN KURSERNA I SVENSKA för invand-rare, SFI, och KomVux, räcker inte med tanke på dagens stora flyktingströmmar och övrig invandring, menar Faiq Beshoory.
Som ny i Sverige behövs det också konti-nuerlig träning i det svenska språket och det behövs möten med svenskar. Annars är det svårt att förstå och leva i samhället. Att läsa om vad ordet lagom betyder är en sak – men att förstå ordet i handling är en helt annan. Så Faiq Beshoory uppmanar alla – oavsett språk eller bakgrund – att komma till caféet för att dricka te, kaffe, umgås och trivas.
– Jag tror att det här kan gynna staten och spara pengar och huvudvärk i fram-tiden, eftersom vi nu har så många att ta hand om, och alla de andra insatserna räck-er inte. Här kan vi ställa upp och återbetala skulden, var och en, säger han.
Prata, umgås och fika– på språkcaféet på Norrbackavägen 43
Nu öppnar ett språkcafé på Norrbackavä-
gen 43. Initiativtagare är Faiq Beshoory, som
ser språket som den gyllene nyckeln till det
svenska samhället.
Text: Carin Hedström | Foto: Lars Clason
”Kom till språkcaféet! Norrbackavägen 43 i Märsta på tisdagar kl. 18–20. Det bjuds på fika.”
FAIQS LÄSTIPS
SVENSKAR – HUR VI ÄR OCH VARFÖR,
AV GILLIS HERLITZ.
Faiq fick boken av en lärare, översat-
te den från den engelska versionen
till arabiska och läste högt ur den
för vänner på flyktingförläggningen i
studiecirklar anordnade av ABF. Han
uppmanar även svenskar att läsa
den, för att förstå hur svenska seder
och vanor kan uppfattas av en per-
son som inte är uppvuxen i Sverige.
Faiq
Beshoory
www.sigtunastadsangar.se
Är du nyfiken? – snart kan du ladda ner appen!
Ssa annons_Glimten_215X146.indd 1 2016-03-10 18:12
Läs mer om Sigtuna stadsängar på sidan 6.
