Greppa marknaden!

Seminarium Finska Spannmålsodlare i

Stockholm den 29 november 2012

Per Sandberg

Ordförande Föreningen Sveriges

Spannmålsodlare

• Svensk spannmålsmarknad.

• Odlarnas syn på framtiden.

• Hur hanterar svenska odlare

prisriskerna.

Spannmålsodlare o agronom

Per Sandberg

Torphälla Gård

435 ha åker

300 ha skog

SpmO bildades 1987

7 regioner i mellersta och södra Sverige

Ca 1300 medlemmar

1/3 av spannmålsarelen

SpmO är en ideell

oberoende förening

för ett aktivt

lantbruk med

produktionen och

marknaden i

centrum www.spmo.se

Svensk spannmålsmarknad

Cereals balance sheet for 2012/13 (thousand tonnes), preliminary figures

( 15 % water content, jul-jun)

Resources Utilisation

Beg. stocks * Production & T ota l Inte rna l consumption Export T ota l End. stocks *

Imports

T ota l Inte rv. Usable Imports Anima l, Human Industr. Seeds T ota l T ota l of which

prod. Others intvern.

Wheat 172 2 406 100 2 678 775 525 620 85 2 005 475 2 480 198

Rye 14 125 2 141 0 100 0 3 103 25 128 13

Barley 122 1 740 25 1 887 900 221 120 68 1 309 450 1 759 128

Oats 66 905 2 973 600 45 0 35 680 225 905 68

T ritica le 5 128 2 135 50 0 60 5 115 0 115 20

Other** 2 53 20 75 60 1 0 3 64 5 69 6

T ota l 381 5 356 151 5 888 2 385 892 800 199 4 276 1 180 5 456 432

Källa: Jordbruksverket

SWEDEN 2012 Harvest

PREL Area Yie ld Production

ha, kg/ha 1 000 ton 2011 Def

Winterwheat 286 400 6 810 1 951,3 1 965,8

Springwheat 83 260 4 390 365,5 260,9

Rye 22 030 6 070 133,7 126,5

Winterbarley 9 240 6 990 64,6 65,2

Springbarley 359 930 4 540 1 634,9 1 343,9

Oats 193 520 3 920 758,0 692,0

Triticale 23 710 5 720 135,7 107,2

Mixed grain 16 830 2 730 45,9 68,9

T OT AL 994 920 5 116 5 089,6 4 630,4

Winter rape 62 480 3 150 234,5 173,5

Spring rape 44 430 1 840 86,6 74,0

Winter turnip rape 800 2,3

Spring turnip rape 2 100

Linseed 8 970 1 190 10,6 23,0

T OT AL 118 780 2 793 331,7 272,8

Field peas 12 710 2 660 33,8 42,8

Broad beans 18 130 3 110 56,5 53,0

T OT AL 90,3 95,8

Cereals balance sheet for 2012/13 (thousand tonnes), preliminary figures

( 15 % water content, jul-jun)

Resources Utilisation

Beg. stocks * Production & T ota l Inte rna l consumption Export T ota l End. stocks *

Imports

T ota l Inte rv. Usable Imports Anima l, Human Industr. Seeds T ota l T ota l of which

prod. Others intvern.

Wheat 172 2 317 150 2 639 775 505 637 85 2 002 475 2 477 162

Rye 14 134 2 150 0 95 0 3 98 25 123 27

Barley 145 24 1 700 50 1 895 900 221 120 68 1 309 450 1 759 136

Oats 66 758 5 829 500 45 0 35 580 190 770 59

T ritica le 5 136 15 156 50 0 60 5 115 0 115 41

Other** 2 46 20 68 60 1 0 3 64 3 67 1

T ota l 404 5 090 242 5 736 2 285 867 817 199 4 168 1 143 5 311 425

*Excl stocks at farm, only stocks at traders

**Prod: mixed grain; Trade: mixed grain, corn,sorghum,buckwheat, millet, canary seeds, quinoa

= change compared previous version

SWEDISH BOARD OF

AGRICULTURE

Market Department

2012-11-23

Exempel prisnivåer:

Vete:

Matiff jan-13 ca 2,30 Sek/kg

England ca 2,70 Sek/kg

Sverige ca 2,10 Sek/kg

Havre:

Pris fritt nordeuropeisk marknad;

Från Sverige 215 euro/ton

Från Finland 230 euro/ton

Svenska Lantmännen

Svenska Foder

Söderslätts Spannmålsgrupp

Vara Lagerhusförening

Forsbecks Hallands Frökontor

Dalviks Kvarn Johan Hansson

Lovanggruppens handelshus

BM AGRI

När levererar den svenska

bonden sin spannmål?

• 60-70 % levereras i skörd

• 30- 40 % är lagerleveranser

På vilka sätt kan den svenska bonden sälja sin spannmål?

A. Handeln erbjuder:

•Poolpris

•Spotpris

•Fastpriskontrakt (terminspris)

•Depåavtal, Chans/risk m.m.

B. Bankerna erbjuder terminshandel

Odlarnas syn på framtiden ?

• Avkastningen lägre än i Tyskland och England men i nivå

med EU-snittet

• De svenska veteintäkterna i nivå med eller något över

EU-snittet

• Samtliga länder har negativ nettomarginal

Spannmålsodlarna hävdar att:

1. Svenska odlare (i Mälardalen) producerar

Europas bästa kvarnvete.

2. Svenska odlare tillsammans med finska

odlare producerar världens bästa

grynhavre.

Hur hanterar svenska odlare prisrisken?

20

Produktionsrisk kan mätas i hektarskördar

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

9000

1965

1968

1971

1974

1977

1980

1983

1986

1989

1992

1995

1998

2001

2004

Hekta

rskö

rd, kg

Malmö/Skåne

Risken har minskat med tiden

Hektarskörd 1

års snitt

31%

Kursrörlighet,

1 års snitt

69%

Prisrisk är en stor och onödig risk men

prissäkring kan göra lantbrukaren till en vinnare!

Livsmedelsförsörjningen är en av vår tids största

frågor!

Politiker och beslutsfattare måste förstå att

minskad risk innebär att lantbrukaren producerar

mer och att fler vill bli bönder.

Riskhantering med terminshandel leder alltså till

att produceras mer mat i världen och att den blir

billigare

Det traditionella sättet att hantera risk:

•En skörd på fältet

•En skörd i ladan

•En skörd på banken

Numera krävs en marknadsplan!

Varför har många av oss en fullständig

• Växtodlingsplan

men en ofullständig

• Marknadsplan

Hur hanterar svenska odlare prisrisken?

För knappt ett år sedan genomförde SpmO tillsammans

med SEB:s råvarudesk en enkätundersökning om

prissäkring med terminer.

Svaren gör att vi vet:

Vad som rör sig i huvudet på en terminssäkrare.

• Endast 26 % har aldrig prissäkrat spannmål före

skörd genom en spannmålshandlare.

• Hela 23 % har prissäkrat spannmål med en bank.

• 60 % har prissäkrat raps före skörd med en

handlare.

• 13 % har någon gång prissäkrat raps med en bank.

• Den genomsnittliga andelen spannmål

som prissäkras är 29 %.

• Bland dem som prissäkrar genom en handlare är andelen

35 %.

• Bland dem som prissäkrar genom bank 47 %.

Karaktäristika hos dem som prissäkrar via bank:

• Hög andel prissäkrat

• Man tycker att terminsmarknaderna skyddar bra mot

svenska prisrörelser

• Man förstår terminsinstrumenten bra.

• Man läser bankernas nyhetsbrev

• Man tycker att det är spännande med rörliga priser

• Universitetsutbildning

• Säljer mycket och har stor areal

Exempel marknadsplan 600 ton att

försälja

Gröda Mängd Tidpunkt Modell

Höstvete 50 ton Skörd Fastpris

Höstvete 200 ton Lager,

mars

Spekulera

Raps 70 ton Skörd Termin

Korn 140 ton Lager, jan Fastpris

Havre 140 ton Lager, okt Fastpris

Eget exempel:

2011 års skörd

Sålt CBOT dec 11 20110203, köpt tillbaka 20110701 netto

plus 68450. 68450/136 000 kg = 0,50 kr/kg.

Termin från 2,06 kr/kg till 1,56 kr/kg.

Fysisk vara vid skörd 2,08

Eget exempel:

2012 skörd

Sålt CBOT dec 12 201122, köpt tillbaka 20121113 netto

minus 59250. 59250/136 000 kg = - 0,43 kr/kg.

Termin från 1,73 kr/kg till 2,17 kr/kg.

Fysisk vara vid skörd 2,21

2,21 – 0,43 = 1,78

Några slutsatser från boken:

• Den som de senaste 31 åren sålt terminer på vete har

tjänat 8,6 % per år i snitt.

• Med en minimal insats av tid kan man avsevärt förbättra

resultatet. Det räcker med att titta på marknadspriserna ett

par gånger per år för att bli framgångsrik.

• För den mer intresserade finns strategier som ger lägre

intäktsvariation och högre avkastning.

Några slutsatser från boken:

• Trappstegsmetoden bäst (1/3 av skörden om tre år).

• Det vanliga rådet från rådgivare att sälja terminer lite då

och då (genomsnittsmetoden) är den näst sämsta strategin.

• Att låta bli att prissäkra om priset är lågt är mest lönsamt.

• Att sälja till spotpris varje år gör dig till förlorare.

• Näst bästa metod är att sälja till spotpris om priset är lägre

än de två senaste åren.

• Säkra genom att varje år i februari sälja dec-kontrakt på

CBOT och köpa tillbaka i juli ger för den som har 700 ton

spannmål att sälja 18 000 kr/år extra.

Bättre att gå på is å ha det glatt,

än i lera och sörja.

Tack för idag och lycka till!