GOD TID 7/2010 – 1

LEDAREEnligt en färsk undersökning är det största problemet för de äldre i dagens Finland att pensionerna är så små. Förbundsordförande Ole Norrback kommenterar undersökningen:– Många har små pensioner och deras oro är befogad. Garantipensionen från nästa år är en förbättring för dem med de lägsta pensionerna, men är säkert inte tillräcklig. SIDAN 2

Festligt i huvudstadenFörst föreningsfestivalen och sedan Festdagen för fullvuxet folk. Helsingforspensionärerna kunde festa i dagarna tre i mitten av september. SIDORNA 4–5

Mormor på dagisMarja-Liisa Stormbom (bilden) vill varmt rekommendera Mormor på dagis-verksamheten för alla som tycker att de ännu vill känna sig viktiga och behövda. SIDAN 6

Trevlig stämning på Mimosel-träffMinnesträning låter kanske som något tungt och besvärligt men ett besök vid en Mimosel-grupps sammankomst bevisar motsatsen. Här är det aldrig långt till skrattet och minnesstimulansen sker med hjälp av bekanta sånger, ordspråk och ramsor samt glada lekar som kräver både koordinationsförmåga och muskelstyrka i ben och armar. SIDORNA 16–17

Högre bilmodellmed automatväxelDags att byta bil? Finns det då speciella egenskaper hos det nya fordonet som vi äldre med lite styva leder och kanske försvagade ben bör fästa speciellt avseende vid? SIDAN 21

Svenska pensionärs- förbundets tidningNr 7 1.10.2010 Årgång 38

Enid Eriksson i Smedsby, Korsholm, är en av många pensionärer i kommunen som trots sina 88 år fortfarande kan bo hemma i sin höghus-lägenhet tack vare ordnad hemservice. Här har hon fått besök av närvårdarstuderande Marie Enlund. Det var ett av flera besök som Enid dagligen får av personal från kommunens hemservice – allt i enlighet med ett uppgjort program. Foto ROGER LIND

Tack vare hemservice kan Enid bo hemma– Det är toppen! Så säger 88-åriga Enid Eriksson när vi besöker henne där hon bor ensam i sin lägenhet i ett höghus i centrala Korsholm. Det som hon är så tillfreds med är den handräckning i olika former som hon får av kommunen inom ramen för uppgjort hemserviceprogram. Tack vare hjälpen kan hon fortsättningsvis bo hemma i stället för att vara tvungen att vårdas på bäddavdelning eller institution av annat slag.SIDAN 14

2 – GOD TID 7/2010

KansliPb 129, 00101 Helsingfors

www.spfpension.fiBesöksadress

Annegatan 25 A, 3 våningenBesökstid vardagar kl. 10–14

Verksamhetsledare: Veronica Fellman tfn 020 72 888 12

veronica.fellman@spfpension.fi

Ombudsman för Mellan- och Östnyland:Jan Holmberg

tfn 020 72 888 13jan.holmberg@spfpension.fi

Kansliet: tfn 020 72 888 10

kansliet@spfpension.fi

SPF:s bankkonton:Aktia 405511-41177

Nordea 157230-395236

Svenska pensionärsförbundetsösterbottniska distrikt

Handelsesplanaden 23 A, 65100 VasaTelefon- och besökstid kl. 10–14

Ombudsman: Per Thomasfolk

tfn 020 72 888 18, gsm 050-557 5389 per.thomasfolk@spfpension.fi

Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Kansliet i ÅboAuragatan 1 C 13, 20100 Åbo

Ombudsman för Åboland, Åland,Västnyland och övriga Finland:

Mona Lehtonentfn 020 72 888 16, gsm 040-353 9905

mona.lehtonen@spfpension.fi

IKT-koordinator Eric Janssontfn 020 72 888 17, gsm 040-578 32 07

eric.jansson@spfpension.fi

Förbundstidningen

GOD TIDAnsvarig utgivare:

Ole Norrbackole.norrback@spfpension.fi

Chefredaktör: Ulf Wahlström

gsm 050-368 3711ulf.wahlstrom@spfpension.fi

Prenumerationer,adressändringar:

Åsa Barmantfn 020 72 888 14

Adress: Pb 129, 00101 Helsingfors

tfn 020 72 888 10kansliet@spfpension.fi

Prenumerationspris 25 €

Annonser:Jonny Åstrand

Petalaxvägen 1866240 Petalax

tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528cjcenter@malax.fi

Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm

ISSN 0359-8969Tryckeri:

KSF Medias tryckeri, Vanda 2009

Redaktionsråd: Ordförande: Anders G. Lindqvist

Medlemmar: Roger Lind, Maj-Britt Paro, Carin Åminne

SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET

Kommande program4 oktober Seniorernas friskvårdsdag med mässa och motion i Botniahallen, Korsholm. Se sista sidan

7 oktober SAMS höstseminarium i Folkhälsans auditorium i Helsingfors. Se sidan 28

12 oktober SPF Österbottens endagsresa till Härmä SPA. Se sidan 3

19–21 oktober Seniorskeppet med Kaffekvarnen Live. Se sidan 3

22 oktober Matseminarium med ”smördoktorn” Anna Dahlqvist i Kimito. Se sidan 28

26 oktober INCLUSage-seminarium i Helsingfors. Se sidan 6

10 november SPF:s höstmöte i Tammerfors. Se sidan 3

24 november Danskryssning med Viking XPRS. Se sidan 28

2 februari Ledarkonferens på UKK-institutet i Tammerfors

Varje vecka presenteras undersökningar av vad vi medborgare anses anse. De flesta opinionsmätningar görs av massmedier, är tämligen värdelösa och görs i kommersiellt syfte. De mest oanalytiska och spektaku-lära slutsatserna syns ofta i rubrikerna för att locka oss mediekonsumenter. Som vi vet kan man få det svar man vill ha om man formulerar frågan rätt. Det är en del opinionsmätare experter på. Billigt under-hållningsvärde är alltför ofta enda motivet när ”åsikter” mäts.

Det finns seriösa och intressanta opini-onsmätningar, men de når sällan offentlig-heten. ”På tröskeln till morgondagen” heter en mätning som pensionärsorganisationerna låtit göra några gånger. Den senaste presen-terades nyligen. Drygt 500 personer i åldern 55–79 år har svarat på frågor om synen på tillvaron och framtiden. Några iakttagelser om svaren är av mera allmänt intresse.

Av de som svarade uppger 2 procent att de vill fortsätta att arbeta på heltid också efter pensioneringen, medan hela 42 procent vill jobba deltid. Närmare hälften vill alltså fortsätta i yrkeslivet, men i olika omfattning. Orsakerna är säkert flera. Att dryga ut en liten pension, att ha kvar kontakterna till arbetslivet, att dela med sig av erfarenheterna kan vara några orsaker. Opinionsmätningen bekräftar det vi i Svenska pensionärsförbun-det trott oss veta. Många äldre vill fortsätta att vara aktiva i samhället, men flera vill fortsätta att jobba än vi trodde. I strävan att förlänga tiden i arbetslivet kunde man börja med att ta vara på det frivilliga intres-set. Arbetsmarknaden skulle ha stor nytta av en smidigare övergång från arbete till pensionering.

Vad oroar sig pensionärerna över? De fem i särklass största problemen, som nämns i undersökningen, är att pensionen är för liten, att vårtjänsterna är otillräckliga, ensamheten, ekonomiska bekymmer och priset på vårdtjänster. Fyra av fem problem är relaterade till pengar. Många har små pensioner och deras oro är befogad. Garan-tipensionen från nästa år är en förbättring

för dem med de lägsta pensionerna, men är säkert inte tillräcklig. Eftersom så många nämner ekonomirelaterade problem, långt mer än hälften, finns en del med förhållan-devis god pension också bland dem. Den iakttagelsen är en bekräftelse på vår allmänt materialistiskt inriktade samhällssyn. Mate-riell levnadsstandard och livskvalitet är ändå inte synonyma begrepp.

Ensamheten har inte samma tydliga re-lation till ekonomin som de andra nämnda problemen, vilket också bekräftar det vi trott. Det finns alltför många ensamma äldre. Att söka upp och ta med en ensam pensionär till pensionärsföreningens möten fyller många funktioner. Den pensionär, som vill vara aktiv, har en meningsfull uppgift, den kostar inte mycket, den ensammes en-samhet bryts och i slutändan kan vi se två nöjdare pensionärer med bättre livskvalitet. Det är väl ett verkligt vinn-vinnprojekt där alla vinner.

Pensionärernas tilltro till olika institu-tioner svarar långt mot den allmänna upp-fattningen i samhället. Pensionärerna litar mest på Folkpensionsanstalten och minst på politikerna. Förtroendet för pensionärs-organisationerna kunde också vara bättre, vilket vi verkligen får notera.

Någon kan tycka att jag är jävig, men bilden av våra politiker är mera negativ än verkligheten skulle ge anledning till. Det hör till man har olika åsikter i politiken, men politikerna har ändå fattat beslut som gjort att vårt land i alla internationella jämförelser är ett av de bästa länderna att leva i. Alla vi äldre har också anledning att vara nöjda över att det är så. Vi har all på vårt sätt bidragit till samhällsbygget.

OLE NORRBACK

förbundsordförande

LEDARE

På tröskeln till morgondagen

Allt var inte bättre förr, men någotInget samhälle är felfritt och världen blir aldrig färdig. Vårt samhälle kommer alltid att ha brister. När vi grips av lust att tala om hur illa det är ställt nu och hur mycket bättre det var förr, kan det hjälpa att vi påminner oss om hur det verkligen var förr. Vad har hänt under vår livstid, under tiden efter kriget. Att ta 1940-talet som utgångspunkt kan kännas logiskt.

Då fanns inga allmänna pensioner, den allmänna hälso-vården vandrade i barnskorna, fattigvården var just fattigvård som de flesta ville klara sig utan, pensionärshem fanns inte, medellivslängden var mycket kortare, pensionärsre-sor fanns inte i sinnevärlden, inte ens pensionärsförening-arna. Listan över sådant som gjort vårt samhälle bättre är mycket längre än så här. Det är betydligt svårare att hitta sådant som blivit sämre. Också om allt inte går att mäta, kan man tänka sig att ensamheten har ökat.

Det är en paradox att ju närmare vi bor varandra, dess större tycks ensamheten vara. I höghus är grannarna osynliga och okända, på landsbygden både känner och ser grannarna varandra. Till den delen kunde landsbygdskulturen stärkas i tätorterna. Här är en utma-ning också för oss i pensionärs-organisationerna. Därför vill vi få mera medlemmar och mera social aktivitet i tätorterna. Vårt förslag är: Kom med i Svenska pensionärsförbundet och minska på ensamheten omkring oss.

OLE NORRBACK

GOD TID 7/2010 – 3

Social- och hälsovårdsstrategiDet har hänt mycket inom social- och hälsovården under det senaste regeringsmandatet 2007–2011. SATA-kommittén (Kommittén för reform av social garanti) lade riktlinjer för kommande so-cial- och hälsovård, vilket även syns bland annat som ändringar i hälsovårdslagen, socialvårdslagen, handikapplagen och i form av garantipensionen. Europeiska unionen har börjat öka sitt inflytande i medlemsländernas social- och hälsovård och nu har social- och hälsovårdsministeriet inlett en strategidiskussion för ministeriet som baserar sig på en undersökning, vilken ministeriet har låtit göra om finländarnas hälsa och välmående. Den tidigare strategin nådde fram till år 2010, och nu är en ny strategidiskussion med målet år 2020 i sikte.

Strategin för social- och hälsovårdspolitiken tar fasta på följande förändringsfaktorer inom de närmaste åren: globaliseringen, demografiska för-ändringar, finansieringen av social garanti, regional utveckling, efterfrågan på social- och hälsovårds-tjänster, klyftan mellan befolkningsgrupperna, sysselsättning och teknologiska innovationer. Genom hela analysen skiner bekymret om en hållbar ekonomi igenom.

De tre linjedragningarna som finns är föl-jande:

a. Grunden för välfärden ska stärkas (dvs. vi måste få en större finansiell bas).

b. Alla ska ha möjlighet till välfärd (hur ska vi fördela välfärden?).

c. Vi ska stärka socialt hållbara och hälso-samma livsvillkor.

Orden välfärd och välmående kommer nära var-andra, och avsikten är att se till att alla finländare blir delaktiga av social- och hälsovården.

Ett positivt drag har varit att medborgarorga-nisationerna inom social- och hälsovården i allt högre grad har hörts inom såväl strategiarbetet som lagstiftningsprocessen. Det har varit en bra och hållbar utveckling, som både myndigheterna och medborgarorganisationerna vinner på i längden. Bland annat har ministeriet inbjudit representanter för organisationerna till en rundabordsdiskus-

sion om social- och hälsovården med betoning på de äldre och de här diskussionerna kommer att fortsätta.

Men det räcker inte med fina ord! Det finns mycket att göra tills vi får en social- och hälsovård som är tillfredsställande för seniorer i Finland. Finansieringen måste ligga på en hållbar grund och det behövs en diskussion om en höjning av pensionsåldern för att trygga försörjningsbalansen. Social- och hälsovårdsministeriet blir mer och mer medvetet om att tredje sektorn behövs – och att tredje sektorn, eller organisationerna och förening-arna, gör ett otroligt fint arbete med att främja ett socialt, psykiskt och fysiskt välmående. Och det är ytterst viktigt att tacka föreningarnas stora insats för alla seniorer i Finland: vi kan inte tänka oss ett Finland utan våra fina organisationer och deras utmärkta verksamhet! För att få bukt på social- och hälsovården måste därmed aktörerna i branschen samarbeta inom ramen för tryggad finansiering och tillräckliga personresurser.

Andra satsningar som behövs är satsningar på socialt långsiktiga och hållbara åtgärder inom hälsovård och rehabilitering, förebyggande åtgär-der av alla former, rätt sorts lagstiftning och att kunderna inte drabbas av höga avgifter vid besök i social-, sjuk- och hälsovården. Penningauto-matföreningen RAY:s medel är ytterst viktiga för de sociala organisationernas fortlevnad och för förebyggande åtgärder.

Alla föreningar får gärna påverka i kommunen och regionen vid planeringen av social- och hälso-vården. Och ni är välkomna att kontakta mig eller kansliet för att komma med kommentarer.

VERONICA FELLMAN

verksamhetsledare

I BLICKFÅNGETI BLICKFÅNGET

Svenska pensionärsförbundets höstmöte 10.11.2010

PROGRAM 9.15 Bussen från Tammerfors järnvägsstation till UKK-institutet avgår

9.00 Registrering och kaffe/te med dopp

10.00 Förbundsmötet öppnas Svenska pensionärsförbundet rf:s ordförande Ole Norrback Svenska Pensionärsföreningen i Tammerfors rf:s ordförande Mark Wallenius Höstmötesförhandlingar

Syftet med förhandlingarna är att föra en diskussion om verksamhetsplanen med fokus på förbundets verksamhet med tanke på medlemsvärvning, Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO, intressebevakning, AGE Platform Europe och den föreslagna stiftelsen. Föreningarna får gärna diskutera med medlemmarna på förhand om dessa frågor.

Förbundets stadgar, som godkändes av vårmötet den 28 april 2010, är godkända av Patent- och registerstyrelsen. Därmed gäller de nya stadgarna vid höstmötet. 12.00 Lunch

13.00 Förhandlingarna fortsätter

14.00 ”SPF:s visa” och musikinslag Håkan Streng och Ami Aspelund

15.15– Avslutning och kaffe15.45

Ni som inte ännu beställt SPF:s kalender 2011 … … hör av er fort, upplagan är begränsad. Vi säljer kalendrar både med och utan pärm, priset med pärm är 10 € och utan pärm 8 €.Vi strävar till att leverera SPF-kalendern inom oktober.Tfn 020 72 888 10 eller per e-post: kansliet@spfpension.fi

Seniorskeppet 19–21.10.2010

Endast några platser kvar!

Bokningar och närmare information: Friman Resor, tfn 019-24 81004 eller

e-post: forsaljning@hangonliikenne.com

Pensionärsförbundens intres-seorganisation rf PIO brukar varje år besöka riksdagsparti-ernas representanter för att ge sina synpunkter på aktuella pensionsfrågor och kommen-tera budgeten för följande år. I år var Svenska pensionärsför-bundet ordförande och som mötesordförande agerade Ole Norrback. PIO koncentrerade sig på följande punkter:

1. Pensionsskyddet: grunden för det finländska lagstadgade pensionssystem ska tryggas och utvecklas på ett ekonomiskt tillräckligt sätt under en individs hela pensionstid. Folkpensionen måste nivåhöjas oavsett garan-tipensionens ikraftträdande. Lönenivåns inverkan ska vara mer än 20 procent i arbetspen-sionsindexet.

2. Beskattningen: Grundin-komstavdragets gräns i kom-munalbeskattningen ska också

i fortsättningen höjas på ett planmässigt sätt och bostadsbi-draget ska förbättras.

3. Social- och hälsovårdsser-vicen: Kommunernas statsande-lar bör höjas med ett tillräckligt belopp för tryggande av servicen och en lag om äldreomsorgen bör stiftas.

4. Penningautomatfören-ingen RAY: Avkastningen från Penningautomatföreningen RAY ska gå oavkortad till social- och hälsoorganisationerna.

Totalt sju av åtta riksdagspar-tier deltog i mötet, som ivrigt diskuterade pensionärernas köpkraft, äldreomsorgen och resultatet från undersökningen Inför morgondagen. Vid mö-tet kunde man konstatera att intresset för att bygga upp en gemensam välfärd för de äldre fanns hos alla deltagare. PIO:s krav möttes på ett sakligt sätt.

VF

PIO besökte riksdagen

SPF Österbottens

HöSTRESAtisdagen den 12 oktober

till HÄRMÄ SPA

Bussarna startar tidig förmiddag från regionens olika områden och anländer till Härmä i god tid för

lunchen kl. 12.

I programmet medverkar WASA TEATERS nya chef Ann-Luise Bertell

och författare Yvonne Hoffman.Musik och sång ingår också

i programmet. Dansbandstrion FARZONS spelar

till dansen.

Förhandsanmälan till din förening senast måndag 4 oktober!

4 – GOD TID 7/2010

Festdag för fullvuxet folk för femte gången

Som brukligt var Festdagen hus-musiker Hillel Tokazier på plats och spelade ett par låtar innan SAMS-ordföranden Majlis Kvist tog till orda. Hon tog fasta på Svenska pensionärsförbundets tema för 2011, ”Seniorerna – en allt aktivare resurs” och uppmanade publiken att fundera på vilka dolda resurser man kunde plocka fram och utnyttja.

Husmusikern bjöd på mera sång och pianospel innan det var dags för ett samtal mellan histo-rikerna Henrika Tandefelt och Henry Rask. Från Ehrensvärd till skilsmässan från moder Svea var rubriken för samtalet. Om det inte hade blivit skilsmässa 1809 hade det antagligen skett senare. Någon återförening med Sverige var inte aktuell – Jean Baptiste Bernadotte, senare Sveriges kung Karl XIV Johan, och kejsar Alexander I blev ju goda vänner.

Det blev mera musik, den här gången Bellmanslåtar framförda av Movitz och Mollberg, alias Chrisu Österberg och Stefan Fallenius i pudrade peruker.

översätta nästan omöjligt– Att översätta poesi är nästan omöjligt men absolut nödvändigt, tyckte Bengt Ahlfors. Han och Lars Huldén diskuterade över-sättningssvårigheter. Publiken fick sjunga med Lars Huldéns översätt-ning av Ljuvliga ungdom och Bengt Ahlfors gav exempel på sju olika översättningar av sin sång Har du visor min vän.

– De trognaste översättningarna är inte alltid de mest sångbara, menade Ahlfors.

En minimässa inledde Festda-gen som avslutades med danskväll med Diktyon Five som band.

ULF WAHLSTRöM

Vid det här laget har den blivit tradition, Festda-gen för fullvuxet folk som hölls för femte året i rad i kulturcentret G18 den 15 september.

Chrisu Österberg sjunger Bellman. Foto ULF WAHLSTRÖM

En rad föreläsningar/workshops upptog den första festivaldagen. Bland förelä-sarna fanns inspiratören och ”möjlig-

göraren” Emma Pihl från Sverige vars rubrik var Tillsammans kan vi.

På kvällen firade Svenska studie-

Förening 2010 visade uppfinlandssvenskt föreningslivHelsingfors stod i tur när den sjätte finlandssvenska förenings-festivalen firades den 10–11 september. Drygt fyrtio föreningar, bland dem Svenska pensionärsförbundet och SAMS, visade upp sig på Narinken på lördagen.

En rad föreläsningar/workshops fyllde den första festivaldagen. Bland föreläsarna fanns inspira-tören och ”möjliggöraren” Emma Pihl från Sverige (t.v.).

Svenska pensionärsförbundets huvudstads-föreningar har fått besök från Österbotten. Från vänster Carita Kontkanen och Majlis Kvist, Helsingfors, Ann-Lis Björklund, Jakobstad och Inga-Britt Lindvall, Nykarleby.

Finlands seniordansförbund visade upp sina färdigheter.

centralen sitt 90-åtsjubileum med en cocktailfest på kulturcentret G18.

På Narinken kunde huvud-stadsborna på lördagen bekanta sig med finlandssvenskt föreningsliv och lyssna till musik på svenska. På scenen uppträdde bl.a. Lagstad skolas kör, barbershopkvartetten Carpe Diem, Pappas Eget Band och Frida Andersson.

Arbetets vänner bjöd på squa-redans och Finlands seniordans-förbund på seniordans.

En festmiddag på Scandic Con-tinental avslutade festivalen som lockade omkring 450 deltagare.

Den första föreningsfestivalen hölls 2005 i Åbo.

Text och foto ULF WAHLSTRöM

Bland musikerna på Narinkens scen fanns Frida Andersson.

GOD TID 7/2010 – 5

Festdag för fullvuxet folk för femte gången

Henrik von Pfaler förevisar stolt Min morgon-redaktionens lokaliteter i källarvå-ningen på G18. Benita Ahlnäs beundrar. Samma dag hade Min morgon ett inslag inför Festdagen med Ole Norrback och Veronica Fellman. Foto MAJ-BRITT PARO

Irmgard Blomqvist, Gretel Ahlbom och Leila Lieto fick sig en pratstund efter kaffet. De är alla trogna besökare på Festdagen varje höst. Foto MAJ-BRITT PARO

Marianne Lindberg och Joan Granskog har gemensamma Närpesrötter. Ma-rianne var Festdagens konferenciär, Joan hade sin fina matbok Lättlagat och gott till salu för publiken. Foto MAJ-BRITT PARO Per-Erik Isakssons buggargrupp gav en fartfylld uppvisning inför Danskvällen. Foto MAJ-BRITT PARO

Hillel Tokazier har blivit pensionärernas husmusiker. Hans repertoar sträcker sig från negro spirituals till klezmer, från Cornelis Vreeswijk till Säkkijärven polkka. Foto ULF WAHLSTRÖM

Lars Huldén och Bengt Ahlfors i samspråk om översättandets vanskligheter. Foto ULF WAHLSTRÖM

Från Ehrensvärd till skilsmässan från moder Svea var rubriken för Henrika Tandefelts och Henry Rasks samtal. Foto ULF WAHLSTRÖM

6 – GOD TID 7/2010

Många äldre har både tid och ett behov av att göra något nyttigt och meningsfullt. De har kanske inga barnbarn eller så är barn och barnbarn bosatta långt ifrån dem. Föräldrars och barns gemensamma tid är ofta kort och vardagen stres-sig. För att avhjälpa bristen på vuxna i barnens vardag välkomnar daghem och förskolor far- och morföräldrar i daghemsverksam-

heten. Mormor/Morfar på Dagis handlar alltså inte bara om kontak-ter över generationsgränserna utan också om att öka vuxennärvaron i barnens vardag.

Som reservmormor eller reserv-morfar bestämmer man själv, i sam-råd med personalen på daghemmet eller förskolan, hur mycket tid uppdraget omfattar – en eller två förmiddagar eller eftermiddagar

Mormor/morfar på dagis eller förskola är en rela-tivt ny verksamhet som under årens lopp i all tyst-het kommit igång på några daghem och förskolor i Svenskfinland. Under hösten kommer Folkhälsan att satsa lite mer på att utvidga verksamheten.

Mormor på dagis:Min gladaste dag

Marja-Liisa Stormbom ställer upp som reservmormor för att ”det är så roligt och spännande att dela barns vardag”.

i veckan kanske känns lämpligt. Reservmormor eller -morfar job-bar utan ersättning, men de flesta daghem bjuder på lunch och kaffe. För att jobba på daghem krävs alltså inte att man är mormor eller morfar på riktigt. Det som behövs är lite extra tid, en positiv inställ-ning till barn och en vilja att dela barnens vardag.

Roligt och spännandeEn som under nästan två års tid varit verksam på ett daghem i Helsingfors är Marja-Liisa Storm-bom. På frågan varför hon ställer upp som reservmormor svarar hon

utan att tveka: – För att det är så roligt! För att

det är så spännande att dela barns vardag.

Marja-Liisa, vars egna barnbarn bor utomlands, besöker dagiset varje onsdag mellan 8.30 och 14.30 och hjälper oftast till i den s.k. stora gruppen där hon lyssnar på barnens tankar och funderingar, leker och läser sagor. Hon hjälper också till med på- och avklädning, deltar i måltider och följer ofta med då barnen åker på utflykter eller t.ex. besöker ett museum eller en teater.

Marja-Liisa får ofta frågan hur hon som pensionär orkar och var-för hon vill binda sig och ger då alltid standardsvaret:

– Onsdagen är min gladaste dag! Och har jag mot förmodan något annat viktigare eller roligare är det ju bara att ringa daghemmet och meddela att den här veckan passar det inte.

Marja-Liisa vill varmt rekom-mendera den här verksamheten

för alla som tycker att de ännu vill känna sig viktiga och behövda. I ett daghem behövs man verkligen!

Något för dig?Kanske just du skulle vilja vika en halv eller en dag i veckan till att hjälpa till på ett dagis eller i en förskola i grannskapet? Folkhälsan hjälper till med att få kontakt med daghems- eller förskolepersonalen och är också med och ser till att reservmormor eller reservmorfar kommer igång med sitt värv.

I Nyland kan du kontakta Gun-Britt Aminoff, tfn 09-315 5535, gun-britt.aminoff@folkhalsan.fi

I Österbotten sköter John Nord-blad, tfn 050-554 4484, john.nordblad@folkhalsan.fi om verk-samheten.

I Åboland kontaktar du Margó Storm, tfn 02-278 6215 margo.storm@folkhalsan.fi och på Åland Marcus Karlsson, tfn 040-837 5777, marcus.karlsson@folkhalsan.ax.

GUN-BRITT AMINOFF

Pensionärsförbundens intresseor-ganisation PIO rf har överlämnat ett ställningstagande om budget-förslaget till riksdagsgrupperna. Organisationen förutsätter att pensionärerna och andra småin-komsttagare får ersättning för den ökning av boendekostnaderna som skattehöjningen förorsakar. Det här sker bäst genom en jus-tering av bostadsstödet så att det nuvarande ersättningstaket på 85 procent i lagen om bostadsstöd höjs. Samtidigt bör de godtagbara boendekostnadernas maximibe-lopp i bostadsstödet höjas.

Beträffande beskattningen för-utsätter PIO rf utöver detta att gränsen för grundinkomstavdraget i kommunalbeskattningen även i

fortsättningen höjs på ett planmäs-sigt sätt.

PIO rf förutsätter också i sitt ställningstagande att grunden för vårt lagstadgade pensionssystem tryggas och att systemet på ett ansvarsfullt sätt vidareutvecklas så att det ger ett tillräckligt ut-komstskydd under pensionstiden. Folkpensionen bör oberoende av att garantipensionen träder i kraft även i fortsättningen bli föremål för nivåförhöjningar på ett plan-mässigt sätt.

Vidare påminner Pensionärs-förbundens intresseorganisation om sitt redan tidigare upprepade gånger framförda krav på att för-tjänstindexets tyngd i arbetspen-sionsindexet måste ökas från nu-

varande 20 procent. Motsvarande indexstruktur bör införas också i folkpensionen.

I budgetförslaget ingår ett för-slag om höjning av statsandelarna för kommunernas basservice med 21,25 miljoner euro. Den här höjningen är enligt PIO rf:s upp-fattning inte stor nog för att en högklassig service skall kunna garanteras. Statsandelarna bör därför bli föremål för en satsning som är större än den föreslagna. I ställningstagandet påskyndar PIO också beredningen av en lag om äldreservice. Lagen bör definiera de äldres rätt till service, ansvaret för organiseringen av tjänsterna, styrningen, övervakningen och finansieringen. (PIO)

Småinkomsttagare bör kompenserasStatsrådets proposition om höjd energiskatt nästa år förorsakar – om det förverkligas – oskäliga tilläggskostnader för pensionärer med små inkomster, anser PIO.Att komma över tröskeln

– vem tar initiativ i äldreomsorgen?

Vi samlas tisdagen den 26 oktober kl. 12.00 i Helsingfors för att igen diskutera aktuella och viktiga frågor. Sista seminariet inom projektet INCLUSage tar denna gång upp äldreomsorgen i Finland. Lokala och nationella initiativ, brister och framtidsutsikter behandlas. Inlägg av bl.a. Ulla-Stina Henricson och Ulla-Maj Wideroos.

Medborgardiskussionen är gratis och öppen för alla. Man behöver inte anmäla sig på förhand. Seminariet är tvåspråkigt. Platsen är Riksdagens infocenter, Arkadiagatan 3 i Helsingfors.

Hjärtligt välkommen!

Styrgruppen för INCLUSage

Tilläggsinformation: Svenska pensionärsförbundets kansli, tfn 020 7288810 eller www.spfpension.fi

Marja-Liisa vill varmt rekommen-dera Mormor på Dagis-verksam-heten för alla som tycker att de ännu vill känna sig viktiga och behövda.

GOD TID 7/2010 – 7

5862

4545

3839

2825

2426

1314

10 201011 2007

67

33

22

0 20 40 60 80

Små pensioner

Otillräckliga social- och hälsovårdstjänster

Ensamhet

Ekonomiska problem

Höga kostnader för social- och hälsovårdstjänster

Yngre årsklassers negativa inställning

Våld och brottslighet

Begränsade möjligheter att utöva hobbier

Något annat problem

Vet inte

DE ÄLDRES STÖRSTA PROBLEM I DAGENS FINLAND (%)

7270

6253

5163

3128

2421

2326

15 201016 2007

1415

78

22

0 20 40 60 80

Att trygga de äldres social- och hälsovårdstjänster

Att trygga pensionsförmånerna

Att lindra beskattningen av pensionärer

Att lindra ensamheten

Att minska de äldres boendekostnader

Att minska serviceavgifter och självriksandel

Att ge äldre mera inflytade i beslutsprocessen

Att minska sociala problem

Att aktivera de äldre i organisationsverksamheten

Vet inte

VAD BORDE PENSIONÄRSORGANISATIONERNAFRÄMST KONCENTERAR SIG PÅ? (%)

Små pensioner klassades som det största problemet också bland dem som ännu inte gått i pension. De övriga största problemen är enligt enkätresultaten de njuggt tilltagna social- och hälsovårdstjänsterna samt ensamheten. Den sistnämnda förfaller att vara ett större hot för 55–59-åring-arna än för de äldre årsklasserna.

Svaren på en fråga om vilka de största problemen är om 10 år gick i så hög grad i sär att inget enskilt problem framträdde som det i särklass största. Knappt mest oroar man sig för att tillräcklig vård inte går att få om tio år. De som är över 70 bekymrar sig klart mindre för det här än 55–59-åringarna.

FPA pålitligastAv enkätsvaren framgår vidare att en klar majoritet ser Folkpensionsanstalten (FPA) som den pålitligaste in-stitutionen i pensionsfrågorna. Av dem som besvarade enkäten sade sig 59 procent ha ett mycket eller ganska stort förtroende för FPA. Anstalten åtnjuter ett klart större förtroende än någon annan institution. Efter FPA har de äldre i hygglig utsträckning förtroende också för pensionsförsäkringsbolagen, pensionärsorganisationerna och löntagarorganisationerna.

Längst ner på förtroendemätaren placerar sig arbetsgi-varorganisationerna, landets regering och riksdagen. Det ser ut som om en majoritet inte har något förtroende för regeringen och riksdagen när det gäller pensionsfrågorna. Förtroendet är inte särskilt stort bland regeringspartiernas anhängare heller.

Trygga social- och hälsovårdstjänsternaDe tillfrågade ombads vidare ge sin syn på bland annat vilka pensionärsorganisationernas viktigaste uppgifts-områden är. Den viktigaste uppgiften är enligt svaren

Små pensioner största problemet för de äldreDet klart största problemet för de äldre i dagens Finland är att pensionerna är så små. Det framgår av en färsk undersökning, som kartlade 55–79-åringarnas uppfattningar om såväl dagens situation som framtiden.

att trygga social- och hälsovårdstjänsterna. Hela 72 procent nämnde det här som en av de tre viktigaste uppgifterna. Andra viktiga uppgifter är att trygga pensionsförmånerna (62 procent) och att få beskattningen av pensionärer lindrad (51 procent).

Av pensionärsorganisationerna väntar man sig sålunda uttryckligen intressebevak-ning och inverkan på beslutsfattandet på olika nivåer. Det här förfaller dock att vara mindre viktigt för dem som redan deltar i

pensionärsorganisationernas verksamhet. Enligt dem är pensionärsorganisationerna till stor del någonting annat än intresseor-ganisationer, de ses mera som arrangörer av aktiviteter av olika slag än som stödorgani-sationer.

Framför allt ser man pensionärsorganisa-tionerna som ”behövliga också i framtiden”. De flesta av de tillfrågade kräver ändå mera aktivitet och ettrighet av dem i intressebe-vakningen.

De tillfrågade uppmanades också att ge sin syn på antalet pensionärsorganisationer. Den här frågan gav dock inget entydigt svar. Mindre än hälften av dem som svarade – 46 procent – anser att det kunde räcka med en organisation som sköter pensionärernas angelägenheter. Totalt 42 procent hade här

en annan syn på saken. Efter litet begrundan anser ändå en majoritet – 56 procent – att det är bra att det finns flera organisationer, eftersom pensionärerna har olika behov.

Undersökningen försökte ytterligare utreda i vilken mån de äldre anser sig ha kontroll över sitt eget liv. Det framgår att 85 procent av de äldre anser sig vara mer eller mindre nöjda med hur de har det för närva-rande. Mest missnöjda är de beträffande sina möjligheter att bli hörda i dagens samhälle. 55–79-åringarna anser att deras möjligheter att påverka sina liv är sämre än vad de är för befolkningen i medeltal.

Många vill jobba på deltidAv enkätsvaren framgår vidare bland annat att bara 2 procent av de tillfrågade skulle

kunna överväga att ta ett heltidsjobb efter pensioneringen medan 42 procent kunde tänka sig deltidsarbete. Den nuvarande flexi-bla övergången i pension i åldern 63–68 år anses allmänt vara bra och hela 76 procent tycker att den nedre åldersgränsen på 63 år är lämplig. En av tio anser att denna åldersgräns är alltför hög och andelen personer som hyser denna åsikt är större i åldersgruppen 55–59 år än i övrigt. Varannan tror att pensionerna kommer att beskäras väsentligt inom de närmaste tio åren.

Enkäten genomfördes i maj–juni på uppdrag av Pensionärsförbundens intresse-organisation PIO. Antalet svarande i åldern 55–79 år var totalt 1 191 personer.

Text PIO

Grafik P GRAPHICS/ULF WAHLSTRöM

Juhani Pehkonen från TNS-Gallup presente-rade undersökningen Inför morgondagen för pressen den 7 september. Enkäten genomför-des på uppdrag av Pensionärsförbundens in-tresseorganisation PIO. Foto ULF WAHLSTRÖM

8 – GOD TID 7/2010

HÄNT I EUROPA

Medlemsvärvningstävlingen mellan föreningarna, januari–augusti 2010Varje ny medlem ger en poäng, varje procents ökning resulterar i två poäng.

österby ökar försprångetMEDLEMSVÄRVNING

Föreningar med 10 poäng eller mer

Nya medl.

ökning%

Poängtotalt

Österby Pensionärer 40 37,0 114

Korsholms Pensionärsförening 80 11,5 103

Mariehamns Pensionärsförening 41 18,0 77

Närpes Pensionärsförening 50 5,2 60

Ekenäs Pensionärer 45 7,0 59

Sibbo Svenska Pensionärsförening 40 7,1 54

Borgå svenska pensionärsförening 37 5,8 49

Esbo svenska pensionärer 38 4,1 46

Lappfjärds Pensionärsklubb 30 7,4 45

Larsmo-Eugmo pensionärsförening 26 8,7 43

Hangö Pensionärer 7 15,2 37

Ingå Pensionärer 16 10,7 37

Pedersöre Pensionärsklubb 20 7,5 35

Grankulla svenska pensionärer 26 6,4 39

Norra Kyrkslätts Pensionärsförening 23 7,3 38

Pensionärsföreningen Olympia 8 12,3 33

Kronoby Pensionärer 22 5,5 33

Nykarleby Pensionärer 19 7,2 33

Malax Pensionärer 20 6,1 32

Övermark Pensionärsförening 15 8,2 31

Kyrkslätt Pensionärer 20 5,3 31

Munksnejdens Pensionärer 18 5,7 29

Vanda svenska pensionärer 12 7,3 27

Dragsfjärds Pensionärer 15 6,2 27

Lovisanejdens Svenska Pensionärer 14 6,3 27

Munsala Pensionärsklubb 12 6,9 26

Pargas Svenska Pensionärer 18 4,2 26

Pensionärshemsföreningen i Kronoby 9 8,0 25

Sv. Pensionärsföreningen i Tammerfors 10 7,4 25

Åbo Svenska Pensionärsklubb 14 4,2 22

Tenala-Bromarf Pensionärer 10 5,8 22

Vasa Svenska Pensionärsförening 15 3,6 22

Haga Pensionärer 5 7,9 21

Arkadia Pensionärer 7 6,3 20

Jeppo Pensionärsklubb 7 6,5 20

Nedervetil pensionärsklubb 7 6,1 19

Pensionärsföreningen Vi Norrifrån 12 3,7 19

Svenska Pensionärsgillet i Hangö 4 6,8 18

Föreningen Oravais Pensionärshem 10 4,1 18

Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb 12 3,2 18Esse Pensionärsförening 9 4,5 18Pensionärsklubben Milstolpen 10 3,3 17

Sjundeå Pensionärer 7 5,0 17

Liljendal församlings pensionärer 7 4,7 16

Karis Pensionärer 8 2,8 14

Vasanejdens Pensionärer 2 5,9 14

Eira Pensionärer 5 4,7 14

Korsnäsnejdens Pensionärer 8 2,9 14

Pensionärer i Östra Helsingfors 6 3,4 13

Korpo Pensionärsförening 4 4,2 12

Pensionärsföreningen Hankens Seniorer 2 5,0 12

Lovisa svenska församlings pensionärer 5 3,2 11

Pernå pensionärer 4 3,4 11

Terjärv Pensionärer 6 1,8 10

Helsingfors 57 3,0

östra Nyland 152 7,1

Mellannyland 76 5,0

Västra Nyland 186 7,2

Åboland 61 3,5

österbotten 409 5,3

övriga Finland 12 5,0

Hela förbundet 994 5,6

Österby Pensionärer och Korsholms Pensionärsförening ökar på sitt försprång i medlemsvärvningstävlingen.

DEBATT

Det är i riksdag och regering som målsättningarna och strategierna för den övergripande äldrepolitiken utformas och där som man ska se till att äldrepoitiken får de resurser som behövs.

En första förutsättning för att riksdagen aktivt och effektivt skall kunna utföra detta sitt arbete är, att den har ett ärligt intresse för och en grundlig kunskap om den verklig-het i vilken äldrepolitiken förväntas leda till önskade förändringar och förbättringar.

Det finns ingen anledning att misstänka att majoriteten av riks-dagsledamöterna inte tror sig ha såväl intresse för som kunskap om den verkligheten. Men redan en titt på statistiken över riksdagsledamö-ternas ålder ger anledning att undra om så verkligen är fallet.

Medelåldern i såväl riksdagen som regeringen är ca 48 år, vilket gör att den ligger rejält under den ålder på 65 år som tidigare räknades som nedre gräns för ”åldringar” eller ”seniorer”. Det faktum att den gränsen idag anses vara allt för låg, och att begreppet ”åldring” numera anses vara tillämpbart på personer i 75–80 års ålder, gör att skillnaden i ålder mellan dem som formar äldrepolitiken och dem som

direkt berörs av den blir hela 30 år eller mera.

Man behöver inte betvivla de politiska beslutsfattarnas vilja att, som det aktuella betänkandet säger, driva en ”målmedveten äldrepolitik som inte endast reagerar på förhål-landen utan också är förutseende och preventiv”, men den fråga man måste ställa är, om de har reella förutsättningar att bedriva en sådan politik.

Att de, med tanke på en allt hetsigare och ofta också allt kort-siktigare politisk beslutsprocess, skulle vara speciellt engagerade i äldrepolitiken är – tillspetsat sagt – lika sannolikt som att en 20-åring skulle offra tid och krafter på att målmedvetet, förutseende och preventivt agera med tanke på den dag som han eller hon går i pension.

Till bilden hör dessutom att flergenerationsfamiljer har blivit och blir allt mera sällsynta. Det gör att de barn och de unga som i dag växer upp inte på ett naturligt sätt blir du med de äldres önskemål och behov. Dem får äldrevården ta hand om och det sker ofta helt utanför den verklighet som är bar-nens och de ungas.

Behovet av de äldres insatser uppmärksammas också i olika

sammanhang men kanske ändå inte tillräckligt med tanke på insatsernas betydelse för möjlig-heterna att förverkliga den aktiva och omfattande äldrepolitik som allmänt efterlyses.

Frågan om de äldres röst och infly-tande är med tanke på en realistisk och fruktbar äldrepolitik i grunden minst lika viktig som frågan om politikens innehåll. En politik som de äldre inte är med om att utforma kan inte heller bli en po-litik för dem.

Att säga att den äldrepolitik som förts i hög grad är de ungas äldre-politik är inte en munsnörpande kritik utan ett konstaterande.

Som det i dag ter sig måste dagens seniorer vara beredda att bokstavligen kämpa för sina rät-tigheter. Också i riksdagen och regeringen. Därför är det redan av också helt egoistiska skäl mo-tiverat att aktivt och målmedvetet integrera den äldre befolkningen i beslutsprocessen.

Endast så kan dagens beslutsfat-tare och övriga i så kallad aktiv ålder öppna dörren och skapa former för sina egna påverkningsmöjligheter den dag då de blir ”gamla” och nästa generation tar över makten.

STIG KANKKONEN

De ungas äldrepolitik

Förbundets representanter träf-fade Europaparlamentariker Carl Haglund i slutet av augusti. Han berättade om aktuella frågor som pågår i Europaparlamentet, om social- och hälsovården och pen-sioner. Allt flera ärenden kommer att beröra social- och hälsovården ur ett europeiskt perspektiv i Eu-ropaparlamentet.

År 2011 är Europaåret för vo-lontärarbete. På Europeiska kom-

missionens representation i Finland framhåller man att Europaåret och de aktiviteter som ordnas under årets gång erbjuder ett ypperligt tillfälle att föra fram betydelsen av och öka uppskattningen för frivilligverksamhet samt locka med fler frivilliga i verksamheten. Europaårets tema är avsett att tacka volontärarbetarna för deras viktiga arbete. I Finland samord-nas Europaåret av delegationen

Gör skillnad – engagera dig

GOD TID

deltar också i år i Helsingfors bokmässa i mässcentret den 28–31 oktober. Du hittar oss i den svenska avdelningen tillsammans med de andra finlandssvenska tidskrifterna.

Understöd från Svenska kulturfondens medelSvenska pensionärsförbundets styrelse har beslutat att lediganslå 5 000 euro av Svenska Kulturfondens medel att ansöka om senast den 31 oktober 2010 enligt följande kriterier:

a. Medlen beviljas främst för utvecklingsprojekt med tyngdpunkt på medlemsvärvning och på nya verksamhetsformer. b. Både regioner, verksamhetsområden, föreningar och icke registrerade sammanslutningar som hör till förbundet kan ansöka om medlen, dock inte fysiska personer.

Anvisningar och ansökningsblanketter finns på förbundets webbplats www.spfpension.fi/medlemmar/blanketter eller erhålls på papper från kansliet, tfn 020 7288810 eller per e-postadressen kansliet@spfpension.fi.Ansökningstiden för dessa medel går ut den 31.10.2010 för förbundets föreningar. Kontakta Veronica Fellman, tfn 050-4097489 eller e-post veronica.fellman@spfpension.fiför närmare information.

för medborgarsamhällspolitik. Sloganen för Europaåret är ”Gör skillnad – engagera dig”, och den nationella webbplatsen öppnas i november i år. Förbundet kommer att återkomma om mer informa-tion för att främja aktiviteter under detta europeiska temaår.I början av september godkände Europaparlamentet Sirpa Pieti-käinens (Europeiska folkpartiets grupp EPP) motion om kvinnornas ställning i det åldrande samhället. Beslutet ålägger EU-kommissionen att uppgöra en aktionsplan för äldre före slutet av nästa år. Planen ska bland annat innehålla åtgärder för att tillgodose tillräckliga åtgär-der för att trygga vårdkvaliteten och forskningsresurserna. Kommissio-nen ska årligen ge en utredning av intrång på äldres rättigheter och åtgärder för att eliminera ålders-diskriminering.

VF

GOD TID 7/2010 – 9

IT-BITEN

Från mina senaste års arbete som bl.a. matema-tiklärare i ett högstadium har jag konstaterat att det är några saker som ofta upprepar sig. Dels är det elevernas motivation som saknas, frågor som ”Varför ska vi lära oss det här?” och ”Till vad behö-ver jag det här i verkliga livet?” hörde man nästan varje vecka. Ett annat problem, som kanske mer märks hos läraren, är hur bra man kan sätta sig in i en problemsituation. Själv har jag alltid haft lät-tare för algebra framom geometri. Som lärare har jag sedan, enligt egen utsago, haft lättare för att lära ut geometri än algebra. I geometrin kan jag lättare förstå elevernas problem eftersom jag hade liknande problem själv då jag lärde mig det, medan algebran är mera självklar för mig.

Det är inte heller så osökt att man kan til-lämpa samma tankegångar på IT-skolning för seniorer. I Finland är det endast grundskolan som är obligatorisk. Alla andra kurser är frivilliga och då borde ju alla på kursen vara motiverade och intresserade av ämnet? Men hur många har inte fått höra ”oj, du borde nog pröva på ’valfri hobby/kunskap’, det är så fantastiskt och givande, bla bla …” för att sedan mitt i allt hitta sig på en arbiskurs i sagda ämne bara för att inse att det inte alls är något som passar en? För att verkligen känna sig motiverad och vilja lära sig måste man själv hitta motivationen, inte bara för att någon tycker ”att man borde”. Motiveringar till datoranvändning kan ju vara nästan vad som helst, släktforskning

på nätet, få kontakt med gamla bekanta som bor långt borta, gratis telefonsamtal, e-post, skriva ”sina memoarer”, spela spel, hitta nya hobbyer … Det gäller bara att hitta det som får ditt hjärta att bulta. Tyvärr börjar dagens samhälle nästan förutsätta en dator och internetuppkoppling, t.ex. för att fylla i blanketter till FPA eller sköta bankärenden, men om man absolut inte vill/kan befatta sig med datorer brukar man nog kunna hitta andra lösningar på sådana problem. Känner man sig motiverad att börja på med datorer så är det ”bara” att sätta igång!

Att sedan läraren på en IT-kurs för seniorer skall vara skicklig får man alltid hoppas på. Det under-lättar ju onekligen om läraren kan sätta sig in i och föreställa sig de problem som en nybörjare kan ha. Här kommer vi in på min främsta arbetsuppgift för tillfället, att hitta IT-handledare i föreningarna! IT-handledare kommer högst antagligen att vara lösningen och bryggan mellan erfarna kursdragare och oerfarna seniorer. En handledare är en person som har så mycket teknisk kunskap att han/hon känner sig bekväm med datorer och gärna hjälper andra med datorer. Handledaren har fördelen att han lätt kan tänka sig in i problem som en nybörjare har. Kanske har handledaren själv nyli-gen kämpat med precis samma sak. En fördel är också om handledaren känner ett behov eller en vilja att hjälpa andra och kunna fungera som ett stöd då nybörjare lär sig. Handledare kan antin-

gen ställa upp som assistenter på IT-kurser arrangerade av t.ex. arbis, eller om fören-ingen ordnar frågestunder i sin klubblokal kan handle-darna ställa upp och hjälpa dem som har datorproblem eller rent av göra hembesök. Förbundet kommer att ordna kurser för handledarna för att ge mera kött på benen. Om du funderar på att IT-handledare skulle vara något för dig, tag då kontakt med mig (eric.jansson@spfpension.fi) eller med IT-kontaktpersonen i din förening!

ERIC JANSSON

IKT-projektkoordinator

IT-handledare – någonting för dig?@ Har du datorvana från tidigare jobb eller är du självlärd datoranvändare?@ Skulle du vilja hjälpa andra med tekniska problem?@ Vill du dela med dig av dina insikter om datorer?Om du svarade ”Ja” på ens några av frågorna kanske du kunde bli en IT-handledare i din förening! En handledare kan hjälpa föreningsmedlem-mar med dator/tekniskt relaterade problem tex. som assistent på kurser, som sakkunnig på ”frågestunder” eller genom hembesök.Svenska pensionärsförbundet kommer under hösten och vintern att ordna skolning för alla handledare inför deras uppgifter i föreningarna.Är du intresserad? Tag kontakt med förbundets IKT-projektkoordinator, Eric Jansson per e-post: eric.jansson@spfpension.fi eller per telefon: 020 7288817. Eller med din förenings IT-kontaktperson.

IT-handlerare efterlyses

Våren 2009 fick Luckan i Åbo en förfrågan av Mona Lehtonen från Svenska pensionärsförbundet om Luckan ville medverka i ett projekt kring IT-tutorer för seniorer. Det lät som en god idé och Luckan var direkt med på noterna. Ett inledande möte hölls med några intresserade seniorer som gått en IT-handledarkurs som ordnats av Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi (nuförtiden Centret för livslångt lärande) och Svenska pensionärsförbundet. Personerna hade datorvana från arbetslivet eller var självlärda datoranvändare och tyckte att de gärna kan ställa upp och handleda och hjälpa andra med datorrelaterade problem.

En dator skaffades till Luckans bakrum och två rådgivningssessio-ner slogs fast för våren 2009. Några tutorer var på plats båda gångerna och det kom besökare med varie-rande frågor. En hade problem med datorns ljud, en annan undrade hur man får bankens webbplats som startsida och det kom frågor om e-postbilagor och virus. Helt tydligt fanns det efterfrågan för ett forum där seniorer gratis kan få råd och hjälp med datorkrångel på svenska av personer som har tålamod och förmåga att sätta sig in i problem som är vanliga för äldre datoranvändare.

Efter den lyckade starten har råd-givningsverksamheten pågått i Luckan under hösten 2009 och våren 2010. I skrivande stund står höstens rådgivningar för dörren

enligt följande tidtabell: torsdag 30.9 och 14.10 kl. 14–16. Där-efter flyttar rådgivningen en timme framåt och hålls kl. 15–17 följande torsdagar 28.10, 11.11 och 25.11.

Under dessa träffar är återigen datorvana seniorer på plats för att svara på datorfrågor och hjälpa andra seniorer enligt principen ”äldre lär äldre”. Ingen fråga är för enkel eller dum för att ställas och det går att öva och visa med någon av de datorer som finns i Luckan. Dessutom är det välkommet – ja till och med önskvärt – att de som använder bärbar dator tar med datorn till rådgivningen. Då är det enklare att hitta lösningar till specifika problem som kan bero på den egna datorns inställningar.

Skriv upp datumet i kalendern och kom på plats om du har en fråga som berör datorer! Ingen tidsbokning behövs, det är bara att komma in! I Luckan finns också en kunddator som kan användas gratis under öppethållningstiden om du behöver komma åt din e-post, betala räkningar eller leta efter information!

Adress: Luckan i Åbo, Auragatan 1 B, 20100 ÅboTelefon: 02 233 1986E-post: luckan.abo@nic.fiWebb: www.luckan.fi/aboÖppet: vardagar kl. 11–17, onsda-gar kl. 11–19

HEDDA HALONEN

Luckan i Åbo

Datorrådgivning för seniorer i Luckan i Åbo

BesökSPF:s webbplats

www.spfpension fi

10 – GOD TID 7/2010

En människas namn är väl det som mest entydigt uttrycker hennes identitet. Heter man Karl Blom-qvist så är det den skylt man bär med sig genom livet. När alltför många kan antas heta Karl Blom-qvist kan man tillgripa ytterligare ett förnamn, Karl Albert Blomqvist t.ex., eller begränsa sig till initialer, K.A. Blomqvist, eller varför inte en mellanform: Karl A. Blomqvist. En entydig – och konsekvent använd – namnformulering, gärna individuell såvitt möjligt, är en helt naturlig strävan till klarhet och minimering av missförstånd.

Detta kan emellertid vara lättare sagt än gjort. Heter man t.ex. Per Anders Gustaf Lindqvist, för att tillgripa ett nära till hands liggande exempel, så är det förstås för mycket begärt att tekniken väljer ut de förnamn man använder dagligdags. Så i officiella sammanhang heter jag vanligtvis Per Lindqvist. Och jag har kommit fram till att det är bäst att stryka datorerna medhårs, så när jag ringer för att få veta resultatet av t.ex. ett blodprov så är det enklast att presentera sig som Per Lindqvist. För så heter jag på laboratoriet. Det har datorn bestämt, Per kommer ju först i namnraden.

Skulle tvekan uppstå om vem man riktigt är – nå-gonting man ibland också själv grunnar över – finns det ju alltid personbeteckningens 6 + 4 tecken att stöda sig på. Numera lär man också ha infört en lösning som gör att personer över 100 år inte med ens börjar få barnbidrag – århundradessiffrorna ingår ju inte i personbeteckningen.

Också i ett helt annat sammanhang är våra namn illa ute: e-postadresserna som inte accep-

terar sådana exotiska skrivtecken som å, ä och ö. Skulle man heta Mårten Söderström är det inte så trevligt att bli förvandlad till Marten Soderst-rom – för så heter man ju inte!! Är man född till Pääkkönen, så vill man gärna vara Pääkkönen, inte Paakkonen som kanske dessutom är en helt annan persons riktiga namn. Och det här gäller inte bara personnamn utan t.ex. också ortnamn. Post till vora-maxmo@vora-maxmo.fi kommer säkert fram, men tokigt låter det. Grönköpings Veckoblad som brukar hålla fingret på tidens puls kunde i tiden berätta att det kända verkstadsföretaget Låsar & Tänger i Grönköping bytt namn till Laser & Tanger för att ha sitt på det torra. Också näringslivet får alltså huka sig.

Vad lära vi oss nu av detta, som den blide filosofen brukade fråga. Mot tekniken för man en ojämn kamp – här har jag tagit upp bara några exempel. Men placera barnens namn i bruksordning när det stundar till dop. Och var kanske litet försiktiga med Måns, Märta och Örjan, åtminstone på första plats. Tills tekniken tar ett nytt steg framåt och man får heta vad man heter.

ANDERS G. LINDQVIST

Om namns besvarligheterUPPSNAPPAT

BS AB KORSHOLMS EMILSHOVET

Lemminkäinen Hus Ab Västra Finland Bostadsförsäljning Olympiagatan 16

65100 Vasatel. 02071 58300

Ett nytt, ljust och lättsköt hem med ordnad fastighetssköt-

sel. Ta hissen ner och känn dig fri!

Emilsvägen 7

typ m² fp från € sf från €3 r+k+b 72,5 59 292 176 400 1 kvar3 r+k+b 80,0 47 243 176 400 2 kvarGarage 12 500Biltak 6 000Stolpplats 1 700

Sänk dina uppvärmingskostnader!

Wahlroos Verkstad, Malax 06-365 7105

www.wv.fiRing,så berättar vi mera!

Vi säljer och instal-lerar träpelletbrän-nare, -pannor samt-kaminer.BIO COMFORT(16-250 KWTRÄPELLET-BRÄNNARE

MAGA TURBO MA25VEDPANNA

Vasaregionen

Nya Höstpriser!

• Intresserad av miljövänlig luftsolvärme som knappt syns utanpå byggnaden?

• Fuktig luft eller luktar illa i t.ex. sommarstuga, båt, källare eller garage?

• Ingen elektricitet behövs! SolarMagic luftsolvärme löser problemen effektivt. Ny modell i höst. Se även mätresultat på hemsidan.

Besök www.solarmagic.fi eller ring 045 326 6565 för info

INOMHUSLUFTPROBLEM?LIDER DU AV KONTINUERLIG SNUVA ELLER ANDRA HÄLSOPROBLEM?

ORSAKAS DINA PROBLEM MÖJLIGTVIS AV MÖGEL?Vi har en effektiv, snabb och permanent lösning på ditt problem.

Vi utför pålitliga inomhusluftprovtagningar och saneringar utan att riva och du behöver inte flytta ut under saneringen.

HAR FASADEN PÅ DITT HEM ELLER SOMMARSTUGA SVARTA ELLER GRÖNA PRICKAR?

En behandling och problemet är borta. Vi brandskyddar:– Alla material relaterade till sjöfart till klass IMO-PART 5

– Inom byggområdet alla träslag till klass B-S1.d0Av oss behandlat byggmaterial uppnår en fuktkvotcertifikering

på över 90%.Vi har verkat yrkesmässigt över 7 år. Vi ger garanti på alla utförda arbeten.

www.wsj.fi - info@wsj.fiTfn: +358 (0) 20 766 1770 GSM +358 (0)400 418 103

Vi erbjuder städservice......och fastighetsskötsel

NYKARLEBYFASTIGHETSSERVICE Kb

Forsbybyväg 22,66900 Nykarleby

Tel (06) 722 1363 Fax0400-563 294, 050 552 4166

Mitsubishi, Panasonic o. Pioneer

LUFTVÄRMEPUMPARför värme och kyla

1.490,-färdigt installerade (normal installation)

Tel: 044-209 3666

Från

Vi är ett växande företag som står till tjänst med all service inom städning, trädgårdsarbete & professionell

golvvård/boning m.m.i Vasa, Närpes, Kaskö & Kristinestadsområdet.

För mer information besök vår hemsida:www.hus-tradgardsservice.fi

Hushållsavdrag -60 %Ring! Vi gör jobbet!

040-5422283

GOD TID 7/2010 – 11

www.spfpension.fi/startsida/medlemsformaner och länk till www.rehnco.fi

Svenska pensionärsförbunet har ingått avtal om medlemsförmåner med nedanstående företag. För detaljer kontakta SPF:s kansli, tfn 020-728 88 10

Medlemsförmånen gäller billigare flyg med Blue1 och SAS och möjligheten att samla poäng för flugna flyg med dessa bolag och andra flygbolag inom Star Alliance. Förbundet önskar att medlemmarna registrerar sig i Blue1’s lojalitetsprogram SAS EuroBonus och meddelar att de är medlemmar i Svenska pensionärsförbundet.

Medlemskap i programmet kostar inget. Kontakta förbundskansliet för närmare information, vi sänder dig mer material, en broschyr och ansökningsblankett för denna förmån.

www.aktia.fi

www.doctagon.fiwww.spfpension.fi/startsida/medlemsformaner/doctagon

www.spfpension.fi/startsida/medlemsformaner/haiko

www.vikingline.fi/formaner/spf

MEDLEMSFÖRMÅNER

I samband med att riksdagen godkände det så kal-lade långtidssparpaketet beslöt man även om vissa små, men betydelsefulla ändringar i beskattningen avseende sparlivförsäkringar. Ändringarna trädde ikraft från och med början av år 2010. Då dessa ändringar inte har berörts så mycket i offentlighe-ten, torde det vara på sin plats att här kort referera innehållet.

Livförsäkrings- och sparlivförsäkringsersättningar var tidigare skattefria i arvsbeskattningen upp till beloppet 35 000 euro per förmånstagare. Detta gällde även för dödsfallsersättningar erhållna på basen av frivilliga individuella pensionsförsäk-ringar, typ Selektasparlivförsäkringar. På grund av detta kunde man syssla med rätt fördelaktig arvsskatteplanering, genom att t ex teckna en dylik försäkring åt alla sina barn och barnbarn.

Från och med förra årsskiftet är dock dödsfaller-sättningar erhållna på basen av dödsfallsförsäkring ingående i frivilliga individuella pensionsförsäk-ringar helt och hållet skattepliktig egendom i arvs-

beskattningen, upp till försäkringens sparbelopp. Till den del som försäkringsersättningen överstiger sparbeloppet, t ex om försäkringsplaceringen har gett avkastning, så är överskjutande del skattefri i arvsbeskattningen enligt tidigare regler, dvs. upp till 35 000 euro per erhållare och för den efter-levande makens del dessutom halva det sålunda erhållna beloppet.

Sparbeloppet brukar dock utgöra största delen av dessa sparlivförsäkringar, så skattenyttan med dem i arvsskatteplaneringshänseende har gått förlorad i och med lagändringen.

Från årsskiftet gäller även, i kongruens med de övriga skatteändringarna i samband med lång-tidssparpaketet, den regeln att från egendom som dödsboet eller arvinge erhåller p.g.a. dödsfallet avdras den inkomstskatt som uttagits på erhållna försäkringsersättningar och spartillgångar härrö-rande från långtidssparavtal.

OLOF REHN

Advokatbyrå Rehn & Co Ab

Skatteändringar gällande sparlivförsäkringar

Att behövas är meningsfullt!Folkhälsan välkomnar dig aktiva pensionär som tycker om barn och vill ge av din tid och dina kunskaper.

Bli Farfar i skolan eller Reservmormor på förskola eller dagis

Onsdagen 6 oktober 2010 kl. 14–16.30 presenterar vi de här frivilligverksamheterna på Folkhälsans Seniorhus i Helsingfors, Mannerheimvägen 97.

Under eftermiddagen berättar Malin von Koskull och Karola Forstén om kommunikationsmetoden Re� ektivt tänkande.

Närmare info och anmälan senast 30.9 per tfn 09 315 5535, 040 55 19194 eller e-post: gun-britt.amino� @folkhalsan.�

Tidbetällningen direkt till Promedi 06-3577 700

Asko Salmi MD, plastikkirurgISAPS medlem (international society of aesthetic plasticsurgery)

Ögonlocksoperation ............................. 961 €

MEDI REHABSalutorget 2,68600 J:stad(06)723 5854

www.medirehab.fi* Vård av belastningsskador* Nack- rygg- samt ledvård* Konditionssal/ Ergonomi

* LPG-behandling*Rehabilitering efter ortopediska

operationerLinda Laihorinne

FysioterapeutErkki Laihorinne

FysioterapeutLinda Melender

Massör

FPA- ersättningdirekt hos oss.

Massörs-mottagning

SUNEEKSTRAND

SUNEEKSTRAND

★✰

★✰ ★✰★✰Fagernäsvägen 289,

68570 LARSMOGSM 0400-162 994

Fagernäsvägen 289,68570 LARSMO

GSM 0400-162 994

HälsaJag hjälper dig att

nå din målvikt.

Coach Eva-Stina Berg044-935 5967

eva-stina.berg@pp1.inet.fiKristinestad

Kommer gärna ochföreläser om viktfrågor till

era träffar

A

NaprapatOlav HagströmTopelius-espl. 12 ANykarleby

06-722 1090,0500-161 394

12 – GOD TID 7/2010

Behandling/handledning vid ex.- smärta/värk i muskler och leder- spänningstillstånd, stress- träningsprogram(även remisspatienter)

Ari LappinenFysioterapeut (cert.MDT)

Qigonginstruktör

Fitness Club i Jakobstad • 050-557 4365Fitness Club i Jakobstad • 050-557 4365

www.bike-trim.fi/Webshop

Moxie Deep step439€

Esla Cityp420€

Stationsvägen 5, JakobstadTelefon: 06-7237199

Medicinsk laserbehandling för behandling av t.ex.smärta, inflamation, hudproblem osv.* Med många års erfarenhet* Fem olika typer av starka och effektiva medicinska lasrar för olika slag av behandlingar.Dessutom kirurgiska lasrar för t.ex.* borttagning av nippor, vårtor, fibrom, pigment- fläckar osv.* borttagning av alla slags tatueringar med den nyaste lasertypen, Q-switchad N:YAGMottagningar i Ingå, Ekenäs(Medek),Helsingfors (Eira läkarstation)

Ge som presentwww.laser.se/chrisse

chrisse.backstrom@mobiili.netSjukskötare YH, inre med., kir., psyk.

Chrisse BäckströmTel. 0405 47 57 99 eller 0500 78 27 99

Leg. spec.fotvårdareRitva UhlbäckKöpmansgatan 28, KarisTel. 0400-617 179

grönsakervilda

s MATFILOSOFIS Större andel vegetabilierM Mindre tomma kalorierA Andelen ekologiska alternativ ökasR Rejält gottT TransportsnåltH Hemlagat

PÅ GÅNG I HÖST5.10 Vasa: Bitten Jonsson: Sockerbomben briserar9.10 Kronoby:Denfinlandssvenska matkulturdagen21.10 Helsingfors: Cajsa Tengblad: Jag och min självbild22.10 Kimito: A. Dahlqvist: Ät rätt, ät fett!23.10 Degerby: A. Dahlqvist: Ät rätt, ät fett!1.11 Vasa: Heidi Andersen: Lev här och nu!

Mera info: Marthaförbundets evenemangskalender på www.martha.fi,meddenmestaktuellainformationen.

KONTAKTwww.martha.fi,kansliet@martha.fiLönnrotsgatan 3 A 7, 00120 HelsingforsKansliet: tfn 010 279 7250 (må–to kl. 10–13)Hushåll: tfn 010 279 7279 (ti–to kl. 13–15)Ekologi: tfn 044 735 4975 Ekonomi: tfn 043 820 0073 AB AB AB AB AB VVVVVÖRÅ MOPEDÖRÅ MOPEDÖRÅ MOPEDÖRÅ MOPEDÖRÅ MOPED

& CYKEL& CYKEL& CYKEL& CYKEL& CYKELReservdelar & service

Tel. 06-383 2283Vöråvägen 68, Vörå

Tinas FothälsaFOTVÅRD

T. Sundkvist

- Medicinsk fotterapeut -Storgatan 13, II-vån.

JakobstadTfn 044-2810407

Även hembesök!

Vitamar1000_38x200mm 14.9.2010 10:39 Page 1

Composite

C M Y CM MY CY CMY K

Kajs Massagetjänst

Leg.massör Kaj SandellBärklarsv. 3, 68810 Ytteressetel. 0500-852 040

Hjälper dig med nack, rygg- och muskelbesvärRing och beställ tid!

Inför höstenslässtunder

Asematie 5, 66440 TervajokiTel. (06)478 5440

040-708 2259Må-Fre 9.00-17.00

Lö 10.00-12.00

fr 120€bågar + linser

Kom till Pyre´s och Må Bra!Cafe, Uthyrning, Festservice

Massage, Saltrum

Köpmansg. 11,10300 Karis

Pia 0400-720586,Kim 040-7508733

APOTEK TILLER TJÄNST

Nagu ApotekNauvon Apteekki

(02)465 1414

Korpo ApotekKorppoon Apteekki

(02)463 1366

www.naguapotek.fi

Vasa Centralapotekwww.apocentral.fiTel. 06-3191100

Oravais apotekÖurvägen 6B, Oravais

Telefon: (06) 385 0048Fax: (06) 385 0048

info@oravaisapotek.fiwww.oravaisapotek.fi

Tel. 06-834 5004Esse Apotek Tel.06-721 0204

- Apoteket nära digKänt för snabb och smidig

betjäning

Tel. 019-246 1265

NYA APOTEKET I EKENÄS

Vårberga ApotekÖppet:må - fre 8-19, lö 9-15

Borgå �n 019-661 5600 fax 019-661 5615

Närpes Apotek 06-220 4600Kaskö filialapotek 06-222 7356Övermark filialapotek 06-225 3402Pörtom filialapotek 06-366 1007

Korsholms ApotekMarkandsv. 3, Korsholm

Tfn: 06-322 2941

Köp din hälsokost på Internet

www.luontaiskulma.netHangö Hälsokosthörna Kb

Skvärgatan 5, Hangö Tel.019-248 4007

GOD TID 7/2010 – 13

När jag träffar de två systrarna Sheribane Tahiri, Shessi kallad och Nerxhivane Cimili, Nessi kallad sprudlar de av entusiasm och idéer. De ligger i startgroparna med att i Åbo med omnejd bilda ett eget företag kallat Empatica hemsjuk-vård & hemservice, som erbjuder professionell vård och service för mänskor i olika livssituationer.

De vill göra det lättare för sina kunder att uppnå god livskvalitet och utöver hemvård och hemsjuk-vård åtar sig firman också att städa, sköta tvätt och klädvård och att uträtta ärenden på stan. Ifall det behövs och kunden önskar det kan de också sitta och prata och umgås med sina kunder.

Shessi och Nessi är förtjusande unga kvinnor i 25–27 års ålder och de har en gedigen utbildning i sjuk-vård. De kom till Finland 1992. Föräldrarna med sju barn flydde från hemskheterna i Kosovo och efter åtta månader i förläggningar för flyktingar i Kouvola och Ora-vais fick familjen uppehållstillstånd i Finland. De bosatte sig i Pedersöre och lärde sig svenska. Ett åttonde barn föddes i Finland.

Småningom landade familjen i Åbo och barnen skrevs in i de svenska skolorna; flera av dem är redan studenter.

Vi är tacksamma för att vi blivit finlandssvenskar! Flickorna tycker att det bästa som hänt dem är att de lärt sig

God yrkeskunskap och empati öppnar dörrarFör Shessi och Nessi är det en hjärtesak att bemöta gamla och sjuka – ja alla som behöver dem – indivi-duellt och med kvalitet i vården.

svenska. De blev väl mottagna både i lågstadiet och i S:t Olofsskolans högstadium. De fick många vänner. De minns med glädje sina lärare och speciellt skolpsykologen Nina tog hand om alla flyktingbarn. Bröderna togs med i olika idrottslag och fick kompisar den vägen.

Efter grundskolan följde tre år av närvårdarutbildning och därefter studerade sig flickorna till sjukskötare och hälsovårdare; hela utbildningen tog sju år.

Och nu är de beredda att grunda ett privat servicebolag med ton-vikten på hemservice och hem-sjukvård.

– Det finns ingenting som vi inte skulle hjälpa våra klienter med, säger Shessi. Vi har duktiga städare i vår personal, vi själva har sjukvår-darutbildning och i detta nu jobbar Nessi heltid på Åbolands sjukhus. Men hon kommer att trappa ner där allteftersom kunderna i den egna firman blir fler.

Det gäller att marknadsföra välBåde Shessi och Nessi har deltagit i kurser med marknadsföring och fö-retagsekonomi vid Åbo Akademis Öppna universitet. Den broschyr som nu är färdig visar, att de kan sin sak. Broschyren finns både på finska och svenska och har bl.a. delats ut på Åbo svenska pensio-närsklubbs möten.

Service kan man få dygnet runt – också under veckosluten – och på

tjänsterna kan kunden direkt avdra 60 procent i hushållsavdrag. Servi-cesedlar kan också användas.

Trygghet och empatiFör Shessi och Nessi är det en hjär-tesak att bemöta gamla och sjuka

Nessi mäter blodtrycket på en patient medan Shessi leker med ett barn.

– ja alla som behöver dem – indi-viduellt och med kvalitet i vården. Enligt kvalitetskriterier från So-cial- och hälsovårdsministeriet ska all anstaltsvård minska och ca 90 procent av de gamla ska kunna bo hemma så länge som möjligt, också

om de varken orkar eller klarar av det. Och vi vet ju att kommunernas egna resurser med hemvård och hemsjukvård inte räcker till. Det är inom den här sektorn systrarna vill göra sin insats.

Empatica erbjuder ett brett utbud av tjänster i kundens egen bekanta omgivning. De sprider glädje och omsorg, de hjälper till med morgon- och kvällssysslor, de duschar, uträt-tar ärenden och de promenerar med kunderna.

Också familjer med barn får hjälp. Många stressade föräldrar med tunga jobb kan få avlastning och en trivsammare vardag. Shessi har själv två pojkar på två och fem år och hon har stor hjälp av sin mamma, som är kockutbildad.

Den gyllene regelnDet står i Bibeln, att vi ska be-handla andra så som vi själva vill bli behandlade, men Empatica går ett steg längre och har tagit som sin livsuppgift att behandla andra så som de behöver bli behandlade. Med vänlighet, glädje och yrkes-kunskap.

Kosovofamiljen som för aderton år sen som flyktingar kom till vårt land behandlades väl och nu vill de i sin tur göra rätt för sig och hjälpa dem som behöver hjälp. Vi vet ju att den kommunala servicen inte på långt när hinner till – kvaliteten är ibland vad den inte borde vara och där är hemservicefirman – till överkomligt pris – ett utmärkt alternativ.

Text och foto

CARIN ÅMINNE

ZONTERAPITOFFLORmed magneter och jadesten

HarmoNina tel. 050 5315591

Dessa Zonterapitofflor ger dig Zon-terapi på ett enkelt sätt. Magneterna påverkar människans elektriska fält, får cellerna att arbeta med större kapacitet, ökar blodcirkulationen och får kroppen själv att läka sjukdomar, minskar värk, öka prestationen och sova bättre.Jadesten verkar för lugnande i själen.

45 €

5 st magneterTräLäderUpphöjdaträpunkterFjädrandepunkterunder hål-foten 6 stJadestenGummisula

Gå eller stå i dessa 10-30 minuter/dag

så blir du som en ny människa!

När du inte längre kan bo hemma …

KonkordiahemmetMetodistförsamlingens service- och grupphem i Främre Tölö erbjuder ett tryggt boende samt god och kärleksfull omvårdnad.

Det fi nns också rum för kortvarigt boende.Ta gärna kontakt, tel. – , föreståndare Maria Stenbacka.Besöksadress: Apollogatan B , HelsingforsMer information: www.konkordiahemmet.net

Tel. 0290 09520 www.pinto.fi e-mail: info@pinto.fi

PojoFysioterapi AbIndividuell fysioterapiTfn 019-245 4004 044-550 7677 Pojovägen 14tuula.bondar@dnainternet.net

Viveca NylundDipl.refl exolog

Gustav Adolfsgatan 18 A, Nykarleby

Välkommen att boka tid vard. kl 14-16

Tfn 050-541 2456

Z ONTERAPI och

AURA-SOMA färgterapi

Vita Fysio

* Fysikalisk undersöknings och vårdanstalt* Även hembesök

Källängsvägen 165610 Korsholm(06) 322 3566www.vitafysio.fi

14 – GOD TID 7/2010

Enligt det uppgjorda programmet får hon besök av någon från kom-munen flera gånger om dagen. Inom kommunen – med sina ca 18 500 invånare – är det också ca 200 andra äldre kommuninvånare som får kontinuerlig hemservice av något slag. På årsnivå är det totalt sett ungefär 320 personer som betjänas med hemservice i någon form.

Målformulering i siffrorHemservice till äldre kommunin-vånare är förstås ingenting som är specifikt för Korsholm. Tvärtom är det något som varje kommun på ett eller annat sätt erbjuder. Korsholm kan dock tjäna som exempel när vi här nedan försöker ge en bilda av vad denna form av kommunal verksamhet kan innefatta.

Kommunal hemservice har fun-nits länge och har sin utgångspunkt i socialvårdslagen och de nationella och internationella program som finns för äldrepolitiken. En av de viktigaste målsättningarna för äld-reomsorgen såväl nationellt som i Korsholm är att minst 90 procent av 75 år fyllda kommuninvånare skall kunna bo hemma i sina egna bostäder.

För att nämnda siffror skall uppnås och institutionsboendet kunna uppskjutas så länge som

– Det är toppen! Så säger 88-åriga Enid Eriksson när vi besöker henne där hon bor ensam i sin lägenhet i ett höghus i centrala Korsholm. Det som hon är så tillfreds med är den handräckning i olika former som hon får av kommunen inom ramen för uppgjort hemserviceprogram. Tack vare hjälpen kan hon fort-sättningsvis bo hemma i stället för att vara tvungen att vårdas på bäddavdel-ning eller institution av annat slag.

möjligt är det viktigt att den öppna vården fungerar. Här kommer hemservicen på ett avgörande sätt in i bilden.

Indelning i distriktFör hemservicen i Korsholm är det bl.a. följande formulering i gällande program som är vägle-dande för verksamheten: ”Med

hemservice strävar man till att bistå pensionären att klara de dagliga funktionerna då den egna förmå-gan inte längre räcker till.”

Vi hade stämt träff med en av kommunens hemserviceledare – Lis-Britt Toppar vid byrån i kom-muncentrum Smedsby – för att få en bild av hur verksamheten är upplagd. Vi får då veta att kommu-

Tack vare program för hemservicekan Enid bo hemma i sin i lägenhet

nen för hemservicen är uppdelad i sex distrikt. I varje distrikt finns en hemservicebyrå med en personal-grupp och en hemserviceledare.

Program görs uppUtan att i detalj gå in på hemser-

vicens alla former och konkreta innehåll, kan grovt sägas att den består av dels hemvårdshjälp, dels

olika stödtjänster. En framställan om att få hemservice kan göras av pensionären själv eller i praktiken kanske oftare av anhöriga. Efter det görs ett program upp om vad servicen skall innehålla och hur ofta besök skall göras. Där framgår också vilka insatser klientens när-stående är villiga att ta på sig.

Det program man kommer överens om kan ha bred variation från klient till klient. I vissa fall kan det bli fråga om hembesök upp till fem–sju gånger per dygn, i andra fall bara något enstaka besök i veckan. Utgående från antalet besök och klientens ekonomiska ställning fastställs den månatliga kostnaden för servicen.

Mångsidig hjälp– Hemvårdshjälpen kan t.ex. bestå av besök på morgonen då klienten behöver handräckning med fru-kost, olika rutiner och personlig hygien. På dagen kan det behövas matservice, som också kan inbe-gripa hjälp med själva ätandet. Medicinintag enligt givna recept är det ofta också fråga om, berät-tar Lis-Britt Toppar som konkreta exempel på vad hemservice kan innefatta.

I många fall ingår i servicen också besök på eftermiddagen, ibland bara för tillsynens skull. Men ofta inbegriper dessa besök också kaffestunder tillsammans med klienten eller en promenad ute om vädret tillåter. Under kvällsbe-sök – om sådana finns inskrivna i programmet – handlar det bl.a. om att se till att klienten får en matbit, tar sin medicin förutom att han/hon görs klar för natten.

Det finns en nattpatrull som ganska heltäckande i kommunen rycker ut på i förhand planerade hembesök. Patrullen engageras också om det från trygghetstelefon kommer larm via hälsocentralen.

Rehabilitera och aktivera– Genomgående försöker vi utföra våra tjänster på ett rehabiliterande och aktiverande sätt. Det innebär bl.a. att vi försöker få klienterna att själva göra de saker som de klarar av i stället för att ge hjälp med all-ting. Hjälp ges förstås med det som klienten inte själv går i land med, förklarar Lis-Britt Toppar.

Till hemservicens stödtjänster hör bl.a. matservice, bad- och bastuservice, färdtjänst och tvät-teritjänster. Dagtid finns det också gympagrupper och promenadgrup-per med vilka man på olika sätt försöker aktivera deltagarna. I varje hemservicedistrikt finns ordnad dagcenterverksamhet som syftar till att ge ensamma social gemen-skap och stimulering genom olika aktiviteter.

Allt det ovan anförda skall ses bara som en allmän och övergri-pande sammanfattning av vad som kan ingå i den hemservice som runtom i landet syftar till att ge äldre personer möjligheten att kunna bo hemma så länge de själva vill och kan.

Text och foto ROGER LIND

Här har Enid Eriksson i Smedsby, Korsholm, fått besök av närvårdar-studerande Marie Enlund. Det var ett av flera besök som Enid dagligen får av personal från kommunens hemservice – allt i enlighet med ett uppgjort program.

Lis-Britt Toppar är ledare för en av de sex byråer – den i kommuncentrum Smedsby – som sköter om hemservicen i Korsholm. Det är många papper, klienter och serviceprogram som det gäller att hålla reda på.

GOD TID 7/2010 – 15

Behöver du pålitlig hjälp i ditt hem?

Sivan´s Hemserviceerbjuder professionella

* vård och omsorgstjänster* stödtjänster

För dessa tjänster har du möjlighet att få upp till 60% hus-hållsavdrag.

Kontaktuppgifter: Siv Mörk, Kosköv. 700, 65650 KOSKÖTel. (06) 3591 859, GSM 050-3490272

www.sivanshemservice.fi info@sivanshemservice.fi

* städtjänster* fönstertvätt

Kb Kb Kb Kb Kb TTTTTAAAAAGES GES GES GES GES TTTTTAXI & BAXI & BAXI & BAXI & BAXI & BUSSUSSUSSUSSUSSTage Lahtinen - Korsholm

050-558 5984 06-346 7697

* 4-16 pers. bilar * invataxi * bårtransport

KOSMETOLOGIANNIKA JUSSILA

Tekee jalkahoitoja ja muita hoitoja kotikäynnillä.

Lisätietoja ja ajanvaraukset, soita050-528 0503.

KOSMETOLOGANNIKA JUSSILA

Gör hembesök och utför fotvård och övriga behandlingar.

Tilläggsinformation samt tidsbeställning, ring

LarsmoJakobstadPedersöreNykarleby

NACKSPÄRR RYGGSKOTT TENSION NECK TENNISARMBÅGE HÄLSPORRE

BÄLT

ROS

BRÄN

NSK

ADO

R

BIHÅLEINFLAMM

ATION, ISCHIAS

AFTOR MUNSÅR BÖLDER ACNE SVÅRLÄKTA SÅR OSGOOD-SCHLATTER-KNÄ

MEDICINSK LASERLINDRAR OCH LÄKER!

vid idrotts- och andra skador, spänning, smärta och inflam-mation i t.ex.leder, muskler, hud, slemhinnor och bihålor

Laserbehandling ✽ Sjukvårdsservice

Hälsovårdare, sjukskötare. Tel. 040-565 1290 Höijersv. 6, Ekenäs

ÄVENHEMBESÖK

Beställ läkaren hem till dig.

www.doctagon.

Doctagons hemläkare gör hembesök

i huvudstadsregionen alla dagar

kl 8-23. Ring 010 633 8585 och

beställ läkaren hem till dig.

Vi talar alla svenska.

Hemläkaren

Vi erbjuder även Hemvård.

FÖRENINGSNYTT

Äldre människor faller omkull oftare och råkar också ut för allvarligare skador mera än yngre personer. Eftersom vi äldre blir allt flera leder det till större behov av vård och rehabilitering, för att inte tala om det personliga obehag och lidande som kan bli en otrevlig följd av att falla och slå sig.

Följden av att allt flera får skador vid fallolyckor blir ökade kostnader för samhället, vilket borde leda till åtgärder att förhindra fallolyckor och deras följder, men undersökningar visar att det, igen en gång, inte leder till att tillräckligt satsa på förebyg-gande åtgärder.Alla erkänner att det är bättre att förhindra skador än att sköta dem, men ändå är det så svårt att få fram en helhjärtad satsning på prevention.

För den enskilda åldringen som skadar sig kan det betyda en total förändring, och oftast en för-sämring, av livsmöjligheterna. Ett liv i eget hem kan förändras till vård på institution och ibland kan fallolyckor förkorta livet självt.

Naturligtvis finns det exempel på att man lyckats införa åtgärder som förhindrar fallolyckor hos äldre. Ofta sker det, som med andra olyckor, att man gör det efter en olycka, men då kan man ju åtminstone hoppas på att förhindra ett nytt ödesdigert fall.

Vad kan man då göra?Att bibehålla rörelseförmågan, balansen och

muskelstyrkan så bra och så länge som möjligt är viktigt. Det betyder att så mycket som möjligt och så länge som möjligt röra sig på egna ben både ute och inne. Lårmusklerna och ryggen försvagas

snabbt om vi inte är i rörelse och då påverkas också balansen. Konditionsgymnastik är bra i lämpliga portioner.

Kontroll och justering av medicineringen behövs många gånger om användaren börjar röra sig ostadigt, bli sömning eller orolig. För den som bor hemma, och kanske har dålig syn, kan det bli nödvändigt med förändringar i möblering, trap-por, badrumsinredning o.a. för att minska risken för kollisioner eller halkningsolyckor. Stöd av olika slag är ofta nödvändiga både ute och inne.

Det borde vara rutin inom åldringsvården att gran-ska hemmet, den egna (träd-)gården eller de vanliga promenadvägarna för möjliga risksituationer och sedan minska eller förhindra farorna. Som i många andra frågor hjälper det redan om man tänker på risken för fallolyckor och med vanligt sunt förnuft sätter sig in i olika möjliga risksituationer och vidtar praktiska åtgärder att förhindra dem. Och tillsammans diskutera också dehär frågorna, kanske på gemensamma promenader.

HÅKAN HELLBERG

Faller – faller ejHÅKANS HÖRNA

16 – GOD TID 7/2010

I Äppelbackens servicecenter träf-fas en Mimosel-grupp regelbundet under Nina Perkléns ledning. Medlemmarna kommer gärna till träffarna där de umgås över en kopp kaffe, diskuterar och leker lekar som förutom att de är roliga stimulerar både minne och fysik. De brukar också minnas olika ordspråk och roliga ramsor som Perklén brukar skriva upp. När jul eller andra högtider närmar sig diskuterar man dem ingående.

– Vi går bakåt i tiden för att komma ihåg hur man firade exem-pelvis för 70 år sedan, berättar Nina Perklén, pensionär och tidigare avdelningsskötare för barnavdel-

En grupp där skratt och lek främjar minnetGenom lättsamma lekar och små gymnas-tiska rörelser tränar medlemmarna i Mimosel- gruppen både hälsan och minnet samtidigt som skrattet klingar i Äppelbackens korridorer.

ningen vid Borgå sjukhus.Namnet Mimosel kommer från

en kombination av orden minne, motion och hörsel.

– De tre sinnena är alla lika viktiga för en människas välmående och stimulans av hjärnan, säger Perklén.

Ord som varit tabuAtt prata om minnesträning och om demenssjukdomar har länge varit tabu. Demens är något som de flesta är litet rädda för och man skjuter gärna undan samtalsämnet i stället för att diskutera och söka hjälp om eventuella symptom visar sig.

Brita Lindroos har inte några större problem med minnet men kommer gärna till gruppen för att få umgås i goda vänners lag.

– Nu har man börjat förstå att äldre behöver stimulans för att hjärnan skall hänga med. Det lönar sig att gå på de minnestester kom-munens hälsovård erbjuder.

En mycket viktig faktor i min-nesträningen är den sociala gemen-skapen. Perklén konstaterar att ingen mår bra av att sitta ensam hemma och se på tv. I stället skall man ta vara på alla tillfällen att träffa andra och komma ihåg att re-gelbundet motionera på ett sådant sätt den egna hälsan tillåter.

Det märks att deltagarna i Borg-ågruppen är glada över att träffas. Skrattet är aldrig långt borta när de sätter igång med den inledande uppgiften. Den är att kasta en boll till varandra och före det komma ihåg att säga vem man är och till vem man kastar bollen. Leken blir snart svårare i och med att man skall stiga upp innan man säger namnet och komma ihåg att vänta

tills personen man kastar till också hinner stå upp.

Svårt att komma ihåg alla moment

– Man undrar hur den här leken kan vara så svår, men vi beter oss på samma sätt som när man var liten. ”Håsar” och slänger iväg bollen innan den andra har hunnit stiga upp, utbrister Nina Perklén andfådd mitt i leken.

Det är ändå bra att ha barnasin-net i behåll och ta motgångar med ett skratt. För roligt, det har hela gruppen oberoende om namnet blir rätt eller fel.

Aktuella ämnen och diskus-sion om dem är en viktig del av Mimosel-verksamhetem. Den här gången är mobiltelefoner aktuella och Nina säger att det åtminstone finns en fördel med dem. Man rör sig ofta när man pratar i dem och sitter inte stilla som förr. Det

negativa kan vara att de alltid är försvunna om man inte förvarar dem på samma plats hela tiden. Ordning och reda med saker som hela tiden förvaras på samma plats är bra både för minnet och för det egna välbefinnandet. Då slipper man ju att hela tiden leta efter försvunna saker.

– Det kan också vara en trygghet att ha med sig telefonen hela tiden, påpekar Brita Lindroos.

En trivselgrupp för medlemmarna– Vår Mimosel-grupp är en triv-selgrupp och vi kommer hit för att ha trevligt i stället för att sitta ensamma hemma, säger hon.

Även Else-Maj Lindholm trivs i gruppen. Hon brukar ta vara på de råd Nina ger under träffarna. Ett av råden är att komma ihåg att stiga upp och trampa omkring några steg var femtonde minut,

Stämningen är på topp i Mimosel-gruppen som träffas i Äppelbackens servicecenter i Borgå

GOD TID 7/2010 – 17

En grupp där skratt och lek främjar minnetnär man sitter i soffan och ser på ett teveprogram.

– Jag har problem med benen och stiger upp för att gymnastisera med regelbundna mellanrum. Då är det bra att komma ihåg rörel-serna härifrån, säger hon.

Nina Perklén hoppas på att pen-sionärer i dag skulle kunna glömma Jantelagens krav på att man inte får tycka att man är något speciellt.

– Jag uppmanar människor att tro på sig själva och sin förmåga. Man skall också komma ihåg att det aldrig är för sent att lära sig nya tekniker för att stärka minnet. Men vi måste också kunna skratta åt oss själva och framför allt tänka på att alla behövs i samhället.

Hon uppmanar alla som inte har

möjlighet att delta i en Mimosel-grupp att träna hemma med små medel. Mimosel-verksamheten ordnas i Folkhälsans regi och in-formation om övriga grupper kan fås via Folkhälsan.

Memorera rim och ramsor– Hemma kan man till exempel försöka komma ihåg rim och ramsor. Det gör vi också här i gruppen. Dessutom är det bra att ha ordning och reda på sina saker och alltid förvara som nycklar och

mobiltelefon på samma plats om man inte bär dem med sig.

Människor i alla åldrar har ib-land minnesluckor och glömmer saker och ting. När man är yngre så skrattar man bort det men som äldre känns det i stället otrevligt och pinsamt. Många gånger blir äldre personer generade alldeles i onödan. Om man verkligen upple-ver att man har problem skall man kontakta hälsovården i stället för att gå hemma och oroa sig.

Text och foto MARIT BJöRKBACKA

Gruppledaren Nina Perklén trivs med sin roll och drar med sig gruppdelta-garna i glada lekar.

Else-Maj Lindholm kastar iväg bollen och berättat att hon i sitt hemliv försöker ta tillvara råden hon får under gruppträffarna.

18 – GOD TID 7/2010

FINLANDS LEDANDE PRIVATA ÖGONSJUKHUS

Biljettförsäljningen avslutas 1 h 15 minuter före stängning.

MÅN, ONS, FRE 06:00 - 21:00TIS, TO 08:00 - 22:00LÖR 10:00 - 18:00SÖN 08:00 - 18:00

SIMHALLENÄR ÖPPEN

MÅN, ONS, FRE 06:00 - 09-00 MORGONSIM

Helgdagar ändrar öppethållningstiderna

Vasa NaturkostHovrättsespl. 15, Vasa, tel. 06-317 4493

må–fr 9–18, lö 10–15

SaluhallenVasaespl. 18, Vasa, tel. 06-317 4025

må–to 9–17, fr 9–17.30, lö 10–16

Välkommen!

Vi är i Botniahallen 4 okt.Kom och provsmaka!

Också gel, karameller ochpastiller

KURIREN 5

Aira Samulin är inbiten användare av Bioteekkis Hainrusto + Viher-simpukka:”Det knakar inte i ledernadå jag tar två kapslar om dagen av preparatet, så det gör jag även i fortsättningen.”Pröva du också;hajbrosk stärkeroch grön-mussla smörjer!

Innehåller vik- tiga byggstenar för lederna

Ledernas rörlig- het och spänst ökar

Även för lång- varig användning Försäljning: hälso- och natur-kostaffärer samt -avdelningar

Evighetsmaskin!

Tel. (02) 434 7000 • www.bioteekki.fi

Problem med torr hud?Via oss får du högklassiska Dödahavs-produkter.

Tabita products Ab, Vörågatan 13, 65100 VasaTel: 06-3209 110, tabita@engedi.fi

Natural CareFrom The Dead Sea

NäsibackaMassage

utb. massörVibeke NyholmÖppet: enl. tidsbest.

041-453 6932Mottagning:

Södra Munsalavägen 8Välkomna!

Malax - Korsholm - Vasa med omnejd

Nästa gruppresa 24.10och 21.11

Maria Nyby - Kullman

MUSKEL-, LED-, RYGG- OCHIDROTTSKADEBEHANDLING

Vöråvägen 1266600 Vörå

Handelsespl. 16B65100 Vasa

NAPRAPATHGSM 050-517 8483

Fotzonterapi & ansiktszonterapi

Siv SödöStorgjutovägen 35, 68810 Ytteresse

040 7518 477

Vård & städserviceMona-Lisa Halonen

* Hemstädning * Flyttstädning* Städning av kontor * Fönstertvätt och trappuppgångar * Hemvård och ärenden

Kom ihåg hushållsavdraget 60%!Mona-Lisa Halonen tel. 045-135 1372 Vasa med omnejd

GOD TID 7/2010 – 19

Jakobstads SyncenterStorgatan 15, Jakobstadtel. 06-781 1023fax 06-781 1024

Vörå SyncenterVöråvägen 8, Vöråtel/fax 06-383 3211

Nykarleby SyncenterTopeliusespl. 12, Nykarlebytel 06-722 0770fax 06-722 1572

Malax SyncenterKöpingsvägen 10, Malaxtel/fax 06-365 1171

Bågar fr. 50€

Sundomvägen 49, SundomFörsäljning 010 3207080 Service 050-597 8374

vasa.handitec@netikka.fi

Nu även hjälpmedelsbutik öppet: tis., ons. och tors. kl. 9-17övriga tider enl. överensk. Hjälpmedel för alla behov.

Finns i hälsokostaffärer och vissa apotek, kan dessutom beställas fraktfritt på tel. 06-3436 506 eller www.elexirpharma.fi . Direkt hem i din brevlåda inom 3 vardagar.

Med ålderns rätt har jag känt mig alltmer osmidig och orörlig, säger Mona Broberg, 69 år. Hon blev rekommen-derad att äta Seal sälolja, men var först lite skeptisk. Mona provade ändå säloljan och efter en kort tid kände hon en ökad rörlighet.

Jag kände mig stel och orörligMona hade de senaste åren börjat känna sig alltmer stel och orörlig. – En dag märkte jag att jag hade svårt att få på mig ringarna och att lillfi ngret var i vägen när jag skulle skriva, berättar Mona. – Om jag hade suttit ned en stund brukade jag känna mig stel som en pinne när jag reste mig igen, och jag gick som en pingvin. Då började jag att äta SEAL sälolja och redan efter ca en vecka märkte jag en klar förbättring. – Jag tror att den största anledningen till att jag blev bättre så fort var mängden sälolja. Jag åt 3 kapslar morgon och kväll i början och det var nog det som gjorde att jag fi ck så snabb förbättring.

Mona äter fortfarande Seal säloljaKänslan av att ha svårt att röra sig är numera historia för Mona. – Nu har jag ätit SEAL sälolja i fl era år och under tiden har jag märkt en klar förbättring av rörligheten. Min vardag har blivit lättare och mera positiv. – Nu bara reser jag mig upp och känner mig mjuk och smidig, berättar hon. Det är underbart! – Jag orkar mera och är mycket gladare än förut, säger Mona.

Rörligheten är guld värdDet är inte bara Mona som har känt av förändringen efter att hon började äta SEAL sälolja. Både hennes familj och hennes vänner berättar också att de tycker hon verkar piggare. Själv tycker hon att det är ovärderligt att hon känner sig bättre och att trädgårdsar-betet är lätt och roligt igen. – Det är helt underbart att kunna påta i sin trädgård, säger Mona. Den lyckan är värd så mycket!

Har du frågor om SEAL kontakta: Elexir Pharma AB – Finland telefon 06-3436 506 www.elexirpharma.fiElexir är ett svenskt företag som utvecklar naturliga och ekologiska egenvårdsprodukter för den nordiska marknaden. De högkvalitativa produkterna tillverkas enligt läkemedelsstandard uteslutande i Norden.

Elexir pharma stödjer reumatikerfonden i sverige

Fakta om Seal

Främjar leder och hjärtats funktion.

Sälolja med lättupp-tagliga naturliga Omega-3 fettsyror.

Erbjudande:

Köp nu 2 burkar SEAL – sälolja 100 kapslar och du får 1 burk på köpet (värde 25,00 euro)

Trädgårdsarbetet går som en dans

seal_Mona_208x250.indd 1 2010-09-24 13:36:08

Massör & Medicinsk FotvårdHG Backman

Lövv. 7, Bocentrum, Närpestel. 06-224 1577, även hembesök

NÄRPESFYSIOTERAPI

Jonny Wahlsberg

GSM 050-507 8760

Jäsenliike

VAASANHIUSKLINIKKA

Tappar du håret?Har du problem

med hårbottnen?

Handelsesplanaden 24Ring och boka tid!

Öppet tis-fre kl 10.00-17.00Lö kl 10.00-14.00Tel. 050-5240 709

TEKNISETNELSONS CYKEL & TV

NÄRPES: Närpesvägen 32, tel. 06-2241 450www.tekniset-nelsons.fi

Teknisk data:Hjulstorlek: 31cmBredd: 61cmhöjd: 85-102cmvikt: 17 kgBärbarhet: 130kg

SPARKCYKLAR I OLIKAFÄRGER

3 års garanti, inhemsk

För kvinnligt välmåendeKarpaLact StrongTranbärsextrakt - mjölksyre-bakterier för urinvägarna ochintimområdet.

HälsobodenGågatan, Tel. 06-7236824

JakobstadMå-Tors. 9-17, Fre. 9-18, Lö. 9-14

DAMPERUKER

Eleganta, naturtrogna och lättskötta peruker med hög kvalité.

Gratis broschyrer. Utökat sortiment. Många olika modeller och färgsättningar.

Nu även peruker med äkta hår.

GARANTIPRODUKTERGrevensbäcksg. 10, 852 38 SundsvallTel +46-60-631 11 65 Efter kl. 18.00

garantiprodukter@comhem.sewww.garantiprodukter-ja.se

20 – GOD TID 7/2010

Salutorget 5, KristinestadTel. 06-221 2228

må-fre 9-17lö 9-14

ARGITABS 60 TAB.

* För blodcirkulation* Hjärtat och blodkärlen* Immunförsvaret

29,80€ (36,80€)

MÅ BÄTTREOm Du vill må bättre unna Dig Må Bättre-

behandlingar

Jag hjälper Dig med värk, smärta, spänningar, blockeringar och

avslappning m.m.

• Akupunktur 2000mycket eff ektiv behandling vidolika krämpor, värk, smärtor och luftvägsbesvär m.m.• Taktil stimulering • Energimassage • Reiki-healing• Indisk huvudmassage • Hot Stone massage (varma lavastenar) LISBET NYGÅRDS

Börknäsvägen 206, NärpesTel. 040 825 2342

SALTKRISTALL PIPAen naturlig lindring vid astma, allergi,

KOL och andra luftvägsbesvär

Presentkort, gör även hembesök

VI SKÖTER DINATÄNDER

Vill du också hanya fina tänder?

I så fall är du i gott sällskap.Över en miljon människor ihela världen har fått egnatänder igen med implantat-systemet Brånemark System.Tänder där vi ersatt dennaturliga tandroten medtandimplantat och som bådeser ut och känns som dinaegna tänder. Vi har långerfarenhet och arbetar förkvalitet. Därför har vi valtBrånemark System .Vi utför även sedvanligtandbehandling, tandregle-ring, kronor, broar, proteseroch estetisk tandvård.

R

R

implantatmetoden

Vill du veta mer om Dina möj-ligheter att få egna fasta tänder?

Ring oss tel. 06-312 7114 0400 669 434 Vasaespl. 15A, Vasa Leg.tandläkare Christel Jåfs

Leg.tandläkare, implantolog Alireza Hajitaheri

Tandklinik

NyDenthar öppnat i Stenhaga

TandläkareMårten Nygård

tel. 06-357 7749Glimmergränden 1

Tidsbeställning må-frewww.nydent.fi

Tandläkar-mottagning

NÄRDENTTel. 06-224 3404

Närpes

GUNILLA DAMÉN019-241 2630RådhustorgetEKENÄS

JORMA ALATALOKungsgatan 8, II vån., hiss!EKENÄSTel. 019-246 2670

ANTTI RÄTYTandhygienist Susanna Leino

019-241 2730Stora Kyrkogatan 23, Ekenäs

PIRKKO GRÖNROOSANN HAGLUNDJOHANNA GRÖNHOLMMunhygienistMAIJA SVEGINKöpmansgatan 11, KarisTfn 019-231 033

ULF BÄCKMANTel. 019-342 770

Virkby tandläkarcentralVirkbyv. 18A10.

HAMMASTEKNIIKKA OYTANDTEKNIK ABTIMO NIEMINEN

Högsta kvalitet och pålitlighetmed dagens metoder.SPECIALTANDTEKNIKER- Helproteser, påfyllningar, reparationer- Alla förekommande arbeten inom branschen

Lab. Rådhusgatan 21BMottagn. Vasaespl. 17Tel. (06) 322 6300 www.tendent.com

Tandproteser frånspecialtandteknikerDan Backlund

Salutorget 2A68600 JakobstadTel. (06)724 5220

Längtar du efteravslappning och

välmående?◊ shiatsu

◊ zonterapi◊ aromaterapimassage

◊ reikiFråga även efter andra terapier.

Luontaishoitola Meritähti040-845 4186

Maija-Liisa Niemi, Europa 3, J:stad

Vi har givits två öron som är skapta att fungera tillsammans. Precis som ett öronpar, kommunicerar WIDEX CLEAR™440 -hörapparaterna med varandra. Snabbt, konstant och 100 % trådlöst.

WIDEX CLEAR™440 PASSION -modellen är dessutom världens minsta trådlöst kommunicerande RIC-hörapparat.

EN VÄRLD AV NATURLIGT LJUD 100 % TRÅDLÖSA HÖRHJÄLPMEDEL

WIDEX AKUSTIK AB • NYA BORGÅVÄGEN 698 • 01120 VÄSTERSKOG • tfn. 09-5915200 • e-post MYYNTI@WIDEX.FI

Finfonic Oy • Stationsgatan 1 (Järnvägsstation) • 65100 VASA • tfn. (06) 356 3300

Medicenter • Köpmansgatan 6 • 68600 JAKOBSTAD • tfn. (06) 356 3300

Seinäjoen Kuulopiste • Kalevankatu 25 • 60100 Seinäjoki • tfn. 06-414 4115 och 044 3520474

WIDEX CLEAR™440 -hörapparaterna öppnar en helt ny ljudmiljö för användaren. Tillsammans med Widex trådlösa DEX -hörhjälpmedel kompletteras

upplevelsen ytterligare.

DEX -fjärrkontrollerna låter Dig lyssna trådlöst på TV, musik och använda mobiltelefon genom

våra unika trådlösa lösningar.

GOD TID 7/2010 – 21

Utan något som helst avseende vid märken och modeller förde vi ett allmänt resonemang kring dessa frågor med två reflekterande ”bil-människor”, nämligen Jari Aalto och Ralf Nyman vid Käyttöauto i Vasa. Det som anförs här nedan skall ses som en sammanfattning av de synpunkter som framkom under samtalet.

Att ta sig in och utkan vara krångligtDagens nya bilar, större såväl som mindre, har under årens lopp med tanke på luftmotståndet fått en alltmer aerodynamisk – dvs. strömlinjeformad – utformning. Det har betytt att bilarna blivit allt lägre med konsekvensen att också sitsarna hamnat på lägre plan. I praktiken betyder det, att det för äldre personer med tiden blivit allt

Vid bilköp:Högre modell och automatväxelunderlättar för oss som är äldreOckså för många av oss pensionärer kommer förr eller senare den dag då vi har behov av att skaffa ny bil – dvs. då den gamla är utsliten eller vi av annan or-sak vill förnya oss. Vi köper då en helt ny bil eller kanske en hygglig begagnad.

Finns det då speciella egenskaper hos det nya fordonet som vi äldre med lite styva leder och kanske försvagade ben bör fästa speciellt avseende vid? Svaret är otvetydigt ja – framför allt om vi vill vara en aning förutseende utgående från att vi med åren inte blir yngre och vigare.

svårare att utan besvär ta sig i och ur en modern bil.

Som pensionärer ställer vi väl överlag ungefär samma allmänna krav på en ny bil som alla andra. En sak värd att beakta vid en nyan-skaffning – men som vi kanske inte alltid är medvetna om – är att det av olika bilmärken och modeller också kan finns högre varianter än de som säljs mer eller mindre som standard.

Högre modell kan underlättaMed tanke på att den nya bilen skall användas under många år framöver och att vi var och en av oss gärna vill kunna stiga i och ur utan att behöva krypa, så är det all anledning att fråga och göra sig förtrogen med utbudet! Värt att beakta är att man med lite högre

sittning också har en aning bättre sikt över trafiken.

Farmarvarianterna är ofta något högre än motsvarande sedanmo-deller av samma bil. Ett tredje alternativ kan vara att besluta sig för en paketbil. Både farmare och paketbil ger utrymme för rullstol, ifall det behovet finns.

Prisskillnaden mellan vanlig modell, högre variant av samma bil, farmarmodell eller paketbil är ofta inte så alldeles stor.

Av tre pedalerkan en undvarasVi som kört länge med samma bil och under gångna år kanske inte intresserat oss så mycket för den tekniska utvecklingen, tar kanske som givet att den nya bilen – lik-som den tidigare – skall ha tre pedaler och en växelspak, dvs. vara utrustad med traditionell, manuell växellåda.

Vi är måhända konservativa och tror kanske att en automatväxlad bil drar betydligt mer bränsle, att det där med automatik inte riktigt fungerar och att det säkert är krång-ligt att lära sig köra på ett lite annat sätt än tidigare. Ingenting av detta är riktigt sant!

Verkligheten är att en automat-växlad bil är lättare att köra. Man har bara två pedaler att bekymra sig om – gas och broms. Någon kopp-lingspedal behövs inte, inte heller någon hantering av växelspak.

Automatiken sköter växlingen och därmed på ett ekonomiskt sätt också bränsleförbrukningen.

Enklare och säkraremed automatlådaEfter lite övning blir körningen – inte minst för äldre personer – betydligt säkrare och dessutom skonsammare för fötter och knän i och med att pedalhanteringen minskar.

Alldeles uppenbara fördelar av automatisk växling har man t.ex. när man tvingas stanna i gatukort-ningar eller i någon uppförsbacke.

Man behöver som förare inte be-kymra sig för motorstopp eller för att bilen skall rulla bakåt.

Med tanke på såväl enkelheten som säkerheten i trafiken kan det vid bilbytet vara värt att satsa de 1 500–2 000 euro som en automat-växlad bil kostar mer än motsva-rande med manuell växel! Beslutet är förstås alltid ens eget.

Kanske parkeringsradaroch eventuell assistentDet finns en hel del tilläggsutrust-ning som olika bilar – till viss kost-nad förstås – kan utrustas med. En nyttig sådan för envar och speciellt för oss äldre som är styva i nacken kan vara en s.k. parkeringsradar.

Den utrustningen – styrd av en sensor – går i korthet ut på att föraren varnas med ljudsignal när man framme eller baktill kommer för nära ett föremål eller en annan bil. Varningssignalen tilltar i styrka ju närmare man kommer.

Radarn kan kompletteras med en s.k. assistent. Med den utrust-ningen kan du t.ex. göra fickpar-kering i en rad av bilar utan att du själv behöver röra vid ratten. Automatiken sköter om att bilen sätts på rätt plats utan mankemang! För parkeringsradar/assistent får man betala 500–1 000 euro.

Ljuskägla åt rätt hållUtgående från att vi äldre med åren inte börjar se bättre utan

snarare tvärtom, må utan närmare förklaringar nämnas att det som tilläggsutrustning också finns sofis-tikerade belysningssystem som ger mer ljus och dessutom har finessen att lamporna lyser i den riktning du vrider ratten i kurvorna. Om det låter intressant, så räkna då med ca 900 euro.

Om du som pensionär vid anskaffning av ny bil vill satsa på något av det som nämnts här ovan, så är det förstås du själv som har avgörandet. I vilket fall som helst kan det vara bra att veta eller ta reda på vad allt som finns.

Något som äldre bilköpare i allmänhet inte visat sig vilja ha är instrumentpaneler som ser ut som cockpitar i flygplan. I stället före-drar man allmänt enkel, klar och tydlig gruppering av knappar och andra reglage, som dessutom inte skall vara onödigt många.

Text och foto ROGER LIND

Det finns en del egenskaper som äldre kunder gärna kan fästa speci-ellt avseende vid när de står i beråd att skaffa ny bil. Det kom vi fram till vid resonemang med de här två representanterna för Käyttöauto i Vasa – Jari Aalto och Ralf Nyman.

Äldre bilförare är i allmänhet inte intres-serade av krångliga instrumentpaneler utan föredrar enkel och överskådlig placering av knappar och andra reglage, som dessutom inte skall vara onödigt många. Det har Jari Aalto erfarit i sin egen-skap av bilförsäljare.

Parkeringsradarn styrs med hjälp av sensorer placerade på olika håll runt bilden, förklarar Jari Aalto. Med hjälp av den ges varningssignal när man kommer för nära något hinder. Komplet-teras radarn med en s.k. assistent kan man dessutom göra problem-fri fickparkering utan att man själv behöver röra ratten.

22 – GOD TID 7/2010

ÖPPET:vard. 9.00-18.00

050-554 9171

Bilreparationer- alla märkenBosch testutrustning

J-E Backull,Lotlaxv. 398, 66600 Vörå

EKENÄSKråkholmen 019-246 2950Vardagar 8.00 - 17.00

Bernt Degerlund

BilreparationK. AHLROTH

Karis, Malmkulla019-230 878

Må-to 8-18, fre 8-17

06-3222 111 06-3222 11106-3178 174

BilskolaAutokoulu TREXO

019-230 717 Karis - Karjaa

040-516 3707Daniel SarinHammargränd 467100 Karleby

Expert på bilens el,bränsle och motorModern testutrustningför bilens datastyrningService & reparationer

Kb DRIVE IN Ky Industriv., J:stadtfn (06) 723 1561

Läcker kylaren?Är kylaren trasig? Kom till oss, vi fixar den.Vi reparerar eller byter block i vanliga kylare och också i kylare med plasttank.

Vänd Er med förtroende till oss.

Vi har över 30 års erfarenhet.

���������������������

Rostskydds-behandling,Vaxning

Åsbackavägen 164, 68810 Ytteresse, tfn: 06 789 8500måndag - fredag kl. 08.00 - 17.00 YTTERESSE

FRÅN KROCK-SKADADE BILAR

Begagnade bildelar!

www.

eriks

sons

.�

Välkommen!

I vårt stora lager � nns välfyllda hyllor med tusentals nya och begagnade

reservdelar från de � esta bilmärken.

BEGAGNADE BILDELAR FR.

METALL OCH ÅTERVINNINGHENRIK KANGAS

KRONOBYInköp av skrot (även bilaroch jordbruksmaskiner).Försäljning av bruksjärn.

Brett urval!henrik@hkmetall.net

050-590 5332

VReparation av automatväxellådor

Åsbackavägen 567, 68500 KronobyE-mail: jmmlindh@gmail.com

JakobstadsKrockreparation❍ Krockreparationer och måleriarbeten❍Robot-rikt- bänk❍CAR-O-LINER elektroniskt mätaggregat

Industrivägen 5, 68660 Jakobstadtfn (06) 723 5267fax (06) 723 5275

Lohjan Autola OyVästanbyvägen 1, Ekenäs

www.lohjanautola.fi Tel. 019-2210210

www.rinta-jouppi.comMejerigatan 15, Vasa tfn 06-3193700

Pålitlig service och reparationav lätta och tunga fordon

Kristinestadsgatan 32, 64100 Kristinestad(06) 221 3010 Fax (06) 221 3014. Bärgningsservice 0400 563 855

• Tidsbestämd service• Reservdelsservice• Feldiagnoser• Luftkonditionerings- service

• 4-hjulsinställningar• Krockreparationer och bilmålningar• Bärgningsservice 24 h• Vindrutebyten

Då kunden är nöjd är också vi nöjda!

Kristiinank 00 Kristiinankaupunki,

Asiak

GOD TID 7/2010 – 23

Karis servicepunkt:Returvägen 20, 10300 KarisTel. 020 781 7600 öppet: må – fre 7.30 – 16

Genom att återvinna minskar du betydligt uppkomsten av avfall samt sparar natur och energi. Ta reda på: www.kuusakoski.fi

Vi återvinner utan kostnad: metallskrot, ackumulatorer, bilar,däck, konsumenters el- och elektronikutrustning.

Ring oss, vi avhämtar din skrotbil samt sköter om avregistreringen.

Vi har även nya stålprodukter till salu.

Är spåret ditt eller inte?

Återvinn! I Kuusakoskis fotspår är världen grönare!

R. Kyheröinen 040-752 5312, J. Granvik 0400 397 121

KARLEBY • JAKOBSTAD • YLIVIESKAPermosvängen, Jakobstad (06) 723 4777Välkommen!

Bytesbilar på nätet:

www.nystedt.fi

Fråga efter vår förmånliga finansiering!

Bilhuset för Dig

och Din familj!

HOS OSS FÅR DU

BONUS

020-780 7330 Bilförsäljning 020-780 7340 Service

Tfn: 0400-902 111

lördagar 8.30-16.00

Vi finns på nedre plan.

bilbältet?Visste du det här om

Vid en kollision blir både personer och varor mångdubbelt tyngre.

skyddar speciellt vid låga hastigheter

till stor nytta för seniorer som har skör kropp

den som färdas utan bilbälte i baksätet är också en fara för framsätets passagerare

www.tra�kskyddet.�

TRAFIKSKYDDET

Essos och Mobils oljor

Vaxning för hand, damm-sugning och rengöring inuti!

AB SERVICE BJON OYKronoby, Tfn 06 834 5058

• Oljebyte • Balansering• Däck • Snabbtvätt

- Däck till veteranfordon- Besiktningstjänster- Kamremsbyten

- Däckbyten- Balansering- Hjulinställningar

Service och reparationer av: personbilar, lastbilar, truckar m.m.Vi säljer även: Shell oljor, NOKIAN däck m.m.

Ring för mer

INFO!

Industriv. 4, 68500 Kronoby Tfn (06)8345 227Jonas 050-5814880 Carl-Oskar 050-5845 237

Öppet: vard. 10-17, lö 10-14www.wbauto.fi

Ring eller kom tfn. 06-835 9333Intill Sale, Nedervetil

AC-SERVICEKentNIELSEN-proukter

BILSERVICEAntilavägen 39 - Kristinestad

tel. 0400-260 935www.steffesbilservice.com

steffesbilservice@gmail.com

Steffes

År 2009 inträffade 6 414 vägtra-fikolyckor som ledde till person-skador. I olyckorna omkom 279 personer och 8 057 skadades. Antalet omkomna var 65 färre än år 2008. Antalet olyckor med personskada och antalet skadade var också färre än tidigare.

Jämfört med år 2008 minskade antalet trafikdöda klart i juli och under oktober–november. Antalet döda minskade med 15 personer under juli och med 38 under oktober–november jämfört med motsvarande period året innan.

Antalet döda i mötesolyckor var som lägst under hela 2000-talet.

Antalet omkomna var 76, vilket är 16 färre än år 2008. Antalet döda i avkörningsolyckor mins-kade med tio. År 2009 var antalet döda 100.

Ingen storolyckaUnder år 2009 inträffade inte en enda storolycka (minst fyra föro-lyckade).

Den goda säkerhetsutveck-lingen bland fotgängare fortsatte. Antalet döda minskade med 23. Den goda utvecklingen har pågått sedan början av 2000-talet.

Sett till åldersgrupp minskade antalet omkomna i trafiken mest

bland äldre personer (över 64 år). Antalet omkomna var 69, vilket är 24 färre än år 2008. Antalet omkomna över 64-åringar mins-kade med tio och över 74-åringar med 14.

Antalet omkomna barn i väg-trafiken minskade jämfört med år 2008. I trafiken omkom sex barn, dvs. två färre än år 2008.

Antalet omkomna ungdomar i vägtrafiken var nästan oförändrat. I trafiken omkom 74 ungdomar (15.24-åringar), dvs. två färre än år 2008. Var fjärde som dog i väg-trafiken var ung.

TRAFIKSKYDDET

Antalet omkomna i trafiken minskade mest bland äldreJämfört med året innan minskade enligt Trafikskyddet antalet omkomna i trafi-ken mest bland äldre år 2009.

24 – GOD TID 7/2010

PARTOURSPargas

0440 524911partours@parnet.fi

HÄLSO / SPA RESA

TERVIS PÄRNU7-13.11 449 €

BUSS-BÅT-HELPENSION-LÄKARBESÖK 6 DAGARS

BEHANDLINGSPAKET.

RUTT: PARGAS-KIMITO-EKENÄS-KARIS- O.S.V.

TERVIS HAR SERVICEOCKSÅ PÅ SVENSKA.

FRÅGA OM JUL OCH/ELLER NYÅR

23.12-1.1 ELLER 27.12-1.1

Långö Mat och Kalasservice

06-8340100, 050-5315682 lango.matokalas@anvianet.fi

RASEBORG-opisto Raseborgsinstitutet

Inkvartering/Majoituspalvelut Konferensservice/Kokouspalvelut

Bastur/Saunat Tillställningar/Juhlatilaisuudet Glöm inte företagets lillajulfest !

Muista myös yrityksesi pikkujoulut !

Försäljning / Myyntipalvelu 010 770 3741 / raseborg@jhl.fi

Lähdelammentie 155Källträskvägen 155 FI-10300 KARJAA/KARIS

*Julfester * Bröllop019-276 6890

Besökvår hemsida

www.nordcenter.comTag kontaktravintola@nordcenter.com

Vitsippsgatan 2, FIN 10600 Ekenäs

Åk buss med

Vi skräddarsyrhälsoresan

Peter SöderqvistVasa

0500-162 120

touring.partner@kolumbus.fi

Spavecka på Fra Mare i Hapsal 14-20.11

Operett i Tallinn 25-26.11

Romeo och Julia - Stockholm 28-30.1

Julmarknadskryssning till Stockholm 29.11-1.12

Resor Pris / person

om inget annat nämns

www.frimanresor.fi

019-248 1004Fax 019-248 7058

info@frimanresor.fi

Kontorstid: må - fre kl. 8 - 17

Registrerad researrangör KUVI 3050/00/MjMv

Anneli Hofer är reseledare. Helpension och 2-3 behandlingar dagligen. Egen buss med hela resan. Vi gör även en utflykt under veckan i Hapsal. Pris: 480,-

Läderlappen av Johann Strauss. Anneli Hofer är reseledare. I priset ingår biljett till Estonia teatern, båtresorna inkl måltider ombord, middag före föreställningen, logi på hotell L'Ermitage. Bussen med hela resan. Pris: 255,-

Musikalen baserar sig på Shakespears klassiska pjäs men med ny modern dialog och med musik som alla känner igen. På scenen bl.a. Måns Zelmerlöf och Lisette Paglar. Anneli Hofer är reseledare, bussen med hela resan. Pris: 265,-

Följ med på årets julmarknadskryssning till Stockholm med Viking Line. Vi besöker bl.a. julmarknaden i Steninge Slott. Anneli Hofer är reseledare. Pris bekräftas inom kort.

www.ot-resor.fiTel. 06-318 4000

OT-resorOT-resor

KuV

i 36

03/0

0/M

jMv,

SM

AL

2149

5

EuropaBerlin –

Europas New YorkBerlin –

Europas New YorkBerlin har likt Rom någon gångvarit på allas läppar. Kom medoch se en av närhistoriens medomtumlande storstäder. Passapå att besök någon av Berlins100 julmarknader!Resa 4-11.12

Estland Må bra på Spa – Pärnu Må bra på Spa – PärnuResor 13-20.11 och 4-11.12

Tallinn – hotellresaTallinn – hotellresaResor 22-24.10, 5-7.11och 4-6.12

Välkommenatt fira din julfestvid Solhaga medmat, bastu och

bubbelbad. Platsför ca 60 personer.

Punsarvägen, Ytteressetfn 050-375 4220,

050-596 3355www.solhaga.fi

Kokbok för små hushållJoan Granskog har skrivit en kokbok för små hushåll. Kokboken innehåller över hundra recept avsedda för en, två eller tre personer. Boken är försedd med många praktiska vinkar om vad som är bra att ha hemma och nya livsmedel som man kanske inte har prövat.

Kokboken säljs för 15 euro. Porto tillkommer, För närmare information kontakta Åsa Laukonlinna, tel. 020 7288810 eller e-post asa.laukonlinna@spfpension.fi.

GOD TID 7/2010 – 25

FÖRENINGSNYTT

Efter övernattning i Uleåborg gjordes ett uppehåll hos julgubben i Rovaniemi. Äkäslompolo var det huvudsakliga målet och här möttes vi av Ekenäsbördiga hotellägaren Toivo Qvist. Här uppe var en fin ruska och onsdagen gjorde vi en tur till Kittilä och Reidar Särestönie-mis barndomshem.

Guiden berättade att Reidar Särestöniemi redan som barn haft klart för sig att han skulle bli konstnär, han gick bara fyra år i skola, han skrev ett brev till en konstprofessor där han ut-tryckte sin önskan att få komma till Helsingfors och studera, vilket beviljades. Han satte mycket höga pris på sina tavlor och folk tänkte då att han måste vara mycket känd. Han köpte själv blommor till sin vernissage och skrev berömda personers namn som avsändare. President Urho Kekkonen var en av hans goda vänner och besökte honom ofta i Kittilä. Hans galleri har många fina tavlor. Man växlar utställning två gånger per år och nu har Didrichsens konstmuseum i Helsingfors som bäst en utställning av honom.

Särestöniemi levde 1925–1981 och hans konstsamling omfattar ca femhundra verk.

Efter Kittilä gick resan till Levi med otroliga fjällstugor och massor med turister.

Tillbaka i Äkäslompolo avnjöt en äkta lappländsk middag.

Följande dag åkte vi till Enon-tekis med fin mark/trädruska och mycket renar. Muonio fick ett besök. Hjältegraven här är speciell med 91 stupade, många av dem var mycket unga pojkar. I Muonio är

Västnylänningar i LapplandPensionärer från Tenala i väster till Kyrkslätt i öster deltog SPF Västny-lands ruskaresa i mitten av september.

det kyrkan som är kvar från kriget, det övriga är uppbyggt på nytt.

Hemma igen kunde den som önskade bada bastu och hoppa i badtunnan, (alla kvällar bjöds på bastu). Några valde att vandra under de här dagarna. Här finns härliga vandringsleder och på vin-tern fina skidspår.

Tretusen kopparHemresan gick via Pentik i Posio med sitt unika kaffekoppsmuseum med 3 000 koppar. Här startade Pentik sin tillverkning och har sedan vuxit till det de är idag.

Vi kunde även konstatera att Ruka vuxit alltför mycket. I Kuu-samo övernattade vi och här kunde den som ville dansa till Mikko Mäkeläinen och Myrskylyhty. I Sordavala besöktes den gamla trä-kyrkan från 1689,den är Finlands bäst bevarade orörda träkyrka från 1600-talet.

Här förrättas många vigslar sommartid. Kyrkan har varken uppvärmningsmöjligheter eller elektricitet. Altartavlan Heliga Nattvarden är målad av Petter Berg-ström 1739.

Koli med sin fina utsikt besöktes

varefter färden gick till Heinävesi och Valamo kloster. Söndag mor-gon guidade kocken Petri oss. I den gamla kyrkan berättade han om ikonerna där som kommit från gamla Valamo i Ladoga. Här har klostret verkat i 70 år de hade firat sitt jubileum första veckan i september.

Guiden berättade om ritualerna i den grekisk ortodoxa kyrkan och om verksamheten. Lintula nunne-kloster som är mycket anspråkslö-sare kunde vi enbart se utifrån.

I Varkaus blev det en överrask-ning, ett besök i mekaniska mu-sikmuseet. Där finns självspelande musikinstrument, bl.a mekaniska pianon, positiv, orkestrioner och speldosor från 1850-talet ända till våra dagar. Museet har 400 instrument.

Sent söndag kväll var vi åter hemma med många trevliga min-nen och vackra bilder från ett färg-sprakande Lappland och många nya trevliga vänner. 45 personer deltog i resan med Ralf Wikström som chaufför och Catharina Hin-drén som reseledare.

Text CH

Foto SVEN JOHANSSON

Lappland i höstskrud

Två glada pensionärer på ruskaresa, Louise Grönmark och Runa Sundström.

Skärgårdsbåten Espoo I plockade upp passagerarna vid Nokkala brygga i Mattby och vid Svinö-sund i Sommarö. Esbo stad stod för båtfärden för pensionärerna och Esbovikens klubb hade skött de praktiska arrangemangen för utflykten.

Det var ett glatt gäng på sextio personer som åkte iväg. Solen sken och havet glittrade. Några regnmoln skymtade vid horisonten, men de oroade inte oss, som blivit vana vid att ha fint väder på våra Herröutflykter.

Väl framme på Herrö kom väg-kosten snabbt fram. Kaffetanden värkte och i väntan på att grillen skulle bli klar smakade det med kaffe och förfriskningar. På Herrö finns ett utsiktstorn med magnifik utsikt över öar och skär och öppna havet ända till horisonten. Bengt Roth från Kyrkobyklubben ledde vand-ringsturen över Herrö till tornet för de som var intresserade. Georg Kyander från Gröndalsklubben såg till att inga eftersläntrare blev kvar. Under tiden skötte några raska gos-

Esbopensionärer på skärgårdsutflyktI augusti företog esbopensionärerna sin traditionella sen-sommarutflykt till Stora Herrö, en av Esbo stads frilufts-holmar.

sar om att grillen kom igång.På Herrö finns en trevlig strand-

bastu. Den var varm redan då vi kom fram. Snart var den i flitig användning. Några modiga vågade ta sig ett dopp i havet. Svalt men skönt fick vi höra, vi som satt på stranden och såg på.

Efter bastubad och korvgrill-ning spelades det Mölkky, som vi hade med oss. Reportern har inga uppgifter om vem som vann.

De som inte vandrade, badade eller spelade, valde att sitta ute på klipporna och njuta av trevligt sällskap och den fina dagen. En lätt kort regnskur störde inte. Stämningen var överlag uppslup-pen och god.

Småningom blev det dags för avfärd. Det glada gänget klev ombord, upplivade av besöket på Herrö. Båten stävade tryggt hem mot fastlandet.

Detta är en tradition att värna om, tyckte alla som var med.

Text och foto VIRPI RENHOLM

Esbovikens pensionärsklubb

Stämningen var uppsluppen och god och en lätt regnskur stöde inte.

Några modiga vågade ta sig ett dopp i havet.

26 – GOD TID 7/2010

Om vårt behov av skönhet, om kon-stens helande inverkan, om konst och vardag handlar en föreläsnings-serie i Pargas i oktober, fyra tisdagar i följd. Föreläsarna är konstprofes-sorn Ossian Lindberg om Kan bildkonst och arkitektur göra oss friskare?. konstvetaren Jenny Wiik om Förförd av bilder, filosofen och bildkonstnären Göran Torrkulla om Vårt behov av skönhet, bild-konstnären Kristina Isaksson om Mellan konst och vardag.

Serien är ett gemensamt projekt för Pargas Svenska Pensionärer,

Senioruniversitetet vid Åbo Aka-demi och Medborgarinstitutet. Samarbetet inleddes 2007, då Pian Åkerlund vid ÅA läste om den ak-tiva pensionärsföreningen i Pargas och tog kontakt med vår dåva-rande ordförande Stina Engblom-Colliander. Resultatet blev en serie föreläsningar ”Vardagsjuridik” som blev mycket uppskattad. Det är nu tredje gången som ett motsvarande projekt ordnas, nu runt ett aktuellt tema: Konstens terapeutiska inver-kan på oss alla.

Föreläsningarna hålls i Famil-

jehuset Ankaret, dvs det som en gång var Lilla Malms skola, nu helt renoverat och trivsamt. Adressen är Urnlundsvägen 4. Tidpunkten är kl. 13 – 15 med början tisdagen den 5 oktober och det hela fortsätter sedan varje tisdag i oktober kl. 13.

En avgift på 5 euro uppbärs per gång. Den som har MBI:s aktivkort behöver inte betala.

Föreläsningarna är öppna för alla intresserade. Man behöver varken vara pensionär eller anmäld i MBI för att komma med.

CHRISTINA LÅNGBACKA

Föreläsningsserie om konst i Pargas

FÖRENINGSNYTT

Vi åkte längs stamväg 51 över bron vid Stensvik, där gränsposteringen var placerad, mot Degerby. Vägen följer i huvudsak den medeltida Kungsvägen som förenade Åbo och Viborg och på vilken både kungar och kejsare färdats, och enligt guiden Margareta Hägg t.o.m. elefanter.

Vi besökte en av de många ka-nonbunkrar som ryssarna byggde och sprängde sönder i slutet av 1955. Kanonerna var vända mot söder där tyskarna tänktes anfalla.

Vi åkte förbi Kyrkslätt kyrka vilken ryssarna använde som of-ficersmäss och förrådshus.

Hemlig resa till PorkalaparentesenTotalt 98 medlemmar i Borgå svenska pensionärsförening företog de sep-tember en intressant tidsresa bakåt till åren 1944–1956 då Sovjetunionen härskade över delar av Kyrkslätt, Sjun-deå och Ingå och Degerby kommuner

Vid Fanjunkars stannade vi upp. Här bodde Aleksis Kivi med sin Charlotta Lönnqvist under åren 1864–1871 och där han skrev bl.a. Sju Bröder. Ryssarna förstörde huset eller tog det med sig i delar till Sovjet.

Ryssarna byggde två flygfält inom området. Friggesbyfältet finns inte längre medan det lilla fältet i Degerby finns kvar; vi såg tre små plan parkerade där.

Ryssarna byggde många idrotts-planer och reste äreportar. En finns kvar, en blå metallkonstruktion mitt ute i skogen. Hägg berättade om en finne som av misstag hamnat in på ryssarnas område och häkta-

des och låstes in i en källare. Där upptäckte han att han var i sitt eget hus! Fångvaktarna blev vänligare då han bjöd på konjak som han gömt i huset!

En höjdpunkt var Museet De-gerby Igor med f.d. kommungår-den i Degerby, där guiden Lena Se-lén bl.a. berättade om tågtrafiken genom Porkalaområdet. I början

Vecka efter vecka upplevde vi i år en rekordvarm sommar och tan-ken på att åka ut till havs kändes svalkande. När dagen för utfärden till Bågaskär i Ingå skärgård när-made sig följde vi extra noga med väderleksrapporten och det såg litet spännande ut, för just till tisdagen den 24 augusti utlovades regn och blåst. Visst var det litet osäkert med var gränsen för ovädret skulle vara och visst fick vi veta att vi brukar ha tur med vädret, men i alla fall. Alla hade försett sig med rejäl oväders-utrustning, men verkligen, turen höll i sig. Vi fick några droppar regn på oss någonstans på vägen ut och det gungade litet och det kändes litet ostadigt när vi gick i land för den första anhalten, Café Jakobshamn, för pontonbryggan rörde på sig en aning, man tog gärna stöd av kompisen bredvid – vi fick liksom lite äventyr med på färden, men inte så det störde.

Efter bussfärden från Helsing-fors steg vi alltså ombord på en motorbåt i Ingå småbåtshamn och första anhalten var Jakobshamn, där vi åt lunch under uppsluppet umgänge. Därefter gick färden till yttre skärgården och Sjöräddnings-sällskapets Bågaskär. Det kanske kändes en aning bakvänt att börja med lunch och först därefter bese det egentliga utfärdsmålet, men det berodde på att Sjöräddnings-sällskapet inte har någon anställd

Pensionärer till havsMunksnejdens pensionärer besökte Sjöräddningssällska-pets Bågaskär.

som är på plats som kan ta hand om vanliga besökare dagtid mitt i veckan. Det är fråga om frivillig-verksamhet. Under den livligaste båtsäsongen står man i operativ beredskap dygnet runt. Men främst är Bågaskär verksamhetscenter avsett för Sjöräddningssällskapets egen kursverksamhet. Här hålls årligen kurser av 20 olika slag för ca 400 frivilliga sjöräddare från hela Finland.

Verksamhetscentret är nytt och fint, invigt i maj 2009. Den moderna utrustningen och även läget anses ge helt tillräckliga utmaningar för utbildningen av sjöräddare. På kurserna jobbas det hårt från morgon till kväll, inkvartering finns för 28 personer. Det fick vi oss berättat i den ljusa matsalen med stora glasväggar. Efter övningarna till havs och till lands kan kursdeltagarna varva ner i bastuavdelningen med öppen spis och inbjudande fåtöljer. Vi klättrade också högst upp i tornet och såg ut över havet med kikare eller utan. Några förstod sig bättre på sjökorten än andra.

Båttrafiken ökar och farten till-tar. Sjöräddningssällskapets utryck-ningar har ökat med 40 procent sedan början av 2000-talet. Vi var imponerade av vad vi fick veta och se. Det var en lyckad utfärd.

Text REA HOLMBERG

Foto CLARA VON BONSDORFF

Bågaskär är centrum för Sjöräddningssällskapets kursverksamhet.

måste tågen köra via Hyvinge (sju timmar) men en finsk minister föreslog att fönstren skulle täckas med luckor. Ryska ministern väg-rade först, inte kunde man forsla folk som boskap! Själv hade han deporterat tusentals människor till Sibirien i godsvagnar! Men luckorna kom och de lyftes för i Bobäck och togs bort i Täkter. Finlands längsta tunnel.

Selén berättade också om par-tisaner i Baltikum som skrämde ryssarna så att de inte försökte en ockupation av Finland. I museet finns föremål från ryska tiden, bl.a. en skylt från en tågvagn.

Guiden Berndt Gottberg avslö-jade att Sovjet återlämnade Porkala för att de inte hade råd att hålla det.

30 000 mänskors underhåll blev dyrt. Disciplinen bland beväringar-na var svag. Sergeanterna steg inte ens upp ur sängarna. Därtill kom förstås den militära teknologin som ändrade all strategi.

Sovjet hade två BB:n på områ-det och där föddes troligen flera tusen barn. Många av dem har i nutid kommit som turister för se sin födelseort.

Sjundby slott är en pärla, nämnt redan 1417. Bland ägarna nämns Jakob Henriksson Hästesko och Henrik Klasson Tott och från år 1698 släkten Adlercreutz. Gården innehas alltjämt av ättlingar till släkten på kvinnolinjen och nuva-rande ägaren Margareta Segersven guidade oss genom slottet. I stora salen består golvet (från 1723) av 12 meter långa plankor från vägg till vägg. Ryssarna förstörde eller målade över målningar och ornament.

Helen Scherfbeck vistades där som barn och ung och målade mycket där. Anne Ingman spelade framgångsrikt Helene, iklädd den tidens dräkt.

Sista sevärdheten var det privata klostret Pokrova som betyder jung-fru Marias Beskydd. Fastigheten inköptes av Kyrkslätt kommun 1996 och kyrkan invigdes av Met-ropoliten Leo år 2001. Kyrksalen är vacker med många ikoner.

– Är du nöjd med resan?– Mycket nöjd, jag fick se nya

trakter och det är spännande med hemligheter, säger Eivor Karlsson som nu debuterade. Ritva och Adi Karmi instämde.

Det var den femte hemliga resan ordnad av Bengt Anderberg. Vi tackar honom för ypperliga ar-rangemang!

GöRAN STRENGELL

Rester av rysk bunker. Ryssarna förstörde alla mer eller mindre 1955.

Anne Ingman spelade Helene Scherfbeck vilken som ung bodde mycket på Sjundby slott.

F.d. kommungården i Degerby kommun, idag Museet Igor.

GOD TID 7/2010 – 27

FÖRENINGSNYTTVi passerade Hästnässunds bro, som öppnade sig för oss samt Emsalö bro. Båten är byggd 1912 och kan ta max. 220 passagerare. Den är en charmig kontrast till moderna båtar.

Vädret var det bästa tänkbara, lite sol, inget regn och ingen blåst. Vi njöt av det vackra landskapet och det vackra vädret.

I Borgå mötte oss guiden Kaj Ståhlström. Innan vi steg i bus-sen berättade han om staden och dess broar samt om sommarpro-menaden vid ån. Därpå följde rundtur i empirestadsdelen med bl.a. krigarbyn, stadshuset, Rune-bergs hem samt gamla kungsvägen i gamla stan. Gamla stan i Borgå är unik med ringlande gator och oregelbundet utformade gator från medeltiden. Rundturen gick förbi Näse gård, Näsestenen och begravningsplatsen med Rune-bergs grav.

Vi såg Borgbacken, som har gett staden dess namn. Vyn från

Sensommarresa till Borgå västra stranden över domkyrkan, strandbodarna och gamla bron är enastående.

Den nya trästaden på västra åstranden påminner om bebyggel-sen i Gamla stan. Mannerheimga-tan delar Borgå i empirestadsdelen och Gamla stan. Rundturen slutade vid domkyrkan och kyrkotorget, som omges av domkapitlet och Biskopsgården, biskopens tjäns-tebostad. Domkyrkan är från 1450-talet. Kyrkan återinvigdes i november 2008 efter mordbranden 2006.

Efter besök i Brunbergs fabriks-butik och rundvandring i Gamla stan styrde vi kosan mot Ingå. Resan gick snabbt tack vare ett lot-teri som Marie-Louise och Bengt Högström ordnat.Vinsterna hade donerats av företag i Ingå.

Chaufför Roland Lundström avtackades for den lyckade resan och nöjda resenärer ser fram mot nästa resa.

DF

Fyrtioåtta pensionärer från Ingå Pensionärsförening åkte till Helsingfors den 3 augusti där m/s J.L.Runeberg väntade vid Slottskajen. Det blev en resa genom den vackra ny-ländska skärgården.

Ingåpensionärerna går iland i Borgå.

Här är sommaren också förbi – den årstid som ju för Ålands viktigaste ”industri”, turistnäringen är så viktig. Sommaren var här i likhet med alla andra finlandssvenska trakter varm, men torr. Antagligen ännu torrare än på fasta landet.

Det borde ju ha gynnat turistsäsongen men då jag kontaktade Ålands Turist-information så var svaret – de officiella siffrorna får vi fram först vid årsskiftet. I dagens tidning fick jag ändå några siffror som berättar att övernattningssiffrorna på de 17 åländska hotellen var större än i fjol, speciellt i augusti. Det totala antalet övernattningarna på de åländska hotellen var i augusti 30 647. Enligt min mening en imponerande siffra.

Övernattningarna från Finland ökade med 6 procent medan de svenska mins-kade med drygt en procent jämfört med samma period i fjol. Av de övernattande var 49 procent från Finland och närmare 38 procent från Sverige. Och ändå är det så mycket lättare och billigare att komma från Sverige.

Fotboll är en verkligt stor idrott på ”fredens öar”. IFK Mariehamn är ett ligalag som redan i flera år har spelat i ligan. Men nu hotas av nedflyttning. Men ännu vågar jag hoppas trots att lagets bägge ”på topp spelande” Mikko Paatelainen och Sasha Anttilainen är skadade och inte mera kan spela i år.

Damlaget Åland United fjolårets fin-ländska mästare får bara kämpa om brons i år. I går kväll mötte laget i Women´s Champion League regerande mästarlaget FFC Turbine Potsdam, som de senaste åren hela tiden har varit klart bäst i Eu-ropa. United var chanslöst och förlorade med 9–0.

Glädjande nog för United var att hela 1 553 betalande åskådare följde med matchen.

”Äppelåland”. Jag tror att många pensionä-

rer har läst Sally Salminens bok Katrina. Vi hade den i vårt hem och jag läste den som 12-åring. Äppel och äppelträd spelar en roll i boken.

I dag har äppelodlingen på Åland en mycket större roll än då. Visste du att ca 60 procent av de inhemska äppel som kommer ut i handeln kommer från Åland? Vi har redan i några år köpt våra äppel av Kökarbon Peder Blomsterlund, som alltid finns på plats på den s.k. Skördemarknaden i Jomala. Skördemarknaden är stor och på-går i två-tre dagar och får tusentals besökare både från fasta landet och Sverige.

Unikt champagnefynd på ÅlandVärldens med största sannolikhet äldsta champagne har hittats i ett vrak i åländska vatten. Och den smakar inte precis som en kallsup havsvatten.

– Jag finner knappt ord. Alla dofter hade samlats till en helhet. Det var mycket mogenfrukt, toner av gula russin och mycket tobaksarom, säger vinexperten Ella Grüssner Cromwell- Morgan.

Det är den åländska dykaren Christian Ekström som hittade champagnen. Dy-karlaget hade en känsla av att skeppet var från 1700-talet. Vraket låg på 55 meters djup. Det har sjunkit längs en gammal handelsled

Drycken undersöks på ett franskt labo-ratorium. Där utreds bl.a. om det ärt fråga om äkta champagne. Om det är det kan flaskorna vara värda oerhört mycket.

Ella Grüssner Cromwell-Morgan var en av de första som fick smaka på rekordcham-pagnen. Hon var i det närmaste lyrisk efter några huttar

– Hela känslan och upplevelsen är svår att t beskriva. Jag finner faktiskt knappt ord att beskriva den. Det vars å udda, så märkligt, att sitta här hemma på Kvarnbo gästhem när Christer gled in med flaskan. Man behövde knappat komma i närhet av flaskan innan man kände all arom, sa hon till pressen.

Nu skall landskapsregeringen avgöra vad som händer med champagnen. En-ligt åländsk lag är vrak äldre än 100 år en fornlämning som tillhör landskapet Åland. Kostnaderna för bärgningen blir höga. Siffror som 70 000–80 000 € har synts i pressen.

Men målsättningen med champag-nefyndet är att skapa större intresse och inkomster för Åland.

Så här säger vicelantrådet och kultur-ministern Britt Lundberg:

– Vi har ett kulturhistoriskt fynd som gömmer hemligheter om vår historia, en skatt som kan bli värdefull för Åland. Vi har en fantastisk möjlighet att med krea-tivitet och visioner skapa spänning, öka värdet och ta tillvara fyndet så att det för lång tid framåt genererar inkomster för Åland och ett ökat intresse för vårt örike ute i världen.

Nyset som är Mariehamns pensionärsför-enings medlemstidning, som gratis delas ut till alla medlemmar avslutar i oktober serien om Ålands 16 kommuner. Vi bör-jade med hemkommunen Mariehamn och sedan har övriga kommit i bokstavsföljd. I går besökte undertecknad och min bättre hälft ”sista” kommunen nämligen Vårdö med ca 450 invånare. Jag ville kalla Vårdö till Ålands ”kulturkommun”. Här föddes Otto Andersson, professor i musikveten-skap och folkdiktsforskning vid Åbo Aka-demi 1926-46, dess rektor 1929–36.

Här bodde och verkade Anni Blomqvist på Simskäla där hon föddes 1909. Här dog hon den 26 juni 1990. Hennes mest kända och mycket uppskattade böcker är de fem böckerna om Stormskärs-Maja. Roman-serien är en utvecklingshistoria om Maja och henens hårda liv. Maken Valter och två söner Tommy & Bengt omkom på havet. I dag är Anni Blomqvists hem ett museum, som har besökts av MPF.

Vårdös tredje författare är Sally Salmi-nen (1906–1976). Hon föddes i Vargata by

som den åttonde i en skara på tolv syskon. Hon for till Stockholm och därifrån till New York där hon arbetade som hembi-träde (”domestic worker”) i sex år. Under de sista två åren började hon skriva på fri-tiden. Holger Schildts förlag utlyste 1936 en romantävling. Sally Salminen skickade in sitt manuskript Katrina. Manuskriptet vann och med ett slag var Sally Salminen en firad författare.

Boken togs emot med blandade käns-lor på Vårdö där det ansågs att Salminen gått hårt åt de lokala makthavarna. Hon stämplades t.o.m. som ”röd”. Men boken blev en stor internationell

succé, som översattes till ett tjugotal språk.

Undertecknad har läst den tre gånger med lika stor behållning.

Hon gifte sig 1940 med den danska konstnären Johannes Dührkopf och var därefter bosatt i Danmark. Här arbetade hon tillsammans med sin man för mot-ståndsrörelsen.

Sally Salminen skrev många böcker och nådde också framgångar bl.a. med ”Prins Efflam”.

Men för undertecknad är Katrina Vår-döflickans Sally Salminens ”mästarbok”.

MPF:s mångsidiga verksamheter med un-deravdelningar och sektioner har kommit normalt i gång. Två månadsträffar visar att i dag har tyngdpunkten från dessa tidigare så centrala träffar flyttas till verksamheter som ex bowling, boule och naturligtvis resor.

Till våra många (ca 940) medlemmar har en enkät sänts ut om MPF:s förhål-lande till SPF. I enkäten berättar styrelsen om hur bra SPF bevakar pensionärernas intressen i fråga om vård, omsorg, vårt svenska språk (mycket viktigt på Åland) och om förbundets goda kontakter till riksdag, regering, näringsliv. Förbundet jobbar för oss äldre – på svenska!

RAINER JOHANSSON

Från Ålands horisont

28 – GOD TID 7/2010

med Thomas Lundin och svensk dansmusik med Leo Luoto & Poptops

Pris: 39 €/person. I priset ingår julbuffet med måltidsdrycker. Hytt mot tilläggsavgift Kom ihåg pass eller identitetskort av nytt slag! Begränsat antal platser Anmälningar: Friman Resor, tfn 019-2481004.

Danskryssning

med Viking XPRS onsdagen den 24 november Helsingfors–Tallinn–Helsingfors. Avgår 11:30, ankomst 20:30

Foto: Cata Portin

“Om du vill kan du trygga förmånerna hos den växande skaran pensionärer”

Svenska pensionärsförbundet r.f. tar emot gåvor,donationer och testamenten.

Enligt lagen om överlåtelseskatt 1996/931 är gåvor,donationer och testamenten till institutionerskattefria både för mottagaren och givaren.

Kontakta Svenska pensionärsförbundet r.f:s verksamhetsledare Veronica Fellman,tfn 050-409 7489 eller 020 7288810

Matseminarium med

”Smördoktorn” Annika Dahlqvist från Sverige,känd som förespråkare av LCHF-kosten – få kolhydrater och mycket naturligt fett

Fredag 22.10 kl. 18.30–21.00Villa Lande, Engelsbyvägen 8, Kimito

Anm. senast 15.10 till Mona Lehtonen, 020 728 8816 (mona.lehtonen@spfpension.fi) eller Pippi Brander, tfn 044 557 7209, e-post: aboland.martha@mebb.net. Mer information på http://www.aboland.martha.fiAvgift för seminariet är 15 €, men 10 € för medlem i SPF eller Martha.

Arr. Åbolands sv. Marthadistrikt och Svenska pensionärsförbundet samt Svenska Studiecentralen

VÄLKOMMEN!

i Helsingfors, ett servicehus föräldre. Nu börjar vi renovera fa-saderna. Vi har planer och bygg-lov men inte ännu pengar för attändra yttertrappan till ramp, ochhoppas på ditt stöd (konto: Aktia405500-1119887). Mia Löflund(050-439 1665) berättar gärnamera om stiftelsen, Björn Sund-qvist (010 617 8202) om huset ochJohanna Börman-Långström (0500-924 948) om boendet. Se ocksåvår nya hemsida

Hedvig Sofiahemmet

www.hedvigsofiahemmet.fi

PENTAGODet mest framgångsrika svenska sällskapsspelet någonsin

PENTAGO är ett roligt strategispel, lika enkelt som raffinerat.

Den som först får fem i rad vinner. Men, när du lägger en kula, ska du först vrida någon av spelets fyra spelbrickor. Det är en större utmaning att få fem i rad än man först kunde tro.

PENTAGO-spelet har en smart Easy Turn mekanisk design som gör att brickorna inte kan falla av.

PENTAGO-spelet har varken åldersgräns eller språkbarrier.

PENTAGO-spelet är god hjärngymnastik och rekommenderas som familjespel.

En utmärkt sommargåva på stugan eller i båten.

Gå gärna in på hemsidan www.pentago-online.com, och spela mot datorn, så ger det en uppfattning om hur man bygger upp en strategi för att få fem i rad och vinna.

Priset på spelet är 30 euro.Beställ spelet från SPF-kansliet, 020 72 88810 eller på nätet, www.spfpension.fi/medlemmar/blanketter.

Folkhälsans auditorium, Topeliusgatan 20, Helsingfors

Deltagaravgift 15 € , inkluderar lunch med kaffe

Hälsa, välbefinnande och livsglädje hör starkt ihop. Konst- och musikupplevel-ser kan, då de berör människan, ge kraft och vila, men också nya perspektiv på livet. Dagens föreläsare vill lyfta fram ordets, konstens och musikens betydelse för vår livsglädje.

Program11.00 Välkommen! Therese Kronqvist Ju mer vi är tillsammans …, Ole Norrback11.25 Ord till glädje, Björn Vikström12.15 Lunch med kaffe13.30 Konst till glädje, Leif Jakobsson14.20 ”Armsträckare”, Malin Grönros14.30 Musik till glädje, Ann-Kristin Schevelew15.30 Tack för idag! Majlis Kvist

Deltagaravgift 15 € inklud. lunch med kaffe (betalas på plats)Bindande anmälan 1.9 - 24.9 kl. 14-17 till Valborg Louhisto, gsm045-341 5040, valborg@louhisto.fi

Livsglädje till hälsa7.10.2010 kl. 11–15.30

GOD TID 7/2010 – 29

SUDOKU Lösningen finns på följande sida.

OPTIKER

(Kyrkslätts Köpcenter) 09-298 1927

Saloviusvägen 3

Kungsg. 8, EkenäsTfn 019-246 2949

Köpmansg. 4, KarisTfn 019-230 161

Fullständig glasögonserviceÖgonläkartjänster

BESTÄLLNINGSBUSSAR

CHARTERBUS

R. LundströmTel. 09-221 4471 www.lundstrom.fiTuristbussar 16-50 pers.

6 3 94 1

8 3 71 3 6

9 7 31 2 6

4 72 7 4 5 18 3 2 4

BeställningstrafikAb J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisatel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

Optisk specialaffär

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

Hedra minnet av din kära.Genom att använda Can-cerstiftelsens adresser eller genom en minnesgåva stöder du inhemsk cancerforskning.

Adresser erhålles från vår butik i Helsingfors (Lilla Robertsgatan 9) och från tex. olika varuhus och bokhandlar.

Kontakta oss:tel. (09) 1353 3256lahjoitukset@cancer.fiwww.cancer.fi

JURISTBYRÅBERNDT HOLMSTRÖM

Tidsbeställning:0440 471 235Centralgatan 79, 10300 Karis

JURIDISKA TJÄNSTER

Visst har många gnolat på visan ”Those were the days” i den svenska versionen framförd av Anita Lindblom.

Ibland suddas gränserna, om det nu finns några gränser, ut mellan gången tid och nutid. Det har sagts att ett sekel är ett vingslag i tidens flykt. Och, vad är då ett halvsekel? Ett andetag, kändes det för en grupp ”evigt unga” som i höstas firade minnet av studentdimis-sionen för femtio år sedan.

Upphovet till firandet ”med Borgå mått” var en annons i God Tid som erbjöd ett för-månligt rekreationspaket på ett badhotell en anrik herrgård vid havet. Solveig och Liisa, som redan under skoltiden hörde till de tongivande i klassen nappade på erbjudandet efter att ha fått de forna klasskamraternas godkännande. Alla som har försökt ordna jubileer av olika slag vet vilka svårigheter man har att tampas med då det gäller att få reda på efternamnen som under årens lopp för mångas del har växlat än hit och än dit för att kanske i vissa fall återgå till de ursprungliga namnen.

Så nalkades dagarna för 50-årsjubileet. Innan rekreationspaketet hade det bestämts att avfärden till den forna skolan, då ASL eller Andra Svenska Lyceum, numera Åshöjdens grundskola, skulle ske med beställd buss från Kiasma i Helsingfors.

Återseendet med de gamla klasskamraterna

blev varmt och innerligt ungefär som när våra väger skildes för 50 år sedan.

På skolgården blev det uppställning för fotografering. Rektor Ellinor Hellman fann sig plötsligt i rollen som fotograf assisterad av studieledaren Sonja Andersson. Följande etapp var matsalen för intagandet av skol-lunch. Några lyckades tappa bort sig i skolkor-ridorerna. En tidsresa var det att under skolse-kreterare Dolores Olins ledning bese skolan och inte minst vårt abiturientrum högst uppe i skolan med utsikt över Borgbacken. Rektor Ellinor bjöd oss in till sin klass för att ta del av hennes undervisning i svenska och ett projektarbete. Vi konstaterade att eleverna var pigga och vetgiriga och därtill var vi smickrade över att de felbedömde vår ålder.

Så gick färden vidare. Rekreationspaketet häg-rade. Ljudet i minibussen var öronbedövande och skrattsalvorna avlöste varandra under muntra kommentarer under devisen ”minns du”. Ja, visst kom man ihåg och vissa episoder hade man saligen glömt vilket kanske var lika så bra. Innan supén tittade vi på gulnande bilder och omtummade urklipp. Då, för 50 år sedan, hade Hufvudstadsbladet uppmärk-sammat vår dimission med en stor artikel. Att vår skola nådde över nyhetströskeln berodde på att vår rektor Bertel Hedström blev pensionerad i likhet med rektor Karin Allardt Ekelund från Laguska skolan. ”Två

rektorer fick mest rosor” var rubriken för Hbl: s artikel illustrerad med bägge rektorerna och så vår studentklass inför mösspåläggningen med omnämnande av klassens primus, Lars Backström, med ett medeltal på 9,36.

Men, så till det intressanta … Vad rör sig samtalen om när man träffas till ett 50-års jubileum? Andra har sagt det. Och nu fick jag belägg för det ytterligare en gång. Inte handlar det om karriärerna. Det är ovidkommande vad de forna klasskamraterna har arbetat med och hur högt de har klättrat på karriärstegen. Det är som om ekorrhjulet skulle ha slutat snurrat. Kvar finns människorna – Solveig, Hilding, Benita, Lars, Helena, Siv, Antti, Göran, Anne-Maj, Rauno, Liisa och Raimo, bakom maskerna. Och det är just det som är det fina i kråksången. Det handlar om ”Rötter och vingar” som det står på omslaget för den senaste årsberättelsen för Åshöjdens grundskola.

BENITA AHLNÄS

Ja, det var då, min vän

Ja, det var då min vän, en gång för länge sen.En härlig tid som verkade stå still.Ja, vi var unga då, vi ville sjunga då,vi ville dansa, höra livet till …

Abiturientklassen i ASL 1960. SKOLFOTO

Benita Ahlnäs är bibliotekarie, frilansjournalist

och auktoriserad turistguide i Borgå.

30 – GOD TID 7/2010

SUDOKULöSNING

7 1 6 5 8 3 9 4 2

4 3 2 7 1 9 8 6 5

5 9 8 2 4 6 3 1 7

9 7 4 1 3 8 2 5 6

6 8 5 4 9 2 1 7 3

1 2 3 6 5 7 4 8 9

3 4 1 9 6 5 7 2 8

2 6 9 8 7 4 5 3 1

8 5 7 3 2 1 6 9 4

BOKHYLLAN

Vanda till saluav Stefan Lundberg & Staffan Bruun• regi: Sven Sid

Vandarevyn 2010

VANDAVVANDATILL SALU

VVV ddddddd

FÖRESTÄLLNINGAR

lö 2.10. kl. 18:00

ti 5.10. kl. 19:00

lö 9.10. kl. 18:00

ti 12.10. kl. 19:00

lö 16.10. kl. 18:00

sö 17.10. kl. 15:00

sö 17.10. kl. 18:00

ti 19.10. kl. 19:00

ons 20.10. kl. 19:00

ti 26.10. kl. 19:00

lö 30.10. kl. 18:00

Premiär lördag 2.10.2010 kl. 18:00 • Helsinggård, Dickursby

Biljetter 15 euro • bokningar tfn 050 432 8888 / Katja • info@vaihelsinge.fi • www.vaihelsinge.fi

Från hösten 1939 till våren 1945 upplevde Finland över fem år av krigstillstånd under mycket varierande omständigheter – från vinterkrig och mellanfred, anfalls-krig och ställningskrig till det ryska storanfallet och fördrivandet av de tyska trupperna.

De föränderliga förhållandena vid fronterna skildras i ett mäktigt verk, Vårt liv vid fronten. Miljöer och vardag, sammanställt av Göran Westerlund för Helsingfors Svens-ka Krigsveteraner rf. Westerlund definierar själv sin uppgift såhär:

”Detta försöker jag beskriva med det mest autentiska material som står till buds: våra frontkam-raters egna bilder av livet i strids-ställningarna och på patrullstigar, i korsur och kantiner.”

Det är ett imponerande verk ba-serat på 926 bilder från krigstidens olika skeden.

Det fotograferades flitigt vid fronten, för att bevara minnen eller tjäna en slant på kopior till kamra-ter. Bilderna togs hem, samlades i album eller skoaskar – och glömdes bort för årtionden framåt.

Helsingfors Svenska Krigs-veteraner kom omkring millen-nieskiftet på tanken att efterlysa

de här fotografierna, som på ett helt annat sätt än krigshistoriska standardverk dokumenterar krigets miljöer och vardag. Styrelsen väd-jade till föreningens medlemmar och resultatet blev en samling på över 3000 fotografier.

Medel för kopiering och re-digering samlades in och 2008 anförtroddes Göran Westerlund uppgiften att gallra och sortera bil-derna, utarbeta text och forma en helhet av det enorma materialet.

Det är alltså främst krigslivets vardag som skildras. Luckor finns av naturliga skäl: ”I stridssituatio-ner, under artillerikoncentrationer eller då det på något annat sätt var stökigt hade vi faktiskt annat att göra än att springa omkring med en kamera i högsta hugg”, skriver Westerlund.

Ett viktigt undantag är en hand-full bilder som Harry Järv tog un-der sina patrullfärder. Och luckor från t.ex. Tali-Ihantalastriderna har Westerlund kompenserat med bilder från försvarsmakten och kartskisser.

Det heter att en bild säger mer än tusen ord. Med 926 bilder, kort och kärnfullt kommenterade, blir intrycket överväldigande. För

senare generationer är det här en gripande inblick i våra frontsol-daters och lottors insats då det begav sig.

Tyvärr har verket av ekonomiska skäl inte kunnat ges ut i bokform för den öppna marknaden. Mate-rialet finns i form av ett kompen-dium som Helsingfors Svenska Krigsveteraner kostnadsfritt ställer till forskares och andra intresserade personers förfogande. Föreningens kansli finns på Bangatan 1 bA 6, tfn 09-6224090 tisdagar och torsdagar kl. 10–13.

MAJ-BRITT PARO

Vardag vid fronteni unik bildsamling

På pärmen gjord av Björn Munster-hjelm visas de huvudsakliga strids-områdena under vinterkriget. Röda arméns framryckning till Salpaus-selkä, Lahtis och Helsingfors och i norr till Kajana och Uleåborg skulle leda till en total ockupation av Fin-land.

– Man behöver bara säga ett his-toriskt intressant ord så pratar jag på i 45 minuter, sade Anna Lena Bengelsdorff intervjuad i God Tid för ett år sedan. Då hade hon gett ut sin första samling Hbl-kåserier i bokform, Funderingar. Nu är nästa samling klar, Mera funderingar.Arbetslivet som lärare har Anna Lena lämnat bakom sig, men vil-jan att sprida kunskap och främja kontakten mellan generationerna är alltjämt en hjärtesak för henne. Historia, samhällslära, national-ekonomi och lantbruk – det är en sällsynt bred skala hennes under-visning täcker. Och det syns i hen-nes livsnära texter ”om skola och barnbarn, om äldre anförvanter, om djur och natur, om historiska skeenden, politiska förvecklingar och tillvarons besynnerligheter” såsom hon själv definierar sin kå-serisamling.

Dagboken i Hbl har haft sig-naturen Bengelsdorff i sitt ”kå-sörstall” i drygt tio år. Nittiosex av de närmare femhundra kåserierna ingick i den första samlingen och läsarna ropade omedelbart på mer. I den nya boken har vi nittioåtta funderingar att glädja oss åt, några av dem nyskrivna.

Anna Lena Bengelsdorffs värld har sitt centrum på hemgården Kila i Bromarf, där hon ägnar sig

åt ekologiskt jordbruk och bo-skapsskötsel. Samtidigt är hennes värld gränslös, både i tid och rum. Hon kombinerar en allomfattande vetgirighet med en gedigen allmän-bildning, och formulerar sig med varm humor och kritisk skärpa. Alltmedan barnbarnen och deras lilla värld är en ständig källa till glädje och förundran.

MAJ-BRITT PARO

Anna Lena Bengelsdorff:Mera funderingarFörlaget Kila Bok 2010

Mera funderingarav Bengelsdorff

Pärmen på Mera funderingar är en stämningsfull bild av barnbarns-lek i Kilavattnen, design Alexander Bengelsdorff.

God Tid som taltidningFörbundet ger ut sin medlemstidning God Tid som taltidning. Tidningen God Tid, som utkommer med nio nummer per år, ingår i medlemsavgiften och därför är det avgiftsfritt att beställa tidningen antingen på papper eller som taltidning. Om du önskar en separat tidning i taltidningsform kostar den 10 euro.

Taltidning är en tidskrift för dig som har nedsatt syn. Tidningarna utkommer på en 80 minuter lång cd-skiva. Det är en vanlig musik-cd-skiva som du kan lyssna på i din cd-spelare, din dator eller din daisy-spelare.

För prenumeration och information vänligen kontakta Tina Dunderfelt på Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf, e-post tina.dunderfelt@fss.fi, telefon 09-6962 3010.

Högskolestiftelsen i Österbotten mottarDONATIONER OCH TESTAMENTENför sitt arbete att stöda svensk högskoleverksamhet i Österbotten.Hjälp vid uppgörande av testamenten och donationsbrev.Tag kontakt med VD Håkan Anttila,tel. 0500-362 348 Vasaesplanaden 16, Vasa

SPARA UPPVÄRMNINGS KOSTNADER MED-Mitsubishi luftvärmepumpar, nu med 5årshelgaranti. Högeffektiva solfångar paket.Europa tillverkade Hybrid och normalavarmvattentankar.Kvalitativa Styrsystem för varmvatten.mm.

GOD TID 7/2010 – 31

Lösningen postas till God Tids redaktion senast den 22 oktober 2010. Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset.

Namn: ......................................................................

Adress: .....................................................................

..................................................................................

Vinnare i krysset i nr 6/2010Ragnar Backström, KotkaBengt Eklund, HelsingforsSonja Nikander, LovisaHåkan Sjö, JakobstadMary Smolsky, EsboVi fick in 212 krysslösningar, grattis till alla fem vinnare!

A N A D R A B A T TK O L M E O L I S K TI V A R T H U R G A UV A N Ä R A B O N BT R A V E R S L I D A

N U B B T A N I G H E TA S P A R S I

S A T R A P N A L L AA L T O N A I K E KS L A N K I G A V E CM Ä S S F O R M A D E

H Ö F T R A D A A VT U R A R A S E T

E N S A R G A Ö R A RA I N U O V A L A R EE R E M I T I S K T TR U T B O R R A T S J A N G T I LA T E A F O M O G N A D N I T A

K R O K O D I L E RS A M L Ä N G S T

S O R L SA V S I K T E R N AS T Ö V E L P A RA L L O A S S E T

O D L A L I T AK N I P Ä R A R

O S A K A V I P PL

32 – GOD TID 7/2010

GOD TID

utkommer nästa gång den 5 november.

Material till nummer 8/2010 bör finnas på redaktionen senast den 22 oktober.

Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda.

Utgivningstidtabell för resten av 2010

Utgivningsdag Deadline

Nr 8 5.11 22.10

Nr 9 10.12 26.11

Preliminär utgivningstidtabell 2011

Nr 1 21.1 7.1

Nr 2 25.2 11.2

Välkommen! Tidsbokningar tfn 010 247 100*

Ett allt mångsidigare Aktia - till din tjänst

*från fast linje 0,08 €/samtal + 0,06 €/min., från mobiltelefon 0,08 €/samtal + 0,17 €/min.

bank • försäkringar • fastighetsförmedling

www.aktia.fi

�����������������������

�������������������������� ��������� ��� �������������������� ������������������

����� ­���

���� �����

����������������������

���������������� ������������������

��������������������������������������������������������

�� ���������������������������������������������������� ����������

1140,-852,-

615,-

169,-

567,-

Sittriktiga “Assens”

Seniorernas favorit

Höstrean harbörjat!

FriskvårdsmässaFöreläsningarVälmåendebarometerJumpagrupperMotion och idrott för specialgrupperServering

En fartfylld dag med program för seniorer, specialgrupper, anhöriga, vårdpersonal och andra intresserade.

Buss-

transporter:

Följ annonse-

ringen

SENIORERNAS FRISKVÅRDSDAGmed motion och mässa

i Botniahallen måndag 4.10.2010 kl. 10–17

FRITT

INTRÄDE!