1
GAŁIT MATEMATIKMAGI I GONDICA Sedan urminnes tider har dodjaberna, den huvudsakliga befolkningen i kejsardömet Zagrosia, varit världsledande inom matematik. Betydelsefulla delar av det matematiska system som används över hela Pangaia under senare delen av Blå Eran skapades av skickliga matematiker i Dodjab redan före Kejsareran och har sedan utvecklats bit för bit. Det finns i och för sig övermodiga termaliska mekanurger som hävdar att de har överträffat dodjaberna inom detta fält, men deras påståenden grundas mer på okunnighet om hur långt dodjaberna har trängt in i talens mysterier än på egen skicklighet. Sirnit tem-Hosgirk i Ladreburg påstod 499 AS att han hade uppfunnit nollan och det positionella talsystemet, vilket revolutionerade matematiken i Vidonia. Men nollan figurerade i Dodjab redan under Svärdseran och många termaliska akademiker under 700-talet tror att Sirnit falskeligen tillskrev sig uppfinningen efter att ha studerat dodjabiska doku- ment. Historikern Birta ter-Vikrat ran-Ket lyckades 724 AS, efter mycket rotande i arkiv i Ladreburg, slå fast att Sirnit hade lärt sig läsa och skriva bhakrit redan 496 AS i syfte att studera ”uråldriga pergament med mörka hemligheter” och detta styrker hypotesen att han spelade falskt när han 499 AS offentliggjorde ”sin” matematiska handbok Enċiridion super Mathematica Optimal, i vilken han presenterade de nya sätten att skriva tal och att räkna. Hennes rön publicera- des i boken Investigation de un Polyhistor Mendace 725 AS i Tekeburg. Den är en biografi över Sirnit och väckte mycket uppståndelse i den akademiska världen. Gałit (numeromantik) Viljestyrka* EP-multipel = 2 Färdighetsslag: K För att kunna lära sig Gałit måste en rollperson ha fördelarna Huvudräkning och Minneskonstnär. En nu- meromantiker kan lära sig andra sorters magi. 725 AS lever Pangaias skickligaste matematiker – en är den månglärde Aniil Ghaziabad-se vars rykte för geni- alitet till och med har nått Stjärnans son i det fjärran Çu – vid kejserliga hovet i Zakabad och uppmuntras ständigt av kejsaren att tränga djupare in i talens mysterier genom den mystiska vetenskapen gałit (azuli: numeromantik). Dessa gałit-ka-videvan (azuli: numeromantiker) håller sina konster hemliga för utomstående och undervisar endast utvalda unga dodjaber med stor matematiktalang. Många termaliska härskare eller rika handelsmän skulle betala en förmögenhet för att få ta del av deras kunskap. Bland vanligt folk tillskrivs gałit-ka-videvan överna- turliga egenskaper och det sägs att de med sina manipu- lationer av siffrornas hemligheter påverkar världen om- kring dem. Det är sant att kejsarna Šer och Akel har varit otroligt tursamma i mycket av vad de har företagit sig och antagligen har deras skickliga dodjabiska talmästare räk- nat ut optimala strategier och givit goda prognoser för hur skördar, väderlek och andra nyckelfaktorer ska ut- vecklas under några år framåt. Gałit används för att ställa prognoser med övernatur- lig exakthet genom en kombination av meditationsteknik och sofistikerad matematik. (Dessutom innefattar Gałit allt som ryms under den vanliga Matematikfärdigheten.) Att ställa en prognos fungerar ungefär som ett hantverk, där olika indata utgör råvarorna. Detta gör att en numeromantiker måste ha tillgång till statistik och underrättelser i sifferform för att kunna bearbeta dem. Detta kräver i sin tur att den kejserliga förvaltningen levererar tillförlitlig information. Prognosprocedur Det tar ett dygn att räkna ut en prognos. Numeromantikern slår först ett K-slag för att se hur bra prognosen blir. Använd den vanliga K- tabellen på sidan 38 i Gon- dica. Här är några modifi- kationer för K-slaget: Dåligt beräknings- underlag ger ett avdrag på –2T. Ju större område som berörs, desto svårare blir prognosarbetet (-1T per 10 000 km²). Ju färre individer som innefattas i beräknings- underlaget, ju svårare blir beräkningarna efter- som individernas fria vilja inte kan kvantifieras på helt tillförlitliga sätt. Se avdragen i K-tabell 1. Väderleksprognoser är alltid extra svåra (-2T). Sedan gör numeromantikern ett K-slag till för att se för hur lång tid prognosen är giltig. Se K-tabell 2. (Om han använder virtuspoäng för att förbättra sina chanser, så får ett och samma virtuspoäng appliceras på båda tärningsslagen.) K-tabell 1 Antal individer Avdrag på K-slaget 1 -6T 2-10 -5T 11-100 -4T 101-1 000 -3T 1 001-10 000 -2T 10 001-100 000 -1T >100 000 Inget avdrag K-tabell 2 Utfall Prognostid KX Misslyckas K4+ 1 vecka K8+ 2 veckor K12+ 4 veckor K16+ 8 veckor K24+ 16 veckor K32+ 32 veckor K40+ 64 veckor

Gondica - garlit3

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Swedish RPG

Citation preview

Page 1: Gondica - garlit3

GAŁIT – MATEMATIKMAGI I GONDICA Sedan urminnes tider har dodjaberna, den huvudsakliga befolkningen i kejsardömet Zagrosia, varit världsledande inom matematik. Betydelsefulla delar av det matematiska system som används över hela Pangaia under senare delen av Blå Eran skapades av skickliga matematiker i Dodjab redan före Kejsareran och har sedan utvecklats bit för bit. Det finns i och för sig övermodiga termaliska mekanurger som hävdar att de har överträffat dodjaberna inom detta fält, men deras påståenden grundas mer på okunnighet om hur långt dodjaberna har trängt in i talens mysterier än på egen skicklighet.

Sirnit tem-Hosgirk i Ladreburg påstod 499 AS att han hade uppfunnit nollan och det positionella talsystemet, vilket

revolutionerade matematiken i Vidonia. Men nollan figurerade i Dodjab redan under Svärdseran och många termaliska

akademiker under 700-talet tror att Sirnit falskeligen tillskrev sig uppfinningen efter att ha studerat dodjabiska doku-

ment. Historikern Birta ter-Vikrat ran-Ket lyckades 724 AS, efter mycket rotande i arkiv i Ladreburg, slå fast att Sirnit

hade lärt sig läsa och skriva bhakrit redan 496 AS i syfte att studera ”uråldriga pergament med mörka hemligheter” och

detta styrker hypotesen att han spelade falskt när han 499 AS offentliggjorde ”sin” matematiska handbok Enċiridion

super Mathematica Optimal, i vilken han presenterade de nya sätten att skriva tal och att räkna. Hennes rön publicera-

des i boken Investigation de un Polyhistor Mendace 725 AS i Tekeburg. Den är en biografi över Sirnit och väckte mycket

uppståndelse i den akademiska världen.

Gałit (numeromantik) Viljestyrka* EP-multipel = 2 Färdighetsslag: K

För att kunna lära sig Gałit måste en rollperson ha

fördelarna Huvudräkning och Minneskonstnär. En nu-

meromantiker kan lära sig andra sorters magi.

725 AS lever Pangaias skickligaste matematiker – en

är den månglärde Aniil Ghaziabad-se vars rykte för geni-

alitet till och med har nått Stjärnans son i det fjärran Çu

– vid kejserliga hovet i Zakabad och uppmuntras ständigt

av kejsaren att tränga djupare in i talens mysterier genom

den mystiska vetenskapen gałit (azuli: numeromantik).

Dessa gałit-ka-videvan (azuli: numeromantiker) håller

sina konster hemliga för utomstående och undervisar

endast utvalda unga dodjaber med stor matematiktalang.

Många termaliska härskare eller rika handelsmän skulle

betala en förmögenhet för att få ta del av deras kunskap.

Bland vanligt folk tillskrivs gałit-ka-videvan överna-

turliga egenskaper och det sägs att de med sina manipu-

lationer av siffrornas hemligheter påverkar världen om-

kring dem. Det är sant att kejsarna Šer och Akel har varit

otroligt tursamma i mycket av vad de har företagit sig och

antagligen har deras skickliga dodjabiska talmästare räk-

nat ut optimala strategier och givit goda prognoser för

hur skördar, väderlek och andra nyckelfaktorer ska ut-

vecklas under några år framåt.

Gałit används för att ställa prognoser med övernatur-

lig exakthet genom en kombination av meditationsteknik

och sofistikerad matematik. (Dessutom innefattar Gałit

allt som ryms under den vanliga Matematikfärdigheten.)

Att ställa en prognos fungerar ungefär som ett

hantverk, där olika indata utgör råvarorna. Detta gör att

en numeromantiker måste ha tillgång till statistik och

underrättelser i sifferform för att kunna bearbeta dem.

Detta kräver i sin tur att den kejserliga förvaltningen

levererar tillförlitlig information.

Prognosprocedur Det tar ett dygn att räkna ut en prognos.

Numeromantikern slår

först ett K-slag för att se

hur bra prognosen blir.

Använd den vanliga K-

tabellen på sidan 38 i Gon-

dica. Här är några modifi-

kationer för K-slaget: • Dåligt beräknings-

underlag ger ett avdrag på –2T. • Ju större område som berörs, desto svårare blir

prognosarbetet (-1T per 10 000 km²). • Ju färre individer som innefattas i beräknings-

underlaget, ju svårare blir beräkningarna efter-som individernas fria vilja inte kan kvantifieras på helt tillförlitliga sätt. Se avdragen i K-tabell 1.

• Väderleksprognoser är alltid extra svåra (-2T).

Sedan gör numeromantikern ett

K-slag till för att se för hur lång tid

prognosen är giltig. Se K-tabell 2.

(Om han använder virtuspoäng för

att förbättra sina chanser, så får ett

och samma virtuspoäng appliceras

på båda tärningsslagen.)

K-tabell 1

Antal individer Avdrag på K-slaget

1 -6T 2-10 -5T

11-100 -4T 101-1 000 -3T

1 001-10 000 -2T 10 001-100 000 -1T

>100 000 Inget avdrag

K-tabell 2 Utfall Prognostid KX Misslyckas K4+ 1 vecka K8+ 2 veckor K12+ 4 veckor K16+ 8 veckor K24+ 16 veckor K32+ 32 veckor K40+ 64 veckor