Godtagbara skäl i målvaktsbestämmelsen i aktiebolagslagen

Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Kandidatuppsats i affärsrätt, 15 hp | Affärsjuridiska programmet

Vårterminen 2021 |LIU-IEI-FIL-G--21/02561--SE

Godtagbara skäl i målvaktsbestämmelsen i aktiebolagslagen The unauthorized board membership in the Swedish Companies Act Wilma Woode Handledare: Hanna Almlöf Bedömare: Anders Holm Examinator: Britta Behrendt Jonsson

Linköpings universitet

SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se

I

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att bidra till ökad förståelse för vad målvaktsförbudet innebär och i

vilka situationer godtagbara skäl kan anses föreligga i enlighet med 8 kap. 12 § ABL samt vad

som kan utgöra sådana skäl. Vidare ämnas att undersöka lagregelns verkliga funktion genom

att granska och analysera hur målvaktsförbudet tar sig uttryck i svensk domstol. Detta för att

bidra till ökad förståelse för utseendet och användandet av målvakter i praktiken samt vilken

eller vilka påföljder som kan tillkomma den som utser alternativt agerar målvakt, i enlighet med

sanktionerna som beskrivs i 30 kap. 1 § 3 st. ABL.

För att uppfylla syftet utreds, de lege lata, den gällande rätten med avseende på innebörden av

målvaktsförbudet som föreskrivs i aktiebolagslagen (2005:551) samt vad undantagsrekvisitet

om godtagbara skäl innefattar. Detta kompletteras med en rättsfallsstudie som omfattar alla

hovrättsdomar mellan år 2013 och 2020, vilken kartlägger hur målvaktsförfarandet uttrycks i

praktiken. Resultatet av studien visar att målvaktsförbudet innebär att en fysisk person inte får

tillsättas vid en bolagsledande roll om denne inte har för avsikt att ta del av aktiebolagets

verksamhet, förutsatt att godtagbara skäl inte föreligger. Vidare framkommer att den som agerar

målvakt kan utses av annan eller utse sig själv. För att ett straff skall kunna utdömas krävs dock

att målvakten avser dölja bolagets faktiska företrädare, vilken besitter den reella makten.

Undantagsrekvisitet om godtagbara skäl beskrivs föreligga när bolagsledande roll tilldelas

person i fåmansbolag i syfte att uppfylla aktiebolagets formella krav, dock skall förfarandet inte

vara ämnat att dölja personen som utgör aktiebolagets verkliga huvudman.

Rättsfallsstudien uppvisar att det i praktiken förekommer olika relationer mellan målvakten och

den som utser målvakten. Vanligast förekommande är att vänner och bekanta agerar målvakt.

Därutöver framkom att andra sanktioner än de som föreskrivs i 30 kap. 1 § ABL aktualiserades,

vanligast förekommande var fängelse och villkorlig dom förenat med dagsböter vilket även

kombinerades med näringsförbud i flera av fallen. Avslutningsvis uppvisas att

målvaktsförfarandet i större utsträckning förekom i verksamheter relaterade till byggbranschen.

II

Innehållsförteckning 1 Inledning ................................................................................................................................ 1

1.1 Bakgrund och problematisering ................................................................................... 1

1.2 Syfte ................................................................................................................................. 3

1.3 Problemformulering ....................................................................................................... 3

1.4 Metodologiska val och källmaterial .............................................................................. 3

1.5 Avgränsning .................................................................................................................... 6

1.6 Disposition ....................................................................................................................... 7

2 Målvaktsförbudet uttryckt i rättskällorna ......................................................................... 8

2.1 Aktiebolaget och dess utformning ................................................................................ 8

2.1.1 Aktiebolaget som associationsform .......................................................................... 8

2.1.2 Aktiebolagets styrelse och utformning ...................................................................... 9

2.2 Målvaktsförfarandet .................................................................................................... 10

2.2.1 Målvakten och dess motiv ....................................................................................... 10

2.2.2 Målvakten som person ............................................................................................ 11

2.2.3 Målvaktens ansvar och styrelsens möjlighet att delegera ansvar ............................ 12

2.2.4 Påföljder vid brott mot målvaktsförbudet ............................................................... 13

2.3 Målvaktsförbudets uppkomst ..................................................................................... 14

2.3.1 Införandet av målvaktsbestämmelserna i ABL ....................................................... 14

2.3.2 Förbudsbestämmelsen beträffande styrelseledamot och styrelsesuppleant ............ 15

2.3.3 Förbudsbestämmelsen beträffande vice- och verkställande direktör ...................... 16

2.4 Registrering av verkliga huvudmän ........................................................................... 16

3 Målvaktsförbudet i praktiken ............................................................................................ 19

3.1 Brott mot aktiebolagslagen .......................................................................................... 19

3.1.1 Brottsmisstankar och brottsbekämpande åtgärder ................................................... 19

3.1.2 Ekonomisk brottslighet inom branscher .................................................................. 19

3.2 Praxis från Hovrätterna 2013-2020 ............................................................................ 20

3.2.1 Hovrättsdomar inkluderade i studien ...................................................................... 20

3.2.2 Förekomsten av godtagbara skäl i praktiken ........................................................... 21

III

3.2.3 Vem som utses till målvakt ..................................................................................... 22

3.2.4 Rättsföljder för agerande i strid med målvaktsbestämmelserna .............................. 24

3.2.5 Branscher som var föremål för brott mot målvaktsförfarandet ............................... 25

4 Målvaktsförbudet i rättskällor och praktik ...................................................................... 27

4.1 Målvaktsförbudets innebörd ....................................................................................... 27

4.2 Godtagbara skäl i målvaktsförbudet .......................................................................... 28

4.2.1 Skäl som anses godtagbara ...................................................................................... 28

4.2.2 Godtagbara skäl i praktiken ..................................................................................... 30

4.3 Att agera målvakt ......................................................................................................... 30

4.4 Rättsföljder vid brott mot målvaktsförfarandet ....................................................... 32

4.5 Branscher där målvakter vanligen förekommer ....................................................... 33

5 Slutsats och avslutande kommentar .................................................................................. 35

6 Referenslista ......................................................................................................................... 37

IV

Förkortningar

ABL Aktiebolagslag (2005:551)

BFL Bokföringslag (1999:1078)

BRB Brottsbalk (1962:700)

dvs. det vill säga

EG Europeiska gemenskapen

FIU Financial Intelligence Unit

LNF Lag (2014:836) om näringsförbud

LRVH Lag (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän

m.m. med mera

Prop. Proposition

SCB Statistiska centralbyrån

SFL Skatteförfarandelag (2011:1244)

s.k. så kallad

SOU Statens offentliga utredningar

st. stycke

1

1 Inledning I kapitlet redogörs för den bakgrund och problematisering som behandlas i uppsatsen. Detta

leder läsaren vidare till studiens syfte och de frågeställningar som senare i uppsatsen skall

besvaras. Slutligen behandlas källmaterial och metodval efterföljt av avgränsningar och

disposition.

1.1 Bakgrund och problematisering I Sverige finns det ett antal allmänna associationsformer, dvs. sammanslutningar av fysiska-

och/eller juridiska personer.1 Associationsformerna kan delas in i två huvudområden,

föreningsrätt och bolagsrätt.2 Bolagsrätten innefattar exempelvis regler om bland annat enkla

bolag och aktiebolag medan föreningsrätten innefattar regler om ekonomiska föreningar samt

ideella föreningar. Med associationsformen aktiebolag kommer flera formella krav enligt lag,

ett exempel på ett sådant formellt krav är att ett aktiebolag alltid skall ha en styrelse bestående

av en eller flera ledamöter i enlighet med 8 kap. 1 § ABL. Uppfylls inte kravet kan aktiebolaget

bli föremål för tvångslikvidation, vilket regleras i 25 kap. 11 § 1 punkten ABL.

Aktiebolagslagen uppställer även krav på att en fysisk person, vilken innehar rollen som

styrelseledamot, förpliktas att utföra de arbetsuppgifter som är förenade med rollen som

ledamot. En styrelseledamot ansvarar bland annat för bolagets organisation samt dess

förvaltning, vilket regleras i 8 kap. 4 § ABL. För att motverka icke-seriöst företagande och

åsidosättande av sådant ansvar finns det i ABL ett s.k. målvaktsförbud, vilket kommer till

uttryck i 8 kap. 12 § ABL. Motsvarande bestämmelse för den verkställande direktören uppställs

i 8 kap. 32 § ABL. Målvaktsförbuden innebär att till bolagsledande roll får inte person utses

som saknar avsikt att ta del av den verksamhet som aktiebolaget bedriver alternativt utföra de

till rollen tillkommande arbetsuppgifterna. För styrelseledamot eller styrelsesuppleanter kan

ändock förfarandet anses som tillåtet, detta förutsatt att rekvisitet i 8 kap. 12 § ABL om

godtagbara skäl är att anse som uppfyllt.

1 Svante Johansson. Svensk associationsrätt i huvuddrag, 12 rev. uppl. Stockholm: Norstedts Juridik, 2018, s. 39 ; Catarina af Sandeberg. Aktiebolagsrätten. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur, 2007, s. 13. 2 Carl Hemström & Magdalena Giertz. Bolagens rättsliga ställning: om enkla bolag, handelsbolag, kommanditbolag och aktiebolag. 10 rev. uppl. Stockholm: Norstedts Juridik, 2013, s. 20.

2

Bestämmelsen om målvaktsförbudet är ämnad att motverka ekonomisk brottslighet, såsom

exempelvis bolagsplundring, vilket kan komma att bli en följd av att s.k. målvakter placeras ut

i verksamheter. Fenomenet med målvakter beskrivs i ABL:s förarbeten som en bakomliggande

problematik för det icke seriösa företagandet.3 Begreppet målvakt tar sikte på en fysisk person

som inträder i en bolagsledande position, som styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande

direktör alternativt vice verkställande direktör, utan avsikt att ta del av det arbete som är förenat

med den aktuella positionen. Inträdet syftar således till att gömma den fysiska person som “står

bakom” målvakten och innehar den reella makten. Fenomenet med målvakter i aktiebolag

förekommer av flera anledningar, exempelvis att personen med den reella makten undgår

ansvar då målvakten utåt sett bär det ansvar som kan uppkomma vid otillåtet agerande eller då

aktiebolaget används som ett brottsverktyg.4

Att genom uppsåt eller grov oaktsamhet utse eller medverka i beslut om att utse en person till

målvakt är förbjudet och förenat med straffsanktioner. Sanktionerna som kan komma att

aktualiseras är böter och fängelse upp till ett års tid i enlighet med bestämmelsen 30 kap. 1 § 3

st. ABL. Även den som åtar sig roll som målvakt kan bli straffad enligt 30 kap. 1 § 3 st. sista

meningen ABL. Detta förutsatt att agerandet syftar till att dölja vem som utövar den faktiska

ledningen av aktiebolaget samt att undantagsrekvisitet om godtagbara skäl i 8 kap. 12 § ABL

inte är att anse som uppfyllt.

Förbudet att utse alternativt att ikläda sig rollen som målvakt i ett aktiebolag finns således i

lagen, ändock regleras i lagtext inte närmare vad som utgör godtagbara skäl. Det kan i sin tur

komma att leda till en viss problematik gällande lagens förutsebarhet. En stats rättssäkerhet5

bygger på ett antal fundamentala rättsprinciper, däribland att förutsebarhetsprincipen skall vara

uppfylld. Förutsebarhetsprincipen innebär att en fysisk person i förhand skall kunna förstå den

rättsliga konsekvensen som ett visst agerande kan föra med sig.6 Det kan således vara av gemene

3 Prop. 2000/01:150 s. 1. 4 Polismyndigheten. Så undviker du att bli styrelsemålvakt. u.å., https://polisen.se/utsatt-for-brott/skydda-dig-motbrott/penningtvatt/styrelsemalvakt/#faktastyrelse, (Hämtad 2021-03-02). 5 Åklagarmyndigheten. Rättssäkerhet. u.å., https://www.aklagare.se/ordlista/r/rattssakerhet/, (Hämtad 2021-05-09). 6 Aleksander Peczenik. Juridikens teori och metod: en introduktion till allmän rättslära. Stockholm: Fritzes Förlag AB, 1995, s. 11.

3

mans intresse att förstå vad som inbegrips i den till viss del diffusa begreppsformuleringen

godtagbara skäl i målvaktsförbudet, 8 kap. 12 § ABL.

1.2 Syfte Syftet med uppsatsen är att bidra till ökad förståelse för vad målvaktsförbudet innebär och i

vilka situationer godtagbara skäl kan anses föreligga i enlighet med 8 kap. 12 § ABL samt vad

som kan utgöra sådana skäl. Vidare ämnas att undersöka lagregelns verkliga funktion genom

att granska och analysera hur målvaktsförbudet tar sig uttryck i svensk domstol. Detta för att

bidra till ökad förståelse för utseendet och användandet av målvakter i praktiken samt vilken

eller vilka påföljder som kan tillkomma den som utser alternativt agerar målvakt, i enlighet med

sanktionerna som beskrivs i 30 kap. 1 § 3 st. ABL.

1.3 Problemformulering För att uppfylla uppsatsens syfte analyseras och besvaras följande frågeställningar:

● Vad innebär målvaktsförbudet och vad anses utgöra godtagbara skäl i aktiebolagslagen

(2005:551) 8 kap. 12 §?

● Hur tar sig målvaktsförbudet uttryck i svensk domstol avseende följande:

o Vilken relation har personerna som agerar samt utser s.k. styrelsemålvakter?

o Vilken eller vilka påföljder utdöms vanligtvis vid brott mot aktiebolagslagens

30 kap. 1 § 3 st.?

o Finns det verksamhetsbranscher som är extra utsatta för brott mot

målvaktsförfarandet?

1.4 Metodologiska val och källmaterial Den utredning som genomförs ämnas att bidra till den diskussion som förs huruvida

målvaktsförbudets omfattning samt sanktioner bör revideras i syfte att motverka den

ekonomiska brottsligheten eller inte. Vidare ämnas att bidra till det rättsvetenskapliga

forskningsfältet genom att belysa ett ämne som tidigare inte berörts i en uppsats på denna nivå.

Uppsatser som behandlar målvaktsförbudet och dess godtagbara skäl har inte påträffats vid

sökning, inte heller har liknande systematiska rättsfallsgenomgångar inom området påträffats.

För att göra dessa bidrag genomförs en utredning där en kombination av rättsdogmatisk och

empirisk metod används, vilket beskrivs och motiveras nedan.

4

Den rättsdogmatiska metoden används i syfte att utreda den gällande rätten beträffande

målvaktsförbudet. Det eftersom metoden är lämplig för att tolka, beskriva och systematisera de

lege lata, dvs. den gällande rätten.7 Rättsdogmatisk metod används genom att allmänt

accepterade rättskällor sammanställs för att klargöra rättsläget och fastställa den gällande

rätten.8 Det innebär således att svar på den första frågeställningen eftersöks i lagstiftning,

lagförarbeten och doktrin. Utredningen i uppsatsen utgår från svensk rätt med ABL i fokus. I

syfte att förstå de lagparagrafer som utgör målvaktsförbudet granskas lagförarbeten till ABL.

Vidare används doktrin, funnen via bland annat databasen JUNO, som utgörs av

lagkommentarer, artiklar och annan juridisk litteratur. Den rättsdogmatiska metoden används

således för att utreda och öka förståelsen för lagstiftarens motiv och precisera lagstiftningens

innehåll.9

Den rättsdogmatiska metoden kan med fördel kompletteras med empiriskt material för att vidga

perspektivet och öka förståelsen för gällande rätt.10 Sandgren menar att den juridiska metoden

har begränsningar vilket öppnar upp för tillämpningen av andra redskap för att komplettera de

mer traditionella juridiska metoderna, ett sådant komplement kan utgöra empiri.11 Inom

rättsvetenskapen benämns allt annat källmaterial än de allmänt vedertagna rättskällorna för just

empiriskt material.12 Det innebär således att det finns motiv att använda empiriskt material trots

att det inte är allmänt vedertaget inom rättsvetenskapen. Med stöd i detta används empirisk

metod i uppsatsen för att utreda hur målvaktsförbudet tar sig uttryck i svensk domstol. Empiri

kan insamlas med utgångspunkt i en eller flera forskningsstrategier vilka är av kvalitativ

och/eller kvantitativ natur.13 I denna uppsats tillämpas en kvalitativ forskningsstrategi. Det

eftersom forskningsstrategin är användbar vid tolkning av löpande text och icke-numerisk

data.14 Valet av strategi baseras även på Repstad som anser att den kvalitativa metoden är att

7 Lena Olsen. Rättsvetenskapliga perspektiv. SvJT, Häfte 2, 2004: 105-145, s. 111; Bert Lehrberg. Praktisk juridisk metod, 12 uppl. Uppsala: Iusté, 2020, s. 203; Peczenik. Juridikens teori och metod: en introduktion till allmän rättslära. s. 33. 8 Jan Kleineman. “Rättsdogmatisk metod.” I Juridisk metodlära, redigerad av Maria Nääv & Mauro Zamboni (red.). s. 21 ff. Lund: Studentlitteratur, 2018. 9 Lehrberg. Praktisk juridisk metod. s. 203. 10 Nils Jareborg. Rättsdogmatik som vetenskap. SvJT, 2004: 1-10, s. 4. 11 Claes Sandgren. Vad är rättsvetenskap?. Stockholm: Jure, 2009, s. 10 ff. 12 Claes Sandgren. Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: ämne, material, metod och argumentation. 4 uppl. Stockholm: Norstedts Juridik, 2018, s. 55. 13 Alan Bryman. Samhällsvetenskapliga metoder. 3 uppl. Stockholm: Liber, 2018, s. 61. 14 Ibid., s. 454. f

5

föredra när arbetsmaterialet utgörs av en textmassa.15 Empirin som används är egeninsamlad

och utgörs av en systematisk rättsfallsgenomgång.

Den systematiska rättsfallsgenomgången utgörs av en fallstudie. Fallstudier syftar till att

beskriva verkligheten med hjälp av ett antal studerade fall, detta görs genom att låta fallen

representera verkligheten.16 För att avgöra och besvara problemformuleringen rörande hur

målvaktsförbudet tar sig uttryck i praktiken sker en sammanställning av hovrättsdomar

beträffande brott mot aktiebolagslagen i enlighet med 30 kap. 1 § 3 st. ABL. Rättsfallsstudien

som sammanställningen grundar sig på innefattar samtliga hovrättsfall från år 2013 till och med

år 2020 rörande brott mot målvaktsförbudet, vilket totalt uppgår till 20 rättsfall. Almlöf

genomförde år 2017 en rättsfallsstudie där samtliga aktiebolagsrättsliga domar under

tidsspannet 2013-2017 studerades.17 Almlöfs studie ligger till grund för den systematiska

rättsfallsgenomgång som görs i denna uppsats då författaren bidragit med en förteckning över

de domar som identifierats mellan år 2013 och 2017. Dessa rättsfall har i sin tur kompletterats

med de fall som finns inom området mellan år 2017 och 2020. Rättsfallsgenomgången

inkluderar enbart hovrättsdomar, detta för att kunna bygga vidare på Almlöfs tidigare forskning

samt för att begränsa antalet rättsfall med hänsyn till tidsramen för denna uppsats. Hovrättens

domar saknar prejudikatvärde och domarna har därav inget rättskällevärde.18 Den

sammanställning som rättsfallsstudien föranleder ämnar till att se mönster beträffande vem som

åtar sig uppdrag som målvakt, i vilka verksamhetsbranscher målvaktsförfarandet förekommer

samt vilken/vilka rättsföljder som åläggs personer som agerar i strid med målvaktsförbudet.

Trots att rättsfallen saknar rättskällevärde ger de indikationer på hur målvaktsbestämmelserna

kommer till uttryck i praktiken, utifrån de mönster som ämnas urskiljas.

Vid genomförandet av den systematiska rättsfallsgenomgången används databasen Juno och

sökningar efter rättsfall görs enligt följande: sökning sker genom genvägen praxis/allmänna

domstolar. Därefter används sökorden brott mot aktiebolagslagen för att filtrera ut de mål som

någon gång hänvisar till begreppet. Därefter görs en sortering att enbart visa hovrättsdomar,

vilket begränsar antalet sökträffar avsevärt. Avslutningsvis genomförs en sortering avseende

15 Pål Repstad. Närhet och distans: Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur, 2007, s. 14. 16 Rolf Ejvegård. Vetenskaplig metod. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur, 2009, s. 35. 17 Hanna Almlöf. Aktiebolagsrätt i domstol – En rättsfallsstudie. JT. 2017/2018 (4), s. 785-801. 18 Lehrberg. Praktisk juridisk metod. s. 173.

6

tid, detta för att sortera rättsfallen i kronologisk tidsordning. De rättsfall som behandlas i

rättsfallsstudien inbegriper målvaktsförbudet men huruvida frågan har en huvudroll i rättsfallet

är obeaktat. Vid granskningen är fokus huruvida en överträdelse av målvaktsförbudet har skett

eller inte, andra eventuella brott i rättsfallen förbises.

För att kunna besvara frågeställningen om vilka personer som i praktiken agerar målvakt

undersöks relationen mellan målvakten och den som utsett denne. Denna del av rättsfallsstudien

föranleder en kodning samt kategorisering. När rättsfallen analyseras namnges olika typer av

relationer som anses förekomma, till exempel genom kodord som familj, vän, okänd. Efter att

samtliga fall är kodade grupperas koderna i övergripande kategorier såsom exempelvis vän/

bekant, familjerelation samt ingen bekantskap. Tillvägagångssättet kan liknas vid det som

Repstad beskriver som “sax- och kuvertmetoden” vilken syftar till att finna gemensam teman.19

Vidare är det av betydelse att belysa att kartläggningen av relationer endast görs så långt det

går att utläsa av målen. Det görs alltså inte någon ytterligare utredning eftersom det kan strida

mot hanteringen av offentliga uppgifter och forskningsetiska aspekter.

1.5 Avgränsning För att öka förståelsen för målvaktsförbudet, undantagsrekvisitets innebörd samt utreda hur

målvaktsförfarandet tar sig uttryck i praktiken avgränsas denna uppsats till svensk rätt, med

aktiebolagslagen i centrum. För att besvara den första problemformuleringen beträffande vad

som anses innefattas i undantagsbestämmelsen om godtagbara skäl i 8 kap. 12 § ABL görs inga

ytterligare avgränsningar. Det eftersom källmaterialet inom området är begränsat. Det innebär

således att allt relevant funnet material nyttjas i uppsatsen.

Avgränsningar görs däremot beträffade den andra problemformuleringen som rör hur

målvaktsförbudet tar sig uttryck i praktiken. Urvalet av material som inkluderats i

rättsfallsstudien är avgränsat till rättsfall från någon av Sveriges sex hovrätter, inom tidsspannet

2013 till och med 2020.20 Slutligen görs en avgränsning till privata aktiebolag, det eftersom

privata aktiebolag förekommer i större utsträckning än publika aktiebolag i allmän domstol.

19 Repstad. Närhet och distans: Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. s. 146 ff. 20 Se avsnitt 1.4

7

1.6 Disposition Denna uppsats är metodiskt disponerad och i syfte att ge läsaren en överskådlig bild är

uppsatsen indelad i fem kapitel. Det första kapitlet utgör en inledning där bland annat

problembakgrund, syfte och frågeställningar, metodval samt avgränsningar redovisas.

Efterföljande kapitel beskriver gällande rätt med avseende på målvaktsförbudets innebörd

utifrån lagtext, förarbeten och doktrin. I det tredje kapitlet beskrivs vad som framkommit av

den genomförda rättsfallsstudien i syfte att senare i uppsatsen kunna besvara studiens andra

frågeställning. Mot slutet av uppsatsen i det fjärde kapitlet diskuteras och analyseras vad som

framkommit av såväl den rättsdogmatiska som empiriska metoden. Det innebär att kapitel två

och tre ställs mot varandra vilket leder till att de båda frågeställningarna kan besvaras. Svaren

på frågeställningar framgår av uppsatsens sista och femte kapitel. Avslutningsvis ges ett förslag

på vidare forskning för att ytterligare undersöka behovet av att justera och/ eller utveckla

befintlig lagtext och nuvarande doktrin.

8

2 Målvaktsförbudet uttryckt i rättskällorna Kapitel två tar avstamp i lagtext, förarbeten och doktrin för att beskriva gällande rätt med

avseende på målvaktsförbudets innebörd. Inledningsvis beskrivs aktiebolaget och dess

utformning för att läsaren ska få en grundläggande kunskap inom ämnet. Därefter redogörs

för målvaktsförfarandet och vilka möjligheter som finns att delegera ansvar och

arbetsuppgifter. Avslutningsvis behandlas målvaktsförbudets uppkomst och registrering av

verkliga huvudmän.

2.1 Aktiebolaget och dess utformning

2.1.1 Aktiebolaget som associationsform

Enligt Smiciklas utgör aktiebolaget en central del i det marknadsekonomiska samhället.21 År

2020 uppgick antalet hos Bolagsverket registrerade aktiebolag till 649 87222 stycken, vilka

sammantaget utgör cirka 51 procent av Sveriges samtliga företag.23 Samtliga grundläggande

bestämmelser beträffande aktiebolaget som associationsform samt den aktiebolagsrättsliga

organisationen återfinns i aktiebolagslagen (2005:551), ABL.

Ett aktiebolag ägs indirekt av aktieägare, detta genom andelsinnehav.24 Aktieägarna svarar inte

ekonomiskt för aktiebolagets förpliktelser, vilket utgör den största skillnaden mellan aktiebolag

och andra bolagsformer.25 Aktiebolaget som sådant utgör i relation till aktieägarna en fristående

ekonomisk enhet i enlighet med 1 kap. 3 § ABL. För att denna friare associationsform inte skall

missbrukas finns flera formella krav, såsom hur bolagets bildande skall ske men också gällande

bolagets ledning m.m.. Aktiebolaget både registreras och kontrolleras av Bolagsverket som är

en offentlig myndighet.26 Aktiebolagets verksamhet kan bedrivas publikt eller privat, vilket

framgår av 1 kap. 2 § ABL. Skillnader mellan privata och publika aktiebolag är exempelvis att

ett aktiebolag som bedrivs privat inte får sprida sina aktier i samma utsträckning som publika

21 Martin Smiciklas. Aktiebolagsrättens utveckling. SvJT, Häfte 1, 1989: 39-56, s. 39; Martin Smiciklas. Associationsrättens grunder: bolag, föreningar och stiftelser. 4 rev. uppl. Lund: Studentlitteratur, 2012, s. 45. 22 Bolagsverket. Statistik om företag och föreningar. u.å., https://bolagsverket.se/be/sok/etjanster/statistik/statistik-1.3538. (Hämtad 2021-04-14). 23 SCB. Företagsregistret, https://www.scb.se/vara-tjanster/foretagsregistret/. (Hämtad 2021-04-14). 24 Knut Rodhe & Rolf Skog. Rodhes Aktiebolagsrätt. 26 uppl. Stockholm: Norstedts Juridik, 2020, s. 125. 25 Rodhe & Skog. Rodhes Aktiebolagsrätt. s. 20. 26Smiciklas. Associationsrättens grunder: bolag, föreningar och stiftelser. s. 45.

9

aktiebolag, inte heller får ett privat aktiebolag upplåta värdepapper för handel på en reglerad

marknad, 1 kap. 7 och 8 §§ ABL.

Aktiebolaget bygger på en funktionsfördelad organisation mellan den operativa ledningen och

aktieägarna. Det är aktiebolags ledningsorgan som svarar för bolagets angelägenheter,

företräder det utåt samt sköter förvaltningen.27 I aktiebolagslagen uppställs de uppgifter och

ansvarsområden som respektive ledningsorgan är förenade med. Sammantaget finns det tre

hierarkiskt ordnade beslutandeorgan. Högsta beslutsorgan är bolagsstämman, därefter kommer

bolagets styrelse och slutligen en verkställande direktör. Det sistnämnda organet är dock

numera frivilligt för privata aktiebolag då 8 kap. 27 § ABL utgör en dispositiv

lagbestämmelse.28 Utöver de beslutande organen ska det också, om inte annat föreskrivs i

privata aktiebolags bolagsordning, finnas ett kontrollerande organ vilket utgörs av en eller flera

revisorer enligt 9 kap. 1 § ABL.

2.1.2 Aktiebolagets styrelse och utformning

Styrelsen spelar en viktig roll i aktiebolaget och ansvarar för bolagets organisation jämte

förvaltningen i enlighet med vad som föreskrivs i 8 kap. 4 § ABL. Styrelsen har således det

yttersta ansvaret för exempelvis bolagets ekonomiska situation, dess organisation samt att

bokföringen sker och kontrolleras på ett tillförlitligt sätt. Som en del av detta arbete kan

styrelsen bemyndiga en person att företräda bolaget och teckna dess firma, dvs. utse särskild

firmatecknare enligt 8 kap. 37 § ABL. På styrelsen tillkommer även uppgiften att utse en

verkställande direktör med stöd av 8 kap. 27 § ABL förutsatt att sådan skall finnas. Den

verkställande direktörens uppgift är att sköta aktiebolagets löpande förvaltning såsom reglerat

i 8 kap. 29 § ABL. Aktiebolagets styrelse beslutar även huruvida det skall finnas en eller flera

vice verkställande direktörer, dess uppgift är att träda i den verkställande direktörens ställe om

så skulle behövas enligt 8 kap. 28 § ABL.

Aktiebolagslagen stadgar i 8 kap. 1 § att en bolagsstyrelse ska bestå av en eller flera ledamöter,

för publika aktiebolag gäller dock ett minimikrav på tre ledamöter i enlighet med 8 kap. 46 §

ABL. Hur många styrelseledamöter som bolaget skall ha regleras i aktiebolagets bolagsordning.

Enligt lagen skall även styrelsesuppleanter utses, vars syfte är att träda i styrelseledamots ställe

27 Rodhe & Skog. Rodhes Aktiebolagsrätt. s. 156. 28 Ibid., s. 179 ff.

10

om så behövs enligt 8 kap. 20 § ABL. Har en styrelse färre än tre ledamöter skall minst en

suppleant finnas i enlighet med 8 kap. 3 § ABL. Likt föreskriften om antalet styrelseledamöter

i bolagsordningen skall det även regleras hur många styrelsesuppleanter som skall finnas i

bolaget enligt 3 kap. 1 § ABL.

I lagstiftningen finns inga behörighetskrav gällande vem som får vara styrelseledamot, däremot

uppställs tre hinder i 8 kap. 10-12 §§ ABL. Till styrelseledamot får inte utses person som är

försatt i personlig konkurs eller innehar en förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalk (1949:381),

eller som är försedd med näringsförbud enligt 6 § lag (2014:836) om näringsförbud. Inte heller

får juridiska personer utses till styrelseledamöter eller personer som uppfyller målvaktsförbudet

förutsatt att godtagbara skäl inte kan anses föreligga. Det sistnämnda berörs närmare i

kommande avsnitt.

2.2 Målvaktsförfarandet

2.2.1 Målvakten och dess motiv

Som tidigare nämnts kan aktiebolag som bolagsform komma att missbrukas i större

utsträckning än andra associationsformer eftersom det utgör en juridisk person. Aktiebolaget

kan utgöra ett brottsverktyg vid ekonomisk brottslighet eftersom bolaget exempelvis kan utgöra

part i affär där kriminellt uppsåt föreligger.29 Aktiebolaget som associationsform bygger bland

annat på principen om att bolagets organisation och dess ledning innehar en företrädande

befattning. Trots denna grundläggande princip förekommer s.k. målvakter inom aktiebolag.30

Att agera målvakt innebär att en person åtar sig ett uppdrag inom ett av aktiebolagets

ledningsorgan trots att hen inte har för avsikt att ta del av den verksamhet som bolaget bedriver

eller att utföra någon av de arbetsuppgifter som den ledande rollen enligt lag är förenad med.31

I det fördolda, bakom målvakten, finns aktiebolagets faktiska företrädare som osynligt besitter

den reella makten över aktiebolaget. 32

29 Näringsdepartementet. Regeringen vill göra det svårare för kriminella att använda företag som brottsverktyg. u.å., https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/02/regeringen-vill-gora-det-svarare-for-kriminella-att-anvanda-foretag-som-brottsverktyg/ (Hämtad 2021-05-29). 30 Prop. 2000/01:150 s. 78. 31Hanna Almlöf. Bolagsorganens reglering och dess ändamålsenlighet: en aktiebolagsrättslig studie om ägarledda bolag, Stockholm: Jure, Diss. Jönköping: Högskolan i Jönköping, 2014, s. 359. 32 Carl Svernlöv. Styrelse- och VD-ansvar i aktiebolaget: en introduktion. 2 uppl. Stockholm: Norstedts Juridik, 2012, s. 44.

11

Motiven att tillsätta och nyttja målvakter kan vara flera, men en återkommande anledning är att

försvåra det brottsbekämpande arbetet.33 Möjligheten att undgå straff vid ekonomisk

brottslighet ökar till följd av brukandet av målvakter. Detta förfarande kan leda till exempelvis

utredningsproblem för polis, åklagare samt skatterevisorer eftersom det kan vara svårt att få

kännedom om vem som besitter den reella makten. Målvakten förmår sällan att bistå med sådan

information eftersom målvaktsförfarandets primära syfte är att skydda aktiebolagets faktiska

företrädare.34

2.2.2 Målvakten som person

Vilka fysiska personer som agerar målvakt kan variera. Målvakten kan exempelvis vara en

yngre person som inte kan straffas i samma utsträckning som en äldre. 35 Förekommande är

också att personer som inte är skrivna i Sverige inträder i aktiebolag och agerar målvakt.36

Sandström beskriver å sin sida att målvakten ofta utgörs av en lättlurad eller socialt utslagen

person som mot en fast ersättning lånar ut sitt namn.37 I lagens förarbete däremot beskrivs den

sedvanliga målvakten som en missbrukare, tidigare straffad och/eller socialt utslagen person.38

Polisen beskriver till skillnad från förarbeten och doktrin att det är vanligt förekommande att

unga vuxna eller nära anhöriga till personen med den reella makten åtar sig målvaktsuppdrag.39

Oaktat vem som åtar sig uppdrag som målvakt ikläder denne sig formellt sett en roll i

aktiebolagets ledning såsom styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande direktör eller

vice verkställande direktör i strid med bestämmelserna i ABL. 40

33 SOU 1998:47 Bulvaner och annat s. 67. 34 Britt-Marie Runvik & Börje Leidhammar. Bolagsplundring, Svensk Skattetidning (SvSkT). nr. 5, 1996: 470-481. s. 470. 35 Marie Karlsson-Tuula. Målvakterna måste sparkas ut – det behövs effektivare lagstiftning och strängare straff, Insolvensrättslig Tidskrift (InraTi).Volym 4, nr. 1, 2019:103-105. s 103. 36 Ekobrottsmyndigheten. Årsredovisning 2020. https://www.ekobrottsmyndigheten.se/Documents/Årsredovisningar/ÅR%20EBM%202020%20Uppslag.pdf, s. 14. 37 Torsten Sandström. Svensk aktiebolagsrätt. 7 uppl. Stockholm: Norstedts Juridik, 2020, s. 217. 38 Prop. 2000/01:150 s. 77. 39 Polismyndigheten. Så undviker du att bli styrelsemålvakt. https://polisen.se/utsatt-for-brott/skydda-dig-mot-brott/penningtvatt/styrelsemalvakt/, (Hämtad 2021-05-31). 40 Sandström. Svensk aktiebolagsrätt. s. 217.

12

2.2.3 Målvaktens ansvar och styrelsens möjlighet att delegera ansvar

När en målvakt har utsetts till en bolagsledande roll sker en registrering hos Bolagsverket, vilket

innebär att målvakten utåt sett företräder aktiebolaget.41 Vanligt förekommande är dessutom att

personen som agerar målvakt saknar kännedom om den verksamhet som denne genom

registreringen företräder.42 Ändock åtar sig målvakten att bära det ansvar som kan komma att

uppstå såväl straffrättsligt som civilrättsligt. Ansvar kan uppkomma exempelvis till följd av att

bokföringsplikten inte uppfylls i enlighet med vad som föreskrivs i BFL eller när skatter och

avgifter inte betalas i överensstämmelse med bestämmelserna i SFL.43 Det kan även uppstå

straffrättsligt ansvar om målvakten exempelvis öppnar och upplåter ett bankkonto åt den

faktiska företrädaren, som sedan nyttjas vid kriminell verksamhet.44

Situationen kan vara som sådan att bolaget vid ett tidigare skede nyttjats som brottsverktyg och

målvakten förvärvar aktiebolaget i syfte att den kriminella verksamhetens straffrättsliga

efterdyningar skall drabba målvakten och inte personen som agerat i bolaget tidigare.45 Det är

enligt Sandström, Johansson och af Sandeberg förekommande att ansvar åläggs personen som

agerar målvakt till följd av att personen med den reella makten rättshandlar på målvaktens och

aktiebolagets vägnar, genom en av målvakten till synens utställd generalfullmakt.46 Förfarandet

möjliggör således för att personen med den reella makten bibehåller ett bestämmande inflytande

över aktiebolaget samtidigt som denne undslipper ansvar.47 I doktrinen förekommer dock

delade meningar beträffande möjligheten att utställa en generalfullmakt för handlande inom

aktiebolag. Åhman har anfört att utställandet och brukandet av generalfullmakter i aktiebolag

är att anse som otillåtet.48 Dotevall å sin sida delar inte Åhmans synsätt och menar att

generalfullmakter kan brukas i aktiebolag.49 Även Sandström delar uppfattningen, han

41 Per Samuelsson. Aktiebolagslag (2005:551) 8 kap. 12 §, Karnov 2021-05-10 (JUNO). 42 Rolf Holmquist. Brotten i näringsverksamhet, 4 uppl. Stockholm: Wolters Kluwer, 2017, s. 77. 43 Per Samuelsson, Johan Adestam & Erik Nerep, Aktiebolagslag (2005:551) 8 kap. 12 §, Lexino 2021-05-20 (JUNO). 44 Karlsson-Tuula. Målvakterna måste sparkas ut-det behövs effektivare lagstiftning och strängare straff. s. 103. 45 Holmquist. Brotten i näringsverksamhet. s. 77. 46 Sandström. Svensk aktiebolagsrätt. s. 255; Johansson. Svensk associationsrätt i huvuddrag. s. 126; af Sandeberg. Aktiebolagsrätten. s. 94. 47 Bert Lehrberg. Aktiebolagsrätt. Uppsala: Iusté, 2006, s. 224. 48 Ola Åhman. Behörighet och befogenhet i aktiebolagsrätten: om aktiebolagets ställföreträdare och gränserna för deras representationsrätt.Uppsala: Iustus, Diss. Uppsala: Univ., 1997, s. 458 ff. 49 Rolf Dotevall. OLA ÅHMAN, Behörighet och befogenhet i aktiebolagsrätten. Om aktiebolagets ställföreträdare och gränserna för deras representation, Iustus Förlag, Göteborg 1997, 1023s. SvJT. 1998: 712-718, s. 712 ff.

13

beskriver att ett långvarigt överlämnande av en obegränsad beslutanderätt anses strida mot ABL

och skall anses utgöra ett kompetensöverskridande, 8 kap. 42 § ABL. Sandström menar ändock,

i likhet med Sveriges advokatsamfund, att utställandet av en generalfullmakt kan anses inneha

ett praktiskt värde vid exempelvis företagsöverlåtelser.50

Trots delade meningar i doktrinen tillskrivs styrelsen enligt ABL viss exklusiv kompetens

vilken inte kan delegeras. Av lagtexten framgår det dock inte vilka arbetsuppgifter som

omfattas av den exklusiva kompetensen.51 Om en delegation är möjlig skall avgöras i det

enskilda fallet med beaktande av arbetsuppgiftens betydelse samt karaktär.52 8 kap. 4 § 4 st.

ABL tydliggör dock att om delegation av arbetsuppgifter sker skall styrelsen agera med omsorg

och kontinuerligt kontrollera delegationen. Styrelsen och dess ledamöter kan således inte

undkomma de ansvar som styrelsens arbetsuppgifter förenas med, oaktat om delegation sker

eller inte.53

2.2.4 Påföljder vid brott mot målvaktsförbudet

För att motverka den ekonomiska brottslighet som målvaktsförfarandet möjliggör finns det i

ABL föreskrivet att om en person bryter mot förbudet antingen genom att med avsikt utse en

målvakt eller genom åta sig ett målvaktsuppdrag anses brott mot aktiebolagslagen föreligga.54

Brott mot aktiebolagslagen och målvaktsförbudet är förenat med straffsanktioner i enlighet med

30 kap 1 § 3 st. ABL. Rättsföljderna som kan aktualiseras är böter eller fängelse i högst ett år

såsom reglerat i 30 kap. 1 § ABL.

Bestämmelser rörande rättsföljder återfinns i brottsbalken. I 30 kap. 3 § BRB regleras

exempelvis att den som döms för flera brott skall få en gemensam påföljd. Således kan fängelse

i realiteten komma att aktualiseras för en längre tidsperiod än vad som föreskrivs i 30 kap. 1 §

ABL om flera brott har begåtts. Villkorlig dom kan även komma att utdömas för brott som

föreskriver böter i enlighet med 27 kap. 1 § BRB i de fall då påföljden inte bedöms kunna stanna

vid böter. Villkorlig dom kan också förenas med dagsböter alternativt samhällstjänst enligt 27

kap. 2 och 2a §§ BRB.

50 Sandström. Svensk aktiebolagsrätt. s. 240; Prop. 2000/01:150 s. 75. 51 Almlöf. Bolagsorganens reglering och dess ändamålsenlighet: en aktiebolagsrättslig studie om ägarledda bolag. s. 214 ff. 52 Prop. 2004/05:85 s. 618. 53 Prop. 1997/98:99 s. 80. 54 Rodhe & Skog. Rodhes Aktiebolagsrätt. s. 181.

14

För att en straffsanktion skall kunna påföras personen som utsett eller medverkat i beslut om

att tillsätta person till bolagsledande roll i strid med målvaktsförbudet, krävs det att avsikten

med förfarandet har varit att dölja aktiebolagets faktiska företrädare alternativt dölja den eller

de personer som innan målvaktens inträde genomfört kriminell verksamhet i aktiebolaget. Även

den som åtar sig uppdraget utan att ha för avsikt att ta del av verksamheten kan bli straffad. I

båda fallen förutsätter straffen att avsiktsuppsåt alternativt likgiltighetsuppsåt föreligger.55

2.3 Målvaktsförbudets uppkomst

2.3.1 Införandet av målvaktsbestämmelserna i ABL

Bestämmelserna beträffande målvakter i aktiebolag har inte alltid funnits i ABL. Förslaget att

införa ett förbud mot målvaktsförfarandet uppkom i början på 2000-talet i samband med

översynen av aktiebolagslag (1975:1385). Dessförinnan kunde personer som agerade bakom

målvakter tillföras sanktioner med anledning av osant intygande i enighet med 15 kap. 11 §

BRB.56 Personen som åtog sig uppdrag som målvakt var svårare att komma åt, men i vissa fall

kunde brottet trolöshet mot huvudman komma att aktualiseras, 10 kap. 5 § BRB.57 Brottens

tillämplighet på situationer där målvakter förekom var att anse som oklara, vilket ledde till ett

försvårat rättsläge. Det utgjorde ett av motiven för införandet av förbudsbestämmelsen

beträffande målvakter.58 Målvaktsförbuden återfinns i nuvarande 8 kap. 12 och 32 §§ ABL.

Den första lydelsen av målvaktsförbudet införlivades den 1 januari år 2002 i samband med att

bestämmelser från prop. 2000/01:150, gällande likvidation av dåvarande aktiebolagslag

(1975:1385), trädde i kraft.59

I proposition 2000/01:150 lyfte den tillförordnade aktiebolagslagskommittén förslaget om att

en åtgärdande förbudsbestämmelse bör införas i syfte att motverka icke-seriöst företagande i

aktiebolag.60 Den upplevda problematiken med icke-seriöst företagande hade sin grund i att

styrelselösa aktiebolag undgick likvidationsförfarande samt att oseriösa personer förvärvade

skuldsatta aktiebolag som dessförinnan nyttjats som verktyg vid ekonomisk brottslighet.61 Den

55 Prop. 2000/01:150 s. 120. 56 Prop. 2000/01:150 s. 77. 57 SOU 1998:47 Bulvaner och annat s. 67. 58 Prop. 2000/01:150 s. 77. 59 Prop. 2000/01:150 s. 1. 60 Prop. 2000/01:150 s. 1. 61 Prop. 2000/01:150 s. 65 ff.

15

upplevda problematiken bestod även av att fysiska personer iklädde sig en bolagsledande roll

och agerande målvakter i syfte att uppfylla lagens formella krav och/eller skydda aktiebolagets

faktiska företrädare från ansvar.62 Problematiken möjliggjorde för den icke-seriösa företagaren

att begå ekonomisk brottslighet, vilket exempelvis kunde resultera i en s.k. bolagsplundring

som innebär att aktiebolaget töms på dess tillgångar.63

I syfte att effektivt komma till rätta med den upplevda problematiken med målvakter föreslogs

att en straffsanktionerad bestämmelse skulle införas för att preventivt motverka förfaranden där

styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande direktör och vice verkställande direktör

tillsätts trots avsaknaden av engagemang och involvering i bolagets verksamhet. Regeringen

beslutade att målvaktsförfarandet skall omfattas av den s.k. specialstraffrätten. Det innebär att

rättsföljder i form av sanktioner skall kunna utdömas mot den som deltar i beslut att tillsätta en

målvakt, detsamma gäller för den som åtar sig sådant uppdrag förutsatt att godtagbara skäl inte

anses föreligga.64 Straffsanktionen som utformades i propositionen lämnades dock inte helt

oinskränkt. Kriminaliseringen begränsades till de situationer där avsikten med brukandet av

målvakter har varit att dölja personen med den reella makten, dölja personen som vid ett tidigare

skede genomfört ekonomisk brottslighet i aktiebolaget eller på annat sätt försvårar

brottsbekämpande arbete.65 För att straffbarhet skall kunna anses föreligga krävs avsiktsuppsåt

alternativt likgiltighetsuppsåt.

2.3.2 Förbudsbestämmelsen beträffande styrelseledamot och styrelsesuppleant

Enligt 8 kap 12 § ABL får till styrelseledamot eller styrelsesuppleant ingen utses som inte har

för avsikt att ta del av den verksamhet som aktiebolaget bedriver eller det arbete som rollen

enligt lag är förenad med. Ett val av styrelseledamot i strid med målvaktsförbudet kan aldrig

rättfärdigas, inte ens med alla aktieägares samtycke, kan det anses utgöra en s.k. nullitet, 7 kap.

51 § 2 st. ABL. Lagtexten ger inte uttryck för vilka dess tvingande regler är, detta är enligt

lagens förarbeten en uppgift lämnad till praxis och doktrin.66 Almlöf beskriver att endast beslut

som rör skydd för aktieägare kan åsidosättas med samtliga aktieägares samtycke, e contrario

62 Prop. 2000/01:150 s. 77. 63 Prop. 2000/01:150 s. 65. 64 Prop. 2000/01:150 s. 78 ff. 65 Prop. 2000/01:150 s. 120. 66 Prop. 1975:103 s. 416.

16

kan således lagregler med ett annat skyddsintresse anses utgöra tvingande lagregler.67 Beslutet

kan således anses utgöra en nullitet då målvaktsförbudet är en tvingande regel beträffande

bolagets organisation.68 Att ett beslut anses utgöra en sådan nullitet innebär att talan om klander

inte behöver väckas för att beslutet skall anses vara ogiltigt.69 Detta är något som framhålls

även av Sandström samt af Sandeberg, vilka beskriver att om en målvakt trots förbudet utses är

beslutet att betrakta som ogiltigt förutsatt att godtagbara skäl inte kan anses föreligga.70

2.3.3 Förbudsbestämmelsen beträffande vice- och verkställande direktör

Enligt 8 kap. 32 § ABL får till verkställande direktör, samma sätt som gäller styrelseledamöter,

ingen - oavsett skälen - utses som inte har för avsikt att ta del av verksamheten eller det arbete

som rollen som är förenad med.

Den ursprungliga målvaktsbestämmelsen för verkställande- och vice verkställande direktör

som trädde i kraft den 1 januari 2002 innefattade undantagsbestämmelsen om godtagbara skäl.71

Denna togs dock bort i samband med den senare propositionen 2004/05:85, inför 2005 års

aktiebolagslag (2005:551). Motiveringen till beslutet var att Lagrådet inte fann det befogat att

godtagbara skäl kunde anses föreligga vid rollen som vice- eller verkställande direktör då

dennes uppgift är att, i enlighet med bestämmelserna i ABL, sköta den löpande förvaltningen.72

2.4 Registrering av verkliga huvudmän I syfte att stävja den kontinentala problematik som finns rörande att juridiska personer av olika

slag utnyttjas för kriminell verksamhet, såsom bland annat penningtvätt, fattade

Europaparlamentet och rådet i direktiv (EU) 2015/849 flera beslut. Däribland beslutet om att

en juridisk persons verkliga huvudman skall registreras. I enlighet med bestämmelserna i

direktivets 30:e artikel skall samtliga medlemsländer föra ett register över de fysiska personer

som utgör verkliga huvudmän i medlemsstaternas icke börsnoterade juridiska personer.

67 Almlöf, Bolagsorganens reglering och dess ändamålsenlighet: en aktiebolagsrättslig studie om ägarledda bolag. s. 194. 68 Prop. 1975:103 s. 416. 69 Prop. 1975:103 s. 416; Per Samuelsson Aktiebolagslagen (2005:551) 7 kap. 51 §. Karnov 2021-05-10. (JUNO) 70af Sandeberg. Aktiebolagsrätten. s. 94 ; Sandström. Svensk aktiebolagsrätt. s. 255. 71 Prop. 2000/01:150 s. 7. 72 Prop. 2004/05:85 s. 628.

17

Registret skall sedan om nödvändigt utan dröjsmål kunna delges behöriga myndigheter och

FIU. 73

För att möta några av de krav som direktivet uppställer tillkom år 2017 lag (2017:631) om

registrering av verkliga huvudmän, LRVH, i Sveriges författningssamling. Verklig huvudman

anses vara, såsom reglerat i 1 kap. 3 § LRVH, en fysisk person som ensam eller tillsammans

med annan, äger eller kontrollerar en juridisk person. Enligt lagen skall en juridisk person ha

tillförlitliga uppgifter om vem som utgör den verkliga huvudmannen samt vad dennes intressen

i den juridiska personen är, 2 kap. 1 § LRVH.

Det tillkommer på den juridiska personen att till Bolagsverket anmäla de verkliga

huvudmännen för registrering i enlighet med föreskriften i 2 kap. 3 § LRVH. Om en anmälan

har brister, uteblir eller är felaktig får Bolagsverket utdöma vite förutsatt att uppgifterna inte

rättas eller inkommer till myndigheten enligt 3 kap. 6 § LRVH. Registret som förs över de

verkliga huvudmännen utgör en stor del i Bolagsverkets brottsförebyggande arbete.74 I syfte att

försvåra osann registrering i form av att bland annat målvakter registreras som verkliga

huvudmän vidtogs i början på andra kvartalet år 2021 säkerhetsåtgärder vid registreringen.

Åtgärden utgörs av att en kontroll sker huruvida den fysiska personen som registreras har en

koppling till den juridiska personen eller inte. Således kan numera enbart fysiska personer som

innehar ett uppdrag i en juridisk person registreras som verklig huvudman.75

För att belysa skillnaden mellan agerande i strid med aktiebolagens målvaktsförbud och lag om

registrering av verkliga huvudmän skall poängteras att sanktionerna som kan uppkomma till

följd av överträdelserna åläggs olika rättssubjekt. Agerande i strid mot målvaktsförbudet är

straffsanktionerat, 30 kap. 1 § 3 st. ABL, och rättsföljderna drabbar den fysiska person som åtar

sig uppdrag alternativt den som utser eller medverkar i beslut om att utse en person i strid med

73 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG, Artikel 30. 74 Bolagsverket, Redovisning av Bolagsverkets brottsförebyggande arbete, AD 1743/2019, https://www.bolagsverket.se/polopoly_fs/1.19811!/bolagsverket-brottsforebyggande.pdf. s. 3. (Hämtad 2021-05-15). 75 Bolagsverket, Skärpt behörighetskontroll i registret för verkliga huvudmän, u.å., https://www.bolagsverket.se/om/oss/nyheter/arkiv/nyhetsarkiv-2021/skarpt-behorighetskontroll-i-registret-for-verkliga-huvudman-1.22003, (Hämtad 2021-05-07).

18

8 kap. 12 § och 8 kap. 32 § ABL. Om en juridisk person inte fullgör sin registreringsplikt såsom

föreskriven i lag om registrering av verkliga huvudmän kan Bolagsverket utdöma vite, 3 kap.

6 § LRVH. Vitet drabbar således den juridiska personen. Båda sanktionerna tar sikte på

situationer då ett aktiebolags faktiska företrädare agerar i det fördolda.

19

3 Målvaktsförbudet i praktiken Kapitlet inleds med en redogörelse för hur myndigheter arbetar med brottsförebyggande

åtgärder. Vidare ges läsaren en redovisning av hur målvaktsförbudet tar sig uttryck i svensk

domstol, med utgångspunkt i den rättsfallsstudie som genomförts av samtliga hovrättsfall från

år 2013 till och med år 2020.

3.1 Brott mot aktiebolagslagen

3.1.1 Brottsmisstankar och brottsbekämpande åtgärder

Enligt Ekobrottsmyndighetens årsredovisning för år 2020 uppges det att antalet inkomna

brottsmisstankar rörande brott mot aktiebolagslagen har minskat jämfört med åren

dessförinnan. Årsredovisningen visar att det under år 2020 inkom totalt 573 brottsmisstankar

om brott mot aktiebolagslagen jämfört med år 2019 då totalt 623 brottsmisstankar om brott mot

aktiebolagslagen inkom.76

Ekobrottsmyndigheten redogör inte för vad som kan ha föranlett minskningen av inkomna

brottsmisstankar, däremot redovisas de insatser som myndigheten under år 2020 vidtog i

brottsbekämpande syfte. Bland annat redogörs för en insats som påbörjades redan under år 2019

i samverkan med Kronofogdemyndigheten och Skatteverket, ämnad att motverka förekomsten

av målvakter i aktiebolag. Det brottsbekämpande arbetet utgörs av att effektivisera de metoder

som föranleder att en målvakt tilldelas ett näringsförbud. Att tilldela en målvakt näringsförbud

är att anse som en effektiv åtgärd då förbudet avbryter pågående brottslighet samt hindrar att

personen som agerar målvakt registreras i bolagsledande roll i andra aktiebolag.77 Viktigt att

poängtera beträffande den redovisade statistiken är att brottskategorin brott mot

aktiebolagslagen inkluderar samtliga brott som regleras i 30 kap. 1 § ABL. Således uttrycker

statistiken inte enbart de anmälningar som inkommit gällande brottsmisstanke beträffande

överträdelse av målvaktsbestämmelserna.78

3.1.2 Ekonomisk brottslighet inom branscher

I Sverige finns det en svensk standard för näringsindelning, även kallat SNI, standarden

används i syfte att klassificera de svenska företagen utifrån vilken verksamhetsbransch de

76 Ekobrottsmyndigheten, Årsredovisning 2020. s. 64. 77 Ekobrottsmyndigheten, Årsredovisning 2020. s. 43. 78 Ekobrottsmyndigheten. Årsredovisning 2020. s. 12.

20

verkar inom.79 Det finns verksamhetsbranscher som i större utsträckning än andra utsätts för

ekonomisk brottslighet. Brottsförebyggande rådet beskriver hur byggbranschen under en lång

tid har utpekats som ett problemområde inom den ekonomiska brottsligheten.80 Även

Ekobrottsmyndigheten redogör för att företag verksamma inom byggbranschen och

transportbranschen utsätts i större utsträckning för ekonomisk brottslighet.81 Det skall belysas

att de brott som identifierats som problemområden inom dessa branscher inte omfattar specifikt

brott mot målvaktsförfarandet. Detta är ändock intressant att ta i beaktning för att vidare

undersöka om det finns något samband med de branscher som i denna studie identifierats vara

föremål för målvaktsförfarandet.

3.2 Praxis från Hovrätterna 2013-2020

3.2.1 Hovrättsdomar inkluderade i studien

Under tidsperioden 2013 till 2020 meddelades sammanlagt tjugo fall rörande brott mot

aktiebolagslagens 30 kap. 1 § 3 st. prövningstillstånd i någon av landets sex hovrätter. Samtliga

tjugo rättsfall har systematiskt studerats med målsättningen att mönster skall kunna urskiljas

med avseende på vem som agerar målvakt, vilken verksamhetsbransch bolaget verkar inom

samt vilka påföljder som utdömdes. I tabell 1 nedan uppställs en förteckning över samtliga

rättsfall som är inkluderade i den utförda rättsfallsgenomgången.

Målnummer Hovrätt Avgörande-Datum

B 2061-18 Göta Hovrätt 2020-12-10

B 3262-19 Svea Hovrätt 2020-11-26

B 2308-19 Hovrätten över Skåne och Blekinge 2020-05-06

B 8172-19 Svea Hovrätt 2020-04-30

B 2059-18 Svea Hovrätt 2019-12-20

B 5235-18 Svea Hovrätt 2019-10-08

79 SCB. Standard för svensk näringsindelning (SNI), https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/standard-for-svensk-naringsgrensindelning-sni/ -(Hämtad 2021-06-01). 80 Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Organiserat svartarbete i byggbranschen. Rapport 2007:27. https://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f180009584/1371914725531/2007_27_organiserat_svartarbete.pdf. s. 7. 81 Ekobrottsmyndigheten. Hur löser vi problemet med ekobrott i byggbranschen?, https://www.ekobrottsmyndigheten.se/press/nyheter/2020/6/hur-loser-vi-problemet-med-ekobrottsvartarbete-i-byggbranschen--/ . (Hämtad 2021-06-01).

21

B 3863-17 Hovrätten för Västra Sverige 2018-09-24

B 7062-17 Svea Hovrätt 2018-05-09


B 1118-16 Göta Hovrätt 2017-02-13





B 683-14 Svea Hovrätt 2015-02-17


B 3599-13 Svea Hovrätt 2014-05-07

B 223-13 Göta Hovrätt 2014-02-05



Tabell 1 - Förteckning över granskade hovrättsdomar

3.2.2 Förekomsten av godtagbara skäl i praktiken

I samtliga rättsfall har det studerats i vilken utsträckning som rekvisitet om godtagbara skäl

kunde anses föreligga. Det framkom tydligt att varken hovrätterna eller dess underinstanser

ansåg att rekvisitet var uppfyllt i något av de rättsfall som var inkluderade i rättsfallsstudien.

Godtagbara skäl åberopades endast i ett av de granskade rättsfallen, HovR B 3109-13. I

rättsfallet åberopades godtagbara skäl eftersom den åtalade ansåg sig vara invald som

styrelsesuppleant i bolaget i syfte hjälpa en familjemedlem att uppfylla de formella krav som

uppställs gällande aktiebolagets organisation i ABL. Den åtalade beskrev att hen inte utförde

något arbete i aktiebolaget men tilldelades ändock ett arvode för sitt uppdrag. Hen anförde även

att om frågor rörande bolaget inkom skulle hänvisning ske till den person som skötte bolaget,

tillika utsett hen till styrelsesuppleant. I rättsfallet kunde dock inte godtagbara skäl anses

föreligga, däremot ogillades åtalet eftersom gärningen inte ansågs vara ämnad att dölja

personen som utövade den faktiska ledningen i aktiebolaget. Rättsfallsgenomgången visade att

undantagsbestämmelsen i 8 kap. 12 § ABL inte åberopas i de resterande 19 rättsfallen.

22

3.2.3 Vem som utses till målvakt

Efter en sammanställning av samtliga i studien studerade rättsfall framgick att sammanlagt 32

personer stod åtalade för att ha åtagit sig uppdrag i strid med 8 kap. 12 eller 32 §§ ABL.

Majoriteten av personerna som stod åtalade hade av annan utsetts till bolagsledande roll.

Vanligt förekommande var även att aktiebolag förvärvades av person som sedan själv

registrerade sig som styrelseledamot, ändock i syfte att dölja aktiebolagets faktiska företrädare.

För att utreda vem i praktiken som agerar målvakt har relationerna mellan målvakt och den/de

som utsåg målvakten undersökts i samtliga rättsfall, dock är det viktigt att belysa att detta gjorts

så långt det går att utläsa av fallen. Detta resulterade i fem kategorier vilka utgörs av

familjerelation, vän och/eller bekant, affärsbekant, bolagsförvärv samt ingen bekantskap.

Utöver dessa har även socialt utslagna och/ eller kriminella personer identifierats vilka det

redogörs för separat i diagrammet för att tydliggöra resultatet för läsaren. Det eftersom socialt

utslagna och/ eller kriminella personer kan infalla under olika kategorier, exempelvis kan en

socialt utslagen person vara vän såväl som ej bekant med den som utsett denne till målvakt.

Resultaten från rättsfallsgenomgången redovisas nedan i diagram 1.

Diagram 1 - Vem agerar målvakt

23

Totalt dömdes 25 personer av de 32 åtalade för att ha åtagit sig uppdrag som målvakt, i enlighet

med 30 kap. 1 § 3 st. ABL. Som diagram 1 visar dömdes personer inom samtliga kategorier,

varav alla personer som tillika kategoriseras som socialt utslagna och/ eller kriminella blev

dömda. Att belysa är att samtliga personer som agerade målvakt genom bolagsförvärv dömdes

för brott mot ABL. Sammantaget var det således ingen kategori där samtliga åtal ogillades.

Som synliggörs i diagram 1 var störst andel av de som åtagit sig uppdrag som målvakt vän eller

bekant med personerna bakom beslutet att tillsätta denne vid bolagsledande roll. Dessa utgör

47 procent av alla personer som agerade målvakter. För att belysa hur stor andel denna kategori

utgör kan det jämföras med den kategori som förekommer i näst störst utsträckning. Denna

kategori utgörs av de personer som stod åtalade för att ha tagit sig an uppdrag i strid med

målvaktsförbuden med avsaknad av personlig koppling till bolaget och personen som utsåg

alternativt agerade i det fördolda, vilka utgör 19 procent.

Två rättsfall utmärkte sig vad gäller utseende av målvakter sett till relation och bolagsförvärv.

Det första rättsfallet är HovR B 3599-13, där fem personer åtalades varav fyra dömdes för att

ha åtagit sig uppdrag som styrelsemålvakt och en person dömdes för att ha medverkat i beslut

om att utse styrelsemålvakt. Målvakterna utsågs på olika sätt, varvid två av dessa förvärvade

bolaget, en saknade personlig kopplingen och den sista var bekant till personen som utsett

denne. Målvakten som saknade personlig koppling beskriver att hen blev tillfrågad att stå med

i ett aktiebolag mot en större betalning. Hen beskriver vidare att hen var i stort behov av pengar

och att allt hen behövde göra var att skriva på några papper. En annan av målvakterna, som

själv registrerade sig som styrelseledamot efter att ha förvärvat aktiebolaget beskriver att hen

fann aktiebolaget via en annons på webbsidan Blocket.se. Hen beskriver dock inte närmare

huruvida hen fick någon betalning för att förvärva aktiebolaget eller inte. I det andra rättsfallet

har icke-seriöst företagande föranlett brott mot aktiebolagslagen, HovR B 2448-15. I fallet

beskrivs hur den åtalade förvärvade ett flertal skuldsatta aktiebolag och registrerade därefter sig

själv som styrelseledamot hos Bolagsverket. Detta skedde mot betalning och därefter försattes

samtliga aktiebolag i konkurs. Personen i fråga dömdes för brott mot aktiebolagslagen.

Vad gäller socialt utslagna och/ eller kriminella personer förekommer dessa inom tre olika

kategorier vilka är vän/bekant, bolagsförvärv samt ingen bekantskap. 20 procent av de som

agerade målvakt, med vänskaps- eller bekantskapsrelation, var tillika utslagna och/ eller

kriminella. Undersökningen visar dock att det är mer vanligt förekommande att personer som

24

förvärvade bolag och saknade koppling till bolaget eller den som utsåg målvakten tillika var

socialt utslagna och/ eller kriminella.

3.2.4 Rättsföljder för agerande i strid med målvaktsbestämmelserna

I de rättsfall som inkluderats i rättsfallsgenomgången åtalades sammanlagt 42 personer,

samtliga för att ha agerat alternativt utsett målvakt i strid med ABL. För 34 av de personer som

anklagades bevisades skuld, vilket föranledde att en eller flera sanktioner utdömts. Enligt 30

kap. 1 § ABL skall böter eller fängelse åläggas en person som gör sig skyldig till brott mot

aktiebolagslagen. Såsom tabell 2 nedan visar förekom trots detta andra påföljdsval.

Påföljder Antal dömda personer som agerat målvakt (25 personer)

Antal personer som agerat målvakt och tilldelats näringsförbud ( 4 personer)

Antal dömda personer som utsett målvakt (9 personer)

Antal personer som utsett målvakt och tilldelats näringsförbud ( 5 personer)

Villkorlig dom förenat med dagsböter

11 2 1 -

Fängelse 3 1 7 5

Dagsböter 8 - - -

Villkorlig dom förenat med samhällstjänst

2 1 1 -

Villkorlig dom 1 - - -

Tabell 2 - Rättsföljden vid överträdelse av målvaktsförbudet

Som går att utläsa av första kolumnen i tabell 2 dömdes sammanlagt 25 personer för att ha

agerat målvakt. Rättsföljden för dessa varierade, vanligast förekommande var att de åtalade

dömdes till villkorlig dom förenat med dagsböter. Endast dagsböter var näst vanligaste domen.

Vidare utläses ur kolumn 2 att av de 11 personer som dömdes till villkorlig dom förenat med

dagsböter tilldelades två av dessa även näringsförbud. Näringsförbud skall enligt 4 § LNF

tilldelas den som grovt åsidosatt sina skyldigheter i en näringsverksamhet. Brottsligheten som

föranleder ett näringsförbud kan således inte anses som ringa. Av de som dömdes till dagsböter

tilldelades däremot ingen näringsförbud. Vidare visar rättsfallsgenomgången att nio av de 34

25

dömda personerna blev fällda för att ha utsett alternativt medverkat i beslut om att utse målvakt.

Det vanligaste straffet visade sig vara fängelse, vilket sju av personerna dömdes till. Av dessa

tilldelades fem personer även näringsförbud. Beträffande påföljden fängelse är det dock viktigt

att poängtera att samtliga som dömdes till fängelse dömdes för flera brott, inte enbart brott mot

aktiebolagslagen. Som tydligt framgår av tabellen förelåg stora variationer i påföljdsvalet sett

utifrån om en person medverkat i beslut om att utse målvakt alternativt om denne åtog sig

uppdraget.

3.2.5 Branscher som var föremål för brott mot målvaktsförfarandet

I de rättsfall som i studien har granskats väcktes åtal för agerande eller utseende av målvakt i

totalt 46 olika aktiebolag, samtliga av dessa var privata. Målvaktsförfarandet förekom således

i totalt 46 aktiebolag, av dessa ledde 27 fall till att åtal bifölls. Diagram 2 nedan uppställer

antalet aktiebolag inom respektive verksamhetsbransch där målvaktsförfarandet har

förekommit, hur många rättsfall aktiebolag från verksamhetsbranschen förekom i samt hur

många av åtalen som gillades inom respektive bransch. Totalt identifierades nio olika kategorier

varav sju beskriver olika branscher, en kategori representerar “annat” vilken inrymmer

aktiebolag vars verksamhet bedrevs inom bland annat reklam och management. Den sista

kategorin är benämnd “verksamhetsbransch saknas” och utgörs av lagerbolag82, vilka är

aktiebolag som saknar verksamhet.

Diagram 2 - Verksamhetsbransch

82 Clas Bergström & Per Samuelsson. Aktiebolagets grundproblem. 5 uppdaterade och rev. uppl. Stockholm: Norstedts Juridik, 2015, s. 24.

26

Som går att utläsa i diagram 2 förekommer målvakter inom flera olika branscher. Vidare kan

det förekomma flera aktiebolag inom ett och samma rättsfall. Det är av vikt att ta i beaktning

för att förstå resultatet av denna branschkartläggning. Att utläsa av diagrammet är

byggbranschen den vanligast förekommande branschen bland de undersökta rättsfallen, vilken

motsvarar 37 procent av totalt antal kartlagda aktiebolag. Den näst vanligast förekommande

branschen är detaljhandeln vilken utgör 15 procent av det totala antalet aktiebolag som berörs

av de studerade rättsfallen. Trots att dessa två branscher var vanligast förekommande hade de i

förhållande till antal aktiebolag relativt få fällande domar jämfört med andra identifierade

branscher. Inom byggbranschen var det nio av 17 aktiebolag där åtal bifölls, vilket utgör drygt

53 procent. Det kan ställas mot kategorin “verksamhetsbransch saknas” där åtalen bifölls i

samtliga aktiebolag. Dock är dessa inkluderade i endast ett rättsfall, vilket är en liten andel sett

till totalt antal fall som studerats.

27

4 Målvaktsförbudet i rättskällor och praktik Det fjärde kapitlet inleds med en kortare beskrivning av målvaktsförbudets innebörd vilket

efterföljs av en redogörelse för innebörden av godtagbara skäl och när det kan anses föreligga.

Dessa avsnitt behandlar således uppsatsens första problemformulering. Därefter analyseras

och diskuteras resultatet av den genomförda rättsfallsstudien i förhållande till lagtext,

förarbeten och doktrin. Avsnitten berör vilka personer som kan anses agera målvakter och

vilken relation målvakten kan ha till den som utsett denne samt vilka rättsföljder som utdömts.

Avslutningsvis återfinns ett avsnitt om vilka branscher som vanligen förenas med brott mot

målvaktsförfarandet. Dessa avsnitt mynnar tillsammans ut i att den andra

problemformuleringen kan besvaras.

4.1 Målvaktsförbudets innebörd Målvaktsförbudet kan jämföras med kravet som uppställs om att juridiska personer skall

registrera sin verkliga företrädare i enlighet med LRVH. Agerar den juridiska personen i strid

med den registreringsplikt som lagen föreskriver kan Bolagsverket utdöma vite i enlighet med

3 kap. 6 § LRVH. Båda situationerna tar således sikte på att motverka den problematik som

målvaktsförfarandet föranleder.

Målvaktsförbudet i ABL innebär att en person låter sig utses till styrelseledamot,

styrelsesuppleant, verkställande direktör eller vice verkställande direktör. Detta trots att denne

inte har avsikt eller vilja att ta del av de arbete som åläggs dessa aktiebolagsrättsliga organ. För

att gärningen skall vara straffvärdig skall den vidare vara ämnad att dölja aktiebolagets faktiska

företrädare. Målvaktsförbuden finns uttryckt i lagtext, 8 kap. 12 § ABL samt 8 kap. 32 § ABL

och dess straffsanktion i 30 kap. 1 § 3 st. ABL. Agerande i strid mot målvaktsförbudet drabbar

således den fysiska person som åtar sig uppdrag alternativt den som utser eller medverkar i

beslut om att utse en person i strid med 8 kap. 12 § och 8 kap. 32 § ABL.

Huruvida en situation där icke-seriöst företagande, föranlett av bolagsförvärv, kan falla in under

målvaktsbestämmelserna råder det delade meningar om. Straffbestämmelsen i 30 kap. 1 § 3 st.

ABL träffar tydligt den som åtar sig uppdrag som målvakt. I lagens förarbete beskrivs gärningen

som att en person tar emot uppdraget.83 Således talar lagtextens utformning och dess förarbeten

83 SOU 1998:47 Bulvaner och annat s. 70; Prop. 2000/01:150 s. 120.

28

för att straffrättsligt ansvar enbart skall uppkomma om den tilltalade blivit utsedd till målvakt

av annan. Den aktiebolagsrättsliga doktrinen beskriver däremot att förfarandet även kan vara

som sådant att målvakten själv förvärvar aktiebolaget och registrerar sig själv som

styrelseledamot, ändock med avsikt att dölja vem som har den reella makten över

aktiebolaget.84

Skrivelsen i 30 kap. 1 § 3 st. i ABL kan således upplevas missvisande i förhållande till vad som

beskrivs i doktrin. Detta eftersom en person som förvärvar ett bolag och därefter registrerar sig

själv som styrelseledamot enligt lagtexten inte skulle kunna dömas för brott mot

målvaktsförbudet. Skrivelsen i lagen ger således inte utrymme för att en person som själv utser

sig till målvakt genom bolagsförvärv kan dömas för brott mot målvaktsförbudet, vilket skiljer

sig mot doktrinen. I rättsfallsstudien framkommer dock att person som genom bolagsförvärv

dolt aktiebolagets faktiska företrädare och tillskrivit sig själv bolagsledande roll i domstol har

ansetts skyldig till brott mot aktiebolagslagens 30 kap. 1 § 3 st. Det talar för att

målvaktsförbudet i praktiken tillämpas i större omfattning än vad som lagtexten föreskriver.

Detta bör anses problematiskt eftersom legalitetsprincipen, vilken utgör en grundläggande

rättsprincip, i beskrivet fall åsidosätts till följd av att straffbarheten sträcker sig längre än vad

lagen föreskriver. Eftersom hovrättsdomar saknar prejudikatvärde i kombination med att

doktrin är underkastad lagtext i rättskällehierarkin finns det motiv att förespråka en revidering

av skrivelsen i 30 kap. 1 § 3 st. ABL. Alternativt kan ett mål, där målvakten utsett sig själv

genom bolagsförvärv i syfte att dölja bolagets företrädare, meddelas prövningstillstånd i högsta

domstolen i syfte att få till stånd ett prejudikat som kan komplettera befintlig lagtext.

4.2 Godtagbara skäl i målvaktsförbudet

4.2.1 Skäl som anses godtagbara

Som föreskrivs i 8 kap. 12 § ABL får till styrelseledamot inte en person utses som inte har för

avsikt att ta del av bolagets verksamhet eller det arbete som enligt lagen tillkommer rollen som

styrelseledamot, detta förutsatt att godtagbara skäl inte anses föreligga. För att förstå vad

skrivelsen godtagbara skäl innebär har i denna uppsats en utredning gjorts med utgångspunkt i

lagtext, förarbeten och doktrin.

84 Sandström. Svensk aktiebolagsrätt. s. 255; Johansson. Svensk associationsrätt i huvuddrag. s. 126; af Sandeberg. Aktiebolagsrätten. s. 94.

29

I lagrådets motivering för det remitterade förslaget till proposition 2000/01:150 fördes en

diskussion huruvida en undantagsbestämmelse från målvaktsförbudet bör införlivas.85 Det

resonemang som framlades var att det många gånger kan anses som olämpligt att tillsätta person

till bolagsledande roll, som inte har för avsikt att ta del av verksamheten eller de arbetsuppgifter

som rollen är förenad med. Det framhålls dock att alla situationer inte är att betrakta som

olämpliga och/eller straffvärda.86 I propositionen exemplifieras endast en olämplig och icke

straffvärd situation vilken är förenad med småföretagande. Vidare beskrivs hur små aktiebolag

kan ha svårt att uppfylla de lagstadgade formella krav som åligger de aktiebolagsrättsliga

bolagsorganens sammansättning.87 Det innebär att småföretagare som själva är i en

företagsledande roll och som i realiteten har för avsikt att helt själva sköta aktiebolagets

verksamhet, till följd av undantagsrekvisitet ges möjlighet att uppfylla de formella krav som

ABL uppställer. Den situation som närmare beskrivs i propositionen är att småföretagaren tillåts

upplåta styrelseuppdrag till nära anhörig trots att denne inte har för avsikt att ta del av

aktiebolagets verksamhet.88 Andersson, Johansson och Skog beskriver i dess lagkommentar till

8 kap. 12 § ABL att en person som har för avsikt att ta del av visst styrelsearbete inte omfattas

av förbudet, även om arbetet sker i en mycket liten omfattning.89

Det är således endast ovan situation som enligt förarbetena uppfyller rekvisitet om att

godtagbara skäl skall rättfärdiga brukandet och agerandet av en passiv styrelseledamot. Det

innebär, som denna utredning visar, att undantagsbestämmelsen endast med säkerhet kan anses

innefatta ovan beskriven situation. Eftersom lagtexten är skriven på ett sådant sätt att andra

situationer skulle kunna infalla under rekvisitet finns möjlighet att andra situationer kan infalla

men så är inte fallet idag. Lagbestämmelsen har inte heller någon äldre lydelse som kan ge

vidare vägledning. I denna utredning har ingen annan erkänd rättskälla kunnat anses

vägledande. Detta eftersom doktrin såsom Rodhes90 och nyare förarbeten likt proposition

2004/05:8591 enbart återger den undantagssituation som uppställs i proposition 2000/01:150

alternativt beskriver en liknande situation som inte tillför någon ytterligare information. Vidare

85 Prop. 2000/01:150 s. 78. 86 Prop. 2000/01:150 s. 186. 87 Prop. 2000/01:150 s. 78. 88 Prop. 2000/01:150 s. 186. 89 Sten Andersson, Svante Johansson & Rolf Skog. Aktiebolagslagen. (15 juni 2020, Version 15, JUNO), kommentaren till 8 kap. 12 §. 90 Rodhe & Skog. Rodhes Aktiebolagsrätt. s. 181. 91 Prop. 2004/05:85 s. 620.

30

finns ingen rättspraxis att tillgå som rättfärdigar annan situation, än ovan nämnt, då

undantagsrekvisitet gällande godtagbara skäl anses uppfyllt.

4.2.2 Godtagbara skäl i praktiken

Trots att undantagsbestämmelsen om godtagbara skäl finns implementerad i 8 kap. 12 § ABL

åberopades skälen endast en gång i ett av rättsfallsstudiens tjugo rättsfall. Ingen domstol ansåg

heller att godtagbara skäl kunde anses föreligga i något av åtalen. I det rättsfall där godtagbara

skäl åberopades var relationen mellan åtalad målvakt och den som utsåg denne av familjär

karaktär och åtalad person var tydlig med att denne inte företrädde bolaget och var en del av

dess verksamhet.92 Detta fall kan anses vara jämförbart med det fåmansbolag som beskrivs i

proposition 2000/01:15093 eftersom personen som stod åtalad för att ha åtagit sig bolagsledande

roll trots avsaknaden av engagemang i syfte att uppfylla de formella krav som ställs på

aktiebolagets organisation. Vad som dock var intressant i detta fall var att domstolen inte ansåg

att godtagbara skäl förelåg. Det framhålls vidare inte någon motivering i målets domskäl som

förklarar beslutet. Dock framhålls att förfarandet inte var ämnat att dölja personen med den

reella makten, vilket utgör ett rekvisit i straffbestämmelsen 30 kap. 1 § 3 st. ABL. Eftersom

rekvisitet inte ansågs uppfyllt friades den åtalade.

Ovan beskrivet rättsfall i kombination med det faktum att godtagbara skäl inte åberopades i

resterande 19 rättsfall kan anses visa på svårigheten för gemene man att avgöra när godtagbara

skäl anses föreligga och inte. Med detta i beaktning är det tänkbart att undantagsbestämmelsen

om godtagbara skäl inte åberopas i största möjliga utsträckning, eftersom tillämpningen av

godtagbara skäl i praktiken är att anse som oklar.

4.3 Att agera målvakt Enligt doktrin och förarbeten framhålls att personer som agerar målvakt kan utgöras av personer

med olika livssituationer.94 En återkommande beskrivning av målvakten i doktrin är en socialt

utslagen och/ eller kriminell person. Detta speglar den beskrivning som återfinns i

aktiebolagslagens förarbete 2000/01:150.95 Personen framhålls ofta som straffimmun vilket

talar för att de är villiga att bära ett såväl straffrättsligt som civilrättsligt ansvar mot en

92 Hovrätten över Skåne och Blekinge. Dom 2014-10-08 mål nr. B 3109-13. 93 Prop. 2000/01:150 s. 120. 94 Se avsnitt 2.2.2. 95 Prop. 2000/01:150 s. 77.

31

förutbestämd ersättning.96 Att målvakter främst är socialt utslagna och/ eller kriminella är dock

inte något som kan stärkas av i denna uppsats genomförd rättsfallsstudie.

Rättsfallsstudien i denna uppsats visar att det är till synes få personer som är just socialt utslagna

och/ eller kriminella. Det eftersom dessa enbart utgör 22 procent av det totala antalet personer

som, i hovrätten, åtalades för att agerat målvakt mellan år 2013-2020. I rättsfallsstudien har det

vidare framkommit att de personer som var socialt utslagna och/ eller kriminella har olika

relation till den som utsett denne till målvakt. Det uppvisades att närmare hälften av alla som

agerade målvakt hade en relation som vän eller bekant till personen som utsåg dem alternativt

som hade den reella makten. Sett till totalt antal personer som kategoriserades som vänner eller

bekanta var dock andelen personer tillika socialt utslagna och/ eller kriminella relativt liten,

endast 20 procent. Det visar således att valet av vem som tillsätts som målvakt snarare beror på

vänskaps- eller bekantskapsrelationer än det faktum att personerna är straffimmuna och har en

livssituation som socialt utslagna och/ eller kriminella. Att detta resultat kan bidra till att

förklara hur det ser ut i praktiken kan stödjas av en kartläggning gjord av Polismyndigheten.

Deras granskning visar att personer som har en relation till den med reella makten ofta utses till

målvakt.97 Kartläggningen talar dock för att de studerade målvakterna i rättsfallsstudien, med

familjerelation till den med den reella makten skulle vara fler till antal. Rättsfallsstudien visar

däremot att det var fler personer som inte hade någon bekantskap än antalet personer med

familjekoppling. Vad det kan beror på går inte att analysera vidare utifrån den genomförda

rättsfallsstudien.

Det faktum att majoriteten av målvakterna inte var socialt utslagna och/ eller kriminella bör

belysas eftersom det kan indikera att förarbeten och doktrin kan komma att behöva ses över.

Det finns en risk att den utredning98 som proposition 2000/01:150 grundas på är anse som

föråldrad. Det eftersom samhället är i ständig förändring och antalet aktiebolag årligen ökar.99

Att aktiebolagen ökar kan förklaras av de aktiebolagsrättsliga reformerna vilka bidragit till att

det har blivit enklare att bedriva mindre privata aktiebolag eftersom färre formella krav åligger

96 Prop. 2000/01:150 s. 78 f; SOU 1998:47 Bulvaner och annat s. 67. 97 Polismyndigheten. Så undviker du att bli styrelsemålvakt. u.å., https://polisen.se/utsatt-for-brott/skydda-dig-motbrott/penningtvatt/styrelsemalvakt/#faktastyrelse, (Hämtad 2021-03-02). 98 SOU 1998:47 99Bolagsverket. Statistik om företag och föreningar. u.å., https://bolagsverket.se/be/sok/etjanster/statistik/statistik-1.3538. (Hämtad 2021-04-14)

32

bolagets organisation. Det eftersom revisor eller verkställande direktör numera enligt 8 kap. 27

§ och 9 kap. 1 § är valfritt. Sammantaget kan detta tala för att bilden över vem som agerar

målvakt i rättskällorna kan komma att behöva målas om i framtiden för att skildra verkligheten.

4.4 Rättsföljder vid brott mot målvaktsförfarandet Lagen föreskriver att brott mot aktiebolagslagen 30 kap. 1 § 3 st. är förenat med sanktioner

såsom böter eller fängelse i högst ett års tid. Det kan dock anses missvisande utifrån det resultat

som framkommit genom rättsfallsstudien som genomförts i denna uppsats. Detta eftersom det

gick att utläsa alternativa rättsföljder i de granskade hovrättsdomarna. I utredningen tydliggörs

vidare att förekomsten av rättsföljder varierade beroende på om den åtalade agerade målvakt

eller medverkade i beslut om att utse målvakt. Rättsföljden fängelse var vanligast

förekommande för personer som medverkat i beslut om att utse en målvakt. Det kan jämföras

med den påföljd som var vanligast förekommande för personer som agerade målvakt, vilken

var villkorlig dom förenat med dagsböter.

En anledning till att de som utsett målvakt i större utsträckning dömdes till frihetsberövande

påföljder kan hänföras till att de i större utsträckning hade en bakgrund som visade på

återfallande i kriminalitet och/ eller att dessa i kombination med brott mot aktiebolagslagen

även gjort sig skyldiga för andra brott. Dess påföljdsval har då baserats på samtliga brott enligt

föreskrifterna i 30 kap. 3 § BRB. Detta föranleder också att fängelse i realiteten kan ha utdömts

för en period överskridande ett år. Majoriteten av personerna som åtagit sig uppdrag att agera

målvakt dömdes till villkorlig dom förenat med dagsböter. I ABL:s straffbestämmelse, 30 kap

1 §, föreskrivs att den som agerar i strid med lagen skall dömas till böter eller fängelse i högst

ett år. Således frångår domstolen ofta denna föreskrift vid valet av sanktion. Som framkommer

av resultatet i utredningen av rättsfall tydliggörs att domstolen i många fall inte finner att

sanktionen utgörande böter enligt ABL är att anse som tillräcklig medan fängelse anses som ett

för hårt straff. Till följd av detta blir domstolen tvungen att i enlighet med lagreglerna i BRB

döma agerande målvakter till annan sanktion än böter såsom villkorlig dom enligt föreskriften

i 27 kap. 1 § BRB. I de fall då det inte heller anses motiverat att stanna vid villkorlig dom kan

det förenas med dagsböter eller samhällstjänst, enligt 27 kap. 2 och 2a §§ BRB, vilket var

situationen i 44 procent av de studerade rättsfallen.

33

Vad som vidare framkom i rättsfallsstudien var att majoriteten av dem som till följd av att ha

utsett en målvakt dömdes till fängelse även tilldelades näringsförbud. Näringsförbud tilldelades

även personer som agerat målvakt, dock inte i lika stor utsträckning som de som utsett

målvakter. Det innebär således att dessa personer grovt har åsidosatt sina skyldigheter och

därvid gjort sig skyldiga till brottslighet som inte är ringa, i enighet med 4 § LNF. Vidare

innebär det att personerna omedelbart hindras att fortsätta sitt icke seriösa handlande i andra

verksamheter. Eftersom andelen personer som tilldelats näringsförbud är större bland de som

medverkat i beslut om att utse målvakt kan det tolkas att det är att betrakta som brottslighet av

grövre karaktär än att agera målvakt.

Den aktiebolagsrättsliga doktrinen beskriver att de sanktioner som kan komma att aktualiseras,

för de som agerar i strid med målvaktsförbudet, är böter och fängelse vilket överensstämmer

med straffbestämmelsen som återfinns i 30 kap. 1 § ABL. Doktrinen beskriver således inte hur

andra påföljdsval kan komma att aktualiseras till följd av det brottsliga agerandet, vilket kan

anses missvisande i förhållande till vad som påvisas i denna studie. Det kan därför motiveras

att straffsanktionerna i 30 kap. 1 § ABL samt doktrin behöver ses över i syfte att förbättra lagens

förutsebarhet. Detta eftersom straffen som utdömts av hovrätten mellan år 2013-2020 visar på

att det i stor utsträckning förekommer andra påföljdsval än de som föreskrivs i ABL.

4.5 Branscher där målvakter vanligen förekommer Resultatet av rättsfallsstudien visar att byggbranschen är överrepresenterad bland de aktiebolag

som förekom i rättsfallen eftersom mer än hälften av alla hovrättsfall mellan år 2013-2020

inkluderade minst ett aktiebolag verksamt inom byggbranschen. Detta är ett intressant resultat

eftersom Ekobrottsmyndigheten och Brottsförebyggande rådet beskriver att just byggbranschen

utsätts för ekonomisk brottslighet i större utsträckning än andra verksamhetsbranscher.100

Ekobrottsmyndigheten arbetar aktivt med brottsförebyggande åtgärder för att minska brott mot

aktiebolagslagen och däribland brott mot målvaktsförfarandet. Arbetet bedrivs

branschöverskridande. Rättsfallsstudien i uppsatsen visar att en fokusförflyttning med fördel

skulle kunna ske till aktiebolag verksamma inom byggbranschen, alternativt att vidare studier

med fördel bör bedrivas gällande branschförekomst för att kunna förhindra förekomsten av

målvakter i större utsträckning. Vidare förs varken i aktiebolagslagens förarbeten, dess

underliggande utredning eller i doktrin någon diskussion beträffande förekomsten av specifika

100 Se avsnitt 3.1.2.

34

branschers utsatthet, detta är förståeligt och inte något som i framtiden nödvändigtvis bör

justeras eftersom lagen skall vara av allmän karaktär och inte nischas mot en viss bransch.

35

5 Slutsats och avslutande kommentar Denna uppsats syftar till att bidra med en ökad förståelse för vad målvaktsförbudet innebär och

i vilka situationer godtagbara skäl kan anses föreligga samt vad som kan utgöra sådana skäl.

Därutöver ämnas att bidra till en ökad förståelse för utseendet och användandet av målvakter i

praktiken samt vilken eller vilka påföljder som kan tillkomma den som utser alternativt agerar

målvakt. För att möjliggöra detta framkommer av utredningen och analysen att de uppställda

frågeställningarna kan besvaras på följande sätt:

Den första frågeställningen lyder Vad innebär målvaktsförbudet och vad anses utgöra

godtagbara skäl i aktiebolagslagen (2005:551) 8 kap. 12 §? Kortfattat kan målvaktsförbudets

innebörd beskrivas som att en fysisk person inte får tillsättas vid en bolagsledande roll om denne

inte har för avsikt att ta del av aktiebolagets verksamhet, förutsatt att godtagbara skäl inte

föreligger. Personen som agerar målvakt kan utses av annan eller registrera sig själv till

bolagsledande roll, ett rekvisit för att straff skall kunna utdömas är dock att företeelsen är ämnad

att dölja personen som är bolagets faktiska företrädare och därmed besitter den reella makten

över aktiebolaget. Vad gäller innebörden av undantagsrekvisitet om godtagbara skäl i

aktiebolagslagen (2005:551) 8 kap. 12 § beskrivs rekvisitet som uppfyllt då person tilldelas

bolagsledande roll i fåmansbolag i syfte att uppfylla aktiebolagets formella krav. Denne kan

således vara passiv eftersom företagaren har för avsikt att helt på egen hand sköta aktiebolagets

verksamhet. Förfarandet skall dock inte vara ämnat att dölja personen som utgör aktiebolagets

verkliga huvudman.

Den andra frågeställningen lyder Hur tar sig målvaktsförbudet uttryck i svensk domstol

avseende följande: Vilken relation har personerna som agerar samt utser s.k.

styrelsemålvakter? Vilken eller vilka påföljder tillkommer vanligtvis vid brott mot

aktiebolagslagens 30 kap. 1 § 3 st.? Finns det verksamhetsbranscher som är extra utsatta för

brott mot målvaktsförfarandet? Rättsfallsstudien visar att det i praktiken förekommer olika

relationer mellan målvakten och den som utser denne. Det är vänner och bekanta som i störst

utsträckning tillsätts i aktiebolag för att agera målvakt, inte nödvändigtvis personer som är

socialt utsatta och/ eller kriminella. Sett till granskningen av påföljdsval påvisades att andra

sanktioner än de som föreskrivs i 30 kap. 1§ ABL förekom. Till fängelse dömdes i större

utsträckning personer som utsett alternativt agerat bakom målvakt jämfört med de personer som

agerade målvakt. Det påföljdsval som var vanligast förekommande för personer som agerade

36

målvakt var däremot villkorlig dom förenat med dagsböter. Majoriteten av personerna som

utsåg målvakt och/eller agerade bakom denne tilldelades näringsförbud, vilket inte var lika

vanligt förekommande bland dem som agerade målvakt. Avslutningsvis visade den

systematiska rättsfallsgenomgången att målvaktsförfarandet i större utsträckning förekom i

verksamheter relaterade till byggbranschen. Mer än hälften av de genomgångna rättsfallen

inkluderade minst ett aktiebolag där verksamheten bedrevs inom denna bransch.

För att vidareutveckla de resonemang som förs till följd av denna studies resultat gällande

behovet att justera och/ eller utveckla befintlig lagtext och nuvarande doktrin, vore det önskvärt

att en större och djupare systematisk rättsfallsgenomgång genomfördes. Det för att med

säkerhet kunna få ett för verkligheten mer applicerbart resultat vilket kan påvisa bland annat

behovet av en mer precis och omfattande lagstiftning.

37

6 Referenslista Offentligt tryck Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG. Proposition 1975:103. Om förslag till ny aktiebolag, m.m. Proposition 1997/98:99. Aktiebolagets organisation. Proposition 2000/01:150. Likvidation av aktiebolagslagen m.m. Proposition 2004/05:85. Ny aktiebolagslag. SOU 1998:47. Bulvaner och annat. Författningar Aktiebolagslag (1975:1385) Aktiebolagslag (2005:551). Bokföringslag (1999:1078). Brottsbalk (1962:700). Föräldrabalk (1949:381). Lag (2014:836) om näringsförbud. Lag (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän. Litteratur

Almlöf, Hanna. Aktiebolagsrätt i domstol – En rättsfallsstudie, Juridisk Tidskrift (JT). 4, 2017/2018: 785-801. Almlöf, Hanna. Bolagsorganens reglering och dess ändamålsenlighet: en aktiebolagsrättslig studie om ägarledda bolag. Jure Förlag AB, Diss. Jönköping: Högskolan i Jönköping, Stockholm, 2014. Andersson, Sten, Johansson, Svante & Skog, Rolf. Aktiebolagslagen (15 juni 2020, Version 15, JUNI), kommentaren till 8 kap. 12 §.

38

Bergström, Clas & Samuelsson, Per. Aktiebolagets grundproblem. Femte rev. uppl. Stockholm: Norstedts Juridik, 2015. Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder. Tredje uppl. Stockholm: Liber AB, 2018. Dotevall, Rolf. OLA ÅHMAN, Behörighet och befogenhet i aktiebolagsrätten. Om aktiebolagets ställföreträdare och gränserna för deras representation, Iustus Förlag, Göteborg 1997. 1023s. Svensk Juristtidning (SvJT). Häfte 8, 1998: 712-718. Ejvegård, Rolf. Vetenskaplig metod. Fjärde uppl. Lund: Studentlitteratur, 2009. Hemström, Carl & Giertz, Magdalena. Bolagens rättsliga ställning: om enkla bolag, handelsbolag, kommanditbolag och aktiebolag. Tionde rev. uppl. Stockholm: Norstedts Juridik, 2013. Holmquist, Rolf. Brotten i näringsverksamhet. Fjärde uppl. Stockholm: Wolters Kluwer, 2017. Jareborg, Nils. Rättsdogmatik som vetenskap. Svensk Juristtidning (SvJT). Häfte 1, 2004: 1-10. Johansson, Svante. Svensk associationsrätt i huvuddrag, Tolfte rev. uppl. Stockholm: Norstedts Juridik, 2018. Karlsson-Tuula, Marie. Målvakterna måste sparkas ut – det behövs effektivare lagstiftning och strängare straff. Föreningen Insolvensrättslig Tidskrift (InraTi). Volym 4, nr. 1, 2019: 103-105. Kleineman, Jan. “Rättsdogmatisk metod.” I Juridisk metodlära, redigerad av Maria Nääv & Mauro Zamboni (red.). s. 21 ff. Lund: Studentlitteratur, 2018. Lehrberg, Bert. Aktiebolagsrätt. Uppsala: Iusté AB, 2016. Lehrberg, Bert. Praktisk juridisk metod. Tolfte uppl. Uppsala: Iusté AB, 2020. Olsen, Lena. Rättsvetenskapliga perspektiv. SvJT. Häfte 2, 2004: 5-145. Peczenik, Aleksander. Juridikens teori och metod: en introduktion till allmän rättslära. Stockholm: Fritzes Förlag AB, 1995. Repstad, Pål. Närhet och distans: Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Fjärde uppl. Lund: Studentlitteratur, 2007.

39

Rodhe, Knut & Skog, Rolf. Rodhes Aktiebolagsrätt. Tjugosjätte uppl. Stockholm: Norstedts Juridik, 2020. Runvik, Britt-Marie & Leidhammar, Börje. Bolagsplundring. Svensk Skattetidning. nr. 5, 1996: 470-481. Sandeberg, Catarina af. Aktiebolagsrätten. Andra uppl. Lund: Studentlitteratur, 2007. Sandgren, Claes. Vad är rättsvetenskap?. Stockholm: Jure, 2009. Sandgren, Claes. Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: ämne, material, metod och argumentation. Fjärde uppl. Stockholm: Norstedts Juridik AB, 2018. Sandström, Torsten. Svensk aktiebolagsrätt. Sjunde uppl. Stockholm: Norstedts Juridik, 2020. Smiciklas, Martin. Aktiebolagsrättens utveckling. Svensk Juristtidning (SvJT). Häfte 1, 1989: 39-56. Smiciklas, Martin. Associationsrättens grunder: bolag, föreningar och stiftelser. Fjärde uppl. Lund: Studentlitteratur, 2012. Svernlöv, Carl. Styrelse- och VD-ansvar i aktiebolaget: en introduktion. 2 uppl. Stockholm: Norstedts Juridik, 2012. Samuelsson, Per, Adestam, Johan och Erik Nerep. Aktiebolagslag (2005:551) 8 kap. 12 §. Lexino 2021-05-20. (JUNO) Samuelsson, Per. Aktiebolagslag (2005:551) 7 kap. 51 §. Karnov 2021-05-10. (JUNO) Samuelsson, Per. Aktiebolagslag (2005:551) 8 kap. 12 §. Karnov 2021-05-10. (JUNO). Åhman, Ola. Behörighet och befogenhet i aktiebolagsrätten: om aktiebolagets ställföreträdare och gränserna för deras representationsrätt. Iustus AB, Diss. Uppsala: Univ., Uppsala, 1997. Internet Bolagsverket. Redovisning av Bolagsverkets brottsförebyggande arbete. AD 1743/2019. https://www.bolagsverket.se/polopoly_fs/1.19811!/bolagsverket-brottsforebyggande.pdf. [Hämtad 2021-05-15]. Bolagsverket. Skärpt behörighetskontroll i registret för verkliga huvudmän. https://www.bolagsverket.se/om/oss/nyheter/arkiv/nyhetsarkiv-2021/skarpt-behorighetskontroll-i-registret-for-verkliga-huvudman-1.22003. [Hämtad 2021-05-07].

40

Bolagsverket. Statistik om företag och föreningar. https://bolagsverket.se/be/sok/etjanster/statistik/statistik-1.3538. [Hämtad 2021-04-14]. Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Organiserat svartarbete i byggbranschen. Rapport 2007:27. https://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f180009584/1371914725531/2007_27_organiserat_svartarbete.pdf. Ekobrottsmyndigheten. Hur löser vi problemet med ekobrott i byggbranschen?. https://www.ekobrottsmyndigheten.se/press/nyheter/2020/6/hur-loser-vi-problemet-med-ekobrottsvartarbete-i-byggbranschen--/. [Hämtad 2021-06-01]. Ekobrottsmyndigheten. Årsredovisning 2020. https://www.ekobrottsmyndigheten.se/Documents/Årsredovisningar/ÅR%20EBM%202020%20Uppslag.pdf. [Hämtad 2021-05-10]. Näringsdepartementet. Regeringen vill göra det svårare för kriminella att använda företag som brottsverktyg. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/02/regeringen-vill-gora-det-svarare-for-kriminella-att-anvanda-foretag-som-brottsverktyg/. [Hämtad 2021-05-29]. Polismyndigheten. Så undviker du att bli styrelsemålvakt. https://polisen.se/utsatt-for-brott/skydda-dig-mot-brott/penningtvatt/styrelsemalvakt/. [Hämtad 2021-04-12]. SCB. Företagsregistret. https://www.scb.se/vara-tjanster/foretagsregistret/. [Hämtad 2021-04-14]. SCB. Standard för svensk näringsindelning (SNI). https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/standard-for-svensk-naringsgrensindelning-sni/. [Hämtad 2021-06-01]. Åklagarmyndigheten. Rättssäkerhet. https://www.aklagare.se/ordlista/r/rattssakerhet/. [Hämtad 2021-05-09]. Rättsfall Göta Hovrätt, dom 2020-12-10 mål nr. B 2061-18. Göta Hovrätt, dom 2017-02-13 mål nr. B 1118-16. Göta Hovrätt, dom 2014-02-05 mål nr. B 223-13. Svea Hovrätt, dom 2020-11-26 mål nr. B 3262-19.

41

Svea Hovrätt, dom 2020-04-30 mål nr. B 8172-19. Svea Hovrätt, dom 2019-12-20 mål nr. B 2059-18. Svea Hovrätt, dom 2019-10-08 mål nr. B 5235-18. Svea Hovrätt, dom 2018-05-09 mål nr. B 7062-17. Svea Hovrätt, dom 2015-02-17 mål nr. B 683-14. Svea Hovrätt, dom 2014-05-07 mål nr. B 3599-13. Hovrätten för Västra Sverige, dom 2018-09-24 mål nr. B 3863-17. Hovrätten för Västra Sverige, dom 2015-10-01 mål nr. B 2448-15. Hovrätten för Västra Sverige, dom 2015-06-30 mål nr. B 4672-14. Hovrätten för Västra Sverige, dom 2015-06-10 mål nr. B 3371-14. Hovrätten för Västra Sverige, dom 2013-10-22 mål nr. B 2173-13. Hovrätten för Västra Sverige, dom 2013-02-08 mål nr. B 3046-11. Hovrätten över Skåne och Blekinge, dom 2020-05-06 mål nr. B 2308-19. Hovrätten över Skåne och Blekinge, dom 2017-05-23 mål nr. B 229-17. Hovrätten över Skåne och Blekinge, dom 2015-11-26 mål nr. B 2113-15. Hovrätten över Skåne och Blekinge, dom 2014-10-08 mål nr. B 3109-13.