LEDAREI ledaren konstaterar förbunds­ordförande Ole Norrback att välfärd kan beskrivas på många sätt. Den materiella välfärden är mätbar.

”Välfärden, eller livskvaliteten om man så vill, innehåller också andra viktiga element, som inte låter sig mätas lika lätt som de materiella. Förtroende för närmiljön och för samhället, lycka, förnöjsamhet, närhet till andra och vänskap är alla minst lika viktiga delar av kvaliteten i våra liv.” SIDAN 2

Vad har vi att vinna med god medlemsvård?Det var ämnet för paneldiskussionen under Inspirationsdagen i Tammerfors.

I programmet ingick även gruppdiskussioner kring en rad aktuella frågor och en presentation av den information ombudsmännen samlat in vid sina besök i föreningarna. SIDAN 4

Viktig funktion i skolan– Att vara skolfarfar är det mest meningsfulla jag sysslat med, säger Roger Nylund från Åbo. Jag känner mig tacksam och ödmjuk inför uppgiften. Jag känner mig numera helt professionell och mycket nyttig – vi farfäder är till exempel öron och ögon på rasterna. Vi inger trygghet och kollar om det finns ensamma eller mobbade elever och då går vi och pratar vänskapligt. SIDAN 6

Svenska pensionärs- förbundets tidningNr 2 ● 14.2.2014Årgång 42

Teatern har funnits med Veronika Mattsson alltsedan julfesternas Topelius i Vasa flicklyceum. Men vägen var inte spikrak, hon ville bli arkeolog och började studera historia. Ett stipendieår i USA släckte arkeologidrömmarna. Läs mer på sidan 6.

Veronika Mattsson och Svenska Teatern i Henrik Tikkanens fina gestaltning. Foto: Maj­Britt Paro.

Fyrtio år i Thalias tjänst

Glada skolbarn i Åbo. Foto Roger Nylund

2 – GOD TID 2/2014

KansliPb 129, 00101 Helsingfors

tfn 020 72 888 10kansliet@spfpension.fi

www.spfpension.fiBesöksadress

Annegatan 25 A, 3 våningenBesökstid vardagar kl. 10–14

Verksamhetsledare:Veronica Fellmantfn 020 72 888 12

veronica.fellman@spfpension.fi

Ombudsman för Mellan­ och Östnyland:Jan Holmberg

tfn 020 72 888 13jan.holmberg@spfpension.fi

Verksamhetssekreterare, ombudsmanför Västnyland, Åland, Övriga Finland:

Veronica Biaudettfn 020 72 888 82

veronica.biaudet@spfpension.fi

SPF:s bankkonton:Aktia 405511­41177

Nordea 157230­395236

Svenska pensionärsförbundetsösterbottniska region

Handelsesplanaden 23 A, 65100 VasaTelefon­ och besökstid kl. 10–14

Ombudsman:Patrick Ragnäs

tfn 020 72 888 18patrick.ragnas@spfpension.fi

Distriktets bankkonto:

Vasa Andelsbank 567008­55002307Kansliet i Åbo

Auragatan 1 C 13, 20100 ÅboIKT­koordinator, ombudsman för Åboland:

Mona Lehtonentfn 020 72 888 16

mona.lehtonen@spfpension.fi

Förbundstidningen

GOD TIDAnsvarig utgivare:

Ole Norrbacktfn 020 72 888 15

ole.norrback@spfpension.fi

Chefredaktör:Katarina Bengs­Westermark

tfn 020 72 888 80katarina.bengs­westermark@spfpension.fi

Prenumerationer,adressändringar:

Åsa Danielssontfn 020 72 888 14

asa.danielsson@spfpension.fi

Prenumerationspris 40 €

Annonser:Jonny Åstrand

Petalaxvägen 18, 66240 Petalaxtfn 06­347 0608, fax 06­347 1018

gsm 0500­924 528cjcenter@malax.fi

Annonspris:1,40 €/spmm, 4­färg 1,90 €/spmm

ISSN 0359­8969

Annonsfakturering:Åsa Laukonlinna, tfn 020 72 888 19

asa.laukonlinna@spfpension.fi

Tryckeri:Botnia Print, Karleby 2014

Redaktionsråd:Anders G. Lindqvist ordförande,

Maj­Britt Paro, Bertel Widjeskog,Carin Åminne

Knappast alls som världen ser ut nu, är ett kort svar. Med fortsatt liten eller ingen till-växt kan vissa förmåner nog krympa till en nivå vi hade för något år sedan. Med ökad tillväxt i ekonomin kommer den materiella välfärden att stiga också i fortsättningen. Någon större anledning till allmän oro finns inte för tillfället.

Välfärden kan ju beskrivas på ganska många sätt. Den materiella välfärden är mät-bar och grundar sig på att man har arbete och/eller säkra inkomster som lön eller pen-sion, och på det man äger. God hälsa är en viktig del av den mera mätbara välfärden. Våra pensioner är bundna till utvecklingen av både levnadskostnaderna och lönerna, och inte till bland annat avkastningen av de fonderade pensionspengarna som i Sveri-ge. Där har pensionerna faktiskt sänkts något år, vilket är möjligt hos oss bara om både levnadskostnaderna och lönerna sjunker. Vårt pensionssystem säkrar följaktligen den materiella välfärden bättre än grannlandets.

Välfärden, eller livskvaliteten om man så vill, innehåller också andra viktiga element, som inte låter sig mätas lika lätt som de materiella. Förtroende för närmiljön och för samhället, lycka, förnöjsamhet, närhet till andra och vänskap är alla minst lika viktiga delar av kvaliteten i våra liv. Ansvaret för den här delen av vår välfärd kan inte delegeras till staten eller kommunen, utan här bär vi alla ett personligt ansvar.

Den mest grundläggande idén för verksamheten i vår pensionärsorganisation är att skapa och upprätthålla sådana sociala nätverk, som bidrar till livskvaliteten. När vi får en bra bit över tusen nya medlemmar per år är förmodligen den kontakt-skapande verksamheten i våra föreningar en av de viktigaste orsakerna. Våra aktiva medlemmar i föreningarna bidrar till bättre livskvalitet som också har ekonomisk betydelse. Fysisk, psykisk och social aktivitet ger bättre hälsa, vilket ger vårt sam-hälle stora ekonomiska inbesparingar. Det är inte överord att påstå att vår organi-sation är resursskapande.

I Europa talar vi om fyra olika modeller för välfärd; den nordiska, den kontinentala, den sydeuropeiska och den anglosaxiska. I de flesta jämförelser framställs den nordiska som överlägsen. Orsakerna är flera. Den ger en grundtrygghet åt alla på en högre nivå, vil-ket ger socialt stabilare samhällen. Den skapar jämlikhet då den offentliga sektorn har ansvar för dagvård och äldreomsorg i högre grad. Den betonar medborgarnas ansvar för varandra då beskattningen är progressiv och sociala stöd relaterade till inkomsterna, det vill säga den som har högre inkomst betalar proportionellt mera både i skatt och för olika tjänster. Skattenivån är högre för att samhället tagit över det familjerna, oftast kvinnorna, sköter i de andra modellerna.

Ibland sägs det att den nordiska modellen är hotad. Kommunernas köp av tjäns-ter och en växande privat sektor, främst inom vården, nämns oftast som orsak. Köpta tjänster har med rätta ofta kritiserats, mest för brister i kvaliteten, men privata aktörer har också varit förnyare. Orsakerna till kritiken är i huvudsak två; reglerna för köp av tjänster är dåligt anpassade till vårdsektorn, och bristande rutin hos kommunerna när det gäller att formulera kvalitetskraven.

Växande skillnader i inkomsterna sägs också urholka vår modell för välfärd. Problemet är väl snarast om de minsta lönerna eller pensionerna är för små att leva på. Nivån på civi-lisationen i ett samhälle kan mätas i hur väl det tar hand om de svagaste. Med det måttet har vår modell civiliserat samhället.

En långvarigt försvagad ekonomi är det största hotet mot vår materiella välfärd. En stark ekonomi med tryggad välfärd på sikt, kräver förändringar av vårt samhälle. I de förändring-arna skall vi slå vakt om grundtankarna bakom vår nordiska modell. Då kan vi också bäst trygga välfärden för alla.

OLE NORRBACKförbundsordförande

LEDARE

Hur hotad är vår välfärd?

Ena året skall vi äta mindre fisk, andra året skall vi äta mera. Ena dagen skall vi äta mera D-vitaminer, andra dagen kan vi äta mindre. Allsköns alarmrap-porter om gifter i matvarorna ramlar över oss nästan varje dag. Rund och lycklig är inte en helt ovanlig kombi-nation, men allsköns dietkurer sägs göra oss smalare och lyckligare. Följer vi alla motstridiga råd, går det snart inte att äta någonting alls, vilket rim-ligen är allra sämst för hälsan.

Flåset kring vår mat skapar oro och osäkerhet. Vi har en pålitlig kontroll av våra livsmedel, också om den aldrig kan bli heltäckande. Vi har ansvars-kännande bönder och fiskare i vårt land, som månar om renheten och kvaliteten. Butikerna, som säljer livs-medel är måna om sitt rykte, för dålig kvalitet är sämsta tänkbara reklam. Följaktligen bör vi kunna känna oss rätt trygga.

Ät mångsidigt och måttligt(!), är väl det bästa rådet vi kan ge varandra. Ju äldre vi blir dess viktigare är det att komma ihåg att äta mångsidigt, men också tillräckligt. De allmänna kostrå-den är säkert goda vägvisare, men själva känner vi ju ofta vad vår kropp behöver. Alla är vi ju inte stöpta i sam-ma form. Det är också klokt att ta reda på vilka näringsämnen vi behöver och vad som finns i olika matvaror. Med mera kunskap är det lättare att göra de rätta valen och frånse alarmrappor-terna och de motstridiga råden.

Vi lever allt längre. En orsak är kvali-teten i det vi äter, också om det finns flera andra. Det vi äter skall också helst förbrukas och inte lagras. Här har alltför många av oss en del att komma ihåg. Senast nu är det dags att motionera bort resterna av julskin-kan för att nå det vi själva definierar som vår idealvikt. Den är ändå oftast lägre än vi vill tro.

OLE NORRBACK

Nya kostråd – varje dag

Förbundets produkterBordsstandar med SPF:s logo 50 euroSPF-pinsar 6 euroDatorns ABC–Grundkurs i datoranvändning 5 euroTips och råd om IT för pensionärsföreningar avgiftsfriHandbok för medlemsrekrytering avgiftsfriSvenska pensionärsförbundet, kontaktuppgifter, uppdaterade 13.11.2013, avgiftsfriPentago-spel 30 euroSångboken ”Sånger för alla” av Ann­Mari Häggman och Nina Stendahl, Vasa 2007, ISSN 1237­475X, publikationer utgivna av Finlands svenska folkmusikinstitut. 30 euro

Produkterna kan avhämtas på något av förbundets kanslier. Anmäl gärna i förväg när ni önskar avhämta materialet samt i hur många exemplar. Portoavgift tillkommer vid postning.För närmare information kontakta Åsa Laukonlinna, e­post asa.laukonlinna@spfpension.fi, tfn 020­728 8819 på förbundets Helsingforskansli. Mer information finns också på webbplatsen http://www.spfpension.fi/medlemmar/blanketter/varubestallning/

Vill du ha GOD TID som PDF?Du som medlem har möjlighet att få God Tid som PDF, om du vill ha det för att kunna läsa God Tid digitalt. I motsats till vad som är fallet då man läser God Tid via förbundets hemsida så behöver man inte ha tillgång till internet då man läser en PDF.

Meddela chefredaktören på

katarina.bengs­westermark@spfpension.fi

om du önskar få God Tid som PDF.

GOD TID 2/2014 – 3

I BLICKFÅNGETI BLICKFÅNGET

Äldre som resurs livet utSocial- och hälsovårdsministeriet poängterar att det strukturpolitiska programmet är en fråga om en strukturomvandling av samtliga tjänster för äldre. Den här förändringen har ministeriet redan tagit fram i sina rekommendationer 2008.

Från anstaltsboende till effektiverat serviceboende

Under 2000-talet har andelen äldre finländare som använder dygnetruntvård, vilken inbegriper hälso-vårdscentralernas bäddavdelningar, åldringshem och effektiverat serviceboende totalt, inte föränd-rats nämnvärt.

År 2000 var 10,1 procent av över 75-åringar antingen placerade i effektiverat serviceboende eller i anstaltsvård och år 2012 var motsvaran-de procentandel 10. I stället för anstaltsvård har andra vård- och boendeformer, bland dem grupp-boende i effektiverade servicehem, ökat under 2000-talet.

Ministeriets rekommendation

Från ministeriet rekommenderas att den äldre vistas i en trivsam boende- och vårdmiljö i var-dagen även då personens funktionsförmåga och hälsotillstånd förutsätter vård och omsorg dyg-net runt. Ministeriet påpekar att en anstalt med sin anstaltskultur och -miljö inte nödvändigtvis är den mest ändamålsenliga alternativa platsen till dygnetruntvård.

Om man omsätter detta i pengar använder cir-ka 140 000 finländare äldreomsorgstjänster regel-bundet och därtill cirka 50 000 personer i dygnet-runtvård.

Totalt 70 procent av hela budgeten för äldre-omsorgen består av tjänster till de 50 000 perso-nerna i dygnetruntvård, vilket är en drivkraft för att se över inte bara kostnaderna utan också kvali-teten i denna form av service.

Kvalitativ utvärdering av äldreomsorgen

Ministeriet samarbetar med Institutet för hälsa och välfärd, som tillsammans med Valvira, Till-stånds- och tillsynsverket för social- och hälso-vården, genomför en kvalitativ undersökning av äldreomsorgen under 2014 i samband med att äld-reomsorgslagen utvärderas under 2014. Den berör samtliga tjänster för äldre, både boende, personal, förplägnad och tillsyn.

Äldres funktionsförmåga och hälsotillstånd upprätthålls utgående ifrån trivsel, social gemen-

skap, intellektuell, psykisk och fysisk stimulans. Det ska vara en balans i kostnader och kvalitet, eftersom anstalterna inte ska vara en lagringsplats för äldre.

Äldre som resurs

I Jyväskylä finns ett universitet för äldre, som heter Ikääntyvien yliopisto, som även har haft kontakt med förbundets IT-projekt.

När omsorgsminister Susanna Huovinen i mitten av januari öppnade universitetet påpe-kade hon att välmående seniormedborgare är en avsevärd resurs för hela samhället och att ett av äldreomsorgslagens ändamål är att förbättra den åldrande befolkningens möjligheter att delta i beredningen av beslut som inverkar på levnads-förhållanden och på utvecklingen av de tjänster seniorerna behöver i kommunen.

Hon har även berört nödvändigheten att samt-liga seniorer även har tillgång till de elektroniska tjänster som myndigheterna i allt högre grad använ-der, och att de äldre har flera valmöjligheter då. Det finns många läroinrättningar inom fri bildning som undervisar seniorer; både medborgar- och arbetar-institut och universitet och högskolor.

Det är ytterst nödvändigt att samhället satsar på fortbildning och intellektuell stimulans för alla åld-rar, men i synnerhet de som eventuellt i sitt arbe-te inte tidigare har behövt använda datorer, enligt principen livslångt lärande och finner system för att ta äldres erfarenhet och resurser till vara.

Det är viktigt att människan genom hela sin livs-cykel ska kunna känna att livet är meningsfullt. Hur förbundet och dess föreningar ska kunna stödja den utvecklingen är viktigt att få respons om. Fören-ingsnätverket är oerhört värdefullt med tanke på att äldres erfarenheter och resurser tas till vara och de aktivas insatser är ovärderliga.

Äldreråden är också viktiga instanser i koordi-neringen av tjänster och produkter för äldre och seniorernas resurser.

Förbundet samlar för närvarande in verksam-hetsförfrågningarna av föreningarna 2013 för att sedan kunna redovi-sa för den enorma erfa-renhet som finns i orga-nisationen.

VERONICA FELLMAN

verksamhetsledare

Kommande resor1–3/4 2014 Jazzkryssning till Stockholm. Se sidan 1516–17/4 2014 Operettresa till Tallinn. Se sidan 1425/4–2/5 2014 Resa till Kroatien. Se sidan 145–9/5 2014 Kulturresa till Sverige med Bernt Morelius. Se sidan 142–6/6 2014 Resa till Tartu, Estland. Se sidan 1518–26/8 2014 Resa till Hardanger & Norges sydkust. Se sidan 1420–25/8 2014 Resa till Dalarna. Se sidan 1525–28/8 2014 Östra Estland och Narva. Se sidan 151–8/9 2014 Resa till Skottland. Se sidan 148–15/9 2014 Den gröna ön Irland. Se sidan 159–15/9 2014 Resa till Centraleuropeiska Tjeckien. Se sidan 1419–20/12 2014 Mamma Mia! i Helsingfors. Se sidan 14

KALLELSE TILL VÅRMÖTET 2014Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt vårmöte onsdagen den 23 april 2014 kl. 12.30 (lunchen inleds kl. 11.30) i SFV-huset G18, Georgsgatan 18, Helsingfors.

På vårmötet behandlas följande ärenden enligt 10 § stadgarna:

Vårmötet ska

1. välja ordförande och sekreterare för mötet

2. konstatera att mötet är stadgeenligt sammankallat

3. utse två protokolljusterare

4. välja två fullmaktsgranskare för att granska representanternas fullmakter och fastställa de representerade föreningarnas sammanlagda röstetal

5. behandla styrelsens berättelser och bokslutet för föregående kalenderår samt ta del av revisorns utlåtande

6. fastställa bokslutet samt behandla frågan om beviljande av ansvarsfrihet för styrelse och övriga redovisningsskyldiga

7. behandla övriga ärenden.

Enligt 11 § förbundets stadgar ska en medlemsförening, om den önskar att något ärende ska tas upp på vårmötet, inlämna en skriftlig motion i frågan till styrelsen senast den 28 februari.

Enligt förbundets stadgar har förbundets medlemsföreningar i enlighet med 13 § rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande:

Medlemsföreningar med

• högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant,

• 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter,

• 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter,

• 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter,

• 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och

• medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter.

Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst. Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet.

Antalet medlemmar fastställs den 31 december 2013 och föreningens medlemsavgift betalas senast den 9 april 2014.

De befullmäktigade representanterna kommer att få egna nummerlappar på vårmötet. Även övriga vårmötesdeltagares namn meddelas på förhand till Åsa Laukonlinna, se kontaktuppgifter nedan.

Förbundet emotser betalning av föreningens medlemsavgift för 2014 till förbundet före den 9 april 2014. Föreningarna meddelar hur många befullmäktigade representanter och/eller deltagare föreningen sänder till vårmötet och namnen på representanterna samt övriga deltagare senast onsdagen den 9 april 2014 till förbundets kansli i Helsingfors, tfn 020 7288819, Åsa Laukonlinna eller per e­post asa.laukonlinna@spfpension.fi. Priset för vårmötet är 45 euro per deltagare.

Förbundet återkommer med närmare information om transportmöjligheter inklusive transportpriser.

Styrelsen

Kommande program11/3 2014 Kurs i Digistoff, Lovisa. Se sidan 721/3 2014 Kurs i Digistoff, Vasa. Se sidan 79/4 2014 Utbildningsdag för IT­stöd. Se sidan 523/4 2014 Vårmötet 2014. Se kallelse ovanför.23–24/4 2014 Skön men skör, Norrvalla. Se sidan 55–9/5 2014 Skön men skör, Lehmiranta. Se sidan 5

AGE Platform Europe söker medlemmar till sina expertgrupperIntresserad? Läs mer på age­platform.eu eller kontakta verksamhetsledare Veronica Fellman, tfn 020 72 888 12, veronica.fellman@spfpension.fi

4 – GOD TID 2/2014

Framtid och gemenskap på inspirationsdagen

Vilka utmaningar ger IT och datasamhället för föreningen?Gruppordf. Pentti FribergDragsfjärds Pensionärer

Diskussionen gick het om vilka metoder som kunde användas för att sporra äldre att använda sig av den teknik som gör livet enklare och framför allt billigare. Ett sätt att sänka tröskeln för deltagande i datakurser är att föreningen själv ordnar kurs. Så har man redan gjort flera år i Jakobstad, Åbo och Malax. I diskussionsgruppen kom fram att bland annat i Sjundeå och Larsmo pågår seniordatakurser i förening-ens egen regi. Som material har man Datorns ABC som förbundet har gett ut.

Livlig diskussion blev det på ett sidospår, det vill säga medlems-kartoteken. Man ansåg att det blir dubbelt arbete då föreningarna har ett skilt system för sina kartotek och förbundet ett annat. Om man skul-le synkronisera dessa skulle det få synliga effekter, då listorna skulle vara bättre uppdaterade och exakta. Också arbetsbördan skulle minska i båda ändarna, då man inte behöver leta efter fel.

Framtiden ser kanske så ut att vi har elektroniska medlemskort som registrerar aktivitet. Föreningen skulle då ha uppdaterad informa-tion om hur många som har varit med i olika aktiviteter. Detta existe-rar redan nu i en del organisationer men blir knappast aktuellt i pen-sionärsföreningarna inom en snar framtid.

Föreningens samarbete med kommunerna och äldrerådenGruppordf. Björn SundqvistBorgå svenska pensionärsförening

• Medborgarinitiativ är en bra kanal för att föra fram pensionärsföreningarnas åsikter till beslutsfattare och tjänstemän.

• Kommunernas ”nyckel-personer” kan kallas till pensionärsföreningarnas månadsmöten/styrelse-möten.

• Pensionärsföreningarna borde få utse representan-ter till kommunernas olika arbetsgrupper som behand-lar social- och hälsovård.

• Kommunerna bör tillfråga

pensionärsföreningarna vid tillsättandet av äldreråden samt vid utarbetandet av äldrerådens uppgifter.

• Pensionärsföreningarna bör utse ”starka” personer som sina representanter i äldreråden.

Föreningsmedlemmarna i centrum – men hur?Gruppordf. Hans-Eric ChristianssonSibbo Svenska Pensionärsförening

I flera talturer framkom frågan om hur man får tag på nya medlemmar. Som exempel kan användas Närpes som köper adresser från magistra-ten och bjuder in nyblivna pensio-närer till ett seminarium med aktu-ell information om föreningen och frågor som gäller pensionärer. Ock-så Pedersöre ordnar en skild träff för nya medlemmar och har ett värdpar vid varje träff som hälsar välkomna. I Ingå arrangerar man en grillafton för nya medlemmar.

Noterades att föreningsmöten i all-mänhet handlar om förströelse och underhållning. Den passiva rollen som deltagarna har är inte alltid

bra. Man borde få igång samtal. Kanske existentiella frågor kunde få igång samtal.

Åldersstrukturen i föreningarna handlar om allt mellan 60+ till 100+. Hur tillmötesgå de olika åldersgrupperna? Vad är i tiden just nu? De olika åldersgrupperna borde vara representerade i styrelsen och det skulle vara bra med omsättning i styrelsen så att det till exempel varje år kommer med en ny styrelsemed-lem. Det måste finnas olika altena-tiv till verksamhetsformer för olika grupper. Därför är smågruppsverk-samhet bra. Ju större förening desto viktigare med olika alternativ.

Föreningarna kunde göra en enkät förfrågan till medlemmarna om verksamheten. Enkäten skall vara välförberedd och tydlig. Enkäten måste förnyas kontinuerligt efter-som världen förändras. De som blir pensionärer nu kanske har andra förväntningar på aktiviterer än de som varit pensionärer i tjugo år.

Hälsofrämjande verksamhet – friskvård för medlemmarnaGruppordf. Carita BjörneLappfjärds Pensionärsklubb

Ordförande konstaterade inled-ningsvis att hälsa kan indelas i psy-kisk och fysisk hälsa.

Föreningarna redogjorde för hurudan fysisk verksamhet som ordnades inom föreningarna och kunde konstateras att stavgång-en var populärast. Stavgång där man samtidigt bekantade sig med näromgivningen lockar 30–50 del-tagarea i ålder 60–94 år i Lappfjärd varje gång. Annan populär verk-samhet i föreningarna var boccia/boule. En förening hade balansöv-ningar på mötet med ledare som gått en Balansella-kurs.

Några föreningar ordnade före-läsningar kring hälsotemat på månadsträffarna. Konstaterades att det lockar flera mötesdeltagare än de normala mötena.

Föreningarna samarbetar på några orter med medborgarinsti-tuten kring motionsverksamhet, vilket är bra. Ofta är det inom för-eningen en resursfråga att ordna motionsverksamhet.

Konstaterades att bland annat körsång och resor också inverkar positivt på den psykiska hälsan.

Även frågan om pensionärers

dåliga kost togs upp. Ett förslag var att föreningarna tillreder mat i matlag och för hem maten till de som behöver.

I diskussionen tangerade grup-pen också frågan om ensamhet.

Pengarna och verksamhetens innehållGruppordf. Henrik SvarfvarSPF:s 1 vice ordförande

Gruppen diskuterade utgående ifrån följande frågor:

1. Varför behövs pengar för att finansiera verksamhetens innehåll?

2. Varifrån fås pengar till verk-samhetens innehåll?

3. Vad kan vi göra för våra med-lemmar utan pengar?

Konstaterades att om förening-en har medelsanskaffningen tryg-gad kan den koncentrera sig mer på innehållet i verksamheten. De största utgiftsposterna för en fören-ing är hyror, förplägnad, marknads-föring, program, resor och utrust-ning. Alla konkurrerar om medel, men det lönar sig att vara aktiv och ansöka om medel från olika håll, både lokalt, regionalt och natio-nellt.

Den största uppmärksamhe-ten fick frågan om vad man kan göra utan pengar, och det visade sig att det finns en hel del, det är att sätta sig själv och sin tid i blöt. Som exempel nämndes arbetet mot ensamhet och utanförskap, plane-ring av medlemsvård i olika former, att engagera sig som vän i en vän-verksamhet, vara ledare av diskus-sionsgrupper, skapa social samva-ro, fungera som utbildare, vara ett lyssnande öra i samtalstjänst, allt beroende på ens egen kompetens, tid och erfarenhet. Devisen ”Vi gör alla en sak som motverkar ensam-het varje vecka” ekade även i den-na grupp.

Vad har vi att vinna med god medlemsvård?Paneldiskussion, moderator Marianne Lindberg, SPF:s 11 vice ordförande

I panelen tog man upp följande frågor

• hur få med yngre pensionä-rer med i föreningarna

• de yngre vill inte bli kallade pensionärer

• frågan om vad föreningarna kan erbjuda de yngre pen-sionärerna

• en fråga som SPF kunde satsa på är mat för de äldre

• man hoppas att IT-projek-tet skall fortsätta

• det är viktigt att få kunniga människor med i kommu-nernas äldreråd

• det lönar sig att göra med-borgarinitiativ till kommu-nerna om stora frågor som berör många – äldreråden kanske alltid inte bästa kanal.

– Man skall leva ett bra liv och hjälpa andra att leva att bra liv, framhöll förbundsordföranden Ole Norrback, när han öppnade förbundets inspirationsdag den 5 februari på UKK-institutet i Tammerfors. Och han kom snabbt in på det tema, som återkom flere gånger under dagen: att hjälpa dem som lever ensamma.

Magnus Diesen från Grankulla svenska pensionärer drog, av samhällsutvecklingen, slutsatsen att behovet av SPF:s och lokalföreningarnas verksamhet och tjänster kommer att öka dramatiskt.

– Det gäller nu att nå ut till nya medlemmar och motverka ensamheten.– Det lönar sig alltid att söka om bidrag, fastslog Lasse Koivu, ordförande i SPF:s

finanskommitté. Men då ska man ha genomtänkta planer och klara, trovärdiga motiveringar. Gärna får den egna arbetsinsatsen, talkoandan och frivilligarbetet betonas. Och lyft fram föreningens starka sidor.

I programmet ingick även gruppdiskussioner kring en rad aktuella frågor och en presentation av den information ombudsmännen samlat in vid sina besök i föreningarna.

Vilka utmaningar ger IT och datasamhället för föreningen? Den frågan diskuterades under ledning av IT projektets stryrgruppsordförande Pentti Friberg (till höger).

GOD TID 2/2014 – 5

Skön men skör-kurser på två nivåer våren 2014Osteoporos eller benskörhet är en sjukdom i skelettet. Benmassan minskar och benstrukturen försvagas. Skelettets urkalkning leder lätt till att man får benbrott.

En tvådagars Skön men skör-kurs där vi får information om osteoporos och hur den kan förebyggas samt om hur funktionsförmågan stöds med mångsidig motion ordnas på Norrvalla i Vörå 23–24/4 2013.

Priset, 25 euro, inkluderar kursavgift, logi, måltider och kursboken Skön men skör – Träning ger trygghet. Vi gör enkla och lätta övningar både inne och ute som anpassas efter envar. På programmet finns föreläsningar, stavgång, vattengymnastik och Chi Balans mm. Kursen ger deltagarna beredskap i

att fungera som ”motionskompis” och passar både kvinnor och män.

I vår är det premiär för femdagars Skön men skör-kursen. Platsen är Lehmiranta i Bjärnå, Salo och tiden 5–9.5 2014.

Priset, 80 euro, inkluderar kursavgift, logi, måltider och kursboken Skön men skör – Träning ger trygghet. Kursen är i första hand avsedd för personer som tidigare deltagit i kortkursen eller som aktivt drar motionsgrupper.

Utbildare: Hälsocoach Kitty Seppälä, fysioterapeut och mag. i hälsovetenskaper.Anmälningar och förfrågningar till SPF:s kansli tfn 020­728 8813 eller e­post jan.holmberg@spfpension.fi.Kursen ordnas i samarbete med Eläkeliitto och Osteoporosförbundet i Finland.

Beslut om arbetspensioner ska fattas nationelltDenna vår blir det igen Europaparlamentsval. Någon valyra har det inte varit tal om de tidigare gångerna, för 2009 var det endast 43 procent av de röstberättigade som röstade. Också de i parlamentet verksamma europartierna är ganska okända här i landet.

Valet är dock det enda där med-borgarna i medlemsländerna kan utse representanter i något organ i Europeiska unionen (EU) genom direkt folkval. Det kommande valet är det första efter att Lissabon-avta-let trädde i kraft, det vill säga det avtal som ökade parlamentets makt inom Europeiska unionens lag-stiftning och när det gäller valet av kommissionens ordförande.

Om det under den kommande femårsperioden fattas lika viktiga beslut som under den pågående, kommer vi i framtiden att leva i en helt annorlunda union. Parlamen-tet kommer att ha sin egen roll och ingå i EU:s normala lagstiftnings-system. Arbetspensionsförsäkrarna

(TELA) publicerade i januari sina egna europapolitiska mål.

Nästa våg av integration kommer från EMU

De regler som gäller för medlems-ländernas hushållning har skärpts de senaste åren och deras trovärdig-het har förstärkts. Nästa riktning på utvecklingen är att den ekonomis-ka och monetära unionen (EMU) fördjupas. Planerna för samarbetet mellan EU:s centrala organ byg-ger på bankunionen, reglerna för den offentliga hushållningen, styr-ningen av den ekonomiska politi-ken och slutligen på medborgarnas vilja till reformer.

Att förhindra kriser som den nu upplevda och att garantera euron stabilitet är viktiga målsättningar. De planer som går längst skulle ändå, om de genomförs, inverka avsevärt på fördelningen av ansvar och befogenheter medlemsländer-na och EU emellan. Integrationen verkar avancera på två spår, så att de arton euroländerna skulle röra sig snabbare än de tio andra EU-län-derna som inte hör till eurozonen.

Utom den ekonomiska discipli-nen ses medlemsländernas social-politik och den välmåga eller det

illabefinnande som den producerar allt mera som en ”gemensam sak” och en faktor som påverkar EMU:s stabilitet. Skillnaderna är nu stora i länderna med gemensam valuta när det gäller social och ekonomisk utveckling.

De nationella besluten om pensionerna bör respekteras

Den lagstadgade arbetspensionen är viktig för omkring 1,5 miljoner människor i Finland. Välfärden för de nuvarande och komman-de pensionärerna måste tryggas på lång sikt inom den fördjupade ekonomiska och monetära unio-nen. Pensionstryggheten har ska-pats i varje land efter landets egna förutsättningar och dess principer är djupt rotade i strukturerna inom de olika länderna. Arbetspensions-skyddet och reformen av detta bör alltid beslutas av oss i Finland. Pen-sionspolitiken står alltid nära med-lemsstaterna och deras medborga-re. Att harmonisera denna politik skulle leda till att arbetspensioner-nas betydelse skulle försämras i Fin-land.

Väl skötta lagstadgade pensioner ger ett tillräckligt skydd för ålderdomen

Tilläggspensioner som man själv har sparat ihop till eller som arbets-givaren erbjuder kan komplettera de lagstadgade pensionerna, men inte ersätta dem. Arbetspensions-skyddets transparenta, inkomst-

grundade och livslånga försäkringar täcker alla arbetstagare. Det främ-jar också arbetskraftens rörlighet på EU:s inre marknad, eftersom också en pensionsrätt som har uppstått genom ett kortvarigt arbete beva-ras, om arbetsplatsen förändras.

I Europa behövs längre och bätt-re arbetskarriärer, för att finansie-ringen av systemet skall hålla och för att pensionerna skall räcka till i framtiden. I Finland har vi ställt upp det ambitiösa målet att öka den reella pensionsåldern betyd-ligt fram till 2025.

I bakgrunden mot dagens brin-nande kris åldras Europas befolk-ning med god fart. Finland hör till de länder som åldras snabbast. Det är också ett av dem som är bäst för-beredda. Mera pensionsmedel har satts i förvar för kommande år än i många andra EU-länder.

Regleringen av arbetspensionsförsäkrarnas kapitalbas bör hållas i egna händerArbetspensionen i Finland är en lagstadgad social trygghetspensi-on. Ungefär en fjärdedel av arbets-pensionerna är täckta av tidigare insamlade fonder, vilket dämpar trycket på att höja pensionsbetal-ningarna. Verkställigheten och ris-ken är fördelad på flera olika arbets-pensionsförsäkrare. Fonderingen bör alltid bygga på produktivitet och säkerhet, så att de löften om pension som har getts kan hållas.

Gemensamma regler har ställts på risktagningen på de privata arbets-pensionsförsäkrarnas placeringar. I sista hand är de också gemensamt konkursansvariga. Reglerna för kapitalbas och övervakningen av dem bygger på nationell lagstift-ning. Detta bör man hålla fast vid också i framtiden.

Regleringen av finansieringsmarknaden får inte skada långtidsplaceringarna

Arbetspensionsförsäkrarna är verk-liga långtidsplacerare och deras verksamhet tryggar de lagstadgade pensionerna. Arbetspensions medel får inte användas för att främja andra syften.

EU-regleringen ökar på finans-marknaden. Detta får inte leda till att de finländska arbetspensions-försäkrarna skulle börja jämföra sig med aktörer som strävar efter affärsvinst. På pensionsområdet investerar man på lång sikt för att kapital- och finansmarknaden ska få så litet störningar som möjligt. En finansmarknadsskatt skulle i den planerade formen också leda till beskattning av pensionerna. I praktiken skulle den leda till bety-dande kostnader för arbetsgivare och löntagare, eftersom utgifterna för skatten på arbetspensionsinves-teringarna måste täckas på ett eller annat sätt.

JANNE PELKONEN, specialist,

Arbetspensionsförsäkrarna TELA rfJanne Pelkonen

Stiftelsen för dig och migSamhället har sitt ansvar för de äldre, men det frivilliga arbetet bland pensionärer blir allt viktigare. Också den verksamheten kräver pengar. ”Stiftelsen för dig och mig” innebär att var och en av oss i grunden är både givande och mottagande part. Du som gärna vill bidra till pensionärernas egen stiftelse kan välja flera olika sätt efter egen önskan.

Svenska pensionärsförbundet är initiativtagare till Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland, vars ändamål är att främja finlandssvenska pensionärers andliga och kroppsliga hälsa samt livskvalitet och trivsel i vardagen. Målet är att skaffa tillräckliga medel för att trygga en seriös och långsiktig verksamhet på svenska bland pensionärerna. Det disponibla överskottet i stiftelsen delas ut till föreningar och institutioner efter ansökan.

Stiftelsen grundades av Svenska pensionärsförbundets höstmöte den 10 november 2010 och är registrerad med numret 2398487­4.

Stiftelsens kontonummer är:Aktia FI40 4055 0010 8895 39 Nordea FI38 1555 3000 1131 50Vasa Andelsbank FI15 5670 0820 2286 15

Alla gåvor, stora som små, tas emot av Stiftelsen med tacksamhet. Donationer och testamenten till Stiftelsen är skattefria såväl för donatorn som för mottagaren.

Ordförande för Stiftelsen är Ole Norrback och vice ordförande är Henry Wiklund. Till Stiftelsens styrelse hör därtill Jan­Erik Frostdahl, Lasse Koivu, Marianne Lindberg och Henrik Svarfvar.

För närmare information kontakta gärna Stiftelsens ombudsman Veronica Fellman, tel. 020­7288812, e­post veronica.fellman@spfpension.fi.

Stiftelsen har en ny broschyr, som vi gärna sänder ut.

Vill du hjälpa andra med datorer?Kom på kurs och träffa andra som hjälper seniorer med IT.

Vi ordnar en

utbildningsdag för IT-stöd 9.4 på Kuggom i LovisaVad gör en IT­handledare? Hur fungerar en iPad? Hur löser man olika dator­ och IT­problem? Om detta hörs intressant och du kan tänka dig att bli IT­handledare för seniorer kom med på kurs! Kursavgiften på 15 euro inkluderar kursmaterial, undervisning och lunch.

Mer information på IT för Seniorers hemsida it.spfpension.fi.

Anmälningar tas emot av Mona Lehtonen, mona.lehtonen@spfpension.fi, tfn 020 728 8816.

6 – GOD TID 2/2014

Än finns det minsann krut i gummorna!”Änklingar ska man kasta sig över vid begravningskaffet på församlingshemmet. Dom går åt lika fort som smörgåstårtan”. Med den festliga repliken anges tonen i Carin Mannheimers komedi I sista minuten, där Veronika Mattsson firar sitt 40-årskonstnärsjubileum på Svenska Teatern. Till sommaren blir hon pensionär.

Det är en glad och entusiastisk 65-åring jag träffar i kaféet vid Skillnaden några veckor före pre-miären. Man repeterar som inten-sivast, tre mogna damer kring 80 vårar tar form under Maria Sids erfarna ledning.

– Maria har en energi som smit-

tar och vi har så skamlöst roligt, säger Veronika.

De tre kvinnorna som vill leva fullt ut innan det är för sent spelas av Veronika Mattsson, Christina Indrenius-Zalewski och Sue Lem-ström, kollegor och vänner sedan början av 1970-talet. Christina är pensionär sedan tretton år men har gästspelat flitigt efter det. Sue har några år kvar innan det är dags för pension.

– I sista minuten är en önskepjäs för oss tre gamla väninnor!

Rakt och frispråkigt

Veronika spelar Marianne, före det-ta journalist och änka sedan länge. Hon lever ensam i sin stora lägen-het där pjäsen utspelar sig. Min-net är det lite si och så med, hon kan vara oförskämd men är innerst inne skygg och rådvill. Annlouise, spelad av Christina, är en tuff dam med hetsigt temperament. Hon är irriterad på maken Bosses ideliga telefonsamtal och är redo att vän-da ett nytt blad i livet. Solveig har ett förflutet som firad skönhet och

är påpassad av sin äkta man. Hon är liksom väninnorna rak och fri-språkig.

– Det finns ingenting de tre damerna inte kan säga till varann, intygar Veronika.

Bridge är ett gemensamt intres-se men den fjärde medspelaren har gått bort och det gäller nu att hit-ta en ny. För skådespelarna har det medfört bridgelektioner, ingen av dem har spelat förut.

Också danslektioner har de fått ta. Övergångarna mellan scener är ett slags dansande kommentarer i damernas fantasi.

Det bästa av två världar

40-årsjubileet blir en vändpunkt för Veronika Mattsson. Hon ser fram emot ett lugnare liv hemma i Väst-anfjärd med maken, arkitekten och konstnären Adam Korpak. Veroni-ka blev mamma till två döttrar vid mogna 40+ och väntade den andra då bygget i Västanfjärd blev verklig-het på 90-talet.

– Vi valde det bästa av två värl-dar, och tack vare Adams självstän-

diga yrke kunde vi kombinera ett liv på landet med teater, berätta Veronika. Han tog hand om mark-servicen medan jag spelade i Hel-singfors.

Teatern har funnits med Vero-nika alltsedan julfesternas Topelius i Vasa flicklyceum. Hennes första stora roll var Helen Keller på Wasa Teater. Men vägen var inte spikrak, hon ville bli arkeolog och började studera historia. Ett stipendieår i USA släckte arkeologidrömmarna.

– Jag studerade statsvetenskap och gick en kurs på drama depart-ment där jag lärde mig fäkta och ramla. När jag kom hem sökte jag till Teaterskolan!

Veronika hann också jobba med lokalradio, skolradio och sommar-jobb på Hbl innan hon 1976 debu-terade på Svenska Teatern i Romeo och Giulietta. Hennes digra rollista upptar 69 pjäser. Det är inte lätt att plocka ut favoriter, de är så många.

Topelius! en fest varje gång

– Jag älskade Körsbärsträdgården som jag spelat i två olika gånger, säger hon. Kammarteaterns August Strindberg och Harriet Bosse var en stor upplevelse med underbara Nanny Westerlund som regissör. Vi gästspelade i Blå tornet i Stock-holm.

I Anne Franks dagbok spelade Veronika Annes syster, men måste bytas ut mitt i säsongen då första dottern krävde plats i en växande mage. Vidare minns Veronika en rad barnpjäser på Mini, där hon hade ett gott samarbete med Ivar Rosenblad.

Sex roller söker en kvinna var en pjäs av Gunilla Hemming där skå-despelarna sökte erfarenheter ur sitt eget liv för rollgestalten.

– Ett speciellt minne är pjäsen Druvor och russin, där Leif Wager 1997 gjorde sin sista roll, en ung-karl med logistikproblem i ett vid-lyftigt kärleksliv, berättar Veronika. En höjdpunkt var Topelius! följande år. Det var en fest varje gång, publi-ken levde med och kände igen sig så fantastiskt.

Bland senare pjäser minns Vero-nika särskilt Anders Larssons Dans för mogen ungdom och pjäsen Ten-na med Blaue Frau där hon spelade en alkoholistmamma. ”Otäck men bra” var pjäsen Nordost som bygg-de på teatergisslandramat i Ryss-land. Den historiska pjäsen Auro-ra Karamzin minns Veronika med värme.

I sista minuten har premiär den 26 februari och spelas under hela våren fram till den 10 maj.

Text MAJ-BRITT PARO

Veronika Mattsson har en av huvudrollerna i pjäsen I sista minuten som spelas fram till den 10 maj. Efter det går hon i pension. Foto: Nanne Nylund

Tre gracer i dansfantasier mellan scenerna: Christina Indrenius­Zalewski, Veronika Mattsson och Sue Lemström.

Foto: Valtteri Kantanen

GOD TID 2/2014 – 7

I sista minutenCarin Mannheimer, din pjäs I sista minuten sätts upp överallt just nu. Vad är det som gör den så oerhört populär?

– Det är ju en ganska rak och enkel historia, men med både gungfly och djup. Den är både absurd och rolig mitt i eländet. Man får se och höra tre starka kvinnor i 80-årsåldern som grä-lar, svär, gråter och glömmer och undrar över vart tiden tagit vägen. Männen får faktiskt finna sig i att spela biroller om än aldrig så vik-tiga. Jag tror att jag lyckats göra en osynlig generation synlig. Det är ju ofta äldre kvinnor som är majori-teten bland publiken. Många äldre kvinnor kommer fram till mig och säger att det äntligen finns en pjäs som beskriver deras verklighet på ett både roligt och befriande sätt.

En kvinna sa ”gud vad jag skrat-tade. Vilka härliga repliker! – här fick man höra saker jag gått och funderat på hela livet och nu vet jag hur jag ska säga det”. Pjäsen är ett snitt ur nutiden. Så här har någ-ra det. Ganska privilegierade ännu ett tag. Den var rolig att skriva. Min förra pjäs Sista dansen som utspe-lades på ett äldreboende var gan-ska sorglig så jag behövde muntra upp mig med lite elakheter om åld-randet och samhället och livet runt omkring.

Maria Sid regisserar den här upp-sättningen av I sista minuten, vad har du för förväntningar?

Jag känner till Maria som skåde-spelare. Har sett henne på tv. Det märks att hon har humor och skär-pa så det kommer att bli väldigt bra.

Jag hoppas att publiken ska gå hem med viss tillförsikt inför det åldrande vars enda alternativ är en för tidig död.

Vad händer härnäst?– Om framtiden vet man ju

ingenting. Mer än att Göteborgs Stadsteater gärna vill ha en tredje pjäs om ålderdom för att fullbor-da trilogin. Arbetsnamnet är det olycksbådande Till sist. Det kan man ju inte motstå!

DAVID LINDSTRÖM

Carin Mannheimer

Elvis på Fallåker, de Godzinsky i LahtisReseledaren Clara von Bonsdorff har två nyheter under våren för Helsingforspensionärerna samlade inom Samrådet i SPF Helsingfors. Evenemangen gäller ingalunda endast medlemmar i de tolv fören-ingarna. Nya medlemmar och ave-car är välkomna med på resorna.

Fallåker teater ger musikalen Helt Upp och Ner inspirerad av Elvis Pres-leys musik. Iscensättningen är svensk-språkig urpremiär för Broadwaymu-

sikalen All Shook Up och handlar om en ung rebell som vänder upp och ner på en liten stad på 50-talet. Oskar Silén är regissör, Teddy Granroth står för musikarrangemangen.

Claras grupp har biljetter sönda-gen den 30 mars klockan 16. Trans-porten bestäms då antalet deltagare är klart. Anmälan senast den 7 mars.

Den 5 april skulle George de God-zinsky ha fyllt 100 år. Sinfonia Lahti firar jubileet med en de Godzinsky-

konsert fredagen den 4 april klock-an 13. Konserten gäller närmast den rika filmmusik de Godzinsky ska-pade främst under 1940-talet. Atso Almila dirigerar och filmexperten Peter von Bagh står för kunniga kommentarer mellan verken.

George de Godzinsky föddes den 5 april 1914 i S:t Petersburg av för-äldrar med mångkulturell bakgrund. Efter revolutionen flydde familjen till Finland. George gjorde en enaståen-de karriär som pianist, kapellmästare

och kompositör. På 30-talet ackom-panjerade han Fjodor Sjaljapin på en Fjärran östern-turné. Under årtion-den ledde han allt från operett och musikal till balett och opera och var känd och älskad som underhållnings-kompositör och -pianist.

Clara von Bonsdorff ger närmare information och tar emot anmäl-ningar på gsm 040-5444031, e-post clara.von.bonsdorff@welho.com

MAJ-BRITT PARO

Skriva och skapaGe våren och dig själv en kick framåt!

En inspirationskurs i ord och bild ordnas 10­11 mars på Överby i Esbo. Vi skriver och gör enkla bildövningar och kursen kräver ingen dator eller förkunskaper. Kursledare är bildkonstnär Marina Ciglar och skrivarkurslärare Åsa Stenvall­Albjerg. Arrangör är Axxell Överby och Svenska pensionärsförbundet.

Det finns ännu några platser kvar, så den som är intresserad ska skynda sig att anmäla sig. Det gör man på www.axxell.fi/folkhogskolan under kursen Lust att skriva och skapa. Mera information ger också kursledaren, e­post asa.stenvall­albjerg@axxell.fi, tfn 044­739 7722.

Svenska pensionärsförbundet ordnar i samarbete med IT3 en

kurs i DigistoffKursen hålls 11 mars kl. 10.00–15.00 på Kuggom i Lovisa.

Kursens målgrupp är de som uppdaterar föreningens hemsida eller kommer att göra det i framtiden.

Kursledaren Jonas Lemberg från IT3 går igenom det viktigaste grunderna samt svarar på deltagarnas frågor.

Anmälningar till ombudsman Jan Holmberg, jan.holmberg@spfpension.fi, tfn 020­728 8813

Svenska pensionärsförbundet ordnar i samarbete med IT3 en

kurs i Digistoffprogrammet som används när man arbetar med föreningens hemsida.

Fredagen den 21 mars i Vasa. Tid och plats meddelas, direkt till föreningarna, så snart de är fastställda. Kursledare är Nicklas Nygård från IT3.

Katarina Bengs­Westermarktfn 020 72 888 80katarina.bengs­westermark@spfpension.f

Kulturpris till aktiva seniorerDe två mottagarna av Svensk-Österbottniska Samfundets pris, Marianne Nordman och Erik Rune Hermans, har en hel del gemensamt.

Båda är pensionärer och skulle bli "galna" om de inte hade något intressant att sysselsätta sig med.

– Själv gick jag i pension redan 1995 men det är det ingen som har

märkt, säger chefredaktör Her-mans.

I mer än 50 år har han arbetat för tidningen Norden i New York, den enda finlandssvenska tidning-

en som utkommer utanför Finland. Och den enda svenskspråkiga tid-ningen som utkommer i USA.

När Hermans kom till Norden i början på 1960-talet var antalet prenumeranter runt 2 000, en siff-ra som nu har sjunkit till 206.

– Det är finlandssvenska immi-granter som är vår läsekrets och eftersom den sista stora invand-ringsvågen från Svenskfinland till USA inträffade på 1960-talet har många läsare fallit ifrån.

Numera har publiceringstakten sjunkit till en tidning i månaden från att i tiderna ha varit en i veckan.

Jarl Hemmer har varit en ständig följeslagare i professor emerita Marianne Nordmans studier och forskning. Från en proseminarie-uppsats till doktorsavhandlingen. En produktion som utgjorde stom-men för Nordmans bok Allting är en spegling – Jarl Hemmers poesi och prosa i ett språkligt återsken.

– Det kändes viktigt att sam-la texterna till en helhet och på så sätt kunna göra dem koncentrerat tillgängliga.

Text och foto

KATARINA BENGS-WESTERMARK

Professor emerita Marianne Nordman tilldelades Svensk­Österbottniska Samfundets kulturpris på 5 000 euro med motiveringen: ”Marianne Nordman har med entusiasm populariserat sin forskning inom svenska språket och litteraturen, där hon intresserat sig för språkriktighet, språkets utveckling samt fackspråk, allt från språket i stickbeskrivningar till lagspråk.

Ett återkommande forskningsobjekt har varit Jarl Hemmer, vilket kulminerade 2013 med boken Allting är en spegling.

Den österbottniska dimensionen är ständigt levande för Marianne Nordman, inte minst inom ett pågående projekt kring den österbottniska ungdomsdansen.”

Chefredaktör Erik Rune Hermans tilldelades Svensk­Österbottniska Samfundets kulturpris på 5 000 euro med motiveringen: ”På sin enmansredaktion på Manhattan i New York har Hermans under mer än 50 år troget sammanställt en innehållsrik veckotidning med små och stora nyheter från hela Svenskfinland.

Trots snävare ekonomiska ramar och en minskande målgrupp har Hermans oförtröttligt upprätthållit en länk mellan nord­ amerikanska emigranter och det gamla hemlandet – en kultur­ och samhällsinsats som är värd all beundran och uppskattning.”

Professor emerita Nordman och chefredaktör Hermans uppmärksammades på Runebergsdagen.

8 – GOD TID 2/2014

Länge leve medfostrarna i våra skolorInspirerad av skolfarfarentusiasten Sten Lindholms artikel i God Tid nummer 1 om självkänsla och självförtroende med slutklämmen om hur viktiga skolfarfar/-mormors värderingar och insatser är för lågstadie-elever vill jag spinna vidare på tråden och presentera en av de våra i Åbo, Roger Nylund, som spontant utbrister: ”Att vara skolfarfar är det mest meningsfulla jag sysslat med!”

Vi sitter i Cygnaeus lågstadium i Åbo och pratar om hur det är att vara medfostrare. När Roger Nylund sommaren 2005 blev pen-sionerad vände han sig strax till sin vän sedan länge Börje Gorschelnik som startade hela projektet Farfar i skolan och frågade: ”När får jag börja som skolfarfar?” Efter julen fick han beskedet att han var väl-kommen och vid vårterminens bör-jan fick han en etta som sin klass.

Det startade i Åbo.

Det var alltså Börje Gorschelnik som startade projektet medfostra-re år 2000 och fick en del herrar i sin bekantskapskrets att ställa upp. Nu finns det en registrerad tvåsprå-kig förening Kouluvaarit ry/Farfar i skolan rf med ett 50-tal fäder både i svenska och finska skolor.

– Att vara farfar i skolan hål-ler hjärnan igång och motverkar ensamhet och demens. Det är den bästa medicinen mot högt blod-tryck och hjärtinfarkt, påpekade Börje och fick många med sig.

Roger Nylund instämmer och lägger ytterligare till: ”Jag känner mig tacksam och ödmjuk inför uppgiften. Jag känner mig nume-ra helt professionell och mycket nyttig – vi farfäder är till exempel öron och ögon på rasterna. Vi ing-er trygghet och kollar om det finns ensamma eller mobbade elever och då går vi och pratar vänskapligt.” En ensam övervakande lärare kan-ske inte ser allt som händer. Roger är två dagar veckan i Cygnaeus och en dag i den finska skolan Luos-tarivuoris språkbadsklasser 5 och 6, där han enbart talar svenska.

Fritidsaktiviteterna fascinerar

Utöver medhjälp under lektioner-na och med en och annan elev som läser läxan högt för Roger i korri-

doren finns det en uppsjö aktivite-ter, där en skolfarfar kan hjälpa till.

Det gäller besök på huvudbiblio-teket, i simhallen, på skridsko-banan, där snören behöver kny-tas och spännas. Det är viktigt att vara med på fester till exempel på de svenska skolornas julfest i Kon-serthuset, där eleverna uppträder med egna program.

Roger har varit med om läger-skolor och med sina klasser deltagit i utfärder med naturupplevelser. De har bekantat sig med tiderna förr på Klosterbacken och i Sagalunds museum i Kimito. En vår bjöd Roger hela gänget ut till ASS-segel-paviljong, där eleverna fick pröva på optimistjollar efter en grundlig information om hur man bär sig åt i en segelbåt. Efteråt vankades saft och pannkaka!

Att knyta slipsen rätt!

Medfostrarna har också hållit så kallade artighetskampanjer i års-kurs 6 . Att lära sig säga varsågod och tack och att kunna klä sig och uppföra sig till exempel på restaur-ang. Varje vår beställs bord på Svenska klubben med trerätters middag för sexorna i Cygnaeus och då gäller det för gossarna att själ-va kunna knyta sina slipsar, vilket skolfarfar lärt dem.

Eget skåp i Cygnaeus

I ett skåp i korridoren med dubbla glasdörrar finns en trevlig utställ-ning med fotografier, rubriker och texter över medfostrarverksam-heten i skolan. Där finns också diplomet som Börje Gorschelnik år 2009 mottog av Svenska kultur-fonden – ett utbildningspris som uppskattning för medfostrarverk-samheten; för hans egen och som sporre för alla andra som är med.

Feedbacken från lärarna, för-äldrarna och eleverna är positiv och sporrande och så länge hälsan håller kommer Roger Nylund att vara verksam som skolfarfar. Det behövs flera vuxna i våra skolor – inte för att blanda sig i undervis-ningen, men för att finnas till och skapa trygghet och vara till hjälp. Det känns bra, när eleverna kom-mer och pratar med en och spon-tant vinkar och ropar ”Hej Roger!” när de springer förbi.

Text CARIN ÅMINNE

På klassjulfesten fick Roger en egen pepparkaka. Ettorna fick segla optimistjolle på ASS vid klassens vårfest. Roger fungerade som instruktör. Foto privat

GOD TID 2/2014 – 9

Säker cykling för alla åldrarHjälmen på huvudet och tårna i marken. Det är Dan Häggbloms bästa råd när det handlar om säker cykling.

– Än lever tyvärr den gamla cyklingstekniken som lärdes ut i armén kvar, att benen ska vara helt raka när tramporna är i sitt neders-ta läge, säger Dan Häggblom, sporthandlare i Vasa. Den tekniken är farlig i två avseenden: knäna belastas för mycket och det är svårt att snabbt nå ner med fötterna till marken vid ett stopp.

Sänk sitsen så sparar du både knäna och undviker onödiga olyckstillbud. Många olyckor, spe-ciellt bland lite äldre cyklister, inträffar när man ska stiga på eller av cykeln.

– Vi blir ju inte vigare med åren, så med tanke på säkerheten är det bästa alternativet en cykel av dam-modell. Den tanken är kanske inte

så lockande för manliga cyklister som använt herrcyklar hela sitt liv, men överväg åtminstone alterna-tivet.

Att cykelhjälmen är en billig livför-säkring vet de allra flesta, men väl-digt få använder hjälm.

Argumenten för varför man inte använder hjälm är många och varierande. Ett återkomman-de argument är att man inte har någonstans att lägga hjälmen när man ska in i butiker och man inte vill ha ytterligare en sak att släpa på.

Häggbloms lösning på det pro-blemet lyder: Behåll hjälmen på huvudet. Dagens hjälmar är lätta och väl ventilerade, så de stör inte

bäraren ens inomhus. Knappast de stör någon annan heller.

– Vi har åtminstone inte motat ut någon som kommit in med hjälm på i vår butik, säger han med glimten i ögat.

För den som cyklar även vintertid rekommenderar Dan Häggblom alltid dubbdäck.

– Helst dubbat både fram och bak på cykeln, det är säkrast.

Väljer man av någon anledning att cykla med bara ett dubbdäck ska detta sitta framme. Det kan låta lite bakvänt med tanke på att man vill ha grepp hela tiden, men så är det.

– Får man sladd på bakdäcket så har man ännu chans att reda upp det hela, men tappar man styrförmågan på framdäcket är man illa ute.

Text och foto

KATARINA BENGS-WESTERMARK

Elcyklar ser ut som vanliga cyklar med en låda (som innehåller batteriet) under pakethållaren. Själva motorn sitter antingen i framnavet eller i anslutning till tramporna.

Foto Tunturi

För Dan Häggblom är hjälmen en självklarhet när han cyklar.

Tråkig statistikÅr 2007 bar 2 av de 17 cyklister som omkom i olyckor en rätt fastspänd hjälm.

Ungefär hälften av dem som inte hade hjälm på sig hade sannolikt överlevt olyckan om de burit hjälm.

Tänk på att de cyklister, som hjälmen räddat, inte syns i den här statistiken.

Källa: Trafikskyddet

Lättare åkturer med elEn trend som växt sig stor ute i Europa de senaste åren, men som ännu inte slagit igenom i Finland, är elcyklar. Cykeln har en elmotor som hjälper till, men den arbetar enbart när cyklisten trampar.

– Det handlar alltså inte om någon sorts elmoped, där man bara sitter och åker, säger Dan Häggblom, sporthandlare i Vasa. Ju mer man trampar själv desto mer hjälper motorn till. Speciellt

i uppförsbackar, i motvind och under accelration har man verk-ligt stor nytta av elmotorn. Man slipper vara helt slut och svettig när man kommer fram.

Kommer man upp till hastighe-ter på mer än 25 kilometer i timmen så kopplas hjälpen från elmotorn automatiskt bort. Lika så när man bromsar eller slutar att trampa.

Text KATARINA

BENGS-WESTERMARK

Bo hemma på FolkhälsanPå Seniorhemmet och Silviahemmet i Helsingfors erbjuder vi vård, omsorg och service dygnet runt. Hos oss kan du även bo privat-betalande eller med servicesedel.

Vill du veta mer?Seniorhemmet, Marika Skogsten, tfn 09 315 5662Silviahemmet, Christel Harjanne tfn 09 315 5750

Förutom enheter med vård och omsorg dygnet runt har vi lägen-heter där du kan bo självständigt. Vi erbjuder också tjänster som gör det möjligt för dig att bo hemma så länge som möjligt, till exempel hemtjänst och dagverksamhet.

Vi har enheter i hela Svensk� nland, till exempel- Seniorhuset, Silviahemmet, Blomsterfonden och Brummerska hemmet i Helsingfors- Folkhälsanhusen i Esbo, Pargas och Vanda- Blomsterhemmet, Seniora och Villa Rosa i Raseborg- Äldreomsorgstjänster i Åbo- Hemtjänst i Vasa, Jakobstad och Karleby- Folkhälsanhuset i Korsholm- Östanlid i Jakobstad och Emeliehemmet i Karleby

Ring oss gärna om du vill veta mera, tfn 09 315 000.

www.folkhalsan.� /aldreomsorg

• framställning av nya helproteser• påfyllningar och reparationer medan ni väntar• översyn av protes samt rådgivning gratis

Ring och beställ tid!VASA, Handelsespl. 20 B. Tfn 06-312 1233MALAX, Köpingsvägen 10. Tfn 06-347 8080

✁

Tandproteser direkt frånSPECIALTANDTEKNIKER

GUNILLA DAMÉN 019-241 2630gunilla.damen@jedaj.fiRådhustorget, EKENÄS

VI SKÖTER DINA TÄNDER

PIRKKO GRÖNROOSANN HAGLUNDTuula Starck-Schreiber, Munhygienist

Köpmansgatan 11, KarisTfn 019-231 033

ULF BÄCKMANTel. 019-342 770

Virkby tandläkarcentralVirkbyv. 18A10.

Specialtandtekniker Hans Boström

Rosenlundsgatan 6, JakobstadTel. 06-723 5151

JORMA ALATALOKungsgatan 8,II vån., hiss!EkenäsTel. 040-703 2393

M & E FriskvårdM & E Friskvård Eivor 050-34 52 736 ,Marlene 050-37 82 094

TA HAND OM DIN HÄLSA, HÄLSOANALYS MED ES-TECK!

Informerar om bl.a.:• ämnesomsättning • stressnivå • mag-/tarmhälsa

• hjärta och blodkärl • hjärnans signalsubstanser • lymfsystemEv obalanser/sjukdomar behandlas

med kosttillskott och introspect

LarsmoMALAX FYSIO

FysioterapiAkupunkturMassage

Med. FOTVÅRDIdr.shallen tel. 3651767

10 – GOD TID 2/2014

Föreningsresursen kan ge svarenÄr det den nya eller gamla styrelsen som skall underteckna bokslutet? Vad betyder det att en förening är rf? Hur är det med föreningars moms-frihet? Kan en styrelsemedlem avgå när som helst? Hur borde en verksamhetsgranskningsberättelse skrivas? När skall en förening ha fo-nummer? Får alla som är på ett möte rösta? Hur länge skall arkivet sparas?

Frågor av det här slaget dyker ibland upp i föreningslivet. Kanske finns det någon erfaren föreningsräv som vet svaren. Men inte alltid. Tiderna förändras, nya lagar stiftas och ruti-ner moderniseras. Då är det bra att ha Föreningsresursen att tillgå.

Föreningsresursen är en enhet inom Svenska studiecentralen, som i sin tur ingår i Svenska folkskolans vän-ners organisation. Där finns samlad mycket av sådan kunskap, som kan vara en värdefull tillgång i kvistiga situationer. För den som har till-gång till internet lönar det sig att gå in på www.föreningsresursen.fi. Där kan svaren finnas under såda-na rubriker som Om föreningar, Administration, Ekonomi och För-eningsarbete. Där hittar man ock-så tidigare ställda frågor och svaren på dem samt mycket annat nyttigt att läsa, allt lättfattlig och klarläg-gande text. Det är material som står till allas förfogande om man upp-ger källan.

Men kanske räcker webbsidor-nas information inte till. Då går det att få individuell rådgivning, i enk-la eller brådskande fall per telefon men helst ändå med e-post, om en grundligare utredning önskas. För-eningsresursen hjälper inte bara till med formella knepigheter i lagar, stadgar och rutiner. Man bistår gär-na föreningar som vill syssla med mera långsiktig planering, verk-samhetsplaner, ordna kurser i för-eningskunskap, både genom att bistå vid uppläggningen, eventuellt också i form av direkt medverkan.

Föreningsekonomin och inte minst skattefrågorna kan lätt vålla

problem. Också då finns det möj-lighet att konsultera Föreningsre-sursen, men här handlar det ofta om myndigheternas bedömningar, som kan vara svåra att förutse. Inn-an man skickar in nya eller ändrade stadgar kan det också vara bra att be om utlåtande av Föreningsresur-sen, även om föreningsregistret har sista ordet. Behöver man hjälp med att lägga upp en kontoplan, göra ett arbetsavtal med en anställd eller formulera en arbetsordning så går det också bra att vända sig till För-eningsresursen, för att bara nämna ytterligare några exempel.

Föreningsresursen har hunnit bli populär under de drygt 10 år den har verkat. Nu får den ta om hand långt över hundra frågor i året, berättar Stefan Andersson som tillsammans med Sebastian Gri-penberg och Mari Pennanen sva-rar för ruljansen, vid sidan av sina övriga egentliga arbetsuppgifter inom Studiecentralen. Vanligtvis är det både trevliga och intressanta uppdrag. Och Stefan framhåller, att det mången gång kan vara bäst att i förväg kolla upp hur en fråga skall lösas innan man gör någonting som sedan visar sig mindre välbetänkt eller till och med fel.

Goda råd är dyra, brukar man säga. Men det gäller inte de goda råd och anvisningar som Förenings-resursen tillhandahåller. Tack vare att staten och SFV stöder verksam-heten kan dess tjänster ges gratis, i varje fall så länge det handlar om enskilda uppdrag från en förening eller en föreningsmedlem.Text och foto ANDERS G. LINDQVIST

När minnet sviker– Alla som har frågor om minnessjukdomar kan kontakta oss, säger Kirsi Björkholm, utvecklingschef på Österbottens Minneslots.

Frågorna kan handla om allt från att hur man ska göra i den enskilda situationen till hur man får avlast-ning.

– Om vi själva inte har resur-ser att lösa problemet så hjälper vi personen att få kontakt med rätt instans.

Minneslotsen vänder sig till perso-ner som drabbats av minnessjuk-domar, närståendevårdare, familjer och den breda allmänheten.

Klientarbetet stöder hemvår-den och ger klienten möjlighet att vara delaktig. Minneslotsen ordnar bland annat minnesträ-ningsgrupper på olika håll i Öster-botten.

Likaså besöker man olika intres-segrupper och talar om frågor som gäller minnet. Man berättar till exempel om olika varningsteck-en som rör minnet, om hur man bemöter en minnessjuk person

samt om minnets funktion och funktionsstörningar.

– Man kan även träffa oss på oli-ka mässor och tillställningar där vi informerar om frågor som rör min-net.

Frivilligarbetet och stödgrupp-sverksamheten har som mål att öka möjligheterna till delaktighet och stöd för de minnessjuka och anhö-riga i arbetet med att skapa en fung-erande vardag.

Minneslotsen deltar också i Kampraatti-verksamheten som koordineras av Vasa stad genom att föreläsa om frågor som rör minnet för personer som funderar på att bli frivilligarbetare.

– Tillsammans med olika läroin-rättningar ordnar vi också Minnes-kompisverksamhet. De studerande deltar i verksamheten inom ramen för en lämplig kurs.

Minneskompis innebär att de studerande fungerar som kompisar

hemma hos personer som insjuknat i minnessjukdom.

Nätverk och samarbete utgör grun-den för verksamheten.

– Genom att bilda nätverk tillsam-mans med andra aktörer får vi goda möjligheter att föra fram vårt bud-skap och informera om frågor som rör minnet även till andra aktörer.

– Minneslotsen samarbetar med Österbottens Minnes- och demens-föreningar, kommuner, andra orga-nisationer, församlingar, Röda Korset och läroinrättningar. Till-sammans kan vi planera och ordna bland annat olika tillställningar och jippon för allmänheten, säger Kirsi Björkholm.

Målet med informationsspridning-en är att öka kunskapen om min-nets funktion, minnessjukdomar samt möjligheter till hjälp. Infor-mationskanalerna är många. En av dem är www.muistiminne.fi som Minneslotsen upprätthåller. Andra kanaler är till exempel mässor, före-läsningar för allmänheten, broschy-rer och utbildningsdagar.

Text och foto

KATARINA BENGS-WESTERMARK

MinneslotsMinneslotsarna är regionala expert­ och stödcenter som Alzheimer Centralförbundets medlemsföreningar upprätthåller. Centren erbjuder hjälp och stöd till minnessjuka och deras närstående.

Det finns 17 center i nätverket som täcker hela landet.Läs mer på www.muistiliitto.fi/se/ och www.muistiluotsi.fi

Minnet behöver undersökas när• man glömmer mer än personers namn• föremål som är viktiga för en själv, till exempel plånbok och

nycklar, försvinner gång på gång • man glömmer avtalade möten upprepade gånger• man måste fundera på vart man är på väg vid bilkörning• man minns inte hur man kommit till en viss plats• inlärning av nytt är betydligt svårare än tidigare, till exempel

när det är svårt att följa vårdföreskrifter• man upprepade gånger försöker dölja minnesproblem

Det lönar sig att diskutera minnesstörningar med den egna läkaren

Stefan Andersson och Mari Pennanen försäkrar att frågor alltid är välkomna till Föreningsresursen, också från pensionärsföreningarna.

– Hör av dig till Minneslotsen om det är något du funderar över, säger Kirsi Björkholm, utvecklingschef på Österbottens Minneslots

GOD TID 2/2014 – 11

Tio frågor till ögon-läkarenSynsinnet förändras oundvikligen med åren. Hur ska vi sköta våra ögon för att så länge som möjligt se vår omgivning och kunna läsa med skarpa ögon?

Specialisten i ögon-sjukdomar, med. lic. Ulla Wiklund svarar här på God Tids tio frågor om synen.

1. Ska man försöka klara sig så längesom möjligt utan glasögon eller ska man uppsöka ögonläkare så snart man märker att man inte ser rik-tigt bra?

Det är bäst att alltid uppsöka ögonläkare om man har synpro-blem, eftersom det är viktigt att låta kontrollera att man inte har någon ögonsjukdom som behöver behandling. Synen blir inte säm-re av att använda glasögon, men man vänjer sig vid att se skarpare med glasögon, och då kan det kän-nas som om synen vore suddigare utan glasögon än förut, även om den inte är det.

2. Kan man till att börja med för-söka klara sig genom att använda bil-liga glasögon som fås till exempel i en pappershandel?

De billiga ”färdig-glasögonen” är inte farliga för synen, men de ger inte bästa möjliga synkorrek-tion och kan därför hos en del per-soner ge upphov till trötta ögon och huvudvärk. Därtill kan en del ögonsjukdomar bli oupptäckta ifall man endast använder färdig-glasö-gon och inte alls går till ögonläka-ren. Ifall ögonläkaren ger tillstånd att använda sådana är det ok.

3. Kan man alls tala om attnågonting är särskilt ansträngande för ögonen, i så fall vad?

Det kan vara ansträngande för ögonen om man inte har korrekta glasögon eller om ögonen är torra.

4. Vad är avgörande om man ställs inför valet mellan kontaktlinser och glasögon?

Kontaktlinser passar vanligen bättre för yngre personer, eftersom ögonen med åldern blir torrare och det är svårare att använda kontakt-linser om man har torra ögon. Det är också svårare att använda kon-taktlinser när man har så kallad ålderssyn, då man behöver separata läsglasögon. Alla personer som har kontaktlinser bör också ha funge-rande glasögon.

5. Tar solsken på ögonen? Om såär, ska man välja tonade glas eller särskilda solglasögon?

Man tror att solens UV-strålar kan påskynda gråstarr och ögon-bottenförkalkning. Vissa glasö-

gonlinser skyddar mot solstrålarna, men solglasögon skyddar nog ännu bättre, speciellt om de är böjda så att de också skyddar från sidorna.

6. Är det viktigt att putsa glasögo-nen ofta? Metod?

Det är individuellt hur ofta glasögonen behöver putsas. Glas-ögonlinserna tar inte skada av att vara smutsiga, men man ser förstås mycket bättre om linserna är rena. Det är viktigt att inte hälla diskme-del direkt på glasögonlinser, disk-medlet måste vara utspätt, en drop-pe diskmedel i ungefär en halv liter vatten i till exempel en sprayflaska. Enklast är att använda putsmedel och putsduk från optikerbutiken för att inte förstöra de dyrbara lin-serna. Det är bra att komma ihåg att putsa även glasögonbågarna och speciellt näsdynorna, som lätt sam-lar hudfett och annan smuts.

7. Vad ska man göra för att inte få repor i glasögonen?

Man ska vara aktsam om sina glasögon, putsa dem med en riktig putsduk och putsvätska, och inte lämna dem med linssidan neråt mot bordet. Man ska förvara glasögonen i ett helt och rent glasögonfodral om man har dem till exempel i hand-väskan. Om man har vistats i dam-miga eller sandiga förhållanden kan det vara bra att skölja glasögonen under ljummet vatten innan man putsar dem. Det är viktigt att inte ha glasögonen på sig när man öpp-nar ugns- eller diskmaskinsluckan, för den heta luften kan snabbt för-störa glasögonlinsernas yta.

8. Progressiva glas eller särskildaläsglasögon?

Oftast är det bäst att ha både progressiva glasögon och separata läsglasögon. De progressiva glas-ögonen fungerar som universal-glasögon som man kan ha på sig hela tiden, medan läsglasögonen är behagligare att läsa med om man läser en längre tid eller i sängen. Därtill är det bra att ha reservglas-ögon, eftersom det kan ta upp till en månad att få nya glasögon om glasögonen går sönder.

9. Starr är en vanlig företeelse.Märker man själv när det börjar vara fara å färde?

Det finns två sorter av starr, grå-starr och grönstarr. Gråstarr inne-bär att ögats lins blir grumlig, det får alla med åldern, på samma sätt som man får grått hår och rynkor, vanligen i 60–70-årsåldern. Grå-starren sköts med en operation där man byter ut den grumliga lin-sen mot en ny genomskinlig plast-lins. Gråstarren märker man på att synen småningom blir grumlig, det blir svårare att läsa. Man märker nog gråstarren innan det blir fara å färde. Starren behöver inte opere-ras förrän den stör synen så mycket att man har svårigheter till exempel med läsning och/eller TV-tittande.

Grönstarr, eller glaukom som det heter på riktigt, är en genetisk ögonsjukdom där synnerven tar skada, vanligen av förhöjt ögon-tryck. Grönstarr sköts oftast med droppar som sänker ögontrycket. Grönstarr märker man inte förrän det är fara å färde. Därför är det vik-tigt att regelbundet besöka ögonlä-kare minst vartannat år.

10. Vad skall man särskilt se uppmed när ögat åldras?

Det är vanligt att ögonen blir torra med åldern, det svider eller känns som rosk i ögonen, som lätt blir röda, eller rinner utomhus. Då är det bra att regelbundet, till exem-pel morgon och kväll, fukta ögonen med fuktande droppar, som man får köpa på apoteket utan recept. Glaskroppsavlossning är också rätt vanligt, symptomen är en rörlig skugga och blixtar i ena ögat, då bör man uppsöka ögonläkare så snabbt som möjligt. Gråstarr och grönstarr har beskrivits ovan. Ögonbotten-förkalkning är också rätt vanligt, ifall raka linjer börjar se krokiga/förvrängda ut bör man kontakta ögonläkare så snabbt som möjligt.

När man åldras är det bra att ha en ”egen” ögonläkare, som man besöker regelbundet, minst vartan-nat år. Ifall man får akuta besvär kan man lämna ringbud till sin egen ögonläkare som vid behov kan ge en extra tid samma dag eller inom några dagar, så att man får akut vård så snabbt som möjligt ifall det behövs.

Foto MAJ-BRITT PARO

Ulla Wiklund är privatpraktiserande ögonläkare i Helsingfors, sekreterare i Finska Läkaresällskapets styrelse, trebarnsmor och nybliven farmor.

STARKA ÄLDRERÅDLåt rösterna och kunskapen träda fram 14.5. Uleåborg

15.5. Rovaniemi5.3. Jyväskylä 17.9. Seinäjoki26.3. Joensuu 18.9. Karleby27.3. Kuopio 2.10. Vanda9.4. Borgå 23.10. Kouvola13.5. Kajana (Koskikatu 2–4) 12.11. Vasa

Sitras nyckelområde: Aktiv medborgare – i alla åldrarEETUs projekt: En aktiv och välmående äldre

I samarbete med Sitra och Sitras Åbo- och Tammerforsprojekt arrangerar Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO en seminarieturné för att samla idéer. Tillsammans med deltagarna samlar vi in erfarenheter kring äldrerådens arbete. Med dessa som bas utvecklar vi nya verksamhetssätt och -modeller för att kunna utveckla äldrerådens verksamhet.

Seminariets målsättningVid seminariet samlar vi in information som är baserad på praktisk erfarenhet av arbete inom äldreråd. För att ytterligare kunna utveckla arbetet inom äldreråden letar vi nya tankar och önskemål genom interaktivt grupparbete och inledande föredrag.

MålgruppAlla som är intresserade av äldrerådens verksamhet och av att kunna påverka, som t.ex.

- tidigare och nuvarande medlemmar i äldreråd- medlemmar i EETUs medlemsorganisationer- tjänstemän och personer med förtroendeuppdrag inom

kommunerna

TvåspråkighetProgrammet vid seminariet i Vasa är på svenska. Dessutom arrangeras svenskspråkiga grupper vid seminarierna i Borgå, Karleby och Vanda.

Välkommen med och påverka!

Skriftlig anmälan senast två veckor på förhand jari.latvalahti@eetury.fi

Vid anmälan uppges För- och efternamnOrganisation och uppgiftTelefonnummer och e-postadress

Värt att veta Seminariet är avgiftsfrittVi tar inte emot reserveringar100 deltagare tas emot till seminariet

Avbokningar Senast en vecka före seminariedatum

Mera information jari.latvalahti@eetury.fi,tfn 050 312 0298

Program

Klockan8.30 Anmälning och morgonkaffe9.00 Seminariets öppningsanförande9.15 PIO rf:s projekt: En aktiv och välmående äldre

Starka äldreråd – Låt rösterna och kunskapen träda fram9.30 Grupparbete: Att skapa verksamhetsmodeller utgående

från medborgarens behov11.15 Arbetet inom äldrerådet i seminariestaden11.45 Lunch12.45 Äldrerådets roll: Sitras nyckelområde Aktiv medborgare

– i alla åldrar sätter medborgarna i fokus13.15 Inom Sitras projekt Kommunivånare som deltar och

påverkar utvecklar man redskap samt verksamhetskultur och –sätt för ökat deltagande och ökad påverkan

13.45 Paus14.15 Verksamhetsmodeller för att öka valfriheten:

Sitras projekt Kund- och servicerådgivning, Palvelupysäkki (Servicehållplatsen) samt Personlig budget

14.45 Muntlig redovisning av grupparbeten15.45 Samlade resultat av föregående seminarier16.15 Seminariet avslutas

Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO rf förbehåller sig rätten till ändringar i tidsschemat och i programmet.

12 – GOD TID 2/2014

Om hälsaGod Tids redaktionsråd har i sin outgrundliga vishet tänkt sig att ett tema för detta nummer, årets andra, skall vara hälsa. Låt oss alltså tackla ämnet

Hälsa kan man, som alla vet, göra på mycket olika sätt. Man kan, särskilt vid större avstånd mellan kontrahenterna, vinka, vifta eller uttrycka sig på något annat koreografiskt godtagbart sätt. Slängkyssar kan också utväxlas på avstånd men torde inte förekomma i någon större utsträckning. Men det är en trevlig sed, fast man naturligtvis får se till att de inte hamnar fel.

Sedan synes det mig som om det skulle ha blivit litet enklare med de verbala hälsningarna. Det går merendels bra att ropa hej eller morjens eller någonting annat för ögonblicket improviserat. Terve förefaller fullt gångbart

i finskspråkiga sammanhang. Vanligtvis får man svar på samma nivå. Mina erfarenheter säger att hej knappast mera uppfattas oartigt, påträngande eller respektlöst, inte ens vid större åldersskillnader, inte ens i skrift. En viss försiktighet kan trots allt ändå vara bra.

Så har vi det klassiska handslaget. Det känns i regel tryggt och bra. En del vältränade manspersoner kan ibland upp-fatta det som ett slags styrkedemonstration, vilket ju inte är nödvändigt, i synnerhet om motparten är en spröd änke-nåd. Utdragna handskakningar förekommer mest vad stats-besök och behöver inte alltid ses som bevis för någon dju-pare vänskap.

En kram är trevlig, om jag får ha en personlig uppfatt-

ning. Släktingar kramas pliktskyldigast (intensiteten beror på omständigheterna), damer ofta, herrar gärna, nyförlo-vade ideligen, obekanta sällan. Tilläggas bör – för säkerhets skull – att kramandet inte är någon variant av brottning.

Kramen åtföljs ofta av kindpussen, i regel från honom till henne men fullt tänkbar också mellan hen och hen. Den tycks vara på modet och bör givetvis utövas med vederbörlig respekt för nylagd makeup. Vanligtvis är den tvåsidig. Bara en kind verkar snålt på något sätt. Mera intimt pussande, som varmt kan anbefallas, hör dock hemma i den privata sektorn.

Att kyssa på hand tyckt höra till sällsyntheterna. Men, som någon har sagt, någonstans skall man ju börja..

ANDERS G. LINDQVIST

UPPSNAPPAT

Björneborgssvenskarnas Grand Old Lady 100 år”Gugu har alltid varit en synnerligen social person som haft åga om sina medmänniskor och arbetat för att göra livet gladare för sin omgivning”.

Så beskriver Marlene Höglund sin föregångare Gunvor Zilliacus, upphovet till Björneborgs Svenska pensionärsförening. I år fyller föreningen 40 och Gunvor Zilliacus 100 år, ett dubbeljubileum så gott som något.

I oktober 1974 skickade Gunvor Zilliacus ut ett upprop till svenskta-lande björneborgare med inbjudan till en sits på Svenska klubben ”i akt och mening att få igång en björne-borgssvensk pensionärsförening”.

Av de sextio pensionärer Gun-vor lyckats spåra upp hörsammade trettio kallelsen till det konstitue-rande mötet den 25 oktober. ”En god början” skrev Gugu Zilliacus i föreningshistoriken tio år senare. Theodor von Frenckell blev ord-förande, med Gunvors make Per Zilliacus som viceordförande. 1981 axlade Gunvor det slitsamma job-bet som sekreterare, nu själv pen-sionär. Som initiativtagare 1974 var hon ännu en ”ungdom” på 60 år.

Gunvor skötte sekreterarska-pet med allt vad det innebar av mötesrutiner, program- och rese-arrangemang i föreningen fram till

1989 och var aktivt med långt in på 2000-talet.

Gunvor Zilliacus var tillsammans med maken Per en central gestalt i den lilla svenska kolonin i Björne-borg. Under många år fungerade Gunvor som Hufvudstadsbladets korrespondent i staden.

Pensionärsföreningens nuva-rande ordförande Marlene Hög-lund beskriver Gugu med värme:

– Så länge maken levde reste paret ivrigt omkring i Europa, kas-san var ibland skral, men uppfin-ningsrikedomen var stort bättre och resorna givande.

– Kultur; teater, opera och klas-sisk musik stod hennes hjärta nära så länge hörseln gjorde det möjligt att delta i sådana evenemang. Sena-re bildade Gugu tillsammans med två andra damer en liten grupp som

lyssnade och analyserade klassisk musik som spelades upp i Gugus vackra hem vid Pohjoispuisto.

– Gugu älskade kräftor och samlade damer med kräfttycke på Klubben för att fira höstens godbi-tar, men när hon flyttade till Hel-singfors somnade också den tradi-tionen.

– Ännu som 90-åring kom Gugu troget till BSP:s månadslun-cher i Svenska klubbens festsal.

I dag lever Gunvor Zilliacus på Kon-kordiahemmet i Helsingfors. Synen och hörseln är inte som förr, men Gugu trivs med vardagen och den vänliga personalen.

– Hundra år är en lång tid, säger Björneborgs Svenska pensionärs-förenings första hedersmedlem med ett leende.

Text och foto MAJ-BRITT PARO

“När medlemsantalet var som störst var vi hela 60. Nu är vi 37 och har trots lovvärda ansträngningar tydligen föga hopp om nya medlemmar.”, skrev Gunvor i tioårshistoriken.

Gunvor Zilliacus kan se tillbaka på ett långt och innehållsrikt liv som en bärande kraft i den svenska kolonin i Björneborg.

Det behövs fler vuxna i skolanBörjar min berättelse med att säga ”att vara skolfarfar har gett livet ny glädje”. Är nu den äldste och var bland de första som satte igång skolfarfarverksamheten som i dag faktiskt kan räkna med drygt två-hundra farfäder och mormödrar i Svenskfinland.

Påbörjade mitt uppdrag som 74-åring alldeles i början av 2000-talet och njuter sedan dess en gång i veckan av möten och sam-tal med lågstadie-eleverna som i dag lever ett liv vida skilt från min egen

barndom. Allting har totalt föränd-rats i barnens värld, från skolskjut-sar, måltider, läroplaner, familjeliv, fritidssysselsättningar till tekniska landvinningar.

Det viktigaste i skolan är att bar-nen mår bra. Deras sug efter vux-na är enormt och då framför allt män som ”ser” dem, lyssnar och har tid för dem. Skolfarfar kan varken ersätta föräldrar eller lärare men fin-nas där som ett stöd för eleverna under lektionerna, måltiderna, ras-terna och samtidigt känna att man

utgör ett gott stöd även för lärarna. Genom att föregå med gott exem-pel fyller nog skolfarfar en stor roll även utanför skolan. Barn har nog mer nytta av förebilder än av kri-tiker.

Faktum är att kvinnorna är i majo-ritet i lärarrummen, så den vuxne manliga förbilden är nog så viktig. Man kan gott säga att dagens barn kanske inte alltid har samma kon-takt med sina far- och morföräld-rar som barn hade förr och behöver

verkligen det vi äldre kan ge dem. En skolmormor kan just därför vara precis lika duktig som en far-far. De personliga kvalifikationerna och samspelet med elever och lärare avgör hur vi stödpersoner på bästa sätt kan genomföra vår medverkan i skolsamarbetet.

Skolfarfar är en verksamhet där alla är vinnare. Efterfrågan är i dag stor och det behövs fler som kan komma med. Det finns för få vux-na i skolan och samtidigt nybliv-

na pensionärer som behöver något vettigt att sysselsätta sig med. Var-för inte då sammanföra barn och äldre i skolan?

Verksamheten styrs av en arbets-grupp med representanter från bland annat Pensionärsförbundet, Folkhälsan och Hem och Skola. Du som tycker om barn och som kän-ner för uppgiften; tag gärna kon-takt till de nämnda förbunden för närmare information.

STEN LINDHOLM

Skolfarfar, Träskända

DEBATT

GOD TID 2/2014 – 13

Seniorer på seminarium planerar framtidenI framtiden åker seniorerna med i skolbussarna eller i datorstyrda skyttelbilar, fräser fram på elmopeder, använder pekdatorer och beställer vid behov en ”reservmake/-maka”.

Naturligtvis har de elektroniska hälsokort, e-recept är vardagsmat och deltagandet i samhällsaktiviteter och arbete har underlättats.

Det här var visionerna kom fram på Starka äldreråd-seminariet i Åbo den 16 januari. Seminariet strävade efter att seniorerna själva skulle få höras, istället för att tjänstemän ska diktera vad de äldre behöver.

Målsättningen var att förbättra

seniorernas vardag och att få igång ett fungerande äldrerådsarbete. Enligt en undersökning som Pen-sionärsförbundens intresseorga-nisation PIO har gjort känner sig seniorer ofta som andra klassens medborgare. De har kunskap och kompetens som inte kommer till

användning. Nu sökte man meto-der för att ta tillvara styrkorna.

Seminariet i Åbo var det första av PIO:s och Sitras Starka äldreråd-seminarier. Under 2014 arrange-ras 14 seminarier där man funderar över de äldres delaktighet i samhäl-let och hur vi utvecklar nya verk-samhetssätt och -modeller för att kunna utveckla de från årsskiftet lagstadgade äldrerådens verksam-het.

Seminarierna ingår i PIO:s pro-jekt ”En aktiv och välmående äldre” som startade vid årsskiftet.

Även Sitras Åbo- och Tammer-forsprojekt medverkar. Finansiär är

Jubileumsfonden för Finlands själv-ständighet Sitra, till vars nyckelom-råde för ”En aktiv medborgare – i alla åldrar” satsningen hör.

De finlandssvenska seniorerna ville blåsa liv i begreppet armkrok, det vill säga att tillsammans går vi fram-åt, om så än i armkrok. Frivilligar-bete konstaterades vara viktigt, och därför kräver man någon form av ”morötter” för dem som utför detta krävande arbete.

På seminariet framkom önskemål om att handledning i användning-en av elektronik även skulle kunna ske genom att handledaren kom-mer på hembesök. Någon tekno-logirädsla finns inte hos seniorer-na, förutsatt att man skräddarsyr produkterna enligt deras behov och att tillräcklig handledning garanteras.

Livslång lärande ska även omfat-ta dem som inte längre är med i arbetslivet.

Ett hinder för att använda elek-tronik är ofta en låg pension som inte tillåter inköp av dator eller pek-dator.

–Pensionärernas åldersspann är stort och detta måste beaktas i servi-

ceutbudet, konstaterade Aira Hell-ström från Åbo och Seppo Musto-nen från Eläkeliito.

De anser att äldreråden även bör träffa yngre pensionärer för att fråga vad de förväntar sig. De yngre pen-sionärernas behov är helt andra än de äldres.

Deltagarna i Åbo vill att äldrerådens sammansättning blir bredast möjlig och vill att äldreråden har möjlig-het att samla seniorerna kring olika teman. Seniorernas erfarenhet och kompetens är viktiga resurser i frå-gor som berör service och boende för äldre.

Möjligheten att få komma ut hemifrån är central för de äldres välbefinnande. Det borde vara lika enkelt att ta med en senior ut och äta som att komma hem med maten till personen.

Ett önskemål var att äldrerådets medlemmar skulle gör hembesök hos dem som inte vill/har möjlighet att delta i möten. Man skulle även vilja ha tillbaks gårdskarlarna. Och så måste man även få med invand-rarna i verksamheten.

Text ERJA EKHOLM, PIO

Översättning/bearbetning

KATARINA BENGS-WESTERMARK

Foto MONA LEHTONEN

Uppgiften att definiera äldrerådens roll och möjligheter att påverka sysselsatte den finlandssvenska gruppen en hel del. Man ansåg att äldreråden ska vara en aktiv länk mellan invånarna och beslutsfattarna. En idealsituation är att äldrerådet tas in redan i början av beslutskedjan inom kommunerna. Till exempel så att man få ge utlåtande i stadsplaneringen. Man vill inte heller rucka på valet av äldreråd, där man nu i de flesta kommuner har en icke­politiskt tillsatt äldreråd. Till vänster en tankekarta över diskussionerna.

Pargas äldreråds ordförande Stina Engblom­Colliander (andra från höger) ledde diskussionerna i den svenskspråkiga gruppen under PIO:s seminarium i Åbo. Deltagare var från vänster Bror Gammals (Mariehamn), Leif Westerén (Åbo), Birgitta Bröckl (skymd), Tryggve Röblom (Dragsfjärd), Raili Svahnström (Nagu), Olof Österberg (Dragsfjärd), Stina Tiainen (Bjärnå), Stina Engblom­Colliander och Hannele Johansson (Kimito). Förutom äldrerådens roll och de äldre som en resurs i samhället, diskuterade också gruppen ivrigt om de möjligheter framtidens tekniska hjälpmedel ger de äldre. Men man poängterade att den mänskliga kontakten inte får glömmas utan däremot ännu mer understrykas när beslut fattas inom äldreomsorgen.

14 – GOD TID 2/2014

Res med SPF och Trio Travels till Kroatien nästa vår och upplev landets rika kultur och vackra natur.

25.4 Avfärd från Helsingfors­Vanda flygfält kl. 16.50 till Ljublijana. Bussresa till staden Opatija och fyrstjärniga Grand Hotel Adriatic.

26.4 Vi bekantar oss med staden Opatija.27.4 Bussutflykt till ön Krk med besök på vingård med vinsmakning och små tilltugg. På hemvägen besök

i staden Rijeka.28.4 Heldagsutflykt till Plitvice vackra nationalpark som består av 16 sjöar med vattenfall, det högsta 78

meter. Vandringen tar 3–4 timmar i lugn takt. Utflykten ingår inte i resans pris.29.4 Kryssning på Adriatiska havet utanför Opatija. Lätt lunch ingår.30.4 Bussutflykt till den vackra landsbygden och besök på vingård med vinsmakning och små tilltugg.1.5 Besök till den idylliska fiskebyn Volosko med lätt lunch. Avslutningsmiddag på hotellet.2.5 Egen tid i Opatija. Avfärd från Ljublijana kl. 19.30.

Pris: 1 585 €, tillägg för enkelrum 180 €.

I priset ingår: Flygresor, inkvartering, frukost, luncher och middagar enligt program, utflykter, vinsmakning, svenskspråkig guide, reseledare från SPF.I priset ingår inte reseförsäkring och dags turen till Plitvice (100 €).

Anmälningar och förfrågningarSPF/Veronica Biaudet, tfn 020 7288 882 eller veronica.biaudet@spfpension.fi.

Boka så snart som möjligt!

Kroatien 25.4–2.5.2014Adriatiska havet – natur – kultur

Måndag 5.5Samling och biljettutdelning i Viking Lines terminal på Skatudden.Avgång kl. 17.30 med M/S Mariella. Buffetmiddag.Välkomsttillfälle och introduktion på konferensavdelningen.

Tisdag 6.5Frukost ombord, ankomst till Stockholm kl. 10.00.Dagsprogram med slottsbesök och lunch.Skultuna Messingsbruk.Historievandring, middag och övernattning på Schenströmska Herrgården.

Onsdag 7.5Dagsprogram med slottsbesök och lunch.Middag och övernattning på Schenströmska Herrgården.

Torsdag 8.5Dagsprogram i Stockholm.M/S Mariella avgår kl. 16.30. Specialkomponerad à la carte­middag.Avslutningstillfälle på konferensavdelning.

Fredag 9.5Frukost ombord, ankomst till Helsingfors kl. 10.10.

Pris 885,- i dubbelrum/B-dubbelhyttTillägg 155,­ för enkelrum/egen B­hytt 30,­ i dubbelrum/A­dubbelhytt 185,­ för enkelrum/egen A­hytt

Anmälningar och information om resan :Friman Resor tfn 019­2481004 eller e­post info@frimanresor.fi

Antik- och kulturresa 5–9.5.2014 med Bernt ”Morre” Morelius

Operan Carmen är komponerad av Georges Bizet. Operan utspelar sig i Sevilla på 1820­talet. Carmen är en zigenerska som arbetar i en cigarettfabrik. Hon bedårar männen genom sin skönhet och sitt utmanande sätt. Tjurfäktaren Escamillo och korpralen Don José blir båda förälskade i henne och drabbas av svartsjuka, vilket får ödesdigra konsekvenser för Carmen.

Onsdag 16.410.30. Avgång från Västra hamnen med M/S Superstar, frukostbuffé ombord.Logi i dubbelrum på Tallink City Hotel.Besök till TV­tornet där vi beundrar utsikten på 170 m höjd och njuter av en kopp kaffe.Middag före operan på hotellet.19.00. Operan Carmen på Nationaloperan (gångavstånd från hotellet).

Torsdag 17.4Dagsprogram med museibesök i Tallinn.16.30. Avfärd med M/S Star, buffémiddag ombord.18.30. Ankomst till Helsingfors.

Pris: 225 €/person i dubbelrum, tillägg för enkelrum 42 €.

Reseledare från SPF.Vi förbehåller oss rätten till ändringar i programmet.Bokning och information: Friman Resor, tfn 019­248 1004

Operettresa till Tallinn 16–17.4.2014Carmen HARDANGER OCH NORGES SYDKUST 18–26.8 2014

Med Stavanger, Bergen och Ymnighetshornet Eidfjord.Bussresa till Syd­ och Vestlandet i Norge under 9 dagar, 18–26.8 2014.

Pris för resan: Från Österbotten 990 €. Från Åbo 975 €.

I priset ingår resa i turistbuss, inkvartering i dubbelrum och i 2 personers hytter på Tallink­Silja (tillägg för enkelrum), halvpension, vissa inträdesavgifter och reseledare från SPF.

Teknisk researrangör: Lindell Travel Team

SKOTTLAND 2–8.9 2014Historia, natur och whiskyFlyg­ och bussresa till Skottland under 7 dagar, 2–8.9 2014 (från Österbotten 8 dagar, 1–8.9 2014), busstransport Österbotten–Helsingfors–Österbotten.

Pris för resan: Från Österbotten 1 680 €. Från Helsingfors 1 625 €.

I priset ingår resa i turistbuss, inkvartering på bra hotell i dubbelrum (tillägg för enkelrum), halvpension, svensktalande lokal guide i Skottland, besök på whiskydestilleri och Skotsk afton samt reseledare från SPFTeknisk researrangör: Ingves.

CENTRALEUROPEISKA TJECKIEN 9–15.9 2014Gyllene Prag, utflykter i Böhmen, Liberec och Skoda.Flyg och bussresa till Tjeckien under 7 dagar, 9–15.9 2014.

Pris för resan: Från Vasa 1 290 €. Från Helsingfors 1 210 €.

I priset ingår flygresor Vasa (Helsingfors) Prag tur och retur, resa med turistbuss i Tjeckien, övernattning i dubbelrum (tillägg för enkelrum 152 €), 6 frukostar, 4 luncher och 6 middagar, båttur på Moldau, vinprovning, lokalguide i Prag samt reseledare från SPF.Teknisk researrangör: Lindell Travel Team

Resorna är inte handikappanpassade.Upplysningar om resorna fås från Kristina tel. 050 5814 856, Bert 050 69006 eller Henrik 050 69341.Anmälningar till resorna motas av SPF:s Vasakansli tel. 020 7288818, e­post patrick.ragnas@spfpension.fi

SUCCÉMUSIKALEN MAMMA MIA! 19–20.12.2014Teaterresa till Helsingfors 19–20.12.2014 i samarbete med Karleby Resebyrå (Dahls bussar).

Pris för resan: 275 euro/person (förutsätter minst 40 resenärer/buss)

I priset ingår busstransport (start Karleby), musikalbiljett A­kategori på Svenska Teatern, inkvartering på Scandic Marski i delat 2­personer rum inkl. frukost och lunch på vägen tur–retur. Tillägg för enkelrum: 50 euro/person.

Anmälningar senast 1.8.2014 till kansliet i Vasa, helst per e­post patrick.ragnas@spfpension.fi

Mer info om resor och program hittar du på SPF Österbottens hemsida, osterbotten.spfpension.fi/resor/

SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN

Resor 2014: Hardanger & Norges sydkust * Skottland * Centraleuropeiska Tjeckien * Musikalen MAMMA MIA!

RES MED SPF

Operan Carmen på Estlands Nationalopera.Foto Harri Rospu

GOD TID 2/2014 – 15

Res med SPF till det vackra Irland som har inspirerat konstnärer, poeter, författare och musiker. Historier om jättar och andrar, häxor och krigsherrar är mångtaliga.

Dag 1 avfärd från Helsingfors med Norwegian kl. 17 till Dublin. Incheckning på trestjärnigt hotell.

Dag 2 utflykt till Galway.

Dag 3 heldagsutfärd till Arranöarna.

Dag 4 utflykt till Cliffs of Mother och städerna Kerry och Killarney.

Dag 5 utflykt längs den spektakulära vägen Ring of Kerry och Killarney National Park.

Dag 6 utflykt till Tipperary, Kilkenny och Dublin.

Dag 7 stadsrundtur i Dublin och ”Irish Night”.

Dag 8 utflykt till Trinity College. Avfärd kl. 18.40 till Helsingfors. Ankomst kl. 23.50.

Pris 1 350 €, tillägg för enkelrum 320 €.

I priset ingår flyg, logi med frukost, 5 middagar på hotellet, Irish Night, inträdesavgifter och enligt program, svensktalande lokalguide under hela programmet och SPF reseledare och resebuss.

Anmälningar och förfrågningar Veronica Biaudet tfn 020­7288 882, veronica.biaudet@spfpension.fi.

Detaljerat program finns på förbundets hemsida www.spfpension.fi

RES MED SPF

Välkommen med på SPF:s svängiga jazzkryssning till Stockholm 1–3.4.2014 med Viking Lines M/S Mariella.

För den trevliga underhållningen står Pentti Lasanens kvintett: Pentti på blås och sång, Seppo Hovi på piano, Markku Johansson på trumpet, Pentti Mutikainen på bas, Kepa Kettunen på trummor; Robi de Godzinskys trio: Robi på piano, Jussi Järvelä på gitarr och banjo, Pekka Sarmanto på bas och redaktör Åke Grandell.

Pris: 185 €/person. I priset ingår:

Vi förbehåller oss rätt till ändringar i programmet.Bokningar och förfrågningar Friman Resor telefon 019­248 1004 eller e­post info@frimanresor.fi. Anmäl så snart som möjligt.

Jazzkryssning 1–3 april 2014

• Kryssning i 2­personers A­hytt med fönster

• 2 x Viking Buffet (special­meny New Orleans Style på utresan)

• 2 x sjöfrukost

• 2 x kaffe med tilltugg• Jazzdrink• SPF jazz­underhållning• Dagsprogram med

utfärder mot tillägg ordnas i Stockholm.

Måndag: Avgång kl. 11.30 med Viking XPRS till Tallinn. Buffetlunch ombord. Bussresa till Tartu och inkvartering på Hotel Dorpat. Middag på hotellet.

Tisdag: Utflykt till Peipussjön mellan Estland och Ryssland. Sjön är Europas femte största och är känd för sina s.k. gammaltroende. Besök till Alatskivi slott. Middag på hotellet.

Onsdag: Guidad rundtur i Tartu med besök i Bortaniska trädgården. Efter lunch egen tid i Tartu. Gemensam middag på hotellet.

Torsdag: Utflykt till Otepää där vi bekantar oss med den vackra staden och den fina naturen omkring. Gemensam middag på hotellet.

Fredag: Efter frukosten start till Tallinn. Rundtur i Tallinn och tid för shopping. Avgång kl. 18 med Viking XPRS. Buffetmiddag ombord. Ankomst till Helsingfors kl. 20.30.

Pris: 505 € i dubbelrum, tillägg för enkelrum 70 €.

I priset ingår båtresor med måltider ombord, inkvartering i Hotel Dorpat, 2 luncher, 4 middagar och utflykter. SPF reseledare och svensktalande guide med på hela resan.

Anmälningar till Bengt Andergård, tfn 040­551 5075, bengt.andergard@pp.inet.fi

Res med SPF till Tartu 2–6.6.2014

Visste du att:

· Selma Lagerlöf bodde i Falun när hon skrev Nils Holgerssons underbara resa.· Sjön Siljan bildades vid ett meteoritnedslag för 360 miljoner år sedan.· Världens äldsta träd är 9550 år och finns på Fulufjället i Dalarna.· Dalarna är Sveriges 4:e största besöksdestination.· Falu Gruvas historia är äldre än Sveriges. Här bröts det malm redan på 700­talet.· Världens första aktiebolag startades i Falun.

(Källa dalarna.se)

Onsdag: Avgång kl. 17.30 med Viking Line till Stockholm. Buffetmiddag.

Torsdag: Ankomst till Stockholm kl. 10. Besök och guidning i Carl Larssons hem i Sundborn. Besök till Falugruvan och gruvmuseet. Incheckning och middag på Mora Hotell & SPA.

Fredag: Utflykt med guide till Vidablick, Tällberg, Vikarbyn, Rättvik kulturhus och kyrkstallar samt Leksand. Båttur med lunch på Siljan med Gustav Wasa. Besök i Mora kyrka och Zorn museet. Middag på hotellet.

Lördag: Utflykt till Sollerön i Siljan. Middag på hotellet.

Söndag: Avfärd från hotellet. Besök i Nusnäs där de tillverkar Dalahästar. Kaffepaus i Dalahästen i Avesta. Avfärd kl. 16.30 till Helsingfors. Middag i à la carte restaurangen.

Måndag: Ankomst till Helsingfors kl. 10.10.

Pris: 770 € i dubbelrum, tillägg för enkelrum 276 €.

I priset ingår båtresor med måltider ombord, inkvartering och middagar på Mora Hotell & SPA, utflykter, guide och inträden, båttur på Siljan med lunch. SPF reseledare och egen buss hela resan.

Anmälningar till Catharina Hindrén, tfn 050­328 1209, catharina.hindren@pp.inet.fi

Dalarna 20–25.8.2014Den gröna ön Irland 8–15.9.2014

30.3-5.4 Grand Rose Spa i Kuressaare26-29.4 Resa till Karelska näset26.4-3.5 Matkulturresa till Leros17-18.5 Türi blomstermarknad och Pärnu3-10.9 Resa till Svarta havet13-20.9 Kultur- och semesterresa till Leros26-30.9 Kulturresa till Rom8-10.10 Bokmässan i Frankfurt, även 10-12.10!september Skottlandseptember Tyrolenoktober Provence

Resor

För mera information om våra resor ring eller besök vår hemsida

frimanresor.fiSandövägen 23,10900 Hangö

Tel 019 - 248 1004info@frimanresor.fi

ÖSTRA ESTLAND OCH NARVA 25–28.8 2014

Pris: 485 € / person

I priset ingår• båtresor med Viking XPRS tur och retur till

Tallinn• Viking Bistro Buffet­lunch inkl. måltidsdrycker

på utresan• Viking Bistro Buffet­middag inkl.

måltidsdrycker på returen• 3 nätter på Meresuu Spa & Hotel i dubbelrum

inkl. frukost och fri tillgång till hotellets spa­ och bastuavdelning

• 3 middagar• 2 kaffepauser• 2 dagsutflykter inkl lunch• inträden och lokalguider• reseledare Tina Fabricius med hela resan• Hangö Trafiks buss och chaufför med hela

resan

Bokningar och information:Friman Resor telefon 019­2481004 eller e­post info@frimanrsor.fi

SAMRÅDET I SPF HELSINGFORS

Östra Estland och Narva 25–28.8 2014

Några platser kvar!

16 – GOD TID 2/2014

BeställningstrafikAb J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisatel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

BeställningstrafikTfn: 0424 2801, EKENÄS

magnus.lind@magnusbusstaxi.fi

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fiTuristbussar 16-50 pers.

Vaasantie 22, 62375 YlihärmäTfn (06) 483 1600 www.harmarehab.fi

VÄLKOMMEN TILL HÄRMÄ REHABDen svenskspråkiga rehabiliteringen från Norrvalla har flyttattill Härmä Rehab. Vi är i dag Finlands största och modernasterehabiliteringsanläggning.Norrvallas välkända och sakkunniga personal hjälperoch stöder er under hela rehabiliteringsperioden.

Närmare information: Malin Saarenmäki (06) 483 1490

HÄRMÄ REHAB

Vasa

Helsingfors

Tammmerfors

Seinäjoki

HÄRMÄ REHAB

Uleåborg

Vörå

Res med släktbussenFeb 22, 27 24Mars 22, 28 4, 24, 31April 26 28Maj 2, 31 5Juni 7, 14, 18, 25, 28 2, 9, 16, 19, 26, 30Juli 2, 5, 9, 12, 16, 19, 23, 26, 30 3, 7, 10, 14, 17, 21, 24, 28, 31Aug 2, 9, 16, 23 4, 11, 18, 25Sept 6, 13 8, 15 Okt 25, 31 27 Nov 3Dec 5, 20, 27 8, 22, 29 Röda avgångar till Avesta Röda avgångar från AvestaBagage: 2 väskor/person avgiftsfritt.

AVGÅNG FRÅN FINLAND AVGÅNG FRÅN SVERIGE

BOKA PÅ TEL:Närpes • 020 7434 530Vasa • 020 7434 520www.ingvesresor.fi

27.2 ända till Mora 4.3 ända från Mora

PARTOURSPargas, 0440 524911partours@parnet.fi

HÄLSORESA PÅ TERVIS SPA

20-26.4.2014 529€

BUSS-BÅT-HELPENSION-LÄKARBESÖK + 6 DAGARS

BEHANDLINGSPAKET

RUTT: PARGAS-KIMITO-EKENÄS-KARIS- KYRKSLÄTT

O.S.V.TERVIS HAR SERVICE ÄVEN

PÅ SVENSKA

EnErgitill livet

i mer än 20 år har Bio-Qinon Q10 varit Finlands mest efterfrågade energipreparat. Det har an-vänts i fler än 90 vetenskapliga undersökning-ar, vilket garanterar dig kvalitet och verkan.Kroppens energi produceras inuti cellerna i små bönformade kroppar som kallas mitokondrier.

Q10 är helt nödvändigt för denna funktion i cellerna, men Q10-nivåerna börjar minska redan i 20-25 års åldern. Bio-Qinon Q10 kan hjälpa dig att återställa dina nivåer.

Bio-Qinon Q10 innehåller lättupptagligt coenzym Q10 och C-vitamin, som bidrar till normal ämnesomsättning, minskad trötthet och utmattning.

FI_Q

10_A

d_G

odTi

d_SE

_011

4_97

x150

Råtorpsvägen 41 C, 01640 Vanda • Tel. (09) 8520 2215, www.pharmanord.fi

Finns i hälsokostaffärer och på apotek.

GOD TID 2/2014 – 17

Servicehuset Wilén, i Åbo, är idag ett högst tidsenligt hem. Ett modernt äldreboende med ett 90-tal lägenheter i tre skilda byggnader.Här vill man främja boarnas välbefinnande genom att erbjuda individuellt anpassad om-sorg, smaklig och hälsofrämjande husmans-kost, och rehabiliterande program. Titta gärna in om det låter intressant.

Gubbhemmet i Åbo rf, allmännyttig (non profit) förening etabl. 1892

0400-218 382 www.ukkokoti.fi

som upprätthålls av Fruntimmersföreningen i Helsingfors r.f.

är ett hem för äldre damer och herrar. Hemmet som ligger i Norra Hagaerbjuder ett högklassigt trivsamt och tryggt boende för Dig som

funderat på en boendeform där man inte behöver bekymra sig förmatlagning, städning och tvätt. Hemmet erbjuder omsorg dygnet runt

samt olika fritidsaktiviteter.Ta kontakt med föreståndare Christine Westerholm ellerbitr.föreståndare Gunborg Lundqvist, t. 09-473680 eller

hagaro@hagaro.net .Bekanta er med vår hemsida www.hagaro.net

Saknar Du eller Dina anhöriga trygghet och omsorg?Börjar vardagen kännas ensam?

Pensionärshemmet Hagaro

Ta kontakt med föreståndare Carola Aspholm-Backman tel. 050-5724216, carola.aspholm-backman@hagaro.net eller bitr.föreståndare

Gunborg Lundqvist tel. 050-5724217, gunborg.lundqvist@hagaro.net Bekanta er med vår hemsida www.hagaro.net

Välkommen till Brummerska hemmet i västra Baggböle

Hemmet erbjuder tryggt boende för dig som funderat på en boendeform där man inte behöver bekymra sig för matlagning, städning och tvätt. Hemmet erbjuder omsorg dygnet runt och program.

Serviceboendet Stjärnan erbjuder 22 bostäder med plats för totalt 24 personer och i hemmets gruppboende Björken vårdas de som lider av minnesstörningar.

Vill du veta mera? Pia Ahl, tfn 040 74 94 194, e-post pia.ahl@folkhalsan.�

God vård på svenskaBertahemmet erbjuder helpension med trygg och sakkunnig omvårdnad på ålderns höst.

Bertahemmet ligger i det trevliga Södra Haga i Helsingfors med goda förbindelser till centrum. Vi har hyreslägenheter, servicesedelmöjlighet och privat omvårdnad med helpension i eget rum.

Vänligen kontakta vår föreståndare Carola Hultin tfn 09-477 4720 eller carola.hultin@bertahemmet.com

BLOMSTERFONDEN – det trygga boendet i Helsingfors

På Blomsterfonden erbjuder vi allt från självständigt boende till vård i livets slutskede. Du väljer själv servicenivån på ditt boende, allt från boendepå egen hand till helinackordering, vilket kan kompletteras med bland annat sjukskötartjänster.

Våra pensionärer kan välja att ha trygghetslarm och vår svenskspråkiga personal är tillgänglig dygnet runt på våra tre trivsamma hem i Kottby. För dig och dina grannar i din egen ålder, erbjuder vi både gemensamma och individuella aktiviteter. Här har du naturen nära, liksom även goda förbindelser in till centrum.

Vill du veta mera? Monica Ståhls-Hindsberg tfn 09 771 2213, e-post monica.stahls-hindsberg@folkhalsan.�

Smedsgatan 13, 00150 Helsingfors

- ett riktigt hem i stadens centrum, Främre Tölö

E-post: info@konkordiahemmet.netWeb: http://www.konkordiahemmet.net

KonkordiahemmetHemmet har två avdelningar, serviceboende och gruppboende.Vi erbjuder kärleksfull vård, god mat från eget kök ochboende i trevliga rum som möbleras med egna möbler.Också kortvarigt boende till rimligt pris.Ta gärna kontakt med föreståndare, Maria Stenbacka.

Telefon: 09-444 115Apollogatan 5 B 37, 00100 Helsingfors

Du svensktalande helsingforspensionär, kännerDu dig ensam och otrygg eller kan Du inte längrebo hemma... Kom då till tryggt serviceboende!

KRISTINAGÅRDEN i södra Haga kan erbjuda Digen- och tvårummare med kortvarsel. Även tillfälligt boende ärmöjligt. Hemmet, som har egetkök med god mat, ligger vid ennaturskön park och nära viktigaservicepunkter. Även godabussförbindelser till centrum avH:fors.Tag kontakt med vårföreståndare Catja Manteretel. 09-587 6767Hemsidawww.kristinagarden.fi

Medlems­förmånerVIKING LINEViking Line erbjuder Svenska pensionärsförbundets medlemmar förmåner på kryssningar, minst 15 % på Helsingfors–Stockholm­ och Helsingfors–Tallinn­rutten och minst 10 % på kryssningar på Åbo­rutten.spfpension.fi/medlemmar/formaner/viking_line/

REHN & AGANIMOV ABerbjuder som medlemsförmån avgiftsfri juridisk telefon­rådgivning gällande arv, gåvor och testamenten samt övriga ärenden med tio procents rabatt.Logga in via advokatbyråns hemsida på svenska. Användarnamnet är spfmedlem och lösenordet är GodTid (ihopskrivet).www.rehnco.fi

ADVOKATBYRÅ BOUCHT & NIKULAerbjuder förbundets medlemmar avgiftsfri juridisk telefon rådgivning samt övriga tjänster med tio procents rabatt. Hartmansgränd 3, 65100 Vasa och Stationsvägen 1, 68600 Jakobstad. Tfn 06­3171 846, e­post peter.boucht@boucht­nikula.comwww.boucht-nikula.com

TALLINK/SILJA LINETallink Silja och Club One erbjuder Svenska pensionärsförbundets medlemmar möjligheten att bli Club One­medlem kostnadsfritt, direkt på stamgästsprogrammets mellersta Silvernivå.spfpension.fi/medlemmar/formaner/tallink_silja/

Hugo och Maria Winbergs stiftelse upprätthål-ler i Esbo servicehusboende på Tunaberg och vårdhemmet Tunaro för svenska pensionärer. Hör dig för om vi har lediga servicebostäder.

Vi behöver dina frivilligainsatser, kontakta Mona Sandberg, 050-520 2700.

Vi tar också gärna emot gåvor och testamenten, kontakta

Ken Thilman 040-5568 312.

18 – GOD TID 2/2014

BOENDE

Hur fästa saker på väggarna?I bostaden brukar många föremål fästas vid väggen: från små bilder till stora skåp. Ur städsynpunkt är det bra att skåp och hyllor är väggfästa och inte fri-stående. På marknaden finns ett enormt urval av spik, skruv och andra fästelement.

Upphängningen skall lösas med hänsyn till väg-gens material och utseende samt föremålens olika tyngd och djupmått (vinkelrätt emot väggen). Djupmåttet har betydelse för hur vi kan ordna upphängningen. Att hänga upp en platt tavla kan vara problemfritt också om tavlan är tung, eftersom belastningen ver-kar nedåt, längs väggytan. Då vi hänger upp ett skåp, uppkommer i de övre upphängningspunkterna en dragpåkänning riktad ut från väggen, vilket ställer höga krav på fästanordningen.

I massiva väggar av homogent material (betong, tegel, lättbetong, naturträ) är infästningen av platta föremål lätt. I många fall kan man spika eller skru-va direkt i väggen. I trä undviker man spjälkning genom att borra ett litet hål innan man driver in skruven. I hårt material (betong, tegel) måste man borra hål för skruvarna med slag- eller diamantborr. Om materialet är sprött (lättbetong med mera), kan oförsiktig borrning ge alltför stora hål, och infäst-ningen är i dessa material besvärlig. För att fästa skruvarna i hålen kan det behövas proppar som för-ankring. Propparna kan vara av plast, metall eller – särskilt i porösa väggmaterial – någon cement- eller plastbaserad stelnande massa. För infästning i lättbetong finns proppar som utvidgar sig eller har klor som biter sig fast i hålets väggar då skru-

ven drivs in. Infästning i innertak är – beroende på takmaterial och belastning – krävande och kan förutsätta yrkesskicklighet.

Om väggytan utgör en skiva, behövs en annan fästteknik. Bara i täta och tillräckligt stabila ski-vor (spånskiva, gipsskiva, kryssfaner med flera) kan man kanske spika eller skruva för att hänga upp lätta föremål. Om skivan är tunn och spröd, finns två alternativ. I vissa fall måste man göra infäst-ningen i stolpstommen bakom skivan. Ibland kan det behövas särskilda fästelement som träs in i ett borrat hål och har ”vingar” som breder ut sig på skivans baksida.

Det är säkrast att hänga upp tunga tavlor på två spikar eller skruvar bredvid varandra. För exempel-vis väggklockor väljer man en spik eller skruv med huvud som passar precis i hålet på klockans baksida. För tunga föremål med större djupmått gör man som vid montering av väggskåp i köket: först fästs en vågrät trälist stabilt i väggen, skåpet lyfts upp på listen och dess övre del fixeras vid väggen med skruv som tål dragpåkänning. I våtrum skall man undvika all borr-

ning av hål, och om det är nödvändigt borras hålen i kakelfogarna och fuktiso-leras. Helst använder man här självhäftande dubbel-sidiga dynor vid monte-ring av handdukskrokar och liknande.BENGT-VILHELM LEVÓN

Vi hjälper dig i livets alla skeden!* Gåvobrev * Äktenskapsförord* Testamenten * Bouppteckningar* Arvskiften * Rättegångar mm.

Vicehäradshövding Filip MarkelinBrändövägen 4, gatunivå, 00570 HelsingforsTel. 0400-464899, www.perhejuridiikka.fi

Gratis telefonrådgivning till SPF:s medlemmar dagligen mellan 11-12

Läkarcentralen betjänar!

Nedsatt hörsel kan drabba oss alla!På Medicenter erbjuder vi hörselundersök-

ningar, hörapparatutprovning samt försäljning av hjälpmedel, t.ex. kommunikatorer och

TV-hörlurar.

Vi har även många andra specialläkare, bl.a. ögonläkare och kardiologer.

Vänta inte med att söka hjälp - ring idag!

Köpmansgatan 6, Jakobstad

www.medicenter.fiTidsbeställning 781 8950

Hur står det till med hörseln?

Minnet och hjärnans välmående kan stödas

MINNESTRÄNING I HARRSTRÖM, MALAX och

VÖRÅUnder minnesträningen tränar vi och friskar upp minnet med olika övningar och uppgifter. Minnesträningen passar alla som är intres-

serade av att sköta om sitt minne. Träffarna hålls en gång i månaden.

Minnesträning i HarrströmMåndag 3.2, 3.3, 31.3 och 5.5 kl. 13- 14.30. Andelsbanken,

Gamla Strandvägen 195, Harrström.Minnesträning i Malax

Tisdag 4.2, 4.3, 1.4 och 6.5 kl. 13- 14.30. Sockenstugan, Snickerivägen 1, Malax.Minnesträning i Vörå

Torsdag 13.2. 13.3, 17.4 och 15.5 kl. 13.30-15. Röda Byn, Veteranvägen 4, VöråPersonlig anmälan till

gruppledaren Jenny Laaksonen tfn. 044-3450590Minnesträningen ordnas av Österbottens Minneslots.

www.muistiminne.fi

Sebastian RostedtPartner

0400 373 620sebastian.rostedt@huom.fi

Sälja eller köpa bostad?Min genomsnittliga försäljningstid för bostäder och fastigheter är för tillfället 2-5 veckor.

Vid det rådande marknadsläget är prissättningen det viktigaste stegetför en lyckad bostadsaffär.

Jag kommer gärna och diskuterar Er nuvarande bostadssituation(kostnadsfri värdering + offert på min förmedlingsprovision).

Även “tyst försäljning” möjlig via mig.Kontakta Sebastian Rostedt tel. 0400-373620 eller email: sebastian.rostedt@huom.fi

Huom! Suomen Asuntopalvelut Oy. Kaserngatan 36, 7 vån, 00130 Helingfors. Y-tunnus 2044237-1. Förmedlingsprovision 4,9% (inkl.moms 23%) av det skuldfria priset eller enligt överenskommelse.

Följ den finländska bostadsmarknaden genom min nya svenskspråkiga blogg på sebastianrostedt.fi

GOD TID 2/2014 – 19

HÅKANS HÖRNA

Att vara frisk och bli 100 årEn gång fick jag höra av en patient: ”vi blir äldre och äldre men friskare blir vi int´!” Det stämmer många gånger men det är också ett faktum att vi hålls friska längre än förr, eller åtminstone hålls vi vid liv längre än förr. På 1960-talet fanns det färre än 20 hundra-åringar i vårt land. 1990 var det 185 och 2012 hade vi 709 hundraåringar i Finland. Det beror främst på att hela den äldre befolkningen, över 75 år, har ökat snabbt – proportionen hundraåringar har för-blivit i stort sett densamma.

Den äldre befolkningens tillväxt, och därmed också hundraåringarnas antal, beror på att folk i medelåldern är friskare än förr. Den allmänna lev-nadsstandarden har förbättrats och tack vare före-byggande arbete har tobaksrökning, höga koles-terolnivåer och högt blodtryck minskat. Vi går friskare in i ålderdomen, även nittioåringarna är flera och friskare än förr.

Men ändå är människans biologiska ”garanti-ålder” (vårt ”bäst före”), utgående från cellernas beräknade livsålder, egentligen omkring 65 år. Där-efter har många individer en möjlighet att leva i medeltal omkring tjugo år till, beroende av livsstil och förebyggande åtgärder.

Att bli hundra år kräver en samverkan av flera fakto-rer, gynnsam ärftlighet, miljöfaktorer och god tur. Vår biologiska verklighet tillåter att bara en liten del av oss blir hundra år. Att förändra detta och att förlänga den hittils bevisade längsta mänskliga livs-längden, 122 år, skulle kräva en förmåga att påverka själva åldringsprocessen. Enligt dagens kunskap är det framför allt genom förebyggande av sjukdom som livsprocessen kan förlängas.

En intressant iakttagelse är att den störs-ta yrkesgruppen bland dagens hundraåringar i Finland är ogifta folkskollärarinnor. Forskar-na har ingen förklaring till detta men det kan hänga samman med de gynnsamma faktorer för

ett långt liv som annars har kunnat konstate-ras nämligen: en sund grundinställning till livet, till sig själv och andra människor och att engagera sig i insat-ser som befrämjar vårt gemensamma goda.HÅKAN HELLBERG

Prof. J.S.Alperts recept på hög ålder

1. att födas in i en släkt där man lever länge (räcker inte med bara det)

2. rök aldrig tobak3. rör dig varje dag med egen kraft4. akta dig för olyckor och håll

säkerhetsbältet på i bilen5. undvik ”under”-dieter och -fastor6. ät sånt som är nyttigt för hjärta och

hjärna – mjuka fetter, frukt, grönsaker och helkornsprodukter – undvik salt och övermått av kolhydrater

7. bli inte fet (det kan hjälpa att undvika för mycket tv)

8. använd alkohol högst måttligt9. följ med kolesterol, blodtryck och

blodsocker och ingrip mot riskfaktorer när det behövs

10. ta åtminstone influensavaccin11. vårda dina sociala kontakter: träffa

vänner och undvik fiender12. slappna av, kanske med vänner13. följ med din tid men undvik ”giftet” från

medierna ( välj i stället nr 3, 11 och 12!)14. bli inte upprörd av småsaker – se det

längre perspektivet!

☎☎☎☎☎ 09-298 1927

Saloviusvägen 3(Kyrkslätts Köpcenter)

Optisk specialaffär

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

Jakobstads SyncenterStorgatan 15, Jakobstadtel. 06-781 1023fax 06-781 1024

Nykarleby SyncenterTopeliusespl. 12, Nykarlebytel 06-722 0770fax 06-722 1572

Bågar fr. 50€

STARROPERATION – FRÅN NATT

TILL DAG PÅ NOLLTID.När synen försämras på grund av starr så att det dagliga livet påverkas lönar det sig att behandla problemet med operation. Operation är den enda behandlingsmetoden mot grå starr och förbättrar synen hos 99 % av patienterna när det inte finns andra faktorer som försämrar synen i ögat. Våra ögonkirurger har flera års erfarenhet av tusentals starroperationer och vi har Finlands modernaste utrustning.

Skepparegatan 29, 00150 Helsingfors.

Tveka inte att kontakta oss.

Tidsbeställning (09) 1620 570

www.eirasjukhus.fi

ÖGONLÄKARTIDERJanne Järvenpää, Kenneth Santala Marja Suutari, Maaret Haapanen

Magasinvägen 2 B, 66100 Malax Tel. 010-3224062, må–fre 10–17

TRYGG, HÖGKLASSIG, INHEMSK.fennooptiikka.fi • linssiklinikka.fi Via fast linje 8,35 cent/samtal + 6,00 cent/min,från mobil 8,35 cent/samtal + 17,17 cent/min

Handelsesplanaden 17, VasaTfn: 010-322 4060 Må, On,Fr 9-17 Ti,To 10-18

Brillo

Närpesvägen 14, 64200 Närpes (06)224 1138 www.nygardsoptik.fiVi betjänar må. - fre. 9.00-17.00, lö. stängt

- Boka tid till oss så får Du Se!-Specialist i ögonsjukdomar Jaakko Leinonen,

Ingela Sandvik-WahlroosOptometrist Marica Westerback

Optiker Kerstin Westerback

SYNCENTERNÄRPES

Vasaesplanaden 14, Vasa

Ögonläkare* Erkki Alho * Tarja Linnola* Jaakko Leinonen

* Kenneth Santala* Reijo Linnola* Pirkko Lumme

06-319 9700

Asematie 5, 66440 TervajokiTel. (06) 478 5440, 040-708 2259

vard. ark. 9-17, lördag 10-12

Läs/avståndsglasögon från120€Dubbelslipade från 250€Progressiva från 300€

(båge + linser + fodral)

REA -50%

-100% -1000%HOS OSS

09-649839 ● www.amoena.fi

Till användare av bröstprotes

Nästa gång, se till att välja den bästa

Visste du att du har rätt till nya bröstproteser vid behov. Av hygieniska skäl skall de bytas med 2 års mellanrum.

Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

ZZZLindqvistKuningattarenkatu 17, Loviisa

Drottninggatan 17, Lovisa

✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24hhautaustoimisto.lindqvist@sulo.fi www.hautaustoimistolindqvist.fi

20 – GOD TID 2/2014

Lill-Babs har funnit en livskamratLill-Babs är en av Sveriges mest folkkära artister. Hon älskar sitt jobb och har svårt att tacka nej till uppdrag. För tio-tolv år sedan hade hon problem att ta sig till de olika jobben. Hennes syn försämrades och det var svårt att köra bil i mörkret. – Min bil fungerar som turnébuss. Det är jag som kör grabbarna som spelar med mig. Under den tiden min syn blev sämre var jag riktigt orolig för vad som skulle hända med mig, säger Barbro.Förutom det dåliga mörkerseendet kändes ögonen ofta trötta. – Men sen så var jag livrädd för gula fl äcken-sjukan. Jag hade hört talas om att man ser krokigt och vint när man får gula fl äcken. Det lät förfärligt. Om det hände mig, ja, då så skulle jag ju inte kunna köra bil och inte heller jobba lika mycket som jag vill.

I dag ser hon normalt igen och hon behöver inte oroa sig för bilkörning i mörkret. För några år sedan började nämligen Lill-Babs äta ett kosttillskott som heter Blue Eye och nu ser hon lika bra som hon gjorde på 1990-talet – Det är helt fantastiskt det här med mina ögon. Genom att tillföra Blue Eye som en naturlig del av en sund kost har jag lyckas nor-malisera min synförmåga, berättar Barbro.Blue Eye är nämligen ett kosttillskott som är specialdesignat för ögonen. De innehåller bland annat Zink, vitamin A- och B2, ämnen som bidrar till att bibehålla normal synförmåga.Nästa år fi rar Lill-Babs 60 år som artist och hon är fortfarande en av Sveriges mest anlitade. Hon hade aldrig kunnat ta alla dessa uppdrag om hon inte hade sett normalt igen. – Jag är så himla glad över mina tabletter och jag behöver bara en om dagen. Det är både billigt och enkelt. Blue Eye är en trogen följesl-agare, ungefär som en livskamrat. Den fi nns med mig överallt.

”Nu kan jag se normalt igen”

Normal synförmågaBlue Eye innehåller Zink, vitamin A och vitamin B2 ämnen som bidrar till att bibehålla normal synförmåga.

Lutein fi nns i gula fl äckenI gula fl äcken fi nns ett ämne som heter lutein. Lutein kan kroppen inte tillverka själv, det måste tillföras via kosten. Lutein fi nns i växter och bär. Gula fl äcken är avgörande för synförmågan vid exempelvis läsning. Halten lutein kan med stigande ålder

reduceras i gula fl äcken och därmed synförmågan. Blue Eye innehåller lutein från ekologisk ringblomma.

Sveriges mest såldaBlue Eye, som är Sveriges mest sålda blåbär- och luteinprodukt, innehåller en kopp svenska skogsblåbär per tablett.

Skyddar mot oxidativ stressBlue Eye innehåller också C- och E-vitamin som skyddar cellerna

mot oxidativ stress. C-vitamin kan kroppen inte bilda själv, det måste vi tillföra utifrån.

Räcker i två månaderEtt paket Blue Eye räcker i två månad-er och fi nns att köpa på Apotek och i Hälsokostbutiker. Blue Eye kan bestäl-las fraktfritt på tel, 06-343 65 06 eller på www.elexironline.fi . Produkten kommer hem i din brevlåda inom 2-3 vardagar. Pris: 32 tabletter 26,00 € och 64 tabletter 38,50 €

Iskmovägen 114 B ISKMO - info@elexirpharma.fi - 06 343 65 06 - www.elexironline.fi

barbro_annons_208x250_NY.indd 1 2013-07-12 17:10:16

TEKNISETNELSONS CYKEL & TV

NÄRPES: Närpesvägen 32, tel. 06-2241 450www.tekniset-nelsons.fi

Teknisk data:Hjulstorlek: 31cmBredd: 61cmhöjd: 85-102cmvikt: 17 kgBärbarhet: 130kg

SPARKCYKLAR I OLIKAFÄRGER

3 års garanti, inhemsk

Tel. 02900 92520 www.pinto.fi e-mail: info@pinto.fi

Tinas FothälsaFOTVÅRD

T. Sundkvist

- Medicinsk fotterapeut -Storgatan 13, II-vån.

JakobstadTfn 044-2810407

Även hembesök!

Rådhusgatan 468600 Jakobstad

Tel. 044-2810407

Även hembesök!

Rätt tele­fonnummer till Svenska Semester­förbundet i Finland rf är 019­278 6876www.semester.fi

Vi erbjuder städservice...... och fastighetsskötsel

Forsbyväg 22,66900 Nykarleby

0400-563 294, 050-552 4166www.nykarlebyfastighetsservice.com

Topeliusesplanaden 7,66900 NYKARLEBYTfn (06)785 6100. Fax (06) 785 6199

Hyresbostäder i Nykarleby

nykarleby.bostader@nykarleby.fi www.nykarlebybostader.fi

Annons

GOD TID 2/2014 – 21

Nagu ApotekNauvon Apteekki

(02)465 1414

Korpo ApotekKorppoon Apteekki

(02)463 1366

www.naguapotek.fi

Modern betjäning i historisk miljö sedan 1912APOTEKET SVANEN I HELSINGFORSI hörnet av Eriksgatan och LappviksgatanVard. 8.00 – 18.00, Lö 10.00 - 14.00Tfn 09-6945464www.apoteketsvanen.fi

Trots att vi är små – eller kanske just därför – kan vi erbju-da varm och personlig service. Välkommen att sköta dina läkemedelsärenden i en unik miljö hos oss. Eller boka in dig för en guidad tur (ca 1,5 h) i apotekets museum i käl-larvåningen. Den här våren håller vi ännu öppet hus den första fredagen varje månad kl. 16-17.30. Grupper (upp till 25 pers.) enligt överenskommelse.

Vi betjänarmå-fr 9-18, lö 9-15Tel. (06) 722 0009Sollefteågatan 8

66900 NYKARLEBY

AVOINNA / ÖPPET 1.1 - 1.5.2014

Sampovägen 1 , 06150 Borgå Tel 019-6615600Gratis parkering

Individuell apoteksservice för Dig

Vårberga apotek betjänar Dig i

Vårberga köpcentrum

vardagar 8 – 20lördagar 9 - 16

Korsholms Apotek

Centrumv. 2, KorsholmTfn: 06-322 2941

Tel. 06-222 1110

Fax 06-222 1599

Oravias Apotek

Köpmansgatan 1668600 JAKOBSTAD

tel. (06) 789 9000må - fre: 9 - 18 lö: 9 - 15

sö: stängt

DRAGNÄSBÄCK APOTEK

Sakkunnig omsorg

Gerbyvägen 14, VasaTel. 321 2775 Fax. 321 2744

Öppet må-fre 9-18 lö 9-14

Vasa Centralapotekwww.apocentral.fiTel. 06-3191100

Hovrättsesplanaden 9, 65100 Vasa

tel. (06)3196400

Gamla ApoteketÖppet må-fr 9-18, lö 9-15Dejour var tredje vecka: må-lö 9-22, sö 10-22Vasaespl. 13, 65100 VasaTfn. (06)357 5300, fax (06) 357 5301 www.vanha-apteekki.fi

tfn. 06-385 0048www.oravaisapotek.fi

Rådhustorget, Ekenäs

Tfn: 019-241 1441

000000000000000000000000000000000

MB- Produkt Tel: 050-44 55 478 Hälsokost & naturprodukter Importör www.mbprodukt.com katarina.westerlund@bob.fi

VitaePro för muskler, immunsystem, hjärta och hjärna, minskar utmattning

Maria Treben, Svenska droppörter Andra produkter bl.a: Arctic Root, Hyaluron, MSM,Vårtfri, Radital liniment Raseborg med omnejd!

22 – GOD TID 2/2014

”Ingen kan göra allting, men alla kan göra någonting”Ingå Pensionärer samlades till årets första månadsträff den 20 januari i Församlingshemmet. Ordföran-de Kaj Sjöblom hälsade alla väl-komna och önskade alla ett gott nytt och aktivt år genom samar-bete. ”Ingen kan göra allting, men alla kan göra någonting”.

Minnet av de sju medlem-marna som avlidit under år 2013 hedrades genom att tända ljus. Kaplan Eeva Makweri höll en kort andaktsstund som avslutades med en tyst minut. Eeva Makwe-ri informerade om församlingens verksamhet, Tom Sjöblom träder i tjänst som präst den 1 februari.

Ordförande informerade om den nya Äldreomsorgslagen, officiellt: Lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmå-ga och om social- och hälsovårds-tjänster för äldre (980/2012), som till största delen trädde i kraft den 1 juli 2013. Syftet med lagen är att:

• stödja den äldre befolk-ningens välbefinnande, hälsa, funktionsförmåga och förmåga att klara sig på egen hand,

• förbättra den äldre befolk-ningens möjligheter att i kommunen delta i bered-ningen av beslut som påverkar denna befolk-nings levnadsförhållanden och i utvecklandet av den service den behöver,

• förbättra möjligheterna för en äldre person att få högkvalitativa social- och hälsovårdstjänster och handledning i använd-ningen av andra till buds stående tjänster i enlig-het med det individuella behovet och i tillräckligt god tid, när personens nedsatta funktionsförmå-ga kräver det, och

• förbättra möjligheterna

för en äldre person att påverka innehållet i de social- och hälsovårds-tjänster som ordnas för honom eller henne och det sätt de utförs på samt besluta om val som gäller dem.

Enligt Äldreomsorgslagen är Äldrerådet nu lagstadgat i kom-munen, det gör att rådets roll är mycket viktig, då det gäller att bevaka seniorbefolkningens intressen. Vid framtida träffar skall vi utreda lagen mera detal-jerat i små portioner.

Dagens höjdpunkt var upp-vaktningen av medlemmar, som 2013 fyllt 80, 85, 90 eller 90+ år. Alla uppvaktades med tal, en ros och sång.

Vårens programblad utdelades och genomgicks med mera ingående förklaringar av sekreteraren Disa Flythström och ordförande. Pro-grammet är också utsatt på fören-ingens hemsida på nätet. Diskus-sion uppstod kring skrivarkurs, simhallsresor, datorkurs, schack-spel och olika utfärdsmål. Dorrit Krook erbjöd sig att starta en skri-varkurs för intresserade.

Ordförande fäste uppmärksam-het på hur viktigt det är för den mentala hälsan att vi ser positivt på det som sker omkring oss, lever i nutid och blickar framåt hellre än bakåt. Han framförde en devis som borde passa oss alla. ”Jag är mycket intresserad av framtiden, för jag kommer att tillbringa res-ten av mitt liv i den”.

Ansvarig värdinna var Leena Maunu som medhjälpare hade hon Birgitta Sundberg, Viola Holmström och Lilli Enoksson.

Ett tack till Ingå Församling som bjöd på kaffe med bröd. Den gemytliga träffen avlutades med Nu går sista visan.

Text och foto KAJ SJÖBLOM

Om Svenska pensionärsföreningen i TammerforsVid Pensionärsföreningens 40-års-jubileum presenterades en liten his-torik, sammanställd av Mark Wal-lenius och Marianne Huotari.

Börje Wilkman skrev år 1993 om de första 20 åren, och nu var det dags för en ny sammanfattning.

Föreningens konstituerande möte hölls på Svenska Klubben den 28.11.1973 och verksamheten inled-des den 10.1.1974 i Ahjola Folkhög-skola.

Den förste ordföranden var Herbert Fock, som 1977 valdes till föreningens förste hedersmedlem. Han efterträddes av Carl-Gustaf ”Gösta” Boedeker, ordförande ända till 1989 och året därpå vald till föreningens andre hedersmed-

lem. Ordförandeposten har däref-ter innehafts av Karl-Johan Lydén, Gustav Sjöblom, Göran Björk-man och Mark Wallenius. Den sistnämnde var ordförande i hela fjorton år, innan Barbro Ceder-creutz tog över.

Till föreningens övriga funktio-närer hör också vice ordförande, sekreterare, kassör, verksamhetsle-dare, värdinna samt pressombud. ”Pressattaché Pelle” Per-Olof Bis-choff rapporterade också förening-ens verksamhet i förbundets med-lemstidning God Tid.

Sedan år 2012 fungerar Jan Sten-man som webbansvarig.

De första mötena hölls på Ahjo-la men flyttades ganska snart till

Svenska Hemmet. Torsdagsmöte-na har gett stadga åt verksamhe-ten, och programinslagen har varit många och varierande.

Dessutom har man gjort teater-besök och olika resor, både inom och utom landet.

År 1974 var medlemsantalet 39 och i år hela 154. Som ett kuriosum kan nämnas att medlemsavgiften under alla år har varit 15:- men i början var det mark och i dag euro.

Föreningen har också fått under-stöd från olika fonder.

Och i det finskspråkiga Tammer-fors är det bra att komma till Pensio-närsföreningen pratglada möten för att hålla svenskan levande!

KEPUL

Tammerfors firade 40 årSvenska pensionärsföreningen i Tammerfors firade sitt 40-års-jubileum på Suomalainen Klubi. Festen präglades av uppskattning och tacksamhet för allt vad fören-ingar som vår gör för den åldrande befolkningen.

Festen inleddes som sig bör av att föreningens ordförande Barbro Cedercreutz hälsade gästerna väl-komna och gav en kort översikt av föreningens verksamhet under 40 år. På lunchen fanns ett 70-tal per-soner och medlemsantalet är kring 150.

Mellan mat och tal underhölls vi av musik som trion Spiritosoi bjöd på. Alla tal, inklusive hälsningsta-let, festtalet och uppvaktningarna poängterade vikten av att det finns föreningar som vår där man tar hand om varandra, bryr sig, uppmuntrar och – i vårt fall – talar svenska.

Festtalet hölls av Svenska Pensi-onärsförbundets ordförande Ole Norrback, som på sitt gemytliga sätt sammanfattade lokalförening-

arnas uppgift: man trivs tillsam-mans, umgås och i synnerhet att man på språköarna talar svenska.

Mötena är ett forum för utby-te av tankar och idéer, men vi kan också utgöra en trygghet för åld-ringars släktingar för att de vet att vi tar hand om varandra.

Inte bara trivselfaktorn är viktig utan också det att förbundet aktivt sköter vår intressebevakning när det gäller ekonomi, vård och ett kon-struktivt liv för åldringar som till exempel IT-teknik.

Norrback underströk också hur mycket man kan göra för yngre generationer, exempelvis genom att ställa upp i skolor som mentor och ge barnen en bredare kontakt med människor i olika åldrar och olika syn på livet.

Norrback har ju alltid en knorr på sina tal och den var nu den för-träffliga iakttagelsen att alla pensi-onärsföreningar också understöder bussbolag och teatrar.

Föreningen uppvaktades också av

borgmästare Anna-Kaisa Ikonen med ett mycket positivt tal, som i stort rörde sig kring samma områ-den som Norrbacks.

Skolans rektor Ronny Holm-qvist talade, och om vi tolkade honom rätt kommer han och hans familj förhoppningsvis också i fort-sättningen att trivas i Tammerfors.

Rikard Bjurström företrädde den här gången Föreningen för Samskolans upprätthållande med ett vagt löfte om ett stipendium, och som alltid med Rike förund-rar man sig över att han har koll på vilken förening han representerar i olika sammanhang.

Ett glädjande inslag i festen var att föreningens energiska, kunniga och omtänksamma utfärdsplane-rare och guide Marianne Huotari premierades med Pensionärförbun-dets förtjänsttecken – en silvernål. Den är hon väl förtjänt av.

Å alla gästers vägnar tackar vi styrelsen för den fina festen!

Text EBETH SUCKSDORFF

Foto MARITA SAARNI

Sittande från vänster: Solveig Grönholm, Svea Wasström, Hans Lindholm, Britta Siggberg och Ethel Helander. Stående från vänster: Aili Hilden, Maj­Britt Sonntag, Börje Sonntag, Monica Arnkil, Bjarne Lemström och Marita Westerholm.

Större delen av de närmare sjuttio personer som kommit till 40­årsjubileet. På bildenses både muntra och allvarliga miner.

Marita Saarni, Pensionärs­ föreningens mångåriga hovfotograf. >

Marianne Huotari hedras med Pensionärsförbundets silvermärke. >>

GOD TID 2/2014 – 23

Inspiration för VästnylandSvenska pensionärsförbundet ord-nade 17.1 en inspirationsdag för de västnyländska föreningarnas ord-förande och sekreterare. Samtliga tolv föreningar var representerade i Ekenäs. Catharina Hindrén, ny ordförande för SPF Västnyland, inledde dagen med att hälsa delta-garna välkomna.

Chefen för omsorgstjänster i Raseborg, Kirsi Ala-Jaakkola, berörde i sitt anförande lagen om stödjande av den äldre befolk-ningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre samt de nya kvalitetsre-kommendationerna för att tryg-ga ett bra åldrande och förbättre servicen.

Hon berättade att staden kom-mer att börja med Seniorrådgiv-ning där de äldre kan få hjälp i frågor som berör social- och häl-sovården.

Isa Forsbäck från Ekenäs Pensi-onärer talade om omsorgsombudets roll i en förening och poängterade

vikten av att i intressebevaknings syfte kunna utnyttja personer inom föreningen som tidigare sysslat med sociala frågor.

Efter Isa Forsbäck var det Stig Nybergs tur. Som ordförande i Raseborgs äldreråd berättade Stig om äldrerådets arbete.

Förbundets IT-projektledare Mona Lehtonen berättade om IT-projek-tets framskridande. Mona var nöjd över hur projekt nu tagit ordent-lig fart och hoppas att det blir en bestående del av förbundets verk-samhet.

Fredrik Malmsten från Kyrk-slätts pensionärer talade om utma-ningarna med att starta en små-grupp inom föreningen och om hur föreningen lyckats med sina många grupper.

Västnylands ombudsman Vero-nica Biaudet presenterade sam-mandraget av de föreningsbesök som hon gjort 2013. Tillsammans med föreningarnas styrelser disku-

terade de bland annat föreningar-nas värden och samhällsnytta samt föreningarnas utvecklingsmöjlig-heter.

Därefter följde gruppdiskussioner. Ordförandena diskuterade under ledning av Jan Broman, ordföran-de i Norra Kyrkslätts Pensionärs-förening, om hur föreningarna kan samarbeta i framtiden och konsta-terades att en stor utmaning är att få med de yngre pensionärerna med i föreningsverksamheten.

Föreningssekreterarna diskute-rade bland annat praxis när det gäl-ler protokoll från möten och träffar, medlemskartoteken, medlemsvärv-ning och arkivering.

Diskussionen leddes av Camil-la Grönholm som är sekreterare i Pensionärsföreningen i Fagervik.

Dagen avslutades med stiftsse-kreterare Margareta Puiras anfö-rande om hur man skall orka i arbe-tet och undvikande av energitjuvar.

VERONICA BIAUDET

Året inlett i L-ELarsmo-Eugmo Pensionärsförening hade sin första månadsträff torsda-gen den 16 januari vid Fritidsgården med 121 närvarande.

Årets första möte inleddes hög-tidligt med parentation av de med-lemmar som avlidit under år 2013. Innan ljusen tändes sjöng Caro-line Högberg och Birgitta Sjö-lund sången På vägen hem till eget piano ackompanjemang. Därefter läste viceordförande Gun Hag-lund upp namnen och sekretera-re Marita Sundström tände ljusen vart och ett för de nio bortgångna. Så sjöng alla Blott en dag och sedan läste Helena Enell dikten Det kom ett ljus en gång av Atle Burman.

Efter den stämningsfulla inled-ningen hälsade ordförande Jan Sundström alla närvarande varmt välkomna och speciellt gästerna Maj-Britt Fellman och sångfåg-larna Caroline Högberg och Bir-gitta Sjölund.

Därefter fick Maj-Britt Fell-man ordet. Hon hade läst prästen och konsthistorikern Monica Sjö-gren Nordgrens bok från vilken Maj-Britt hade valt att berätta om Sankta Anna, Jesus mormor som hade tre döttrar i sitt första äkten-skap alla vid namn Maria, av vilka en var mor till Jesus. ”Sankta Anna var en from kvinna som hade vuxit upp nära helgedomen i Jerusalem. Hon var dotter till prästen Stolla-nus och hennes första make Joakim var av Juda stam och en ättling till kung David. Genom sin mor och sina morföräldrar var Jesus både av kunglig och prästerlig släkt”. Sedan år 1912 finns i Uppsala domkyrka ett Anna-altarskåp med målningar i original som man tror från sekel-skiftet 1400–1500, underbart vack-ra bilder som berättar legenden om Annas liv.

Det var ett mycket intressant anförande och alla lyssnade upp-märksamt på berättelserna/legen-derna från forntiden. Ordförande Jan tackade Maj-Britt för det fina anförandet och sade att vi kanske inte var så många som visste något om Jesus mormor innan vi hörde Maj-Britts berättelse.

Vi har sju kortare och längre resor inplanerade under året, meddela-de resekoordinator Nils Ström. Ett par anmälningslistor gick runt och påtecknades. Vid de vårlikt duka-de borden intogs kaffet med härliga fastlagsbullar från närbageriet. Kaf-fet löste tungans band och sorl och glada skratt hördes.

Sångfåglarna Högberg/Sjölund underhöll oss sedan med några vackra stämsånger till piano.

Därefter informerade ordföran-de om seniordatainfo-tillfället för intresserade medlemmar och bad folket kolla minneslistan. Nästa månadsträff 20 februari är resor som tema och regionens vårdag hålls i Cronhjelmskola lördag den 29 mars. Så påminde han alla om medlems-värvningen och att vara uppmärk-samma på ensamma människor i vår närhet.

Dagens fråga är en ny program-punkt med frågor från fyra olika områden sammanställd och ledd av Leif Wiik. Geniknölarna gnugga-des och glädjande många rätta svar hördes från publiken! Så sjöngs Här är gudagott till spelmännen Harald Fors' och Bengt Enqvists fina ackompanjemang. Våra allsånger sjungs numera med bravur beled-sagade av dessa musikanter.

En omtyckt programpunkt är lotteriet med otaliga vinster som folket hämtar. Det dignande vinst-bordet förutsatte snabba tag med dragningarna och det hade ju ord-förande Jan vana med. Många glad-des åt de varierande vinsterna, en del gynnade lotterna med två vin-ster.

Slutligen tackade ordförande serveringsgruppen som skött både lottförsäljningen och varit snabb i vändningarna med serveringen samt alla som bidragit till trevna-den med sin närvaro.

Nytt sedan hösten är att som avslutning sjunga Modersmålets sång stående. Småningom sökte sig alla hemåt stärkta av gemenskapens glädje medan trädtopparna ännu belystes av den bleka vintersolen.

Text och foto MARITA SUNDSTRÖM Jubilarer uppvaktades i T-BTenala-Bromarf pensionärer höll årets första månadsträff/födelse-dagsfest/ljuständning på Fylgia den 23 januari. Ordförande Stig Nyberg hälsade de cirka 70 med-lemmarna som hade bänkat sej kring de vackert blomprydda bor-den och inbjudna jubilarer välkom-na, så också diakon Sonja Knuts Söderlund och Iselin Nylund samt Kjell Lundsten som skulle stå för musiken.

Han konstaterade att det varit ett bra år för föreningen beträffan-de medlemsantalet med endast tre avlidna medlemmar. Styrelsen har konstituerat sig, vice ordförande Georg Ranta, sekreterare Chris-tina Christiansen och kassör Sol-veig Lindholm.

Före ljuständningen sade dia-

kon Sonja några väl valda ord till de avlidna samt läste ett bibelord, ordförande assisterad av Sonja tän-de tre ljus för de bortgångna med-lemmarna, samt ett gemensamt ljus för icke medlemmar, de bortgångna hedrades med en tyst minut, Ise-lin Nylund sjöng ett par sånger och sången Härlig är jorden sjöngs uni-sont ackompanjerad av Kjell.

Sedan följde uppvaktning av de inbjudna jubilarerna som fyllt jäm-na år under föregående år, 75, 80, 85, 90 och 95. Av 21 inbjudna hade 14 infunnit sej. Christina Christian-sen och Klas Kevin överräckte en varsin ros till jubilarerna så sjöngs Ja må dom leva ackompanjerad av Kjell, varefter Iselin uppträdde med några sånger. Sedan bjöds på födel-sedags kaffe med hembakta grädd-

kakor som värdinnan Anita Sann-holm med kökspersonal stod för. Georg Ranta och Nils Simberg tackade på jubilarernas vägnar för en fin fest, bra program och fin stämning. Så var det dags för lotte-ridragning av Göta Malmberg med medhjälpare, vinster som medlem-marna donerat till festen. Den älds-ta bland jubilarerna Helge Lind-holm, 95 år, drog sist huvudvinsten, en stor konfekt ask som Sparbanks-stiftelsen i Tenala donerade till jul-festen. Vinnaren visade sig vara Helge Lindholm.

Ordförande tackade alla som ställt upp så det blev en lyckad träff och en trevlig eftermiddag i goda vän-ners lag.

SNNio ljus i Larsmo­Eugmo.

Inspirationsdagen i Ekenäs bjöd på många intressanta anföranden.

24 – GOD TID 2/2014

– Bekväm service.

E n kund, som omfattas av dosdispense-

ringsservicen, får sina läkemedel förpackade i dos-påsar för två veckors bruk per gång. Servicen omfattar också en kon-troll av helhetsmedicineringen gjord av apoteket. Där utreder man ifall kunden eventuellt har onödiga mediciner eller dubbelmedicinering samt kontrollerar att de läkemedel som är i användning kan användas samtidigt.

En lätt och trygg dosdispensering av mediciner,

hjälper i vardagen

I den maskinella dosdispenseringen be-

talar kunden endast för de läkemedel som expedie-

rats till honom / henne – inte som vanligt för hela läkemedels-

förpackningar. På detta sätt uppstår en inbesparing men också en minsk-ning av läkemedelsavfall: det samlas inte hemma längre onödiga läkemedel.

Fråga på ditt närapotek om dosdispensering eller logga in på www.pharmaservice.fi

www.pharmaservice.fi

TRYGGHET +

INBESPARINGAR

- Karleby UF:s nyårsrevy 2014 -

regi Thomas Krantzmusik Alf Mylläri

Gästspel i Helsingfors på Lilla TeaternSöndagen den 23.2

kl.14.00 & 18.00

Boka biljetter online: www.kuf.fi

Biljetter i förköp: Luckan i huvudstadsregionen

tel. 020 773 8400 / info@luckan.fi

www.valioravinto.fi

Apotekare Bertil Pomoell grundade Valioravinto år 1960 för att befrämja hälsa och välmående med naturliga ämnen. Valioravinto är fortsättningsvis ett familjeföretag som utvecklar, tillverkar och säljer naturprodukter av hög kvalitet.

Fungerar magen?

Får du tillräckligt fibrer ?Kanske inte, för vi får i medeltal endast 20g fibrer dagligen från kos-ten. Den västerländska kosten och ”karppandet” (lågkolhydratdiet) begränsar ofta ett tillräckligt fiberintag.

Ett tillräckligt fiberintag har positiv verkan på vårt välbefinnande:• Sätter fart på en lat eller trög mage• Lugnar och binder lös stressmage• Balanserar blodets socker- och kolesterolvärden• Är utmärkt stöd vid viktkontroll

Linum Plus innehåller fibrer från fem olika, naturliga källor (linfrö, psyllium-fröskal, havstorns-, hjortron- och blå-bärskross). Blanda 1 matsked Linum Plus i t.ex. youghurt, saftsoppa. Du får samtidigt viktiga omega-3-fettsyror och fullvärdigt protein.

Mer information om produkten:www.valioravinto.fi/linum-plus

Världsucce Rullatorerna Lets, go för ute och inne bruk!

Nu får du tag i dem från Ekenäs via Marikas hemservice/vård

Marika Törnqvist, 040 754 46 14, marika.tornqvist@pp.inet.fi

Förutom att vi säljer dessa rullatorer har vi hemservice/vård.Vi hjälper dig med allt du kan behöva hjälp med i ditt hem

Handtagshöjd 83-94 cm, Brickhöjd 68cm, Längd 63cm, Bredd 54cm, Vikt 6,5kg

Handtagshöjd inställbar 78-96 cmHandtagens avstånd 41cm, Längd 64 cmBredd 58cm, Vikt 6,1kg

Bakhjulen på Let’s Go Out har en inbyggd fjädrande upphängning av gummi för att ge mjukare gång på ojämnt underlag när man går. Trustcares utomhusrollatorer är först i världen med denna finess.

Bromsen på Let’s Go är placerad under hand-taget och går hela vägen från vänster till hö-ger sida. Man bromsar båda bakhjulen med endast en hand och kan hålla var man vill på det mjuka gummiklädda handtaget. Bromsen är självklart låsbar och kan användas som par-keringsbroms.

GOD TID 2/2014 – 25

SUDOKU Lösningen finnspå följande sida.

3 86 1 8 99 5 7

2 8 9 39 5

9 2 5 18 6 2

3 8 74 2 9

Samrådet i SPF Helsingfors rf

Samrådets operaresa till Nyslott 31.7–1.8.2014Welsh National Opera gästspelar med Guiseppe Verdis Nabucco.

Kapellmästare Xian Zhiang, regi Ben Baur.

Avresa från Kiasma 31.7, lunch i Lemi, inkvartering på hotell Kruunupuisto i Punkaharju, retur 1.8 via Anttolanhovi.

Priset c. 300 euro inkluderar buss, operabiljett, dubbelrum och två luncher.

Anmälan senast 20.1 till Clara von Bonsdorff, tfn 040­5444031.

www.vaasachoirfestival.fi

Huvudgäster:Vokalgruppen Irmelin (SE), Kammerkoor Head Ööd, Vend (EE), Mas-terpiece Quartet (US), Satu Sopanen & Fort Big Band & Ralf Nyqvist (FI), Kauppakorkeakoulun Ylioppilaskunnan Naislaulajat KYN (FI), Fe-lix Zenger (FI), Philomela (FI) ...och mera på kommande!

Varje år något nytt och annorlunda!

Webshop: www.NetTicket.fi Telefontjänst 0600 399 499

(1,00 €/min + lna/msa)

Studio Ticket Rewell Center, 2 vån, 65100 Vasa

Tfn 0700 96 525 (1 €/min. + lna)

Biljettförsäljningen har börjat! Boka in Esbo 7–8/2 2015!

Pensionärskörsång som bäst!E s b o 7 - 8 . 2 . 2 015

P a n gSÅNGF e s t

ALANDICA, MARIEHAMN 15-20.7.2014

SCHAUMANSALEN, JAKOBSTAD 26.7.2014

FOLKOPERAN, STOCKHOLM 30.7.2014

www.alandica.ax www.schaumanhall. folkoperan.se

http://evl.fi/natjour

Varje kväll

kl. 20-24!

Svenskfinlandsevangelisk-lutherska församlingar

Vill du prata?

Ett drama i fyra akter om bankdirektör Borkmans liv. PREMIÄR 19.2.2014 / SPELPERIOD 19.2.2014–26.4.2014

FOLKETS DAGBBLAD PREMIÄR 15.11.2014

BILJETTSLÄPP 3.3WASA TEATERS BILJETTKASSA

Sandögatan 7, 06-3209330öppen må-lö kl 12-14.30 & 15-17

WWW.NETTICKET.FI / WWW.WASATEATER.FI

Några platser kvarpå Morres slottsresaDet finns ännu en chans att boka in sig på Svenska pensionärsförbundets Antik­ och kulturresa till Sverige med Bernt Morelius som reseledare den 5–9 maj.

Resan går till gränstrakten mellan Bergslagen och Mälardalen, där Schenströmska Herrgården är deltagarnas hem för två nätter.

På vägen dit görs guidade rundturer på Mälsåkers Slott och Skultuna Mässingsbruk.

Följande dag blir det besök på Grönsöö Slott och Strömsholms Slott.

På hemresedagen väntar ett specialprogram i Stockholm och gourmetmiddag ombord.

Närmare information ges av Inger Holmberg på Friman Resor, tfn 019­248 1004.

26 – GOD TID 2/2014

Sälla jaktmarker– Vännerna och alla mera eller mindre inflytelserika personer som jag har känt finns numera på de sälla jaktmarkerna. Det var svaret jag fick av min goda vän Carlo på frågan huruvida han med alla sina kontakter kunde trolla fram en liten hyreslägenhet åt mig.

Vid arvsskiftet krävde ”de egna” att det stora barndomshemmet skulle säljas så att de skulle komma i åtnjutande av sina arvedelar. Jag vände på alla stenar för att kunna lösa ut arvingarna. Lottade varje vecka utan resultat. Ja, en gång blev det en vinst på fem euro. Slutligen, i ren desperation, inför ödesdagen då lägenheten skulle ges till en mäklare, vände jag mig som en sista utväg till Carlo. Han om någon skulle säkert kunna hjälpa mig! Men hans vänner hade gått ur tiden–till de sälla jaktmarkerna.

De sälla jaktmarkerna! Någonstans har jag läst att uttrycket ”the happy huntingrounds” hänför sig till de rika jaktområden som enligt somliga indianstammars religiösa föreställningar är en slut-destination efter döden. Det låter trösterikt. Ofta när jag guidar på Näsebackens begravningsplats i Borgå tänker jag på alla mina vänner och bekanta som vilar där. Ibland och allt oftare under de senaste åren händer det att många har samma erfarenheter. Också deras vänner har gått in i den sista vilan.

Det är märkligt hur ett talesätt börjar mala inom en samtidigt som det ger associationer och näring åt fantasin. Tanken dröjer kvar vid ordet ”säll”. Någon författare har visst använt det ordet i en dikt? Vem var det och vad hette poemet? Och så plötsligt ur minnenas skattkista minns jag poeten Carl Jonas Love Almqvist och Du går icke ensam som hörde till de återkommande önskemå-len i Majlis Qvickströms radioprogram Önskedikten:

Om bland tusen stjärnornågon enda ser på dig,tro på den stjärnans mening,tro hennes ögas glans.Du går icke ensam.Stjärnan har tusen vänner;alla på dig de skåda,skåda för hennes skull.Lycklig du är och säll.Himlen dig har i kväll.

Så kan lyriken ge tröst för en sar-gad själ medan jakten på lägenhe-ten fortsätter!

BENITA AHLNÄS

Benita Ahlnäs, kolumnist i God Tid, är också bibliotekarie och turistguide

och författare till fyra böcker.

SUDOKULÖSNING

3 4 2 8 7 9 5 6 1

5 7 6 4 3 1 2 8 9

1 8 9 5 2 6 7 4 3

2 5 8 9 1 3 6 7 4

7 1 3 6 8 4 9 2 5

6 9 4 2 5 7 3 1 8

8 3 7 1 6 5 4 9 2

9 6 1 3 4 2 8 5 7

4 2 5 7 9 8 1 3 6

GOD TIDutkommer nästa gång den 21 mars. Material till nummer 3/2014 bör finnas på redaktionen senast den 7 mars. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda.

Materialet skickas till per e­post till katarina.bengs­westermark@spfpension.fieller per post tillGod TidKatarina Bengs­WestermarkFredsgatan 8 A 1565100 Vasa

Chefredaktörens telefonnummer är 020 72 888 80

Utgivn. Deadline

Nr 3 21/3 7/3

Nr 4 11/4 28/3

Nr 5 30/5 16/5

Nr 6 29/8 15/8

Nr 7 3/10 19/9

Nr 8 7/11 24/10

Nr 9 12/12 28/11

Livets små förtretligheterEfter en liten propp i ena knävecket har jag blivit begåvad med något jag tidigare kommit i kontakt med under betydligt angenämare for-mer, nämligen stödstrumpor. Förr såg jag strumporna mera som något man med en viss spänning drog på sig. Det var ju dags för en flygresa, oftast till varmare trakter.

Nu är spänningen helt borta och endast kompressionen kvar. Och det ska vara en kompression av astronomiska mått, helst minst nummer 4! Hur mycket stödstrum-porna ska klämma ihop ens arma ben är inget man skryter med. Här gäller inga hästkrafter eller cylin-dervolymer. Man får heller inga komplimanger för sina strumpor

fast man satsat på olika glada färger och ränder. Stödstrumpor är tjocka, täta och allmänt osexiga.

Största problemet med stödstrum-por är förstås att få dem på sig. Helst ska man vara utrustad med gynekologhandskar för att överhu-vudtaget få grepp om strumporna. Och tyvärr är man sällan det. Så nio gånger av tio fastnar strumpan på halva benet och sitter där. Allt med-an blodet stannar och benet sväller. Är man riktigt skicklig lyckas man lirka in en tumme under strumpan och så sitter den också fast. Sedan är det bara att kalla på den tålmo-diga maken för att få bort strum-pan och börja på ny kula. Slarvar

man får men inte heller hälen på rätt ställe. Och då är det bara att igen börja om. Innan man har hun-nit öva upp en viss skicklighet är det bäst att reservera ordentligt med tid på morgonen. Minst en halv timme rekommenderas. Och på kvällen är det dags för samma rumba, fast i omvänd ordning.

Att gå på fest med stödstrumpor är inte alls festligt. Alla högklackade skor känns plötsligt som gjorda åt Askungens systrar och som något av en Askunge känner man sig på dansgolvet. Strumporna är varma och kliar. Och man sneglar avund-sjukt på alla andra damers glänsan-de ben i femton deniers strumpor.

Och baddräktssäsongen är något man fasar för. Inte bara för att kur-vorna inte alltid passar ihop med baddräkten utan för att baddräk-ten knappast passar ihop med stöd-strumporna. För enligt doktorns föreskrifter borde man aldrig ta av sig sina stödstrumpor. Så nu gäl-ler det att inkommande sommar bli en verklig publikattraktion på stranden, bikini och svarta stöd-knästrumpor.

Shorts och stödstrumpor kom-mer inte heller att vara en så dålig kombination … man kan ju köra med strumpor i de så kallade gla-da färgerna, röd- och vitrandiga till exempel. Vill inte alls föreställa mig barnbarnens uppmuntrande kom-mentarer.

ISA FORSBÄCK

Samrådet i SPF Helsingfors

Elvis på Fallåker söndag 30.3 kl. 16.00Fallåker Teater ger musikalen Helt Upp och Ner, Broadwaymusikalen All Shook Up i svensk tappning med Elvis Presleys bästa låtar. Regi Oskar Silén, musikarrangemang Teddy Granroth.Biljett 20 euro. Transport bestäms då antalet deltagare är klart. Anmälan senast 7.3 till Clara von Bonsdorff, gsm 040­5444031.

George de Godzinsky 100 årJubileumskonsert med Sinfonia Lahti på Sibeliushuset 4.4. kl. 13.Kapellmästare Atso Almi, konferencier Peter von Bagh.Start vid Kiasma kl.10.00. Priset 65 euro inkluderar biljett, buss, lunch och pauskaffe med dopp.Anmälan senast 13.3 till Clara von Bonsdorff, gsm 040­5444031.

”Minne och glömska – när glömskan är ett problem”Föreläsning av Helena Ahlers från FolkhälsanMarja Nykänen och Anna Finnilä från Helsingfors stadsmuseum presenterar en minneskappsäck tillsammans med DOT rf”. Pausgymnastik, kaffeservering, seniorinfo.SenioRöst erbjuder skjuts inom östra Helsingfors med en invataxi t/r. Anmälan senast 18.3 till Emma Lunabba, tfn 044 7883696.

Arr. SenioRöst­nätverket; De sjukas väl, Cecilia Hoiva, Föreningen för Drama Och Teater DOT rf, Folkhälsan, Helsingfors Arbis, Helsingfors idrottsverk, Helsingfors konstmuseum, Helsingfors Svenska Marthaförening, Helsingfors stadsbibliotek, Helsingfors Stadsmuseum, HelsingforsMission, Matteus Församling, SAMS, Social­och Hälsovårdsverket, Svenska Pensionärsförbundet, Röda Korset och Helsingfors kulturcentral

GOD TID 2/2014 – 27

ORIM-LIG

MOR-GON-FUKT

TUNN-SÅDD

V€VNADBAK I

MUNNENMINI-MALA

MISS-LYC-KANDE

KROPPS-V€TSKA

KLYKA.OK€ND

B€R-STÅNG.SOLDAT

NOAKSSON LUGN FAN-

TASI

KAR-TELL

VITAMINBRA F…RHUDEN

€LTAS

K…KS-MÅTT

SKO-VEL

DIMMA PLAN-TERA

MICKELV€RMEREN DELHALSAR

KONST-MUSE-UM IESBO

SPF-PROJEKTL€R UTDETTA

KAM

CERE-MONI

T€T-TING

AGERADEBAKOMFIENDE-LINJEN

ÅNG-BÅT

KRETASH…GSTABERG

UW2/2014

TUSENI ROM

FRYNT-LIG

TV-PRO-GRAM.OFLAX

TILL-HÅLL

H€N-RYCKS

BE-TR€F-FANDE

INTEKRO-KIG

⬇

PÅTURKISK

BIL

HOPP-SAN!NAGLA

HE-DER

PALM-LUN-DAR

SKOG.KR€LA

SOLON

INNE-HA!

SKOLA IFRED-RIKS-HAMN

SKIVA.GEIST

FINNSNU PÅMARKEN

TRÅCK-LA

INTER-NET-

PROTO-KOLL

SK…NYNG-LING

L…V-TR€D

VISGUD.SV€RS

STY-RES-MAN

R€TTASIG

EFTER

PRO-NOMEN

OM-TUM-LAD

SYMBOLF…R

RƒAUMUR

Ð ÐELLERB€

SÅLDBILLIGT

UT-STRÅ-LANDE

FILM-STJ€RNAALAN

B€R€PP-LEN

TR€FF(ENG.STAVN.)

GAM-MAL-DANS

G…RAVER-KAN

INTER-VALL

(MUSIK)

BIFLODTILL

VOLGAGUD-UNGE

DO-NERA

PRY-DER

DEL-FINEN.FISK

DRICKAB€RS

STORUGGLA

ILL-LEGAL

SOVER.BJUDERUPP

MÅSTEVI ALLA

HÅLI ISEN

TOPPDO-M€N F…RRYSS-LAND

FRAKT-SATS

UNDERBORDET

JA,KANSKE

BY IKAR-LEBY

FYLLERPÅ

DARR-TR€D

BRAF…R

H€LSAN

H…G

LIE-SKAFT

BILLJUD.€GIRSMAKA

FÅRSILVER

PÅ IGR…N-K…PING

SLANG-ORD F…RFEST

AR-KAN-SAS

BASK-GRUPP

SJ€TTETONEN

H€RVILARBILEN

HJULANTIKSKÅDE-PLATS

NUMERADEL AVPEDERS-…RE

VILDKISSE

DY-F€RGAD

LÅNGTID.

LIVFULL

K€NDFORD-MODELL

L€SERMYCKET

SEARCHAND

RESCUE

FORTE

Foto MAJ-BRITT PARO

F…REFN

F…RE BOCH C

Lösningen postas till God Tids redaktion senast den 7 mars 2014. Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors.Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Bokpris.Namn: ......................................................................

Adress: .....................................................................

..................................................................................

Vinnare i krysset i nr 1/2014Adine Törnqvist, Kimito

Gun­Britt Pada, Korsholm

Birgitta Cederberg, Jakobstad

Svea Westerlund, Ekenäs

Erik Sundström, Nivelax

Vi fick in 351 krysslösningar, grattis alla fem vinnare!

KUNDER-S…K-NING

L€TTSLAG

SPANN-MÅLS-TORN

MUNI-CIPAL NNOTA

BENE

KLIMPI TYSKMAT@

KANAKTIEVARA

J OA S KD B A NDIXIE-LAND

INSTRU-MENT

N RONYLLEN(VARD.) NI T IN-

IFRÅNÖDAGS-MEJA.HUKASIG

A MLALLƒ-TR€D ODD

TIONDEBOK-

STAVEN

TVÅMUSI-KANTER U

B L O M B U K E T TY ELCU DEN €R

TIDIG

PROG-RAMME-RINGS-SPRÅK

FEMTEBOK-

STAVEN

AMA-RANTER-- - - - -

€R FARTILL

FARFAR

N R A B T AD

A TLÄ D

FEM-HUNDRAFEMTIOI ROM

T

PIPA-REN

G…RPAJAS

DETSAM-MA VCHEF

PRIS-AVDRAG

N KS RO

R

KOMMUNI SYD-…STER-BOTTEN

STOCK-HOLM

PÅ LOKALSLANG

O

A

GERMJ…LK Y

OM-TUM-LAD

KANMYG-GORE D R

LITETHARPRICK ITEET

B…R- - -

PE

SE N I O NK

πEJ VÅR

€REN DELDROGER

G…RAVER-KAN T A VARU-

KOD NE AIP

ES N I O NR RE A

UW1/2014

VDTJUR-FÄK-TARE

VATTEN-DRAG

RE

LAG-MAN.HALA

DENKAN

GNAGA

AMOD ERF I A

. . .ONAS-SIS R

BO-LAGS-FORMÅ

LYFTERDU

KANSKE

OLLON-TR€D

KVALS-TER

DEL€SERGOD TID

ÖA

HOLME.VI-

FORM

O

B

TS⬇

R O T A JEK

N AD

BUS-KARS R

ISVENSKTMINIS-TERIUM.IN OCH ..

⬇

N ARK

SALT.GOD TIDFORMAT

GODTIDKORT

LYXIGTRAN-SPORTT

AG

RNOAKSFLYTE-TYGB

TR…GT.AFF€R

BONDSBOSS

ESS

SVERI-GES VR

R…RTOM

F…RSTAKOSTEN

EN

TÖR

OR

U

UT-GÅNG.LINJAL

D

- - - - -MORTIS

RI

HJ€RTA(VARD.)

OCHPÅ

LATIN

ARTIGTDU

€GG-R€T-TENS R

OTI

BLO

LEDERTILL

REPLOT RT LAI

DRASIGFRAM

B€LTETILL

KIMONO B

KOD F…RBURKINAFASO

P PU MTILL€NDA

FRÅN…STER-SJ……

OR

K O

LA R

EM

NEVADA-STAD.PANNA O

AK

KID

UTI.V€DER-STRECK

ELDAELLERSIFFRA

SPORT-ANDEKAM-RATER

FF E

GRÅ-BENSL€TE

TARMAN

TILL …N

Y BBOLL-KLUBB

VARDAG-LIGTNEJ

KAN F…R-ORSAKAMESO-TELIOM

SI SV€RS.

- -ERICSSON

G O T

N

FORTEI NOTER

V€L-LUKT

SV€R-TANED

R

MN LET

LAS

RO A ÅTE

HALFIRRE.SK€G-GIG

S OB RG…RS

SM…RETS…LA(VARD.)

A

ÅLDER-DOM-LIGT NI

JUNO-NISKI

N - -MICHELÄ RF PÅ

FINSKA YNÄ

VARDAG-LIGT

ENTAL.€NNU

N€ST-SIST

NÄ

BELLINI-OPERA

T SA

NPRO-NOMEN

S AEAND-LIGTM…TE

KSÅJPE P

DALT.SADEKORTE TRIVS

VIDÅSTRAND

DRYCK.HOL-MEN

H€ST-GODIS

€GS AVGRANNEI S…DER S

T

H€RVILARBILENS

DE

AD

TSKOTSKFLOD E

DSKAN MANVARA

PÅ RESA

AKAN

€NGAR-NA VARA GN Y NS L A

ISH AN- - - -GORENGÖ

28 – GOD TID 2/2014

Nyfiken på Österbotten?

två månader med-50% rabatt!

LITEMINDREMYCKET

MERA

I dag går de svenskspråkiga tidningarna iÖsterbotten över till det mera läsvänligatabloidformatet.Det gör också e-tidningarna smidigare attläsa på surfplatta och dator. Distributionenär blixtsnabb och du har den till handsredan tidigt på morgonen.

Provprenumerera på valbar e-tidning nu

Välkommen in på våra kampanjsajter!

vasabladet.fi/kampanj

Erbjudandet är i kraft 14–21.2

Där finns också erbjudanden på papperstidningarna.

ot.fi/kampanj sydin.fi/kampanj

God

Tid

Boka tid för synkontroll på www.instrumentarium.fi

Även en skarp syn försämras med åren.