Revisionsrapport

Granskning av

lönehanteringen Växjö kommun

Januari 2020

Projektledare: Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor

Projektmedarbetare: Elin Freeman, Revisionskonsult

Projektmedarbetare: Victor Lindgren, Dataanalytiker

Kvalitetssäkrare: Lena Salomon, Certifierad kommunal revisor

1

Innehållsförteckning

1.1. Övergripande bedömningar mot kontrollmål 2

1.2. Rekommendationer 4

Inledning 5

2.1. Bakgrund 5

2.2. Syfte och revisionsfråga 5

2.3. Revisionskriterier 5

2.4. Kontrollmål 5

2.5. Avgränsning 6

2.6. Metod 6

Iakttagelser och bedömningar 7

3.1. Lönehanteringen är säker och tillförlitlig 7

3.2. Uppgifterna i löneredovisningen är aktuella, fullständiga och rättvisande 14

3.2.1. Validering av indata mot huvudbok 14

3.2.2. Översikt av månadslön 14

3.2.3. Granskning av höga månadslöner 15

3.2.4. Ologiska personnummer 15

3.2.5. Anställda med flera anställningsnummer 16

3.2.6. Transaktioner för nyckelpersoner 16

3.2.7. Kontrollberäkning av källskatt 16

3.2.8. Reseräkning för anställda och utbetalning av traktamente 17

3.2.9. Övertidsskulden 18

3.2.10. Rutiner för flextid 19

3.2.11. Semester 19

2

Sammanfattning och revisionell bedömning På uppdrag av de förtreondevalda revisorerna har vi granskat lönehanteringen i Växjö

kommun.

Personalkostnaderna står för den största delen av kommunens kostnader vilket ensamt

kan motivera en granskning då väsentligheten om fel inträffar är hög. Det finns också en

rad olika typer av risker förknippade med lönehanteringen.

Revisorerna har efter en riskbedömning beslutat att genomföra en granskning av kom-

munstyrelsens och nämndernas lönehantering.

Revisionsfrågan som ska besvaras i granskningen är huruvida kommunstyrelsen och

nämndernas interna kontroll avseende lönehanteringen är tillräcklig och ändamålsenlig.

Efter genomförd granskning är vår samlade revisionella bedömning att kommunstyrelsen

och nämndernas interna kontroll avseende lönehanteringen inte är helt tillräcklig och

ändamålsenlig. Vi grundar bl.a. vår bedömning på att utförda kontroller inte alltid signeras

och dokumenteras samt att det inte finns några kontroller avseende lönehanteringen i

kommunstyrelsens och nämndernas internkontrollplaner. Vi grundar även vår bedömning

på att det saknas rutin för att ange orsak till övertidsarbete i lönesystemet. Vår stickprovs-

granskning påvisar att relativt höga övertidsersättningar har rapporterats och betalats ut

trots att orsaken till övertid inte angivits i lönesystemet men ändå attesterats av chef.

Sammanfattning per kontrollmål redovisas nedan samt mer utförligt i rapporten.

1.1. Övergripande bedömningar mot kontrollmål

Kontrollmål Kommentar

Lönehanteringen är säker och tillförlitlig.

Delvis uppfyllt

Det finns ett personal- och lönehanteringssy-

stem som stödjer lönehanteringen. Det finns

även dokumenterad processbeskrivning, utar-

betade rutiner och arbetssätt för lönehante-

ringen, samt dokumenterade rutiner och stöd-

jande dokument i form av rutiner och manualer.

Likaså finns dokumentation över vilka kontrol-

ler som ska utföras av löneenheten månatligen

samt på årsbasis. Vi bedömer dock att doku-

mentation och signering av utförda kontroller

bör förbättras för att öka spårbarheten. En del

av dokumenten är gamla sett till när de är date-

rade, vilket vi bedömer är en brist. Vi bedömer

därför att de bör ses över, uppdateras och

3

revideras vid behov för att säkerställa att de är

aktuella.

Vidare bedömer vi att attest av reseräkningar

bör ses över då nuvarande hantering och

kommunens attestreglemente inte harmonise-

rar. Likaså bör det formaliseras vilka personer

som har rätt att attestera utanordningen av

löneutbetalningen. Vi bedömer även att kontroll

bör ske av att nya löner har registrerats med

korrekt belopp i systemet vid lönerevision in-

nan de importeras till lönesystemet, då detta

inte sker.

Personalkostnaderna utgör den största kost-

nadsposten för kommunen och det är ett stort

antal löner som administreras och utbetalas

månatligen. Utifrån detta bedömer vi att det är

en brist att det varken under år 2018 eller 2019

finns några kontrollmoment avseende lö-

nehanteringen i kommunstyrelsens internkon-

trollplaner. Detsamma gäller nämndernas in-

ternkontrollplaner som granskats för år 2019.

Uppgifterna i löneredovis-ningen är aktuella, fullstän-diga och rättvisande.

Delvis uppfyllt

Vi grundar vår bedömning på resultatet av

registeranalysen och den verifiering av trans-

aktioner som framgår av granskningsrappor-

ten. I de fall vi noterat utbetalningar till an-

ställda som har ologiska personnummer, an-

ställda med fler än ett anställningsnummer eller

preliminärskatt som avviker från den gängse

nivån har vi erhållit rimliga förklaringar till

dessa.

Vidare bedömer vi att rutinerna och kontroller-

na kring reseräkningar med tillhörande un-

derlag samt rutinerna kring rapportering av

övertidsersättning behöver förbättras.

Vi grundar även vår bedömning på att några

anställda kunnat spara höga saldon av se-

mesterdagar trots att kommunen har regler

som tillåter att högst 30 dagar får sparas.

4

1.2. Rekommendationer

Vi rekommenderar kommunstyrelsen och nämnderna att vidta följande åtgärder:

• I syfte att stärka den interna kontrollen bör kommunstyrelsen inleda ett sys-

tematiskt arbete med intern kontroll för att hantera riskområden inom lönehante-

ringen. Detta mot bakgrund av att lönekostnaderna utgör en omfattande del av

kommunens kostnader samt att kommunstyrelsens och nämndernas internkon-

trollplaner år 2019 inte innefattar några kontrollmoment avseende lönehantering-

en. Kommunstyrelsens internkontrollplan för år 2018 innefattade inte heller kon-

troller av lönehanteringen.

• Kommunstyrelsen bör även tillse att upprättade rutinbeskrivningar ses över med

jämna intervaller så de hålls aktuella samt tillse att det finns utförliga arbetsbe-

skrivningar kopplat till samtliga kontroller som ska genomföras.

• Kommunstyrelsen och nämnderna bör tillse att ett fullständigt systematiskt arbets-

sätt inrättas för att dokumentera utförda kontroller avseende lönehanteringen. Det

bör framgå när och hur kontrollen genomförts, eventuella avvikelser och åtgärder,

samt ansvarig person i syfte att öka spårbarheten gällande utförd kontroll.

• Kommunstyrelsen bör fatta beslut avseende vilka personer/befattningar som ska

ha rätt att attestera utanordningen av löneutbetalningen.

5

Inledning 2.1. Bakgrund

Personalkostnaderna står för den största delen av kommunens kostnader vilket ensamt

kan motivera en granskning då väsentligheten om fel inträffar är hög. Det finns också en

rad olika typer av risker förknippade med lönehanteringen.

I den centrala hanteringen kan det finnas risk för att registerhållningen och hanteringen av

lönesystemet i övrigt, inte alltid är ändamålsenligt. För de verksamheter där lönehante-

ringen har decentraliserats finns en ökad risk för att lönerapporteringen och arbetsledar-

nas kontroll av löneunderlagen inte fungerar tillfredsställande. Det kan då uppstå svårig-

heter att i alla delar upprätthålla kompetens och enhetlighet i kontroller.

Revisorerna har efter en riskbedömning beslutat genomföra en granskning av kommun-

styrelsens och nämndernas lönehantering.

2.2. Syfte och revisionsfråga

Är kommunstyrelsens och nämndernas interna kontroll avseende lönehanteringen

tillräcklig och ändamålsenlig?

2.3. Revisionskriterier

• Allmänna bestämmelser (AB) samt lokala kollektivavtal

• Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning (LKBR)

• Rutiner avseende intern kontroll

• Förekommande och relevanta styrdokument i kommunen. För dessa redogörs un-

der iakttagelserna inne i rapporten och främst under kontrollmål 1 avsnitt Styrande

och stödjande dokument.

2.4. Kontrollmål

1. Lönehanteringen är säker och tillförlitlig

2. Uppgifterna i löneredovisningen är aktuella, fullständiga och rättvisande. Följande

kontroller ingår i granskningen:

- Validering av indata mot huvudbok

- Översikt av månadslön och granskning av höga månadslöner

- Ologiska personnummer

- Anställda med flera anställningsnummer

- Transaktioner för nyckelpersoner (väljs ut tillsammans med kund)

- Kontrollberäkning av källskatt

- Reseräkning för anställda

6

- Utbetalning av traktamente

- Övertidsskulden

- Rutiner för flextid

- Uttag av semester

2.5. Avgränsning

Granskningen genomförs utifrån uppställda kontrollmål och avser kommunstyrelsen och

samtliga nämnder.

Granskning av förtroendevaldas ersättningar och arvoden ingår inte i granskningen.

2.6. Metod

Information från lönesystemet har bearbetas via registeranalys för perioden januari 2019

– juni 2019. Därefter har stickprovsgranskning/substansgranskning genomförts kombine-

rat med intervjuer. Gruppintervju har genomförts med chef för löneenheten, systemförval-

tare samt lönekonsult.

Rapporten har varit föremål för sakgranskning av berörda tjänstemän.

7

Iakttagelser och bedömningar

3.1. Lönehanteringen är säker och tillförlitlig

3.1.1. Iakttagelser

Personal- och lönesystem

Växjö kommun använder Visma Personec P som personal- och löneadministrativt sy-

stem. Driften av systemet sköts av systemförvaltare på löneenheten tillsammans med

kommunens IT-avdelning. Vid uppgradering av system anlitas leverantören.

Lönerapporteringen sker elektroniskt via Självservice, där anställda rapporterar arbetade

timmar, semester och frånvaro. Det finns ett fåtal typer av anställningar som rapporteras

via manuella tidrapporter, exempelvis arbetsmarknadsåtgärder. Förtroendevalda rappor-

terar sin tid via Självservice.

Av intervjuerna framgår att kommunen ska införa ett bokningssystem, TimeCare pool.

Timanställda kommer inte behöva rapportera sin tid via Självservice, utan filöverföring

kommer ske från TimeCare pool som sedan importeras till Personec P. Dock är det en-

bart fastställt schema som kommer överföras. Om en person exempelvis arbetar fler eller

färre timmar än schemalagt måste personen, alternativt administratören, manuellt uppda-

tera arbetad tid. Då bokningssystemet inte är implementerat ännu är dessa rutiner inte

fastställda vid tidpunkten för granskningen.

Organisation och anställda

Löneenheten är centraliserad och har tre systemförvaltare och 16 lönekonsulter. Löneen-

heten får ny organisation från och med 1 januari 2020 och kommer då minska antalet

lönekonsulter till 14 personer. I övrigt kommer löneenheten bestå av en enhetschef, tre

systemförvaltare, en pensionshandläggare och en representant från kommunens perso-

nalklubb Dakapo. Enheten kommer då även förändra vissa processer. En betydande för-

ändring är, enligt de intervjuade, att en lönesupport kommer tillkomma som kommer han-

tera telefonärenden och ärendehanteringssystem.

Kommunens löneenhet administrerar samtliga löner för kommunens anställda och förtro-

endevalda samt för några av kommunens bolag samt förbund, exempelvis Vidingehem

och Värends Räddningstjänstförbund. Sammanlagt administrerar löneenheten omkring

10 800 utbetalningar per månad. I utbetalningar ingår även ersättningar för exempelvis

familjehem. Antalet anställda i kommunkoncernen uppgick vid bokslutet 2018 till ca 7200

personer. Av dessa arbetar ca 6700 personer i kommunens förvaltningar.

Behörigheter, uppläggning av nyanställda samt registervård

Enligt de intervjuade finns flera behörighetsnivåer i lönesystemet. Systemförvaltarroll med

anonymitetsskydd är den högsta behörighetsnivån. Anonymitetsskydd innebär att system-

förvaltaren har behörighet att sekretessbelägga personuppgifter avseende den anställde.

8

Tre personer på löneenheten innehar den högsta behörighetsnivån. Näst högst behörig-

hetsnivå är systemförvaltare utan anonymitetsskydd, vilken innehas av ytterligare tre per-

soner. Andra behörighetsnivåer är olika typer av chefsbehörigheter, lönekonsultnivå, läs-

behörighetsroll och tillstyrkarroll. Tillstyrkarroll används av exempelvis samordnare för att

tillstyrka ett arbetspass innan det beviljas av chef. Systemet tillåter inte att någon ändrar

uppgifter rörande sin egen anställning.

Enligt de intervjuade kräver systemet en attest för godkännande av tidrapporter och rese-

räkningar. Enligt manualen Självservice chef, 2017-10-18, är det ansvarig chef som an-

svarar för att bevilja eller avslå de avvikelser och eventuella tillägg som medarbetaren

rapporterar löpande. Chef kan välja om de t.ex. vill ha en assistent eller samordnare som

tillstyrker tidrapporter. Enligt uppgift är vanligt inom exempelvis omsorgen.

I kommunens reglemente för kontroll av ekonomiska transaktioner (KF 2018-02-27, § 59)

anges att ingen person får ensam hantera en transaktion från början till slut. Vidtagna

kontrollåtgärder ska dokumenteras på ändamålsenligt sätt. Reglementet omfattar alla

ekonomiska transaktioner, exempelvis leverantörsfakturor, underlag för utbetalningar och

lönetransaktioner. Vidare anges i reglementet att minsta nivå för attest är antingen mot-

tagnings- eller granskningsattest i kombination med beslutsattest. Den ekonomiska trans-

aktionen ska vara attesterad av minst två olika personer. För pappersbaserade rutiner är

huvudregeln att samtliga attester ska dokumenteras genom varaktig påskrift på fakturor,

löneunderlag m.m. Minimikravet är att beslutsattest alltid ska skrivas på verifikationen

medan övriga attester, om det är praktiskt lämpligt, kan dokumenteras på annat sätt. Vi-

dare framgår av reglementet att IT-baserade rutiner dokumenterar den elektroniska attes-

ten i IT-systemet. Attest ska ske på sådant sätt att attesten i efterhand går att knyta till

den person som har utfört attesten. I IT-baserade system måste attestanter läggas upp i

systemen. Därav följer att förvaltningen måste ange dessa och vilka rättigheter de ska ha.

Automatiska IT-baserade kontroller, t.ex. behörighetsattest i system ska framgå av

systemdokumentationen.

Det finns ett skriftligt dokument som beskriver processerna för lönehantering. Dokumentet

är upprättat 2015-05-12 och behandlar bland annat person- och anställningsuppgifter,

inrapportering av löneunderlag, lönebearbetning, redovisning och avslutning av anställ-

ning. Av dokumentet framgår att chef fyller i löneunderlag samt schema som skickas till

löneenheten. Om underlag från chef är komplett registreras den nyanställda i systemet.

Löneunderlaget ska vara underskrivet av chef, alternativt skickar chef email till löneenhet-

en. Mailet ska innehålla den nyanställdes personnummer samt namn. Typ av anställning

ska framgå av underlaget samt eventuella kompletterande uppgifter, exempelvis jour.

Enligt de intervjuade registreras anställningen med heltidslön och räknas om i de fall den

anställda jobbar deltid. Vid partiell ledighet tillämpas löneavdrag. Användar-ID och e-

postadress skapas och informationen skickas till den nyanställes chef via mail. Enligt de

intervjuade registrerar inte löneenheten en ny anställning utan chefens underskrift. Vid

registrering av nyanställd kontrolleras alltid adress enligt underlag mot uppgifter i folkbok-

föringen. Vid eventuella differenser är det folkbokföringens uppgifter som gäller.

I Växjö kommun används personnummer för att identifiera anställda. Varje anställd har

också ett anställningsnummer. Anställningsnumret är inte unikt för den anställde utan kan

innehas av flera medarbetare med samma typ av anställning. Exempelvis har alla timan-

9

ställda inom omsorgen anställningsnummer 8833. En medarbetare som exempelvis har

en timanställning inom vården samt arbetar som ledsagare har två olika anställnings-

nummer. Enligt de intervjuade är anställningsnumren inte styrande i lönesystemet.

Löneunderlag sparas hos löneenheten i två år, vilket överensstämmer kommunstyrelsens

dokumenthanteringsplan. Personalakterna med anställningsavtal förvaras på respektive

förvaltning.

Enligt de intervjuade pågår en översyn av flertalet rutiner. Exempelvis kommer kommu-

nen övergå till digitala anställningsbevis där chef undertecknar med hjälp av elektronisk

signatur och den anställda signerar med BankID.

Vid uppsägningar ska särskild blankett skrivas under av chef och skickas till löneenheten.

Löneenheten avslutar anställning i systemet och samtliga inlogg och behörigheter stängs

ned i systemen per automatik. Blankett arkiveras i personalakten.

Löneöversyn

Som stöd i lönerevidering finns både en lönepolicy för Växjö kommunkoncern, antagen av

kommunfullmäktige 2018-08-28, § 209 och uppdaterade riktlinjer för lönebildning och lö-

nesättning (beslut kommunchef, 2018-09-04). Av lönepolicyn framgår bland annat att det

ska finnas lönekriterier att tillämpa i löneöversyner som syftar till att skapa en gemensam

och likvärdig grund för att bedöma enskild medarbetares arbetsprestation. Vidare anges i

lönepolicyn att chefen ansvarar för att lönesättning sker i linje med löneavtal och övriga

styrdokument som gäller för lönebildning. I uppgiften ingår även att föra dialog med med-

arbetarna avseende lönekriterierna.

Av riktlinjen för lönebildning och lönesättning framgår bland annat roller och ansvarsför-

delning, anvisningar för lönesättningar, lönestruktur och lönebildningens årscykel. Vidare

innehåller riktlinjen bilagor som bland annat omfattar generell tidplan för löneöversynspro-

cessen, kommunens lönekriterier samt handledning i bedömning och värdering. Kom-

munstyrelsens personal och organisationsutskott (KSOP) ansvarar för lönepolitiken. De

ekonomiska ramarna styrs genom kommunfullmäktiges budget. Chef med personalansvar

ansvarar i normalfallet för lönesättning vid nyanställning och löneöversyn på sin enhet

inom ramen för lönestruktur. Beroende på befattningstyp sker samråd med HR-funktion.

Enligt de intervjuade finns en modul, P-förhandling som används vid löneöversynen. Alla

anställningar läggs över i modulen. Efter slutförda löneförhandlingar utifrån gällande avtal,

rutiner och riktlinjer registrerar cheferna de nya lönerna i modulen. När samtliga löner är

registrerade stängs förhandlingsmodulen. Respektive chef har en uttalad kostnadsram att

fördela sina löner inom. De nya lönerna skickas till de fackliga organisationerna. Därefter

fastställs lönerna och importeras till lönesystemet. Löneenheten genomför kontroller un-

der löneöversynsarbetet avseende t.ex. kostnadsram och individuella lösningar. Det sker

inga specifika kontroller centralt av att de nya lönerna är korrekt registrerade. När den nya

lönen registreras i modulen visas hur många procent som ökningen motsvarar, vilket en-

ligt de intervjuade kan användas som en kontroll av att rätt lön har registrerats. Det finns

ingen funktion i systemet som varnar om utrymmet för löneökningar har överstigits men

av intervjuerna framgår att den lokala HR-ansvarige utför kostnadsramsuppföljningar för

att kontrollera att löneökningarna ryms inom befintlig ram.

10

Styrande och stödjande dokument

Växjö kommun har en rad styrdokument som har bäring på granskningsområdet. Vi har

tagit del av följande dokument som avser medarbetare och chefer:

- Reglemente för kontroll av ekonomiska transaktioner, KF § 59 2018-02-27

- Självservice arbetstagare, 2017-09-15

- Självservice chef, 2017-10-18

- Rapportering resor, Löneenheten 2019-04-30

- Ramavtal gällande flexibel arbetstid i Växjö kommun, antaget av kommunsty-

relsen, 2007-11-07

- Lönepolicy för Växjö kommunkoncern, kommunfullmäktige 2018-08-28, § 209

- Uppdatering av riktlinjer för lönebildning och lönesättning (beslut kommunchef,

2018-09-04)

- Årsarbetstidsavtal för Kommunals avtalsområde i Växjö kommun, giltigt fån

och med 2018-12-01.

Följande rutiner och instruktioner avser medarbetare inom löneenheten:

- Processerna för lönehantering, 2015-05-12

- Varning- och felsignaler på lön, versionsinformation från Visma Personec P

19.2

- Lathund för lönekörning, 2019-01-01

- Instruktion månadskontroller inför lönebryt, 2018-04-24

- Arbetsflöde under månaden för lönehantering, 2011-09-12

- Årskontroller Personec P, 2018-04-10

- Tidplan för lönekörningar

- Tidplan för löneutbetalningar

Löpande registrering och kontroll

Medarbetarna registrerar själva eventuella avvikelser i form av frånvaro eller semester i

Självservice. För anställda med årsarbetstid inom omsorgsförvaltningen finns en rutin att

ledighet som överstiger en månad ansöks vid tidpunkten för granskningen via manuell

ansökan. Av intervjuerna framgår att det pågår ett arbete med att digitalisera denna pro-

cess. Kontroller av att frånvaro är rapporterad av anställd åligger respektive chef. Även

reseräkningar registreras av personalen i Självservice. Personliga utlägg hanteras manu-

ellt och särskild blankett ska användas som efter attest skickas till löneenheten. Exempel

på personliga utlägg är lunchutlägg för ledsagare och utlägg för representation. Enligt de

intervjuade pågår ett digitaliseringsarbete även för denna process.

11

Månatliga aktiviteter och kontroller som utförs av löneenheten finns dokumenterade i

skriftlig rutin, Arbetsflöde under månaden för lönehantering. När aktiviteten eller kontrollen

ska utföras samt vem som är ansvarig framgår av dokumentet. Exempel på kontroller

som utförs är att vikariat eller lönetillägg som upphör ska avslutas samt nytt läkarintyg ska

lämnas vid förlängd sjukfrånvaro. Enligt de intervjuade dokumenteras inte kontrollerna

och rutinen har inte reviderats sedan den upprättades år 2011.

Vidare finns instruktioner benämnd, Månadskontroller inför lönebryt, som ska utföras inför

verkställandet av huvudutbetalningen. Exempel på kontroller som ska utföras är; vikariat

som upphör, ledigheter som upphör, kontroll av sjuklön, ej beviljade poster. Kontroller

som utförs enligt månadskontrollerna dokumenteras, enligt de intervjuade, i ett molnbase-

rat dokument där respektive lönekonsult dokumenterar sina kontroller för de medarbetare

som de ansvarar för. Vi har tagit del av ett exempel på denna dokumentation. De olika

kontrollerna framgår samt rutor som ska bockas i när kontrollen är utförd. Löneenheten

utför rättningar av uppenbara fel, exempelvis dubbletter av poster. För fel som avser

oattesterade poster eller om det är oklarheter avseende exempelvis datum är det ansva-

rig chef som utför rättningen.

Det finns även en lista med varning- och felsignaler som systemet genererar automatiskt.

De fel som kan uppkomma finns specificerade i Bilaga Varning- och Felsignaler Personec

P. Lönekonsulterna går igenom listorna och kontaktar vid behov berörda verksamheter för

att utreda de poster som kommit upp på listorna. På varningslistan kommer poster upp

som exempelvis att löneskuld uppstått, negativa semestertimmar, fel i skatteberäkningen.

Fel- och varningslistorna genereras utifrån ett paket, utvecklat av systemleverantören.

Poster på fellistan åtgärdas varje månad innan verkställan av lön utförs. Poster som åt-

gärdas försvinner från listorna. Någon annan dokumentation görs inte.

Lönesystemet har en kontroll som avser orimlig bruttolön, vilket innebär att löner över en

viss nivå förses med en varning i systemet. Enligt intervjuerna är gränsen satt när brutto-

lönen överstiger 50 000 kr eller när nettolönen överstiger 40 000 kr. Kontrollen ingår i de

varnings- och felsignaler som systemet genererar automatiskt.

Ytterligare kontroller finns dokumenterade i instruktionen Årskontrollen Personec P. Enligt

instruktionen görs en kontroll i januari – februari respektive september – oktober årligen

där timavlönade som inte arbetat de senaste sex månaderna avslutas. Vidare görs en

kontroll i december månad av att frånvaroposter högst pågått i två år. Frånvaroposter som

pågått i två år ska avslutas och i de fall där det är aktuellt ska ny frånvaropost registreras

med uppdaterat slutdatum. Vidare görs kontroller av bl.a. att sparade semesterdagar inte

överstiger 30 dagar, uppföljning av årsarbetstid, kontroll av komptidssaldo, flextidsav-

stämning. Enligt de intervjuade sker ingen signering av att kontrollerna är utförda.

Av intervjuerna framgår att medarbetare ska ha registrerat arbetad tid och frånvaro med

mera avseende föregående månad i självservice senast den 5:e. Chefer ska ha utfört

attest senast den 10:e.

12

Verkställighet av lön

Tre dagar innan verkställighet av löneutbetalningarna stängs systemet och chefer har

enbart läsbehörighet. Lönesystemet stängs helt under en förmiddag då verkställande av

löneutbetalningen sker. Verkställan av lön sker i mitten av månaden. Den medarbetare

som har ansvar för tidplanen verkställer och en medarbetare kontrollerar. Det finns en

statusblankett som ska fyllas i med utbetalningssumma i lönesystem som ska kontrolleras

mot summa enligt bankfil. Summorna kontrolleras av två personer och blanketten ska

signeras av båda personerna. Dokumentationen förvaras i pärm. Bankfil skickas till ban-

ken med sigill. Utanordning sker och ekonomifil skickas till ekonomiavdelning för inläsning

i ekonomisystemet. Det är totalt fem medarbetare som har behörighet att verkställa utan-

ordningen av löneutbetalningen. Behörigheten styrs genom ekonomisystemet. Av inter-

vjuerna framgår att det inte finns något skriftligt beslut eller delegation som anger vilka

personer som har behörighet att attestera utanordningen. Enligt intervjuerna är samtliga

löneutbetalningar attesterade av ansvarig chef och utbetalning kan inte ske om det finns

oattesterade poster.

Vid tidpunkten för granskningen administrerar kommunen en ordinarie lönekörning samt

två extrautbetalningar. Extrautbetalningar sker, enligt de intervjuade, om fel i utbetalning

har uppstått som orsakats av arbetsgivaren. Nyanställda som påbörjar sin anställning mot

slutet av månaden kan få sin lön för innevarande månad utbetalad via extrautbetalning.

Annan orsak kan vara att en medarbetare återkommer till arbete tidigare än planerat men

har frånvaro registrerad för hela månaden. Lönebryt infaller runt dag 18 – 20 varje månad.

Flextid och semester

Kommunens medarbetare som har flexavtal använder stämpelklocka. Medarbetare kan

stämpla vid entré till arbetsplats, vid datorn samt i vissa fall via mobiltelefon. Tid enligt

stämpelklocka registreras i lönesystemet automatiskt.

Det finns ett ramavtal gällande flexibel arbetstid i Växjö kommun. Avtalet beslutades

2007-11-07 och trädde i kraft 2008-01-01. Enligt ramavtalet får flextidssaldot inte över-

stiga 50 plustimmar respektive understiga 20 minustimmar vid avstämningspunkterna.

Arbetstagare som arbetar deltid eller är partiellt tjänstlediga har flextidssaldo motsvarande

sysselsättningsgrad. Avstämning av flextidssaldo och reglering av tid utanför tillåtet flex-

tidssaldo ska ske två gånger årligen, 1 april respektive 1 oktober. Ledighet med nyttjande

av flextid kan ske under högst 5 arbetsdagar i följd. Samtliga arbetstagare som omfattas

av avtalet ska dokumentera sin arbetstid. Inom angivna ramar överenskommes på varje

förvaltning tillsammans med berörd facklig organisation vilka som ska omfattas av avtalet,

förläggning av tid, hur uttag av flextid får göras samt hur dokumentation av arbetstid ska

ske.

Av intervjuerna framgår att tillåtet flextidssaldo för både plus- och minustimmar kan skilja

sig mellan förvaltningarna. Ramavtalet anger de yttre ramarna för flextidssaldot men snä-

vare ramar kan överenskommas på förvaltningsnivå. Sjuksköterskor har, enligt de inter-

vjuade, ett avtal som tillåter 25 minustimmar, dvs ett avtal som tillåter vidare ram för flex-

tidssaldo än de 20 minustimmar som ramavtalet anger. Vidare framgår av intervjuerna att

det inom utbildningsförvaltningen har funnits ett avtal som tillät 80 plustimmar. Detta avtal

har upphört men det har i samband med granskningen framkommit att det finns anställda

13

som inte har blivit överflyttade till det nya avtalet i systemet. Enligt de intervjuerna ska

detta åtgärdas.

De medarbetare vars flextidssaldo understiger angiven gräns vid flextidsavstämning får

löneavdrag och de medarbetare vars flextidssaldo överstiger tillåtet plussaldo stryks. Che-

fer, kan enligt de intervjuade, godkänna att flextidssaldo rullas till nästkommande period.

Godkännande ska skickas skriftligen till löneenheten. Eventuell reglering på lönen sker

två månader efter avstämning. Ansökan om flextidsledighet sker i Självservice.

Enligt instruktionen Årskontroller Personec P, betalas sparade semesterdagar som övers-

tiger 30 dagar ut i februari månad. Löneenheten utför en rimlighetskontroll men utbetal-

ning sker maskinellt. I september – oktober utförs kontroll av att samtliga medarbetare har

tagit ut minst 20 semesterdagar under innevarande år. Information ska skickas till respek-

tive chef i HR-portalen. Kontroll utförs även för de medarbetare som har bytt semester-

dagstillägg mot ledig tid. Det finns ingen dokumenterad signering av att kontrollen är ut-

förd.

Enligt de lokala kollektivavtalet om årsarbetstid för Kommunals yrkesgrupper i Växjö

kommun (giltigt från 2018-12-01) ska avstämning av årsarbetstiden stämmas av den 31

mars varje år. Ansvarig chef säkrar att det sker en kontinuerlig uppföljning under året.

Handlingsplan ska upprättas när saldot överstiger respektive understiger 30 timmar. Vid

avstämningspunkten 31 mars får saldot maximalt uppgå till plus 25 timmar respektive

minus 25 timmar. Saldo utöver 25 plus- respektive minustimmar regleras genom att er-

sättning utbetalas eller löneavdrag görs. Lönejustering sker i samband med löneutbetal-

ningen i maj månad.

Internkontrollplaner

Vi har inhämtat kommunstyrelsens internkontrollplaner för åren 2018 och 2019. Vi har

även inhämtat nämndernas internkontrollplaner för år 2019. Det finns inga angivna kon-

trollmoment som har bäring på granskningsområdet.

3.1.2. Bedömning

Vi bedömer att lönehanteringen delvis är säker och tillförlitlig. Vi grundar vår bedömning

på att det finns ett personal- och lönehanteringssystem som stödjer lönehanteringen, att

det finns dokumenterad processbeskrivning för lönehantering och att det finns utarbetade

rutiner och arbetssätt för lönehanteringen. Det finns dokumenterade rutiner och stödjande

dokument i form av rutiner och manualer. Det finns dokumentation över vilka kontroller

som ska utföras av löneenheten månatligen samt på årsbasis. Vi bedömer dock att

dokumentation och signering av utförda kontroller bör förbättras för att öka spårbarheten.

En del av de dokument som beskrivs ovan under Styrande och stödjande dokument är

gamla sett till när de är daterade, vilket vi bedömer är en brist. Vi bedömer därför att de

bör ses över, uppdateras och revideras vid behov för att säkerställa att de är aktuella.

Enligt kommunens reglemente för ekonomiska transaktioner ska det finnas två attester.

Enligt de intervjuade krävs dock enbart en attest från ansvarig chef avseende lönetrans-

aktioner, vilket vi bedömer som en brist utifrån antaget attestreglemente. Attestreglemen-

14

tet bör därför revideras enligt nuvarande hantering alternativt att möjligheten att använda

en tillstyrkarroll införs som ett krav.

Det sker inga kontroller av att nya löner vid lönerevisioner är korrekt registrerade i syste-

met. Nya löner registreras av ansvarig chef och importeras därefter till lönesystemet. Vi

bedömer att kontroll bör ske av att nya löner har registrerats med korrekt belopp i syste-

met innan de importeras till lönesystemet.

Personalkostnaderna utgör den största kostnadsposten för kommunen och det är ett stort

antal löner som administreras och utbetalas månatligen. Utifrån detta bedömer vi att det

är en brist att det varken under år 2018 eller 2019 finns några kontrollmoment avseende

lönehanteringen i kommunstyrelsens internkontrollplaner. Detsamma gäller nämndernas

internkontrollplaner.

Givet att löneutbetalningen är den största kostnadsposten för kommunen bedömer vi att

de personer som har behörighet att attestera utanordning av löneutbetalningen bör

framgå av politiskt beslut.

Vidare bedömer vi att de personer som omfattas av det avslutade flextidsavtal som tillät

80 plustimmar flyttas över till nu giltigt avtal.

3.2. Uppgifterna i löneredovisningen är aktuella, fullständiga och rättvi-

sande

3.2.1. Validering av indata mot huvudbok

Då det förekommer en stor mängd transaktioner och olika lönearter har vi valt att verifiera

fullständigheten i vårt material. För att kontrollera att det material som vi mottagit är full-

ständigt har vi utifrån de transaktioner som skapats i lönesystemet under granskningspe-

rioden avseende bruttolön, förmåner och källskatt beräknat och matchat dessa mot den

information som lämnats till Skatteverket. Arbetsgivardeklarationer redovisas till Skatte-

verket månadsvis på individnivå. Vår granskning visas att det finns differenser avseende

bruttolön i kommunens system och de uppgifter som lämnats till Skatteverket. Dessa av-

vikelser är hänförbara till att personer vars bruttolön understiger 1000 kr inte redovisas till

Skatteverket direkt. När den ackumulerade inkomsten för året överstiger 1000 kr deklare-

rar inkomsten till Skatteverket. Då vår registeranalys innefattar första halvåret har vi inte

kunnat göra en avstämning för helåret. Mindre differenser kan också uppkomma då

kommunens system redovisar varje öre medan Skatteverket avrundar till hela kronor.

Bedömning

Vi har inget att erinra på denna punkt.

3.2.2. Översikt av månadslön

För samtliga anställda har den högsta månadslönen under granskningsperioden fördelats

i beloppsintervall, se tabell nedan. Fördelningen visar olika beloppsintervall samt antal

månadslöner inom intervallet och syftar till att skapa en förståelse för populationen samt

ge en översikt av förekommande månadslöner.

15

Utifrån granskningen kan konstateras att 63 % av kommunens utbetalda månadslöner

uppgår till intervallet 20 000 – 35 000 kr.

Bedömning

Vi har inget att erinra på denna punkt.

3.2.3. Granskning av höga månadslöner

De 25 högsta utbetalningarna avseende månadslön i kommunen har tagits fram för

granskning. De högsta grundlönerna avser medarbetare i ledande positioner. I gransk-

ningen har ingått att rimlighetsbedöma månadslönerna. Stickprovskontroller har även

utförts mot anställningsavtal och utdrag från förhandlingsmodulen för lönerevisioner.

Utöver högra grundlöner visar även analysen på höga belopp som inte är hänförbara till

höga grundlöner. Detta utifrån att genomförd registeranalys beaktar debetbelopp. Utifrån

stickprovsgranskning av dessa transaktioner kan vi konstatera att de avser korrigeringar

av lön där den felaktiga lönen har krediterats och den korrekta lönen debiterats.

Bedömning

Vi ser positivt på att det finns en kontroll avseende orimlig bruttolön, som finns beskrivit

under kontrollmål 1. I övrigt har vi inget att erinra på denna punkt.

3.2.4. Ologiska personnummer

En sökning har gjorts av personnummer med avvikande kontrollsiffra. Totalt sju person-

nummer med avvikande kontrollsiffra har identifierats. Dessa personnumren avser perso-

ner som ännu inte fått svenska personnummer, utan som i väntan på detta har fått ett s.k.

samordningsnummer från Skatteverket. När en utländsk medborgare ansöker om svenskt

personnummer läggs talet 60 till födelsedagen, d.v.s. om en person ansöker om svenskt

personnummer är född den 20 oktober 1985 blir personnumret 851080-XXXX.

16

Bedömning

Vi har inget att erinra på denna punkt.

3.2.5. Anställda med flera anställningsnummer

I Växjö kommun används personnummer för att identifiera anställda men varje anställd

har också ett eller flera anställningsnummer. Anställningsnumret är inte unikt för den an-

ställde utan kan innehas av flera medarbetare med samma typ av anställning. Exempelvis

har alla timanställda inom omsorgen anställningsnummer 8833. I samband med register-

analysen har de personer med fler än ett anställningsnummer extraherats. Stickprovskon-

troller har utförts och vi har exempelvis funnit förtroendevalda med fler än ett uppdrag och

personer som är både timanställda och ledsagare.

Bedömning

Vi har inget att erinra på denna punkt.

3.2.6. Transaktioner för nyckelpersoner

Samtliga lönetransaktioner för specifika nyckelpersoner har extraherats. Totalt har 13

nyckelpersoners lönetransaktioner stickprovsgranskats. Transaktioner som har stick-

provsgranskats är traktamenten och personliga utlägg för exempelvis taxiresor, gåvor till

anställda och intern representation. Inga avvikande utbetalningar har identifierats. I samt-

liga stickprov har syfte, deltagare och ändamål angivits och originalkvitton bifogats. Dock

har de stickprov som avser utlandsresor saknat bifogat program eller inbjudan som styr-

ker syftet med resan. Vidare har vi funnit att blankett för reseräkning vid flerdygnsförrätt-

ning där färdtidsersättning har utgått har fält som avser färdtidsersättning ej fyllts i på ett

fullständigt sätt.

Bedömning

Vi bedömer att det är en brist att program eller inbjudan saknas vid utlandsresor som

stärker syftet med resan. Enligt LKBR 3 kap. 9 § ska en verifikation innehålla uppgifter om

när den har sammanställts, när den ekonomiska händelsen har inträffat, vad denna avser,

vilket belopp den gäller och vilken motpart den berör. I förekommande fall ska verifikat-

ionen även innehålla upplysning om handlingar eller andra uppgifter som har legat till

grund för den ekonomiska händelsen samt var dessa finns tillgängliga.

Vidare bedömer vi att samtliga fält på reseräkning som är hänförliga till den ersättning

som den anställde begär ersättning för ska fyllas i på ett korrekt sätt.

3.2.7. Kontrollberäkning av källskatt

Denna analys visar om det källskatteavdrag som gjorts under granskningsperioden på

individnivå är rimligt eller inte. Via registeranalys har sökning gjorts efter källskatteavdrag

som understiger 20 % eller överstiger 61 %. Ett stort antal källskattesatser under 20 %

har identifierats men inga skattesatser överstigande 61 %. De 25 största bruttobeloppen

med avvikande källskattesats har stickprovsgranskats. Genomförd stickprovskontroll visar

att skattesatserna under 20 % bl.a. beror på beslut från Skatteverket om procentskatt,

17

jämkning av skatt eller att den anställde har en lägre skattesats enligt skattetabellen.

Lägre skattesats kan exempelvis bero på att jobbskatteavdrag och grundavdrag höjs det

år en arbetstagare fyller 66 år.

Bedömning

Vi har inget att erinra på denna punkt.

3.2.8. Reseräkning för anställda och utbetalning av traktamente

Transaktioner för reseräkningar inklusive traktamente har extraherats. Registeranalysen

visar de anställda som har erhållit ersättning för reseräkningar och traktamente under

perioden januari - juni 2019. Enligt de intervjuade registreras reseräkningar som avser

inrikesresor i Självservice. Reseräkningar och traktamenten som avser utrikesresor ifylles

på särskild blankett, signeras av ansvarig chef och lämnas till löneenheten. Dessa uppgif-

ter har bekräftats i stickproven.

Vi har utfört stickprovskontroll av underlag avseende traktamenten, utlägg, resekostnader

samt kilometerersättning. Genomförda stickprov visar att reseräkningar avseende kilome-

terersättning saknar specificerad resväg och ändamål. Reseräkningarna avser månads-

sammanställning av körningar. Enligt löneenhetens manual för rapportering av resor an-

vänds körjournal för att registrera enstaka körningar eller för att rapportera månadssam-

manställning av körningar där körjournalen på papper kompletterar som underlag. Enligt

uppgift finns inga skriftliga månadsjournaler som specificerar resor uppdelade per dag

och resa. Resor registreras av de anställda månadsvis som en sammanräkning för må-

naden. Enligt uppgift är det för tidskrävande att registrera en reseräkning per dag.

Avseende traktamenten och reseräkningar har vi funnit traktamenten för inrikesresor där

ändamål med resan inte framgår mer än att den avser utbildning eller konferens, d.v.s.

vilken specifik utbildning eller konferens framgår inte. Avseende traktamenten och rese-

räkningar för utlandsresor har vi funnit att det inte bifogats eller hänvisats till program eller

inbjudan som styrker syftet med resan. Vidare har vi funnit att ersättning för resetillägg

har utgått vid utlandsresor men att blanketten som kommunen använder anger att rese-

tillägg ej ska utgå vid utlandstraktamente.

Bedömning

Vi bedömer att reseräkningar för milersättning bör, som rutinen anger, kompletteras med

körjournal. Av körjournalen bör varje enskild resa framgå med resväg, antal kilometer

samt syftet med resan.

Vidare bedömer vi att reseräkningar för både inrikes och utrikes resor bör kompletteras

med tydligare underlag som styrker syftet med resan, exempelvis program eller inbjudan i

enlighet med LKBR 3 kap. 9 §1.

1 Se ovan under avsnitt 3.2.6 Transaktioner för nyckelpersoner.

18

Vi bedömer att rutinen för utbetalningar av resetillägg vid utlandsresor bör ses över då vi

har funnit att resetillägg har utgått medan blanketten anger att resetillägg ej ska utgå vid

utlandstraktamente.

3.2.9. Övertidsskulden

Vi har genom stickprov översiktligt granskat de underlag som ligger till grund för utbetal-

ningar av övertidsersättning. De yrkesgrupper som enligt registeranalysen erhållit de

högsta utbetalningarna för övertidsersättning är bl.a. lärare, maskinförare, distriktsskö-

terska och förskolelärare. Under granskningsperioden 2019-01-01 – 2019-06-30 har totalt

8 522 537,04 kr betalats ut kopplat till övertid. Fördelning per löneart, antal transaktioner

och belopp framgår av nedanstående tabell.

Löneart Löneartsbeskrivning Antal transaktioner Belopp

4502 Kvalificerad övertid 1 882 4 606 891,19

4506 Fyllnadslön 1 777 2 044 519,38

4501 Enkel övertid 2 065 1 575 479,49

4544 Ersättning okomptid vid avslut 154 287 963,68

4505 Ersättning för ej uttagen komp 5 5 037,56

4754 Övertid kvalificerad 2 2 645,74

8 522 537,04

De underlag vi har granskat är beviljade i Självservice. Dock visar stickproven att orsak till

övertidsarbete inte alltid är angivet av medarbetare. Trots avsaknad av orsak till övertids-

arbete är tidrapporten attesterad av chef. Enligt uppgift finns det inte någon rutin att orsa-

ken till övertid ska anges.

Enligt de intervjuade är det enbart medarbetare som har rätt till ekonomisk ersättning för-

övertidsarbete som kan rapportera övertid i Självservice. Vid upplägg av anställning fram-

går av löneunderlaget huruvida den anställde har rätt till ekonomisk kompensation för

övertidsarbete. Om den anställde inte har rätt till ekonomisk kompensation vid övertidsar-

bete görs en markering i lönesystemet och valet att rapportera övertid finns inte för den

anställde i Självservice. För utbetalning av ekonomisk kompensation för övertidsarbete

krävs attest av ansvarig chef.

Bedömning

Vi bedömer att det är en brist att det förekommer att övertidsersättningar har attesterats

av chef och utbetalats trots att orsaken till övertiden inte varit angiven. Vi bedömer att det

bör skapas en rutin för att ange orsak till övertid för ökad spårbarhet och för att stärka den

interna kontrollen inom detta område.

19

3.2.10. Rutiner för flextid

Kommunens rutiner för flextid är beskrivna under avsnitt 3:1:1 Flextid och semester ovan.

Vi har genom stickprov översiktligt granskat transaktioner avseende utbetalningar och

avdrag för flextidsersättning samt ersättning eller avdrag vid årsarbetstidsavstämning.

Registeranalysen visar att det finns ett fåtal medarbetare som har erhållit ersättning för

relativt höga flextidssaldon, ca 200 timmar. För de utbetalningar som vi har stickprovskon-

trollerat avseende ersättning för plustidssaldo finns underlag i form av mail eller blankett

från chef med hänvisning till att betala ut ersättning för flextid. Det har också förekommit

att medarbetare har en skuld vid avstämningspunkterna, vid övergång till längre ledighet,

exempelvis föräldraledighet eller vid avslut av tjänst. Skulden har reglerats i form av löne-

avdrag.

I granskningen har inte ingått att granska anställdas flextidssaldo utan enbart transaktion-

er för utbetalning av flextid och årsarbetstidsavstämning. Det har heller inte ingått att

granska huruvida det finns underlag och handlingsplaner som tillåter de höga flextidssal-

don som har föranlett dessa transaktioner avseende utbetalningar för flextidsersättning

samt ersättning vid årsarbetstidsavstämning.

Bedömning

Vi bedömer utifrån stickprovsgranskningen att det finns underlag från chef som styrker att

flextiden ska utbetalas. Utifrån att vi i granskningen konstaterat att det finns medarbetare

som erhållit ersättning för relativt höga flextidssaldon uppmanar vi löneenheten att inom

ramen för intern kontroll kontrollera flextidssaldon och att det finns underlag och hand-

lingsplaner som tillåter höga flextidssaldon.

3.2.11. Semester

Extrahering har gjorts av de anställda med mer än 40 sparade semesterdagar. Arbetsta-

gare som har rätt till mer än 20 betalda semesterdagar under året har rätt att spara över-

skjutande dagar. Sparade dagar får inte enligt kommuns regler överstiga 30 dagar. Enligt

de intervjuade har lärare och förskollärare rätt att spara 40 semesterdagar. Utbetalning av

överskjutande dagar sker per automatik en gång per år, i februari.

Registeranalysen visar att det finns fem medarbetare med fler än 40 sparade semester-

dagar. Samtliga medarbetare arbetar, enligt de intervjuade, som personliga assistenter

och tillhör omsorgsförvaltningen. Vidare framgår av intervjuerna att personliga assistenter

går under särskilt avtal som ej är inkluderade i rutinen som per automatik betalar ut er-

sättning för semesterdagar som överskrider 30 sparade dagar. Den medarbetare med

högst saldo hade per 30 juni 2019 161 sparade semesterdagar. Med anledning av vår

granskning pågår, enligt de intervjuade, en utredning av dessa medarbetares sparade

saldon. Vidare framgår av intervjuerna att den femte medarbetaren med ett saldo på 50

dagar per den sista juni 2019 hade missats i avstämningen och överskridande dagar ska

enligt ansvarig chef betalas ut.

20

Bedömning

Vi bedömer att det i huvudsak finns en fungerande rutin för kontroll av sparade semester-

dagar. Vår registeranalys visar att det finns fem medarbetare vars saldo för sparade se-

mester överstiger 40 dagar. Det är en brist att det förekommer höga saldon av sparade

semesterdagar trots att det finns en rutin för utbetalning av semesterdagar överstigande

30 dagar. Den utredning som inletts bör slutföras och åtgärder bör vidtas för att undvika

att anställda sparar semesterdagar överskridande 30 dagar i enlighet med kommunens

regler.

3.2.12. Bedömning

Vi bedömer att uppgifterna i löneredovisningen delvis är aktuella, fullständiga och rättvi-

sande. Vi grundar vår bedömning på resultatet av registeranalysen och den verifiering av

transaktioner som framgår av granskningsrapporten.

I de fall vi noterat utbetalningar till anställda som har ologiska personnummer, anställda

med fler än ett anställningsnummer eller preliminärskatt som avviker från den gängse

nivån har vi erhållit rimliga förklaringar till dessa.

Vidare bedömer vi att rutinen för reseräkningar kan förbättras med tydligare underlag som

bl.a. styrker syftet med resan.

Vi bedömer att rutinen för rapportering och attestering av övertidsarbete bör förbättras.

Stickproven visar att relativt höga övertidsersättningar har betalats ut trots att orsak till

övertid inte varit angivet när tidrapport beviljats av chef.

Vi grundar även vår bedömning på att några anställda kunnat spara höga saldon av se-

mesterdagar trots att kommunen har regler som tillåter att högst 30 dagar får sparas.

Ovanstående visar på en bristande intern kontroll. Mot bakgrund av de brister som fram-

kommit behöver den interna kontrollen stärkas. Vi vill återigen erinra om att det är en brist

att kommunstyrelsen och nämnderna inom ramen för sitt systematiska internkontrollar-

bete med internkontrollplaner inte gör några kontroller av kommunens största kostnads-

post, d.v.s. lönehanteringen.

21

2020-01-28 Lena Salomon

Anna Hilmarsson

Uppdragsledare Projektledare

Denna rapport har upprättats av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (org nr 556029-6740)

(PwC) på uppdrag av Växjö kommuns revisorer enligt de villkor och under de förutsättningar som

framgår av projektplan från 2019-03-01. PwC ansvarar inte utan särskilt åtagande, gentemot an-

nan som tar del av och förlitar sig på hela eller delar av denna rapport.