ndlsa anekdoter

I en dd poets sllskap

av Anders Blixt

IntrigsammanfattningSpelarnas rollpersoner r fyra syskon plus deras tjnare. De har ftt i uppdrag av sin far att resa till Atreburg fr att inhmta det arv som farbror Bitrak efterlmnade nr han nyligen gick bort. Bland de kvarlmnade godelarna hittar rollpersoner en brandskadad pappersbunt med fragment av ett illa skrivet episkt poem om en ventyrlig resa som Bitrak genomfrde som ung. Detta r en ledtrd till en bortglmd skatt som finns p godset Rosenklla i stadsstaten Nagreburg, lngt drifrn. Intrigen r uppbyggd i fyra steg. Steg 1 bestr av att rollpersonerna fr tag i kistan med Bitraks poem. I steg 2 listar de ut att de ska resa till Nagreburg. I steg 3 befinner de sig i Nagreburg och ska lista ut var Rosenklla finns ngonstans. I samband med detta drar de sig uppmrksamhet frn Vlfrdsutskottet, Nagreburgs hemliga polis. Steg 4 avslutar ventyret. Rollpersonerna beger sig till Rosenklla, som ligger i ruiner sedan en tid, och letar upp sjlva skatten. I samband med detta konfronteras de med Vlfrdsutskottets mn som vill ta reda p vad de gr dr och drtill undanrja den man som fr nrvarande ger godset och skylla hans dd p rollpersonerna.. Oavsett vad som hnder har de svrt att tervnda till sjlva Nagreburg eftert, utan bsta sttet fr dem att komma undan, med eller utan skatt, r genom att ha ankrat upp sin segelbt nra Rosenklla och sticka s fort de kan.

I AtreburgFarbror BitrakRollpersonerna m vara slkt med Bitrak, men de knner honom inte vl, ty de har inte trffat honom p mer n tio r. Han var en sregen man med ett rykte som excentriker. De vet att Bitrak for vida omkring nr han var yngre, men slutade med det p ldre dagar. Han hade inget riktigt yrke, men gde en smrre frmgenhet av oklart ursprung. Bitrak umgicks inte s mycket med slkten, utan fredrog att leva ett enkelt liv i Atreburg tillsammans med sina vnner.

Fljande stycken om Bitrak r inte knda fr rollpersonerna nr ventyret brjar.

ventyrarens ungdomBitrak var ventyrlig till sinnelaget, men han deltog endast i en expedition till ett fjrran land. r 706 fljde han med den tekeburgiske patriciern Sikrem tem-Vikrat ran-Sartis expedition till Zagrosia ombord p skeppet Silverfalken. Sikrem hade hrt talas om en rik och grym smfurste, kallad arg, Herre till de Tv Tornen. Expeditionen var framgngsrik. ventyrarna drpte arg, befriade hans slavar och plundrade hans palats.

P vgen frn Zagrosia gjorde dock Silverfalken ett uppehll utanfr Nagreburg p Nagr. Skeppet var s tungt lastat att Sikrem fredrog att lasta av en del av bytet och deponera det i kllaren p herrgrden Rosenklla, gd av hans halvbror Vikrat och belgen strax utanfr Nagreburg. Det rrde sig om en samling bcker p bhakrit.

P vgen frn Nagreburg till Tekeburg gick Sikrems skepp under. Endast Bitrak verlevde och simmande iland med en frmgenhet i delstenar i en brs fastknuten vid bltet. Nr han sedermera tervnde till Atreburg var han rik nog fr att klara sig resten av livet.

Bitrak ville inte frtlja mycket om sina ventyr. P ldre dagar berttade han dock delar av historien fr sin flickvn Eos. Han ville ocks bli poet, s han skrev en lng episk dikt om Silverfalkens resa. Det publicerades aldrig och det mesta frstrdes i samband med en eldsvda 719.

Bitraks bostadSedan 691 har Bitrak levt i Atreburg. Efter sin terkomst 706 har han inte arbetat, utan tiden frdrev han med att lsa och umgs med sina vnner. Han samlade p sig en frvnansvrd mngd bcker och dessutom av god kvalitet. Bitraks hus har ett sovrum, ett vardagsrum/bibliotek, ett litet kk och en vind. Huset har skts om vl. Enligt testamentet ska det sljas och intkten ska delas mellan vissa namngivna slktingar. Bitrak flyttade in i huset 719, efter det att hans fregende bostad hade frstrts av eld. Huset ligger i grnden sder om krogen kejsarens Barett.

Bitraks ekkistaP Bitraks vind hittar rollpersonerna en robust och rrad ekkista, frsedd med ett sofistikerat ls. I testamentet anges uttryckligen att kistan tillfaller rollpersonen Antar. Lotrit tem-Antenor har alla husets nycklar och han verlmnar denna till Antar s snart allt pappersarbete r avklarat.

Kistan innehller en brstplt, ett fktsvrd, en lngdolk med ett juvelbesatt fste (vrd 100 d) och en sliten ryggsck. Hr finns ocks en tunn pappersbunt, inslagen i vattenttt tyg; den utgr ledtrdarna till fortsttningen av ventyret och beskrivs mer ingende nedan.

Sikrem tem-Vikrat ran-SartiSikrem tem-Vikrat ran-Sarti, fdd 653 AS, tillhrde en del familj i Atreburg. Han var en bermd krigare som tjnstgjorde i kejsarens arm under mnga r. 691 drog han sig tillbaka frn militrlivet och blev upptcktsresande och ventyrare istllet. Han hade vad som krvdes fr detta: mod, ledarskap, intelligens och militr duglighet.

706 ledde Sikrem en sjburen expedition till Zagrosia, men skepp Silverfalken tervnde aldrig. Bitrak var den ende verlevande, men han njde sig med att informera Sikrems familj, vilka sedan vidarebefordrade nyheten till de andra expeditionsmedlemmarnas familjer. Skeppsbrottet blev inte allmnt knt, utan mnga trodde och tror n idag att Sikrems expedition frsvann sprlst.

Advokaten Lotrit tem-AntenorLotrit tem-Antenor r en av Atreburgs advokater. Nr Bitrak skrev sitt testamente fr mnga r sedan deponerade han det p Lotrits kontor. Nr s Bitrak avled av hjrtfel, sex veckor innan ventyret brjade, skickade Lotrit ett brev om detta till Bitraks bror, rollpersonernas far. Lotrits kontor ligger invid Norreport.

Lotrit r en man i femtiorsldern. Han r av medellngd, med grtt hr och nrsynt bruna gon. Han br alltid glasgon. Han pratar en hel del, men det r d om sdant som inte har med jobbet att gra, som skvaller ur Atreburgs societet. Han vet ocks att Bitrak brukade hlla till p Kejsarens Barett, och SL kan anvnda honom som redskap fr att lirka spelarna t det hlla.

Eos GrneEos r en kort och fyllig kvinna i femtiorsldern. Hennes smeknamn beror p henne frkrlek fr grna klder. Eos' gon r uppmrksamma och hennes tunga lper kvickt. Hon har alltid arbetat som smmerska, med sin egen systuga och med Atreburgs kpmannafamiljer som sina kunder.

Eos besitter avsevrd charm, intelligens och kvinnlighet, s det r fullt begripligt att Bitrak fll fr henne. Deras krlekshistoria varade i tio r, men de gifte sig aldrig och levde aldrig tillsammans, eftersom deras livsstt var alltfr olika.

SLP-dataDet behvs inga SLP-data fr de SLP som rollpersonerna mter i Atreburg. Det rr sig genomgende om mnniskor som fungerar som informationskllor. Ingen r heller negativt instlld rollpersonerna, tminstone inte inledningsvis.

"Tv Tornens Herre""Tv Tornens Herre" r en episk dikt, skrivet p 710-talet av Bitrak. Han har anvnt azuli och ett lderdomligt orimmat versmtt. Dikten skildrar Sikrem tem-Vikrat ran-Sartis expedition och dess undergng. Bitraks poetiska talang var dock begrnsad. Han behrskade varken sprket eller versmttet ordentligt, s texten innehller mnga fel och avsevrda mngder usel poesi.

En person med Lsa Azuli niv D eller E kan lsa texten, men detta innebr inte ndvndigtvis att han frstr vad som sgs. Bunten innehller sju sidor/sidfragment, alla mer eller mindre mrkta av lgorna. Det r numrerade, men inte i ordning eftersom de r de enda av den kompletta dikten som verlevde branden. Bitrak hade aldrig ork att rekonstruera hela den frlorade texten.

HandoutSida 1Harpa, bertta om resan, min lngsegling, dr lngeirrade jag sedan vi hrjat argsborg, det vidriga nstet.Mnga mnniskors sinnen och tankar lrde jag knna,talrika var de kval jag tvingades utst p havet

Sida 5Sikrem tem-Vikrat talte, och os den allsynte sndeuppifrn bergens topp tv sakta svvande rnarsom de sg nrma sig hgt i skyn med utbredda vingar,sida vid sida, burna frst av den mktiga vinden;sedan, ovanfr torgets mitt och den sorlande skaranbrjade de bda kretsa och sl med vingarna hftigtmed lyckobringande blick de iakttog mnnen.Alla hpnade ver den syn deras gon ftt skda;innerst anade var och en vad som snart skulle hnda.

Sida 23terigen avfyrade vi vra muskter med kraft.arg-herren kastade s kortspjut som skar Sikrem i armenoch blodet fldade fram. Och en svart manmed bajonett hgg Epistors skuldra frn ovan,men en kula fllde honom raskt till marken.

Sida 27Med dessa ord brt de upp; den ugglevise dlingengick med brdskande steg och jag hans kmpe fljde i spren.Och nr vi efter en stund kom ner till stranden av havetfann vi vid skeppet dr vra vnner med blodiga vapen.Fylld av stormarnas styrka talade ledaren till dem:"Skynda, kamrater, kom det r dags att hmta vrt byte!Ditt finns allting staplat och klart. Vr ovn lever ej,ej heller hans kmpar: ej ngon r kvar uti livet."Talade s gick han frst, och mnnen fljde honom.Skatterna bar de gemensamt ner till det dckade skeppet,stuvade sedan allt som Sikrem tem-Vikrat sagt dem.Mnnen lst frtjande tg och klev sedan sjlvaraskt ombord, och var och en tog plats p sin post.Frlig vind fick de strax av den ljusnande himlen,stan sndes dem, brusande fram ver grbla vgor.Ivrigt befallde d skeppsherren sina kamrateratt gra allting klart fr segling, och snabbt blev han tlydd.Seglet hissades upp med vlgjorda tampar av hampa.Smattrande vind fyllde seglens buk, den dnande vgenforsade purpurmrk kring stven som rusade framt,klyvande bljande ltt p sin snabba frd ver havet.Natten gick och gryningen kom och vi seglade stndigt.

* * * * * * *

Sedan den lmnat sitt skna hav steg solen mot himlensazurglnsande valv fr att lysa upp Vidonias land.D gled vi in mot Grtorns stad, det vlbyggda fstet.

Sida 29Vi talade s och Sikrem gick nedt tilldet lgvlvda lagerrummet under herrgrden,ett mrkt rum under Rosenkllas jord.Dr stllde vi flertalet kistor, gamla av ek,rymmande en blandning av skatter,lade dem p plats, redo fr vra framtidaterkomst, skulle s ske. Drren reglades sav hjltens anfrvant som svor att skatten bevaka.

Sida 32Nr vi hamnen hade lmnat och inget annat land syntes,blott himmel och hav, d drog sig solen tillbaka.Svarta moln kom ver skeppet och havet mrknade runt oss.Snart svepte ver oss ylande havsvind, blsande storm ver vattnet.Stagen mot fren brast som musktskott och masten fll verbord.Molnen mullrade och en skvigg slog emot skeppet, som sklvdefrn fren till aktern. Jag kastades s i havet av vinden, men fann dr den flytande masten.Skeppet brts snder infr min syn, men jag frdes bort av den ylande vind.

Sida 33Nr jag begrundade detta i sinne och sjl,frde en stormvg masten mot den steniga stranden.Jag kastade mig framt och grep om en klippaoch hngde fast dr tills vgen lpt bort.

Sidfragmenten frklaradeHr fljer en frklaring fr spelledaren vad diktfragmenten verkligen syftar p.

Sida 1: Detta r diktens inledning och den fljer vissa stereotypa mnster fr azuliska hjltedikter.

Sida 5: Detta r en beskrivning av ett gynnsamt omen. Det intrffade aldrig, utan det rr sig om poetens frihet att skildra verkligheten i frsknade former.

Sida 23: En del av striden mellan Sikrems ventyrare och args krigare.

Sida 27: Denna sida r den enda som r helt intakt. Den beskriver hur man lmnar Zagrosias kust och ankommer ngon tid senare invid en stad kallad Grtorn. Detta r den enda ledtrden till vilken stad skatten r belgen. Grtorn r ett poetiskt namn p Nagreburg, anvnt i brjan i Bl Eran. Den bsta chansen att lista ut detta r genom att tala med en akademiker.

Sida 29: Sikrem gmmer delar av skatten i sin slktings hus. Hr finns en ledtrd till var skatten r belgen.

Sida 32: Silverfalkens undergng.

Sida 33: Bitrak verlever katastrofen, medan hans vnner omkommer till havs.

Hndelser i AtreburgBesk p Bitraks favorittavernaEtt kvarter frn Bitraks hus ligger hans favoritkrog: Kejsarens Barett. garen Idrit knde sina stamkunder, dribland Bitrak, vl. Om rollpersonerna frklarar vilka de r och varfr de r p besk fr de ett gott bemtande. Bitrak verkar ha varit populr och hans vnner beklagar hans bortgng. Bitrak tillbringade mycken tid p tavernan, dr an berttade otroliga historier, spelade kort och trivdes. Ingen p tavernan knner till ngot om hans ventyr i Zagrosia, men de vet om hans frbindelse med Eos och kan bertta var de ska f tag i henne.

Besk hos EosNr rollpersonerna har ftt hra talas om Eos har de inga problem att lokalisera hennes systuga/bostad i kvarteret sder om Bitraks bostad. Bitrak berttade lite fr Eos om sin frd till Zagrosia och hon r villig att frtlja detta fr rollpersonerna om de gr ett sympatiskt intryck p hennes. Hon kan drfr bekrfta att expeditionen gde rum, men hon knner inte till hela historien. Hon vet inte vad Grtorn kan vara fr stad och hon har inte lst "Tv Tornens Herre". Hon vet att Bitrak var amatrpoet, eftersom han skrev sentimentala krlekspoem till henne, men hon bryr sig inte om versmakande.

"Grtorn vad r det?"Rollpersonerna kan g tillvga p ngra olika stt om de vill ta reda p vad namnet Grtorn kan syfta.

Rtt bok, en som handlar om Vidonia p Vikrat den stores tid innehller svaret. Det finns ett par bokldor p gatan mellan Sidendraken och Norreport. Det r fullt mjligt att f svar av den som sljer bckerna utan att ens kpa ngot om rollpersonerna lgger sina ord vl.

En poet skolad i klassisk diktkonst kan svaret. Detta slags personer finns p Kopparsvrdet varje aftonen. Det r bara att g dit och hra sig fr.

En akademiker inriktad p historia och samhllsvetenskap kan svaret. Folk av detta slag mts om aftonen p Sidendraken fr djuplodande samtal. Det r bara att g dit och hra sig fr. Risken r stor att rollpersonerna dessutom drabbas av lngrandiga filosofiska utlggningar.

I NagreburgResan till NagreburgEftersom rollpersonerna r utrustade med en kutter kan de segla sjlva frn Atreburg till Nagreburg. Resan r hndelsels och tar tio dygn.

Nr rollpersonerna kommer fram kan de vlja mellan att ankra upp utanfr staden p ngot diskret stlle och ta sig in till staden till fots. Nr de passerar genom en stadsport kommer de att utfrgas av otrevliga vakter varifrn de kommer och vad de ska gra i staden. Detta r obehagligt, men har inga srskilda konsekvenser, undantaget om rollpersonerna beter sig vldigt dumt.

Rollpersonerna kan ocks vlja att ankra upp i Nagreburgs hamn. Detta gr bra, ven om bten genomsks av ofrskmda tulltjnstemn. Detta r obehagligt, men har inga srskilda konsekvenser, undantaget om rollpersonerna beter sig vldigt dumt. En ankringsavgift om en sekin per dygn mste erlggas.

Vlfrdsutskottets agenterVlfrdsutskottet r Folkrdets hemliga polis. Dess agenter opererar civilkldda och har som uppgift att identifiera och ta itu med regimens fiender. De agerar ofta utanfr lagens rmrken och lter sina ndaml helga medlen. Gripna personer frsvinner ofta sprlst utan vare sig rannsakan eller dom. Nr s rollpersonerna kommer till staden och brjar snoka efter Rosenklla, vcker detta givetvis Vlfrdsutskottets intresse. Situationen kompliceras dock av att Vlfrdsutskottets ledare, den barske och asketiske Toberk tem-Sperter, en man utan humor och medknsla, tillhr Madrats politiska fiender och inser att rollpersonerna kan bli lmpliga syndabockar i ett mord p Madrat.

Drfr kommer rollpersonerna att vervakas diskret av Toberks mn, men ingen kommer att agera mot dem frrn efter ett besk p Rosenklla. Det rr sig om skickliga agenter som inte lter sig avsljas i brdrasket. De opererar i grupper om tre-fem man, s om rollpersonerna lyckas verrumpla en kommer hans kamrater till undsttning. Om rollpersonerna hamnar i brk med Vlfrdsutskottets agenter innan de har lmnat Nagreburg fr Rosenklla r ventyret ver, eftersom de kommer att jagas tills de grips. Sedan stlls de infr rtta som orosstiftare och avrttas. Spelledaren kan vid behov lta ngon SLP tipsa om det olmpliga att stlla till med brk.

Hndelser i NagreburgLokalisera rtt byggnadFastighetsarkivet: Nagreburg har en vlfungerande frvaltning och dess fastighetsarkiv placerat i Rdhusets kllare r i god ordning. Rollpersonerna fr dock inte leta sjlva, utan de mste anlita en av de anstllda kanslisterna fr att hmta fram handlingarna. (P detta stt fr Vlfrdsutskottet reda p vad de hller p med. Givetvis har detta organ hyrda gon och ron i arkivet.) Kanslisten har inga problem att lokalisera Rosenkllas handlingar. De finner d ett Folkrdsbeslut, daterat 43:e dagen i Hundens rstid 724 AS (fr ungefr ett halvr sedan), som stipulerar att "plebejernas fiende" Vikrat tem-Vikrat ran-Sarti, rapporterad som landsflyktig efter revolutionen, bervas gandertten till denna lantegendom och att det verlmnas som belning till rdstribunen (folkrdsledamoten) Madrat tem-Bardus fr hans insatser fr folkets vl sedan den patriciska frtryckarregimen strtades.

Ett annat stt att lokalisera rtt byggnad r att hra sig fr p stadens vrdshus om ngon har ngot att bertta om Vikrat tem-Vikrat ran-Sarti. Folk minns honom och var han bodde, men eftersom tiderna r som de r berttar de ocks om vilken skurk han var och hur del Madrat, den nuvarande garen, r. Fortfarande nr information om deras frehavanden till Vlfrdsutskottet.

Oavsett vilken metod rollpersonerna vljer drar de sig slunda Vlfrdsutskottets uppmrksamhet och de vervakas diskret av fem agenter som jobbar i skift. Nr s rollpersonerna beger sig till Rosenklla kommer en grupp om tta andra agenter att bege sig dit, med order att dda Madrat, Tisa och tjnarna, tillfngata eller dda rollpersonerna och se till att skulden fr morden p Madrat och hans flje lggs p rollpersonerna.

P godset RosenkllaGodset Rosenkllas huvudbyggnad r en nedbrnd ruin. I samband med striderna nr den gamla regimen strtades och Folkrdet tog makten angreps Rosenklla av fattiga lantarbetare och kringstrykare. Invnarna flydde och huvudbyggnaden plundrades och eldhrjades. Dremot stod mnga av kringbyggnaderna kvar och likas var jordbruksmarkerna intakta. Drfr var egendomen Rosenklla fortfarande attraktiv.

Rosenkllas nuvarande gare Madrat tem-Bardus bor i en sidobyggnad, ursprungligen ett gsthus, tillsammans med sin lskarinna Tisa och tv tjnare. De lantarbetare som skter godsets jordbruk bor p olika torp runt om egendomen och figurerar drfr inte i ventyret.

Rosenkllas skattNr huvudbyggnaden plundrades sattes den i brand innan den var tmd. Resterna strtade samman och dolde nedgngen till den kllare dr skatten finns. Kllaren pverkades dremot inte av eldsvdan utan dess innehll r oskadat. Ingen p Rosenklla idag knner till vad som en gng placerades i kllaren, eller ens att kllaren finns, s Madrat har ltit husruinen st tills vidare. Ngon gng hoppas han f tid med att bygga upp ett nytt hus, men fr nrvarande tar politiken s mycket av hans uppmrksamhet att han inte hinner.

Skatten bestr av fem robusta trkistor med vrdefreml som plundrats frn en helgedom i Zagrosia: gudabilder, heliga krl, mlade tavlor och liknande. Kistorna har varit frseglade fr att klara en lng sjresa, s deras innehll har inte farit illa av lagring i kllaren. Branden trngde aldrig hit ner. Det finns inte en chans att rollpersonerna kan bedma skattens vrde p plats, eftersom lget r alltfr stkigt, men eftert kan SL bertta att skatten vrderas till ca 20.000 dukater, vilket r en ansenlig summa.

Fr att komma t kllaren mste rollpersonerna rja sig fram till rtt plats i husruinens brte (en mantimme), rensa trappan frn rester av nedstrtad byggnad (en mantimme), hugga sig igenom en bastant ekdrr (yxa finns p bten eller i Madrats bostadshus, en timme och bara en man kan hugga) och slutligen bra ivg kistorna till bten (tv personer per kista, en halvtimme per kista).

Rosenkllas invnareMadrat tem-BardusMadrat tem-Bardus har tillhrt Folkrdet alltsedan revolutionen r 722.

Madrat r en lnnfet och tunnhrig man av medellngd, 57 r gammal, med stirrande blick och stressat beteende. Han r arbetsnarkoman och behver alltid ha ngonting att syssla med. Han r en fast anhngare av den nya Folkrdsregimen, frmst av personliga sjlv. Nu har han ftt chansen att frverkliga de ambitioner han hade redan nr han som ung arbetade som kammarskrivare i Nagreburgs statsfrvaltning. D sg han vad han betraktade som inkompetens i statens styre och han fick tydliga ider om hur man borde gra i stllet. Tyvrr r Madrat rigid i sina sikter och tror att alla som inte delar hans uppfattning r dumma eller falska.

Madrat r enkelt kldd, ofta lite hafsigt, eftersom han inte fster ngon strre vikt vid hur man br se ut. Tisa gr dock en insats d och d fr att snygga till honom.

TisaTisa (22 r gammal) r Madrats lskarinna. Hon var ursprungligen en slumrv som begrep hur man skulle ta sig fram i livet. Efter Folkrdets maktvertagande mtte hon den medellders och ensamstende Madrat. Utan strre problem charmade hon honom och blev hans lskarinna. I gengld fick hon ett avsevrt bttre liv n tidigare. Hon lskar inte Madrat, men trivs med sitt nya liv och r drfr lojal mot honom. Dremot r hon inte beredd att offra sig fr honom. Eftersom hon har sett hur snabbt en rdstribun kan falla frn sin upphjda position, br hon alltid smycken av guld och ngra brsar med dukater p sin person. P s stt har hon ett reservkapital om hon skulle behva fly i en handvndning. Hon vet att om Madrat faller mste hon genast lmna Nagreburg.

Tisa r av medellngd, smrt och utprglat feminin. Hennes klder r alltid vackra, om n rtt s enkla till snittet, och rsnibbar och nacke pryds av eleganta guldsmycken. All denna sknhet och vekhet r en mask hon har anlagt fr Madrats skull. I sjlva verket r hon betydligt mer kallblodiga och handlingskraftig n hon verkar. Under sina r i slummen har hon begtt flera drp i sjlvfrsvar, s hon tvekar inte infr att tillgripa vld.

Lardir och AgretaLardir (60 r) och Agreta (58 r) r ett gift par som arbetar som tjnare p Rosenklla. De kommer frn sjlva Nagreburg och kom hit tillsammans med Madrat. De arbetar hos honom fr att det ger en stadig inkomst. De hyser inga politiska ambitioner, knner ingen stark lojalitet mot sin husbonde och r frmst intresserade av att leva ett hyggligt liv. De har det bttre nu n tidigare, s de r inte missnjda med de nya regimen. Om rollpersonerna mter ngon av dem under ventyrets frlopp blir gamlingarna mest rdda. I ett krislge gmmer de sig.

Folkrdets agenterDetta r en grupp om tta hrdfra mn som har ett tydligt uppdrag. De tnker utfra detta effektivt och med minsta mjliga risk fr sig sjlva, s deras plan r att brnna inne Madrat och hans folk i huset och skjuta ner dem som frsker ta sig ut. Nr det gller rollpersonerna s tnker agenterna antingen frska verrumpla dem i bakhll eller vara bedrgliga och utge sig fr att vara bundsfrvanter som rddade dem frn ett bakhll frn Madrats sida. Om fyra eller fler agenter stupar i strid flyr de resterande.

SLP-dataMadratSTY 3T SYN 3T+1 UTH 3T+2 HR 3T SMI 3T LUK 1T REF 3T+1 KN 1T FIN 2T+2 SMA 1T VIL 3T+1 SB 0 UTS 3T TL 20 BIL 3T FF 5 Frdigheter (ett urval): Spnst 3T+2Sprk (tala/lsa): Hgtermali E/E, Azuli D/D,Vapen: Nej

TisaSTY 2T+1 SYN 3T UTH 2T+2 HR 3T SMI 3T LUK 1T REF 2T+2 KN 1T FIN 2T+2 SMA 1T VIL 3T SB 0 UTS 3T+1 TL 15 BIL 2T FF 5 Frdigheter (ett urval): Omrklighet 4T+2, Spnst 4TSprk (tala/lsa): Hgtermali (modersml) D/DVapen: Pistol 3T+2, Dolk 5T, Kastkniv 5TUtrustning: Tre kastknivar gmda i klderna, tv pistoler finns i huset

LardirSTY 2T+2 SYN 3T UTH 2T+2 HR 3T SMI 2T+1 LUK 1T REF 2T+2 KN 1T FIN 2T SMA 1T VIL 3T+2 SB 0 UTS 2T+1 TL 16 BIL 2T FF 5 Frdigheter (ett urval): Inga av intresseSprk (tala/lsa): Hgtermali (modersml) D/DVapen: NejUtrustning: Inga av intresse

AgretaSTY 2T+1 SYN 3T UTH 2T+2 HR 3T SMI 3T LUK 1T REF 2T+2 KN 1T FIN 2T+2 SMA 1T VIL 3T SB 0 UTS 3T+1 TL 15 BIL 2T FF 5 Frdigheter (ett urval): Inga av intresseSprk (tala/lsa): Hgtermali (modersml) D/DVapen: NejUtrustning: Inga av intresse

FolkrdsagentSTY 3T SYN 3T+1 UTH 3T+2 HR 3T SMI 3T LUK 1T REF 3T+1 KN 1T FIN 2T+2 SMA 1T VIL 3T +1SB 0 UTS 3T TL 20 BIL 3T FF 5 Frdigheter (ett urval): Rida 4T, Spnst 4T+1, Omrklighet 4T+2Sprk (tala/lsa): Hgtermali D/DVapen: Muskt 5T, Pistol 4T, Fktkonst 5T, Dolk 4T+1Utrustning: Karbin (med 10 patroner), tv pistoler ( med 10 patroner) i sadelhlster, fktsvrd, lngdolk, lderskydd p torson, ridhst

PongsttningOm rollpersonerna fick med sig skatten p sin bt och lmnade Nagreburg: 10 pong

Fr varje rollperson som stupar eller hamnar i Nagreburgs fngelse: 1 pong.