Skepparhistorier frn Vidonias hamnarSkepparhistorier frn Vidonias hamnarSkepparhistorier frn Vidonias hamnarSkepparhistorier frn Vidonias hamnar

Vad som fljer r ngra sm legender frn Gondica som kan tnkas berttas p hamnkrogar, tavernor eller psolstekta skeppsdck nr man inte har vakten. En del kan terfinnas i psttt vederhftiga akademiska verk omgeografi eller reseskildringar skrivna av bildade mn och kvinnor. Efter varje liten historia presenteras trealternativa bakgrunder till den.

Den frsta, Ingen Rk Utan Eld utgr frn att ven om historien r verdriven, osannolik och allmntovederhftig, s finns det faktiskt ett korn av sanning bakom. Den som undersker saken kan komma fram tilldetta. (Exempel frn verkligheten: UFOn r egentligen ett hittills ofrklarat atmosfriskt fenomen, som kan stranavigationsinstrument och framkalla flygkrascher om man inte aktar sig.)

Den andra, Mer Finns Mellan Himmelen Och Jorden utgr frn att historien r SANN! Det betyder inte attberttaren har ftt alla detaljer klart fr sig, eller att han frstr vad som egentligen r p gng, men det somberttas om har faktiskt hnt, mer eller mindre som det beskrivs. (Exempel frn verkligheten: UFOn rrymdfarkoster frn Alfa Centauri, bemannade av sm gr humanoider som r hr fr att underska denmnskliga civilisationen, och det hr r deras plan)

Den tredje, Och Sudd Och Trningar Kastades P SL utgr frn att tja, historien r p stt och vis sann,men bakgrunden r inte alls vad man vntar sig. Spelarnas reaktion, om de fattar vad som egentligen hnder, blirantagligen Vad SADE du?!? eller en variant drp. (Exempel frn verkligheten: UFOn r spaningsfarkosterdrivna med ockulta mekanismer utvecklade i det gamla Atlantis, som terfanns av galna vetenskapsmn somarbetade t Tyskland under Andra Vrldskriget, och de kommer frn nazisternas hemliga bas p Antarktis och rbemannade med kloner av Herman Gring)

Vilken som r sann, om ngon, r givetvis upp till SL. Ett tnkbart alternativ som inte beskrivs r attalltsammans r trams, phitt och gallimatias, men detta behver ju inte beskrivas i detalj

Kannibalernas kungarike

En gammal sjbjrn berttar historier runt vattentunnan p karavellen Tursamheten:

Jo, pojkar, det ska ni veta, att det finns fasor ni knappt kan frestlla er bortom haven. En gngseglade jag med en kapten frn Hutremen, som hade varit med som ung grabb nr de segladenordst om Silverarna till de sm grupper som finns dr och r s rika p prlemor. De hade enlots, en vilde frn en av arna, och en dag blev han som tokig efter att ha sniffat i vinden och kisat pmolnen och sett p de dr figurerna av strn och snckor och snren som vildarna frn Prlemorarnaanvnder istllet fr sjkort och portolaner. Han skrek att de mste vnda om, fr vinden hade frtdem nra Kannibalernas kungarike. P dess ar bodde onda mn som inte t annat n mnniskoktt.De frde krig mot alla i nrheten fr att fylla sina visthusbodar, och inga kunde st emot dem. De anfllgrannarna och ddade eller frde bort alla invnare. De som de ddade, vilket inkluderade alla mn,slaktade de och sedan rkte de kttet. De som de frde bort, vilket var en del kvinnor och alla barnen,hll de fngna i burar och gdde tills de var feta, och sedan blev de slaktade, stekta och upptna.Eftersom alla flydde undan deras plundringstg, hade de till slut brjat hlla fngna kvinnor vid liv somavelssuggor och t bara upp en del av barnen. Resten fick leva vidare fr att fda fler barn till deraskttgrytor, eftersom det inte fanns ngra mnniskor att jaga nra deras hemar lngre.

Nu hade den hr lotsen alltid verkat vara en frnuftig karl, s ingen trodde han ljg direkt, ellerinbillade sig, men kaptenen p bten tyckte han verkade lite vl skrrad. Han undrade hur han kundevara s rdd fr Kannibalerna, fr ven om de var mktiga krigare, hade inte vidonierna muskter ochkanoner som slog som skan, och svrd och bajonetter av stl? Hade de inte skepp strre n destrsta krigskanoter? De behvde ju inte g iland p Kannibalernas ar, och skulle inte derasvapenmakt vara stor nog att sl tillbaka alla frsk frn Kannibalerna att anfalla dem?

P detta svarade lotsen att Kannibalerna var de mktigaste krigare som fanns. Det fanns magi imnniskoktt, mktig magi, och det hade gjort dem strre och starkare n andra ddliga, blodtrstigasom hajar och listiga som wobbegonger. P hans hem hade det en gng flutit iland en flotte p vilkendet fanns en ensam getman, halvt galen av hunger och trst. Getmannen han menade en faun,frsts hade kommit med ett av vidoniernas skepp till Kannibalernas kungarike. Kannibalerna hadeanfallit skeppet, och snkt det, och haft en vldig fest p vidoniernas ktt. Det hade funnits tv faunerombord, och de t upp den ena eftersom de var nyfikna p hur de skulle smaka. De tyckte att hansmakade bttre n vanliga mnniskor, s de sparade den andre, fr att kunna brja fda upp getmnsom de fdde upp mnniskor. Fr det behvde de fler av dem, frsts och de hade ivrigt spanat efterfler vidoniska skepp som det kunde finnas getmn eller nnu hellre getkvinnor p. Nr tiden gick ochinga skepp kom brjade fler och fler av kannibalerna sga att de lika grna kunde ta upp den dehade, och de brjade frska gda honom. D blev han desperat, och det gav honom styrkan att ennatt slita snder bastet som hll ihop hans bur och fly. S Kannibalerna skulle inte bara kunnabesegra vidoniska skepp, de skulle ivrigt anfalla dem i hopp om att hitta fler lckra getmn ombord.

Alla tyckte det lt otroligt, men lotsen var s rligen uppskrrad, och bad p sina bara knn att skeppetskulle ndra kurs, eller s skulle Kannibalerna sluka dem alla. Till slut gav kaptenen med sig, och devnde om. Han var en klok karl, fr senare, nr han ftt eget befl, hrde min vn frn Hutremenhistorien om faunen igen, av en annan faun. De var slkt p lngt hll, och hans skeppsbrutne slktinghade till och med ftt bertta sin historia fr lrde mn i Tekeburg, nr han vl lyckats ta sig hem igenmed ett vidoniskt handelsskepp. S nog r historien om Kannibalernas kungarike sann, och om jagvore er skulle jag akta mig fr att mnstra p ett skepp som skall till Prlemorarna.

Ingen Rk Utan Eld

Det finns inga egentliga kannibaler p Prlemorarna (som man kan tnka sig ungefr som Polynesien). I dengrupp dr den misstnkta n ligger finns dock en spridd uppfattning om att man kan f ett djurs egenskapergenom att ta vissa delar av det. Till exempel kan man bli en lika stor krigare som en haj om man ter vissa delarav dess inlvor. De flesta av borna anser att detta ocks strcker sig till mnniskor, och det sgs att man kan fen fiendes mod genom att ta hans hjrta, till exempel. Detta r dock ngot som i princip aldrig hnder, eftersomdet anses tapu, inte bara moraliskt fel, utan ngot som medfr olycka och ond brd dd om man ger sig in p det.

Utom p en viss . Stammen som bor dr praktiserar faktiskt begrnsad rituell kannibalism i krig. Detta har gettdem ett dligt rykte hos deras grannar, och gett upphov till hemska historier som ligger till grund fr legendenom Kannibalernas Kungarike. Dessa historier r verdrivna eftersom grannstammarna skms lite fr att det gtts dligt fr dem i de stamkrig som utkmpats nyligen, dr folket frn kannibaln varit ofrskmtframgngsrika. Man vill grna frklara det med sina krigiska grannars otcka och omnskliga vanor. Att dessainte straffats av Makterna fr att de brutit tapu skyller man p att de beskyddas av onda andar.

Sdana hr skrckhistorier om grannfolk (i synnerhet sdana som r ens fiender) har varit vanliga i verklighetenoch r de ocks i Gondica. Bde zakier och dodjaber berttar dem om ghonderna, de zagrosiska faunerna, t.ex.Termalier berttar hrresande historier om minotaurerna frn Mirak, dribland deras bjrnkult trots att dennakrver att dess medlemmar r vegetarianer som den bjrnart de frsker efterlikna, men frdomsfulla termalierr inte ndvndigtvis insatta i zoologi. Intressant nog finns det bland Miraks minotaurer kannibalhistorier ommnniskor; dessa sger att det finns hemliga sllskap i Vidonia som ter minotaurer. Drfr lurar skurkaktigamnniskor arbetare frn Mirak in i bakhll eller frgiftar dem fr att kunna mrda dem och slja kttet. P ettstt fungerar sdana vandringslegender som skrmmande moralkakor fr att f minotaurer som ger sig ned plglandet att passa sig s de inte blir lurade av svekfulla mnniskor.

Faunen som nmndes i historien r en charlatan som hittat p alltihop. Egentligen var han medlem av enpiratbesttning som anfallit fredliga bor, s han ljg ihop en historia som passade sina rddares frdomar. Hanlever fortfarande och mrkte att hans berttelse lett till att han ibland blir bjuden till nyfikna patricier ochgodtrogna akademiker fr att bertta den och fr pengar, mat och vin. Sledes kan rollpersonerna mta honom isdana sammanhang.

ventyrsuppslag: Den Anti-Antropofaga AlliansenKannibalernas grannar frsker en gng fr alla gra sig av med hotet frn dem. Ett flertal gruppers hvdingar samlas tillrdslag och beslutar sig fr g samman i en allians och dessutom att vrva vidoniska skeppsbesttningar som legosoldater.De senare kommer att inkludera flera grupper av sjhundar och andra blodtrstiga rskinn, och alla som har ngon form avsamvete lgger bort det: motstndarna r ju onda mnniskotare, s de slpper alla hmningar. Fljaktligen blir kriget enhnsynsls massaker.

Nu rkar rollpersonernas skepp ha angjort kannibalernas ar helt ovetande om deras vrdars konstiga riter eller s r deskeppsbrutna dr (och har mottagits vl). De och deras kunskaper om vidonisk teknik och taktik r det enda som kan rddafolket. Kom ihg att de r ytterst kapabla krigare sjlva det r deras motstndares verlgsna antal i kombination medvidoniernas kanoner och muskter som gr att de sitter p pottan. Men vill rollpersonerna det? Har de ngot val? Finns detngra hyggliga kaptener som kan vertygas om att kannibalerna inte r onda bestar, utan att det till stor del rr sig ompolitik? Notera att medlemmarna i alliansen inte heller r onda det r inte kul att bli verfallna och plundrade barahmndlystna och fulla med frdomar om motstndarna.

Mer Finns Mellan Himmelen Och Jorden

Det krigiska folket p den nmnda n r verkligen kannibaler. De lever inte p mnniskoktt det r knappastekonomiskt utan p fiske, fgeljakt och hackbruk som sina grannar. De anser det dock vara en delikatess, ochberttelsen r sann s till vida att de inte bara ter fiender de ddat i strid de r ett krigiskt folk utan ven tarfngar som de till och med kan gda som grisar om de s finner fr gott.

Faunens berttelse r falsk s till vida att kannibalismen inte r satt i system det r en sedvnja som abruptskiljer dem frn deras grannar och frskrcker dessa storligen, men den dominerar inte deras kultur. De r intendvndigtvis onda eller depraverade de ter bara sina fiender, och de betraktar inte alla frmlingar som

fiender mer n ngon av sina grannar. Deras dliga rykte gr dock att de har vldigt lite fredliga kontakter medsina grannar, och ngon riktig handel med de vidoniska frmlingarna med sina mrkliga skepp och finametallvaror har aldrig kommit igng. Faktum r att en frdomsfri mercator skulle kunna gra vrldens kap omhan brjade handla med dem

ventyrsuppslag: Och hennes hghet vill ha en lnggris med pommes fritt, men utan lk, tack.En frdomsfri mercator har etablerat de ovan nmnda handelskontakterna. Hvdingen ver Kannibalarna stllde dock ettlite udda ultimatum: Hans ldsta dotter och arvtagare, en hgmodig flicka i 14-rsldern, ska f flja med till De StoraKanoternas land och f sin utbildning dr dels fr att hvdingen inser att tiderna hller p att frndras och att hon kommeratt behva sdana kunskaper nr hon blir hvding, dels fr att flickan r totalt bortskmd och alltid fr sin vilja fram, och harftt i sitt huvud att hon ska dit. Flickan fr med sig en reskassa i form av prlor vrd, tja, frbannat mycket, och en hedersvaktav stolta, hgvxta och ytterst kapabla stamkrigare.

Mercatorn stter sina bsta problemlsare p att passa upp flickan och skydda henne med sitt liv jo, vi pratar omrollpersonerna. Hon r envis, bortskmd och egofixerad, men hon r ocks snabbtnkt, lraktig och viljestark, s hon r inteltt att tas med. Rollpersonerna har vissa frdelar: fr det frsta vet hon vldigt lite om hur vidoniernas samhlle fungerar,och om hon inte har anledning att tro att rollpersonerna ljuger, kan de dra till med de vrsta ndlgner (Jo, Ers Hghet, detr tabu att g ut i slumkvarteren efter ttaslaget. Min bror gjorde det, och han dog i en hemsk sjukdom strax drefter.). Ndedem om hon kommer p att de ljuger, dock.

Fr det andra r hon fullstndigt besatt av hur vidonierna gr saker. Det r fr henne hgsta mode, och fr att ta ettexempel kommer hon att s fort som mjligt byta ut sin kungliga drkt mot sdana klder som hgt uppsatta vidoniskadamer br. Man kan dock ofta undvika problem genom att framhva att det eller det inte r modernt eller inte passar sig ividoniskt sllskap.

Om SL r p humr kan hon vara en skarpsynt observatr av nackdelar och inkonsekvenser i det vidoniska samhllet somrollpersonerna sjlva inte ser. (Vad menar ni med att man inte kan ta mnniskor? Ni ter ju djur och era stder r fullamed mnniskor som behandlas som djur, ja smre n djur.) Det innebr inte att hon r ngon Rosseauansk del vilde ellermoralfilosof, men alla som har med klipska barn att gra vet att de kan vara mycket snabba att upptcka inkonsekvenser ivuxnas resonemang. I synnerhet om de vuxnas resonemang gr ut p att ngot intressant r frbjudet

Och Sudd Och Trningar Kastades P SL

Folket p n r egentligen inte kannibaler. De ter visserligen sapienters ktt med gldje, men de r inte lngrefullt mnskligaEn gng, fr nstan ett sekel sedan, var de som vilken stam som helst i sin grupp, med denskillnaden att de, som beskrivs under Ingen Rk Utan Eld ovan, utvade rituell kannibalism. De inte bara tdelar av sina mest beundrade fiender, utan ocks av sina dda, i hopp om att dessas bsta egenskaper skulleverg till deras ttlingar.

En dag flt en frmling iland p deras . Han anfll de som rddade honom ur vattnet, ddade dem och t uppdem. Han var vildsint och en fruktansvrd krigare, och det drjde innan stammens bsta kmpar lyckadesbesegra honom. Eftersom de var hemskt imponerade av den fruktansvrda frmlingens styrka, mod och list,delade de hans ktt emellan sig vid en rituell segerfest. Drmed var deras de beseglat.

Mannen led av teratofili, en dittills helt oknd sjukdom i den hr gruppen. Alla som t hans ktt smittades,vilket inkluderade de flesta av ns mn och flera av dess kvinnor. Det mste ha varit ngon variant av sjukdomenmed lng inkubationstid och annorlunda smittvgar, fr n fler kvinnor han smittas av sina makar genom sexuelltumgnge med dem innan den brt ut. Det kaos som fljde nr de flesta av ns vuxna frvandlades tillblodtrstiga monster nstan utplnade stammen, men genom att vissa av dess smittade hade viljor av jrn skeddedetta inte. Istllet vnde de orgien av blodtrst i ett krigstg mot en fientlig stam. Dessa utplnades nstan, ochderas ktt dmpade vansinnet.

Nufrtiden r alla den krympande stammens vuxna medlemmar teratofiler men eftersom deras seder frndratsfr att gra plats fr sjukdomen har de verlevt, och deras sjukdoms hemska symptom r satta i system. Delever inte p mnniskoktt (det r som tidigare nmnts inte ekonomiskt mjligt) men hela deras samhlle gr utp att skaffa det. Lyckligtvis (fr dem) har deras nyvunna bestialiska kroppskrafter gjort dem till den mesteffektiva stammen vad gller krigstg och hrjningar, s regelbundna smkrig med deras grannar tillfredstllerderas behov.

Man ter fortfarande sina dda. Alla vuxna som r slkt med den dde deltar i mltiden, och allts smittas allaunga av teratofili vid den frsta begravningen som intrffar i deras familj efter det att de blivit erknt vuxna ochen del av stammen. En del klarar inte av Hungern och anfaller sina klanfrnder nr den kommer ver dem, mende drps snart av sina frnder som farliga fr stammen. Det hnder ven att ldre drabbas av Hungern s illa attde inte kan kontrollera sig, men samma de drabbar dem. Och ja, ven deras lik ts, och nej, man r inte s lngtgngna i bestialitet att man inte knner sorg ver sina stamfrnders hemska misslyckanden. Men verlevnadenframfr allt.

Faunens berttelse r i stort sett sann. Han hade aldrig trffat en teratofil tidigare och knner bara till de legenderom dem som berttas i Vidonia, och dessa r ju fyllda av vidskepligt nonsens. Han gjorde allts aldrig denkopplingen, och eftersom det rr sig om organiserade, disciplinerade teratofiler en masse, ngot totalt oknt iVidonia, har ingen lrd som hrt historien senare i Vidonia gjort det heller.

Kannibalernas Kungarike kan inte hlla i lngden. Deras livsstil har accelererat mngden krig i regionen, ochfolk har flytt de nrliggande arna. Fler och fler i varje generation dukar under fr Hungern. Frr eller senarekommer deras grannar att enas fr att utplna vad de ser som ett hot mot Prlemorarna eller s utvandrar heladen teratofila stammen till mer kttrika trakter, med hemska resultat.

ventyrsuppslag: Ohelig hunger och heliga kvinnorEn av teratofilernas mer viljestarka, dla och skickliga krigare en riktig hjlte fr hra av en skeppsbruten vidonier om deheliga mn och kvinnor (dvs. mystagoger) som finns i deras hemland. Han har frskt f hjlp av lokala medicinmn ochhxmstare att bota sitt folks frbannelse, men eftersom den r oknd sedan tidigare har ingen lyckats. Men vidonierna kanmnga fantastiska saker kanske deras mystagoger kan hva frbannelsen? Han hjlper den skeppsbrutne att rymma, pvillkor att denne ska ta honom till vidoniernas land. Dr ska han sedan leta reda p den som kan bli hans folks rddning.

Var rollpersonerna kommer in beror p SL. Han behver transport till Vidonia (eller nnu hellre ngon nrmare koloni),ngon som tolkar fr honom och frklarar det frmmande samhllet, och (tills han botats) hjlp med sin egen oheliga hunger.Enligt regelboken r det strt omjligt att klara sig undan att ta mnniskoktt, men SL kan ge honom hjltefrmner ellers kan han vara en tragisk, romantisk hjlte lite grann som huvudpersonerna i en del moderna vampyrromaner, som trots sinmotvilja regelbundet faller fr Besten i sig och tvingas dda.

Rollpersonerna kan hjlpa honom frn Prlemorarna, eller de kan stta p honom i ngon hamnstad, i behov av hjlp. Dekan till och med vara de skeppsbrutna som hjlper honom i frsta brjan, och r bundna av sitt lfte till honom (och detfaktum att han rddade dem frn att bli Dagens Rtt) att fortstta hjlpa honom. Nr man en gng har botemedlet (kanske iform av en mystagog, eller ngra galeniska droger hon/han utvecklat) mste man applicera det p hans folk, och vertygadem att g med p att behandlas, allt medan deras grannar enats till en allians (se det frsta ventyrsfrslaget) instlld p attfrinta Kannibalernas Kungarike

Kannibaler. Kopparstick frn Encyclopedia Geographica.

Aspidochelone - alla skldpaddors anmoder

Ur Nilrat tem-Lalrits Physiologium:

Och nu skall jag tala med vett och visdom, om en mrkelig fisk, om ett mktigt havsvidunder. Till vrsorg finner vi honom oftast farlig och fruktansvrd, en fara fr mn till havs. Aspidochelone kallas han,efter sitt mktiga skal, likt havsskldpaddan; och fastitocalon, den som flyter p havsstrmmarna.Zaratan sga de hedna zagrosier; termalierna benmna honom kraken, fast lrde mn hava sagt, attdetta r ett annat vsen.Hans skal r likt klippor, omgivna av kelp och tng, bestrdd med sand och snckor; nr sjfarande sehonom, de tro att han r en , och kasta ankar, och skicka skeppsbten i land. Dr finna de grs,buskar, ja, hela trd; de samla ved och gr upp en eld, fr att steka den fisk som i riklighet kunnafngas vid aspidochelones bukvatten, varom mer nedan.

En stor eld, ett mktigt bl: det vcker aspidochelone, den fruktansvrde. Galen av smrtan dykerhan, den mktiga skldpaddsfisken. Vgorna kasta sig ver sjmnnen; de drunkna mkligen.Skeppet, ankrat vid aspidochelones skal, dras med ner i djupet; i vgorna finna de sin grav, alla somstanna ombord. Detta har de skdat, mn i vr tid.

Aspidochelone, den stolta vgvandraren, har en annan vana, n mer frunderlig. Frn hans munkommer n doft eller dunst, som fr alla slag av fiskar r omjlig att motst. Till honom strmma de imngder, stora stim av silverskimrande fisk, horder av havsdjur. Alla mta de sitt de: de bliraspidochelones fda. Sovande simmar jtten, och har bara att svlja fisken, som glatt simma in i hansmun.

S lockas vi att tro att vi funnit den rtta vgen, och r njda med oss sjlva, och rannsakar icke osssjlva: Vi sga Vi ro rttfrdiga mn och kvinnor, och kunna icke gra fel. Och nr folk smickra ossfr vr rttfrdighet, gr vi likt fisken i aspidochelones mun. Rannsaka eder sjlva, brder och systrar,s att ni fortstter att vandra den rttfrdiga vgen.

Physiologium r ett gammalt bestiarium, en skildring av djur, men ocks vxter och naturfreteelser. Likt deflesta bestiarier r dess syfte inte att presentera zoologiska fakta (ven om den hmtar dylika frn lrda verk),utan sedelrande historier med hjlp av exempel frn naturen. Kosmokrator skrevs av Maharahul, men Profetenvar blott en ddlig; Naturen r eos egen Bok, dr Det skrivit Dess vilja och visdom str det i inledningen tillPhysiologium, som ska ha frfattats 568 AS av Nilrat tem-Lalrit, en mentor frn Roon.

Dylika bestiarier r inte srskilt populra bland de lrde i Vidonia nufrtiden. Man har frklarat att de barainnehller rvarhistorier, och att mnga av de djur de berttar om inte finns i verkligheten. nda sedanboktryckarkonsten uppfanns har de dock tryckts i stora upplagor av diverse ekomantiska tempel och spritts sommoraliskt uppbygglig lsning. Sanningen r vl snarast att folk kper dem fr de fantastiska historierna (oftastmed fantasieggande trsnitt) och inte fr att f ngra moraliska eller religisa insikter. Bestiarier i allmnhet ochNilrat tem-Lalrits Physiologium i synnerhet r dock ngra av de mest populra och spridda skrifterna iVidonia.

En av de som tror p tem-Lalrits gamla historier r den termaliska sjkaptenen Sigrat tem-Pylart. Hr hr vadhan sger om zaratan:

Vi var p vg till Ghira i Zagrosia med en last av tackjrn, nr vi sttte p en som inte fanns pngra sjkort. Mer en sandbank n en riktig men stor nog att det skulle ta oss ett bra tag att seglarunt den, och jag kan svra p att jag sg grsbevuxna klippor lngre in mot n. Av nyfikenhet tnktevi g iland, men vi hade knappt satt bten i sjn frrn havet blev upprrt. Som fre en storm sjnblev helt pltsligt krabb, det skummade gult och en fruktansvrd stank steg upp hur havet. Viskyndande oss upp p skeppet igen, och tro det eller ej: n sjnk i havet! Den gav ifrn sig en jtteliksuck, som en val som andas ut, fast s stora valar finns inte. I en jttelik virvel sjnk den till botten!

Jag mindes historierna om kraken som de gamle berttade; blckfisken med hundra armar, stor somen , och visast av havets alla djur. Nr vi anlpte Ghira, berttade jag fr hamnkaptenen om vrtmte, och mina funderingar om kraken. Han nickade och sade Denna best kallar vi zaratan; vi seglar

inte lngt ut till havs, men vra fiskare har nd sett dess yngel. Det r ingen blckfisk, utan ettvidunder, hlften val och hlften skldpadda. Flj med mig, min vn, skall jag visa dig ngot. Han togmig och styrman r mitt vittne till stadens rdshall.

Dr hngde i en stor sal ett enormt skldpaddsskal, minst tjugo steg tvrs ver och en och en halvgng det p lngden. Detta, sade hamnkaptenen, r skalet frn ett av zaratans yngel. Det flt i landp min farfars tid. Tnk dig d, hur stor den mste vara, ur vars gg denna klckts! Han berttade atti gamla sagor stod om ett land bortom havet, dr zaratan lgger sina gg, likt andra havsskldpaddor.Och den n, kapten, omges vart hundrade r av en svrm av zarataner, s att det bli en hel grupp,och dr para de sig och lgga sedan sina gg. Ngot sdant land har jag aldrig hrt om, ochzagrosierna r ena frdmda landkrabbor. I vanliga fall skulle jag sga: Vad vet de om havet? Men jaghar sett zaratan eller om det var kraken och jag har sett dess yngels skal. Skall jag tvivla p minagons vittnesbrd? Som Profeten sger: Kosmokrators vgar kan inte de ddliga flja; hans makt kande inte fatta. Jag har sett ett underverk och det skrmmer mig, fastn jag r en modig man.

Ingen Rk Utan Eld

Naturligtvis finns inte aspidochelone; s stort kan inget djur bli. Det finns dock tv helt separata fenomen somgett upphov till legenden om havsvidundret.

Det frsta r de flytande arna. Runt Pangaeas kuster frdas de med havsstrmmarna, och omstndigheter gr attde r vanligast i sterhavet. De bestr av enorma klumpar av tng, i vilka bildas gaser nr tngen frruttnar.Dessa gaser samlas i slemmiga bubblor som formas inne i tngmassan. Frr eller senare brister bubblorna, ochd sjunker n ner i havet igen. I tngen kan en hel del vrakgods finnas samlat och mnga djur lever dr. Demngder av rkor, mrlor och annat fiskgottis som samlas i tngen gr att fiskar lockas dit i stora mngder.

Och dessutom lgger jttehavsskldpaddorna sina gg dr. Dessa urtidsdjur liknar den jtteskldpadda somkallas Archelon och fanns p jorden under Kritaperioden, men de r nnu strre, och de r den andra faktorn somgett upphov till legenden om zaratan.

ventyrsuppslag: FisketurEn stormrik zagrosisk furste som jagar storvilt som hobby blir besatt av att drpa en zaratan. Av dess skal skall han lta graen enorm sng av finaste skldpadd att ge sin lskade p deras brllop. Fr detta behver han vidoniska experter, eftersomdet r ont om goda sjmn i hans land. Han betalar bra. Han kan ocks anstlla en mekanurg (som kan bygga jttelikazaratanjgarvapen eller kanske ngon sorts primitiv ubt) och/eller en bunt tritoner som spejare. Det hr kan bli en uddakampanj dr varje ventyr handlar om att hitta ett visst havsvidunder eller ngot dylikt mrkligt havsfenomen. Berttelsernaom Sinbad Sjfararen ur Tusen och en natt kan vara till inspiration.

Aspidochelone

STY 75T VIKT 60 tonUTH 10T TL 255SMI 1T FF vatten 8 mREF 1T land 4 mVIL 2T+2SYN 1THR 3TLUK 4T+2KN +1SMA 4TVIB 3T

Frdigheter: Inga av betydelseNaturligt skydd: Kr 36, Hu 36, St 36, Kru 18 vid attacker uppifrn; halvera vrdena om ngon lyckas attackeraaspidochelonens buk.Attacker: Bett (1T, 26T/Hu + drnkning + chans att svlja)Drnkning (spec, 50T/Hu + brjar drunkna om det inte andas vatten)Svlja (spec, spec)

Ett annat stt r att behandla det hela som ett sjslag. Aspidochelonen betraktat som ett skepp har fljandevrden:

Lngd ver allt 28 m Sjmn -Lngd ver buk 22 m Sold./pass 15*Skalbredd 18 m Lastfrmga 20 skl*Djupgende 2,5 m** Stridshastighet 2T***Maxhastighet 5 kn# Max kanoner 0*Manverbonus 2T Kanonmlsbonus 0Dygnsstrcka 60 km TL 40/-

*Om man nu mot frmodan tmjer en aspidochelone, r detta s mycket folk och last man kan f ombord.Kanoner kan man dock glmma; vid en sdan smll p ryggen dyker kreaturet, och besttningen drnks somrttor.** Blir det grundare n s, kryper aspidochelonen. Den kan inte gra s srskilt lnge innan den krossas av sinegen vikt (aspidocheloner gr bara i land fr att lgga gg, och skyndar sig ut i vattnet igen) men det r mycketsvrt fr odjuret att g p grund.***Djuret kan bara hlla den hr hastigheten i 1T sjstridsrundor. Drefter blir den 1T.#Djuret kan bara hlla den hr hastigheten i 1T sjstridsrundor. Drefter blir den 3 kn. I motsats till normala farkoster, kan aspidochelonen ta skada av normala vapen. Rkna med att en salva frn

ett dussin muskter gr 2 pong skada, och berkna vrig skada efter det. Rkna med att aspidochelonens Sjmannaskap r 3T. Aspidochelonen kan ramma ett skepp eller ett annat monster. Detta gr 1T pong skada p skrovet och

hanteras som en bordning. Dessutom mste alla ombord gra ett S16 slag fr SMI, Spnst ellerSjmannaskap, eller falla omkull (eventuellt verbord). Om motstndaren vinner med ett perfekt resultat, taristllet aspidochelonen 1T skada.

Aspidochelonen kan, nr den vl manvrerat nra ett skepp, frska bita i skrovet. Detta krver ett likadantslag som en bordning. Det gr 1T+2 skada. Dessutom mste alla ombord gra ett S12 slag fr SMI, Spnsteller Sjmannaskap, eller falla omkull (eventuellt verbord).

Om den blir jagad, dyker aspidochelonen helt sonika ned i djupet och frsvinner.

Mer Finns Mellan Himmelen Och Jorden

Det finns nu bara ett ftal aspidocheloner kvar, rester av en urldrig forntid. Odjuren r enorma broskfiskar, somrockor, vars rygg r tckt av ett pansar. De simmar, likt alla broskfiskar, stndigt fr att frse sig sjlva med syregenom glspringorna. De silar vattnet omkring sig likt bardvalarna, som de vertrffar i storlek. Deras gap rstora nog att svlja djur som kaskelotter och jtteblckfiskar, men i vanliga fall simmar de runt i halvdvala ochslukar reflexmssigt allt organiskt som passerar deras munnar.

Nr aspidochelonhonan skall lgga gg, blir den pltsligt aktiv. Dess mun och matsmltningssystem frndras,och den jagar aktivt andra havsvidunder p de stora djupen. Detsamma gller hannen, som dessutom aggressivtanfaller alla strre havsvsen fr att frsvara sitt revir framfrallt andra aspidochelonhannar, men ocks valar,havsormar och skepp. Aspidochelonen har en enorm svans med vilken den kan snrta, och den anvnds frmst idessa strider. Nr parningsperioden nr sitt slut lgger honorna sina ggkapslar, och hannarna fyller havet runtdem med sin mjlke s att havet blir vitt och slemmigt. ggkapslarna liknar vanliga hajars. De ser ut somfyrkantiga paket med lnga slingrande gissel i varje hrn. Deras skal r segt och lderartat och brungrtt tillfrgen. Till en brjan med r det slemmigt, men det stelnar snart och blir hrt som sten. F djur kan sttatnderna i dem och behlla dem.

Den beger sig aldrig nra land om den inte mste, inte i ngot av tillstndena. Det hnder dock att aspidochelonerstrandar av misstag, eller fr att de r sjuka. De flesta aspidocheloner lever i symbios med flockar av fiskar somsimmar kring dem, ter parasiter osv. En stor, en av de sista, lever tillsammans med en stam tritoner. De harbyggt en liten by p hennes rygg, och fljer hennes vandringar. Varje gng hon kommit i parningstagen, vergeralla henne, utom en modig shaman, vars uppdrag r att hlla koll p henne s att stammen kan terfinna henneigen senare.

Aspidocheloner noterar knappt vanliga sapienter de r fr sm men parningsvreda aspidochelonhannar kananfalla mnskliga skepp bara fr att, och alla aspidocheloner uppslukar reflexmssigt mnniskor eller liknandevarelser som hamnar i vattnet framfr den. De r tillrckligt stora fr att den SL som strcker p realismen kantillta grejor i stil med berttelserna om Pinocchio eller baron Munchausen dr skepp slukats av en jtteval ochbesttningen verlevt, strandade i dess buk. terigen innehller Tusen och en natt bra inspiration fr det hr.

ventyrsuppslag: Stoppa den dr aspidochelonen!En valfngare fann under sina resor ett drivande skepp frn Silverarna. Alla ombord hade omkommit i en hemsk sjukdom,men lasten skeppslster med renaste silver fanns kvar. Valfngarna lastade glatt ombord skatten och fortsatte hemt.Lngs vgen sg de en flock grindvalar och bestmde sig fr att frska fnga dem, och satte btarna i sjn. Vad de intevisste var att grindvalarna hade skrmts upp till ytan av en parningsrasande aspidochelone. Den anfll sjlva skeppet ochsvalde det helt, men mnnen i en av fngstbtarna tervnde. Besatta av hmnd och lust efter silvret (om SL vill, kan det vilaen Mystisk Frbannelse ver silverskatten, eftersom de som skaffat silvret begtt hemska illdd mot nerao, och en av derasvise mn frbannat det) jagar nu mnnen och deras kapten runt med en valbt p jakt efter aspidochelonen, som kaptenen iett anfall av lrdom dpt till Argentovorus, Silverslukaren.

Samtidigt jagas den av en tritonisk shaman och ngra av stammens tappraste jgare. Stammen r den som nmndes ovan.Shamanen r vertygad om att deras aspidochelone r den Sista Honan och Argentovorus r den Sista Hannen. De mstemtas och para sig, s att tritonerna kan ta hand om ett av ggen och fda upp en ny aspidochelone som hem t sina barnoch barnbarn. Deras nuvarande hem r dende

Rollpersonerna stter p bgge grupperna. Vilken av dem hjlper de? Tritonerna r i stort behov av en btbesttning, och dehar prlor och ambra att erbjuda i gengld. Valfngarna r besatta av skatten, men kan lova en andel av den eller kanskede mnstrar p rollpersonernas skepp, fr att sedan uppvigla besttningen till myteri.

Och Sudd Och Trningar Kastades P SL

Aspidochelone finns! Det r dock vare sig en skldpadda, en blckfisk eller en val. Det r inget djurverhuvudtaget, utan en enorm ktttande vxt!

Den pminner om tnghgarna som beskrivits ovan, men den tng den bestr av r en sort som fngar smvattendjur i blsor och slukar dem. En hrva av dylik tng kom in i ett nexus, en enorm virvel av vitalis, ochNgot hnde. Antagligen uppstod en Grn Zon av en olycklig naturens slump, och vxten frndrades. Denevolverade blixtsnabbt, och bestr idag, hundratals r senare, av en koloni av ktttande alger som har ett sortsmedvetande. Detta r inte riktigt mnskligt. Det r mjligt att en myrmicadrottning skulle kunna frst hurAspidochelonen fr det finns bara en resonerar, men Aspidochelonen har ett genuint gruppsyke.

Aspidochelonen liknar ett rev eller en sandbank, men kan dock rra sig. Dess grenar kan slingra sig liktfenkldda tentakler och paddla fram genom vattnet eller gripa efter byte. Bland dess 'vanliga' blad finns trespecialblad. En typ har stora blsor, i vilka Aspidochelonen kan producera gas. Genom att slppa ut denna gaskan Aspidochelonen sjunka till botten, och genom att lngsamt producera ny kan den stiga till ytan igen. Enannan typ har ansamlingar av celler som r knsliga bde fr ljus och fr rrelser i vattnet, inklusive ljudvgor,och liknar organen som finns hos hgre djur. Med dessa gon-ron orienterar sig Aspidochelonen. Slutligenfinns en typ av blad som har 'munnar' i vilka den fngar smkryp och plankton, och som producerar en syra somsmlter strre byten som den fngat i sitt nt av tentakler.

Det kan kontrollera vitalistfldet kring sig, lite grann som Digerveden, och dels upprtthlla sin onaturligaexistens, dels medvetet frndra sig sjlv genom att sluka vsen och anpassa sig till deras livsmnster vi skullesga att den s att sga stjl deras genetiska kod. Aspidochelonen r helt enkelt en spontan aristosof ochStyggelse i ett, ett Grnt Skepp som skapat sig sjlv.

Hela skepp har fastnat i den, som i ett levande Sargassohav. En egen flora och fauna har utvecklats i vattnenkring den. Den fr sin nring bde frn solen och frn att sluka fiskarna kring den, fiskar som den evolverat tillutmrkta kttproducenter som lever p smdjuren i dess beskydd den har sin egen fiskodling. Den har genomatt sluka sapienter frst tritoner, sedan sjfarande mnniskor utvecklats till en hgre intelligens, och fttsinnesorgan som liknar sapienternas. Den har till och med utvecklat organ fr att hrma deras rster, och brjatfrst deras samhlle lika vl som vi frstr binas.

H P Lovecrafts shoggoths har viss likhet med hur jag frestller mig att Aspidochelonen fungerar; defrekommer i romanen At the Mountains of Madness (finns utgiven p svenska som Vansinnets berg) ochbeskrivs i rollspelet Call of Cthulhu.

ventyrsfrslag: Kraken vaknarEn aristosofisk stormstare upptcker det vandrande ultravitala nexus som omger Aspidochelonen, och sker upp det medsitt Grna Skepp. Frst anfaller odjuret det Grna Skeppet, men Stormstaren anvnder sina aristometoder och ett elixirsom lter honom kommunicera med vxter det r s han styr det Grna Skeppet och uppnr inte bara kontakt medAspidochelonen, utan deras sinnen sammansmlter. Nr en gng Aspidochelonen knt hur den telepatiska kontaktenfungerar, kan den nmligen mngfaldigt frstrka effekten och upprtthlla den utan det aristogaleniska elixiret.

Aspidochelonen har ren rstyrka; stormstaren har precisionen. Tillsammans r de vrldens mktigaste aristosofiskamagiker. Hans besttning verger det Grna Skeppet, som brjar absorberas av Aspidochelonen som duplicerar desstjnarbestar. Tillsammans inleder de en serie piratdd utan like. Hans ml: Att ervra en hel nation (frslagsvis ngon av deTermaliska arna) och upprtta det aristosofiska idealsamhllet. Nu har han ju det praktiska medlet: nr alla frenats iAspidochelonens gruppsyke kan ingen vara sjlvisk, ingen vara utanfr. Fri vilja och sdan skit kan man ju vara utan

En av hans aristosoflrlingar rymmer dock. Hon har med fasa sett hur hennes kollegor tagit kontakt med Aspidochelonensfrmmande psyke, och frlorat sig sjlva i det, i motsats till den enormt viljestarka stormstaren. Hon stjl en av det GrnaSkeppets levande livbtar och flyr. Naturligtvis r de frsta hon trffar rollpersonerna. Tror de p henne? Kan de vertygaandra, s att de i tid kan samla ihop en flotta likt den som krossade Rogrot, innan stormstaren utstter vrlden fr ettterrorvlde som fr Rogrots piratdd att likna en studentskiva som urartat? Kan de undkomma stormstarens luminater somspionerar p landbacken? Tror de p den andre aristosofiska stormstare vars luminater ocks kontaktar dem, men fr enallians? (Den frste stormstaren har tydligen beslutat sig fr att utplna alla sina konkurrenter inom den aristosofiskarrelsen innan han ger sig p det frhatliga samhllet. Grnt Skepp efter Grnt Skepp uppslukas av Aspidochelonen, ochderas vapen och resurser faller i stormstarens hnder, medan besttningen frvandlas till hans styggelser.)

Basiliskernas Dal

Ett samtal uppsnappat i kryddkrmarnas kvarter i Trefiburg:

Dyrt, sger ni? Min herre, det finns en anledning att kanel r dyrt. Vet ni d inte varifrn denna kryddakommer? D skall jag bertta det fr er: Lngt bort, i det fjrran Zagrosia, bland de hga Zagro-bergen, ligger en dal, lummig och grnskande. eos har vlsignat den dalen med stor rikedom. I dalenfinns grottor fyllda med silver, och p marken ligger rubiner som kiselsten. Den r full med de ljuvasteblommor och vldoftande rter. Alla trd och buskar som vxa dr, ha mirakulsa och lkandeegenskaper. Bland dessa r kaneltrdet. Kanelen flagar av det det r trdets bark och ligger ihgar, som torra kvistar och boss, p marken. Men eos har menat den dalen fr de Yttersta Tiderna,nr alla mnniskor r fromma och goda, och beredda att uppg i dess allmakt. Innan dess fr ingen ndess krna eller tminstone inte komma ut levande. Dalen vaktas av basiliskerna det r Skriftenssprk, dala, fr dlornas furstar. Ser ni, dalen r full av dlor och ormar och alla giftiga kryp somfinns i Skapelsen, och basiliskerna r giftigast av dem alla.

Basilisken r som en del orm, en del dla, och en del padda. Den r fader till dem alla, och eftersomden r alla krlande djurs herre och furste, har den en krona p huvudet som en tuppkam ochlejonman samtidigt. Basilisken r s giftig, att fast den har gaddar i munnen, som dryper av etter,behver den aldrig anvnda dem. Dess berring r giftig, s dess ftter ddar grset nr den krlar.Dess andedrkt r giftig, s den lever p dda fglar som faller ned frgiftade av ngorna som stigerupp frn den. Ja, till och med dess blick r giftig!

Hur man vet detta? Jo, zagrosierna har frskt komma in i dalen, och en del som inte hann s lngtkom ut med livet. Nu vgar sig ingen in dr, men de som bor runt om dalen har funnit p ett listigt sttatt samla in dess rikedomar. Ser ni, runt kring dalen bor vldiga gamar. Dessa fglar fngar och leverav de ormar som bebor dalen, fr om ingen jagade dem, skulle de frka sig vldeliga och vandra utur dalen. Nu gr zagrosierna slunda, att de kastar ned vldiga kttstycken nedfr stupen kring dalen,blodiga kadaver av getter, fr och grisar. Vid dessa klibbiga kttstycken fastnar bde rubingrus ochkanelbark. Nr sedan gamarna se dessa kttstycken, fylls de av hunger, och griper dem med sinaklor. Snabbt flyger de upp till sina reden, innan giftiga djur dyker upp mot vilka de inte har ngot skydd.Men vid redena vnta zagrosiernas jgare. De driver bort gamarna genom att spela trumma och blsai lurar, och sedan tar de rubinerna och kanelen. De behller bara det bsta, och andra slja de tillslttbor, som slja dem till sjmn, som tar dem hit till Vidonia.

S d frstr min herre vilken fara och mda som lder vid insamlandet av denna krydda. D frstr niskert, varfr den betingar ett s hgt pris

Ur Skapelsens struktur, en bok om ekomantisk metafysik och religis mystik, av Uriga tar-Hebri:

S gr kedjor genom Alltet, dr var lnk r hgre n den andra, lper frn himmelen ned till jorden.Betrakta frst naturens riken: Lgst ha vi Mineralerna, som intet liv har i vanlig mening, ven om Vitalisstrmmar genom dem. Sedan kommer Vxterna, som lever, men sakna frnimmelse ochrrelsefrmga. Efter dem kommer Djuren, som kan frnimma och rra sig, men inte tnka ellerknna. ver dem kommer Sapienterna, som har en sjl, och kan tnka och knna och prisaSkaparen. Och tro inte att den kedjan slutar dr

och varje lnk r en egen kedja, och i den lnk och kedja som r de krlande djuren, paddor ochormar, r vart djur en lnk, och den hgsta lnkens plats intas av basilisken, som lever i Zagrosiasdemarker, dr kaneltrdet vxer. Basilisken r alla krlande kryps konung, giftigast av alla djur, ochhrskar ver dem alla, likt rnen ver fglarna, bjrnen ver fyrfotadjuren, och valfisken ver fiskarna.Men denna kedja str under fyrfotadjurens kedja, och fglarnas. Ty den r blott en lnk av mnga.Och detta kan visas, genom att fastn basilisken r s giftig, att dess gonkast kan dda en fullvuxenman, och dess fotspr fr grset att vissna, s kan den enkla vesslan och den smutsiga gamen drpadem. Ty dessa vsen, lga och usla i fyrfotadjurens kedja och fglarnas kedja, r ndock skyhgt verbasilisken

Ingen rk utan eld

Basilisken r givetvis en myt basiliskernas dal r ett fantasifyllt frsk att beskriva de vedermdor med vilkaman motiverar priset p den vara man frsker slja. Den vxer frn det att zaki-stammar sljer kanelen tilldodjabiska kpmn, till dess att termaliska mercatorer sljer dem till kryddkrmare i Vidonia. Men myten har sittursprung i ett intressant djur som faktiskt kan terfinnas i Zagrosia.

Den zagrosiska spottkobran r den strsta av Zagrosias mnga giftormar. Ormen har drag bde av den egyptiskaspottkobran och den indiska kungskobran ur verklighetens fauna. Den kan bli nrmare tre och en halv meter lngoch tjock som en mans arm. Nr den blir retad eller skrmd, spnner den ut en huva likt andra kobror, ochblser upp sig fr att verka s stor som mjligt. Huvan pryds av ett vitt cirkelmnster, dess krona. I vrigt rden stora ormen blsvart, med klargul buk.

Ormen, likt andra giftormar, anfaller bara mnniskor om den blir skrmd eller retad. D kan den fr det frstabitas, fast dess huggtnder r kortare n andra giftormars. Trots detta pumpas gift ut i det eventuella sr somuppstr. Fr det andra kan den spotta eller snarare spruta sitt gift i en strle som nr ett par tre meter. Giftet rinte srskilt farligt (om man inte r verknslig) om det bara trffar huden. I vrsta fall uppstr en svidanderodnad. Om den trffar ppna sr eller slemhinnor (t.ex. munnen eller nsan) r det dock nstan lika farligt somatt bli biten (fast man fr i sig en mindre dos), och vrst r att ormen frsker sikta mot huvudet. Chansen rallts stor att man fr det i gonen. Frutom att fara fr allmn frgiftning freligger, kan det svidande giftet lttgra en blind, fr gott om man inte snabbt skljer gonen med vatten.

Om man skall utnyttja kobror och liknande ormar i ventyr r det nstan obligatoriskt att lsa Rudyard Kiplingsklassiska lngnovell Rikki-tikki-tavi. Den har visserligen en mungo som huvudperson, och r kanske inte tillhundra procent korrekt vad gller indisk zoologi eller kultur, men frmedlar den rtta stmningen. Den har oftastpublicerats tillsammans med andra av Kiplings djurhistorier i en novellantologi kallad Andra Djungelboken. Dengr att hitta p de flesta bibliotek tyvrr r den ofta bearbetad fr barn, vilket betyder att de bsta bitarna rborta

Mer om ormar str att finna i Gondicas Bestiarium p Gondica-delen av www.rollspel.com.

Zagrosisk spottkobra

STY 1T+1 VIKT 10kgUTH 2T TL 10SMI 5T FF land 8 mREF 6T vatten 6 mVIL 3T SB -2HR 2TSYN 2TLUK 4TKN 3TSMA 4TVIB 3T

Frdigheter: Omrklighet 6TNaturligt skydd: Inget.Attacker: Bett (5T, +1/St + gift POT 6*)Giftspott 2T+2 (rckvidd 3 m, trff r en trff i gonen, POT 9*)Srskilda egenskaper: Kan inte hra hga ljud.*En spottkobra har oftast 10 giftdoser och det tar en timme att nybilda en dos.

SpottkobregiftDetta r ett nervgift, som pminner om den vanliga kobrans gift.Begrnsad effekt: Under POT-slaget timmar har man 2T p alla handlingar och halverad frflyttning p

grund av smrta, domning eller bgge. Drefter har man lika lnge 1T p alla handlingar. Trff i gonen:Dessutom blind i 2T dagar. Att sklja gonen inom 1T minuter minskar blindheten till 3T timmar.

Full effekt: Totalfrlamad i POT-slaget timmar; frlorar samtidigt 1 pong generell TL/timme p grund avsyrebrist. Om man verlever intrder drefter samma symptom som av begrnsad effekt. Nr och om manslutligen terhmtar sig har man permanent frlorat 1 pong frn SMI, REF och FIN p grund av nervskador.Trff i gonen: Blind permanent. Att sklja gonen inom 1T minuter minskar blindheten till 3T dagar.

ventyrsuppslag: En orm vid min barmRollpersonerna r i Zagrosia de kan vara mercatorer, pirater eller allmnna ventyrare och angr den hamnstad som rden enda staden i ett litet furstendme fr att handla eller proviantera eller ngot dylikt. Nr de anmler sig tillhamnkaptenen, frklarar denne att den regerande zakiska fursten r mycket intresserad av allt sydlndskt (med vilket hanmenar termaliskt) och att alla frmlingar frn Vidonien automatiskt r inbjudna till fursten. Det stmmer fursten vurmar frallt termaliskt, i synnerhet om det har med spnnande saker som krig eller sjfart att gra. Rollpersonerna blir mycket vlbehandlade om de r beredda att uppfra sig artigt och bertta en del om sina ventyr och sitt hemland. P s stt blir deinblandade i en lokal komplott.

En dag dr furstens minderrige lillebror, biten av en giftig orm som dyker upp i hans frmodat stngda och lsta sovrum.Furstens vrede riktas mot en liten sekt av gymnosofister som bebor ett kloster utanfr staden. De har tidigare motsatt sig denzakiska verhgheten, och fursten som r hetlevrad och en usel mnniskoknnare vill genast skicka ivg en straffexpedition.

Dock skulle en vldsam aktion mot de fromma mnnen vara stret som bryter ryggen p snan: fursten r inte vrldensbste hrskare, ven om han vill vl, och hans understar brjar trttna p honom. Det skulle skert bryta ut ett smrreuppror om han fr som han vill. Detta inser furstens vizir, en dodjabisk man av kpmannakasten. Han bnfaller RP som juhar furstens ra att finna ut vad som egentligen hnde och avstyra det hela. Om det inte rcker med att vdja till derassamveten, antyder han att A, fursten inte vet ett smack om bokfring och B, viziren har tillgng till den furstligaskattkammaren.

Den egentlige skyldige r en av furstens avlgsna kusiner. Han har alltid hatat furstens familj eftersom de och inte hansfamilj tilldelades en furstekrona av Sher Shah. Kusinen arbetar som officer i furstens garde, och har i sin tjnst en utsttthalvgalen shaman frn bergen som hvdar att han har magiska krafter. Han sger sig ha makt ver ormar, som han ftt frnOrmens Ande. Hur mycket av det som r inbillning eller show r upp till SL, men han r skicklig p att hantera de giftigadjuren, och har p ngot mystiskt stt tillvnjning, mhnda blivit immun mot deras gift.

En svaghet i komplotten r att shamanen ju r fullstndigt vertygad om att hans krafter kommer frn diverse illvilligaandevsen. Dessa krver att han fljer vissa tmligen irrationella tabun och utfr diverse regelbundna offer, vilket drar till siguppmrksamhet fr den som letar efter ngot fuffens.

Mer finns mellan himmelen och jorden

Basilisken existerar. Den r ett urdjur frn Gondicas barndom, en monstrus amfibie som verlevt i djupa grottoribland annat Zagro-bergen. Mineralskande zakier och minotaurer har sttt p dem och frt sgnen vidare, venom den vxt i och med att den berttats. Minotaurer gav den dess namn basilisk r allts en versttning tilldala frn miala. Det r mjligt att basilisker i dag r utdda p ytan och bara kan terfinnas i det mytiskaAbyssos.

Basilisker r enorma amfibier som kan bli upp till tv och en halv meter lnga. Den pminner om depansargroddjur som levde p jorden under Karbonperioden och in i dinosauriernas tidevarv. Skall man jmframed nu levande djur som kan spras upp i en zoologibok liknar de mest en korsning mellan en japanskjttesalamander och den bleka vattendla som kallas fr olm och lever i diverse djupa grottsjar i sdra Europa.Basilisken har en lngsmal kropp med ett ovanligt stort huvud. Den har stora, vita gon som r nstan helt blindaoch bara kan skilja mellan ljus och mrker. Dess kropp r blekvit, och man kan se dess bloddror och en del avdess inlvor genom den genomskinliga huden p buken, vilket gr dess undersida blvit. Runt huvudet sitter enkrans av glar dess krona frn myterna. I huvudet och lngs ryggen finns hornplattor, sega som krokodilfjll,inbddade i den slemmiga huden.

Basilisker r dva och blinda men orienterar sig med sitt vibrationssinne och sitt luktsinne, och har dessutomfrmgan till mental perception, fast de bara r oskliga djur. De kan p detta stt knna nrvaron av storalevande vsen, och bde finna byten och undvika de f rovdjur som vgar sig p dem. Dessutom kan en basiliskgenerera sttar i fluxen som interfererar med de vitalisflden som fr nervsystemet att fungera och bedva ellertill och med dda levande varelser (betrakta det ungefr som Gondicas analogi till vr vrlds darrockor ochdarrlar elektricitet existerar ju som bekant inte i Gondica). De nervknippen som mjliggr detta sitter inosen p djuret, och fr att anfalla ngon mste den vnda huvudet ditt. Drav kommer myten om dess ddandeblick.

ven om historien om dalen r en myt, r det sant att det i basiliskernas grottor finns vrdefulla delstenar frden som vgar hmta dem! Dessutom kan skert basiliskernas olika inre organ vara till stor nytta i galeniska eller aristogaleniska! elixir

Basilisk

STY 4T VIKT 150 kgUTH 4T TL 26SMI 3T FF land 2 mREF 2T vatten 3 mVIL 3T SB: +1LUK 3TKN 4TSMA 3TVIB 3TMEP 3T

Frdigheter: Inga av betydelse.Naturligt skydd: Kr 1, Hu 0, St 0, Kru 0.Attacker: Bett (3T, 2T/Hu + drnkning)Drnkning (spec, 2T+2/Hu + brjar drunkna om det inte andas vatten)Ddsblick 3T S8 (handling av a-typ, men max en blick per runda, rckvidd 2 m, man kan ducka med sin MEP, om man harngon sdan; ger 3T skada i torson som ingen rustning absorberar; effekterna av skadan pminner om en hjrtattack)Srskilda egenskaper: Kan gra en motattack av liknande typ som dess ddsblick om ngon vidrr den med sin egenkropp; detta rknas som en handling av b-typ och har S12.

ventyrsuppslag: Eye of newt and toe of frogEn RP-mystagog finner en bok med urgamla galeniska recept, som verkar hrstamma frn sjlve Maharahuls tid. Ett par avdem r relativt ltta att tyda och br ge rollpersonerna viss hjlp. Se till att de litar p boken och finner den anvndbar. Brjasedan fresta dem med en sektion av boken som r skriven i kod, med mystisk symbolism och halvkvdna antydningar. Delarav den gr att dechiffrera, och den utlovar lsningen p ngot av de Stora Mysterierna; fantastiska galeniska arbeten somdet bara ryktas om i ekomantiska legender, och enbart legendariska matriarker sgs ha frmtt utfra.

Ngra exempel kan vara:Panacea det universella botemedlet, en medicin som gr att en patient kan vervinna alla sjukdomar, ven obotliga.Homunculus ett barn till mystagogen som vuxit utanfr hennes (eller till och med hans kropp), ett foster skapat avmystagogens eget ktt.Uralstring frmgan att skapa liv ur dd, om n organisk, materia.

Boken mste dock dechiffreras av en expert partier r skrivna p en urldrig vastomagnisk dialekt som f behrskar. Detvisar sig att det finns en sdan, villig, expert vid Academia Magna. Mot en smrre ersttning han r njd bara med att frtt att lsa skriften tar han sig att hjlpa rollpersonerna. Stycket visar sig innehlla ett recept som inkluderar gg frn enbasilisk. Det r bara det att termalisk vetenskap sger att basilisken r ett sagodjur, en religis symbol som inte existerar isinnevrlden. Lyckligtvis innehller boken en karta till basiliskernas dal dit den anonyme frfattaren pstr att han begettsig och tervnt.

Vad RP inte vet r att akademikern r medlem av ett hemligt sllskap som kallar sig Skuggornas Kollegium. Sllskapet gnarsig t att frmja forskning, inklusive sdan som den termaliska religionen och moralen frbjuder, och att verka fr sinamedlemmars intressen i den akademiska vrlden. Medlemmar lngt ned i hierarkin tror att Kollegiet skapades fr lnge,lnge sedan i syfte att terupptcka svunna hemligheter, befordra visdomens tillvxt bland mnniskorna och arbeta fr ettuniversellt brdraskap. Svl mekanurger som oortodoxa mystagoger, kejserliga mbetsmn som radikala intellektuella rmedlemmar. Egentligen formades Kollegiet tmligen nyligen av en grupp akademiker som i hemlighet utvade aristosofiskmagi. Deras frmsta ml r att bryta ekomantins grepp ver befolkningen, som de betraktar som farlig vidskepelse. Betraktadet som en sorts frimurarloge fr galna vetenskapsmn.

Akademikern kontaktar sina verordnade, som snder ut en expedition vars ml r att frflja RP och lista ut vad de finner fast RP fr, i gammal god ventyrstradition, gra grovjobbet. Sedan vill de givetvis ha tag i boken Sedan r det upp till SLvad det innebr att man mste ha tag p just en basilisk kan det ligga ngot i dess symbol som gudomlig vktare? Kanskedet rr sig om en hemlighet som Mnniskan Aldrig Var Menad Att Veta.

Och Sudd Och Trningar Kastades P SL

Basilisken r en myt, mjligtvis inspirerad av historier om vanliga och hgst mundana giftkryp som kobror ochannat. Men Basiliskernas Dal existerar verkligen. ven om kanel skrdas p andra stt och kommer frn andrakllor, s r dalen s full med rubiner att det bara r att plocka dem som kiselsten. Nra dalen lever, precis somlegenden sger, en stam zakier som, med det gamtrick som beskrivs i legenden utvinner rubiner ur dalen. Dekan svra p att legenden r sann och att dalen r full med giftiga kryp, onda andar och hemska monster. Det rinte lgn varenda mnniska som bor dr tror p saken, och ngra har till och med dumdristiga frfder sombegett sig dit och om de ens kom tillbaka var det som sjuka krymplingar. Men hur var det, det fanns ju ingabasilisker?

Det finns inga ovanliga giftiga kryp i dalen. Dremot har den en unik geologi, vilket r orsaken till de mngderav rubiner som finns i den. Samma geologiska fenomen gr att en osynlig och luktls gas strmmar upp ursprickor i marken p vissa stllen. Gasen r ett nervgift som leder till en lngsam dd. Innan dess brjar dockoffret f hallucinationer och blir oftast vansinnigt ven om man bara fr i sig en liten dos kan man f men frlivet. Berttelserna om monster r delvis resultatet av de hrresande hallucinationer som de upplevt som rest ditoch verlevt.

Delvis r de dock resultatet av dalens fauna. Det finns inga giftiga kryp dr men vl monster. Giftgasendrabbar nmligen bara dggdjur, och i dalen har alla nischer som vanlig upptas av dggdjur ersatts av reptileroch amfibier, som ofta uppntt monstrus storlek. Det r upp till SL om han vill leka En frsvunnen vrld ellerJurassic Park och lta dalen vara bebodd av genuina dinosaurier, men det r kanske lika spnnande och merunikt att anvnda andra jttereptiler. Dinosaurier i urldriga dolda dalar r nstan fr klichartat.

B-skrckisarna Anaconda och Komodo kan ge inspiration jtteormar och jttedlor kan vara nog s kusliga,och frekommer dessutom i de sagor ur Tusen och en natt som inspirerat historien om Basiliskernas dal. Fglarpverkas ju inte heller av giftet, s diatrymor eller liknande urtida rovfglar som jttegamarna som nmns ovan(kallade simurgher av zakierna) kan ocks frekomma.

Just simurgher, liksom flera jttelika krldjur finns beskrivna i Gondicas Bestiarium. SL kan om han s nskartuffa till dem genom att ka STY, UTH och skada. Som en sorts kompensation kan de mycket vl ha lgre SMI,REF och chans att trffa.

GiftgasenGiftgasen r ett nervgift, som mste andas in fr att verka (i motsats till en del stridsgaser i verkligheten

rcker det allts inte med hudkontakt, tack och lov). Den r helt luktls. Nervigtfter frstr eller tminstone strnervvvnad, vilket leder till antingen intensiv smrta eller total avdomning. Dden intrder oftast om det gr slngt att ven andningen strs. Man mste sl ett slag varje timme man befinner sig i dalen. Frsta timmen rPOT 1 snpp, den andra 3 snpp, den tredje 6 snpp, den fjrde 10 snpp, osv.

Vta trasor framfr munnen ger +3 snpps bonus p UTH-slaget. Det kan finnas galeniska motgift, ochmekanurger kan tillverka gasmasker (dunstmasker) som ger en n strre bonus.

Begrnsad effekt: Under POT-slaget timmar har man 2T p alla handlingar och halverad frflyttning pgrund av smrta, domning eller bgge. Drefter har man lika lnge 1T p alla handlingar. Dessutom drabbasman av vldsamma hallucinationer under denna period.

Full effekt: Totalfrlamad i POT-slaget timmar; frlorar samtidigt 1 pong generell TL/timme p grund avsyrebrist. Om man verlever intrder drefter samma symptom som av begrnsad effekt. Nr och om manslutligen terhmtar sig har man permanent frlorat 1 pong frn SMI, REF och FIN p grund av nervskador,och har sannolikt ftt psykiska men fr livet paranoia och olika fobier r lmpligt.

ventyrsuppslag: Staden som eos glmdeIbland hnder det att zakierna fr upp annat n rubiner (och kvistar, och jord, och lv) tillsammans med sina kttstycken.Ibland kommer det upp krukskrvor, pilspetsar, kldtrasor eller andra tecken p mnsklig verksamhet. En dag fr enrubinjgare upp ett armband besatt med rubiner. Det orsakar viss uppstndelse, men till sist sljer han det tillsammans medsina vanliga rubiner.

Historien om armbandet fljer dess vg, tills det faller i hnderna p en mercator som tittar nrmare p den halvt osynligainskriften p insidan och finner att det r en vlgngsnskan p god azuli som innehller ett citat ur Kosmokrator. Medandra ord, det har bott (eller bor!) folk i dalen som r ekomantiker och anvnder azuli. Det hela kommer till ngon kulturelltintresserad furstes eller akademisk institutions ron, och slutsatsen r uppenbar: I dalen ligger eller lg en koloni frn detursprungliga Imperium Azul. Givetvis mste man snda dit en vetenskaplig expedition

Det r upp till SL hur man arrangerar detta s att inte alla RP dr knall och fall. Kanske en folkspillra verlevt i staden somhar ett motgift (som RP bara fr om de lovar att inte avslja stadens hemligheter, givetvis). Kanske en sinnrik lkare fljermed expeditionen. Kanske en annan expedition redan frskt ta sig dit, och man kan utnyttja deras hemska erfarenheter.Kanske en spelarmekanurg uppfunnit gasmasken. Det r ocks upp till SL vilka hemligheter och rikedomar som dljer sig istaden om inte RP njer sig med en frmgenhet i rubiner, frsts