Bilagor: - ärende 4 - ärende 6 - ärende 21 - ärende 22 ... ärende 4, 6, 21, 22, 27 KF... · Kommunalförbundet ITSAM Revisorerna Revisionsberättelse för år 2014 Till kommunfullmäktige

Bilagor:- ärende 4- ärende 6

- ärende 21- ärende 22- ärende 27

Kommunalförbundet ITSAM Revisorerna

Revisionsberättelse för år 2014

Till kommunfullmäktige i: Boxholms kommun Kinda kommun Ydre kommun Vimmerby kommun Åtvidabergs kommun Ödeshögs kommun

Vi, av Kinda kommuns kommunfullmäktige utsedda revisorer i Kommunalförbundet ITSAM, har granskat den verksamhet som bedrivits av direktionen för Kommunalförbundet ITSAM under år 2014.

Direktionen ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Den svarar också för att det finns en tillräcldig intern kontroll samt för återredovisning till medlemmarnas kommunfullmäktige.

Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, kontroll och redovisning och att pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med uppdraget.

Granskningen har utförts enligt kommunallagen och god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning.

Som underlag för vårt uttalande har vi utöver vår granskning av årsredovisning och delårsredovisning granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i förbundet samt genom överläggning med direktionens ordförande och delar av förbundsledningen.

Vår övergripande bedömning är att direktionen har bedrivit sin verksamhet på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredställande sätt.

Under tidigare år har vi påpekat vikten av att arbeta med att förstärka den interna kontrollen. Vi har under året sett att åtgärder har vidtagits, direktionen har fått fortlöpande återkoppling utifrån beslutad intern kontrollplan. Vi vill understryka vikten av att fortsätta med dessa rutiner så att intern kontrollen fortsatt blir ett prioriterat område.

Direktionen har beslutat om mål för verksamheten och de tillsammans ska bidra till en god ekonomisk hushållning för kommunalförbundet ITSAM. Det finns ett finansiellt mål för 2014

vilket har nåtts. För verksamheten finns det 20 uppsatta mål vilka återrapporteras i årsredovisningen. Vi bedömer måluppfyllelsen som svag. Det är viktigt att arbetet fortgår med att nå samtliga beslutade mål för verksamheten.

I och med årets resultat har balanskravet uppnåtts och tidigare års underskott har återställts.

Vi bedömer att resultaträkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets resultat.

Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentlig ger en rättvisande bild av den ekonomiska ställningen.

Kommunalförbundet ITSAM Revisorerna

Vid vår samlade bedömning av direktionens arbete under år 2014 rekommenderar vi kommunfullmäktige enligt nedan:

• Vi tillstyrker att direktionen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014.

• Vi tillstyrker att kommunalförbundets årsredovisning för verksamhetsåret 2014

godkänns.

Kisa den 20 mars 2015 ./"") ,., .• / j

I l

( // . -t•'.) /'~....., / / ·./ J / ·. ---·-·-- ..... < e,.;; '

'-j/ /;, };:&-. //. //'i/>)//.,,...'<-.:__....._ . .._ i (/1,· /t'/V I . 1· .c/,-' 4' /'./"/' "' -

/ Gustaf Main;ström Per Bergina

Av kommunfullmäktige i Kinda kommun utsedda revisor

~ 1 ~

Kommunalförbundet

ITSAM

årsredovisning

2014

~ 2 ~

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ......................................... 3

ITSAMs syfte ...........................................................................................3

Sammanfattande kommentarer och måluppfyllelse ....................3

Viktiga händelser efter periodens utgång .....................................4

Kommunalförbundets ekonomi ..........................................................5

Periodens resultat och jämförelsemed budget för helåret 2014 5

Viktiga händelser under perioden ....................................................3

personal ..................................................................................................4 Redovisning av sjukfrånvaro ........................................................................................................ 4

God ekonomisk hushållning ...............................................................5

Ekonomisk ställning ............................................................................5

Investeringar och balanskrav ...........................................................5

Verksamheterna ....................................................................................6 Bredband - Fysiska nät ................................................................................................................. 6 Tjänste id-kort .............................................................................................................................. 7 SÄKERHET..................................................................................................................................... 7 Utveckling .................................................................................................................................... 7 ITSAM-Arkiv ................................................................................................................................. 8 Aktiva nät ..................................................................................................................................... 6 Telefoni ........................................................................................................................................ 8 Kundansvariga.............................................................................................................................. 8 Service .......................................................................................................................................... 9 Servicedesk ................................................................................................................................ 10

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER ..................... 11 Resultaträkning................................................................................................................................ 11

Noter och tilläggsupplysningar till resultaträkningen ................................................................ 11 Kassaflödesrapport .......................................................................................................................... 12 Balansräkning .................................................................................................................................. 13

Noter och tilläggsupplysningar till Kassaflödesrapporten och balansräkningen ....................... 14

INVESTERINGAR ............................................................. 15 Redovisningsprinciper ..................................................................................................................... 14

MÅLUPPFYLLELSE ......................................................... 16

~ 3 ~

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Kommunalförbundet ITSAM avlämnar här årsbokslut

för verksamhetsåret 2014. Rapporten syftar till att ge läsa-

ren en översiktlig redogörelse för utvecklingen av ITSAMs

verksamhet. Kostnader och intäkter har periodiserats.

ITSAM S S Y F T E

ITSAM ska leverera största möjliga kundnytta inom IT-

området till sina medlemskommuner. Detta syfte konkreti-

seras i följande punkter:

1. ITSAM ger medlemskommunerna en gemensam IT-

organisation med bred och djup kompetens

2. ITSAM ska leverera funktion och vara en betjänande

och informerande stödverksamhet.

3. ITSAM ska bygga ut bredband till medlemskommunernas in-

vånare.

4. ITSAM ska agera som en juridisk part mot leverantö-

rer.

5. ITSAM ska vara medlemskommunernas beställarkom-

petens när det gäller IT-relaterade frågor.

6. ITSAM ska vara medlemskommunernas spjutspets

vad det gäller IT-strategiska frågor.

7. ITSAM ska medverka till och möjliggöra fördjupad

samverkan på andra verksamhetsområden.

SA M M A N F A T T A N D E K O M M E N T A R E R O C H M Å L U P P -

F Y L L E L S E

Verksamheten har under perioden arbetat vidare utifrån

de fyra övergripande målsättningarna från ITSAM-avtalet

innefattande 1) en effektiv gemensam IT-driftsorganisation,

2) en god samordning av IT-verksamheten på kommun och

förvaltningsnivå, 3) Beställarkompetens inom IT-området

samt 4) IT-Strategikompetens.

I samband med tillträdet av en ny förbundsdirektör or-

ganiserades verksamheten om internt, en naturlig följd av

det uppdrag om översyn av kommunalförbundet organisat-

ion, mål och finansiering som direktionen beslutade om i

november året innan. Den tidigare fastslagna budgeten från

november 2013 arbetades om och fastställdes av direktionen

i juni 2014. I samband med antagandet av de reviderade

verksamhetsmålen inleddes ett arbete med att formalisera

och förbättra kommunikation och samarbete med medlems-

kommunerna. Arbetet innebär att rutiner och processer för

varje levererad tjänst behöver kartläggas i samråd med an-

vändarrepresentanter i förvaltningarna för att därefter for-

maliseras i driftsöverenskommelser/avtal i enlighet med in-

tentionerna i ITSAM-avtalet. Arbetet är i linje mot att över-

föra finansiering via anslag till finansiering genom tjänst.

I syfte att förstärka och förbättra inköpsfunktionen till-

sattes en upphandlingschef i början av året och under 2014

har fyra öppna upphandlingar genomförts, fyra konkur-

rensutsättningar inom befintliga ramavtal och ett antal

mindre direktupphandlingar. Som en del av den interna

kontrollen för 2014 har stickprov även gjorts gällande upp-

handlingar som visar på god lagefterlevnad inom de områ-

den som kontrollerats.

Sammantaget är verksamheten nu på väg in i en vik-

tig konsolideringsfas där processer ses över och effekti-

viseras. Måluppfyllelsen utifrån de reviderade målen

bedöms överlag som god, verksamhetsmässigt- och

ekonomiskt.

V I K T I G A H Ä N D E L S E R U N D E R P E R I O D E N

-Projekt gällande införande av nytt dokument och ärende-

hanteringssystem (IDHA) är avslutat. Samtliga medlems-

kommuner använder nu systemet i skarp drift.

-Samtliga medlemskommuner har antagit informations-

säkerhetspolicy IT, vilket är det övergripande dokument

som framgent styr formaliseringen av IT-driften inom

medlemskommunerna och kommunalförbundet. Hand-

havandeinstruktioner, användarvillkor och underlig-

gande policys har publicerats på kommunalförbundets

websida.

-Utökad teknisk support för verksamhetskritiska system har

införts under perioden där tekniker nu har beredskap på

kvällar och helger. Supportfunktionen har utnyttjats vid fyra

tillfällen.

-Driftsättning av verktyg för kontroll av mobila enheter

(MDM) har avbrutits pga utvecklingsstopp. Arbetet är

uppskjutet till 2015.

-Utbyggnaden av fibernät inom Vimmerby Kommun är

i gång på bred front. Stamfiber till Kisa finns på plats

och under hösten driftsattes Gullringens skola som den

första kommunala verksamheten i Vimmerby kommun

och efter detta har flera verksamheter anslutits.

-Införande av system för nyckelfri hemtjänst har påbör-

jats i enlighet med option från tidigare upphandling.

Först in i drift är Vimmerby Kommun.

-Förnyad konkurrensutsättning för nätverksprodukter,

fordon, support och underhåll för IDM system samt

servrar och lagringsprodukter är genomförda

-Uppgradering av telefoniväxel är genomförd enl. plan.

-Projekt för byte av Microsoft grundplattform och

grupprogramvara för e-post (Projekt OWE) har slutförts

i samtliga kommuner undantaget Vimmerby. Slutför-

ande av projektet innebär en likriktning av IT-miljön

som gör att ärendefloran på sikt bör minska. Samtidigt

ger en likartad miljö bättre förutsättningar för att sam-

verka kring tex gemensamma system.

~ 4 ~

Direktupphandling av publiceringsverktyg för kom-

munhemsidor (CMS-system) har påbörjats under året. I och

med detta startar formell samverkan kring ännu ett system

där samtliga medlemskommuner medverkar.

Efter ett fiberbrott i maj 2014 där Åtvidabergs Kommun

förlorade sin internet- och telefoniförbindelse initierades ett

ärende i syfte att skapa redundans i fibernätet inom ITSAM-

kommunerna. Förberedelser inför upphandling har genom-

förts.

Antivirusskydd har bytts ut inom samtliga kommuner

inom ramen för det treåriga avtalet som tecknades med

Microsoft 2013.

Ett ärende gällande utveckling av e-tjänster med påföl-

jande direktupphandling av plattform har initierats inom

kommunalförbundet för att svara mot kommunernas behov

att möte SKL:s strategi för e-samhället. Förberedelser har

gjorts i syfte att ansluta ITSAM-kommunerna till tjänsten

”mina meddelanden” som gör det möjligt att samla myn-

dighetspost digitalt. Tjänsten förvaltas av Skatteverket på

regeringens uppdrag.

V I K T I G A H Ä N D E L S E R E F T E R P E R I O D E N S U T G Å N G

En begäran från tjänstemannaledningen i Vimmerby

kommun har inkommit gällande avveckling av virtuella da-

torskrivbord (VDI). VDI är ett ”arv” från tiden innan Vim-

merby gick in som medlem i kommunalförbundet. Vilken

resultatpåverkan teknikbytet kommer att få utreds inom

ramen för projektet.

Funktionen kundansvariga har avskaffats från och med

1 februari 2015. Syftet är att korta beslutsvägarna genom att

låta verksamhetscheferna inom ITSAM samverka direkt

med användare och chefer i förvaltningarna. Formerna för

den nya arbetsmetodiken kommer att prövas under våren

2015.

Kinda kommun har i samverkan med kommunalför-

bundet lämnat in en ansökan till Myndigheten för samhälls-

skydd och beredskap (MSB) om säkerhetshöjande åtgärder.

Ett positivt utfall väntas kunna ge bidrag för säkerställande

av kommunikationsvägar till/från medlemskommunerna

samt uppgradering av fysiskt skydd i serverhallar som drivs

av ITSAM. MSB:s svar inväntas.

Beslut om fortsatt utökad teknisk support för verksam-

hetskritiska system har avropats av medlemskommunerna.

Förhoppningen är att kunna vidga beredskapen till fler sy-

stem/tjänster.

Åtvidaberg har beslutat om effektuering av den budge-

terade investering i kommunens fibernät som ITSAM plane-

rat på uppdrag av Åtvidabergs kommun under 2013 och

2014. Sammantaget beräknas investeringen påverka omsätt-

ningen för ITSAM med över 20 mkr till följd av detta sett till

en period om tre år.

P E R S O N A L

Kommunalförbundet har under året arbetat för att

klara verksamheten med en decimerad personalstyrka

framförallt inom Serviceorganisationen. Som en följd av

anställningsstopp under en period har verksamheten

löpt på med en lägre servicenivå än tidigare år vilket

skett samtidigt som antalet ärenden har ökat.

I syfte att bättre kunna möta personalen gällande

förändringar i verksamheten tecknades under vintern

ett samverkansavtal med fackförbundet Vision. Kom-

munalförbundet hade vid årets slut 49 anställda.

Som ett led i tjänsteutvecklingen för att kunna mäta

och följa upp nedlagd tid i processer upphandlades un-

der året ett system för tid- och frånvarorapportering. Sy-

stemet hanterar all arbetstid, ansökningar och rapporte-

ring av frånvaro samt redovisning av resor och utlägg

och är ett steg mot att kunna följa kostnad och arbetsin-

sats för specifika tjänster som ITSAM levererar till med-

lemskommunerna. Systemet togs i skarp drift den 1 no-

vember.

Redovisning av sjukfrånvaro

I Lagen om kommunal redovisning föreskrivs att kom-

munen ska lämna upplysningar om de anställdas sjuk-

frånvaro i sin förvaltningsberättelse. Med begreppet

långtidssjukfrånvaro avses 60 sjukdagar eller mer. IT-

SAM har en fortsatt låg sjukfrånvaro.

Indikator /

nyckeltal ( I förhållande till )

2014 2013

Total sjukfrånva-

rotid: 154 dagar

Sammanlagd ordinarie

arbetstid:

10 936 dagar

1,4 % 1,3 %

Summa tid med

långtids-

sjukfrånvaro:

0 dagar

Total sjukfrånvarotid:

154 dagar 0 % 0 %

Summa sjukfrån-

varotid för kvin-

nor:

38 dagar


arbetstid för kvinnor:

2 670 dagar 1,4 % 1,6 %

Summa sjukfrån-

varotid för män:

116 dagar


arbetstid för män:

8 266 dagar

1,4 % 1,2 %

Summa sjukfrån-

varotid i ålders-

gruppen 29 år

eller yngre:

44 dagar


arbetstid i åldersgrup-

pen 29 år eller yngre:

1 097 dagar

4,0 % 3,5 %

Summa sjukfrån-

varotid i ålders-

gruppen 30 – 49

år: 85 dagar



pen 30 – 49 år:

7 345 dagar

1,2 % 0,9 %

Summa sjukfrån-

varotid i ålders-

gruppen 50 år

eller äldre:

25 dagar



pen 50 år eller äldre:

2 494 dagar

1,0 % 0,9 %

~ 5 ~

KO M M U N A L F Ö R B U N D E T S E K O N O M I

Under årens lopp har ITSAMs ekonomi ramjusterats och

överförts till finansiering i form av tjänst. Det finns en utta-

lad ambition från medlemskommunerna att detta ska fort-

sätta även framöver och under året har förberedelser gjorts

för att ytterligare minska det fasta anslag som kommunerna

betalar till ITSAM.

PE R I O D E N S R E S U L T A T O C H J Ä M F Ö R E L S E M E D B U D -

G E T F Ö R H E L Å R E T 2014

Periodens resultat uppgår till 4 036 tkr. Den totala om-

sättningen återspeglar ITSAMs ordinarie verksamhet och de

den fiberutbyggnad som ITSAM utför. Under året har eko-

nomin påverkats kraftigt positivt av anställningsstopp samt

stopp för utveckling av nya tjänster. Minskningen av per-

sonalkostnaderna har varit en medveten men tillfällig be-

sparingsåtgärd som skett delvis på bekostnad av en lägre

servicenivå till användarna i de kommunala verksamheter-

na. Kommunalförbundet ser mycket positivt på medlems-

kommunernas medverkan till att ett fullständigt återställan-

den av underskottet från 2013 kunnat ske. Återbesättning av

vakanta tjänster har skett under hösten.

Stark positiv påverkan på årets resultat är att antalet

enheter, datorer och läsplattor fortsätter att öka och generera

intäkter i form av supportavgifter. Med en oförändrad stor-

lek på serviceorganisationen har detta haft en gynnsam ef-

fekt på årets resultat och bedömningen är att utvecklingen

kommer fortsätta ytterligare en period innan nuvarande or-

ganisation eventuellt behöver förstärkas. Antalet mobila en-

heter som i dagsläget inte är försedda med supportavgift

(”Smarta telefoner”) ökar kontinuerligt. Tillgång till inter-

net, epost och kalender i mobilen underlättar för många an-

ställda inom kommunerna men ställer också ökade krav på

den bakomliggande infrastrukturen i fråga om trådlöst nät-

verk samt säkerhet och support på telefoner och program-

vara.

Likriktning och kostnadseffektivitet vid utbyggnaden av

trådlösa nätverk liksom möjlighet till managering av mobila

enheter väntas bli nyckelfrågor under kommande verksam-

hetsår. I enlighet med principen om finansiering efter ut-

nyttjad tjänst kan frågan om supportavgifter för smarta tele-

foner även behöva tas upp för översyn om trenden av

ökande ärenden för den här typen av enheter håller i sig.

Samtidigt finns mycket som talar för att antalet ärenden kan

minskas. Gällande likriktning av miljön och utveckling av

guider och andra möjligheter till självhjälp har mycket för-

bättrats under året.

Årets resultat har tyngts av ett antal poster av en-

gångskaraktär vilket innefattar tilläggsköp av licenser avse-

ende identitetshantering för ej avslutade konton i kommu-

nerna (285 tkr), förlikning med leverantörer avseende om-

byggnad i Bexhuset 2011 (29 tkr), skrivaravtal i Åtvidabergs

kommun (194 tkr) samt lösen av avtal gällande förbätt-

ringsåtgärder i andras fastighet i ITSAMs tidigare kontor i

Boxholm (147 tkr).

Sammantaget med avbetalning på befintliga lån har

detta lett till ett negativt totalt kassaflöde för 2014.

G O D E K O N O M I S K H U S H Å L L N I N G

God ekonomisk hushållning innebär planering och hante-

ring av ITSAMs verksamheter och ekonomi så att kommunal-

förbundet långsiktigt har förmåga till god och konkurrenskraf-

tig service för medlemskommunerna. Verksamheten ska dessu-

tom ge ett överskott på 3 % av intäkterna (exkl fiberutbyggnad)

för att bygga upp det egna kapitalet.

För verksamhetsåret 2014 budgeterades ett ekonomisk

överskott på 2,5 % av intäkterna och verksamhetsmål fastställ-

des i enlighet med tabell på sid 17-18. Överskottet av verksam-

heten uppgick till 6,2% av intäkterna för året. Verksamhetsmå-

len är i allt väsentligt uppfyllda varför kommunalförbundet be-

dömer verksamheten 2014 i allt väsentligt bedrivits på ett till-

fredsställande sätt utifrån en god ekonomisk hushållning. Un-

der hösten har direktionen gett tjänstemannaorganisationen i

uppdrag att initiera ett arbete med att ta fram långsiktiga finan-

siella mål för kommunalförbundet ITSAM. Arbetet har påbör-

jats och kommer ske i samråd med medlemskommunerna.

EK O N O M I S K S T Ä L L N I N G

Det egna kapitalet uppgår efter årets slut till 4 317 tkr

vilket ger en soliditet på 9 %. Kommunalförbundet har

lån i bank på totalt 16 786 tkr vilket för närvarande till-

godoser behovet av rörelsekapital. I samband med att

Åtvidaberg kommun beslutat om investeringar i det

kommunala fibernätet kommer kapitalbehovet att öka

och en översyn pågår i syfte att fastställa en övergri-

pande finansieringspolicy för kommunalförbundet.

IN V E S T E R I N G A R O C H B A L A N S K R A V

Kommunalförbundet har två typer av investeringar i

verksamheten. De investeringar som genomförs för

medlemskommunernas räkning samt de investeringar

som görs i syfte att klara befintlig eller utökade driftså-

taganden för befintliga tjänster. Av de för 2014 budgete-

rade investeringarna för medlemskommunernas räk-

ning har 3,0 av 3,3 mkr effektuerats under 2014. Av den

interna investeringsbudgeten har enbart 1,1 av totalt 3,7

mkr effektuerats. Åtgärden har gett en kortsiktig bespa-

ringsåtgärd på 1,1 mkr jämfört med den reviderade

budgeten för verksamhetsåret.

Kommunallagens balanskrav definieras som att in-

täkterna ska överstiga kostnaderna för varje år sett över

en treårsperiod. Det negativa balanskravsresultatet från

2013 ska vara återställt senast tre år efter att det upp-

kommit. Avstämningen nedan visar att kommunalför-

bundet åter uppfyller balanskravet.

Årets resultat 4 036 tkr

Justeringar

Tidigare års underskott (2013) -3 225 tkr

Balanskravsresultat 811 tkr

~ 6 ~

VE R K S A M H E T E R N A

Bredband - Fysiska nät

Stamnätsutbyggnad och kundanslutningar pågår i alla

medlemskommuner. Riksmålet om att 90% av medborgarna

ska ha tillgång till 100/100MB till 2020 gör att krav finns, ett

ökat intresse och medvetande hos allmänheten gör att det

också finns många eldsjälar i kommunerna.

Boxholm. I Andersbo och Kopparhult, där man tidigare i sam-

förläggning har lagt slang, har kommunen påbörjat arbetet att

dra fiber fram till hushållen. Eklabo byalag har schaktat och

sjöförlagt ett områdesnät som anslutits till kommunens stam-

nät. Boxholms kommun har idag 8 tekniknoder där privatper-

soner och företag är uppkopplade.

Kinda. Stamnätslinjen mellan Kinda och Vimmerby har fär-

digställts och sedan Q4 finns nu tänd egen fiber mellan dessa

kommuner. Fastigheter utmed sträckan har möjlighet till fibe-

ranslutning, varav ett flertal valt att ansluta och aktivera an-

slutningen under själva projektet. Ekeby-Hornsberg och Enn-

nesbo påbörjade anslutning till stamnätet under 2014. Kinda

kommun har idag 12 tekniknoder där privatpersoner och före-

tag är uppkopplade.

Vimmerby. Stamförbindelsen mellan Kisa och Vimmerby är

klar och flera kommunala verksamheter har under hösten an-

slutits till det kommunala fibernätet. Detaljprojektering och

grävning inne i staden är påbörjad. Flera byalag i nordvästra

delarna är klara med grävning och kanalisation.

Ydre. Sträckan Hestra-Torpa kyrkby-färjeläget har nu kanali-

sation klar för fibrering vilket sammanbinder Ydre med Box-

holm. Förberedelser för fiberanslutning har också gjorts i om-

råden som Asby vid masten, Rörsberga, Salvarp-Brostorp,

Torpalandet och Ramfall. Ydre kommun har idag 5 teknikno-

der där privatpersoner och företag är uppkopplade.

Åtvidaberg. Byalag Germundebo-Båtvik har påbörjat anslut-

ning till stamnätet vid Frängsbo. Grebo fortsätter att förtätas i

nätet. Det finns stort behov och efterfrågan att fortsätta stam-

nätsutbyggnation från Hannäs. Beslut om omfattande ut-

byggnation av fibernätet i tätort Åtvidaberg har tagits av

kommunen.

Ödeshög. Sträckan Bro-Bonderyd-Trehörna har slutförts un-

der 2014. Vid anslutningsarbetet av reningsverket har fastig-

heter vid Öninge-Orrnäs visat intresse för anslutning. Byalag

Siggarydsvägen har påbörjat arbetet för anläggning av områ-

desnät. Ödeshög kommun har idag 10 tekniknoder där pri-

vatpersoner och företag är uppkopplade.

Byalag. I alla sex kommuner finns stort intresse samt upp-

dämt behov av att vilja anlägga områdesnät av fiber för vi-

dare anslutning till det kommunala stamnätet. Länsstyrel-

ser, nätägare, utförare, kommersiella aktörer och ideella

krafter inväntar fortfarande ramverket för att kunna han-

tera, samordna och söka medel från detta stödprogram. När

detta kommer väntas ett stort tryck på samtliga aktörer i ge-

nomförandet. ITSAM följer utvecklingen och kommer att

stötta nätägare och byalag i att hitta en modell för anslut-

ning med och/eller utan stödmedel.

Aktiva nät

Gruppen för aktiva nät, telefoni och säkerhet har under

året genomfört ett antal uppdrag inom områdena trådlös-

och trådbunden infrastruktur, skalskydd och befintlig tele-

foniplattform.

Behovet av trådlösa nät ökar konstant och behovet av

tillgängliga och stabila nät ökar i och med ökningen av mo-

bila enheter inom alla verksamhetsområden. Antalet tråd-

lösa accesspunkter som installerats har ökat från 700 till ca

ca 800 i slutet av året. Mot bakgrund av denna utökning ser

verksamheten över befintliga fastighetsnät och byter de de-

lar av fastighetsnäten som inte uppfyller kraven på hastig-

het och svagströmsförsörjning till aktiva enheter såsom nät-

utrustning, telefoner mm. Antal aktiva portar i nätet, dvs

portar som till största delen sammanbinder kontorens data-

uttag, uppgår till nära 16 000 portar 2014-12-31 vilket är en

ökning med ca 500 portar jämfört med föregående år.

En upphandling av aktiv nätutrustning är utförd under

året och avtal har tecknats mellan leverantör och ITSAM. I

och med detta har prisbilden ändrats och prissättningen för

aktiv utrustning har justerats ner. Kommunalförbund har

även infört en månadskostnad för både trådlösa anslut-

ningspunkter och för del i nätverksswitch som ett led i

övergången till leverans av tjänst. Kommunerna behöver i

och med detta inte längre själva stå för investeringar i aktiv

utrustning utan kostnaden ingår från och med nu i priset för

anslutningspunkten och i priset för port i nätverksswitch.

Portar i nätet per kommun per den 2014-12-31

Boxholm Kinda Vim-

merby

Ydre Åtvidaberg Ödeshög Totalt

2014 1 430 2 860 5 148 910 3 744 1 612 15 704

Bredband - 2014 års anslutningar

Kommun 2014 2013

Boxholm 45 15

Kinda 44 137

Vimmerby 10 0

Ydre 21 10

Åtvidaberg 49 226

Ödeshög 31 10

Totalt 200 398

~ 7 ~

Tjänste id-kort

ITSAM har sedan våren 2012 ansvaret för utgivningen av

Tjänste ID-kort för säker identifiering. I samband med över-

gången att hemsjukvården i Landstinget Östergötland över-

fördes till kommunerna den 20 januari har efterfrågan på

tjänste ID-kort ökat kraftigt. Direktionens beslut från våren

2014 om att göra en genomlysning av befintlig organisationen

för utgivning av tjänste ID-kort pågår i samråd med social-

förvaltningarna. Utredningen beräknas kunna slutföras un-

der våren 2015.

SÄKERHET

Säkerhetsområdet, som delas in i IT-säkerhet och Inform-

ationssäkerhet, är av vikt för att möta verksamheternas krav

men och för att möta externa krav samt lagar och förordning-

ar.

Nya IT-policys har arbetats fram och som nu är tagna och

gäller i samtliga medlemskommuner. Till detta hör också un-

derliggande rutiner och instruktioner som tagits fram eller

ska tas fram, arbetet sker löpande. Inventering av befintliga

verksamhetssystem påbörjades början av 2014 och arbetet är

inne i slutfasen. Denna inventering är av vikt för att dels sätta

roller och för att klassificera aktiva system.

En viktig komponent är risk- och sårbarhetsanalyser av

inventerade verksamhetssystem. Analyser av journalsyste-

met Procapita påbörjades under hösten 2014 för Åtvidabergs

räkning. Risk och sårbarhetsanalyser för kritiska system fort-

löper och kommer framgent att upprättas för alla system som

används inom ITSAM-kommunerna.

En uppgradering av skalskydd i form av brandväggar är

genomförd i enlighet med investeringsplan. Fysiskt skal-

skydd i form av passagesystem och övervakning av fiberno-

der och teknikbodar har också genomförts under året, inve-

steringen har där tagits av respektive kommun.

Utveckling

Harmonisering av Microsoft plattform och grupprogram-

vara - Införande projekt OWE (Office, Windows, Exchange)

har under perioden präglat mycket av verksamheten samti-

digt som mycket tid gått till ordinarie driftsärenden. Sam-

mantaget har detta inneburit en hög belastning på personalen

i utvecklingsgruppen. 7 500 timmar har lagts ned i projektet

sedan starten i maj 2013 till en beräknad kostnad på 3 300 tkr.

Projektet är slutfört under året i samtliga kommuner undan-

taget Vimmerby.

En betydande arbetsinsats har genomförts under hösten i

syfte att flytta tidigare serverrum i Kinda kommunhus till

Vimmerby där en investering gjorts av Vimmerby kommun

med hjälp av medel från Myndigheten för samhällsskydd och

beredskap (MSB). I december genomfördes ett driftsstopp då

utrustning flyttades och den nya serverhallen togs i bruk.

Användandet av den gemensamma lösningen för ut-

skrift/kopiering, ”Follow-print”, fortsätter att öka efterhand

som lokala skrivare byts ut.

Under året har antalet utskrifter/kopior ökat med nära 20

% jämfört med tidigare år.

Serverpark - nyckeltal

Tabellen nedan visar antal servrar i drift per den 2014-12-

31. Under året har ett arbete inletts med att leverera server-

drift som tjänst i enlighet med ITSAM-avtalet och modellen

tillämpas nu vid prissättning av samtliga nya system som

tas i drift.

Som ett led i arbetet mot tjänstefinansering lämnar IT-

SAM från och med nu uppgift om antal konton i kontodata-

basen (AD) vilket identifieras som en starkt kostnadsdri-

vare. Under 2015 kommer dialog att inledas med medlems-

kommunerna för att minska antalet inaktiva konton och

samtidigt (utifrån fastställd IT-säkerhetspolicy) få bort de

gruppinloggningar fortfarande finns inom en del verksam-

heter.

Servrar 2013-12-31

Serverhall Fysiska Virtu-

ella Totalt

Bexhuset 19 123 142

Kinda Kommun 17 50 67

Vimmerby 4 113 117

Totalt antal servrar 40 286 326

Servrar 2014-12-31

Serverhall Fysiska Virtu-

ella Totalt

Bexhuset 15 154 169

Kinda Kommun 8 36 44

Vimmerby 4 114 118

Totalt antal servrar 27 304 331

Konton i kontodatabasen (AD)

2014-12-31

Kommun EDU ADM Elev Grupp Tot

Kinda 283 822 1 306 29 2 440

Åtvidaberg 343 853 1 716 64 2 976

Boxholm 148 411 514 14 1 087

Ödeshög 164 447 610 47 1 268

Ydre 120 279 361 33 793

Vimmerby 587 896 2 170 301 3 954

Totalt 1 645 3 708 6 677 488 12 518

~ 8 ~

ITSAM-Arkiv

Tillsyn av arkivverksamheten har utförts i samtliga

kommunala verksamheter i Ydre kommun. Tillsyn har även

genomförts i Vimmerby kommun där fokus under våren le-

gat på utbildningsverksamheten. Inspektionsprotokoll delges

berörd nämnd samt respektive arkivmyndighet. I linje med

konsolidering av verksamheten inom medlemskommunerna

avslutades samarbetet med Vadstena kommun den 31 mars.

Ordnande och förtecknande av arkivhandlingar har fort-

satt kontinuerligt ute i kommunerna i samverkan med arkiv-

assistenterna i respektive kommun. Mycket tid har lagts på

arbetet med den nya klassificeringsstrukturen i form av mö-

ten i samverkan med andra pågående e-arkivprojekt i södra

Sverige. Remiss för ny klassificeringsstruktur (diarieplan) är

utskickad till samtliga medlemskommuner, ett arbete som

ingår i VERKSAM (Verksamhetsbaserad arkivredovisning

inom ITSAM). Ett stort arbete har även lagts på att förbereda

den gemensamma dokumenthanteringsplan som ska utgå

från den klassificeringsstruktur som just nu utarbetas. Detta

arbete ingår i VERKSAM. Arbetet har främst bestått av inven-

tering, genomgång, jämförelse och avstämning av bevarande

och hanteringsanvisningar i de befintliga dokumenthante-

ringsplanerna och kontroll av dessa mot förslaget till ny do-

kumenthanteringsplan.

Förslag till nytt arkivreglemente har utarbetats och ligger

för fastställande i respektive medlemskommun, några har an-

tagit reglementet men status från alla kommuner har ännu

inte kommit kommunalförbundet till del.

Gallringsutredningar rörande gallring av äldre nationella

prov samt gallring av handlingar av tillfällig eller ringa bety-

delse har utförts och underlag för beslut översänts till samt-

liga kommuner. Återkoppling saknas ännu från kommunerna.

I enlighet med direktionsbeslut under våren 2014 har ITSAM

Arkiv deltagit som referens/stödfunktion i flera e-

arkivprojekt tillsammans med Kronoberg/Blekinge län, Kal-

mar län och Östergötlands län.

Formellt har ITSAM Arkiv tecknat ett ettårigt samarbetsavtal

med Regionförbundet i Kalmar län, ett projekt som har en

nära koppling till förberedelser och lägesorientering gällande

för e-arkiv inom ITSAM Kommunerna. Fr o m 2014-09-01

samverkar ITSAM Arkiv i fråga om arkivstöd även med Väs-

terviks kommun inom ramen för ett gemensamt samverkans-

avtal. Samverkan gällande e-arkiv bedöms ha ett strategiskt

värde eftersom mycket information, mallar och dokument

bedöms kunna produceras och användas inom ITSAM-

kommunerna framöver. E-arkivfrågan har även nära kopp-

ling till införandet av e-tjänster inom ITSAM-kommunerna.

Telefoni

Alla kommuner utom Vimmerby har en gemensam växel

och året har präglats av arbetet med att uppgradera befint-

ligt växel- och hänvisningssystem Alcatel/Trio. För med-

lemskommunernas räkning har även en förlängning med 2

år gjorts för operatörsavtalet med Telia. ITSAM tillhanda-

håller även växeltjänster till Vadstena kommun.

Mobiltelefonin har under året fortsatt öka både med antal

mobila enheter samt abonnemang. Eftersom fler och fler be-

ställningar görs av surfmobiler, ”smartphones” ökar även

antalet ärenden där användaren önskar sin telefon synkro-

niserad med epost och kalender. Detta samtidigt som be-

lastningen på trådlösa nätverk ökar.

Antal fasta an-

knytningar

Antal mobil-

abonnemang

Kommun

2014

-12-

31

2013

-12-

31

2014

-12-

31

2013

-12-

31

Kinda 438 440 531 459

Boxholm 189 190 178 167

Vimmerby 702 695 625 650

Ydre 137 140 147 127

Åtvidaberg 338 323 384 326

Ödeshög 190 188 197 141

Totalt 1 994 1 976 2 062 1 870

Kundansvariga

Kundgruppen har under året bestått av två personer

som kontinuerligt genomfört träffar med användargrupper i

medlemskommunerna. Efter periodens slut har beslut fat-

tats om att avveckla befintliga tjänster som kundansvariga

och istället lägga över samverkan med användare och be-

ställare på ITSAMs verksamhetschefer. Samverkan med an-

vändare och beställare ska numera även inkludera de kom-

munala helägda bolagen.

~ 9 ~

Service

Service ansvarar för att beställa, leverera, byta ut, instal-

lera och serva medlemskommunernas IT-miljö samt att

agera som på-platsen tekniker. I medlemskommunerna ska

det vara en fräsch maskinpark där datorer byts med jämna

intervall. Verksamheten har under året varit pressad ge-

nom en vakant tjänst (av totalt fyra) under stora delar av

året vilket överlag sänkt servicenivån. Till följd av en för-

bättrad ekonomi återbesattes aktuell tjänst i slutet av året.

Den 31 december 2014 fanns det 6628 datorer totalt i

medlemskommunerna. Datorerna följer en livscykel som

innebär att de byts ut vart tredje till fjärde år och har garan-

tier kopplade till sig under hela denna tid. Detta för att ma-

skinparken ska vara uppdaterad och fungera så bra som

möjligt med få avbrott i verksamheten. Genom att kommu-

nerna köper datorerna som en funktion blir detta ett sätt att

renodla IT-driften och tydliggöra kostanden samt mini-

mera antalet oplanerade driftavbrott.

Serviceteknikerna ansvarar för felsökningar och reparat-

ioner och nedan lämnas statistik över fördelningen av anta-

let datorer hos respektive kommun.

Datorarbetsplatser per den 2014-12-31:

Ko

mm

un

Bär

bar

a

Sta

tio

när

a

Tu

nn

a k

lien

-

ter

Su

mm

a

1-1

Ele

vd

a-

tore

r

To

talt

Läs

pla

tto

r

Boxholm

214

113 0 327 189 516 69

Kinda

434

262 0 696 392 1088 217

Vim-

merby

760

459 333 1552 583 2135 246

Ydre 133 83 0 216 81 297 66

Åtvida-

berg

396

258 0 654 1139 1793 92

Ödeshög 260 115 0 375 424 799 130

Totalt

2197

1290

333 3820 2808 6628 820

Fg. År 2067 1431 335 3833 2323 6156 487

Fördelning mellan olika typer av datorarbetsplatser:

Under perioden har trenden fortsatt med att stationära da-

torer minskar och bärbara enheter ökar. Användning av läsplat-

tor ökar också stadigt. Ett stort arbete under perioden har varit

utrullningen av Windows 7 på administrativa datorer. Gällande

konceptet 1-1 datorer (en dator till en elev) har många skolor

valt att köpa in så kallade ”Chromebooks ” istället för tradition-

ella bärbara datorer.

Målet att under perioden förbättra informationsutbyte mel-

lan serviceteknikerna för att kort lösningstider på ärenden har

uppnåtts genom en centralisering av samtliga tekniker (undan-

tag Ödeshög) till Kisa. Statistik visar att serviceteknikernas

ärenden löses snabbare efter denna förändring trots att perso-

nalstyrkan har minskats med tre personer (naturlig avgång och

omflyttning internt). Största vinningen ser vi bland logistik-

ärenden där serviceteknikerna nu tar med sig ex datorn,

smartphone eller surfplattan samtidigt som ett servicetekniker-

ärende ändå skall åtgärdas i närheten.

~ 10 ~

Servicedesk

Servicedesk svarar för support till medlemskommuner-

na. Under 2014 har fokus varit att, utifrån en mindre be-

manning, upprätthålla acceptabla lösningstider för ärenden

utan att det går ut över kundbemötandet. Till följd av en

förbättrad ekonomi har vi under hösten 2014 kunnat åter-

besätta den tjänst som hållits vakant under en stor del av

året.

Servicedesk har under 2014 omorganiserats enligt prin-

cipen First-, Second- och Third-line support. I First-Line tar

fem personer kundärenden. Second-Line fångar upp ären-

den med längre hanteringstid samt ger tätare återkoppling

till kunderna och beslut har under perioden tagits om att

tillsätta en person permanent i second-line. Under perioden

har servicedesk tagit över växelfunktionen för ITSAM, nå-

got som tidigare sköttes av Ydre kommun. Antalet ärenden

har ökat under perioden som en naturlig följd av bytet av

grundplattform samt övergången till nytt epostsystem

(projekt OWE).

En kundnöjdhetsenkät har genomförts i början av peri-

oden med resultatet att 97 % av de tillfrågade anser att be-

mötandet är bra eller mycket bra. 93 % har svarat att de

tycker kompetensen hos dem som behandlar ärenden är

bra eller mycket bra och 82 % anser att den återkoppling

som lämnas till användare är bra eller mycket bra. De full-

ständiga resultaten finns tillgängliga på websidan för Ser-

vicedesk.

Nedan lämnas statistik på alla avslutade ärenden till

ITSAM under året jämfört med respektive år. För tre av de

fyra interna målen avseende lösningstider, klarar Service-

desk sitt åtagande.

Lösta ärenden i %

Per år

jan-aug

Antal

ären-

den

Inom 1

timme

Inom

2

tim-

mar

Inom

1 dag

Inom 3

dagar

Inom

1

vecka

2009 9 386 29 36 58 76

83

2010 12 608 35 42 61 75

81

2011 16 411 39 45 60 72

76

2012 22 637 43 49 63 76

81

2013 22 265 43 50 66 78 83

2014 26 327 50 55 69 79 84

Mål 2014 - 50 % - 60 % 70 % 90 %

Det interna målet att Servicedesk ska verka som ITSAMs för-

längda arm innebär att börja arbeta mer proaktivt i de projekt

och förändringar som genomförs inom IT-området. Detta inne-

bär att samverkan med kommuner/användare är en framgångs-

faktor för en god och kostnadseffektiv IT-support. Under hösten

2014 påbörjades ett arbete med att utveckla Servicedesksidan yt-

terligare så att den mer fungerar som en självserviceportal.

Servicedesk strävar även mot att förstärka utbildningsmäss-

igt för att kunna filtrera gentemot övriga grupper i organisat-

ionen och därigenom lösa fler ärenden i Servicedesk.

~ 11 ~

FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER

Resultaträkning

Belopp i Tkr 2014

2013

2014

BUDGET*

Verksamhetens intäkter Not 1 94 065 79 109 70 190

Verksamhetens kostnader Not 2, 3 -85 054 -78 465 -62 279

Av- och nedskrivningar Not 4 - 4 442 -3 308 -5 582

Verksamhetens nettokostnader 4 569 -2 664 2 329

Finansiella intäkter Not 5 35 109

Finansiella kostnader Not 6 -568 -670 -584

Resultat före jämförelsestörande poster 4 036 -3 225 1 745

Jämförelsestörande poster 0 0

Resultat före extraordinära poster 4 036 -3 225 1 745

Extraordinära intäkter

Extraordinära kostnader

Årets resultat 4 036 -3 225 1 745

*Exkl kostnader/intäkter för fiberutbyggnad

Noter och tilläggsupplysningar till resultaträkningen

Not 1 Verksamhetens intäkter 2014 2013

Verksamhetens intäkter 94 065 79 109

Varav Bredbandsprojekt (”in-ut”) 28 828 19 210

Summa 94 065 79 109

Not 2 Verksamhetens kostnader 2014 2013

Verksamhetens kostnader -85 054 - 78 465

Varav kostnader för huvudverksam-het

-56 733 -46 459

Varav kostnader för personal1 -17 270 -19 034

Varav övriga verksamhetskostnader -11 050 -12 972

I verksamhetens kostnader ovan in-går Bredbandsprojekt (”in-ut”) med

-28 282 -19 210

Summa -85 054 -78 465

1. Inkl individuella delen pensioner -1 336 -589

Not 3 Leasing 2014 2013

Datorer -10 912 -11 124

Fordon -411 -658

Övrigt -1 515 -1 169

Summa -12 838 -12 951

Not 4 Av- och nedskrivningar 2014 2013

Tekniska anläggningar -2 042 -1 911

Maskiner & inventarier -1 997 -1 066

Fordon -67 -40

Förbättringsåtgärder i annans fas-tighet

-336 -291

Summa -4 442 -3 308

Not 5

Finansiella intäkter 2014 2013

Ränta på likvida medel 35 109

Summa 35 109

Not 6

Finansiella kostnader 2014 2013

Räntor, banklån 535 570

Övriga finansiella kostnader 33 98

Summa 568 668

~ 12 ~

Kassaflödesrapport

Belopp i Tkr 2014 2013

Löpande verksamhet

Periodens resultat 4 036 -3 225

Justering för av- och nedskrivningar 4 442 3 308

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 8 478 83

Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga fordringar 2 880 -19 385

Ökning (-) / minskning (+) förråd, varulager och exploatering

Ökning (+) / minskning (-) kortfristiga skulder -2 502 10 326

Kassaflöde från löpande verksamheten 8 856 -8 976

Investeringsverksamhet

Investering i materiella anläggningstillgångar -7 065 -1 137

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 177

Investering pågående projekt Not 10 2 907 -1 651

Investering i finansiella anläggningstillgångar

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar

Kassaflöde från investeringsverksamheten -3 981 -2 788

Finansieringsverksamhet

Långfristig upplåning, förändring -4 243 11 678

Kortfristig skuld av långfristig upplåning, förändring -1 448 3 798

Ökning (-) / minskning (+) av långfristiga fordringar

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -5 691 15 476

Årets kassaflöde -816 3 712

Likvida medel vid årets början 785 -2 927

Likvida medel vid periodens slut Not 7,15 -31 785

~ 13 ~

Balansräkning

Per den 2014-12-31

Belopp i Tkr 2014 2013

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not 8 4 290 4 855

Maskiner och inventarier (inkl fordon) Not 9 9 926 6 827

Pågående investeringar/arbeten Förbättringsåtgärder i andras fastighet

Not 10 Not 11

224 2 016

3 132 2 103

Summa anläggningstillgångar 16 456 16 917

Omsättningstillgångar

Kundfordringar Not 12 23 261 28 254

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 13 6 962 5 978

Övriga kortfristiga fordringar Not 14 1 149 1

Kassa och bank Not 15 480 785

Summa omsättningstillgångar 31 852 35 018

Summa tillgångar 48 308 51 935

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

Ingående balans 281 3 506

Periodens resultat 4 036 -3 225

Summa eget kapital 4 317 281

Avsättningar

Pensioner och liknande förpliktelser Not 16 1 211 988

Summa avsättningar 1 211 988

Skulder

Långfristiga skulder Not 17 13 435 17 678

Checkräkningskredit Not 7 511 0

Kortfristiga skulder Not 7, 18 28 834 32 988

Summa skulder 42 780 50 666

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 48 308 51 935

~ 14 ~

Noter och tilläggsupplysningar till Kassaflödesrapporten och balansräkningen

Not 7

Not 8 Tekniska anläggningstillgångar 2014 2013

Ingående redovisat anskaffningsvärde 7 355 6 860

Periodens inköp 1 477 495

Utgående redovisat anskaffningsvärde 8 832 7 355

Ingående avskrivningar -2 501 -590

Årets avskrivningar -2 041 -1 910

Utgående ackumulerade avskrivningar -4 542 -2 501

Utgående redovisat värde 4 290 4 855

Not 9 Maskiner och inventarier (inkl. fordon)

2014 2013

Ingående redovisat anskaffningsvärde 8 365 7 911

Periodens inköp 5 341 454

Periodens avyttringar -177 0

Utgående redovisat anskaffningsvärde 13 529 8 365

Ingående avskrivningar -1 538 - 432

Periodens avskrivningar -2 065 -1 106

Utgående ackumulerade avskrivningar -3 603 -1 538


Not 10 Pågående projekt 2014 2013

Ingående redovisat värde 3 132 1 480

Periodens avslutade projekt -3 132 0

Periodens pågående projekt 224 1 652

Utgående redovisat värde 224 3 132

Not 11 Förbättringsåtgärder i andras fas-tighet

2014

2013

Ingående redovisat anskaffnings-värde

2 670

2 482

Periodens investeringar Utgående redovisat anskaffnings-värde

249 2 919

188 2 670

Ingående avskrivningar -567 -275

Periodens avskrivningar -336 -292

Utgående ackumulerade avskriv-ningar

-903 -567


Not 12 Kundfordringar 2014 2013

Enligt reskontra 23 261 28 275

Nedskrivningar kundfordringar -21 -21

Summa 23 240 28 254

Not 13 Förutbetalda kostnader och upp-lupna intäkter 2014 2013

Förutbetalda kostnader 6 129 4 749

Upplupna intäkter 834 1 229

Summa 6 962 5 978

Not 15 Likvida medel 2014 2013

Checkkonto -511 773

Övriga bankkonton 480 11

Summa 480 785

Not 16 Pensioner och liknande förpliktel-ser*

2014 2013

Kompletterande ålderspension 895 771

Löneskatt 24,26 % 316 278

Summa 1 211 988

*periodens

Not 17 Lån i bank- och kreditinstitut 2014 2013

Banklån, löptid 7 år

11 786 14 142

Varav kortfristig* del

1 684 2 020

Banklån, löptid 3 år 5 000 8 333

Varav kortfristig* del 1 667 2 778

Summa 16 786 22 476

*förfallodag inom 1 år.

Not 18 Kortfristiga skulder 2014 2013

Leverantörsskulder 8 056 6 715

Semesterlöneskuld, upplupna löner 1 572 1 674

Förutbetalda intäkter 10 588 13 796

Övrigt 8 618 10 803

Summa 28 834 32 988

Redovisningsprinciper

Kommunalförbundet ITSAMs redovisning har fullgjorts enligt god

redovisningssed. Årsredovisningen är upprättad enligt Kommunal

redovisningslag (SFS1997:614) samt rekommendationer från Rådet

för kommunal redovisning (RKR). Kostnader och intäkter som av-

ser redovisningsåret har periodiserats. Avskrivningar görs planen-

ligt, linjär metod baserat på den ekonomiska livslängden för till-

gångarna. Avskrivningarna görs på anskaffningsvärdet. ITSAM

tillämpar ett halvt prisbasbelopp för att ett inköp skall räknas som

investering. Kommunalförbundet har gjort bedömningen att inga

finansiella leasingavtal förekommer i verksamheten.

Finansiella rapporter och

Not 14

Kortfristiga fordringar 2014 2013

Fordringar hos staten Moms

0 1 149

1 0

Summa 1 149 1

Checkräkningskredit 2014 2013

Checkräkningskredit 5 000 5 000

Varav utnyttjad -511 0

~ 15 ~

INVESTERINGAR

Investeringsredovisning

Projekt för medlemskommunernas räkning, införandekostnader Ingående Budget 2014 Utfall 2014 Status

IDHA, system för dokument- och ärendehantering 2 594 380 683 777 1 314 239 Slutförd

Microsoft Licenspaket – Office, Windows, Exchange (OWE) exkl licenser 537 188 1 896 777 227 216 Slutförd*

Uppgradering telefoniplattform Alcatel/Trio 712 800 595 093 Slutförd

Nyckelfri hemtjänst inkl planeringsverktyg, Vimmerby - 191 217 Slutförd

Nätutbyggnad ärenden - 91 530 Slutförd

Nätutbyggnad Ydre - 120 563 Slutförd

Trådlöst nätverk, Vimmerby - 125 723 Slutförd

Utbyggnad trådlöst nät, ärenden - 224 236 Pågående

Läsplattor - 121 495 Slutförd

Totalt 3 131 568 3 293 354 3 011 312

Investeringsredovisning

Enligt plan, kommunalförbundet Ingående Budget 2014 Utfall 2014 Status

Reservkraft Bexhuset, inkl lokalanpassningar - 200 000 0 Uppskjuten

Rack, B-Site Vimmerby - 385 000 246 803 Slutförd

Server, B-Site 580 000 516 258 Slutförd

Kapacitetsförbättring, UCS-kluster 500 000 0 Uppskjuten

Uppgradering bladservrar 1 000 000 0 Uppskjuten

MS SCOM licenser 380 000 0 Uppskjuten

Självserviceportal 150 000 50 000 Slutförd

Sahlinvagn 50 000 0 Uppskjuten

Blåsutrustning fiber 290 000 0 Uppskjuten

Aktiv nätutrustning, switchar, brandväggar 226 000 82 221 Delvis ge-nomförd

Lokalanpassningar Bexhuset* 0 249 040 Slutförd

Totalt 3 761 000 1 144 322

*Avser förlikning med leverantör gällande tvistig skuld för ombyggnad, beställd och levererad tidigare år

~ 16 ~

MÅLUPPFYLLELSE

Utifrån fastställd ekonomiskt budget 2014 med reviderade målsättningar utifrån uppdrag om översyn av organisation,

mål och finansiering.

HUVUDMÅL DELMÅL MÅLUPPFYLLELSE * KOMMENTAR En god IT-Support Behålla acceptabla lösningsti-

der för ärenden 4 Se tabell under Service. Tre av fyra delmål upp-

fyllda.

Anpassa lösningstiderna för ärenden till nationell stan-dard.

1 Kräver först en bättre definition av tjänster innan tillgänglighetsnivåer kan jämföras på ett tillfreds-ställande sätt. Arbete med benchmarking är påbör-jat men det saknas nationell eller regional samver-kan gällande detta. Målet är i det avseendet tvek-samt formulerat.

Säkrande av verksamhetskri-tiska system

4 Arbete pågår. Riskanalyser genomförs löpande. Backuprutin finns och fungerar. Upprättande av B-Site i Vimmerby inkl fiberförbindelse är klar och av-tal har tecknats med Vimmerby Kommun.

Redundans i fibernät 2 Förberedelser gjorda, och förslag till samverkansav-tal diskuteras med kommunalt bolag i Linköpings Kommun.

Biträda samtliga 6 kommuner med ansökningar av projekt-medel från MSB

2 Förberedande arbetet är klart. ITSAM samverkar med Kinda kommun för att planera arbetet. Kinda har lämnat in en ansökan om medel från MSB i bör-jan av 2015.

Inleda tecknandet av driftsö-verenskommelser (”SLA”) för system

3 Avtalsmall finns framtagen. Diskussioner med verk-samheterna pågår för nyinförskaffade system inled-ningsvis. Arbetet måste kompletteras med risk- och sårbarhetsanalyser för samtliga system/tjänster.

En kostnadseffektiv IT-driftsorganisation

Förstärkt funktion och ökat kompetensutbyte hos service-tekniker

5 Servicetekniker utgår från Kisa. Har lett till väsent-ligt kortade ärendetider och bättre kompetensut-byte. Läge bemanning till följd av omprioriteringar internt.

IT-strategi 3 Arbetsdokument framtagen internt med priorite-ringsordning. Kraft läggs i huvudsak på att likrikta driften inom befintlig miljö.

Effektivare central klient-managering

5 SCCM driftsatt som del av projekt ”OWE”

Bättre resursallokering utifrån behov

3 Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser för system påbörjat. Modell påbörjad för att överföra detta till driftsöverenskommelser. Arbetet vad gäller kund-grupper behöver först anpassas till nya förutsätt-ningar.

Bättre intern styrning och kontroll

5 Fullständig inventering av hårdvara genomförd un-der året. Veckovisa möten hålls i verksamhets-chefsgrupp samt stab. Arbete pågår med att fort-sätta att dokumentera interna rutiner.

Framtidssäkring av internetle-verans

3 Kravspecifikation framtagen och upphandling be-räknas kunna genomföras under 2015.

En effektivare arkiv-funktion

Effektiv ärendehantering i re-spektive kommun

4 Ärendehanteringssystemet Ciceron driftsatt i samt-liga medlemskommuner. Brister vid leveransgod-kännandet har under en period skapat merarbete och osäkerhet vid rapportering av supportärenden till systemleverantören.

En ändamålsenlig administra-tiv organisation

4 Ny organisation sedan årsskiftet med bla upphand-lingschef tillsatt.

Skapa förutsättningar för kommungemen-samma system

Harmonisering av Microsoft plattform och grupprogram-vara

5 Grundplattform utbyggd i samtliga medlemskom-muner. Projektet avslutat

~ 17 ~

Skapa förutsättningar för samverkan mellan kommunernas för-valtningar avseende deras förvaltningssy-stem

Kontinuerliga träffar i kund-grupperna

3 Kontinuerliga träffar har hållits i kundgrupperna. Översyn av arbetsformer för kundgrupperna pågår och efter årets utgång har ett beslut tagits om att formellt avskaffa kundansvariga inom kommunal-förbundet. Kundkontakt tas under en konsolide-ringsfas över av ITSAMs driftsorganisation.

Gemensam driftssä-ker IT

Samtliga medlemskommuner ska ha implementerade styr-dokument inom IT-området

3 Den övergripande Policyn för IT-säkerhet är nu an-tagen av samtliga medlemskommuner . Underlig-gande policys och handhavandeinstruktioner finns publicerade på ITSAM.SE. Ett omfattande arbete med implementation i medlemskommunerna åter-står.

Hushåll i medlems-kommunerna ska ha möjlighet att ansluta sig till bredband

Medverka till att infrastruk-turplaner arbetas fram i re-spektive kommun

4 Bredbandsstrategi utarbetas fram i samråd med re-spektive kommun.

Bättre styrning och uppföljning

Förbättra rutiner för tid- och frånvarorapportering

4 System för tid, frånvaro- och projektrapportering inköpt och driftsatt. Används i skarp drift sedan 1 november.

Förbättra ekonomisk styrning och uppföljning

3 Rutiner och checklistor för avstämning-ar/periodisering av poster påbörjat men ej slutfört.

En stabil ekonomi Återställa underskott från fö-regående år

5 Kraftigt förbättrat resultat till följd av anställnings-stopp och stopp för utveckling av nya tjänster. Sena-reläggning av investeringar har ytterligare gett kortvarig resultateffekt.

*uttalande gällande måluppfyllelse anges som ett betyg 1-5 där följande menas:

1. Dålig - Ej påbörjat

2. Otillfredsställande – påbörjad ej avslutad eller delrapporterad

3. Måttlig – delrapporterad

4. God – arbete fortgår enl plan

5. Hög – genomfört/rapporterat

Rapport Vimmerbys IT-Ekonomi

2015-04-13

Diarienr: 2015/00028

2

Innehåll ................................................................................................................................................................. 1

........................................................................................................ 1

Rapport Vimmerbys IT-Ekonomi ........................................................................................................ 1

1 Inledning ......................................................................................................................................... 3

1.1 Bakgrund ................................................................................................................................ 3

1.2 Syfte ........................................................................................................................................ 3

1.3 Gränsdragningar ................................................................................................................... 3

2 Analys ............................................................................................................................................. 4

2.1 Data och uppgifter ................................................................................................................ 4

2.1.1 Ekonomi ......................................................................................................................... 5

2.1.2 Vimmerbyspecifika kostnader ..................................................................................... 5

2.1.3 WSP rapport .................................................................................................................. 6

2.2 Enheter ................................................................................................................................... 6

2.3 Leasing/Licenser/Support .................................................................................................... 7

2.3.1 Licenser .......................................................................................................................... 8

2.3.2 Support ........................................................................................................................... 8

3 Nyckeltal ......................................................................................................................................... 9

4 Trådlöst......................................................................................................................................... 11

5 Servrar och drift ........................................................................................................................... 12

5.1 Molntjänster ......................................................................................................................... 12

6 Sammanfattning .......................................................................................................................... 13

6.1 Prismässigt .......................................................................................................................... 13

6.1.1 Priser samverkan ........................................................................................................ 13

6.1.2 Priser som blandas ihop med IT-kostnader ............................................................ 13

6.1.3 Kommunikation ........................................................................................................... 13

7 Strategi och framtid .................................................................................................................... 14

3

1 Inledning Vimmerby kommun har sedan 2012 varit medlemmar i ITSAM för samverkan, drift, support och

utveckling inom IT. En utredning gjordes före inträdet och beslut togs av KF §454 2011-12-19.

Ledord KSF 2011

Fördelar Nackdelar

Besparingspotential på sikt Ökade kostnader

Infrastrukturell satsning på fiber Ökade investeringskostnader

Ökad ekonomisk tydlighet Ökade kostnader per förvaltning

Ökad kvalitet Färre antal IT personal på plats

Strategisk samverkan - även inom fler områden

Funktionsupphandling av system - ej valfritt

1.1 Bakgrund Kommunchefen i Vimmerby har med anledning av det uppkomna ekonomiska läget i kommunen bett

ITSAM att göra en jämförelse med Vimmerbys och andra kommuners IT-kostnader. I uppdraget ingår

också att jämföra Vimmerbys tidigare kostnader, när IT drevs i egen regi, med nuvarande.

1.2 Syfte Syftet med denna skrivelse är att påvisa IT och dess kostnader under de senaste åren. Att få en bild

av hur IT-kostnaden såg ut före inträdet i ITSAM med samverkan. Det ska också framgå hur IT-

tätheten och användningen av IT har förändrats de senaste fem åren och att viss teknik/behov som

finns nu, inte fanns för fem år sedan.

1.3 Gränsdragningar Rapporten visar bilden av IT och dess kostnader gällande Vimmerby kommun. För att kunna göra en rättvis bedömning som är jämförbar med andra kommuner har inga kostnader för Fiberprojektet tagits upp. Dessa särredovisas i vanliga fall och så också i detta underlag. Underlaget baseras på IT-kostnader, såsom; leasingkostnader, support, drift, utveckling, nätverk, internet, trådlöst och dylikt. Observera att kostnader för systemlicenser som betalas direkt till leverantör inte finns med i ITSAMs redovisning. Kommunalförbundet har enbart kännedom om dessa kostnader i de fall medlemskommunerna samverkar. Övriga delar som inte klassas som IT-kostnader i ITSAMs redovisning är projektorer, Telebild konferenssystem, molntjänster som köps direkt från leverantör och konsultkostnader för system där inte ITSAM har driftsansvar.

4

2 Analys

2.1 Data och uppgifter Inhämtande av data har gjorts via:

Ekonomisystemet Aditro

Rapporter från ekonomisystemet i Vimmerby kommun

WSP´s rapport 2010

Underlag för kostnadsberäkningar gjorda via införandeprojektet

Underlag för kostnadsberäkningar gjorda på Vimmerby kommun

Underlag från årsbokslutet för 2014

Statistik via SCB

Kontakt med personal på andra kommuner gällande nyckeltal

5

2.1.1 Ekonomi

IT-kostnaden för en kommun är bland annat baserad på:

Enheter – datorer, surfplattor och därtill kringutrustning

Licenser – knutna till enheten, såsom Microsoftlicenser

Licenser – knutna till verksamhetssystem, såsom Procapita

Licenser – knutna till central IT infrastruktur, servrar, brandvägg mm

Kommunikation – Internetkostnad

Infrastruktur – Datahallar, servrar, switchar, aktiva nät

Personal – kostnader för personal anställda för IT-drift/support/ledning

Redovisning av IT-kostnader skiljer sig distinkt jämfört med dagens ITSAM-samarbete. Historiskt sett

har Vimmerby haft en central IT-avdelning som i sin tur haft en drift- och investeringsbudget. Varje

verksamhet har löpande stått för sina egna kostnader gällande system/program, datorer och

licenser. I och med ITSAM-samverkan köper verksamheterna en funktion som är prissatt istället för

att använda investeringsbudget för upphandling av datorer och system.

2.1.2 Vimmerbyspecifika kostnader

VDI påverkar Vimmerbys kostnader mer än alla andra kommuners inom ITSAM-samarbetet. Dessa

kostnader slår hårt mot BoU, då de har många klienter och många dubbla klienter.

Används VDI på en ”vanlig” stationär eller bärbar dator betalar man för både Microsoftlicenser och

VDI licensen, vilket inte är kostnadseffektivt. Av cirka 1.200 möjliga VDI:er används 330 tunna

klienter. Det innebär att många betalar dubbla licenskostnader.

Det finns en VDI-rapport som gjordes under hösten 2014. Den låg till grund för beslutet att avveckla

detta system under 2015. Kostnaderna belastar dock 2014 och även till viss del i årets faktureringar.

Kostnader relaterade till VDI:

Vimmerby betalar per år 1 319 148

ITSAM har kostnader för VDI 2 220 236

-901 088

Som syns av resultatet av VDI är det en minuspost för ITSAM-kommunerna med nästan 1MSEK per

år. Detta innebär indirekt att även övriga medlemskommuner betalar för driften av systemet.

Det är inte så lätt att säga att ovanstående kostnader försvinner direkt vid avveckling. Tunna klienter

måste bytas ut mot stationära/bärbara/surfplattor och för de som verkligen behöver mer avancerad

fjärråtkomstlösning tillkommer en mindre kostnad. Dock blir den totala kostnaden lägre och ITSAM-

kommunerna fokuserar på en plattform, Microsoftplattformen.

Förutom VDI har Vimmerby kommun även specifika kostnader i form av förhyrda förbindelser. Dessa

uppgår till närmare 400.000:-/år. Dessa avvecklas i samband med att fiberprojektet ansluter

verksamheter.

6

2.1.3 WSP rapport

2010 gjordes en rapport av WSP gällande Vimmerby kommuns IT-kostnader och hantering. Den såg

ut som följer:

OBS – WSP original är det som rapporten visade. Den högra kolumnen, WSP korrigerad, är tillagd av

ITSAM för att påvisa hur de totala IT-kostnaderna såg ut inklusive verksamheternas IT-kostnader.

Kostnaden i originalet var endast baserad på centrala IT-kostnader, dvs exklusive verksamhetssystem,

licenser och datorer.

WSP 2010 WSP original WSP korrigerad

IT-kostnader 7 816 000 15 415 000

Antal datorer 1 183 1 183

Antal anställda 1 509 1 509

Anställda inom IT 6 6

Antal invånare 15 850 15 850

Kostnad per PC 6 607 13 030

Antal PC / tekniker 197 197

IT-kostnad / anställd 5 180 10 215

IT-kostnad /kom.inv 493 973

2.2 Enheter Antalet datorer i kommunen baserat på inventeringar och rapporter. 2009 tas uppgifterna från WSP,

2010 från kommunens uträkning, 2011 avser Vimmerbys beslutsunderlag vid tillträde och 2014 är

ITSAMs siffror.

Förvaltning 2009 (WSP) 2010 Vimmerby 2011 **Projektet 2014 ITSAM

BoU 874 1265* 1575

Övriga förvaltningar 666 (184 lärctr) 484 445

Surfplattor 279

Totalt 1183 1540 1749 2299 *Noterbart – 231 registrerade datorer på BoU var äldre än tre år före inträdet i ITSAM.

** Projektet – Beslutsunderlaget för inträde i ITSAM-samarbetet

7

2.3 Leasing/Licenser/Support Vimmerby hade en ålderdomlig maskinpark vid inträdet i samarbetet ITSAM, varvid bedömningen var

att Vimmerby skulle ingå i en regelbunden utbytescykel med leasing av datorer. Huvudargumentet

var inte själva valet av finansieringstyp, utan att datorer byts ut med regelbundna intervaller.

Leasing används för att få en stabil och problemfri drift och kontinuitet för den som använder en

dator som arbetsredskap. Kostnaden och irritationen som uppstår vid ett driftsavbrott på en äldre

dator är hög och effektiviteten påverkas. Säkerheten på en äldre dator är dessutom sämre, då

drivrutiner och säkerhetspatchar inte finns tillgängliga då hårdvarusupporten från leverantören

upphört.

Leasingkostnaden för datorer fanns med i prognosen som låg till grund för inträdet i

kommunalförbundet ITSAM.

Den totala datorkostnaden togs också fram med hänsyn taget till då gällande Microsoftregler och

den överenskomna supportavgiften till ITSAM.

Prognos för 2014 enligt kommunens beslutsunderlag 2011, före inträdet i ITSAM.

Leasingkostnad Licenskostnad Supportkostn Totalkostnad arb.plats

KS 334 586 kr 159 048 kr 201 600 kr 695 235 kr

BoU 3 356 492 kr 839 795 kr 2 498 400 kr 6 694 687 kr

Soc 167 293 kr 79 524 kr 100 800 kr 347 617 kr

Omsorg 454 576 kr 227 212 kr 288 000 kr 969 789 kr

T&S 167 293 kr 79 524 kr 100 800 kr 347 617 kr

K&F 250 582 kr 124 976 kr 158 400 kr 533 949 kr

Övr 243 776 kr 134 907 kr 171 000 kr 549 684 kr

Totalt 4 974 598 kr 1 644 986 kr 3 519 000 kr 10 138 578 kr

2014 fakturerades 3.294.777 kr för leasing av datorer och andra enheter, vilket kan jämföras med

prognostiserad kostnad 4.974.598 kr. Noterbart är att antalet enheter har ökat mer än prognosen

och därmed även den totala supportkostnaden, men leasingkostnaden hålls nere på grund av

samverkansfördelar vid upphandling.

8

2.3.1 Licenser

Licenser – Vid inventeringen som gjordes före inträdet visade det sig att det var underskott på ett

antal licenser för Vimmerbys del. Detta bidrog till att kostnaderna ökade när ITSAM korrigerade

uppgifterna till leverantörerna. Nedan visas ett urval av de licenser som inte var redovisade och

därmed påverkade kostnadsbilden mest:

- Office -158st (ca 395.000 kr/år)

- VMware -297st (ca 175.000 kr/år)

- Elevdata -153st

- StavaRex -451st

- Thinlinc -123st

- Antivirus -981st

- Antivirus -916st

När ITSAM redovisade korrekta antal licenser ökade kostnadsbilden naturligt.

2.3.2 Support

Support – En summa på 1.800kr/dator fastslogs innan inträdet i ITSAM. Denna innefattar både

servicedesk, närstöd (på-platsen-tekniker) och logistik (se klientens livscykel).

Under Q1 2015 har gymnasiet i Vimmerby haft på platsen support fem timmar per dag. Under Q2

kommer support på plats att finnas tillgänglig två timmar per dag utan extra kostnad.

Detta är en speciallösning som inte återfinns i någon annan verksamhet eller kommun.

9

3 Nyckeltal Nedan i tabellen visas jämförelsetal för IT-kostnaden för Vimmerby kommun 2010, 2011 (pre ITSAM)

och 2014.

WSP original WSP korrigerad 2011 2014

IT-kostnader 7 816 000 13 816 000 15 453 000 20 724 000

Antal datorer 1 183 1 183 1 540 2 020

Antal anställda 1 509 1 509 1 540 1 675

Anställda inom IT 6 6 6 6

Antal invånare 15 850 15 850 15 473 15 279

Kostnad per PC 6 607 9 155 10 034 10 259

Antal PC per tekniker 197 197 256 336

IT-kostnad per anställd 5 180 10 215 10 034 12 373

IT-kostnad per kom.inv 493 871 999 1 356

Som tabellen visar är kostnaden per kommuninvånare 1.356 kr. Värt att notera är att samtliga

kostnader är inkluderat i beräkningen för 2014, inklusive telefonikostnader och alla kostnader för

delade system i ITSAM-samverkan. Även skolornas datorer och IT, vilket inte är så vanligt att

kommuner tar med i beräkningarna.

I jämförelse med andra ITSAM kommuner ser det ut som nedan.

Vimmerby Kinda Boxholm Åtvidaberg Ödeshög Ydre

Total IT kost. 2014 20 724 000 14 509 000 6 752 000 15 907 000 8 709 000 3 569 185

Invånare 15 287 9 802 5 322 11 472 5 240 3 660

Kostnad/inv 1 356 1 480 1 269 1 387 1 662 1 916

1356

1480

12691387

1662

1916

0

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

1 600

1 800

2 000

Vimmerby Kinda Boxholm Åtvidaberg Ödeshög Ydre

Kostnad per kommuninvånare

10

I jämförelse med andra utomstående kommuner ser det ut som nedan

Övriga kommuner som vi har fått siffror ifrån visar t.ex att:

Värnamo har en kostnad per dator och år på 12.111:-

I Kristinehamn kostar det 10.500:- i nätavgift per år, därtill kostnaden för datorn och support

Nacka har Tjänstekatalog med kostnader

o Konto 1.856:-/år

o MS-licens 2.760:-/år

o Nätåtkomst 1.812:-/år

o Lagring 185:-/GB och år

Till detta tillkommer pris för dator, verksamhetssystem,

verksamhetsspecifika licenser, trådlöst mm

Ovanstående tabeller påvisar att Vimmerby har en normal till låg kostnad i jämförelser med andra

kommuner. Om man ställer dessa siffror tillsammans med vad kostnaden blir utslagen på varje dator,

som i Vimmerbys fall ligger på 10.259:-/dator, blir kostnaden låg. När avveckling av VDI är genomförd

kommer kostnad per dator bli lägre.

1356

1595

1227

1444

1630

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1800

Vimmerby Eksjö Nässjö Knivsta Strömstad

Kostnad per kommuninvånare

Eksjö Nässjö Knivsta Strömstad

Total IT kostnad 26 471 000 36 700 000 21 616 000 20 100 000

Invånare 16 598 29 907 14 969 12 335

Kostnad/inv 1 595 1 227 1 444 1 630

11

Inera har för Landstinget gjort en liknande beräkning. Deras uträkning hamnade på 28.084:-/dator

gällande 2013.

4 Trådlöst Utbyggnaden och efterfrågan på trådlöst har ökat markant. Före samverkan med ITSAM hade

Vimmerby kommun 60 trådlösa accesspunkter (AP). Vid utgången av 2014 fanns det 200 AP anslutet

till nätet.

Det trådlösa systemet kommer att utökas hela tiden med tanke på antalet mobila enheter som

används ute i verksamheterna. Även förtätning av accesspunkter kommer att behöva göras på de

platser som har trådlöst idag på grund av antalet privata och arbetsrelaterade enheter ökar kraftigt.

Trådlöst nät finns redan som tjänst idag och faktureras direkt till verksamheterna.

Enligt tidigare beslut leasas dessa från ITSAM. Detta för att kunna styra och kontrollera sitt nyttjande

av IT, plus att verksamheterna slipper investera varje AP á 5.000:-, serviceavtal på dessa och

switchinvestering. En accesspunkt är likt datorer uppdelade på konsument och professionell. För att

säkra drift och kontinuitet centralt krävs en professionell miljö.

ITSAMs pris för detta är 220kr/månad och AP (tidigare pris var 192:-/månad och AP exklusive switch).

Denna prissättning är mycket fördelaktig och konkurrenskraftig. Jämförelsepris med andra

kommuner:

Höglandet 355:-/mån och AP

Landstinget 350:-/mån och AP

Generellt ligger denna tjänst på mellan 275-450:-/mån och ingen i närheten av ITSAMs pris

12

5 Servrar och drift Vid inträdet till ITSAM hade Vimmerby 24 verksamhetssystem och 80 servrar enligt utredningen. Idag

har Vimmerby 41 redovisade verksamhetssystem och 90 servrar. Det är en fördubbling av antal

system. Ett av dessa system är outsoursat, Fronter, som används av BUN. Kostnaden för det systemet

går inte via ITSAM.

Socialförvaltning BUN Personal Bygg o miljö Vimmarhem VEMAB

Procapita Extens eCompanion Tekis VABAS E4 Elegans

PhoniroCare Novaschem Besched Mapinfo Hogia Pluss AquaView

LapsCare Fronter Medvind Autodesk MapInfo

Medvind Dexter Winlas Tekis FIR VABAS

Treserva CAPA Troman

Alkoholtillstånd Adato

Mobilus

Ekonomi KoF Kostenheten Överförmyndare Överförmyndare Arbetsmarknadsenh

Raindance Cumulus Aivo Aivo Wärna Accorda

Bookit

FRI

Kostnader för servrar och system är beroende av hur avancerat systemet är och hur många

databaser det kräver.

Från och med 2014 finns även tjänsten för serverdrift att avropa från ITSAM. Detta gör att varje

verksamhet själv står för sina kostnader och eventuellt delar dem med andra om samverkan ingåtts

med andra verksamheter. Övriga system ligger i anslaget som nu är under utfasning till förmån för

serverdrift som tjänst i Tjänstekatalogen.

5.1 Molntjänster Det är mycket diskussioner kring att köpa tjänster i molnet och att allt ska köras via molnet.

Frågan man måste ställa är – vad är molnet?

Det finns idag ganska få system man lagligen kan köra i molnet. Detta med hänvisning till PUL och

lagar och förordningar vad gäller kommunal drift och verksamhet är hårda. All information ska finnas

tillgänglig på servrar i Sverige utan att det studsar mot utländska dito. Därtill måste informationen

komma till den eventuella molntjänsten och då blir internet den svaga länken.

Egentligen har Vimmerby en hel del molntjänster idag. Det är bara det att molnet ligger i samverkan

med fem andra kommuner hos ITSAM. Det är ett moln som är kontrollerat och uppfyller de

säkerhetskrav som ställs på åtkomst och återställning av data.

Kostnader för att köra verksamhetssystem via direkta molntjänster med lagring, SLA och support

skulle vida överstiga kostnaden Vimmerby idag betalar.

Molnet påverkar inte supporten av datorer, surfplattor mm till det billigare. Licenser, säkerhet, säkert

internet med mera kommer finnas där oavsett om man kör i ITSAMs moln eller någon annans.

13

6 Sammanfattning

6.1 Prismässigt Snittkostnaden av IT på både kommuninvånarnivå och datorarbetsplats påvisar att Vimmerby inte

betalar mer än någon annan i samarbetet, eller för den delen mer än någon annan kommun i Sverige.

Det som avviker är den extra plattformen som Vimmerby har och betalar för, men den är under

avveckling.

Prognos inför inträdet i ITSAM för 2014 års kostnader

Prognos gjord 2011 22 416 000

Utfall 2014 20 724 000

Resultat 1 692 000

Detta visar att kostnaderna för IT ligger under vad prognosen visade och som låg som underlag för

beslutet att gå med i ITSAM samarbetet.

6.1.1 Priser samverkan

Redan i beslutsunderlaget som togs fram före inträdet i ITSAM stod det klart att effekten av inträdet

skulle komma senare. Detta då Vimmerby har/hade egen datahall med servrar och att ingen

fiberförbindelse finns/fanns mellan de andra kommunerna.

Första stegen är redan avklarade för att kunna samverka över kommungränserna. Fiberförbindelsen

är på plats och nya serverhallen i Vimmerby är på plats. Det är först nu, sedan några månader

tillbaka, som möjligheten för samverkan av system finns.

6.1.2 Priser som blandas ihop med IT-kostnader

IT-kostnader som inte levereras av ITSAM är bland annat:

Kostnader för inköp, drift och service av projektorer

Kostnader för inköp, drift och service av Telebild (konferensanläggningar)

Kostnader för inköp av programvaror utanför samverkan

Kostnader för molnbaserade tjänster utanför samverkan

Lärplattform som är utanför samverkan

Lönekostnader för IT resurser i verksamheterna

Konsultkostnader som rör system utanför samverkan

6.1.3 Kommunikation

En stor faktor till diskussion är bristen på tydlig kommunikation kring frågorna:

Varför gick Vimmerby med i ITSAM

Fördelningen mellan gamla centrala IT kostnader vs som nu verksamhetskostnader

Vad skillnaden är på en konsumentdator och professionell dator

Det måste till en dialog i kommunen om hur IT kostnader fungerar och en förståelse för det och med

hjälp av ovanstående siffror och beräkningar kunna förmedla budskapet att IT kostnaderna är

fördelade annorlunda idag och att verksamheterna för stå för det mesta själva. Alla de kostnader

som idag finns fanns med i underlaget som Vimmerby hade att förhålla sig till före inträdet i ITSAM.

14

7 Strategi och framtid De utvecklingsområden som ligger i närtid för ITSAM och dess medlemskommuner är:

Tjänstekatalog – Fasa ut anslagsfinansieringen mot tydligt avropbara tjänster som

verksamheterna beställer. Tjänstekatalog ska kunna användas för budgetering av

verksamheternas IT-kostnader. Den ska också kunna användas som styrmedel för att kunna

reglera IT-kostnaderna, både uppåt och nedåt.

AD – Vimmerby har ett eget AD (katalog med kontouppgifter för att få rätt behörigheter i

nätverket) som under året ska flyttas över till ITSAMs gemensamma AD-katalog där övriga

medlemskommunerna finns.

Lync – En video-/chatfunktionstjänst som är integrerad med Exchange. Möjliggör

webbmöten med video och delad skärm för presentationer och arbetsmöten.

Besparingspotential vad gäller resor till möten.

E-tjänster – Tjänster för både kommunmedborgare och anställda inom kommunen. Med

hjälp av e-legitimation kan man t.ex. ansöka om bygglov, ställa barn i kö till förskola eller

ansöka om ledighet för barn i skolan. Interna tjänster för kommunanställda kan vara

beställning av t.ex. TjänsteIDkort.

CityNet – Ett koncept för wifi (trådlöst nätverk) i offentliga lokaler. En kostnadseffektiv

lösning för gratis internetuppkoppling i anslutning till kommunala fastigheter eller

evenemang.

Säkerhet – Att förbättra kunskapen om säkerhet inom kommunen. Vilka regler som finns och

hur man förhåller sig till dem. En utbildningsinsats tillsammans med kommunen för att

tydliggöra säkerhetsaspekterna inom IT.

Vimmerby kommun Kommunens revisorer

Kommunstyrelsen ')( Kommunfullmäktiges presidium

Granskning av kommunens !T-hantering

2015-04-10

I\IIMMERBY !<OMIVIUf'.J r l<ommunstyrelseförvaltnlngen

: r1o t5 ~ o V-f y l

"ti0/5(161 1''6'ot- !H nr _,

-; )", - Lti~?h ----~ -- _,. .... ..__1

På uppdrag av revisorerna i kommunen har PwC, Kommunal sektor genomfört en granskning av ovanstående.

Granskningen visar att kommunstyrelsen inte i alla delar hanterar IT på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. I granskningsrapporten lyfts bland annat följande brister fram: det saknas övergripande strategiska dokument, roller och ansvar är inte tydliggjorda, infrastrukturen har en för låg kapacitet, uppföljning av avtalet med ITSAM eller av IT -relaterade kostnader har inte skett.

Vi beslöt vid vårt sammanträde den l O april 2015 att överlämna rapporten till kommunstyrelsen för beaktande. Vi önskar svar av styrelsen senast den 30 juni 2015 där styrelsen redogör för vad den tänker vidta för åtgärder med anledning av rapporten.

Vi har även överlämnat rapporten för kännedom till kommunfullmäktiges presidium. Kommunfullmäktiges presidium får ta ställning till om rapporten skall biläggas kommunfullmäktiges handlingar.

F ör kommunens revisorer

~ Roland Ilemark ordförande

j' ' ' " " ' ' ' "'" '''' ' ' ' ' ''''''''""' ' ' ' ' ' ' '' ' '''' '' '' '' '''' '

Garaline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Göran PerssonLingman Certifierad kommunal revisor Pär Sturesson Certifierad kommunal revisor 10 april2015

p wc

WNW.pwc.se

Revisionsrapport

Innehållsförteckning 1. Revisioneli bedömning och rekommendationer ......................... 2

1.1. Allmänt ........................................................................................................... 2

1.2. Revisionskriterier ........................................................................................... 2

2. Inledn.ing .................................................................................... 5

2.1. Bakgrund ........................................................................................................ 5

2.2. Revisionsfråga ................................................................................................ 5

2.3. Metod och avgränsning .................................................................................. 5

3· Granslotingens resultat .............................................................. 7

3.1. Avtalet ITSAM -Vimmerby kommun ........................................................... 7

3.2. Det finns styrande och stödjande dokument avseende IT som är kända och tillämpas ....................................................................................................................... 8

3.3. Roller och ansvar avseende !T-hanteringen är tydliga ................................ 10

3-4· Det sker en uppföljning att avtalet med ITSAM ........................................ 14

3.5. Det sker uppföljning mot användarna i syfte att säkerställa att styrande dokument efterlevs samt att infrastuktur fungerar tillfredsställande ....................... 14

3.6.

3·7· 3.8. säkert

3-9·

Tillfredställande hantering av störningar och problem (incidenter m.m.) . 16

Förekomst av störningar och problem då IT används är acceptabla ........... 18

Användare har tillräckligt kunskap och stöd för att arbeta effektivt och ...................................................................................................................... 20

Det sker uppföljning och kontrollavIT -relaterade kostnader .................... 21

April2015 Vimmerby kommun PwC

1av22

1. Revisionell bedömning och rekommendationer

1.1. Allmänt Vi bedömer att kommunstyrelsen till delar säkerställer att IT hanteras på ett ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Detta grundar vi på respektive bedömning under revisionskriterierna.

Vi bedömer att medlemskapet i ITSAM är ett bra initiativ. Vi anser att ITSAM skapar förutsättningar för Vimmerby kommun att nå en ändamålsenlig !Thantering som stödjer verksamheterna. Vi kan konstatera att delar av Vimmerby kommuns organisation och ITSAM ännu inte funnit sina samverkansformer.

1 .2. Revisionskriterier 1.2.1. Detfinns styrande och stödjande dokum ent avseende IT

som är kända och tillämpas. Vi bedömer att det finns styrande och stödjande dokument till vissa delar. De dokument som finns och är beslutade i kommunfullmäktige är Informationssäkerhetspolicy och dokument avseende informationssäkerhet. Dokumenten är nyligen upprättade och har inte kommunicerats ut till användarna. Detta bekräftas också av de svar som användarna har lämnat i enkäten.

Vi bedömer vidare att det saknas övergripande strategiska dokument som beskriver verksamheternas framtida krav på IT och hur dessa ska tillgodoses. Vi anser att respektive nämnd bör ta fram ett underlag för sin verksamhet som sedan kan ligga till grund för en kommunövergripande strategi.

Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar att följa upp att ITSAM tar fram förslag till gemensamma strategi- och policydokument inom !T-området, enligt gällande avtal.

1 .2.2. Roller och aiisvm· avseende !T-hanteringen är tydliga. Vi bedömer att gällande avtal mellan ITSAM och Vimmerby kommun tydliggör ansvar och roller inom IT -området. Vi kan konstatera utifrån gjorda intervjuer att alla inte upplever att roller och ansvar är tydliga. Vidare visar enkätsvaren att även användarna upplever denna otydlighet. Vi anser att kommunstyrelsen behöver säkerställa att roller och ansvar blir tydliggjorda.

När det gäller socialnämndens verksamhetsområde finns en fungerande kundgrupp inom ITSAM, som behandlarIT -frågor kopplade till denna nämndens verksamhet. Vi anser att övriga nämnder bör sträva efter att få till stånd ett väl fungerande samarbete med ITSAM för sina respektive verksamheter.

April2015 Vimmerby kommun P wC

2av22

1.2.3. Det sker en uppföljning att avtalet med ITSAM och övriga styrande dolcument efterlevs.

Någon uppföljning av avtalet med ITSAM har inte skett. Vi anser att kommunstyrelsen bör initiera en uppföljning av gällande avtal.

ITSAM har genomfört en kundenkät avseende sin servicedesk. Frågorna behandlade komptens, bemötande, återkoppling och öppettider. Resultatet visade att bemötande fick högst betyg medan återkoppling fick lägst betyg. Vi anser att denna typ av uppföljning bör redovisas i kommunstyrelsen och att styrelsen fattar beslut om eventuella åtgärder vid behov.

Det har inte skett någon uppföljning av de nyligen framtagna styrdokumenten.

1.2.4. Det sker uppföljning mot användarna i syfte att säkerställa att gemensam infrastukturfungerar tillfredsställande.

Vi har i samband med intervjuerna fått bilder av att Vimmerby kommuns infrastruktur har för låg kapacitet i förhållande till verksamheternas behov. Vi bedömer att respektive verksamhet måste tydliggöra sina krav och behov för att kunna bedriva en ändamålsenlig verksamhet. Detta bör sedan ligga till grund för politiska prioriteringar av IT -satsningar.

1 .2.5. Det sker uppföljning och kontroll av !T-relaterade kostnader.

Det sker ingen uppföljning av !T-relaterade kostnader i varken kommunstyrelsen eller nämnderna. Vi anser att uppföljning av !T-relaterade kostnader ska ske regelbundet i samtliga politiska organ. Vi bedömer detta som särskilt viktigt då kostnaden för ITSAM ifrågasätts. Jämförelsen av !T-kostnader med Eksjö och Tranås är ett bra initiativ. Det är inte tillfredsställande att nämnderna upplever det svårt att stämma av sin !T-kostnad som ITSAM fakturerar.

1 .2.6. Detfinns ändamålsenliga rutiner och ansvarfor rapportering och hantering av incidenter (problem) samt stöd till användare.

Vi bedömer att det i stort sett finns ändamålsenliga rutiner och ansvar för rapportering och hantering av incidenter. Samtliga !T-relaterade frågor ska enligt avtalet slussas via ITSAM:s servicedesk, även frågor som tillhör systemansvarig för förvaltningssystem. Ärendet ska skickas vidare efter ett överenskommit flödesschema. Inom flera förvaltningar kontaktar användare systemansvarig direkt.

Vi har i intervjueran och i enkäterna fått svar som visar att det förekommer allt för många problem som påverkar verksamheten negativt. Vi anser därför att respektive förvaltning bör göra en fördjupad analys över sina problem för att få till stånd en åtgärdsplan för att minimera dessa.


3 av22

1.2 .J. !T-användningen stödjer en effektiv och säker verksamhet. Vi bedömer att !T-användningen inte till alla delar stödjer en effektiv och säker verksamhet. Detta grundar vi framförallt på antalet problem som användarna har gett uttryck för i enkätsvaren.


4av22

2 .

2.1.

Inledning

Bakgrund Kommunens IT -stöd är av stor betydelse på olika sätt. Den moderna informationsteknologin ger möjligheter att höja k:valite, säkerhet och effektivitet i verksamheten samt sprida och öka tillgängligheten till information med mera. Inom många områden är det självklart att IT är en förutsättning för att aktiviteter och processer ska fungera.

satsningar inom TT medför också risker att nyttan inte är tillräckligt hög i förhållande till de kostnader som är relaterade till organisationens IT. Nyttaeffekter som är relaterade tillIT påverkas av en mängd olika faktorer t. ex. tillräcklig infrastruktur, bra processer, rutiner, ansvar och kompetens. Revisorerna i Vimmerby kommun har i sin riskanalys identifierat behov av att granska IT -hanteringen i relation till kommunalförbundet ITSAM.

2.2. Revisionsfråga

säkerställer kommunstyrelsen att IT hanteras på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt?

2 .2.1. Revisionskriterier 1. Det finns styrande och stödjande dokument avseende IT som är kända och

tillämpas.

2. Roller och ansvar avseende TT -hanteringen är tydliga.

3. Det sker en uppföljning att aVtalet med ITSAM och övriga styrande dokument efterlevs.

4. Det sker uppföljning mot användarna i syfte att säkerställa att gemensam infrastuktur fungerar tillfredsställande.

s. Det sker uppföljning och kontroll av TT-relaterade kostnader.

6. Det finns ändamålsenliga rutiner och ansvar för rapportering och hantering av incidenter (problem) samt stöd till användare.

7· TT-användningen stödjer en effektiv och säker verksamhet.

Metod och avgränsning

Vi har tagit del av följande dokument som berör IT -hanteringen:

Utredning avseende TT-försörjningen i Vimmerby kommun (2010-11-03), avtalet mellan ITSAM och Vimmerby kommun (KS § 311j2012), informationssäkerhets-


5 av 22

policy IT (KF§ 29/2014), organisation för samordning av informationssäkerhet IT (KF§ 29/2014), informationssäkerhetsinstruktion förvaltning IT, informationssäkerhetsinstruktion användare IT, policy för åtkomstkon troll, policy för publika terminaler, policy gällande kommunala mobila enheter samt en incident och krishanteringsinstruktion IT.

Vi har intervjuat kommunstyrelsens ordförande, kommunchef, förvaltningschef för barnoch utbildningsförvaltningen, områdeschefinom barnoch utbildningsförvaltningen, förvaltningschef för socialförvaltningen samt systemförvaltare inom socialförvaltningen.

Samtliga användare av IT har getts möjlighet att besvara ett we b baserat frågeformulär. Knappt 350 användare har besvarat en eller flera frågor i enkäten.

I bilaga och i vissa avsnitt i rapporten visas grafik från enkäten samt ett urval av fritextkommentarer. Vi har främst efterfrågat kommentarer då användare inte instämt i påståendet (svarat inte alls eller till viss del).

Färgerna i enkätredovisningen ska tolkas enligt följande. Värden till vänster innebär att användare besvarat frågan med instämmer inte alls • eller till viss del Värden till höger innebär att användare besvarat med instämmer i huvudsak • eller helt • · Siffror i liggande staplar visar antalet svarande. Gråvit fårg innebär att användare besvarat med vet ej.

Rapporten har faktakontrollerats av berörda tjänstemän.


6 avzz

3· Granskningens resultat Vimmerby kommun är sedan 1 juli 2012 medlem av kommunalförbundet ITSAM tillsammans med Boxholm, Kinda, Y dre, Åtvidabergs och Ödeshögs kommuner (KF§ 112/2012). Förbundets ändamål är att svara för !T-verksamheten i medlemskommunerna. Förbundsordningen utgör tillsammans med reglementet för direktionen förbundets juridiska grund.

I förbundsordningen regleras grundläggande förutsättningar som förbundets medlemmar, namn, säte, ändamål och varaktighet samt principer för budget och ekonomisk styrning (KF§ 112j2012).

Reglementet för direktionen innehåller föreskrifter för sammanträden som ersättare, kallelse, justering samt undertecknande av handlingar (KF§ 112j2012).

Avtalet ITSAM- Vim1nerby kom1nun Avtalet mellan ITSAM och Vimmerby kommun beskriver det konkreta uppdraget, gränsdragningar mellan medlemmarnas och kommunalförbundets ansvar samt de ekonomiska villkoren (KS § 311/2012).

Enligt avtalet ska ITSAM:

• svara för IT -driften

• vara kommunens beställarkompetens inom !T-området

• skapa förutsättningar för samordning av system mellan medlemmarna

• svara för kommunens !T-strategi genom att ta fram förslag till strategi och policydokument inom IT -området

ITSAM har ett övergripande funktionsansvar vilket innebär att de svarar för att användarna har en fungerande hårdvara, mjukvara och kommunikation. Förbundet har ett driftansvar vilket innebär att de levererar all utrustning för ITarbetsplatsen, telefoni och kommunikation samt support inom dessa områden.

Alla inköp av !T-utrustning ska ske via ITSAM. All drift/support av datorarbetsplatser, nät och serviceutrustning ska regleras av hyresavtal mellan ITSAM och den kommunala verksamheten.

ITSAM ansvarar för backup och drift av servrar för samtliga system.

April 2015 Vimmerby kommun P wC

7av 22

Detfinns styrande och stödjande dokument avseende IT som är T~ända och tillämpas.

Detta avsnitt syftar till att ge en övergripande bild av vilka riktlinjer, överenskommelser samt dokumenterade process- och/ eller rutinbeskrivningar som finns fastställda för att bidra till en god intern styrning och kontroll inom IThanteringen.

3 .2.1 . Informationssäkerhet Informationssäkerhetspolicy IT beskriver övergripande viljeinriktning och mål för informationssäkerhetsarbetet inom IT samt vilka områden som kräver särskilda riktlinjer (KF§ 29/2014).

Dokumentet organisation för samordning av informationssäkerhet IT innehåller en beskrivning av IT -organisationen och dess roll i informationssäkerhetsarbetet inom IT (KF§ 29/2014).

Informationssäkerhetsinstruktion Förvaltning IT beskriver hur förvaltningenavIT -system ska organiseras och struktureras, vilket ansvar som ingår i de olika rollerna (till exempel direktion, stab, informationssäkerhetsansvarig, systemägare, systemförvaltare med flera) samt regler för systemutveckling, systemunderhåll och incidenthantering. Målgruppen är ledningen, systemägare och samordningsansvariga.

Informationssäkerhetsinstruktion Användare IT syftar till att klarlägga hur användare ska verka för att upprätthålla en god säkerhet. Dokumentet finns i tre versioner som riktar sig mot personal inklusive förtroendevalda, elever samt övriga.

För följande områden har det enligt informationssäkerhetspolicyn upprättats särskilda riktlinjer för:

• Policy för åtkomstkontroll

• Policy för publika terminaler

• Policy gällande kommunala mobila enheter

Det finns en incident och krishanteringsinstruktion IT som beskriver vilka åtgärder som ska vidtas inom ITSAM i händelse av incident eller kris som påverkar IT- driften ochfeller säkerheten i någon av medlemskommunerna.

Av informationssäkerhetsdokumenten ovan återfinns policyn och dokumentet organisation för samordning av informationssäkerhet IT på Vimmerby kommuns hemsida under rubriken styrande dokument. Övriga dokument finns på kommunalförbundet ITSAM:s hemsida.

Kommunchefen beskriver att dokumenten är relativt nyligen framtagna och att de inte har kommunicerats ut i förvaltningarna ännu. Informationen ska anpassas så att varje medarbetare får information som är relevant till sin situation.


8 av22

3.2.2 . Övriga styrande och stödjande dokument Det saknas kommunövergripande strategiska dokument som exempelvis innefattar verkssambetens framtida krav på IT och hur dessa ska tillgodeses. Enligt intervjuerna prioriterar kommunledningen övergripande frågor som till exempel eposthanteringen, webb-sidan, intranätet, fiber till samtliga kommunala förvaltningar och e-tjänster.

Inom barnoch utbildningsnämnden ska en plan för IT arbetas in i nämndsplanen och verksamhetsplanen för år 2016. skolinspektionen genomförde under mars 2014 en regelbunden tillsyn av skolorna i Vimmerby kommun. Efter kritik till följd av tillsynen har Vimarskolan och gymnasiet upprättat handlingsplaner för att åtgärda brister inom IT.

Inom socialnämndens område har en e-hälsaplan om mobilitet för åren 2013-2015 tagits fram under ledning av Regionförbundet i Kalmar län. Övriga utvecldingsområden är till exempel att alla anställda ska ha en egen e-postadress, att förstärka kommunikationen till vissa enheter samt att introducera tillfällig personal i verksamhetssystemet och schemaläggningssystemet.

3.2.3. Frågeformulär till användare I enkäten ställdes frågor om användare känner till dokument som bör vara kända av alla, till exempelvis instruktioner för användare. Svaren varierar där de flesta anger att de känner till dokumenten och var de återfinns. Många anger att dolmmenten inte är tillräcldigt kända och var de återfinns. På frågan om var dokumenten återfinns svarar 93 "till viss del" och 51 "inte alls". På frågan om de känner till vilka riktlinjer som finns svarar 82 användare "till viss del" och 22"inte alls".

Vet var olika pol icys och riktl injer kring IT f inns tillgängliga.

Jag känner till vi lka policys och rikt linjer som f inns kring IT.


l l l l l 1-"----1·93 -~195 ._

' __ J __ _J

9 av 22

Exempel på kommentarer från användare

• Fick information om rådande it-policy vid anställning. (Socialförvaltningen)

• När man läst en gång läser man inte mer och glömmer bort var det finns. (Barn- och utbildningsförvaltningen)

• Kanske fick ta del av dessa policyers i samband med att ens eget konto skapades men det är ingetjag kommer ihåg. (Socialförvaltningen)

• Mycket osäker på vilka styrdokument som berör mig som användare. De är inte kända. (Kommunstyrelsejörvaltningen)

3·3· Roller och ansvar avseende /T-hanteringen är tydliga.

Det finns olika forum för de kommuner som ingår i ITSAM. Frågor av strategisk vikt behandlas av kommunchefsgruppen, som sammanträder varje månad. Kommunchefsgruppen förankrar projekten och låter bereda dem i respektive kommun. Kommuncheferna kallas till beredningsmöte inför direktionens sammanträden. I Vimmerby kommuns ledningsgrupp diskuteras !T-frågor. Dessa frågor tar kommunchefen i Vimmerby med sig till ITSAM kommunchefsgruppen för vidare dis-kussion.

ITSAM sammankallar "kundgrupper" inom de kommunala verksamheterna minst två gånger per år för att informera om förändringar inom IT och den tekniska utvecklingen som berör verksamheten. Inom socialtjänstens område finns en styrgrupp där förvaltningscheferna ingår och en arbetsgrupp med systemförvaltare. Inom utbildningsområdet är antingen förvaltningschefen, kvalitetssamordnaren eller systemförvaltaren med på kundgruppens möten. Vem som deltar beror på vilka ärenden som ska behandlas.

ITSAM besöker mer eller mindre regelbundet kommunstyrelsen och nämnderna i Vimmerby för att beskriva det aktuella läget och redovisa statistik över anmälda ärenden till servicedesken.

Områdescheferna inom barnoch utbildningsförvaltningen träffar representanter för ITSAM regelbundet. Mötena tillkommer på initiativ från områdescheferna.

3·3·1. Systelnägare och systemförvaltare ITSAM äger och ansvarar för övergripande kommunsystem och är systemägare för dessa. De ska leverera en fungerande funktion och ge nödvändig utbildning för användare. Varje system ska ha en systemansvarig som ansvarar för funktionen i systemet samt administrerar behörigheterna.

Kommunen äger och ansvarar för sina förvaltningssystem. Förvaltningssystemen ska ha en systemägare och en systemansvarig som utses av kommunen.

En systemägare ska fatta beslut om införande, drift, förvaltning och avveckling av systemet samt att systemsäkerhetsanalyser genomförs.


10 av 22

En systemförvaltare ska vara operativt ansvarig för systemet vilket innebär

• Ansvar för att verkställa beslut fattade av systemägaren

• Ansvar för systemets funktionalitet och den dagliga användningen

• Ansvar för användar- och behörighetsadministration i systemet

• Ansvar för support i verksamhetsrelaterade frågor

• Att genomföra utbildning i systemet

• Dokumentera uppkomna fel och brister i systemet och rapportera dessa till systemägaren och till ITSAM

• Dokumentera förslag till ändringar/utveckling av systemet

• Att vara kontaktperson mot systemleverantör och ITSAM

• Att delta i arbetet med IT -säkerhetsfrågor

• Att initiera och medverka i tester i samband med felrättningar och uppgraderingar

För socialförvaltningens huvudsakliga verksamhetsystem finns en utsedd systemägare, som är förvaltningschefen, och systemförvaltare. Systemförvaltarens beskrivning av sina arbetsuppgifter överensstämmer i stort med listan ovan.

Barn- och utbildningsförvaltningens huvudsakliga verksamhetssystem har en utsedd systemägare som även i detta fall är förvaltningschefen. Förvaltningens controller är tillika systemförvaltare för systemen.

3·3·2. Öv1·igt kring roller och ansvar Det finns utsedda personer som samordnar beställning av hårdvara från ITSAM inom både socialförvaltningen och barnoch utbildningsförvaltningen. Båda förvaltningscheferna beskriver att det är svårt att stämma av fakturorna från ITSAM över vilka kostnader som fakturerats.

Förvaltningarna har systemförvaltare för ytterligare verksamhetssystem. Inom gymnasiet finns en ITK-pedagog som tidigare även servade datorer. Nu ingår endast pedagogiska arbetsuppgifter i tjänsten.

skolchefen beskriver att det inte är helt klart hur ansvaret ska fördelas mellan förvaltningen, fastighetsavdelningen och ITSAM, speciellt när det gäller gymnasiets !T-problem.

Det har framförts förslag på att inrätta !T-samordnare ochfeller en kommungemensam beställarfunktion för !T-frågor. Kommunchefen beskriver att avtalet och priset för ITSAMs tjänster bygger på att kommunen inte ska behöva ha egna funktioner.

Enligt avtalet ska ITSAM ställa de tekniska kraven inom !T-området åt medlemmarna vid inköp/upphandling utifrån medlemmarnas formulerade behov och krav.


11 av 22

De intervjuade cheferna beskriver att ITSAM bör tillhandahålla funktionella och prisvärda lösningar istället för att låta kunden styra valet av teknisk lösning.

3·3·3 · Frågejormulä1· till användare I enkäten ställdes frågor om roller och ansvar. Svaren varierar där de flesta anger att de är tydliga, men många anger att det inte är tydligt vem som ansvarar för olika områden inom IT och vart de ska vända sig. På frågan om synpunkter och förbättringsförslag kring system tas om hand och beaktas i tillräcklig utsträckning svarar 76 "till viss del" och 46 "inte alls" medan 95 "vet ej".

Tydligt vem som ansvarar för o lika områden relaterat till iT inom min förvaltning.

Känner t ill vem som är systemansvarig/systemförva ltare för de system jag använder mest.

Det är tydligt vem som har ansvar för de gemensamma system som berör dig

Det är tydligt vart jag kan få hjä lp med system jag använder

Anser att mina synpunkter och förbättringsförslag kring de system jag använder t as om hand och beaktas i t il lräckligt

utsträckn ing. • -75

e-----1---l-------+----=_--=--..L __ --+------J

l Il

251

-~'-

Det är tydligt vad du ka n för vänta d ig fö r stöd frå n Servicedesk { ITSAM)

Det är tydligt vem som har ansvar f ör !T-hant ering i kommunen

1 l - Il l Il -6S

Det är tydl igt vem som har ansvar för informationssäkerhet l l_l_~~:~ ~~ .. Exempel på kommentarer från användare

54 l _____ l---·

• Varje gång man ger förslag på forbättringar eller ställer frågor tas detta som kritik. Vi ska hela tiden ta hänsyn tillITSAM trots det merarbete som det har gett oss. (Kommunstyrelseförvaltningen)

• För mig är det en otydlighet vem som ansvarar för vad. (Barn- och utbildningsförvaltningen)

• vissa program som används av lärare känner inte ITSAM till. (Barn- och utbildningsförvaltningen)


12 av 22

• Vi anmäler och påpekar till rektor och direkt till ITSAM men sen händer inget. (Barn- och utbildningsförvaltningen)

• Vi anmäler till områdeschef och sedan vetjag inte vad som händer. (Barnoch utbildningsförvaltningen)

• Blivit bättre, menfortfarande kan osäkerhet råda vad som händer med min fråga (Socialförvaltningen)

• Vi somjobbat längre ser tydliga steg tillbaka iställetför framsteg inom IT. (Socialförvaltningen)

• Svårt att veta vem man ska kontakta beroende typ av !T-ärende. (Barn- och utbildningsförvaltning en)

• Vi ringer ITSAM och ITSAM har sällan någon aning om vad vi sitter j gör jvad vi har för dator (Socialförvaltningen)

• Ansvarsgränserna mellan verksamhet och ITSAM är inte helt enkla att tillämpa (Barn- och utbildningsförvaltningen)

• Jag kanför lite om ITför att kunna ge förslag omförbättringar. Vissa brister har jag påtalat många gånger men efter ett tag återkommer felen igen ... och igen .. ochjag vet inte hur det skaförbättras (Barn- och utbildningsförvaltning en)

• Svårt att veta vem man ska vända sig till i olikafrågor och problem (Kommunstyrelseförvaltningen)

• Upplever att ingen tar ansvar (Kommunstyrelseförvaltningen)

• Kommunen saknar en !T-samordnare. (Kommunstyrelseförvaltningen)

• Jag tycker inte manföb'er upp och går till botten med återkommande inloggningsproblemför eleverna. (Barn- och utbildningsförvaltningen)

• Beroende på vad det är, serviceteknikerna är alltid hjälpsamma och trevliga menjag tror att det ävenför deras del vore bra om de var uppdelade inom verksamheterna. (Barn- och utbildningsförvaltningen)

• Vi bollas runt. (Socialförvaltningen)

• Synpunkter ochförbättringsförslag somframförs till kundansvariga på ITSAMfrån verksamhetenfiltreras och vinklas när detförs vidare, både internt inom ITSAM och mot kommunens beslutsfattare. (Barn- och utbildningsförvaltning en)

• Supporten är tillmötesgående men det är svårt att få kontakt med den personal som man vet har kompetens åtgärderna sker lite på en höft ibland. När man har problem så är det svårt att få konkreta besked vad det beror på

April2015 Vimmerby kommun PwC

13 av22

när manpratar medflera olikapersoner ger det lika många olika besked. Ett generellt problem är att man inte får kontinuerlig uppföljning när något har skickats till servicedesk, manfår veta att en handläggare tilldelats och sedan kan det vara tyst i veckor utan att manfår besked om vad som händer. Eftersom vi jobbar i en publik verksamhet betyder det att våra användare inte kanfå ett besked om när de kanförvänta sig att något skafungera igen. Vi tycker också att det är brist på hjälp när man skaförändra eller utveckla något och behöver professionell hjälp. (Kultur- ochfritidsförvaltningen)

3·4· Det sker en UPP.följning att avtalet med I T SAM

Kommunchefen beskriver att det inte genomförts någon systematisk uppföljning av avtalet med ITSAM ännu.

Avtalet mellan ITSAM och Vimmerby kommun anger att servicedesken ska lösa so % av alla ärenden inom en arbetstimma och att Bo % av ärendena ska vara lösta efter s arbetsdagar. Det ska årligen genomföras en kundenkät för att utvärdera servicedes k.

ITSAM genomförde en kundenkät år 2013. Enkäten omfattade samtliga medlemskommuner inom ITSAM och besvarades av 863 personer varav ca 150 var från Vimmerby kommun. Frågorna rörde hur nöjda användarna var med servicedeskens kompetens, bemötande, återkoppling och öppettider. Bemötandet fick högst betyg medan återkopplingen fick lägst. Resultatet i enkäten var i allmänhet mycket bra eller bra.

3·5· Det sker uppföljning ntot användarna i syfte att säkerställa att sty111ande doku1nent efterlevs sant t att infrastuktur fungerar till-fredsställande.

Vi har inte funnit att det görs någon systematisk uppföljning av att styrande dolmment efterlevs eller att infrastrukturen fungerar tillfredsställande. Informationssäkerhetspolicyn och övriga relaterade dokument har inte gjorts kända ännu.

ITSAM har presenterat statistik över anmälda ärenden till servicedesken för kommunstyrelsen och nämnderna, men det har inte varit så lätt att se något mönster. Det förs en diskussion över resultatet i samband med redovisningen, men materialet har inte använts som underlag för vidare åtgärder.

ITSAM har varit med på möten för att fånga upp synpunkter från användare.


14 av 22

3·5·1 . Frågeformular till användare Vi ställde en fråga till användare om de anser att det sker uppföljning kring hur datorer och system används. Många av det svarande angav att det inte sker någon uppföljning. 95 svarar "till viss del" och 66 "inte alls" medan 70 "vet ej".

Inom min verksamhet har det skett uppföljningar kring !T-hanteringen.


• Vi pratar om det på arbetsplatsträffar. (Socialförvaltningen)

• På olika ledningsmöten bl.a. (Kommunstyrelseförvaltningen)

• Inom chefsgrupp tas rutiner upp vidförekommen anledning (Socialförvaltningen)

• Kan inte svara på om uppföljning skett, men vi arbetar effektivt och säkert. (Socialförvaltningen)

• skolledningenföljer upp. (Barn- och utbildningsförvaltning en)

• Genom möten med ITSAM. (Kultur- ochfritidsförvaltning en)

• Det har inte skett någon uppföljning av !T-hanteringen vadjag känner till. Detfinns behov av en länk mellanförvaltningen och ITSAM, någon som förstår vår verksamhet och som också har !T-kunskaper, typ en !Tsamordnare som har tidför att göra detta arbete. (Kommunstyrelseförvaltningen)


15 av 22

3.6.1 .

Tillfredställande hantering av störningar ochproblem (incidenteJ~ m.m.) Frågeformulär till användare

Den övervägande delen av de svarande upplever att hanteringen av störningar och problem i huvudsak fungerar tillfredsställande. Många användare anger att det tar tid innan fel blir åtgärdade.

Til lräcklig information kring fel som uppstår kring IT (känd a drift störningar, planerade driftstopp etc).

Rapport erade prob lem krin g mitt S\•stem blir i a llmänhet snabbt iltgärdade

Om det är fel och problem med mina 5ystem, datorn e ller andra !T-hjälpmedel sil vet jag hur och till vem

detta s ka rapport eras.

Känner ti ll var och hur information om kända 5törningar ges.

Hjälp e ller ska meddela fel och problem är det allt id enkelt att medd e la mitt ärende.

Fel och pro blem avseende IT i allmänhet b li r dessa vanligen t ill räckligt snabbt åtgärdade.


• De enlcla ärendena som behörighetsansökningar mm går fort men komplexarefrågor ges ofta luddiga svar på. De vill inte gå till botten med problemet. (Kommunstyrelseforvaltningen)

• Hela nätet ligger ofta nere, i varjefallför de tunna klienterna. Detta gör att inte villplanera någon: datastödd undervisning,för då måste man göra två lelctionsplaneringar, enför enfungerande datasal och en lektionsplanering för vad man slca göra om den inte fung erar. Detsamma gäller om man har tänlct streama något. (Barn- och utbildningsförvaltningen)

• Ärenden blir liggande/ avslutas om man inte nås när servicedeslc ringer upp. (Barn- och utbildningsförvaltningen)

• Bollas mellan olilca personer. (Barn- och utbildningsförvaltning en)

• Önslear kommunikation lcring stora uppdateringar, eftersom så inte slcer uppstod stora problem straxföre jullov,för elever och personal. (Barn- och utbildning sförvaltning en)

• Vi får inte svar hur vi slca hantera Ipad. (Barn- och utbildningsförvaltning en)


16 av 22

• Här handlar det mest om problem som löses tillfälligt, men som sedan återkommer. Det handlar också om bristfällig uppkoppling i salar vi använder, och där problemenfortfarande kvarstår. (Barn- och utbildningsförvaltningen)

• Detta kan bli bättre och bör planeras bättre för att inte påverka verksamheten. Planerade driftstörningar bör läggas på helger. (Barn- och utbildningsförvaltningen)

• Kan saknas support vid alla tidpunkter av dygnjvecka (Socialförvaltningen)

• Det kan ibland vara svårt att beskriva problemen man har, och då är det ännu svårareför den som ska hjälpa oss attförklara hur man ska göraför att lösa problemet. (Socialförvaltningen)

" Kan bero på vilket ärende man har. Ibland går detjättesnabbt och ibland tar det längre tid. (Barn- och utbildningsförvaltningen)

" Det går oftast inte snabbt. Och varje gång får vi förklara hur vi loggar in/använder datorn i gruppen och var vi befinner oss. (Socialförvaltningen)

• ITSAM måste ha mer info om oss. (Socialförvaltningen)

" Jag får stödför stunden med det mest akuta, menfel upprepar sig t ex att nätet inte fungerar. (Barn- och utbildningsförvaltningen)

• Får bara info via mail om det går att läsa den. Socialförvaltningen)

• Jag kommer inte åt dokument och system somjag behöver i mitt arbete, så jag kan inte utföra mitt arbete, vilket skapar en stor stress, om jag t.ex. ska planera en lektion. (Barn- och utbildningsförvaltningen)

• Svårt att ringa när man har lektioner som skaförberedas eller hållas. (Barnoch utbildningsförvaltningen)

" Ibland måste vi felrapporteraflera ggr innan något händer. Detfinns grundläggande problem med bl a nätverkstäckning som ITSAM verkar ha väldigt svårt att lösa. (Barn- och utbildningsförvaltning en)

• Konsekvenserna blir att elever ochjag inte kan göra vårt jobb, såklart! Ibland är supporten helt okej men ibland kan det ta .flera dagar att få hjälp ,framför allt när det gäller sådant som någon behöver komma hitför att .fixa. (Barnoch utbildningsförvaltningen)

• Problem att arbeta effektivt (Kommunstyrelseförvaltningen)

• Tar för långt tid (Barn- och utbildningsförvaltning en)

• Information kring akuta driftstörningar är dålig (Socialförvaltningen)

• Ofta har jag elever som inte kan använda sina programvaror under lektionstidenp.g.a. inloggningsproblem,jag tycker inte att detta kan åtgärdas tillräckligt snabbt. På en 6o min lektion är 15 min i telefon lång tid. (Barn- och utbildningsförvaltning en)

• Servicedeskfungerar bra när man ringer, det är de underliggande problemen i systemet som inte funkar som det ska. (Barn- och utbildningsförvaltning en)


• Att efter ett drift stopp eller andra uppdateringar kan programförsvinna och manfår börja om från början med skrivbordet (Barn- och utbildningsförvaltningen)

• Får SMS vid störningar och planerade driftstopp. (Kommunstyrelseförvaltningen)

• Detjag saknar just nu är attjag får nära två månader sedan beställt ny datautrustning somjag behöver i mitt arbete. Har inte kommit ochjag vet inte varför. (Socialförvaltningen)

• Informationen är skriven av ochför IT -folk. Den är inte enkel attförstå och man missar att skriva vilka konsekvenser som driftsstörningarna ger. (Socialförvaltningen)

3·7· Förekomst av störningar och problem då IT används är acceptabla

skolinspektionens regelbundna tillsyn av skolorna i Vimmerby kommun under våren 2014 resulterade i kritik avseende IT på Vimarskolan och på gymnasiet. Med anledning av kritiken har åtgärder vidtagits för att förbättra tillgången till fungerande datorer och datornät. Före sommaren fick Vimarskolan kommunikationen förstärkt via en optisk fiberkabel vilket har förbättrats situationen.

Det har även vidtagits åtgärder på Vimmerbys gymnasium. Under de senaste månaderna har det skett utbyte av bl. a. servrar. Under vårterminen har representanter från ITSAM funnits på plats vid gymnasiet under förmiddagarna för att identifiera problem och för att direkt kunna åtgärda vissa av problemen.

3 .J.1. Frågeformulär till användare Den övervägande delen av de svarande upplever att det i huvudsak fungerar tillfredsställande. Många användare anger att det förekommerIT -relaterade störningar som påverkar verksamheten ochfeller kunder (t ex elever) på ett negativt sätt.


18 av 22

Jag anser att det/ de system jag använder mest är så driftsäkra att

inte våra kunder/brukare påverkas.

Driftsäkerh ete n är god då jag arbetar med min dator.


• Oftastfungerar det bra, vi hade dockjättestora problem med driften av BOOK-ITunder hösten. (Kultur- ochfritidsforvaltningen)

• Ibland går det inte att logga in. Vid vissa tillfällen har jag inte kunnat logga in på en hel eftermiddag vilket medför attjag inte kan göra de arbetsuppgifter somjag planerat att göra. (Kultur- ochjritidsfårvaltningen)

• För svaga accesspunkter-funkar på många ställen inte överhuvudtaget. (Barn- och utbildningsförvaltningen)

• Ofta svårt att ha trådlös uppkoppling vilket medför att elever inte kan nyttja datorn enl intentionerna i läroplaner och styrdokument Man måste ofta se till att ha en reservplan som. inte inkluderarIKT == dubbelt planeringsarbete (Barn- och utbildningsförvaltningen)

• Elever förlorar dokument som sparats, kan inte genomföra presentationer, redovisningar med hjälp av IKT. Problemet är att man ständigt måste vara medveten om att det kanske intefungerar med uppkoppling till internet, det skapar en osäkerhetskänslaför såväl elever som personal (Barn- och utbildningsfårvaltningen)

• Internet uppkoppling är det största problemet. Manjobbar ev. online med någon planering, dokument, ansökan etc ochfaller internetbort måste man börja om. Detta händer medjämna mellanrum MEN mindre detta läsår än tidigare!! (Barn- och utbildningsförvaltningen)

• åter problem med skrivare kopplade till studenter och taggar (Barn- och utbildningsfårvaltningen)

• Ja nu när jag har en stationär dator fungerar det bättre än när jag hade WDI:n och tunn klient. Annars var det mer strul och kunde förlora 1-3 timjvecka. (Kultur- ochfritidsförvaltningen)


19 av 22

• Datorn är av och tilllångsam vilket gör att tid går förlorad. Brister i systemens funknonalitet gör att tid går förlorad. (Socialförvaltningen)

• Jag har inte råkat utför större och längre störningar, men det är mycket ofta korta störningar. (Kommunstyrelseförvaltningen)

• Och när datorn intefungerar i undervisning såfår manju gånga det med antal elever som sitter och väntar ut tid. Alltså mycket mer spilltid än 20 min om det är så lång tid en hel klass måste vänta. (Barn- och utbildningsförvaltningen)"

Användare har till1"äckligt kunskap och stödfOr att arbeta effektivt och säl'-ert

Som beskrivits tidigare har ITSAM ansvar för kommunövergripande system medan förvaltningarna ansvarar för verksamhetssystem. Den som är ansvarig för ett system utser systemägare och systemförvaltare. Det åligger den som är systemförvaltare att utbilda använd~re i systemet.

Enligt avtalet med ITSAM ska samtliga ärenden anmälas till servicedesken, som fördelar dessa till rätt tekniker eller systemförvaltare. När ett ärende inkommer till ITSAM loggas ärendet. Detta innebär att det finns underlag för uppföljning och proaktivt arbete. Inom till exempel socialförvaltningen kontaktar användare systemförvaltaren direkt utan att gå via ITSAM.

3.8.1 . Frågeformulär till användare Frågorna ställdes avseende användares "datorvana" "Stöd avseende system och IT i allmänhet" samt "tillräckligt kunskap" samt användarens uppfattning om utbildningen varit tillräcldig. Svaren varierar där många besvarar frågor positivt. En stor andel anger att de har tillräckliga kunskaper för att arbeta effektivt och säkert. Många användare anger att de inte fått tillräcldigt med utbildning. Flera av de svarande utrycker att det finns behov av ett ökas stöd för att använda "system och IT". Flera av svaren från användare utrycker att det inte är tydlig vem som ska hanterar ärendet (ITSAM eller ansvariga inom kommunen).


20 av 22

Jag har god datorvana och förmåga att ha ntera min

dator och a ndra hjälpmedel

Upplever ett t illräckligt stöd frå n Servicedesk

Kunskaper för att säke rt och effektivt utföra a rbete med hjälp av ve rksamhetssystemet

Int roduktion e n/utbildn ing i systemen ha r varit tillräckligt bra

Hjälp från Il-stödet i de ver ksamh etssystem jag

använd er är t illräckligt bra

Hjälp från Il -stöd et i allmänhet är t illräc kligt bra


• ·SO

• Jag vänder mig tillITSAM i tron om att de ska hjälpa till men det är många gånger som de skjuter tillbakafrågan eller säger att de inte är deras arbete.

• ITSAM känner inte alltid till de program vi använder.

• Är ny användare i Raindance. Skulle önska en lathund hur man söker i programmet.

• Blir hänvisad fel, vet inte vem som har ansvar.

• Behöver utbildning på Extens

3·9· Det sker uppföljning och konh~oll av /Trelaterade kostnader.

Förvaltningar följer upp IT -relaterade kostnader inom ramen för den ordinarie budgetuppföljningen. Det finns inga gemensamma principer för hur uppföljning och kontroll avseende !T-relaterade kostnader ska ske. Enligt de intervjuade förvaltningscheferna och kommunchefen efterfrågar inte nämnderna eller kommunstyrelsen någon uppföljning avIT-relaterade kostnader.

Det finns möjlighet att ta fram kostnaderna för ITSAM:s tjänster direkt ur ekonomisystemet När det gäller kommunens totala kostnader för IT är detta svårare att göra en uppföljning eftersom kostnaden för verksamhetssystem (licenser, support och eventuella konsulter) inte ingår i kostnaderna som betalas till ITSAM.

Vimmerby kommun har anmält sitt intresse att vara med i en jämförelse av ITkostnader tillsammans med Eksjö är medlem av kommunalförbundet Höglandets IT och Tranås kommun som har sin IT -avdelning i egen regi. Jämförelsen kommer troligtvis att bli klar framåt sommaren.

April 2015 Vimmerby kommun P wC

21 av 22

2015-04-10

Pär Sturesson

Projektledare


Caroline Liljebjörn

Uppdragsledare

22av22

Vimmerby l(ommun Kommunens revisorer

Kommunstyrelsen "f._ Kommunfullmäktiges presidium

Granskning av årsredovisningen år 2014

2015-04-10

VIMMERBY KOMMUN l<ommunstyrelseförvaltningen

, r2ot5--o Lf-/L(

~JotJ/t)b_tÖ\3 1"" i ~:;'d:_ 'tN13 j

På uppdrag av revisorerna i kommunen har PwC, Kommunal sektor genomfört en granskning av ovanstående.

Vi beslöt vid vårt sammanträde den l O april 2015 att överlämna rapporten för beaktande till kornmunstyrelsen och för kännedom till kornmunfullmäktiges presidium. Kommunfullmäktiges presidium får ta ställning till om rapporten skall biläggas kommunfullmäktiges handlingar.

F ör kommunens revisorer

Roland Ilemark ordförande

· ·· · ·iviäieila .wiki~Iid:· · · ·· ····· ·· ·· · ·

Auktoriserad revisor

Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor

10 april 2015

p wc

www.pwc.se

VIMMERBY KOMMUN l\om munsty1·elseförvaltningen

l i -- - -·- - - . .. : -;- _- ·- -r·--. -c!.DIY(;:Jb . d't,'j '11

(/(

id- 1;;y;;y

Innehållsfårteckning 1. Sammanfattning ............................................ ~ ............................. !

2. hlledning .................................................................................... 3

2.1. Bakgrund ........................................................................................................ 3

2.2. Revisionsfråga och metod .............................................................................. 3

2.3. Revisionskriterier ....... ........... .................. .. ........... ...... ............................. ....... 4

3· Granskil.ingsresultat .................................................................... s 3 .l. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning ...................... 5

3.1.1. Förvaltningsberättelse .................. ... ............ .............. ........... ....... ..... .... ..... ... ........... ...... 5

3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten .............. .......... ................ .. ..................... 5

3.1.1.2. Investeringsredovisning ................................................................................................ 6

3.1.1.3. Driftredovisning ....... ................................... ........ .................. ... .... ....... .... ...... ...... ........... 7

3.1.2. Balanskrav ...................................................................................................................... 7

3.1.3. God ekonomisk hushållning .......................................................................................... 8

3.1.3.1. Finansiella mål ..... ... ............. ..... ..... ................ ................ ............................................. ... s 3.1.3.2. Mål förverksa1nheten ......... .... ..... .... ........... .. .. ..... ... .... .... ..... ....... ... .... ...... .......... ............ 8

3.2. Rättvisande räkenskaper ................................................................................ 9

3.2.1. Resultaträkning ... ... ......... .......... ... .................... .......... ......... ....... .................. ......... ......... 9

3.2.2. Balansräkning ................... ..... ..... .......... ........... .. ..... .... ....... ..... ........................ ... .. .. ...... 10

3.2.3. Kassaflödesanalys .. .............. ....... ...... ............. .............. ....... ...... .................. ... ......... ...... 11

3.2.4. Sammanställd redovisning ..... ........ .................. ..... ....................................................... 11

3.2.5. Tilläggsupplysningar .................................................................................................... 11

P wC

1. Sammanfatming

Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen.

Kommunen lever inte upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b). Årets resultat uppgår till-22,8 mnkr (2013: 11,4 mnkr). Efter avräkning av realisationsvinster och utnyttjande av resultatutjämningsfonden återstår 19,5 mnkr att återställa.

Vi instämmer i kommunens beskrivning att underskottet ska inarbetas inom tre år enligt en åtgärdsplan som kommunfullmäktige ska ta beslut om. Vi anser det vara av stor vikt att åtgärdsplanen upprättas och beslutas så snart som möjligt.

Kommunfullmäktige har fattat beslut om visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun år 2012-2022 (§ 230j2012). Utifrån de övergripande målen har kommunfullmäktige i "Budget 2014 samt nämndsplaner 2014-2015" antagit ett kommunövergripande styrkort som är indelat i fyra perspektiv med övergripande mål.

Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som mycket svag. Det finansiella målet uppfylls inte.

Utifrån det kommunövergripande styrkortet har kommunstyrelsen och nämnderna tagit fram nämndsmål med målnivåer för år 2014-2015. Till målen finns nyckeltal/indikatorer och aktiviteter kopplade. I nämndernas verksamhetsberättelser följs vissa av nämndsmålen, nyckeltalen och aktiviteterna upp.

Vi bedömer utifrån årsredovisningens återrapportering verksamhetsmålens uppfyllelse som svag. Totalt redovisas 32 mål. Av dessa är 31 % redovisade med resultatet målet är uppfyllt. För 41 % av målen anges att de är uppfyllda till viss del medan 16 % inte är uppfyllda. För 12 % redovisas inget utfall.

Vi anser att utvärderingen bör omfatta samtliga mål som kommunfullmäktige beslutat om i budget 2014. En synpunkt som nämnderna kan fundera på viden revidering av sina mål och nyckeltal är att minska antalet. Färre mål skulle sannolikt få en bättre styreffekt.

Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller laaven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed.

Kommunen avviker från god redovisningssed vad beträffar tilläggsupplysningar enligt följande:

~ RKR:s rekommendation nummer 11.4. Avvikelsen redovisas öppet i årsredovisningens avsnitt "Redovisningsprinciper".

1 av 12 P wC

);> RKR:s rekommendation nummer 13.1. Avvikelsen redovisas öppet i årsredovisningens avsnitt "Redovisningsprinciper".

2 av 12 P wC

2. Inledning

2.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering.

Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande.

När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer.

2.2. Revisionsfråga och 1netod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3- 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (g:ga) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen.

Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor:

• Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar.

• Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler?

• Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning?

• Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed.

Granskningen av årsredovisningen omfattar:

• förvaltningsberättelse (inld. drift- och investeringsredovisning)

• resultaträkning

• kassaflödesanalys

• balansräkning

• sammanställd redovisning

3 av 12 P wC

Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats.

Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveclding, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Granskning av resultatsammanställning för VA-verksamheten och renhållningsverksamheten omfattas inte av denna granskning.

Nämndernas redovisning av sitt uppdrag har inte granskats inom ramen för årsredovisningen utan ingår istället i granskningen av den övergripande ansvarsutövningen.

Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Vårt uppdrag omfattar inte en granskning och prövning om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcldig.

Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med kommunens ekonomikontor. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast "Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting". Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts beroende på om vägledningen har beaktas i årets revisionsplan. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys.

Vår granskning och våra synpunkter baseras på det utkast till årsredovisning som presenterades 2015-03-26. Kommunstyrelsen fastställer årsredovisningen 2015-04-07 och fullmäktige behandlar årsredovisningen 2015-04-27.

Rapportens innehåll har sakgranskats av kommunens ekonomichef.

Revisionskriterier Kommunstyrelsen är ansvarig för upprättandet av årsredovisningen som enligt 8 kap 18 § KL ska godkännas av kommunfullmäktige.

Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer:

• Kommunallagen

• Kommunal redovisningslag

• Rekommendationer från rådet för kommunal redovisning

• Fullmäktiges beslut om god ekonomisk hushållning

4 av 12 P wC

3· Granskningsresultat

Verksamhetens uifall,jinansiering och ekonomiska ställning

3.1.1 . Förvaltningsberättelse 3.1.1.1. Översikt ÖYer utvecklingen av verksamheten Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet

· överensstämmer med kraven i KRL.

Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning Vi bedömer att analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Det baserar vi på att det finns en analys av årets resultat och den ekonomiska ställningen för kommunen genom nyckeltal som nettokostnadsandelen, självfinansieringsgraden av investeringarna samt soliditeten.

• Vimmerby kommun redovisar ett negativt resultat med -22,8 mnkr (2013: 11,4 mnkr) bland annat på grund av att nämnderna har negativa budgetavvikelser med -32,4 mnkr. Resultatet motsvarar -3,0 % av skatteintäkter och statsbidrag.

• skatteintäkter och statsbidrag har ökat med 1,8 % sedan föregående år medan nettokostnaderna ökat med 6,4 %. Nettokostnadsandelen av skatteintäkter och statsbidrag är 103,8 % (år 2008-2013: 98,8 %).

• soliditeten uppgår till43,5% (2013: 56,0 %). Med hänsyn taget till ansvarsförbindelsens pensionsförpliktelse uppgår soliditeten till18,1 % (2013: 23,6 %).

Självfinansieringsgraden av investeringarna uppgår till 7,0 % (2013: 26,6 %).

Utvärdering av ekonomisk ställning Enligt kommunallagens 4 kap skall förvaltningsberättelsen innehålla en utvärdering av kommunens ekonomiska ställning. I förvaltningsberättelsen återfinns en utvärdering som tar sin utgångspunkt i olika nyckeltaL Det finns en målsättning kopplade till god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv. Den ekonomiska ställningen bör även analyseras i förhållande till andra kommuner.

Händelser av väsentlig betydelse Av nämndernas verksamhetsberättelser framgår på ett tydligt sätt väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret.

Förväntad utveckling Av nämndernas verksamhetsberättelser framgår den förväntade utvecldingen inom olika verksamheter. De ekonomiska konsekvenserna för kommunens ekonomi kan med fördel beskrivas i samband med den finansiella analysen.

5 av 12 P wC

Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas enligt KRL 4:1 a, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindela d. sjukfrånvaron har minskat något jämfört med föregående år till 5,07%.

Vi bedömer att avsnittet har utvecklas sedan föregående år och omfattar antal årsarbetare, en beskrivning av lönekostnader, arbetsmiljö och hälsa samt kommande pensionsavgångar. Vi saknar en föridaring till förändringen av antal årsarbetare mellan åren. Antal årsarbetare har ökat med 75 jämfört med år 2013.

Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen i enlighet med RKR 8.2.

Pensionsredovisning I förvaltningsberättelsen redovisas upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med RKR 7.1 som en del av uppföljningen av fullmäktiges föreskrifter om förvaltningen av pensionsmedeL

Upplysningar har även lämnats i årsredovisningen om särskild avtalspension och visstidspensioner i enlighet med RKR 2.1. Antalet personer med särskilda pensionsavtal framgår av not 19.

Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten Detta område avser information och analys rörande prestationer, kvalitet och mål. Information om kvalitet och måluppfyllelse redovisas främst med utgångspunkt från verksamhetsmålen. Nyckeltal från olika verksamhetsområden framgår till viss del av nämndernas verksamhetsberättelser. Sammantaget görs bedömningen att redovisningen av utfallet för god ekonomisk hushållning i ett verksamhetsperspektiv kan förbättras.

3 .l. l . 2 . Investeringsredovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar, men att det finns utrymme för förbättringar. Investeringarna uppgår till196,8 mnkr jämfört med budgeten som uppgår till327,8 mnkr. Avvikelser mot budgeten för investeringar kommenteras inte i årsredovisningen.

Vi rekommenderar att förvaltningsberättelsen kompletteras med en analys av årets investeringar i förhållande budget. Det bör även finnas en uppföljning av större projekt avseende total budget, total kostnad och prognos.

6 av 12 P wC

3.1.1.3. Driftredovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Vi rekommenderar att jämförelse även görs med föregående år.

Avvikelserna mot budget kommenteras i nämndernas verksamhetsberättelser. Vi saknar en förklaring av kommunstyrelsens budgetavvikelse på -5,6 mnkr.

Vi bedömer kommunstyrelsens och nämndernas arbete med att anpassa verksamheten till gällande budgetram bör fortsätta.

Nämndernas budgetavvikelse samt förändringen från avvikelsen i prognosen per sista augusti redovisas i tabellen nedan:

Driftredovisning per Budget Prognos

Budgetavvikelse

Prognosavvikelse

Revision

Öv erförmy n darnämnd ,_-_,.~ ~ =--= - --::·--:-,....... ==--- - ~.

Samhällsbyggnadsnämnd

Kultur- och fritidsnämnd

Barn- och utbildningsnä m :

Socialnämnd

Miljö- och byggnadsnämnc

Finansförvaltning

Summa

-0,8

-1 , 6

-86,6

-302,2

-6,9

757,8

-22,8

-44,3 -54,8 -5,6

-0,8 -1,6 o,o

-1,5 -0,8 -0,1

-86,8 -90,5 0,2

-41,6 -0 , 8

-285,6 -290,6 -4,7

-280,6 -297,8 -21,6

0,2

759,3 -1,5

11,1 -20,3

I augusti prognostiserades ett överskridande i förhållande till budget på 20,3 mnkr. Utfallet för året blev 2,5 mnkr lägre.

3 .1.2. Balanskrav Bedömning och iakttagelser Vi instämmer i kommunens bedömning att balanskravet inte har uppfyllts. Efter avräkning av realisationsvinster och utnyttjande av resultatutjämningsfonden återstår 19,5 mnkr att återställa.

Avstämning av årets resultat enligt balanskravets bestämmelser har skett enligt 4 kapitlet i kommunal redovisningslag.

Vi instämmer i kommunens beskrivning att underskottet ska inarbetas inom tre år enligt en åtgärdsplan som kommunfullmäktige antager. Vi anser det vara av stor vikt att åtgärdsplanen beslutas så snart som möjligt.

7 av 12 P wC

4,9

o,8

-0,8

-0,7

0 ,3

-4,4

o,o

-6,5

-2,5

God ekonomisk hushållning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som mycket svag.

Vi bedömer utifrån årsredovisningens återrapportering verksamhetsmålens uppfyllelse som svag. Vi anser att utvärderingen bör omfatta samtliga mål som kommunfullmäktige beslutat om i budget 2014.

En synpunkt som nämnderna kan fundera på vid en revidering av sina mål och nyckeltal är att minska antalet. Färre mål skulle sannolikt få en bättre styreffekt.

Kommunfullmäktige har fattat beslut om visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun år 2012-2022 (§ 230j2012). Utifrån de övergripande målen har kommunfullmäktige i "Budget 2014 samt nämndsplaner 2014-2015" antagit ett kommunövergripande styrkort som är indelat i följande perspektiv och övergripande mål:

• Ekonomi - en ekonomi i balans

• Invånare och brukare - tjänster av hög kvalitet

• Verksamhet och medarbetare- en attraktiv arbetsgivare

• Utveckling - en hållbar utveckling och hög livskvalitet

Finansiella mål I årsredovisningen görs en avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i budget 2014:

Finansiellt mål, fast ställt av fullmäktige i budget Utfall 201.4

201.4

Resultat ska uppgå till2% av Resluta tet uppgår till-3,0 % skatteintäkter och av skatteintäkter och statsbidr ag. statsbidag.

Måluppfyllelse, KS bedömning

Målet uppnås inte.

Vi instämmer i kommunstyrelsens bedömning att det finansiella målet inte uppnås. För att målet skulle uppnåtts hade resultatet behövt varit 37,8 mnkr högre.

3.1.3.2. Mål för verksamheten Utifrån det kommunövergripande styrkortet har kommunstyrelsen och nämnderna tagit fram nämndsmål med målnivåer för år 2014-2015. Till målen finns nyckeltal/indikatorer och aktiviteter kopplade.

I nämndernas verksamhetsberättelser följs vissa av nämndsmålen, nyckeltalen och aktiviteterna upp. Måluppfyllelsen visas enligt följande:

Grönt- målet är uppfyllt

Gult- målet är till viss del uppfyllt

Rött - målet är inte uppfyllt

P wC 8 av 12

Vitt - uppgift saknas eller kan inte bedömas n ~- ' .... l. - . ~·

Nämndjförval~g ·- ~-~-'f~TilfviSs·~ :-·ID.te-upp..: · · ~

- . ·' -~·.

Uppfyll(~~ :_; : . ' del fyllt Ej mätt Näringslivsenheten l l

Samhällsbyggnadsförvaltningen 3 l

Valnämnden 2

Overförmyndarnämnden l 2

Miljö- och byggnadsnämnden l

Barn- och utbildningsnämnden 2 3 Kultur- och fritidsnämnden 4 l

Socialnämnden l 2 3

Summa 10 13 5

Alla mål som omfattas av uppföljningen återfinns inte i budgetdokumentet.

Totalt redovisas 32 mål. Av dessa är 31% redovisade med resultatet målet är uppfyllt. För 41 % av målen anges att de är uppfyllda till viss del medan 16 % inte är uppfyllda. För 12 % redovisas inget utfall.

Rättvisande räkenskaper 3.2.1. Resultaträkning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed.

Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat.

N edan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år och prognos.

Resultaträlming Utfall Utfall Budget Prognos

2014 2013 2014 2014

Verksamhetens intäkter 148,6 159,1 119,8 131,3

Verksamh et ens kostnader -920 ,9 -884 ,1 -840,4 -8 7 9 , l

Avskrivningar -25 , 6 -24, 7 -32,2 -33,3

Ve1·ks amhetens netto kostnader -797,9 -749,7 -752,8 -78:1,:1

skatteintäkter 595 , 0 582,1 596 ,1 598,4

Gen erella statsbidrag och utjämning 17 3 ,9 173,3 176,7 173,7

Summa skatteroch statsbidrag 7 68,9 755,4 772,8 772,1

Finansiella intäkter 17 , l 16,3 5,4 12 , 0

Finansiella kostnader -10,9 -10,6 -14,3 -23,3

A1•ets resultat -22,8 :1:1,4 :l :l ,:I -20,3

l

3

4

En analys av händelser, förändrade redovisningsprinciper och "opåverkbara" poster som haft väsentlig påverkan på skillnaden mellan åren redovisas nedan.

• Verksamhetens nettokostnader har ökat med 48,2 mnkr eller 6,4% jämfört med föregående år. Av ökningen beror 14,5 mnkr på att kommunen fick en

9 av 12 P wC

återbetalning av AF A-premier för åren 2005 och 2006 under år 2013. Personalkostnaderna har ökat med 31,5 mnkr till följd av löneökningar och fler antal årsarbetare.

• Pensionskostnaderna har ökat med 9,7 mnkr vilket bland annat beror på att pensioner för förtroendevalda har räknats in i avsättningen för första gången, ökade kostnader för förmånbestämd ålderspension samt osäkerhet i beräkningen per 2013-12-31.

• skatteintäkter och generella statsbidrag har ökat med 13,5 mnkr eller 1,8% jämfört med föregående år.

• Finansnettot är 0,5 mnkr bättre än föregående år. Högre avkastning från KLP (Kalmar Läns Kapitalförvaltningsbolag) och lägre räntor för externa lån vägs till viss del upp av att låneskulden ökat med 328,8 mnkr under år 2014.

3.2 .2 . Balansräkning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital.

Vi bedömer att balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning.

Vår bedömning är att tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL.

Följande poster kommenteras:

P wC

• Avskrivning ska påbörjas när en anläggningstillgång är redo att tas i bruk. I nuläget påbörjas avskrivningar med ett års eftersläp. Upplysningar om avvikelsen ges i avsnittet Redovisningsprinciper.

• Exploateringsmark redovisas inte som omsättningstillgång utan ligger inkluderade i anläggningstillgångarna. Vi anser att en genomgång av exploateringsmarken och fastigheterna bör göras och därmed bli föremål för en eventuell omklassifice:ring. Det är viktigt för att rätt kostnader ska matchas mot framtida försäljningar. Under året har ingen försäljning av tomtmark genomförts inom ramen för exploaterigen.

• Från och med 2014 finns ett specifikt krav på komponentavskrivning av kommunens materiella anläggningstillgångar (RKR 11-4). Under året har kommunen infört komponentavskrivning på byggnader från och med 1januari 2014. Bokförda värden per 31 december 2013 har delats upp på komponenter för fastigheter där det bokförda värdet uppgick till minst 1,0 mnkr och det var minst 10 år kvar av nyttjandeperioden. Resultateffekten av övergång till komponentavskrivningar uppgår till 0,3 mnkr i minskade avskrivnmgar.

1 O av 12

• Kommunen leasar fordon som används i verksamheterna. Vi bedömer att en genomgång bör göras av avtalen för att avgöra om de ska klassificeras som finansiellleasing i enlighet med RKR 13.2.

• Vi bedömer att kommunen behöver göra en genomgång av sina hyresavtal för att avgöra om de ska klassificeras som finansiella leasing eller ej uppsägningsbar operationellleasing i enlighet med RKR 13.2.

3 .2.3. Kassaflödesanalys Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar. Vi bedömer att noter finns i tillräcklig omfattning och att överensstämmelse finns med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen.

Årets kassaflöde uppgår till-46,6 mnkr (2013: 49,2 mnkr). Kommunens likvida medel uppgår vid årets slut till 84,9 mnkr (2013: 131,5 mnkr). Nyupplåningen uppgår till328,7 mnkr av vilka 188,9 mnkr lånats ut till SEB som borgen för ett leasingkontrakt som ingåtts mellan Vimmerby Energi & Miljö AB och SEB. Leasingkontraktet avser utrustning till kraftvärmeverket.

3 .2.4. Sammanställd 1·edovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Vidare bedömer vi att konsolideringen av underliggande enheter beskrivits på ett korrekt sätt och att eventuella olikheter i redovisningsprinciper mellan enheter beskrivits och att effekten framgår.

Vi bedömer att KRLs krav uppfyllts såväl avseende 8.1 som 8.2 samt att rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning följts. Särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet lämnas om koncernföretagen. Upplysningarna ger en samlad bild av kommunens ekonomiska engagemang i koncernföretagen.

3.2.5. Tilläggsupplysningar Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar uppfyller KRL:s krav och i övrigt lämnas i enlighet med god redovisningssed, innebärande att:

P wC

• Tillämpade redovisningsprinciper beskriver varje särskild redovisningsprincip och eventuella förändringar av dessa som årsredovisningens intressenter måste känna till fö'r att rätt förstå årsredovisningens innehåll.

• Viktiga uppgifter och poster i förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt kassaflödesrapport specificeras och preciseras i notupplysningar som krävs i KRL respektive RKR:s rekommendationer samt god redovisningssed i övrigt.

11 av 12

Följande rekommendationer har kommunen inte följt fullt ut:

RKR 11.4 Redovisning av materiella an-läggningstillgångar

RKR 13.1 Redovisning av hyres-jleasingavtal

2015-04-10

Caroline Liljebjörn Projektledare/Uppdragsledare

P wC

Följer i Avskrivning aktiveras med ett års efter-huvudsak släpning. Principerna för fastställande

av nyttjandeperiod bör beskrivas.

Följer del- Kommunen har leasingavtal och hyres-vis avtal som inte är klassificerade utifrån

reglerna om finansiell eller operationell leasing.

12 av 12

Dnr 2015/125/214Id. 47274

Miljö- och byggnadsförvaltningen 2014-12-29

Samrådsredogörelse För detaljplan Strutsen 6, 7 och 8 samt del av Vimmerby 3:3, Drottninggatan, Vimmerby kommun, Kalmar län

DNR 2015/125/214Id. 47274

Handlingar Detaljplanen omfattar:

• Plankarta med bestämmelser 2014-11-10 • Plan- och genomförandebeskrivning 2014-11-10 • Fastighetsförteckning 2014- 11-10 • Behovsbedömning 2014-11-10

Hur samrådet bedrivits Detaljplanen hanteras med enkelt planförfarande och har varit föremål för samråd under tiden 2014-11-17 tom 2014-12-08 då det funnits tillfälle att lämna synpunkter på förslaget. Kända sakägare, myndigheter, nämnder och övriga berörda har underrättats särskilt via brev. Samrådshandlingarna har även funnits tillgängliga i Vimmerbys kommuns reception och på kommunens hemsida.

Inkomna yttranden Under samrådstiden inkom följande synpunkter/yttranden: STATLIGA ORGAN

1. Lantmäteriet 2014-12-04 2. Länsstyrelsen 2014-12-10

KOMMUNALA ORGAN

3. VEMAB 2014-12-02 4. Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-15

SAKÄGARE

5. Skanova 2014-11-20 6. E.ON 2014-11-28 7. Fastighetsägare Strutsen 12 2014-12-07

ÖVRIGA

8. Fastighetsägare Strutsen 11 2014-12-07

Sammanfattning och kommentarer Nedan redovisas sammanfattningar av inkomna yttranden tillsammans med miljö- och byggnadskontorets kommentarer. Alla synpunkter/yttranden finns i sin helhet tillgängliga på miljö- och byggnads-kontoret, Vimmerbys kommun.

1. Lantmäteriet i Kalmar län PLANBESKRIVNING Planområdet berörs av fler planer än vad som redovisas i planhandlingarna. Det finns enligt fastighetsregistret även en gällande tomtindelöning över kvarteret Strutsen. Om den fortfarande är gällande kommer fastighetsbildningsåtgärder endast kunna ske i enighet med densamma. Under fastighetsrättsliga frågor bör det kompletteras med att konsekvensen av planläggningen blir att kommunen får lösenrätt på det område som läggs ut som allmän platsmark. Det finns en skyldighet för kommunen att lösa in marken om fastighetsägaren begär det och gällande ersättning vid inlösen finns särskilda regler som kan tillämpas om parterna inte kommer överens om ersättning. Dessa kan med fördel redovisas så berörda är införstådda med regelverket. Detaljplan för fastigheterna Strutsen 7, 8 och 9, samt del av Vimmerby 3:3 i Vimmerby stad – 2010, har en genomförande tid som fortfarande gäller. Den sträcker sig fram till 2020-11-22 och detta kan medföra eventuella ersättningsmöjligheter enligt PBL 14 kap 9§ för de som lider planskada. Detta ska redovisas. BEHÖVSBEDÖMNING Vid en parkering som planeras i norra delen av planområdet råder det enligt gällande detaljplan utfartsförbud. Planförslaget innebär att det möjliggörs för en inoch utfart till Prästgårdsgatan. Då parkering kommer att utgöra allmänplats kan detta innebära en ökad trafikmängd som idag inte finns inom området. FASTIGHETSFÖRTECKNING Saknas i samrådshandlingarna.

Kommentarer Planbeskrivningen kompletteras med berörda detaljplaner. Fastighetsbildningsåtgärder kommer att ske i enighet med fastighetsägare. Handlingarna kompletteras med en beskrivning av konsekvenserna vid planläggning på kvartersmark. Gällande detaljplan för fastigheterna Strutsen 7, 8 och 9, samt del av Vimmerby 3:3 i Vimmerby stad – 2010, har en genomförande tid som fortfarande gäller. Detta redovisas nu i plan- och genomförandebeskrivningen. Behovsbedömningen har kompletterats gällande synpunkter på parkeringen. Fastighetsförteckningen finns framtagen och ingår i samrådshandlingarna. Dock var den ej med vid utskick av samrådshandlingarna. 2. Länsstyrelsen BEHOVSBEDÖMNING Länsstyrelsen vill påtala att det saknas redogörelse av den befintliga trädraden som ingår i planhandlingarna. Enligt Länsstyrelsens bedömning omfattas trädraden av biotopskydd. Dispens från biotopskydd krävs o0m träden ska tas ner. Länsstyrelsen får medge dispens om det finns särskilda skäl. En upprättad detaljplan är inte ett särskilt skäl.

Länsstyrelsen förordar att normalt planförfarande ska tillämpas i detta fall då de inte anser att planen är av begränsad betydelse och saknar intresse för allmänheten. I detaljplanen har inte det allmänna intresset avseende biotopskyddet redovisats.

Kommentarer En redovisning av den befintliga trädraden är kompletterad till planhandlingarna och det har noterats att allén är biotopskyddad och kräver dispens vid nedtagning. Detaljplanen övergår till normalt planförfarande. 3. VEMAB När befintlig trottoar med trädplantering breddas krävs en ny stödmur. VEMAB har befintliga VA-ledningar i området som måste kunna nås för framtida underhållsinsatser. Den nya stödmuren måste därför utformas på ett sådant sätt att det är möjligt. Väljer man att montera en stödmur genom sammanfogning av tex L-stöd måste överkanten på L-stödets fotdel ligga under VEMAB:s befintliga VA-ledningar på platsen. Detta måste beaktas av kommunen som ansvarar för flytt av mur och staket i planområdet. VEMAB anser att planförslagets nya parkering är olämplig då det i området finns ett befintligt underjordiskt dagvattenmagasin vars totala yta endast får belastas med max 5 ton. VEMAB anser istället att ytan bör reserveras för framtida dagvattenhantering. VEMAB anser att planärendet endast kan tillstyrkas under förutsättning att lämnade synpunkter beaktas och nödvändiga revideringar görs innan miljö- och byggnadsnämnden fattar beslut om antagande av detaljplanen.

Kommentarer Plan- och genomförandebeskrivningen har kompletterats enligt yttrandet ovan. Ritningen över parkeringen tar hänsyn till dagvattenmagasinet och ytan ovan magasinet kommer inte att användas som parkering. Parkeringen kommer att användas som parkering fram till dess att området behöver användas för dagvattenhantering. Se ritning över parkering nedan.

4. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden har beslutat att ställa sig positiv till förslaget, men vill att en handikappsparkering upprättas utanför Kulturskolans byggnad. Kulturskolan måste även ha en parkering i nära anslutning till skolan, samt att möjlighet ges för att köra in med bil för i- och urlastning. Kommentar Noterat 5. Skanova TeliaSonera Skanova Access AB har tagit del av förslaget och Skanova har markförlagda teleanläggningar inom detaljplaneområdet. Skanova önskar att så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar i nuvarande läge för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flyttning. De önskar att denna ståndpunkt skall noteras i planhandlingarna. Tvingas Skanova vidta undanflyttningsåtgärder eller skydda telekablar för att möjliggöra exploatering förutsätter Skanova att den part som initierar åtgärden även bekostar den. 6. E.ON E.ON Elnät Sverige konstaterar att detaljplanen inte berör deras koncessionsområde för elnät och tar därmed inte ställning till planförslaget. 7-8. Fastighetsägare – Strutsen 11 och Strutsen 12 Yttranden från grannar har inkommit under samrådstiden. De oroar sig bland annat för buskörning på den planerade parkeringsplatsen. De önskar att utförandet av parkeringsplatsen utformas så att buskörning inte blir möjlig. De har även synpunkter på att parkeringens inoch utfart sker nära ett övergångsställe i korsningen mellan Drottninggatan och Prästgårdsgatan. De har även synpunkter kring den köbildning som sker i samband med att barn blir avsläppta till skolan. Kommentar Deras önskemål angående utformningen av parkeringen har noterats i plan- och genomförandebeskrivningen och frågan kommer att tas upp igen när utförandet av parkeringen blir aktuellt. I gällande detaljplan för området finns utfartsförbud där inoch utfarten till parkeringen är placerad, men då trafikflödet kommer att vara litet och att när marken användes som kvartersmark fanns inoch utfart där, så ser vi inga problem med dess placering. Gällande köbildningen så är det inget som detaljplanen styr över.

Sammanfattning och ställningstagande Samråd har genomförts enligt Plan- och bygglagen 5 kap 11§. Sju yttranden har inkommit under samrådstiden. Plan- och genomförandebeskrivningen har efter samrådet bland annat kompletterats och förtydligats vad det gäller biotopskyddet av trädraden i området, dagvattenhanteringen och kosekvenserna av planläggning på kvartersmark. Planprocessen övergår till normalt planförfarande. Miljö- och byggnadsförvaltningen Sarah Hassib Planarkitekt

((

((

((

((

((

(

Øl

Øl(

((

((

((

((

Øl

Øl(

((

((

((

(

Øl

Øl

GC-V

ÄG

P

G

G

G

G

G

G

G

G

GG

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G G

GG

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

G

q

qq

qq

qq

qq

E

F

FF

F

F

FFF

F

F

F

F

F

F

F

F

F

F

F

F

F

F

F

F

F

F

F

F

F

FF

F

F

F

F

F

F

F

F

F

F

E

F

F

F

F

F

F

F

E

F

F

F

F

FF

F

F

F

F

F

F

F

F

F

F

F

F

F

F

F

F

F

F

F

F

F

F

F

F

F

E

FF

E

F

F

F

F

F

FF

F

F

F

F

F

F

F

E

F

F

F

F

F

F

F

F

FF

E

F

F

F

F

F

F

F

F

F

FF

F

F

F

F

3

89

7

6

12

SVANEN

STRUTSEN

111600

1117006394400

6394500

6394600

Grundkartan är ajourhålletutdrag ur Hultsfred kommuns primärkarta.Koordinatsystem i plan: Sweref 99 16 30Höjdsystem: RH 00Fastighetsredovisningen aktuell: 2014-06-25Godkänd från sekretessynpunkt för spridning: 2014-06-25

Hultsfred/Vimmerby Miljö-och ByggnadskontorMät-och kartavdelning 2014-09-26

0 10050 Meter

Detaljplan för del av

Hultsfreds kommun, Kalmar län

Miljö- och byggnadsförvaltningen Hultsfred - Vimmerby

Antagen av miljö- och byggnadsnämdenLaga kraft

fastighet Strutsen 6, 7 och 8 samtdel av Vimmerby 3:3

2014-12-29Upprättad datum:

Sarah HassibPlanförfattare:

AntagandehandlingMOB 2014-351Ärendenummer

Grundkarteinformation

Vattendrag

Skala 1:1 000

Uthus/garageByggnad, husliv

SkärmtakTransformator

Byggnad, takkontur

Kyrka

Stenmur

Teleledning_

StaketUU

StödmurP P P

Offentlig byggnad

Häck, mittlinje*

GångbanaBelysningsstolpe[!

Fastighetsgräns

Dagvattenmagasin tål 5 ton

PLANBESTÄMMELSERFöljande gäller inom områden med nedanstående beteckningar.Endast angiven användning och utformning är tillåten.Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet.

GRÄNSBETECKNINGARPlanområdesgränsAnvändningsgränsEgenskapsgräns

ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTENAllmänna platserGC-VÄG Gång- och cykelväg

ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSERGenomförandetiden är 10 år från det planen vinner laga kraftBefintlig trädallé i planområdet är biotopskyddad. Dispens från biotopskyddetkrävs om träden ska tas ner.MARKENS ANORDNANDEUtfart, Stängsel

( (

Ø l

Øl Körbar utfart får inte annordnasMark och vegetation

P PARKERINGPlanområdet ska användas som parkering fram till dess att befintligdagvattenhantering behöver kompletteras/förändras.

Dnr 2015/125/214Id. 47274

Miljö- och byggnadsförvaltningen Antagande 2015-02-02

Plan- och genomförandebeskrivning

För detaljplan Strutsen 6, 7 och 8 samt del av Vimmerby 3:3, Drottninggatan, Vimmerby kommun, Kalmar län

1

Dnr 2015/125/214Id. 47274

Planbeskrivning Inledning En planbeskrivning skall underlätta förståelsen för planförslagets innebörd och redovisa de syften och förutsättningar planen har. Planbeskrivningen skall också redovisa eventuella avsteg som gjorts från kommunens översiktsplan eller upprättat planprogram. I beskrivningen skall skälen till planens utformning och de bestämmelser som valts motiveras.

Planbeskrivningen har ingen egen rättsverkan.


• Plankarta med bestämmelser 2014-12-29 • Plan- och genomförandebeskrivning 2015-02-02 • Fastighetsförteckning 2014- 11-10 • Behovsbedömning 2015-02-12 • Samrådsredogörelse 2014-12-29 • Granskningsutlåtande 2015-02-05

Planens syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är att planlägga för ny gång- och cykelväg där kvartersmark tas i anspråk, samt planlägga för parkering inom planområdet.

Planprocessen Planarbetet sker med normalt planförfarande. Då kvartersmark tas i anspråk och det planläggs för allmän platsmark bedöms detaljplaneprocessen medföra en positiv förändring. I planområdet finns biotopskyddade träd vilket kan vara av allmänt intresse.

Plankostnader och de eventuella utredningar som uppkommer under planarbetet bekostas av exploatören. Plankostnadsavtal har upprättas med kommunstyrelseförvaltningen i Vimmerby kommun.

Förenlighet med 3, 4 och 5 kap MB De åtgärder som medges i detaljplanen bedöms inte:

- Stå i konflikt med de grundläggande bestämmelserna för hushållning med mark- och vattenområden, MB kap 3.

- Stå i konflikt med de särskilda bestämmelserna för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet, MB kap 4.

- Medverka till att miljökvalitetsnormerna överskrids, MB kap 5.

2

PLANDATA

Läge Planområdet är beläget i centrala delen av Vimmerby stad, i anslutning till Stångådalens gymnasieskola och Vimmerbys vårdcentral, längs med Drottninggatan. Se blå markering på kartan ovan.

Areal Planområdet omfattar ca 1500 m2.

Markägoförhållanden Fastighet Strutsen 7 och 8 är privatägda och den del av kvartersmark som kommer att planläggas som gång- och cykelväg kommer att köpas upp av kommunen. Fastighet Strutsen 6, samt del av Vimmerby 3:3 ägs redan av kommunen.

TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN

Översiktsplan Gällande översiktsplan, antagen 2007, anger ingen särskild användning för aktuellt område.

3

Detaljplan Gällande detaljplaner:

- Stadsplan för Kv. Järpen - 1970 - Stadsplan för kvarteret Strutsen och kvarteret Lommen samt

kyrkogårdsområde i tätorten Vimmerby - 1977 - Stadsplan för del av Kv. Aspen, Svanen och Kv. Falken – 1984 - Detaljplan för fastighet Gladan 1, Strutsen 8 samt del av Vimmerby 3:3 -

1999 - Detaljplan för fastigheterna Strutsen 7, 8 och 9, samt del av Vimmerby 3:3

i Vimmerby stad – 2010. Se nedan.

Övriga kommunala beslut Miljö- och byggnadsnämnden uppdrog 2014-10-09 till Miljö- och byggnadsförvaltningen att upprätta ny detaljplan för området.

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

Miljökonsekvenser Enligt plan- och bygglagen (2010:900) 5 kap och miljöbalken 6 kap skall en behovsbedömning utgöra underlag för beslut om detaljplanen kan tänkas medföra betydande miljöpåverkan. Om så är fallet skall en miljöbedömning göras genom att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) i enlighet med PBL och MB upprättas. En behovsbedömning för aktuellt planförslag finns framtagen 2014-11-10.

Den aktuella detaljplanen bedöms vara förenlig med en ”från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurser” enligt miljöbalken.

4

Planen medför ingen ökad risk för hälsan eller miljön. Planens innehåll bedöms därför inte innebära någon betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med naturresurserna. Planförslaget bedöms sammantaget inte medföra en sådan betydande miljöpåverkan som enligt PBL (2010:900) 5 kap eller MB 6 kap innebär att en särskild miljöbedömning måste göras.

Behovsbedömning En behovsbedömning har upprättats och ingår i samrådshandlingarna. Där framgår att genomförandet av detaljplanen inte antas medföra någon betydande miljöpåverkan. Miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning behöver därför inte upprättas, med följande motivering, att föreliggande förslag till detaljplan ej medför sådan påverkan på miljön att en miljöbedömning behöver göras:

Genomförandet av detaljplanen kommer inte att anmärkningsvärt omfatta, beröra eller påverka kända riksintressen eller kända natur- och kulturvärlden, inte heller kommer genomförandet av detaljplanen medföra att mark- och vattenanvändningen strider mot intentionerna i vare sig gällande eller ny översiktsplan under processande.

Ett genomförande av detaljplanen medför en så liten påverkan av befintliga luft- och klimatvärden liksom en så ringa omgivningspåverkan vad avser ökat trafikbuller och andra boendeanknutna störningsmoment att aktuella skillnader mellan nuvarande värden och framtida värden ej är mätbara.

Detaljplanens genomförande strider ej mot de föreslagna lokala miljömålen och inte heller mot de långsiktiga miljömål som beslutats nationellt och regionalt.

Det är miljö- och byggnadsförvaltningens bedömning, utifrån idag kända fakta, att ett genomförande av detaljplanen inte på något sätt åsidosätter gällande rekommendationer eller uppsatta mål för närboende eller besökares hälsa och säkerhet på såväl kort som lång sikt.

Riksintressen Aktuellt planområde omfattas av riksintresse för Kulturmiljö i Kalmar län, Vimmerby stad K 84. Motivering till riksintresset är att Vimmerby stad är en småstad som i planstruktur och småskalig träbebyggelse speglar den förindustriella handelsstadens utveckling sedan medeltiden. Planförslaget gäller en befintlig trottoar som planläggs för bredare gång- och cykelmöjligheter och anses inte medföra några negativa förändringar för riksintresset.

Geoteknik Geoteknisk undersökning saknas inom aktuellt område. Med erfarenhet från tidigare genomförd byggnation inom planområdet bedöms markförhållanden som goda för en normal grundläggning.

5

Förorenad mark Marken inom planområdet bedöms inte innehålla föroreningar.

Fornlämningar Inom planområdet finns inga kända fornlämningar. Eventuella fynd i samband med exploatering skall anmälas till länsstyrelsen enligt kulturminneslagen.

Biotopskydd

I planområdet finns en befintlig trädrad/allé som är biotopskyddad. Dispens från biotopskyddet krävs om träden ska tas ner.

Mark & vegetation Planområdets utgörs idag till största delen av kvartersmark och lokalgata. Befintlig trädridå kommer att ersättas med en ny.

Befintliga träd

6

Bebyggelse Planförslaget medger ingen bebyggelse.

Parkering Parkering planeras i planområdets norra del och planområdet trafikmatas från Prästgårdsgatan. Den nya parkeringsplatsen bör utformas så att buskörning inte är möjlig. Parkringens placering är markerad på bilden nedan, där befintligt inoch utfart även återfinns.

Gång- & cykelvägar I anslutning till planområdet finns befintliga gång- och cykelvägar som ska ansluta till den nya gång- och cykelvägen.

Allmänna kommunikationer Regionaltrafik/länstrafik utgår från resecentrum ca 1 km från planområdet och inom staden finns anropsstyrd kollektivtrafik.

Tillgänglighet Ur tillgänglighetssynpunkt kommer framkomligheten att förbättras i och med en breddning av gång- och cykelstråket i den nya detaljplanen. Utformningen av inoch utfarter i planområdet kommer ske i samråd med räddningstjänst.

Parkeringen planeras på markerad plats

In- och utfart

7

Dagvattenhantering I området finns idag ett befintligt dagvattenmagasin som inte får belastas med mer än 5 ton. Ritningen över parkeringen tar detta magasin i anspråk. Se ritning nedan. Området kommer att användas som parkering fram till dess att befintlig dagvattenhanteringen kräver komplettering.

Det är viktigt att när detaljplanen genomförs att utformningen av parkeringsområdet med tillhörande inoch utfart, anslutande gång- och cykelvägar samt grönytor anordnas på ett sådant sätt att det inte ges möjlighet att köra upp och parkera bilar på ytan där befintligt dagvattenmagasin är placerat. Fysiska hinder måste anordnas på lämpligt sätt som omöjliggör att magasinsytan belastas på ett otillåtet sätt. Likaså är det viktigt att beakta att magasinsytan av belastningsskäl inte heller får användas som upplagsplats för tung snö vintertid när man snöröjer parkeringsytan och anslutande körytor samt gång- och cykelvägar i området.

Jämställdhet/barnperspektivet Planförslaget medverkar inte till några negativa konsekvenser ur ett jämställdhets- eller barnperspektiv. De positiva konsekvenserna med planen är ett säkrare passagestråk där tryggheten och framkomligheten förbättras.

Störningar Planförslagets användningssätt bedöms inte vara störande för omgivningen. Naturvårdsverkets riktlinjer för buller får inte överskridas.

För att undvika problem med skräp kan kärl med fördel sättas upp utefter den nya gång och cykelvägen.

Ritningen över den planerade parkeringen

8

Teknisk försörjning Kommunalt vatten och avlopp finns draget inom området. Då stor del av planområdet kommer utgöras av hårdgjord yta blir det svårt med lokalt omhändertagande av dagvatten, dagvattnet kommer behöva kopplas på det kommunala ledningsnätet. När behov finns kommer parkeringen i planområdet att ta hand om dagvattnet, men fram till dess används området som parkering.

Underjordiska ledningar När befintlig trottoar med trädplantering breddas krävs en ny stödmur. VEMAB har befintliga VA-ledningar i området som måste kunna nås för framtida underhållsinsatser. Den nya stödmuren måste därför utformas på ett sådant sätt att det är möjligt. Väljer man att montera en stödmur genom sammanfogning av t.ex. L-stöd måste överkanten på L-stödets fotdel ligga under VEMAB:s befintliga VA-ledningar på platsen. Detta måste beaktas av kommunen som ansvarar för flytt av mur och staket i planområdet.

Konsekvenser Konsekvensen av planläggningen blir att kommunen får lösenrätt på det område som läggs ut som allmän platsmark. Det finns en skyldighet för kommunen att lösa in marken om fastighetsägaren begär det och för gällande ersättning vid inlösen finns särskilda regler som kan tillämpas om parterna inte kommer överens om ersättning.

Detaljplan för fastigheterna Strutsen 7, 8 och 9, samt del av Vimmerby 3:3 i Vimmerby stad – 2010, har en genomförande tid som fortfarande gäller. Den sträcker sig fram till 2020-11-22 och detta kan medföra eventuella ersättningsmöjligheter enligt PBL 14 kap 9§ för de som lider planskada. Dock bedöms inte några ersättningsanspråk uppkomma till följd av den nya detaljplanen.

Kommunen bör även försäkra intilliggande fastighetsägare om att kommunen återställer marken.

ADMINISTRATIVA FRÅGOR

Genomförandetiden har satts till 10 år från den dag då planen vinner laga kraft.

Plankostnader och de eventuella utredningar som uppkommer under planarbetet bekostas av exploatören, ett plankostnadsavtal har upprättats.

9

Genomförandebeskrivning Inledning En genomförandebeskrivning skall redovisa de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att detaljplanen skall kunna genomföras. Beskrivningen skall även redovisa vem som vidtar åtgärderna och när de skall vidtas. Genomförandebeskrivningen har ingen egen rättsverkan. ORGANISATORISKA FRÅGOR

Tidplan Antagande av detaljplanen beräknas ske av miljö- och byggnadsnämnden under januari 2015.

Genomförandetid Planens genomförandetid är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. Vald genomförandetid ger skälig tid för utbyggnad/ombyggnad av planområdet. Inom genomförandetiden har fastighetsägare garanterad rätt att efter ansökan om bygglov få bygga i enlighet med detaljplanen.

FASTIGHETSRÄTTLIGA FRÅGOR

Fastighetsbildning Del av fastighet Strutsen 7 och del av fastighet Strutsen 8 kommer efter att planen antagits, köpas av kommunen och bli del av Vimmerby 3:3, då del av kvartersmarken tas i anspråk i den nya detaljplanen, ca 150 m2, se röd markering nedan.

10

Fastighetsägare Planområdet ägs idag till stora delar av kommunen. Fastigheterna Strutsen 7 och 8 ägs av privatperson. De privata markägarna kommer inte beröras annat än att kommunen köper del av deras fastigheter.

Allmän platsmark Planen innefattatar parkering inom planområdet.

Kvartersmark Del av fastighet Strutsen 6, Strutsen 7, samt del av fastighet Strutsen 8 kommer att tas i anspråk i den nya detaljplanen då kvartersmark kommer planläggas som gång- och cykelväg.

Fastighetsbildning Kommunen initierar fastighetsbildningen.

Tekniska frågor VEMAB anvisar anslutningspunkt för vatten & avlopp samt ev. fjärrvärme.

Ansvarsfördelning, huvudmannaskap Vimmerby kommun är huvudman till angränsande gator och VEMAB för allmänna vatten- och avloppsledningar. Vimmerby kommun ansvarar även för flytt av mur och staket i planområdet.

Avtal Planavtal finns mellan kommunstyrelseförvaltningen i Vimmerby kommun och miljö- och byggnadsförvaltningen.

Ny sektion över ny gång- och cykelväg

Gata Träd 2m G/C 3,5m

Mur 25 cm

5,85 m

Befintlig gång- och cykelväg

11

Köpavtal för mark upprättas mellan fastighetsägare till fastighet Strutsen 7 och Vimmerby kommun. Ett annat köpavtal upprättas mellan fastighetsägare till fastighet Strutsen 8 och Vimmerby kommun. Köpavtalen för mark upprättas när detaljplanen vunnit laga kraft.

EKONOMISKA FRÅGOR

Planekonomi Sökande, kommunstyrelseförvaltningen i Vimmerby kommun, betalar kostnaden för upprättande av detaljplanen.

Kommunstyrelseförvaltningen i Vimmerby kommun står för de förrättningskostnader som planens genomförande kräver. Vimmerby kommun köper del av fastighet Strutsen 7 och 8 där kostnaden regleras i köpeavtal. Kommunen initierar förrättningen.

Exploateringsavtal Det krävs inget exploateringsavtal för denna detaljplan.

Medverkande Plan- och genomförandebeskrivningen har upprättats av planarkitekt Sarah Hassib, i samråd med planarkitekt Regina Laine och trafikingenjör Gunnar Mårtensson Vimmerby kommun.

12

Miljö- och byggnadsförvaltningen 2015-02-05

Granskningsutlåtande För detaljplan Strutsen 6, 7 och 8 samt del av Vimmerby 3:3, Drottninggatan, Vimmerby kommun, Kalmar län

Dnr 2015/125/214Id. 47274


• Plankarta med bestämmelser 2014-12-29 • Plan- och genomförandebeskrivning 2015-01-07 • Behovsbedömning 2014-12-09 • Samrådsredogörelse 2014-12-29

Hur samrådet bedrivits Detaljplanen hanteras med normalt planförfarande och har varit föremål för granskning, enligt 5 kap 18 § plan- och bygglagen, under tiden 2015-01-12 tom 2015-02-01 då det funnits tillfälle att lämna synpunkter på förslaget. Kända sakägare, myndigheter, nämnder och övriga berörda har underrättats särskilt via brev. Granskningen har kungjorts i Vimmerby tidning och granskningshandlingarna har även funnits tillgängliga i Vimmerbys kommuns reception och på kommunens hemsida.

Inkomna yttranden Under granskningstiden inkom följande synpunkter/yttranden: STATLIGA ORGAN

1. Länsstyrelsen 2015-01-30

KOMMUNALA ORGAN

2. Räddningstjänsten 2015-01-19 SAKÄGARE

3. MediaPartner AB 2015-01-15 4. Kulturskolan, Christer Printz 2015-01-29 5. Vimmerby energi och miljö AB 2015-01-26

ÖVRIGA

6. Johan Rosén 2015-02-01

Sammanfattning och kommentarer Nedan redovisas sammanfattningar av inkomna yttranden tillsammans med miljö- och byggnadskontorets kommentarer. Alla synpunkter/yttranden finns i sin helhet tillgängliga på miljö- och byggnads-kontoret, Vimmerbys kommun.

1. Länsstyrelsen Anser att deras synpunkter som framfördes i samrådsskedet har beaktats. Planförslaget anses därför inte strida mot de intressen som länsstyrelsen har att bevaka enligt PBL.

2. Räddningstjänsten Säkerställande av lämplig inoch utfart mellan strutsen 6 och 7. Kommentar In- och utfartens utformande kommer att ske i samråd med räddningstjänst.

3. MediaPartner AB MediaPartner är ägare av Strutsen 7 och vill få en försäkran om att kommunen återställer mark, bygger mur och staket till fastigheten. Idag har de även stora problem med skräp som kastas in till fastigheten de ser gärna att kommunen tillser att kärl sätts upp utefter den nya gång och cykelvägen.

De har haft en tanke om att anordna parkeringsplatser på den mark kommunen nu vill ta i anspråk. Kommunen äger marken till Kulturskolan och de vill därför undersöka om ett byte av mark där kan vara ett alternativ. Kommentar Noterat

4. Kulturskolan

Kulturskolan vill i första hand behålla de parkeringar som Kulturskolan nu förfogar över längs med staketet vid Drottninggatan. Om det inte går bör det kunna skapas parkeringsplatser på baksidan av Kulturskolans hus. Är det i så fall något som Kulturskolan och gymnasiet kan förhandla om själva eller behöver Miljö- och byggnadsförvaltningen tillfrågas? Kommentar Det går inte att ha kvar parkeringarna som finns där idag. Dock kan man när alla ritningar är klara samtala med räddningstjänsten och se om det finns utrymme för ett par nya parkeringar framför skolan. Denna fråga får man iså fall återkomma till senare i processen. Angående parkeringsplatserna på baksidan av kulturskolan så är det något som Kulturskolan och gymnasiet kan förhandla om själva då det inte berör miljö- och byggnadsförvaltningen.

5. Vimmerby Energi och miljö AB (Vemab) Vemab anser att deras yttrande har beaktats i granskningshandlingarna gällande stödmuren och anpassningen till underjordiska ledningar. Ang området för parkeringsändamål kan Vemab acceptera den lösning som

presenteras i planhandlingarna men påpekar att parkeringen med inoch utfarter och grönytor anordnas på ett sätt så att det inte ges möjlighet att köra upp och parkera bilar på ytan är dagvattenmagasinet är placerat. Det krävs mer än skyltning och Vemab vill se fysiska hinder för att omöjliggöra att magasinsytan belastas på ett otillåtet sätt. Ytan får inte heller användas som upplagsplats för snö. Kommentar Detta förtydligas i planhandlingarna.

6. Johan Rosén

1) Befintliga träd som är i allé synes vara biotopskyddade om inte så skall alla träd bevaras. 2) Behövs ingen parkering. Föreslagen mark för parkering är en offentlig miljö. Istället öppna upp dagvattenmagasinet och förbättra "Vackra Vimmerby. Här har vi ett att Vimmerbys "stråk" för kultur och genomfart. Från centrum förbi Kulturskola/ vårdcentral mot Näs och stora befolkningsområden där ska den offentliga miljön förskönas ej anläggas för p-platser. P-platser finns nedanför gymnasiet och vid vårdcentral. Och är det begränsning av platser får det folk att tänka till behöver jag bilen. Att avstå bil eller planera är miljövård. Varför inte skapa ett vattenfall och damm kanske med figurer av Emil och Alfred som synes simma i damen.

Kommentar Noterat

Sammanfattning och ställningstagande Granskning har genomförts enligt Plan- och bygglagen 5 kap 18-21§§. Inga yttranden har inkommit som föranleder någon avsevärd ändring av planhandlingarna. Detaljplaneförslaget beräknas antas i april 2015 kommunfullmäktige. Miljö- och byggnadsförvaltningen Sarah Hassib Planarkitekt


Behovsbedömning

För detaljplan del av Strutsen 6, 7 och 8, samt del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län

Dnr 2015/125/214Id. 47274


Behovsbedömning

Enligt 6 kap 11§ miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan upprättas. Behovsbedömningen är ett första steg i miljöbedömningen som ska avgöra om detaljplanens genomförande medför en betydande miljöpåverkan.

Motiverat ställningstagande Med stöd av nedanstående checklista, som är grunden för genomgång av de kriterier som kan innebära betydande miljöpåverkan, gör miljö- och byggnadsförvaltningen den sammanvägda bedömningen att genomförandet av detaljplanen för del av Strutsen 6, 7 och 8, samt del av Vimmerby 3:3 inte antas medföra någon betydande miljöpåverkan. Miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning behövs därför inte upprättas.

Medverkande tjänstemän Sarah Hassib Björn Holm Planarkitekt Kommunekolog


Planen Areal Planområdet omfattar ca 1500 m2. Planens syfte Syftet med detaljplanen är att planlägga för ny gång- och

cykelväg där kvartersmark tas i anspråk, samt planlägga för parkering inom planområdet.

Verksamheter och åtgärder Den befintliga trottoaren breddas och en parkering planeras i

planområdet. Andra planer och program Planen påverkar gällande detaljplaner:

-Stadsplan för Kv. Järpen, 1970 -Stadsplan för kvarteret Strutsen och kvarteret Lommen samt kyrkogårdsområde i tätorten Vimmerby, 1977 -Stadsplan för del av Kv. Aspen, Svanen och Kv. Falken, 1984 - Detaljplan för fastighet Gladan 1, Strutsen 8 samt del av Vimmerby 3:3, 1999 - Detaljplan för fastigheterna Strutsen 7, 8 och 9, samt del av Vimmerby 3:3 i Vimmerby stad, 2010

Miljöintegration Miljöbedömningen i sig utgör den efterfrågade integrationen. Miljöproblem Planen anses inte vålla några miljöproblem. Gemenskapens miljölagstiftning Ingen lagstiftning berörs. 4 kap 34 § PBL Planen medför en ny planläggning av befintlig trottoar och antas

inte medföra en betydande miljöpåverkan. Bilaga 3, 4§ förordning om MKB Planen tillåter inte verksamheter som kräver tillstånd enl. kap 7 §

28 MB (verksamheter som på ett betydande sätt kan påverka miljön i särskilt skyddade naturområden) eller innefattas i bilaga 3 (verksamheter såsom jordbruk, skogsbruk, vattenbruk, tyngre industrier, turistanläggningar mm).


Platsen Läge Planområdet ligger i Vimmerby stad, intill Stångådalens

gymnasium och Vimmerbys vårdcentral, längs med Drottninggatan.

Nuvarande markanvändning Markområdet består idag av kvartersmark och lokalgata. Överskridna Miljökvalitets- normer Några miljökvalitetsnormer bedöms inte överskridas. Miljöproblem --- Kulturarv --- Friluftsliv och rekreation Området är nyttjas idag som passage och möjligheterna att ta sig

fram säkrare ökar i och med den nya planen. Särdrag i naturen Inga höga naturvärden är kända inom planområdet. Skyddade områden Inget skyddat naturområde finns inom planområdet. Påverkan Nationella och regionala miljömål Planförslaget anses inte medföra några negativa förändringar och

planens genomförande förväntas inte ge några betydande negativa konsekvenser.

Miljöstrategi för kommunen Ingen betydande påverkan.

GÄLLANDE REGLERINGAR OCH SKYDDSVÄRDEN

MB 5 kap miljökvalitetsnorm Det finns inget som tyder på att miljökvalitetsnormer kommer (luft, vatten, mark) att överskridas. Området är anslutet till det allmänna va- systemet och dagvatten kopplas på det kommunala ledningsnätet.


Anmälan eller tillståndsprövning (täkt, avfall, farligt --- mtrl etc)

Skydd (Natura2000, strand-skydd, biotopskydd, byggnadsminne, I planområdet finns en befintlig trädrad/allé som är biotopskyddad. skyddsområde) Dispens från biotopskyddet krävs om träden ska tas ner.

Riksintressen (MB kap 3 och 4) Aktuellt planområde omfattas av riksintresse för Kulturmiljö i Kalmar län, Vimmerby stad K 84. Motivering till riksintresset är att Vimmerby stad är en småstad som i planstruktur och småskalig träbebyggelse speglar den förindustriella handelsstadens utveckling sedan medeltiden. Planförslaget gäller en befintlig trottoar som planläggs för bredare gång- och cykelmöjligheter och anses inte medföra några negativa förändringar för riksintresset.

Naturvårdsprogram/ naturvårdsplan ---

Fornlämningar Inga kända fasta fornlämningar finns.

RIKTLINJER

Kommunala policys, Planförslaget strider inte mot intentionerna i gällande planer, program eller planer program eller policys. Skyddsavstånd Verksamhet får inte bedrivas som kan vara störande för

omgivningen. HUSHÅLLNING MED MARK, VATTEN OCH ANDRA RESURSER Avsevärd förändring av mark- och Ingen avsevärd förändring av vatten- och markanvändningen vattenanvändning


Alternativ lokalisering, markanvändning En utökning av befintligt gång- och cykelstråk. Uttömning av icke förnyelsebar Ingen påverkan. naturresurs Rekreation Ingen avsevärd förändring. (förbättring/ försämring)

Kulturmiljö Se riksintressen

MILJÖPÅVERKAN

Mark (förorening, erosion) ---

Vatten (flödesriktning, Dagvattenhanteringen ska kopplas till det grundvattenkvalitet, kommunala ledningsnätet. vattentillgång, dagvatten, vattentäkt, risk för översvämning)

Luft och klimat Ingen påverkan. (luftrörelse, förorening, lukt)

Vegetation (införande av ny växtart, minskning Ingen påverkan. av hotad växtart, införande av ny art)

Djurliv (förändring av sammansättning, antal, minskning av Ingen påverkan. Det finns inga rödlistade arter inom området. hotad djurart eller införande av art, gräns)

Landskaps- och Stadsbild Ingen märkbar förändring.


Miljöpåverkan från Ingen påverkan. omgivande verksamhet

Transporter/kommunikation (minskning eller ökning, trafiksäkerhet) Vid en parkering som planeras i norra delen av planområdet råder det enligt gällande detaljplan utfartsförbud. Planförslaget innebär att det möjliggörs för en inoch utfart till Prästgårdsgatan. Då parkering kommer att utgöra allmänplats kan detta innebära en ökad trafikmängd som idag inte finns inom området.

Avfall Ingen förändring.

Vatten och avlopp Ingen förändring.

HÄLSOEFFEKTER Ljus (bländande ljussken) Ingen förändring. Luftkvalitet (luftföroreningar, lukt, partiklar, Ingen förändring. allergirisk) Buller och Ingen förändring. vibrationer Otrygghet Ökad trygghet och säkerhet då gång- och cykelvägen förbättras. Risk (explosionsrisk, utsläpp, radon, Ingen förändring. elektro-magnetisk strålning)

Jämställdhet / Ingen påverkan. barnperspektivet


Arbetstillfällen/ service Ingen förändring.

ÖVRIGT Betydande miljöpåverkan i närliggande Ingen påverkan. kommuner

Motverkan av ekologisk hållbar utveckling (energi, Ingen motverkan. material, avfallsmängd)

Kumulativa (ökande förändringar orsakade av en åtgärd i kombination med Inga betydande effekter. tidigare, nuvarande och förutsebara framtida åtgärder) eller tillfälliga miljöeffekter

l Vimmerby kommun

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sidnr

Sammantriidesdatum

2015-03-19 26(30

VI I ~ IVI E: IIIJY 1/0M IVll l t l Socialnämnden

Protokolljusterare

l\• ,n JlllUn:.:; i)' i'Ci c L' tu~ . i 'IIJ(j· >~1

dv015-03-&5

SN § 41 Diarienummer 20151107

Hemsjukvårdsavtal i Kalmar län- förtydligande tillägg 2015

Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta l . Socialnämnden fareslår kommunfullmäktige att godkänna "Rappott

Fördjupad utredning av forbätttingsområden inom hemsjukvårdsavtalet" daterad 2013 -l 0-24 samt ''Rappott Analys avvikelser inom hemsjukvården i Kalmar län" daterad 2014-12-09.

2. Socialnämnden fareslår konununfullmäktige godkänna och undetteckna upprättat forslag till "Förtydligande tillägg till Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinätt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län" daterat 2015-01-19, att bötj a tillämpas fr.o.m. 2015-07-0 l.

3. Socialnämnden fareslår kommunfullmäktige godkänna och underteckna reviderat forslag till Ramavtal Läkannedverkan, daterat 2015-01-19, att bötja tillämpas fr.o .m. 2015-07-01.

4. Socialnämnden fareslår kommunfullmäktige att ge Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård i uppdrag att

• ansvara for att upprätta en handlingsplan for kompetensutvecklingsinsatser på lång sikt kring vård- och omsorgsplaner samt samordnad individuell plan.

• ansvara for att en arbetsgrupp snarast tillsätts for att arbeta fram praktiska anvisningar kopplat till fortydliganden kring Hemsjukvårdsavtalet samt for framtida revideringar av praktiska anvisningar.

• ansvara for infonnationsinsatser kring "Förtydligande tillägg till Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län" och reviderat "Ramavtal Läkannedverkan" samt "Praktiska anvisningar".

• leda och folja upp utvecklingen av hemsjukvårdsavtalet

5. Socialnämnden fareslår kommunfullmäktige att utse Primärkommunala nämndens presidium och Landstingsstyrelsens presidium till att utgöra

Vimmerby kommun

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sidnr

Sammanträdesdatum 27(30)

Socialnämnden

Protokolljusterare

2015-03-19

den regionala politiska Samverkansgrupp som har att hantera hemsjukvårdsavtalet politiskt.

6 Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluten blir gällande under forutsättning att samtliga parters styrelser och fullmäktigeforsamlingar fattar motsvarande beslut.

Ärende Från l januari 2008 överfördes ansvaret för hemsjukvården i ordinärt boende från landstinget till kommunerna i Kalmar län. Övertagandet omfattade hemsjukvård, hembesök, rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i ordinärt boende. Reformen finansierades genom en skatteväxling och reglerades via "Avtal om övertagande av Hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län".

Hemsjukvårdsavtalet utvärderades 20 l O och den utvärderingen resulterade i en rappmi maj 2011. I utvärderingsrapporten finns ett antal identifierade förbättringsområden och förslag till förbättringar. Det fanns behov av att se över såväl texten som tillämpningen av hemsjukvårdsavtalet i sin helhet.

Primärkommunala Nämnden (PKN) och Landstingsstyrelsen i Kalmar län gav Regionförbundet och Landstingsdirektörens stab i uppdrag att starta ett gemensamt och fördjupat utredningsarbete inom identifierade mmåden. Detta resulterade i "Rappmi Fördjupad utredning av fårbättringsområden inom hemsjukvårdsavtal et" som blev klart 2013-10-24. Efter detta bildades "Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård". Nya överläggningar följde samt ett uppdrag till den nybildade länsgemensamma ledningen att under hösten 2014 samla in, analysera och följa upp avvikelser kopplade till hemsjukvårdsavtalet och redovisa dessa. Detta skedde i rapport "Rapport Analys avvikelser inom hemsjukvården i Kalmar län" 2014-12-09.

Ä ven ytterligare fötiydliganden ha skett därefter. De nya eller reviderade underlagen räknas upp under rubriken beslutsunderlag.

Beslutsunderlag l. Rapport Fördjupad utredning av forbättringsområden inom hemsjukvårdsavtalet, daterad 2013-10-24. 2. Rapport Analys avvikelser inom hemsjukvården i Kalmar län, daterad 2014-12-09. 3. Förtydligande tillägg till Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län, daterad 2015-01-19. 4. Ramavtal Läkannedverkan, daterat 2015-01-19.

__.-;;>'kl/

\0<~ C~-kninu

l " ;.J r

s:.~

Vimmerby kommun

SAMMANTRÄDEsPROTOKOLL Sammanträdesdatum

Sidnr

28(30)

Socialnämnden

Protokolljusterare

2015-03-19

5. Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen och samverkan vid inoch utskrivning i sluten vård, utarbetade av länets kommuner och Landstinget i Kalmar län i samverkan, 2012-01-01. 6. Övergripande riktlinjer för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård, utarbetade av Regionförbundet och Landstinget i Kalmar län 2011-09-15. PowerPoint-presentation som visades vid socialnämnden. Id 21988.

Protokollsutdrag lämnas till Kommunfullmäktige Diariet

."' REGION FöRBUNDET 2015-02-04 l KALMAR LÄN

VIMMERBY KOMMUN l<ommunstyrelseförval tningen

Följebrev till hemsjukvårdsavtalet i Kalmar län

~01)-0Jc(r;

~OI'i/t!Jt ' :Jhc, -p;;-· ' Id. lfrJIO

Härmed bifogas fårslag till beslut gällande fårtydligande tillägg till Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län samt Ramavtal om läkarmedverkan.

Respektive två avtal skrivs under i tre exemplar, varav den egna kommunen, landstinget samt regionfårbundet kommer att erhålla ett exemplar vardera. Efter underskrift i respektive kommun skickas de sex exemplaren åter till regionfårbundet får vidare administrering till landstinget får underskrift. Parterna erhåller varsitt exemplar av de två avtalen som överlämnas av regionfårbundet

Förtydligande tillägg till Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län samt Ramavtal om läkarmedverkan kommer att gälla från och med 2015-07-0 l under fårutsättning att det godkännes av landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige genom beslut som vinner laga kraft, samt att övriga kommuner i Kalmar län, var får sig, ingår samma avtal med landstinget.

Bifogade bilagor

Rapp01i- Fördjupad utredning av fårbättringsområden inom hemsjukvårdsavtalet 2013-10-24 Rapport - Analys av avvikelser inom hemsjukvården i Kalmar län 2014-12-09 Övergripande riktlinjer får bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utfåras som egenvård 2011-09-15

Handläggare Camilla Samuelsson Regionförbundet i Kalmar län Tfn: 0480- 44 83 84

l

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

2015-02-04

Utvärdering och uppföljning av hemsjukvårdsavtalet

Förslag till beslut

l. Respektive huvudman föreslås godkänna "Rapport Fördjupad utredning av förbättringsområden inom hemsjukvårdsavtalet" daterad 2013 -l 0-24 samt "Rapport Analys avvikelser inom hemsjukvården i Kalmar län" daterad 2014-12-09.

2. Respektive huvudman föreslås godkänna och underteckna upprättat förslag till "Förtydligande tillägg till Avtal om övetiagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län" daterat 2015-01-19, att börja tillämpas fr.o.m. 2015-07-01.

3. Respektive huvudman föreslås godkänna och underteckna reviderat förslag till Ramavtal läkmmedverkan, daterat 2015-01-19, att börja tillämpas fr.o.m. 2015-07-01.

4. Respektive huvudman föreslås ge Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård i uppdrag att

• ansvara för att upprätta en handlingsplan för kompetensutvecklingsinsatser på lång sikt kring vård- och omsorgsplaner samt Samordnad individuell plan.

• ansvara för att en arbetsgrupp snarast tillsätts för att arbeta fram praktiska anvisningar kopplat till fötiydliganden kring Hemsjukvårdsavtalet samt för framtida revideringar av praktiska anvisningar.

• ansvara för informationsinsatser kring "Fötiydligande tillägg till Avtal om öve1iagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län" och reviderat "Ramavtal Läkmmedverkan" samt "Praktiska anvisningar".

• leda och följa upp utvecklingen av hemsjukvårdsavtalet

5. Respektive huvudman föreslås att utse Primärkommunala nämndens presidium och Landstingsstyrelsens presidium till att utgöra den regionala politiska Samverkansgrupp som har att hantera hemsjukvårdsavtalet politiskt.

Besluten blir gällande under förutsättning att samtliga pmiers styrelser och fullmäktigeförsamlingar fattar motsvarande beslut.

Bakgrund

Den l januari 2008 överfördes ansvaret för hemsjukvården i ordinärt boende från landstinget till kommunerna i Kalmar län. Hemsjukvårdsavtalet utvärderades 20 l O och den utvärderingen resulterade i en rapport maj 2011. I utvärderingsrapporten finns ett antal identifierade förbättringsområden och förslag till förbättringar. Primärkonununala Nänmden (PKN) och Landstingsstyrelsen i Kalmar län gav Regionförbundet och Landstingsdirektörens stab i uppdrag att starta ett gemensamt och fördjupat utredningsarbete inom identifierade onu·åden Detta resulterade i "Rapport Fördjupad utredning av förbättringsområden inom hemsjukvårdsavtalet" som blev klar 2013-10-24. Efter detta bildades "Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård" och nva överlägg_nitumr

2 följde samt ett uppdrag 1 för Länsgemensam ledning i samverkan2 att under hösten 2014 samla in, analysera och följa upp avvikelser kopplade till Hemsjukvårdsavtalet I uppdraget ingick även att vid årsskiftet 2014/2015 redovisa uppföljningen av avvikelserna mellan huvudmännen. Resultatet redovisades i "Rapport Analys avvikelser inom hemsjukvården i Kalmar län" daterad 2014-12-09.

Slutsatsema ska sedan ligga till grund för att initiera förbättringar och förtydligande tillägg till hemsjukvårdsavtalet Dessa ska vara klara till presidiekonferensen i februari 2015. Förslaget till "Fö1tydligande tillägg tillAvtal om öve1tagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunema i Kalmar län" som var klart 2013-10-24, har kompletterats med punkter från överläggningama som parterna kom överens om i Länsgemensam ledning i samverkan och utgör ett nytt förslag till "Fö1tydligande tillägg till Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinä1t boende mellan landstinget och kommunema i Kalmar län", daterat 2015-01-19. Detsamma gäller för ramavtalläkm·medverkan som har kompletterats och utgör ett nytt förslag till "Ramavtalläkarmedverkan" daterat 2015-01-19.

Handlingar

l. Rappmt Fördjupad utredning av förbättringsområden inom hemsjukvårdsavtalet, daterad 2013-10-24

2. Rapport Analys avvikelser inom hemsjukvården i Kalmar län, daterad 2014-12-09

3. Föltydligande tillägg till Avtal om öve1tagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunema i Kalmar län, daterad 20 15-0 1-19

4. Ramavtalläkarmedverkan, daterat 2015-01-19

-*( utskrivning i sluten vård, utarbetade av länets kommuner och Landstinget i Kalmar län i samverkan, 2012-01-01

Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen och samverkan vid inoch )

6. Övergripande riktlinjer för bedönming av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård, utarbetade av Regionförbundet och Landstinget i Kalmar län 2011-09-15

Ann-Gret Sillen

Ordförande

Länsgemensam ledning i samverkan

Chlistina Edward

Vice ordförande

Länsgemensam ledning i samverkan

Länsgem ensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län

r:.F1 f!m UORGIIOL\ IS ~ Emmaboda :-- Hii~hy ~ HULTSFREDS ~ ~!~~~:.~~mmun Pitli ffJl Mö1l 1~·llng;J .,: -~ - KO~t~ lt;~ kommun kummun KOMMUN 'W' kl)m m un

~

@ cr1 Torsås J~t, @j ,.. -~ ~ Oskarshamn s Västerviks Kommun n rG h.~~- ~~~~ ~~ ~~ ; :-.; n n ~.ommun Lo~~~gel HYR RO kommun

1'\0MHUH

1 Protokoll fört vid möte med Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänsten och angränsande hälso- och

sjukvård 2014-05-19

2 Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtj änsten och angränsande hälso- och sjukvård

2013-10-24

-· ort " . ._ .. -

. - ~ .. _ . ·ng_ av •• a

·. .·

''. ' -.

2

Innehållsförteckning Sida

l. Inledning 4

2. Uppdraget 4

3. Metod 6

4. Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt 7 boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län

5. Hembesök på annan uppdragsgivare än primärvården 7

6. Svårt sjuka barn som vårdas i hemmet 8

7. Habilitering och hjälpmedel 9

7.1 Definition habilitering 9

7.2 Ansvar enligt lagstiftning 9

7.3 Ansvarsfordelning mellan huvudmännen 10

7.3.1 Kommunens ansvar 10

7.3.2 Landstingets ansvar IO

7.4 Bashabilitering 10

7.4.1 Definition 10

7.4.2 Kompetens 10

7.5 Specialisthabilitering IO

7.5.1 Definition 10

7.5.2 Kompetens 11

7.5.3 Konsul ta tion/Handledning Il

7.5.4 Utbildning Il

7.6 Specialanpassning 11

7.6.1 Definition Il

8. Kognitions- och kommunikationshjälpmedel Il

8.1 Kognitiva hjälpmedel 12

8.1.1 Sinnesstimulerande hjälpmedel 12

8.2 Kommunikationshjälpmedel 12

3

Forts. Innehållsförteckning Sida

9. Ansvarsfördelning mellan huvudmännen avseende personer med

psykiatrisk diagnos 12

10. Övriga forbättringsområden 14

10.1 Vårdcentral har blivit hälsocentral och hälsovalsenhet 14

10.2 Ansvaret gäller oavsett diagnosgrupp 14

10.3 Läkarrned verkan 15

10.4 Patientansvarig läkare 15

10.5 Vårdplanering 15

10.6 BAL-rutiner 16

10.7 Nivåindelning 16

10.8 Inskrivning i hemsjukvården 16

10.9 Hembesök 16

10.10 Egenvård-Hemsjukvård 17

l 0.11 Delegering 17

10.12 Tvist 18

11 Ekonomi 18

12. Överföring av patientärendet inom habilitering och hjälpmedel 19

13. Förslag till beslut 19

13.1 Förtydligande tillägg till Hemsjukvårdsavtalet 19

13.2 Ramavtalläkarmedverkan 20

13.3 Praktiska anvisningar 20

13.4 Samverkansgtuppen 20

13.5 Infonnationsinsatser 20

14. Bilagor 20

4

l. Inledning

Den l januari 2008 överfordes ansvaret får hemsjukvården i ordinärt boende från landstinget till kommunema i Kalmar län. Övertagandet omfattade hemsjukvård, hembesök, rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i ordinärt boende. Reformen fmansierades genom en skatteväxling och reglerades via "Avtal om övertagande av Hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunema i Kalmar län" (avtalet benämns fortsättningsvis hemsjukvårdsavtalet). Verksamhetsövergången skatteväxlades, l 06 miljoner överfårdes från landstinget till kommunerna. 140 medarbetare berördes och bytte arbetsgivare från landsting till kommun.

Hemsjukvårdsavtalet utvärderades 2010 och den utvärderingen resulterade i en rapport maj 2011. I utvärderingsrapporten finns ett antal identifierade fårbättringsområden och fårslag till fårbättringar. Sammantaget konstaterades i utvärderingen att överforingen av ansvaret får hemsjukvården från landstinget till kommunerna i Kalmar län har varit och är, enligt professionernas uppfattning, övervägande positiv. I kommunerna och i landstinget anser man att övetiagandet av ansvaret for hemsjukvården definitivt var rätt väg att gå. Det ger ökade samordningsmöjligheter, kortare beslutsvägar, möjliggör enklare sätt att skapa ett teamarbete och underlättar hemrehabilitering m.m. Förutsättningarna får en sammanhållen vård i hemmet har därigenom ökat. Utvärderingsgruppen lyfter fram de områden där det finns behov av forbättringsarbete eftersom det fortfarande råder oklarheter i ansvarsfordelningen mellan huvudmännen. Efter drygt 5,5 års erfarenheter av hemsjukvård i kommunal regi i länet finns behov av att se över såväl texten som tillämpningen av hemsjukvårdsavtalet i sin helhet.

2. Uppdraget

Primärkommunala Nämnden (PKN) och Landstingsstyrelsen i Kalmar län gav Regionforbundet och Landstingsdirektörens stab i uppdrag att starta ett gemensamt och fordjupat utredningsarbete inom identifierade områden En styrgrupp fick i uppdrag att initiera en gemensam och fordjupad utredning utifrån hemsjukvårdsrapporten och tydliggöra hemsjukvårdsavtalet inom ovanstående fyra områden samt tydliggöra hur vi arbetar då uppdrag till kommunens hemsjukvård kommer från annan uppdragsgivare än primärvården.

I styrgruppen som tillsattes i november 2011 ingick fOijande personer:

o Jörgen Olsson, socialchefVästerviks kommun

e Mona Krispinsson, Regionforbundet

• Kerstin Björklund, samordnare Kalmar kommun

e Sofia Barakat, beståliarchef Landstinget i Kalmar län

• Magdalena Edner, utredare Landstinget i Kalmar län

Uppdragsheskrivning från styrgruppen, daterad 2013-01-09:

Uppdragsbeskrivning förbättringsarbete avseende rehabilitering, habilitering och hjälpmedel och avseende andra områden av betydelse för hemsjukvården

Uppdragsgivare styrgruppen for en gemensam och fårdjupad utredning utifrån hemsjukvårdsrapporten.

Uppdrag

PKN och Landstingsstyrelsen har gett Regionförbundet och Landstingsdirektörens stab i uppdrag att starta ett gemensamt och fördjupat utredningsarbete inom identifierade områden (se nedan). Dessutom ska arbetet initiera förbättringsarbete utifrån de forslag till fårbättringsområden som redovisats i utvärderingsrappmten. Med tanke på detta ses texten och tillämpningen av hemsjukvårdsavtalet över.

Arbetsgruppens uppdrag

Andra områden av betydelse för hemsjukvård: gmppen ser över områdena hembesök på uppdrag av annan vårdgivare än primärvården samt sjuka barn som vårdas i hemmet.

Rehabilitering, habilitering & hjälpmedel: gruppen ser över områdena basrespektive specialisthabilitering och kognitions- och kommunikationshjälpmedeL I uppdraget ingår även att definiera begreppen basrespektive specialisthabilitering.

Gmppen ska också initiera övrigt förbättringsarbete inom områdena.

Viktigt att involvera Landstingsservice och kommunernas hjälpmedelsorganisationer.

Gmppen tittar på konsekvenserna for avtalet, även ekonomiskt och juridiskt.

Ett beslutsunderlag ska fårdigställas.

Gruppen ska i sitt arbete beakta regeringens betänkande om kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011 :55)

s

Arbetsgrupp

Håkan Ehlin, verksamhetschef Habilitering- och rehabilitelingskliniken Landstinget (ersatt av Ann-Katrin Moldenius-Hermansson, Basenhetschef Habiliteringen norra Kalmar län, Landstinget) Christina Erlandsson, verksamhetschef Hälso- och sjukvård Kalmar kommun Örjan Gunnarsson, ekonom Landstinget Jennie Hagberg, jurist Landstinget

• Birgitta Hjalmarsson, Verksamhetschef Barnkliniken Landstinget • Ewa Ekman, socialchef Borgholms kommun • Magnus Levin, ekonom Kalmar kommun

Marie Schmid, verksamhetschef Hälso- och sjukvård Västerviks kommun • Ann-Katrin Wilhelmsson, äldresamordnare Landstinget

Arbetsgrupp psykiatri

• Ingela Möller, avdelningschefverksamhetsutveckling Socialfdrvaltningen Kalmar kommun

• Gunnel Rosenberg, enhetschef/ MAS Mönsterås kommun • Affe Linden sjukvårdsstrateg Psykiatriförvaltningen landstinget • Mats Reihammar avdelningschefVuxenpsykiatri söder • Jennie Hagberg, jmist Landstinget

3. Metod

styrgruppen utsåg en arbetsgrupp med representanter från landstinget och kommunerna i Kalmar län. Det forsta mötet mellan arbetsgruppen och styrgruppen ägde rum den 9 januari 2013. Därefter har arbetsgtuppen träffats regelbundet. Birgitta Hjalmarsson och Christina Erlandssson har varit sammankallande för arbetsgruppen.

6

Gruppen har gemensamt fdrdjupat sig i avtalstexterna. När avtalet skrevs var det stort fokus på målgruppen äldre men avtalet omfattar ansvaret for hemsjukvård oavsett ålder och diagnos d.v.s. barn, unga och gamla inom samtliga specialiteter. En översyn av ramavtalet avseende läkarmedverkan har även ingått i arbetet. Regelbundna avstämningar med styrgruppen har genomförts. Information har getts u.nder arbetets gång till socialchefer samt berörda inom hemsjukvården samt PKN. Ekonomiska och juridiska perspektiv har vägts in och lett fram till forslag på fortydligande och tillägg till hemsjukvårdsavtalet I arbetet har betänkandet Kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011 :55) beaktats.

Under arbetets gång utsågs även en särskild arbetsgrupp for psykiatrifrågor. Denna grupp inledde arbetet i juni 2013. Ingela Möller har varit sammankallande for denna grupp.

4. Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län

7

Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län, vidare benämnt Hemsjukvårdsavtalet, trädde i kraft den l januari 2008. Hemsjukvårdsavtalet är ett avtal om skatteväxling som innebar en överföring av huvudmannaskap för hemsjukvården. skatteväxlingen genomfördes utifrån det växlingsunderlag som var för handen år 2007/2008. Avsikten med ett skatteväxlingsavtal är en bestående övergång. Pengar, personal och ansvar är växlat. Avtalstexten är i den bemärkelsen inte föremål för ändring. Utgångspunkten har härvid varit att arbeta fram förtydliganden som tillägg till Hemsjukvårdsavtalet inom områden av betydelse för hemsjukvården. Bilaga l.

5. Hembesök på annan uppdragsgivare än primärvården

En av arbetsgruppens uppgifter har varit att se över området hembesök på uppdrag av annan vårdgivare än primärvården.

I Hemsjukvårdsavtalet avsnitt 6.2.1 regleras följande avseende Hembesök: Definition och ansvarsfördelning

"Med hembesök avses Inom hälso- och sjukvård öppenvårdsbesök i patientens bostad eller motsvarande1.

Ansvarsfördelning sker enligt Tröske/principen. Detta innebär följande:

Landstinget ansvarar for personer som har ett tillfälligt behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och som utan svårigheter kan besöka landstingets mottagningsverksamhet (primärvården). Kommunen ansvarar för hembesök till personer i såväl ordinärt som särskilt boende, oavsett ålder och diagnos.

Hembesök skall erbjudas endast de personer som inte själva eller med hjälp av andra kan ta sig till en primärvårdsmottagning. Dessa hembesök är kommunens ansvar.

Primärvårdens bedömning av patientens hälsotillstånd och behov av hembesök har tolkningsföreträde.

Kommunen ansvararför hembesök enligt foljande

• Inom hembesöken finns ingen åldersgräns. • Ansvaret gäller oavsett diagnosgrupp. 11 Kommunen har ansvar for hälso- och sjukvårdsinsatser upp t. o. m. sjuksköterskenivå. • Kommunens ansvarför hembesök gäller hela dygnet. "

För att tydliggöra att det kan aktualiseras hembesök från annan uppdragsgivare inom landstinget än primärvården föreslås följande fortydligande tillägg:

1 Socialstyrelsens Info- VU Basinformation Begrepp och termer

Samtliga av landstingets läkare har rätt att skriva in patienter i hemsjukvården.

Landstingets bedömning av patientens hälsotillstånd och behov av hembesök har tolkningsforeträde.

Kommunen kan motta uppdrag om hembesök till kommunens hemsjukvård från annan uppdragsgivare inom landstinget än primärvården.

6. Svårt sjuka barn som vårdas i hemmet

Kommunernas ansvar for hemsjukvård omfattar barn oavsett ålder. Det är angeläget att tydliggöra huvudmännens ansvar vad gäller medicinska insatser for barn som vårdas hemma. Enligt hemsjukvårdsavtalet ska kommunerna och landstinget eftersträva goda individuella lösningar och målsättningen är att berörda barn får bästa möjliga vård i hemmet. Enligt utvärderingen som sammanställdes 20 Il finns behov av konsultinsatser från barnkliniken samt att PAL(Pa6entansvarig läkare)-ansvaret också är viktigt att tydliggöra.

A v Hemsjukvårdsavtalet avsnitt 6. 7 framgår foljande:

"Ansvarsöverförandet till kommunerna gäller alla åldrar. Således omfattar det kommunala ansvaret för hemsjukvården även barn. För barn med behov av sjukvård i hemmet söks oftast lösningar mellan barnkliniken och barnets föräldrar/anhöriga.

8

Kommunen och landstinget skall även fortsättningsvis eftersträva goda individuella lösningar och gemensam vårdplan skall upprättas. Vid vårdplanering kan t. ex. behov av konsultinsatser från Barnkliniken och P AL-ansvaret diskuteras. "

I Hemsjukvårdsavtalet avsnitt 6.1 p.3 regleras att kommunens ansvar for hemsjukvård gäller oavsett diagnos grupp.

Mot bakgrund av ovanstående fareslås att huvudmännens ansvar generellt sett tydliggörs vid vårdplanering och i enlighet med överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen och samverkan vid inoch utslaivning i sluten vård (BAL-rutiner f Se vidare avsnitt l 0.6 och 10.7.

Vidare fareslås foljande fortydligande tillägg:

Kommunernas ansvar for hemsjukvård omfattar barn oavsett ålder och diagnos. Möjlighet till konsultinsatser från Barnkliniken finns for kommunerna. Vem som är behandlande läkare tydliggörs vid vårdplanering. Parterna ska eftersträva fOljsarnhet till överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen och samverkan vid inoch utskrivning i sluten vård (BALrutiner)3.

2 Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen, utarbetade av Landstinget i Kalmar län och länets

kommuner i samverkan

3 Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen, utarbetade av Landstinget i Kalmar län och länets

kommuner i samverkan

7. Habilitering och hjälpmedel

A v hemsjukvårdsavtalet framgår att kommunerna och landstinget tillsammans fick ett uppdrag att fåreslå en modell som innebär att:

kommunerna svarar får bashabilitering avseende vuxna oavsett boendefotm och • landstinget ansvarar får specialisthabilitering avseende vuxna oavsett boendeform

9

I det uppdraget ingick att definiera begreppen basrespektive specialisthabilitering. Under 2008 tog en arbetsgrupp med representanter från båda huvudmännen sig an uppdraget och ett fårsta utkast till modell arbetades fram. Arbetet slutfårdes inte inom landstingets organisation vilket medförde att uppdraget inte kunde fullfåljas. Yrkesverksamma upplever stor otydlighet kring ansvarsgränserna mellan basrespektive specialisthabilitering.

Nedan följer fårslag förtydligande tillägg avseende området bas- och specialisthabilitering:

7.1 Definition habilitering

Följande definition finns får habilitering enligt regeringens proposition om stöd och service till vissa funktionshindrade:

Med habilitetingavses att, vid nedsättning eller fårlust av någon funktion efter medfådd eller tidigt fårvärvad skada/sjukdom, genom planerade och från flera kompetensområden sammansatta åtgärder, allsidigt främja utveckling av bästa möjliga funktionsförmåga samt psykiskt och fysiskt välbefinnande hos den enskilde. Habiliteling är målinriktade insatser som förutsätter att den enskildes möjligheter till inflytande vid planering, genomforande och uppföljning beaktas och säkras.

Rehabiliteringsinsatser bedrivs på likartat sätt som habiliteling, men vänder sig till personer med forvärvad skada eller sjukdom. som inträffat efter 18 års ålder.

7.2 Ansvar enligt lagstiftning

Området regleras enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) § 3 b och § 18 b. Vidare toreskriver socialstyrelsen SOSFS 2007:10 med ändlingsfåreskrift SOSFS 2008:20 om samordning av insatser for habilitering och rehabiliteting.

I alla ärenden där specialisthabilitering kopplas in bör en samordnad individuell plan upprättas (SIP).

7.3

10

Ansvarsfördelning mellan huvudmännen

7.3.1 Kommunens ansvar4

Kommunen ansvarar for habilitering på basnivå i såväl ordinärt som särskilt boende samt i bostad med särskild service. Med bashabilitering avses habiliterande insatser som utfors i den dagliga vården och omsorgen. Förskrivning och utprovning av tekniska hjälpmedel som inte kräver specialanpassningar, gällande personer över 18 år,

7.3.2 Landstingets ansva?

Landstinget ansvarar for de specialiserade habiliteringsinsatsema. • Habilitering for bam och ungdomar under 18 år betraktas som en specialistverksamhet

och är därmed landstingets ansvar. • Förskrivning och utprovning av tekniska hjälpmedel for personer under 18 år

Förskrivning och utprovning av tekniska hjälpmedel som kräver specialanpassningar

7.4 Bashabi/itering:

7.5

7. 4.1 Definition

• Bashabilitering innebär att utifrån diagnos och funktionshinder samordna och ge insatser som syftar till att bevara och utveckla hälsa for ett fungerande vardagsliv i boende, arbetsliv och i relationer med andra människor.

• Insatsema är forebyggande och rådgivande avseende exempelvis kost, hygien, sex och samlevnad.

• Insatsema omfattar individuell behandling och träning i vardagslivet såväl i hemmet som i daglig verksamhet.

7.4.2 Kompetens Kommunens personal ska ha allmän kompetens inom habilitering, omvårdnad och beteendevetenskap. Kommunens ansvar är att tillhandahålla arbetsterapeut, sjukgymnast och sjuksköterska.

Specia/isthabilitering:

7.5.1 Definition

Habiliteringens arbete utgår fi·ån ett tvärvetenskapligt team exempelvis bestående av arbetsterapeut, kurator, logoped, läkare, psykolog, sjukgymnast och sjuksköterska.

4 Avsnitt 6.12 Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län

5 Avsnitt 6.12 Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunema i Kalmar län

Teamet bildar en specialistfunktion som ger forutsättningar for en helhetssyn med medicinsk, social, psykologisk, pedagogisk och teknisk kompetens.

• Teamets uppdrag är att utreda och kartlägga infor diagnos eller att omdiagnosticera.

• Insatserna omfattar viss individuell behandling som kräver specialistkompetens.

Landstinget avgör vilka behandlingsinsatser som ska utfåras som specialistha b iii tering.

7.5.2 Kompetens

Kunskap om utredning, behandling och diagnostisering krävs av de ingående professionerna i specialisthabiliteringen.

7. 5. 3 Konsultation/Handledning

11

Specialisthabiliteringen kan vid behov bistå med konsultation/handledning till kommunens personal i individärenden. Det forutsätter att patienten samtycker. För anonym konsultation krävs inte samtycke. Denna konsultation/handledning är kostnadsfri.

7.5.4 Utbildning

Landstingets habilitering ger vid behov utbildning inom de områden där landstinget har specialistkompetens. Kurskostnad tas ut.

7. 6 Specialanpassning

7.6.1 Definition

Hjälpmedel som kräver teambedömning och landstingets specialkompetenser. Här avses avancerade kommunikationshjälpmedel som forskrivs av logoped samt egenmanövrerade elrullstolar inom personkrets 16 oavsett boendeform och ålder samt for de patienter som överfors från landstingets barnhabilitering som är fodda med olika fonner av rörelsehinder men inte har utvecklingsstörning.

8. Kognitions- och kommunikationshjälpmedel

I arbetsgruppens uppdrag har det även ingått att se över ansvarsfårdelning avseende områdena kognitions- och kommunikationshjälpmedeL

Under arbetets gång har det framkommit att forskrivningsanvisningar inom områdena kognitions- sinnestimulerande- och kommunikationshjälpmedel behöver fortydligas avseende vad som betraktas som egenvårdsprodukter respektive hjälpmedel.

6 Personkrets l =personer med utvecklingsstörning ,autism eller autismliknande tillstånd, LSS l §.

12

Följande fårslag till fårtydligande och tillägg avseende ansvarsfårdelning avseende områdena kognitions- och kommunikationshjälpmedel föreslås:

8.1 Kognitiva hjälpmedel

Kommunen ansvarar får kognitiva hjälpmedel. Det innebär att kommunen har det fulla förskrivnings- och kostnadsansvaret

Uppmärksammas behov av kognitiva hjälpmedel inom Landstinget kontaktas kontaktperson inom kommunen avseende förskrivnings- och kostnadsövertagande. Om kommunens bedömning innebär ett avslag sker ingen vidare aktualisering av hjälpmedel från Landstingets sida.

8.1.1 Sinnesstimulerande hjälpmedel

Kommunen ansvarar får sinnestimulerande hjälpmedel (tyngdtäcken, kedjetäcken, bolltäcken). Det innebär att kommunen har det fulla förskrivnings- och kostnadsansvaret

Uppmärksammas behov av sinnesstimulerande hjälpmedel inom Landstinget kontaktas kontaktperson inom kommunen avseende förskrivnings- och kostnadsövertagande. Om kommunens bedömning innebär ett avslag sker ingen vidare aktualisering av hjälpmedel från Landstingets sida.

8.2 Kommunikationshjälpmedel

Kommunen ansvarar får kommunikationshjälpmedel med en totalkostnad exkl. moms upp till ett halvt prisbasbelopp.

Landstinget ansvarar får kommunikationshjälpmedel med en totalkostnad exkl. moms över ett halvt prisbasbelopp.

Förskrivare från landsting respektive kommun kontaktar sin kontaktperson inom kommun respektive landsting avseende fårskrivning och kostnadsövertagande. Om den fårskrivningansvarige huvudmannens bedömning innebär ett avslag sker ingen vidare aktualisering av hjälpmedel från den andra huvudmannens sida.

9. Ansvarsfördelning mellan huvudm.ännen avseende personer med psykiatrisk diagnos

Den särskilda arbetsgruppen får psykiatrifrågor har sett över ansvarsfårdelning mellan huvudmännen avseende personer med psykiatrisk diagnos.

Kommunens ansvar får hemsjukvård omfattar patienter/bmkare oavsett ålder och diagnos.

Av Hemsjukvårdsavtalet avsnitt 6.6 Psykiatri framgår följande:

"Ansvaret för psykiatriska och somatiska omvårdnadsuppgifter inom hemsjukvårdsverksamhet och hembesöksverksamhet överförs till kommunerna.

13

Kommunerna skall i ett tidigt skede involveras i det gemensamma arbetet med att nå en optimal gränsdragning (för den enskilde) mellan psykiatrin/primärvården och kommunen som kan accepteras av båda huvudmännen. "

År 20 l O infårdes i Hälso- och sjukvårdslagen samt i Socialtjänstlagen krav på att upprätta individuella planer får patienter/brukare som har behov av samordnade insatser från flera huvudmän. Gemensamma rutiner har arbetats fram får arbete med samordnad individuell plan (SIP) och överenskommelse films mellan samtliga kommuner och landstinget avseende detta.

Följande fårtydligande tillägg foreslås:

A v Hemsjukvårdsavtalet avsnitt 6.6 Psykiatri framgår fåljande:

"Ansvaret for psykiatriska och somatiska omvårdnadsuppgifter inom hemsjukvårdsverksamhet och hembesöksverksamhet överförs till kommunerna.

Kommunerna skall i ett tidigt skede involveras i det gemensamma arbetet med att nå en optimal gränsdragning (för den enskilde) mellan psykiatrin/primärvården och kommunen som kan accepteras av båda huvudmännen. "

Vidare regleras i Hemsjukvårdsavtalet avsnitt 6.1 p.3 och l att kommunens ansvar får hemsjukvård gäller oavsett diagnosgrupp och ålder.

Ovanstående innebär att samtliga patienter som är i behov av hemsjukvårdsinsatser har rätt till detta oavsett vilken diagnos patienten har - således omfattas även patienter med psykiatrisk diagnos av rätten till hemsjukvårdsinsatser av kommunen. Ansvaret gäller såväl psykiatriska som somatiska insatser.

Av Hemsjukvårdsavtalet Avsnitt 6.2 hembesök fi:amgår fåljande:

"Landstinget ansvarar for personer som har ett tillfolligt behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och som utan svårigheter kan besöka landstingets mottagningsverksamhet (primärvården). Kommunen ansvarar för hembesök till personer i såväl ordinärt som särsldlt boende, oavsett ålder och diagnos . .

Hembesök skall erbjudas endast de personer som inte själva eller med hjälp av andra kan ta sig till en primärvårds mottagning. Dessa hembesök är kommunens ansvar. "

Det innebär att personer som inte själva eller med hjälp av andra kan ta sig till en av landstingets mottagningar skall erbjudas hembesök. Det kan vara fysiska såväl som psykiska besvär som gör att personen inte kan ta sig till mottagningen. Således omfattar kommunens ansvar även patienter med psykiatrisk diagnos.

För att skrivas in i hemsjukvården utifrån en psykiatrisk diagnos krävs en samordnad individuell plan (SIP), där det framgår vem som är ansvarig läkare samt att dem1e tagit ställning till inskrivning i hemsjukvården. I de fall patienten eller i fårekmmnande fall dennes legale fåreträdare ej samtycker till SIP kvarstår hälso- och sjukvårdsansvaret hos landstinget. Undantag från krav på SIP görs i de fall patienten vårdas inom öppen psykiatrisk

tvångsvårdsfonn då det istället finns krav på att det finns en samordnad vård plan. A v den samordnade vårdplanen skall framgå om patienten skall vara inskriven i hemsjukvården.

l O. Övriga förbättringsområden

Arbetsgruppen har även haft i uppdrag att initiera övrigt förbättringsarbete. Härvid föreslås följande förslag till förtydligande och tillägg:

10.1 Vårdcentralhar blivit hälsocentral och hälsovalsenhet

Utvecklingen har gått framåt sedan hemsjukvårdsavtalets tecknande och förändringar har skett. Vårdvalet Hälsoval har införts inom Primärvården/Landstinget i Kalmar län år 201 O.

Vårdcentral har numera ersatts av benämningarna hälsocentral och hälsovalsenhet i och med införande av Hälsoval inom Landstinget i Kalmar län år 201 O.

Med Hälsocentral avses av landstinget driven vårdenhet inom vårdvaL Med Hälsovalsenhet avses både av landstinget driven vårdenhet och av privat vårdgivare driven vårdenhet inom vårdval, båda typer av landstinget finansierade.

l 0.2 Ansvaret gäller oavsett diagnosgrupp

I Hemsjukvårdsavtalet avsnitt 6.1 p.3 regleras att kommunens ansvar för hemsjukvård gäller oavsett diagnosgrupp.

Det innebär att samtliga patienter som är i behov av hemsjukvårdsinsatser har rätt till detta oavsett vilken diagnos patienten har- exempelvis omfattas således även patienter med psykiatrisk diagnos av rätten till hemsjukvårdsinsatser av kommunen. Ansvaret gäller såväl psykiatriska som somatiska insatser.

Ansvaret för hemsjukvården härvid omfattar således:

o All planerad hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå som, med bibehållen patientsäkerhet, kan ges i d im enskildes hem. 7

• All planerad hälso- och sjukvård på specialiserad somatisk vårdnivå och inom specialiserad psykiatrisk nivå, som kan ske med bibehållen patientsäkerhet, i den enskildes hem, utförd av sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut. 8

7 Hänvisning till Betänkande Kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011:55) s.54

8 Hänvisning till Betänkande Konmmnaliserad hemsjukvård (SOU 2011 :55) s. 55

14

15

l 0.3 Läkarmedverkan

I Hemsjukvårdsavtalet avsnitt 6.1 p.6 står det följande:" För att kommunen skall kunna fullgöra sina uppgifter enligt ovan på ett betryggande sätt skall primärvården tillhandahålla läkarslöd vid behov. Detta regleras i separat överenskommelse. "

Den separata överenskommelsen är "Ramavtal om läkarmedverkan". Det är ett länsövergripande ramavtal vilket skall följas upp av lokala avtal mellan berörda hälsovalsenheter inom Primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården. Avtalet omfattar läkarinsatser inom allmän medicin av den landstingsfinansierade hälso- och sjukvården. Av förarbetena till 26 d§ HSL (prop. 2005/06:115 s. 179 .) framgår att de läkarinsatser som avsätts för enskilda i deras hem medför inte något minskat ansvar för sådana läkarinsatser och andra specialistinsatser som enskilda kan behöva från sjukhusens specialistvård och öppen hälso- och sjukvård som kräver särskild kompetens. Den sjukhusanknutna hemsjukvården och sådan öppen hälso- och sjukvård som kräver särskild kompetens skall alltså inte ingå i de läkarresurser som landstingen skall avsätta för den kommunala hemvården. 9

Ramavtalet avseende läkarmedverkan har gåtts igenom och ett reviderat förslag till avtal har tagits fram. Se bilaga 2

10.4 Patientansvarig läkare

I hemsjukvårdsavtalet återfinns begreppet patientansvarig läkare (P AL). Det tidigare lagstadgade P AL-begreppet (f.d. 27 § Hälso- och sjukvårdslagen) har upphävts 20 l 0-07-0 l. Ett nytt begrepp; "Fast läkarkontakt" har införts i Hälso- och sjukvårdslagen. Fast läkarkontakt avser endast inom Primärvården.

Denna förändring innebär att P AL-begreppet i avtalet numera avser antingen fast läkarkontakt inom primärvården eller behandlande läkare inom specialistvården.

l O. 5 Vårdplanering

I Hemsjukvårdsavtalet avsnitt 6.1 3 st framgår följande:

"J samband med en vårdplanering tydliggörs ansvarsfördelningen mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården, vilket regleras i de överrapporteringsrutiner10 som landstinget och kommunerna kommit överens om. "

9 Förarbete till 26d§ HSL p rop. 2005/06: 115 s. 179.

10 Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarsla gen, utarbetade av Landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan

16

Härvid avses att vid vårdplanering enligt "Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen och samverkan vid inoch utskrivning i sluten värd" 11 (BAL-rutiner) eller vid samordnad individuell plan12 (SIP) tydliggörs ansvarsfördelningen mellan landstinget i sin helhet och kommunen.

l O. 6 BAL-rutiner

Huvudmännens kostnadsansvar generellt sett tydliggörs vid vårdplanering och enligt överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen och samverkan vid inoch utskrivning i sluten vård 13 (BAL-rutiner).

Parterna ska eftersträva följsamhet till överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen och samverkan vid inoch utskrivning i sluten vård.

Bilaga 3.

l O. 7 Nivåindelning

I Hemsjukvårdsavtalet avsnitt 6.1 4 st framgår följande

"Inom landstingetfinns idag tre nivåerför hemsjuhård i ordinärt boende:

l. Enklare hemsjukvård 2. Basal hemsjuhård 3. Avancerad hemsjuhård"

Nivåindelning används inte längre. Det var ett mått på vårdtyngden och förväntades komma att ingå i nationella riktlinjer när avtalet skrevs.

Hemsjukvårdsregistreringen kräver således inte längre en fortlöpande validering av nivåindelningen.

l O. 8 Inskrivning i hemsjukvården


10.9 Hembesök

11 Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen, utarbetade av Landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan

12 Individuell plan regleras i 3 f§ Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), 2 kap. 7 § Socialtjänstlagen (200 l :453) och lO§ Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

13 Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen, utarbetade av Landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan

17

I Hemsjukvårdsavtalet avsnitt 6.2.1 regleras Hembesök: Definition och ansvarsfårdelning

"Med hembesök avses Inom hälso- och sjukvård öppenvårdsbesök i patientens bostad eller motsvarande14•

Ansvarsfordelning sker enligt Tröske/principen. Detta innebär foljande:

Landstinget ansvarar for personer som har ett tillfälligt behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och som utan svårigheter kan besö/m landstingets mottagningsverksamhet (primärvården). Kommunen ansvarar för hembesök till personer i såväl ordinärt som särskilt boende, oavsett ålder och diagnos.

Hembesök skall erbjudas endast de personer som inte själva eller med hjälp av andra kan ta sig till en primärvårdsmottagning. Dessa hembesök är kommunens ansvar.

Primärvårdens bedömning av patientens hälsotillstånd och behov av hembesök har tollmingsföreträde.

Kommunen ansvarar för hembesök enligt foljande

m Inom hembesöken finns ingen åldersgräns. m Ansvaret gäller oavsett diagnosgrupp. m Kommunen har ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser upp t.o.m. sjuksköterskenivå. .. Kommunens ansvarfor hembesök gäller hela dygnet. "

Det innebär att det kan vara somatiska besvär eller psykiska funktionshinder som ligger till grund får att personer inte kan besöka landstingets mottagningsverksamhet Kommunens ansvar får hembesök gäller oavsett diagnos -således omfattas även personer med psykiska besvär/funktionshinder.

JO. JO Egen vård-Hemsjukvård

När det gäller vissa hälso- och sjukvårdsåtgärder kan det vara fråga om egenvård. En person kan ha behov av insatser dels i form av hemsjukvård och dels i form av egenvård. Kommunerna kan således ha skyldighet att bistå med insatser utifrån bl.a. hemssjukvårdsavtalet (och hälso- och sjukvårdslagen) och socialtjänstlagen.

Regionfårbundet (kommunerna) och landstinget har gemensamt antagit "Övergripande riktlinjer får bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utfåras som egenvård". Bilaga 4.

En åtgärd kan ha karaktär av egenvård, likväl som hemsjukvård.

I 0.11 Delegering

14 Socialstyrelsens Info- VU Basinfonnation Begrepp och tenner

18

Möjligiletema till delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård regleras i 6 kap. 3§ Patientsäkerhetslagen ( 201 0:659) samt i Socialstyrelsens foreskrifter SOSFS 1997:14 om Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård. Delegering kan ske utifrån forutsättningama i dessa regleringar. Delegering över huvudmannagränserna kan ske i enlighet med SOSFS 1997:14.

10.12 Tvist

I hemsjukvårdsavtalet avsnitt 15 regleras fåljande avseende tvist:

"Tvist angående tolkning eller tillämpning av detta avtal och ingångna överenskommelser skalllösas genomforhandling parterna emellan. Kan tvisten ej lösas skall den hänskjutas till svensk allmän domstol for avgörande med tillämpning av svensk rätt. Eventuella tvisteforhandlingar skall i forsta instans äga ntm i Kalmar. "

Följande fårslag till fortydligande och tillägg forelås:

Tvist angående tolkning eller tillämpning av detta avtal och ingångna överenskommelser skall i forsta hand lösas

• i forsta hand inom verksamheterna på tjänstemanna/chefsnivå 15

e i andra hand i Ledningsgruppen for samverkan16

• i tredje hand i Samverkansgruppen17 på länsnivå.

I andra hand skall tvist angående tolkning eller tillämpning av detta avtal och ingångna överenskommelser lösas genom fårhandling partema emellan. Kan tvisten ej lösas skall den hänskjutas till svensk allmän domstol for avgörande med tillämpning av svensk rätt. Eventuella tvisteforhandlingar skall i forsta instans äga rum i Kalmar.

11. Ekononti

skatteväxlingsnivån är baserad på den dåvarande (vid växlingstillfåll et) faktiska kostnaden for den överforda verksamheten. Den framtida kostnadsutvecklingen bör inte beaktas. 18

Ekonomiska effekter av gränsdragning habilitering och hjälpmedel

Landstinget ansvarar inom habiliteling for tekniska hjälpmedel som kräver specialanpassningar. Här avses egenmanövrerade elrullstolar inom personkrets 119 oavsett

15 Socialchefi kommunen och verksamhetschefhos landstinget.

16 Ledningsgrupp för länssamverkan inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård

17 Regional politisk grupp med representation från landstinget och kommunerna.

18 Hänvisning till Betänkande kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011:55) s. 61.


boendeform och ålder for de patienter som är fodda med olika former av rörelsehinder men inte har utvecklingsstörning:

Kostnad som överfors från kommunerna till landstinget:

• 500.000 kronor (avser restvärdet på befintliga elrullstolar hos brukare).

19

• Landstinget ansvarar for kommunikationshjälpmedel med en totalkostnad exkl. moms över ett halvt prisbasbelopp.

Kostnaden finns redan inom landstinget.

Kommunerna ansvarar får samtliga kognitiva hjälpmedel och tyngdtäcken, kedjetäcken och bolltäcken oavsett boendeform:

• Kostnaden finns redan inom kommunerna.

• Vissa hjälpmedel inom området är utskrivna från landstinget finns hos brukare, men restvärdet är i stort sett O. Kommunema tar över befintliga hjälpmedel hos brukare utan kostnad.

Kommunerna ansvarar for kommunikationshjälpmedel med en totalkostnad exkl. moms under ett halvt prisbasbelopp.

• Kommunerna har redan kostnader for dessa hjälpmedel och tar över eventuella befintliga hjälpmedel hos brukare utan kostnad.

Kommunerna ansvarar for bashabilitering och här övriga hjälpmedel oavsett boendeform.

• Kostnad som överfors till kommunerna avser ungefår 460 personer i länet med en hjälpmedelskostnad på totalt 2,5 miljoner kronor (avser restvärdet for samtliga Ahjälpmedel samt B-hjälpmedel hos brukare). (Detta avser effektuering av tidigare gränsdragning i hemsjukvårdsavtalet som skatteväxlats).

12. Överföring av patientärenden inom habilitering och hjälpmedel

Patientärenden inom bashabilitering och hjälpmedel som initierats fdre 2014-01-01 överfors från landstingets habilitering till kommunema successivt under våren 2014. Fr.o.m. 2014-01-01 övergår nya ärenden från Barnhabilitetingen till kommunema samt överrapporteting/överlämning av brukare inom bashabiliteting. Fr.o.m. 2014-10-0 l ska samtliga patienter som är kommunernas ansvar vara överrappmierade/överforda till kommunerna.

Överforing avseende egenmanövrerade elrullstolar inom personkrets l från kommunema till landstinget sker successivt under våren2014. Fr.o.m. 2014-10-01 ska samtliga egenmanövrerade elrullstolar inom personkrets l som är landstingets ansvar vara överrapporterade/överfdrda till landstinget.

Kostnadsövertagande ska ske successivt i samband med överrapportering/ överlämning.

13. Förslag till beslut

13.1 Förtydligande tillägg till Hemsjukvårdsavtalet

Upprättat fårslag till "Förtydligande tillägg till Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunema i Kalmar län" föreslås antas av respektive huvudman.

13.2 Ramavtalläkarmedverkan

Reviderat fårslag till Ramavtalläkannedverkan föreslås antas av respektive huvudman.

13.3 Praktiska anvisningar

20

Ledningsgruppen får länssamverkan20 ges i uppdrag att ansvara får "Praktiska anvisningar avseende sjuksköterskornas ansvarsområde inom hembesök och hemsjukvård", "Praktiska anvisningar- Rehabilitering och hjälpmedel" samt får att ta fram "Praktiska anvisningar psykiatri". Praktiska anvisningar avseende habilitering bör inkluderas i "Praktiska anvisningar -Rehabilitering och hjälpmedel".

Revidering av anvisningama ska ske under 2014 efter slutrapport utvärdering av hemsjukvården handlagts.

Därefter har Ledningsgtuppens får länssamverkan ansvar för att revidera anvisningama vartannat år eller tidigare vid behov.

13.4 Samverkansgruppen

Av hemssjukvårdsavtalet avsnitt 8.1 Samverkansgrupp framgår följande: "Det är kommunernas och landstingets ambition att medverka till att en regional politisk grupp med representation från både landstinget och kommunerna tillsätts for fortsatt samverkan mellan huvudmännen inom vård- och omsorgssektorn i Kalmar län. "

Respektive huvudman föreslås att utse politiska representanter till Samverkansgruppen får att tillsätta denna i enlighet med hemsjukvårdsavtalet

13.5 Informationsinsatser

Ledningsgruppen får länssamverkan21 ges i uppdrag att ansvara får informationsinsatser kring Förtydligande tillägg till Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län och reviderat Ramavtal Läkarmedverkan samt Praktiska anvisningar.

20 Ledningsgrupp for länssamverkan inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård

21 Ledningsgrupp får länssamverkan inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård

14.

Bilaga l

Bilaga 2

Bilaga 3

Bilaga 4

21

Bilagor

Förtydligande tillägg till Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län

Reviderat forslag Ramavtal läkarmedverkan

Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen, utarbetade av Landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan

Övergripande riktlinjer for bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

e av avv o

l

2014-12-09

Leif Benzein, Landstinget Hälso- och sjukvårdsforvaltningen Stina Karlsson, Landstinget Psykiatriforvaltningen Rose- Marie Pettersson, Landstinget Primärvårdsförvaltningen Elisabeth Englund, Oskarshamns kommun MAS Ann- Britt Christensen, Emmaboda och Nybro kommun MAS Gunnel Rosenberg, Mönsterås kommun MAS Camilla Samuelsson, Regionförbundet

:Dt~l' Jols/!JI /to? jd, L(f-30Cj

] ( fCt-<j et 2J

e o ar a

Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län r- ~

~=~~-\-\lS ~Emma bod• l Iii~ y e;~ HULTSFREDS ~ ~ [01MorhyllJr~ ~ !<almar kommun kommun lmmmun KOMMUN ............ , ..... , .. (l ~~ummun

~o

(9 ~ Oskarshamns ltYIM · kommun

""""""' ~~~ \• _ ... --~-- Västerviks m Kommun lo~~el R r <·h~~ ... ~~~.R~· ,nrl

2

Innehållsförteckning

l. Syfte ..................................................................................................................................................... 3

2. Metod ................................................................................................................................................... 3

3. Bakgrttnd ............................................................................................................................................. 4

4. Resultat ................................................................................................................................................ 4

4.1 Inskrivning i hemsjukvården i Kalmar län ......................................................................................... 4

4.2 Analys- Inskrivning i hemsjukvården i Kalmar län ........................................................................... 5

4.3 Rutiner Samordnad vård- och omsorgsplanering .............................................................................. .S

4.4 Cosmic L ink ....................................................................................................................................... 6

4.5 Analys- Samordnad vård- och omsorgsplanering och Cosmic Link ................................................. 6

5. Förslag till förtydligande tillägg till hemsjukvårdsavtalet utifrån resultat av avvikelseanalys .. 7

6. Källfdt·teckning ................................................................................................................................... 8

6.1 Rapporter ............................................................................................................................................ 8

3

l. Syfte Syftet med denna rapport är att undersöka om vi kan identifiera återkommande avvikande händelser inom hemsjukvården som kan åtgärdas på systemnivå. Avvikelser som kan åtgärdas med förtydligande tillägg till Kalmar läns hemsjukvårdsavtaL

2. Metod Analysgruppen har varit bemannad med tre representanter ifrån landstinget och tre representanter ifrån kommunerna i länet samt sammankallande/ sekreterare ifrån regionfårbundet Huvudmännens representanter har haft i uppdrag att samla in avvikelser ifrån respektive organisationer. Uppföljningen av avvikelser omfattar tiden l november 2013 - 31 oktober 2014, totalt har 43 avvikelser behandlats. Resultatet ska vara klart till årsskiftet 2014/2015.

Metoden får arbetet har varit "Tematisk innehållsanalys" utifrån ett kvalitativt förhållningssätt vilket innebär att avvikelserna har lästs igenom upprepade gånger får att få en känsla av helheten. I texterna har vi kunnat utröna återkommande teman som givit oss innehållet. De sannolika temana har sammanställts i en resultatdel (Polit & Beck 2012).

Analysgruppen har träffats vid fyra tillfållen under hösten och redogjort får de inhämtade avvikelserna för att därefter göra en gemensam analys av materialet. De problemområden som redovisas i rapporten har gemensamt identifierats och analysgruppen är samstämmiga i förbättringsfårslagen som anges.

En svaghet i analysen är att det framkommit händelser muntligen som ej rapporterats/ dokumenterats enligt rutinerna vilket gör att vi ser att det förekommer ett mörkertal av avvikande händelser kring hemsjukvården i Kalmar län som skulle kunnat ha varit föremål för analysen utifrån båda huvudmännen. Analysgruppen har dock beaktat de muntliga berättelserna då de bekräftat det som identifierats.

4

3. Bakgrund Vid överläggningar våren 2014 gällande hemsjukvårdsavtalet i Kalmar län framkom det att det fortsatt kvarstod oklarheter vid vårdövergångarna mellan landstinget och kommunerna länet. Behov identifierades av ytterligare fordjupad samverkan och kontinuerlig dialog mellan huvudmännen där man gemensamt foljer utvecklingen och tillsammans arbetar fram lösningar på de utmaningar som en alltmer tekniskt avancerad hemsjukvård kräver.

Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård behövde därfor aktivt arbeta vidare med analys av de avvikelser som uppkommer vid vårdövergångarna for att kunna fastställa vart behoven av tillägg till hemsjukvårdsavtalet fåreligger. Målet med analysarbetet är att få kunskap om systemfel som skulle kunna klargöras med fortydligande tillägg till hemsjukvårdsavtalet

Analysgruppen urskiljer att ansvarsfordelningen inom hemsjukvården fungerar väl i Kalmar län utifrån ett patientperspektiv. Vi vill dock poängtera att i denna rapport belyses endast det som identifierats inte fungerar optimalt. Rapporten kan anses vara en delrappo1t till den tidigare Fördjupade utredningen av förbättringsområden inom hemsjukvårdsavta fet.

Vid analys av det inkomna materialet ses att avvikelserna är återkommande och behandlar ungefar samma sakfrågor och representanterna inom analysgruppen identifierar att problemen funnits i fleiialet år vid vårdövergångarna.

4. Resultat Här nedan redovisas resultatet ifrån de avvikelser som granskats och analyserats i analysgruppens arbete. Resultatet är kategoriserat i teman där varje tema (rubrik) belyser identifierade problem samt under analysavsnitten redovisas möjliga lösningar på densamma.

4.1 Inskrivning i hemsjukvården i Kalmar län När en patient skrivs in i hemsjukvården så får de allra flesta patienter en patientansvarig läkare inom primärvården. Vid överläggningarna av hemsjukvårdsavtalet framkom det dock en oro, främst ifrån kommunerna, i de ärenden där patienten får en ansvarig läkare inom slutenvården. Oron som uttrycktes sades bero på att det forekommer att kommunsjuksköterskorna har svårigheter med att få kontakt med slutenvårdsläkaren. Detta har undersökts vidare av analysgruppen under hösten.

Utifrån avvikelserna kan konstateras att kontakten med primärvårdsläkaren fungerar då patienten är överrapporterad av slutenvården enligt rutinen. Det händer dock att detta faller bort och då ligger ansvaret kvar på den läkaren inom slutenvården som ombesörjt utskrivningen. Samverkan saknas till vissa delar mellan slutenvård, primärvård och kommun. Patienter kan skrivas in och ut i hemsjukvården utan att primärvården är meddelad.

I ytterst få fall i länet kvarhålls ansvaret for en patient hos en läkare i slutenvården på grund av en mer avancerad diagnos/ behandling/ ålder och då har det uppstått oklarheter när dessa patienter får behov av behandling på olika vårdnivåer. Svårigheter uppkommer när inte den ansvariga slutenvårdsläkaren har överrapporterat om patienten till primärvården som hemsjukvårdspatient Avvikelser som vidare identifieras av detta är att läkare inom slutenvården ej utfor hembesök. Under hösten har analysgruppen diskuterat kring antal pågående ärenden inom hemsjukvården där en läkare inom slutenvården är patientansvarig och det visar sig inte vara vanligt fårekommande men att de oftare är mer komplexa ärenden och ställer krav på att organisationerna samverkar på ett mer intensifierat sätt. Ärenden där

5

slutenvårdsläkaren är patientansvarig är således inte vanligen forekommande men det kan uppstå svårigheter får att kunna bedriva en sammanhållen vård mellan huvudmännen när inte primärvårdens läkare känner till hemsjukvårds patienten.

4.2 Analys- Inskrivning i hemsjukvården i Kalmar län

Vid uppföljning av avvikelser framkommer det att det endast är få ärenden i hemsjukvården som har en patientansvarig läkare inom slutenvården, men att det är dessa ärenden som ofta blir mer komplexa och samverkan ifrån samtliga vårdnivåer behövs får att kvalitetssäkra vården får patienten. Gemensamt får de ärenden där slutenvården behåller patientansvaret får hemsjukvården är att patienterna är svårt sjuka människor som inte alltfår sällan också har behov av primärvård. Slutenvården har ett ansvar att se till att primärvården är underrättad och har den infmmation som krävs. Brister ses i kommunikationen mellan sluten- och primärvården avseende hemsjukvårdspatienter.

Primärvården har alltid tillgång till journaler o.s.v. i de gemensamma datasystemen vilket inte kommunsjuksköterskan har möjlighet till när denne inte får kontakt med slutenvårdens läkare. I regel finns det en sjuksköterska med Cosmic Link-ansvar på varje hälsocentral inom primärvården. Analysgruppen anser att kommunikationsvägarna är mer användbara om kommunens hemsjukvård har kontakt med primärvården och primärvården i sin tur har kontakten med slutenvården i gemensamma ärenden. Representanterna ifrån båda huvudmännen uppfattar det som mest gynnsamt att i de få ärenden där patienten har en läkare med patientansvar inom slutenvården också erhåller en primärvårdskontakt som kommunsjuksköterskan kan kommunicera med.

Vid mer avancerade ärenden så krävs särskilt tydliga hemsjukvårdsuppdrag for att vården ska forlöpa utan problem och utav de inkomna avvikelserna så framkommer det att primärvården inte varit kallad av slutenvården eller att kommunen efterfrågat närvaron vid någon vård- och omsorgsplanering.

4.3 Rutiner Samordnad vård- och omsorgsplanering I samband med en vård och omsorgsplanering så tydliggörs ansvarsfordelningen mellan landstinget och den kommunala hälso- och sjukvården. Detta regleras i de överrapporteringsrutiner som landstinget och kommunerna gemensamt kommit överens om. Vid vård- och omsorgsplanering enligt " Överenskomna rutiner avseenden betalningsansvarslagen och samverkan vid inoch utskrivning i sluten vård" så kallade BALrutiner eller vid samordnad individuell plan (SIP) så klargörs ansvarsfårdelningen mellan landstinget och kommunerna. Följsamhet till ovanstående rutiner visar sig vara viktigt utifrån analys av avvikelserna i länet.

Återkommande identifieras att den enskilde kommit hem till sin egen bostad och svårigheter uppstått då vård- och omsorgsplanering ej foljts enligt rutinerna. Det vill säga att det inte är klart vad den enskilde ska ha får insatser ifrån hemsjukvården, vilket kan handla om oklara läkemedelsordinationer eller att det inte står klart hur medicinskteknisk utrustning ska användas. Avvikelserna verifierar brister i kompetens gällande vård- och omsorgsplanering samt tillhörande BAL- rutiner. Rutiner for arbetsgången ifrån att avdelningen skickar kallelse tills att de ska avslutas brister ifrån båda huvudmännen. Exempel på detta är att kallelser fårblir obesvarade ifrån kommunens hemsjukvård eller att informationen brister mellan avdelningarna på sjukhusen vid forflyttning av patient. Vidare ses att justering av vårdplaner och utskrivning utförs utan att vårdplaneringen kan anses vara klar vilket medfår oklarheter när den enskilde kommer åter till bostaden. Det händer vidare att de professioner som ska samverka vid vårdplanering kommunicerar mycket lite med varandra inför utskrivning av patienten vilket leder till att det är svåti att hålla samman vårdkedjan.

6

Parallellt som rutiner inte följs så uppmärksammas att patienterna idag blir allt snabbare utskrivna och oklarheter uppkommer. Informationen brister vid överlämnande av patienter mellan huvudmännen. Svårigheter uppstår när inte kommunsjuksköterskan är aktiv under vård- och omsorgsplaneringen vid mer komplicerade ärenden då det är tydligt att det krävs tätare form av samverkan med planering och telefonkontakter for att vården och omsorgen ska fungera på hemmaplan.

Oordning ses avseende kommunikationsrutinerna med inskrivningsmeddelande, kallelse och utskrivningsmeddelande. I datasystemet Cosmic Link skickas meddelanden mellan huvudmännen utan att med säkerhet bli besvarade. Det uppmärksammas också att kallelser inte blir bekräftade enligt rutinerna utan sker via textmeddelandefunktionen mellan huvudmännen.

Enligt BAL- rutinerna så ska utskrivningsmeddelande skickas till kommunen innan kl.l4.00 dagen före hemgång och här ses oordning då det förekommer att meddelandet kommer samma dag som patienten kommer hem till bostaden.

Det är sällan en vårdplan skickas med den enskilde vid utskrivning. Generellt förefaller vårdplanerna inte vara ifyllda med information ifrån vård- och omsorgsplaneringen som blir meningsfull för den enskilde.

4.4 Cosmic Link

Syftet med Cosmic Linkär en sammanhållen ärendehantering där meddelanden skickas och tas emot mellan slutenvården, kommunen och primärvården. Kommunen får tillgång till utvalda delar av patientens vårddokumentation som läkarepikris, omvårdnadsepikris, rehabrapport och läkemedelslista. Viktiga datum och tidpunkter behandlas enligt Betalningsansvarslagen. Kommunerna har tillgång till viss information i Cosmic Link. Här sker missuppfattningar mellan huvudmännens medarbetare då kunskapen är begränsad om vilken information respektive huvudman har tillgång till.

Det skiljer sig mellan länets kommuner avseende tekniktillgången. Informationsöverföring sker viafaxeller via datasystem och det blir föremål för missförstånd hur informationen ska överföras mellan huvudmännen inom hemsjukvården när det fungerar så olikartat och det finns olika kommunikationsvägar.

4.5 Analys- Samordnad vård- och omsorgsplanering och Cosmic Link

A v analysen framkommer det behov av kompetensutvecklingsinsatser avseende vård- och omsorgsplanering samt Samordnad individuell plan. Följsamhet till rutinerna är viktiga då avvikande händelser minskar när varje del blir behandlad och det fårtydligas vem som har ansvaret för vilka insatser efter utskrivning ifrån sjukhuset. Ä ven behov av ökad kompetens avseende att Betalningsansvarslagen inte endast handlar om betalningsansvar utan lika mycket om informationsöverföring. Kontinuerliga kompetensinsatser på området är viktiga även framåt för att upprätthålla följsamheten till rutinerna i ett längre perspektiv.

Rutinbeskrivning tiJI BAL- överenskommelse samt de praktiska anvisningarna behöver förklaras och fårtydligas ytterligare samt skrivas om enligt de fårtydligande tilläggen som utretts till hemsjukvårdsavtalet Betydande är att rutiner vid inoch utskrivning behöver ses över.

Vid analys av avvikelser urskiljs också systemet Cosmic Link för informationsöverföring. Här identifieras behov av uppföljning för att säkerställa att funktionerna används enligt rutinerna då det är tydligt att det är oordning i hur informationsöverföringen sker vilket leder till avvikande händelser.

Åtgärder avseende utveckling av Cosmic Link är vidtagna då det finns en fonnell arbetsgrupp

7

så kallad lnformationsöveJföringsgruppen som har det uppdraget. Denna grupp hade ett fårsta möte 2014-12-0 l.

5. Förslag till förtydligande tillägg till hemsjukvårdsavtalet utifrån resultat av avvikelseanalys

• Att alla patienter vid inskrivning i hemsjukvården har en patientansvarig läkare inom primärvården. sjuksköterska inom kommunal hälso- och sjukvård har sina kontakter via patientansvarig primärvårdsläkare.

• Att intensifiera kompetensutvecklingsinsatser får att stärka kunskapen kring att arbeta med vård och omsorgsplaner samt Samordnad individuell plan inom respektive verksamheter.

• Att upprätta en handlingsplan för kompetensutvecklingsinsatser på lång sikt kring vård- och omsorgsplaner och Samordnad individuell plan.

• Att en arbetsgrupp snarast ska tillsättas får att arbeta fram praktiska anvisningar kopplat till det reviderade Hemsjukvårdsavtalet

• Att fortsätta arbeta aktivt med att följa upp avvikelser kopplade till Hemsjukvårdsavtalet och initiera fårbättringar utifrån dessa avvikelser.

• Att Länsgemensam ledning i samverkan får till uppdrag att leda och följa upp utvecklingen med hemsjukvårdsavtalet

• Att eventuella oenigheter hanteras av Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård.

Förtydligande tillägg enligt överläggning den 2014-05-12

• Att så snart det finns tekniska förutsättningar i hela länet, successivt skapa mobila IT lösningar. Detta innebär att läkarna använder mobila IT verktyg som landstinget tillhandahåller när säker nätverksanslutning finns tillgänglig. (Tillägg till punkt 5 i "Ramavtal får Iäkarmedverkan" )

8

6. Källförteckning

P o lit, D. F., & Beck, C. T. (20 12). Nursing research: generating andassessing evidence for nursingpractice. 9. ed. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins Wilde, B., Larsson, G., Larsson, M.,& Starrin, B.

6.1 Rapporter

Fördjupad utredning av förbättringsområden inom hemsjukvårdsavtalet

Förtydligande tillägg till avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län

Datum

2015-01-19 Er1 datum

Diarienr: Er beteckning

Förtydligande tillägg till hemsjuvårdsavtalet

Förty~ligande tillijgg till . · A vt11l om övertagå.n·de ·av ·hÖ)sö~ d~-4.-:sJ~.J\;våtd·s~ : .

. insatser.· i .or.åtn.ä-r.tJ}oefiil~. ,.: ....... . hl·elläii·iäfiå~~ti~~;~J.)ö_~_~:~~9#iai\kp.~ffta ·. ..

i Kälm:ar län· · •. ' - : - ;· .- Jr ' .;. ~. '• :· .' ·•· •· ~ • •

. ' l, ·.. ;_:_, . i .... _·_

Förtydligande tillägg till Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län

Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län, vidare benänmt Hemsjukvårdsavtalet, trädde i kraft den l januari 2008. Detta förtydligande tillägg till Hemsjukvårdsavtalet är utarbetat i samband med utvärderingen av Hemsjukvårdsavtalet 2013 och 2014.

1., Vårdcentral har blivit hälsocentral oclz hälsovalsenhet

Utvecklingen har gått framåt sedan hemsjukvårdsavtalets tecknande och förändringar har skett. Vårdvalet Hälsoval har införts inom Primärvården/Landstinget i Kalmar län år 2010. Vårdcentral har numera ersatts av benämningarna hälsocentral och hälsovalsenhet i och med införande av Hälsoval inom Landstinget i Kalmar län år 2010. Med Hälsocentral avses av landstinget driven vårdenhet inom vårdvaL Med Hälsovalsenhet avses både av landstinget driven vårdenhet och av privat vårdgivare driven vårdenhet inom vårdval, båda typer av landstinget finansierade.

2. Ansvaret gäller oavsett diagnosgrupp

I Hemsjukvårdsavtalet avsnitt 6.1 p.3 regleras att kommunens ansvar för hemsjukvård gäller oavsett diagnos grupp. . Det innebär att samtliga patienter som är i behov av hemsjukvårdsinsatser har rätt till detta oavsett vilken diagnos patienten har- exempelvis omfattas således även patienter med psykiatrisk diagnos av rätten till hemsjukvårdsinsatser av kommunen. Ansvaret gäller såväl psykiatriska som somatiska insatser. Ansvaret för hemsjukvården omfattar således:

o All planerad hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå som, med bibehållen patientsäkerhet, kan ges i den enskildes hem. 1

1 Hänvisning till Betänkande Kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011 :55) s.54

Datum 2

Diaricnr: 2015-01-19 Er beteckning Ertdatum Förtydligande tillägg till

hemsjuvårdsavtalet

3.

• All planerad hälso- och sjukvård på specialiserad somatisk vårdnivå och inom specialiserad psykiatrisk nivå, som kan ske med bibehållen patientsäkerhet, i den enskildes hem, utförd av sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut. 2

Läkarmedverkan

I Hemsjukvårdsavtalet avsnitt 6.1 p.6 står det följande:" För att kommunen skall kunnafullgöra sina uppgifter enligt ovan på ett betryggande sätt skall primärvården tillhandahålla läkarstöd vid behov. Detta regleras i separat överenskommelse. " Den separata överenskommelsen är "Ramavtal om läkannedverkan". Det är ett länsövergripande ramavtal vilket skall följas upp av lokala avtal mellan berörda hälsovalsenheter inom Primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården. Avtalet omfattar läkarinsatser inom allmän medicin av den landstingsfinansierade hälso- och sjukvården. Av förarbetena till 26 d§ HSL (prop. 2005/06:115 s. 179 .) framgår att de läkarinsatser som avsätts för enskilda i deras hem medför inte något minskat ansvar för sådana läkarinsatser och andra specialistinsatser som enskilda kan behöva från sjukhusens specialistvård och öppen hälso- och sjukvård som kräver särskild kompetens. Den sjukhusanknutna hemsjukvården och sådan öppen hälso- och sjukvård som kräver särskild kompetens skall alltså inte ingå i de läkarresurser som landstingen skall avsätta för den kommunala hemvården. 3

Reviderad version av Ramavtalet om läkarmedverkan gäller fr.o.m. 2015-07-01. Se bilaga l.

4. Patientansvarig läkare

I hemsjukvårdsavtalet återfinns begreppet patientansvarig läkare (P AL). Det tidigare lagstadgade P AL-begreppet (f.d. 27§ Hälso- och sjukvårdslagen) har upphävts 2010-07-01. Ett nytt begrepp; "Fast läkarkontakt" har införts i Hälso- och sjukvårdslagen. Fast läkarkontakt avser endast Primärvården. Denna förändring innebär att P AL-begreppet i avtalet numera avser antingen fast läkarkontakt inom primärvården eller behandlande läkare inom specialistvården

Vid inskrivning i hemsjukvården ska alla patienter ha en patientansvarig läkare inom primärvården. sjuksköterska inom kommunal hälso- och sjukvård har sina kontakter via patientansvarig primärvårdsläkare.

5. Vårdplanering

I Hemsjukvårdsavtalet avsnitt 6.1 3 st framgår följande: "I samband med en vårdplanering tydliggörs ansvarsfördelningen mellan primärvården och den komnmnala hälso- och sjukvården, vilket regleras i de överrapporteringsrutiner4 som landstinget och kommunerna kommit överens om. "

2 Hänvisning till Betänkande Kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011 :55) s. 55 3 Förarbete till26d§ Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) prop. 2005/06:115 s. 179. 4 Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen, utarbetade av Landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan

Datum 3

Diarierlr: 2015-01-19 Ert datum

Er beteckning


Härvid avses att vid vårdplanering enligt "Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen och samverkan vid inoch utskrivning i sluten vård" 5 (BAL-rutiner) eller vid samordnad individuell plan6 (SIP) tydliggörs ansvarsfårdelningen mellan landstinget i sin helhet och kommunen.

Parterna ska intensifiera kompetensutvecklingsinsatser får att stärka kimskapen kring att arbeta med vård och omsorgsplaner samt Samordnad individuell plan inom respektive verksamheter. Länsgemensam ledning i samverkan7 ansvarar härvid för att upprätta en handlingsplan ror kompetensutvecklingsinsatser på lång sikt kring vård- och omsorgsplaner samt Samordnad individuell plan.

6. BAL-rutiner

Huvudmännens kostnadsansvar generellt sett tydliggörs vid vårdplanering och enligt överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen och samverkan vid inoch utskrivning i sluten vård8 (BAL-rutiner). Parterna ska eftersträva följsamhet till överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen och samverkan vid inoch utskrivning i sluten vård.

7. Nivåindelning

I Hemsjukvårdsavtalet avsnitt 6.1 4 st framgår följande "Inom landstinget finns idag tre nivåer för hemsjukvård i ordinärt boende:

l. Enklare hemsjukvård 2. Basal hemsjukvård 3. Avancerad hemsjukvård"

Nivåindelning används inte längre. Det var ett mått på vårdtyngden och fårväntades komma att ingå i nationella riktlinjer när avtalet skrevs. Hemsjukvårdsregistreringen kräver således inte längre en fortlöpande validering av nivåindelningen.

8. Inskrivning i hemsjukvården


5 Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen, utarbetade av Landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan 6 Individuell plan regleras i 3 f§ Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), 2 kap. 7 § Socialgänstlagen (2001 :453) och 10 §Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. 7 Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård 8 Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen, utarbetade av Landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan

Datum 2015-01-19

4 Diarienr: Er beteckning

F.rtdatum Förtydligande tillägg till hemsjuvårdsavtalet

9. Hembesök

I Hemsjukvårdsavtalet avsnitt 6.2. l regleras Hembesök Definition och ansvarsfördelning:

"Med hembesök avses Inom hälso- och sjukvård öppenvårdsbesök i patientens bostad eller motsvarande9

•

Ansvarsfordelning sker enligt Tröske/principen. Detta innebär följande:

Landstinget ansvarar for personer som har ett tillfälligt behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och som utan svårigheter kan besöka landstingets mottagningsverksamhet (primärvården). Kommunen ansvarar for hembesök till personer i såväl ordinärt som särskilt boende, oavsett ålder och diagnos.

Hembesök skall erbjudas endast de personer som inte själva eller med hjälp av andra kan ta sig till en primärvårdsmottagning. Dessa hembesök är kommunens ansvar. Primärvårdens bedömning av patientens hälsotillstånd och behov av hembesök har tolkningsföreträde.

Kommunen ansvarar for hembesök enligt följande m Inom hembesöken finns ingen åldersgräns. 1!1 Ansvaret gäller oavsett diagnosgrupp. 111 Kommunen har ansvar for hälso- och sjukvårdsinsatser upp t.o.m. sjuksköterskenivå. 111 Kommunens ansvar for hembesök gäller hela dygnet. "

Det innebär att det kan vara somatiska besvär eller psykiska funktionshinder som ligger till grund får att personer inte kan besöka landstingets mottagningsverksamhet Kommunens ansvar får hembesök gäller oavsett diagnos - således omfattas även personer med psykiska besvär/funktionshinder.

9.1 Hembesök på annan uppdragsgivare än primärvården Samtliga av landstingets läkare har rätt att skriva in patienter i hemsjukvården. Landstingets bedömning av patientens hälsotillstånd och behov av hembesök har tolkningsföreträde. Kommunen kan motta uppdrag om hembesök till kommunens hemsjukvård från annan uppdragsgivare än primärvården inom landstinget.

l O. Delegering

Möjligheterna till delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård regleras i 6 kap. 3§ Patientsäkerhetslagen ( 2010:659) samt i Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 1997:14 om Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård. Delegering kan ske utifrån fårutsättningarna i dessa regleringar. Delegering över huvudmannagränserna kan ske i enlighet med SOSFS 1997:14.

9 Socialstyrelsens Info- VU Basinformation Begrepp och termer

Datum 5

Diarienr: 2015-0l-19 Er beteckning Ert datum Förtydligande tillägg till

bemsjuvårdsavtalet

11. Psykiatri -Ansvarsfördelning mellan huvudmännen avseende personer med psykiatrisk diagnos

Av Hemsjukvårdsavtalet avsnitt 6.6 Psykiatri framgår foljande:

"Ansvaret för psykiatriska och somatiska omvårdnadsuppgifter inom hemsjukvårdsverksamhet och hembesöksverksamhet överförs till kommunerna. Kommunerna skall i ett tidigt skede involveras i det gemensamma arbetet med att nå en optimal gränsdragning (for den enskilde) mellan psyldatrin/primärvården och kommunen som kan accepteras av båda huvudmännen. "

Vidare regleras i Hemsjukvårdsavtalet avsnitt 6.1 p.3 och l att kommunens ansvar for hemsjukvård gäller oavsett diagnosgrupp och ålder.

Ovanstående innebär att samtliga patienter som är i behov av hemsjukvårdsinsatser har rätt till detta oavsett vilken diagnos patienten har - således omfattas även patienter med psykiatrisk diagnos av rätten till hemsjukvårdsinsatser av kommunen. Ansvaret gäller såväl psykiatriska som somatiska insatser.

Av Hemsjukvårdsavtalet Avsnitt 6.2 hembesök framgår följande:

"Landstinget ansvarar för personer som har ett tillfälligt behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och som utan svårigheter kan besöka landstingets mottagningsverksamhet (primärvården). Kommunen ansvarar för hembesök till personer i såväl ordinärt som särskilt boende, oavsett ålder och diagnos.

Hembesök skall erbjudas endast de personer som inte själva eller med hjälp av andra kan ta sig till en primärvårdsmottagning. Dessa hembesök är kommunens ansvar. "

Det innebär att personer som inte själva eller med hjälp av andra kan ta sig till en av landstingets mottagningar skall erbjudas hembesök. Det kan vara fysiska såväl som psykiska besvär som gör att personen inte kan ta sig till mottagningen. Således omfattar kommunens ansvar även patienter med psykiatrisk diagnos.

För att skrivas in i hemsjukvården utifrån en psykiatrisk diagnos krävs en samordnad individuell plan (SIP), där det framgår vem som är ansvarig läkare samt att denne tagit ställning till inskrivning i hemsjukvården. I de fall patienten eller i forekommande fall dennes legale foreträdare ej samtycker till SIP kvarstår hälso- och sjukvårdsansvaret hos landstinget. Undantag från krav på SIP görs i de fall patienten vårdas inom öppen psykiatrisk tvångsvårdsform då det istället finns krav på att det finns en samordnad vårdplan. A v den samordnade vårdplanen skall framgå om patienten skall vara inskriven i hemsjukvården.

Datum 6

Diarienr: 2015-01-19 Er beteckning Ert datum Förtydligande tillägg till

hemsju vårdsavtalet

12. Barn - Sjuka barn som vårdas i hemmet

Av Hemsjukvårdsavtalet avsnitt 6.7 framgår följande:

"Ansvarsöveiförandet till kommunerna gäller alla åldrar. Således omfattar det kommunala ansvaretför hemsjukvården även barn. För barn med behov av sjukvård i hemmet söks oftast lösningar mellan barnkliniken och barnets föräldrar/anhöriga. Kommunen och landstinget skall även fortsättningsvis eftersträva goda individuella lösningar och gemensam vårdplan skall upprättas. Vid vårdplanering kan t.ex. behov av konsultinsatser från Barnkliniken och P AL-ansvaret diskuteras. "

I Hemsjukvårdsavtalet avsnitt 6.1 p.3 regleras att kommunens ansvar for hemsjukvård gäller oavsett diagnosgrupp. Mot bakgrund av ovanstående foreslås att huvudmännens kostnadsansvar generellt sett tydliggörs vid vårdplanering och i enligt överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen och samverkan vid inoch utskrivning i sluten vård (BAL-rutiner)10• Se vidare avsnitt I 0.6 och 10.7. Vidare foreslås följande fortydligande tillägg: Kommunernas ansvar for hemsjukvård omfattar barn oavsett ålder och diagnos. Möjlighet till konsultinsatser från Barnkliniken finns för kommunerna. Vem som är behandlande läkare tydliggörs vid vårdplanering. Partema ska eftersträva foljsamhet till överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen och samverkan vid inoch utskrivning i sluten vård (BALrutiner)11.

13. Habilitering och hjälpmedel

13.1 Definition habilitering Följande definition finns for habilitering enligt regeringens proposition om stöd och service till vissa funktionshindrade: Med habilitering avses att, vid nedsättning eller forlust av någon funktion efter medfödd eller tidigt forvärvad skada/sjukdom, genom planerade och från flera kompetensområden sammansatta åtgärder, allsidigt främja utveckling av bästa möjliga funktionsformåga samt psykiskt och fysiskt välbefinnande hos den enskilde. Habilitering är målinriktade insatser som förutsätter att den enskildes möjligheter till inflytande vid planering, genomförande och uppfoljning beaktas och säkras. Rehabiliteringsinsatser bedrivs på likartat sätt som habilitering, men vänder sig till personer med forvärvad skada eller sjukdom som inträffat efter 18 års ålder.

13.2 Ansvar enligt lagstiftning

Området regleras enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) § 3 b och § 18 b. Vidare foreskriver socialstyrelsen SOSFS 2007:10 med ändringsföreskrift SOSFS 2008:20 om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering.

10 Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen, utarbetade av Landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan 11 Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen, utarbetade av Landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan

Datum

2015-01-19 Ert datum


Förtydligande tillägg till hemsju vårdsavtalet

I alla ärenden där Kommunerna och Landstingets habilitering gemensamt är aktörer skall en samordnad individuell plan (SIP) upprättas.

13.3 Ansvarsfördelning mellan huvudmännen

13.3.1 Kommunens ansvar12

o Kommunen ansvarar för habilitering på basnivå i såväl ordinärt som särskilt boende samt i bostad med särskild service.

• Med bashabilitering avses habiliterande insatser som utfors i den dagliga vården och omsorgen.

• Förskrivning och utprovning av tekniska hjälpmedel som inte kräver specialanpassningar, gällande personer över 18 år,

13.3.2 Landstingets ansvar13

o Landstinget ansvarar för de specialiserade habiliteringsinsatsema. • Habilitering för barn och ungdomar under 18 år betraktas som en specialistverksamhet

och är därmed landstingets ansvar. o Förskrivning och utprovning av tekniska hjälpmedel för personer under 18 år o Förskrivning och utprovning av tekniska hjälpmedel som kräver specialanpassningar

13.4 Bashabilitering:

13.4.1 Definition • Bashabilitering innebär att utifrån diagnos och funktionshinder samordna och ge insat

ser som syftar till att bevara och utveckla hälsa ror ett fungerande vardagsliv i boende, arbetsliv och i relationer med andra människor.

o Insatserna är förebyggande och rådgivande avseende exempelvis kost, hygien, sex och samlevnad.

o Insatserna omfattar individuell behandling och träning i vardagslivet såväl i hemmet som i daglig verksamhet.

13.4.2 Kompetens Kommunens personal ska ha allmän kompetens inom habilitering, omvårdnad och beteendevetenskap. Kommunens ansvar är att tillhandahålla arbetsterapeut, sjukgymnast och sjuksköterska.

13.5 Specialisthabilitering:

13 .5.1 Definition o Habiliteringens arbete utgår från ett tvärvetenskapligt team exempelvis bestående av

arbetsterapeut, kurator, logoped, läkare, psykolog, sjukgymnast och sjuksköterska. Teamet bildar en specialistfunktion som ger fårutsättningar for en helhetssyn med medicinsk, social, psykologisk, pedagogisk och teknisk kompetens.

12 Avsnitt 6. l 2 Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län 13 Avsnitt 6. l 2 Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län

Datum 8

Diarienr: 2015-01-19 Er beteckning Ert datum Förtydligande tillägg till

hemsju vårdsavtalet

• Teamets uppdrag är att utreda och kartlägga inför diagnos eller att omdiagnosticera.

• Insatserna omfattar viss individuell behandling som kräver specialistkompetens.

• Landstinget avgör vilka behandlingsinsatser som ska utfåras som specialisthabilite-ring.

13.5.2 Kornpetens Kunskap om utredning, behandling och diagnostisering krävs av de ingående professionerna i specialisthabiliteringen.

13.5.3 Konsultation/Handledning Specialisthabiliteringen kan vid behov bistå med konsultation/handledning till kommunens personal i individärenden. Det fårutsätter att patienten samtycker. För anonym konsultation krävs inte samtycke. Denna konsultation/handledning är kostnadsfri.

13.5.4 Utbildning Landstingets habilitering ger vid behov utbildning inom de områden där landstinget har specialistkompetens. Kurskostnad tas ut.

13. 6 Specialanpassniltg

13. 6.1 Definition Hjälpmedel som kräver teambedömning och landstingets specialkompetenser. Här avses

avancerade kommunikationshjälpmedel som fårskrivs av logoped samt egenmanövrerade elrullstolar inom personkrets 114 oavsett boendeform och ålder samt får de patienter som överfårs från landstingets barnhabilitering som är födda med olika former av rörelsehinder men inte har utvecklingsstörning.

14. Kognitions- och kommunikationshjälpmedel

14.1 Kognitiva hjälpmedel Kommunen ansvarar får kognitiva hjälpmedel. Det innebär att kommunen har det fulla forskrivnings- och kostnadsansvaret Uppmärksammas behov av kognitiva hjälpmedel inom Landstinget kontaktas kontaktperson inom kommunen avseende förskrivnings- och kostnadsövertagande. Om kommunens bedömning innebär ett avslag sker ingen vidare aktualisering av hjälpmedel ii-ån Landstingets sida.

14.1.1 Sinnesstimulerande hjälpmedel Kommunen ansvarar får sinnestimulerande hjälpmedel (tyngdtäcken, kedjetäcken, bolltäcken). Det innebär att kommunen har det fulla förskrivnings- och kostnadsansvaret

Uppmärksammas behov av sinnesstimulerande hjälpmedel inom Landstinget kontaktas kon- . taktperson inom kommunen avseende förskrivnings- och kostnadsövertagande. Om kommunens bedömning innebär ett avslag sker ingen vidare aktualisering av hjälpmedel från Landstingets sida.


Datum 2015-01-19


Ert datum Förtydligande tillägg till hemsju vårdsavtalet

14.2 Kommunikationshjälpmedel Kommunen ansvarar får kommunikationshjälpmedel med en totalkostnad exkl. moms upp till ett halvt prisbasbel opp.

Landstinget ansvarar får kommunikationshjälpmedel med en totalkostnad exkl. moms över ett halvt prisbasbel opp.

Förskrivare från landsting respektive kommun kontaktar sin kontaktperson inom kommun respektive landsting avseende fårskrivning och kostnadsövertagande. Om den fårskrivningansvarige huvudmannens bedömning innebär ett avslag sker ingen vidare aktualisering av hjälpmedel från den andra huvudmannens sida.

15. Egenvård-Hemsjukvård

När det gäller vissa hälso- och sjukvårdsåtgärder kan det vara fråga om egenvård. En person kan ha behov av insatser dels i form av hemsjukvård och dels i form av egenvård. Kommunerna kan således ha skyldighet att bistå med insatser utifrån bl. a. hemssjukvårdsavtalet (och hälso- och sjukvårdslagen) och socialtjänstlagen. Regionfårbundet (kommunerna) och landstinget har gemensamt antagit "Övergripande riktlinjer får bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utfåras som egenvård".

En åtgärd kan ha karaktär av egenvård, likväl som hemsjukvård.

16. Utveckling

Partema ska fortsätta att arbeta aktivt med att följa upp avvikelser till Hemsjukvårdsavtalet och initiera fårbättringar utifrån dessa avvikelser.

16.1 Länsgemensam ledning i samverkan15

Länsgemensam ledning i samverkan e har i uppdrag att leda och följa upp utvecklingen av Hemsjukvårdsavtalet e ansvarar får att en arbetsgrupp tillsätts för att arbeta fram praktiska anvisningar kopp

lade till Hemsjukvårdsavtalet med förtydligande tillägg. e ansvarar får att revidering av anvisningarna sker vartannat år eller tidigare vid behov. • ansvarar får informationsinsatser kring Förtydligande tillägg till Avtal om överta

gande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län och reviderat Ramavtal Läkarmedverkan samt Praktiska anvisningar.

16.2 Samverkansgrupp I enlighet med hemssjukvårdsavtalet avsnitt 8.1 ska det tillsättas en regional politisk grupp med representation från både landstinget och kommunerna får fortsatt samverkan mellan hu-

15 Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård

Datum 10

Diarienr: 2015-01-19 Ert datum

Er beteckning


vudmännen inom vård- och omsorgssektorn i Kalmar län. Presidiet får Primärkommunala nämnden och Landstingsstyrelsens presidium utgör tillsammans denna Samverkansgrupp.

Hemsjukvårdsavtalet hanteras politiskt av Samverkansgruppen i presidieöverläggningar och presidiekonferenser på länsnivå enligt årsplaneringen får länsgemensam ledning.

17. Tvist

Av hemsjukvårdsavtalet avsnitt 15 framgår följande avseende tvist:

"Tvist angående tolkning eller tillämpning av detta avtal och ingångna överenskommelser sicalllösas genom forhandling parterna emellan. Kan tvisten ej lösas skall den hänskjutas till svensk allmän domstolför avgörande med tillämpning av svensk rätt. Eventuella tvisteforhandlingar skall i forsta instans äga rum i Kalmar. "

I och med bildandet av Ledningsgruppen får samverkan16 2013 hanteras eventuella oenigheter av Länsgemensam ledning i samverkan och eventuella framtida tvister angående tolkning eller tillämpning av hemsjukvårdsavtalet och ingångna överenskommelser löses enligt följande:

Tvist angående tolkning eller tillämpning av detta avtal och ingångna överenskommelser skall i fårsta hand lösas

l. inom verksamheterna på tjänstemanna/chefsnivå17

2. i Länsgemensam ledning i samverkan 18

3. i Samverkansgruppen19 på länsnivå.

I andra hand skall tvist angående tolkning eller tillämpning av detta avtal och ingångna överenskommelser lösas genom fårhandling parterna emellan. Kan tvisten ej lösas skall den hänskjutas till svensk allmän domstol får avgörande med tillämpning av svensk rätt. Eventuella tvisteforhandlingar skall i fårsta instans äga rum i Kalmar.

18.

l 2

3

4

Bilagor

Ramavtalläkarmedverkan, daterat 2015-01-19 Rapport Fördjupad utredning av fårbättringsområden inom hemsjukvårdsavtalet, daterad 2013-1 0-24 Rapport Analys avvikelser inom hemsjukvården i Kalmar län, daterad 2014-12-09 Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen och samverkan vid inoch utskrivning i sluten vård, utarbetade av länets kommuner och Landstinget i Kalmar län i samverkan, 2012-01-0 l

16 Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård 17 Socialchef i kommunen och verksamhetschef hos landstinget. 18 Ledningsgrupp for länssamverkan inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård 19 Regional politisk grupp med representation från landstinget och kommunerna, bestående av Primärkommunala nämndens presidium och Landstingsstyrelsens presidium.

5

19.

Datum




Övergripande riktlinjer for bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utfåras som egenvård, utarbetade av Regionforbundet och Landstinget i Kalmar län 2011-09-15

Giltighet

Detta dokument böljar att tillämpas fr.o.m. 2015-07-01.

Om detta Förtydligandes bilagor i något avseende skulle vara motstridiga, gäller Förtydligandet i forsta hand.

Detta Förtydligande gäller under forutsättning

e Att det godkännes av landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige genom beslut som villl1er laga kraft, samt

C) Att övriga kommuner i Kalmar län, var for sig, ingår samma Förtydligande tillägg med landstinget

Detta Förtydligande tillägg är upprättat i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt.

För ..................... kommun För Landstinget i Kalmar län

Ort: Datum: Ort: Datum:

Underskrift Underskrift

Namnfortydligande Namnfortydligande

Datum l

Diarienr; 2015-01-19 Ert datum

Et beteckning

Ramavtalläkannedverkan

Ramavtal om läkarrned verkan

Samverkansavtal mellan kommunerna och landstinget i Kalmar län angående läkarinsatser inom den kommunala hälso- och sjukvården

Detta avtal ersätter tidigare ramavtal om läkarrned verkan daterat 2007 -l 0-24.

l. Bakgrund

Från den l januari 2007 regleras läkarmedverkan i kommunal vård och omsorg enligt 26 d§ Hälso- och sjukvårdslagen. Enligt lagen skalllandstinget avsätta de läkarresurser som behövs får att enskilda skall kunna erbjudas god hälso- och sjukvård i särskilt boende och i de verksamheter som avses i 18 § fårsta stycket HSL samt i ordinärt boende om en kommun ansvarar för den vården. Enligt lagen skalllandstinget och kommunerna inom landstinget sluta avtal om omfattningen av och formerna får läkarmedverkan.

Den l januari 2008 genomfårdes en skatteväxling av ansvaret får hälso- och sjukvårdsinsatser upp t o m sjuksköterskenivå (hemsjukvård, hembesök samt rehabilitering, habilitering och hjälpmedel) i ordinärt boende från landstinget till kommunerna. I samband med att ansvaret får hemsjukvården skatteväxlades över från landstinget till kommunerna upprättades det fårsta ramavtalet får läkannedverkan daterat 2007 -l 0-24. Tidigare befmtliga lokala avtal mellan vårdcentral och kommun som reglerat läkarmedverkan i särskilda boenden upphörde då att gälla.

Målet får läkarinsatser inom kommunal hälso- och sjukvård skall vara god tillgänglighet, kontinuitet, servicenivå och kompetens.

2. Avtalets omfattning

2.1 Allmänt Detta avtal är ett länsövergripande ramavtal vilket skall följas upp av lokala avtal mellan berörda hälsovalsenheter inom Primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården. Avtalet omfattar läkarinsatser inom allmän medicin av den landstingsfinansierade hälso- och sjukvården. De läkarinsatser som avsätts får enskilda i deras hem medfår inte något minskat ansvar får sådana läkarinsatser och andra specialistinsatser som enskilda kan behöva från sjukhusens specialistvård och öppen hälso- och sjukvård som kräver särskild kompetens. Den sjukhusanknutna hemsjukvården och sådan öppen hälso- och sjukvård som kräver särskild

Datum


2 Diaricnr: Er beteckning


kompetens skall alltså inte ingå i de läkarresurser som landstingen skall avsätta får den kommunala hemvården. 1

Det länsövergripande avtalet är bilaga nr 4 till Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län. På lokal nivå undertecknas avtalen inom landstinget av behöriga verksamhetschefer på hälsovalsenheterna inom primärvården och inom kommunerna av socialchef eller motsvarande.

Vid inskrivning i hemsjukvården ska alla patienter ha en patientansvarig läkare inom primärvården. sjuksköterska inom kommunal hälso- och sjukvård har sina kontakter via patientansvarig primärvårdsläkare.

2. 2 Omfattning Läkarmedverkan skall anpassas till behoven hos de patienter som finns i den kommunala hälso- och sjukvården. Landstingets läkares bedömning av patientens hälsotillstånd och behov av läkarbesök har tolkningsföreträde. Läkarmedverkan kan efter överenskommelse innehålla följande inslag: Planerade hembesök, konsultationer med ansvarig sköterska och direktkontakter vid akuta behov, uppföljning av medicinska behandlingar samt årlig uppföljning av läkemedelsordinationer. Dessa besöks omfattning har sin utgångspunkt i de volymer som finns i gällande avtal får de särskilda boendena.

Om landstinget inte uppfyller sina skyldigheter enligt avtalet att tillhandahålla läkare har kommunen rätt att på egen hand anlita läkare och få ersättning får sina kostnader får det från landstinget. 2 Landstinget ersätter kommunen får dessa läkarkostnader motsvarande snittlönen får läkarna i kommunen och enligt samma innehåll som får landstingsanställda läkare. Ansvarig tjänsteman får det lokala avtalet inom kommunen skall kontakta och informera den verksamhetsansvarige på vårdcentral när kommunen anser att landstinget inte uppfyller behovet av läkarinsatser. Om kommunen avser att anlita en annan läkare skall kommunen lämna information om detta till verksamhetsansvarig vid vårdcentralen minst tre veckor innan. Landstinget skall ha rätt att fårsöka åtgärda behovet av läkarinsatser inom denna tidpunkt.

Parterna skall i fårsta hand fårsöka lösa frågan med omdisponering av resurser får att tillgodose behovet av kontinuitet får patienterna.

3. Tillgänglighet

Ansvarig kommunsjuksköterska ska lätt kunna nå aktuell vårdenhet inom landstinget ror att få kontakt med ansvarig läkare vid behov, även vid akuta situationer.

4. Kontinuitet

Grundprincipen är det fria valet av läkare får patientens del. I de lokala avtalen preciseras läkaransvaret på individnivå. Vid läkarbrist eftersträvas att kontinuiteten får hemsjukvårdspatienter har en hög prioritet.

1 Förarbete till26d§ HSL prop. 2005/06:115 s. 179. 2 26d §Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Datum 3

Diarienr: 2015-01- I 9 Ert datum

Er beteckning


5. Informationsöverforing och dokumentation

Informationsöverföring vid inoch utskrivning från sluten vård skall ske enligt de fastställda rutinerna för utskrivningsklara patienter. Aktuell, väsentlig medicinsk information enligt SOSFS 2005:27 4 kap 3 §skall medfölja vid utskrivning. Vid utskrivningen skall framgå vem som är patientansvarig läkare och en justerad vårdplan skall vara upprättad ro re utskrivningen.

Kommunen ansvarar för att datorer tillhandahålls på samtliga särskilda boenden. Landstinget ansvarar för att landstingets datajournalsystem finns tillgängligt i kommunens datorer för berörda läkare.

När det finns tekniska lösningar i hela länet ska successivt mobila !T-lösningar skapas. Det innebär att läkarna använder mobila !T-verktyg som landstinget tillhandahåller när säker nätverksanslutning finns tillgänglig.

6. Samverkan

Samverkan mellan aktörer skall vara en naturlig del i det dagliga arbetet, med vårdtagarens behov i fokus. I vårdplaneringar "Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen och samverkan vid inoch utskrivning i sluten vård" 3 (BAL-rutiner) eller vid samordnad individuell plan4 (SIP) skall alla berörda aktörer delta.

7. Uppföljning av behandlingsinsatser-läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar skall ske minst l gång/år. Patientansvarig sköterska ansvarar för planeringen.

8. Avvikelser

Avvikelser i vård och omsorg som berör Patientsäkerhetslagen (2010:654) och SOSFS 2011 :9 Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem for systematiskt kvalitetsarbete skall rapporteras. Avvikelserna följs upp kontinuerligt för att förebygga liknande situationer och för att förbättra vården.

9. Fortbildning, råd och stöd

I samband med konsultation och vårdplanering kan utbildningsinsatser samt råd och stöd rörande enskilda patientärenden ges av ansvarig läkare eller av annan profession med erforderlig kompetens.

3 Överenskomna rutiner avseende betalningsansvarslagen, utarbetade av Landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan 4 Individuell plan regleras i 3 f§ Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), 2 kap. 7 § Socialtjänstlagen (2001 :453) och 10 §Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Datum 2015-01-19


Ert datum Ramavtal läkarnledverkan

Behov av fortbildningsinsats styrs av verksamhetens behov, men kan aktualiseras även utifrån behov som landstingets läkare/andra kompetenser upptäcker. Huvudmännen bör eftersträva att bjuda in varandras personal på gemensamma fortbildningsaktiviteter får att stärka teamutvecklingen och öka samverkan. Respektive huvudman står får kostnader får sin personal.

10. Uppföljning av avtalet

Det länsövergripande ramavtalet skall följas upp kontinuerligt och utvärderas vartannat år. Ansvarig får utvärdering är Länsgemensam ledning i samverkan5• Revidering får inte ske utan att utvärdering skett. Revidering kan dock vid behov påkallas av Länsgemensam ledning i samverkan, som även ansvarar får revidering av ramavtalet.

De lokala avtalen utvärderas vmje år i lokala samverkansforum. Ansvaret får uppföljning av de lokala avtalen skall regleras i de lokala avtalen.

11. Ändringar och tillägg

Ändringar och tillägg i gällande avtal kan endast göras genom en skriftlig handling undertecknad av behörig fåreträdare får landstinget och berörd kommun.

12. Uppsägning

Det länsövergripande ramavtalet kan sägas upp av var och en av parterna får sig. Uppsägningstiden är ett (l) år. Uppsägningstiden får de lokala avtalen är sex (6) månader.

13. Tvister

Eventuella framtida tvister mellan parterna angående läkarinsatser i kommunens vård och omsorg ska lösas

e i fårsta hand inom verksamheterna på tjänstemanna/chefsnivå6

e i andra hand i Länsgemensam ledning i samverkan7

e i tredje hand i Samverkansgruppen8 på länsnivå.

5 Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård 6 Socialchef i kommunen och verksamhetschef hos landstinget. 7 Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtiänsten och angränsande hälso- och sjukvård 8 Regional politisk grupp med representation från landstinget och kommunerna, bestående av Primärkommunala nämndens presidium och Landstingsstyrelsens presidium.

Datum 5

Diarienr: 2015-01-19 Ert datum

Er beteckning

Ramavtalläkarmedverkan

14. Giltighet

Detta avtal gäller fr.o.m. 2015-07-01.

Detta avtal gäller under fårutsättning

• Att det godkännes av landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige genom beslut som vinner laga kraft, samt

e Att övriga kommuner i Kalmar län, var för sig, ingår samma avtal med landstinget

Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar av vilka partema tagit var sitt.

För .................... kommun För Landstinget i Kalmar län

Ort: Datum: Ort: Datum:

Underskrift Underskrift

N arn.nf"ortydligande N arn.nf"ortydligande

JJn1 o2o15/fJt/Joc; /el, l(1JD1

REGIONFöRBUNDET l KALMAR LAN

övergripsumde rikilinjer för be<llömtning av om elll hälso- ocliD. sjukvårdsåtgi:r<11 bn utföns som eg~tnrird

Ny föreslaift från Socialstyrelsen, Bedömning av om en hälso~ och sjukvårdsåtgärd kan utfiSras som egenvård~ SOSFS 2009:6, samt Socialstyrelsens meddelande blad, juni 2009 och SKL:s Cirlrulär 09:71 Egenvård.

Enligt flSreskriften ska huvudmännen fiSr blUso- och sjukvården och socialtjänsten tillsammans säkerställa att övergripande riktlinjer f6r samverkan i samband med egenvård utarbetas (SOSFS 2009:6, 3 :e kap § l).

Följande övergripande riktlinjer för samverkan har utarbetats av en arbetsgrupp med representanter från Landstinget i Kalmar llln och representanter från ltinets ko~uner.

övergripande riktlinjer gäller frAn 2011-11-01 och tillsvidare men ska flSljas upp en gång per år och revideras om behov föreligger alternativt bara dateras med eytt giltighetsdatum. Stllllnin~<Tande till revidering initieras ömsesidigt mellan Landstinget och Regionfarbundet Uppdrag ges till arbetsgruppen att följa egenvärden och årligen vid behov revidera rikliDjema.

Primärkommunala nämnden har haft dessa övergripande riktlinjer rur beaktande och rekommenderar en följsamhet från länets tolv kommuner.

Landstingsstyrelsen har tagit del av underlaget och beslutade om en RSljsamhet till l>vergripande riktlinjer.

Kalmar der!~ lo 2011 Kalmar den /Si '1 2011

MissiY_Rilrtlinjer filr egenvård 110915

Reviderat 110117

mKTLINJER lFÖR BEDÖMINING A V OM EN HÄLso .. OCH SJUKV ÅRIDSÅTGÄRD KAN UTFÖRAS SOM

EGENVÅRD LANDSTJNGET I KALMAR LÄN OCHLÄNETSKO~R

Inledning. Enligt föreskliflen "Bedömning av om en hälso- och sjukvårdsinsats kan utföras som egenvård" SOSFS 2009:6 ska huvudmännen flSr hälso- och sjukvården och social~ linsten tillsammans säkerstJU.la att övergripande rutiner fOr samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska ingå i det ledningssystem som ska fmnas enligt Socialstyrelsens föreslaift (SOSFS 2005 :12). F5ljande riktlinjer för samverkan har med ledning av Socialstyrelsens meddelandebla~ juni 2009 och SKL:s cirkulär 09:71 utarbetats av en arbetsgrupp med representanter frän landstinget i Kalmar län och länets kommuner. Dessa rikl/ilUer erslitter tidigare riktlinjer från 2005-05-23.

Syft0 o Syftet med att bedöma en åtgärd som egenvård ska bidra till att st1irk.a patientens autonomi,

integritet och delaktighet i värden av sin egen hälsa.

o Syfte med dokumentet ar att ge vägledning inför bedömning om en hälso- och sjukvArds!tgärd kan utf6ras som egenvård.

o Rutinerna ska 1mderlätta tillltmpningen av Socialstyrelsens föreskrift och så långt möjligt undvika oenighet mellan huvudmännen när det gttlier egenvård.

Definit:Ji4lllll ~v linilao- oclh sjukvård Hälso- och sjukvård «r !tgllrder fiSr att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador.(SOSFS 2009:6) Om det krävs att åtgärden uffiSrs av legitimerad personal eller fiSnrtsätter mer omfattande instruktion/utbildning/ handledd träning av legjtimerad personal bettaktas åtgärden som h!lso- och sjukvård. Vissa hälso- och sjukvårdsuppgifter kan delegeras enl SOSFS 1997:14.

Defiruition av eg<2lllvård Som egenvärd räknas de uppgifter som legitimerad personal normalt sett bedömer att patient eller närstående själva kan utföra efter en enklare instruktion. Egenvård lir inte hälso- och sjukvård. (SOSFS 2009:6)

Egenvård kan bedtimas på olika vårdnivåer oavsett huvudman; .. Pritn1irv!rdsnivå (kommun/landsting) • Specialistvärdsnivå o RegionvArdsnivå o Nationell nivå

Reviderat 11 O 117

Gränsdragning mellan hälso~ och sjukvård och egenvArd o Gränsen mellan h!Uso- och sjukvårdsuppgifter och egenvård kan inte anges generellt utan

är beroende av ornstllndjgheterna i varje enskilt full. o Vissa hälso- och sjukvårdsuppgifter, som kan utföras av den enskilde själv efter en enklare

instruktion, kan bedamas som egenvård. Förutsättning är att uppgifterna kan utföras på ett säkert sätt.

o Om den enskilde väljer att överlåta dessa uppgiftertill en närstående eller ansöker om hjälp hos kommunen är dessa uppgifter fortfurande att betrakta som egenv!rd.

o I de fall personal behöver särskild utbildning för att utrura uppgiften bör denna bedömas som hlllso- och sjukvärd.

o En insats kan vara egenvårdsuppgift vissa delar av dygnet och hitlso- och sjukvård andra delar. En åtgärd kan bedi)mas som egenvård till exempel då förildrar utför uppgiften men hälso- och sjukvård då den utförs i skolan eller av personal i hemmet.

Bedlimning av egenvlrd i öppenvård Bedömning av egenvärd görs vid besök på specialis1mottagning, primärvård, rehabilitering, habilitering samt kommunal hemsjukv!rd, rehabilitering och habilitering. Den individuella bedömningen görs av behandlande legitimerade yrkesutövare inom sina respektive ansvarsområden. I bedömningen ska hänsyn tas till den enskildes hela livssituation. Bedömningen. att åtgärden kan betraktas som egenvår~ är hälso- och sjukvärd och görs under eget yrkesansvar en l. Patientsakerhets lagen kap 6 §2. I de fall då det «r uppenbart obehövligt att g<ira en bedömning om egenvård behöver detta inte heller dokumenteras i personens journal.

o Om den enskilde bedörns fOrstå när och hur uppgiften om egenvård ska utruras men behöver praktisk bjlllp ska den behandhmde legitimerade yrkesutövaren samråda med den eller de närstående som kan hjälpa personen.

o Den enskilde ska även 1i information om att han/hon 1om ansöka om bistånd fOr praktisk hjälp frän kommunen.

o Närsfiende till vuxna har ingen skyldighet att utf'öra egenvArdsinsatser.

Likemedelshantering som egendrd. Det är bara i de fall den enskilde själv kan ansvara för sina läkemedel som detta kan bedömas som egenvård. Den som rorskriver läkemedel skall vid fi>rskrivn.ingstillflllet göra bedömningen om den hjälp som den enstålde eventuellt behöver kan bedömas som egenvård. Detta avser då om patienten behöver vlss praktisk qjälp. Den praktiska hjälpen kan vara allt ifrån att öppna förpackningar till att stoppa läkemedel i munnen på villkor att detta sker på patientens initiativ. Då en person har nedsatt kognlliv ffirmåga och inte själv förstår, inte kan instruera eller ansvara för sina läkemedel, och lakemedelshanteringen därflSr sk6ts av personal, bedöms detta enl SOSFS 200 l: l som hälso- och sjukvArd. Om en närståendeiförålder hjälper till med läkemedelshanteringen kan åtgärden bedömas som egenvård i hemmet men bedöms som blUsooch sjukvärd vid till exempel korttids- eller växelvård hos kommunen.

ÖVriga iruunise:r övriga insatser kan efter riskanalys bedömas som egenvärd vid nedsatt kognitiv fönnåga

Bedömning vid ll!tskrlvning från slut-8 vlrd Inom den slutna värden görs också bedömningar om egenvård. Egenvården ska tidigt identifieras i samband med den samordnade vård~ och omsorgsplaneringen och dokumenteras i vårdplanen. (SOSFS 2005:27) Ansvaret för bedömning av egenvård, information/instruktiont planering och

2

Reviderat 11 o l I 7

uppffiljning åvilat ansvarig läkare. Krävs viss sjukvärdsutbildning, mer omfattande instruktion eller bandledd träning räknas uppgiften till hälso- och sjukvård.

EgenvArd barn Föräldrar har ansvar fi>r att hjrupa sina barn med egenvården. En bedömning måste göras utifrån f9rllldrarnas fbrutsl!ttningar att klara av att utföra egenvården pä. ett säkert sätt. skolan bar ett ansvar :fflr att hjälpa elever med egenvArd. En bedömning g6rs av skolans ffirutsättningar att klara av uppdraget. Bedömningen glSrs i samråd med skolan.

Riskanalys En hälso- och sjukvårdsåtgärd får inte bedömas som egenv~ om analysen visar att det föreligger en risk :fflr att personen skadas.

Risk för skada vid egenvlrd Om den enskilde skadas eller riskerar att skadas måste den personal som gjort bed6mningen informeras för att kunna göra en omprövning. Om den enstålde skadas, löper risk för skada eller sjukdom på gnmd av bedömningen av egenvärd ska detta anmälas till Sooials~lsen enligt Lex Maria. Om den enstålde skadas vid ut:f8randet av egenvärd görs ansvarsbed6m.ningen utifrån skadeständs- och straffrättsliga regler i de fall utfOrande g()rs av annan än den enskilde.

Checklista för egenvårdsbedömning • Egenvärdsbed6mningen ska innehålla:

c Beskrivning av åtgärd o Vem som ska utföra uppgiften, den enskilde själv e Uer någon annan. o Hur infonnation/instruktion till närstående/kommunens personal kommer att ske o Vilka risker med egenvården som ska uppm.llrksammas 0 Vilka ätgärder som ska vidtas och vem som ska kontaktas vid förändring av den enskildes

situation eller risk för skada o Hur, när och av vem uppfiSJjning av egenvArden ska göras e EgenvA.rdsintyg skrivs endast då patienten kommer att anstika om hjälp fu1n kommunal

personal. Den värdgivare som gör egenvArdsbedömningen har ansvar för att utföra uppgiften till dess bistånd har beviljats och kommunal personal eller annan utfOrare har instruerats.

Dokmmentation Bedömning, riskanalys och utförare av egenvården ska dokwnenteras i patientjournalen. Upptaljning av åtgärden samt vem som ska kontaktas 'vid :ft>rändring av hälsotillstånd ska planeras och dokumenteras. Den enskilde ska få en kopia på planeringen av egenvården.

3

Reviderat 110117

CHECKJLISTA

för bedömning :alV egellllvård efter sjukhusvistelse eller besök i öppenvård på specialistmottagnmg~ i primärvård, rehabilitering och habilitering samt mo m

kommmnal hemsjukvård, rehabilitering och habilitering

o Vid utskrivning efter sjukhusvistelse görs bedömningen av egenvArd av ansvarig läkare vid den samordnade värd- och omsorgsplaneringen. Planeringen dokumenteras i den samordnade vård- och omsorgsplanen samt i journal. Den enslåt de flr en kopia av den samordnade vård- och omsorgsplanen.

o Vid besök i öppenvård p! specialistmottagning, i prlm!rvård. rehabilitering, habilitering och i kommunal hemsjukvård, rehabilitering. habilitering gör den behandlande legitimerade personalen en individuell bedömning i varje enskilt fall i samråd med patienten.

o De enskilde måste ha kognitiva fl5ruts11ttningar att kunna ta stlillning till om uppgiften kan bedömas som egenvård

o Den enskilde måste själv kunna ta stl!llning till vem som ska utföra uppgiften, den enskilde själv, närstående eller kommunal personal.

o Vid nedsatt kognitiv fOnnåga bedl5ms alltid läkemedelshantering som blllso- och sjukv!rd. Om en närstående hjälper till med läkemedelshBnteringen ktm åtgärden bedömas som egenvård i hemmet men bedöms som hälso~ och sjukvhd vid korttids- eller växelvård hos kommunen.

o Andra insatser än läkemedelshantering kan efter riskbedömning bedömas som egenvård vid nedsatt kognitiv förrnAga

o Legitimerad personal informerar/instruerar den enskilde eller annan som ska utfOra egenvårdsuppgiften.

o EgenvärdsbedlSmningen dokumenteras i patientjournalen: l. Beskrivning av åtgärd 2. Vem som ska utfljra åtgärden, den enskt1de själv eller med hjälp av någon annan 3. Hur information/instruktion till nfu'stående/kommunens personal kommer att ske 4. Utifrån riskanalysen beskriva de risker med egenvården som ska uppmärksammas 5. Vilka åtgltrder som ska vidtas och vem som ska kontaktas vid förändring av den

enskildes situation eller risk ror skada 6. Hur, när och av vem uppföljning av egenvården ska göras

o Legitimerad personal kontaktar vid behov socialljänsten fOr planering och ev. instruktion. o Egenvårdsintyg lämnas till den enskilde för att vid behov lämnas till kommunens

social~änst inior ansökan om hjälp från kommunen. o Den värdigivare som gör egenvtrdsbedöllWlilllgen har ansvar ror att utiöra uppgiften

till dess bistånd m bevilja is och kommurull persom eller annan utförare har iru~trnents.

4

Reviderat l 10117

FLÖDESSCliEMA FÖR BEDÖMNlNG OCH PLANERING AV JEGENV ÅlRD

Hälso~ och sjukvårdspersonalens bedömning av egenvArd. I bedfunningen ingår en analys om det föreligger risk for personen att skadas vid egenvård.

Om det är uppenbarligen obehövligt g6rs ingen planering i enlighet med SOSFS 2009:6

Personen utt<Sr själv

,

Beslut om egenvärd

Personen behöver praktisk hjälp

Personen får hjälp av närstående eller söker biständ hos socialtjänsten, SoL insats

l

s

Beslut om hllso- och sjukvård

Häls~ och sjukvArden ansvarar f<Sr insatsen

Insatsen kan efter samråd med komnumen delegeras till hem~!nstpersonal eller personlig assistent

Arbetsgruppen b4!Står av:

Gunvor Adolmson Pr.imärvårdsf<hvaltningen AffeLinden PsykiatrifiSrvaltningen Ann-Kristio Kempe Priml!rvårdsförv altningen Elisabeth Ericsson HlUso- och sjukvärdsförvaltningen Elisabeth Wennerst:ram HlUso- och sjukvärdsförvaltningen LeifBenzein Hälso- och sjukvårdsfBrvaltningen Lena Engström Johnsson Hälso- och sjuk:värdsfi>rvaltningen Ann-Katrin StAh1 Borgholms kommun Birgitta Alexandersson Vimmerby konunun

gunvor,[email protected]

[email protected]

a.nnkristin.kempe@ltkalmar .se

elisabeth.erlcsson@l~.se

elisabeth. [email protected]

[email protected]

lena.engstromJohnsson@ltka!rnar.sa

[email protected]

birgitta.alexandersson@vimmerby .se

Avvikelser och problemstrulrungar skickas flSr diskussion i arbetsgruppen till Birgitta Alexandersson, [email protected]

6

Reviderat 11 O 117

Documents

Bilagor: - ärende 4 - ärende 6 - ärende 21 - ärende 22 ... ärende 4, 6, 21, 22, 27 KF... · Kommunalförbundet ITSAM Revisorerna Revisionsberättelse för år 2014 Till kommunfullmäktige