GloriaPiteå församlings tidning Nr 1. 2013

Tema: Påverkan

Läran om det sociala med Leif Berglund.

Bo Olovsson, majoren som blev rektor!

Möte med kontraktsprost Charlott Rehnman.

Vad tycker Elin om skolavslutningar i kyrkan? se sid. 11

Möt tjejerna Hanna, Freweynioch Gabriella, sid. 9

Efterlysning, se sid. 3

2 Gloria Nr 1 2013

Påverkan... VälkommenEtt urval av vad som händer framöver i församlingen

Gloria Gloria är Piteå församlingsförsamlingstidning som också kan läsas på vår hemsida:www.svenskakyrkan.se/pitea Gloria utkommer fyra gånger/årIllustrationer: Susanne Engman/IKONOmslagsbild: Magnus Aronsson/IKON

Ansvarig utgivareHelén Lundberg, kyrkoherdeProjektledare & RedaktörSara Andersson, Informatör TryckRC Tryck

Piteå församlingNygatan 23, 941 31 PiteåVäxel: 0911-27 40 00E-post: pitea.forsamling@svenskakyrkan.se Hemsida: www.svenskakyrkan.se/pitea

Påverkan, makt, inflytande, grupptryck, tillhörighet - ja visst är det mycket som kan påverka oss. Inte minst när vi skall ta beslut. Jag tänker på min egen dotter som precis gjort sin gymnasieansökan. Det har inte varit lätt och det har grubb-lats mycket inför valet. Inte blir det lättare när det finns så många olika alternativ. Vi har de senaste månaderna drun-knat i brev, inbjudningar och broschyrer från diverse skolor och utbildningar och alla försöker locka på sitt sätt. Det kan inte vara lätt att vara ung och välja mellan alla dessa alter-nativ. När jag gjorde mitt gymnasieval, för länge sedan, var det nog svårt och då var det betydligt färre alternativ att välja bland. Resonemanget från dottern känner jag dock igen, vad ska man ta hänsyn till? Ort, borta eller hemma, roligt eller nyttigt, vad väljer kompisar och vad vill jag? Det är mycket som spelar in och påverkar.

Nu är valet gjort och dottern känner sig nöjd!

Det här numret handlar just om Påverkan - om hur vi påver-kas, vad vi påverkas av, kanske är det rent av vi som påverkar.

Jag önskar dig en trevlig läsning och en härlig vår!

Ni når mig på: 0911-27 40 33

TYCK TILL!Vad tycker Du om Gloria?Nästa nummer handlar om sommar & val.Skriv till: pitea.info@svenskakyrkan.se

bland annat i detta nummer: Vi människor vill..., s. 4 Möt sociolog Leif Berglund

Kyrkan ska vara med..., s. 6Kontraktsprost Charlott Rehnman

Hans påverkan är..., s. 8Rektor Bo Olovsson berättar

Samtal om påverkan, s. 9Möte med ungdomar

möte med människorTisdagar kl. 13.00 Kyrkcenter5/3 Diakoni- en möjlighet att göra skillnad! Karin Lundberg, diakon i församlingen.9/4 Glimtar från barndomsbyn Skråmträsk Sångprogram med Ola Marklund7/5 Rotary inbjuder! Sångprogram, fikaservering, lotterier och andakt.

påsken 2013Se sid. 11 och håll utkik efter påskens program som kommer att finnas i våra kyrkor och lokaler samt på vår hem-sida www.svenskakyrkan.se/pitea

församlingsaftonUnder våren kommer kvällarna att handla om guds-tjänst på varierande sätt. Vad ni har för förväntning-ar, förhoppningar och synpunkter på vårt sätt att fira gudstjänst. Kom och dela tankar, drömmar, erfaren-heter och upplevelser!20/3 onsdag kl. 19.00 Kyrkcenter17/4 onsdag kl. 19.00 Margretelund22/5 onsdag kl. 19.00 Infjärdens kyrka

bibelstudium på GTorsdag kl. 13.00 Kyrkcenter, Nygatan 23för dig som längtar efter fördjupning av din kristna tro. Datum: 21/3, 25/4, 23/5

markbygdsträff i långträskOnsdag 15 maj kl. 13.00 i Långträsk kyrkaVi vill sjunga-kören möter våren i Långträsk,Stig-Roland Carlzon och Rainer Lind.

pärlor i vardagenTisdag kl. 10.00 Kyrkcenter, Nygatan 23för kvinnor mellan 25-65 år. Avslutas den 7 maj med utflykt till Öjebyns kyrkstad.

Hämta vårens program eller gå in på: www.svenskakyrkan.se/pitea

Kyrkoval? Men vad gör kyrkan och vad tycker jag att den skall göra? Kan jag påverka?

I år är det kyrkoval, men vad innebär det egentligen? År 2000 skildes Svenska kyrkan från staten. Svenska kyr-kans skall vara en demokratisk kyrka - en folkkyrka, där alla är välkomna att vara med!

Vart fjärde år är det kyrkoval där kyrkans alla medlem-mar kan välja förtroendevalda. Det vill säga personer som ska få förtroendet att styra kyrkan de kommande fyra åren. Alla medlemmar i Svenska kyrkan som senast på valdagen den 15 september 2013 fyller 16 år, har en möjlighet att påverka hur Svenska kyrkan ska styras.

Att gå och rösta på de som du bäst tror kan föra din talan i din församling, i stiften och på nationell nivå är en unik möjlighet att få ut-rycka din åsikt.

I nästa nummer av Gloria kommer mer informationom kyrkovalet.

Gloria Nr 1 2013 3

Kyrkoval - ett sätt att påverka

Jag är liten och vi har ”främmen”. Det är morbror och moster med sina barn som är på besök. Vi barn har varit ute med djuren, lekt följa John med vår killing. Jag är kanske törstig, för jag springer in men hejdar mig när jag kommer in i köket. Där sitter de vuxna och samtalar. Instinktivt känner jag som barn att här pågår något viktigt. Jag smyger och tar en liten pall som jag sätter mig på just innanför dörren. Detta vill jag inte missa! Att bara sitta där och ta in atmosfären var en så fantastiskt god känsla.

Fortfarande vet jag inte vad de samtalade om, jag för-stod inte vad samtalet handlade om, bara att det kän-des så oerhört gott. Upplevelsen av sådana här stunder bär jag med mig fortfarande.

Jag tror att vi vuxna mår gott av att stanna av och sam-tala om liv. Och jag vet att jag som barn mådde bra av de vuxnas livssamtal. Vi påverkas och påverkar.

Var det inte Jesus som tog sig tid med alla sorters män-niskor och gärna samtalade med dem?! Samariska kvinnan gick ensam för att hämta vatten, illa ansedd av alla. Nikodemus hörde till makteliten och sökte upp Jesus i skydd av mörkret. Dessa två mötte Jesus i ett samtal som förändrade deras liv! Kanske vi kan bjuda varandra på det goda samtalet som kan få påverka oss och kanske ge kraft för livet! /Helén Lundberg

Foto: Maria Lundström Pedersen

Kyrkoherden kåserar

Svenskakyrkan i utlandetFörsamlingsafton med Helén Lindbäck, Rainer Lind, internationella gruppen m.fl. Servering & lotteri.

Söndag 14 april kl. 18.00 Kyrkcenter, Nygat. 23

Foto: Jim Elfström/IKON

Är det minst 2 år sedan du var i kyrkan? Då är det Dig jag söker för ett uppdrag som gudstjänstobservatör!

Hör av Dig till mig så får du veta mer. Inga förpliktelser utöver uppdraget, men jag bjuder gärna på lunch!

/Helén Lundberg, Kyrkoherde Tel 0911-274010E-post: helen.lundberg@svenskakyrkan.se

Efterlysning!

Apropå påverkan. Vissa människor tycker man bara om. Med sitt vän-liga sätt och genuina nyfikenhet på människan är Leif Berglund en per-son som det är enkelt att fatta tycke för. Omedvetet påverkar han en och man känner sig trygg i hans sällskap.

Vi tar det från början. Han började som lagerarbetare och avancerade till lagerförman. Därefter blev det någ-ra år på Datorteket i Piteå, innan han plötsligt blev ar-betslös. Nu var goda råd dyra och Leif började så smått att fundera på att studera.

- Att börja plugga när jag var 40 år, med fru och små-barn, kändes fel. Dessutom hade jag huslån och att dra på mig ännu mer skulder var inte riktigt vad jag ville. Men en dag bestämde jag mig bara för att börja plugga, säger Leif och skrattar.

- Första tanken var att bli lärare. Men ju mer jag läste om sociologi desto intressantare tyckte jag att det lät. Till sist blev det också så och anledningen är att jag alltid varit intresserad av livet och livsfrågor.

Läran om det socialaEtt högst passande yrkesval. Idag har Leif en forskar-tjänst på Luleå Tekniska Universitet där han, förutom att forska, även undervisar studenter i sociologi. Men vad är sociologi?

- Sociologi är läran om det sociala. Alltså hur fungerar samhället och hur kan det komma sig att samhället fungerar och förändras över tid.

Inte helt enkelt att förstå. Vi låter Leif förklara vidare.

- När människor möts spontant händer det i grund och botten något bra. Vi får nya injektioner och överföring-ar som får oss att tänka nytt. Vi människor vill utsättas för påverkan och vi vill påverka andra. Ett exempel är att vi måste prata med varandra, berätta vad vi tycker och därigenom påverkar vi varandra, medvetet och omedvetet.

I en tid där vi aldrig loggar ut från Facebook, playkana-ler från världens alla hörn matar oss med information och ordet valfrihet är viktigare än någonsin, hur hante-rar vi det och på vilket sätt påverkar det oss?

- Vi lever i ett speciellt samhälle med sociala medier och individualiseringen. Det som händer för oss på en dag, det hände kanske under en livstid för människor som levde för hundratals år sedan. Allt går så fort och det som är sant idag kan vara fel i morgon. Detta gör att många hamnar i osäkerhet och tvivel, säger Leif och förklarar vidare.

- Vad gäller individualiseringen har den pågått under lång tid och där har vi människor fått ett tyst löfte om att vi inte är beroende av varandra, istället är vi fria att gestalta våra egna liv. Problemet är bara att vi inte alltid vill fatta alla våra beslut själva, det är enklare att låta någon annan göra det åt oss.

Fria individer eller flockdjur?En vanlig frågeställning inom sociologin där Leif verkar och forskar är om vi är fria aktörer och om den fria vilja verkligen finns? Eller är vi präglade av de struktu-rer som omger oss?

- Ser vi på tonåringar så säger de att de vill klä sig som de själva vill, när de i själva verket klär sig som sina kompisar. Men om vi ser på oss vuxna, på vilket sätt skiljer vi oss åt när det gäller påverkan, undrar Leif och ger mig en frågande blick.

- Tänk dig att alla människor skulle bo i ett gigantiskt hyreshus där det gick att titta in och se vad som händer en fredagskväll. Då skulle vi se att de allra flesta gör ungefär samma sak, de äter tacos och smågodis.

Norrbottningar och piteborVi pitebor då? Att vi är stolta över vår hembygd är ingen nyhet. Men vad är det som har format oss till lokalpatrioter och vad har påverkat norrbottningarna i stort?

- Vi här uppe har alltid varit få till antalet och därige-nom beroende av varandra. Det naiva och genuint är-liga i att lämna nyckeln i låset med motiveringen: varför skulle någon jag känner stjäla av mig, har inget att göra med att vi skulle vara ärligare än någon annan, utan enbart hur vi präglats av historien.

Vi människor vill utsättas för påverkan

4 Gloria Nr 1 2013

...många hamnar i osäkerhet och tvivel ’’

...de allra flesta gör ungefär samma sak ’’

Vi människor vill utsättas för påverkan

Till sist, piteborna och den berömda piteandan. - Förstå mig rätt, jag gillar piteborna. Men det här med att det kan vi göra själva och att man är misstänksam mot att ta in nytt och låta sig påverkas av andra vet jag inte om jag gillar riktigt. Varför talesättet har vuxit fram och vad det beror på har jag ärligt talat ingen aning om.

Text & Foto: Richard Westerberg

Gloria Nr 1 2013 5

Bjud någon du inte känner

på lunch!

SMSa lunch till 72 950 så ger du 50 kronor i kampen

mot hungern i världen.

Fastekampanjen 2013 - ett sätt att påverka!Var sjätte människa i världen går till sängs hungrig. Två mil-jarder människor har inte tillgång till näringsrik mat. Samti-digt lever stora delar av världens befolkning med ett överflöd av mat. Så kan vi inte ha det!

Fastekampanjen pågår mellan 10 februari och 24 mars. Fokus i år ligger på Guatemala och Bangladesh. I båda län-derna stödjer Svenska kyrkan projekt för att stärka männis-kors självförtroende, arbeta för jämställdhet och lära dem hur man på ett hållbart sätt kan få rikare skördar - samtidigt som man minskar sårbarheten i jordbruket.

VAR MED DU OCKSÅ!Nu gör vi ALLT för att utrota hungern, läs mer:www.svenskakyrkan.se/pitea

Påverkan kan ha många olika skepna-der. Den kan ha goda och onda av-sikter, påverkan kan vara synlig och enkel att förstå, men också diffus och svår att identifiera. Charlott Rhen-man, kontraktsprost i Piteå kontrakt, har reflekterat mycket kring ämnet. Det här är hennes tankar.

- Jag är uppvuxen i ett hem där kyrkan och tron var själv-klar och viktig. Mina föräldrar gav mig det viktigaste i livet: tro, hopp och kärlek. Ändå sedan jag var liten har tron haft en central plats i mitt liv, berättar Charlott och fortsätter.

- Det var viktigt att gå i kyrkan och andliga frågor hade en viktig plats i hemmet. Allt detta har självklart påver-kat mig och är kärnan till mitt yrkesval.

När Charlott blickar tillbaka på sin barndom är det en-kelt att, utifrån hennes berättelse, inse att föräldrarna fortfarande påverkar Charlott och hennes val i livet.

- Utan att överdriva kan jag säga att mina föräldrar har påverkat hela min kontext, människosyn och verklig-hetsuppfattning. Min mamma satt både i socialnämnden och tingsrätten. Jag är helt övertygad om att hon omed-vetet påverkat mig och det stora intresse för rättsfrågor jag har idag.

Mod är viktigtNär Charlott fördjupar sina tankar kring påverkan blir det tydligt att hon reflekterat mycket kring ämnet. Något som både märks av i hennes yrkesutövande och vardags-liv.

- Värsta formen av påverkan är när någon försöker ma-nipulera och få mig att göra något jag inte vill. Jag har ett ledord från Bibeln och Paulus: låt ingen göra er till fångar, säger Charlott innan hon snabbt slår fast att livet ska vara fyllt av kärlek och frihet.

När jag ber Charlott utveckla sina tankar, funderar hon ett tag innan hon än en gång delar med sig av genom-tänkt klokskap.

- Människan hamnar lätt i fångenskap, trots att vi lever i ett fritt land som Sverige. Det kan vara av både yttre och inre krav, och handla om frågor som vad jag ska tycka och hur jag ska se ut. När det kommer till dessa frågor är det viktigt att ha modet att stå upp för sig själv och den man är, vilket inte alltid är så enkelt.

6 Gloria Nr 1 2013

...livet ska vara fyllt avkärlek och frihet ’’

Kyrkan ska vara

med och påverka samhället

Kyrkan påverkar och påverkasSedan Charlott prästvigdes 1988 har samhället och kyr-kan förändrats. När hon blickar tillbaka på de senaste 17 åren som kyrkoherde i Norrfjärden är det enkelt för henne att identifiera en rad förändringar som skett.

- Idag har samhället blivit öppnare och det finns ett helt annat informationsflöde. De sociala medierna har, på gott och ont, drabbat oss med full kraft. Numera vet vi mer än vi gjorde förr i tiden, vilket har gjort att vi fått mer att ta ställning till och därför är det svårare än nå-gonsin att vara säker på sin kunskap.

Andra stora förändringar, där Svenska kyrkan har påver-kats av tidens anda, är att staten och kyrkan har skiljts åt, vi har fått kvinnliga biskopar och homosexuella kan vigas i kyrkan.

- Alla dessa förändringar har kunnat komma tillstånd på grund av att vi har en demokratiskt uppbyggd kyrka, vil-ket gör att vissa förändringar går betydligt snabbare än i den katolska kyrkan. Att vi har en demokratisk kyrka gör också att alla som vill kan vara med och påverka den.

Vad har kyrkan för roll i samhällsdebatten?- Kyrkan handlar om livet. Därför ska vi delta i samhälls-debatten så mycket vi bara orkar. Kyrkan får ofta höra att vi inte ska vara med och bry oss i miljöfrågor. Jag sä-ger att det ska vi visst. Kyrkans uppdrag gäller hela livet och vi ska vara med och påverka, säger Charlott bestämt innan hon avslutar med att säga:

- Den andliga världen är inte avgränsad och den är inte världsfrånvänd. Kyrkan ska vara med och påverka sam-hället till det bättre, det är vår skyldighet.

Text & Foto: Richard Westerberg

Gloria Nr 1 2013 7

...Kyrkan handlar om livet ’’

VIP-HÖRNAN

TILLSAMMANS Piteå församlings besöksverksamhet.

Alla behöver ibland ett extra stöd i vardagen. Det kan vara en pratstund hemma vid köksbordet, fika på stan eller ta en promenad med någon.

Det kan också vara avlastning i hemmet vid vård av anhörig eller stöd och avlastning till barnfamiljer.

Genom verksamheten Tillsammans är det volontärer som sätter extra guldkant på tillvaron. Volontärer inom Tillsammansverksamheten har tystnadslöfte.

Är detta något för dig, hör av dig till Ulla Rehnström, diakon, 0911-27 41 13

Tillsammansverksamheten söker volontärer som vill göra något för en medmänniska.

Anmälan till volontärbyrån. Gå in på:www.volontarbyran.org

Sträck ut din hand...

Foto: Christer Brosché/IKON

Det går att beskriva honom på många sätt. Vi nöjer oss med att beskriva honom som majoren som bytte de gröna kläderna mot en kostym och blev rektor för Musik- och Danssko-lan. Möt Bo Olovzon och hans tankar om påverkan, inflytande och ledar-skap.

I mer än 20 år arbetade Bo som militär innan han valde att byta bana. Anledningen var allt annat än dramatisk: familjen väntade tillökning och Bo ville slippa tidstju-ven som pendlingen till Boden innebar.

- Dagen efter att jag tog beslutet kom tjänsten som rektor på Christinaskolan ut. Jag bestämde mig för att söka och fick den. Det var för snart elva år sedan och idag är jag rektor för Musik- och Dansskolan, inleder Bo med att berätta.

Ledarskap och gravitationEn officer som rektor? En fråga Bo förmodligen fått be-svara många gånger. Men tänker man efter finns det många likheter mellan yrkena: bägge handlar om att leda och fördela arbetet, men också att skapa bästa möjliga förutsättningar för människor att växa.

- Det fantastiska inom det militära är att det finns så många vägar att gå. Istället för att läsa vidare och nå en högre grad, valde jag att vidareutbilda mig inom le-darskap. Och det har jag aldrig ångrat, säger Bo över-tygande.

När jag ber honom förklara varför är det med filoso-fiska penseldrag han målar upp sin berättelse.

- Min gamla chef blev min mentor och utan att över-driva är det hans förtjänst att jag sitter här idag. Hans påverkan är vad jag kallar föredömets makt. Som män-niska och chef hade han egenskaper som jag också ville ha, förklarar Bo och fortsätter:

- Jag är helt övertygad om att när vi människor kommer i kontakt med varandra påverkas vi, vare sig vi vill eller inte. Det är lite som gravitationen där himlakropparna påverkar varandra, utan att egentligen ha någonting med varandra att göra.

Fostra goda samhällsmedborgareEn insikt och filosofisk klokskap Bo har tagit med sig in i jobbet som rektor. Ett jobb där mycket har hänt och förändrats under de elva år som gått, ännu mer sedan han själv var elev.

...skapa bästa möjliga förutsättningar för människor att

växa.’’

Hans påverkan är vad jag kallar föredömets makt

8 Gloria Nr 1 2013

Gloria Nr 1 2013 9

- Idag kommer påverkan från alla håll samtidigt. När jag gick i skola var påverkan mer struktu-rerad och det var enkelt att identifiera källan, det fanns exempelvis bara en TV-kanal. Idag är det inte riktigt lika enkelt.

Under intervjuns gång återkommer Bo ofta till skolans viktigaste upp-drag: att i samråd med hemmet fostra eleverna till ansvarskännande och goda samhällsmedbor-gare. Två exempel där elever lär sig demokra-tins principer, och som Bo kallar formell på-verkan, är klassråd och elevråd.

- I skolan ska vi öva demokrati och lära eleverna att det går att påverka om man vill. Men vi ska samtidigt lära eleverna att finna sig i och ta ansvar för demo-kratiska beslut. Även om 99 procent av eleverna vill ha en swimmingpool går det inte. Istället får vi öva på dialogen, säger Bo och fortsätter:

- Informell påverkan och inflytande sker betydligt oftare inom skolan. Ett bra exempel är dialogen mel-lan lärare, elev och föräldrar, ett annat dialogen mellan lärare och skolledare. Vi påverkar varandra hela tiden, utan att vi alltid är medvetna om det.

Någonstans här i intervjun inser jag att påverkan, inflytande och makt är mer eller mindre synonymt för Bo. Två positivt laddade ord likställs plötsligt med ett ord som sällan och aldrig förknippas med något gott.

- Det stämmer, i min värld är påverkan, inflytande och makt synonymt med varandra. Mycket här i livet är ett maktspel. Med det sagt behöver det inte betyda nå-got negativt, tvärtom. Skulle jag inte se till att skolan fungerade kommer eleverna och föräldrarna att utöva en viss makt mot mig, säger Bo och fortsätter:

- Makt är ofta förknippat med något negativt, och det kan det också vara. Men jag ser makt som något man utövar vare sig man vill eller inte. Även det måste vi lära eleverna att förstå och hantera på rätt sätt, det är jätteviktigt.

Text & Foto: Richard Westerberg

...vi påverkar varandra hela tiden ’’

Jag möter Hanna, Freweyni och Gabriella, tre härliga tjejer från Eritrea. De har bott i Piteå ganska exakt ett år och ser ut att trivas riktigt bra. Vi samtalar om vad som påverkar dem i deras olika val i livet, alltifrån mode till framtidsplaner.

Tjejerna är mycket intresserade av mode och hämtar sin inspiration från TV, filmer och modemagasin. Det är flera olika som påverkar deras val vid klädinköp; de-sign, färg och priset förstås. De berättar att i Eritrea klär man sig främst i vitt när man ska gå på fest och man lägger ner mycket tid på olika frisyrer.

De tycker att det är dyrt med kläder här i Sverige ef-tersom det finns fler årstider som kräver olika sorters plagg, i Eritrea är skillnaderna mindre.

När vi pratar om val av utbildning i framtiden är de säkra på sin sak, Hanna vill utbilda sig inom vård och omsorg, Freweyni vill läsa naturvetenskap och Gabri-ella vill läsa på estetiska programmet för att lära sig mer om skapande och konst. Deras val har inte påverkats av kompisar eller något annat utan är självständiga val. De tycker att det är viktigt att arbeta inom yrken där de kan hjälpa andra och utveckla sina gåvor

Text & Foto: Anna-Stina Eriksson

Samtal ompåverkan

10 Gloria Nr 1 2013

Det är en vanlig måndagkväll i Piteå. Några ungdomar är samlade för gemenskap. Idag står det filmtime på ”att-göra-listan”. Men innan det, sätter vi oss ner för samtal. Ett sam-tal som handlar om påverkan…

Det finns självklart mångt och mycket som påverkar oss varenda dag.

På morgonen, när jag ska klä på mig.Vad ska jag ha? Vad påverkar? Vem bestämmer?På en gång hamnar vi i prat om modebloggar. Vad som finns i butikerna. Möjligheten att beställa kläder via in-ternet. Här finns en medvetenhet om en tydlig påverkan av media och samhälle. Någon annan bestämmer vad som är inne och butikerna hakar på. Utifrån det blir valet att göra detta till sitt. Vad vill jag ha? Vad trivs jag i? Det handlar till sist om självförtroende och själv-kontroll. Att känna sig bekväm och därmed kunna ta andras kommentarer. Till hjälp kan man ta syskon och nära vänner som kan ge ärlig kritik.

Vilken utbildning vill jag ha?Här blir tydligt att föräldrar, familj och släkt är viktig. Vad de vuxna sysslar med. Om det finns företag i famil-jen att arbeta i.

Att vara utan jobb och pengar skrämmer. Sånt kan leda till stress och depression. Att man i brist på pengar blir ensam då man kanske avstår att följa med vänner efter-som man inte kan betala för sig. Att man slutar bry sig om att ta hand om sig själv. Att det på lång sikt kan leda till att man mår dåligt psykiskt och fysiskt.

Vad ska jag tro på?Jag frågar hur de hamnat på KU(Kyrkans Unga)Oftast börjar det med konfirmation. Kompisar som har konfirmerat sig berättar att det var kul. Jämnåriga som ska konfirmera sig. Traditionen i släkten påverkar ock-så. Har andra man känner och umgås med varit med blir det liksom naturligare. Det blir en gemenskap att trivas i. En gemenskap man vill behålla.

I KU erbjuds man att vara konfirmandledare. Man på-verkas av det ansvar man får ta. Det ställs krav på en, men framför allt känslan av att någon litar på en. Litar på att man klarar av att leda andra. Helt plötsligt är man med och påverkar!

Jag blir påverkad av ungdomarna. Jag blir glad av att samtala med dessa unga vuxna. Det finns absolut en framtid för vår värld. Trygghet, eftertänksamhet, om-sorg och klokhet. Tack ska ni ha!

DU PÅVERKAS. – DU PÅVERKAR!Glöm aldrig bort att du, oavsett ålder, kön och livsstil, påverkar människor omkring dig. Vilken värld vill Du skapa? Vilken värld vill Du vara del av?

Text & Foto: Ulrika Stenlund

Samtal om påverkan...

Vi pratar om att ska-pa lust och möjlig-het under skoltiden, om vad som krävs. Vi funderar kring varför vissa utbild-ningar får stämpel som bättre och säm-re. Tjäna pengar är en viktig del i vad som påverkar mig. Pengar är att lyckas – pengar är lycka.

Till alla som skänkt garn till samariterna. Nu kan dessa fantastiska kvinnor fortsätta sitt arbete medatt virka och sticka till behövande!

TACK!

Carina Höjsten, Piteå- Det är fint, stämningsfullt.

Martin Karlsson, Bergs-viken- Det tycker jag är jättebra. Det är svammel att man inte ska få ha det där.

Gloria Nr 1 2013 11

Gloria frågar...

Vad tycker du om skolavslutningar i kyrkan?

David Nyström, Piteå- Kyrkan funkar bra som vilken annan lokal som helst.

Maria Lidman, Piteå -Jag tycker man ska vara där, jag tycker skolavslutningarna ska vara i kyrkan.

Elin Öhlund, Öjebyn- Jag tyckte det var speciellt, då kände man att det var som- marlov. En kul tradition, trevligt och mysigt.

Kurt Häggqvist, Piteå- Som det var förr var det bra. Det verkar gå åt fel håll.

Påsken 2013 Lördag 23/3 kl. 18.00 Konsert i passionstid i Öjeby kyrka. Kammarkören Sångkraft från Umeå.

Palmsöndag 24/3 kl. 11.00 Gudstjänst, Öjeby kyrka, ”På väg” med mini- och barnkörer från Öjebyn och Furuberg.

Måndag 25/3 kl 19.00 Passionsandakt,Öjeby kyrka och EFS Piteå

Tisdag 26/3 kl 19.00 Passionsandakt, Öjeby kyrka och i Piteå kyrka med Furubergskören ”Kärlekens väg”.

Onsdag kl 27/3 kl 19.00 Passionsandakt, Öjeby kyrka och på EFS Piteå med Vi vill sjunga-kören.

Skärtorsdag 28/3 kl 19.00 Skärtorsdagsmässa, Öjeby kyrka och Piteå kyrka

Långfredag 29/3 kl 11.00 Långfredagsgudstjänst,Öjeby kyrka med Öjeby kyrkokör samt i Piteå kyrka med Piteå kyrkokör

Långfredag 29/3 kl 18.00 Konsert Öjeby kyrkaDuruflés Requiem med Öjeby kammarkör, Erik Westberg, dirigent, Lars Nilsson, organist.

Påskdagen 31/3 kl 11.00 Högmässa, Piteå kyrka med Piteå kyrkokör samt i Öjeby kyrka med Öje-by kyrkokör.

Annandag påsk 1/4 kl 11.00 Temagudstjänst,Öjeby kyrka med Påskdrama.

Mer information i kommande program och annons!

Text: Viktoria Eriksson Foto: AnnCharlott Olsson

Vårkonsert Konsert med församlingens vuxenkörer.Bland annat framförs ”Förklädd Gud” Lars-Erik Larssons lyriska svit Op.24 för sopran- och barytonsolo, recitation, blandad kör och orkester, dirigent Samuel Lindh. Texter av Hjalmar Gullberg.

Söndag 5 maj kl. 18.00 Öjeby kyrkaFoto: LEA

Scoutinvigning i gudstjänsten med sång, märkesutdelning och mycket mer.

Söndag 21 april kl. 11.00 Infjärdens kyrka

Illustration: Maria Lundström Pedetrsen

SCOUT INVIGNING

Till sist...I varje nummer brukar vi dela ut en ”Gloria” till någon eller några som gjort något behjärtansvärt, något extra. Nu vill vi ha DIN hjälp. Skicka in ditt förslag på någon/några som du tycker är värd att uppmärksammas till:Maila: pitea.info@svenskakyrkan.seeller skicka till Piteå församling, Nygatan 23, 94131 PiteåMärk ”En Gloria”

Ta chansen och vinn:1:a pris Vacker ljusstake från STOL & FIOL2:a och 3:e pris Fairtrade produkter från KROKODILVinnarna presenteras i nästa nummer av Gloria samt på vår hemsida. Korsordstävlingen är till för alla förutom församlingarnas anställda och förtroendevalda.

Rätt svarSkriv ner det du får fram i de gula rutorna. Ditt svar vill vi ha senast den 30 april. Maila: pitea.info@svenskakyrkan.seeller skicka till Piteå församling, Nygatan 23, 94131 PiteåMärk kuvertet ”Korsord”

Facit Nr 4 2012

0

™

Gloria nov-dec 2012] ]π

SES MEDSPOTT

VILLLINSLUS

HARGUILLOUSKRIVIT

OM

FAKTISK

NÄTAD-RESSELEVA-TORER

KRABAT

FÅR MANKONCENTRAT

KAN ERSÄTTA TVÅ

BRUKARRÖKARE

ROMAR-NASEROS

ENLÄNGRE

TID

ÄR N

SLUKADES

ÖPPNASOCH

STÄNGS

SURRAPÅ SJÖN

HAR VÄLSKÄGG-LÖS MAN

DIRI-GERA

ÖSTLIGKEJSARE

UTANSLUT

BE-VITTNA

EFTERNOTER

LITET BO

ANKEL

HOCKEY-BANAN

ACCEP-TERAR

ÄRSÅLLEN

OTÅLIG

ROMERSKKEJSARE

ENSPANJOR

RÖST-RÄTTS-ELLEN

ÄTTMED V

LIDEN ITIDEN

BEN TILLVARDAGS

PIGGARUPP

FÅGEL IFARA

KONT-ROLL-ERAT

STÅRFÖR

BILJON

LOV-ORDAS

TVÄR-SLÅ

MASTO-DONTISKT

ANPASS-NINGS-ENHET

KOMMERTILL-BAKA

SÅRAT

KAN ROP OCH ROS

RÄVENSTILL-

FLYKTS-ORT

FÖRETAGI SAM-VERKAN

HYLL-NINGS-DIKT

ÄR SLÖ-FOCKEN

LATINSKTARBETE

KARRIÄR-IST

© AB RIGNELL-ZANDER

°

° ©

H

I

S

S

A

R

T

P

Y

R

E

T

V

E

N

N

E

S

P

Ä

A

L

N

A

S

A

L

Å

T

S

M

R

A

K

D

O

N

A

N

F

Ö

R

A

T

S

A

R

J

Å

A

T

R

E

A

K

O

L

O

S

S

A

L

T

V

A

D

A

P

T

E

R

I

V

R

I

G

R

E

T

U

R

R

O

D

R

I

G

O

T

S

E

N

T

E

I

N

D

E

K

A

B

E

H

Ä

R

S

K

A

T

B

L

E

S

S

E

R

A

T

T

E

R

A

L

Y

A

R

O

S

A

S

N

A

RVi vann!Vi vill härmed gratulera vinnarna i kors-ordstävlingen i Gloria Julnummer: 1:a pris Karin Melander, Piteå2:a pris Maud Jonsson3:e pris Erik Berg, Piteå

Vi vill också gratulera och presentera vinnarnai höstnumret, Glädje, som redan hämtat sina vinster: 1:a pris Signhild Hortberg, Piteå2:a pris Ingegerd Westerlund, Piteå3:e pris Thyra Bergstedt, Piteå